Magasin 2012
-
Upload
ab-gavlegardarna -
Category
Documents
-
view
228 -
download
4
description
Transcript of Magasin 2012
ÅRSMAGASIN
2012
ett år med Gavlegårdarna
En eldsjäl för sin stadsdel
Vi bygger för många
Allmän nyttaför hela GävleLIVET SOM STUDENT
TEAMET DU KAN LITA PÅ
Nya samarbetenföder glädje
3235
En allmän nytta för hela
Gävle – Varumärket
Gavlegårdarna står starkt
Under 2012 har en varumärkes-
undersökning genomförts.
Den visade att känslan för
Gavlegårdarna är både positiv
och väl förankrad.
Teamet du kan lita på
Med 30 000 hyresgäster kan
mycket hända. Gavlegårdarnas
beredskapsgrupp står alltid
redo. Dygnet runt.
Hem ljuva hem
Anledningarna till varför
människor väljer att bo
i hyresrätt skiftar förstås.
Varmt välkommen hem
till tre av Gavlegårdarnas
hyresgäster för att höra
just deras historia.
649Vi bygger för många
Under år 2012 planerades,
påbörjades och slutfördes
boenden som passar många
olika människor.
Teamet du kan lita på
Med 30 000 hyresgäster kan
mycket hända. Gavlegårdarnas
beredskapsgrupp står alltid
redo. Dygnet runt.
Innehåll4. vd har ordet
6. En allmän nytta för hela Gävle
10. Även lokaler går att hyra
12. Sotningsväsendet – kund i 50 år
13. Gavlegårdarna prisades för sitt arbete
14. Nya samarbeten föder glädje
18. På besök i Gävlebocken Arena
19. Välkommen hem!
21. Teater ska vara lättillgänglig
22. En kväll i hockeynostalgins tecken
2 | 2012
24
21
42Nya samarbeten
föder glädje
Under 2012 inledde Gavlegår-
darna ett nytt samarbete med
Gävletravet, som bland annat
innebär att tio barn fått prova
en körkurs på Travskolan
– helt utan kostnad.
En eldsjäl för sin stadsdel
Elena Al Damanhouri är
entreprenören som jobbar
långt mer än heltid, har tre
mindre barn och som dess -
utom varje söndag öppnar
träffpunkten Paletten för barn
och deras föräldrar i Sätra.
Teater ska vara
lättillgänglig!
I samarbete med folkteatern
fi ck lyckliga hyresgäster gå på
teater. Besökarna som kom
från hela Gävle njöt av sång,
musik och skådespel.
Måndagskväll på
Midgårdslunden
Att bo i studentboende
betyder att du träffar många
som du själv, människor som
fl yttat från sin hemstad.
Vi gjorde ett besök i en av
Midgårdslundens student-
korridorer.
14n
28Förändringens år
i östra Sätra
Många har väntat, många har
längtat. Under år 2012 satte
stadsdelsförnyelsen av östra
Sätra äntligen igång.
23. Fotbollsfeber och glädjefnatt
24. Förändringens år i östra Sätra
28. Elena – en eldsjäl för sin stadsdel
32. Teamet du kan lita på
35. Hem ljuva hem
42. Måndagskväll på Midgårdslunden
46. Ett bredare tjänste utbud för hyresgästerna
47. Med miljön i fokus
49. Vi bygger för många
2012 | 3
Ett år långt bättre än jagkunnat föreställa mig
att göra. Vi har haft många liknande
möten under hösten och vintern.
När lägenheterna släpptes på mark-
naden fi ck vi också väldigt många
intresseanmälningar – på bara några
veckor hade vi kontrakt skrivna på
75 procent av lägenheterna. I juni får
minst 64 personer över sjuttio år
fl ytta till trygga och tillgängliga
hem, med möjlighet till närhet och
gemenskap. Efter att ha mött våra
gäster den där vinterkvällen är jag
stolt och glad över att våra visioner
nu blivit verklighet.
Boglädje är också ett viktigt ord
i den varumärkesundersökning som
Gavlegårdarna har gjort under år 2012.
Vi beslutade oss för att gå ut till gävle-
borna – våra egna hyresgäster, men också
de som inte bor hos oss – för att lyssna
på er.
Vad vet ni om Gavlegårdarna?
Vad tycker ni om det vi gör, vad önskar
ni att vi ska bli bättre på?
Resultaten vi fi ck var positiva. Gavle-
gårdarna är välkänt och har stor
betydelse för hyresgäster, gävlebor och
staden Gävle. Svaren vi fått ger en
Det var en mörk vinterkväll.
Arbetsdagen hade varit lång och jag
var i ärlighetens namn ganska trött när
jag gick ner för att träffa våra inbjudna
gäster. Men den förväntan som låg
i luften fyllde mig omedelbart med
ny energi.
Våra gäster som kommit den
här kvällen ville veta mer om Gavle-
gårdarnas nya trygghetsboende Tick-
selbo, det första i sitt slag i Gävle. För
mig var det härligt att få ta del av de
planer och drömmar kring ett nytt
boende som våra gäster delade med
sig av. Att många av dem var långt
över sjuttio år hade ingen som helst
betydelse, nyfi ken heten inför fram -
tiden var lika stark som tidigare i livet.
Tickselbo är verkligen en nyhet värd
att berätta om, något vi också prioriterat
gavlegårdarnakortfakta omkortfakta om
» Aldrig förr har så många haft viljan att bo hos oss «
Våra områden
Gavlegårdarna har 15 242 olika typer av
boenden i hela Gävle kommun. Flest bostäder
har vi i tätorten Gävle. Till tätorten räknas
stadsdelarna Gävle Strand, Öster, Brynäs,
Bomhus, Andersberg, Sätra och Hagaström.
I det vi kallar Centrala Gävle ingår också en
rad stadsdelar, där vi har bostäder och lokaler. Hus 2 r&k 3 r&k 4 r&k 5 r&k1 r&k
1 018
2 751
5 879
4 910
1 559
143
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Så många kvadratmeter
bostadsyta hyr vi ut för delat
på hus och lägenheter med ett,
två, tre, fyra och fem rum och
kök. Till det kommer 148 362
kvadratmeter lokalyta.
991 653
4 | 2012
ordet
vd harbekräftelse på att många av de värden
som i närmare hundra år varit viktiga
för oss – socialt engagemang, hyres-
gästinfl ytande, aktiviteter, teknik- och
miljösatsningar – bidrar till vårt starka
varumärke.
Nu arbetar vi vidare för att behålla
vår starka position på marknaden, men
också för att bli än bättre. Ett starkt
varu märke är ett förtroende som stän-
digt måste förtjänas.
Tittar vi tillbaka på år 2012 fi nns
där fl er saker som bidrar till glädje.
Aldrig förr har så många haft viljan
att bo hos oss. I vår kö står nu 88 000
personer och i februari 2013 hade vi bara
32 lägenheter outhyrda! Den siffran är
historiskt låg.
Sällan, kanske aldrig, har vi heller
underhållit för mer pengar än under
2012. Vi har satsat 200 miljoner för att
förbättra våra hyresgästers hem.
I magasinet läser du till exempel
en hel del om allt som hänt i de östra
delarna av Sätra.
När efterfrågan på våra bostäder är
stor är det ju också fantastiskt att vi
under första halvåret 2013 kan erbjuda
200 nyrenoverade eller nybyggda lägen-
heter i Gävle. Vi ser på antalet intresse-
anmälningar att stora fl yttkedjor är att
vänta framöver. Något som i sin tur
leder till att än fl er människor kan hitta
den bostad som passar just dem.
I årets magasin har vi hälsat på
hemma hos tre av våra hyresgäster. De
har berättat för oss varför de väljer att bo
i hyresrätt och vad de anser är de främsta
fördelarna. Trots att familjekonstellatio-
nerna ser olika ut är det många saker som
återkommer. Som vår hyresgäst känner du
säkert igen dig i en hel del av dem.
Sammantaget kan vi konstatera
att Gavlegårdarna är ett allmän nyttigt
bostadsföretag som också står för all-
män nytta. För många.
Att i det här magasinet läsa om de
aktiviteter som sker ute i våra stadsdelar
stärker den bilden. Hos våra hyresgäster
fi nns ett enormt engagemang för
boendet och livet runtomkring. Vi
förvaltar människors livsmiljöer, brukar
vi ju säga. Det betyder att vi också
upp muntrar den kraft och boglädje
som fi nns hos våra hyresgäster.
Mitt första år på Gavlegårdarna har
blivit långt bättre än jag kunnat före-
ställa mig. Jag ser fram emot att möta
år 2013 med alla de spännande händelser
som väntar.
Väl mött och trevlig läsning! �
Cathrine Holgersson, VD
30 000människor bor och lever
i någon av Gavlegårdarnas
bostäder, det betyder var
tredje gävlebo.
200
personer arbetar
hos Gavlegårdarna.
I Gavlegårdarnas bestånd fi nns
inte bara lägenheter. 1 098
lokaler hyrs ut till olika former
av verksamheter. Kommunala
förvaltningar, restauranger,
butiker och frisörer är några
av hyresgästerna.
1 098
2012 | 5
9
avlegårdarnas historia tar sin början i en annan tid,
en tid där mycket idag känns främmande. Många
av Gävles stora sekelskiftespalats i sten står färdigbyggda.
Samtidigt är tusentals gävlebor bostadslösa. Stora familjer
med upp till tio barn hyr vindar, källare och andra skrymslen
till ockerpriser. De centrala delarna av staden består fort-
farande mest av träkåkar med undermålig levnads standard,
och ute i världen pågår det första världskriget.
Men redan nu tar en lokal affärsidé form.
En allmän nytta för hela Gävle
Varumärket Gavlegårdarna står starkt – genom 100 år
En tredjedel av alla gävlebor hyr bostad av Gavlegårdarna. Att vara en så stor hyresvärd
innebär också ett stort ansvar. Inte minst då målet alltid varit att erbjuda bostäder till så
många människor som möjligt – oavsett livssituation och plånbok. Den varumärkesunder-
sökning som nu genomförts visar att känslan för företaget är både positiv och väl förankrad.
– Hyresgästernas åsikter är en förutsättning för att vi ständigt ska bli bättre, säger
Kristina Isacson, marknadsstrateg på Gavlegårdarna.
allmän nytta i gävle
hundra år av
En folkräkning vid 1800-talets slut visar
att 154 familjer med barn är bostadslösa
i Gävle.
1900-tal1800-talI början av 1900-talet växer
Gävle från 13 000 till
30 000 invånare.
Gavlegårdarnas historia tar sin början i en annan tid, en tid där mycket idag känns främmande.
Gavlegårdarna har hämtat sitt namn från Gavleån som rinner genom Gävle.6 | 2012
1917Efter Första världskrigets slut råder akut
bostadsnöd i Gävle. AB Gavlegårdarna
bildas den 28 februari 1917 och blir en
föregångare för allmännyttan i Sverige.
Aktiekapitalet på 72 700 kronor tecknas
till stor del av privata köpmän, Gefl e stad
går in med 20 000 kronor.
Gavlegårdarna äger till en början sex
trävillor på Nynäs och en fastighet på
Brynäs. Där fi nns 24 lägenheter på 1 rum
och kök, årshyran är 420 kronor. Gamla
ortsbor kallar fortfarande kåkarna för
Gavlegårdarna.
Den handlar om att kunna erbjuda en höjd bostadsstandard till bil-
lig kostnad, och det till ”skilda kategorier av stadens medborgare”. Några
av Gävles mest framgångsrika köpmän bildar den stiftelse som lägger
grunden till ett av Sveriges första kommunala bolag, Gavlegårdarna.
Gefl e Stad går in med drygt en fjärdedel av aktiekapitalet när företaget
bildas i februari 1917.
– Självklart känner vi en stolthet och värme över vår historia. Trots
att vi snart fi rar hundra år har vi den grundläggande affärsidén och
värderingarna kvar. Världen må ha förändrats, men vi arbetar fortfa-
rande efter samma uppdrag, säger Kristina Isacson, marknadsstrateg på
Gavlegårdarna.
– Genom åren har vi fl yttat fram positionerna. Vi brukar ju säga att
vi har gått från att bygga och förvalta hus till att utveckla människors
livsmiljöer. Och idag gör vi det för var tredje gävlebo, fortsätter hon.
Redan år 2011 tog Gavlegårdarna beslutet att genomföra en varu-
märkesundersökning bland hyresgäster, invånare i Gävle, medarbetare
på företaget samt andra samarbetspartners. 900 personer fi ck svara på
frågor i webbform samt muntligt i olika fokusgrupper.
– Vi behövde mäta temperaturen kring Gavlegårdarnas varumärke.
Vad känner människor när de kommer i kontakt med oss, vad tänker de
på och vad står vi för idag, säger Kristina Isacson.
– För att utvecklas framåt måste man veta var man befi nner sig.
Oavsett om vi ska ta beslut om framtida nybyggnationer, vilka stads-
delar som ska förnyas eller aktiviteter vi ska stödja.
Att få ta del av människors uppfattningar och
känslor gör det lättare för oss att veta vad vi ska
fokusera på framöver, fortsätter hon.
» Självklart känner vi en stolthet
och värme över vår historia «
Poul-Erik Jensen
Nordost, Gävle
– Jag fl yttade hit från Linköping år
2006. Jag hade fått nytt jobb och vecko-
pendlade, därför behövde jag bara en
etta. Men året efter kom familjen hit och
vi ville ha något större. Gavlegårdarna
hade femmor lediga så vi fl yttade till
Nordost där vi trivs jättebra.
Jag har alltid bott i hyresrätt, det gör
att man slipper oroa sig för oförutsedda
kostnader om kylskåpet går sönder. Som
nu, helt nyligen, när vattnet läckte på vår
lilla toalett. Jag gick in på webben och
felanmälde det på kvällen och när jag
kom hem dagen efter låg en lapp i hallen
från fastighetsskötarna. Läckan var fi xad.
Jag hade inte förväntat mig ett så snabbt
arbete. Gavlegårdarna har alltid varit
smidiga när man kontaktat dem. Tekniken
fungerar och fastighetsskötarna är trevliga.
att bo i hyresrätt?varför valde du
P l E ik J
Kristina Isacson
Siskan, det första hus som Gavlegårdarna byggde. 2012 | 7
På 20-talet tappar sjöfartsnäringen och
Gävle stagnerar. Gavlegårdarna äger nu
totalt 283 lägenheter.
1920-tal 1930-talUnder första delen av 30-talet upphör
de statliga subventionerna för bostads-
byggande. Hyrorna regleras i lag. För
första gången har Gavlegårdarna out-
hyrda lägenheter. Människor söker jobb
– inte bostad.
g
K teret Baggaren 2, Eriksbergsgatan, Brynäs. Här byggdes Gavlegårdarnas första garage 1920.
en, avlopp och vä
at gemensam tvättstuga och matkällare och
o
i k a teret Mejseln köptes in år 1924. Husen blev fl aggskepp för Gavlegårdarnas
Badrum med rinnande vatt i h
Kring ett anrikt varumärke fi nns förstås en hel del känslor och
uppfattningar. Dessa är livsviktiga att inte ignorera utan istället vårda
och vidareutveckla.
– Absolut, att jobba med sitt varumärke innebär att utgå från verk-
ligheten, inte att skapa något man tror sig ha. Vi vill bygga en bild som
överensstämmer med vad vi är och vill vara, säger Kristina Isacson.
– Vi berör så många och fi nns på många sätt med i människors liv.
Och den man är nära har man också åsikter om, det visste vi. Vi ville
veta mer om innebörden av vår roll i regionen, hur viktiga är vi?
Med glädje fi ck Gavlegårdarna under år 2012 ta del av ett mycket
positivt resultat i de enkäter som gjorts. De tillfrågade vet mycket om
Gavlegårdarna, man tror på företaget och ser det som en viktig del av
Gävles utveckling.
Det allmännyttiga företaget står helt enkelt för en allmän nytta som
kommer många till del.
– Vi har pratat mycket om en delad boglädje – för mig som hyres-
gäst, för alla andra invånare och för staden Gävle, säger Kristina Isacson.
– Resultatet har blivit en kick också internt. Ska vi kunna stå för
boglädje måste vi ha arbetsglädje, vilket vi får av det här resultatet.
Det våra medarbetare gör på jobbet har verklig betydelse för hyres-
gästernas glädje i att bo hos oss, fortsätter hon.
Under året har ledningsgrupp och medarbetare på Gavlegårdarna
jobbat med att ta fram den varumärkesplattform som nu ska leda
företaget framåt.
– Vi har borrat djupare i innebörden av resultatet, hur det
överensstämmer med oss och vårt jobb. Nu har vi fått en ovärderlig
kunskap där vi kan mäta om vi tar rätt beslut och gör rätt saker,
säger Kristina Isacson.
» Världen må ha förändrats men vi arbetar fortfarande efter samma uppdrag «
Bo Forslund
Söder, Gävle
– Jag fl yttade in när huset var nybyggt
år 1959. Vi kom från en etta på Marielund
med torrdass på gården och vatten som
värmdes på gaslåga.
Min syster och jag hade sovit i var-
dagsrummet och våra föräldrar i köket.
Plötsligt hade vi toalett inne, badrum och
tre rum, känslan går inte att beskriva. Min
mor ropade ”Oskar, var är du” då hon
gick vilse på våra 74 kvadratmeter.
Genom åren har mycket hänt. Mor
och far har gått bort och jag har tagit över
lägenheten. Vitvaror har bytts, det har
tapetserats fl era gånger om, huset har hiss
och ökad komfort på många sätt. Men jag
har också korkmattor som är original och
som fortfarande håller.
Söder är nära stan men ändå i utkan-
ten, vi har lugn och ro. Jag har balkong
med fantastisk utsikt och i den här
lägenheten ska jag bo tills jag dör, det har
jag alltid sagt.
hos gavlegårdarna?hur länge har du bott
Badrum med rinnande vatten var en sensationell nymodighet.8 | 2012
1940-tal19421942 beslutar staten om hyresreglering.
Hyrorna ska bli lägre i förhållande till hus-
hållens inkomster. Efter kriget blom strar
bostadsbyggandet. Nu efterfrågas
moderna tvåor och ljusa lägenheter
med kök och badrum. Kylskåp, väl
tilltagen diskbänk och elspis är standard.
Gavlegårdarna äger 620 lägenheter.
Mot slutet av 40-talet byggs över 600
lägenheter, även treor. Stora familjer ska
inte längre behöva trängas.
NGdtv
ngt ffastigh
– Gavlegårdarna är ett företag som påverkar hela regionen, det står
helt klart. När vi är bland de första att bygga på Gävle Strand är vi en
del av stadsplaneringen. När vi arbetar med stadsdelsförnyelse och
aktiviteter ute i våra bostadsområden utvecklar vi Gävle som stad,
fortsätter hon.
– Varje dag gör vi skillnad. Den allmänna nyttan lever vidare genom
hundra år, och det ska vi fortsätta förvalta. �
Signe Hedlund
Sätra, Gävle
– Jag fl yttade in i det här huset för
55-plussare år 2007. Då var jag 90 år
och kom från Nordost där jag bodde i
många år.
Här är tyst och lugnt och jag har en
fi n lägenhet med balkong. I huset fi nns en
festlokal där Gavlegårdarna brukar bjuda
på både vår- och julfest. Men ska jag bjuda
på något föredrar jag att ordna i min egen
lägenhet, det är så trevligt. Solaltanen
högst upp i huset brukar jag också sitta
på, gammal som jag är, för jag älskar solen.
Vi tar hand om varandra här, paret
som bor ovanpå mig brukar komma ner
varje dag och höra hur jag har det. Och
en av hyresgästerna i huset ska fl ytta till
Tickselbo nu, då hoppas jag få chansen
på hennes tvåa, det räcker ju för mig, jag
behöver inte en trea.
Jag är född 1917 och har bott i både
Gävle och Stockholm, men nästan alltid i
lägenhet, jag trivs med det. Jag är alltså lika
gammal som
företaget
Gavle gårdarna.
Det kunde jag
aldrig tro
– att Gavle-
gårdarna var
så gamla …
med hyresrätt?
vad är det bästa
a.
2012 | 9
1950-talInte i någon annan svensk stad rivs och
byggs så mycket som i Gävle under
50-talet. Träkåkarna på Söder ersätts
med tre- och fyravåningshus. Vid Kristina-
plan byggs Gävles första höghus med sju
våningar. I närheten fi nns frisör, butiker,
post, blomsterhandel och stans första
snabbköp. Fram till 1960 byggs
433 lägenheter i Sörby. 1953 söker
3 000 människor lägenhet i Gävle. 1 340
av dem är bostadslösa. Under 50-talet
bygger Gavlegårdarna även fristående hus
– ”bungalows” – i Sörby. Man bygger och
säljer husen.
• Gavlegårdarna har 488 lokaler på
totalt 134 000 kvadratmeter att hyra
ut. Jämförelsevis är ytan för bostäder
cirka 990 000 kvadratmeter.
• De fl esta lokalerna är små och har en
yta mellan 100–500 kvadratmeter.
• Hyresgästerna är blandade. Många är
småföretagare i ett brett register av
branscher, en del är föreningar men
också folktandvård, hälsocentral och
banker hyr av Gavlegårdarna. Liksom
kommunal verksamhet som social-
tjänst och omvårdnadsförvaltning.
• Gavlegårdarna är hyresvärd för de
närcentrum som fi nns i Andersberg,
Brynäs, Bomhus, Bergby, Hedesunda,
Valbo och Stigslund.
• I Fullriggaren är 1/3 av husets yta
kommersiell. Där fi nns bland annat
hälsocentral, restaurang, café och
närbutik.
• Efterfrågan på små, centrala lokaler
är stor men Gavlegårdarna har
endast 2.4 procents vakans.
Mestadels utanför tätorten.
• Ett kommersiellt avtal liknar inte alls
det privata hyresavtalet. Här handlar
det istället om en affärsuppgörelse som
kan innehålla en mängd villkor – från
båda håll.
I stadsdelen Brynäs förvaltar Gavle-
gårdarna en av sina äldre fastigheter,
byggd år 1936. Redan då fanns en tanke
om att på nedre botten planera för
någon form av kommersiell verksamhet.
Inte minst som service till de boende i
närområdet. I huset på Femte tvärgatan
fi nns än idag den legendariska
Henrys damfrisering, en cykelverkstad
och ett företag som arbetar med växter.
– Man byggde på det sättet ända
fram till miljonprogrammen kom igång
I Gavlegårdarnas bestånd fi nns inte bara lägenheter. En hel
del lokaler hyrs också ut till olika former av verksamheter.
Kommunala förvaltningar, restauranger, butiker och frisörer
är några av hyresgästerna.
Även lokaler går att hyra
lokalerkommersiella
Den legendariska Henrys damfrisering på Brynäs.
I Fullriggaren på Gävle Strand ligger en av primär-vårdens hälsocentraler.
10 | 2012
1960-tal 1970-talStadsdelen sköna gröna Sätra med 1815
lägenheter byggs på 60-talet. Samtidigt
pågår full projektering för Bomhus.
Södra Bomhus tar form med mer varie-
rad utformning och storlek på husen.
På 70-talets början förvaltar Gavlegårdar-
na över 6 000 lägenheter. Tack vare en
kommunsammanslagning överförs 1100
bostäder ytterligare. Nya områden som
Hille, Bergby, Norrsundet, Strömsbro och
Valbo tillkommer.
dsdel S
an. Med denbostadspolitiken i ryggen förändrades
på 60- och 70-talen. Då prioriterade
man istället de stadsdelscentrum som
fortfarande fi nns kvar i till exempel
Sätra, Andersberg och Bomhus, berättar
Peter Simryd, som arbetar med Gavle-
gårdarnas kommersiella lokaler.
– Idag sker sällan någon nyproduk-
tion av lokaler. Undantaget är Fullrigga-
ren på Gävle Strand som var ett mycket
spännande projekt, fortsätter han.
– Den fastigheten är unik, inte
minst då vi bidrog till att få bra verk-
samheter att etablera sig i en ny stadsdel.
Intresset för att hyra lokal av Gavle-
gårdarna är relativt stort, men långt-
ifrån alla tänker på att det kommunala
bostadsbolaget har kommersiell yta för
uthyrning.
– Vi har såpass få vakanser att vi
inte marknadsför oss så stort, men vi
fi nns med på Marknadsplats Gävle där
kommunen samordnar fastighetsägares
lediga bestånd. Vi har också ett eget
intressentregister där man kan teckna
sig, säger Peter Simryd.
Att söka lokal skiljer sig dock en hel
del från att leta privatbostad. På den
kommersiella sidan fi nns exempelvis
ingen kö eller poängsystem. Istället
är det viktigt med hyresgästens idéer,
koncept och ekonomi.
– Utbudet ska vara matchat för både
verksamhetens och de boendes bästa. Vi
vill ju till exempel inte ha två pizzerior
vägg i vägg utan prioriterar mångfald,
säger Peter Simryd. �
Peter Simryd
Sotningsväsendet i Gävle har hyrt sin lokal från Gavlegårdarna i 50 år. Läs mer på nästa uppslag.
Östers Närlivs.
FULLRIGGAREN
vs EMPIRE STATE
42 meter i höjd gör Fullriggaren till
Gävles högsta byggnad.
Byggnationen av Gavle-
gårdarnas landmärke på
Gävle Strand påbörjades
år 2010. I juni året efter
stod tolvvåningshusets
29 lägenheter klara för
infl yttning.
Gävles egen skyskrapa
står sig dock inte särskilt
stark i den internationella
konkurrensen. Empire
State Building i New York
var under drygt fyrtio år
världens högsta byggnad.
Inklusive tornspira och
radiomast mäter den hela
449 meter i höjd.
Eller som man också kan
uttrycka det – Fullrigga-
ren är med grova mått
mätt ungefär lika hög
som Empire State
Buildings entré.
Något som tål att
funderas på.
42
2012 | 11
1980-talHyresgästerna ställer högre krav på
bo infl ytande. I Bomhus får man gemen-
samma miljöer och lokaler att förvalta.
Senare utvecklas mer av hyresgäststyrt
underhåll. På Brynäs rustas området
Mejseln där de boende får vara
med och påverka arbetet. 33
et ut
a.
rt
Stämmer det att ni hyrt samma lokal
i hela 50 år?
– Ja, faktiskt. Den första oktober 2012 fi rade vi
jubileum med tårta här på jobbet.
Flyttade ni in när huset på Södra
Kansligatan var nybyggt?
– Jag själv är född 1966 så jag har inte exakt koll
på det där, men det sägs att en rörmokarfi rma
fanns i lokalerna före oss, om än bara en kort
tid. Så huset var väldigt nytt när Sotningsväsen-
det i Gävle norra, som det hette då, fl yttade in.
– På den tiden fanns två distrikt i Gävle, norra
och södra, samtidigt som Hille, Valbo och
Hedesunda var egna kommuner och sotnings-
distrikt. Idag jobbar vi över hela området, från
Hedesunda i väst till Gårdskär i söder och
Tönnebro i norr.
Är lokalerna på något sätt
anpassade för er?
– På många sätt. Från början hade sotnings-
distriktet en buss som parkerades i det
utrymme där vi ställer våra privata cyklar idag.
På 60-talet cyklade de allra fl esta sotarna med
sina verktyg. Skulle man längre skjutsades
sotaren ut till kunderna med bussen.
– Idag ser allt annorlunda ut. Vi är fjorton
medarbetare och alla har varsin bil. Därför
hyr vi garage och tvättmöjligheter i källaren
på bostadsrättsföreningen mittemot. Där låg
ju tidigare en OK-mack i markplan, en riktigt
anrik sådan.
– Vår källare är också väldigt stor och har egen
ingång från gatan. Därnere har vi två omkläd-
ningsrum, ett för våra smutsiga kläder och ett
för våra privata. Däremellan fi nns ett stort
duschrum med bastu.
Har ni rustat en del genom åren?
– Som kommersiell hyresgäst har man
ju inte några årsintervaller på rust, det
mesta är en förhandlingsfråga. Men för
drygt två år sedan tog vi ett helhetsgrepp
på lokalen, för då var det riktigt slitet
med lappade mattor och gamla diskar
från 60-talet. Det blev jättefi nt med nya
tapeter och golv. Vi har ju faktiskt kunder
som kommer in här, dessutom betyder
trivsel oerhört mycket för vår interna
arbetsglädje.
Ni har aldrig funderat på att
äga era egna lokaler?
– På 80-talet var det tal om att vi skulle
fl ytta till Räddningstjänstens lokaler, men
det blev aldrig något av planerna. Tittar
man bakåt skulle vi kanske ha tjänat
på att betala av egna lokaler, men som
verkligheten ser ut idag har vår tillvaro
förändrats. Vid varje upphandling slåss
vi med en mängd aktörer och det fi nns
ingen säkerhet eller kontinuitet. På så sätt
känns det rätt bra att ha ett hyresavtal.
vd sotningsväsendet i gävle
hallå där, tony hedin
Sabo:s Bopris, som
in stiftades år 2010, vänder
sig till Sveriges allmän nyttiga
bostadsföretag och har varje
år ett särskilt tema. När det
nu handlade om förnyelse av
bostads- och stadsdelscen-
trum deltog Gavlegårdarna
med sitt arbete i Andersberg.
– Arbetet där har pågått sedan
början av 2000. Centrum hade under
slutet av 90-talet tappat i attraktionskraft.
Posten och banken lade ner sina kontor,
mataffären konkurrerades ut av större
köpcentrum i närheten, berättar Hans
Helmerson, projektledare inom Gavle-
gårdarna.
När många butiksytor gapade
tomma och centrum inte längre var
den mötesplats det varit, satte arbetet
igång. Gavlegårdarna tog initiativet till
att bilda den Andersbergsgrupp som
12 | 2012
1990-tal 2000-talRedan år 1990 har alla Gavlegårdarnas
hyresgäster kabel-tv. Högskolan tar plats
i regementet som läggs ner 1993. Gavle-
gårdarna inleder sin uthyrning av student-
lägenheter, framför allt i Sätra. Nya
studentboenden byggs på Kungsbäck.
Det nya bostadsområdet Sörby ängar
byggs. Stadsdelsförnyelse sker i
Andersberg och på Öster – med
stort infl ytande av de boende. Spadarna
sätts i backen på Gävle Strand.
fortfarande lever kvar, om än i förändrad
form.
– Från början jobbade vi tillsammans
med berörda förvaltningschefer från kom-
munen. Vi jobbade hårt för att få behålla
fritidsgården och biblioteket, men också för
att knyta till oss den Familjecentral som kom-
mun och landsting tillsammans bestämt sig
för att öppna, berättar Hans Helmerson.
En vision som också lyckades. I och med
Familjecentralens etablering vände mycket.
Biblioteket byggde om – och ut – och stor-
satsade på ett läsprojekt ”Andersberg Läser” för
stadsdelen. Fritidsgården fl yttade upp sitt gym
från källaren till markplan, och Gavlegårdar-
nas hyresgäster erbjöds rabatt på träningskort.
Såväl näringsidkare som ideella aktörer bjöds
in som nya medlemmar i Andersbergsgruppen
Också år 2012 blev ett år då Gavlegårdarna prisades för sitt arbete
gavlegårdarna
bosocialt pris till
Gavlegårdarna vann Sabo:s
Bosociala Pris för år 2012.
I motiveringen står bland annat:
Gavlegårdarnas strategi för Andersbergs centrum visar ett helhetsgrepp med fysiska, sociala, kul turella, ekonomiska och servicemässiga insatser. Exemplet visar på vikten av ett uthålligt och konsekvent arbete. Man har arbetat lika hängivet med de offentliga, kommersiella och kulturella satsningarna.
och fi ck på så vis vara med i idéarbetet.
– Det föddes en positiv känsla av att det
går att göra så mycket när man gör det
till sammans. Visst, vi har arbetat i tio år och
håller på fortfarande, men idag är också alla
ytor uthyrda. Och det handlar om cirka
6 000 kvadratmeter totalt. Vi har både
lunchrestaurang, närbutik, musikaffär och
frisör, säger Hans Helmerson.
Idag fi nns en centrumgrupp där näringsid-
karna i centrum träffas och utvecklar cen-
trumet och den tidigare Andersbergsgruppen
består idag av föreningar, eldsjälar, bibliotek,
fritidsgård och skolan. De träffas regelbundet
och planerar aktiviteter för stadsdelen.
I samband med renoveringen av centrum
invigdes också Norra Sveriges största solcells-
anläggning på taket till byggnaden. �
2012 | 13
Nya samarbeten föder glädje
Hästintresset bland barn och unga är stort. Men att prova nya aktiviteter och känna sig för
kan bli dyrt. Under 2012 inledde Gavlegårdarna ett nytt samarbete med Gävletravet, som
bland annat innebar att tio barn fått prova en körkurs på Travskolan – helt utan kostnad.
– Det har varit så kul, jag är supernöjd. Nu vet jag att det här verkligen är något för mig,
säger Sandra Lindmark, en av deltagarna i gruppen.
et är näst sista gången på Gävle ponnytravsko-
las körkurs. De åtta eleverna mellan tio och tolv
år är otåliga, vilken häst ska de få idag när de för
första gången ska trava på allvar? Solen lyser från
en isblå himmel och minusgraderna är långt fl er än
tio. Men det spelar inte så stor roll att man fryser
om fi ngrarna när det nu äntligen är dags.
Instruktören Elina Ruth delar in eleverna i
par och på något sätt ser hon till att alla deltagare
lyckas få sin favorithäst.
– Jaa, vi ska ha Annabelle II, hon är så snäll,
ropar Ottilia Wisten, tio år.
– Hon är lätt att fl ytta på och hon slänger
aldrig med huvudet. Det enda hon inte gillar är
om man kittlar henne under magen, då får hon
tefat till ögon och kan sparkas, fortsätter hon med
ett skratt.
I stallet sätter arbetet omedelbart igång. Nu
när grunderna – järnkursen – är satta vet alla
vad de ska göra och i vilken ordning. Åtminstone
nästan.
– Har ni läst läxan över jullovet, den om selens
alla delar, frågar Elina och det blir oväntat tyst.
– Ja, jag har läst, men inte på jullovet utan bara
igår, säger en av deltagarna och slår förläget ner
blicken.
Att det krävs träning vad gäller travhästens
omfattande utrustning är helt klart.
Det tar ungefär en timme att borsta, sela och
göra hästen körklar. Momenten är många och
måste ske i rätt ordning. Den som gör fel har bara
ett alternativ – göra om och göra rätt.
– På en travkurs lär du dig så mycket mer än
att bara sitta på en häst. Vi pratar mycket teori
kring hästens beteende och funktion. Ditt grund-
kunnande blir oerhört brett, säger Elina Ruth.
– Dessutom är våra lektionspass två timmar,
d14 | 2012
15
Ida-Marie Larsson och Ottilia Wisten, båda 10 år, får för första gången prova trav på riktigt.
2012 | 15
Rikard Lamell
Jag älskar alla möjliga djur, säger Aili Laitinen.Sandra Lindmark
» Sista gången ska jag ta med kameran, för
jag kommer att sakna hästarna så mycket «
just för att du både ska hinna förbe-
reda hästen och ta hand om den efter
körningen.
Några av eleverna har viss ridvana,
andra hade knappt sett en häst mer än
på bild när de började på travskolan.
Men idag, nio kurstillfällen senare, är
det senare mycket svårt att tro. Eleverna
är snabba och självgående. De pratar om
slaggjordens betydelse, om vilka hästar
som behöver luva och vilka som klarar
sig med bomull i öronen, om remmar
som inte får sitta för hårt så att hästen
riskerar skavsår.
För en utomstående betraktare är
det bara att försöka hänga med. Flera
av eleverna börjar också prata om hur
sorgligt det är att kursen snart är slut.
– Sista gången ska jag ta med ka-
meran, för jag kommer sakna hästarna
så mycket, säger Ida-Marie Larsson, tio
år, samtidigt som hon slår armarna om
Anna-Belles hals.
– Hästarna är så mjuka och sköna
att klappa. Jag vill ha en alldeles egen,
fortsätter hon drömmande.
Många av barnen och föräldrarna
i gruppen lovordar möjligheten att få
prova en travkurs, lära känna hästarna
och på så sätt se om intresset är stort nog
för att fortsätta.
16 | 2012
Karolina Lindmark är mamma till
Sandra som efter första terminen absolut
tänker gå vidare med nästa steg.
– Sandra har fått en bred kunskap
om hästar och skulle hon vilja prova
traditionell ridning sedan så har hon
massor gratis. Att få delta i den här
kursen har haft ett jättestort värde för
oss. Nu vet Sandra vad hon vill – och
att hon vill, säger Karolina.
Erja Laitinens dotter Aili började
nästan gråta av lycka när det stod klart
att hon fått en plats på travskolan.
– Jag älskar alla möjliga djur, men
var också lite rädd för hästarna. Nu är
jag så glad att jag har fått prova, säger
Aili som ännu inte bestämt sig för om
hon ska fortsätta på kursen.
– Gavlegårdarnas samarbete med
travet är fantastiskt. Vi är överlyckliga
att vi fi ck chansen. Nu kan vi i lugn
och ro fundera på om vi ska satsa på
det här eller inte. Utan Gavlegårdarna
hade det inte varit möjligt för oss att
prova, fortsätter mamma Erja.
När hästarna och dess körklara
kuskar ställer upp på stallplan är det
inte svårt att förstå vilken glädje de
deltagande barnen känner. Äntligen
är det dags för trav och förväntan ligger
i luften. Hästarna kan knappt stå still
och röken frustar ur näsborrarna.
Barnen skrattar när de med alla krafter
tvingas hålla tillbaka springet i hästar-
nas ben.
– Anna-Belle är så liten, men hon
blir så pigg och tuff när hon får springa,
man kan inte tro det, säger Ottilia
Wisten och tar ett fast tag i tömmarna.
Så ger de sig iväg i eftermiddags-
solen. Snön sprutar runt hästarnas hovar
och barnens kinder är rosigt röda.
– Jag känner inte mina tummar men
vad gör väl det, säger Ida-Marie Larsson
när ekipagen kommer tillbaka.
Hon klappar om Anna-Belle II med
en frostig vante och ler stort. �
travskolan
fakta om
Gavlegårdarnas samarbetsavtal ska
alltid vara utformade så att de ger hyres-
gästerna något tillbaka. Så har företagets
samarbeten med elitföreningar som
Brynäs IF och GIF Fotboll sett ut i många
år. Men nu har man breddat sig och teck-
nat avtal inom fl er områden, helt enkelt
för att ge fl er människor möjlighet att
hitta något intressant att delta i.
Genom ett samarbetsavtal med
Gävletravet fi ck tio barn mellan tio och
tolv år – helt utan kostnad – gå på trav-
skola. Kursen omfattade tio kurstillfällen
då barnen fi ck lära sig grunderna om hur
man sköter en häst på bästa sätt. Barnen
lärde sig också att sela och köra.
2012 | 17
Det var kö till bollkastningen där det gällde att
pricka några av Brynäs stjärnor i originalstorlek.
Ellinor Keklik som bor på Nordost var bara en
av alla de som försökte. Men självklart fi ck alla
deltagare pris – Läkerol såklart.
Systrarna Dilara och Ellinor Keklik var på
Rapatac, Nordost, efter skolan då de plötsligt
fi ck kliva in i en buss. ”Vi visste inte var vi
skulle, det var mamma som hade anmält oss
som en överraskning. Det ska bli så spän-
nande, vi har aldrig sett ishockey” sa Dilara.
Mhada Abdul Kadir, Yosan Abraham och Ajla Alagic jublade på läktaren när matchen startade.
Familjen Hassan-Said, mamma
Hana och sönerna Allan, nio, och
Kevin, fyra, hade aldrig varit på
hockey tidigare och såg fram
emot att se Brynäs vinna. ”Det
här är jättekul, jag har bara varit
på arenan en gång tidigare och
det var på Idol” sa Allan.
När Brynäs IF avslutade sitt
100-årsjubileum i december valde
Gavlegårdarna att fi ra tillsammans
med både hyresgäster och gävlebor.
Hela 1500 hyresgäster bjöds på jul-
fest med både elithockey och andra
roliga aktiviteter. Gästerna bussades
till Läkerol Arena, många av dem
var också där för allra första gången.
I samband med jubileumsmatchen
på utomhusarenan, Gävlebocken
Arena, stod den nyspolade isen
öppen för allmänhetens åkning.
Aktiviteten arrangerades i ett
samarbete mellan Gavlegårdarna
och övriga kommunkoncernen. �
På besök i Gävlebocken Arena
Aldrig mer kommer Elliott Andersson och
Benjamin Jallow Nykvist att tvätta sina vinter-
mössor. Det gör man inte när man köat för
Simon Bertilssons autograf. ”Vi bor grannar i
Sätra och går i samma klass. Och jag ska börja
spela hockey”, sa Benjamin.
Det var relativt tyst på läktarplats denna kväll i december. Tur att Gavlegårdarnas gäster rådde bot på det.
Familjen Hassan-Said mamma
18 | 2012
När Gävle så bestämde sig för att
besöka Stockholm och berätta vad
staden har att erbjuda, bjöds därmed
10 000 potentiella hemvändare in.
Alla i målgruppen 30–40 år med barn.
– Vi ville besöka dem i Stockholm,
på deras hemmaplan. Ganska snart
bestämde vi oss för att lägga arran-
gemanget på Junibacken, så att barnen
också kände sig välkomna, fortsätter
Mikael Nyman.
Men kommunen reste inte till
huvudstaden ensam. För att ta ett fl ytt-
beslut efterfrågas information om både
boende, fritid, barnomsorg, natur – och
mycket annat.
– Ett trettiotal aktörer valde att
delta, allt från Kungsberget och Furuvik
Budskapet var tydligt när
Gävle gjorde enad front och
reste till Stockholm.
1 200 före detta gävleborgare
minglade på Junibacken för att
se vad hemtrakterna har att
erbjuda. Och Gavlegårdarna
var förstås där.
Välkommen hem!
I Stockholmsområdet och Mälar-
dalen fi nns cirka 20 000 gävleborgare
som en gång lämnat sina hemorter för
storstan. Målgruppen är naturligtvis
viktig i arbetet att locka fl er att fl ytta
till Gävle – ett arbete som kommunens
näringslivsavdelning prioriterar.
– Den som en gång har bott här
har självklart lite lättare att återvända.
Att vara hemvändare ligger närmare till
hands än att vara helt nyinfl yttad på en
plats, säger Mikael Nyman, närings-
livsutvecklare på Gävle kommun.
– Undersökningar visar att ungefär
hälften av de som fl yttat till storstan kan
tänka sig att fl ytta hem. Barnfamiljer
är den mest fl yttbenägna gruppen, de
längtar på många sätt efter ett ”enklare”
liv, fortsätter han.
1 200 föräldrar och barn åt pannkaka och tog en närmare titt på Gävle.
2012 | 19
till Brynäs IF, SAIK, företag och organi-
sationer, berättar Mikael Nyman.
– Med alla utställare och 1 200 gäster
var det helt fullt i lokalerna. Vi tvinga-
des till och med säga nej till aktörer för
att få plats vilket väl får betraktas som
en framgång, fortsätter han.
Gavlegårdarna tvekade inte att
delta i det välplanerade sensommar-
arran gemanget.
– En intressant målgrupp och ett
bra sammanhang, det kändes både
spännande och rätt att vara med, säger
Kristina Isacson, marknadsstrateg på
Gavlegårdarna.
Montern delades med Skanska
och NCC och la tonvikten på det nya
bostadsområdet Gävle Strand. Men
det visade sig att besökarna också var
mycket intresserade av hyresrätten i
allmänhet.
– Som hemvändare har du ju en
relation till vissa bostadsområden i stan
och du vet lite mer vad du söker. Hyres-
rätt kan ju därför vara ett bra alternativ
för den som fl yttar hem, inte minst
innan man hunnit landa och ta ett mer
bestående beslut kring hur man vill bo,
säger Kristina Isacson.
– Vi hade fullt i vår monter hela
dagen. Vi fi ck frågor om allt från hur
man ställer sig i bostadskö till eventuell
näringslivsförtur och i vilka stadsdelar
det fi nns bostäder, fortsätter hon.
Såväl Gavlegårdarna som Gävle
kommun är mycket nöjda med resultatet
av dagen och man tror inte att det var
sista gången ett liknande arrangemang
genomfördes.
– Vi har verkligen insett hur viktig
boendefrågan är för den som ska fl ytta,
säger Mikael Nyman.
– Nu planerar vi att genomföra en
större enkät tillsammans med bostads-
företag och byggföretag. Så att vi får
ännu mer information om
vad som kan locka
människor att ta
fl yttbeslutet. �
Tio populära lekstugor lottades ut i Gavlegårdarnas rittävling.
En energisk Brynästiger hälsade välkommen till Junibacken.
20 | 2012
Inka Keva, Agneta Enqvist
och Margareta Nyberg är både
väninnor och hyresgäster hos
Gavlegårdarna. ”Jag bodde
tidigare i Söderhamn och då
gick jag mycket på teater och
konserter i Stockholm. Men
sedan jag fl yttade till Gävle har
det inte blivit av, så det här blir
jättespännande”, sa Agneta.
Folkteatern
Teater ska vara lättillgänglig!Det var tanken när Folkteatern i höstas bestäm-
de sig för att spela Berthold Brechts pjäs, ”Den
kaukasiska kritcirkeln” på en ny och unik scen.
På premiären invigde man ett 280 kvadratmeter
stort hydrauliskt och uppfällbart varietétält.
Och som ett kringresande teatersällskap turne-
rade man sedan i länet med sin uppsättning.
Att göra kultur och teater mer lättillgänglig
är också målsättningen med Gavlegårdarnas
satsning på samarbeten inom nya områden.
Tillsammans med Folkteatern lottade man
i oktober ut biljetter till en föreställning på
Estraden – och platserna hade en strykande
åtgång. Att det var mörkt och regnigt ute
spelade ingen som helst roll då värmen inne
i tältet inte gick att ta miste på. Under varsin
ullig pläd njöt hyresgäster från hela Gävle av
sång, musik och skådespel. �
”Det var en bra pjäs där kärleken
och förståndet segrade, tack
och lov” sa arbetskamraterna
Ann-Britt Kjell och Håkan
Sundqvist. ”Jag hugger på alla
tävlingar som Gavlegårdarna
arrangerar. Sist var jag på fotboll
och åt korv bakom läktaren”
sa Ann-Britt med ett skratt.
Anna Mälby bjöd med sin
mamma Anneli på teater. ”Det
här är första gången jag tävlar
med Gavlegårdarna, men nu
ska jag försöka vinna hockey-
biljetter också” sa Anna vars
tidigare teatererfarenhet mest
handlat om musikal. ”Enligt
recensionerna är det mycket skratt
i föreställningen, det lockade mig”
fortsatte hon.
Emelie Olsson, Malin Olsson,
Carin Lundgren och Ann
Larsson är nära släkt och gick
tillsammans på teater. ”Det gör vi
aldrig annars, därför kändes det så
kul att vi vann” sa Ann Larsson.
Sofi a Orrbén, Tobias Orrbén
och Roger Thollin hade alla
tänkt se Folkteaterns pjäs, men de
ordinarie speltiderna passade inte.
Tur då att de tack vare Gavlegår-
darna fi ck en ny chans. ”Jag har läst
mycket Brecht i min ungdom och
ser fram emot detta” sa Tobias.
går på teater
gavlegårdarna
2012 | 21
Att bjuda på elithockeymatch och rundvandring i Läkerol
Arena har närmast blivit tradition för Gavlegårdarna.
År 2012 var det seniorernas tur och intresset bland de
mångåriga, trogna hyresgästerna var stort. Nyfi kenheten,
nostalgin och skratten var många när man bland annat
fi ck lyssna till Wille Löfqvists Brynäsminnen. �
En kväll i nostalgins tecken
Florence Norling, som bott femton år på Söder, bjöd med sin väninna Kerstin Lundin på besöket i Läkerol Arena. ”När vi sprang på hockey spelade man utomhus, men det var på fl era sätt bättre då. Dels vann laget varje år, dels var spelarna snyggare” sa de båda med ett skratt.
Utsikten från arenans högre sektioner
är enastående – och lite läskig.
Har de inte större utrymme än såhär?
På arenans översta sektion huserar
media och gästerna fi ck provsitta
radiosportens – mycket anspråkslösa
och lilla – hytt varifrån de rapporterar
live från Brynäs matcher.
”Jag är från Lycksele och är en riktig sportfåne. Jag går ofta på hockey och inte minst när Brynäs möter Skellefteå. Men det var så roligt att se hur allt ser ut bakom, det tänker man inte på när det är match” sa Eva Johansson, som bott tjugosex år i samma lägenhet. På Brynäs såklart.
Emil Klövenäs är långt från någon senior, men däremot hyresgäst hos Gavle-gårdarna i Sätra och en stor hockey-entusiast. ”Jag är här varje hemmamatch och bortamatcherna ser jag på tv” sa han. Så när grannen och senioren Lars Wahlström bjöd med honom på besök i arenan svarade han ja direkt.
Lars Wahlström har bott fyrtio år hos Gavlegårdarna och hans kompis Elvert Rönnerfors har jobbat fyrtio år som snickare på företaget. Båda två bor i Sätra och uppskattar sin hyresvärd. ”Det var kul att se arenans alla delar. Sen får vi ju gå på hockey i morgon, det var halva grejen” sa Elvert Ronnerfors.
Det kanske var ett tag sedan
Wille Löfqvist fi ck skriva så många
autografer på en och samma dag …
22 | 2012
Att regnet föll över fotbollsplanen
på Nordost spelade ingen som helst roll.
Fotbollsglädjen var nämligen total när
Gefl e IF:s A-lag besökte Rapatacs aktivi-
tetscenter i oktober. Närmare sjuttio barn
och ungdomar tog emot elitspelarna som
avslutade med att utmana till match.
– Vi hade storpublik runt planen och
stämningen var fantastisk, berättar Farid
Khosnood, ansvarig för aktivitetscentret.
På Nordost fi nns gott om barn och
ungdomar som är riktigt duktiga på sin
sport – fotboll. Men målsättningen med
besöket var också att visa GIF Fotboll den
bredd av aktiviteter som Rapatac erbjuder
de yngre hyresgästerna i stadsdelen.
– Vi ville få dem att förstå vad vi gör
här, att vi ser till att barnens utvecklas på
sin fritid – på ett lustfyllt sätt, fortsätter
Farid Khosnood.
– Spelarna var med och byggde ro-
botar, de spelade spel, tränade sam arbets-
övningar i rörelserummet och um gicks
med barnen över en fi ka. Barnen passade
också på att intervjua sina förebilder.
En föreläsning kring vikten av att vär-
dera sina studier stod också på schemat.
A-lagsspelarna betonade att både skola
och träning är viktigt för den som vill nå
sina mål.
– Allt kan hända. Karriären kan få
ett snabbt slut. Självklart lyssnar barnen
på dem, säger Farid Khosnood.
Besöket var en del i det samarbets-
avtal som Gavlegårdarna sedan många
år har med såväl Gefl e IF fotboll som
Rapatac.
– Att koppla ihop samarbetspartners
på det här sättet ger strålande resultat,
säger Krister Palm, förvaltare för Gavle-
gårdarna på Nordost.
– Gefl e IF är ett föredöme för hur vi
vill bygga upp våra samarbetsavtal. De
har ett otroligt engagemang och visar
att de vill ge våra hyresgäster någonting,
fortsätter han.
Farid Khosnood på Rapatac kan inte
annat än att hålla med.
– Finns det möjlighet att ge våra barn
det bästa vill vi göra det. Tillsammans
med Gefl e IF lyckades vi. �
Fotbollsfeber och glädjefnatt
2012 | 23
ånga har väntat, många har
längtat. Under år 2012 satte
stadsdelsförnyelsen av östra
Sätra äntligen igång. Och när
året var till ända kunde man
konstatera att mycket har hänt.
År 2010 togs den rapport fram som
beskrev vad stadsdelsförnyelsen av östra
Sätra skulle innehålla. Boendemiljön
var en av de viktigaste punkterna,
och när två år passerat kan Gavlegår-
darna konstatera att man uppnått goda
resultat.
– I det stora hela har allt gått enligt
plan, säger Bo Bäckström, teknisk chef
på Gavlegårdarna.
– Under våren 2013 har vi infl ytt-
ning, såväl i vårt nya trygghetsboende
”Tickselbo” på Sicksackvägen 34, som i
de renoverade punkthusen på Pinn mo-
och Glaciärvägen, fortsätter han.
Två av de tre punkthusen, 52 lägen-
heter, har i dagsläget fått en teknisk
ansiktslyftning som bland annat
innefattar stamrust av rörledningar och
badrum samt nya fönster och bättre
isolering. Även balkongerna är nya, och
större än tidigare, detta utan att husets
utseende för den skull förändrats.
– Sätra är klassat som ett
riksintresse område för kulturmiljövård,
något som vi självklart värnar i vårt
renoveringsarbete, säger Bo Bäckström.
– Det här betyder att vi behåller
husens grundstruktur och alla tids-
typiska material, fortsätter han.
Detsamma gäller ombyggnationen
av femvåningshuset på Sicksackvägen
Förändringens år i östra Sätra
Bo Bäckström
Tillsammans med hyresgästerna på Sicksackvägen 39 har Gavlegårdarna arbetat fram ett förslag på upprustning av de yttre miljöerna.
24 | 2012
34, nu förvandlat till Gävles första
trygghetsboende.
– Vi har byggt ett kollektivhus,
paketerat för äldre, och det ska bli
oerhört spännande att se hur det tas
emot, säger Bo Bäckström.
– Nu fi nns en alternativ boende-
form för äldre som vill bo i trygg
gemenskap men som däremot inte
behöver medicinsk vård eller hemtjänst,
fortsätter han.
Tickselbo, som huset kallas, står
infl yttningsklart i juni. Redan i februari
öppnades dock möjligheten för intres-
serade att anmäla sig.
– Under år 2012 har vi lagt mycket
tid på att informera pensionärsföre-
ningar och andra intressenter. Många
har också kontaktat oss för att få veta
mer, inte minst barn som vill att deras
åldrande föräldrar ska slippa sitta en-
samma hemma, berättar Bo Bäckström.
Han poängterar också att hyrorna i
huset måste anses som rimliga, jämfört
med vad du som hyresgäst får tillbaka.
– När barnen hälsar på kan du
nyttja övernattningslägenheten istället
för att betala för ett extra sovrum som
sällan används. Det fi nns möjlighet till
aktiviteter i samlingslokalen – där en
trivselvärd också fi nns tillgänglig. Det
fi nns även ett hobbyrum att snickra el-
ler fi xa i. Och vill du baka kan du säkert
hitta andra intresserade som vill göra
det nere i köket. På Tickselbo ingår allt
det här i hyran, säger Bo Bäckström.
– Lyckas vi förmedla vad det här
boendet kan ge människor är jag helt
övertygad om att det blir rusning. Det
blir fullt i huset direkt.
13
1. Boendemiljö
ILLUSTRATIONSPLAN, Del av Sätra ängarna. Skala 1:1000 A3
NORR
50 m
» Och vill du baka kan du säkert hitta andra
intresserade «
2012 | 25
Engagemang och samarbete med
hyresgäster är viktiga nyckelord för
Gavlegårdarnas verksamhet. När stads-
delsförnyelsen av de östra delarna i Sätra
nu tagit sina första steg kan man med
glädje se att hyresgästerna vill vara med
och påverka. Och det på många sätt.
Hans Helmerson är ansvarig för
Gavlegårdarnas bosociala projekt i
samtliga stadsdelar. Han vet med sig
att Sätra är en stor stadsdel med brett
utbud av det mesta. Något som av na-
turliga skäl brukar ge en sämre uppslut-
ning kring aktiviteter och mötesplatser.
– Därför blev jag oerhört positivt
överraskad vid den workshop vi höll i
Sätra centrum under hösten. Dit fi ck
människor komma med sina synpunk-
ter kring stadsdelsförnyelsen och sitt
närområde, berättar Hans Helmerson.
– Gavlegårdarna var förstås repre-
senterade, men också en landskaps-
arkitekt från TEMA:s kontor i Uppsala
och folk från Gävle kommun samhälls-
byggnad samt gata & park. Vi hade
fullt upp hela tiden och tog emot långt
över hundra enkätsvar. En meningsfull
dag, fortsätter han.
– Jag minns till exempel en senior
som kom in till oss, sen tog han en
cykeltur för att ta en titt på området.
Efter en stund kom han tillbaka och sa,
”nu vet jag vad jag tycker …”
Hans Helmerson skrattar.
– När människor levererar åsikter
ska de också få feedback, det är viktigt.
Under våren ska vi därför ha en ny dag
då vi visar hur hyresgästernas åsikter
har tolkats.
26 | 2012
• En rust av utemiljön kring Tickselbo
påbörjas. En gemensam uteplats
anläggs i västerläge och med utsikt
mot bäcken. Fastigheten avgränsas
med häckar och staket samt får
en gemensam trädgård. Arbetet
beräknas vara klart till hösten.
• Mellan Tickselbo och Sicksack -
vägen 39 anläggs en större gemen-
sam yta med planteringar, sittplatser,
en mindre lekplats samt bouleplan.
• Arbetet med gallring och upprust-
ning av området runt Tickselbäcken
fortsätter.
• Samlingslokalen Paletten får en ny-
start. ABF:s projekt Mötesplats 2020
fi nns på plats några dagar i veckan.
Fokus är att stötta människor som
ska söka jobb med det handlar också
om personlig utveckling och gemen-
skap. Språkkafé och teatergrupper är
några av planerna.
• Gavlegårdarna inleder arbetet med
att planera hur å-rummet och Sätra-
ängarna kan rustas. Bättre parkvä-
gar, gemensamma mötesplatser och
bättre förutsättningar för idrott och
lek är några av målen.
• Ett idé- och visionsarbete för Sätra
centrum samt en förtätning av
om rådet i närheten inleds.
östra sätra 2013?
vad händer i
Under försommaren kommer
alla som besöker Sätra också att se
ett mycket konkret exempel på vad
engagemang kan leda till. När tjälen
gått ur marken är det nämligen dags för
tolv förväntansfulla hyresgäster att få
tillgång till sina nyanlagda kolonilotter
vid Sätraängarna.
– Odling har alltid funnits med
som ett önskemål när vi pratat om
planerna för Sätra, ända sedan de första
trevande stegen runt år 2008–2009.
Under förra året fi ck alla hyresgäster
ett brev där de bjöds in till ett möte,
och redan där tecknade sig tolv
familjer, berättar Hans Helmerson.
– Under året har de gått en kurs
i odling på ABF och nu kan de sätta
igång – helt gratis, fortsätter han.
De tolv lotterna är tjugo kvadrat-
meter stora, har ett staket med grind,
kompostlådor, indraget sommarvatten
och gemensam uteplats.
– Av erfarenhet vet vi att intresset
kommer att öka när de första odlarna
kommer igång. På Öster har vi ständig
kö till kolonilotterna och det är verkli-
gen ett lyft för hela området, säger Hans
Helmerson. �
Hans Helmerson
» Under året har de gått en kurs i odling på
ABF och nu kan de sätta igång – helt gratis «
2012 | 27
”Jag älskar Sätra och skulle aldrig fl ytta.Vi har ängarna, pulkabackar, lekytor och här är grönt överallt”. Elena Al Damanhouri kom till Gävle och Sätra 2006 då hon lämnat Rumänien och levt som fl ykting i Sverige i två år. ”Här började mitt liv, här har jag fått chansen och då vill jag betala tillbaka”.
Hon är en entreprenör som jobbar långt mer än
heltid och har tre mindre barn i den egna familjen.
Men ett fullspäckat schema hindrar inte Elena Al
Damanhouri från att varje söndag öppna träff-
punkten Paletten i Sätra för barn och deras föräldrar.
Möt en hyresgäst som engagerar sig för hela sin
stadsdel. Och som får så mycket kärlek tillbaka.
28 | 2012
– En sån här mötesplats skulle
behövas på många fl er ställen. Men då
krävs det också någon som Elena …
Hattis Kirli dricker en kopp kaffe.
Utanför fönstret letar sig den tidiga
vårsolen in över Sätraängarna. Inne på
Paletten är det varmt. Musiken dånar
från ett av rummen där ett helt gäng
ungar kör gemensam dans. I caféet
serveras nygrillad korv med bröd och
längre in i köket står en grupp barn som
vispar smet till en plåt kärleksmums. Vid
ett av borden intill fi nns allsköns pyssel,
silkespapper, målarfärger, glitter, penslar
och papper i alla regnbågens färger.
Hattis Kirli ser sig omkring.
– Det här är fantastiskt för barnen
i Sätra. Många av dem skulle ha suttit
hemma ensamma om inte Elena fanns.
Vi föräldrar är ofta ute med barnen
sommartid, men på vintern är det
svårare att aktivera sig. Och på helgerna
är barnen hemma, fi nns det då något
bättre än att ha en mötesplats att gå till?
Jag menar, hur många kan ta hem så här
många barn på en gång?
En eldsjäl för sin stadsdelElena har jobbat för Sätras barn i över tre år
Väninnan Anna Westlund på andra
sidan bordet håller med.
– Barnen drog med oss vuxna hit
från första början. Nu är vi också här
varje söndag. Vi träffas, pratar, ger
varandra tips och råd kring barnen.
Det betyder jättemycket för alla. Och
barnen vet vilka vi är om något skulle
hända, man breddar sitt nätverk och
känner trygghet.
Det var Anna Westlund som förra
året nominerade initiativtagaren till
barnaktiviteterna, Elena Al Daman-
houri, till hyllningsprogrammet
”Kvällen är din” på TV4. På bästa sänd-
ningstid visades Elenas arbete upp
i rutan och tv-kanalen bjöd alla barnen
på en utfl yktsdag till Furuvik.
– Ja, herregud, det var stort. Jag sa
till Anna att ”jag gör ju inget som inte
Barnen älskar sin Elena. Varje söndag fi nns hon där med sina idéer, sitt engagemang, sin fantasi och sin tid. Upp till 35 barn per söndag kommer till Paletten för att leka och ha kul.
2012 | 29
Kort om Elena NAMN: Elena Al Damanhouri
FAMILJ: Make och tre barn, 11, 8 och 5 år.
BOR: I fyrarummare på Sicksackvägen, Sätra
JOBBAR: Driver företaget Sandaga som
startades som ett projekt för långtidsarbetslösa
invandrarkvinnor. ”Men idag är vi ett företag
och jag har anställt fem personer innan det
ens gått ett år”.
AKTUELL: Som engagerad hyresgäst hos Gav-
legårdarna. Driver barnaktiviteter på Paletten,
varje söndag och varje skollov.
du skulle kunna göra”, men Anna sva-
rade direkt, ”aldrig i livet att jag skulle
kunna göra det du gör”.
Elena Al Damanhouri ler stort.
Hon har svårt att slita sig från barnen
för att prata en stund, överallt är det nå-
gon som ropar på hennes handledning.
– Jag kan aldrig sluta med det här,
förstår du? Jag kan aldrig vända de
här barnen ryggen för de behöver mig.
Därför funderar jag aldrig på om jag har
tid eller inte. Jag får så mycket glädje
tillbaka av de här söndagarna att det är
värt jobbet, fortsätter hon.
Det var för drygt tre år sedan som
idéerna till träffpunkten föddes. Elena
var mycket ute i lekparken och på
ängarna med sin egen familj. I området
fanns gott om leksugna barn men inte så
många föräldrar syntes till.
– Jag vet att många har det som
vår familj, inga släktingar att hälsa på
i Sverige, ingenstans att åka på skol-
loven. Och vad gör man då, i värsta fall
blir man hemma – ensam, säger Elena
Al Damanhouri.
– I Sverige skjutsar man barnen
till massor av aktiviteter och fyller
kalendern. Men långtifrån alla kulturer
värdesätter fritiden på samma sätt. Man
skickar ut barnen och säger åt dem att
leka. Att hitta en balans mellan de här
synsätten vore kanske det bästa, fort-
sätter hon.
Föräldrarna Hattis Kirli, Anna Westlund och Anan Al Damanhouri träffas varje söndag på Paletten.
Rabia Wihogora älskar att dansa street och hiphop.
Serdar Parlak bakar kärleksmums.
30 | 2012
Träffpunkten sjösattes från början
i blygsam form. Via gårdsrådet, där
Elena är medlem, visste hon att lokalen
Paletten fanns att tillgå. Hon kände
också till att den som satsade på aktivi-
teter har möjlighet att söka fonderade
pengar till stöd.
– Men i början var det inte mycket,
jag fi ck 200 kronor per tillfälle. Då var
det sommar och jag köpte lite bollar och
hopprep samt korv och fi ka. Tillsam-
mans med några väninnor och deras
barn gick jag ut på ängarna och tog med
sakerna. För varje söndag kom fl er och
fl er barn, vi lockade dem till oss och fi ck
dem att övervinna sin blygsel. Till slut
var vi ett ganska stort gäng därute,
säger Elena och skrattar.
Under söndagarna på Paletten är
det barnen som sätter agendan för vad
som ska göras. Den enda regeln är att
datorer och spel inte är tillåtna.
– Barn sitter så mycket vid datorn,
jag blir ledsen av det. Här får de leka,
prata, bråka och vara tillsammans. Da-
torer gör att barnen glömmer att umgås,
säger Elena Al Damanhouri.
– Från början var det många som
tjatade och ville att jag skulle låsa upp
datarummet, men jag säger alltid nej.
Idag har de glömt datorerna för de vet
att jag säger ja till allt annat de önskar,
fortsätter hon.
Barn mellan ett och sexton år kom-
mer idag regelbundet till Paletten. Vissa
har föräldrarna med sig, andra kommer
ensamma. Elena har också lyckats få
såväl svenskar som invandrare att ta del
av utbudet.
– Det fi nns en rädsla och okunskap
hos alla inför det vi inte känner. Men
sitter man där mittemot varandra, över
en kopp kaffe, upptäcker man snart hur
mycket vi har gemensamt, säger Elena.
– Jag gör också mitt bästa för att
försöka räcka ut min hand till de som
ännu inte hittat hit. Jag har hoppat på
många som bor här i området och ropat
in dem, fortsätter hon.
– Visst, det är mycket planering och
förberedelser för mina söndagar. Det
är inte alltid roligt att släpa fi ka från
affären i tjugo minusgrader. Men alla
har perioder i livet när du behöver någon
som ser dig, och att se människor växa är
det som driver mig. Då orkar jag. �
» För varje söndag kom fl er och fl er barn «
ett aktivt sätraEtt aktivt Sätra är en del
av Gavlegårdarnas stadsdels-
förnyelse i östra Sätra. Varje
år avsätter Gavlegårdarna och
Hyresgästföreningen pengar som
via ABF betalas ut till föreningar
eller enskilda som ansöker om
aktiviteter i stadsdelen.
Elena Al Damanhouri är en
av de eldsjälar som fått ekono-
miskt stöd för sina barnaktivi-
teter på Paletten. Pengarna går
till förbrukningsmaterial och fi ka
med mera.
Inträdet är fritt och Elena själv
jobbar helt ideellt, varje söndag
mellan kl. 14 och 19.30. Barnen
på Paletten brukar dock samla
extrapengar genom att arrangera
loppis, sälja korv vid valborgs-
fi randet samt bröd vid Sätra
centrum. För de insamlade peng-
arna har en resa till Furuvik eller
Leklandet arrangerats varje år.
Djano Abdallah är sex år och bor i närheten av Paletten. Han gillar mest att spela bandy och dansa på söndagarna, men när pysslet packas upp målar han gärna en teckning också.
2012 | 31
– Vi har ett stabilt gäng i vår beredskaps-
grupp och jag beundrar dem, verkligen. Det
krävs något extra för att kunna sova med en
sökare vid sidan av kudden. Du vet ju aldrig
när signalen kommer, säger Susanne Laurin,
servicechef på Gavlegårdarna.
– De gillar sina jobb. Vid de sällsynta
tillfällen när någon slutar har vi åtta–tio
sökande till den lediga platsen, fortsätter hon.
Ordinarie öppettider för fel-
anmälan på telefon är 07.00–16.00,
besökstid på kundcentrum är
09.00–16.00. Efter dessa tider ringer
hyresgästen 020–37 00 37.
Samtalet hamnar hos jouren på
företaget Nokas Larmtjänst AB i Göte-
borg. Där görs en bedömning hur akut
ärendet är. Vissa samtal skickas till 112,
för andra ärenden görs en order till
morgonen efter. Om man bedömer att
någon måste komma ut direkt ringer
Nokas till den person hos Gavlegårdarna
som har beredskap.
1. 2.
Med 30 000 hyresgäster kan mycket hända.
Och oförutsedda händelser inträffar förstås inte alltid
på vardagar mellan klockan sju och fyra. I Gavlegårdarnas
beredskapsgrupp fi nns sjutton medarbetare som var
åttonde vecka står beredda. Dygnet runt.
Teamet du kan lita påBeredskapsgruppen står alltid redo
något händer?vad händer när
32 | 2012
”På natten kan det verkligen hända
vad som helst. Jag minns en tjej som
låst sig ute på balkongen när hon skulle
röka, hon hade knappt några kläder
på sig när dörren delade sig och blåste
igen. Sånt händer ju aldrig på dagtid.
Samhället har också förändrats
under de här åren. Tidigare ringde
vår sökare nästan bara om brandkå-
ren hade larmats eller något av den
digniteten, idag lyser det i fönstren
både här och där när man är ute. Män-
niskor har en annan dygnsrytm, inte
minst tack vare all nattöppen service
som fi nns numera. Det är på gott och
ont på något sätt. Det känns positivt
att världen inte stänger ner för att det
blir natt, samtidigt undrar man vad alla
människor gör…
De absolut vanligaste samtalen
handlar om huvudsäkringar som gått
på något ställe man som hyresgäst inte
kommer åt. Olika former av läckage
eller stopp i avlopp förekommer också
rätt ofta. En del av jobben går att lösa
på telefon, det kanske inte är så akut att
vi måste ge oss ut direkt.
Vi går ju på vår beredskap en fredag
klockan 16 och helgen brukar vara
körigast. Då har man ofta fullt upp hela
dagarna, sedan blir vardagsnätterna lug-
nare. Men när man städat och tvättat
bilen följande fredag är det skönt med
fredagsmys. Då är man rätt slut.
kan hända!
vad som helst
Ett extra ekonomiskt tillskott är
förstås en av anledningarna, men det
fi nns också medarbetare i beredskaps-
teamet som talar om helt andra värden.
Det handlar om ett väl fungerande
samarbete inom gruppen, om att vidga
sina vyer inom företaget och lära sig mer
inom fl er områden.
– Att ha den här gruppen internt ger
långt fl er fördelar gentemot att handla
upp det externt. Våra medarbetare har
en känsla för företaget och hyresgäs-
terna, de har långt mer nödvändig
kunskap än någon som kommer utifrån.
Och de känner varandra, vet var de ska
ringa, bekräftar också Susanne Laurin.
Vad som däremot är upphandlat
externt, är den beredskapstjänst på
telefon dit hyresgästerna kan ringa
dygnet runt. När något händer är det
Göteborgs baserade företaget Nokas
Larmcentral AB som först tar hand om
samtalen.
– Man kanske kan tro att ett företag
som inte är lokalt heller inte skulle ha
samma kontroll på Gävle, men de är
välutbildade och erfarna på tjänster av
den här typen, berättar Susanne Laurin.
– Mycket går att lösa på telefon och
ofta skickar Nokas
en order till fastig-
hetsskötarna direkt
när de börjar på
morgonen klockan
sju, fortsätter hon.
t
När sökaren ringer tar personen i
beredskap kontakt med Nokas och får en
redogörelse för ärendet. Sedan kontaktas
hyresgästen.
3.
Även om veckan varit relativt lugn
är beredskapen en omedveten anspän-
ning det gäller att lära sig leva med.
I början tänker man ofta för mycket,
kanske har svårt att sova då man
väntar på att sökaren ska ringa. Men
efter några år blir det mer en vana,
man låter tiden gå och försöker leva
som vanligt. Det gäller dock att alltid
vara förberedd, att göra saker som
går att av bryta. Bio eller hockey är ju
till exempel att kasta pengarna i sjön.
Grillar man med familjen måste de
veta att man kanske måste resa sig
och sticka. Åker man till affären måste
man ha back-up… jag har fått lämna
vagnen några gånger och det är ju inte
så praktiskt. Igår chansade jag och stack
till träningen, men jag hann bara värma
upp så ringde det. Har man beredskap
är blåbyxorna alltid på, så är det.
Inom beredskapsgruppen har vi
otroligt mycket hjälp av varandra. Vi
kan ringa och be om råd från den som
är specialist på ett visst område, även
om den personen är ledig. Vi samar-
betar och det är mycket ge och ta. Jag
kan också ringa till den som har jour på
andra sidan stan – om något känns hot-
fullt eller om jag behöver praktisk hjälp.
Man är ju ändå solo därute på nätterna
och vet aldrig var man hamnar. Än så
länge har inget känts farligt, men man
vet ju aldrig. Ibland kommer ju larmet
via polisen och en dörr är uppbruten
någonstans, då kan ju någon vara kvar
därinne. Frugan vaknar om sökaren
ringer och hon frågar alltid vart jag ska.
Och det är ju bra om jag inte skulle
komma hem, haha …”
NAMN: Pelle Wahlström
YRKE: Elektriker på
Gavlegårdarna
ÅR I FÖRETAGET: Snart trettio
ÅR I BEREDSKAP: Sedan
starten år 2000
NAMN: Mats Eriksson
YRKE: Fastighetsskötare i
Bomhus, 1 200 lägenheter
ÅR I FÖRETAGET: Snart tio
ÅR I BEREDSKAP: Fyra
Susanne Laurin
2012 | 33
– Men är det akut så ringer Nokas
till den som har beredskap hos oss. Det
är han som i sin tur kontaktar hyresgäs-
ten igen.
Viktigt att poängtera är att Gavle-
gårdarnas medarbetare har beredskap
och inte jour – en viktig skillnad, inte
minst arbetsrättsligt.
– Våra medarbetare sover och har
rätt till en viss dygnsvila eftersom de
också jobbar på dagarna. Händer det
något på natten ska det rapporteras så
att de kan sova längre morgonen efter,
säger Susanne Laurin.
– Därför vet Nokas att det är en
fördel om de kan vänta till tidigast
klockan fem på morgonen med att ringa
beredskapen. Gör de det har de räddat
en hel natt för den som är i tjänst.
Gavlegårdarnas beredskapsteam består
av sjutton medarbetare. Alla jobbar i
före taget till vardags och söker tjänsten
som ett extrauppdrag. Gruppen är
uppdelad i två distrikt, norra och södra,
där gränsen går vid Brunnsgatan i
centrala Gävle. En person per distrikt
har beredskap samtidigt och totalt
arbetar varje person cirka åtta veckor
per år. Beredskapsveckan börjar fredag
eftermiddag klockan fyra och slutar
fredagen efter klockan sju på morgonen.
Då ska den gemensamma beredskaps-
bilen vara städad, tvättad och lämnas
över till nästa person.
» Som medlem i beredskapsteamet
behöver man kunna det mesta «
De mest akuta frågorna som kom-
mer till Nokas handlar om vatten och
el. Och det är ”fastighetsrelaterade
akuta frågor som riskerar att skada
fastigheten” som prioriteras högst hos te-
lefonjouren. Dag och tid på dygnet kan
också ha betydelse för vilket beslut som
tas. Händer något en fredag klockan 19
dröjer det ju länge innan den ordinarie
personalen fi nns på plats.
– Som medlem i beredskapsteamet
behöver man kunna det mesta. Ett
ärende kan ju involvera specialistkun-
skaper inom både el, vvs, driftteknik
eller fastighetsskötsel. Därför är det så
fantastiskt att teamet internt har en så
bra kommunikation, de ringer varandra
och hjälper till, även på ledig tid, säger
Susanne Laurin. �
beredskapsteam
gavlegårdarnas
34 | 2012
Ett bekymmerslöst liv utan renovering och
underhåll. Fasta kostnader varje månad, utan
överraskningar. Anledningarna till varför män-
niskor väljer att bo i hyresrätt skiftar förstås.
Ibland är den ett bra alternativ, i väntan på det
stora beslutet att köpa hus. Men lika ofta blir
den ett tryggt hem för familjen, år efter år.
Vi hälsade på hemma hos tre av Gavlegårdar-
nas hyresgäster för att höra just deras historia.
Varmt välkommen att följa med.
Sid36 På Gävle Strand
låg Pernilla
Hammarbergs
drömboende.
Idag är drömmen
sann och nu bor
hela familjen i en
tvåa med närhet
till det mesta.
Sid 40 Sid 38
HEM LJUVA HEM
I närmare 53 år har Karin
Larsson bott i sin tvåa på
Sörby. Nu fl yttar hon till en
ny lägenhet i Tickselbo.
Familjen Astner Wallén fl yttade in i
femrummaren på Brynäs när de väntade
sitt första barn. Femton år senare är de
fem personer i lägenheten.
2012 | 35
Efter en separation började Pernilla Hammarberg att
leta boende för sig och sonen Leo. Gävle Strand låg
absolut högst på önskelistan och tack vare många år i
bostadskön blev drömmen sann. Idag har familjen växt
och vissa veckor är man nu fyra vid frukostbordet.
Det är tidig, tidig vår och fortfarande
snö på marken. Men på Pernillas bal-
kong står solstolarna redo, som ett bevis
för att Gävle Strand i högsta grad är en
stadsdel som lever upp på sommaren.
– Vattnet är nära, grönområdena
likaså. Det är en stor del i den frihets-
känsla du känner här, säger Pernilla
Hammarberg och ler.
I soffan sitter sonen Leo, 5 år. Sedan
i februari förra året har han bott med
sin mamma i den nya tvåan på Gävle
Strand. Vissa veckor är han hos pappa
i Stigslund, men då pappa jobbar skift
tillbringas övrig tid med mamma och
katten Shakira. I huset intill bor kusin
Philippa och bara ett stenkast bort fi nns
mormor och morfar.
NAMN: Pernilla Hammarberg, 31 och
sonen Leo, 5. Pojkvännen Daniel Enander,
32 och dottern Thindra, 7. Katten Shakira.
BOR: I tvåa på Gävle Strand sedan 2012.
gävle strandtvårummare
”Det var min dröm att bo här”Pernilla trivs på Gävle Strand
– När det stod klart att Leos pappa
och jag skulle separera började jag kolla
efter lägenhet. Men jag visste att jag ville
hit, Leo har varit här så mycket och det
kändes både bekvämt och tryggt för
honom, säger Pernilla.
– Hans pappa och jag hade bott till-
sammans i tolv år, i både hyresrätt och
bostadsrätt, men som tur var hade jag
tidigt ställt mig i bostadskö på Gavle-
gårdarna. Det fanns någon mening med
det, fortsätter hon.
När hon såg lägenheten på Gävle
Strand på internet visste hon direkt att
hon ville ha den. Men två familjer hade
högre poäng så hon fi ck tåligt vänta på
deras besked.
– När de sa nej blev jag jätteglad.
36 | 2012
Samtidigt kände jag en viss oro för kost-
naderna, skulle vi klara oss? Jag räknade
om och om igen innan jag insåg att det
skulle gå, säger Pernilla.
– Vi skulle visserligen inte få så
mycket kvar varje månad, men jag
prioriterade att bo här, nära resten av
familjen. Att hyra bostad kändes också
självklart, på så sätt kunde jag ju planera
mina kostnader. Jag vet hur varje månad
ser ut och behöver inte få panik om
kylen går sönder.
Att bo i en nyproducerad lägenhet
innebär en något högre hyra, men när
Pernilla jämförde med andra boenden
vägde fördelarna över.
– Här har jag tvättmaskin och
torktumlare i lägenheten. El och vatten
varierar inte mycket per månad och
garage ingår i hyran. Och så får jag en
helt ny lägenhet i ett fantastiskt område,
säger Pernilla Hammarberg.
– Men många frågar mig hur jag har
råd att bo här. Det verkar som de fl esta
tror att det är dyrare än det faktiskt är.
Pernilla och Leo fl yttade in i februari
förra året. De började så sakta att skapa
sig ett nytt liv och för Pernilla var det
första gången i livet hon bodde ensam.
– Så dök han upp, det ingick inte
alls i min plan, säger hon och ler.
I soffan sitter också Daniel Enander,
pojkvännen sedan ett knappt år tillbaka.
Av en händelse träffades de under en
utekväll och upptäckte att de hade
massor gemensamt. Daniel hade också
genomgått en separation, dessutom hade
de träffats redan som barn då föräld-
rarna umgicks i samma kretsar.
– Vi tog det väldigt lugnt i början,
Daniel har ju också barn och vi ville
veta var vi stod innan vi lät alla träffa
varandra, säger Pernilla.
Idag ser dock familjen annorlunda
ut än när Pernilla och Leo fl yttade in.
Vissa veckor kommer Daniels dotter
Thindra, och då får Leo en halvsyster
att dela dubbelsängen med.
Men att byta till en större bostad
fi nns ännu inte i planen.
– Vi trivs så bra här och prioriterar
annat än att ha ett stort boende att ta
hand om. Vi vill lägga den tid vi har
över på barnen och att göra saker med
dem. I somras skaffade jag båt och vi
fi ck plats för den i Gavleån. Det gör vårt
boende lite friare, säger Daniel Enander.
– Vi har skateboardparken, alla
grönområden och har vi lust kan vi fi ska
på kvällen efter jobbet. Jag kan inte
tänka mig att bo någon annanstans,
fortsätter Pernilla.
Daniel nickar och håller med.
– Ofta ställer jag bilen i garaget och
sen använder jag den inte på en hel helg.
Det är nära till stan och Leo orkar gå
dit. Tar vi en promenad kan barnen följa
med på cykel. Här fi nns ett eget café dit
vi brukar gå och äta pannkaka och vi
kan gå till fotbollsplanen härborta. Allt
är nära fast vi inte bor mitt i centrum,
säger han.
– Just nu är vi i ett skede av livet där
vi jobbar mycket och barnen är små. Då
vill jag inte ha några stora lån eller ett
hus som måste rustas och underhållas.
Det är ju liksom svårt att få tiden att
räcka till ändå. �
Leo har kuddkrig med nya syster Thindra.
Familjen har växt och vissa veckor är man nu fyra vid frukostbordet.
2012 | 37
Karin Larsen har jeans och bjuder på
snabbkaffe i mugg.
I det moderna men lilla köket har
hon lagat åtskilliga måltider och bakat
tusentals kakor. Utsikten från fönstret
har varit densamma i 53 år och varje dag
har hon njutit av livet.
– Jag kommer från en glad släkt, har
alltid haft lätt att träffa nya människor
och att tänka positivt, säger hon och
skrattar.
Det är nästan omöjligt att tro att hon
passerat 80-strecket. Inte minst när hon
med sprudlande entusiasm pratar om sin
kommande fl ytt till en ny stadsdel.
– Nya köksmöbler är inköpta och
det här ska barnbarnet ärva, säger hon
”Här har jag trivts i 53 år”Karin har fl est poäng av alla hyresgäster
En stor del av sitt liv har hon
tillbringat i tvårummaren på
Sörby. Och mycket har hunnit
hända på närmare 53 år.
Barnen har vuxit upp och
fl ugit ut. Barnbarnen har
fötts och maken gått bort.
Nu fyller Karin 83 år och fl yttar
till en ny lägenhet i Tickselbo.
och lägger handen på den avlutade
stolen i matrummet.
– Men hela vardagsrummet tar jag
med mig, även hörnsoffan. Jag behöver
ju inte tänka på utrymmet – jag fl yttar ju
till större, säger hon och skrattar högt.
Efter 53 år i lägenheten på Sörby hade
Karin Larsen samlat på sig hela 25 983
poäng, mest av Gavlegårdarnas alla
hyresgäster. När dottern Lillemor
började prata om det nybyggda trygg-
hetsboendet i Sätra – ett stenkast från
Lillemors eget hem – fi ck Karin för-
månen att välja lägenhet först.
– Det ska bli så bra det här. Jag ska
bo på fjärde våningen med utsikt. Jag
tar hissen ner och sen går jag fem–sex
NAMN: Karin Larsen, 83.
BOR: I tvåa på Sörby sedan 1960.
AKTUELL: Med högst poäng av Gavlegår-
darnas alla hyresgäster tar hon nu sitt
pick och pack för att fl ytta till Gävles
första trygghetsboende, Tickselbo.
till tickselbofrån tvåa i sörby
38 | 2012
steg så är jag på affären. Dessutom kan
jag nästan vinka hem till Lillemor, säger
Karin Larsen.
– Det blir lättare för alla när jag be-
höver hjälp. Varje dag tar jag 15 tabletter
för hjärtat och det blir körigt för mina
nära som det är nu, fortsätter hon.
Huset i Sörby var nybyggt när Karin,
maken Paul och de tre barnen kom fl yt-
tandes från Bollnäs 1960. Paul hade fått
jobb på en frisersalong i Gävle och
Karin tog hand om barnen samt fung-
erade som dagmamma på området.
– Vi hade inte råd med större än
en tvåa. Våra barn delade ett rum, med
våningssäng och extrasäng, medan Paul
och jag hade en hörnbädd i matrummet.
Det gick så bra, har alltid gjort. Det var
aldrig något kiv, säger Karin Larsen och
stryker sig över håret.
Det var 60-tal och få barn gick på
dagis eller förskola. Lekplatserna mellan
husen fylldes av lekande barn och runt
piskställningarna samlades de större
barnen efter skolan. De fl esta familjerna
i husen lärde känna varandra, och en av
Karins söner är idag gift med en grann-
dotter som också gick i hans klass.
– Trots att vi bott här så länge fi nns
det några kvar som varit här i många år.
Jag har kontakt med fl era grannar och
känner mig aldrig ensam, säger Karin
Larsen.
– Varje morgon ringer Viola och jag
till varandra och frågar hur det är. Hon
bor i lägenheten ovanför, fortsätter hon.
När barnen blev större fi ck Karin
anställning på matbutiken som då fanns
i området. Många år tillbringade hon
som kassörska där – och stortrivdes.
– Vi öppnade lite senare på söndagar
och då gick jag ner först, jag som bodde
närmast. När kollegorna kom var kaffet
klart och så kunde vi prata en stund
innan vi slog upp entrén, berättar Karin
Larsen.
– Paul och jag gjorde också mycket
kul tillsammans. Vi reste ofta till
hans hemland Danmark, men vi fl ög
också till andra platser i världen. Och vi
älskade att dansa, Paul var fenomenal
på dans, särskilt jitterbugg. Vi brukade
säga att han inte hade en led i kroppen,
så mjuk var han, säger Karin Larsen och
ler varmt.
– Vi har dansat oss genom livet, det
har vi sannerligen.
Men 2006, när paret hade börjat
planera sin 60-åriga bröllopsdag, var
Paul plötsligt sig inte lik. Tröttheten
visade sig vara sjukdom av det elakare
slaget, och samma år somnade han in
stilla.
– Jag brukar smågräla på honom
för att han försvann så fort från mig.
Det var alldeles för tidigt, en fantastisk
man … och så barnkär, säger Karin
Larsen.
– Man vet så lite om livet, om allt
som ska drabba en.
Makens bortgång är också det enda
som fått henne att fundera på en fl ytt.
Då bestämde hon sig dock för att leva
kvar med de positiva minnena, men nu
– sju år senare – är hon alltså på väg.
– Självklart känns det konstigt att
lämna det här efter alla år, men
herregud, det blir så bra. Jag är fort-
farande pigg nog att hitta på en massa
tok och det nya huset är ju så fi nt,
säger Karin Larsen och blinkar.
– Dessutom fi ck jag ju välja först av
alla. Hur ofta får man det i livet? �
Maken Paul har tagit bilden av Karin Larsen vid diskbänken. Året är 1969 men utsikten är densamma idag, 44 år senare.
2012 | 39
– Varför ska man lägga en massa
dyra pengar på att köpa en bostad? Vi
har ju allt här, säger Tord Wallén och
tittar på sin fru.
Sara nickar och håller med.
– Visst är det kul med inredning
och så vidare, men man kan förändra
sitt hem även om det är en hyresrätt.
Nu har jag hittat några riktigt snygga
70-talstapeter på Tradera som vi ska
sätta upp i köket, säger hon.
Familjen Astner Wallén fl yttade
till lägenheten för femton år sedan.
Tord och Sara väntade då sitt första
barn och femrummaren erbjöds till
ungdomsrabatt.
– Det var oerhört slitet här. Men
med halva hyran under det första året
och en reducering under ytterligare
några år hade vi en möjlighet att bo
såhär stort, minns Tord.
– Då hade vi både kontor och gäst-
rum, men idag är alla ytor upptagna,
säger Sara och skrattar.
Under åren har nämligen storebror
Eddie fått två syskon, lillebror Viking
och lillasyster Livia. Lägenheten på
118 kvadrat rymmer dem alla och har
dessutom ett stort, kombinerat vardags-
och matrum.
– Lägenhetens hjärta. Här samlas
vi och kollar på fi lm, äter och fredags-
myser, säger Tord.
– Och de här öppna ytorna kan inte
alla bostäder mäta sig med. Genom åren
har vi tittat på andra lägenheter och
radhus, men det har alltid känts trångt,
fortsätter han.
”Inget kan mäta sig med vår 5:a”Familjen på Brynäs har nära till allt
De fl yttade in i femman när
de väntade sitt första barn.
Idag, femton år senare, är de
fem personer i lägenheten.
Visst har familjen Astner
Wallén genom åren tittat
på både hus och radhus, men
inget har kunnat mäta sig med
bostaden på nedre Brynäs.
40 | 2012
NAMN: Tord och Sara Astner Wallén,
42 och 34 år. Barnen Eddie 14,
Viking 10 och Livia 5.
BOR: I femma på nedre Brynäs
sedan 1998.
på brynäsfemrummare
Familjen trivs med andra ord i
sin lägenhet, men också i huset och
området. Bland de 552 hushåll som bor
i hyresrätt på nedre Brynäs fi nns ett
starkt engagemang vad gäller aktiviteter
och självförvaltning. Familjen Astner
Wallén är inget undantag.
– Det gemensamma arbetet har
pågått i många år och idag har vi
både keramik, syjunta, korgmålning,
snickarstuga och gym på området. Alla
maskiner och verktyg har vi själva köpt
in med hjälp av fritidsmedel och den
Tord Astner Wallén älskar sitt Brynäs
självförvaltningspeng vi får av Gavlegår-
darna, berättar Tord.
– Vi mätte antalet besök på gymmet
under förra sommaren och trots att det
var lågsäsong hade långt över 300 besök
bokats, fortsätter han.
I självförvaltningen ingår också en
hel del blomsterskötsel samt inköp av
gemensamma smultron, jordgubbar och
rabarber till innergården. Något som
Sara har jobbat med under fl era år.
– Innergården är nästan det bästa
med området. 2003 renoverades vår
lägenhet, vi fi ck en dörr från köket och
egen altan. Trots att barnen var små
kunde man släppa ut dem ensamma och
ha bra koll, berättar Sara.
– Altanen ökade värdet på hela lä-
genheten. Då fanns än färre anledningar
för oss att fl ytta, fortsätter hon.
Tioårige Viking håller med.
– Här fi nns alltid barn att leka med,
det är bara att gå ut. Ibland kommer
barn utifrån för att leka på vår gård för
att den är så bra, säger han.
– Jag har också haft kompisar här i
porten, då har man kunnat springa till
varandra utan skor. Men de har fl yttat
och då blev jag ledsen, fortsätter Viking.
– Men det bästa är att det alltid
kommer nya kompisar, fyller pappa
Tord i.
Varken Tord eller Sara har körkort,
vilket betyder att familjen går och cyk-
lar – överallt. Viking går själv till skolan,
en promenad på cirka 40 minuter, och
Tord tar cykelkärran med sig när det är
dags att storhandla.
– Hade vi bott i hus hade vi varit
längre bort från stadskärnan, nu har vi
istället nära till allt, säger han.
– Och så har vi en kolonistuga på
cykelavstånd. Där får vi vår beskärda del
av gräsmatta och rabatter, men hemma
slipper vi allt praktiskt arbete som kom-
mer med ett hus. Som snöskottning och
underhåll, fortsätter Sara.
– Man kan sitta härinne och må
gott så kommer någon och skottar,
samma sak om något går sönder. Det
passar mig som har tummen mitt i
handen, säger Tord och skrattar.
– När man slipper spara pengar i en
reparationsbuffert kan man istället göra
annat kul med familjen. �
2012 | 41
Måndagskväll på MidgårdslundenFölj med till studenternas vardag i Gävle
Mat på rummet eller tillsammans i det stora köket? Som student
i Gävle har du alla möjligheter att välja hur social du vill vara.
Att bo i studentboende betyder att du träffar många i samma
situation som du själv, människor som fl yttat från sin hemstad till
en ny tillvaro utan trygghet. Vi gjorde ett besök i en av Midgårds-
lundens studentkorridorer för att träffa några av hyresgästerna
där. Ingen av dem visste något om Gävle innan de fl yttade hit.
42 | 2012
köket på studentboendet i Mid-
gårdslunden råder full aktivitet.
Det är måndag och fl era hy-
resgäster har bestämt sig för att laga
middag – en middag som innefat-
tar mer förarbete än att hälla upp
en tallrik fi l eller bre en macka.
Clara Helmsjö bor i huset sedan ett
drygt år tillbaka. Termin tre på Hälso-
pedagogiska programmet är påbörjad
och hon har gjort sig hemmastadd i
Gävle. Ikväll har hon bjudit in fyra
väninnor som alla tagit varsin del i taco-
förberedelserna.
– Jag kände knappt någon när jag
kom hit från Stockholm, förutom Sara
då förstås, säger Clara och nickar mot
en av vännerna.
– Första tiden var jag inneboende
i Saras lilla lägenhet i Sätra, fortsätter
Clara och skrattar.
– Då var även jag alldeles ny i stan
och bodde halvrassligt i en lägenhet
med rivningskontrakt. Men efter två
månader fi ck jag fl ytta till en jättefi n
etta i Sätra. Nu har jag ju faktiskt ett
alldeles eget kök, säger Sara och ler stort
åt trängseln vid korridorens gemen-
samma spis.
Ingen av de fem kompisarna har
någon som helst tidigare anknytning till
Gävle. Alla har de hamnat här tack vare
högskolan och det är också där de lärt
känna varandra.
– Nollningen rekommenderas
starkt. Där tvingas du socialisera med
andra som är i samma situation. Där är
det enkelt att söka sällskap. Dessutom
gör man inga elaka saker utan har bara
kul, säger Clara medan hon dukar
bordet.
– Alla har samma förutsättningar,
helt enkelt, säger Frida Elander som
kommer från Göteborg.
Även Frida går på Hälsopedagogiska
programmet, men är inne på sin fjärde
termin. Hon minns sin första tid i Gävle
då hon delade en större lägenhet i Sätra
tillsammans med två andra studenter.
– Vi kände inte varandra när vi
fl yttade in i en fyra. Förutom ett varsitt
rum delade vi vardagsrum, kök och
badrum. Lägenheten var oroligt sliten
och vi hade inte bott där länge när det
skulle rustas, berättar hon.
– I en månads tid sov vi i vardags-
rummet med hantverkare jobbandes i
lägenheten hela dagarna. Det var lite
slitigt.
När Frida fi ck ett rum i Midgårds-
lunden förbättrades allt. I rummet fi nns
ett mindre pentry, hon har närmare till
» Varje gång man går på stan ser man
någon man känner trots att ingen
av oss är härifrån. Gävle är litet men
inte för litet. Det är mysigt här. «
2012 | 43
stan, skolan och de bästa vännerna.
– Känner jag mig ensam går jag till
Elin som bor i samma korridor, säger
hon och tittar på väninnan på andra
sidan bordet.
– Där får jag både sällskap och tv.
Elin Wijnboord tar en tugga av sin
mjuka taco och nickar.
Med sin bas i Uppsala hade Elin
först planerat att pendla varje dag, en
tanke hon snart slog ur hågen.
– Nej, det blev jobbigt. Jag hyrde
istället en lägenhet på stan i andra
hand…jag vet inte hur jag tänkte, det
var ju ingen studentbostad och den var
jättedyr, säger hon.
– Att få rummet i Midgårdslunden
var som att komma till himmelriket – till
halva hyran dessutom. Jag bor ju mycket
hellre här än sitter ensam nere på stan.
Elin, Frida och kompisen Ramnpreet
Kaur Moan har alla pentry i sina rum på
Midgårdslunden, medan Clara är hän-
visad till det gemensamma köket i kor-
ridoren. Men eftersom pentryt saknar
ugn har Claras kök blivit en självklar
samlingspunkt för både kladdkakebak
och pizza-gräddning.
Sara Wennertorp är den av vännerna
som bor i Sätra och där har en helt egen
lägenheter, men istället är avståndet
längre till skolan.
– Jag älskar Sätra. Hela vinter-
halvåret promenerar jag till skolan och
på sommaren är det cykeln som gäller.
Superskönt, säger Sara Wennertorp och
får medhåll.
– Absolut, jag förstår dig. Jag bodde
mina två första månader i Sätra och det
är bra där. Men första gången jag skulle
cykla till stan höll jag kartan upp och
ner och kom helt fel, säger Ramnpreet
och skrattar.
» Högskolan är personlig och vi som bor
tillsammans blir som en liten familj «
Frida Elander, 21, från Göteborg. Läser hälso-pedagogiska programmet.
Sara Wennertorp, 22, från Uppsala. Läser fastighetsmäklar-programmet.
Ramnpreet Kaur Maan, 19, från Stockholm. Läser ekonom-programmet.
Clara Helmsjö, 22, från Stock-holm. Läser hälsopedagogis-ka programmet.
studentboende
gavlegårdarnas
I dagsläget har Gavlegårdarna 824
studentboenden – i Sätra, vid högskolan,
i Villastaden samt ytterligare två områden
på Söder. Studentboendet i Midgårds-
lunden vid högskolan byggdes 1997 och
innehåller 60 lägenheter samt 126 rum
i korridor.
Under 2012 har Gavlegårdarna haft
färre studentboenden att tillgå på grund
av de hus som evakuerats för rust i Sätra.
Under hösten 2013 blir ett antal ”nya”
boenden klara då ett av de renoverade
punkthusen viks för studenter. Den första
september räknar man med att åtta
lägenheter samt 44 rum ska stå klara.
Trycket på studentboende är högt
i Gävle och beräknas heller inte minska.
De attraktivaste boendena är de som
ligger centralt, där är studenterna väldigt
lika Gavlegårdarnas övriga kunder.
44 | 2012
» På sommaren brukar vi äta ute på
grillplatsen och vi har många förfester i de gemensamma köken. «Att vara student innebär enligt tje-
jerna att vara del av en egen liten familj
där alla hjälper varandra. När det doftar
kaka fylls köket av människor, det är
lätt att hitta någon att hänga med, laga
middag tillsammans med eller kanske
göra sällskap med till affären.
– Vi har inte alltid dörrarna öppna
till varandra, men man känner alltid att
det fi nns någon där om man behöver,
säger Clara Helmsjö.
Grannarna Niclas Löfgren och
Christopher Roussel steker sin pytt
i panna och håller med.
– Gävle var ett självklart val för
mig. En mindre stad och en relativt
liten högskola betyder inte bara att det
är lättare att komma in på det program
man önskat, det betyder också en större
närhet till stan och andra studenter,
säger Niclas Löfgren som läser Personal-
och arbetslivsprogrammet.
– Jag har bott i mitt rum sedan min
första dag i Gävle. Det här är en skön
korridor och det är det allra viktigaste,
då trivs man.
Christopher Roussel, som läser till
byggnadsingenjör, tar sin tallrik och
tillägger:
– Jag var lite slarvig i början med
att söka bostad och tvingades hyra
en källare i stan. Sen kom jag hit och
hamnade granne med min bästa kompis
sedan gymnasiet, det är grymt.
Den nya staden Gävle har blivit ett
hem för alla i köket på Midgårdslunden.
Men trots att alla trivs är det ingen som
tror sig bli kvar efter examen.
– No way, säger Sara Wennertorp.
– Jag trivs men skulle aldrig stanna
här. Däremot kommer jag minnas de
här åren – alltid, fortsätter hon.
– Ja absolut, säger Clara Helmsjö.
– Vi kommer säkert att behålla
kontakten och tillsammans minnas våra
studentår här. �
Elin Wijnboord, 23, från Uppsala. Läser hälsopedago-giska programmet.
Christopher Roussel, 21, läser till byggnadsingenjör och Niclas Löfgren, 22, går på Personal- och arbets-livsprogrammet. Det är fi lmkväll, grannar emellan. Vännerna delar broderligt på kniven men har varsin burk rödbetor och varsin öl till pytten.
2012 | 45
Ett bredare tjänste utbud till rabatterat pris
Gavlegårdarna lanserar
fl era erbjudanden till sina
hyresgäster. I första skedet
handlar det om fl ytt -
hjälp, magasinering
och städ-
tjänster.
– Var tredje gävlebo bor hos oss.
Det betyder att vi varje månadsskifte har
stora fl yttkedjor där uppsägningstider och
logistik kan göra att hyresgästen har ett tajt
schema, säger Kristina Isacson, marknads-
strateg på Gavlegårdarna.
– Vi har sett ett stort behov av vissa
tjänster, som fl ytthjälp och städning. Det
kändes därför självklart för oss att söka
samarbetsavtal med leverantörer som kan
ge unika erbjudanden till våra hyresgäster,
fortsätter hon.
En förfrågan till ett antal lokala företag
i de aktuella branscherna gick ut under år
2012. Avtal har skrivits med en handfull av
dem, och de nya tjänsterna lanseras i början
av år 2013.
– Vi listar de aktuella företagen, sedan
är det upp till kunden att välja bland de för-
månligare priserna, säger Kristina Isacson.
– De här tjänsterna omfattas ju redan
av rutavdraget, sedan kommer
vårt erbjudande ovanpå
det. Dessutom har
många av företagen
ett brett tjänsteut-
bud som omfattar
både hjälp med fönsterputs, handling eller
trädgårdsarbete, fortsätter hon.
Gavlegårdarna har redan hunnit få
mycket positiva reaktioner på det nya
tjänsteutbudet.
– På det här sättet gynnar vi lokala,
många gånger små, företag som har möjlighet
att erbjuda så mycket mer. Jag har redan hört
om ett städföretag som hjälpt en hyresgäst
med bullbaket, berättar Kristina Isacson.
Förmånliga priser gör förhoppningsvis
att fl er hyresgäster kan ha råd med löpande
hjälp i vardagen. Önskemål har redan kom-
mit in kring fl er tjänster, där någon form av
matkasse är ett.
– Under 2013 kommer vi att utvärdera
hur det går, vad hyresgästerna och företagen
tycker. Sedan får vi se hur allt utvecklas.
Vårt mål är att erbjuda lite mer till våra
hyresgäster, men våra erbjudanden ska
också ha ett mål och ett syfte. Alla tjänster
ska kvalitetssäkras så att
vi får ett verkligt
mervärde. �
46 | 2012
Vattensparprojekt tävlar om pris
Med ett 50-tal servicebilar rullande
i stan är fordon, transporter och utsläpp
en fråga som ständigt är i fokus på
Gavlegårdarna. Bensin- och dieselbilar
byts nu löpande ut till miljövänligare
alternativ. Under 2012 köptes tre elbilar
och två biogasbilar in till fastighets-
skötare och servicepersonal.
– Medarbetarna är oerhört nöjda.
Bilarna har gått prickfritt hela vintern,
trots kylan och snön. Fler biogasbilar
är beställda och kommer att levereras
under året, säger Mats Åström, miljö-
och kvalitetschef på Gavlegårdarna.
i garagetbiogas och el
Mats Åström
– Ungefär en tredjedel av gävle-
borna bor hos oss. Kan vi få dem att
tänka på sitt beteende i syfte att minska
energiförbrukningen får det stora ef-
fekter, säger Mats Åström, miljö- och
kvalitetschef på Gavlegårdarna.
Ett vattensparprojekt – som kom-
mer att fortgå i år – inleddes 2012 med
att hälften av beståndets lägenheter,
7 500 stycken, besöktes.
– Man har sett över och åtgärdat
toaletter och tvättställ som droppar
eller läcker. Duschslangar är utbytta
och på alla kranar sitter nu strål-
samlare. Man har samtidigt passat på att
kontrollera alla brandvarnare, berättar
Mats Åström.
– Att en kran står och droppar kan-
ske man inte tänker på. Men slå ut det
på alla våra lägenheter och det blir ett
stort antal kubik per år, fortsätter han.
Vattensparprojektet har nu skickats
in till SABO:s tävling Hållbarhetspriset.
– Där fi nns totalt femton bidrag,
allt från förnyelse av hela stadsdelar till
enstaka mindre projekt. Under våren får
vi se hur det går, säger Mats Åström. �
Det är inte så längesedan vi slängde allt avfall i ett och samma
sopnedkast. Något som idag är helt otänkbart för de allra
fl esta. Men att även varmvatten bidrar till en högre energi-
förbrukning är det inte alla som tänker på.
2012 | 47
viktigt avfall
Avfall är idag en viktig resurs. Under 2012 tog Gästrike
återvinnare hand om stora mängder hushållsavfall från
Gavlegårdarnas hyresgäster.
• 1 600 ton kompostavfall har gått till Forsbacka för att bli jord.
• 2 700 ton brännbart avfall har gått till Sundsvall för att bli
energi och värme.
• 1 500 ton förpackningar har gått tillbaka till producenterna
för att återvinnas till nya förpackningar.
I Gavlegårdarnas miljörum kan hyres-
gästerna lämna det mesta av sitt
sorterade avfall. Grovsopor och farligt
avfall är dock undantag. Att åka till
återvinningen är något som egentligen
ligger på varje hyresgästs ansvar.
– Det här känner inte alla till. Många passar på
att lämna en utbytt soffa i källaren eller på vinden.
I miljörummet ställer man in sina halvtomma färg-
burkar och bilbatterier – trots att det inte är okej,
säger Mats Åström, miljö- och kvalitetschef på
Gavlegårdarna.
Att ta hand om avfallet blir då Gavlegårdarnas
ansvar, inte minst för att stora grovsopor som står
i vägen är en fara för bland annat brandutrymning.
– Under 2012 samlade vi in 16,5 ton farligt avfall
för destruktion ute i våra områden. En del av det
kommer från egen verksamhet, men mycket är också
hyresgästernas avfall, säger Mats Åström.
– Vi försöker informera om vilka regler som
gäller. Jag tror att alla är överens om att en fastighets-
skötare gör bättre nytta om han eller hon hinner
klippa gräs, skotta snö och hålla snyggt i våra områden
istället för att frakta bort grovsopor och avfall. �
16,5 ton farligt avfallhar tagits om hand
48 | 2012
Hög tillgänglighet är ett viktigt ägarkrav som ställs på
Gavlegårdarna – när det gäller nybyggnation, men också vid
ombyggnad.
Tillgänglighet handlar om att planera och bygga boenden
som passar många människor. Oavsett ålder och var de
befi nner sig i livet.
Många tror att lägenheter med hög tillgänglighet i första
hand är anpassade för äldre och funktionshindrade, och till viss
del är det sant. Men vad man då inte tänker på är att breda
dörrar utan trösklar samt väl tilltagna ytor i hall och badrum,
även passar familjer som behöver plats för barnvagnar, sköt-
bord eller hockeytrunkar. Tillgänglighet kan också handla om
utrymmen för att förverkliga personliga idéer och drömmar
om heminredning.
Under år 2012 planerades,
påbörjades och slutfördes
fl era moderna byggnationer
i Gavle gårdarnas regi. På
följande sidor kan du läsa
om några av årets
spännande byggprojekt.
Vi bygger för många
KV IRISMARIA HALLACHARLOTTE STUVEBACK2013-02-14
SIDA 21/23
2012 | 49
År 2011 utlyste Gavlegårdarna, i
samarbete och med bidrag från Hjälp-
medelsinstitutet, en arkitekttävling
gällande bostadsområdet på Almvägen
i Fridhem. Idag fi nns där ett antal
radhus, byggda i början av 60-talet där
övervägande andelen är små lägenheter
på två rum och kök.
– Att vi måste göra något med husen
stod klart. Underhållet är eftersatt, det
är fukt i vissa källarutrymmen och till-
gängligheten är dålig, inte minst då det
bland annat är trappsteg för att komma
in genom ytterdörren, säger Bo Bäck-
ström, teknisk chef på Gavlegårdarna.
Under 2012 fortsatte Gavlegår-
darna sin resa närmare havet på Gävle
Strand. I den första etappen byggdes
55 lägenheter med infl yttning år 2008.
Tre år senare färdigställdes landmärket
Fullriggaren.
Under 2013 byggs två fyravånings-
hus med sammanlagt 53 lägenheter.
Även här har den höga tillgängligheten
prioriterats. Lägenheterna erbjuder ett
kompakt boende av hög kvalitet,
oavsett om hyresgästen väljer en etta
på 50 kvadrat eller en femrummare på
drygt hundra.
I inledningsskedet av bygget, år
2012, uppmärksammades fastigheterna
i lokala medier, då det Piteåbaserade
företaget Lindbäcks levererade husen i
färdiga moduler med trästomme. Till
och med köks- och badrumsinredning
var monterad när de olika delarna sattes
på plats ute på Gävle Strand.
Husen på Sjåare- och Wilhelmina
Skoghs gata har också byggts med stor
hänsyn till miljön. Alla lägenheter har
en individuell mätning och debitering
av varmvatten. Den som är sparsam har
inte bara en möjlighet att hålla nere sina
egna kostnader, ingen behöver heller
betala för grannarnas förbrukning.
Infl yttningen i husen sker i månads-
skiftet maj/juni 2013, och när lägen-
heterna släpptes i februari var intresset
stort. Till de sju enrummarna ställde sig
128 personer direkt i kö.
– Hjälpmedelsinstitutet har stöttat
projektet som fokuserar kring hur man
kan bo bra på äldre dar. Vi inledde en
förstudie och en arkitekttävling som
avgjordes i mars 2012, fortsätter han.
En jury, med representanter från
Gavlegårdarna, boende på Almvägen
idag, Gävle kommun samt Sveriges Ar-
kitekter, valde ut det vinnande förslaget
som kom från Nyréns Arkitektkontor.
Temat för deras idéer rubricerades
”Livet från den
ljusa sidan” och
har enligt juryn
god anpassning
till hur miljön i
området ser ut
idag – närheten
till skola och
dagis, villor samt
stora grönytor.
– Med förslaget som grund har vi
nu inlett den formella processen kring
en detaljplaneändring. Vi vill ju be-
hålla parkmark, parkeringar och ha en
fungerande trafi k kring skola och dagis,
säger Bo Bäckström.
– Samråd kring detaljplanen har
skett och nästa steg är beslut i Bygg- och
miljönämnden om eventuell utställning.
sidan av almvägen
resa mot havet
från den ljusa
en fortsatt
50 | 2012
© AB Gavlegårdarna, 2013
Produktion: Baringo reklam & kommunikation i samarbete med AB Gavlegårdarna
Foto: AB Gavlegårdarna, Albin Bogren, Jana Damröse, Hans Frykshammar, Martin Skoog, Veronica Bångfeldt, iStock m fl
Tryck: Gävle Offset
Trygghetsboende är en ny boen-
deform för hyresgäster över 70 år där
staten kan bidra till byggnationen. Kra-
ven är god tillgänglighet, gemensamma
utrymmen med kök samt att boendet
erbjuder personal sju dagar i veckan.
Gävles första trygghetsboende står
i juni 2013 klart för infl yttning. En av
Sätras mest centrala fastigheter, Sick-
sackvägen 34, har under år 2012 byggts
om till ett modernt boende med alla
bekvämligheter. Huset har 62 lägenhe-
ter – ettor, tvåor och treor – fördelat på
fem våningar. I huset fi nns samlingslo-
kal, ett närmast fullstort restaurangkök,
I september fl yttar nya hyresgäster in
i det nybyggda huset Maskinisten, med
adress Jarlavägen på Brynäs. På tomten låg
tidigare förskolan Maskinistgården som
revs när Gavlegårdarna köpte tomten.
– Att bygga ett nytt bostadshus där
förtätar området på ett positivt sätt. Dess-
utom ger huset plats för både en grupp-
bostad och femton lägenheter, något vi
har stort behov av, säger Bo Bäckström,
teknisk chef på Gavlegårdarna.
Gruppbostaden är förlagd till
markplan och gör det enkelt för anhö-
riga som vill besöka de boende. Där
fi nns också personal från Gävle kom-
mun omvårdnad.
Maskinisten är också det första
hus som Gavlegårdarna bygger med
miljöklassifi cering. Sedan några år till-
baka fi nns olika modeller för att kunna
miljöklassifi cera en hel byggnad med allt
dess innehåll.
– Man skulle kunna kalla det en
innehållsförteckning för allt byggma-
terial, var i huset det fi nns och i vilken
mängd, berättar Mats Åström, miljö-
och kvalitetschef på Gavlegårdarna.
– Det ställs förstås helt andra krav
på dokumentering av det vi gör. Om
tjugo år ska vi enkelt kunna inventera
var i byggnaden ett visst material fi nns,
fortsätter han.
Maskinisten är alltså det första
huset som byggs på det här sättet.
hobbyrum, gästlägenhet samt takvåning
med bastu, relax, takterass och inglasat
uterum. Tillgängligheten är prioriterad
överallt i huset. Samtliga trappupp-
gångar har hiss, entréerna är breda och
försedda med ramper. Lägenheterna har
rymliga passager och saknar trösklar.
Materialen är lättskötta och lågt pla-
cerade elcentraler samt sopnedkast ska
förhindra fallolyckor.
En så kallad trivselvärd, anställd av
omvårdnad Gävle, fi nns på plats i huset
för att ordna gemensamma aktiviteter.
Hyresgästernas lust, engagemang och
fantasi får styra utbudet där.
Tickselbo ligger bara ett stenkast
från Sätra centrum med service som
mataffär, apotek, hälsocentral och
bibliotek.
Läs mer om Tickselbo i artikeln Förändringens år i östra Sätra på sidorna 24–27.
gävles första
med miljöcertifi ering
tickselbo
trygghetsboende
nya lägenheter på brynäs
– Vi kommer att utvärdera miljö-
klassifi ceringen och hela processen
då huset står klart. Kanske blir det
här en norm för alla nybyggnationer
Gavlegårdarna gör i framtiden, säger
Mats Åström.
a bygger med
dan några år till-
ler för att kunna
byggnad med allt
k ll d
2012 | 51
AB Gavlegårdarna
Box 456, 801 06 Gävle
Besöksadress S Kungsvägen 25
Tel 026-17 27 00 | Fax 026-17 28 00
[email protected] | www.gavlegardarna.se