Lundagård 1/2015

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2015

så typiskt demLundagård har undersökt vilka fördomar som florerar på LU. Sid 20-21

ständiga förseningarExamensbevis som utfärdas för sent har blivit standard. Sid 8-9

fred är uteAtt drömma om fred har blivit löjligt – men varför det? Sid 24-25

Vilket ansvar har universitetet för studenternas kunskap?

Sid. 12-16

s.1 Ettan.indd 1 2015-01-26 00:17

ledare

"Bångstyriga skådespelare, fördomsfulla kritiker, en ny modern värld och hans egen obetydlighet."

–framtidens samhällsutvecklareVi söker traineer

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee

som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”.

Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcon-troller, projektingenjör, planerare, markförhandlare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultat- orienterad – och vågar tänka vidare!

15 febsenast denAnsök

Pernilla Ngo, en av oss i Trafikverket

679-14_215x287_Trafikv_pernilla_lundagard.indd 1 2015-01-14 14:53:38s.2-3 ledare.indd 1 2015-01-26 00:00

"Ska man vara en konstnär i dag måste man vara egenföretagare."

Alexandra Hvalgren gifter konstnären med marknaden. Porträttet – sid 18-19

Redigering: Philip Stålhandske lundagård nr 1 2015 3

ledareSKILDA VÄRLDARDecember 2010. Lunds kommun presenterar stolt reklamkampanjen "Detta hände 2010". Glömmer nämna Lundakarnevalen, ett evenemang som lockar hundratusentals besökare till staden.

December 2014. Lunds kommun presenterar stolt kampanjen "Detta hände 2014". Glömmer åter att nämna Lundakarnevalen. Distansen mellan kom-munen och studentlivet tycks fortfarande vara förbluffande stor.carl-johan kullving

HA KUL HOS OSSLundagård drivs av den glädje som finns i att göra tidning. Vi intervjuar, skriver, fotar, ritar och slåss med Photoshop. Målet är att vara Sveriges bästa studenttidning. Vill du vara med i skapargläd-jen uppe på redaktionen i AF-borgens runda torn? Skicka in en ansökan med cv, arbetsprover och personligt brev till [email protected].

annika skogar

vi behöver mer ifrågasättande

Från quornfärs till kärn-vapensmissiler. I Tindra Englunds reportage på sidorna 12-16 kan du läsa om hur Lunds tek-niska högskola, LTH, i 50 år gett sina studen-ter en så bred kunskap att de bland annat kan tillverka vapen – men att de först nu ska in-föra genomgående etik i utbildningarna. Det som kräv-des var att en kåraktiv student gav sig sjutton på att få till en förändring. Även på juridiska och ekonomiska fakulteten finns studentgrupper som efterlyst både fler genusperspektiv och nya nationalekonomiska teorier. I bästa fall har det blivit något som vidrörs då och då.

när en kompis tog ett års avbrott från läkarprogram-met för att läsa humaniora och jobba utomlands, var det få gånger jag hörde någon uppmuntra möjligheten till nya perspektiv. Vanligare var i stället frasen ”men du börjar väl till hösten igen?”. Som att det vore av ondo att testa på något nytt. Det är inte klokt. Precis som det uppmuntras att studenter ska läsa utomlands någon termin, borde de uppmuntras att testa nya helt annorlun-da ämnen, eller rent av helt andra saker frikopplat från universitetet. För Mikael Novén i reportaget blev huma-nioran avgörande. Att för en tid sätta sig in i filosofiska teorier och ett annat sorts kritiskt tänkande, hjälpte

honom att inse att hans utbild-ning var inne på ett problema-tiskt spår.

det är samtidigt viktigt att fråga sig vilka fler blinda fläckar som finns i andra av universitetets utbildningar. På vilka fler sätt kan olika institutioner ta hjälp av varandra över fakultetsgrän-serna? Hur kan utbildningarna bli bättre? Universite-tet har ett ansvar i detta. Fokus ska inte ligga på vad arbetsmarknaden vill ha. Visst behöver de också an-ställda som kan ta välavvägda beslut, men framför allt behöver de effektiva personer villiga att göra jobben som krävs. Universitetets främsta uppgift ska inte vara att skicka ut studenter som primärt ska fylla företa-gens behov. Det viktigaste ska vara att se till att studen-terna efter examen ska ha färdigheter att kunna fatta egna välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället.

hur kommer etiska moment mottas på LTH? Det beror helt på hur de lärs ut – att det inte implementeras som en flummig humaniorakurs som måste genomlidas för att bocka av betygskriterierna. Etik måste bli ett stän-digt och naturligt element genom hela utbildningen, lika självklart som allt annat. Det är så man tar nya perspektiv på allvar.

kenneth carlssonredaktör och ansvarig utgivare

"Det är inte klokt."

lundagård nr 1 2015

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Universitetet måste sluta fokusera på vad arbetsmarknaden vill ha. Fokus borde ligga på att få fram studenter som kan ta välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson [email protected]

Redaktör Annika Skogar [email protected] Webbredaktör Carl-Johan Kullving [email protected] Jens Hunt.Redaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Karolina Jakstrand, Linus Gisborn.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Cecilia Hansson, Q, Paula Dubbink, Filip Rydén, Axel Vikström, Lukas J. Herbers, Josefin Wennang, Beri Zangana, Aydin Ramezani, Andrea Ax Karlsén, Camilla Göth, Marcus Bornlid, Hedvig Areskoug, Anna Folkesson, Jens Hansen, Tindra Englund, Rebecka Peterson, Magnus Johansson, Felicia Green, Klas Robertsson, Ulf Waltré, Jessica Gus-tafsson, Dimitris Kalandranis, Maximilian Aleman-Tennell, Malin Johannesson, Casper Danielsson, Linus Lorentzon, Sara Ottosson, Saga Sandin. Omslag Rebecka Peterson.Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 26 januari 2015.Deadline nr 2/2015 2 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

"Bångstyriga skådespelare, fördomsfulla kritiker, en ny modern värld och hans egen obetydlighet."

Vilka var årets bästa filmer?Kulturredaktionen väljer – sid 26

–framtidens samhällsutvecklareVi söker traineer

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee

som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”.

Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcon-troller, projektingenjör, planerare, markförhandlare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultat- orienterad – och vågar tänka vidare!

15 febsenast denAnsök

Pernilla Ngo, en av oss i Trafikverket

679-14_215x287_Trafikv_pernilla_lundagard.indd 1 2015-01-14 14:53:38

somm

arjobb? ja tack!

Jakten på sommarjobb börjar nu

Lundagård guidar dig i jakten efter sommarjobb

Karriär – sid 22-23

Fifflarfalafel?Varför är din snabbmat så billig? Frågan – sid 10

Mer makt åt männenJämställdhetsarbetet bland professorerna på Lunds universitet går åt fel håll. Nyheter – sid 6-7

s.2-3 ledare.indd 2 2015-01-26 00:02

4 lundagård nr 1 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: lukas j. herbers

vintern i korthet

nyheter från www.lundagard.se

15-01-22

JULLOVSBESLUTEN GRANSKAS AV INTERNREVISIONENFörre rektorn Per Eriksson avslu-tade sitt uppdrag vid årskiftet. Men innan dess fattade han en mängd olika beslut, vilka upprörde studentkå-rerna. Nu ska nye rektorn Torbjörn von Schantz låta internrevisionen granska Erikssons tilltag.

foto

: Arkiv/ jens hunt

15-01-21

136 722... kronor ligger nu den genomsnitt-liga studieskulden på för de skånska studenterna.

Missa inga nyheter - gilla Tidningen Lundagard

på Facebook

14-12-09

DET VÅRAS FÖR HYRESHÖJNINGENFrån och med januari månad höjs hyran hos AF bostäder med 2 procent. Detta trots en nästintill obefintlig svensk inflation. Hyresgästerna kommer nu att betala mellan 63 och 110 kronor mer i månaden.

15-01-20SHELTER OPENED AT SMÅLANDSSmålands Nation has together with the newly formed association "Hjälp tiggare i Lund" – Help beggars in Lund - opened a shelter for homeless EU migrants in one part of Smålands' basement premises.

15-01-16DAMMHÖGEN HAR BLIVIT DAMMHAGENMen först lite Fifa. Flytten in till den nya studentlägenheten har knappt börjat innan Xbox:en sätts på. 197 studenter flyttade i mitten av januari in i AF bostäders senaste studentområde Dammhagen.

Redigering: Felicia Green

15-01-21

LUNDS SVÅRASTE TENTA FORTSATT SVÅRResultaten på tentan i "Medi-ernas utbud" på grundkursen i Medie- och kommunikations-vetenskap är fortsatt dåliga. Efter bottenrekordet 2011 med 70 pro-cent underkända sattes åtgärder in men fortfarande underkänns hälften av studenterna.

15-01-21

"Det är tråkigt att det inte är 100 miljoner för det är en mycket roligare siffra."– Peter Sunde, medgrundare till fildelningssajten The pirate bay, angående skadeståndet hand döm-des att betala på runt 80 miljoner.

foto

: jens hunt

15-01-20

MOTVIND FÖR DIGITALA TENTORLundaekonomerna vill införa digitala tentor. Men Ekonomihögskolan är tveksam till förslaget. Bland annat anses beslutsunderlaget vara bristfälligt.

s.4-5 webb.indd 1 2015-01-26 00:08

"Right now, it sucks."

500 000... SEK is how much the union-run foun-dation "Kreditkassan" receives in donations. The foundation now has a capital of about 2.5 million SEK to lend students in Skåne.

15-01-21COURSE ATTRACTS 30,000For a few weeks Lund Uni-versity has offered courses open to anyone. The 40,000 new students do not receive any financial aid or credits. Almost 30,000 persons from 185 countries choose to take the European Business Law Course.

lundagård nr 1 2015 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: lukas j. herbers

news from www.lundagard.net

Follow @lundagardnet

on Twitter

– LTH Griparna’s captain Adam Eidenvall after the loss against Chalmers Blue McRangers in the Universty hockey league. The final result was 5-2 .

15-01-20TIOTUSENTALS STUDENTER UTAN FÖRSÄKRINGEnligt en undersökning konsultbola-get Lunicore saknar 28 000 studenter i Sverige rätt sjukförsäkring. Detta då sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet och inte studierna i sig.

125 ... procent ökade påmin-nelseavgiften för avbetal-ning av studieskuld med vid årsskiftet. Avgiften ligger nu på 450 kr.

14-12-03

”Detta legitimerar deras insats.”– Lunds tekniska högskolas avgående rektor Anders Axelsson efter att beslutet fattats att doktorander vid högskolan ska få ersättning på 1000 kronor för sina förtroendeuppdrag.

"Det bygger på att avgiften ska vara en piska för att betala tillbaka lånet." – Boel Magnusson, chef för inbetalningsavdelningen på Centrala studiestödsnämnden, CSN, om den höjda påminnelseavgiften.

15-01-21

15-01-20SHELTER OPENED AT SMÅLANDSSmålands Nation has together with the newly formed association "Hjälp tiggare i Lund" – Help beggars in Lund - opened a shelter for homeless EU migrants in one part of Smålands' basement premises.

14-12-10

”Right now, it sucks.”

SPEECH ABOUT CLIMATE MOVEMENTBill McKibben started a global movement led by youth to fight cli-mate change. In early December, he spoke in Eden's auditorium.

15-01-2115-01-21

14-12-10

15-01-21

"Det är tråkigt att det inte är 100 miljoner för det är en mycket roligare siffra."– Peter Sunde, medgrundare till fildelningssajten The pirate bay, angående skadeståndet hand döm-des att betala på runt 80 miljoner.

en ny bro codeStudentlivskrönikör Virve Ivarsson saknar ett ”vi” i studenters logik och tänker att det kanske borde lösas som Barney Stinson i How I met your mother hade gjort det - fast utan sexism.

Troligen kommer jag aldrig sluta tycka att det är någonting väldigt magiskt med nyår. Denna dag säger att det är möjligt att välja om och att tidi-gare år inte sätter begränsningarna. I fyrverkeri-rök till Marit Bergmans This is the year känns allt möjligt.

jag tänker på när jag kom till Lund, och på hur förvånad jag blev över den blaséartade attityd människor här kunde ha till varandra. Kanske fanns den attityden även i gymnasiet och på folkhögskola där jag varit innan, men det var först i Lund som jag på allvar lade märke till den. Korridorskamratens anekdot om kärleksobjektet som följt upp en passionerad kyss i busskur med orden ”Jag vill inte ha något seriöst med dig” skrämde livet ur mig då. Tre år senare kunde den lika gärna ha handlat om mig själv. Samtidigt som jag inte ser något fel med att vi strular runt tänker jag att vi nog borde bli bättre på att visa varandra hänsyn när vi gör det.

jag tänker också på den nonchalanta attityd som jag nu hör folk anlägga allt oftare i diskus-sioner om flyktingar eller tiggare. Jag saknar i dag övertygelsen om att de flestas ambition fortfarande är att alla ska ha det bra och att folk i allmänhet anser att vi har ett ansvar för hur vi behandlar varandra. ”Ordet ’vi’ saknas i politi-kens värld”, som Katrine Marcal (då Kielos) skrev i Aftonbladet i somras. Under hösten har även Joel Dahlberg skrivit i SvD om bristen på ett ”vi” i synen på välfärd. Jag känner dock att det inte bara är i politiken, det saknas ett ´vi´ i vår all-männa logik, skulle jag vilja påstå.

i tv-serien how I met your mother hänvisar karaktären Barney Stinson ständigt till ”the bro code”, ett slags hederskodex mellan män. Reglerna handlar mycket om att undvika kroppskon-takt med andra män och att hjälpa varan-dra att lura kvinnor som karaktäriseras som storbystade och irrationella. Jag försöker se dem som en parodi på temat manlighetskris.

men kanske är det dags att vi 2015 skaffar oss något liknande the bro-code, fast bättre. En social hederskodex som erkänner oss alla mer som syskon utan att behöva religion eller sexism att binda upp det vid. Och kanske skulle första regeln kunna vara ”Visa omtanke viss för din bro-sis” – att jämföra med bro-kodens ”Bros before hoes”.

virve ivarssonstudentlivskrönikör

foto

: Arkiv/ henrik larsso

n

foto

: mikael risedal, lu

s.4-5 webb.indd 2 2015-01-26 00:11

45% 37%

fokus: jämställdhet bland professorer

Redigering: Filip Rydén6 lundagård nr 1 2015

23% 24%hela lunds universitet

Lunds universitets rekrytering av kvinnliga professorer går bakåt. Under 2014 var endast 32 procent av alla nyrekryterade professorer kvinnor, en tillbaka-gång från tidigare år. Nu ska fyra miljoner kronor vända trenden.

Sett till universitetet i stort är köns-fördelningen relativt jämn. Kvinnor har under en tid varit i majoritet bland studenterna medan männen är något fler bland de anställda. Vid en närmare anblick är det dock stor skillnad inom vilka positioner som kvinnor och män har sina anställningar. 70 procent av all adminstrativ personal är kvinnor medan 76 procent av alla professorer är män.

Fog att ifrågasätta arbeteTrots att det i flera år har talats om vikten av fler kvinnliga professorer har utvecklingen gått trögt. 2012 var andelen kvinnor av de nyrekryterade professorerna 34 procent och 2013 var det 36 procent. 2014 slutade siffran på 32 procent.

Att det skulle bli ett dystert år för jämställdhetsstatistiken bland profes-sorer var något som universitetssty-relsen flaggade för redan i somras, då endast 17 procent av de professorer som rekryterats under våren varit kvinnor. Universitetsstyrelsen ansåg även att det fanns fog för att ifrågasätta om det senaste årens åtgärder varit effektiva. Detta inte minst eftersom andelen lektorer, den anställningsform som ofta föregår professorstiteln, stadigt vuxit och i dag ligger på runt 40 pro-cent kvinnor både vid Lunds universi-tet och i nationell statistik. Problemet borde därmed inte ligga i att det finns för få kvinnor utan grundar sig i andra förklaringar.

Fyra miljoner till rekryteringTorbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, säger sig vara bekymrad över den långsamma utvecklingen.

– Det är just nu alldeles för få kvinn-liga professorer. Det är en stor kompe-tensförlust att inte fler fortsätter upp till professorsnivå. Jag tror vi behöver skapa en bättre arbetsmiljö och bli mer välkomnande, säger han.

För att bryta trenden har univer-sitetet nu beslutat att fyra miljo-ner ur årets budget ska gå direkt till

aktiva rekryteringsåtgärder av kvinn-liga professorer. Det är en fördubbling av den jämställdhetspott som tidigare funnits på central nivå. Hur pengarna ska användas är dock ännu oklart.

– Vad jag kan säga är att det här är en organisation där pengar gör att man får upp ett intresse för något. Det gör också att det blir effekt av jäm-ställdhetsarbetet, säger Torbjörn von Schantz.

Efterlysning av behovsanalysLunds universitets studentkårer, Lus, är dock inte speciellt imponerade av summan.

– Det är givetvis bra men sett till universitetets totala omsättning är det väldigt lite. Stora företag brukar

omsätta runt en procent på jämställd-hetssatsningar och där är universitetet inte i närheten, säger Sebastian Pers-son, vice ordförande vid Lunds univer-sitets studentkårer.

Sebastian Persson menar också att det behövs göra en grundlig behovs-analys, snarare än att pyttsa ut pengar.

– Universitetet är väldigt bra på att räkna men det är väldigt lite som bygger på diskussioner om strukturer vilket vi upplever är en stor förklaring till ojämställdheten. Vad som behövs är en analys på alla fakulteter av den rådande situationen.

text annika skogar foto camilla göthgrafik filip rydén

juridiska fakulteten

55%

humaniora och teologi

63%

59950 kr 56650 kr

Trög väg mot en jämställd topp

"Stora företag brukar omsätta runt en procent på jämställdhetssatsningar."

Medianlön per fakultet:

ande

l m

anli

ga p

roff

esso

rer

ande

l kv

innl

iga

pro

ffes

sore

r

medianlönen på

varje fakultet

om statistiken Statistiken jämför medianlönerna med könsfördelningen för professorer på universitetets fakulteter. Den visar en tendens till att lönerna generellt är högre på de fakulteter som har störst andel män. Statistiken är hämtad från LU 2014-01-08. Den avser samtliga professorer och inkluderar även seniorprofessorer och gästprofessorer. Adjungerade professorer som inte får lön från LU är inte inkluderade. Statistiken inkluderar även helt tjänstlediga vilket påverkar utfallet. I några fall har en person varit tjänstledig under flera år och därför har inte lönen reviderats. Samtliga beräkningar bygger på löner motsvarande heltidsarbete.

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se ◣

s.6-7 nyheter lönestatistik.indd 1 2015-01-25 23:44

35% 30%

24%

17% 16%

fokus: jämställdhet bland professorer


24%

Mest i lönekuvertet får man-liga professorer i medicin. Minst får kvinnliga profes-sorer inom de konstnärliga ämnena. Men att medianlö-nen på majoriteten av fakul-teterna generellt är lägre för kvinnor ska ha andra förkla-ringar än kön.

På statsvetenskapliga institutio-nen i Lund har alla kvinnliga pro-fessorer sämre betalt än samtliga manliga professorskollegor. Det framgår av statsvetenskapliga institutionens jämställdhetsbok-slut för 2014.

– Det är ju inte så att när man är kvinna så får man en viss lön utan det ska bero på meriter och erfarenhet. En orsak till de skill-nader i lönsättning som finns på statsvetenskapliga institutionen

är att flera av de erfarna pro-fessorerna råkar vara just män, säger Andréa Björk.

Årlig kontrollFackförbundet Saco-S analyse-rar årligen om det finns några löneskillnader mellan kvinnor och män som inte har sin förklaring i ålder eller meriteringsgrad. Lönen revideras årligen men 2014 års löneanalys för Lunds universitet är ännu inte färdigställd.

Den analys som gjordes på 2013 års löner visade att en kvinn-lig professor i snitt tjänade 194 kronor mindre i månaden än sin manliga kollega inom samma fa-kultetet.

– Det har arbetats väldigt

aktivit med frågan om jämställda löner de senaste åren. 2012 gjorde universitetet riktade satsningar och kvinnliga professorer fick ett generellt lönepåslag på runt 1 000 kronor i månaden, så om

det kvar-stod några skillnader var de inte stora, säger

Mats Cedervall, löneförhandlare åt Saco-S vid Lunds universitet.

Män är bra för lönelägetEnligt Saco-S ger dock en hög an-del manlig lärare vid en avdelning i allmänhet ett högre löneläge.

En förklaring till det är enligt Gunilla Jarlbro, som fram till års-skiftet satt som ordförande för samhällsvetenskapliga fakulte-tens ledningsgrupp för jämställd-

het, likabehandling och mångfald, att förlegade stukturer värderar traditionellt manliga ämnesområ-den högre än kvinnliga.

– Ja, man brukar ju säga att det bästa kvinnor kan göra är att jobba där det finns många män, säger hon.

Marknaden styrEnligt Sonja Melby, personalchef på LTH, är en viktig förklaring till de tekniska ämnenas högre löne-läge att de har en stor konkurrens med näringslivet.

– Vissa ämnen är hårt mark-nadsutsatta vilket gör det nöd-vändigt att försöka matcha lönen för att locka kompetent perso-nal. Inom humaniora ligger den externa arbetsmarknaden på en lägre nivå, säger hon.

text annika skogar

Mest i plånboken där männen finns

sämhälls-vetenkapliga

fakulteten

70%

medicinska fakulteten

76%

natur-vetenskapliga

fakulteten

83%

ekonomi-högskolan

84%

15%

lunds tekniska högskola

85%

64700 kr 60500 kr 59000 kr57250 kr56650 kr 62300 kr

konstnärliga fakulteten

65%

54650 kr

"Det ska bero på meriter och erfarenhet."

ande

l m

anli

ga p

roff

esso

rer

ande

l kv

innl

iga

pro

ffes

sore

r

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se ◣

s.6-7 nyheter lönestatistik.indd 2 2015-01-25 23:45

nyheternyheter

Redigering: Karin Furenhed

examensbevis ▶ Examensbevis ska

utfärdas inom 30 arbets-dagar efter det att ansökan har skickats in.

▶ För närvarande är handlägg-ningstiden längre än normalt.

▶ Sedan i höstas är det möjligt att få förtur i sin ansökan om en sökande riskerar en plats och det andra lärosätet inte accepterar ett intyg som ersättning för examensbeviset. Kravet är då att studenten kan visa upp mailkorrespondens med det berörda lärosätet.


Lunds universitet dröjde flera veckor med att utfärda Sebastian Ekbergs examens-bevis. Det gjorde att han inte kunde fullfölja sin stipendie-ansökan för att plugga i USA. Nu tvingas han skjuta upp sina planer i ett år.

Den 1 juli förra året skickade Sebastian Ekberg in ansökan om kandidatexamen i teologi. Han behövde få ut sitt examens-bevis före den 12 september då deadline var för ansökan till ett stipendium han ville söka. Efter-som examensbevis ska utfärdas inom 30 arbetsdagar skulle det inte vara något problem. Men tio veckor senare, den 9 september, hade han fortfarande inte fått något svar. Han kontaktade då kåren för att få hjälp.

Missad stipendiemöjlighetExamensbeviset var nödvändigt för att söka ett stipendium som skulle betala ett tvåårigt master-program i teologi och religions-filosofi på Fordhams, Notre Da-mes och Yales universitet.

– Det fanns förstås inga garan-tier att jag skulle ha fått det, men jag blev av med möjligheten att över huvud taget söka stipendiet för att en myndighet inte klarat av att hantera sitt arbete, säger Sebastian Ekberg.

Hans examensbevis kom först i slutet av september, mer än tolv veckor efter inskickad ansökan. För Sebastian Ekberg innebär det att han blir tvungen att skjuta på sina planer i ett år.

Ovanligt många ansökningarAlla som har studerat vid svenska universitet och läst enligt 1993 års studieordning måste ta ut sin examen senast 30 juni 2015.

Universitetet har därför skickat ut en begäran till äldre studenter om att slutföra sina examina.

– Universitetet har de senaste åren fått mellan 6 500 och 7 000 examensansökningar per år. I år ligger vi för närvarande 20 procent över de siffrorna, vilket oundvikligen har lett till längre väntetider. Lunds universitet har upplevt en kraftigare ökning än andra svenska universitet vi jäm-fört med, säger Daniel Huledal, avdelningschef för student och utbildning vid Lunds universitet.

– Lunds universitet hade kun-nat ha bättre kommunikation eller bättre framförhållning, kommenterar Sebastian Ekberg.

Sommarmånaderna är värst– Ungefär en tredjedel av samt-liga ansökningar kommer i juni och juli. Augusti och september ligger också över medel, med un-gefär 20 procent av årets ansök-ningar tillsammans. En majoritet av de ansökningar som kom in under juli, augusti och september kunde inte handläggas inom åtta veckor, säger Daniel Huledal.

Under sommarmånaderna skedde en ytterligare ökning av examensansökningar. De fick därför hjälp av en pensionerad kollega under sommaren. Exa-mensenheten hade inte möjlig-het att snabbt anställa och lära upp nya medarbetare.

– Det går inte att omedelbart åtgärda detta genom personal-ökningar. Inlärningstiden för en ny handläggare är två månader och under den tiden blir färre an-sökningar handlagda, säger han.

Kåren anmälde universitetetHumanistiska och teologiska studentkåren, HTS, valde att skicka in en anmälan till Uni-

Försenat examensbevis– han missade stipendiet

foto

: jens hunt

"Jag blev av med möjligheten att över huvud taget söka stipendiet för att en myndig-het inte klarat av att hantera sitt arbete."

Sebastian Ekberg.

versitetskanslersämbetet, UKÄ. Deras uppdrag var att se över om universitetet brustit i sin myn-dighetsutövning till den grad att Sebastian Ekberg tagit skada av det.

HTS hänvisar i sin anmälan till Lunds universitets rättighetslista som anger att en student normalt ska få sitt examensbevis senast 30 arbetsdagar efter begäran.

Efter HTS anmälan till UKÄ bereddes Lunds universitet möj-lighet att lämna ett yttrande i ärendet. Tidigare rektor Per Er-iksson och Daniel Huledal läm-nade i december ett yttrande där de beskriver genomförda och planerade åtgärder, bland annat att en webbaserad examensansö-kan infördes i juli som möjliggör snabbare hantering av ansök-ningar. De medger dock att den inte räckt till för att lösa proble-men med ökade väntetider.

text ulf waltré

s.8-9 nyheter.indd 1 2015-01-25 23:47

nyheternyheter


Problemet med försenade examensbevis är inte ovanligt. Under 2014 lämnades mer än hälften av alla examina ut senare än utlovat.

Sebastian Ekberg är inte ensam. Examensutfärdanden som går över tiden är snarare regel än undantag. Hela 51 procent av de begärda exa-mensbevisen under 2014 lämnades inte ut inom ramen för de 30 arbets-dagarna.

– När det är studentens rättighet att få sitt examensbevis inom 30 arbets-dagar, borde det också lämnas ut inom 30 dagar, säger studentombudet Petra Holst.

Problem med underbemanningAnledningen till förseningarna är många. Underbemanning, ett svår-uppskattat antal begärda examensbe-vis och för högt ställda krav.

– Hälften av examensansökning-arna ska inte få gå över tiden. Men vi är inte tillräckligt många som jobbar med detta för att hålla kön kort. Många fall tar också längre tid än beräknat, säger Daniel Huledal, avdelningschef för student och utbildning vid Lunds universitet.

Bör universitetet inte informera om det tar längre tid än sagt?

– Jo, det är rimligt. Vi har länge dis-kuterat hur vi ska jobba med detta, sä-ger han.

Lunds universitets studentkårers ordförande Oskar Styf ser allvarligt på att universitetet inte håller vad de lovar.

– Förseningarna kan ställa till med myck-et oreda. Vi ligger på universitetet för att de ska lösa problemet, säger Oskar Styf.

Hur?– Vi har velat under-

lätta utfärdandeprocessen genom att universitetet ska förbereda så mycket som möjligt och kunna effektivisera arbetet. De ska titta på det, men längre än så har ärendet inte kommit, säger han och lägger till:

– Vi har också försökt få universite-tet att förbättra kommunikationen om att det faktiskt kan ta längre tid än de uttalade 30 dagarna.

InformationsskyldighetMånga studenter har planer som står och faller med examensbeviset – vid ansökan om stipendier, masterutbild-

Förseningar mer regel än undantag

foto

: jonas jaco

bson

Långsamt pappersarbete. Mer än hälften av alla examensbevis från universitet lämnas ut för sent. Underbemanning är en orsak.

" Vi är inte tillräckligt många som jobbar med detta för att hålla kön kort. Många fall tar också längre tid än beräknat."

ningar och arbete. Därför bär universi-tetet en informationsskyldighet om de inte håller vad de lovat.

– Universitetet måste informera studenten om examen inte kommer komma i tid. Studenten ska kunna för-hålla sig till det, säger Petra Holst.

Vad kan man då som student göra?

– Universitetet kan ta fram intyg om att exa-mensansökan ser bra ut och så kan studenten senare komplettera med examensbeviset. Det är väldigt viktigt, säger hon.

Kontakta universitetetMen det behöver inte gå så långt. Det finns åtgärder man som student kan vidta för att undvika ett försenat exa-mensbevis.

– Först och främst ska man kon-takta universitetet och göra klart att man behöver få sitt intyg inom de 30 arbetsdagarna. Det är alltid bra att höra av sig för att se hur processen ser ut. Det ska inte vara osäkert, men det är det, säger Petra Holst.

text casper danielsson

s.8-9 nyheter.indd 2 2015-01-25 23:48

I Skåne är falafel vanligare och oftast mycket billigare än i andra delar av Sverige. Kanske rentav för billig?

Malmö utnämndes i Svenska Dagbladet 2008 till ”Sveriges falafelhuvudstad” och västra Skåne är fullt av prisvärda falafelhak. Men varför ser det inte lika-dant ut i norr?

Etnologen Håkan Jönsson tror att falafeln är extra populär i Skå-ne eftersom många av de första invandrings-grupperna från Mellanöstern bosatte sig i Malmö och gav falafeln starkt fotfäste. Den har också varit en vegetarisk maträtt som anammats av gemene man.

– Falafeln är väldigt opolitisk på det viset.Den har inte varit en vattendelare mellan köttätare och icke-köttätare, säger han.

Priserna dumpades på 90-taletDen främsta faktorn till att den är billig är utbud och efterfrågan. De som efterfrågar falafel är främst grupper som generellt inte har så mycket pengar att röra sig med, till exempel studenter.

- Under krisen på 90-talet konkurre-rade många restaurangägare med att sänka priserna och det är något som har hållit sig kvar, förklarar Håkan Jönsson.

Det finns även ett samband mellan matens ursprung, och hur mycket den kos-tar. Franska restauranger är ofta dyra medan

turkisk mat verkar omöjlig att sälja dyrt, hur rik mat-kultur de än har.

Falafeln är för billigDet finns inget direkt svar på varför falafeln är så

mycket billigare i Skåne än i resten av lan-det, men alla regioner verkar ha sin egna favoritsnabbmat. I norra Sverige är mos-brickan mer populär medan tunnbrödrullen är favorit i Mellansverige.

Men det är inte bara av godo att vi får av-njuta denna kikärtsrätt till så lågt pris. Enligt Håkan Jönsson är falafeln alldeles för billig.

– I dag kan inte restaurangägarna leva ett anständigt liv på intäkterna, det hade inte ens gått om råvarorna varit gratis, säger han.

text jessica gustafssonfoto dimitris kalandranis

aktuellplock

Redigering: Karin Furenhed

"Restaurangägarna kan i dag inte leva ett anständigt liv."

… så mycket har lånedelen av studiemedlet höjts med för alla heltidsstudenter.

1000 kr


I åtta år har Mohemad Darwish jobbat på Lundafalafel. I bakgrunden jobbar kollegorna på nästa beställning.

i korthet

Varför är falafeln billigare i Skåne?

"Det är faktiskt riktigt skit rent ut sagt att studenterna och deras organisering i princip skrivs ut ur historieböckerna här."

Tidningen Ergo. Studenttidningen i Uppsala missade att betala räkningen för sin domän ergo.nu. Under ett dygn låg domänen ute till försäljning innan den kom tillbaka till sin rätte ägare.

bra månad

Lunds medmänsklighet. I november beslutade kommunfullmäktige att avsätta 700 000 kronor till ett härbärge för EU-migranter i Lund. Lundaekono-merna anordnar soppkök, och fören-ingen Hjälp tiggare i Lund har öppnat upp för övernattning i Smålands nations lokaler. 2015 börjar bra för Lunds med-mänsklighet.

Elisabeth Gehrke, ordförande för European students’ union och tidigare vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, lackar ur på Facebook över Sydsvenskans summering av rektor Per Erikssons tid vid universitetet. I Sydsvenskans artikel framstår Per Eriksson som hjärnan bakom det stora studentbostadsbyggande som just nu pågår i Lund. En version som Gehkre inte helt godkänner.

dålig månad

?Frågan "Citatet

… grundkur-ser på Lunds universitet är fortfa-

rande öppna för sen anmälan. Till exempel kursen Vin och fruktvin, vetenskap och teknik med inrikt-ning på produktion i kallt klimat. Kan bli kul.

66

Frågan Frågan?

citatet"

frågan?

s.10-11 plock och aktuell.indd 1 2015-01-25 23:04

aktuellplock

Redigering: Saga Sandin lundagård nr 1 2015 11

Som nytillträdd rektor vid Lunds universitet säger sig Torbjörn von Schantz vilja sätta studenterna i centrum. Men han ser också stora utmaningar framför sig, framför allt när det kommer till ekonomin.

Varför blir man rektor? - Jag kan inte säga att jag hade

planer på att bli rektor just den här gången, men förr så lekte jag med tanken. Man kan inte ha pla-ner på ett sånt här jobb utan det handlar om tillfälligheter. Jag tror även det handlar om med-arbetarna på universitetet och deras önskan om en ny rektor.

Vilken är din hjärtefråga?– Det är att vi måste ha en

mycket bättre ekonomi i vår grundutbildning, och det gäller inte bara Lunds universitet utan hela Högskolesverige. Grund- utbildningen är svårt underfinansierad och studenterna drabbas av det eftersom de inte får den absolut bästa undervis-ningen. Det håller inte. Nu tror jag inte politiker alltid förstår detta, för den allmänna uppfatt-ningen är att universitetet har jättemycket pengar. Men det är pengar vi inte kan använda inom grundutbildningen.

Du fick stöd av studentkårerna när du valdes till rektor. Varför fick du det stödet?

- Det har jag glömt, nu när du säger det... Jag hade gott rykte redan när jag var prorektor på SLU (Sveriges lantbruksuniversi-tet) där jag oftast satte student-frågorna i centrum. Det kan vara en bidragande orsak. Jag tror att

studentrepresentanterna här var i kontakt med studenterna på SLU. Det är min gissning.

Det är många studenter som inte vet så mycket om sin rek-tor. Vad visste du om din rektor?

- En bra fråga. Nu ska vi se, vem var min rektor när jag stu-derade? Inte Sandblom, sen kom väl Stjernkvistarna. Äh, det här börjar bli pinsamt. Jag får gå ut och kolla. Den första rek-torn jag verkligen kände till var Carl-Gustaf Andrén, men Håkan Westling var den jag blev riktigt medveten om. Studenter har inte koll eftersom att de har andra vardagliga problem, som att läsa

till tentorna, få pengarna att räcka och vem som ska städa i korridoren.

Du har själv varit student i Lund tidigare, vad är ditt bästa studentminne?

- Mitt bästa studentminne... Det är ett helt liv sedan... Jag vet inte, det var kul att studera och festa även om man var bekym-rad över tentor. Men det tänkte man inte på just då. Så på ett sätt var hela det livet ett gott minne måste jag säga.

Är det något som bekymrar dig?

- Det är mycket som bekym-rar mig. Ibland när jag går hem tänker jag ”hur ska det här gå?”, men så är det här i livet ibland och det blir alltid bättre. Det som oroar mig är hur vi ska få politikerna att inse att de måste prioritera om. Speciellt i dessa tider med internationell oro. Det är sannolikt att inte bara Sveriges regering utan även an-dra länders regeringar kommer att satsa mer pengar på försvaret

Rektorn ser många bekymmer

Vem Torbjörn von Schantz.Ålder 60 år.Aktuell Som ny rektor vid Lunds universitet sedan i januari.Studenthistoria Torbjörn von Schantz bodde hemma hos sina föräldrar under sin studietid, därefter flyttade han ut på landet och levde familjeliv. Har varit medlem i Lunds nation men var aldrig engagerad i nationslivet eller Lundakarnevalen.

vilket naturligtvis kommer ta anslag från vår sektor.

Den tidigare rektorn Per Er-iksson pratade ständigt om att högskolan behövde göra plats för fler studenter. Hur ser du på en eventuell ökning av antalet studieplatser?

- Det behövs kanske fler uti-från ett nationellt perspektiv. Men vi har redan en svårfinan-sierad grundutbildning och det blir inte bättre av att vi får fler underfinansierade studieplat-ser. De senaste åren har vi tagit in fler studenter än vad vi har fått anslag för. Därför behöver vi fler studieplatser för att få betalt för de som vi redan under-visar.

Internationella studenter har minskat, hur ser du på detta?

- Det förvånade mig att det fanns en stor politisk enig-het kring att införa terminsav-

gift, även om jag kan förstå det utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag tyckte det var ett förfärligt dåligt beslut av flera skäl, bland annat för att det in-ternationella utbytet minskar. När unga människor studerar i ett annat land kan fördomar och motsättningarna mellan kulturer, religioner och etniska grupper minska. Nu är det inte så längre. Jag tycker studieavgifter är hemskt över lag.

Du skrev din avhandling om rävar. Varför just rävar?

- Det var en stor forskargrupp som tittade på rovdjurens på-verkan på bytesdjuren. Och då behövde man en person som kollade på just räven. Det var en tillfällighet och inget jag hade tänkt mig från början. Jag var mer intresserad av rapphöns.

text beri zanganafoto jens hansen

Frågan? Citatet"

"Ibland när jag går hem tän-ker jag 'hur ska det här gå?'"

citatet

s.10-11 plock och aktuell.indd 2 2015-01-25 23:05

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

i gränslandet mellan gott och ont

Runt borden trängs blivande ingenjörer och en doft av rostade ekollon sprider sig i lokalen. Eftersom etikpuben satsar på att maten som säljs ska vara närproducerad och ekologisk har de valt att ersätta kaffet med ek-spresso, kaffe gjort på ekollon.

Den gemytliga stämningen står i stark kontrast till kvällens samtalsämne. Temat är ”framtidens vapen”. I en tid när drönare avrättar oskyldiga civila ställer de sig frågan: ”Vem bär ansvaret för det som sker – programmeraren eller operatören som skjuter?”.

Puben drivs av studenter vid Lunds tekniska hög-skola, LTH. Men det är inte bara matematiken som förenar dem. De tycker alla att något saknas i utbild-ningen, något som de ser som ett naturligt och viktigt komplement till sin tekniska kompetens – en till-fredsställande undervisning i etik.

läget är allvarligt. I examensmålen för civil-ingenjörsprogrammen står det att studenten ska ha förmågan att göra etiska bedömningar. Men när Universitetskanslersämbetet, UKÄ, under 2012-2013 utförde en granskning av LTH:s program fann de att

just de etiska frågeställningarna ofta saknades.2013 publicerades en studie där LTH-studenter

genom ett rollspel fick pröva på att spela rollen som ansvariga ingenjörer för produktionen i ett läke-medelsföretag. När forskarna Marie Wahlgren och Anders Ahlberg ställde studenterna inför etiska dilemman blev resultatet häpnadsväckande.

Studien, som gjordes på studenter i kemiteknik och bioteknik, visade att de studenter som kommit längre i utbildningen var sämre på att se och ta upp etiska problem än de studenter som just börjat. Det tycks alltså inte räcka med att LTH misslyckats med att träna studenterna i etisk reflektion. Nej, de blir till och med sämre på etisk reflektion under studie-tiden.

– Nybörjarstudenter var oreflekterat beredda att offra stora ekonomiska värden för att skydda patienter från en potentiellt farlig läkemedelsle-verans. Studenter halvvägs in i utbildningen hade i rollspelet utvecklat en lojalitet mot läkemedels-företaget där de var anställda och ägnade stor tankemöda och

Som ingenjör kan människors liv vila i dina händer. Att på egen hand avgöra vad som är rätt och fel är inte alltid helt lätt. Tidigare har teknolog- studenterna saknat etik på schemat. Nu har de tagit saken i egna händer.

text tindra englundillustration rebecka peterson

foto saga sandin

"'Vem bär ansvaret för det som sker – program-meraren eller operatören som skjuter?'."

s.12-17 reportage.indd 1 2015-01-26 00:37


diskussion åt att rädda ekonomiska värden åt sin arbetsgivare, säger Anders Ahlberg.

Trots att man på LTH:s hemsida listar såväl läkemedelsföretag som vapentillverkare bland möj-liga framtida arbetsgivare, har LTH fram till i dag på de flesta av programmen helt överlåtit den etiska reflektionen till enstaka lärare som fört in etik på eget initiativ.

– Eftersom synen på vapenindustrin är mer pro-blematisk i dag tycker jag att det är kusligt att LTH fortfarande fokuserar på tekniska vinningar, i stäl-let för att ta den etiska diskussionen på allvar, säger etikpubens moderator Riccard Andersson.

det är inte bara inom vapen- och läkemedelsindu-strin som ingenjörer kan tänkas behöva fatta svåra etiska beslut. En civilingenjör kan arbeta med kon-struktion och utveckling av ny teknik och nya pro-dukter, men även med till exempel forskning, mark-nadsföring, undervisning och journalistik.

Ingenjörer ligger bakom alla de produkter vi omger oss med i vår vardag och vissa uppfinningar föränd-rar samhället i grunden. Det är ingenjörer vi har att tacka för smartphones och internet, solceller och quornfärs. Men ingenjörsrollen har även en mer

problematisk sida.Den välkända och vid det här laget också dam-

miga gamla tröjan, som ligger i en monter i ma-tematikhuset ska visserligen tas som ett skämt. Men kanske fångar den essensen av problemet. Texten på tröjan säger ”Teknisk fysik- förändrar världen”, bilden föreställer ett svampmoln från

en atombomb.Vad man tekniskt kan göra och vad man bör

göra är inte nödvändigtvis samma sak. Ofta står dagens nyblivna ingenjörer inför flera svåra val.

Vem ska man arbeta för och vilka produkter vill man ägna sin karriär åt utveckla?

ute är det grått och trots att klockan knappt slagit tre skymmer det redan. Ett kallt duggregn sveper

in LTH i ett vintrigt dis. Innanför dörrarna har det dukats upp för södra Sveriges största arbetsmark-nadsmässa, Arkad.

Här inne är det varmt och klibbigt, det delas ut popcorn, godis och sockervadd. Företagens montrar trängs sida vid sida. I ett mindre rum på plan två står bland annat läkemedelsföretaget McNeil och Ingen-jörer utan gränser. Men störst plats i rummet tar Saab AB med sina många tv-skärmar och sin gigantiska stridsflygsposter.

Vapentillverkaren Saab erbjuder exjobb, trainee-jobb och sommarjobb till studenterna. De lockar med spännande systemutveckling och ett arbete som gör skillnad. På deras folder står det: “With a mission to make people safe”. Ändå tycks långt från alla stu-denter helt övertygade. En av de som stannat till vid montern är David Lundberg som läser tredje året på teknisk fysik.

– Jag är på jakt efter sommarjobb och ville kolla vad de gör egentligen. Men det var lite väl mycket vapen-vibbar för min smak. Vapen är inget jag skulle vilja jobba med, säger han.

David Lundberg är en av många studenter på LTH som tycker att det råder brist på etiska perspektiv i undervisningen. Enda gången han minns att de alls pratat om etik var under Kris-tina Nilssons mekanikkurs.

enligt kristina nilsson, lektor på LTH, brukar hon på eget initiativ ta upp en kort etisk reflektion i sam-band med en övning som går ut på att beräkna pro-jektilers rörelse. En tänkbar applikation är nämligen just den militära.

Hennes erfarenhet är att studenterna har dålig, eller ingen, koll på var gränsen går för vad en ingenjör får eller bör göra.

– Etisk reflektion är definitivt något vi har saknat. Jag har saknat det. Jag vill att man ska ha tänkt tan-ken och ställt sig själv frågan vad man skulle kunna tänka sig att jobba med, säger Kristina Nilsson.

Men Kristina Nilsson är noga med att det rör sig om personliga ställningstaganden. Hon tycker att

"Det var lite väl mycket vapenvibbar för min smak."

s.12-17 reportage.indd 2 2015-01-26 00:37


14

det är extra viktigt att som lärare inte gå in och säga vad som är rätt eller fel. Som en del av övningen brukar hon också fråga hur många av studenterna som skulle kunna tänka sig att jobba på uppdrag av militärindustrin.

– Det är nästan alltid så att ungefär hälften av studenterna svarar ja på den frågan, vilket brukar förvåna dem mer än mig, säger Kristina Nilsson.

David Lundberg tillhör en av dem som blev förvå-nad och han oroas över att så många som hälften av hans klasskamrater faktiskt skulle kunna tänka sig en karriär inom vapenindustrin.

– Jag antar att det är för att de jobbar med spän-nande teknik. Dessutom är det nog många som tycker att ett väpnat försvar är viktigt. Personligen tycker jag att det vore skönt med mer etik och mindre matte, säger David Lundberg.

en annan student som är nyfiken på vad Saab har att erbjuda som arbetsgivare är Oscar Rydh, som är inne på andra året av sina datatekniska studier. Han är betydligt mer positivt inställd.

– Jag har alltid varit intresserad av Saab och mili-tären i allmänhet. Personligen har jag inga problem med det. Samtidigt kan jag såklart förstå att andra har det, säger han.

Men även Oscar Rydh tycker att det vore bra om studenterna fick undervisning i etik. Han tycker det är viktigt att man från utbildningen får med sig hur ens arbete påverkar mänskligheten.

– Det behövs en debatt som breddar bilden, med alla infallsvinklar. Det skulle vara bra om det blev mer av det på utbildningen, för det är många som inte tänkt på det eller vet var de står, säger Oscar Rydh.

En av Saabs representanter på plats under årets Arkad är Daniel Goodwin. Han tog själv examen från LTH:s maskintekniska program 2013. Under sin egen tid vid LTH kan inte Daniel Goodwin minnas att de alls diskuterade etik.

– Om man ska jobba på ett företag som tillverkar för-svarsmateriel bör man ha tänkt igenom den etiska as-pekten. Innan man börjar job-ba ska man vara på det klara

med var man står, säger Daniel Goodwin.Möjligheten till etisk eftertanke saknades under

utbildningen och han tänkte i stället igenom det på egen hand innan han sökte jobbet. Han landade då i att det enligt honom var etiskt försvarbart att job-ba för Saab.

– Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att försvara sig själv. På samma sätt är det en mänsklig rättighet för nationer att försvara sina gränser. Jag tycker också att det är bra att Sverige tillverkar eget försvarsmateriel som vi helt kan styra över, säger Daniel Goodwin.

Cecilia Lantz arbetar på Saabs HR-avdelning och hon berättar att de har som policy att ta upp den etiska frågan i samband med en nyanställning.

– Vi tycker att det är jätteviktigt att man har tänkt till. Vissa funderar på att arbeta för oss men kom-mer fram till att de inte kan stå för det. Det finns fall där sökande har ångrat sig även efter att de har gått vidare från intervju, säger Cecilia Lantz.

en av de studenter som tycker att det är oerhört viktigt att studenterna får en chans att fundera kring det här med etik redan under utbildningen är Mikael Novén.

2011 tog Mikael Novén ett studieuppehåll från nanotekniken för att i stället arbeta heltid på kåren. Även om det hade funnits enstaka inslag av etik på programmet kände Mikael Novén att han saknat en seriös etisk reflektion under utbildningen. När han sedan började läsa nanoteknik igen bestämde han sig därför för att parallellt läsa några kurser i filosofi.

"Det är många som inte tänkt på var de står."

svensk vapenexport ▶ Den svenska exporten av försvarsmateriel uppgick 2013

till 11,9 miljarder kronor. ▶ Saab är Sveriges i särklass största vapenproducent. Under 2014 köpte

koncernen även upp företaget Kockums i Malmö. ▶ Vapenexport bör, enligt regeringens riktlinjer, inte beviljas till ett land

som kränker mänskliga rättigheter i stor omfattning eller är involverat i, eller riskerar att dras in i, en väpnad konflikt.

▶ De fem största köparna under 2013 var Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien.

▶ Thailand styrs i dag av ett militärråd och saknar permanent författ-ning, regering och parlament. Undantagstillstånd och mediecensur råder.

▶ Enligt UD är situationen för de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien allvarlig och föremål för omfattande internationell kritik.

▶ Indien har varit inblandade i en väpnad konflikt med Pakistan sedan 40-talet.

▶ USA och Norge ingår i försvarsalliansen Nato som de senaste åren har varit inblandade i konflikter i bland annat Libyen, Irak och Afghanistan.

s.12-17 reportage.indd 3 2015-01-26 00:38


15

– Jag upplever att man på LTH generellt har en övertro på teknik. I stället borde man problema-tisera utvecklingen och användandet av teknik på ett relevant sätt för de olika utbildningarna, säger han.

Mikael Novén hade bestämt sig. För honom blev målet att få in etik på schemat för alla LTH:s studenter. Han engagerade sig i Lund sustainable engine-ers, en studentförening som arbetar med etik och hållbarhet på olika sätt och bland annat driver Etikpuben.

Parallellt började han arbeta för att lyfta etik-frågan via kåren och tog upp frågan med sin efterträdare Daniel Lundell, dåvarande vice kår-ordförande för utbildningsfrågor. De undersökte hur stort intresset för etik var bland studenterna och vilka etikmoment de olika utbildningarna redan innehöll.

Svaren visade att det bland studenterna och vissa av lärarna fanns ett växande intresse för etik, och många efterlyste utökad kompetens. Men när det kom till den befintliga etiken var det endast ett

fåtal program som hade någon övergripande plan. På de flesta programmen låg ansvaret helt på de enskilda lärarna och etikundervisningen varken följdes upp eller kvalitetssäkrades. Trots kritiken LTH fått från UKÄ hade ingen brytt sig om att ta tag

i problemet.– I våras skrev jag och Da-

niel Lundell därför ett för-slag på rektorsbeslut. I det föreslog vi en miniminivå, och en plan för att imple-mentera etik på alla utbild-

ningar på LTH, säger Mikael Novén.

prorektor annika mårtensson mottog initiati-vet med öppna armar, även hon hade börjat inse att det fanns ett behov av ämnet.

– Ta våra datatekniker som exempel. De lär sig avancerad programmering och blir duktiga pro-blemlösare. Men de behöver också lära sig stäl-la frågan vad deras lösningar kan användas till, i vems händer hamnar de sedan? Då måste vi ge våra studenter de verktyg de behöver för att hantera situationen, säger Annika Mårtensson.

"Jag upplever att man på LTH generellt har en övertro på teknik."

Mikael Novén saknade etiska reflektioner i sin utbildning och bestämde sig då för att försöka få in det på alla program.

s.12-17 reportage.indd 4 2015-01-26 00:39

reportage

Därför skrev hon den 23 mars 2014 på rektorsbeslutet. Däref-ter tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell för hur LTH:s utbildningar skulle kunna få in etik på schemat.

Hur kommer det sig då att etiken helt lyst med sin frånvaro på vissa program? Enligt Mikael Novén kan det bero på att den tekniska utbildningen förr var mycket kor-tare. Då fanns det en annan tilltro till att studenterna skulle skaffa sig en moralisk kompass utanför LTH:s väggar. Men han tror inte att det är den främsta förklaringen.

– Jag tror att det handlar om ingenjörsrollen. Vi är inte längre siffernissarna i hörnet. Vi har mer av en samhällsbärande roll. De som utbildar oss kommer från siffernissekulturen och det är detta vi fortfa-rande utbildas till, fast verkligheten ser annorlunda ut, säger Mikael Novén.

enligt prorektor annika Mårtensson är förklaringen att högskolorna helt enkelt inte lyckats hänga med i ut-vecklingen. Precis som Mikael Novén tror hon att det till stor del beror på en förle-gad syn på ingenjörsrollen.

Hon menar att det är naturligt att det inte har blivit av tidigare eftersom de utbildningsansvariga som är med och formar programinnehållet inte hel-ler själva fått någon utbildning i etik.

– Det har helt enkelt inte funnits ett tillräckligt stort intresse tidigare. Men nu har efterfrågan ökat från såväl studenterna som lärarna, företagen, ja hela samhället, säger Annika Mårtensson.

Enligt Annika Mårtensson är de inte ensamma och etiken är en utmaning för samtliga ingenjörs-utbildningar i Sverige.

– I den här processen så har vi tittat just på hur det ser ut på andra ställen. Det vi konstaterat är

att vi inte är unika. De enda som kommit lite längre är Kungliga tekniska högskolan,

KTH, säger Annika Mårtensson.

årets bild

"Vi är inte längre siffernissarna i hörnet."

men lth är sent ute. På KTH inrättade de redan 1999 en avdelning för forskning kring filosofiska aspekter på teknik och dess användning i samhället. På KTH är etikundervisningen dessutom redan obli-gatorisk.

Sedan 2010 arbetar KTH med det de kallar för trestegsraketen, en modell som på ett tydligt sätt fördjupar studenternas etiska kompetens under utbildningens gång. Även om LTH nu ska låta sig inspireras av trestegsraketen finns inga planer på att likt KTH starta en ny avdelning.

– Vi är ett stort universitet och till skillnad från KTH har vi den etiska kompetensen inom murarna, om än inte på LTH. Min förhoppning är att vi ska få till ett samarbete där de kan stötta våra lärare. Eventuellt skulle vi även kunna ta in filosofer som föreläsare för våra studenter, säger Annika Mår-tensson.

i december 2014 lämnade Mikael Novén till-sammans med Annika Mårtensson och resten av arbetsgruppen över sin slutrapport. I rapporten

redogör arbetsgruppen för de miniminivåer av moment i etik som de anser bör införas för årskurs 1-3 på alla LTH:s utbildningar.

Enligt rapporten är för-hoppningen att studenterna efter årskurs 3 själva ska kunna reflektera över och uppmärksamma etiska frågeställningar. Målet är att alla utbildningar ska ha dessa etiska inslag från läsåret 2016/2017.

– Men det är ett stort skepp att styra. Vad vi vill göra är att på några års sikt få in etik med en tydlig progression på alla utbildningsprogram, men redan under nästa år startar några pilotprojekt, säger An-nika Mårtensson.

som ingenjör vandrar man ibland i gränslandet mellan gott och ont. Ofta är det upp till de enskil-da ingenjörerna att avgöra vad de kan stå för, inte minst när det kommer till valet av arbetsgivare.

Att LTH nu gör etik obligatoriskt innebär att studenterna får en ärlig chans att stanna upp och reflektera redan innan de tar examen. För framtidens ingenjörer räcker det nämligen inte med teknisk kom-petens, de behöver också ha en känsla för rätt och fel.

LTH:s prorektor Annika Mårtensson tror att det kan bli aktuellt att ta in filosofer som föreläsare för teknologerna.

s.12-17 reportage.indd 5 2015-01-26 00:39

reportage

Redigering : Karin Furenhed lundagård nr 1 2015 17

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. Tandläkare Heléne Frid

Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • [email protected]

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅTRÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av juni 2015 ut bidrag till:

• Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2015.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-mail [email protected] eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se

Beträffande bidrag till forskning och handikappsorganisationer i Skåne beslutas detta under november månad.

Resultatet: Här är årets bild i Lundagård 2014Nu har läsarna fått säga sitt och omröst- ningen om Årets bild 2014 är avslutad på lundagard.se. Vinnare blev Daniel Kindstrand med sin bild från revolutionens Ukraina.

– Det känns jättekul att hamna på Lundagårds vägg för en tid. Det är första gången jag vinner årets bild. I framti-den tänker jag vinna igen, fast på nya ställen.

I februari flyttar han till Helsingfors för att göra praktik på Hufvudstadsbladet som bland annat utrikesreporter. Att det blev just den tidningen beror på Daniel Kindstrands intresse för utrikesrapportering.

– De har egen utrikesrapportering till skillnad från svenska mindre tidningar som kör TT:s texter rakt av. Finland kommer bli kallt men det känns bra att vara på en tidning under en längre tid.

Alla bidrag i tävling har ställts ut i Café Athen i AF-borgen.

årets bild

3. TIM JEDEUR-PALMGREN2. NIKE ELIASSSONVINNARNA TRE I TOPP: 1. DANIEL KINDSTRAND

s.12-17 reportage.indd 6 2015-01-26 00:40

porträttet

Redigering: Saga Sandin18 lundagård nr 1 2015

text marcus bornlidfoto jens hunt

Barn av sin kulturtidMånga kulturarbetare får något mörkt i blicken när ord som profit och företagande förs på tal. Men Alexandra Hvalgren skiljer sig från dem. Hon anser att det ”kreativa företagandet” är framtidens konstmelodi.

"Det gäller ju att veta sin plats inom 'kulturen'."

En pojke med mörkblont hår suckar ljudligt. ”Konst…”, säger han tveksamt. Han, och tio andra barn i sju- till elva-årsåldern, har ställts inför tankenöten ”Vad är konst?”

De är med i en film som har produce-rats i samarbete med Lunds konsthall. ”Om någon tycker att det är konst, så är det konst”, säger ett av de mer post-modernt sinnade barnen. ”Konst kan ju också vara helt konstiga saker. Det är därför det heter konst, för att det är konstigt”, säger en annan.

en av hjärnorna bakom filmen är Alexandra Hvalgren. Hon jobbar på Ideon innovation, där hon under hösten har varit knuten till kulturinkubatorn The creative plot - en organisation som har upprättats på initiativ av Lunds kommun.

Syftet med den är att förena idéer från kultursektorn, näringsliv och akademi, och att para ihop företagare med mediecoacher som ska leda dessa till stordåd på marknaden. Hennes jobb går ut på att skapa ”hajper” och sus i media med hjälp av skräddarsydda kampanjer på sociala medier.

– Ena dagen kan jag arbeta med en performancekonstnär som har desig-nat en app för att sälja danskoreogra-fier. Nästa dag kan det röra sig om ett gäng killar som har startat sin egen jeansfabrik i Rosengård, säger Alex-andra Hvalgren.

alexandra hvalgren är yngst på sin espressodoftande arbetsplats, som för en utomstående kan framstå som en avlastningsyta för hipsters med avancerade åsikter om grooming och förkärlek till kreativa kontorslands-skapslösningar. Hon är lika färgglad i håret som i sitt val av kläder, och är nyligen hemkommen från en stärkan-de semester i New York.

Hon kan komma och gå till jobbet lite som hon vill, hennes chefer har insett att fasta arbetstider inte faller alla i smaken. För Alexandra Hvalgren, som beskriver sig själv som en ”käns-lomänniska”, passar detta ypperligt. Det var delvis för att tillgodogöra sig en gnutta kreativ stimulans som hon drog till det stora äpplet.

– Vad som är bra med den här arbetsplatsen är att om man är inne i en kreativ svacka, så kan man bara dra

iväg någonstans och gå på konstgalle-rier för att få inspiration, säger Alexan-dra Hvalgren.

hennes kulturintresse vaknade tidigt. Under upptäcktsfärder på muse-erna i hemstaden Varberg och hemma vid köksbordet, där hon gärna satt och prövade sina konstnärsvingar med lim, sax och papper.

Alexandra Hvalgren beskriver sig själv som en person med ”otrolig fan-tasi” och en ”drivkraft som går ända ner i tårna”. Redan första dagen på es-tetiska linjen på gymnasiet bestämde hon sig för att hon skulle bli ”kultur-arbetare”. Kosta vad det kosta ville, det var det enda alternativet.

Hon drog till Stockholm och utbildade sig till konstvetare, och fick jobb på ett galleri. Men hon kom snabbt på kant med konstscenen. Hennes oförvägna och lite säljiga sätt, som tidigare gett henne jobb som leksaksbutiksföre-ståndare, föll inte i god jord bland vissa av konsttopparna. Hon fick höra att hon var ”för trevlig”, ”för framåt”. Tog folk för hårt i handen.

– I Stockholm måste man ha en master i konsthistoria om folk ska ta en på allvar, säger hon.

alexandra hvalgren talar för-aktfullt om den traditionella konst-världens hierarkier och elitism. Vad hon beundrar är folk som vågar ”göra sin egen grej”. Personer som inte låter sig tro att en konst är bättre än någon annan. Eller att företagande skulle vara borgerligt. Enligt Alexan-dra Hvalgren ligger kulturens värde i betraktarens öga.

Och vad är egentligen en kultur-arbetare i dag, om inte en företagare bland andra? En knegare som måste nätverka och marknadsföra sig själv och sina produkter för att gå runt.

– Ska man vara en konstnär i dag måste man vara egenföretagare, eller ha ett team runt omkring sig för att ha en chans att lyckas. Tiden då du kun-de vara ett ensamt geni som satt och målade dina tavlor på egen hand är över, säger Alexandra Hvalgren.

Till sist gav hon huvudstaden kall-la handen, och drog till Skåne. Hop-pade på en projektledarutbildning, och snubblade över en praktikplats på Ideon innovation som omvandlades

till en anställning. Sedan några veck-or tillbaka varvar hon jobbet med en kommunikatörsanställning på Future by Lund, efter att projektanställningen på The creative plot har löpt ut.

Hennes grej är att utnyttja sina konst-teorier i sitt marknadsföringsarbete. Ett exempel är när hon producerar promo-tionsvideos. Hon kan då använda sig av teorier om vilka färger ögat reagerar på, vilka kulörer som stör och vilka som skapar intresse, känslor och behag.

– Vid ett tillfälle placerade jag kon-sten som skulle promotas på en äng med mycket tydliga färger, där de stack upp i luften. Jag färgsatte videon med kontraster för att få verken att sticka ut mycket mer, säger hon.

Alexandra Hvalgren har en dröm om att demokratisera kulturscenen. Att öppna upp den för större segment av samhället. Alla har ju en konstnär inom sig. Tjej som kille, gammal som ung. Hon tycks dela den postmoder-nistiska filmpojkens åsikt att konst kan vara precis vad som helst, bara vi säger att det är det, och med rätt upp-backning kan vem som helst göra sig ett namn på marknaden.

hon anser att konst kan finnas över-allt. Detsamma gäller för kreativitet och fantasi.

– Det gäller bara att vara mottaglig för det. I vardagliga sammanhang kan det handla om att man rör ihop en rik-tigt grym champinjonsoppa, eller att man konstruerar en bildmapp på sin dator, säger Alexandra Hvalgren.

Hon anser att vi måste omvärdera vår syn på kulturutövare. Men hon är väl medveten om att hennes inställning till kommersialism och ”kreativa egenföre-tagare” är kontroversiella i vissa läger. Hon tror att somliga rent av kommer att hata henne för hennes åsikter.

– Men det får de gärna göra. Det gäl-ler ju att veta sin plats inom ”kulturen”, skrattar Alexandra Hvalgren.

ALEXANDRA HVALGRENÅlder: 25 år.Gör: Mediestrateg och kulturkom-munikatör på Ideon innovation och Future by Lund.Intressant fakta: Om hon fick vara ett djur skulle hon vara en röd panda.

s.18-19 porträttetalexandrahvalgren.indd 1 2015-01-25 22:44

porträttet

s.18-19 porträttetalexandrahvalgren.indd 2 2015-01-25 22:45

Redigering: Filip Rydén

läs om mer fördomsfullt på lundagard.se ◣fördomar


Vilken student är du?Ekonomistudenter är stekigare än litteraturvetare. Precis som litteraturvetare alltid är lite mer pretentiösa än teknologer. Eller?

I höstas skickade Lundagård ut en enkät, för att ta reda på om det fanns några återkommande fördomar mot olika studengrupper, beträffande stil, intressen och politisk tillhörighet.

Slumpvis valde vi ut några hundra studenter och mejlade ut frågor om tre studengrupper med olika inriktningar: läkare, filosofer och jurister.

Tre iögonfallande och specifika grupper, som även kontrasterar varan-dra. Det kom in 185 svar på enkäten, och resultaten gav oss mer luft under ving-arna – men även en del tankeställare.

som komplement till enkäten gjor-des slumpmässiga intervjuer. Men att få främlingar att bekänna sina fördo-

mar var klurigare än väntat. Många avfärdade våra frågor med kommen-tarer som ”de är väl som folk är mest” eller ”jag försöker att inte ha några fördomar”.

Men en del tog sig tid att reflektera över sina fördomar. Dessa samtal har kompletterat och nyanserat fördoms-profilerna och några av de mer färgstar-ka citaten finns återgivna på uppslaget.

varför är det så svårt att erkänna fördomar för andra – och för sig själv? Genom att synliggöra våra hemliga åsikter och våga diskutera dem kan vi konstatera att de är just förutfattade meningar. Och att de inte alltid stäm-mer överens med verkligheten.

– För att motarbeta fördomar så kan man försöka tänka på andra människ-or främst som individer, säger Jean-Christophe Rohner, universitetslektor på psykologiska institutionen.

så, hur ser egentligen bilden av juri-dik-, läkar- och filosofstudenten ut? Rannsaka dig själv och se om du kän-ner igen dig i fördomarna. Eller om fördomsprofilen vi ställer upp i själva verket är helt ny för dig.

fördomar om filosofer Filosofistudenter misstänks rösta vänster och ha en tydlig konsumentmedvetenhet kring ekologiskt och rättvisemärkt. 85 procent av de svarande tror att litteratur är ett stort intresse. Men även film, musik och teater är vanliga gissningar. Endast 10 procent tror att filosofer gillar att festa och träna. En procent tänker att shopping kan vara något som fritiden ägnas åt, men hela 70 procent tänker att filosofistudenterna är ganska stilmedvetna, även om det inte får märkas. Kanske rotar de i farfars garderob för att hitta den perfekta begagnade och lagom pretentiösa portföljen? Vår undersökning gav också ett tydligt utslag på att studenter föreställer sig filosofer med ett glas rött i handen.

Andrea Molander, 24 år läser personalveten-skap – funderar över

filosofer.

"Det är nog mycket diskussioner

i dammiga soffor på

deras fester."

en filosof kommenterarMichelle Pålsson, 22 år, läste teoretisk filosofi vårterminen 2014 – Det där med intressen stämde till viss del, många hade kulturintressen men det var ganska blandat. Det fanns en del sport-fånar i klassen. – Det är oklart om filosofer skulle vara mindre intresserade av fest än andra. Själv vill jag gärna gå all in när det är fest. Jag går gärna ut och dansar. – Vi drack ju inte bara rödvin men jag kan förstå auran.

text andrea ax karlsén text josefin wennangfoto: lukas j. herbers

s.20-21 fördomar.indd 1 2015-01-25 22:42

läs om mer fördomsfullt på lundagard.se ◣fördomar

21

fördomar om jurister Juriststudenter är en studiestressad skara vars politiska sympatier ligger till höger. Vad gör de på fritiden? Ytterst få tippar på att kulturella intressen är vanliga bland juristerna. Fest verkar vara deras stora intresse, det tror 75 procent av de tillfrågade. Resor och träning säger hälften. 30 procent gissar att studier och shopping är vanliga fritidssysslor. Kanske är juriststudenterna relativt välvårdade i jämförelse med andra studenter för de misstänks vara mycket måna om sitt utseende och sin stil. Många tror att de festar för att de vill visa upp sitt välvårdade och stilfulla utseende för andra. En annan aspekt skulle kunna vara att de har ”duktiga studenten syndrom” och behöver släppa lös oftare än exempelvis läkare och filosofer.

”Jag skulle tro att juriststudenter röstar blått då de kommer från mer välbärgade familjer.”David Midbieer, 23 år läser samhällsplanering – funderar över jurister.

en jurist kommenterarAlbin Bååw, 19 år, bör-jade juristprogrammet höstterminen 2014 – Helt ärligt tror jag att det är fler som röstar höger på juristprogram-met, men det är nog fler som röstar vänster än vad folk tror. – Jag kan inte tala för alla men när det gäller fester tror jag att juris-ter tar det lite längre – vi är lite grisigare. Men det behövs efter allt plugg.

fördomar om läkare Enligt enkätsvaren anses läkarstudenter vara ungefär lika stressade som filosofistudenter, men mindre än juriststudenter. Deras studier verkar ta upp lagom mycket tid enligt 70 procent av de tillfrågade. Enligt 65 procent är träning ett vanligt intresse bland läkarstudenter. 50 procent tippar på fest. Resor och plugg gissar 40 procent. Kultur och shopping var inte så vanliga gissningar. Kanske framstår läkarstudenter som snåla för det är inte många som tror att de är konsumentmedvetna gällande ekologisk- och rättvisemärkning. Och när läkarstudenter får välja vad som ska drickas tror 65 procent att det blir den billigaste nationsölen. Det är många som uppfattar att utseende inte spelar så stor roll bland läkarstudenter. Kanske för att de ändå ska ha scrubs på sig i framtiden?

”Jag tror att häl-san är viktig för läkarstudenter, att de blir mer medvetna i och

med sina studier.”

Emelie Hansson, 28 år, läser rättsociologi – funderar över läkare.

en läkare kommenterarSara Zackrisson Andersson, 27 år, läkarstudent på sin sjätte termin. – Jag håller inte med om att läkar-studenter skulle bry sig mindre om utseende. Det kan hänga ihop med alla sjukhusserier, man tänker att läkare ska vara snygga för det är de på tv. Man ska se ut som George Clooney. – Överlag tränar vi nog mer än andra och äter ganska hälsosamt. Det är en himla salladshets, alla har en salladslåda bredvid matlådan.

s.20-21 fördomar.indd 2 2015-01-25 22:43

SOMMA

RJOBB? JA, TACK!

Terminen har knappt börjat, men redan nu är

det dags att börja fundera på sommaren. Vill du satsa

på karriären, inte jobba alls eller känns det viktigast att över huvud taget få ett jobb? Lundagård har satt ihop en

lista med tips för att hjälpa dig på traven.

satsa på karriären ▶ Utnyttja dina kontakter. Har du en gammal

kollega som klättrat bland positionerna? Eller en moster som är chef någonstans? På dagens arbetsmarknad är alla knep tillåtna. Använd sociala medier genom att skaffa Linkedin och kon-takta arbetsgivare, eller skapa en egen annons på Facebook. Där finns även grupper du kan gå med i där folk tipsar om olika jobb och platsannonser.

▶ Använd dina meriter. Pluggar du till sjukskö-terska, läkare eller socionom är du en av de få lyckliga som faktiskt kan få ett sommarjobb som har med din utbildning att göra. Passa på att sondera terrängen till livet efter examen.

Kanske kan du få jobb på den avdelning som du senare vill hamna på?

▶ Jobba gratis. Praktik kan vara din väg till dröm-jobbet och låta dig testa på ett yrke du verkligen vill ha. Sök på rekryteringssidor som Academic work eller hör av dig direkt till organisationer du är intresserad av. Det skadar aldrig att skicka iväg en spontanansökan eller att ringa direkt.

▶ Kolla med din institution eller fakultet. Ibland behöver universitetet extra hjälp på sommaren. Kanske behöver de någon som kan sköta vakt-mästeri, arkivering eller teknisk support?

läs mer om sommarjobb på lundagard.se ◣sommarjobb

Redigering: Filip Rydén22 lundagård nr 1 2015

text

kar

olin

a ja

kstrand grafik filip rydén

s.22-23 sommarjobb.indd 1 2015-01-25 22:56

ta vad du får ▶ Bli telefonförsäljare. Det finns jobb som ingen vill ha

och som är hyfsat lätta att få. Det viktigaste kanske ändå är att över huvud taget ha sysselsättning och en lön. Kolla på arbetsförmedlingens hemsida, andra platsannonssidor eller hör av dig direkt till ett företag.

▶ Hitta din inre nattuggla. Kan du tänka dig att jobba natt inom till exempel indu-strin kan du få ihop en del slantar innan sommaren är slut. Enligt Handels är läg-stalönen för en person över 20 år 128,64 i timmen plus OB-tillägg mellan 50 och 100 procent. Ibland krävs truckkörkort, men inte alltid.

▶ Åk 50 mil nordväst. I Norge är café- och restaurangjobb vanliga på sommaren och lönerna upp till 50 procent högre än här hemma. På cribsnorge.se och jobbainorge.se får du bland annat tips på hur du går tillväga för att söka sommarjobb och hitta boende i grannlandet.

tjäna bäst

läs mer om sommarjobb på lundagard.se ◣sommarjobb


vill du ha mer?CV-granskning kan du få hjälp med genom universitetet. Skicka ditt CV till [email protected].

Gå på sommarjobbsmässa i AF-borgen den 16 april klokan 10-13.

Karriärinformatör Susanne Linné ger sina bästa tips om hur du söker sommarjobb. Gå in på Lundagard.se för att läsa en intervju med henne:

▶ Läs en sommarkurs i stället. Vad sägs om Glasdesign, Bemannad rymdfart A eller Kärlväxtfloristik 7,5 hp? Du har dessutom rätt till CSN under sommaren. Antagningen till sommarkurser öppnar den 23 februari. Genom universitetet kan du också söka sommarkurser utomlands som du kan finansiera genom stipendium.

▶ Kolla upp om du är adlig. Det kan nämligen vara lukrativt på mer än ett sätt, till exempel göra dig berättigad att söka ett eller annat stipendium. Lägg vantarna på adelskalen-dern och kolla sedan upp vilka stipendium du kan söka på universitetets hemsida eller på

stipendier.se. På stipendiehandboken.se kan du beställa en bok med tips och trix för hur du går tillväga.

▶ Gör något för andra. Det finns ett flertal organisationer och hemsidor som samlar olika volontäruppdrag och ideella engage-mang. Genom organisationen CISV kan du till exempel bli ledare för ett volontärläger och på Peaceworks finns det flera olika utbyten att välja på. Eller stanna här hemma och engagera dig i någon förening. Kolla med kommunen eller lokala föreningar om de har något projekt på gång. Mer lönsamt för själen än för plånboken.

skit i det

s.22-23 sommarjobb.indd 2 2015-01-25 22:56

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar24 lundagård nr 1 2015

fotboll bortom grabbighetenmisstrodd limerick

Vecka efter vecka fortsätter radarparet Anders Bengtsson och Johan Orrenius att leverera

Sveriges bästa fotbollssnack i Offsides podcast. Inget ämne är för stor eller litet – ena stunden handlar samtalet om korruption i Qatar för att sedan via Dion Dublins musikkarriär glida över till Tomas Brolins Instagramkonto. För oss som lusläser tidningarnas sportsidor är

det också intressant att ta del av duons kritiska diskussion kring den svenska fotbollsjournalistiken. Dessutom är det befriande att den grabbiga jargongen lämnats på hyllan. Podcasten är ett ut-märkt exempel på hur en tidskrift som utkommer varannan månad kan fylla tomrummet mellan numren.

axel vikström

Januari 2015. I Nigeria har 2 000 perso-ner sprängts till döds i staden Baga och i Paris har 12 personer på en tidnings-redaktion skjutits ner av terrorister. De svenska partiledarna har spenderat tre dagar på försvarskonferens i Sälen. Där har alla varit överens om att antingen spendera mycket mer, eller jättemycket mer, pengar på försvaret. Samtidigt har majoriteten av landets ledarsidor krävt ett svenskt medlemskap i militäralli-ansen Nato. Det sägs att det blåser andra vindar nu.

samma månad lämnar en vän in sitt examensjobb på juristutbildningen i Lund. Som novisch drömde hon om att en dag jobba med mänskliga rättighe-ter, göra skillnad i en snedvriden värld. I dag tycker hon att det är pinsamt att ens berätta det. Vill ogärna framstå som naiv. Jag förstår först inte alls. Sen inser jag att nästan varje gång det kommer på tal

vägen till fred där han förespråkar en framtid präglad av icke-våld och freds-byggande. Han berättar att människor ofta hör av sig till honom och tycker att hans tankar låter vackra men att han lever i en fantasivärld. "Verkligheten ser inte ut så, KG". Han nämner att Sve-rige under 2014 firade 200 år av fred. Han hade hoppats att firandet skulle få genomslag, i stället gick det relativt obe-märkt förbi. Fred säljer inte speciellt bra.

enligt religionshistorikern antoon Geels är det här inget nytt. I sin nyutkomna bok Laga världen (2014) argumenterar han för att det inte finns någon vetenskaplig grund för att män-niskan av naturen är våldsam, men att det har satt sig sig djupt i västerlandets tänkande. Han exemplifierar med Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare, som i ett tal i FN:s generalförsamling konstaterade att det aldrig skulle bli lätt

Det var ett gäng politiker från landet SveaSom misstrodde partiet som i valet kom treaFolket sattes i chockNär det samarbetades över blockOch extravalet ställdes in under vår mellandagsrea

andrea ax karlsén

att jag själv är aktiv i en fredsförening som förespråkar nedrustning så börjar jag skratta ursäktande. Som om jag vill understryka för utomstående att jag inte på allvar tror att världsfred är möjligt. Det vore ju en tokig tanke.

den där reservationen återkommer också i P1:s hälsojournalistiska program Kropp och själ (5/1) när de besöker en in-formationsträff för Läkare utan grän-ser. De intervjuar då en sjukskötske-student om varför hon skulle vilja åka iväg. Hon nämner äventyret och att det skulle kännas meningsfullt.

Samtidigt är hon noga med att under-stryka att hon absolut inte är någon som ”tror på att rädda världen”.

hur kan det vara så pinsamt att vilja vara en världsförbättrare? Jag ringer

upp KG Hammar, Sveriges förre ärke-biskop. 2013 skrev han boken Fred är

Varför har det blivit löjligt att drömma om fred?

Att rädda världen i smyg

s.24-25 kulturuppslag.indd 1 2015-01-25 22:32

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur


att bli av med krigets gis-sel som är så "djupt rotat i mänsklighetens historia – kanske även i den mänskliga naturen”.

Det här resonemanget har sedan blivit en lönsam del av både världs- ekonomin och staters identitet och har därmed trängt ut alla andra förklaringar till konflikter. Och inte minst: alla andra lösningar.

det här återkommer också i stats-vetarprofessorn Cynthia Enloes forsk-ning: Vi lever i en militariserad kultur där manligt kodade egenskaper (stark, beslutsam, självsäker) värderas högre än de motsatsord som kategoriseras som kvinnliga (försiktig, emotionell, mjuk). Och så länge eko-nomin och poli-tiken präglas av detta tänkande blir det naivt att komma med andra förslag.

Den här könskodningen kan låta abstrakt, men uttalanden från världens politiker gör det ganska enkelt att förstå. När Barack Obama som ny president föreslog att USA skulle se över möjlig- heterna för kärnvapennedrustning an-klagades han från flera håll för att vilja

”kastrera nationen”. Ett annat ex-empel är när Indien 1998 prov-sprängde kärnvapen och den in-diske politikern Bal Thackeray

i ett tal förklarade att de ”ville visa att de inte är några enucker”.

men en militaristisk kultur kan inte vara den enda anledningen till den pinsamma idealismen. Att något varit "orealistiskt" har ju tidigare varken stoppat kvinnor från att kräva rösträtt, Berlinmuren från att falla eller männ-iskor att promenera på månen.

Po Tidholm, författare och kultur-kritiker, menar i en krönika i P1:s God-morgon världen (18/1) att det nuvarande politiska klimatet präglas av en stor visionslöshet. En förklaring till det, me-nar Tidholm, är att de sociala mediernas

tidsålder har gett tidningarnas ledar-skribenter och profilerade krönikörer ett allt större utrymme. Som politiker har det därmed blivit svårt att hävda något som inte är direkt genomförbart utan att genast få mothugg. Om du påstår att klimathotet är hemskt måste du sam-tidigt komma med direkt konkreta förslag på hur det kan stoppas. Och eftersom de flesta mänskliga ödesfrå-gorna saknar ett enkelt åtgärdsprogram har många därför slutat säga något alls.

samma sak återkommer i Ceci-lia Jonsson avhandling Volontärerna (2012). Hon har i den kartlagt olika generationers motiv för att åka iväg som volontärer. Attitydförändringen

är tydlig. 1960-ta-lets volontärer reste iväg med en uttalad tro och vi-sion om att göra skillnad. 2000-ta-

lets volontärer å sin sida anger som främsta argument att de vill skaffa sig en unik merit och ”växa som männ-iskor”. Även om de skulle vilja, är de tveksamma till om de egentligen kan förändra något.

Cecilia Jonsson menar att motiv-skiftet har sitt ursprung i de nylibera-listiska strömningar som genomsyrat samhället de senaste decennierna. Individens fokus på rätt till valfrihet, självständighet och att gå sin egen väg har gjort tillvaron till ett jag - i stället för ett vi-projekt.

januari 2015. jag läser att Ukraina ska utöka sin armé med ytterligare 68 000 soldater. Att antalet väpnade konflikter har växt sedan 2013. Men samtidigt har varje person som hört om min rädsla att vara naiv nickat igenkän-nande. Jag tänker att längtan efter en fredlig värld verkar minst lika rotad i den mänskliga naturen. Det minsta vi kan göra är att sluta skämmas för det.

text annika skogar illustration cecilia hansson

"Anklagades han från flera håll för att vilja 'kastrera nationen'".

meningen med slutet

kasettbandstider

andrea ax karlsén

I en nersutten soffa i Sundbyberg sitter jag och vänner och diskuterar livet. Äm-nena som dyker upp är klassiska teman: politik, kärlek och kapitalism. Extraval hit och inställda extraval dit, gamla partners som spökar på nyårsnatten och försvinner spårlöst den förste januari igen. Allt efter-som timmarna går tas till slut det obekväma ämnet upp. Vad är egentligen meningen med livet? En mening, tre ord, som skänker kalla kårar. Som ger oss blandade känslor av rädsla och nyfikenhet. Varför finns vi till? Vad är vårt syfte?

debatten drar igång och stämningen blir nästan hätsk vid ett flertal tillfällen. Argu-menten som främst tar plats är att meningen med livet är att fortplanta sig kontra att leva ett självvalt liv. Väldigt svart och vitt, utan gråzoner. Någon står fast vid att moders-känslor ligger grundat biologiskt i oss vare sig vi vill det eller inte, medan en annan för-kastar den tanken som en norm samhället byggt upp. Någonstans mitt i föda-barn-diskussionen får jag en uppenbarelse. Jag är en missbruk-are av tanken på det ljuva livet. Likt många av de böcker jag läst eller filmer jag sett, är min så kallade mening med allt ett lyckligt slut. En kärlekshistoria där det som sker nu ska leda till dagen jag kan känna mig tillfreds.

men hur blir man nöjd som nittiotalist egentligen? Miljoner möjligheter har gjort ett vackert filmslut mer diffust än någon-sin. Helst ska man jobba som entreprenör. Kunna lite av allt. Ha sett och upplevt det mesta. Prestera på en otrygg arbetsmark-nad. Men så kommer funderingarna. Som Jenny Strömstedt så hårt beskrev det i en Expressenkrönika (15/2-14) så har jag ju fötts till generationen som lider av ”känna-efter sjukan”. Vad vill jag bli? Vem vill jag vara? För någon speciell måste jag ju bli, till slut, med tanke på förutsättningarna. Och till dess ska rätt beslut fattas. Så att jag, när jag sitter där med facit i hand, kan känna mig nöjd.

i en nersutten soffa i Sundbyberg börjar jag blicka tillbaka på tiden som gått. På val jag gjort. Saker jag ångrat och ältat, för att de påverkat min dröm om ett magiskt sa-goslut. Människor jag gjort mig av med, och sen jagat ikapp igen i hopp om återfunnen trygghet. Jag famlar efter en handling. Vill maxa allt, men har fastnat i känslan av att det ska bli lyckligt. I framti-den. I slutet.

Vinylförsäljningen slog nya rekord även 2014, där det exempelvis i England sål-

des över en miljon skivor. Vinylens återkomst är ett faktum. Men vad är nästa logiska steg? Naturligtvis kassettband. Record store day, som numera även firas i många skivaffä-rer i Sverige, har ynglat av sig. Cas-sette store day heter fenomenet och

förra året gavs 300 kassetter ut speciellt för tillfället.

Begränsningarna kan tyckas stora, men formatet har en stabil skara beundrare. I september får vi se om kassettband får lite extra uppmärksamhet även i Sverige.

magnus johansson

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

s.24-25 kulturuppslag.indd 2 2015-01-25 22:33

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Jens Hunt26 lundagård nr 1 2015

Och årets bästa film är...Guldbaggar, Oscarsstaty-etter och Golden globes. Flera av stora filmpriser delas ut i januari och febru-ari. Kulturredaktionen har levt på popcorn i en vecka för att sammanfatta vilka filmer som inte får missas från det gångna året.

illu

stra

tio

n: l

inus

lo

rent

zon

GRAND BUDAPEST HOTELJag var tvungen att se Wes Ander-sons bästa film tre gånger på bio. En överdådig skröna inspirerad av Stefan Zweigs Världen av igår. Fil-men handlar om hisspojken Zero Moustafas äventyr med concier-gen Gustave under mellankrigs-tiden, där Ralph Fiennes glänser som den senare. Som vanligt är persongalleriet bländande.

marcus bornlid

"Överdådig skröna."

karolina jakstrand

"En studie av svek och girighet."

filip rydén

TVÅ DAGAR EN NATTLaddad socialrealism från Bel-gien om en sjukskriven kvinna som slåss för att behålla sitt industrijobb. Hennes kollegor har ställts inför valet att låta henne stanna kvar, eller att erhålla en bonus. Majoriteten väljer bonu-sen. Hon inleder därför en inten-siv övertalningskampanj för att kollegorna ska ompröva beslutet.

LEVIATANI klassisk westernanda måste Kolia försvara sitt hem på Ryss-lands kalla nordkust från en lokal despotisk borgmästare med stor-slagna ambitioner. Men därifrån utvecklas filmen åt ett helt an-nat håll till en studie av svek och girighet som så lätt utvecklas i en korrupt stat. Missa inte svenska biopremiären i mars.

BOYHOODFöljer en pojkes uppväxt från 2002 till 2013 och ger en lågmäld inblick i ett helt normalt liv, genialiskt och gripande i sin en-kelhet. Liksom Richard Linklaters andra stora långprojekt (Before-filmerna) är lockelsen framför allt skildringen av en verklighet - banal men ändå fängslande och med stort igenkänningsvärde.

BIRDMANEn actionskådis på dekis vill räd-da sitt eftermäle med en pjäs på Broadway. Filmen, som påmin-ner om Black Swan, följer dagarna innan premiären och huvudper-sonens försök att hantera den ständigt ökande stressen från bångstyriga skådespelare, för-domsfulla kritiker, en ny modern värld och sin egen obetydlighet.

TURISTBilden av den perfekta familjefa-dern krossas under en semester i Alperna när pappan överger sin familj och räddar sig själv från en hotande katastrof. När faran uteblir övergår handlingen till en svidande uppgörelse med mans-normen. Jag slits mellan frustra-tion över hjälteideal, men tycker samtidigt att pappan är en mes.

MOCKINGJAYI Thailand är det förbjudet att göra tecknet för uppror från Hunger games-filmerna vilket säger en del om filmens genomslagskraft. Denna tredje del i serien handlar om kamp. Det är revolution, flådig filmmusik och action. Huvud-personen Katniss har gett en hel generations unga tjejer en femi-nistisk hjältinna värd sitt namn.

Inte för att jag fattar något av hans forskning om tid och svarta hål, men filmen är värd att se enbart för den makalösa histo-rien om ALS-drabbade fysikern Stephen Hawkings liv. Eddie Redmayne gör sitt livs roll i filmen, som kretsar kring äktenskapet med Jane Wilde och är baserad på en bok av den-samma.

"Det är flådig film-musik och action."

THE THEORY OF EVERYTHING

s.26-27 kulturNöje.indd 1 2015-01-25 23:26

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje


Guldbaggar, Oscarsstaty-etter och Golden globes. Flera av stora filmpriser delas ut i januari och febru-ari. Kulturredaktionen har levt på popcorn i en vecka för att sammanfatta vilka filmer som inte får missas från det gångna året.

En banbrytande bokklubb

foto

: press, dag bennstrom

En bokklubb som inte handlar om att läsa böcker, utan att lyssna och se på dem. Till våren kommer Bushwick book club tillbaka.

– Många tänker på något lite torrt och tråkigt när de hör ordet ”litteraturarrangemang”. Det är det vi vill förändra och damma av genom att blanda friskt mellan olika konstformer och genrer. Det ska helt enkelt vara opretentiöst, säger arrangören Thomas Teller.

konceptetet går ut på att inbjudna artister och scenkonstnärer på sina sätt får göra egna tolkningar av ett utvalt litterärt verk, tillsammans med konferen-ciererna Kristian Carlsson och Thomas Teller.

I tidigare föreställningar har bland andra Emil Jensen tolkat Familjeband av Clarice Lispector, och en luftakrobatikgrupp gett sin version av Mary Shelleys Frankenstein.

idén och namnet kommer ursprungligen från området Bushwick i New York, där en bekant till arrangörerna skapat konceptet. De tog sedan med det till Skåne där de ändrade en aning på utförandet.

– Bland annat har vi två artister eller grup-per som får en halvtimme var på scen, medan de i New York har runt tio artister som får en låt var, berättar Thomas Teller.

Just nu finns livebokklubben i Helsingborg, Malmö, New York och Seattle

vårens första arrangemang är på Dunkers kulturhus i Helsingborg 11 februari då Sylvester Schlegel, tidigare trummis i The Ark, och folk-rocksbandet Big Mike & Dad tolkar nobelpris-vinnaren Patrick Modianos verk Lilla smycket.

Enligt Thomas Teller kan publiken ibland tro att det förväntas saker av dem om de kommer.

– Men det fina med Bushwick Book Club är att publiken inte behöver ha läst boken eller ens en bok nå-gonsin, säger han.

under våren kommer även föreställning-ar hållas på Moriskan i Malmö. Först ut är komikern Amanda Lindholm och musikgrup-pen Skilla som tolkar Stephen Kings Varsel den 27 februari.

text felicia green

En bokklubb som varken är torr eller tråkig – det är tanken bakom Bushwick book club som nu är tillbaka.

TÄNKER PÅ DIGFram till den 16 februari kan man på SVT play titta på Ada Bergers pjäs Liv Strömquist tänker på dig. En feministisk föreställning som baseras på Liv Strömquists serier. Humor blandas med allvar när fyra skickliga skådespelare gestaltar kärlekspar genom tiderna. På ett effektfullt sätt ställs ojäm-likheten mellan man och kvinna i fokus, och gapskratt övergår i uppvaknanden. Perfekt nu när tv-licensen inte gäller datorer längre.

andrea ax karlsén

NEW FRANK, NEW FRANKI år skulle Frank Sinatra blivit 100 år. Varför inte fira det genom att gå på Sinatra-konsert? Gitarristen Göran Söllscher, trombonisten Nils Landgren, pianisten Jan Lundgren och sångerskan Miriam Aida ger en hyllningskonsert på Palladium i Malmö, 5 och 6 februari. Halva priset för studenter – men skynda dig, det är nästan utsålt.

philip stålhandske

LINDY HOP FÖR NYBÖRJAREDen 7 och 8 februari har du chansen att mjuka upp höfterna och lära dig de äkta hipstermovsen. På Lerbäcksskolan i Lund ges en två dagar lång introduktion till swingens förlovade land. På Youtube ser Lindy hop ut som en perfekt kombination av motion och sprudlande glädje. Mer info och anmälan hittar du på heptown.com.

tindra englund

3 tips

missa inte…

… att klä ut dig till din favorit-karaktär i Buffy the vampire slayer (Spike) och ta dig till Moriska paviljongen i Malmö fredagen den 13 februari. Klubben Tomboy firar 10 år och utlovar tillsammans med Too Cute to Puke Buffyfest med

Buffyquiz och DANSKAOS!

virve ivarsson

"Det fina är att publiken inte behöver ha läst boken eller ens en bok någonsin."

foto

: 20th century fox

s.26-27 kulturNöje.indd 2 2015-01-25 21:39

lunds universitets studentkårer

Most students go through their edu-cation without meeting too many students from other fields of study.

Law students study with the rest of the law students, business students with other business students and so on. In some ways it might make sense due to the fact that you take the same courses and can discuss among each other. But when you’re done in Lund and the journey into the dark unknown world of jobs and careers, you very seldom work solely with colleagues with the same background as yourself.

instead you are put into groups with people that vary greatly from your-self. Engineers go into project teams together with business students who collaborate with people from a com-munication background to make small companies run and new ideas happen. Medical students cooperate with lawy-ers to get a patent for a new revolutio-nary medicine. Political science stu-dents need to have economy students to have working budgets for companies and institutions under the government.

despite the fact that our education is supposed to prepare us for our fu-ture careers, there are almost no work done across the institutional borders for the students. In fact, one of Lund University’s most appreciated pro-grammes, Technology Management was put down. Although, one can argue that it was a very expensive education, there is no doubt that it prepared the students in a very good way.

so if lund University want to go further in educating among the best students in the world, we have to see more initia-tives to link different students together during their education.

We in LundaEkonomerna are hoping that one of our new initiatives, The En-trepreneurship Committee, can help achieving this by linking students from different background together. Lets just hope that the university do their part as well.

felix blankevice ordförande

lundaekonomerna

Så kom 2015. Äntligen! Känslan i slutet av förra året var verkli-gen att det skulle bli spännan-de med 2015. Det här året blir på många sätt en nystart för många på Lunds universitet.

I ”det vita huset” har Torbjörn von Schantz tagit plats som ny rektor, två fakulteter har bytt dekaner och många har bytt pro- och vicedeka-ner och det skulle bli året då vi skulle få uppleva ett extraval. Det senare är ju som bekant inställt men 2015 började likväl med en rivstart.

en rivstart för oss och för vår nye rektor, en rivstart som berodde på hur vår gamle rektor valde att avsluta sin mandatperiod.

Det som nu mera kallas ”jullovs-besluten” i Torbjörns rektorsblogg (ett väldigt läsvärt inlägg för den som har missat det) har blivit om-diskuterat både inom universitetet och i diverse tidningar. ”Jullovs-besluten” har kritiserats av oss studentrepresentanter då vi lämnades utanför processen och besluten togs utan insyn av studenter.

Som reaktion på detta har vi lämnat in en skrivelse (vilken du hittar på vår hemsida) till universitetet och i dagsläget inväntar vi resultatet av universite-tets interna process.

Vi är glada att den nytillträdda universitetsledningen tagit vår kri-tik på stort allvar och att vi nu för en konstruktiv dialog där vi tillsam-mans strävar efter att återigen stär-ka studentinflytandet.

att 2015 är här innebär också att vi har passerat halva vår tid som pre-sidialer för LUS. Vi känner oss långt ifrån färdiga, även om planeringen för valet av våra efterträdare har börjat.

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes intressen gentemot universi-

tetet, kommunen och regionen.

Under våren kommer Lundakar-nevalens stadga att skrivas om, ett arbete som inkluderar alla tre benen av studentlivet för att stärka fram-tida Lundakarnevaler för lång tid framöver.

I skrivande stund pågår också arbetet med att stärka student-inflytandet inom Lunds kommun, ett arbete som initialt handlar om

att förändra och förbättra arbetssättet inom kommu-nala studentrådet och skapa relationer med den styrande minoriteten.

Vi är också en del i de dia-loger som nu diskuterar hur universitetet ska fungera och

ledas de kommande sex åren, ett arbete som givetvis är viktigt inte minst ur studentsynpunkt.

Flera diskussioner om högskole-pedagogik, jämställdhet, budgetar och resursfördelning kommer ock-så att följa, så än finns det mycket kvar att bita i.

tidigare i veckan presenterade vi också vår önskelista till rektor och prorektor för Lunds universitet. Öns-kelistan i sin helhet går nu att hitta på vår hemsida, under tingshand-lingarna från den 2 december 2014.

Vi uppmanar er att läsa den för att se vilka konkreta krav era kårer har ställt på det nya rektorsparet.

En rivstart på det nya året

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


kårkrönika

foto

: lundaekono

merna

”Jullovsbesluten har kritiserats av oss stu-dentrepresentanter".

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobsson

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Ny rektor och ny universitetsledning

I början av 80-talet disputerade han på en

avhandling om rävar och år 2000 installera-

des han som professor i zoologisk ekologi. De

senaste två åren har Torbjörn varit prorektor vid

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I en intervju i universitetets tidning LUM

i höstas berättade han bland annat om en

av de prioriterade frågorna – mer pengar till

grundutbildningen:

– Jag tror att ökade resurser till grund-

utbildningen är en förutsättning om vi ska

närma oss världsklass. Jag tror att vi har alla

förutsättningar att nå dit, om vi får rätt resurser

så att vår personal får möjligheter att arbeta på

bästa sätt, säger han och frågar sig hur man

ska kunna stödja denna utveckling i dag, när

utbildningen är så underfinansierad att den

knappt går ihop.

Torbjörn har aviserat en förändring av hur

universitets ledning ska arbeta och har beto-

nat det kollegiala ledarskapet som bejakar den

decentraliserade organisationen. Han vill lyfta

upp dekanerna mer och talar om gemensamt

ansvarstagande:

– Jag hoppas att jag med min tidigare his-

toria ska kunna jobba för att få ihop verksam-

heten, att få dekaner och prefekter att jobba

mer tillsammans.

Läs hela intervjun i LUM här: www.lum.lu.se

Följ Torbjörns blogg här: rektor.blogg.lu.se

Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz och prorektor Eva Wiberg. Foto: Kennet Ruona.

Prorektor Eva Wiberg blir generaldirektör för Universitas 21Det internationella nätverket Universitas 21

(U21), där Lunds universitet sedan många år

är medlem, har utsett Eva Wiberg, tillika pro-

rektor på Lunds universitet, till generaldirektör.

Eva kommer att arbeta deltid med U21 och

kombinera den nya rollen med rollen som

prorektor. Hennes främsta uppgift i U21 blir

att arbeta fram en vision och ett strategiskt

arbete för nätverket.

Lunds universitet är ett av U21:s äldsta med-

lemsuniversitet och Eva Wiberg är känd i nät-

verket för sitt nationella och internationella

engagemang för högskolefrågor.

Som prorektor är Eva Wiberg är ställfö-

reträdande rektor. Hon kommer också att ha

övergripande ansvar för utbildningsfrågor samt

internationaliseringsfrågor i stort vid Lunds

universitet.

Läs mer om Universitas 21 och om de universi-

tet som ingår där på www.universitas21.com

Professor Torbjörn von Schantz är ny rektor vid Lunds universitet från och med årsskiftet. Han har ett långt förflutet i Lund där han både varit dekan för naturvetenskapliga fakulteten och prefekt för Ekologiska institutionen.

LUND MEST POPULÄRT BLAND INTERNATIONELLA STUDENTER

Lunds universitet är fortfarande Sveriges

mest populära lärosäte för internationella

studenter som söker till ett masterprogram.

Av drygt 43.000 ansökningar till master-

program i Sverige har nästan 15.000 inter-

nationella studenter valt ett program i Lund.

Det är en ökning med 13 procent jämfört

med i fjol.

Lunds universitet fick ansökningar från

161 länder, flest från Storbritannien, Tysk-

land, Kina, USA och Indien.lus kramarAlla nya lundastudenter och önskar de välkomna in i vårt studentliv.

lus sparkarPå ”jullovsbesluten” och den bakomliggande processen.

s.28-29 LUSlu.indd 1 2015-01-25 21:30

lunds universitets studentkårer

foto

: lundaekono

merna

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Ny rektor och ny universitetsledning

I början av 80-talet disputerade han på en

avhandling om rävar och år 2000 installera-

des han som professor i zoologisk ekologi. De

senaste två åren har Torbjörn varit prorektor vid

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I en intervju i universitetets tidning LUM

i höstas berättade han bland annat om en

av de prioriterade frågorna – mer pengar till

grundutbildningen:

– Jag tror att ökade resurser till grund-

utbildningen är en förutsättning om vi ska

närma oss världsklass. Jag tror att vi har alla

förutsättningar att nå dit, om vi får rätt resurser

så att vår personal får möjligheter att arbeta på

bästa sätt, säger han och frågar sig hur man

ska kunna stödja denna utveckling i dag, när

utbildningen är så underfinansierad att den

knappt går ihop.

Torbjörn har aviserat en förändring av hur

universitets ledning ska arbeta och har beto-

nat det kollegiala ledarskapet som bejakar den

decentraliserade organisationen. Han vill lyfta

upp dekanerna mer och talar om gemensamt

ansvarstagande:

– Jag hoppas att jag med min tidigare his-

toria ska kunna jobba för att få ihop verksam-

heten, att få dekaner och prefekter att jobba

mer tillsammans.

Läs hela intervjun i LUM här: www.lum.lu.se

Följ Torbjörns blogg här: rektor.blogg.lu.se

Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz och prorektor Eva Wiberg. Foto: Kennet Ruona.

Prorektor Eva Wiberg blir generaldirektör för Universitas 21Det internationella nätverket Universitas 21

(U21), där Lunds universitet sedan många år

är medlem, har utsett Eva Wiberg, tillika pro-

rektor på Lunds universitet, till generaldirektör.

Eva kommer att arbeta deltid med U21 och

kombinera den nya rollen med rollen som

prorektor. Hennes främsta uppgift i U21 blir

att arbeta fram en vision och ett strategiskt

arbete för nätverket.

Lunds universitet är ett av U21:s äldsta med-

lemsuniversitet och Eva Wiberg är känd i nät-

verket för sitt nationella och internationella

engagemang för högskolefrågor.

Som prorektor är Eva Wiberg är ställfö-

reträdande rektor. Hon kommer också att ha

övergripande ansvar för utbildningsfrågor samt

internationaliseringsfrågor i stort vid Lunds

universitet.

Läs mer om Universitas 21 och om de universi-

tet som ingår där på www.universitas21.com

Professor Torbjörn von Schantz är ny rektor vid Lunds universitet från och med årsskiftet. Han har ett långt förflutet i Lund där han både varit dekan för naturvetenskapliga fakulteten och prefekt för Ekologiska institutionen.

LUND MEST POPULÄRT BLAND INTERNATIONELLA STUDENTER

Lunds universitet är fortfarande Sveriges

mest populära lärosäte för internationella

studenter som söker till ett masterprogram.

Av drygt 43.000 ansökningar till master-

program i Sverige har nästan 15.000 inter-

nationella studenter valt ett program i Lund.

Det är en ökning med 13 procent jämfört

med i fjol.

Lunds universitet fick ansökningar från

161 länder, flest från Storbritannien, Tysk-

land, Kina, USA och Indien.

s.28-29 LUSlu.indd 2 2015-01-25 21:34

sista sidanq: per eriksson (bl)

Finns det något samband mellan tarmens bakterieflora och stress? Till ett forskningsprojekt söker vi friska män som upplever en hög eller en låg

stressnivå i sin vardag och har gjort så de senaste sex månaderna. I projektet

vill vi undersöka sambandet mellan stress och tarmens bakterieflora. Ersättning

för deltagande är en biobiljett.

STÄMMER DETTA PÅ DIG?

• Du är man, 19-35 år

• Du har ingen känd psykisk sjukdom

• Du har inte varit i kontakt med sjukvården p.g.a. stressrelaterade problem

• Du känner dig fysisk frisk

• Du har inte använt antibiotika de tre senaste månaderna

• Du tar inga steroidläkemedel som innehåller kortison

I så fall kan just du vara den vi söker!

Är du intresserad? Kontakta: Caroline Linninge, Tekn Dr. Institutionen för Livsmedelsteknik, LTH.

Tel: 046 222 83 26,

E-post: [email protected]

Forskningspersoner sökes

Mer information finns på www.lth.se/stress-tarmflora

Vid Lung- och Allergiforskning på Skånes Universitetssjukhus i Lund finns mångårig erfarenhet av kliniska prövningar av nya läkemedel mot astma.

Under våren 2015 startar ett flertal nya prövningar av läkemedel mot astma. Till dessa prövningar söker vi dig som är minst 18 år, icke-rökare eller som tidigare rökt mindre än 10 år och som någon gång fått astma-läkemedel utskrivet av läkare. Om du är lämplig för en studie så är deltagandet frivilligt, kostnadsfritt och du ersätts för resekostnader samt din tid. Prövningarna varierar i längd, antal besök och utbetald ersättning.

Skanna för mer infor-mation och intresse-anmälan

För information och intresseanmälan: E-post: [email protected] SMS: 0725 – 47 20 39 webb: www.akcsyd.se/forskning/provningsenheten Telefon: 046 – 17 58 70

Välkommen till Victoriastadion!

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI MotionscenterVictoriastadion, Lovisastigen 2–4046-16 22 30 • www.lugimotion.se

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr(studentpris giltigt t.o.m 7/6 2015)

Motionsturneringar vt 2015Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag: Fredag 6/2.

Anmälan/Avgifter/lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

s.30-31 Q+serie.indd 1 2015-01-26 00:19

sista sidan

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 1 2015 31

Januari börjar året, novischfest kommer

näst…

… när ett hedersamt ljus föll på de unga

kvacksalvarna som kastade ynglinga-

borgens strålar åter. Lunds största lampa

passade inte på korren.

... när Sirenias ställföreträdande fifflare

vet hur man skämmer bort sig själv i både

lyx och rusk.

... när det kan vara surt att missa väl-

komstminglet om en är paragrafvrängare.

Ännu surare är det om en måste vara på

mässa i stället. "Surast på SAF"-medaljen

går till justitias lärjungar.

... men åh, "oh gamla klang och jubeltid",

nu får vi ännu fler flashbacks till nations-

nattklubbarna som blandar det bästa från

i dag med det bästa från igår. Så originellt!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANU niversitetets överhuvud de senaste sex åren. Ofta iklädd rektorskedja eller träskor,

om än sällan samtidigt. Har varit en stark kraft i Lund dessa år. Kanske har det att göra med hans förkärlek för friskvård, i synnerhet armhäv-ningar. Eriksson är pingstvän men är också vän med många i Stock-holm där han spenderat en ansenlig del av sin tid. Som generaldirektör på Vinnova slöt han flera avtal som begränsade handlingsutrymmet för hans efterträdare. Också denna gång har kritik framförts om att Erikssons närvaro på rektorskansliet, på grund av sent ingångna avtal, kommer vara påtaglig även efter hans avgång.

Q ställer sig kritisk:

illustration : sara o

ttosso

n

q: per eriksson (bl)

I Lundagård nummer 8/14 skrev Q felaktigt att Tom Samuelsson var med och startade upp Svartklubben på Sydskånska nationen. Det var Samuelsson alldeles för ung för 2003, då SSK aldrig låtit 11-åringar starta klubbar. Q beklagar missen.

Att långa kontrakt och avtal befästaär inte ett älskvärt manér mot sin nästa.

s.30-31 Q+serie.indd 2 2015-01-26 00:19

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT

CA 200 PASS PER VECKA

40% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

HIT, CORE, KETTLEBELL, YOGA, GYMPA, SPINNING, PT, ZUMBA, SJUKGYMNASTIK, MASSAGE OCH MYCKET MYCKET MER!

www.gerdahallen.lu.se

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

s.32 Baksida.indd 1 2015-01-26 00:05

Lundagård 1/2015

Documents

Transcript of Lundagård 1/2015