Lpfö 98

Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar

Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelse för

symboler samt deras kommunikativa funktioner

Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang

Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera

sig i tid och rum

Matematikord – jämförelseord

• Storlek: stor, större, störst liten, mindre, minst• Antal: många, fler, flest få, färre, ?• Kvantitet: mycket, mer, mest litet, mindre, minst• Massa: tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast• Längd: lång, längre, längst kort, kortare, kortast• Höjd: hög, högre, högst låg, lägre, lägst• Bredd: bred, bredare, bredast smal, smalare, smalast• Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast• Ålder: gammal, äldre, äldst ung, yngre, yngst

(Malmer, 1999).

Räkneprinciper

Abstraktionsprincipen

Ett-till-ett principen

Principen om godtycklig ordning

Principen om bestämda räkneord

Kardinaltalsprincipen

Dokumentation ur barns perspektiv

Dokumentation kan hjälpa barn att: -synliggöra sina föreställningar då de lär sig

-minnas och skapa inre föreställningar

- reflektera kring ett innehåll

- låta sig utmanas i sina föreställningar tillsam- mans med kamrater och lärare

- följa en process eller ett händelseförlopp

- bli medveten om den variation som finns i deras sätt att tänka och i kamraternas sätt att tänka

( Doverborg & Anstett, 2003).

Max, 3:4 år visar hur många äpple-Bitar han vill ha genom att rita ettsicksackmönster.

Två månader senare uttrycker Max antal med hjälp av handens fingrar

Max 4,2 år visar hur mångabitar han vill ha sin banan delad i.

KardinalprincipenMax 4,8 månader vill ha sitt äppledelat i 10 bitar. Han ritar 10 ringar och räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.

Uppskatta, räkna antal, jämföra, gruppera hela frukter.

Uppskatta, räkna och jämföra hur många delar som finns i olika frukter.

Undersöka delar av helhet som halv, hälften, tredjedel, fjärdedel osv.

Hur ska jag dela halvor för att det ska bli fjärdedelar? Åttondelar?

Vilka delar är störst? Halvor eller fjärdedelar?

Gör stapeldiagram över vilka frukter som är populärast. Vilka ärOftast förekommande under två veckor?

Gå på talraden och ramsräkna framåt och bakåt.Starta på olika tal och tag ett steg framåt,ett steg bakåt (talens grannar).Starta på olika tal och tag två steg framåt, två steg bakåt (nästan grannar) etc.

Kapsyler, muggar och byttorThunholm & Bergehed (2002)

• Samla kapsyler eller knappar

• Räkna, sortera och jämför mängder

• Växla till tiotal och hundratal

• 124

Kajsas köttbullarIdag serveras det köttbullar till middag hemma hos Kajsa.Mums, Kajsa gillar köttbullar. Hon tar fem stycken. KattenTusse kommer in genom dörren. Han ser hungrig ut. Kajsa gertvå av sina köttbullar till Tusse.Rita och skriv hur många köttbullar Kajsa hade från början,hur många katten fick och hur många köttbullar Kajsa fick.

Rumsuppfattning

• Kan förstå och beskriva var i rummet ett föremål befinner sig i förhållande till omgivningen med hjälp av begrepp som uttrycker avstånd, riktning och läge

• Kan beskriva var i rummet det själv befinner sig

• Kan se, jämföra och uppfatta avstånd

• Kan känna igen och beskriva egenskaperna hos vanliga geometriska objekt

• Har förmåga att kunna avbilda föremål och orientera sig i ett tänkt rum, har en inre rumsuppfattning, kan förstå att ett föremål ser olika ut om det avbildas från olika håll

Lägesord

i framför utanförpå ovanpå bakom innanföröver överst bredvid ovanförunder underst mellan nedanförförst i början högst uppsist i slutet längst nerföre i mitten näraefter mitt på närmastupp uppåt fram framåt till vänsterner neråt bak bakåt till höger

Gudrun Malmer, (1999).

För att så småningom förstå begreppet ”modell” måste barnredan tidigt få rika möjligheter att uppleva och utforska rummetBarn skapar många gånger med hjälp av t ex stora plastkuddar,madrasser och filtar små rum då de gömmer sig, leker rollekar,bygger kojor osv. De gestaltar också omvärlden i leken med hjälp av t ex byggklossar då de bygger rum till sina djur, dockoroch bilar.

Att observera

- På vilka sätt barn skapar egna rum i rummet.- Hur skapar barn i byggleken ett rum för sina dockor, bilar och djur mm?- Hur kan du som lärare ta vara på och utmana barnen i dessa situationer?- Reflektera över hur du som lärare kan vidga barnens förståelse av rummet genom att använda lägesord i samtalen.

Rum i rummet

Julia och Felicia bygger hagaråt sina djur

Klassificerar, sorterarAntalsgrupperarBedömer form, avstånd och lägeKommunicerar ord och begreppkopplat till tal- och rumsuppfattningSamarbetar och löser problem medhjälp av matematik

Julias dokumentation av bron

Inre föreställningar