Lokal bekämpning av främlingsfientlighet - FORES Policy Paper 2010:1

8/9/2019 Lokal bekmpning av frmlingsfientlighet - FORES Policy Paper 2010:1

1/31

LokalbekmpningavfrmlingsfientlighetEnstudieomSverigedemokraternasuppgngochfallitvmindrekommunerClaraSandelindochOskarTaxn

FORESPolicyPaper2010:1


2/31

Omfrfattarna

ClaraSandelindarbetarsomkoordinatorfrFORESmigrationsprogramochansvararfrsajtenmigrationsinfo.se.HonharenkandidatexamenistatsvetenskapfrnGteborgsuniversitetochenmasterexamenipolitiskteorifrnUniversityofSheffield,samtharstuderatjournalistikvidPoppiusjournalistskola.OskarTaxnrjuristochstatsvetareochhararbetatsomkoordinatorochforskningsassistentpFORES.HanharvenarbetatsomredaktrfrtvprogrammetEkonomiklubben.OskartjnstgrfrnrvarandevidFrvaltningsrtteniStockholm.


3/31

Innehll

Frord......................................................................................................................................................................1Sammanfattning..................................................................................................................................................2

1 Inledning.........................................................................................................................................................4

Syfteochmetod.....................................................................................................................................5

Bakgrundtillstudien ..........................................................................................................................6

2 Sverigedemokraternasuppgngochfall .......................................................................................11

DalsEd...................................................................................................................................................11

Eker....................................................................................................................................................... 13

3 Analys............................................................................................................................................................ 17

Kommunensstorlek......................................................................................................................... 18

Andelinvandrare............................................................................................................................... 19

Rasistiskaochfrmlingsfientligakrafterikommunen.....................................................20

HanteringavSverigedemokraternaifullmktige...............................................................21

Flytingochinvandringpolitikpagendan............................................................................22

Konvergensidetpolitiskasystemet.........................................................................................234 Avslutandediskussion ........................................................................................................................... 25

Referenser...........................................................................................................................................................27


4/31

1

FrordDetgrattminskafrmlingsfientlighet,persontillperson

Hurkanmanmesteffektivtbekmpafrmlingsfientlighet?Detrngotdennastudiefrsktproblematisera,ibristpattkunnahittarakasvar.Attverhuvudtagetkunnahittaintressantadatarenuppgiftfrenadmedstorametodproblem.Viharintemtningarpfrmlingsfientlighetlokaltochintehellerfinnsandraindirektasttatteffektivtmtadessaattityder.Istlletharvitvingatsnjaossmedattutgfrnstdfrfrmlingsfientligapartierochdrnjaossmedattbelysadeytterstffalldrdettastdminskat,imotsatstillrikstrenden.Avdetfljeringastarkavetenskapligaslutsatser,menndenintressantbild:attdetlokala

grsrotsengagemangetrdetsomhardokumenteradeffektiattmotverkafrmlingsfientlighet.Detrocksenbildsomsamstmmervlmedandrauppmrksammadefallavfysiskahotmotflyktingarochlyckadorganiseradresponsmotdetta,somprotestmarschernamotfrmlingsfientlighetefterrasistddVnns2009.Detrdetbredapersonligaengagemanget,persontillperson,utandirektapolitiskafrtecken,somvertygarenskildaomattomprvasinasikterochsittengagemangfrfrmlingsfientligarrelser.Detfinnsocksenlitenparallellistudientillnrfrmlingsfientligapartiertillslut

minskatiandraeuropeiskalnder.Dessapartierharoftafrodatssomoutsidersioppositiontillbredasamfrstndskoalitioner.Mennrtydliga,klassiskamotsttningarmellanhgerochvnster,liberalaochkonservativa,frstrktsharutrymmetfrextrempartiernaminskat.Underallaomstndigheterrdetsvrtattkraftigtminskafrmlingsfientlighetutanattviidebattentalarommjligheternamedinvandring.Detisinturrsvrtommaninteknnertillfakta,hrttalasomdemngapositivaexemplenpattinvandringberikar,ekonomisktochkulturellt,iSverigeochiandralnder,nrdengesrttfrutsttningar.Drfrkandensomlserdennastudieochvillvetamerominvandringensmjligheter

lsaFORESstudierpmigrationsomrdet,varavettantalkommerpublicerasunder2010.Dessutomrekommenderarvivrnyawebbsidamigrationsinfo.se,somkommerppnasimittenavmajochdsamladetmestaavfaktaochaktuellforskningommigration.Stockholm,mars2010MartindahlChefFORES


5/31

2

SammanfattningMedutgngspunktenattdendiskussionsomfrtsomfrmlingsfientlighetpriksniv

varitotillrckligfrattmotverkadensamma,syftardennarapporttillatthittaexempelp kommuner dr man frmtt motverka frmlingsfientligheten. D det saknasopinionsunderskningarp kommunnivsommter just frmlingsfientlighetenblandinvnarna, har vi valt att studera stdet fr de partier som vanligtvis anses varafrmlingsfientliga. De tv partier som raktuella i Sveriges fall rNyDemokrati ochSverigedemokraterna.FramfralltfokuserardennastudiepkommunernaDalsEdochEkerdeendatvkommuner dr Sverigedemokraterna frlorat de kommunala mandat man vunnit ifregende val. I DalsEd hade SD mandat 19912002, i Eker 19941998. D SD

innehademandat i DalsEd under spass lng tid r det Eker som hr tjnar somexempelpettfalldrettfrmlingsfientligtpartimotverkats.Ekervarenkommunsomibrjanav90talettampadesmedrasistiskaochnazistiskagng.Sverigedemokraternahademedvetetfrsktetablerasigikommunen,vilketmanocksfrevalet1994lyckadesmed.Nrpartietvlvannmandatvaremellertiddessfretrdareifullmktigemycketinaktivaifullmktige.Dessutomprgladespartietavinternakonfliktersomutmynnadeiatttvpartimedlemmarflldesfrutpressningaventredje.DevrigapolitikernapEkerinitieradeettflertaltgrdermotrasismochfrmlingsfientlighetochblevsjlvautsattafrattentatfrnderasistiskaochnazistiskagngen.SDsattenbartikommunfullmktigeunderenmandatperiod.

PolicyrekommendationernaidennarapportbyggeralltsfrmstphndelsefrloppetiEker.Drfrrslutsatsernainteavgenerellkaraktrutanskasessomlrdomarfrnettuniktfall.Medhjlpavforskningomfrmlingsfientligapartiersmjligheterattvinnamandat i folkvalda frsamlingar dras tre slutsatser om hur man kan motverkafrmlingsfientlighetiallmnhetochfrmlingsfientligapartierisynnerhetpkommunalniv.Frbehlletrattunderlagetejrtillrckligtfrattgradessaslutsatsergenerella.Allra viktigast r att bekmpa frmlingsfientlighet och rasism i civilsamhllet,framfralltiskolordpartiersomSDoftaharlttareattlockatillsigungdomar.Eker

kommunprgladesdessutomavproblemmedrasistiskaochnazistiskaungdomsgng,och att motverka dessa strmningar och grupperingar r av yttersta vikt fr attfrmlingsfientliga partier ska frlora sin grogrund och legitimitet. Det r viktigt attarbetetmotrasismochfrmlingsfientlighetriktarsigmotjustdessakrafterochintemotdet frmlingsfientliga partiet i sig, eftersom det verkar som att partiet tjnar p attframstsomutestngdaochmotarbetadeavdeetableradepolitiskaaktrerna.Studien drar ocksmed viss frsiktighet slutsatserna att vriga partier br behandlafrmlingsfientligapartier som tagit sig in i politiska frsamlingar p ett byrkratisktformelltkorrektstt.Dettersigsomviktigtattintegedetfrmlingsfientligapartietenanledningattspelapantietablissemangetkortet.Drfrbrvrigapartiertminstone

formelltbehandlafrmlingsfientligapartiersomvrigafolkvaldapartier.


6/31

3

En tredje rekommendation r att vriga partier br fortstta att debattera andrapolitiska frgor och inte verge traditionella konfliktdimensioner p hgervnsterskalan. Vidare, vid debatt om invandrings och flyktingpolitik br man varavaksampattinteanammadetfrmlingsfientligapartietsbeskrivningavverkligheten,eftersomdettagerytterligarelegitimitettderasexistensochpolitik.

Detfrefallerintefinnasngragenvgardmanvillbekmpafrmlingsfientligapartier.Det personliga samtalet, enskilda individers ovilja att acceptera antidemokratiskakrafter samt ett starkt antirasistiskt civilsamhlle framstr som nycklar fr attreverseraxenofobin.Fr den som nskar motverka frmlingsfientlighet som fenomen och inte enbart ettfrmlingsfientligtparti,framstrfrhoppningsvisintedennauppgiftsomvermktig.


7/31

4

1 InledningHurkan frmlingsfientlighet bekmpasplokalniv?Kanvi hittaexempel psvenska

kommuner dr man har gjort just detta? Svrigheterna att mta det teoretiskt, ochkanske ocks psykologiskt diffusa, begreppet frmlingsfientlighet r flera. Det minstproblemaktiskasttetattmtakonkretstdtycksvaraattjmfrakommunalamandatinnehavdaavfrmlingsfientligapartier.FrganharaktualiseratsiochmedattSverigedemokraternaalltsedanbildandet1988ervratflerochflerkommunalamandatochnurpgodvgatttasiginveniSverigesriksdag.ExempelpkommunerdrmanfaktisktlyckatsbevittnaintebaraSD:suppgngutanvendessfallrf.Instansamtligakommunerdrdevunnitmandathardeframtillnubehllitdeflestaavdessa,ellerutkatantalet.Tvkommunerutmrkersigdrfr

attdebrytermotdettamnsterDalsEdiVstraGtalandochEkeriStockholmsln.Ivalet1991vannSverigedemokraternasinafrstakommunfullmktigemandat,iDalsEdochHr.Pfljandeval,1994,utkadesantalettillsammanlagtfemmandatitrekommuner;tviHr,tviDalsEdsamtettiEker.IHrharantaletmandatfortsattattka,eftervalet2006harSverigedemokraternafyramandat.IDalsEdochEkerhardedremottappatsamtliga.IEkerskeddedettaivalet1998,medandeiDalsEdbehllettmandatefter1998,frattsedanfrloravendettaivalet2002.Detskatidigtinflikasattpartiet,sominnehademandatenrelativtlngperiodiDalsEd,frmstverkarhafrloratdessapgrundavattmanintelngrehaftngonledamotp

plats samt attman inte stllde upp i valet 2002. Fokus kommer drfr att lggas pEker. Varfrkunde SD p ett stidigt stadiumetablera sig iDalsEd ochEkerochvarfrkundede intebibehllasittstd?Vadkanvilraav frmstEkerkommunomhurmanlokaltbekmparSverigedemokraterna?Denna studie bygger p intervjuer med kommunalpolitiker frn ett flertal partier(inklusiveSD)somvaraktivaunder90taletsamtjournalisterochandrasompettellerannatsttvaritrelevantafrutvecklingeniDalsEdochEker.Denbyggerockspengenomgng av lokaltidningarna frn de tv kommunerna, Dalslnningen ochMlararnas Nyheter, ren 19902002. Materialet frn informantintervjuerna och

tidningarna relateras sedan till aktuell forskning om frmlingsfientliga partiersmjlighetertillframgng.Studienbestravfemdelar:1)Bakgrundtillstudien,2)syfteochmetod,3)fallstudieavkommunernaDalsEdochEker,4)analysavvadsomkanfrklarahndelsefrloppenidetvkommunernaoch5)slutsatserochrekommendationerfrhurmanlokaltbstbemterfrmlingsfientligapartier.De avslutande delarna av denna rapport, som innefattar en analys av tnkbarafrklaringar till att SD frlorade sinamandat samt policyrekommendationer, baserasfrmstpEkerkommun.SsomppekatovanlggsfokuspEkerdrfrattifallet

DalsEd tycksdetvaramerpersonligabeslut frnenskildaledamtersamtenmycketfrsvagad partiorganisation inom SD, som gjorde att de inte behll sina mandat.


8/31

5

Visserligenrenskildaledamtersbeteendefrmodligenalltidenfaktor,meniDalsEdverkar denna ha varit avgrande varfr det r svrt att ge ngra specifikarekommendationerutifrndenkommunenserfarenheter.Delvisavdennaanledningbrdetocksunderstrykasattmjlighetenattdragenerella

slutsatser av fallstudierna i denna rapport r ytterst begrnsad. Rapportenspolicyrekommendationeraspirerar inteheller tillatt verkasomallmngiltiga verktygfrallasituationerdrettfrmlingsfientligtpartitagitplatsiendemokratiskfrsamling.Frmstskaslutsatsernasessomfallspecifikalrdomarutifrnattettfrmlingsfientligtpartiunderenkortareperiodtagitplatsikommunfullmktige.Lrdomarnaunderbyggsavgenerellateorier,menutfalletkanhaprglatsminstlikamycketavlokaltisoleradehndelsersamtegenskaperhosinvidiversomspeladenyckelroller.Dremotrrekommendationernainteavsdantslagattdeskullekunnaverkaimotsattriktning. Rapportens kanske viktigaste slutsats och frslag, att kommuner genomcivilsamhllet aktivt br bekmpa frmlingsfientlighet och rasism motverkarfrmlingsfientliga partier, r knappast av det slag att de r verkningslsa ellerkontraproduktiva oavsett om det r frmlingsfientlighet som fenomen eller ettfrmlingsfientligtpartimanmnarmotverka.

Syfteochmetod

Syftetmeddennastudieratttaframexempelpkommunerdrmanlyckatsbekmpafrmlingsfientligapartier.Dessakommunerkantjnasomlrdomsexempelfrvrigakommuner dr Sverigedemokraterna r p frammarsch.Med franska Front NationalsomfrebilderharSverigedemokraternastaktikvaritattsaktamenskertbyggauppen

organisation p lokal niv.1 I och med att de vunnit kommunala mandat har destadkommit tminstone tre saker: de har kat sin legitimitet, de har strkt sinorganisation och de har ftt tillgng till partistd. P s vis har de kunnat bygga enpolitiskochorganisatoriskplattformutifrnvilkendekunnatskrdaframgngarvenpriksplan.venenligtSverigedemokraternasjlvahardetvaritenmedvetenstrategiattstllauppismngakommunvalsommjligt,drfrattdetfrutomflermandatocksgerintkterochpublicitet.2Vidare uppvisar statistiska studier om svenskars attityder till flyktingar avsevrdageografiskaskillnader.3MarieDemkermenarattdettaresultatindikerarattxenofobi

harsinartterilokalatraditioner,lokalfolkopinionochlokalafsten.4Sledeskanman

1EkstrmvonEssen,Ulla(2006),Sverigedemokraternaidesvenskakommunerna20022006.Enstudieavpolitiskaktivitet,strategiochmobilisering.,Integrationsverket,s.17.InspirationenfrnFrontNationalgllerockshurmanlyckatskombineraenetnisknationalismmedetablissemangsmissnje,vilketvenanammatsavvrigaskandinaviskafrmlingsfientligapartier(Rydgren,Jens(2005),Frnskattemissnjetilletnisknationalism.HgerpopulismochparlamentariskhgerextremismiSverige.,Danmark:Studentlitteratur,s.31).2SDnyhetsbrev13januari2004,citeratiRydgren,Frnskattemissnje,s.129.3Demker,Marie(2007),Attitudestowardimmigrantsandrefugees.Swedishtrendswithsomecomparisons,PaperpresentedatIntenationalStudiesAssociation48thAnnualConvention,s.36.4Demker,Attitudes,s.36.


9/31

6

draslutsatsenattmycketavarbetetmotfrmlingsfientlighetmsteskelokalt,eftersomdetsomgrspriksnivriskerarattfrbiseochmissalokalaomstndigheter.Figur1.ValresultatSverigedemokraterna19882006.

r Rsteririksdagsval(cirka)

Kommunalamandat

198819911994199820022006

10005000140002000076000162000

025849281

Metodensomanvntsidennastudierkvalitativainformantintervjuermedrelevantapersoner och kvalitativ analys av nyhetsmaterial, som sedan applicerats pforskningsteorier om gynnsamma och ogynnsamma frhllanden fr ettfrmlingsfientligtparti.Medhjlpavvalstatistikhardekommunersomvaritintressantafr vr frgestllning identifieras, det vill sga kommuner dr man till synes lyckatsmotarbeta frmlingsfientliga partier. Drp fljer den kvalitativa teoriprvningen.Nedanibakgrundentill studien,redogrs fr problemoch svrigheter somptrffatsframfralltistudiensstartflla.Slutligenngraordomklassificeringenavfrmlingsfientligapartier,vilkendetrderdelademeningarom.Begreppsomanvndsrradikalthgerpopulistiskapartier(RHP),extremhgerpartier,antiinvandringspartiersamtfrmlingsfientligapartier.Dennastudiebehandlarpartiersomharettfrmlingsfientligtbudskap,oavsettpolitiskfrg.Dessutomkanmngaavdessapartiersnarareplacerastillvnsterpenideologiskskala,varfrhgerextremismochhgerpopulismblirmissriktadekategoriseringar.Fljaktligenkommerbegreppetfrmlingsfientligapartierattanvndasgenomdennastudie,venomvissforskningvirelaterartillharenannanbegreppsanvndning.(SomAlbertoDiazppekarrdettaingetproblemeftersomdetstndigtrsammapartiersomomnmnsinomsammapartifamilj,somisigkanklassasunderenradolikabegrepp.Detrdocksammapartiersomsyftas.5)

Bakgrundtillstudien

D vi startade med att frska identifiera kommuner dr man lyckats reverserafrmlingsfientligheten, gjorde vi frsten jmfrelsemellan stdet fr NyDemokrati ivalet 1991 och stdet fr Sverigedemokraterna i valet 2006, i samtliga Sverigeskommuner. Tanken var att p detta stt finna ett antal kommuner dr manframgngsrikt bekmpat frmlingsfientligheten; allts dr NyD tnjt stort std1991mendrSD15rsenarehadelitetstd.

5Diaz,AlbertoJose(2006),PopulismochfrmlingsmisstroSverigeiEuropa,Integrationsverket,s.19.


10/31

7

Resultatetavgenomgngenavvalresultatenblevattettantalkommunerstackutsompositivaexempel.DessavarGrums,Orsa,SkaraBstad,Oxelsund,Tanum,Munkedal,Bengtsfors,Vrgrda,Burlv,GrstorpochVara(figur2).Figur 2. Stdet fr Ny Demokrati och Sverigedemokraterna valen 1991 och 2006.

Procentavrsterna.

Vi skte efter frklaringar till denna eventuella framgng i att tacklafrmlingsfientligheten, men fann av ett antal anledningar att jmfrelsen inte kunde

bidra till att ka frstelsen fr hur frmlingsfientlighetmotverkas. I vra intervjuermedkommunalpolitikerochjournalisterideberrdakommunernaframkomingentingsomkundefrklaradennafrmodadenedgngifrmlingsfientlighet.Blandannatbrnmnasattitreavovannmndakommuner,Skara,VaraochGrstorp,antasistlletenBerteffekthaspelatin.NyDemokratistidigafrontfigurBertKarlssonborochverkariSkara,vartillVaraochGrstorpgrnsar.VidarevisadevrautrkningarattsambandetmellanettstarktstdfrNyD1991ochettstarktstdfrSD2006enbartvar0,018alltsytterstlitet.Dettaberorfrmodligenpfrmsttvsaker:partiernarfrolikafrattkunnajmfrasochvalresultatetfr

frmlingsfientliga partier fljer intemedndvndighet graden av frmlingsfientlighetblandderstberttigade.Fr det frsta, NyDemokrati var ett populistiskt nyliberalt parti som i brjan av sinexistensfrmstdrevfrgorsomstoraskattesnkningarochmindrestatliginblandningimnniskorsliv.Invandringsfrgankomfrstsenareattprglaretoriken.venomNyDvljarevarklartmernegativatillinvandringndengenomsnittligamedborgaren,angavocks53procent avdessa vljareattde gjort sittpartival drfr attde ville hanyafrschatag,rraomigrytansamtattpartietstodfrhurvanligtfolktnker.6

6Rydgren,Frnskattemissnje ,s.4950.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

NyD -91

SD -06


11/31

8

Sverigedemokraternadremotrsprungeturnazistiskaochfascistiskarrelser.7NrSDgrundades1988vardetfrnenavgrenarnaidetnyligenupplstaSverigepartiet,vilket till stora delar bestod av kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt.Sverigedemokraternas vljare 2006 ansg betydligt oftare n vriga vljare attflykting/invandringsfrgorvar viktiga frgor i val avparti, samtmer sllan nandra

vljareattekonomi,sysselsttningochfamilj/barnomsorgvarviktiga.8Derasvljarehardock, liksom Ny Demokratis, ocks ett strre politikermisstroende och r mindrepartilojalanvrigavljare.UtanattfrringabetydelsenavinvandringsfrgornafrNyDemokratisvljarbasellerpolitikermisstroendet bland Sverigedemokraternas, kan nd fljande skillnadkonstateras: Sverigedemokraterna har sedan dess grundande frmst varit ettfrmlingsfientligtpartisomaktivtarbetatfratttvttabortsittnazistiskaochrasistiskafrflutna, medan Ny Demokrati var ett hgerpopulistiskt parti med en merallomfattandepolitik.

venorganisatorisktskiljersigpartiernaockst.NyDemokrativarmyckethierarkiskt;lokalorganisationernadrevssomfranchisedrlokalorganisationernafickbetalafrattanvnda sig avNyDemokratis varumrke.9 Sverigedemokraterna haraktivt arbetatmedattbyggasinorganisationplokaltplan.SpecielltstarkaharpartietblivitiSkne.Fr det andra, jmfrelsen mellan stdet fr NyD 91 och stdet fr SD 06 rfrmodligen inte ett mtt p graden av frndrad frmlingsfientlighet drfr attfrmlingsfientlighet i sig inte r en tillrcklig frklaring fr uppgngen av ettfrmlingsfientligt parti.10FrmlingsfientligheteniSverigehartillexempelminskatde

tvsenastedecennierna,dockmedvissafluktuationer.11

1992stegtillexempelandelensvenskarsomansgattSverigebrtaemotfrreflyktingar(figur3).127EkstrmvonEssen,Sverigedemokraterna,s.22.;Lodenius,AnnaLena(1999),BemtandeavfrmlingsfientligaochpopulistiskapartierikommunerochlandstingiClinell,Bimm.fl.Demokratinsfrgrare,SOU1999:10,s.157200,s.176.8Holmberg,SrenochOscarsson,Henrik(2008),Alliansseger,SCB,Gteborgsuniversitet,s.229.9Rydgren,Frnskattemissnje,s.72.10Rydgren,Jens(2008),Immigrationsceptics,xenophobesorracists?RadicalrightwingvotinginsixWestEuropeancountries, EuropeanJournalofPoliticalResearch47,s.737765,s.745.11EnligtmttetAnserduattSverigeskataemotflerellerfrreflyktingar?Huruvidadettarettexakt

mttpfrmlingsfientlighetsomsdanrnaturligtvisinteheltlttattavgra.12Holmberg,SrenochWeibull,Lennart(red.)(2007),Svenskatrender19862007,SOMrapport19,p.27.


12/31

9

Figur3.SvenskarsattitydertillattSverigeskataemotfler/frreinvandrare19872005.

Procentsomtyckerattfler/frrerettbrafrslag.

Klla:Demker,2007,s.11.Klartrattdetmstefinnastillrckligtmngasomhyserfrmlingsfientligasikterfratt frmlingsfientliga partier skall ha en potentiell vljarbas. Fr att den potentiellavljarbasenskallblifaktiskavljarepekarstatistikendockmotattdetkrvsbetydligtmerns.2004ansgtillexempelnstanhalvaSverigesbefolkningattSverigebrtaemotfrreflyktingaruppenbarligenavspegladesdettainteivalresultatet. 13Detbrdrfrunderstrykasattdennarapportintekanutrnahurfrmlingsfientlighetensomattityd kan bekmpas, utan hur ett frmlingsfientligtparti kan bemtas lokalt. I vissutstrckning gr dock dessa saker hand i hand, tminstone stillvida attfrmlingsfientligapartierbekmpasgenomattfrmlingsfientlighetenmotverkas.SlutsatsenavvrNyd/SDjmfrelseblevdockattdenintevartillrckligtfruktbarfratt besvara vr frgestllning. I studien Supply Equals Success argumenterar Loxbo

m.fl. att Sverigedemokraternas kommunala framgngar i valet 2006 berodde phuruvidadestlldeuppmedenformelllistaellerinte.14Enligtdennautbudsorienteradefrklaringsmodell, allts imotsats till att partier uppstr urvljarnaspreferenser s,berodde Sverigedemokraternas framgng p huruvida de fanns nrvarande som ettreelltochformelltalternativ.Dettafrklararvarfr,kanskeinteheltfrvnande,SDvannmandati79procentavde132kommuner(av290)manstlldeuppimedenformelllista.Isammangangetkan

13Demker,Attitudes.s.11.14Loxbo,Karl,ErlingssonGissurochhrnvall,Richard(2009),SupplyEqualsSuccess?,RationWorkingpapers132.


13/31

10

noterasattdevannmandati25procent15avdekommunerdrdeintestlldeupp.Frfattarnakontrolleradesinmodellgenomatttestaomde132kommunernaSDstlldeuppiprgladesavngraavdefrhllandensomvanligtvisansettsvaragynnsammafrettfrmlingsfientligtparti.Dekontrolleradeandeleninvandrare,andelenanmldabrott,utbildningsnivn, andelen lginkomstintagare, arbetslsheten samt andelen

utomnordiska invnare. Alla dessa faktorer utom en (arbetslsheten) hade denfrvntade effekten, det vill sga de skapade mer gynnsamma frhllanden fr SD.Effekternavardocksmochflertaletejsignifikanta.Frfattarnavidhllerdrfrsintesomenutbudsorienteradfrklaringsmodell.DennafrklararenligtLoxbovenvarfrSDkannframgngartrotsattdengemenesvenskentycksblimindrefrmlingsfientlig.Frattfrskaursknjamjligamodellerfrhurfrmlingsfientlighetbekmpasvndesvra blickar mot de kommuner dr Sverigedemokraterna har upplevt uppgng och,framfrallt,ettfall.VilketalltsenbartskettiDalsEdochEkerkommuner.

venomdetrsvrtattsknjaettmerkonsekventmnsterblanddekommunerdrSDvunnitrepresentationfrutomattdestlltuppmedenformelllistatordedettaintevaradenendafrklaringen.DetbrsannoliktfinnasanledningartillvarfrSDvaltattaktiverasigijustvissakommunerochinteandraochdessafrklaringargerledtrdartillhurpartietkanbemtas.NaturligtviskandetvaraslumpensomstyrSverigedemokraternasetablering.Tillvissdel,somframfralltexempletDalsEdkommerattvisa,rnogfallets.

15AttSDndlyckadestamandatienfjrdedelavallakommunermanintestlldeuppiskulledockkunnatolkassomettganskahgtresultat.


14/31

11

2Sverigedemokraternasuppgngochfall

Dals-Ed

DalsEd r en glesbygdskommun i Vstra Gtalands ln, med en negativbefolkningsutveckling.Tillskillnadfrndeflestaandrakommunerilvsborgslnunder90talethadeDalsEdennettoutvandring16.1990varbefolkningsmngden5408,2008vardennerei4788.Kommunenhadeunder90taletsbrjanmyckethgarbetslshet.Dettaberoddefrmstpvarselinomvarvsindustrin.Arbetslshetenfortsatteattstiga

undervalrrelsenocheftervalet1991.1994vararbetslsheten11,7procentiDalsEd,medandenfrriketlgp8,0procent.CenterpartietrstarktiDalsEdochharivissavalfttnrmare60procentavrsterna.Kommunenprglaslikvlavbrettsamfrstndmellandepolitiskapartierna,somiblandresulterat i en viss avsaknad av politiska skiljaktigheter och diskussion inomkommunfullmktige.1986 upprttades en flyktingfrlggning i DalsEd i ett gammalthotellkomplex/semesteranlggning, Vildmarksporten, som lg placerad i centralastaden. Till frlggningen kom mnga flyktingar, framfrallt under 90talets brjan.

Frevalet1991fannsdrknappt300flyktingar,ensiffrasomstegrelativtkraftigt,tilliblandver400,underBalkankrigetsvrstaperioder.Frlggningenladesner1994pbeslut frn Invandrarverket, ngot som beklagades av kommunfullmktiges samtligapartier(undantagetSverigedemokraterna),ddetinnebarattkommunengickmisteomekonomiskamedel.DalsEd har vidare en nazistisk historia, som bland annat inkluderar frontfigurer iNordiskaRikspartiet17.Under 1990 rapporterades i lokalmedia att stldgods funnits i lgenheter p

flyktingfrlggningenVildmarksportenoch tvpersonerhktades.18venytterligarestldersomkoppladestillfrlggningenrapporterades. 19Samtidigtutsattesdeboendep Vildmarksporten fr flera attentat, bland annat bilbrnder. D motstndet motflyktingarnasadeskadiskuteradekommunstyrelsenatttillsttaeninformationsgruppsom skulle informera DalsEdborna om flyktingarna och situation i deras olikahemlnder. Knslan var, enligt Birgitta Simson, fre detta anstlld p

161998sloglvsborgsln,GteborgsochBohuslnslnsamtstoradelaravSkaraborgslnsammanochbildadeVstraGtalandsln.17Somefter53rladesner31december2009.

18Dalslnningen6juli1990.19Lodenius,Bemtande,s.180.


15/31

12

flyktingfrlggningen, att det pratades vldigt mycket om situationen omflyktingfrlggningenmanochmanemellan.20I slutet av 1990 pbrjade Sverigedemokraterna sin mobilisering i kommunen. DedeladeutflygbladochsatteuppklistermrkenmedbudskapetSjbovisarvgen.Den

30:eoktoberhllSDettinformationsmteikommunenfljtavenpresskonferensmedbland andra dvarande partiledaren Anders Klarstrm. Undermtet skrev ett 20talpersoneruppsigsommedlemmar,varavdeflestavarungdomar.Ledarenfrpartietlokaltblevemellertidenkvinnai30rsldern.SamtidigtsomdetpolitiskalgetvarfrhllandevislugntiDalsEdpgickflerapolitiskastrider i angrnsande Bengtsfors, vilka DalsEdborna delar lokaltidning med. Blandannat hade tv kommunpolitiker lmnat sina respektive partier och blivit politiskavildar.Den30:ejuli1991hadeencenterpartistenlitenvalannonsiDalslnningen,medprofilbildsamttextenJagvillsatsapsjukvrdenistlletfrdyrflyktingmottagning.

AnnonsengavupphovtillstordebattveniDalsEd,blandannatpinsndarsidandrmngafrsvaradecenterpartisten.Andrauttrycktesinavskyverannonsen.LedarenfrSDiDalsEdochchefenfrflyktingsfrlggningengavsigbdainidebatten,somprgladesavryktesspridningochinsinuationer.ValresultatetinnebarettkommunfullmktigemandatfrSverigedemokraternaiDalsEd(NyD fick tre mandat i Bengtsfors). SD:s frstanamn var en 23rig man, som frstuttalade sig positivt till framgngen. Efter ngra dagar hade han dock bytttelefonnummer och gick inte att f tag p, inte ens av SDledaren som var partietstredjenamn.FrvirringomSD:smandat uppstod,men efteratt venandranamnetplistantackatnejtilltrddesmandatettillslutavkvinnansomleddepartietslokalagren.

vrigapartieruttrycktesittogillandeverSverigedemokraternasvalframgngochfleraavledamternaifullmktigebarmrketrrinteminkompisunderfullmktigesfrstasammantrde efter valet. SD:s ledamot fick ingetmrkbart inflytande ver politiken,venomhonvaraktivochladeflertaletmotioner.I nstkommande val lyckadesSverigedemokraterna vinnaytterligareettmandat.Denlokalavalrrelsenhadedockinteinnehllitmycketavflyktingpolitiskdebatt,troligendelvis beroende p att flyktingfrlggningen samma r hade lagts ner. SD:s mandatbesattesavenungman,somtagitversomkommunfullmktigeledamotredan1993ddenursprungligaledamotenflyttat,ochenkvinna.Mannensfrflutnakantadesavflera

fall rrande brottslighet och bidragstvister.21

Som ledamot var han inaktiv ochnrvaradesllanvidmten.Ivalet1998lyckadesSDbehllaettavsinamandat.Dockblevdenmanligeledamotenn mindre aktiv. Nr han fick svrighet att skaffa arbete p grund av sin politiskatillhrighetavsadehansigsinplatsifullmktigeimittenavmandatperioden.Hanharnumerabyttsikterochvillintelngreblifrknippadmedpartiet.IngenersattehonomochSDstlldeinteuppinstkommandeval.Devannhelleringamandat.Sedanr2000hardetintefunnitsngrasverigedemokrateriDalsEdskommunfullmktige.20Dalslnningen28september1990.21Dalslnningen2september1994;Lodenius,Bemtande,s.179.


16/31

13

Eker

Ekerrenttortsnralandsbygdskommunmedensvagtkandebefolkningstillvxt.1994hadekommunen20663invnare,2009varantalet24917.EkerrettstarktfstefrModeraternadesenastetvdecenniernahardefttmellan3542procentav

rsterna. Den politiska majoriteten har skiftat enbart mellan olika borgerligakonstellationer.Arbetslshetenliggerochharlegatenbitunderdengenomsnittliganivnfrriket.1994vararbetslsheten4,3procentfrEkerkommun,samtidigtsomdenlgp8,0procentfrriketistort.1998vardenfortfarandelg;2,4procentfrEkeroch5,1frriket,enligtstatistikfrnArbetsfrmedlingen.Dremotharkommunensekonomiprglatsavhgaskulderochutrymmetfrreformerochinvesteringarharvaritrelativtlitet.Utverdetta har Eker ven frlorat p de bda omstruktureringarna i det statligautjmningssystemet som gde rum 1992 och 1996. 1992 frlorade kommunen 12miljonerpattsystemetfrndrades.

Depolitiska stridsfrgornahari mngtochmycket fljt traditionellamnster.Hgervnsterskalanhargjortsigtydligtgllandeidiskussionerkringskatter,bostadspolitikenoch privata aktrer i den offentliga sektorn. Flyktingfrgan har egentligen aldrigupptagitpolitiskenergi.Kommunenharhaftettrelativtlgtflyktingmottagande,medenbartcirka20invandrareperr.Dessutomharmanfrbehllitsigattfrmsttaemotfamiljer,ddessaansettshaenklastattintegrerasigivillakommunenEker.Ekerkommunprgladesfrevalet1994samtunderdenpfljandemandatperiodenav stora problem med rasistiska och nazistiska grupper. Dels utsattes politiker och

personermed utlndskbakgrundfr vldochtrakasserier, dels uppstodbrkmellanrasistiska ochantirasistiska grupper, frmst ungdomsgngbestende avungakillar. Ijuni1994gjordeKommunstyrelsenfljandeuttalandeomsituationen:Kommunstyrelsenuttalarstarkorofrtilltagandevldochtrakasseriermellanolikagrupperavmedborgare iEkerkommun.Srskiltallvarligt ratt dettahar rasistiskaochflyktingfientligavertoner.Dennasituationharletttillattinvandrareochflyktingarivrkommunknnerenstiganderdsla.Kommunstyrelsenaccepterarinteensdanutveckling.22Samtidigt stod det klart att Sverigedemokraterna mobiliserade i kommunen. Bland

annatvarflerafretrdarefrpartietbosattaikommunen.Vissaverkaderentavhaflyttatditavvalstrategiskaskl.DetstodocksklartattSDhadeenellerfleralokalafinansirer.Dehadetillexempeldemestpkostadevalbroschyrernaavallapartier.Dehadevenlyckatssamlaungdomaromkringsigsomhjlptetillattdelautvalmaterial.AttSverigedemokraternastlldeuppikommunvaletuppmrksammadesettparveckorinnan valet i en artikel i Mlararnas Nyheter. Denna artikel var anmrkningsvrtokritiskdenpresenteradeiprincipSD:spartiprogramordagrant.BlandannatfrdesdetframattSverigedemokratervarkenrrasisterellerskinnskallarutanenbartvanligamissnjda mnniskor som r emot den frda politiken och det mngkulturella

22CiteratiMlararnasNyheter19september1994.


17/31

14

samhllet.Isammanummerpubliceradesvenenenktdrallapartiersomstlldeuppi valet fick svara p ett antal frgor. Frutom SD deltog ven de tv vrigautmanarpartiernaBarnochungdomspartietMlararna(BUM)ochMlarpartiet.Flyktingsfrganvarsomnmntovaningenstorvalfrga.Ienktennmndeingetparti,

SDundantaget, flykting eller invandringsfrgor. Istllet var det skatter, arbetslshet,barnomsorgstaxan, kommunens lneskuld ochutbyggnaden av Vsterleden som stodhgtpagendan.Barangonveckafrevaletlarmadesdetomattantidemokratiskakraftersaboteradevalet.Detkonstaterades,utanngraexplicitabeskyllningar,attsamtligapartierfrutomSD hade blivit utsatta fr sabotage. Bland annat hade partierna ftt sina valaffischernerrivna. Den socialdemokratiska ledamoten Ariel Caggiani, politisk flykting frnUruguay, fick sinbil vandaliseradochblev upptryckt mot en fnsterrutautanfr sitthem,medkrossadrutaochenskadadaxelsomfljder.PasfaltsuppfartenutanfrhusetmladegrningsmnnenKKKsamtetthakkors.Valetblevenframgngfrvnsterblocketochdetbeskrevssomattsvagavnstervindarblst ver Eker. De borgerliga behll dock sin majoritet. Barn ochungdomspartietMlararnakammade hem tvmandat och SD ett. Mlarpartiet blev utan,men detskiljdeenbartsexrstermellanderasvalresultat(215rster)ochSD:s(221).BUM:sframgngkanfrklarasmedattbarnomsorgstaxanvarenhettdiskuteradfrga.Direkteftervaletuppstodenkonfliktomfrdelningenavposterikommunensnmnderochstyrelser.Miljpartietgenomfrdevadsombeskrevssomenkupp,ivilkendefickstdavSDfratttillsttningarnaskulleskemedproportionellaval.Devrigapartierna

ogilladesituationen som uppsttt, ensocialdemokratisk ledamot beskrev till exempelMP:sagerandesompolitiskprostitution. 23SD:sledamotavsadesigefterenbartngraveckorsinpostiKommunfullmktigeochflyttadeifrnkommunen.Ersttarensyntesaldrigtillifullmktige.SledesstodSverigedemokraternasstoltom.Anledningentillattstolenaldrigfylldestroddeenkommentatorberoddepenmaktkampsomgderumipartietpriksniv,vilkenbedrevsmellanenextremochenmerparlamentariskgren.24Sommaren1996togsigsplittringeninomSverigedemokraternaandrauttrycknenbartverbalameningsskiljaktigheter. Ersttaren fr SD i kommunfullmktigehadebytt tillHembygdspartiet (senare det Konservativa partiet), tillsammans med resten av

Sverigedemokraternas lokalorganisation p Eker. Han, som aldrig beskte ettkommunfullmktigesammantrde,hadesledesblivitpolitiskvildeochvenfrtverdelaravSD:spartikassatillHembygdspartiet.Han fick emellertid besk av tv ledande personer frn SD:s riksorganisation, somkidnappadehonom,tvingadeinhonomienbilochunderhotomvldkrvdeatthanskriftligenskulleavsgasigsinplatsikommunfullmktigesamtverlmnapartikassan.NrfrganomFjllklintsavsgelseavsinplatskomuppifullmktigebordladesdend

23MlararnasNyheter23januari1995.24IntervjuiMlararnasNyheter22januari1996.


18/31

15

det misstnktes att det hela inte gtt rtt till.25 Hndelsen polisanmldes ochgrningsmnnen flldes fr utpressningochdmdes till fyra respektive tremnadersfngelse.26Kommunfullmktigendradeefterdennaincidentreglernakringpartistd.Ekonomisktstd skulle inte utg till partier med frre n tv mandat. Detta drabbade venVnsterpartiet, som emellertid blev utlovade kompensation av Socialdemokraterna.Frutom detta aningen oortodoxa beslut behandlades SD korrekt av samtliga vrigapartier. Enligt kommunfullmktiges dvarande ordfrande Inga B Agnr var dettabehandlingsstt vl frankrat i alla partier.Ett exempel rBUM:sgruppledare ConnyEkelundskommentaromSD:snrvaroienintervju,drhantydligtframhllattdeharsindemokratiskarttattfradenpolitikdetrorputankravallerochtumult.27ven om Sverigedemokraternas realpolitiska inflytande och aktivitet var tmligenfrsumbar, fortsatte Eker att tampasmed rasistiska och nazistiska gng.Enkonflikt

utbrt i slutet p 1995mellan kommunen och den antirasistiska freningen HasansVnner,somarrangeradeettfackeltgmotvldochrasism.Anledningenvardenrubrikfreningenanvntsigavfreventetsomld:Accepteraintenazisternasockupationavcafet pEker! Rubriken ansgs generaliserande,osannochkrnkande fr de somuppehllsigvidcafet.Efterdemonstrationenuppstodocksbrkmellaninvandrargngochrasister.Polisensagerande kritiseras av invandrarna som knde sig utpekade och provocerade. Justpolisens agerande nr det gllde vld och rasism i kommunen fick vidare kritik i enrapport frn lnskriminalpolisens enhet mot rasism och frmlingsfientlighet. DrmenademanattpolisenfrhllitsiganmrkningsvrtpassivtillproblemenpEker.28venpolitikerutsattesfrattacker.IngaBAgnrfickluftenutslppturdckenpsinhandikappbil,vilketvckteupprrdhetblandEkerborna.Politikernabestmdesigfratt ta krafttag mot rasismen, men efter attentaten mot Agnr och Caggiani, samt enpolitikeriHaninge,beslutademanattenbartpolitikerutanfamiljskullefradebatten.Ett skolprojekt togs fram under brjan av 1996, dr elever fick trffafrintelseverlevare, barn till desamma, en flykting frn Sarajevo samt en fre dettaskinnskalle.ProjektetkalladesfrFrnFrintelsentilldagensflyktingsituation.Flerakommunfullmktigeledamterskrevocksettppetbrevtilldvarandejustitieminister

Leila Freivalds dr hon uppmanades att gra ngot t nazismen och rasismen. Enmanifestation anordnades ocks av samtliga politiska partier, vilken blev mycketvlbeskt.

25MlararnasNyheter18mars1996.26MlararnasNyheter22oktober2001.27MlararnasNyheter19december1994.

28Rapportomkriminellagng,rasismochfrmlingsfientlighetiStockholmsln,intervjumedMikaelLundfrnlnskriminalpolisensenhetmotrasismochfrmlingsfientlighetiMlararnasNyheter10mars1997.


19/31

16

IenintervjumedtvungaantirasisterframfrdesteorieromattSverigedemokraternamedvetet uppmanat unga killar att leva rvare p Eker fr att stjlauppmrksamhetenfrnSDsomhllpattbyggauppsinorganisation. 29SDhllocksett flertal torgmten infrvalet 1998 ochdrev enngorlunda pkostadkampanj.Deanmldeockstilllnsstyrelsenattmanmnadestllauppivalet.Dockvarintepartiets

tv kandidater mantalsskrivna i kommunen infr Mlararnas Nyheters partienkt;eftersomderaskandidatursledesintevargiltigfannsdehellerintemediartikeln.Tvrepresentanterfrnpartiet(enavdemsomvarenavdetvsomflltsfrutpressning)hannmantalsskrivasigikommunenitidinnanvaletochkundefljaktligenstllaupp.Ivalet1998gickdeborgerligaterigenframt.DetfrklarasdelvismedattFolkpartietvunnittillbakarsterfrnBarnochungdomspartietsomintestlldeupp.SDfrloradesittmandatdmanenbart lyckadesvinna161rster.Sedandessharpartiet intenttngraframgngariEkerkommun.Dremotgjordeensverigedemokratettfrskatttasiginikommunfullmktigeivalet2002,menlyckadesenbartkammahem86rster.30

Dock fortsatte (frmodade) sverigedemokrater att ge sigp Inga B Agnr, som hadepbrjatettsamarbetemeddenrliggandekommunernadrSDfrsktetasigin.31

29MlararnasNyheter5februari1996.30MlararnasNyheteroktober2002.Nationaldemokraternalyckadesdremotvinnahela154rster,vilkettroligenberoddepattnazistgrupperingfortfarandefannskvarpEker.31MlararnasNyheterapril2001.


20/31

17

3Analys

Detfinnsenflerateoriertillvarfrettpopulistisktinvandrarfientligtpartilyckasvinnarsteridemokratiskaval.IdennadelavstudienkommerdeteoriersomvimenarbstfrklararhndelsefrloppeniDalsEdochEkertasupp.venngraavdemestspriddateoriersomvi intebedmerspeladerollingonstrreutstrckningbehandlas.DockfokuserarvifrmstpEker,dretttrendbrottiSD:skommunalpolitiskaresatydligastmrktes.DalsEd utgr i realiteten inte ngot direkt exempel p en kommun drman lyckatsbekmpa ett frmlingsfientligt parti. Avhoppet under mandatperioden 19982002berodde frmodligen frmst patt deras ledamot avpersonliga skl valde att lmna

partiet.(Stolenhadeiochfrsigkunnattillsttasavenersttare.AttsinteskeddevittnaromhursvagSD:sorganisationiDalsEdhadeblivit).Vidarefrloradepartietenviktig plattform i och med att flyktingfrgan naturligt frsvann ifrn dagordningen, isambandmed att flyktingfrlggningen ladesned och de flesta flyktingarna antingentervnde till sina hemlnder eller flyttade ifrn kommunen. Att SD inte tog ngramandat i valet 2002, d man heller inte stllde upp, ter sig fljaktligen mer som enkonsekvens av partiets inaktivitet och externa omstndigheter ochmindre av andraaktrersagerande.IEkerdremotkankonstaterasattdevrigapartierna,journalistkren,skolornaochvriga samhllsaktrer aktivt bidrog till att SD frlorade sitt std. Framfrallt antas

ngradelaravsamhlletsagerandehapverkat;denkorrektabehandlingen,mjligtvisundantagetfrndringenavreglernakringpartistdet,avpartietikommunfullmktige;vidtagnainsatsermotrasismenblandinvnarnaochframfralltungdomarna;samtdenfortsattfrdapolitiskdebattenkringvrigapolitiskafrgordrdepolitiskaalternativenbland de etablerade partierna tydliggjordes, utan att man fr den delen frde uppflyktingfrgornaochltSDsttaagendan.Vraslutsatserpekarmotattdetvarkloktavdevrigapartiernaatt,trotsSD:sintgiden kommunala politiken, inte gra flyktingfrgan central p den politiskadagordningen.Attmanarbetademotnazismochrasismskallinteenbartsesiljusetav

SD:s valframgng utan kanske frmst av den tumultartade situation som prgladekommunen i och med nrvaron av flera nazistiska och rasistiska grupper. Mediashantering hade frmodligen ocks en dmpande effekt p det allmnna stdet frSverigedemokraterna. ven om en artikel innan valet 1994 var anmrkningsvrtokritisktillpartietsstndpunkterbehandladesSverigedemokraternaivrigtsomvrigakandiderandepartiersomstlldeochkundefljaktligenintehvdaattdefrfrdeladesavdenlokalajournalistkren.Ett par faktorer som bidrog till Sverigedemokraternas fall hade dock mindre medkommunens eget agerande att gra. Fr det frsta; de interna konflikterna i SD:sorganisation,framfralltkidnappningenavpartietsersttareikommunfullmktigeoch

brket kring partikassan, gjorde att SD sjlva bidrog till att urholka frtroendet frpartiet.Frdetandra;SD:spassivitet,ellersnararefrnvaro,ikommunfullmktigetorde


21/31

18

habidragittillattvljarnainteuppfattadeenrstpSDsomsrskiltvrdefull.Dennaeffektkandelvistillskrivasdevrigakommunalapolitikernasomdelsppekatdennasituation i intervjuer infr valet 1998 och dels inte medvetet fryst uteSverigedemokraternadenkortaperioddefaktisktnrvaradeifullmktige.Miljpartietaccepterade till ochmed std frn partiets ledamot i frgan om proportionella val i

tillsttningen av personer till kommunens nmnder och styrelser, vilket frvissokritiseradesavvrigapartier,menndtordehabidragittillattSDintekundeframstsommartyrer.SomtidigareppekatsrdessafrklaringarettfrskatttolkaexempletEkerutifrngenerella forskningsteorier och drmed frstrka lrdomarna vi kan dra ifrnhndelsefrloppetikommunenimittenp90talet.Dettagrdockinteslutsatsernaisigtillgenerellaeftersomsdanaintegrattdrautifrnenbartenkommun.Lrdomarnasom dras frn Eker kanske inte fungerar i en kommunmed andra, omstndigheter,tillflligheterochpersonligheter.Enskildahndelserfronekligenenstrrebetydelsevidstudieavettenskiltfall.

Kommunensstorlek

En vanlig frklaringsmodell till frmlingsfientliga partiers framgng tar sinutgngspunkt i valsystemet. Ett proportionellt valsystem som i Sverige gynnar smpartiereftersomdetkrvsrelativtfrsterfrattvinnamandat,samtattingenrstblirbortkastadpdetsttsomkanskeitillexempelettvalsystemmedmajoritetsvalienmansvalkretsar.Enligtdennateorirdetockslttarefrsmpartierattfmandatismkommunerdrfrattvarjedetdrkrvsvldigtfrster.

Denna faktor kan endast till del frklara SD:s uppgng och fall i de tv undersktakommunerna. DalsEd r visserligen en mycket liten kommun, Eker likas, vilketunderlttarfrsmpartier(ettmandatkrver cirka100 rster iDalsEd,drygt200 iEker), men DalsEd och Eker r inte de enda smkommunerna i Sverige. DalsEdrknas som en av 22 glesbygdskommuner och Eker som en av 156 ttortsnralandsbygdskommuner.32 Fljaktligen ter det sig inte sannolikt att valsystemets frsmpartierunderlttandekaraktrutgrenavgrandefrklarandefaktortillvarfrSDvunnit mandat i just dessa kommuner p ett sdant tidigt stadium. Dennafrklaringsmodellpassarbttreplnderniv.

Det finnsemellertidenannanaspektavvalsystemsmodellen somgratt applicerapstudiensfall.UnderSverigedemokraternasfrstaperiodsompartivaldemanattriktainsigpsmkommuner justdrfrattdet idessakrvsf rster frattknipamandatifullmktige.33 Det var allts enmedveten strategi frn Sverigedemokraternas sida attsatsapjustDalsEdochEker.ValresultatetiEkervittnarocksomattdennafaktordrvarithgstbetydelsefull;detskiljdebarasexrstermellanSD,somfickettmandat,ochMlarapariet,somintefickngot.Dessutomskiljdedetenbart60rstermellanSD:s resultat1994 och1998. Vi vill inte frringadenna faktor, utan hnvisar till detbegrnsadeutrymmefrgenerellaslutsatserdennarapporthar.

32StatistikfrnGlesbygsverket,hmtatphttp://www.glesbygdsverket.se/site/Default.aspx?id=3590.33Lodenius,Bemtande,s.177.


22/31

19

Andelinvandrade

Medvisstfrbehllkanfrklaringenatthgandelinvandradeportenskulleutgraettgynnsamtfrhllandefrfrmlingsfientligapartieravfrdas.LiksomLoxbosstudievisarfinnsdetingetsignifikantsambandmellanrepresentationavettfrmlingsfientligtparti

eller graden av frmlingsfientlighet bland invnarna och andel utlandsfdda ikommunen.34 Denna slutsats fr std av flera andra studier.35 Snarare pekarforskningen p att kontakt med personer med utlndsk bakgrund kan minskafrmlingsfientligheten.36 P Eker har man dessutom haft en vldigt lgflyktingmottagning,medenbartcirka20personerperr(ochdmerpartenfamiljer).IDalsEdskeddedockenrelativtdrastiskkningavantalutlandsfddainvnareiochmed att flyktingfrlggningen Vildmarksporten ppnade. Andelen flyktingar av dentotalabefolkningenuppgickiiblandtilltioprocent.DettaspeladeonekligenencentralrollisvldenpolitiskadebattensomisamtalDalsEdboremellan.Anledningentillattenhgandelinvnaremedutlndskbakgrundkanminskafrmlingsfientlighetenrattdetdkanuppstvnskapermellanmnniskormedolikaursprungochattinvnarnaheltenkeltblirmervanavidattlevaiettmngkulturelltsamhlle.Ensnabbochstorkningavandelenutlandsfddahargivetvissvrtattbidratilldettap ett tidigt stadium. Denna tmligen drastiska kning kan istllet f fljandekonsekvenser,somisinturkangagnafrmlingsfientligapartier:flyktingpolitikenfrsupppdenpolitiskaagendan,ensociokulturellkonfliktdimensionnrsnabbtytanutanattdeetableradepartiernahinnerreageraochslutligenrdetinteorimligtattantaattden(irrationella)rdslafrdetfrmmandesomliggertillgrundfrfrmlingsfientlighetgrsiggllandeidettatidigamenptagligastadiumavkontaktmedobekantakulturer.

Detvfrstnmndaeffekternadiskuterasseparatnedan.Densistnmndainnebrheltenkelt att snabba samhllsfrndringar, m de vara orsakade av invandring,globalisering, vergng till tjnstesamhlle eller ngot annat, kan te sig en smulaskrmmande. Speciellt i en situation nr invnarna upplever att de inte sjlva valtfrndringen,utanattdenkommeruppifrn,kandetvaraenkeltattryggmrsreflexensgerifrn.IenkommunliktDalsEdsomredanprglasavenmisstrotillmakten(iochmed en utprglad stadsglesbygdsdimension) ligger denna reaktion mjligtvis nnunrmaretillhands.

34Loxbom.fl.,Supply,s.16.35Lodenius,Bemtande,s.157;Clinell,Bim(1999),Svenskhgerpopulismifransktljus,iClinell,Bimm.fl.Demokratinsfrgrare,SOU1999:10,s.201217,s.210;Wilkes,Rima,Guppy,NeilochFarris,Lily(2008),NoThanks,WereFull:IndividualCharacteristics,NationalContext,andChangingAttitudesTowardImmigration,IMR42(2),s.325.36Weldon, Steven A. (2006), The Institutional Context of Tolerance for Ethnic Minorities: A Comparative,

Multilevel analysis of Western Europe,American Journal of Political Science 50 (2), s. 331-349. Som Rydgrenppekar gller dock detta inte gller flyktiga vardagliga kontakter (Rydgren, Immigration, s. 757).


23/31

20

Rasistiskaochfrmlingsfientligakrafterikommunen

Nrvaron av rasistiska och/eller nazistiska grupperingar p orten framhlls av vissaforskaresomenndvndigfrutsttningfrattettfrmlingsfientligtpartiskalllyckasetablera sig och vinna rster.37 ven Inga Agnr, dvarande ordfranden i

kommunfullmktige p Eker, framhller frekomsten av rasistiska och nazistiskagrupper som absolut avgrande fr Sverigedemokraternas intg p denkommunalpolitiskaarenan.David Art menar att detta har framfrallt tv orsaker: i) personer ifrn dessagrupperingarkanutgraintebaraenpotentiellvljarbasutanvenenskaraaktivisterndvndiga fr partiet fr att lyckas fra ut sin politik och ii) det frmlingsfientligapartietsnrvaroframstrintesomngotheltnyttochkandrfrverkommadethindersomutgrsavdettabusomvanligtvisknnetecknarettpartimedenextremideologi.38GenomattaktivtbekmparasismochfrmlingsfientlighetiEkerkommunkanvidrfrutifrn denna frklaringsmodell anta att samhllet bidrog med fljande: Manterupprttadeetttabukringextremahgerpopulistiskaochrasistiskasikter,vilketbrhaundanrjtenviktigmjlighetsstrukturfrSverigedemokraterna.Utanenppenfrmlingsfientligopinionfrlorarpartietendelavsinlegitimitet.Dessutombrmanhabidragittillattminskastdetfrderasistiskaochfrmlingsfientligagruppernangotgruppernavensjlvabidrogtillgenomsinatrakasserieravpolitiker.Vidarebrdethavaritenlyckosamstrategiatt,vilketmangjordemedvetet,fokuserapungdomar i sitt antirasistiska arbete. Just ungdomar har varit centrala nrSverigedemokraternalyckatsmobiliserafrattspridasittbudskap. 39Dockrdetoklart

vilkeneffektdettakanhahaftpdet faktiskavalresultatet.Flertaletungdomarkanejfrvntashahaftrstrtt,venomfleraskerthadedetmedtankepfyrarsperiodenmellanvalen.Desomvar14rvidvalet1994varsledesfremlfrskolinsatsernamotrasismochhadeocksrstrttivalet1998.Deinsatsermotrasismsomvidtogsvarvlfrankradeikommunenssamtligapartier.Dremot var de inte direkt riktade mot Sverigedemokraterna som parti utan motfrmlingsfientligheten som kraft och id. Man slog sledes undan benen frfrmlingsfientligastrmningarsomsdanaochSDfllpkuppen.DremotfrsattesigdeetableradepartiernasiginteiensituationdrdestlldesmotSD.BildenavSDsomettpartiutanfr,ettpartifrdesommisstroretableradepolitiker,frstrktesdrmedinte.Viktigt att ppeka, terigen, ratt kommunens satsninghandladeomantirasism ochantinazism, inte antiSverigedemokraterna. Ett starkt antirasistisk civilsamhllekommerinteattrstaframettfrmlingsfientligtparti.Detkommerocksattreageradettsdantpartifrskeretablerasigporten,vilketrndvndigtfrattdeskallkunna

37 Art, David (2006), The European Radical Right in ComparativeHistorical Perspective, AmericanPoliticalScienceAssociation,Philadelphia,August31September3.38Art,TheEuropean,s.910.39VisserligenfannsdetnazisterkvarpEkerveneftervalet1998ochNationaldemokratenahartillochmedkunnatnvissaframgngarisenkommandeval.


24/31

21

stoppas. Vidare innebr en antirasistisk kampanj att man inte lter detfrmlingsfientligapartietstyradenpolitiskaagendan.Pssttlegitimerasintederassamhllsbeskrivningochbidrarintetillderasexistensberttigande.

HanteringavSverigedemokraternaifullmktigeDetfinnsflerateorieromhurettfrmlingsfientligtpartibrbehandlasnrdevltagitplatsienfolkvaldfrsamlingochdetrsvrtatthittaettfacitphurmanbrgtillvga. ena sidan kan det missgynna det frmlingsfientliga partiet om de blirstigmatiseradegenomattvrigapartierperautomatikrstarnermotionerlagdaavdetfrmlingsfientligapartietsledamter.VljarnakandresoneraitermeravattenrstpSDrbortkastadiochmedattpartietndintekommerattkunnafngotpolitisktinflytande.40 andra sidan kan denna utfrysningstaktik f som effekt att partiet frvattenpsinkvarnisinretorikomattstutanfretablissemanget.

Motsattfrhllningsstt,detvillsgaattdeetableradepolitiskapartiernavljerattpngotstt samarbetamed det frmlingsfientligapartiet,kan ocks folikaeffekter. enasidankandetsomJensRydgrenpongterarfrsvrafrpartietattmedbibehllentrovrdighet presentera sig som den enda reella oppositionen till hela den politiskaklassen.41andrasidankaneffektenbliattpartietgeskadlegitimitetsamtattdefrmerpublicitet.Rydgrenmenaratt samarbetemed vriga etablerade partiergynnar ellermissgynnardet frmlingsfientliga partiet beroende p partiets rtter samt i vilketutvecklingsstadiumpartietbefinnersig.42rdetettpartiliktSverigedemokraternasom

harsinartteriantidemokratiskanazistiskagrupperingarrdeistortbehovavkadlegitimitet, varfr samarbete gynnar dem. Befinner de sig dessutom i ett tidigtmobiliseringsstadiumrbehovetavlegitimitetstort,frattmjliggrapartietsomettreelltpolitisktalternativlandvljarbasen.BdeiDalsEdochpEkerltpartierna,medundantagfrMiljpartietpEker,bliattsamarbetamedSD.IDalsEdmarkerademansittavstndstagandemotpartiettydligare,exempelvisgenomatthapsigknapparnarrinteminkompispfullmktigesfrstasammankomsteftervalet 1991.PEkergjordes ingenstrreuppstndelse avatt SDsattifullmktigeutanmanvaldeattbehandlapartietskorrektsommjligt,menutanatt samarbeta. Det br noteras att situationerna i kommunerna var vldigt olika,

eftersom SD:s ledamot i DalsEd till en brjan var ganska aktiv, medan ledamoten iEker inte gjordemycket vsen av sig och ju enbart sattp sin post iett parveckor.Sledesvardetlttareattignoreradensenare.IDalsEdgavsdockSDlegitimitetidenpolitiskadebatten,omninteijustfullmktige.Framfralltdebatten som uppstod efter den centerpartistiska valannonsen verkar hahafteffektenattSverigedemokraternasretorikinomflyktingpolitikendelvisanammats,iallafallvunnitlegitimitet.Annonsenisig,somstlldesjukvrdmotflyktingmottagning,

40Art,TheEuropean,s.33.

41Rydgren,Frnskattemissnje ,s.2942Rydgren,Frnskattemissnje ,s.29.


25/31

22

varetttydligtexempelphurSD:sframstllningavsamhllsproblem,genomattstllagruppmotgrupp,hadetagitplatsblanddeetableradepolitiskaaktrerna.Naturligtvisr det orimligt att frklara SD:s framgngar i DalsEd med en liten valannons av enenskildpolitikermendetgickocksattutverdennaannonsursknjaettpolitisktklimatsomgivitSverigedemokraternavisstgehrfrsinsamhllsbeskrivning.Psstt

tordestigmatiseringenavdemhaminskat.IEkerskommunfullmktigevaldemansomsagtattbehandlapartietenligtbyrkratinsalla regler. Detta borde enligt Rydgrens frklaringsmodeller ha missgynnat SD. Ettundantag skedde, nmligen ndringen av reglerna kring partistdet i det uppenbarasyftet att graSDutan,efterskandalenmeddenkidnappadeSDersttaren.DettavarmedsammasynsttenriskfylldstrategisomkundehagynnatSverigedemokraterna.Nufick hndelsen inte mycket uppmrksamhet i media och eftersom SD var s passfrsvagatjustdverkarintehellerdehaprotesteratnmnvrt.AnnarsgjordedetkorrektabemtandetavSDsiggllandeijustkidnappningsdramat,dkommunfullmktigevar nogamed att ersttarensavgng skulle ske pregelrtt stt.verlagframstodfullmktigesagerandesomprofessionelltmedanSD:sintegjordes,minst sagt. Det r dock svrt att utvrdera fullmktiges hantering av SD ordentligteftersompartietendastfannsrepresenteratettparveckor.DennaomstndighetbrinteunderskattasdviintekanvetahurdevrigapartiernahadeagerathadeSDbesuttitsinpostmandatperiodenut. Idenpolitiskadebattenutanfrfullmktigeverkaremellertiddettakorrektabemtandehafortsatt.NgrakommentareromMiljpartietsageranderpsinplats,venomdettaegentligeninte rrde det byrkratiska agerandet utan det politiska. Miljpartiets agerande var

frmodligen inte gynnsamt fr SD eftersom det rimligtvis frsvagade deras stllningsomantietablissemangsparti.DetskulledockkunnathahaftdeneffektenattSDtjnatipublicitet.DetstmmerocksattSDomnmndesiMlararnasNyheterisambandmedkuppen.Dockskvallrardevrigapartiernasreaktionerp attdevarmestupprrdaver Miljpartiets handlande och dess faktiska konsekvens (infrandet avproportionellavalvidtillsttningavposterikommunensnmnderochstyrelser).SDfrvisserligenutrymme,mendenstrstaskandalenansesintevaraSDMPsamarbetetutanattMiljpartietlyckatsfigenomdetproportionellavalsystemet.SDframstrmestsompassiva medlpare. Detta framgr till exempel av denna kommentar frn ensocialdemokratiskledamot:Miljpartietskuppriochfrsiginteolaglig,mentotaltexempellstoetisk.Enerfarenpolitikerharshanghajatennaivochoerfarenfascistochutnyttjat henne fr egna ndaml. Sverigedemokraterna fick inte ett dugg fr att destlldeupp.43

Invandrings-ochflyktingfrgorpagendan

Valframgng fr partier beror ofta p att deras profilfrgor uppmrksammas, attvljarnauppleverdessasomviktigaochattpartiet ifrgaharstd iopinionenpjustdessaomrden.44Sverigedemokraternasprofilfrgorrinvandringochflyktingpolitik,

43KerstinEkstrandiMlararnasNyheter23januari1995.44HolmbergochOscarsson,Alliansseger,s.225.


26/31

23

drfrrdetavstrstabetydelsefrdessframgngattdessafrgorstrhgtpdenpolitiskaagendansamtattvljarnaanserattdessafrgorrviktigafrderasvalavpartiochnaturligtvisattdeanserattSverigedemokraternahardenbstainvandringsochflyktingpolitiken. I valet 2006 ansg 51 procent av Sverigedemokraternas vljare attflykting/invandringsfrgorvarviktigamotsvarandesiffrafrsamtligapartiersvljare

var5procent.45Frnyapartiergllerocksattdetunderlttaromdetuppstttennynischpdenpolitiskaagendan.46ShadetillexempelMiljpartiethaftbetydligtsvrareatttasiginiriksdagenomdetintevaritfr1988rsdramatiskasldd.ISverigespelarflyktingochinvandringsfrgorenrelativtlitenrollfrvljarnaochtarockslitenplatsidenpolitiskadebatten.Defrgorsomrviktigastfrvljarnarochhariprincipalltidvaritdesomrrvrdskolaomsorgsamtsysselsttningen.47DetrsvrtattfrklaraSD:smandatiDalsEdskommunfullmktigeutanatttahnsyn

till just att flyktingsfrgandebatterades flitigt.Delvis tog dennadebatt fart i ochmeddenmedkontroversiellavalannonsenavcenterpartistenigrannkommunenBengtsfors.FlyktingfrlggningenVildmarksportensnrvarobrockshaspelatroll.PEkervardettadockinteenvalfrgaochkansledesintefrklarapartietsframgngivalet1994.Men,ochdettabrunderstrykas,detblevhellerinteenfrgaefterattSDtagitplatsifullmktige.Detta r oerhrt viktigt d det vittnar om SD inte tillts stta agendan. Uttrycktannorlunda kan man sga att politikerna p Eker inte tog debatten pSverigedemokraternasplanhalva.Dessvrrerdetmycketsvrtattdiskuteraflyktingoch invandringspolitik med frmlingsfientliga partier p ett stt sommissgynnar detsenare.Ekers insatser fr att motverka frmlingsfientlighet fokuserade dessutom mer prasism ochmindre p flyktingar och invandrare som freml fr politisk, framfralltpartipolitisk, diskussion. Dessutom, genom att inte ta upp Sverigedemokraternasflyktingochinvandringspolitiktillbemtande,antingendirektellergenomattanammaSD:s problemformuleringaroch/eller lsningar, kanman anta attman inteheller gavderaspolitikngonytterligarelegitimitet.

KonvergensidetpolitiskasystemetDetrenvletableradkritikavdetsvenskapartisystemetattdeflestapartiernarrsigmotmitten,medkonsekvensenattskillnadernadememellanminskarochvljarenfrsvrare att sedem som tydliga politiska och ideologiska alternativ.Dennautvecklingkanenligtforskaregynnafrmlingsfientligapartieravfrmsttvanledningar:i)denkange upphov till s kallade protestrster, det vill sga vljare visar missnje med detpolitiskaetablissemanget som inte utgr reella alternativ och ii) det kan avpolitiserakonfliktdimensionersomtidigaredragitenskiljelinjemellandepolitiskaalternativen

45HolmbergochOscarsson,Alliansseger,s.229.

46Rydgren,Frnskattemissnje ,s.22och5153.47HolmbergochWeibull,Svenskatrenders.24;Demker,Attitudes,s.9.


27/31

24

ochsledesskapautrymmefrnyakonfliktdimensioner,skiljelinjerochpolitikomrdensomkangynnafrmlingsfientligapartier.48I DalsEd pekar mycket mot att s var fallet, tminstone till viss del. De etableradepolitiskapartiernauppvisadelitenskillnadsinsemellan,vilketockstordehahaftsom

konsekvens att den klassiska socioekonomiska konfliktdimensionen49 fick minskadbetydelseidetpolitiskalivet.Somnmndesovantordedetiochmeddetpltsligaochganska dramatiska infldet av flyktingar drmed ha givits ett gyllene tillflle fr ensociokulturellkonfliktdimensionatttavidochutnyttjasavfrmlingsfientligakrafter.Den sociokulturella konfliktdimensionen betonar skillnaden mellan sociala ochkulturellaidentiteteristlletfrklassidentitetenochmjliggrdrmeddenretoriksomfrekommerhosSD,dolikagrupperstllsmotvarandraochettkulturellthomogentsamhlle frordas. Sverigedemokraterna frmodas sledes tjna p att dennakonflikdimension gr sig gllande i den politiska debatten, dels p grund av att den

passar bra in p deras beskrivning av samhllet, dels p grund av att de etableradepartierna ofta saknar enutvecklad politik pdettaomrde. Dettakan delvis frklaraSD:suppgngochfalliDalsEddockenbartdelviseftersomdetnidagkvarstrenkonvergensmellandepolitiskapartiernaikommunen.P Eker dremot har ingen liknande konvergens kunnat sknjas. De politiskaalternativenrrelativttydligaochklassiskahgervnsterfrgordiskuteras.FljaktligenkandennateoriintefrklaravarkenSD:suppgngellerfallikommunen.Enligtdennafrklaringsmodellbrdetdockframhllasattpartiernagjorderttiatt,trotsenighetenkringarbetet mot nazism, rasism och frmlingsfientlighet, fortstta att vara politiskaopponenterivrigafrgor.

48Rydgren,Frnskattemissnje ,s.2849SeRydgren,Frnskattemissnje ,s.22.


28/31

25

4Avslutandediskussion

Denna studie har fokuserat p de enda tv kommuner som bevittnatSverigedemokraternasuppgngochfall;DalsEdochEker.Medandebdarexempelp kommuner som uppenbarligen lyckats bli av med Sverigedemokraterna frn denkommunala politiken, r det frn Eker vi kan hmta de flesta lrdomarna. Det brppekas att dessa rekommendationer inte utgr ngon mirakelkur motfrmlingsfientlighet.Degrundaspenfallstudieavenendasvenskkommun,underenmandatperiodochdessgenerellagiltighetrdrmedmycketbegrnsad.D fallstudien visar att agerandet frn kommunen p flera punkter verensstmmermed forskningen om hur ogynnsamma mjlighetsstrukturer skapas fr ett

frmlingsfientligtpartirkommunenndockintressantfrdensomletarefterexempelphurfrmlingsfientligapartierkanmotverkaslokalt.Vidarebrppekasattdetrderettannorlundapolitisktklimatidag,2010,nvaddetgjorde under Sverigedemokraternas tid i Ekers kommunfullmktige. Den frmstaskillnaden r att SD idag tnjuter betydligt mer politisk legitimitet. Negligering ochutfrysningsmetoder fungerar drfr frmodligen inte lika bra idag som det gjorde imittenp90talet,mendettarhellerintedeviktigastepunkternapvilkamangjorderttiEkerkommun.Utfrysningmodellen,somkundehafungeratdeftersomenrstp SD d hade tett sig som bortkastad, fungerar frmodligen inte alls i valet 2010eftersompartietharenspassreellmjlighetatttasigintillochmediriksdagen.En

sdantaktiklristlletgepartietochdessvljarevattenpsinmisstroendekvarn.VadkanvidlraavfalletEker?FORESskulleviljapekapfrmsttresakersomvaravviktfrSverigedemokraternasfall:

1. Eker genomfrde stora insatser mot rasism och frmlingsfientlighet,framfrallt bland skolungdomar. P detta stt lyckades man sl undangrogrunden fr SD. Partiets och rasisternas egna antisociala frehavandenhjlpteockstillattbildaennegativbildavfrmlingsfientligakraftergenerelltstt.

2.Sverigedemokraternabehandladepettkorrektsttikommunfullmktigeochimedia.Undantagetvarreglernakringpartistdet.UtverdenincidentenkundeSDintehvdamartyrskap(vilketdeintehellergjordeviddettillfllet).

3. Varken i den politiska debatten eller den mediala bevakningen fick SD ellerflykting och invandringsfrgorna ngot strre utrymme. SD fick inte mermedialtutrymmenettpartimed221rsteriryggenkanfrvntasig.Ingenanammade heller SD:s samhllsbeskrivning. Istllet upprtthll man detraditionellaochfortfarandeaktuellapolitiskakonfliktdimensionera.

Trots det frndrade politiska klimatet skulle vi vilja hvda att dessa tre tgrderfortfarandehllersommotstndsstrategier.Allts:i)arbetamotfrmlingsfientlighet,ii)

bemtSDssomvrigapartiermedsammastorlekskullehablivitbemttochgeintevaresigpartietellerflyktingochinvandringsfrganmerutrymmenvadsomrrimligt


29/31

26

och proportionerligt, utan fortstt att fra en polariserad debatt p andrapolitikomrden.Framfralltviktigttersigettstarktantirasistiskcivilsamhllevarafrattdet somvarken syns imediaellerkommunfullmktigesammantrden,mensomrnogsviktigtfrvalresultatet,skaverkamotettfrmlingsfientligtpartinmligendetpersonligasamtalet.


30/31

27

Referenser

Art,David(2006),TheEuropeanRadicalRightinComparativeHistoricalPerspective,AmericanPoliticalScienceAssociation,Philadelphia,August31September3Clinell, Bim (1999), Svensk hgerpopulism i franskt ljus, i Clinell, Bim m. fl.Demokratinsfrgrare,SOU1999:10,s.201217Demker,Marie(2007),Attitudestowardimmigrantsandrefugees.Swedishtrendswithsome comparisons, Paperpresented at Intenational Studies Association 48th AnnualConvention

Diaz, Alberto Jose (2006), Populism och frmlingsmisstro Sverige i Europa,IntegrationsverketEkstrmvonEssen,Ulla(2006),Sverigedemokraternaidesvenskakommunerna20022006.Enstudieavpolitiskaktivitet,strategiochmobilisering.,IntegrationsverketHolmberg, Sren och Oscarsson, Henrik (2008), Alliansseger, SCB, GteborgsuniversitetHolmberg,SrenochWeibull,Lennart(red.)(2007),Svenskatrender19862007,SOMrapport19

Lodenius,AnnaLena(1999),BemtandeavfrmlingsfientligaochpopulistiskapartierikommunerochlandstingiClinell,Bimm.fl.Demokratinsfrgrare,SOU1999:10Loxbo,Karl,ErlingssonGissurochhrnvall,Richard(2009),SupplyEqualsSuccess?,RationWorkingpapers132Rydgren,Jens(2008),Immigrationsceptics,xenophobesorracists?RadicalrightwingvotinginsixWestEuropeancountries,EuropeanJournalofPoliticalResearch47,s.737765

Rydgren, Jens (2005), Frn skattemissnje till etnisk nationalism. Hgerpopulism ochparlamentariskhgerextremismiSverige.,Danmark:StudentlitteraturWeldon, Steven A. (2006), The Institutional Context of Tolerance for Ethnic Minorities: AComparative, Multilevel analysis of Western Europe,American Journal of Political Science

50 (2), s. 331-349

Wilkes,Rima,Guppy,NeilochFarris,Lily(2008),NoThanks,WereFull:IndividualCharacteristics,NationalContext,andChangingAttitudesTowardImmigration,IMR42(2)


31/31

[email protected],11820Stockholm

OmFORESFORESrennytankesmedjasomvillfrndra.Globaliseringochklimatfrndringinnebrutmaningarsomkrvernyasttatt

se p samhllet. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga ider och positiv energi.

Vibyggerntverkavsamhllsintresseradeochexperter.Tillsammanskanvitaframtydligaochkonkretafrslagplsningar

frenhllbarframtid.

Lokal bekämpning av främlingsfientlighet - FORES Policy Paper 2010:1

Documents

Transcript of Lokal bekämpning av främlingsfientlighet - FORES Policy Paper 2010:1