2017-11-21

1(19)

Lokal arbetsplan 2017/2018

Vallatorpsskolan

2017-11-21

2(19)

Innehållsförteckning

Ledningsdeklaration ............................................................................................... 3

Skolans verksamhet ................................................................................................ 3

Organisation ............................................................................................................ 5

Skolans systematiska kvalitetsarbete ................................................................... 6

Uppdrag .................................................................................................................... 7

Prioriterade områden för förbättringar ................................................................. 7

Normer och värden ................................................................................................. 8

Arbetssätt ............................................................................................................... 9

Kunskaper .............................................................................................................. 13

Arbetssätt ............................................................................................................. 15

Elevers inflytande .................................................................................................. 18

Arbetssätt ............................................................................................................. 19

Medarbetarengagemang .......................................Fel! Bokmärket är inte definierat.

Arbetssätt ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ekonomi .................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.

Arbetssätt ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

2017-11-21

3(19)

Ledningsdeklaration

LEDNINGSDEKLARATION Min bestämda uppfattning är att alla elever vill och kan lära sig, bara de får möj-lighet att utveckla sina förmågor. En förutsättning för att man som elev ska nå framgång är att man blir sedd, lyssnad på, känner sig delaktig och blir bekräftad. Vi ska ge eleverna upplevelser och utmaningar, ställa relevanta krav och ge åter-koppling. Detta kommer att ge dem förutsättningar att inhämta kunskaper, ut-veckla sina färdigheter och förmågor. Vi ska kittla deras nyfikenhet och lust att vilja lära mera. Jag är övertygad att om vi erbjuder detta i en miljö som är kreativ, inspirerande och präglad av trygghet, blir deras möjligheter oändliga. Det finns inga svaga elever, bara elever som behöver olika lång tid och det är vår skyldighet att ge dem det, precis som de som har stor tillgång till sina förmågor redan när de kommer till oss, har samma rätt att utvecklas vidare. Jag vill att de elever som lämnar oss efter avslutad skolgång ska göra det väl rus-tade att möta nästa steg på deras lärande väg, att de lämnar skolan med stark självkänsla, ett gott självförtroende och en fortsatt lust att lära. Att vi har gett dem mod att stå för sina åsikter och visa respekt för varandra och vår gemensamma miljö. För att lärande ska ske oavsett på viken nivå eller i vilket ämne, är tydlighet, akti-vitet, delaktighet och återkoppling grundbultar för mig. Eleverna kommer att lyckas om vi erbjuder en lärande miljö som präglas av tyd-lighet för eleven, vilka mål som gäller och vad arbetet ska leda till. Att eleven är delaktig i processen, hur arbetet ska utformas på väg mot målen, är självklart utan att på något sätt frånta läraren ansvar eller ifrågasätta deras kompetens el-ler profession. Formativ bedömning ska vara ett levande verktyg i skolan, både för lärare och elever, bedömningen/återkopplingen ska formulera nya delmål som leder ytterli-gare en bit mot huvudmålet. Väsentligt för att optimera elevernas lärande är tydliga vuxna som har förmåga att se alla elever. Vuxna som kan skapa en lärandemiljö tillsammans med ele-verna, som är trygg och präglad av arbetsro och där klimatet tillåter att man kan göra fel och göra om. En lärandemiljö som ger variation och som inspirerar ele-verna att prova nya och olika vägar mot målet. För att eleven ska kunna utveckla sitt lärande måste de uppleva sammanhang, få tillfällen till realupplevelser, vilket kräver att de vuxna runt eleverna samarbetar och skapar helheter. Flera framstående forskare de senaste åren lyft fram och särskilt betonat vikten av tydliga mål, engagerade vuxna och formativ bedömning. Jag tänker företrä-desvis på John Hattie och Dylan Williams, vars forskning gjort stora intryck på mig. Britt-Marie Brottman Adamsson, rektor

Skolans verksamhet

VALLATORPSSKOLANS VERKSAMHET Skolans verksamhet omfattar förskoleklass till och med årskurs 9, samt fritidshem för eleverna upp till och med årskurs 3.

2017-11-21

4(19)

Vi är en skola för alla och har aktivt valt att inte ha någon unik inriktning. Vallatorpsskolan startade sin verksamhet 1980 som en då traditionell 1-6 skola, med tillhörande lekskola för 6-åringar, sedan dess har behoven av skolplatser förändrats, likaså uppdraget, detta sammantaget bidrog till att Vallatorpsskolan fick möjlighet att utöka sin verksamhet till att bli Täbys första F-9 skola, som invig-des 2001 och kompletterades lokalmässigt med en komplett idrottshall 2004. Vi saknar undervisningslokaler för hem-och konsumentkunskapsundervisningen och har sedan flera år tillbaka köpt den undervisningstiden av Skolhagenskolans pedagoger, vilket fungerar väl, men naturligtvis skulle vi vilja ha egna lokaler för att kunna vara en helt komplett skola, lokalmässigt. Elever som önskar fritidsverksamhet från år 4 har möjlighet att skriva in sig på fri-tidsgården Myran, som ligger i anslutning till skolgården. De erbjuder även rast-verksamhet för våra elever i årskurs 6 -9. Deras lokaler kan bättre tillgodose ele-vernas behov av att bland annat få spela pingis mm. Mitt i skolan finns vårt stora och välfyllda bibliotek, som är bemannat av en biblio-tekarie 5 dagar i veckan. Biblioteket fyller ur flera aspekter en viktig plats på sko-lan, platsen erbjuder lugn, inspiration och är ett kunskapscenter. Det härbärgerar naturligtvis den skönlitterära bokskatt som eleverna frekvent lånar och läser ur. Vårt uppehållsrum för de äldre eleverna ligger i anslutning till biblioteket och där finns det även möjlighet för eleverna att köpa enklare mellanmål. Vi har en fritids-ledare som bemannar cafét fyra dagar per vecka. Idag har vi cirka 570 elever, de flesta finns i förskoleklass och årskurs 1-5, men vi har ökat antalet elever i de senare årskurserna, vilket är mycket positivt. Nästan samtliga elever upp till och med årskurs 3 är inskrivna på våra fritids-hemsavdelningar. Vårt upptagnings-område består av en blandad bebyggelse, men domineras av småhus. Glädjande är att cirka 90 % av eleverna upp till årskurs 5 och är boende i vår närmiljön och väljer vår skola. De elever som som väljer någon av de andra sko-lorna i kommunen som erbjuder undervisning från årskurs 6/7, uttrycker ibland att de behöver vidga sina intryck och sociala nätverk. Vi har fantastiska ljusa och fräscha lokaler som inspirerar till lärande. Skolans medarbetare har följande uppdrag/kompetenser Lärare, inkl. speciallärare, 42 stycken Förskollärare, 3 stycken Barnskötare, 12 stycken Pedagogiska stödresurser,12 stycken Skolintendent, 1 Vaktmästare, 1 Bibliotekarie, 1 Biträdande rektor, 1 Rektor, 1

2017-11-21

5(19)

Organisation

VALLATORPSSKOLANS ORGANISATION Skolan är organiserad i 6 arbetslag som omfattar alla elever och pedagoger. Arbetslag förskoleklass består av 3 klasser med 2 pedagoger i varje klass, per-sonalen kompletteras med en pedagogisk resurs i samtliga klasser , som stöttar elever med unika behov. Arbetslag 1-3, består av 9 klasser fördelade i årskurs 1, 2 och 3. Arbetslag 4-5, består av årskurs 4 och 5, 2 fyror och 3 femmor. Arbetslag 6-9, består av årskurserna 6, 7, 8 och 9 sammanlagt 8 klasser. Arbetslag fritids, omfattar alla fritidshemsavdelningar som arbetar med eleverna i årskurs 1-3 och som är inskrivna i verksamheten. Vi har åldersrena avdel-ningar. Förskoleklassbarnen fortsätter i sin vanliga klass under sin fritidstid. Arbetslag övriga, inkluderar den personal som är ensam i sin yrkesutövning. Skolintendent, vaktmästare, bibliotekarie, specialpedagog och speciallärare. Varje arbetslag har 1-2 arbetslagsledare och bildar tillsammans med rektor och biträdande rektor, skolans ledningsgrupp. Elevhälsoteamet består av skolpsykolog, kurator, skolsköterska, SYV, och spe-ciallärare/pedagog samt rektor.

2017-11-21

6(19)

Skolans systematiska kvalitetsarbete

SKOLANS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE I vårt arbete att ständigt utveckla vår verksamhet och höja kvalitén, utgår vi från resultaten i de utvärderingar och olika enkäter som genomförts på kommunal och lokal nivå, till exempel Våga visa. Vi försöker även inkludera de synpunkter och återkopplingar som vi erhåller av/från elever och deras vårdnadshavare, om de är till gagn för verksamheten och bidrar til att vidareutveckla den mot våra upp-drag i styrdokumenten och/eller i förhållande till våra prioriterade områden. Sko-lans klassombudsmöten som vi har 4 gånger per läsår är exempel på ett sådana tillfällen, där väsentlig återkoppling av vårt arbete kan lyftas fram. Olika former av insatser på grupp eller enskild nivå följs också upp systematiskt, både i samband med Eht- möten, arbetslagsmöten eller andra sammankomster. Utgångspunkt för vårt kvalitetsarbete är skolans årshjul som inkluderar samtliga former av uppföljningar. Inhämtad data sammanställs av skolledningen och bearbetas vidare i skolans ledningsgrupp. Tillsammans tar vi fram prioriterade arbetsområden till nästkom-mande arbetsplan. Prioriteringarna som kan omfatta övergripande organisation, utvecklingsgrupper/råd delges medarbetarna i olika forum. Dessa förslag ska till-sammans med gällande styrdokument leda till förbättrad kvalité och högre måluppfyllelse. Parallellt med detta arbete planerar skolledningen en kompetens-utvecklingsplan för att ge samtlig personal en gemensam plattform inför fortsatt arbete med de prioriterade områdena. Efter att personalen haft möjlighet att ta del av förslagen, lägga till eventuella yt-terligare förbättringar planeras aktiviteter för att uppnå önskat resultat. I samband med läsårsstart och en för personalen gemensam planeringsdag, pre-senteras de nya prioriterade områdena och utvecklingsgrupperna. Personalen

2017-11-21

7(19)

formerar sig i olika grupper så att alla arbetslag är representerade i varje grupp. Varje grupp förfinar planeringarna, gör en agenda som inkluderar hur arbetet ska presenteras och framförallt hur eleverna ska involveras. Agendan innehåller även datum när aktiviteter ska ske, vilka som omfattas och vem som ansvarar. Vårdnadshavarna informeras om vilka prioriterade områden vi ska arbeta med via ett informationsbrev som skickas hem, i början av läsåret. Därefter informeras de löpande under året om eventuella ytterligare förändringar eller justeringar av våra insatser. De har alltid möjlighet att återkoppla via klassombudsmöten eller i samband med föräldramötena. Många ger återkoppling av olika karaktär via di-rektkontakt eller mail. Vi arbetar efter två principer i samband med vårt kvalitetsarbete. Den ena och mest frekventa är, planera-genomföra-följa upp- förbättra- planera igen osv. Den andra har vi hämtat från den stora kundundersökningen ”Våga visa".

Prioritera, det som har starkast samband med föräldrars/elevers övergri-pande nöjdhet

Vårda, det som har starkast samband med nöjdheten

Kan bli bättre, förbättringar önskvärda.

Bevaka, uppmärksamma så att resultaten inte blir försämrade. Se bilaga nr 1.

Uppdrag

VALLATORPSSKOLAN UPPDRAG Vallatorpsskolans uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument, omsatta i skolans lokala arbetsplan. Vi ska göra detta i en miljö som främjar lärandet och har eleverna i fokus.

Prioriterade områden för förbättringar

Det övergripande målet för vårt utvecklingsarbete läsåret 2017/18 är Inklude-rande lärmiljöer. Allt det vi kommer göra under året ska kunna hänvisas till detta. Inkluderande lärmiljöer är ett stort begrepp som behöver olika infallsvinklar och angreppspunkter för vi ska kunna leva upp till målet att fler elever känner att de inkluderande lärmiljöerna blivit bättre. Tillgängligt lärande: Självklart ska en skolas utgångspunkt vara att det som man lär ut ska vara tillgängligt för alla elever oavsett vilka förutsättningar man har. Val-latorpsskolan har som idé att vara en skola för alla och då måste tillgängligt lä-rande vara det som genomsyrar allt arbete på skolan.

Kollegialt lärande: Det finns mycket kompetens på Vallatorpsskolan och genom att öka det kollegiala lärandet delge varandra. Vi utvecklar under året de pedagogiska konferenserna där längre sammanhängande tid ges för att ur olika synvinklar utveckla pedagogernas kompetens.

IFOUS: Att utifrån forskning och beprövad erfarenhet förbättra skolans förutsättningar att skapa inkluderande lärmiljöer. I detta ingår en utbild-

2017-11-21

8(19)

ning där ett antal lärare ska ingå, detta inkluderar handledning av speci-allärare på skolan.

Utveckla vår bedömmningskompetens: Genom att vi fått en förstelärare med inriktning mot bedömning i de naturvetenskapliga ämnena så kom-mer kompetensen kring detta att öka på skolan. Skolledningen träffar förstelärarna flera gånger per termin och kommer då diskutera hur man för ut den specialkunskapen till alla lärare. Vi kommer även att arbeta ännu mer med formativ bedömning och i att utveckla kompetensen i hur man med teknikens hjälp kan göra detta till en enkel vardag för lärare och elever.

IKT och digitalisering: Framtidens samhälle kommer kräva en ökad digital kom-petens hos medborgarna. På Vallatorpsskolan arbetar vi för att förbereda våra elever för det samhälle som kommer möta dem. Under starten av hösterminen kommer alla elever i årskurserna 4-9 få en grund-utbildning i några av de program som ingår i GSuite. Detta för att de ska kunna utnyttja de tillgängliga digitala hjälpmedlen för att lära sig så mycket som möjligt men också variera de former de kan redovisa sina nyvunna kunskaper. För att öka den digitala kompetensen hos pedagogerna kommer vi hålla ett antal workshops på temat hur IKT kan utveckla undervisningen. Elevdemokrati och delaktighet: Elevernas delaktighet i sitt lärande, sin skol-gång och sin arbetsmiljö är en central del i skolans läroplan. Genom att ge möjlig-het att komma med synpunkter på bl a trygghet, arbetsro och arbetsmiljö synlig-gör man för eleverna vilka möjligheter till påverkan det finns. Skolledningen har avsatt tid varje tisdag för att träffa skolans olika råd som finns för eleverna (skyddsombud, elevråd, miljö mm), detta för att säkerställa att elevrenas syn-punkter och åsikter kommer fram. Vi har också utarbetat en mall för hur klassråden ska genomföras varje vecka så att man skapar och tydliggör den demokratiska processen. Vi kommer också att vidareutveckla de elevledda utvecklingssamtalen som vi ar-betat med tidigare. Detta kommer i år omfatta alla årskurser. Genom att planera för och hålla i sitt eget utvecklingssamtal hoppas vi att eleverna själva får syn på sitt eget lärande och den proocess som lärandet innebär. Kränkande behandling/ Trygghet: Vi önskar att alla elever på skolan ska känna sig trygga under sin skoldag. Vi kommer fortätta utveckla vårt arbete med fadder-verksamheten mellan årskurserna.Vi ser det som en fördel att vara en skola där man kan gå hela sin grundskoletid, därför måste vi hela tiden aktivt arbeta för att elever och föräldrar tycker det samma. I en värld där barn och ungdomar utsätts för situationer via sociala medier som kan vara både svåra och skapa otrygghet så är det viktigt att vi i skolan stöttar dem. Därför kommer vi att lyfta frågan om hur man hanterar sociala medier, först med en föreläsning sedan med diskussioner i klassrummet.

Normer och värden

Läroplanen

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

2017-11-21

9(19)

respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behand-ling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-kator

Förtroendet för de pe-dagogiska verksam-heterna är högt

Eleverna är trygga

Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola, 95%

Arbetssätt

Ar-betssätt

Beskrivning

An-svar och upp-gifter

Vär-de-grundsarbete.

Värdegruppsarbetet på skolan omfattar olika arbetssätt beroende på motta-gande åldersgrupp. Gemensamt för samtliga arbetssätt är att belysa hur vi för-håller oss till varandra och vår gemensamma miljö, och att alla människor lika värde är en av hörnstenarna i vår skola. * Samling varje dag med olika teman inom "Normer och värden" i förskoleklas-serna. * Utformning av "kompisregler" och skolregeler som konkret beskriver vilket för-hållningssätt vi ska till varandra. * EQ-övningar klass/gruppvis i samband med klassråden. * Tema-arbeten i olik ämnen som ger eleverna möjlighet att uttrycka och disku-tera olika uppfattningar och dilemman. * Gruppdiskussioner och värderingsövningar kring exempelvis sexualitet, kroppsideal, fair play, beroende på naturliga kopplingar till olika ämnen och ämnesområden. * Gå igenom förväntansdokument samt likabehandlingsplan på föräldramöte i aug/sept. Förväntansdokumentet ska vara ett levande dokument som används vid utvecklingssamtal och mentortid. Vi upprättar ett dokument som eleverna kan fylla i där de kan skatta sig själva utifrån förväntansdokumentet.

Samt-liga peda-goger.

Le-dar-skap i klassrummet.

* Genom ett tydligt ledarskap i klassrummet bidra till arbetsron är god. Detta sker bland annat ge-nom * Fast struktur under lektion-erna, vilket inkluderar dag- eller lektionsplanering på tavlan, fasta placeringar, inlämning av mobiler. närvaroregistrering. * Beskrivning av lektions innehåll, förväntningar på arbetet som ska ske under lektionen och vad lektionen ska innehålla och vilka förväntningar vi har på lekt-ionen, vilka mål vi arbetar mot, vilka förmågar vi ska träna exempelvis. På så sätt kan vi även utvärdera när vi rundar av lektionen, hur gick det? Har vi övat på…? Vilka begrepp har vi övat på? Det kan vara stort och smått beroende på var i processen man är.

Men-torer som har unik känne-dom om en-skilda elever infor-merar

2017-11-21

10(19)

Ar-betssätt

Beskrivning

An-svar och upp-gifter

* Vi avslutar lektionen med en checklista över den egna arbetsinsatsen. Den egna checklistan kan sedan stämmas av med områdets bedömningsmatris, vil-ket leder till att eleven kan reflektera kring huruvida ökat fokus kunde lett till högre resultat.

övriga kolle-gor. Samt-liga under-vi-sande peda-goger.

Klassråd

Klassråd genomförs i alla klasser från årskurs 1 -9 en gång per vecka. En ge-mensam agenda finns att tillgå, som inkluderar en del gemensamma punkter som till exempel Eq-övningar, och andra frågeställningar som främjar samar-betet och klimatet i klassen. I samband med klassråden ska representanter för andra råd i skolan ges möjlighet att föra fram och ta emot åsikter/reflektioner från klasskamrater. Klassråden protokollförs.

Men-torerna är ansva-riga för att bygga upp och be-fästa struk-turen för klass-råden , och sti-gande ålder och trygg-het i klasen över-låta mer ansvar till ele-verna.

Elevråd,

Vi har två elevråd ett med representanter för F-klass- årskurs 5 och ett för års-kurs 6-9. Målet med elevråden är att tillvarata elevernas intressen och ge sko-lans personal tillfälle att beskriva och förtydliga elevernas rättigheter och skyl-digheter. En ordförande och sekreterare utses i respektive råd, elever som vill och kan ta ansvar för att driva olika frågeställningar.

Två peda-goger deltar i re-spek-tive råd, och ansva-rar för att alla

2017-11-21

11(19)

Ar-betssätt

Beskrivning

An-svar och upp-gifter

elever-nas åsikter och ut-veckl-ings-förslag fram-förs och re-spekt-eras helt i enlig-het med de värden som ut-trycks i läro-pla-nen. Peda-go-gerna stödjer ele-verna i att proto-koll skrivs och läggs ut på en för alla till-gäng-lig di-gital plats.

Mentors-samtal för alla ele-ver

Varje mentor träffar " sina " Mentorselever regelbundet för uppföljning av nu-läge och eventuella behov av åtgärder. Samtalet ger mentor och elev möjlighet till en utvecklad relation. Varje samtal är cirka 15 min/ tillfälle och är schemalagt.

Men-tor, plane-rar och in-forme-rar ele-verna

2017-11-21

12(19)

Ar-betssätt

Beskrivning

An-svar och upp-gifter

års-kurs 1-9.

om tid och plats för samta-len.

Fad-der-verksamhet.

Yngre och äldre elever träffas vid ett par tillfällen per läsår, för att genomföra olika aktiviteter. detta ska främja respekten för varandra, bidra till ökad trygg-het och knyta relationer. Äldre lär yngre och vice versa.

Men-torerna or-gani-serar vilka elever som ingår i olika kon-stellat-ioner, samt vilka aktivi-teter som ska ge-nom-föras.

Ge-mensamma samlingar för samtliga ele-ver års-kurs F-9.

Vi genomför gemensamma samlingar för alla elever i samband med olika trad-itioner som finns på skolan, till exempel skolstart, FN-samling, avslutningar, Novellsamling för att stärka vi-känslan och befästa ett antal traditioner som bi-drar till igenkännande och trygghet.

Samt-liga peda-goger som tillde-las an-svar och resur-ser för olika sam-lingar.

Rast verksamhet, för ele-verna i

Rastvärdarna presenterar sig i samtliga klasser årskurs 1-5. Tydliga schema finns i alla entréer med namn och bild på de som är rastvärdar vid olika till-fällen. Skolgården är indelad i olika zoner som rastvärdarna ansvarar för. Rastvärdarna är väl synliga genom att de har reflexvästar eller röda jackor i samband med rasterna. Rastvärdarna erbjuder någon form av organiserad aktivitet under någon av veckans raster, efter önskemål från eleverna och det yngre elevrådet. Rastvärdarna finns i närheten av "Solstenarna" dit elever som inte hittar någon kamrat att vara med eller som känner sin ensamma kan gå, för att få sällskap och stöd.

An-svarig för fri-tids-verk-sam-heten upp-rättar schema för

2017-11-21

13(19)

Ar-betssätt

Beskrivning

An-svar och upp-gifter

års-kurs 1-5.

rast-vär-darna, och plane-ring för be-sök i klas-serna.

Rast verksamhet och café, ele-verna i års-kurs 6-9.

Cafét är öppet måndag - torsdag, och säljer enkla mellanmål. Det finns möjlig-het att låna spel, träffa kompisar eller vila. Eleverna har möjlighet att besöka Myran under deras öppet- hållande som sammafaller med elevernas lunchraster. Myrans personal kommer till vårt café regelbundet.

An-svarig för café-verk-sam-heten.

Trygghetsvandringar.

Klasserna promenerar genom såväl skolhus som i den närliggande utemiljön för att identifierade otrygga platser.

Klass-lä-rare/fritids-perso-nal an-svarar för att identi-fiering ge-nom-förs före vecka 38.

Kunskaper

Läroplan

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i var-dagslivet,

2017-11-21

14(19)

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsve-tenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera stånd-punkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och väster-ländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och histo-ria,

kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar ut-veckling,

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kul-turutbud,

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom-munikation, skapande och lärande,

och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinrikt-ning.

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-kator

Eleverna når högt ställda kunskapskrav

Skolan har en till-gänglig lärmiljö

SPSM för området pedagogisk miljö, lägst värde 4.

Andel elever i årskurs 9 som uppnått kun-skaper motsvarande betyget minst E i alla ämnen, 95 %

Genomsnittligt merit-värde för årskurs 9, 240.

2017-11-21

15(19)

Valaltorpsskolans elever har möjlighet att genomföra hela sin grundskoleutbild-ning i vår skola. Detta ger skolans pedagoger uúnika möjligehter att följa, stödja och utmana eleverna under lärande väg. Skolans lärare har en hög kompetens och mångårig erfarenhet av undervisnign och lärande, och följer kontinuerligt aktuell forskning för att öka sin kompetens inom undervisningsområdet, vlket gagnar eleverna. Vi följer kontinuerligt upp elevernas kuskapsutveckling genom klasskonferenser, resultaten av de nationella proven och betygsammanställningar.

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Tillgänglig lärandemiljö.

Genom att samtlig personal inhämtar fördjupande kun-skaper inom området via ge-mensam litteratur, utvecklar vi vårt arbete så att all under-vising ska vara tillgänglig för alla elever.

Skolledningen, elevhälsan och ledningsgruppen organi-serar arbetet kring detta. Samtliga pedagoger deltar ak-tivt.

Undervisning i förskole-klass.

* Arbeta enligt "Bornholmsmo-dellen " för att träna elever-nas fonologiska medveten-het, genom att använda rim, ramsor, vad är ett ord och vad är en mening, antal ljud i or-det, första och sista ljudet etc. Halvklass 1 gång/vecka. * Bokstavstema: Vi pedagoger väljer 1 bokstav/vecka och eleverna röstar i respektive klass vad och hur vi ska jobba med den aktuella bokstaven. Helklass några tillfällen/vecka. * Bokstavssamling: Vi ser hur bokstaven ser ut och hur den låter. Alla eleverna säger var sitt ord som innehåller denna bokstav och säger om det är en gemen eller versal och om bokstaven finns först, sist eller mittemellan i ordet. Vi räknar hur många av den aktuella bokstaven varje grupp fick och lägger ihop dessa – hu-vudräkning. Halvklass 1 gång/vecka. * Vi utgår från läromedlet ”Mattedetektiverna” för att ut-veckla förmågan och förståel-sen av bland annat tal och an-talsuppfattning, sortering, klassificering, lägesbegrepp, siffersymboler, geometriska fi-gurer, problemlösning och tidsbegrepp. Halvklass 1

Pedagogerna i förskoleklass ansvarar för att bidra till att göra eleverna "läs- och skriv-beredda" och får grundläg-gande begreppsuppfattning inom matematiken.

2017-11-21

16(19)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

gång/vecka. * I vårt bokstavstema kommer även matematiken in. Hel-klass några tillfällen/vecka. * På vår bokstavssamling an-vänder vi oss av matematik. Vi tittar på naturens växlingar i vår skog. * Vi sorterar papper i en spe-ciell korg som eleverna får gå och tömma i skolans soprum. * Vi jobbar med ”Allemansrät-ten” under läsåret.

Elevens val/fördjupning.

Eleverna erbjuds att välja mel-lan x antal olika ämnen vid ett tillfälle i veckan under elevens valtiden. Årskurs 4-9 startar läsåret med grundläggande undervis-ning i GSuite, för att öka kun-skapen om och användandet av våra digitala läromedel. Årskurs 7-9 kommer från slu-tet av september att ha ett valbart ämne per vecka och en studiestuga att gå till vid det andra tillfället. Syftet med att erbjuda olika studiestugor är att avlasta eleverna delar av deras upplevda stress inför olika skoluppgifter. Kan peda-gogerna bidra till att förklara, förtydliga, förankra och ge för-förståelse inom viss ämne är vår övertygelse att stressen minska och arbetsmiljön för-bättras.

Undervisande pedagoger.

Bibliotek.

Välutrustad bibliotek som in-bjuder till klassbesök och spontana för inhämtning av in-spiration, faktakunskaper och bokprat. Kompletterar övrig undervis-ning med litteratur och kom-petens.

Bibliotekarien.

Framtidsveckan.

Under en vecka erbjuds ele-verna i årskurs nio att samar-beta med olika aktörer inom näringslivet och andra institut-ioner i samhället. Detta är ett alternativ tillprao, vi bjuder in samhället till oss som förelä-ser, berättar och beskriver olika yrken och uppgifter.

Syv och övriga pedagoger som har fått tilldelade uppgif-ter.

2017-11-21

17(19)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Temaarbeten / FLL.

Inom undervisningen av olika ämne arbeta tematiskt för att träna olika förmågor i sam-band med temats upplägg, krav och redovisningsformer.

Undervisande pedagoger

Formativ bedömning av ele-vernas arbete.

Kontinuerlig bedömning av elevernas pågående arbeten, för att öka kvalitén i arbetena och därmed nå en för ele-verna ökad måluppfyllelse.

Undervisande pedagoger.

Moderna språk årskurs 4-5. Undervisning av tyska , spanska och franska i årskurs 4 och 5, 30 minuter per vecka.

Lärarna i moderna språk.

Läxstugor. Läxstugor en för respektive stadium erbjuds vid ett tillfälle per vecka.

Ansvarig pedagog, som orga-niserar stugorna och informe-rar eleverna om tid och plats.

Väl utbyggd elevhälsa.

Elevhälsan omfattar speciallä-rare/peedagoger som efter analys av elevenas behov och beslut i Eht, ger elever i behov av olika insatser detta, under kortare eller längre tid. En del elever i senare år er-bjuds planeringsstöd för att organisera sina skoldagar och hemarbeten, i ett led att öka deras självaständighet och ansvarstagade. Elevhälsan inkluderar även skolhälsans personal som uti-från sina unika kompetenser stödjer elever som har behov av detta. Elevhälsans perso-nal handleder även övriga pe-dagoger, och elevernas vård-nadshavare om önskemål finns och beslut fattats på EHt.

Elevhälsans personal.

Simundervisning.

Regelbunden simundervisning som en del av elevensval ti-den, erbjuds elever som be-höver träna simning för att uppnå kunskapskraven i idrott och hälsa.

Idrottslärare.

Ämnesundervisning.

Udervbisning i skolans samt-liga ämnen i enlighet med gäl-land estyrdokument. Under-visningen ska ge kunskaper i form av fakta, färdigeter, för-ståelse och förtrogenhet. Undervisningen ska individan-passas så att alla elever ut-manas och utvecklas optimalt. Arbetsätten varieraer över tid och är olika för olika ämnen,

Undervisande pedagoger.

2017-11-21

18(19)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

likaså vilka läromedel som an-vänds. Utvärdering av under-visningen sker löpande och dokumenteras i form av be-dömningar i Vklass, betyg och information inför klasskonfe-renser

Lärande i fritidsverksam-heten.

Genom en varierad och struk-turerad verksamhet som utgår från det centrala innehållet i Lgr11, erbjuda en rik variation av olika lärmiljöer, som bidrar till att öka den totala inlär-ningen. Praktiska aktiviteter som konkretiserar den teore-tiska undervisning är en del av verksamheten.

Pedagogerna inom fritidsverk-samheten.

Elevers inflytande

Läroplan

tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att ar-beta i demokratiska former

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsindi-kator

Eleverna når högt ställda kunskapskrav

Eleverna har reellt in-flytande på sitt lä-rande

Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker, 100% minst 100 %

Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter, 85 %.

Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete, 90%

För att öka elevernas inflytande i skolan och undervisningen, har vi upprättat ett antal råd där elevrepresentanter ingår, vi eftersträvar att de elever som väljer av

2017-11-21

19(19)

ingå i olika råd har ett engagemang för valt område. Råden inkluderar även några av skolans pedagoger. Vi kommer under detta läsår att ta nästa steg i vårt arbete med elevledda utveckl-ingssamtal. I samband med det samtalen har eleverna stor möjlighet att påverka vad de vill lyfta fram av sitt arbete i skolan, samt resonera om behov av utvecklingsområden för att komma vidare i sitt lärande. Eleven är huvudpersonen i sitt lärande och vår uppgift är att öka den insikten hos dem och leda dem vidare och utmana dem i sitt lärande. Vi använder oss av flera olika utvärderingsmodeller i samband med lektionsav-slut, för att ge eleverna möjlighet till att återkoppla till läraren vad som var bra, klart och tydligt eller behöver upprepas. Vi behöver utveckla och medvetande-göra eleverna om vilka möjligheter de har till inflytande och delaktighet, när et är möjligt att påverka och när möjligheterna är mindre.

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Elevledda utvecklingssam-tal.

En gång per termin genom-förs elevledda utvecklings-samtal under dagtid. Ele-verna genomför samtalet en-ligt en fast agenda, med stöd av mentor. Målet med samta-let är att öka eelvernas insikt om sitt lärande.

Samtliga elever och undervi-sande lärare. Lärarna ansvar för organisat-ion av samtalen och att alla elever får möjlighet att förbe-reda sitt samtal, genom in-hämtande av aktuell informat-ion om kunskapsutveckl-ingen av undervisande i re-spektive ämne.

Elevrepresentanter träffar skolledningen.

Representanter från olika elevgrupper/råd träffar skol-ledningen regelbundet, en grupp per vecka.

Skolledningen bjuder in till samtal och informerar elever om när och var. Målet är att öka insikten hos skolled-ningen om aktuella frågeställ-ningar hs eleverna.

Mentorssamtal

Varje mentor träffar "sina" mentorselever regelbundet , för att bland annat inhämta in-formation om hur eleverna uppfattar att den kan uttryckka åsikter, och bli lyssnad på.

Tematiskt arbete. Eleverna har möjlighet utifrån uppgift välja hur information inhämtas, redovisas.