Livsmedelsverkets årsredovisning 2006 · 2014. 11. 18. · myndigheten (Jo 2005/06:1, utg.omr. 23,...

Årsredovisning 2006

Innehåll

GD har ordet 1

Resultatredovisning 3

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel 4

Matvanorna i Sverige 5

Redlighet i livsmedelshanteringen 6

Verksamhetsgrenar

Säkra livsmedel 7

Bra matvanor 21

Redlig hantering 27

Övrig verksamhet 31

Noter till resultatredovisning 44

Finansiell redovisning

Ekonomisk analys 46

Resultaträkning 47

Balansräkning 48

Anslagsredovisning 49

Finansieringsanalys 50

Redovisningsprinciper 51

Sammanställning av

väsentliga uppgifter 52

Noter 53

Styrelsen 2007

Inger Andersson, generaldirektör, ordförande

Per Anders Fredriksson, ekoingenjör

Michael Hagberg, riksdagsledamot

Karin Höök, internationell jordbruksexpert

Gert Klötzke, adj professor

Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande

Kristina Orth-Gomér, professor

Ingegerd Palmér, högskolerektor

Fackliga representanter i styrelsen:

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, SACO

Anders Staffas, ST-Livs

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2006 under-

tecknades av Livsmedelsverkets styrelse i Uppsala

den 8 februari 2007.

Viktiga händelser under året

• Nya hygien- och kontrollförordningarna

har börjat gälla.

• En nationell kontrollplan för hela livsmedels-

kedjan har tagits fram.

• Ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen

har tagits fram och träder i kraft 2007.

• En modell för klassificering av risker har

utarbetats.

• Ett riksprojekt har belyst kvaliteten i mat som

levereras till äldre.

• Massmedial debatt om transfetters hälsorisker

• En ny Livsmedelsdatabas med uppgifter om

näringsinnehållet i mat har tagits i bruk.

• En stor undersökning om barns matvanor har

presenterats.

• Fältorganisationen för köttkontrollen har

regionaliserats.

• Livsmedelsverket blev certifierat som en hälso-

främjande arbetsplats enligt Korpens system.

1Resultatredovisning

2006 är det första året som Livsmedelsverket

rapporterar verksamheten enligt de tre nya

verksamhetsgrenarna – säker mat, bra mat-

vanor och redlig livsmedelshantering. Bety-

dande insatser för konsumenternas bästa har

gjorts under året och jag vill här särskilt

nämna och kommentera några av dem.

Nya hygien- och kontrollförordningar införda

EUs nya hygien- och kontrollförordningar bör-

jade gälla 2006. Huvudintrycket är att införan-

det har gått bra och jag tror att alla ser förde-

larna med de nya förordningarna. Det gäller

såväl för dem som ska utföra kontrollen som

dem som ska bli kontrollerade. Fördelarna

består av färre detaljer, mer målstyrning och att

kontrollen utgår från risken i verksamheten.

Inledningsvis uppfattades de nya reglerna på

flera håll som hårda och som uttryck för

byråkratisk okänslighet, så att till och med hela

verksamheter hotades, t ex matlagning i små

förskolor och försäljning av hembakade bullar.

Men som alltid krävs en intrimningsperiod

innan praxis i tillämpningen utvecklas, även

om införandet har föregåtts av mycket förbere-

delsearbete. De senaste två åren har verket

gjort stora utbildningsinsatser för att kommuni-

cera hygien- och kontrollreglerna. De flesta

kommunala inspektörer och länsveterinärer har

utbildats, nya vägledningar för tillämpningen

har tagits fram och gamla vägledningar har

reviderats.

Förändrad finansiering av kontrollen

En annan förändring är att kontrollen från 2007

ska vara fullt ut avgiftsfinansierad, dvs inga

skattemedel ska skjutas till. Det innebär för de

allra flesta en avgiftshöjning. Den risk som är

förknippad med verksamheten avgör avgiftens

storlek. Livsmedelsverket har tagit fram en risk-

klassificeringsmodell, där verksamheterna pla-

ceras i olika riskklasser. I systemet finns ett in-

citament inbyggt för företag som sköter sig bra

att sänka sina årliga kontrollkostnader.

Nationell kontrollplan

Ytterligare ett omfattande arbete som är kopp-

lat till de nya förordningarna är den nationella

kontrollplanen, som ska omfatta hela livsme-

delskedjan. Livsmedelsverket har haft ansvaret

för att samordna detta arbete med de andra

myndigheterna i kedjan. Arbetet har varit vär-

defullt i flera avseenden genom att det också

har bidragit till att stärka samverkan mellan

myndigheterna.

Viktig kunskapsbas för bra matvanor

En av Livsmedelsverkets huvuduppgifter är att

verka för bra matvanor och att fungera som

kunskapsbas i kostfrågor. Verket ägnar mycket

tid åt att stödja dem som arbetar för bra mat-

vanor på olika nivåer runt om i Sverige, bland

annat genom att ge ut nyhetsbrevet Aktuellt om

nutrition på verkets webbplats. Under året har

också råd om mat i förskolan och skolan tagits

fram, vilka kommer att lanseras under 2007.

GD har ordet

2 Resultatredovisning

En modernisering av livsmedelsdatabasen,

som innehåller all information om näringsinne-

hållet i våra svenska baslivsmedel, har skett

under året. Livsmedelsdatabasen används, för-

utom av oss själva, även av forskare och nä-

ringslivet och är en av de mest besökta sidorna

på webbplatsen.

Även om mycket har uträttats inom området

kost och hälsa återstår mycket att göra. Livs-

medelsverket bedömer att matvanorna i Sverige

är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma,

diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Måltider

och mat handlar givetvis mycket om glädje,

gemenskap och njutning. Men det går inte att

blunda för hälsoproblemen. Barn får i sig allde-

les för mycket godis, läsk, glass, snacks och

bakverk. Livsmedelsverket presenterade i sep-

tember den största undersökning av barns mat-

vanor som gjorts sedan den stora matvaneunder

sökningen i slutet av 1980-talet.

Vissa brister i redligheten

När det gäller redlighet i livsmedelshantering-

en, som i stor utsträckning handlar om brister

i märkningen, så kan den bli bättre. I ett kon-

trollprojekt som Livsmedelsverket har genom-

fört uppmärksammas brister både när det gäller

bröd, fisk, kött och charkprodukter. Det finns

starka önskemål från konsumenterna om att få

information både om ingredienser, bäst före-

datum och inte minst ursprungsland visar en

nyligen genomförd nordisk studie som vi delta-

git i. I EU kommer märkningsdirektivet att ses

över kommande år, där vi från vårt håll kom-

mer att driva kravet på att bl a fettkvalitet ska

anges tydligare, t ex innehåll av mättat fett,

transfett m m.

Myndigheten Livsmedelsverket

Att allmänheten uppfattar Livsmedelsverket

som en kompetent och trovärdig myndighet är

ett övergripande mål för oss. I 2006 års mät-

ning ansåg 79 procent av svenska folket att ver-

kets råd och rekommendationer är mycket eller

ganska trovärdiga. Det är en hög siffra jämfört

med andra myndigheter, men värdet har mins-

kat sedan föregående års väldigt höga siffra på

89 procent.

Ett internt mål för verket är att vara en av

Sveriges bästa arbetsplatser. Vid årets undersök-

ning angav 63 procent av medarbetarna att

Livsmedelsverket är en bra arbetsplats, vilket

är i samma storleksordning som förra året, men

skillnader mellan olika avdelningar finns. Vi

har genomfört ett stort förändringsarbete inom

köttkontrollorganisationen, ett arbete som be-

rörde nästan hälften av verkets anställda. Stora

förändringar skapar oro, men från den 1 janua-

ri 2007 har vi en ny regional organisation i

drift.

Verket har blivit certifierat som en hälso-

främjande arbetsplats enligt Korpens system.

Som komponenter i det ligger att erbjuda med-

arbetarna att göra sin hälsoprofil och en frisk-

vårdstimme i veckan. Sjukfrånvarosiffrorna lig-

ger tyvärr fortfarande högt jämfört med genom-

snittet hos andra statliga myndigheter, även om

2006 års siffror är bättre än föregående års.

För besiktningsveterinärer och -assistenter har

under året ett mycket uppskattat massagepilot-

projekt genomförts, finansierat av Utvecklings-

rådet.

Alla Livsmedelsverkets insatser ska i slut-

änden komma konsumenterna till del. Medar-

betarnas engagemang och trivsel i jobbet är av-

görande för hur vi lyckas i detta viktiga arbete.

Generaldirektör


Resultatredovisning

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren (%)

2006Redlig

hantering

7 %Säkra

livsmedel

87 %

Bra

matvanor

6 %

20052004

I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksam-

hetsmässiga resultat för 2006. Mål, uppdrag och återrapporte-

ringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för

myndigheten (Jo 2005/06:1, utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2,

rskr. 2005/06:108).

7 %

6 % 87 %

7 %

6 % 87 %

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politik-

område med tillhörande verksamhetsområde och verksamhets-

grenar :

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Livsmedelspolitik Säker och bra mat Säkra livsmedel

Bra matvanor

Redlig hantering

Livsmedelsverkets kostnader och finansiering (tkr)

Kostnader Intäkter

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Intäkter av anslag enligt resultaträkning 144 832 151 378 157 522

Kostnader och intäkter utöver anslagSäkra livsmedel 307 837 315 053 331 267 193 890 207 991 207 340

Bra matvanor 22 054 21 305 21 207 6 222 4 238 4 074

Redlig hantering 25 114 24 608 26 740 6 547 7 496 7 398

Summa kostnader och intäkter 355 005 360 966 379 214 206 659 219 725 218 812

utöver anslag

Summa kostnader/intäkter enligt 355 005 360 966 379 214 351 491 371 103 376 334

resultaträkning

Transfereringar 200 1 750 1 924 200 1 750 1 924

Årets kapitalförändring -3 514 10 137 -2 880

enligt resultaträkning

Totalt 351 691 372 853 378 258 351 691 372 853 378 258


Säkra livsmedel


Mål:

� Målet är att alla livsmedel ska vara säkra

och att konsumenterna ska ha tillräcklig

kunskap om mat och matvanors betydelse

för att kunna göra medvetna val.

Återrapportering:

� En översiktlig bedömning av hur säkra

livsmedlen i Sverige är.

Livsmedelsverket bedömer att livsmedlen i Sve-

rige är säkra. Under en lång rad år har Livsme-

delsverket deltagit i arbetet med att ta fram ge-

mensamma EU-regler för att minska riskerna

med livsmedel. Regelverken, och tillämpningen

av dessa, fungerar bra och ger konsumenten

gott skydd. I några få fall finns det dock anled-

ning att ifrågasätta om gällande regelverk ger

tillräckligt konsumentskydd. Livsmedelsverket

har uppmärksammat EU-kommissionen på att

nuvarande gränsvärden för bly i keramik inte

på ett godtagbart sätt garanterar konsumentens

säkerhet. Kommissionen har bett bland annat

Norge, Sverige och Tyskland att komma in

med resultat från studier som verifierar detta.

Livsmedelsverket och Mattilsynet startade hös-

ten 2006 en sådan studie.

I några fall kompletteras regelverken med

konsumtionsråd. Det gäller t ex för dioxiner,

PCBer och kvicksilver i fisk. Under 2006 har ett

vetenskapligt underlag färdigställts för kom-

mande nya konsumtionsråd inom detta område.

Bedömningen är att nuvarande konsumtionsråd

generellt sett har avsedd effekt, men att en liten

andel av befolkningen överskrider eller ligger

oroväckande nära det högsta intag som kan

anses vara säkert. Detta ska vägas mot nyttan

av att äta fisk i den slutliga bedömningen.

För att minska risken för att nya livsmedel

godkänns som kan öka förekomsten av aller-

gier har Livsmedelsverket, tillsammans med

Uppsala universitet, utvecklat en datorbaserad

prövningsmetod av proteiner. Metoden, som

har publicerats på Internet, används redan av

Livsmedelsverket och Efsa för att värdera hur

stor risken är att genmodifierade grödor ger

upphov till nya/ökade allergier.

I den offentliga kontrollen inom unionen

stoppas partier som innehåller för höga halter

av mögelgifter. Detta gäller främst aflatoxiner

i importerade nötter. Årets riksprojekt, som ge-

nomförts utöver den normala offentliga kontrol-

len, indikerar att situationen inte är helt till-

fredsställande. Partier som innehåller för höga

halter släpps igenom, sannolikt beroende på att

provtagningen är en svag länk i kedjan. Prov-

tagningen behöver kompletteras med andra

kontrollmetoder.

När det gäller mikrobiologisk säkerhet visar

de projekt som Livsmedelsverket bedrivit att si-

tuationen är god vad gäller salmonella. Under

senare år har särskilt svin- och kycklingkött

undersökts, utan att salmonella har kunnat

påvisas.

För campylobacter är situationen annorlun-

da. Årligen rapporteras drygt 2000 inhemska

fall. Kända smittkällor är dricksvatten, opastö-

riserad mjölk och kyckling. Det nationella över-

vakningsprogrammet visar t ex att förekomsten

av campylobacter i kycklingflockar inte nämn-

värt har minskat under åren. För campylobac-

ter, liksom för andra matförgiftningsbakterier,

är problemet också kopplat till senare led i ked-

jan, eftersom korskontamination och otillräck-

lig värmebehandling är viktiga orsaker till

sjukdom. Om verkets hanteringsråd följdes i

högre utsträckning skulle antalet fall säkerligen

minska.


Matvanorna i Sverige


Mål:





Återrapporteringskrav:

� En översiktlig bedömning av matvanorna

i Sverige

Livsmedelsverket bedömer att matvanorna

i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt,

fetma och flera folkhälsosjukdomar, som hjärt-

och kärlsjukdom och diabetes.

De hälsoproblem som är förknippade med

livsmedel är i mycket hög grad kopplade till

dåliga matvanor snarare än till ”gifter” i ma-

ten. Även om vissa förbättringar har skett under

de senaste åren behöver matvanorna förbättras

i flera avseenden. Om inte matvanorna föränd-

ras kommer hälsoläget ytterligare att försäm-

ras, särskilt avseende övervikt och fetma.

För befolkningen som helhet gäller fortfa-

rande att intaget av mättat fett, salt och tillsatt

socker bör minska, medan intaget av kostfibrer

bör öka. Det innebär bland annat ökad kon-

sumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika bröd-

och spannmålsprodukter, att fetare kött- och

mejeriprodukter ersätts av magrare varianter

och att andelen feta och sockerrika livsmedel

(godis, glass, sötade drycker, snacks och bak-

verk) minskas. Valet av matfett bör inriktas på

mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det

önskvärt att befolkningen utövar fysisk aktivitet

i större omfattning.

Undersökningar visar att barn äter alldeles

för mycket feta och sockerrika livsmedel. Näs-

tan en fjärdedel av kalorierna kommer från

dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar också

med en stor andel mättat fett och socker. Barn

dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och

läsk per dag och äter 1,5 hekto godis i veckan.

Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter

saft och läsk per dag och äter mer än tre hekto

godis i veckan. En halvering av konsumtionen

skulle förbättra barnens kost avsevärt.

Barn äter i genomsnitt hälften så mycket

frukt och grönsaker som rekommenderas.

Endast tio procent når upp till rekommendatio-

nen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså

behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsa-

ker, framför allt för att få i sig mer kostfiber

och få en mer välbalanserad kost.

I jämförelse med den senaste kostundersök-

ningen på vuxna, 1997–98, äter barn mer sock-

er, men mindre fett och fiber. Intaget av mättat

fett är på samma nivå. Även om konsumtionen

av grönsaker, rotfrukter, juice, ris, pasta och

i viss mån frukt har ökat något bland vuxna

under 1990-talet, når endast 1 av 10 rekom-

mendationen för frukt och grönsaker. Även kon-

sumtionen av godis, snacks, läsk, saft och alko-

holdrycker ökade under 1990-talet.

Skillnaderna i matvanor mellan olika ål-

dersgrupper är i vissa fall betydande. Här bör

den låga konsumtionen av frukt och grönsaker

hos unga män, liksom den förhållandevis höga

och ökande konsumtionen av sockerrika livsme-

del, som läsk och godis, beaktas.

Resultaten från intervjuundersökningar på

vuxna under 2005 och 2006 bekräftar i huvud-

sak fynden från 1997–98. Låg utbildningsnivå

är fortfarande förknippad med sämre matvanor.

Intaget av vitaminer och mineralämnen är i all-

mänhet tillfredsställande, men intaget av järn

och folat är lågt hos kvinnor i barnafödande

ålder.

De utvecklingstrender i livsmedelskonsum-

tionen som ses i de nationella kostundersök-

ningarna ses även i Jordbruksverkets konsum-

tionsstatistik.


Redlighet i livsmedelshanteringen


Mål:





Återrapportering:

� En översiktlig bedömning av redligheten

i livsmedelshanteringen.

Livsmedelsverket bedömer att redligheten i

livsmedelshanteringen kan bli bättre. Verket har

samordnat ett kontrollprojekt med 28 kommu-

ner. Totalt har drygt 380 produkter (bröd, fisk

och charkuteriprodukter) granskats avseende

vilseledande märkning. Detta kan användas

som en översiktlig kartläggning av redligheten.

Hanteringen har bedömts som oredlig i de fall

konsumenten får svårt att göra ett medvetet val

utifrån den information som ges. Den slutliga

sammanställningen kommer att redovisas i bör-

jan av 2007.

De vanligaste bristerna som noterades var

att mängddeklaration för fullkorn och/eller

fiber i bröd saknades. På fisk var avsaknad av

handelsbeteckning, produktionsmetod och ur-

sprungsland/fångstzon vanliga brister. På char-

kuteriprodukter kunde uppgift om mängden kött

i t ex korv saknas. I vissa fall bedömdes också

läsbarheten på förpackningarna vara dålig.

Projektet visar att det finns mycket att arbeta

med inom redlighetsområdet framöver och att

Livsmedelsverket har en viktig roll att sam-

ordna och stödja kommunerna i deras kontroll

av märkning. Verket har ökat och kommer att

ytterligare öka sina insatser inom redlighets-

området.

I verkets konsumentpanel har frågor tagits

upp som rör vilseledande märkning, vilket ty-

der på att märkning är ett svårt område som

konsumenter intresserar sig för. Bland annat

diskuterades att företag ofta använder märk-

ning med ”spår av ...” i stället för att säkerstäl-

la att produkten inte innehåller allergiframkal-

lande ämnen. I det samarbete verket har med

Åklagarmyndigheten för att förbättra arbetet

med uppföljning och sanktioner mot livsmedels-

brott ingår märkning/redlighet som en viktig

del.

Från lokala kontrollmyndigheter har inga

rapporter eller sammanställningar över projekt

inom redlighetsområdet under 2006 inkommit

till Livsmedelsverket.


Verksamhetsgren Säkra livsmedel

8 ResultatredovisningSäkra livsmedel

Säkra livsmedel

Arbete för säkra livsmedel kan inledas med att

ett nytt livsmedelsrelaterat hälsoproblem upp-

täcks. Det kan exempelvis ske genom nya forsk-

ningsrön eller upptäckas inom kontrollen, na-

tionellt och internationellt. Beroende på hur all-

varligt och akut problemet bedöms vara, vidtas

olika åtgärder. Är det ett allvarligt och akut

hälsoproblem vidtas åtgärder direkt. Försiktig-

hetsprincipen råder och i stället utvärderas åt-

gärderna noga i efterhand. Bedöms problemet

inte vara fullt så allvarligt eller akut görs en

riskvärdering på vetenskaplig grund. Därefter

bedömer verket hur problemet ska hanteras.

Det kan bland annat röra sig om nya regler,

kontroll, råd och information. Ofta samordnas

arbetet inom EU.

Idag är i stort sett all livsmedelslagstiftning

gemensam inom hela EU. Lagstiftningen för att

uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedels-

kedjan, ”från jord till bord”, och omfattar både

regler för hygien och kontroll och gränsvärden

för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livs-

medel, t ex bekämpningsmedel, läkemedel och

tillsatser. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket

både i rådets arbetsgrupper och kommissionens

arbetsgrupper och kommittéer. I Codexarbetet

deltar verket i möten med Codexkommissionen

och i de flesta av dess underkommittéer och är

också svenskt kontaktorgan för Codex Alimen-

tarius. Livsmedelsverket deltar vidare i det nor-

diska och nordisk/baltiska samarbetet på livs-

medelsområdet.

Merparten av Livsmedelsverkets arbete syf-

tar till att de livsmedel som vi konsumerar är

säkra. Detta sker genom den löpande livsme-

delskontroll som Livsmedelsverket, länsstyrel-

serna och kommunerna utför. I Sverige finns

54 000 livsmedelsanläggningar, varav Livsme-

delsverket ansvarar för kontrollen av 600 större

anläggningar. Övriga anläggningar ansvarar

kommunerna för. Idag sker kontrollen huvud-

sakligen genom systemkontroll, där den ansva-

riga myndigheten granskar företagets kontroll-

program. Livsmedelsverket leder, samordnar

och följer upp livsmedelskontrollen i hela lan-

det.

Inom köttkontrollen svarar Livsmedelsverket

för daglig kontroll vid landets slakterier. Vid

verkets gränskontrollstationer sker kontroll av

främst animaliska livsmedel som förs in till

Sverige från länder utanför EU. Genom stick-

prov av animaliska livsmedel kontrollerar Livs-

medelsverket att förekomsten av läkemedelsres-

ter och andra främmande ämnen inte överskri-

der gällande gränsvärden. På samma sätt kon-

trollerar verket att bekämpningsmedel i vegeta-

Bidrag

Avgifter

Anslag

Säkra livsmedel; finansiering av kostnader (tkr)

350 000 -

300 000 -

250 000 -

200 000 -

150 000 -

100 000 -

50 000 -

0 -

2004 2005 2006

FAKTA

Codex Alimentarius = regelverk för livsmedel

med syfte att skydda konsumenternas hälsa

och garantera redlighet i internationell handel.

Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food

Standards Programme.

Codexkommissionen är det högsta beslu-

tande organet och är sammansatt av repre-

sentanter för medlemsländerna.


biliska livsmedel inte överskrider gällande

gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver stän-

digt nya analysmetoder för att vara effektiv.

En viktig uppgift är därför att ta fram nya me-

toder som både är billigare och omfattar fler

substanser.

Att informera och kommunicera är viktigt

för att nå målet säkra livsmedel. Verket arbetar

med ett brett spektrum av kanaler för att nå

konsumenter, lokala och regionala kontroll-

myndigheter, industri och handel. Viktiga käl-

lor till information är verkets webbplatser

www.slv.se och www.livsteck.net, Livsmedels-

verkets föreskrifter, vägledningar och riktlinjer,

trycksaker, tidskriften Vår Föda, kurser och

konferenser, presstjänst och upplysningstjänst.

Krisberedskapen syftar till att minska konse-

kvenserna av kriser och hot, så att konsumenten

så långt möjligt har tillgång till säker mat och

säkert vatten även i dessa situationer. Livsme-

delsverket har en nationellt samordnande och

pådrivande roll i detta arbete. På dricksvattens-

området bedrivs därför omfattande utbildnings-

och informationsverksamhet med länsstyrelser,

kommuner och dricksvattenproducenter som

målgrupp. För övriga livsmedel byggs kunska-

pen om ökad säkerhet upp i samarbete med

näringslivet.

Mål:

� Ett tydligt och enkelt regelverk på Livsme-

delsområdet som är anpassat till små och

stora företags olika förutsättningar

Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-

nåtts. De gemensamma tillämpningsregler, na-

tionella regler och svenska vägledningar som

utarbetats till hygien- och kontrollförordningar-

na ökar tydligheten för den som ska tillämpa

lagtiftningen. Avsikten är också att dessa kom-

pletterande regler och vägledningar ska göra

tolkningen av förordningarna enklare.

Återrapportering:

� Redovisning av de särskilda insatser som

gjorts för att förenkla och modernisera

regelverket

De gemensamma tillämpningsregler som har

utarbetats till EGs nya hygien- och kontrollför-

ordningar ökar tydligheten. Några exempel på

nya enklare och tydligare regler är:

– besiktning av hjortar i hägn,

– provtagnings- och analysmetoder för offent-

lig kontroll av halten mykotoxiner i livsme-

del,

– fastställande av gränsvärden för vissa främ-

mande ämnen i livsmedel och

– vägledning för mikrobiologisk provtagning

och undersökning i offentlig kontroll.

Avgiftsföreskriftens utformning, som innebär att

risken ska bestämma avgiftens storlek, är en

modernisering. I den nya föreskriften ska storle-

ken på kontrollavgiften bestämmas efter vilken

risk för livsmedelssäkerheten som verksamheten

utgör. Faktorer som produktionsstorlek och geo-

grafisk spridning av produkterna kan påverka

bedömningen av risken.

Vägledningen för mikrobiologisk provtag-

ning och undersökning i offentlig kontroll visar

tydligare ansvarsfördelningen mellan företag

och kontrollmyndighet och rollerna för dessa.

Rådsförordningen med handelsnormer för

ägg har omarbetats under våren 2006. Betydan-

de förenklingar har gjorts.

Säkra livsmedel

Insatser som har gjorts

för små företag rör

besiktning vid slakt av

hägnat vilt och den

nationella anpassningen

av hygienreglerna vid

fäbodproduktion.


Återrapportering:

� Redovisning av vilka insatser som gjorts för

att ta hänsyn till de särskilda förhållanden

som gäller för små företag

Insatser som har gjorts för små företag rör be-

siktningen vid slakt av hägnat vilt och den na-

tionella anpassningen av hygienreglerna vid

fäbodproduktion.

De nya reglerna om besiktning vid slakt av

hägnade hjortar medför lägre kostnader och

minskad administration för hjortköttsproducen-

terna, som ofta är små företag.

I och med den nya nationella anpassningen

av hygienförordningen kan den traditionella

fäbodtillverkningen av ko- och getmjölksost

fortsätta i Sverige. Regelförändringen träder

i kraft 2007 och anpassningen kommer troligen

att vara avgörande för fäbodtillverkningens

framtid.

Återrapportering:

� Redovisning av viktigare EG-bestämmelser

som beslutats under året samt i vilken mån

svenska krav har tillgodosetts

EG-bestämmelser beslutade under 2006 där

svenska krav har tillgodosetts är:

– vägledningen för mikrobiologisk provtag-

ning och undersökning i offentlig kontroll

och

– undantaget i den nya förordningen om

gränsvärden för dioxin i Östersjöfisk. Un-

dantaget kommer att omprövas, så det är

viktigt att Sverige tillämpar reglerna bättre

än hittills.

Förordningar om närings- och hälsopåståenden

och berikning har beslutats i EU. Närings- och

hälsopåståenden får användas frivilligt om de

uppfyller kraven i förordningen. Det gäller t ex

särskilda krav på produktens innehåll av fett,

sockerarter och salt. Hälsopåståenden ska god-

kännas och förtecknas i ett gemenskapsregister.

Förordningen om berikning med vitaminer och

mineraler m m innebär bland annat att EU kan

begränsa eller förbjuda vissa ämnen. Ett ge-

menskapsregister förtecknar granskade berika-

de livsmedel och ämnen. Sverige välkomnar ge-

mensamma regler, men hade önskat högre krav

på produkternas näringsinnehåll för att få ha

närings- och hälsopåståenden. Sverige accepte-

rade dock förordningen om berikning, trots öns-

kemål om större restriktivitet vad gäller antalet

grupper av livsmedel som ska få berikas.

Mål:

� En riskbaserad och effektiv livsmedelskon-

troll i hela landet

Livsmedelsverket bedömer att livsmedelskon-

trollen i landet inte är riskbaserad och effektiv,

eftersom den nya lagstiftningen inom livsme-

delsområdet ännu inte fullt ut har fått genom-

slag i samtliga berörda myndigheter. FVO

(EUs livsmedels- och veterinärbyrå) återkom-

mer också med kritik avseende enhetlig nivå

i den offentliga kontrollen.

Under året har en nationell kontrollplan ar-

betats fram för hela livsmedelskedjan från jord

till bord. Målet för planen är att kontrollen ska

var riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och

professionell. Planen är en bra grund, men

i dagsläget är det svårt att styra kontrollen till

den del av kedjan där den har bäst effekt, efter-

som många olika kontrollmyndigheter är in-

volverade.

Med riskklassificeringsmodellen och den

nationella kontrollplanen skapas nu en struktur

för att bättre följa upp Sveriges kontrollsystem.

Återrapportering:

� En bedömning av hur kontrollen i Sverige

fungerar samt hur effektiv den är

Livsmedelskontrollen i Sverige genomgår stora

förändringar. Under året har genomgripande

nyheter i livsmedelslagstiftningen och finansie-

ringssystemet inneburit stort anpassningsarbete

för varje kontrollmyndighet. Det operativa kon-

trollarbetet inom livsmedelsområdet har, för de

flesta kontrollmyndigheterna, till största delen


varit inriktat på att godkänna anläggningar

enligt de nya kraven. Det är i många fall ett

tidskrävande arbete när nationella branschrikt-

linjer saknas och kompetensen inom livsmedels-

företagen ofta inte är tillräcklig.

Bedömning av effektiviteten är svår att gö-

ra, men Livsmedelsverkets uppfattning är att

kontrollmyndigheterna har tagit till sig allt det

nya och ser fördelar med förändringarna. Det

tar tid att lära sig den nya lagstiftningen och

kontrollpersonalen är mån om att ha dessa kun-

skaper innan lagstiftningen används fullt ut i

kontrollen. Livsmedelsverket bedömer att den-

na inlärningsperiod är acceptabel och att det är

effektivt att nu ägna tid åt kompetensutveck-

ling, anpassning av rutiner och erfarenhetsupp-

byggnad. Det ger bra förutsättningar för att

lagstiftningen ska få rätt effekt under komman-

de år.

Återrapportering:

� Prestationer inom den lokala och regionala

kontrollen baserad på den senaste statistiken

från kommunernas och länsstyrelsernas rap-

portering till Livsmedelsverket. Följande in-

dikatorer redovisas; årsarbetskrafter, antal

kontrollbesök, antal kontrollbesök/årsarbets-

kraft, antal kontrollbesök per anläggning,

antal inspektioner per anläggning. Bedöm-

ning av resultaten ska i möjligaste mån gö-

ras i förhållande till de rekommendationer

om riskbaserad kontrollfrekvens som Livs-

medelsverket kommer att utarbeta.

En positiv utveckling är att antalet årsarbets-

krafter har ökat. Det var väntat att antalet be-

sök per årsarbetskraft skulle minska. Det beror

på att kontrollmetoden revision har börjat til-

lämpas i större utsträckning. Revisioner tar

längre tid vid varje tillfälle, men ökar företa-

garnas förmåga att producera säkra livsmedel

jämfört med traditionella inspektioner. Den nya

livsmedelslagstiftningen inom EU har även

ställt krav på andra prioriteringar, som kompe-

tensutveckling och erfarenhetsuppbyggnad.

Se tabell nedan.

Återrapportering:

� En redovisning av viktigare prestationer och

effekter av den egna operativa kontrollen

Fokus för årets kontroll har varit att granska

verksamheten utifrån kraven i den nya livsme-

delslagstiftningen. Beslut fattas om godkännan-

de av verksamheten eller också upprättar före-

taget en åtgärdsplan för att komma till rätta

med eventuella avvikelser. Den nya modellen

för riskklassificering har använts för att beräk-

na kontrolltiden under 2007 för Livsmedelsver-

kets kontrollobjekt. Detta ska utgöra grunden

för mer riskbaserad kontroll i framtiden.

Inom området mjölk och mjölkprodukter

har Svensk mjölk arbetat fram en branschrikt-

linje som är bedömd av Livsmedelsverket. De

mjölk- och mjölkproduktföretag som har kon-

trollerats under året uppger att branschriktlin-

jen kommer att vara till god hjälp för dem och

att de har för avsikt att följa relevanta delar.

Säkra livsmedel

Lokal livsmedelstillsyn; prestationer1

2003 2004 2005

Årsarbetskrafter 393 421 462

Antal tillsynsbesök 32 634 38 147 36 446

Antal tillsynsbesök/årsarbetskraft 83 91 79

Antal tillsynsbesök/anläggning 0,64 0,73 0,67

Antal inspektioner/anläggning 0,43 0,49 0,42

1 OBS! Statistiken bygger på kommunernas rapportering till Livsmedelsverket med ett års

eftersläpning. Den senaste statistiken härrör från 2005.


Livsmedelsverkets erfarenheter från arbetet

kommer till stor användning i arbetet med

branschriktlinjen för små produktanläggningar,

som bedrivs i samarbete med Eldrimner (ett na-

tionellt resurscentrum för småskalig, hantverks-

mässig livsmedelsförädling), och branschriktlin-

jer för primärproduktion.

Efter kritik från FVO övertar Livsmedels-

verket kontrollansvaret för knappt tjugo fiskan-

läggningar, där kommunen tidigare har svarat

för kontrollen. Syftet är att skärpa kontrollen

på de berörda anläggningarna.

Åtta beslut om förelägganden har fattats un-

der året, varav tre var förenade med vite. Två

förelägganden har utfärdats med anledning av

märkning som verket bedömt vara felaktig, va-

rav ett berör märkning med ”kan innehålla

spår av”. Två vitesförelägganden har utfärdats

mot äggpackerier, bland annat på grund av

otillåten tvättning av A-ägg. Ett av dessa har

hittills resulterat i omedelbar nedmontering av

en tvättanläggning. Fem av föreläggandena

rörde allvarliga avvikelser vid slakterier.

Livsmedelsverket har lämnat in en anmälan

till Åklagarmyndigheten om misstanke om brott

mot livsmedelslagstiftningen. Anmälan gäller

felaktig skörd och hantering av blåmusslor.

Återrapportering:

� Den genomsnittliga kostnaden samt produk-

tivitetsutvecklingen i jämförelse med minst

föregående år för köttkontroll, inspektioner

av anläggningar, gränskontrollen samt stick-

prov i kontrollen av bekämpningmedel, rest-

substanser och dioxin.

Se tabeller på sidan 19 ff.

Två vitesförelägganden har utfärdats på

grund av otillåten tvättning av A-ägg

och en anmälan har gjorts för felaktig

skörd och hantering av blåmusslor.

Antal besökta/inspekterade anläggningar1

2004 2005 2006

Antal köttanläggningar2 153 165 320

Antal besökta köttanläggningar2 114 132 268

Antal besökta köttanläggning/samtl. anläggningar2 0,75 0,80 0,84

Antal övriga livsmedelsanläggningar 260 269 233

Antal insp. på övriga livsmedelsanläggningar 183 194 220

Antal besökta anläggningar/samtl. anläggningar 0,70 0,72 0,94

1 I tidigare årsredovisningar har Livsmedelsverket presenterat måttet inspektion/anläggning. Detta

mått är inte längre relevant, eftersom kontroll av köttanläggningar i huvudsak sker som en del i

den löpande kontrollen och inte genom inspektioner. I stället används måttet besökta anlägg-

ningar, vilket ger en indikation på hur stor andel av anläggningarna som har varit föremål för

Livsmedelsverkets kontroll under året.2 Under 2004 började enheten för köttkontroll förse anläggningar med fast personal med diarie-

blad. Veterinärerna antecknar vad som sker löpande på anläggningen och skickar in dessa till

Livsmedelsverket vid årets slut. Sammanställningen innehåller endast de anläggningar som har fast

personal. Anledningen till att endast fast personal fick diarieblad var att de fått utbildning av

Livsmedelsverket.


Återrapportering:

� Ett indexvärde som speglar akrylamidinne-

hållet i riskprodukter

En flerårig uppföljning av akrylamidhalter som

indikator för verksamhetsområdet säkra livs-

medel startade 2005. Undersökningen bygger

på jämförelse mellan indextal, som tas fram två

gånger per år. Dessa beräknas genom att akryl-

amidhalten analyseras i ett antal utvalda livs-

medelsgrupper och vägs samman på ett sätt

som speglar medelintaget av akrylamid. Två

nya mätningar, en vår- och en höstprovtagning,

som gav indexvärden på 20 respektive 18 µg/

dag genomfördes under 2006. Dessa kan jämfö-

ras med startvärdet 21 µg/dag som erhölls

2005. Skillnaderna ligger inom undersöknings-

metodens felmarginal. Flera års mätningar

krävs innan man kan säga om resultaten indi-

kerar en varaktig nedgång av akrylamidhalter-

na i svenska livsmedel.

Återrapportering:

� En redovisning av viktigare riskvärderingar

som utförts

Livsmedelsverket utför årligen en stor mängd

riskvärderingar för att garantera att den mat

som säljs är säker. Under 2006 genomfördes

totalt 189 riskvärderingar eller framtagande av

underlag till riskvärderingar. Merparten av

riskvärderinganar har gjorts i samband med

myndighetsutövning, t ex riskvärdering av be-

kämpningsmedelsrester, veterinärmedicinska

läkemedel, nya livsmedel, GMO och myko-

toxin (totalt 146 st). Livsmedelsverket deltar

även i Efsas riskvärderingsarbete med flera

medarbetare inom områdena GMO, aromer,

livsmedelsallergi, förpackningsmaterial och

växtskydd (totalt 30 riskvärderingar). Utöver

dessa utför Livsmedelsverket även egna risk-

värderingar/tar fram riskvärderingsunderlag

inom områden där tillräcklig kunskap saknas

eller nya forskningsresultat har presenterats.

Under 2006 har sådana (totalt 13) gjorts inom

områdena dioxiner/PCB, flamskyddsmedel,

allergena proteiner, aluminium, koffein, natur-

liga gifter, folsyra, alkylfenoler och interaktio-

ner mellan infektioner–spårämnen–främmande

ämnen. Dessa insatser kommer att nå konsu-

menterna dels i form av regelverk som bidrar

till att förbättra livsmedelssäkerheten för konsu-

menterna, dels genom konsumtionsråd som

ökar konsumenternas möjlighet till val av säkra

livsmedel.

Ochratoxin A

En ny riskvärdering av mögeltoxinet ochra-

toxin A har, med insatser från Livsmedelsver-

ket, tagits fram inom en arbetsgrupp under

Efsas panel för kontaminanter. Bakgrunden till

Efsas arbete har varit de olika meningar som

förekommit huruvida ochratoxin är en geno-

toxisk carcinogen eller inte. Detta har i sin tur

lett till svårigheter när standarder skulle tas

fram för ochratoxin A i spannmål inom Codex

Alimentarius, men även inom unionen. Kom-

missionen lade därför betydande resurser i det

femte ramprogrammet för att undersöka toxi-

nets cancerframkallande effekt. Efsas nya risk-

värdering, som baseras bland annat på dessa

nya undersökningar, ledde till att ett nytt högre

tolerabelt veckointag fastställdes i april 2006.

Exponeringsuppskattningar visade dock att det

är viktigt att även i fortsättningen sträva efter

att sänka halten ochratoxin A, som är spritt till

ett stort antal livsmedel. Kommissionen diskute-

rar för närvarande behovet att införa nya tole-

rabla veckointag eller minska högsta tillåtna

halt i ett antal livsmedel.

Riskmodul

Till grund för systemet för riskklassificering av

anläggningar har en riskmodul som bygger på

principerna för riskvärdering utvecklats. Risk

och erfarenhetsmodulerna ligger till grund för

klassificeringen av varje livsmedelsanläggning

i riskklass, erfarenhetsklass och tilldelning av

kontrolltid. I riskmodulen värderas olika risk-

faktorer som är kopplade till den aktuella verk-

samheten. Man utgår från frågorna ”Vad gör

Säkra livsmedel


anläggningen med vad, hur mycket och för

vem?” Riskfaktorerna utgår ifrån dagens kun-

skaper och modellen ska därför ses som ett

dymaniskt verktyg, som kan utvecklas och för-

bättras med tiden. Klassificeringen av livsme-

delsanläggningen kompletteras sedan i erfaren-

hetsmodulen. Där bedömer kontrollmyndig-

heten hur väl anläggningens egenkontroll upp-

fyller kraven i livsmedelslagstiftningen. Denna

komplettering sker regelbundet.

Hygienkompetens

Som underlag till verkets utredning om hygien-

kompetensbevis genomfördes en riskvärdering

baserad dels på matförgiftningsstatistik från den

webbaserade rapporteringen från kommunerna,

dels på uppskattade kostnader för matförgift-

ningar från studien MatUpp. Riskvärderingen

belyste konsekvenserna av bristande hygien-

kompetens i form av antal sjukdomsfall och

därmed förbundna kostnader samt diskuterade

den möjliga nyttan av hygienkompetenskrav.

Provdata

I december fattades beslut om att investera i ett

nytt verksamhetsgemensamt IT-system för alla

prov- och analysdata. Inför beslutet har en omf-

attande förstudie gjorts för att utforma kraven

på ett enhetligt kvalitetssäkrat system. Detta

system ska vara till stöd för den offentliga kon-

trollen och kartläggande undersökningar samt

underlätta samarbetet mellan olika verksamhe-

ter som hanterar prov- och analysdata. Kravet

är också att vissa externa användare ska kunna

ha tillgång till systemet. Systemet är en viktig

grund för verkets riskvärderingar.

Mål:

� Effektivt centralt stöd till och uppföljning

av lokala och regionala kontrollmyndigheter


nåtts. Livsmedelsverkets resurser för stödet har

utnyttjats fullt ut och har i stort sett fungerat

bra och varit uppskattat. De stora förändringar-

na inom livsmedelslagstiftningen har ställt stora

krav på stödet. Det är endast inom områden

förknippade med små risker, till exempel till-

lämpningen av reglerna på kyrkkaffe med hem-

bakade bullar, som stödet inte har räckt till.

Sådana frågor bedöms ha tagit alltför stor del

av resurserna för några lokala kontrollmyndig-

heter.

Återrapportering:

� En redovisning av genomförda insatser med

anledning av genomförandet av EGs hygien-

och kontrollförordningar

Sedan årsskiftet tillämpas två EG-förordningar

om livsmedelshygien och två om livsmedels-

kontroll och vid halvårsskiftet kom en ny livs-

medelslag och livsmedelsförordning. För att

underlätta för kontrollpersonal att bedriva

effektiv, ändamålsenlig och likvärdig offentlig

kontroll enligt de nya bestämmelserna inleddes

under 2005 arbete med att utforma vägledning-

ar på EU- och nationell nivå.

HACCP; riskklassificering m m

Under 2006 har arbetet fortsatt med att utar-

beta vägledningar för tillämpningen av den nya

lagstiftningen. En vägledning till införande av

HACCP (Hazard Analysis of Critical Control

Points) har tagits fram med bland annat riktlin-

jer för hur HACCP-principerna kan tillämpas

i olika typer av livsmedelsföretag. Även en väg-

ledning för offentlig kontroll av mindre mjölk-

produktföretag har gjorts för tillämpning av

reglerna gällande t ex system för egenkontroll

och utformning av lokaler och utrustning i den-

na typ av verksamhet. En vägledning om risk-

klassificering av livsmedelsanläggningar har

utarbetats som ett hjälpmedel för att göra den

offentliga kontrollen riskbaserad, vilket är ett

krav i de nya bestämmelserna.

Godkännande och registrering

Ny lagstiftning innebär att nya erfarenheter

successivt görs. Därför har under året också

vägledningen om godkännande och registrering

15Resultatredovisning Säkra livsmedel

av livsmedelsanläggningar från 2005 komplet-

terats och genomgår för närvarande ytterligare

uppdatering och revidering. En del i den pågå-

ende revideringen är det uppdrag som regering-

en givit Livsmedelsverket och där vägledningen

ska utvecklas bland annat för att i högre grad

vara ett hjälpmedel i bedömningen av vad som

är ett livsmedelsföretag.

Sanktioner; avgiftssystem

Regler för vilka sanktioner som kontrollmyn-

digheter kan vidta vid bristande efterlevnad

finns såväl i EG-förordningen som i livsmedels-

lagen. Under 2006 har en tidigare vägledning

om uppföljning och sanktioner reviderats till

följd av nya reglerna.

En ny avgiftsförordning trädde i kraft den

1 december 2006 och tillsammans med den vi-

dareutvecklade riskklassificeringsmodellen har

ett nytt avgiftssystem och en vägledning arbe-

tats fram. Det omfattar samtliga avgifter utom

besiktningsavgifter för köttkontroll.

Nationella branschriktlinjer

Nationella branschriktlinjer är branschens egen

beskrivning av hur företagen kan uppnå kraven

i lagstiftningen. De är inte bindande för livsme-

delsföretagaren, utan presenterar lösningar för

att uppfylla lagstiftningens krav på säkra livs-

medel. Branschriktlinjer har under året be-

dömts av Livsmedelsverket, varefter de fortlö-

pande förs upp på en lista på verkets webbplats.

Säker mat; prestationer och nyckeltal

2004 2005 2006

Antal kurser (exkl. HACCP, Systemtillsyn 19 8 9

och livsmedelslagstiftning)

- varav regionala 13 6 8

- antal kursdeltagare 1 149 182 601

- kursernas betyg på en femgradig skala 4,1 3,9 4,0

Antal kurser om livsmedelslagstiftningen - 13 14

- varav regionala - 11 12

- antal kursdeltagare - 1 017 1 042

- kursernas betyg på en femgradig skala - 4,0 3,9

Antal kurser om dricksvatten 6

- varav regionala 6

- antal deltagare 469

- kursernas betyg på en femgradig skala 3,8

Övriga kurser 3

- varav regionala 2

- antal deltagare 132

- kursernas betyg på en femgradig skala 4,2

Stöd till den lokala livsmedelstillsynen; prestationer1

2004 2005 2006

Antal inspekterade kommuner 64 25 11

Antal länsmöten 37 43 41

Antal normerande inspektioner 112 46 20

- varav inom dricksvattenområdet 30 21 20

1 Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna har medfört en planenlig minskning

av kommuninspektioner och normerande inspektioner under 2005 och 2006.


Kunskapsuppbyggnad

Livsmedelsverket har givit kurser i den nya

livsmedelslagstiftningen – både internt och till

utomstående kontrollpersonal. Kurser har givits

till assistenter vid slakterier, till kommuninspek-

törer, länsveterinärer och utomstående konsulter

i livsmedelsbranschen. Se tabell på sidan 15.

På Livsmedelsverkets webbplats har ett om-

fattande arbete gjorts både för att anpassa den

befintliga informationen till de nya reglerna

och för att upplysa om tillämpningen av den

nya lagstiftningen.

Nationell kontrollplan

En nationell kontrollplan har utarbetats för

kontroll i livsmedelskedjan. Planen är den förs-

ta i sitt slag och omfattar kontroll av livsme-

del, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd.

I planen beskrivs hur den offentliga kontrollen

är organiserad, hur kontrollen genomförs och

vilka strategiska inriktningar som finns för kon-

trollarbetet. Den är en vägledning för kontroll-

myndigheterna och är framtagen i samarbete

med Jordbruksverket, Djurskyddsmyndigheten,

Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrel-

ser och Sveriges kommuner och landsting. Livs-

medelsverket har samordnat arbetet. Planen

gäller 2007–2009 och ska ses över vid behov

och minst en gång om året. En kort information

om planen har också tagits fram.

Nationella referenslaboratorier

Nationella referenslaboratorier ska ansvara för

samordningen av de officiella laboratorierna

inom sitt ansvarsområde. De ska också tillhan-

dahålla vetenskapligt och tekniskt stöd för ge-

nomförande av de samordnade kontrollplaner-

na. Livsmedelsverket har utsetts till referens-

laboratorium för livsmedel inom åtta områden

(pesticider, tungmetaller, mykotoxiner, dioxiner

och PCB, PAH, E.coli, campylobacter, listeria

och stafylokocker). Livsmedelsverket har även

utsetts till referenslaboratorium för foder inom

området dioxiner och PCB.

Återrapportering:

� En redovisning av utnyttjandet från lokala

och regionala kontrollmyndigheter av Livs-

medelsverkets stöd och dess effekter

En utvärdering har gjorts av Livsmedelsverkets

stöd till kommunerna och resultatet redovisas

i rapporten ”Kommunernas syn på Livsmedels-

verket”. Enligt rapporten är de informationskäl-

lor som Livsmedelsverket tillhandahåller cen-

trala för kommunernas utveckling och dagliga

verksamhet. Länsmötena anses ha en viktig roll

för att ge likvärdig kontroll i länet och öka

samsynen mellan kommunerna. Projekt som

initieras av Livsmedelsverket utvecklar kontrol-

len och bidrar till likvärdig tillsyn i hela landet.

Sådana projekt kan vara riksprojekt till vilka

Livsmedelsverket inbjuder lokala kontrollmyn-

digheter att delta. Kommunernas årliga rappor-

tering till Livsmedelsverket ger upphov till

mycket frustration och känsla av merarbete,

eftersom man upplever att den inte bidrar till

att utveckla den egna verksamheten.

Riksprojekt 2006 om mögel och mykotoxi-

ner i nötter och spannmål engagerade 52 kom-

muner (se sidan 17). Livsmedelsverket utformar

också s k modellprojekt, som är förslag till fär-

diga projektplaner och som fritt får användas

av lokala kontrollmyndigheter. Under året har

ett modellprojekt om allergener genomförts.

Verket har även lämnat råd och stöd till lokala

myndigheter som driver projektinriktad kontroll

inom ett begränsat antal kommuner i ett län

eller en region (PIK-projekt). Utbildningar och

kurser är viktiga för att utveckla verksamhet

och personal i kommunerna. Det finns ett stort

behov av checklistor och vägledningar, vilka

underlättar det dagliga arbetet i kommunerna.

Länsmöten

Livsmedelsverket har medverkat vid 41 läns-

möten. Tillsammans med respektive läns-

styrelse har Livsmedelsverket besökt tolv lokala

kontrollmyndigheter, framför allt för att förbe-

reda för de kommunrevisioner som ska inledas

Säkra livsmedel


under 2007 och som ska ledas av länsstyrelser-

na med stöd av Livsmedelsverket. För ändamå-

let har en modell för revision av kommunernas

djuskydds- och livsmedelskontroll utvecklats

och prövats.

Kunskapsuppbyggnad

Kurser om den nya lagstiftningen har hållits vid

tio olika tillfällen (800 inspektörer). Samver-

kansmöten med företag och inspektörer inom

småskalig produktion vid gårdsmejerier och fä-

bodar har hållits vid sex tillfällen (46 inspektö-

rer och 52 producenter). Vägledningar om risk-

klassificering och avgifter, livsmedelstillsatser,

HACCP, upphandling av analystjänster och om

provtagning och mikrobiologisk bedömning har

tagits fram. Vägledningarna om godkännande

och registrering av livsmedels- respektive

dricksvattenanläggningar har reviderats.

Verkets frågelåda för e-postfrågor har tagit

emot och besvarat cirka 1 000 frågor. Frågor

till kommunstödstelefonen har besvarats tre

dagar per vecka fram till juni 2006, därefter

två dagar per vecka. Under perioden har cirka

1 700 telefonsamtal besvarats.

Livsmedelsverkets särskilda webbplats för

inspektörer, www.livsteck.net, är uppskattad.

I en enkätundersökning bland användarna var

cirka 75 procent av svaren positiva. Bäst betyg

fick själva informationen. Förbättringsområden

enligt undersökningen är framför allt struktur,

layout och sökmöjligheter. Resultaten finns

sammanställda på www.livsteck.net.

Riksprojekt 2006

Årets riksprojekt om mögel och mykotoxiner

har rönt stort intresse hos kommunerna. Femtio-

två kommuner har deltagit i projektet. Man har

studerat toxinproducerande mögelsvampar och

deras toxiner i t ex pistachmandlar, bovete och

linser/bönor. Fler prov än förväntat har inkom-

mit för analys. Projektet utvärderas och rap-

porteras under våren 2007.

Återrapportering:

� En redovisning av viktigare insatser inom

området kontroll av dricksvatten

Livsmedelsverket har följt upp kommunernas

dricksvattenkontroll 2005 (Rapport nr 12/2006).

Rapporten omfattar 2 070 allmänna och 1 588

övriga dricksvattenanläggningar i 273 kommu-

ner. Resultatet visar att dricksvattnet från all-

männa anläggningar i Sverige i de flesta fall är

av god kvalitet, men att det finns undantag,

främst vid mindre anläggningar.

Under året har 20 normerande inspektioner

vid vattenverk utförts i syfte att kontrollera

kommunernas kontroll. En sammanställning av

de normerande inspektioner som har utförts på

vattenverk i 74 kommuner under 2004–2006

publiceras i januari 2007. De vanligaste avvi-

kelserna var avsaknad av eller ofullständiga

egenkontrollprogram och rutiner för hantering

av klagomål.

För att stärka kompetensen hos kontrollper-

sonalen och för att leva upp till kraven i kon-

trollförordningen 882/2004 har åtta samver-

kansmöten om dricksvatten genomförts. Resul-

tatet av mötena är att inspektörerna har fått

kunskap om vad ett revisionsbesök på ett vat-

tenverk bör omfatta och ett konkret hjälpverk-

tyg i form av en checklista. Totalt deltog 126

miljöinspektörer, 27 företrädare för vattenpro-

ducenterna och åtta länsveterinärer. Deltagarna

vill gärna ha liknande möten i framtiden.

Livsmedelsverket har givit stöd när dricks-

vattenproducenternas branschriktlinje har tagits

fram. Verket har också medverkat i branschor-

ganisationens, Svenskt vatten, utbildningar om

branschriktlinjen.

Vägledningen till Livsmedelsverkets före-

skrifter om dricksvatten har uppdaterats.

Temadagar om säkrare dricksvatten, med

betoning på risk- och sårbarhetsanalyser ur ett

krishanteringsperspektiv, har hållits för dricks-

vattenproducenter, lokala kontrollmyndigheter,

kommunpolitiker m fl. Aktiviteten har genom-

förts i samverkan med länsstyrelserna på sex

orter.


I september 2005 rekommenderade Livsme-

delsverket dricksvattenproducenterna att vidta

åtgärder om dricksvattnet innehöll mer än 15

mikrogram uran per liter. Kontroll av de kom-

muner som hade för hög uranhalt i dricksvatt-

net visar att två producenter har åtgärdat pro-

blemet, tre utreder problemet och fyra inte har

vidtagit några åtgärder sedan hösten 2005.

Uppföljningen fortsätter, eftersom efterlevnaden

av rekommendationen hittills har varit låg.

Se även under Övriga mål och återrapporte-

ringskrav/Beredskapsverksamhet.

Mål:

� Ett litet antal sjukdomsfall orsakade av

dålig hantering av livsmedel

Livsmedelsverket bedömer att antalet sjukdoms-

fall orsakade av dålig hantering av livsmedel

ligger är oförändrat jämfört med tidigare år.

En analys av den senaste matförgiftningsrap-

porteringen som är för 2005 och andra rappor-

ter om inträffade matförgiftningar visar inte

någon väsentlig förändring av problembilden

vad gäller antal sjukdomsfall eller deras orsa-

ker mot tidigare år.

Återrapportering:

� Andelen avvikelser från de viktigaste

kontrollpunkterna vid datorstödda inspektio-

ner i restaurang och storhushåll

Under 2005 utvecklades en indikator för mikro-

biologiskt säker mat som ett alternativ till mat-

förgiftningsrapporteringar som ett mått på livs-

medelssäkerheten i landet. Indikatorn utgörs av

andelen allvarliga avvikelser observerade vid

kommunernas datorbaserade inspektioner i res-

tauranger och storhushåll. Mellan 1 november

2005 och 31 oktober 2006 har 22 kommuner

rapporterat resultat från 1 090 inspektioner.

Andelen allvarliga avvikelser var lägre än un-

der förra perioden, tio jämfört med 20 procent.

Skillnaden var särskilt stor för avvikelser gäl-

lande myndighetsdokument och dokumentation

av egen övervakning. Jämförelser mellan perio-

derna försvåras av att den i år baseras på färre

inspektioner och att färre och delvis andra kom-

muner har bidragit med rapporter. Det omfat-

tande arbetet med implementeringen av den

nya lagstiftningen kan vara en orsak till det

lägre antalet inrapporterade inspektioner.

2004 2005 2006

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 86,7 87,3 87,6

Antal årsarbetskrafter 435 424 423

Säkra livsmedel; kostnader och intäkter (tkr)

Finansiering Kostnader Intäkter utöver anslag

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Anslag 129 506 132 371 138 919 18 101 20 849 22 611

Avgifter 165 565 165 965 168 413 163 514 171 148 162 176

Bidrag1 12 766 16 717 23 935 12 275 15 994 22 553

Summa 307 837 315 053 331 267 193 890 207 991 207 340

1 Bidragen från Krisberedskapsmyndigheten har ökat.


Köttkontroll; kostnad per kilo

besiktigat slaktkött (öre), fast-

prisberäknat med basår 2006

30 -

25 -

20 -

15 -

10 -

5 -

0 -

2004 2005 2006

Tillsyn av övriga livsmedelsan-

läggningar ; kostnad per inspek-

tion (kr), fastprisberäknat med

basår 2006 (se not i tabell)

25 000 -

20 000 -

15 000 -

10 000 -

5 000 -

0 -

2004 2005 2006

Gränskontroll; kostnad per

kontroll (kr), fastprisberäknat

med basår 2006

2 000 -

1 750 -

1 500 -

1 250 -

1 000 -

750 -

500 -

250 -

0 -

2004 2005 2006

Köttkontroll, besiktningsverksamhet

Indikator 2004 2005 2006

Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat 23,18 23,44 24,88

slaktkött)1

Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000

Kostnader, fastprisberäknade 26,46 24,53 24,88

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0 7,3 5,9

1 Ett långsiktigt arbete med att se över bemanningen pågår. Den vikande produktivitets-

utvecklingen under 2006 är kopplad till kostnaderna för organisationsarbetet.

Gränskontroll; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal kontroller1 4 978 3 535 3 981

Kostnader, löpande pris (tkr) 7 810 4 710 5 332


Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 8 915 4 928 5 332

Kostnad per kontroll (kr) 1 790 1 390 1 340

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 28,5 33,7

1 I och med EUs utvidgning i maj 2004 minskade importen från länder utanför EU.

Kontroll av övriga livsmedelsanläggningar ;

genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal inspektioner1 183 194 220

Kostnader, löpande pris (tkr)2 3 100 3 525 5 126



Kostnad per inspektion 19 340 19 010 23 300

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 1,7 -17,0

1 Produktivitets- och styckkostnadsutveckling har endast beräknats för inspektion av övriga livs-

medelsanläggningar, dvs inte köttanläggningar. Orsaken till detta är att arbetssättet har föränd-

rats så mycket inom köttkontrollen mellan 2004 och 2006 att något relevant mått inte är

möjligt att beräkna. Se även not under tabell Antal besökta/inspekterade anläggningar ovan.2 Övergången till riskbaserad kontroll samt ny och utökad personal har inneburit större kostnader

för kompetensutveckling och samordning.


8 000 -

7 000 -

6 000 -

5 000 -

4 000 -

3 000 -

2 000 -

1 000 -

0 -

Kontroll av rester av bekämp-

ningsmedel i vegetabilier ; kost-

nad per prov (kr), fastprisbe-

räknat med basår 2006

2004 2005 2006

Kontroll av främmande ämnen

i animaliska livsmedel; kostnad

per prov (kr), fastprisberäk-

nat med basår 2006

3 500 -

3 000 -

2 500 -

2 000 -

1 500 -

1 000 -

500 -

0 -

2004 2005 2006

Dioxinkontroll; kostnad per

prov (kr), fastprisberäknat

med basår 2006

30 000 -

20 000 -

10 000 -

5 000 -

0 -

2004 2005 2006

Kontroll av rester av bekämpningsmedel i vegetabilier ;


2004 2005 2006

Antal prov 2 350 2 160 1 552

Antal överskridanden 103 103 70




Kostnad per prov (kr)1 6 790 7 010 7 330

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 -3,2 -7,4

1 Antalet prov minskar. Detta medför att kostnaden per prov ökar, eftersom de fasta kostnaderna

för t ex metodutveckling är relativt höga.

Dioxinkontroll; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal prov 88 98 70







1Kostnaderna för köpta analyser minskar kraftigt.

Kontroll av främmande ämnen i animaliska livsmedel;


2004 2005 2006

Antal prov1 5 000 5 000 5 000







1 Exklusive ca 9 000 prov per år, som utförs av lokala laboratorier kopplade till slakterierna.2 Ett omfattande arbete med att validera befintliga analysmetoder har slutförts under 2006.


Verksamhetsgren Bra matvanor

22 ResultatredovisningBra matvanor

Bra matvanor

Livsmedelsverkets roll i arbetet för bra matva-

nor är att fungera som kunskapsbas i kostfrå-

gor. En grund för arbetet är verkets databas för

näringsinnehåll i livsmedel, vilken uppdateras

kontinuerligt och som finns tillgänglig via ver-

kets webbplats. En annan grund är nationella

kostundersökningar som genomförs med regel-

bundna intervall för olika konsumentgrupper.

Livsmedelsverket tar fram konsumtionsråd

för olika konsumentgrupper, t ex gravida, am-

mande, spädbarn, småbarn, skolbarn och äldre.

Dessa råd kommuniceras framför allt via ver-

kets webbplats och via trycksaker. Konsum-

tionsråden bygger på de svenska näringsrekom-

mendationerna. Ett viktigt verktyg för den en-

skilda konsumenten är nyckelhålsmärkningen

av livsmedel som stödjer goda matvanor. An-

vändningen av nyckelhålet regleras i Livsme-

delsverkets föreskrifter.

Verket arbetar mycket med att stödja dem

som arbetar med mat och måltider på olika ni-

våer i samhället i deras arbete för bra matva-

nor. Detta sker genom kurser och konferenser,

tidningen Vår Föda, broschyrer och upplys-

ningstjänst. En ständig uppgift är att för besluts-

fattare och massmedier belysa kostens betydelse

för folkhälsan.

Mål:

� Bra matvanor och god nutritionsstatus

i hela befolkningen, särskilt hos barn och

ungdomar

Livsmedelsverket bedömer att matvanorna

i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt,

fetma och flera folksjukdomar, som hjärt- och

kärlsjukdom och diabetes. Se även sidan 5.

Återrapportering:

� Konsumtionsfrekvens (index) för ett urval

av viktiga livsmedelsgrupper som speglar

kostens kvalitet

Frågor om konsumtionsfrekvenser för vissa livs-

medel som speglar kostens kvalitet (frukt, grön-

saker, grovt bröd, fisk, pommes frites, korv, fet

ost, godis, kaffebröd, läsk och saft, typ av mat-

fett på bröd) ställdes hösten 2005 och 2006 till

ett urval av befolkningen i åldersintervallet

16–80 år. Resultaten visar att endast 1 av 10

följer rekommendationen 500 gram frukt och

grönsaker om dagen. Endast 1 av 10 äter fisk

som huvudrätt tre gånger per vecka, vilket

rekommenderas. Andelen som äter grovt bröd

varje dag (>3 skivor) är drygt 40 procent.

De tillfrågade i undersökningen äter chok-

lad, godis och bakverk i genomsnitt ett par

gånger i veckan. Läsk och saft dricker man

i genomsnitt ett par gånger i veckan. Jämfört

med 2005 finns en tendens till att läsk/saft kon-

sumeras mer sällan. Omkring 3 av 10 uppgav

daglig konsumtion av söta och feta livsmedel

(godis, bakverk, snacks, söta drycker).

Män, framför allt lågutbildade män, äter

mindre frukt och grönt och mer söta och feta

livsmedel än vad kvinnor gör.

En sammanvägning av dessa frågor till ett

preliminärt index som speglar kostens kvalitet

(max 12) visar ett medelvärde på 6, något hög-

re för kvinnor än för män. Skillnaden mellan

2005 och 2006 var liten.

Bidrag

Avgifter

Anslag

Bra matvanor; finansiering av kostnader (tkr)

25 000 -

20 000 -

15 000 -

10 000 -

5 000 -

0 -

2004 2005 2006


Återrapportering:

� En redovisning av vilka åtgärder som vid-

tagits för att sprida kunskap om sambandet

mellan mat, hälsa och miljö

Mat och hälsa

För att öka kommunikationen med personal

inom kommun och landsting som arbetar med

kost- och hälsofrågor har ett nyhetsbrev etable-

rats och en föreläsningsturné genomförts. Under

2006 har åtta nyhetsbrev givits ut med länkar

till nya texter på Livsmedelsverkets webbplats

om bland annat fettrekommendationer, trans-

fett, omega 3, amning, AD-droppar, barns mat-

vanor, nyckelhålet, kostråd, ministerkonferens

om fetma och om näringsförändringar i livsme-

del. Nyhetsbrevet får ständigt nya prenumeran-

ter och antalet är nu uppe i cirka 2 300.

Livsmedelsverket bjöd i oktober in personer

som arbetar med kost- och hälsofrågor till en

seminariedag i tre städer om aktuella frågor

inom kostområdet. Cirka 500 personer deltog.

Det var framför allt pedagogisk och kostperso-

nal från förskolor och skolor, folkhälsoplanera-

re och kostchefer inom kommun och landsting,

personal från mödra-, barn- och primärvården

som kom. Under dagen presenterades kostunder-

sökningen på barn, livsmedelsdatabasen, de

nya råden för maten i förskolan och skolan, fett

och fettrekommendationer och vad som är på

gång avseende bland annat salt, folsyra och

nyckelhålet. Flera interaktiva övningar genom-

fördes för att samla in deltagarnas synpunkter

på Livsmedelsverkets pågående projekt och för

att få en bild av inom vilka områden Livsme-

delsverket kan bidra med ytterligare informa-

tion och stöd. Enligt utvärderingarna var dagar-

na mycket uppskattade och fyllde ett behov hos

dem som arbetar regionalt och lokalt med att

främja bra matvanor.

Mat och miljö

Informationen om ekologiska livsmedel på

webbplatsen har omarbetats och förenklats.

Här har aspekter som rör näring, bekämpnings-

medel, hälsofarliga ämnen, tungmetaller och

nitrat och nitrit sammanfattats i en artikel.

Livsmedelsverket har deltagit i att synliggö-

ra miljöpåverkan genom arbetet med s k miljö-

kvitton. Under dialogprojektet Framtida handel,

lett av Naturvårdsverket, har myndigheter,

handel och andra aktörer inom det ekologiska

området arbetat fram miljökvitton som visar

de positiva miljökonsekvenserna av att välja

ekologiska livsmedel framför konventionellt

producerade livsmedel. I ett miljökvitto för

exempelvis ekologisk mjölk visar man mäng-

den besparade bekämpningsmedel, det antal

kor som behövs i ekologisk uppfödning och

man påpekar att den biologiska mångfalden

har haft möjlighet att öka.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag har

Livsmedelsverket belyst olika kriterier för an-

vändning av tillsatser i livsmedel. Verket beto-

nade bland annat vikten av att miljöaspekter

vägs in i samband med godkännande av livs-

medelstillsatser (rapport dnr 890/06).

Livsmedelsverket har från 2006 ålagts att ta

ett sektorsansvar för miljön och verket bygger

för närvarande upp kompetensen inom detta

nya område. Bland annat har experter anlitats

för att diskutera hur den totala energiåtgången

under ett livsmedels hela livscykel beräknas och

bedöms. Den första inrapporteringen av sektors-

ansvaret till Miljömålsrådet och Jordbruksde-

partementet ska ske senast den 28 februari

2007.

Bra matvanor

1 av 10 äter rekom-

menderade 500 g

frukt och grönsaker

om dagen och fisk

som huvudrätt tre

gånger per vecka.

Drygt 40 procent

äter grovt bröd var-

je dag (>3 skivor).


Återrapportering:

� En redovisning av insatser som vidtagits för

att öka barns och ungdomars kunskaper om

god och säker mat så att de kan göra med-

vetna val

Livsmedelsverket har under 2006 arbetat med

ett regeringsuppdrag att ta fram nya råd om

maten i förskoleverksamheten och i skolan. Ar-

betet har skett i samråd med företrädare för en

rad andra myndigheter och organisationer. Syn-

punkter på förslag till råd har inhämtats vid fle-

ra seminarier för personal inom förskola, skola

och folkhälsa, där deltagarna har fått lämna

skriftliga och muntliga synpunkter. De nya rå-

den kommer att bestå av ett målgruppsindelat

material, där syftet är att ge råd om hur de oli-

ka målgrupperna kan arbeta med att främja

bra matvanor. Råden för skolan innefattar även

förskoleklassen, fritidshemmen och gymnasie-

skolan. Råden omfattar maten under hela skol-

dagen. Förutom vägledning om hälsosam mat

tar råden upp den nya livsmedelslagstiftningen.

De riktar sig till både politiker, kommuntjänste-

män, verksamhetsledning, kostchefer och mot-

svarande, kökspersonal, lärare och annan skol-

personal, barn- och skolhälsovården, föräldrar

och elever. Råden överlämnas till regeringen

den 1 februari 2007.

Återrapportering:

� En redovisning av utvecklingen och använd-

ningen av nyckelhålsmärkning av livsmedel

2005 kom nya regler för nyckelhålsmärkt mat,

där Livsmedelsverket förutom på fett och fiber-

innehåll även ställer krav på låg socker- och

salthalt. Under en övergångsperiod till och med

den 30 november 2006 har även de gamla reg-

lerna gällt. Några enstaka livsmedelsgrupper

har längre övergångstider.

Enligt de nya reglerna får även frukt, grön-

saker, fisk och kött märkas. Detaljhandeln har

satsat på att märka sortimentet av frukt och

grönt i framför allt direktreklam till konsument.

Såväl fisk- som köttproducenter märker ofta si-

na varor med nyckelhålet.

Den nya märkningen har tagits emot mycket

väl av livsmedelsbranschen. Enligt branschens

egna undersökningar känner mer än 95 procent

av konsumenterna igen och använder symbolen

vid val av livsmedel.

I december 2006 presenterades rapporten

”Förslag till framtidens nyckelhålsmärkning

i storhushåll – certifieringssystem och nya krite-

rier”. De nya kriterier som finns i rapporten ska

kunna användas i ett pilotprojekt under 2007.

Livsmedelsverket siktar på att en ny certifie-

ringsorganisation ska vara etablerad vid års-

skiftet 2007/2008 och har under året påbörjat

en utredning om hur organisationen ska se ut.

Informationen på verkets webbplats har

gjorts om för att bli mer lättläst.

Livsmedelsverket arbetar med en vägledning

till föreskrifterna om nyckelhålsmärkning. Väg-

ledningen kommer att bli färdig under januari

2007.

Återrapportering:

� En redovisning av övriga viktigare insatser

som gjorts inom verksamhetsgrenen

Tillgång till aktuella och kvalitetssäkrade data

om näringsinnehållet i livsmedel är centralt för

många verksamheter inom nutritions- och livs-

medelsområdet, t ex inom forskning om sam-

bandet mellan sjukdomar och matvanor, inom

kostrådgivning, märkning av livsmedel, pro-

duktutveckling, växtförädling och internatio-

nellt samarbete.

För att uppdatera livsmedelsdata genomför

Livsmedelsverket årligen analyser av livsmedel.

Enligt de nya reglerna får även frukt,

grönsaker, fisk och kött märkas med

nyckelhålet.


De senaste två åren har en satsning på ett nytt

IT-stöd – livsmedelssystemet – gjorts, för att

livsmedels- och konsumtionsdata ska kunna

hanteras effektivare och mer kvalitetssäkert.

I livsmedelssystemet ingår även en funktion för

att beräkna matsedlar, vilket har varit använd-

bart för arbetet med ”Råd för mat i förskolan”.

Numera finns data från kostundersökningar

med i systemet och dessa data kan lättare an-

vändas när Livsmedelsverket gör riskvärde-

ringar om intag av olika gifter och tillsatser

i maten.

En ny livsmedelsdatabas på webbplatsen,

”Sök näringsinnehåll i mat”, med utökade

sökmöjligheter och ökad tillgänglighet till bak-

grundsdata har utvecklats.

Livsmedelsverket deltar i det europeiska

forskningsprojektet ”The European Food Infor-

mation Resource Network” (EuroFIR), som syf-

tar till att utveckla och harmonisera europeiska

livsmedelsdatabaser för att de europeiska data-

baserna i förlängningen ska kunna länkas sam-

man via Internet. Under 2006 påbörjades livs-

medelsklassificering i livsmedelssystemet enligt

LanguaL, som är EuroFIR-standard för klassi-

ficering. Arbetet ska avslutas under 2007 och

kommer att underlätta datautbytet inom EU

avsevärt.

Salt

En begränsning av saltintaget kan sänka blod-

trycket och därmed minska risken för hjärt- och

kärlsjukdom. Eftersom 60–70 procent av det

salt vi får i oss kommer från färdiga livsmedel

som bröd, matfett, ost och charkuteriprodukter

räcker det inte att minska på saltet i matlag-

ningen. Det är därför önskvärt att salthalten i

färdiga livsmedel sänks. Livsmedelsverket har

under 2006 haft en dialog med livsmedelsbran-

schen för att åstadkomma en sänkning av salt-

halten i livsmedel och maträtter. Tanken är att

branschen successivt ska sänka salthalten under

en femårsperiod. Arbetet har bestått av möten

med företrädare för branschen samt med forska-

re. Livsmedelsverkets webbplats har uppdate-

rats med information för såväl konsumenter

som branschföreträdare. Arbetet har uppmärk-

sammats i massmedia flera gånger under året.

Arbetet har resulterat i att flera företag redan

har sänkt salthalten i vissa produkter eller

planerat hur sänkningen ska gå till.

Nationell samordningsgrupp för amningsfrågor

Livsmedelsverket har regeringens uppdrag att

samordna det nationella arbetet inom amnings-

området. En kommitté har tillsatts som består

av ledamöter från Livsmedelsverket, Statens

folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen och Konsu-

mentverket. Exempel på frågor som har disku-

terats är amning och alkohol, föräldraförsäk-

ringsutredningen och behovet av en webbplats

om amning.

Ett referensmöte har anordnats med syfte att

diskutera hur WHO-koden om marknadsföring

av bröstmjölksersättningar har tillämpats i Sve-

rige och vilka önskemål som finns om tillämp-

ningen i framtiden. Amningskommittén var

också med och genomförde seminariet ”Bröst-

mjölk – positiva hälsoeffekter, men också en del

miljöföroreningar” i samarbete med Forum or-

ganiska miljögifter.

EG-direktivet om modersmjölksersättning

Under 2006 publicerades ett moderniserat och

omarbetat direktiv om modersmjölksersättning

och tillskottsnäring (2006/141/EG) samt ett om-

arbetat direktiv om barnmat (2006/125/EG)

avseende ett tidsbegränsat tillstånd för moders-

mjölksersättning baserad på hydrolyserade

vassleproteiner antagits. Arbetet med det först-

nämnda direktivet har pågått sedan 2003 och

Bra matvanor

5 g 10 g

En begränsning av saltintaget kan sänka

blodtrycket och därmed minska risken för

hjärt- och kärlsjukdom. Vi äter i genomsnitt

cirka 10 gram salt per dag, vilket kan jämfö-

ras med rekommenderade 5 gram per dag.


Sverige framförde då att närings- eller hälsopå-

ståenden inte är önskvärda på modersmjölkser-

sättning och tillskottsnäring, men fick inte ge-

hör för detta. Resultatet blev ändå en restriktiv

hållning genom att de närings- och hälsopåstå-

enden som är tillåtna anges i en bilaga i direk-

tivet.

Nordisk handlingsplan för bra matvanor

och ökad fysisk aktivitet

Nordiska ministerrådet antog sommaren 2006

en nordisk handlingsplan för bra matvanor och

ökad fysisk aktivitet. I arbetet med att ta fram

planen har Sverige representerats av Livsme-

delsverket.

Bra matvanor; kostnader och intäkter (tkr)


2004 2005 2006 2004 2005 2006

Anslag 18 763 19 841 19 523 2 543 2 796 2 511

Avgifter 168 231 221 204 241 174

Bidrag 3 123 1 233 1 463 3 475 1 201 1 389

Summa 22 054 21 305 21 207 6 222 4 238 4 074

2004 2005 2006

Andel av Livsmedelsverkets 6,2 5,9 5,6

kostnader (%)



Verksamhetsgren Redlig hantering

28 ResultatredovisningRedlig hantering

Det är viktigt att man som enskild konsument

vet vilket livsmedel man köper. Livsmedelsver-

kets arbete med redlig hantering syftar till att

varje livsmedel är vad det utger sig för att va-

ra. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansätt-

ning, produktinnehåll (t ex rätt djurart), vikt

och volym, ursprungsmärkning, produktionssätt

(t ex genmodifierade livsmedel eller ekologiska

livsmedel) eller hur livsmedlet exponeras i buti-

ken.

EU har en omfattande och krävande gemen-

sam lagstiftning för hur livsmedel ska märkas.

Utifrån denna har Livsmedelsverket utvecklat

vägledningar som är riktade både till lokala

och regionala kontrollmyndigheter och till fö-

retagen.

Livsmedelsverket arbetar i projektform till-

sammans med kommuner och länsstyrelser för

att kontrollera redligheten i livsmedelshante-

ringen.

Genom olika kartläggande undersökningar

tar Livsmedelsverket reda på om det finns red-

lighetsbrister. Nya analysmetoder utvecklas

i syfte att underlätta kontrollen av redligheten.

Mål:

� Enkel och korrekt märkning av alla

livsmedel

Livsmedelsverket bedömer att målet ännu inte

uppnåtts. Verket har under det senaste året in-

tensifierat arbetet med redlighet. På EU-nivå

har arbete inletts med revidering av bland an-

nat reglerna om märkning och näringsvärdesde-

klaration. I detta arbete har verket en aktiv roll.

Återrapportering:

� Andel konsumenter som förstår ett urval av

viktiga märkningsuppgifter

Se Uppdrag att utvärdera indikatorer på sidan

41. Rapport diarienummer 2671/2006.

Återrapportering:

� En redovisning av viktigare utgivna EG-

bestämmelser som beslutats under året inom

verksamhetsgrenen samt i vilken mån svens-

ka krav har tillgodosetts

I kommissionsdirektivet 96/5/EG om spann-

målsbaserade livsmedel och barnmat för späd-

barn och småbarn har alla ändringar arbetats

in i en ny officiell version. Om de gällande

svenska reglerna behöver ändras utreds.

Återrapportering:

� Genomförda insatser inom området god-

kända GMO-livsmedel

Livsmedelsverket har genomfört ett GMO-pro-

jekt, vars mål var att undersöka hur företagen

tillämpar de nya GMO-förordningarna samt

undersöka förekomsten av GMO-råvaror och

-produkter på den svenska marknaden. Projek-

tet riktade sig till importörer, lager och grossis-

ter. Åtta storstadskommuner deltog.

Kommuninspektörerna gjorde 24 kontroll-

besök hos livsmedelsföretag. Totalt provtogs 96

produkter som analyserades av Livsmedelsver-

ket. Av proverna var 21 procent GMO-positiva,

varav fyra innehöll GMO som överskred 0,9

Redlig hantering

Bidrag

Avgifter

Anslag

Redlig hantering; finansiering av kostnader (tkr)

30 000 -

25 000 -

20 000 -

15 000 -

10 000 -

5 000 -

0 -

2004 2005 2006


procent. Det är det tröskelvärde som gäller för

GMO-märkning och produkterna var inte

märkta. Hälften av de 24 företagen, främst

mindre företag, hade inga GMO-rutiner alls för

att säkerställa att produkter inte består av, in-

nehåller eller är framtagna av GMO. Resulta-

ten har överlämnats till ansvariga kontrollmyn-

digheter som har att vidta åtgärder.

Under året har en GMO-produkt av 36 an-

sökningar godkänts för utsättande på markna-

den. Trettiofem ansökningar, varav åtta nya

inkom under 2006, är under utredning. Verket

lägger kontinuerligt ut information om ansök-

ningarnas status på sin webbplats.

Livsmedelsverket deltar i flera nätverk på

GMO-området. Under året har fyra möten hål-

lits – två SIK-möten (SIK=Institutet för livsme-

del och bioteknik AB) och två möten inom myn-

digheternas nätverk för GMO. Ett nordiskt/bal-

tiskt projekt har påbörjats, vars syfte är att dis-

kutera det praktiska genomförandet av GMO-

kontroller. I detta syfte har två möten hållits

under året.

Livsmedelsverket har, tillsammans med

Uppsala universitet, utvecklat en datorbaserad

prövningsmetod av proteiner. Metoden, som

har publicerats på Internet, används redan av

Livsmedelsverket och Efsa för att värdera hur

stor risken är att genmodifierade grödor ger

upphov till nya/ökade allergirisker.

Insatser gällande icke godkända GMO

Livsmedelsverket har analyserat majsprover för

förekomst av Bt 10. Inget prov innehöll detta

otillåtna GMO.

Under sensommaren upptäcktes otillåtet gen-

modifierat ris, LL RICE 601, i konventionellt

långkornigt ris från USA. Händelsen ledde till

att EU beslutade om skyddsåtgärder. Livsme-

delsverket genomförde en inventering, varvid

ris från nio olika partier från USA påträffades.

Livsmedelsverket tog nio stickprover, som ana-

lyserades. Sju av proverna hade spår av det

otillåtna riset. Resultaten ledde till att partierna

återsändes till USA.

Metodutveckling

Under 2006 har sammanlagt tolv nya metoder

för analys av genmodifierad majs, sockerbeta,

ris och raps satts upp och validerats. Flera av

metoderna har lagts till det flexibla ackredite-

ringsomfånget för GMO. I samarbete med Ge-

menskapens referenslaboratorium för genetiskt

modifierade livsmedel och foder har Livsme-

delsverket deltagit i utvärderingar av fyra me-

toder för detektion och kvantifiering av genmo-

difierad potatis och raps inom ramen för förord-

ning EG (nr) 1829/2003.

Återrapportering:

� En redogörelse för övriga viktiga insatser

för att uppnå målet för verksamhetsgrenen

Livsmedelsverkets vägledning till märknings-

föreskrifterna har uppdaterats. Även informatio-

nen om märkning på verkets webbplats har

uppdaterats. Två broschyrer om märkning har

reviderats.

Arbete har under året bedrivits med anled-

ning av revideringen av EUs direktiv om märk-

ning respektive näringsvärdesdeklaration och

med frågor som berör Codexstandarder.

Inom Livsmedelsverket har ett stort arbete

nedlagts med anledning av regeringsuppdraget

om redlighet. Uppdraget delredovisades till

Jordbruksdepartementet den 1 juni 2006.

Projektet har genomförts i samarbete med loka-

la kontrollmyndigheter. Kontroller av vilsele-

Redlig hantering

Nya analysmetoder

för bland annat

genmodifierad raps,

majs och ris har satts

upp och validerats.


dande märkning har gjorts på produkter från

anläggningar under såväl kommunal som Livs-

medelsverkets kontroll. Resultatet kommer att

presenteras vid ett presseminarium i månads-

skiftet januari/februari 2007.

Verket har deltagit i ett möte i Helsingfors

med det nordiska märkningsnätverket för dis-

kussion om bland annat tillämpningsfrågor.

Livsmedelsverket har deltagit i ett nordiskt

möte i Uppsala, där en konsumentundersökning

om märkning planerades. Vid mötet föredrogs

ett antal tidigare gjorda konsumentundersök-

ningar som underlag för den kommande studi-

Redlig hantering

en. Studien presenterades därefter på ett möte

i Oslo i november 2006, där företrädare för

industri, handel, konsumentorganisationer och

myndigheter i de nordiska länderna deltog.

Syftet var att diskutera nordiska ställningsta-

ganden i märkningsfrågor med anledning av

den pågående revideringen av EUs märknings-

direktiv. Vid mötet presenterade Livsmedelsver-

ket bland annat Nordiska ministerrådets konsu-

mentstudier under de senaste åren.

Livsmedelsverket har besökt systermyndig-

heten i Danmark för att utbyta erfarenheter

i redlighets- och märkningsfrågor.

Redlig hantering; kostnader och intäkter (tkr)


2004 2005 2006 2004 2005 2006

Anslag 23 577 22 701 24 479 4 695 5 409 5 495

Avgifter 1 417 1 905 1 791 1 732 2 085 1 433

Bidrag 120 2 470 120 2 470

Summa 25 114 24 608 26 740 6 547 7 496 7 398

2004 2005 2006

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 7,1 6,8 7,1


31Resultatredovisning Redlig hantering

Övrig verksamhet

Livsmedelsverket

32 ResultatredovisningÖvrig verlsamhet

Omvärldens syn på Livsmedelsverket

Mål:

� Livsmedelsverket uppfattas av omvärlden

som en kompetent och trovärdig myndighet.


nåtts. Trovärdigheten för Livsmedelsverket är

hög både bland allmänheten och lokala kon-

trollmyndigheter. 24-timmarsmyndigheten har

byggts ut, inte minst gentemot lokala livsme-

delsinspektörer och livsmedelsföretag.

Återrapportering:

� En redovisning av hur svenska konsumenter

uppfattar Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har genomfört en undersök-

ning av allmänhetens attityder till verket. Av de

tillfrågade ansåg 79 procent att verkets råd och

rekommendationer är mycket eller ganska tro-

värdiga. Motsvarande siffra för 2005 var 89

procent. Trots minskningen är 2006 års värde

högt jämfört med andra myndigheter.

När det gäller information om hälsosam

mat är förtroendet störst för Livsmedelsverket,

57 procent (62 % 2005). Därefter följer i fallan-

de ordning Statens folkhälsoinstitut, vänner och

släktingar, mattips från livsmedelshandeln, häl-

sotidningar samt dags- och kvällstidningar. En

minskning med fem procentenheter för Livsme-

delsverket är nätt och jämnt signifikant.

På frågan om verkets oberoende gentemot

livsmedelsbranschen svarar 24 procent helt

oberoende, 49 procent delvis beroende och 9

procent helt beroende. Svaret kan inte jämföras

med 2005 års undersökning, eftersom frågan

inte ställdes på samma sätt.

Återrapportering:

� En redovisning av hur lokala kontrollmyn-

digheter uppfattar Livsmedelsverket

De lokala kontrollmyndigheternas syn på Livs-

medelsverket har undersökts. Av 290 kommuner

svarade 186 (64 %) på enkäten och majoriteten

visade stort engagemang för frågorna genom

att komma med egna kommentarer och förbätt-

ringsförslag. Hela materialet redovisas i rap-

porten ”Kommunernas syn på Livsmedelsver-

ket”. Livsmedelsverket uppfattas ha hög kom-

petens och hög trovärdighet, både i sakfrågor

och när det gäller tekniskt stöd till kommuner-

na. Däremot upplevs en viss brist på förståelse

för kommunernas situation, vilket leder till bris-

tande lyhördhet och sen presentation av nya

föreskrifter och hjälpmedel till dessa. Det upp-

fattas som svårt att komma i direkt kontakt

med relevant person på Livsmedelsverket.

Samtidigt anges Livsmedelsverkets webbplats

www.livsteck.net vara den viktigaste informa-

tionskällan för de flesta. Kommuninspektioner,

länsmöten, utbildning, projektverksamhet och

skrivna vägledningar och checklistor utförs

i nära samarbete med kommuner och länssty-

relser. Aktiviteterna är uppskattade och uppfat-

tas som utvecklande för den kommunala verk-

samheten. Den årliga rapporteringen och rap-

porteringen av utredda matförgiftningsutbrott

ger upphov till mycket frustration och en känsla

av merarbete.

Mot bakgrund av att undersökningen ge-

nomförts ett halvt år efter de stora förändringar

som den nya livsmedelslagstiftningen har inne-

burit bedöms det som ett bra resultat att kom-

munerna är så pass positiva. Det är ett gott be-

tyg på de insatser som har gjorts och en bekräf-

telse på att utvecklingen av stödet till kommu-

nerna är på rätt väg.

Återrapportering:

� En redovisning av hur Livsmedelsverket

arbetar långsiktigt med att utveckla

24-timmarsmyndigheten

Livsmedelsverket har utvecklat system och

tjänster för konsumenter, kontrollmyndigheter

och företagare. Ett nytt ärendehanteringssys-

tem har införts, som gör det möjligt att lägga

diariet på webbplatsen. På verkets webbplats

finns guiden Starta och driva livsmedelsföretag,

som har 1 000 besökare per månad; webbappli-

kationer, som gör det möjligt för laboratorier

Övrig verksamhet

Under rubriken övrig verksamhet redovisas omvärldens syn på Livsmedelsverket och

verkets arbete med beredskap, jämställdhet, utgiftsprognoser, gårdsnära slakt, ekolo-

giska livsmedel, Livsmedelsverkets sektorsansvar för miljömålsarbetet, global utveck-

ling, organisationsstyrning, kompetensförsörjning, kvalitet samt uppdrag .


att interagera med verket; ett projektrum, som

användes framgångsrikt i myndighetssamver-

kan om fågelinfluensan samt ett extranät för

kontrollmyndigheterna, www.livsteck.net, som

har blivit livsmedelsinspektörernas främsta käl-

la till information från verket.

Webbplatsen har haft i genomsnitt 4 500 ex-

terna besökare per dag.

Beredskapsverksamhet

Mål:

� Mål för verksamhet inom verksamhetsom-

rådet Svåra påfrestningar inom politiker-

området Skydd och beredskap för olyckor

och svåra påfrestningar

Målet är att inom ramen för samverkansområ-

dena Teknisk infrastruktur och Spridning av all-

varliga smittämnen, giftiga kemikalier och ra-

dioaktiva ämnen minska risken för och konse-

kvenserna av svåra påfrestningar på samhället

i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa

ska människors liv, personliga säkerhet och

hälsa tryggas samt skador på egendom eller

i miljö hindras eller begränsas.

Livsmedelsverket bedömer att målet uppnås.

Kunskaperna har ökat och sårbarheten har

minskat. För att uppnå god förmåga inom livs-

medels- och dricksvattenområdet krävs dock

fortsatta betydande insatser under en följd av

år.

Återrapportering:

� Inom ramen för myndighetens uppgifter

inom samverkansområdena Teknisk infra-

struktur samt Spridning av allvarliga smitt-

ämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva

ämnen ska myndigheten redovisa en bedöm-

ning av förmågan vid svåra påfrestningar

på samhället i fred samt en analys av pres-

tationernas effekter på beredskapen och hur

de har bidragit till att uppfylla målen.

Väsentliga avvikelser från inriktning och

planerad verksamhet ska redovisas.

� Livsmedelsverket ska också redovisa de

förhållanden och gränssättande faktorer i sin

verksamhet eller inom sitt ansvarsområde

som allvarligt utgör en begränsning av sam-

hällets förmåga vid ett väpnat angrepp eller

vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Säkerheten hos kommuner och företag

På dricksvattenområdet har omfattande stöd-

insatser genomförts genom utbildning och in-

formation, konsultstöd till kommuner för bered-

skapsplanering, övning och säkerhetsgenom-

gångar samt erbjudande av expertstöd vid stör-

re kriser och extraordinära händelser. Insatser-

na har lett till ökad förmåga. Stödet ger dock

inte ensamt tillräckliga förutsättningar för att

förmågan ska bli god. Arbete har påbörjats för

att utfärda föreskrifter riktade mot kommuner-

na och de allmänna vatten- och avloppsanlägg-

ningarnas huvudmän. Föreskrifterna ska gälla

skäliga säkerhetsåtgärder och kommer att följas

upp genom inspektioner.

På livsmedelsområdet har uppbyggnaden

av nätverket för säkerhet och beredskap fortsatt

med deltagare från myndigheter och livsmedels-

branschen. Arbetet med en handbok för säker-

het och beredskap och med en studie om pro-

blem och risker när livsmedel transporteras har

fortgått. Fortsatt utveckling av samverkan med

näringslivet behövs för att förmågan ska öka.

Vid sidan av beredskapen för att säkra livs-

medelskvaliteten har försörjningsfrågan bety-

delse. Roller, ansvar och behov av åtgärder vid

störningar i livsmedelsförsörjningen behöver

klarläggas. Livsmedelsverket har planerat en

inledande studie om detta.

Sjukdomsutbrott och analyser

Kunskapen om epizootiska sjukdomar är otill-

fredsställande hos svenska veterinärer och be-

siktningsassistenter. För att utveckla förmågan

att förebygga och bekämpa omfattande utbrott

av sådana sjukdomar har en behovs- och hot-

bildsanalys genomförts. Kraftigt utökad projekt-

verksamhet under 2007 har planerats.

Övrig verksamhet

34 ResultatredovisningÖvrig verksamhet

Gränssättande för framgångsrik hantering

av en allvarlig händelse är möjligheten att ta ut

och analysera prov. Förberedelser har vidtagits

för utvecklingsprojekt och åtgärder inom hela

analyskedjan, bland annat angående rapporte-

ring, provtagning, transport av prover, analys-

metoder och genomförande av analyser.

Den egna organisationen

och krisberedskapsverksamheten

Arbetet med organisation och planer för kris-

ledning vid allvarliga händelser har fortsatt.

Det gäller bland annat frågor om att säkerställa

expertkompetens.

Behoven av åtgärder för verksamhetskritiska

IT-system har identifierats. Arbete pågår med

att förbättra IT-säkerheten. För den egna verk-

samheten är Livsmedelsverket helt beroende av

andra sektorers förmåga att upprätthålla el-,

tele- och IT-funktionerna.

Jämställdhetsarbete

Mål:

� Livsmedelsverket ska i sitt arbete ha ett

jämställdhetsperspektiv. Beslut som rör indi-

vider ska prövas ur ett jämställdhetsperspek-

tiv och konsekvenser av besluten ska analy-

seras för såväl kvinnor som för män.

Livsmedelsverket ska dessutom fortsatt ar-

beta med att förverkliga de specifika mål som

utarbetats tidigare år för att jämställdhetsper-

spektivet ska genomsyra verksamheten.

Återrapportering:

� Livsmedelsverket ska redogöra för vilka

åtgärder som vidtagits under året för att nå

de jämställdhetsmål som utarbetats tidigare

år för att jämställdhetsperspektivet ska

genomsyra verksamheten.

De statistiska uppgifter som lämnas i årsredo-

visningen ska, där så är relevant, vara uppde-

lade så att eventuella skillnader mellan kvinnor

och män framgår.

Internt mål:

Konsumtionsråd ska utarbetas för relevanta

grupper utifrån deras behov. Hänsyn ska tas

till båda könens behov.

Kvinnors och mäns olika behov beaktas i de

svenska näringsrekommendationerna. Det finns

således skilda rekommendationer om önskvärt

dagligt intag av ett antal vitaminer och mine-

ralämnen för flickor och pojkar och för kvinnor

och män från tio års ålder. Vidare finns skilda

referensvärden för energiintag för båda könen.

Kostråd och annan kemisk eller mikrobiolo-

gisk hälsoinformation är vid behov könsspeci-

fik. När Livsmedelsverket översatte de svenska

näringsrekommendationerna till livsmedel

gjordes beräkningarna efter mäns och kvinnors

olika behov och kommunicerades i enlighet

med detta. Speciellt intresse fästs vid informa-

tion till gravida och ammande.

Internt mål:

Livsmedelsverket ska stödja kvinnors företag-

samhet genom att underlätta småskalig livsme-

delsproduktion.

Livsmedelsverket arbetar långsiktigt igenom

olika områden för att uppnå målet. Verket har

tagit fram förslag till nationella regler för

mjölkprodukter framställda med traditionella

metoder på fäbodar som innebär anpassningar

av kraven i EGs hygienlagstiftning.

Fäbodar som använder traditionella metoder

ska ges möjlighet att leverera små mängder

mjölkprodukter direkt till konsument. På fäbo-

den ska livsmedelssäkerheten säkerställas

genom särskilda, dokumenterade rutiner och

genom att åtminstone kraven för rörliga/tillfäl-

liga lokaler i EGs hygienlagstiftning är upp-

fyllda. Innan bestämmelserna kan träda i kraft

ska EG-kommissionen och övriga medlemslän-

der ges möjlighet att granska den nationella an-

passningen. Förslaget kan efter denna gransk-

ning och med eventuella ändringar av EG-kom-

missionen beslutas för att träda i kraft till fä-

bodssäsongens början sommaren 2007.


Internt mål:

Livsmedelsverkets vetenskapliga undersökning-

ar ska ta hänsyn till konsumtionsvanor hos bå-

da könen.

Kostenkäter och intagsberäkningar är utforma-

de så att kvinnors och mäns konsumtionsvanor

behandlas separat. I alla toxikologiska och

mikrobiologiska riskvärderingar tas hänsyn till

eventuella skillnader mellan könen, både vad

avser exponering och känslighet.

Internt mål:

Vid information till konsument ska kvinnors

och mäns olika behov och förutsättningar

beaktas.

Kostråd och annan kemisk eller mikrobiologisk

hälsoinformation är vid behov könsspecifik.

Speciellt intresse fästs vid gravida respektive

ammande kvinnor.

Utgiftsprognoser 2006–2009

Återrapportering:

� Livsmedelsverket ska redovisa utgiftspro-

gnoser för 2006–2009. Prognoserna ska

kommenteras både i förhållande till före-

gående prognostillfälle och i förhållande till

budgeten. Prognoserna ska lämnas i Hermes

enligt instruktion från Ekonomistyrnings-

verket.

Livsmedelsverket redovisade uppdraget enligt

regleringsbrev. Se verkets skrivelse med diarie-

nummer 466/06.

Gårdsnära slakt

Återrapportering:

� Livsmedelsverket ska redovisa vilka särskil-

da insatser som har gjorts samt vilka pilot-

och utvecklingsprojekt som har genomförts

inom ramen för den särskilda satsningen för

att förbättra förutsättningarna för gårdsnära

slakt.

En särskild satsning på gårdsnära slakt genom-

förs sedan 2005. Syftet är att skapa förutsätt-

ningar för att förkorta transporterna av djur till

slakt. Satsningen berör även närliggande områ-

den, som styckning av kött och tillverkning av

charkuterivaror.

Huvuddelen av den löpande verksamheten

har bestått av rådgivning och stöd till företag

som bedriver eller avser att starta verksamhet

med gårdsnära slakt. Rådgivningen har främst

skett per telefon eller via besök hos företaget

och har rört information och råd om hur företa-

gen kan uppfylla de krav som livsmedelslag-

stiftningen ställer på livsmedelslokaler och

verksamhet. Verket har även medverkat i ett

antal seminarier och möten med syfte att infor-

mera om de nya EG-förordningarna och hur de

påverkar den gårdsnära slakt- och stycknings-

verksamheten.

En annan stor del av verksamheten har varit

att bistå i ärenden om ansökan om godkännan-

de för gårdsnära slakterier. Syftet har varit att

stödja företagen med ansökningarna och under-

lätta handläggningen av sådana ärenden och

därigenom förkorta handläggningstiden. Stöd

har getts i samband med prövningen av merpar-

ten av de drygt 50 ansökningarna om godkän-

nande av slakterier, främst för vilt.

Fyra ansökningar om ekonomiskt bidrag har

beviljats. Två av ansökningarna handlade om

branschriktlinjer för småskalig slakt och styck-

ning respektive småskalig charktillverkning.

Den tredje ansökan rörde alternativa och billi-

gare metoder att bli av med avfall från slakte-

rier. Den fjärde ansökan handlade om utarbe-

tande av sammanställning av information om

småskalig slakt och förädling. De projekt som

beviljades bidrag 2005 har rapporterats.

Ett verktyg i form av ett enkelt dataprogram

för att göra en översiktlig bedömning av ett

kylrums kapacitet vid nedkylning av slaktkrop-

par av nöt, svin och får har tagits fram. Verkty-

get är tänkt att användas för att bedöma pro-

jekterade kylrum på ritningsstadiet. Som hjälp

för slakterier och myndigheter att utvärdera be-

fintliga kylrum har en pilotstudie startats under

Övrig verksamhet


året. Studien syftar till att utveckla en metod att

utvärdera processen utifrån enkla mätningar av

temperaturen och beräknad potentiell tillväxt

av E. coli på ytan av slaktkroppen.

En utvärdering av alla hittills genomförda

insatser på området gårdsnära slakt har inletts.

Ekologiska livsmedel

Återrapportering:

� Livsmedelsverket ska redovisa vilka resultat

som uppnåtts i arbetet med ekologiska

livsmedel.

Livsmedelsverket har arbetat aktivt både på na-

tionell och EU-nivå med ekologiska livsmedel.

Livsmedelsverket har deltagit i förhandlingsar-

betet med att ta fram en ny ekologisk förord-

ning, men arbetet är ännu inte avslutat. Livs-

medelsverket har även deltagit i Codexarbetet

med att ta fram av principer för godkännande

av tillsatser och processhjälpmedel för ekolo-

giska livsmedel. Livsmedelsverket har godkänt

två kontrollorgan, Smak AB och Aranea certi-

fiering AB för kontroll av förädling och import

av ekologiska livsmedel under 2006. I oktober

månad tog Swedac över ansvaret för godkän-

nande och övervakning av Smak AB på grund

av en förändring i förordning (1995:702) om

EGs förordning om ekologiskt framställda pro-

dukter. Ett kontrollbesök har genomförts hos

Aranea certifiering AB tillsammans med Jord-

bruksverket.

Ett bekämpningsmedelsprojekt har genom-

förts, som omfattade 86 prover av ekologiska

frukter och grönsaker och redovisas i en rapport

i januari 2007. Nytt informationsmaterial om

ekologiska livsmedel har publicerats på Livs-

medelsverkets webbplats. Livsmedelsverket har

samverkat med Konsumentverket i ett av deras

regeringsuppdrag om ökad privat konsumtion

av ekologiska livsmedel. Rapporten finns hos

Konsumentverket. Livsmedelsverket har deltagit

i Centrum för uthålligt lantbruks referens- och

samverkansgrupp för forskning, i styrgruppen

för Naturvårdsverkets dialogprojekt Framtida

handel och i ett av deras fyra delprojekt Synlig-

görande av miljöpåverkan.

Livsmedelsverket har genomfört en jämfö-

rande studie av mykotoxiner i färdiga konsu-

mentprodukter. Analys av ochratoxin A och

trichothecener utfördes i ekologiskt respektive

konventionellt producerade konsumentproduk-

ter av spannmål. Exempel på prov var mjöl,

gryn, kli och müsli. Patulin analyserades i syl-

ter av blåbär, hallon och äpplen. Samtliga prov

var inkomna åren 2001–2003. Det gick inte att

påvisa någon skillnad på innehållet av myko-

toxiner i de undersökta konsumentprodukterna

utifrån odlingsmetoden. Endast enstaka prov

hade halter där företagets egenkontroll skulle

ha reagerat och utrett orsaken. Inget prov

innehöll toxin i halt som överskred något

gränsvärde.

Livsmedelsverkets sektorsansvar

för miljömålsarbetet

Återrapportering:

� Livsmedelsverket ska rapportera om sitt ar-

bete med särskilt sektorsansvar för miljö-

målsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde

år. Rapporteringen ska ske enligt de riktlin-

jer som Miljömålsrådet utfärdar.

Livsmedelsverket är fr o m 2006 sektorsansva-

rig myndighet. Rapport inlämnas vart fjärde år

med första tillfälle den 28 februari 2007.

Övrig verksamhet

Analyser har gjorts av

mykotoxiner i ekolo-

giskt och konventionellt

producerade konsu-

mentprodukter av

spannmål, t ex mjöl,

gryn, kli och müsli.

Patulin analyserades i

sylter av blåbär, hallon

och äpplen.

37Resultatredovisning Övrig verksamhet

Global utvecklig

Mål:

� Livsmedelsverket ska inom ramen för sin

egen verksamhet medverka till att uppfylla

målet för politiken för global utveckling; att

bidra till en rättvis och hållbar global ut-

veckling (prop.2002/03:122, bet. 2003/

04:UU3, rskr. 2003/04:112).

Återrapportering:

� Inför regeringens resultatskrivelse till riksda-

gen 2007 ska Livsmedelsverket rapportera

till regeringen senast den 31 december 2006

om hur man inom ramen för den egna verk-

samheten och i samarbete med andra aktö-

rer har arbetat för att bidra till genomföran-

det av den svenska politiken för global ut-

veckling sedan föregående rapportering.

Livsmedelsverket redovisade uppdraget enligt

regleringsbrev den 21 december 2006. Se ver-

kets skrivelse med diarienummer 3402/06.

Organisationsstyrning

Återrapportering:

� Antal ärenden avseende myndighetsutövning

gentemot enskilda rättssubjekt samt antalet

överklagade beslut som föranleder ändrade

beslut

Mål:

� Livsmedelsverket är en bra arbetsplats.

Livsmedelsverket bedömer, bland annat med

stöd av verkets attitydundersökningar, att målet

i många avseenden är uppnått. Det finns dock

områden som ytterligare kan förbättras. En

mängd åtgärder görs för att utveckla verket

som arbetsplats. Det mest omfattande arbetet

med det syftet under 2006 har varit omorgani-

sationen av fältorganisationen för köttkontroll.

Förändringarna har varit betungande för de be-

rörda medarbetarna. I den delen av verksamhe-

ten kan målet ännu inte anses uppnått. Först

när den nya organisationen kommit i funktion

2007 går det att utläsa om förändringarna lett

till de förbättringar som avsetts.

Återrapportering:

� Andelen medarbetare som känner sig enga-

gerade, uppskattade, har rätt kompetens,

upplever att de bidrar till Livsmedelsverkets

mål och uppfattar myndigheten som en bra

arbetsplats

Vid årets attitydundersökning valde verket att,

förutom nöjd medarbetar-index, också specifikt

mäta engagemang, uppskattning, kompetens,

om medarbetarna anser att de kan bidra till

målen och om man anser att Livsmedelsverket

är en bra arbetsplats.

Myndighetsutövning gentemot enskilda rättssubjekt1

2004 2005 2006

Totalt antal ärenden2 1 380 1 195 1 347

Antal överklaganden 14 20 20

Antal överklaganden som föranlett ändrade beslut 1 0 2

1 Exempel på ärenden som omfattas av denna statistik är inspektion av livsmedelsföretag, ingripande

mot farliga eller felmärkta livsmedel, godkännande av livsmedelsanläggningar, prövning av ansökan,

anmälan och dispens.2 Nedgången i antal ärenden 2005 förklaras delvis av minskat antal enskilda inspektioner på köttan-

läggningar – kontrollen har i stället skett löpande, och av minskat antal ärenden om godkännande av

anläggningar och egenkontrollprogram.


De angivna procentsiffrorna i det följande

avser andelen fyror och femmor på en femgra-

dig skala. Undersökningen visade att 85 procent

av medarbetarna känner sig engagerade i sitt

arbete, 78 procent anser att de har rätt kompe-

tens och 64 procent upplever att de bidrar till

Livsmedelsverkets mål. Av medarbetarna kän-

ner sig 47 procent uppskattade för sitt arbete

och 63 procent anser att Livsmedelsverket är en

bra arbetsplats.

Det så kallade nöjd medarbetar-indexet i at-

titydundersökningen år 2006 var likvärdigt med

året före. Med tanke på den oro många medar-

betare känner just nu till följd av förändringar-

na inom köttkontrollen bedöms det vara ett

acceptabelt resultat.

Ett stort antal åtgärder har vidtagits under

2006, vilkas resultat ännu inte kan avläsas,

men som syftar till att på sikt medföra att med-

arbetarna i ännu högre grad upplever Livsme-

delsverket som en bra arbetsplats (se vidare un-

der Kompetensförsörjning nedan).

Kompetensförsörjning

Internt mål:

� Livsmedelsverket ska vara en konkurrens-

kraftig arbetsgivare som kan attrahera,

rekrytera, behålla och utveckla personal

med rätt kompetens.

Livsmedelsverket bedömer att tillräcklig kom-

petens finns för att uppnå verksamhetens mål.

Målen för kompetensförsörjning under 2006

bedöms på ett övergripande plan ha uppfyllts.

Alla delmål har dock inte uppnåtts. Personalför-

sörjningen är god, vilket bedöms vara en följd

både av verkets egna insatser och av läget på

arbetsmarknaden. Medarbetarna bedöms ha

rätt kompetens för verkets uppgifter långsiktigt

och har hög vetenskaplig kompetens på rele-

vanta expertområden. Antalet kvalificerade sö-

kande fortsätter att vara stort vid rekryteringar,

utom när det gäller veterinärer till fältorganisa-

tionen för köttillsyn.

Internt mål 1:

Tydligare ledningsstruktur och ökad effektivitet

i köttillsynen

Målet att införa en ny organisation har upp-

fyllts och vissa personalminskningar har beslu-

tats. Insatser för att genomföra förändringarna

har vidtagits och kommer att pågå även under

2007.

Internt mål 2:

Alla medarbetare ska senast 2007 förstå hur

sättet att kommunicera påverkar individer och

grupper.

En upphandling av konsulter för att genomföra

ett utvecklingsprogram för alla chefer och med-

arbetare i värderingar och kommunikation har

avslutats under 2006. Utbildningarna börjar i

mars 2007.

Internt mål 3:

Kvalitet i rekryteringsarbetet

Målet har delvis uppnåtts.

Det finns alltid små förbättringar att göra. Yt-

terligare steg har dock tagits för att nå målet.

Bland annat har cheferna fått utbildning.

Internt mål 4:

Analyser av kompetensbehov samt de individu-

ella utvecklingsplanerna ska ha hög kvalitet

senast 2007.

Genom att integrera kompetensfrågorna ännu

tydligare i de strategiska planerna förbättras

kvaliteten successivt. Arbetet kommer att fortgå

och intensifieras under 2007.

Internt mål 5:

Bättre utfall i attitydundersökningen av frågor-

na som rör ledarskap

Målet har uppnåtts.


Internt mål 6:

Dominansen av ett kön i vissa yrkesgrupper ska

brytas senast 2008.

En partssammansatt arbetsgrupp har sett över

möjligheterna att finna nya vägar att bryta do-

minansen. Fortsatt uppföljning av målet sker

under 2007 och 2008.

Internt mål 7:

Antalet medarbetare som upplever att de utsatts

för kränkande särbehandling, trakasserier eller

diskriminering ska var noll i nästa attitydunder-

sökning.

Målet följs upp 2007. Flertalet enheter har en-

ligt planerna fått information och genomfört

diskussioner om mångfald och trakasserier.

Grunden har lagts för att under 2007 starta ut-

vecklingsinsatser för alla medarbetare i värde-

ringar och kommunikation.

Internt mål 8:

Nöjd medarbetar-indexet ska få ännu bättre

utfall senast 2007.

Målet uppnåddes inte i 2006 års attitydunder-

sökning. Utfallet blev då likvärdigt med året

före, vilket får bedömas som tillfredsställande

med tanke på det betungande förändringsarbete

som pågått inom fältorganisationen för köttill-

syn. Om den nya organisationen leder till de

förbättringar som avsetts borde det finnas förut-

sättningar att nå målet 2007.

En riskfaktor för personalförsörjningen bedöms

vara att lönenivån av många medarbetare upp-

fattas som låg, vilket kan bli ett problem om

konkurrensen på arbetsmarknaden ökar. En an-

nan riskfaktor är den hårda arbetsbelastning

som många upplever.

Vidtagna åtgärder

Organisation och ledarskap

Fältorganisationen för köttkontroll har indelats

i regioner och sex nya regionchefer har tillsatts

och introducerats. En analys av utvecklingsbe-

hoven för alla chefer har gjorts som underlag

för det chefsutvecklingsprogram som startar

våren 2007. Ett mentorprogram för chefer har

genomförts i samverkan med Statens veterinär-

medicinska anstalt och Läkemedelsverket.

Rekrytering

Åtgärder har vidtagits för att öka kvaliteten

i rekryteringsarbetet. Verket har under året re-

kryterat 30 nya medarbetare, alla med den

kompetens verket behöver på kort och lång sikt.

Av dessa var sex under 35 år och sex över 50

år. Könsfördelningen var 14 män och 24 kvin-

nor. Sex av de nyanställda har doktorsexamen.

Tre nya befattningar för kompetensöverföring/

generationsväxling har tillsatts.

Arbetsmiljö, hälsa och friskvård

Livsmedelsverket har under året av Korpen häl-

sodiplomering blivit utsedd som en hälsodiplo-

merad arbetsplats. Verket arbetar nu mer syste-

matiskt med arbetsmiljö, friskvård och att på

olika sätt främja medarbetarnas hälsa. Verket

har också utbildat hälsoinspiratörer som ska

fortsätta driva arbetet lokalt. Under året har al-

la medarbetare erbjudits hälsoundersökning via

företagshälsovården. Erbjudandet har uppskat-

tats mycket, inte minst inom fältorganisationen

där medarbetarna förutom hälsoundersökningen

också fick genomgå en ytterligare undersökning

med fokus på rygg, nacke och axlar. Fältorga-

nisationen erhöll under året medel av Satsa

friskt för att bedriva ett massageprojekt för sina

medarbetare. En utvärdering av projektet pågår

för närvarande. Individuella åtgärder av olika

slag har vidtagits både i förebyggande syfte och

för rehabilitering och stöd.

Kompetens

Kompetensanalys får successivt ökad tyngd

i de strategiska planerna. Under 2007 ska en

verksövergripande strategisk plan göras för

kompetensförsörjning.

Övrig verksamhet


Intern utbildning bedrivs kontinuerligt inom

ett flertal ämnesområden, bland annat kommu-

nikation och etik/förhållningssätt i tillsynsrol-

len, projektledning, förvaltningskunskap, mass-

mediekontakter, IT och språk.

Lönesättning

Lönerevisionen sker i form av lönesättande

samtal. Satsningar har gjorts på kvinnors löner.

Löneskillnaderna mellan könen har minskat.

Jämställdhet och etnisk mångfald

Planer för jämställdhet och etnisk mångfald ska

från och med år 2007 göras under våren som

strategiska planer, för att på ett bättre sätt fasas

in i verksamhetsplaneringen. Uppföljning av

mål och åtgärder kommer att ske då. Det står

dock klart att flertalet åtgärder vidtagits i enlig-

het med planerna.

Nya mål

Mål som har betydelse för verkets kompetens-

försörjning kommer att formuleras i de verks-

övergripande strategiska planer som från och

med 2007 ska göras avseende kompetensförsörj-

ning, jämställdhet och mångfald. Redan under

2006 gjordes en strategisk plan för arbetsmiljö,

hälsa och friskvård. Även den planen har bety-

delse för kompetensförsörjningen. Genom att

göra strategiska planer under våren 2007 för

dessa områden integreras de på ett bättre sätt

än hittills i verkets process för verksamhetspla-

nering. I årsredovisningen för 2007 är det må-

len i dessa planer som kommer att följas upp.

Kvalitetsarbete

FVO-inspektion

Två externa inspektioner genomfördes under

året av EUs livsmedels- och veterinärbyrå, FVO.

Syftet med den första inspektionen var bland

annat att utvärdera den offentliga kontrollen av

hur livsmedelsförtagare uppfyller allmänna och

särskilda hygienregler för livsmedel av anima-

liskt ursprung.

FVO konstaterar att de behöriga myndighe-

terna, Jordbruksverket och Livsmedelsverket,

har börjat anpassa sitt kontrollsystem till den

nya kontrollförordningen 882/2004 och de nya

hygienreglerna samt att Livsmedelsverket har

ansträngt sig för att tillhandahålla instruktioner

och vägledningar till de nya hygienreglerna.

Vid den andra inspektionen var syftet bland

annat att utvärdera kontrollsystemen för rester

av bekämpningsmedel i livsmedel med vegeta-

biliskt ursprung.

FVO-teamet konstaterade att Livsmedelsver-

ket planerar och genomför ett adekvat och över-

gripande övervakningsprogram för bekämp-

ningsmedelsrester.

Swedac-revision

Det årliga kontrollbesöket av Swedac berörde

den ackrediterade verksamheten vid verkets la-

borativa enheter. Revisionen omfattade dels ver-

kets övergripande kvalitetssystem, dels enheter-

nas styrande system med detaljgenomgång av

delar av det praktiska laboratoriearbetet. Vida-

re reviderades också verkets verksamhet som

arrangör av provningsjämförelser. Livsmedels-

verket erhöll i början av september efter den

årliga bedömningen fortsatt ackreditering som

analyslaboratorium samt som arrangör av

provningsjämförelser.

Internrevisioner

Under året har fjorton internrevisioner utförts

vid centrala Livsmedelsverket. Revisionerna

hade olika fokus, som uppföljning av tidigare

avvikelser, ledningsfunktionen på avdelningsni-

vå, verksövergripande arbetsgrupper och ackre-

diterad laborativ verksamhet. Totalt noterades

cirka 120 avvikelser eller förbättringsförslag

samt därutöver tolv positiva exempel.

Kvaliteten inom verkets forsknings- och

utvecklingsverksamhet mäts bland annat i hur

många artiklar som publiceras i refereegranska-

de vetenskapliga tidskrifter. Tjugosju artiklar

publicerades under 2006 (2005:22, 2004: 41).


Utvärdering av verksamheten vid avdelningen

för forskning och utveckling

En extern utvärdering av verksamheten vid

avdelningen för forskning och utveckling har

skett. Sakkunniga har bedömt den vetenskapli-

ga relevansen och kvaliteten inom avdelningens

sakområden kemi, mikrobiologi och toxikologi

samt relevansen av arbetet utifrån myndighe-

tens uppdrag. Samtliga externa bedömare var

mycket positiva i sina utlåtanden.

Uppdrag

1. Livsmedelsverket ska utvärdera de fem indi-

katorer som föreslagits till regeringen och som

används för att bedöma Livsmedelsverkets mål-

uppfyllelse. Visar utvärderingen att en föränd-

ring av indikatorerna är nödvändig ska förslag

på högst fem indikatorer redovisas till reger-

ingen senast den 16 oktober 2006.

Livsmedelsverket har redovisat uppdraget enligt

regleringsbrev. Se verkets rapport med diarie-

nummer 2671/2006.

2. Livsmedelsverket ska t o m 2007 ansvara

för det kvalitetsmärkningsverktyg för skolmat

som tagits fram av Kungliga skogs- och lant-

bruksakademien i enlighet med regeringsbeslut

den 29 augusti 2002 (nr 2). Verktyget ska utvär-

deras och senast den 31 december 2007 ska en

rapport lämnas till regeringen. Livsmedelsver-

ket bör i utvärderingen även ta ställning till den

vidare driften av verktyget efter 2007. Verkty-

get ska beaktas i Livsmedelsverkets arbete med

riktlinjer för maten i skolan.

Livsmedelsverkets utvärdering kommer att gö-

ras under 2007.

3. Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedi-

cinska anstalt och Livsmedelsverket ska i sam-

verkan sammanställa befintlig kunskap, kart-

lägga förekomst av och risker med toxinbildan-

de E. coli (EHEC). I uppdraget ligger att genom

provtagningar, epidemiologiska studier, riskvär-

deringar eller annan metodik undersöka bakte-

riens smittvägar, förekomst hos livsmedelspro-

ducerande djur och livsmedel samt dess risker

för folkhälsan. Myndigheterna ska också vid

behov lämna förslag till riskhanteringsåtgärder

för att minimera risken för att människor smit-

tas av EHEC. Myndigheterna ska vid fullgöran-

det av uppdraget samråda med Smittskyddsin-

stitutet, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast

den 20 januari 2007.

Livsmedelsverkets arbete fortlöper enligt tids-

plan och är nu inne i slutfasen. En redovisning

till departement kommer att ske den 1 februari

2007. Tid är även avsatt i januari 2007 för dis-

kussioner med avnämare, producenter, konsu-

menter och andra intressenter.

4. Livsmedelsverket ska utvärdera det svenska

delundantaget från de EG-gemensamma gräns-

värdena för dioxin och dioxinlika PCBer i fisk

och fiskprodukter från Östersjöområdet. Sär-

skilt ska kunskapen och efterlevnaden av kost-

råden studeras. Uppdraget ska redovisas till

regeringen senast den 31 december 2007 och

kunna utgöra underlag inför ett förnyat svenskt

ställningstagande i samband med nästa översyn

av EG-regelverket som är planerad till den 31

december 2008.

Livsmedelsverkets utvärdering kommer att

genomföras under 2007.

5. Livsmedelsverket har regeringens uppdrag

att genomföra en särskild informationssatsning

riktad till lokala kontrollmyndigheter och and-

ra berörda intressenter om innehållet i existe-

rande vägledningar från såväl EU som Livsme-

delsverket avseende i vilken utsträckning olika

verksamheter omfattas av livsmedelsregelverket

samt vid behov komplettera Livsmedelsverkets

vägledningar. Uppdraget ska slutredovisas i års-

redovisningen 2006.

Övrig verksamhet


Livsmedelsverket har reviderat vägledningen

om godkännande och registrering av livsme-

delsanläggningar. Där finns förtydliganden av

hur verksamheter omfattas av regelverket. Den

reviderade vägledningen publiceras i januari

2007. En sammanfattning av dessa förtydligan-

den kommer att presenteras på Livsmedelsver-

kets särskilda webbplats för kommunala inspek-

törer, www.livsteck.net. Dessutom kommer in-

formation att lämnas vid vårens länsmöten för

kommunala inspektörer.


att genomföra en informationssatsning riktad

till konsument om livsmedelsmärkning och att

tillsammans med lokala kontrollmyndigheter

genomföra ett nationellt kontrollprojekt när det

gäller märkning och redlighet vid försäljning

till konsument. En delredovisning om hur arbe-

tet framskrider ska lämnas senast den 21 juni

2006. Den slutliga redovisningen ska ske i sam-

band med årsredovisningen 2006.

Se redovisning under verksamhetsgrenen Redlig

hantering på sidan 29.


att tillsätta, sammankalla och leda en samord-

ningsgrupp för amningsfrågor. Avrapportering

av arbetet till regeringen ska översiktligt ske

vartannat år i samband med Livsmedelsverkets

årsredovisning.

Se redovisning under verksamhetsgrenen Bra

matvanor på sidan 25.

Avgiftsbelagd verksamhet

Ack. över-/ Över-/ Intäkter Kostnader Resultat Ugående

underskott underskott ack. över-/

t o m 2004 2005 2006 2006 underskott

Myndighetsärenden 234 199 88 43 45 478

Kontroll av livsmedelsanläggningar 0 -878 8 142 9 636 -1 4941 0

Kontroll av bekämpningsm.rester 631 225 8 571 6 621 1 950 2 806

i vegetabilier

Fältorganisationen f köttkontroll 7 947 8 917 131 076 138 247 -7 171 9 693

Kontroll av främmande ämnen 1 042 -641 1 402 1 427 -25 376

i animalier

Dioxinkontroll 1 294 -84 1 243 761 482 1 692

Gränskontroll av livsmedel 1 055 298 5 540 5 332 208 1 561

från tredje land

Tjänsteexport -151 -69 2 813 2 575 238 18

Uppdragsverksamhet 1 886 20 5 362 6 238 -876 1 030

Totalt avgiftsfinansierad verksamhet 13 938 8 865 164 237 170 880 -5 149 17 6542

1 Underskott från kontrollen av livsmedelsanläggningar täcks årligen med anslagsmedel enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev.2 Enligt 23 § Kapitalförsörjningsförordningen (SFS 1996:1188) ska myndigheten lämna in ett förslag till regeringen om det ackumulerade överskottet

överskrider 10 % av omsättningen under räkenskapsåret. Det totala överskottet i den avgiftsbelagda verksamheten uppgår till 11 % av den avgiftsbelagda

verksamhetens omsättning under räkenskapsåret. Livsmedelsverket har lämnat in en skrivelse till regeringen med förslag på hur överskottet ska disponeras.


Sjukfrånvaro

Resultatområde Totalt (%)

2004 2005 2006

Totalt1 5,6 5,9 5,5

- kvinnor 5,5 6,7 6,6

- män 5,7 5,1 4,3

>60 dagar totalt2 63,5 76,6 76,0

- kvinnor 61,9 78,0 78,5

- män 65,1 74,3 71,2

–29 år totalt 2,5 1,5 2,0

- kvinnor 2,5 1,9 3,7

- män 2,5 0,9 0,1

30–49 år totalt 4,3 4,1 4,2

- kvinnor 4,4 5,3 5,4

- män 4,1 2,9 2,8

50 år– totalt 7,0 7,6 6,8

- kvinnor 6,7 8,2 8,0

- män 7,3 7,2 5,7

1 Inklusive sjukfrånvaro uttagen som flexledighet eller semester2 Andelen av den totala sjukfrånvaron i gruppen

Personalstatistik

Resultatområde Totalt

2004 2005 2006

Antal anställda 546 553 572

- kvinnor 285 285 301

- män 261 268 271

- ledning, totalt 41 43 43

- ledning, kvinnor 16 16 19

- ledning, män 25 27 23

- kärnverksamhet, totalt 419 417 434

- kärnverksamhet, kvinnor 199 197 204

- kärnverksamhet, män 220 220 225

- stöd, totalt 86 88 94

- stöd, kvinnor 70 68 72

- stöd, män 16 20 22

Årsarbetskrafter 491 481 486

Medelantal anställda1 494 485 497

Personalomsättning (%)2 3,5 5,1 3,8

- kvinnor 3,2 4,9 4,7

- män 3,8 5,2 3,0

Genomsnittsålder (år) 47 48 48

- kvinnor 46 47 47

- män 48 49 50

Medianålder 49 49 50

- kvinnor 47 48 49

- män 49 50 51

Andel med akademisk examen (%) 68 68 68

Genomsnittslön (kr/mån) 25 949 26 987 27 962

- kvinnor 25 201 26 361 27 454

- män 26 763 27 653 28 525

1 Beräknat medelantal tjänstgörande2 Begärda entlediganden

44 ResultatredovisningNoter till resultatredovisning

Noter till resultatredovisning

Resultatredovisning

Alla resultat är kvalitetssäkrade genom att de

är dokumenterade och spårbara. Arbetet följer

en intern instruktion. Internrevision har föregått

den externa revision som Riksrevisionen

genomför.

Intäkts- och kostnadsredovisning

Samtliga tabeller för intäkter och kostnader

redovisas i rörliga priser.

Inledningsvis presenteras en sammanfattan-

de tabell över verksamhetens kostnader och in-

täkter 2004–2006, uppdelad per verksamhets-

gren, där summa kostnader och intäkter samt

anslagsfinansiering överensstämmer med resul-

taträkningen i den finansiella delen.

Från och med 2006 ska Livsmedelsverket

redovisa verksamheten enligt tre nya verksam-

hetsgrenar; säkra livsmedel, bra matvanor och

redlig hantering. Tidigare verksamhetsgrenar

var regelarbete, tillsyn, information och nutri-

tion samt kunskapsuppbyggnad. Regeringsbe-

slutet om detta kom så sent under 2005 att en

ny kvalitetssäkrad objektkodplan inte kunde

införas till 2006. En ny verksgemensam objekt-

kodplan enligt de nya verksamhetsgrenarna in-

förs från och med 2007. Detta har medfört att

kostnader och intäkter under 2006 har konterats

enligt de tidigare verksamhetsgrenarna och där-

efter omtolkats till de nya verksamhetsgrenar-

na. En så kallad relation har skapats mellan

varje tidigare och ny verksamhetsgren. Den re-

lationen har även använts retroaktivt för åren

2004 och 2005, för att skapa jämförbarhet bak-

åt i tiden. Livsmedelsverkets chefer har stått för

tolkningen/bedömningen av hur kostnader och

intäkter från en tidigare verksamhetsgren ska

föras till de nya verksamhetsgrenarna.

Livsmedelsverkets lönekostnader har förde-

lats på de olika verksamhetsgrenarna med hjälp

av tidsredovisning. Varje anställd redovisar

minst en gång per månad hur arbetstiden förde-

las på olika verksamheter. Denna tidsredovis-

ning följs upp löpande under året.

Myndighetens ledningsarbete, administrativt

stöd och andra gemensamma kostnader, t ex lo-

kaler och investeringar, har fördelats på respek-

tive verksamhetsgren med hjälp av olika fördel-

ningsnycklar. De viktigaste fördelningsnycklar

som har använts är per anställd och per kvm

lokalyta.

Antalet årsarbetskrafter per verksamhetsgren

har beräknats med utgångspunkt i tidsredovis-

ningen. Dessutom ingår även det administrativa

stödet i antalet årsarbetskrafter per verksam-

hetsgren. Det administrativa stödet har förde-

lats på de olika verksamhetsgrenarna proportio-

nellt mot verksamhetsgrenarnas inbördes stor-

lek.

Beräkning av styckkostnad

och produktivitet

För att beräkna styckkostnad och produktivitet

har kostnaderna uppräknats till penningvärdet

för år 2006. Detta innebär att resultatet skiljer

sig åt något gentemot föregående årsredovis-

ningar, eftersom basåret alltid är det senaste

verksamhetsåret. Livsmedelsverket har använt

ett eget prisindex som är baserat på verkets

kostnadsutveckling 2004–2006 för löner, loka-

ler och ett urval (varukorg) av verkets tjänster

och varor. De olika indexen är viktade utifrån

kostnadsslagets andel av de totala kostnaderna

för basåret 2000. Genom att dividera den lö-

pande årskostnaden med årsindex uppräknas

kostnaderna i 2006 års prisnivå. Följande års-

index har beräknats:

2004 0,8760

2005 0,9558

2006 1,0000


Finansiell redovisning

46 Finansiell redovisning 2006

Allmänt

Livsmedelsverket redovisar en kapitalföränd-

ring på minus 2,9 mnkr. Kapitalförändringen

består av ett planerat underskott på 5,1 mnkr

i den avgiftsfinansierade verksamheten och ett

överskott på 2,2 mnkr i den anslagsfinansierade

verksamheten.

Verksamhetens intäkter har under 2006 ökat

med 1,4 % jämfört med 2005 och uppgår till

376,3 mnkr. Intäkter av bidrag har ökat betyd-

ligt, medan intäkter av avgifter har minskat.

Verksamhetens kostnader uppgår till 379,2

mnkr 2006, vilket är en ökning med 5 % jäm-

fört med 2005.

Regeringen har i ett särskilt beslut beviljat

Livsmedelsverket en ökad låneram från 17

mnkr till 19 mnkr för 2006 och verket har un-

der året använt 18,9 mnkr av låneramen. Inves-

teringsbehovet har medfört att upptagna lån i

Riksgäldskontoret har ökat och att kostnaderna

för avskrivningar har ökat. En del av investe-

ringarna var inte slutförda vid årets slut och

Livsmedelsverket kommer att ta upp lån för

dessa när de har färdigställts.

Livsmedelsverkets verksamhet är bland-

finansierad och för att få en tydligare bild av

utfallet inom respektive verksamheten görs

nedan en analys per finansieringskälla.

Anslagsfinansierad verksamhet

Med anslag finansieras framför allt Livsmedels-

verkets forsknings- och utvecklingsverksamhet,

informationsverksamhet och regelarbete.

Under 2006 har 159,4 mnkr av det tilldelade

anslaget på 161 mnkr förbrukats och av an-

slagsredovisningen framgår att 1,6 mnkr åter-

står av årets disponibla belopp och överförs till

2007.

Av resultaträkningen framgår att 157 mnkr

av kostnaderna i Livsmedelsverkets verksamhet

finansieras via intäkter av anslag och att 1,9

mnkr av anslaget har betalats ut i form av bi-

drag. Merparten av det utbetalade bidraget av-

ser verksamhet relaterad till gårdsnära slakt.

Kostnaderna för personal har ökat med 5 %

jämfört med 2005. Förändringen beror främst

på avtalsenliga löneökningar, men också på att

antalet anställda har ökat. Nyanställningarna

har till viss del finansierats med kompetensöver-

föringsmedel.

Under året har investeringar i en livsmedels-

databas och ett provdatasystem medfört att de

immateriella anläggningstillgångarna har ökat

betydligt. Även investeringar i materiella an-

läggningstillgångar har ökat och förklaras av

ett allmänt behov av att byta ut t ex laborato-

rieutrustning.

Den del av kapitalförändringen som avser

den anslagsfinansierade verksamheten, 2,2

mnkr, utgör inget egentligt resultat för verksam-

heten, utan visar endast skillnaden mellan de

kostnader inklusive periodiseringsposter som

redovisas i resultaträkningen och de utgifter

som har avräknats från anslaget.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Avgifter finansierar framför allt Livsmedelsver-

kets kontrollverksamhet.

Intäkterna av avgifter uppgår till 191,9

mnkr och är 9,7 mnkr lägre än 2005. Avgiftsin-

täkterna har minskat, framför allt genom att

avgiftsnivåerna inom köttbesiktningsverksam-

heten har sänkts för att minska det ackumulera-

de överskott som sedan tidigare finns inom den

verksamheten. Avgiftsunderlaget har också

minskat på grund av omstruktureringar inom

köttbranschen.

Personalkostnaderna har ökat med 3 %.

Viss nyanställning har skett till följd av den

omorganisation som Livsmedelsverket har ge-

nomfört under året. Samtidigt har en del perso-

nalminskningar skett på grund av omstrukture-

ringar inom branschen. Totalt sett motsvaras

dock kostnadsökningen av avtalsenliga löneök-

ningar. Driftskostnaderna har inte ökat under

2006.

Bidragsfinansierad verksamhet

Bidrag kommer från bland annat Krisbered-

skapsmyndigheten (KBM), EU och andra orga-

nisationer och finansierar projekt inom forsk-

nings- och utvecklingsverksamheten samt bered-

skapsverksamheten.

Intäkterna av bidrag har ökat med 50 %

jämfört med föregående år. Ökningen består

till största delen av bidrag från Krisberedskaps-

myndigheten och är en följd av att säkerheten

kring livsmedel och dricksvatten prioriteras

högt både av KBM och statsmakterna. Som en

följd av de ökade bidragen har även personal-

och driftskostnaderna ökat kraftigt genom fram-

för allt nyanställningar och köp av konsult-

tjänster.

Ekonomisk analys

Ekonomisk analys

47Finansiell redovisning 2006

Resultaträkning (tkr)

Resultaträkning

Not 2006 2005

(12 mån) (12 mån)

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 157 522 151 378

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1, 2 191 914 201 605

Intäkter av bidrag 3 25 550 17 077

Finansiella intäkter 4 1 348 1 043

Summa 376 334 371 103

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 5 -283 944 -270 294

Kostnader för lokaler -16 312 -16 862

Övriga driftskostnader 6 -70 360 -66 432

Finansiella kostnader 7 -433 -387

Avskrivningar och nedskrivningar -8 165 -6 991

Summa -379 214 -360 966

Verksamhetsutfall -2 880 10 137

Transfereringar 8

Medel som erhållits från statsbudgeten 1 924 1 750

för finansiering av bidrag

Lämnade bidrag -1 924 -1 750

Summa 0 0

Årets kapitalförändring 9 -2 880 10 137


Balansräkning (tkr)

Balansräkning

Not 31 dec 2006 31 dec 2005

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 10 9 924 6 184

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 11 2 576 665

Summa immateriella anläggningstillgångar 12 500 6 849

Materiella anläggningstillgångar

Maskiner, inventarier, installationer m m 12 9 548 8 786

Summa materiella anläggningstillgångar 9 548 8 786

Varulager

Varulager 13 3 579 3 289

Summa varulager 3 579 3 289

Fordringar

Kundfordringar 4 575 3 965

Fordringar hos andra myndigheter 6 955 5 904

Övriga fordringar 13 26

Summa fordringar 11 543 9 895

Periodavgränsningsposter 14

Förutbetalda kostnader 7 116 5 412

Upplupna bidragsintäkter 3 009 2 153

Övriga upplupna intäkter 3 661 2 202

Summa periodavgränsningsposter 13 786 9 767

Avräkning med statsverket 15

Avräkning med statsverket -1 636 -2 228

Summa avräkning med statsverket -1 636 -2 228

Kassa och bank

Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret 16 55 703 60 133

Summa kassa och bank 55 703 60 133

SUMMA TILLGÅNGAR 105 023 96 491

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 17 408 681

Balanserad kapitalförändring 18 15 068 4 659

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 9 -2 880 10 137

Summa myndighetskapital 12 596 15 477

Avsättningar

Avsättningar för pensioner o likn förpliktelser 19 4 772 4 944

Övriga avsättningar 20 0 1 543

Summa avsättningar 4 772 6 487

Skulder m m

Lån i Riksgäldskontoret 21 18 981 14 286

Skulder till andra myndigheter 11 523 10 827

Leverantörsskulder 20 358 16 787

Övriga skulder 5 255 5 076

Summa skulder m m 56 117 46 976

Periodavgränsningsposter 22

Upplupna kostnader 25 789 23 155

Oförbrukade bidrag 5 649 4 328

Övriga förutbetalda intäkter 100 68


SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 105 023 96 491

ANSVARSFÖRBINDELSER

Övriga ansvarsförbindelser

Förlikningsavtal, undertecknat 2006-01-30 0 1 700


Anslagsredovisning (tkr)

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag Not Ingående Årets till- Totalt dis- Utgifter In- Utgående

överför.- deln. enl. ponibelt komster överför.-

belopp regl. brev belopp belopp

Uo 23 43:10 ap 1

Ramanslag

Livsmedelsverket 23 2 228 158 855 161 083 177 883 18 436 1 636

Summa 2 228 158 855 161 083 177 883 18 436 1 636


Finansieringsanalys (tkr)

Finansieringsanalys

Not 2006 2005

DRIFT

Kostnader 24 -372 765 -352 452

Finansiering av drift:

Intäkter av anslag 157 522 151 378

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 191 914 201 605

Intäkter av bidrag 25 550 17 077

Övriga intäkter 1 348 1 043

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 376 334 371 103

Ökning (–) av lager -290 -993

Ökning (–) av kortfristiga fordringar - 5 667 1 565

Ökning (+) av kortfristiga skulder 7 333 2 030

Kassaflöde från drift 4 945 21 253

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar -6 109 -3 355

Investeringar i immateriella tillgångar -8 469 -4 759

Summa investeringsutgifter -14 578 -8 114

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret 12 591 7 593

- amorteringar -7 896 -6 307

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 4 695 1 286

Ökning (+) av kortfristiga skulder avseende investeringar 1 100 -4 210

Kassaflöde till investeringar -8 783 -11 038

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag -1 924 -1 750

Utbetalningar i transfereringsverksamhet -1 924 -1 750

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statsbudgeten 1 924 1 750

Summa medel som tillförts för finansiering 1 924 1 750

av transfereringsverksamhet

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet 0 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -3 838 10 215

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 57 905 47 690

Minskning (–) av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret -4 430 12 733

Ökning (+) av avräkning med statsverket 592 -2 518

Summa förändring av likvida medel -3 838 10 215

Likvida medel vid årets slut 54 067 57 905


Redovisningsprinciper

Allmänt

Myndighetens redovisning följer god redovisningssed. Följande

förordningar och föreskrifter tillämpas vid årsredovisningen:

– Förordning om årsredovisning och budgetunderlag

(SFS 2000:605)

– Förordning om myndigheters bokföring (SFS 2000:606)

– ESVs föreskrifter och allmänna råd till ovanstående

Beloppsgräns för bokning av periodavgränsningsposter har

fastställts till 10 tkr.

Värderingsprinciper

Omsättningstillgångar

Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas

inflyta. Övriga omsättningstillgångar har värderats till anskaff-

ningsvärde, alternativt verkligt värde om detta är lägre än

anskaffningsvärdet, om inte annat anges i not.

Lagret värderas till ett vägt genomsnittligt inköpspris.

Immateriella anläggningstillgångar

För att utgifter för egenutveckling ska aktiveras som anlägg-

ningstillgång krävs att den har ett sammanlagt värde om minst

300 tkr och en ekonomisk livslängd på minst tre år. För anskaf-

fade rättigheter gäller samma regler för anskaffningsvärde och

ekonomisk livslängd som för materiella anläggningstillgångar.

Redovisningsprinciper

Materiella anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier

som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräk-

nad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Objekt som

utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffnings-

värde uppgår till 10 tkr klassificeras även som anläggningstill-

gångar. Avskrivning sker från det halvår tillgången anskaffades.

Tillämpade avskrivningstider

Laboratorieutrustning 3 år

Möbler och övrig utrustning 5 år

Immateriella anläggningstillgångar 5 år (5 år är huvudregeln)

Persondatorer direktavskrivs

Om det är uppenbart att en anläggningstillgång har en ekono-

misk livslängd som överstiger fem år beslutas avskrivningstiden

för den tillgången särskilt.

Kundfordringar

Kundfordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräk-

nas inflyta.

Redovisning av sjukfrånvaro

Uppgifter om sjukfrånvaron se sidan 43 i resultatredovisningen.

Ersättningar och andra förmåner

Namn Period Ersättning (kr) Råds- och styrelseuppdrag i andra

myndigheter och aktiebolag

Styrelse (ledamöter/suppleanter)

Inger Andersson 0601-0612 – Sveriges lantbruksuniversitet

Generaldirektör Högskolan Gotland

Forskningsstiftelsen Plastkretsen AB

Per Anders Fredriksson 0601-0612 18 000 –

Michael Hagberg 0601-0612 16 000 Statens kärnkraftinspektion

Karin Höök 0601-0612 16 000 –

Gert Klötzke 0601-0612 12 000 –

Karin Lindell 0601-0606 10 000 –

Hans-Olof Nilsson 0601-0612 8 000 –

Kristina Orth-Gomér 0601-0612 12 000 –

Ingegerd Palmér 0601-0612 10 000 Mälardalens högskola

Myndigheten för nätverk och samverkan

inom högre utbildning

Kungliga Operan AB

Teknikbyrån AB, Västerås

Etablering i Västerås AB

Ledande befattningshavare

Inger Andersson 0601-0612 1 279 813

Generaldirektör


Sammanställning av väsentliga uppgifter (tkr)

Sammanställning av väsentliga uppgifter

2006 2005 2004 2003 2002

Låneram

Beviljad låneram 19 000 15 000 13 000 13 000 13 000

Utnyttjad låneram 18 981 14 285 13 000 9 540 9 320

Kontokrediter hos RGK

Räntekontokredit 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500

Max utnyttjad under året 0 0 0 0 4 682

Räntor avseende räntekonto i RGK

Ränteintäkter 1 194 956 1 060 1 280 948

Räntekostnader 0 0 0 0 1

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt regleringsbrev* 235 953 222 261 204 813 215 010 174 100

Faktiska avgiftsintäkter 191 914 201 605 191 215 200 186 178 743

Anslagskredit

Beviljad anslagskredit 4 765 0 4 329 2 141 4 803

Utnyttjad anslagskredit 0 0 290 0 656

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande 1 636 2 228 0 426 0

Årsarbetskrafter och anställda m m

Antalet årsarbetskrafter (st) 486 481 491 478 457

Medelantalet anställda (st) 497 485 494 524 508

Driftskostnad per årsarbetskraft 763 735 709 708 669

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring -2 880 10 137 -3 514 10 083 4 583

Balanserad kapitalförändring 15 068 4 659 7 900 -2 455 -7 174

* Beräknat belopp har korrigerats för åren 2002-2004. Beloppen har tidigare endast avsett den avgiftsbelagda verksamheten.

Avgifter i enlighet med 11 § förordningen (SFS 1989:1110) om avgifter för livsmedelstillsyn samt övriga inkomster har inte medräknats.

Eftersom posten Faktiska avgiftsintäkter avser myndighetens totala avgiftsintäkter och andra ersättningar, dvs inklusive avgifter för livsmedelstillsyn,

och övriga ersättningar, har de beräknade beloppen korrigerats i detta avseende.

53Finansiell redovisning 2006 Noter

Noter(belopp anges i tkr)

Not 1 Intäkter av avgifter

och andra ersättningar

Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 6 122 7 563

Intäkter av avgifter under anslag enligt 18 437 17 611

11 § förordningen (SFS 1989:1110) om avgifter

för livsmedelstillsyn m m

Övriga avgiftsintäkter 153 469 161 719

Uppdragsverksamhet och övrigt 13 886 14 712

191 914 201 605

Not 2 Avgiftsbelagd verksamhet

– se tabell på sidan 42

Not 3 Intäkter av bidrag

Bidrag från Krisberedskapsmyndigheten 15 845 9 711

Bidrag från övriga 9 705 7 366

25 550 17 077

Not 4 Finansiella intäkter

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 1 194 956

Övriga finansiella intäkter 154 87

1 348 1 043

Not 5 Kostnader för personal

Löner och andra skattepliktiga kostnadsersättningar -186 889 -173 977

Arbetsgivaravgifter, premier och pensioner enl avtal -87 678 -84 914

Övriga personalkostnader -9 377 -11 403

-283 944 -270 294

Not 6 Övriga driftskostnader

Köp av forskningsuppdrag (laboratorieanalyser, -18 749 -19 754

forskningsuppdrag, provtagning m m)

Övriga driftskostnader -51 611 -46 678

-70 360 -66 432

Not 7 Finansiella kostnader

Ränta på lån i Riksgäldskontoret -331 -230

Upplupen ränta på befarat skadestånd 0 -121

Övriga finansiella kostnader -102 -36

-433 -387

Ökningen av räntekonstnader på lån i RGK beror

på att lån för finansiering av anläggningstillgångar

har ökat under året.

Not 8 Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten f finansiering

av bidrag:

Övrigt 281 200

Gårdsnära slakt* 1 643 1 550

1 924 1 750

Lämnade bidrag:

Övrigt -281 -200

Gårdsnära slakt* -1 643 -1 550

-1 924 -1 750

* För mer information se s. 35 i Resultatredovisn.

Not 9 Årets kapitalförändring

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet -5 149 8 865

Periodiseringsdifferenser 2 269 1 272

-2 880 10 137

Not 10 Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde 8 914 4 446

Årets egenutvecklade immateriella anl.stillgångar 669 551

Årets anskaffade immateriella anl.stillgångar 5 637 3 917

Ingående ackumulerade avskrivningar -2 730 -1 282

Årets avskrivningar -2 566 -1 448

Utgående bokfört värde 9 924 6 184

Ökningen av årets anskaffade immateriella anlägg-

ningstillgångar avser främst en livsmedelsdatabas.

2006 2005

31 dec

2006

31 dec

2005

Not 11 Rättigheter

Ingående anskaffningsvärde 880 589

Årets anskaffade rättigheter 2 163 291

Ingående ackumulerade avskrivningar -215 -54

Årets avskrivningar -252 -161

Utgående bokfört värde 2 576 665

Årets anskaffning har ökat betydligt och beror på

investering i en provdatabas.

Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m m

Ingående anskaffningsvärde 64 883 61 531

Årets anskaffningar 6 109 3 355

Utrangerade tillgångar 0 -901

Ingående ackumulerade avskrivningar -56 097 -50 715

Årets avskrivningar -5 347 -5 382

Korrigering av tidigare års avskrivningar 0 898

Utgående bokfört värde 9 548 8 786

Ökningen av årets anskaffningar beror på en allmän

ökning av investeringsbehovet, bl a när det gäller

laboratorieutrustning.

Not 13 Varulager

Varulager:

Trycksaker i lager 1 886 1 741

Förrådsartiklar i lager 1 693 1 548

3 579 3 289

Not 14 Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader:

Förutbetald hyra 3 758 3 712

Övriga förutbetalda kostnader 3 358 1 700

7 116 5 412

Upplupna bidragsintäkter :

- från statliga myndigheter 908 646

- övriga 2 101 1 507

3 009 2 153

Övriga upplupna intäkter :

- avgiftsintäkter, slakterier 2 434 1 264

- övriga 1 227 938

3 661 2 202


Ökningen av upplupna avgifter slakterier beror bl a

på en ökning av renslakten under kv 4 2006 jmf

med tidigare år. Ökningen kan också förklaras av att

det har tillkommit nya anläggningar under 2006.

Not 15 Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket – IB -2 228 290

Avräknat mot statsbudgeten:

Anslag 159 447 153 128

Avräknat mot statsverkets checkräkning:

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -158 855 -155 646

Utgående balans -1 636 -2 228

Not 16 Behållning räntekonto

i Riksgäldskontoret

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 55 703 60 133

Anslag 12 796 17 267

Avgiftsfinansierad verksamhet 32 709 36 375

Bidrag – statliga 8 035 4 289

Bidrag – icke statliga 2 163 2 203

Utgående balans 55 703 60 133

Kortsiktigt likviditetsbehov 21 247 18 210

Det kortsiktiga likviditetsbehovet består av löne-

utbetalning, leverantörsskulder, arbetsgivaravgifter,

premier, skatter, moms, anslagsinbetalningar och

kundfordringar.

31 dec

2006

31 dec

2005


Noter

Noter

Livsmedelsverket har tillgång till en kredit på ränte-

kontot i Riksgäldskontoret på 10 500 tkr.

Not 17 Statskapital

Ingående balans 681 953

Avskrivningar avseende anläggningstillgångar -273 -272

finansierade med anslagsmedel

Utgående balans 408 681

Livsmedelsverket tillämpar de övergångsregler som

gällde 2002 för egenutvecklade immateriella anlägg-

ningstillgångar. Därav denna post.

Not 18 Balanserad kapitalförändring

Avgiftsfinansierad verksamhet 22 803 13 938

Bidragsfinansierad verksamhet 1 488 1 488

Periodiseringsdifferenser anslagsfinansierad verks.het -9 223 -10 767

Totalt 15 068 4 659

Av årets kapitalförändring från 2005 har 273 tkr

förts till statskapital.

Not 19 Avsättning för pensioner

och liknande förpliktelser

Ingående avsättning 4 944 3 544

Årets pensionskostnad 2 228 3 230

Årets pensionsutbetalningar -2 400 -1 830

Utgående avsättning 4 772 4 944

Not 20 Övriga avsättningar

Ingående avsättning 1 423

Årets avsättning avseende befarat skadestånd 120

Utgående avsättning 0 1 543

Avsättningen 2005 avser ett skadestånd som Livs-

medelsverket betalat 2006.

Not 21 Lån hos Riksgäldskontoret

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar :

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 19 000 15 000

Ingående balans 14 286 13 000

Årets amorteringar -7 896 -6 307

Under året nyupptagna lån 12 591 7 593

Utgående balans 18 981 14 286

Not 22 Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader:

Upplupna löner och semesterlöner, inkl. soc. avg. 25 250 22 789

Övriga upplupna kostnader 539 366

25 789 23 155

Oförbrukade bidrag:

- myndigheter 3 721 2 666

- övriga 1 928 1 662

5 649 4 328

Övriga förutbetalda intäkter :

- myndigheter 0 0

- övriga 100 68

100 68


31 dec

2006

31 dec

2005

Not 23 Anslag 23 42 12

Finansiella villkor enligt 2006 års regleringsbrev:

Avgiftsinkomster enligt 11 § förordningen 18 436 17 611

(SFS 1989:1110) om avgift för livsmedelstillsyn m m

Under 2005 höjdes avgifterna för livsmedelskontrol-

len med 20 %. Utfallet 2005 blev därför högre

(2 811 tkr) än vad som beräknades i regleringsbre-

vet samma år. Utfallet 2006 är 3 637 tkr högre än

beräknat belopp i regleringsbrevet, eftersom beräk-

nat belopp är detsamma som 2005.

Enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev 2006 netto-

redovisas verkets anslagsredovisning. Bruttoredovis-

ning sker dock av avgiftsintäkter enligt 11 § förord-

ningen (SFS 1989:1110) om avgift för livsmedels-

tillsyn m m.

I anslaget ingår 200 tkr för deltagande i standardi-

seringsarbete. Livsmedelsverket har använt dessa me-

del samt ytterligare 87,5 tkr för detta ändamål.

Av anslaget ska minst 2 000 tkr användas till

studier av ekologiska livsmedel. Livsmedelsverket

har använt 1 403 tkr av anslaget till detta ändamål.

Av anslaget ska minst 10 000 tkr användas till sär-

skilda insatser för att förbättra förutsättningarna för

gårdsnära slakt. Livsmedelsverket har använt 4 631

tkr till detta ändamål.

Enligt regleringsbrevet ska vissa dioxinkontroller

genomföras inom ramen för anslaget. Dioxinkontrol-

ler har genomförts inom ramen för anslaget 2006.

Livsmedelsverket har i enlighet med regleringsbre-

vet bistått Kemikalieinspektionen med att bedöma

resthalter av bekämpningsmedel i ärenden om na-

tionellt godkännande av bekämpningsmedel.

Not 24 Kostnader

Kostnader enligt resultaträkningen -379 214 -360 966

Justeringar:

Avskrivningar 8 165 6 991

Realisationsförlust vid försäljning av anl.tillgångar 0 3

Pensionsavsättningar -172 1 400

Övriga avsättningar 0 120

Utbetalning av avsättningar -1 544 0

Kostnader enligt finansieringsanalysen -372 765 -352 452

2006 2005

Utfall Beräknat


Livsmedelsverkets organisation

Regel-

avdelningen

Tillsyns-

avdelningen

GD

Stf GD

Styrelse

Externa veten-

skapliga råd

Enheter:

� Inspektion

� Internationell

handel

� Kommunstöd

� Kontrollprogram

� Köttkontroll

Avdelningen

för information

& nutrition

Administrativa

avdelningen

Enheter:

� Ekonomi

� IT� Personal

� Service

Stab

Enheter:

� Kemi 1

� Kemi 2

� Mikrobiologi

� Toxikologi

FoU-

avdelningen

Enheter:

� Information

� Nutrition

Produktion: Livsmedelsverket 2007

Grafisk form & layout: M Olausson

Tryck: Wikströms, Uppsala februari 2007

Foto: Michael Lander/Norrlandia (omsl., s. 23), Kent Pehrzon (s. 1), Martin Lindblom

(s. 7), Pär Eliasson/Scanpix (s. 9), Mikael Sjöberg/Scanpix (s. 9), Carmina Ionescu (s. 12), Mikael Andersson/

Mira (s. 21, 36), Anders Dahlin/Norrlandia (s. 23), Janne Hansson/Greatshots (s. 23, 36), Westend61RM/

Westend61RM (s. 24), Karin Gustafsson (s. 25), Dan Pettersson (s. 27), Jörgen Larsson/Greatshots (s. 29),

Stockfood/Stockfood (s. 29, 36), Westend61RF/Westend61RF (s. 29), Bo Nyberg (s.31)

ISBN 91 7714 181 4

Box 622

751 26 UPPSALA

Telefon 018-17 55 00

Telefax 018-10 58 48

E-post [email protected]

www.livsmedelsverket.se

Livsmedelsverkets årsredovisning 2006 · 2014. 11. 18. · myndigheten (Jo 2005/06:1, utg.omr. 23,...

Documents

Transcript of Livsmedelsverkets årsredovisning 2006 · 2014. 11. 18. · myndigheten (Jo 2005/06:1, utg.omr. 23,...