1

LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp

Lego i förskolan

Ett material med varierande möjligheter.

Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.

Annica Lindgren Camilla Olsson.

Handledare: Per-Erik Nilsson

Kurs: GO 2963

År och termin: 2011 Ht.

SAMMANFATTNING

Annica Lindgren Camilla Olsson

Lego i förskolan

- Ett material med varierande möjligheter

Lego in pre- school

- A material with a lot of potential

Antal sidor: 26

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lego används i ett pedagogiskt syfte och på vilket

sätt det kan kopplas till läroplanen samt att se vilket inflytande barnen har över inköp av lego.

För att undersöka detta så har vi använt tidigare forskning samt intervjuer med pedagoger och

barn på kommunala och alternativa förskolor. Med alternativa förskolor menar vi förskolor som

liksom de kommunala förskolorna lyder under skolverkets tillsyn och som kan drivas som

föräldrakooperativ eller personalkooperativ och drivs då oftast som ekonomiska föreningar.

Resultatet visar att pedagogerna anser att lego kan kopplas till läroplanen för förskolan och ger

exempel på olika användningsområden som alla har en tydlig koppling till Lpfö 98 (rev.2010)

som t.ex. matematik och teknik. I våra intervjuer framkommer det dock att pedagogerna anser

sig vara dåliga på att använda materialet i sitt arbete tillsammans med barnen trots att kunskap

finns vilket de uttalar sig om i sina svar. Resultatet på vår undersökning om vilket inflytande

barn har visar på en viss begränsning som grundar sig på dels svåra begrepp att sätta in i en

kontext för barnen dels andra aspekter som t.ex. begränsningar utifrån budget på förskolan och

vilket utrymme som finns till att skapa en bra miljö för konstruktionsleken.

Nyckelord: Lego, konstruktionslek, barns inflytande, pedagogiskt syfte, Lpfö 98 (rev.2010).

Innehåll

1. Inledning .............................................................................................................................................. 1

2. Syfte och frågeställningar .................................................................................................................... 1

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter .............................................................................. 2

3.1 Litteratur .................................................................................................................................... 2

3.2 Konstruktions lek/ lego............................................................................................................. 2

3.3 Barnperspektiv ........................................................................................................................... 4

3.4 Barns inflytande och delaktighet ............................................................................................... 6

3.5 Vad säger Lpfö-98 (rev.2010)om barns inflytande i förskolan? ............................................... 8

3.6 Vad säger Lpfö 98(rev.2010) om konstruktionslek ................................................................... 8

4. Metod .................................................................................................................................................. 9

4.1 Kvalitativ metod ........................................................................................................................ 9

4.2 Urval .......................................................................................................................................... 9

4.3 Datainsamlingsmetoder ............................................................................................................. 9

4.4 Bearbetning och analys............................................................................................................ 11

4.5 Trovärdighet och äkthet ........................................................................................................... 11

4.6 Etiska ställningstagande .......................................................................................................... 11

5. Resultat och analys ............................................................................................................................ 13

5.1 Resultat intervjuer med pedagoger. ......................................................................................... 13

5.2 Resultat intervjuer med barn. .................................................................................................. 15

5.3 Sammanfattning av intervjuer. ................................................................................................ 17

5.4. Resultatanalys ......................................................................................................................... 17

6. Diskussion ......................................................................................................................................... 20

6.1 Slutsatser ................................................................................................................................. 22

6.2 Nya forskningsfrågor/undersökningsfrågor. ............................................................................ 23

Referenser ...................................................................................................................................... 24

Bilagor

1

1. Inledning Barns leksaker är en viktig del i förskolornas vardag. De är både en produkt som ska vara

rolig för barnet samtidigt som de många gånger kan verka för barnets utveckling på olika sätt.

I skolverkets Allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i förskolan (2005: 32) står det skrivet

att ” de vuxnas förhållningsätt är avgörande i arbetet med barns inflytande över sin egen

vardag och det krävs att personalen både har förutsättningar för arbetet och en medvetenhet

om hur barn kan involveras”. Enligt läroplanen för förskolan Lpfö 98(rev 2010) ska

arbetslaget verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva

inflytande i förskolan. Varje förskola ska försöka arbeta för att varje barn utvecklar sin

förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av

samarbete och beslutsfattande.

För att få reda på hur detta visar sig i praktiken gick vi lite djupare på ämnet barns inflytande

över inköpen av konstruktionsmaterialet lego. Vi undersöker också kopplingen mellan lego

och läroplanen för förskolan samt i vilket pedagogiskt syfte som lego används på förskolan. I

Lpfö 98 (rev2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga

att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Materialet

är vanligt förekommande på de flesta förskolor men används materialet av både vuxna och

barn och på vilket sätt? Under undersökningens gång så gjordes en del ändringar i

frågeställningarna, därav frågeställningarnas olikheter i missivbreven(bilaga 1+2).

2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att dels undersöka på vilket sätt lego används i ett pedagogiskt syfte på förskolan

och hur det kan kopplas till läroplanen för förskolan samt vilket inflytande barn har över

inköp av lego. Utifrån syftet har vi valt dessa frågeställningar:

På vilket sätt används lego i ett pedagogiskt syfte på förskolan och kan det kopplas till Lpfö

98 (rev.2010)?

Vilket inflytande har barnen över inköp av lego till förskolan?

Begreppsförklaring: I undersökningen används benämningen pedagoger för både

barnskötare och förskollärare.

2

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter

3.1 Litteratur

I detta kapitel om tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter undersöks först allmänt

vad tidigare forskning anser om konstruktionslek och Lego. Här står även vad forskningen

säger om vad konstruktionslek gör för barns utveckling. Slutligen står det om vad det har

forskats om inom barns inflytande och delaktighet i form av barn perspektiv och delaktighet i

förskolan och vad som står i läroplanen om konstruktionslek och barns inflytande.

3.2 Konstruktions lek/ lego.

Allmänt om konstruktions lek och lego

LEGO (av de inledande bokstäverna i dansk leg ”lek” och godt ”bra”), system med

byggelement av plast, utvecklat 1949 av Godtfred Kirk Christiansen. Klossarna sammanfogas

med hjälp av ett sinnrikt kopplingssystem av tappar och försänkningar. Det är en av världens

mest sålda leksaker, vars framgång beror på variationsmöjligheterna och de ständigt

tillkommande elementen. Sam Sundberg (2011) skriver att sex små legobitar kan kombineras

på 915 miljoner sätt. Det finns inga siffror som bättre beskriver de kreativa möjligheterna i de

formgjutna danska plastklossarna. Han beskriver det med att tanken är lika enkel som vacker:

små, abstrakta klossar sammanfogas, en efter en, tills de bildar meningsfulla objekt – hus,

bilar, båtar, figurer – och en ny lek kan börja. I Sundbergs artikel kan vi även läsa om Mari

Österman som är genuspedagog och chef för förskolan Grindstugan i Gustavsberg. Hon

beskriver sig själv som legofantast, och hon använder Lego både med barnen därhemma och i

förskoleverksamheten.

” – Det är ett fiffigt sätt att träna upp hjärnaktiviteten. Både logisk-matematisk

problemlösning och motorisk förmåga stimuleras i leken med Lego – samtidigt som barnen

har roligt, säger hon” (SvD17/4-2011).

I Lpfö 98 (rev.2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga

att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Hangaard-

Rasmussen (2002) skriver att lek med konstruktioner (t.ex. lego) betraktar Piaget som ett

gränsfall någonstans mellan lek och arbete. Han skriver också att i pedagogiska sammanhang

brukar man kalla detta slag av aktivitet för sysselsättning och att konstruera innebär att

ständigt ställas inför problem som måste lösas. Man lär sig något. Mylesand (2007) belyser att

inom förskolan är bygg och konstruktion kopplat till begreppet lek – men inom vuxenvärlden

förknippas det med teknik. Hon skriver också att många pedagoger förknippar orden bygg och

konstruktion med barns – oftast pojkars – lek med byggklossar. Hon anser att bygghörnan ska

vara en mötesplats för alla barn, oavsett kön eller ålder och att ansvaret för att det blir så

ligger hos pedagogen. Enligt Mylesand är det vi pedagoger som skapar förutsättningarna för

barnen. Nelson & Svensson (2005) har gjort jämförelser mellan lera och lego och skriver att

legoklossarna begränsar möjligheterna till plastiska konstruktioner. Det går inte att göra en

boll med slät yta av lego, vilket är möjligt med lera. Däremot har legoklossarna

möjliggörande egenskaper som riktar uppmärksamheten mot konstruktioner med kanter. De

kan därför skapa tematiska associationer till andra företeelser med hög grad av struktur, t.ex.

trappor, broar och torn. Nelson & Svensson belyser att lego system som förutom de abstrakta

klossarna innehåller tematiska delar, t.ex. Scala, som innehåller färdiga meningsbärande

enheter som väggar, möbler och människor, ger ytterligare tematiskt stöd för konstruktion och

berättande. Samtidigt begränsar de ytterligare möjligheterna till plastiska och flexibla

konstruktioner.

3

Konstruktions lek och barns utveckling.

Inlärning genom lek sker på alla områden enligt Arne Trageton (1996). Han anser att hans

grundsyn kan karakteriseras i form av dialogpedagogik. Samtalen ska ta sin utgång i barns

tänkande under lekaktiviteten. Här har den vuxne sin roll och barnets sin. Den vuxne genom

att vara en förstärkning och observatör i leken. Barnets roll gestaltar sig genom lek, aktivitet

och inlärning finna kopplingar till natur, kultur och samhälle. Lek är en förutsättning för

inlärning och leder till aktiviteter i tid och rum. Aktiviteten måste vara konkret, operationell

ända tills barnen är 10-11 år, om de ska leda till bestående, äkta inlärning (Piaget1973) som

ovanstående författare belyser i sin litteratur. Trageton anser också att pedagogerna kan

tillgodose barnens behov av rikare intryck genom att bygga lekarna på och förstärka

inlärningen genom att förbättra planeringen av utrymmen, att fixa material och se till att tid

avsetts. Han betonar också vikten av att samtala med barnen om leken och konstruktionen och

samtalen är den viktigaste faktorn när det gäller att förstärka inlärningen. Den vuxnas roll är

främst att vara samtalspartner och eventuell ”med-lekare”. Samtalen ska handla om leken och

konstruktionen och få fram barnens tankar kring leken. Genom att använda sig av dialog

mellan barn och vuxna kan man enligt Trageton förstärka inlärning på alla områden. Det

stärker först och främst barnets självkänsla men innebär också en vidareutveckling av

kommunikation, språk och ord. Här kan även pedagogerna styra samtalet så att deras

kunskaper förstärks med form, rum, geometri och siffror som vidare kan kopplas till

matematik. Trageton anser att på så sätt kan den mer abstrakta ämneskunskapen växa fram ur

den mer konkreta leken.

Barngruppen – den tredje pedagogen.

Arne Trageton (1996) vill vidare belysa vikten av att barn lär av varandra i leken. Om det så

gäller parallellek eller verklig gemensamlek kan de upptäckter och erfarenheter ett barn gör

vidareutvecklas av andra. Barnen är ofta väldigt bra hjälppedagoger för varandra samt att de

förstår ofta barn i sin egen nivå bättre än många vuxna gör. Han anser även att det finns

duktiga lekare som gärna blir styrande i leken. Det finns även de som är svagare lekare och

dessa hamnar gärna i samma fack. Pojkar leker även gärna med andra pojkar vilket även

gäller flickor, exempelvis vid lek med Lego. Han skriver vidare att det är av stort vikt hur

pedagogerna ibland indirekt måste styra för att påverka att det blir bra sammansättning av de

små lekgrupperna så att hjälppedagogernas insatts blir så gynnsam som möjligt för de flesta i

barngruppen. Att blanda pojkar och flickor gör enligt Trageton att den allsidiga

begreppsutvecklingen får en positiv inverkan. De båda könen är starka på var sina områden.

Enligt Trageton lär flickor och pojkar av varandra och höjer på det sättet lekens nivå.

4

Begreppet pedagogisk leksak

I en doktorsavhandling skriver Birgitta Almkvist (1989) om pedagogiska leksaker. Hon ställer

sig bland annat frågan om det finns vissa leksaker som har förmåga att påskynda inlärning av

specifika förmågor. Almkvist belyser i sin forskning att det bland annat finns kognitiv

inlärningsteori något som vi nämner under kapitlet Piaget och Vygotsky, då sker inlärning

bland annat genom att vi aktivt bildar logiska strukturer i vårt medvetande, kognitionen

omfattar därmed hela vårt kunskapsliv igenom t.ex. sinnesintryck, begreppsbildning och

tänkande. En annan inriktning har sina rötter i behaviorismen om inlärning sker som

reaktioner på stimuli i omgivningen, samt förstärks om effekterna av våra reaktioner är

gynnsamma för barn och vuxna. Almkvist skriver att begreppet pedagogisk leksak kom i

mitten på 1960-talet och antogs ha egenskaper som inte bara gav barn övning i olika förmågor

utan även kunde öka barnens intelligens. Under 1960 och 70-talet användes begreppet

pedagogiska leksaker för att beteckna vissa typer av leksaker och enligt Almkvist (1989) är

det snarare att betrakta som en marknadsföringsetikett. Detta har enligt Almkvist lett till att

föräldrar har känt en press på sig att köpa leksaker som i första hand är pedagogiska, detta för

att ge sitt barn den bästa möjliga skolstarten. Enligt Quilitch i Almkvist forskning finns det

inte bevis för att det finns specifika leksaker som är pedagogiska. Men det finns inte heller

några bevis för att sådana leksaker inte existerar. Quilitch belyser samtidigt att det snarare

finns anledning att anta att barn i en del fall faktiskt kan lära sig något genom lek med

leksaker. Almkvist skriver vidare att Woodroffe & Willatt har studerat barns användning av

lekmaterial. De anser att det är barnets sätt att hantera leksaken och inte några inbyggda

pedagogiska egenskaper som i själva leken som avgör i fall barnet lär sig något genom att

använda den. Utifrån Woodroffe & Willatt ger Almkvist förslag på en rad leksaker som enligt

dem kan antas stimulera barns inlärning. Det är enligt författaren främst leksaker som barn

kan leka med över ett brett åldersspann exempelvis konstruktionsleksaker.

3.3 Barnperspektiv

Barnperspektiv och barns perspektiv vad anser tidigare forskning kring detta? För att förstå

hur barn ska kunna ges inflytande eller få inflytande på förskolan vill vi i vår undersökning

belysa vad tidigare forskningen har visat om barnperspektiv. Elisabeth Arnér skriver i en

artikel i Förskole tidningen nr 3 2007 bland annat om hur hon ser på begreppet

barnperspektiv. Hon skriver att barnperspektivet är något som handlar om ett sätt att värna

om en minoritetsgrupps intresse. Ett sätt att få med barns demokratiska rättigheter både i

praktiken i form pedagogik men även i politiska beslut. Elisabeth Arnér skriver att

barnperspektivet har uppmärksammats under de sista åren. Det finns många frågor att ställa

sig i just detta ämne. Några av dem som Elisabeth Arnér frågar sig är bland annat: Är vårt

samhälle uppbyggt så att barn har en chans att komma till tals? Utgår vuxna ifrån ett

barnperspektiv i de sammanhang då de har med barn att göra och försöker de vuxna intressera

sig för det som är viktigt ur barns egen synvinkel? Vad betyder det egentligen att se ur barns

synvinkel och stämmer vuxnas tankar med barns uppfattningar? För att kunna möta barnen är

det viktigt att vi vuxna ser hur barn uppfattar sin omvärld och på vad de riktar sin

uppmärksamhet emot. Det är så som vuxna ser vad som är viktigt för dem, det handlar då om

barns eget perspektiv. Hon skriver vidare att när barn tar initiativ till aktiviteter eller utrycker

sig på olika sätt finns det alltid skäl till varför de gör detta. Elisabeth Arnér belyser vikten av

att bakom initiativen eller aktiviteten finns det en mening för barnet. Precis som vi vuxna vill

finna en mening med det som vi gör vill barnen finna sin mening med livet. Vidare skriver

5

hon att det finns skäl till att varför barn utrycker sig som de gör. Dessa skäl kanske vi vuxna

inte ser, frågar efter eller tänker oss in i, men om vi som vuxna utgår från att barnen söker

mening med vad de utrycker kan det bli mycket intressant.

Begreppet Barnperspektiv

Vad innebär begreppet barnperspektiv. Enligt Elisabeth Arnér (2006) så finns det inte bara en

definition av begreppet barnperspektiv utan många. En definition handlar konkret om hur

välden ser ut ur barnens synvinkel. Vad de hör, ser, känner och upplever. Närliggande

begrepp som används kan vara barns bästa, barn i centrum, barn i fokus. Arnér skriver att

begreppen är synonymt och ibland har de olika begreppen olika innebörd. Enligt Arnér

skriver socialstyrelsen att det främsta skälet till att begreppet har olika innebörd är att barn

inte själva kan göra sig hörda. Socialstyrelsen beskriver vidare genom Arnér följande ”

Begreppet perspektiv betyder synvinkel. Det kan alltså betyda att se något ur barnets

synvinkel, att se med barns ögon. SoS-rapport, 1996:19, s13” (Arnér 2008 s:34). Vidare vill

Arnér belysa att det inte är så enkelt. De egna personliga och kulturella förutsättningarna är av

betydelse för vilket barnperspektiv man finner. Barnperspektiv kan betyda dels att vuxna ser

barnets del, att man har barnet i åtanke. Det är av stor vikt att inte se det ena eller det andra,

alltså inte enbart ur ett vuxenperspektiv eller ur ett barnperspektiv utan ordet barnperspektiv

måste innefatta båda betydelserna. Det vill säga att vuxna på ett naturligt sätt ska försöka se

en situation även ur barnets synvinkel. Att stäva efter att förstå och vidta åtgärder som är det

bästa för barnet. Här skriver Arnér vidare att det är av stor vikt att lyssna på barnet och skaffa

sig en egen uppfattning om det.

Skillnad mellan barnperspektiv och barns perspektiv

Arnér & Tellgren (2006) vill i sin litteratur Barns syn på vuxna – att komma nära barns

perspektiv belysa att det finns skillnader. Här skriver de att skillnaden på dessa begrepp finner

vi i samtal med barn. I samtalen med barnen där vi som pedagoger försöker lyssna på vad de

säger kan det framkomma saker som gynnar barnet. Det visar sig enligt Arnér & Tellgren att

barns perspektiv kan se väldigt olika ut beroende på barns olika villkor och erfarenheter. De

anser vidare att vi vuxna inte helt och hållet kan lära oss förstå barnet men att vi kan komma

en bit på vägen genom att lyssna och samtala med barnen.

Att skillnader finns det menar Arnér & Tellgren, när de pratar om barnperspektiv uppfattar de

det som att de vuxna ser på barns situation. Här använder författarna begrepp som vi nämnt

tidigare i vår undersökning barn i centrum, barns bästa och barns rätt. När de beskriver barns

perspektiv anser de att det är barnets egna föreställningar om sina liv det handlar om, att

exempelvis se med barns ögon och att se ur barnets synvinkel eller hur barnen ser det ur sin

synvinkel samt hur barnet ser med sina ögon. De skriver även att vi vuxna måste anstränga

oss för att komma nära och kanske förstå mer av barns egna perspektiv.

Vidare menar Eva Johansson & Ingrid Pramling Samuelsson (2003) i sin litteratur Förskolan-

barns första skola att genom det teoretiska perspektiv som lyfts fram i läroplanen har barns

egen syn på världen och andra blivit viktig. För att förstå barns perspektiv är pedagoger

hänvisade till att tolka det barn gör eller säger samtidigt som pedagogens föreställning om

barns perspektiv styr deras tolkning. Ovanstående författare belyser att det handlar om en

grundsyn, att förstå det barn uttrycker som meningsfullt. Att tolka barns perspektiv blir ett sätt

att både ha kunskap om och vara lyhörd för barnets uttryck samt det sammanhang som barnet

ingår i, här har pedagogen alltid en stor roll. Författarna belyser vidare vikten av grunden till

barns perspektiv och en avgörande faktor är varje lärares kunskap och barnsyn. Det blir varje

6

pedagogs föreställningar, kunskaper samt attityder som sätter hinder eller ger pedagogen

möjlighet att komma nära barnens värld. Enligt Eva Johansson & Ingrid Pramling Samuelsson

anser Kjörholt att barns perspektiv inte är ett enda, utan en mångfald olika sätt att förstå och

erfara sina livsvärldar. Barnperspektivet innefattar enligt Johansson & Pramling Samuelsson

också en annan dimension, nämligen barns delaktighet som individer i ett demokratiskt

sammanhang. Mer om detta kan man läsa om i kapitlet med barns inflytande och delaktighet.

Barnsyn

Författarna till litteraturen Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete

Ann Åberg & Hillevi Lenz Taguchi (2005) skriver bland annat om barnsyn och kunskapssyn.

De anser att detta hör ihop. Bilden av barnet ligger till grund för den pedagogiska verksamhet

som många förskolor driver idag. Med bilden av barnet anser författarna att pedagoger ska se

det kompetenta barnet, att se deras förmågor. De skriver vidare att ” det är mitt sätt att möta

barnen varje dag, i vardagens alla små händelser, som min barnsyn blir synlig” (2005 s: 59).

Birgitta Kennedy (1999) som även hon skriver om barnsyn och kunskapssyn. Hon skriver att

det finns två olika sätt att se på barn. Dels vilken kunskapssyn pedagogen har men även vilken

pedagog de väljer att vara. Om pedagogen väljer att i första hand se barns behov och brister

då krävs det en pedagog som förklarar, skyddar, rättar till och håller koll. Kennedy skriver att

det innebär att man som vuxen vet allt, kan allt och måste förmedla detta till barnet. Kennedy

vill även belysa att barnet då inte får möjlighet att tänka själva, ställa egna frågor och använda

hela sin förmåga, fantasi och kompetens.

Elisabeth Arnér (2006) skriver även hon i sin avhandling om barnsyn. Hon skriver att

pedagogernas föreställning av vad/ vem ett barn är, hur barn lär sig, hur de utvecklas mm, har

betydelse för deras handlande mot barn. Arnér nämner Christina Gars i sin avhandling. Gars

ställer sig frågan om vilka traditioner samt föreställningar hos pedagogerna som bidrar till den

blick som riktas mot barnen. Hon menar att det sätt barnen bemöts på har att göra med den

blicken. Arnér belyser vikten av hur pedagogerna på olika sätt bemöter barnen, vad de själv

har för barnsyn samt vilket barnperspektiv de har.

3.4 Barns inflytande och delaktighet

Precisering av begreppet inflytande och delaktighet

Arnér (2006) skriver att hennes uppfattning är att begreppen inflytande och delaktighet ofta

används synonymt dels i vissa forskningssammanhang och dels i vardagligt tal i både

förskole- och skolsammanhang. Hon väljer dock ”att använda begreppet inflytande och inte

delaktighet eftersom min tolkning av begreppet inflytande handlar om att barnen ska ges

möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt” (Arnér 2006?). Det innebär att

pedagogerna i långa stycken ska kunna utveckla sin planering av innehållet i förskolan utifrån

barnens idéer och initiativ. Hon fortsätter att skriva att enligt hennes uppfattning har

begreppet delaktighet en innebörd av att ta del av något som andra redan bestämt eller att vara

en del av ett gemensamt fokus, vilket jag tycker skymmer sikten för att se barnet som

skapande subjekt. Åberg & Taguchi (2005) skriver att ord som demokrati och delaktighet

behöver diskuteras. Orden kan, som allt annat, förstås på en mängd olika sätt. De förtydligar

med att den gemensamma diskussionen är viktig men det räcker inte att bara diskutera orden.

Vi måste göra orden synliga i praktiken. Johannesen och Sandvik (2009) skriver att vi vill

argumentera för att delaktighet och inflytande handlar om en etisk praxis, en praxis förankrad

i ett etiskt ansvar för andra.

7

Inflytande och delaktighet

I Lpfö 98 (rev.2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga

att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det står

också att arbetslaget ska verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras.

Elisabeth Arnér (2006) förtydligar detta genom att skriva att förskolan således ska möjliggöra

för barnen att få samtala och ge uttryck för sina tankar och åsikter, men samtidigt kräver det

att pedagogerna intresserar sig för det barnen tänker och uttrycker så att relationerna mellan

barnen och de vuxna utvecklas och stärks. Johannesen & Sandvik (2009) belyser att om barn

under tre år (och alla andra också förresten) ska få den möjlighet till delaktighet och

inflytande de har rätt till, fordras det vuxna som vågar befinna sig i ett tvivlens mellanrum.

Vidare skriver de att det handlar om att släppa taget, inte om att släppa ansvaret, utan om att

ta ansvar i varje möte och förstå det som är unikt. De förtydligar med att ska barn i förskolan

få möjlighet att vara delaktiga betyder det att vi som är vuxna måste våga släppa kontrollen

och vi måste våga stå tillsammans med dem i processer som vi inte vet eller kan mäta utfallet

av.

I Barnkonventionens 12.e artikel står det att konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn

som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet,

varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

(FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november

1989). Elvstrand (2006) har i sin skrift använt sig utav Roger Hart, UNICEF, som säger att ett

delat beslutsfattande barn/vuxna måste vara det optimala för att då kan barn inbegripas i det

vanliga beslutsfattande och inte bara ha inflytande i barnspecifika frågor. Elvstrand belyser att

viktigt att tänka på i arbetet med barns inflytande är att se att detta är något som barn har rätt

till, men inget som de kan tvingas till. Arbetet måste utgå från frivillighet och att barnet har ett

intresse i att vara delaktig (2006).

Åberg & Taguchi(2005) skriver att om barnen ska förstå ett demokratiskt förhållningssätt

måste vi på allvar bjuda in barnen och tro på barnens förmågor. De belyser att för att skapa en

förskola som bygger på demokrati och delaktighet handlar inte om att alla får göra som de

själva vill utan om att ge utrymme för att tänka fritt och respektera allas olika åsikter.

Johansson & Pramling (2003) skriver att delaktighet handlar om något mer än att få säga sista

ordet. Delaktighet handlar om rätten att få göra sin röst hörd och rätten att bli lyssnad på.

Enligt Johansson & Pramling så är att uppleva sig som delaktig ett sätt att uppleva sig som

kompetent och de fortsätter med att skriva att genom att mina tankar blir lyssnade på och

respekterade kan jag känna mig som någon som har tankar, erfarenheter och kompetenser

värda att lyssna på.

8

3.5 Vad säger Lpfö-98 (rev.2010)om barns inflytande i förskolan?

Vad säger läroplanen för förskolan om barns inflytande? I förskolan finns olika styrdokument

som förskollärare och barnskötare ska utgå ifrån när de utformar sina mål för verksamheten

med barnen. I vår undersökning utgår vi ifrån läroplanen för förskolan Lpfö-98. Denna blev

reviderad from 1 juli 2011. I läroplanen finns ett kapitel som heter 2.3 Barns inflytande. I vår

inledning skriver vi bland annat att arbetslaget ska verka för att det enskilda barnet utvecklar

förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. Varje förskola ska försöka

arbeta för att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska

principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

I skolverkets Allmänna råd och kommentarer- kvalitet i förskolan (2005) står det bland annat

att pedagogerna kan med kontinuerliga observationer, samtal och dokumentation av så väl

enskilda barn som barngrupp ta reda på vilka intentioner, behov och intressen som barnen

själva på olika sätt ger uttryck för. Genom den informationen kan pedagogerna utforma

miljön och planering av den pedagogiska verksamheten. De skriver vidare att om barn ska

kunna agera demokratisk behöver barn tidigt delta i demokratiska processer. Delaktighet är en

grundförutsättning för barns möjlighet att föra sin egen talan och kunna påverka olika saker

som händer i förskolan. Skolverket skriver vidare att särskild vikt ska läggas vid att lyssna på

barnen och som vuxen försöka närma sig barns perspektiv. Stora barngrupper kan utgöra ett

hinder då de vuxna i högre grad måste styra verksamheten för att den ska fungera. Det är de

vuxnas förhållningsätt som är avgörande i arbetet med barns inflytande över sin egen vardag.

Här gäller det att pedagogerna är medvetna om hur barn kan involveras. Skolverket skriver

även att genom att ge barn förtroende lär de sig att ta ansvar för sina val och konsekvenser av

sitt handlande.

Avslutningsvis skriver skolverket att barnens vardagsinflytande behöver synliggöras och

återkopplas så att barnens åsikter får betydelse. På så sätt får barnen möjlighet att utveckla sin

förståelse för de demokratiska processer de deltar i.

3.6 Vad säger Lpfö 98(rev.2010) om konstruktionslek

Lpfö 98 (rev.2010) tar inte upp konstruktionsleken som ett eget ämne men det står i allmänhet

om vad barnen ska utveckla inom detta område. Det står skrivet att förskolan ska sträva efter

att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel

teknik fungerar. Det står också att barnen ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och

konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Här är det enligt läroplanen

förskollärare som ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras

och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.

Kvalitet i förskolan (2005) tar upp vikten av att leken är av grundläggande betydelse för barns

utveckling och lärande. Här står skrivet att de allra flesta barn leker, men att leken inte

utvecklas av sig själv. Barnen behöver engagerade vuxna som tar tillvara alla tillfällen att ge

barnen kunskaper och upplevelser. Vidare står det nämnt att leken utvecklas genom att det

finns material och rekvisita som inspirerar till lek och som utmanar barns tänkande.

9

4. Metod Under metod kapitlet presenterar vi vårt tillvägagångssätt i undersökningen. Vi har gjort

kvalitativ undersökning som enligt Denscombe (2009) är en undersökning där man kan tolka

och förstå resultat som kommer fram. En förklaring till vad kvalitativ metod innebär förklaras

i nedanstående stycke. Hur intervjuerna gjorts både när det gäller barn och pedagoger och

varför vi valt just det sättet beskrivs också i detta kapitel.

4.1 Kvalitativ metod

I intervjuerna med barn och pedagoger använde vi oss av så kallade semistrukturerade

intervjuer. Enligt Alan Bryman (2011) har forskaren en lista över förhållandevis specifika

teman som ska beröras, en så kallad intervjuguide. Här kan även intervjupersonen utrycka

sina egna tankar och uppfattningar. I och med detta blir intervjuprocessen enligt Bryman

flexibel. Detta gav de intervjuade en chans till att känna sig betydelsefulla för vår

undersökning. Det är av stor vikt att vi som forskare har ett ansvarsfullt sätt när vi återger

intervjuerna. Intervjuerna spelades in enskilt med varje pedagog på band för att sedan

transkriberas i nedanstående analys, dels med barnen, dels med pedagogerna. Barnen

intervjuades av trygghetsskäl i grupp.

4.2 Urval

Målet var att intervjua fem pedagoger. Vi ville ha spridning på ålder, kön, utbildning samt

ifrån kommunala och alternativa förskolor. Vi kontaktade två olika kommunala och två

alternativa förskolor i de kommuner där vi själva arbetade. De kommunala förskolorna låg i

en stor kommun och de alternativa i en medelstor vilket vi inte reflekterade över förrän efter

intervjuerna. På något sätt har vi båda anknytning till förskolorna vilket gjorde dem mer

intressanta att undersöka. Barnen valde vi att intervjua i grupp om fyra respektive sex barn.

Urvalet av barn som skulle intervjuas gjordes i samråd med pedagogerna på förskolan för att

vi skulle få en grupp som förväntades att kunna svara på frågor och som kände sig trygga

tillsammans med de andra som intervjuades.

Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie för att få svar på våra frågeställningar.

Anledningen till valet av just denna undersökning beror mycket på det som Løkken och

Søbstad (1995) skriver om att en kvalitativt inriktad studie är ofta helhetsinriktad när det

gäller hur man ska gå till väga för att studera den företeelse man intresserar sig för. En

kvantitativ studie är mer begränsande och kontrollerande vilket vi ville undvika. Vi valde att

göra en semistrukturerad intervju vilket gav en större möjlighet att vara öppen med sitt svar

och ge en möjlighet att kunna utveckla sin synpunkt som Denscombe (2009) skriver.

4.3 Datainsamlingsmetoder

I undersökningen har vi valt att intervjua pedagoger och barn på kommunala och alternativa

förskolor, detta för att jämföra likheter och olikheter. För att genomföra våra intervjuer tog vi

först kontakt med förskolechefen på de olika förskolorna för att få ett godkännande att göra

intervjuerna. Via missivbrev till barnens målsmän fick vi tillåtelse att intervjua just deras barn

(se bilaga 2) samt av pedagogerna (se bilaga 1). Inför varje enskild intervju fick vi ett

godkännande att spela in samtalet på bandspelare. De som vi har valt att undersöka är fyra

barn ifrån en kommunal förskola samt sex barn ifrån en alternativ förskola varav fördelningen

mellan könen var lika. Pedagogerna som vi intervjuade var två kvinnliga förskollärare på en

kommunal förskola varav en har en arbetslivserfarenhet på 40 år och den andra endast 5 år. På

de alternativa förskolorna intervjuades en manlig och en kvinnlig förskollärare med lång

10

erfarenhet samt en kvinnlig barnskötare. Två arbetar med barn i åldern 3-5 år och tre arbetar

med barn i åldern 1-5 år. Här nedan finns en sammanställning i tabellform, detta för att

underlätta för er läsare.

6

Vi övervägde nackdelar och fördelar med enskilda och gruppintervjuer och kom fram till att

gruppintervju med barn var det som tilltalade oss mest då de känner sig trygga med varandra

samt det som Denscombe (2009) skriver, att gruppdiskussionen får deltagarna att lyssna till

alternativa synpunkter och att detta gör det möjligt för deltagarna att uttrycka stöd för vissa

synpunkter och att ifrågasätta andra som de inte delar. När det gäller barnintervjuer så kan de

ge en inblick i barnens inre värld; vi kan få fram grunderna för det de gör eller önskar sig

Løkken och Søbstad (1995). De belyser också att en barnintervju kan få oss vuxna att ändra

på våra förutfattade uppfattningar om vad som rör sig i barnens huvuden. Denscombe (2009)

skriver att när forskaren behöver få insikt i saker som människors åsikter, uppfattningar,

känslor och erfarenheter utgör intervjuer med största sannolikhet en lämpligare metod – en

metod som står i samklang med innehållets invecklade beskaffenhet. Barnen gavs den tid som

behövdes under intervjutillfällena. Platsen för intervjuerna var även noga utvald i ett enskilt

rum med avslappnande miljö.

En av nackdelarna med gruppintervjuer kan vara att de ”tysta” barnen inte får delta och de

pratglada barnen tar över samtalet, på grund av detta valde vi att göra en sammansättning av

en grupp barn som alla tog lagom mycket plats.

Vid en föreläsning på Linneuniversitetet (110326) noterades att det kan vara en nackdel med

intervjuer, att de är tids- och arbetskrävande, inte minst att analysera efteråt. Föreläsaren

belyste även flexibilitet som fördel med intervjuerna; att kunna följa upp svar och idéer. Här

berättades även om risken för ”bias”, att egna subjektiva uppfattningar blir styrande – som

man ropar får man svar.

Vid intervjuerna valde vi att använda en bandspelare för att få med allt det som de intervjuade

hade att säga. Nackdelarna med en bandinspelning kan vara som Denscombe beskriver det att

6 barn från en Alternativ förskola

4 barn från en Kommunal förskola

10 barn i åldern 3-5 år Pedagoger1 manlig. 4 kvinnliga.

Alla med olika utbildningar

11

de intervjuade kan känna sig ganska hämmade av inspelningsprocessen och att de bara fångar

in det talade ordet samt missar den icke verbala kommunikationen och andra kontextuella

faktorer. Vidare skriver han ändå om det positiva med bandinspelningar att ljudupptagningar

erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentation när det gäller det som sägs

under intervjun och att det också är enkelt för andra forskare att kontrollera dem.

4.4 Bearbetning och analys

När forskare analyserar och bearbetar ett material är det enligt Denscombe (2009) viktigt att

forskningen bygger på att omvandla det som observeras, rapporteras eller registreras till data i

form av skrivna ord. För att hitta relevanta frågor valde vi att ta del av tidigare forskning och

teorier. Intervjuerna valde vi att spela in via band/mobiltelefon. Vi var noga med att fråga

både barn och pedagoger om vi fick lov att dokumentera via inspelning och förklarade att det

underlättade för oss att hantera det insamlade materialet. Till undersökningen samlades alla

inspelade samtal och satt sedan och skrev ner dessa i ord via datorn, så kallad transkribering

Det finns olika upplägg för att bearbeta och analysera sitt material. En kvalitativ undersökning

menar Denscombe (2009) att forskaren kategoriserar, samlar och skriver ner sitt material för

att kunna analysera det. Vi har gjort en generell undersökning där vi slumpmässigt valt ut en

del ur en större population. Det finns en medvetenhet om att resultatet endast visar vad just

våra utvalda informanter berättar eller svarat på våra frågor. Det finns även en medvetenhet

ifrån vår sida om att Lego inte finns på alla förskolor och därför gjorde vi ett val att bara

intervjua de förskolor som använder Lego som konstruktionsmaterial.

4.5 Trovärdighet och äkthet

Denscombe (2009) skriver att validitet hänvisar till noggrannheten och precisionen i data och

den grundläggande frågan är: ” Är data av rätt typ för att undersöka ämnet och har data

uppmätts på ett riktigt sätt?” Här anser vi att vi valde rätt typ av datainsamling då vi fick svar

på våra frågeformuleringar. För att vår undersökning ska bli ännu mer trovärdig kan vi som

forskare ta hjälp av observationer. Denscombe skriver också om tillförlitlighet vilket ofta

utrycks med frågan: ” Skulle forskningsinstrumentet ge samma resultat vid andra tillfällen

(allt i övrigt lika)?” Vi tror att resultatet kunde sett annorlunda ut om vi valde att intervjua

barnen enskilt istället för i grupp samt att vi använde observationer som vi nämnde tidigare.

De resultat som vi har fått på våra frågor är utifrån pedagogernas och barnens vardag vilket

gav trovärdighet utifrån den datainsamling som vi valde i vår undersökning.

4.6 Etiska ställningstagande

I undersökningen är vi väl medvetna om de grundläggande etiska frågor som rör frivillighet,

integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som direkt är inblandade i

forskningen. Enligt Alan Bryman (2002) finns några svenska etiska principer och dessa är

följande.

Informationskravet Forskaren ska informera de berörda personerna om den aktuella

undersökningens syfte. Det innebär bland annat att försökspersonerna ska veta att deras

deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de så önskar. De ska dessutom få

reda på vilka moment som ingår i undersökningen Våra intervjupersoner meddelades via ett

missivbrev om vad undersökningen handlade om i stort. Vid intervjutillfällena informerades

de även muntligen om vad undersökningen i stora drag handlar om.

12

Samtyckeskravet Deltagarna i undersökningen har själv rätt att bestämma över sin medverkan.

Om någon är minderårig brukar föräldrarnas eller vårdnadshavare godkännande krävas. I

undersökningen var vi noga med att informera alla föräldrar via missivbrevet, där vi även fick

deras skriftliga tillåtelse att göra intervjuer.

Konfidentialitetskraven Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen behandlas

med största möjliga konfidentialitet. Undersökningen avslöjar inte vem som svarat vad,

varken pedagoger, barn eller förskolornas namn framgår samt att för oss gäller tystnadsplikt.

Alla uppgifter förvaras på ett sätt så att inga obehöriga kan komma åt dem.

Nyttjandekravet De uppgifter som vi samlats i undersökningen om enskilda personer får

endast användas för forskningsändamål.

13

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultatet av intervjuerna med barn och pedagoger. I den första

delen presenteras resultatet ifrån intervjuerna med pedagogerna på kommunala och alternativa

förskolor. Pedagogerna intervjuades en och en men resultatet blir vad totalt 5 pedagoger anser

om barns inflytande när det gäller inköp av Lego till förskola samt på vilket sätt Lego används

i ett pedagogiskt syfte. Det framkommer också olika kopplingar till Lpfö 98 (rev.2010).

Intervjuerna gjordes under april och maj månad 2011.

I den andra delen presenteras barnens intervjuer. Barnen intervjuades i grupp om sex och fyra

barn åt gången och även de fick svara på frågor som rör inflytande på förskolan. Dessa båda

delar avslutas med en liten sammanfattning.

I den tredje och avslutande delen redovisas de olika resultat som sedan analyserats med hjälp

av teori och tidigare forskning.

5.1 Resultat intervjuer med pedagoger.

Vad är Lego?

Här svarade alla att det i grunden är byggklossar. Alla svarade även att det är byggklossar som

både barn och vuxna kan bygga med samt att Lego är en fantasilek som man har ett material

till. Med Lego kan barn och vuxna bygga efter ritningar/instruktioner, men barnen kan även

bygga själv. Den manliga pedagogen sa även att ”klossarna” bygger man när man bygger

grovt och ”detaljer” är finliret på t.ex. huset. Detaljerna är det viktiga anser jag, det är i de

som barnen får ut sin fantasi”.

Vilket lego finns på förskolan?

Tre pedagoger svarade att ” vi har ”stor Lego”- Duplo och sen har vi ”små Lego”- klassiska

små bitar. Duplo bygger barn i åldern 1-3 år och små Lego bygger barn i åldern 3-5 år”. De

två andra pedagoger som blev intervjuade hade samma sorts lego men här var även de äldsta

barnen intresserade av att bygga med Duplo.

Finns det pojk- respektive flicklego och i så fall hur visar det sig i leken?

De svarade att det finns en uppdelning men att alla kan leka med Lego. Pojkar och flickor

leker inte på samma sätt ansåg den manliga pedagogen, ” tjejer vill leka hus och

rollekar/familjeliv. ”Killar har själva byggnationen och en värld runt t.ex. rymdskeppet, de

vill utmana varandra genom att slåss” (manlig pedagog110510).

De kvinnliga pedagogerna ansåg däremot att alla lekte lika men att pojkarna inte satt stilla lika

länge på grund av rastlöshet. De ansåg också att det ute i affärerna visade stor skillnad på

pojk- respektive flick Lego men att de på förskolan endast hade neutralt Lego.

På vilket sätt använder barnen Lego?

De leker rollekar, bygger och konstruerar med hjälp av de olika formerna på Lego bitarna. En

förskola har köpt in ett Lego bord så att barnen kan stå i rätt höjd och bygga. Här använder sig

barnen även av kapla stavar och trä klossar. En svarade även” att det är viktigt att även vuxna

är med som förebilder i leken, att de är delaktiga i barnens lek samt att de visar hur barnen

kan sortera Legot så att det blir inbjudande att leka med”. Pedagogen anser också att det är

14

viktigt att fråga barnen om de behöver hjälp och intressera sig utav vad de bygger. En

kvinnlig pedagog sa att de stora killarna gärna bygger efter ritningar och får ofta hjälp av

någon manlig pedagog. Barnen bygger även fritt så som flygplan, rymdskepp och de har även

märkt att det går lite mode i leken. Genom att det just nu är mycket star wars i övrig fantasi

lek så bygger de även mycket rymdskepp med Lego. På den kommunala förskolan arbetar

endast kvinnliga pedagoger och ingen av dem satt ner och byggde med barnen vilket de

faktiskt fick upp ögonen för just under intervjun. De ansåg precis som det vi skrev tidigare att

de vuxna bör vara med som förebilder i leken/konstruktionen och att detta var något som de

behövde bli bättre på.

Tycker ni att lego är ett pedagogiskt material?

Här var alla de intervjuade eniga i sina svar om att det var ett material med ett pedagogiskt

syfte. I leken lär de sig hur högt de kan bygga, hur bitarna passar ihop, former – kan jag sätta

den fyrkantiga på den runda delen? Fysik, teknik, färger som ska passa ihop och då får de

sortera och klassificera sitt lego på så sätt lär sig barnen även matematiska begrepp. De lär sig

att konstruera efter en föreställning som de själva tänkt sig men även efter konstruktioner.

Hur använder ni lego i ett pedagogiskt syfte?

På den alternativa förskolan svarade pedagogerna att de någon gång hade bett barnen att följa

instruktionerna genom att visa en bild som barnen sedan skulle bygga efter. De svarade även

att de använt Lego klossar för att träna på färg och form, hur många knoppar Lego biten har

osv. En pedagog ville gärna kunna sortera bitar ännu mer för att få in begrepp som sortering

och klassificering ännu mer men då den pedagogen arbetar på en 1-5 avdelning är det ett

hinder då de yngre barnen har svårare för den biten av naturliga skäl. En pedagog hade använt

sig av Lego bitar i samlingen och gjort olika stapeldiagram för att förtydliga med olika staplar

hur många barn som den dagen är på förskolan respektive hur många som var lediga/sjuka.

De konstaterade alla att de kunde bli bättre på att plocka in materialet i pedagogiskt syfte.

Även på den kommunala förskolan ansåg pedagogerna att Lego var ett pedagogiskt material

men att de alla var dåliga på att använda det i ett pedagogiskt syfte. De gav många exempel på

hur de skulle kunna använda det i lärandet med matematik (färg, form, stor, liten m.m.). Att

låta barnen rita en konstruktion själva som de sedan kunde använda sig utav och i olika

sorteringsövningar var andra förslag som gavs.

Vem köper in lego till förskolan?

Här svarade alla att det är det pedagogerna som gör. På frågan om vem som bestämmer vilket

Lego som ska inhandlas gick svaren lite isär. På de alternativa förskolorna svarade alla

pedagoger att det oftast är barnen som önskar sig vilket Lego som de vill ha till sin förskola.

Detta visar dem genom att visa i beställnings kataloger som pedagogerna sedan beställer ifrån

eller handlar på andra inköpsställen. Lego är ett dyrt material men håller och andra sidan

väldigt länge var det någon pedagog som sa. Vi köper in lite då och då. Även på den

kommunala förskolan så var det pedagogerna som inhandlade Lego och att det oftast var

pedagogerna som själva valde vilket Lego som skulle köpas. De hade emellertid blivit bättre

på det på senare tid och lät nu barnen få titta i olika kataloger och ge önskemål dock utifrån

några få valmöjligheter beroende på var förskolan har avtal.

15

Är barnen delaktiga i köpet?

Pedagogerna svarade att de tycker att barnen är delaktiga, de får önska eller säga att de saknar

just den saken i Lego och på det sättet kan de påverka och få inflytande över just det köpet.

De hoppades att barnen också känner det så. Sen kan det säkert bli ännu bättre.

Hur viktig är konstruktionslek på förskolan?

Alla pedagogerna ansåg att konstruktionsleken är viktig. Här får barnen träna sin fantasi och

det finns inte mer krav än det barnet själv sätter. Själva konstruktionsbygget kan utmanas med

hjälp av färdiga ritningar men även det fria bygget uppmuntras av pedagogerna. En pedagog

sa att det varierar vilken barngrupp man har, men just nu är konstruktionsbygge med Lego

väldigt viktig på min avdelning. Det är mest killarna som sitter och bygger men går jag som

manlig pedagog in och sätter mig så kommer även tjejerna och bygger.

Hur uppmuntras barnen att leka med lego?

De kvinnliga pedagogerna svarade att det kan vara lite si och så med små Lego men med

Duplo sitter vuxna ofta mer med och bygger tillsammans med barnen, det är ett material som

oftast står framme så att alla barnen kan använda det. Små Lego är ofta inte lika tillgängligt

utan det används nog mest av barnen. Den manliga pedagogen beskrev att han ofta satt med

och byggde med små Lego. De svarade även att ett sätt att uppmuntra till konstruktion med

lego är att det ska finnas mycket material och vara inbjudande att sätta igång en lek.

Tycker ni att lego kan kopplas till läroplanen för förskolan?

Ja absolut, Lego kan användas på många olika sätt. Fantasi, konstruktion, teknik, matematik,

alla kan leka med det bara det finns rätt grundmaterial. Ett citat ifrån en av intervjuerna löd så

här:

När det gäller pojkars intresse så tar de ut detta genom lego leken. Ett exempel på att få in

lärande process i Lego är när jag själv inte visste vad Ninjago var för nått Lego. Då

samlade jag alla killarna för att de skulle berätta och förklara vad det var för något. Jag

skrev ner allt på papper. Nästa steg blev att de fick rita hur dessa ser ut. När jag sedan

frågade om de kunde berätta för alla de andra barnen så hämtade de sina egna teckningar,

ställde sig i samlingen och visade samt återberättade allt det som de berättat för mig. Jag

lärde mig genom deras inhämtade kunskap. De fick träna sig på att återberätta,

kommunicera m.m. Det är så jag vill arbeta.”( intervjuad pedagog 110510).

5.2 Resultat intervjuer med barn.

Här presenteras resultatet av gruppintervjuerna av barn i ålder 3-5 år.

Vad är lego?

De svarade att det är något man kan bygga med och göra fina saker. De gav alla många

exempel på vad som kunde byggas med lego, alltifrån hus och båtar till rymdskepp och tåg.

Vidare frågade vi dem om vad de har för sorts Lego på sin förskola? De svarade att de har

små Lego och stor Lego (Duplo) och platt Lego (plattor som de sätter fast sina legobitar på).

De här barnen byggde mest med små Lego men det hände att de även byggde med stor Lego.

16

Vad brukar ni göra med lego?

”Vi bygger, det blir ganska bra av att bygga med lego. Vi bygger hus, stolar, bilar,

rymdskepp, traktorer.” – ja man kan bygga allt möjligt”(110503).

Finns det flick- respektive pojklego och i så fall hur vet ni det?

Alla barnen svarade i kör att det finns det. Det finns trollkarlslego och häxor svarade några.

Killarna leker med trollkarlslego och flickorna gillar bäst att leka med häx lego svarade en

pojke.

Finns det flick- respektive pojklego här på förskolan?

Nä det tyckte de inte, det finns bara kill lego för alla gubbarna är killar tyckte någon. En flicka

sa att de hade flick lego på kyrkans barntimmar för där fanns det prinsess slott.

Vem köper lego till förskolan?

Det gör fröknarna (pedagogerna) svarade alla.

Vem bestämmer vilket Lego som ska köpas till förskolan?

”De e vi!”

Hur får pedagogerna reda på vad ni vill ha för Lego?

Några barn berättade att de sa till sina pedagoger, eller rättare sagt de brukade önska sig på

samlingen eller när de tittar i böcker. Just nu önskade sig några barn att det fanns mer

instruktioner som de kunde bygga efter. Några barn sa att det bara är fröknarna som

bestämmer vilket Lego som ska köpas in.

Får ni vara med och bestämma?

En pojke svarar: ” nä inte så jätte mycket”. Han går på den förskola där barnen först ansåg att

de fick bestämma vilket Lego som skulle köpas in. Barnen på den förskolan sa även att det

bara är att säga till pedagogerna om de vill ha nått lego, om de fick bestämma just nu vilket

Lego som skulle köpas så var önskemålen star wars, prinsess lego, riddare och Toy story. De

andra barnen på den andra förskolan ansåg inte att de fick vara med alls och bestämma vilket

lego som skulle köpas. Om dessa barn fått bestämma just nu hade de velat ha flygplans lego,

tåg lego med fjärrkontroll, häxlego och trollkarlslego för då kan pojkarna och flickorna leka

tillsammans- ” för då blir det sådär bra”(110503).

Lär ni er något av att leka med lego?

Jo de lär sig genom instruktionerna svarade en pojke. En flicka sa att ” nä för jag leker nästan

aldrig med Lego”. Några svarade att de lär sig att bygga rymdskepp och hus. En pojke

svarade att han har lärt sig att sitta kvar, man får inte springa fram och tillbaks hela tiden. Vad

händer om du springer fram och tillbaka? Då hinner man inte leka med lego.

Brukar era fröknar leka med Lego?

17

På den ena förskolan himlar barnen med ögonen och svarar Nää. På den andra förskolan

svarar de att det är bara en gång, eller när vi leker något speciellt, vad är nått speciellt frågar

vi? När vi behöver hjälp. Kommer dem och hjälper er då? Ibland, men ibland gör dem det

inte. Några av pojkarna svarar att Kalle (pedagog) brukar bygga med dem.

Skulle ni vilja att fröknarna byggde med Lego?

Ja ibland, men ibland känns det som man vill vara själv och bygga. Då bygger man bäst.

Några svarade i kör att de väldigt gärna ville att fröknarna skulle vara med och bygga Lego.

Här frågade vi vad de ville att fröknarna skulle bygga för något? Barnen svarade att de skulle

bygga en stor tågstation och bygga båtar.

Kan Lego kan användas på annat sätt än att bygga med?

Några svarade att ja man kan klistra fast dem på papper, klistra fast frågade vi? Ja göra sådana

där diagram. (stapeldiagram). Vi gjorde hur många år vi är.

5.3 Sammanfattning av intervjuer.

Sammanfattningsvis kan vi se av resultatet av intervjuerna att konstruktionslek med Lego är

av stor betydelse och att Lego anses vara ett material som kan användas i ett pedagogiskt syfte

och det kan även kopplas till Lpfö 98 (rev.2010). På de förskolor som vi valt att göra

intervjuer har alla barn tillgång till Lego i olika former, både flickor och pojkar. I

konstruktions lek får barnen tillfälle att använda sin fantasi och kreativitet på ett lekfullt men

ändå på ett lärorikt sätt. Pedagogerna anser att det är viktigt att vuxna är med i byggandet av

Lego men att de kan bli bättre på det, speciellt de kvinnliga. I intervjuerna med barnen

framkom det att de inte anser att de vuxna är med i byggandet utan endast när barnen behöver

hjälp. Inköpet av Lego görs av pedagogerna och barnens inflytande är varierande beroende på

vilken förskola de vistas på. De kommunala förskolorna har t.ex. restriktioner när det gäller

avtal över inköpsställen vilket påverkar barnens delaktighet och inflytande.

5.4. Resultatanalys

I resultatanalysen presenteras svaren ifrån intervjuerna och kopplas till vad den tidigare

forskningen säger kring barns inflytande och pedagogiska leksaker i form av konstruktionslek

med Lego.

Syftet med arbetet var att undersöka om barn har inflytande över inköp av

konstruktionsmaterialet Lego samt om Lego används i ett pedagogiskt syfte på förskolorna.

Undersökningen skulle också leda fram till resultat om lego kunde kopplas till Lpfö 98

(rev.2010).

På vilket sätt används lego i ett pedagogiskt syfte på förskolan?

Det som återkom under intervjuerna med pedagogerna på de olika förskolorna var att alla

anser att konstruktionslek med Lego är viktig för barnen och att det är ett pedagogiskt

material som kan kopplas till läroplanen men att det används för lite i just detta syfte. I

Almkvist forskning skriver hon att Woodroffe & Willatt har studerat just barns användning av

lekmaterial. De anser att det är barnets sätt att hantera leksaken och inte några inbyggda

pedagogiska egenskaper som i själva leken avgör i fall barnet lär sig något genom att använda

den. Almkvist belyser vidare i sin forskning genom Quilitch att det inte finns några bevis på

att det finns specifika pedagogiska leksaker som t.ex. lego men att det finns anledning att anta

att barn lär sig något genom lek med leksaker. Mylesand (2007) skriver att bygghörnan ska

18

vara en demokratisk mötesplats för alla, hon förtydligar även att där ska ske möten mellan

barnen, barn och material och mellan barn och vuxna samt att det alltid ska finnas en

närvarande pedagog som kan erbjuda nya utmaningar. Alla pedagoger ansåg att det var viktigt

med en vuxen som var närvarande under konstruktionsleken men att detta var något som de

kvinnliga pedagogerna ansåg sig behöva bli bättre på.

Den manliga pedagogen ansåg att han själva var aktiv med barnen i deras byggande vilket

barnen endast kunde hålla med om när de behövde hjälp med något. Det ska ändå tilläggas att

barnen ibland såg fördelar med att bygga själva då de kunde bygga ifred, att det blev bättre då.

Att kunskap om hur pedagogerna kan använda sig utav Lego finns, vilket framkom genom att

de gav exempel på övningar med Lego t.ex. matematik i form av färg och form, sortering och

klassificering men även teknik i form av konstruktions bygge. Den manlige pedagogen var

också den enda av de intervjuade som såg någon skillnad på pojkars och flickors lek med

lego. Han ansåg att pojkarna hade byggnationer av en värld runt om och utmanade varandra

med att slåss medan flickorna lekte rollekar. Detta var inget som de kvinnliga pedagogerna

lagt märke till utan de ansåg att den enda skillnaden var att pojkar kanske inte satt lika länge

på grund av rastlöshet. Arne Trageton skriver om vikten av att både flickor och pojkar leker

tillsammans då båda könen är starka på sina områden, de lär av varandra och höjer på det

sättet lekens nivå. I våra intervjuer med barnen framkom det att de lärde sig tyda

instruktioner i byggandet av Lego, vilket även pedagogerna höll med om. Enligt Österman

tränas hjärnaktiviteten och logisk–matematisk problemlösning och motorisk förmåga

stimuleras i leken med lego – samtidigt som barnen har roligt (SvD 17/4 2011). Detta är ett

förtydligande av vad som står i Lpfö-98 att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

vilket även pedagogerna förtydligar i sina svar i våra intervjuer. De nämner bland annat

kreativitet, fantasi och skapande men även att de sitter tillsammans och bygger vilket

Mylesand nämner att bygg och konstruktion inte bara handlar om olika tekniker utan också

om demokrati och att vara delaktig.

Vilket inflytande har barn över inköp av lego till förskolan?

Här svarade alla pedagogerna att ett visst inflytande finns. På de kommunala förskolorna finns

ett avtal vilket begränsar barnens inflytande. På de alternativa förskolorna var den

ekonomiska faktorn ibland avgörande. Då de ansåg att det är ett dyrt material. När vi frågande

barnen om vem som köper Lego till förskolan, svarade alla barnen att det var fröknarna. När

de fick frågan om de fick vara med och bestämma vilket Lego som skulle köpas till förskolan,

var en del av barnen lite tveksamma. En del av barnen berättade att de fick ha önskemål om

vilket Lego som ska inhandlas utifrån olika kataloger.

Elisabeth Arnér (2007) skriver en hel del om barnperspektiv. Hon skriver bland annat att

precis som vi vuxna vill finna mening med det vi gör vill även barnen finna en mening med

sin värld. Dessa skäl är kanske inte något som vi vuxna ser, frågar efter eller ens tänker oss in

i, men om vi vuxna utgår ifrån att barnen söker mening med vad de utrycker kan det enligt

Arnér bli mycket intressant. Arnér skriver även om vad det innebär att se barnens värld ur

barns synvinkel. Hon skriver att det är viktigt att om vi ska kunna möta barnen, är det viktigt

att vi vuxna ser hur barnen uppfattar sin omvärld. Hon ställer sig bland annat frågan om vuxna

utgår ifrån ett barnperspektiv i de sammanhang då de har med barn att göra och försöker de

vuxna intressera sig för det som är viktigast ur barnens egen synvinkel? Här svarade bland

annat pedagogerna på de alternativa förskolorna att barnen ofta sitter och tittar i olika

beställnings kataloger för att sedan önska sig olika typer av t.ex. lego. Här fanns en större

19

flexibilitet att kunna köpa in material ifrån andra företag än de kommunala förskolorna som

har ”avtal”. De ansåg att lego är ett dyrt material men som håller länge. Lego är även ett

material som enligt pedagogerna stimulerar barn i alla åldrar och är tacksamt material att ha

på förskolan. Enligt Birgitta Almkvist (1989) finns en rad leksaker som enligt henne kan

stimulera barns inlärning och då är det främst leksaker som t.ex. konstruktionslek som barn

kan leka med över ett brett åldersspann.

20

6. Diskussion

Barns inflytande

På alla förskolor var det pedagogerna som inhandlade materialet lego och det är i själva verket

inte så konstigt då det är just de vuxna som har hand om ekonomin. Vad som är tråkigt är om

det är ekonomiska ytterligheter som styr om barnen får vara medbestämmande eller inte.

Barnen får som vi förstår vara med och bestämma till viss del men är det ändå inte så att det

är vi vuxna som tar ut ett antal legokonstruktioner och sedan låter barnen få välja på just det

utbudet? Är det att låta barn få vara delaktiga eller det är vi vuxna som manipulerar barnen

att tro att de är med och bestämmer? Vi får nog ändå utgå ifrån att det viktiga är att barnen får

vara med och ha inflytande och att det ger ett positivt intryck hos barnen så att de verkligen

förstår att de varit med i processen oavsett om det är till en viss begränsning. Vi har

reflekterat över att om barnen får vara med i valet i inköpsprocessen så blir materialet mer

attraktivt att använda sig utav.

Barnen själva var tveksamma på frågan om de fick vara med och bestämma vilket lego som

skulle köpas in till förskolan. Här ställer vi oss frågan om de är tveksamma över ordet

bestämma eller över inköpen. Ordet bestämma kan vara ett svårt ord för barn då det kan

betyda så olika saker i olika kontexter precis som Åberg & Taguchi (2005) skriver att orden

kan, som allt annat, förstås på en mängd olika sätt. De belyser att vi måste göra orden synliga

i praktiken och här tycker vi att det är pedagogernas ansvar att förtydliga ord som

bestämmande, inflytande och delaktighet samt deras innebörd.

Pedagogerna som vi intervjuade ansåg att det var viktigt att även vuxna var med som

förebilder i leken och att de var delaktiga i barnens lek. Däremot ansåg de sig själva vara

dåliga på detta vilket förstärktes under intervjuerna. Vi anser att om de vuxna är aktiva under

leken och byggandet med lego så kan de få en större inblick i hur barnen använder sina sinnen

och på detta sätt kunna se mer ur ett barnperspektiv. De är även med som vuxna förebilder

och kan lära barnen att använda sig utav instruktioner vilket kan vara en fördel för barnen att

kunna då det förknippas med teknik vilket de har stor nytta av i vuxenvärlden. Hangaard-

Rasmussen (2002) nämnde just Piaget som betraktade lek med konstruktioner som ett

gränsfall mellan lek och arbete. Precis så är det att barn leker och utvecklar konstruktionerna

redan från när de är små och då är det lek medan det i vuxenvärlden blir just arbete.

I intervjuerna var det ingen pedagog som tog upp vikten av att ha en god barnsyn. De nämner

inget om själva bemötandet i leken med lego. Pedagoger som arbetar inom förskolan bör

enligt Elisabeth Arnér (2006) ha en föreställning av vad/vem ett barn är, hur barn lär sig och

hur de utvecklas har betydelse för pedagogernas handlande emot barn. I vår tidigare forskning

nämner vi att som pedagog gäller det att vara en pedagog som kan se det kompetenta barnet.

Det hade varit intressant att få ta del av pedagogernas barnsyn inom detta område. Av

erfarenhet vet vi att barnsyn spelar en stor roll över hur pedagogerna väljer att möta barnen.

Birgitta Kennedy (1999) skriver just om detta i sin litteratur, om pedagogen i första hand

väljer att se barns behov och brister då krävs det en pedagog som förklarar, skyddar, rättar till

och håller koll. Att istället låta barnet tänka själv, ställa egna frågor och använda sin förmåga,

fantasi och kompetens i t.ex. konstruktionslek är något som vi båda instämmer i är en bättre

pedagogisk filosofi.

21

Lego i ett pedagogiskt syfte

Alla pedagoger som intervjuades ansåg att lego var ett pedagogiskt material och att

konstruktionslek med lego kunde kopplas till läroplanen. Vad som framkom var också att alla

pedagoger var väldigt dåliga på att använda lego i just pedagogiskt syfte, vilket vi kan tycka

är konstigt då allt material som kan kopplas till läroplanen väl ändå måste vara ett pedagogiskt

material. Några av de intervjuade kom inte på tanken förrän vid just frågeställningen och i

samband med den så kom en massa idéer fram på hur de kunde använda lego i dessa

sammanhang. Lego går att använda på många sätt och det är konstigt att ett material med så

många möjligheter används så lite av de vuxna på förskolorna. Samtidigt som vi anser att det

är konstigt att lego inte används så mycket som ett pedagogiskt material så har vi förståelse

för det då vi vet av erfarenhet att nya idéer ibland behövs för att komma på nya tankar och det

hoppas vi att vi kunnat bidra med under detta arbete. Många av pedagogerna skulle kunna

använda detta material på många olika sätt vilket vi tror gör att barnen ser det som ett

intressant ämne och har lättare att ta till sig ny kunskap när det för barnen är ett välkänt och

omtyckt material.

Konstruktions lek och miljön

De olika författarna som vi tagit del av skriver bland annat att bygghörnan är en mötesplats

för alla barn oavsett kön eller ålder. Mylesand (2007) skriver att det är upp till pedagogerna

att skapa dessa förutsättningar och här ställer vi oss frågan om detta efterföljs. På en av

förskolorna hade de köpt in ett lego bord så att barnen kunde stå i rätt höjd och bygga. Här

svarade även pedagogen att det var viktigt att vara en närvarande pedagog så att barnen

tillsammans lär sig sortera materialet så att det blir inbjudande att leka med.

Johannesen & Sandvik (2009) skriver bland annat i sin tidigare forskning att om barn under

tre år ska få möjlighet till delaktighet och inflytande över t.ex. material, utrymme så är det

viktigt att pedagogerna vågar befinna sig i tvivlens mellanrum det vill säga att pedagogerna

vågar släppa kontrollen och våga släppa in barnen i sin egen miljö där barnen själva kan ge

utryck för hur, vad och på vilket sätt de vill inreda sin bygghörna. Att våga släppa kontrollen

tror vi är ett stort hinder inom många förskolor men även att ge utrymme i form av tid kan

upplevas som stressande. De allt större barngrupperna kan spela en roll här men även vilka

möjligheter de olika rummen ger. Lego är ett material som egentligen kan ta hur stor plats

som helst med alla dess funktioner vilket ibland kan försvåra möjligheterna att ge en bra

konstruktionsmiljö om inte utrymme finns.

I Lpfö 98 (rev.2010) står det inte nämnt något direkt om konstruktionsleken men en tolkning

kan ju göras utifrån att barnen ska konstruera med hjälp av olika tekniker. Här ingår bl.a. lego

som ett bra konstruktionsmaterial och det kan vara av stor betydelse om det finns en vuxen

med och deltar i leken. När det nu står ännu tydligare om teknik och matematik i läroplanen

så finns det ett ypperligt tillfälle för pedagogerna att ta tillvara på materialet lego. Mylesand

(2007) belyser att inom förskolan är bygg och konstruktion kopplat till begreppet lek – men

inom vuxenvärlden förknippas det med teknik. Detta är en belysning som alla pedagoger bör

ta till sig, att det faktiskt kan förknippas med teknik även i barnvärlden. Den manlige

pedagogen som intervjuade tog upp precis det här om att pojkar byggde hela byggnationer

med en hel värld runt om, precis som i det verkliga livet. Pedagogerna gav en del förslag på

hur det kunde kopplas till läroplanen och en av pedagogerna svarade fantasi, konstruktion,

teknik, matematik, alla kan leka med det bara det finns rätt grundmaterial.

22

Läroplanen för förskolan

Enligt skolverket ska alla som arbetar i förskolan stäva efter olika mål. När det gäller barns

inflytande ska förskolan lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Här står

även att barnen alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i

förskolan. I våra intervjuer med pedagogerna framkom det att lek med konstruktionslego är

viktig och att den kan kopplas till läroplanen men att de kunde bli bättre på det. Våra

reflektioner när det gäller begrepp som demokrati och inflytande är svåra begrepp för barnen

att förstå. När vi ställde frågan om de fick lov att bestämma vilket lego som ska köpas in till

förskolan var det väldigt tveksamma svar vi fick. Här anser vi att pedagoger måste blir bättre

på att förtydliga i verksamheten hur barnen kan utveckla sin förmåga att t.ex. utrycka sina

tankar och åsikter kring vilket lego som ska köpas in till förskolan. Det gäller att förtydliga att

de får vara med och bestämma hur det ska se ut i bygghörnan, vilka material som ska finnas

tillgängliga och hur den övriga miljön i förskolan ska se ut. Även när barnen bygger

tillsammans skapas det situationer när de blir oense, det är då viktigt att pedagogerna får

barnen att se att det handlar om att ge och ta i leken, samt att det är okej att stå upp för sin

byggnation om man kan argumentera för den.

6.1 Slutsatser

Att Lego är ett pedagogiskt material var alla överens om i undersökningen men att det

används alldeles för lite i just det syftet. De förskolor som deltagit i undersökningen och som

använt sig av lego i ett pedagogiskt syfte användes sig främst i matematiska sammanhang som

t.ex. färg och form, antal, klassificering och instruktioner. En pedagog har även använt sig av

lego i ett stapeldiagram. Vi upplevde att kunskapen om hur de skulle använda sig av lego i

pedagogiskt syfte fanns men att användningen var främst barnens egna konstruktioner.

När det gäller inköpet av leksakerna på förskolan är det pedagogerna som sköter det. Däremot

ställer vi oss frågande till hur stort barnens inflytande är till inköpen. Barnen var själva

tveksamma vilket vi reagerade över. Frågan är om det är ordet bestämmande som barnen har

svårt att sätta in i rätt kontext och då är det pedagogernas ansvar att förtydliga begreppen.

Pedagogerna gav ett visst utbud av lego material att välja på, vilket för oss inte anses vara ett

fullt inflytande om vi hänvisar till vad tidigare forskning anser om ämnet. För att svara på

frågeställningen om hur stort inflytande barnen har över inköpen så måste svaret bli att ett

begränsande inflytande finns. Begränsningarna vi syftar till är t.ex. vilken budget de olika

förskolorna har att förfoga över till lekmaterial och vilka utrymme till förvaring av lego som

finns.

23

6.2 Nya forskningsfrågor/undersökningsfrågor.

Här är vi lite nyfikna på om legobyggandet skulle se annorlunda ut om de kvinnliga

pedagogerna skulle vara mer aktiva i leken. Skulle det vara fler flickor med i

konstruktionsleken med just lego? Något annat som skulle vara intressant var att titta på

legoutbudet i affärerna och på förskolorna om det verkligen finns lego som riktar sig till

enbart pojkar eller flickor och på vilket sätt detta visar sig i praktiken. Lego ur ett

genusperspektiv är ett större ämne att undersöka då det i undersökningen framkom tydliga

skillnader på legosynen när det gäller manligt och kvinnligt.

24

Referenser

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?

en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers

förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2006.

Arnér, Elisabeth.(2007). Inflytande och delaktighet Förskole tidningen för

kompetensutveckling (3) 4-9.

Almkvist Birgitta (1989). Barn och leksaker – en forskningsöversikt Uppsala universitet:

Uppsala

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Elvstrand, Helene (2006). Barn är experter i sin egen värld: små barns inflytande - rätten att

få göra sin röst hörd. Stockholm: Unga örnars riksförbund

FN:s konvention, Barnombudsmannen (1989).

www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7864

Hangaard Rasmussen, Torben (2002). Leksakernas virtuella värld: essäer om leksaker och

lek. Lund: Studentlitteratur

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!

Lund: Studentlitteratur

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen: om temaarbete och dokumentation ur en

praktikers perspektiv. Stockholm: HLS

Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. (2005). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1397

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:

Studentlitteratur

Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl.

Stockholm: Liber

25

Mylesand, Mia (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Nilsson, Per-Eric (2011): Föreläsning Linnéuniversitetet. (110326)

Sundberg, Sam (2011) : Kolossen med klossen. SvD 110417.

Trageton, Arne (1996). Lek med material: konstruktionslek och barns utveckling. 1. uppl.

Stockholm: Runa

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

26

Bilagor 1 & 2

Bilaga 1

Under vårterminen 2011 kommer vi dvs. Camilla & Annica att skriva vårt examensarbete. Det

ska bli väldigt roligt och spännande. För att kunna göra vår undersökning kommer vi att

behöva göra en del intervjuer. Vi kommer att intervjua förskolepersonal på olika förskolor i

Svedala, Staffanstorp och Malmö kommun. Vi kommer att använda oss av diktafon för att

göra dessa intervjuer.

Här nedan kan ni ta del av våra tankar…

”Barn och deras leksaker är en viktig del i förskolornas vardag, det är både en produkt som

ska vara rolig för barnet samtidigt som den många gånger kan verka för barnets utveckling på

olika sätt. Vi vill titta närmre på förhållandet mellan leksaker och förskolor och hur stor

delaktighet barnen har i inköpen vad gäller dessa ”prylar”. För att begränsa vårt

undersökningsområde har vi valt att titta närmare på varumärket Lego och deras leksaker.

Men med mesta dels fokus på konstruktions lego. Vårt syfte är att dels studera vilket

inflytande barn har över inköpsprocessen av varumärket Lego och dels att undersöka hur

Lego användas i ett pedagogiskt syfte på förskolorna”.

Används lego som ett pedagogiskt material på förskolan?

Hur stort inflytande har barnen över inköp av lego till förskolan?

Jag tillåter att det görs intervjuer: __________________________________

För övriga frågor kan ni ringa oss.

Annica: xxxxxxxxx Camilla: xxxxxxxxx

Mvh Annica Lindgren & Camilla Olsson

27

Bilaga 2

Under vårterminen 2011 kommer vi dvs. Camilla & Annica att skriva vårt examensarbete. Det

ska bli väldigt roligt och spännande. För att kunna göra vår undersökning kommer vi att

behöva göra en del intervjuer med era barn. Vi kommer även att intervjua förskolepersonal

på olika förskolor. Barnen kommer inte nämnas vid namn i arbetet. Vi kommer att använda

oss av diktafon för att göra dessa intervjuer.

Här nedan kan ni ta del av våra tankar…

”Barn och deras leksaker är en viktig del i förskolornas vardag, det är både en produkt som

ska vara rolig för barnet samtidigt som den många gånger kan verka för barnets utveckling på

olika sätt. Vi vill titta närmre på förhållandet mellan leksaker och förskolor och hur delaktiga

barn är i inköpen vad gäller dessa ”prylar”. För att begränsa vårt undersökningsområde har vi

valt att titta närmare på varumärket Lego och deras leksaker. Men med mesta dels fokus på

konstruktionslego. Vårt syfte är att dels studera hur stort inflytande barn har över

inköpsprocessen av varumärket Lego och dels att undersöka om Lego användas i ett

pedagogiskt syfte på förskolorna”.

Används lego som ett pedagogiskt material på förskolan?

Hur stort inflytande har barnen över inköp av lego till förskolan?

Jag tillåter att det görs intervjuer: __________________________________

För övriga frågor kan ni ringa oss.

Annica: xxxxxxxxx Camilla: xxxxxxxxx

Mvh Annica Lindgren & Camilla Olsson