ledaren Räddnings - Sverige · områden, däribland SBR. Gruppen träffas 1-2 gånger per år och...

ledarenRäddnings

Svenska Brandbefälets Riksförbund nr 3 | 2011

”Det borde införas en norm för rädd ningsinsatser” Sid 28

”Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet?” Sid 16

Debatt: Effektivare räddningsinsatser.

Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo.

Tema: Skadeplats 2011. Artikel: Nya perspektiv på jämställdhet.

Förbundsstyrelse och kongress.

Kunskap + erfarenhet = effektiv insats

Sid 14 Sid 22 Sid 8

Räddningsledaren nr 3 2011 | 3

Answers for infrastructure.

www.siemens.se/buildingtechnologies

Vi sätter kundens verksamhet främstMed rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendomoch processer.

Som själva hjärtat av ett företags informationsflöde är data-hallen avgörande för din verksamhet. Därför är det viktigt att se till att datahallen är så säker som möjligt. Brandsäker-hetslösningarna från Siemens är anpassade exakt efter dina krav och ger dig bästa möjliga skydd mot alla brandrisker.

Siemens lösningar för brandskydd skräddarsys efter dina behov och din verksamhet. Siemens strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbild-ning och tjänster.

20

11

FS-0

11

A

RäddningsledaRen.

svenska Brandbefälets

Riksförbund, 115 87 stockholm.

Tfn 08-588 474 50.

www.brandbefal.se

Årgång 27

Räddningsledaren är medlemstidning

för Svenska Brandbefälets Riksförbund

och utkommer med fyra nummer per

år. Tryckupplaga: 5000 ex. Ansökan om

medlemskap och adressändringar gör du

via hemsidan www.brandbefal.se.

ansvaRig uTgivaRe

Ulf Lago

e-post [email protected]

telefon 010-480 4005

ChefRedakTöR

Lovisa Wihk


mobil 070-854 58 96

RedakTion

Ulf Lago


mobil 073-020 17 02

Patrik Persson


mobil 070-372 43 11

annonseR

Stefan Alneberg, Adviser

tfn 040-97 04 43


annonsmaTeRial/

gRafisk pRodukTion

Helena Wenzel, Utformat

mobil 070-175 29 15

Sjögatan 23, 852 34 Sundsvall.


För riktigheten i signerade inlägg/

artiklar svarar respektive författare.

Texter och bilder är skyddade enligt

upphovsrätten.

omslagsBild

Foto: Christian Ferm.

näsTa nummeR

av Räddningsledaren 25 november 2011.

Manusstopp 21 oktober.

Tryckt av Accidenstryckeriet,

Sundsvall på Svanen-

godkänt papper.

Innehåll | nr 3 2011

5 Ledaren: Många aktörer, brett område – ett brandbefäl

7 SBR i Boverkets referensgrupp brandskydd

8 Förbundsstyrelse och kongress

10 Aktuella händelser: Branden på Arkitekturskolan

14 Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo

16 Nya perspektiv på jämställdhet i räddningstjänsten

18 Bekvämt när alla är lika

20 Tema: Vinds- och takbränder på Skadeplats 2011

22 Tema: Skadeplats 2011 – Helhetskoncept för arbete på hög höjd

26 Tema: Skadeplats 2011 – Att lära av varandra

28 Debatt: Räddningsinsatsen kan inte bedrivas utan krav på resultat

30 Brand 2011 gav konkreta resultat

33 Brandrök – mer än vanligt sot

3 4 Internationellt: Tillsammans kan vi påverka utvecklingen i EU

36 Notiser: Ungdomar tävlade i brandstafett

38 Notiser: Redovisade regeringsuppdrag

10

14

22

33

36

Räddningsledaren nr 3 2011 | 5

Säkerhet vid första

ögonkastet.

Dräger UCF 6000/7000Värmekameran som på bråkdelen av en sekund lokaliserar skadade personer eller heta områden.Dräger UCF 6000/7000 hjälper dig att få en snabb överblick även i de tuffaste och farligaste miljöerna.Med Dräger UCF 6000/7000 kan du frysa bilden när du tittar runt ett hörn för att se vad som väntar digdär utan att du behöver exponera dig. Kameran spelar också automatiskt in ljud och bild så fort denanvänds, vilket enkelt kan laddas ner till en dator. Dräger UCF 6000/7000 har också en inbyggd laserpekare för enkel indikering av exempelvis heta områden. www.draeger.com

2495

Säkerhet vid första

ögonkastet.

2495_Ad_UCF_7000_DINA4_se:4 10.08.10 17:12 Seite 1

Ledarennr 3 2011

Ulf Lago.

Fler och fler agerar inom säkerhetsområdet. Från att ha varit ett område där räddningstjänsten en gång hade monopol, ser vi idag fler aktörer. Det finns många bidragande faktorer till denna utveckling. En är de enskildas ständigt växande behov av säkerhetskun-skap som skapat en marknad åt säkerhetsföretag att bildas och växa. Förändringen och utvecklingen kring plan- och byggfrågor är en annan. Säkerhetsfrågorna har där fått en alltmer framträdande roll, vilket har lett till ökade krav på utredningar och dokumentation. Sist men inte minst tillåts idag andra aktörer att utföra uppdrag som tidigare låg på myndigheter.

Breddat uppdragSjälva olycksområdet har också vidgats. Från att tidi-gare ha omfattat bara bränder, har området sträckt sig till att omfatta olyckor. Men det blir mer och mer sällsynt att gränsen dras där, för fler väljer att se olycksområdet som en helhet tillsammans med andra oönskade händelser. Då skapas ett verksamhetsom-råde med olyckor, kriser, brottsförebyggande arbete och ibland även folkhälsofrågor. Även om variationen över landet är stort så finns det många brandbefäl med arbetsuppgifter inom hela detta område.

Bäst överblick Utvecklingen kan beskrivas i både positiva och nega-tiva termer beroende på vilken utgångspunkt man tar. Oavsett vilket har utvecklingen lett till att färre kan överblicka området, som dessutom ständigt vidgas. De flesta aktörer är specialiserade inom ett visst område och agerar inte inom hela olycksområdet. Den grupp i samhället som har den bästa överblicken och insikten i det komplexa säkerhetsarbetet är brandbefäl.

Brandbefäl deltar ofta i det förebyggande arbetet genom bland annat plan- och byggprocessen, infor-mation och utbildning till enskilda, tillsyns- och till-ståndsverksamhet och samordning och samverkan med andra. Brandbefälen har en given och unik roll vid olyckor, men även vid kriser. Efter olyckor medverkar brandbefäl ofta i de olycksundersökningar där erfa-renheter och lärdomar av olyckor och kriser dras. Det är få yrkesgrupper i samhället som deltar i så många delar av samhällets säkerhetsarbete som brandbefäl, som dessutom till antalet är upp emot 5 000.

Viktig rollJag vill på detta sätt lyfta fram det unika i att vara brandbefäl, men också den viktiga roll som brandbefä-let fyller i samhällets säkerhetsarbete. Brandbefälet är en viktig brobyggare mellan olika områden och aktö-rer i samhällets säkerhetsarbete. Som medlem i SBR kan brandbefäl, både de som är verksamma idag och de som tidigare varit verksamma, dela med sig av sin unika kunskap, till andra och varandra. Ödmjukheten hos alla brandbefäl och förbundets ställning som opo-litisk och fackligt obunden är framgångsfaktorer som vi måste fortsätta slå vakt om.

Spännande framtidÖdmjukhet får också beskriva min känsla för upp-draget som ordförande i Svenska Brandbefälets Riksförbund. I förbundet finns medlemmar med kompetens, erfarenhet och nyfikenhet som vida över-stiger min egen. Det är också ett förbund som letts av personer som jag känner den största respekt för. Jag vill därför tacka alla som gett mig förtroende att leda föreningen under kommande kongressperiod. Jag vill också tacka alla mina företrädare för det imponerande arbete som ni lagt ned.

Nu väntar en spännande tid för oss. Vi är på väg att byta namn och logotyp. Vi byter redaktör för tidning-en Räddningsledaren. Det finns intressanta motioner om medlemsavgifter och hur vi ska förenkla den regio-nala föreningsadministrationen som vi ska diskutera. Det vilar även ett uppdrag på oss från förra förbunds-styrelsen om att ta fram en kommunikationsstrategi. Och visst vore det spännande om den hälft av brandbe-fäl som inte är medlemmar också blir det! Den 30-31 augusti träffas verkställande utskottet för att bereda några av dessa frågor. Och den 16-17 november är det dags för extra kongress och förbundsstyrelsemöte.

Ulf Lago, ordförande

Många aktörer, brett område – ett brandbefäl

6 | Räddningsledaren nr 3 2011 Räddningsledaren nr 3 2011 | 7

SBR har bland annat försökt belysa de problem som skulle kunna uppstå med de nya reglerna sett ur ett räddningstjänst-perspektiv. SBR har även framhållit behovet av informationsinsatser från Boverket samt påpekat att Boverket bör se på de nya byggreglerna utifrån ett bredare samhälls perspektiv än tidigare.

Bred representationSyftet med referensgruppen är att hämta in synpunkter från olika perspektiv. Bo verket bjöd därför in ett antal orga-nisationer inom olika verksamhets-områden, däribland SBR. Gruppen träffas 1-2 gånger per år och består för närvarande av 15 olika organisationer, däribland Brandskyddsföreningen,

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, BRA Brandkonsulter, Bygg-herrarna, Byggmateriel industrierna, Fastighetsägarna, Försäkrings förbundet, Sveriges byggindustrier m fl.

Arbetet i referensgruppen har hittills fokuserat mycket på de nya byggreglerna som träder i kraft i oktober, till stor del med utgångspunkt i de olika remissvar som Boverket tagit emot.

Höstens arbeteUnder hösten/vintern kommer Boverket att lämna svar på de remisser de fått in angående de nya byggreglerna samt infor-mera om de kommande reglerna i olika forum. SBRs remissvar till Boverket finns att hämta på hemsidan. Referens gruppen

kommer i det fortsatta arbetet bland annat att diskutera tolkning och tillämpning av reglerna samt uppmärksamma revide-ringsbehov.

Läs mer på Boverkets hemsidaOm du ännu inte tagit del av de nya reglerna är det hög tid att göra det nu. Reglerna är nu ute på EU-notifiering och endast smärre redaktionella förändringar kommer att ske. Reglerna finns att hämta på Boverkets hemsida. Där finns även protokollen från referens gruppens möten.

För SBRs räkning i Boverkets referensgrupp brandskydd. Peter Arnevall, ordförande

Uppsala Läns Brandbefälsförening

Mötet som hölls under resan var väl-besökt och handlade om dammolyckan i Hässle holms kommun, järnvägssäkerhet med fokus på de olyckor som inträffat samt Rakel.

DammolyckanUlf Nilsson från Osby och Anders Nählstedt från Hässleholm berättade om dammbrottet i Hästberga kraftverk, som är beläget 15 kilometer öster om Osby.

Larmet ringdes in av några kanotister från Litauen, som från början talade om att det sipprade vatten genom dammvallen. Under samtalet ändrade de sig till att ”nu brister den” och 3,6 miljoner kubikmeter vatten forsade fram med full kraft. Bron över Helge å spolades bort och översvämningen var ett faktum. Själva händelsen var över efter 15-20 minuter. Ulf som var först på plats var tvungen att backa tillbaka ett antal hundra meter för att inte spolas med. Efter ett tag visade det sig att olyckan in träffat i Hässleholms kommun varpå

Anders begav sig till platsen. På väg fram begärde Anders att ett VMA skulle sändas. Det visade sig att det tog nästan en timme att få ut varningen. Problemet var att ingen visste om det funnits människor i vattnets väg.

Tre fastigheter drabbades och försäkrings-kostnaden uppskattas till 50-60 miljoner kronor. Brittedal, som kraftverket heter, är andelsägt och har nio anställda. Mediauppbådet var massivt och dessutom strömmade det till massor av åskådare.

Olyckan ger anledning att reflektera över hur dammsäkerheten ser ut i landet.

JärnvägssäkerhetLars-Erik Bergkvist från Trafikverket berättade mycket sakligt om sitt jobb som utredare. Han rapporterade från tre upp-drag, olyckan i Kimstad där ett X2000-tåg krockade med ett arbetsfordon, Malmö central där ett tågset skenade upp på en stopp bock samt säkerhetsrutinerna vid Citytunneln i Malmö. Det finns 19 utredare

som årligen hanterar 5-6000 händelser varav 3-400 är allvarliga. Med allvarlig händelse menas att minst en människa dödats eller skadats allvarligt.

RakelErling Johansson från Räddningstjänsten Syd raporterade om hur uppbyggnaden av Rakel fortskrider. Den 17 maj 2010 var glädjande nog alla räddningstjänster i Skåne med i Rakelprojektet. Radiotäckningen med handterminal är 98-99 % av Skåne sedan 25 nya master byggts. Erling för-klarade ingående arbetet med talgrupper där ambulans, polis och räddningstjänst kan kommunicera redan på väg fram till en olycksplats. Han betonade också att det är viktigt att fler kommunala för-valtningar ansluter sig för att skapa fler användare i ett mycket säkert system.

Till sistOrdförande Claes Jansson rundade av mötet och tackade samtliga föredragshållare, dels med en liten present, dels med föreningens nål.

Christer Dahlsjö

aktiviteteri länsföreningarna

SBR i Boverkets referensgrupp brandskyddVälbesökt

vårresa i Skåne-Blekinge

En av dagens föredragshållare, Lars-Erik Bergkvist, Trafikverket, syns till vänster i bild, djupt koncentrerad inför sitt anförande.

I maj åkte Skåne-Blekinge brandbefälsförening (SBBF) på den traditionella vårresan till Tyskland. Vädret var perfekt för en sjötur och kulturvandringen i Mukran var uppskattad av deltagarna.

Sedan 2010 är Svenska Brandbefälets Riksförbund med i Boverkets referensgrupp brandskydd. Referens-gruppen startades i samband med att Boverkets arbete med de nya byggreglerna började närma sig sitt slut.

D

Du som brandbefäl, tänk på att restvärderäddning är mervärde för den drabbade. Ett bra utfört RVR-arbete gynnar alla parter; den drabbade får stöd och hjälp, det blir minskade skadekostnader för försäkringsbolagen och räddningstjänsten får betalt för utfört arbete.

Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller vill veta mer. Du når oss enklast på telefon: 08-588 474 00 eller www.rvr.nu.


Ekonomi och verksamhetKassören föredrog förbundets ekonomi för såväl verksamhetsåret 2010 som för hela kongressperioden. Både verksam-hetsåret 2011 och hela kongressperioden visade ett ekonomiskt överskott. Skälet är i huvudskak ökade intäkter för brand-konferensen samt ökade intäkter från medlemsavgifter. Ett annat skäl till det goda resultatet är att vi får administrativ service via Brandskyddsföreningen till ingen kostnad alls. Den ekonomiska berättelsen för såväl verksamhetsåret 2010 som för kongressperioden godkändes.

VerksamhetsberättelseVerksamhetsberättelsen för verksamhets-året 2010 godkändes av förbundsstyrelsen. Kongressen godkände sedan verksamhets-berättelsen för hela kongressperioden. Vi kan konstatera att verksamheten har utvecklats rejält under kongressperioden. IRLs verksamhet växer kontinuerligt. Räddningsinsatsutbildningen är väl-etablerad. Förbundet har tre utskott under förbundsstyrelsen. Konferensens Skadeplats har startats och brandkonfe-rensen har befäst sin position som den givna mötesplatsen för människor i branschen. Till detta ska vi även lägga utvecklingen av vision, mål och metoder för föreningen.

AvgifterEn motion hade kommit in från en läns-förening om sänkt avgift från förening-arna till riksförbundet. Förbundsstyrelsen diskuterade förslaget och bakgrunden till detta grundligt. Förbundsstyrelsen beslu-tade föreslå kongressen att bordlägga frågan till extrakongressen i november.

Man föreslog också att uppdra åt VU att bereda frågan med hänsyn till vilka konsekvenser en sänkt avgift till riksför-bundet skulle få samt titta på vilka andra möjligheter det finns för riksförbundet att stödja länsföreningarna.

Administrativt stödEn skrivelse hade kommit in om ett förslag att utreda hur länsföreningar-nas administrativa arbete kring bland annat medlemshantering kan förenklas. Förbundsstyrelsen beslutade att ge VU i uppdrag att undersöka hur länsförening-arnas administrativa arbete kan underlättas.

InformationVår nuvarande redaktör för tidningen Räddningsledaren, Lovisa Wihk, aviserade under våren sin avsikt att efter tre år sluta vid årsskiftet 2011/2012. VU har i sam-arbete med Lovisa letat efter en ersättare och funnit en ny redaktör. Den nya redaktören kommer att presentera sig i kommande nummer av tidningen.

Räddningstjänsten Karlstadregionen har erbjudit sig att vara värd för kom-

mande Skadeplatskonferenser om, och endast om, det inte längre finns intresse att genomföra den i Katrineholm. Klart är dock att 2011 års konferens sker i Katrineholm.

IRLs kursutbud utvecklas och intresset ökar stadigt. Ola Mårtensson berättade vilka nya kurser som utvecklats och vilket omdöme de fått, bland annat kursen Politiskt dialog och helhetssyn.

Vecka 35 genomförs den andra nordiska studieveckan för brandbefäl. Tre brand-befäl från varje land besöker ett nordiskt land för erfarenhetsutbyte. Förra året var Sverige värd och i år är Norge värd. För Sverige deltar Kent Davidsson, Säffle, Lars Söderberg, Attunda och Peter Helge, Västervik.

Ulf Lago, avgående sekreterare Foto: Lovisa Wihk

Förbundsstyrelsemötet präglades av de frågor som skulle behandlas på kongressen nästkommande dag. Stadgarna säger ju att vissa frågor såsom motioner och stadge ändringar ska behandlas i för-bundsstyrelsen innan kongressen.

VarumärkeFrågan om nytt varumärke för förbundet väcktes på förbundsstyrelsens möte för nästan exakt ett år sedan. Sedan dess har en varumärkesgrupp arbetet intensivt. Det fanns nu två förslag till varumärke i form av nytt namn och ny logotyp. Av de två alternativ som fanns till ny logotyp, fick det ena förslaget en stor majoritet. Förbundsstyrelsen beslutade att föreslå kongressen att ställa sig bakom detta för-slag. Vid kongressen nästkommande dag beslutades att detta förslag ska gå vidare till den extra kongress som hålls i november. En namnändring måste nämligen beslutas av två av varandra följande kongresser. Den extra kongressen kommer att hållas i samband med förbundsstyrelsemötet i november.

FörbundsstyreLseoch kongress

FörbundsstyreLseoch kongress

Kongressperiodens sista förbundsstyrelsemöte hölls i Jönköping den 23 maj i samband med Brand 2011. På dagordningen stod en rad viktiga frågor och några motioner.

Förbundsstyrelse och kongress

VERkSTäLLAnDE uTSkoTT FöR koMMAnDE kongRESSpERIoDKongressen valde ledamöter till det verkställande utskottet. Det blev inga nya namn, men väl ett skifte på poster. VU består av:

Ulf Lago ordförandeAnnette Andersson sekreterareKristian Hansson 1:e vice ordförande/kassörArto Koivumaa 2:e vice ordförandeGöran Schnell ledamot

VU ska enligt stadgarna ansvara för löpande verksamhetsfrågor och bereda frågor till förbundsstyrelsen.

ExTRA kongRESSDen 16e november kl 13:00 håller SBR en extra kongress. Den sker på kursgården Viktoria i Uppsala. På mötet kommer frågan om nytt varumärke att behandlas. Tidigare har kongressen ställt sig bakom ett förslag till nytt varumärke, men det krävs två av varandra likalydande beslut av kongressen.

kaare Brandsjö var en av deltagarna på kongressen och var sedan med på hela den efterföljande brand-konferensen. kaare fyllde 95 år den 9 augusti och uppvaktades då av SBR.


- Sektorn högdel/innergård fick i upp-gift att dels hålla begränsningslinjen mellan högdelen och lågdelen mot Östermalmsgatan och dels göra angrepp med rökdykare över gården in i lågdelen. Dessa rökdykare mötte rökdykarna från Sektor Aula/Uggleviksvägen men kunde inte tillföra något till den invändiga släckningen. Istället backade de ut och arbetet koncentrerades till håltagning/släckning i takkonstruktionen på lågdelen där den gränsade högdelen.

- En tredje sektor etablerades ”Tak-söder”, då lågdelens olika takhöjder inte enkelt kunde nås av de andra sektorerna. Sektorns uppgift var begränsning mot högdelen mot Rådmansgatan.

- Lågdelen var en enda brandcell eftersom mellanväggarna i byggnaden endast gick upp till innertaket. (Hur tänkte man när man byggde?)

• Omfattandebrandvidframkomst- Första styrkorna gjorde angrepp på det

de såg.- Branden hade då gått upp i takkon-

struktionen och invändig och utvändig släckning inleddes.

• Rökendoldestoradelaravbyggnaden- Det var svårt att bedöma begräns-

ningslinjer, ytbeklädnader, lanterniner/fönster för möjlighet till brandgas-ventilation, nivåskillnader, konstruk-tioner och hur byggnaderna hängde ihop m m.

• Omfalltartidochenergi- Den första sektorn (aula/Uggleviks-

vägen) som inledningsvis krävde stora personella resurser avvecklades under förmiddagen. Rökdykningen och arbetet på taket avbröts på grund av rasrisk. Senare utfördes släckning endast via höjdfordon där.

- Sektor högdel/innergård byggdes upp och utvecklades till den största sektorn personellt.

• Doldautrymmen- Takkonstruktionen på insidan med ett

innertak gjorde att rökdykarna inte kom åt att släcka. De rev innertaket som är 3,5-4 meter upp. Det var ett tungt arbete att med hakstöttor få ner taket och det var inte tillräckligt effektivt för att få ett resultat.

Inre angreppsvägar

(Ledningsplats från12:04)

Ledningsplats

121122101501

171 172 701 151 241 871(101)

191192702161

Sektor Aula/UggleviksvägenSektor Högdel/

Innergård

Sektor Tak Söder

402

Högriskcontainer

BK + SO

TrafikavspärrningarCa 10:30

aktueLLahändelser

aktueLLahändelser

Ett kvarter, en byggnad Arkitekturskolan är en del av Kungliga tekniska högskolan, KTH. Den uppfördes 1967–1969. Arkitekturskolan upptar ett helt kvarter och har en låg del där branden startade, och en hög del. Den

låga delen totalförstördes i branden. Den angränsande höga byggnaden fick rök-skador och begränsade vattenskador men beräknas kunna tas i bruk efter sanering. Tillhörande bibliotek klarade sig väl.

problematik • Storbyggnad,heltkvarter- Orientering på en så stor byggnad tar

tid, alternativa angreppsvägar eller möjligheter till begränsningar är inte uppenbara.

Branden på ArkitekturskolanBranden på Arkitekturskolan på Östermalm den 4 maj är en av de största i Stockholm på flera år. Klockan 7:10 på onsdagsmorgonen gick larmet och först vid midnatt var branden under kontroll. Stefan Flood var insatsledare/skadeplatschef och har sammanfattat insatsen under rubrikerna problematik och framgångsfaktorer.

’’– Det visade sig i efterhand att branden troligen börjat på grund av en byggfläkt

(för torkning) i ett utrymme för modellbyggen. Branden har sedan spridit sig upp mellan innertaket och takkonstruktionen till resten av lågdelen.

Den låga delen totalskadades i branden. Den angränsande höga byggnaden fick rökskador och begränsade vattenskador.

12 | Räddningsledaren nr 3 2011

aktueLLahändelser

- Det visade sig i efterhand att branden troligen börjat på grund av en byggfläkt (för torkning) i ett utrymme för modell-byggen. Branden har sedan spridit sig upp mellan innertaket och takkonstruktionen till resten av lågdelen.

- Byggnaden var endast utrustad med värmedetektorer i innertaket vilket för-klarar den sena upptäckten.

• Plåttak- Plåttaket gjorde att det tog lång tid att

få till brandgasventilation när vi behövde den, vilket påverkade brandförloppet och brandspridningen.

• Resursbehovpersonalochmaterial- Beslut togs att hela tiden ha två släck-

bilar på brytpunkt för snabb avlösning och taktisk reserv att snabbt kunna sätta in vid behov. Under insatsens första åtta timmar lyckades vi aldrig ha den reserven då anländande styrkor direkt sattes in i insatsen.

- Våra båda rökskyddscontainrar beställdes tidigt men räckte inte mer än några timmar då rökdykningen var omfat-tande och arbetet på taken krävde andnings skydd. Vi bemannade vår rök-skyddsdepå för att fylla luft. Andnings -skyddet transporterades med lastbil mellan Ågesta och skadeplatsen. Även Södertörns brandförsvarsförbund bistod med en resurs som fyllde luft på plats.

• Avlösningar- Som mest var ca 75 personer insatta

på skadeplatsen, vilket är en stor del av regionens resurser. På grund av olika radiosystem skedde avlösningar med resurser från respektive organisation. Det gjorde att vissa enheter fick avlösning efter 3-4 timmar medan andra arbetade mer än 6 timmar innan vi kunde avlösa dem. Det blir en situation där de som kanske var i störst behov av avlösning fick fortsätta arbeta. I kombination

med mycket hårt arbete sänktes moralen hos den personal som var helt slut men ändå fick kämpa vidare.

- Det kan konstateras att trots de resurser som finns i länet så har vi inte uthållighet och resurser för att klara en insats av den här storleken utan att närma oss bristningsgränsen.

Framgångsfaktorer • Orienteringsritningartidigt- Byggnaden är ett automatlarmsobjekt

och därmed fick vi tidigt tillgång till orienteringsritningar som underlättade att ”förstå” byggnaden.

• Stabsgenomgångar- Regelbundna stabsgenomgångar gjorde

att målet med insatsen och sektorernas

uppgifter och samarbete var väl kända.- Vi fick en tidig sektorindelning och

gemensam målbild.

• Personkännedom, duktig och arbetsvillig personal

- Att väl känna sina befäl och deras kapacitet är viktigt.

- Välutbildad, kunnig personal med mycket erfarenhet samt deras motivation att arbeta ”ända in i kaklet” var en av de viktigaste framgångsfaktorerna.

• Brasamverkanmed polis och kTH-personal

- Stockholmspolisen har mycket bra resurser och den utvecklade samverkan vi har på ledningsnivå ger riktigt bra utfall vid insatser som dessa.

- Personal från Arkitekturskolan och Akademiska hus var tidigt på plats och tillförde kunskap.

• Restvärdesledaretidigtpåplats- Restvärdesledaren var mycket tidigt

på plats. Vi kunde tidigt sätta in RVR-åtgärder i samverkan med Arkitekturskolan och Akademiska hus.

• Tekniskutrustning- Vi använde brett den utrustning vi har.

Bland annat användes CAFS (compressed air foam system) framgångsrikt för att slutgiltigt säkra högdelen genom att påföra skum i mellanrummet mellan konstruktionen och fasaden.

- Sprängramar användes framgångsrikt för håltagning med resultatet att vi begränsade brandspridningen.

Stefan Flood, överbrandmästare och insatsledare/ skadeplatschef vid insatsens första 9 timmar

Foto: Storstockholms brandförsvar

’’– Byggnaden är ettautomatlarmsobjekt och

därmed fick vi tidigt tillgång till orienteringsritningar som under-lättade att ”förstå” byggnaden.

Saab Performit AB Vårstigen 112 663 91 Hammarö

Tel. 054-51 56 50 [email protected] www.saabperformit.se

BLI DIN EGEN GIS-INGENJÖR UTAN FÖRKUNSKAPER - OCH PÅ 5 MINUTERHar ni objektinformation eller annan information som risker, trafikhinder, fastighetsägare m.m. som ni på ett enkelt sätt vill presentera för utryckande styrkor? Paratus gör det möjligt att från en dator på stationen snabbt och enkelt knyta information, som objektkort, bilder, dokument och webbadresser, till olika platser på en karta. Med hjälp av ett trådlöst nätverk, till exempel 3G eller W-LAN, kan informationen automatiskt synkroniseras ut till alla bilar med digitalt kartstöd, oavsett om de befinner sig i samma vagnhall eller på olika stationer.

Under framkörning till skadeplats kan en styrkeledare i sin digitala karta se den information som knutits till ett visst objekt eller plats - alltid uppdaterad information och enkelt att hitta den!

Läs gärna mer om Paratus Object Creator och Paratus Sync – på vår hemsida!Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering.

SaabPerformit_räddningsledaren_x_2011.indd 1 2011-08-29 13:46:32

Sektor ”tak-söder” och sektor ”innergården” säkrar högdelen mot Rådmansgatan först både med hjälp av sprängning och konventionell håltagning.

Den plåtklädda fasaden sedd underifrån vid luft-slussen mellan byggnaderna.

Vi har ett brett sortiment av luft- och vattenkylda kompressorer,för komprimering av andningsluft eller andra gaser upp till 400 bar.Vi levererar kompressorerna med utrustning efter era önskemål och

behov. Med kapaciteter från 100 till mer än 5000 liter/min har vikompressorer för de flesta användare. Vår affärside’ är att alltiderbjuda driftsäkra och pålitliga kompressorer och anläggningar.Vår kunniga personal svarar för service och support, på plats hosVår kunniga personal svarar för service och support, på plats hos

er eller på någon av våra anläggningar i Saltsjö-Boo eller Fårösund.

På vårt sortimentet finns också:El- och luftdrivna boostrar, Filtreringsutrustningar,Regulatorer och Ventiler, Slangar,Tryckkärl och Gasbagar,Ramper och Paneler,ÖvervakningsutrustningaÖvervakningsutrustningar,Gasdetektering, m.m.

Ring oss så berättar vi mer!

HögtryckskompressorerHögtryckskompressorer

Hemsida: www.curt-nyberg.se E-post: [email protected] Telefon: 08-747 00 05


sprängmedel som använts i dådet. Bilen har varit inkörd ända till entrén och parkerad under ett tak till receptionen. Polisen identifierade tidigt bilen och vem som hade hyrt den (den nu åtalade). Man antar att förövaren hade tillgång till ca sex ton gödselmedel genom de inköp han gjort till sin gård, tidningsuppgifter gör gällande att mer än 1000 kg har använts.

En anledning till att inte ännu fler omkom och skadades är troligen tidpunkten för explosionen (15:26). Personalen på departementen går hem vid 15-tiden på fredagar under sommaren.

SäkerhetVi anser att de viktigaste riskerna och säkerhetsåtgärderna vid arbetet på en lik-nande skadeplats är:• Riskförenandrabomb(secondary

device) avsedd att explodera efter den första laddningen när räddningsarbetet pågår.

• Nedfallandekonstruktionsdelar.Viden explosion frigörs mycket byggnads-material och konstruktionsdelar som efter explosionen inte sitter fast som tidigare. Om möjligt bör personalen inte arbeta rakt under byggnadens fasad. Man bör också ha säkerhetspersonal som ständigt har uppsikt på löst hägnade delar. Särskilt nattetid.

• Dammbildning.Videnexplosionfrigörsbyggnadsdamm, glassplitter (som blir finfördelat damm), isolering samt andra partiklar. Personal ska därför bära andningsskydd och skyddsglasögon för att skydda luftvägarna och ögonen.

• Tungräddning.Manbörtidigttainutrustning i området för att säkra byggnader.

• Belysning.Detärviktigtatthautrustningför att belysa skadeplatsen så att rädd-ningspersonalen kan arbeta i mörker.

• Sökhundarkanvarabraatthaietttidigt skede för att underlätta sökandet i svåråtkomliga utrymmen.

Erfarenheter• Tryckvågenharpåverkatbyggnader

långt ifrån explosionen. Det måste man ta hänsyn till vid bedömning av risk-område för insatspersonalen t ex vid beslut om brytpunkt och uppställnings-platser. Det kan vara lämpligt att ha flera uppställningsplatser för att sprida ”riskerna” och ha taktiska reserver.

• Uppställningsplatsenidettafallvaren naturligt vald plats på grund av sin storlek och närhet till skadeplatsen. Men om det hade funnits fler laddningar på skadeplatsen hade en explosion direkt påverkat uppställningsplatsen. Detta hade också kanske varit en naturlig plats för en andra laddning (secondary device) som är riktad mot insatspersonalen. Inga alternativa upp-ställningsplatser ordnades.

• Avlösningavpersonalmåsteskeregel-bundet då det kan vara mycket psykiskt krävande att arbeta på en bombplats med många skadade och döda. En organisation för omhändertagande av insatspersonal bör startas så snart som möjligt.

• Redan1969diskuteradeslämpligheteni att huvudbrandstationen i Oslo var placerad i regeringskvarteren med risken för framtida attentat. Detta kan vara värt att beakta vid framtida samlokali-seringar med andra myndigheter. Räddningstjänsten är normalt inte en måltavla men i samverkan med andra myndigheter kan vi bli påverkade utan att vara primärmålet.

Stort tack till Nicklas Helgstrand, Asker og Baerum Brannvesen som gjorde vårt besök möjligt.

Bengt Broklint, Brandkåren Attunda och Sven Johnson, Storstockholms brandförsvar, observatörer på uppdrag

av Samverkan CBRNE i Stockholms län. Kontakta författarna för den

fullständiga observatörsrapporten.

Vår ambition var att skaffa oss en ögon-blicksbild av skador och effekter av en stor explosion (bilbomb) i stadsmiljö. Detta för att kunna föreställa oss hur en liknande händelse skulle kunna se ut i Stockholm.

Vi fick tillåtelse att se hela området från gatunivå men inte bege oss in i några byggnader. Vi kunde fritt promenera i området och göra iakttagelser och doku-mentera händelseförloppet. Brandpersonal och kriminalpolis berättade för oss om händelsen och den pågående insatsen.

Trots magnituden på denna händelse överskuggades den av förklarliga skäl till stor del av det som hade hänt på Utöya.

HändelsenPersonalen på Oslo huvudbrandstation ser en ”polisman” med svart huva över ansiktet och dragen pistol springa förbi brandstationen. Strax efteråt briserar bomben. Fönsterrutorna i dagrummet trycks in och motordelar flyger in och landar på golvet. Personalen klarar sig makalöst nog helt utan skador. Man hade heller inga skadade brandmän under insatsen.

När personalen kommer ner i vagnhallen för att åka till skadeplatsen har vagn-hallsportarna tryckts in av explosionen och man får inte ut några fordon.

Till fotsBrandmästaren går till skadeplatsen och lämnar omgående en lägesrapport via radio. Övrig personal samlar ihop utrustning

och beger sig också till skadeplatsen till fots. Resurser larmas in från kringliggande stationer.

Uppställningsplatsen blir på Youngs-torget dit resurser från samtliga Oslos brandstationer anländer. Förstärkning begärs från angränsande kommuner som ställer upp på de tomma Oslostationerna.

genomsökningPolisen och brandförsvaret sökte under natten igenom byggnaderna och avlägsnade alla kroppar som kunde hittas innan morgonen. Polisen var fortfarande osäker på om de hittat alla i byggnaden då det fanns utrymmen som inte kunde sökas

igenom ordentligt på grund av rasrisk eller byggmaterial som ramlat ner. Genomsökningen tog lång tid eftersom brandpersonalen var tvungen att invänta polisens bombgrupps genomsökning som säkrade mot ytterligare explosiver.

EffekterI explosionens omedelbara närhet var rutor och konstruktionsmaterial intryckta i husen. På andra platser kunde man se rutor som kom ut ur fönsterbågarna. Rutor var intryckta upp till fyra kvarter ifrån själva bombplatsen.

Polisen tror vid det här tillfället att det är en mindre skåpbil lastad med

aktueLLahändelser

aktueLLahändelser

BoMB-ATTEnTATET I oSLo

På eftermiddagen den 22 juli 2011 exploderade en bomb i centrala Oslo. Kort därefter skedde massakern på Utöya. Bengt Broklint, Brandkåren Attunda och Sven Johnson, Storstockholms brandförsvar kom till Oslo dagen efter bomb-explosionen för att observera händelsen. Här är ett sammandrag av deras rapport.

grubbegatan sett mot nordväst, oljeminsteriet till höger samt huvud-brandstationen i bortre änden av bilden.

Bomplatsen grubbegatan 42 sett från Einard gerhardsens plass.

’’Vi fick tillåtelse att se helaområdet från gatunivå men

inte bege oss in i några bygg-nader. Vi kunde fritt promenera i området och göra iakttagelser och dokumentera händelse-förloppet. Brandpersonal och kriminal polis berättade för oss om händelsen och den pågå-ende insatsen.


BrandskyddsföreningenSvarspostKundnummer 122284703110 27 Stockholm

Frankeras ej.SBF betalar

portot.

Jag beställer ______ ex av Träna utrymningBeställningsnr 286620 Pris 1500 kr (medlemspris 1350 kr) exkl moms

NamnE-postFöretag TelefonAdressPostnummer/OrtOrganisationsnummerFaktureringsadress (om annan än ovan) Bli medlem i Brandskyddsföreningen och få 10% rabatt.

Träna utrymning - en film om utrymningsövningar

Det borde vara en självklarhet

Ett av de mest efterfrågade områdena bland de som jobbar med brandskydd är just utrymningsövningar. Problemet är att genomföra övningar som liknar verkligheten och inte stör produktionen för mycket. Förslag på hur man kan göra övningen nyskapande, trovärdig och realistisk har vi tagit fasta på genom informativa intervjuer från personer som genomför utrymningsövningar regelbundet.

I filmen finns ett bonusavsnitt som handlar om vad som framk ommit i Haverikommissionens utredning av lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom.

Du kan beställa filmen Träna utrymning på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan.

DVD286620

Filmen handlar om utrymningsövningar. Syftet med filmen är att förmedla kunskap

om vad som är viktigt att tänka på när utrymningsövningar ska genomföras.

Filmen kan användas som ett hjälpmedel för dig som ska planera och genomföra

utrymningsövningar

Filmen kan även visas i olika sammanhang för att skapa förståelse för behovet

av utrymningsövningar.

I filmen finns ett bonusavsnitt som handlar om vad som framkommit i Haveri-

kommissionens utredning av lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom.Filmen är 14 min långBonusfilmen är 7 min

Träna utrymning– en film om utrymningsövningar

Trän

a utrym

nin

g

Träna utrymning– en film om utrymningsövningar

Denna DVD får ej kopieras och den får endast visas i icke kommersiellt syfte. Alla rättigheter tillhör Brandskyddsföreningen i Sverige.

Producerad av AVEC Media AB, © 2010, www.avec.se

SBF Annons Träna utrymning 215x280 Räddningsledaren.indd 1 2011-04-27 15:03:49

Jämställdhet inom räddningstjänsten har i hög grad kommit att handla om att det finns för få kvinnor som är brandmän och ett överskott på ”starka hjältemodiga män.” Debatten har däremot inte berört om räddningstjänsten därutöver är jämställd eller inte. Inte heller har man diskuterat om kvinnor och män på andra befattningar har olika villkor och möjligheter.

Förenklad beskrivningDenna förenklade beskrivning är i sig ett hinder för jämställdhet, eftersom den inte ger några alternativa beskrivningar av verksamhet och yrkeskompetenser som skulle kunna bidra till att öka kvinnors benägenhet att söka sig till brandmanna-yrket. Den snäva beskrivningen har dess-utom tagit bort fokus från det faktum att den ojämlika könsrepresentationen också gäller inom andra yrkesgrupper, till exempel

positionen som räddningschef.Beskrivningen ger också en vag bild av

målet med jämställdhet. En jämn repre-sentation av kvinnor och män på alla nivåer är viktig, men det är inte tillräckligt för att få en jämställd organisation. Målet med jämställdhetsarbetet kan också vara att identifiera och avlägsna processer som upprätthåller ojämställdhet och diskrimi-nerande kulturer.

Ett bredare perspektivFör att synliggöra räddningstjänsten ur ett bredare jämställdhets- och genusperspektiv arbetar forskargruppen i Karlstad med flera data; enkätmaterial, observationer, intervjuer och analyser av dokument. Många räddningstjänster har redan kommit i kontakt med forskningsprojektet, bland annat genom den enkät som under vintern skickades ut till ett urval av räddnings-

tjänster. De preliminära resultaten visar att det finns goda förutsättningar till nya beskrivningar av verksamheten. När vik-tiga brandmannakompetenser beskrivs av dem som svarat på enkäten kommer inte styrka på första plats utan man lyfter istället fram förmåga att samarbeta och eftertänk-samhet. Svaren visar också att de som har erfarenhet av att arbeta med kvinnliga brandmän beskriver detta positivt. Resul-taten från enkäten kommer att presen teras i en rapport under senare delen av 2011.

Framgång kräver tydlighetEtt framgångsrikt arbete för jämställdhet kräver tydlighet med vad man vill uppnå, det vill säga hur man definierar målet med den jämställda organisationen. För att få långsiktiga förändringar bör man också finna de egna lokala argumenten för varför man ska driva frågan. Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet? För att se hur dessa frågor har diskuterats har forskargruppen granskat processen där MSB utsåg en så kallad mönsterstation. I dokumenten som rör projektet; ut lysnings -texter, information, ansökningar, beslut och liknande, finns upprepade formuleringar om att räddningstjänsten ska avspegla samhället. Det diskuteras däremot mindre hur ett aktivt jämställdhetsarbete också kan främja den egna organisationen. Att detta ännu inte lyfts fram i debatten kan vara en förklaring till den tröghet som finns och till att frågorna inte prioriterats i verksamheten. Den mångåriga debatten till trots finns det alltså viktiga frågor som väntar på att lyftas fram.

Clary Krekula Mårtensson, docent i sociologi vid Karlstads universitet

År 2009 utlyste MSB anslag till forskning om genus och jämställdhet i räddningstjänst. Man beslutade att ge anslag till två forskargrupper om vardera 8 miljoner kronor under perioden 2010–2013. Ett av dessa projekt är Den genuskodade räddningstjänsten: En studie av jämställdhetens förutsättningar vid karlstads universitet. Forskningsprojektet drivs av en forskargrupp med förankring i olika ämnen. gruppens breda sammansättning bidrar till att frågor granskas från flera olika perspektiv. projektet arbetar nära verksamheten med representanter från rädd-ningstjänsten på olika nivåer. Mer information om projektet finns bland annat på MSBs hemsida och på karlstads universitets hemsida, vid presentation av aktuell forskning.

nya perspektiv på jämställdhet i räddningstjänsten

Det har länge rests krav på att öka andelen kvinnor som är brandmän. Kraven har dock inte bidragit till några större förändringar. Om man är ute efter verklig ändring räcker det inte att konstatera att det är ojämställt menar forskargruppen vid Karlstads universitet som driver forskningsprogrammet ”Den genuskodade räddningstjänsten. En studie av jämställdhetens förutsättningar.” Det behövs en omfattande diskussion om vad jämställdhet skulle kunna innebära för den egna lokala räddningstjänsten.

ä


Kravet på styrka är inte det främsta hindret för kvinnor som blir brandmän. Rädslan att kvinnor hotar männens gemenskap är ett större hinder. Det visar Mathias Ericson i sin doktorsavhandling ”Nära inpå”.

Mathias Ericson disputerade nyligen vid Göteborgs universitet. Hans doktors-avhandling bygger på fältstudier och intervjuer med brandmän i fyra arbetslag på tre olika stationer. Samtliga arbetslag bestod uteslutande av män.

Att sociologen som är inriktad på genusfrågor har intresserat sig för det extremt mansdominerade yrket är inte så konstigt. Hans farbror, farfar och far har alla jobbat som brandmän.

närheten hotasTidigare forskning, framförallt från USA och Storbritannien, har visat att brandmän ofta tar öppet avstånd mot att få kvinnor som arbetskamrater. Samtidigt har kvin-nor arbetat som brandmän i dessa länder sedan sjuttiotalet. Öppen fientlighet fann inte Mathias Ericson. Däremot betonade de intervjuade hur oerhört nära brandmännen kommer varandra under sina dygnspass. Det är denna närhet som skulle hotas om kvinnor får tillträde.

”Man blir som en familj i och med att man sover ihop och äter ihop och jobbar

ihop. Det säger ju att det aldrig skulle gå att ha damer som gjorde så”, som en av de intervjuade säger.

Fyskraven ett svepskäl– Det har varit mycket diskussion om fyskraven, men jag tror inte att det är där problemen ligger egentligen. Jag tror att man tar fram de argumenten för att skydda att det är väldigt bekvämt att alla är lika. Om någon inte passar in i gruppen så är det inte gruppen det är fel på, utan det är individen som får jobba någon annan-stans, påpekar Mathias Ericson.

Det blir tydligt också när brandmännen pratar om den ”råa men hjärtliga” jar-gongen.

En av dem som hade fått höra ned-görande kommentarer förklarade att hånfullheterna var ett bevis på att han, nykomlingen, var accepterad.

”Det är som en rit. Att klarar man av det så är det ok. Jag tror att när man söker sig hit så är man nog en sådan som tål det”, säger han.

Brandmännen var kluvna till bilden av

dem som superstarka machomän. Det är väldigt motsägelsefullt. De äldre kunde vara kritiska till kraven på fysisk styrka, och istället framhålla vikten av erfarenhet. Men samtidigt tyckte de att det var natur-ligt att det inte fanns kvinnor i yrket. Det finns någon idé om att en manlig kropp är mer uthållig och att en kvinna inte klarar att jobba i fyrtio år.

SMo-studenternas påverkan studerasIntervjuerna som ligger till grund för avhandlingen gjordes innan de första från Skydd mot olyckor, SMO, kom ut på arbetsplatserna. Bland dem som har gått SMO finns en del kvinnor, liksom en del män med annan bakgrund än brandman-nens traditionella.

Nu arbetar Mathias Ericson i ett MSB-finansierat projekt som undersöker hur SMO-studenterna har påverkat rädd-ningstjänsten. Han är ungefär halvvägs i den nya studien, och ser att samtidigt som öppenheten till att arbeta förebyggande har ökat så lever många värderingar kvar.

Erfarenheter från praktiska, mans-dominerade yrken är fortfarande det som räknas. Fortfarande råder också den tuffa jargongen och en stark bundenhet till laget, som blir till hinder för SMO-studenterna, oavsett om de är kvinnor eller män.

Text: Annika N Lindqvist, journalist MSB Foto: Anders Axelsson, MSB

Bekvämt när alla är lika

’’– Man blir som en familji och med att man sover

ihop och äter ihop och jobbar ihop. Det säger ju att det aldrig skulle gå att ha damer som gjorde så.

Högtrycksaggregat för brandgaskylning & brandsläckning.Snabb och effektiv kylning avbrandgaser genom finfördeladvattendimma, effektiv släckningmed ringa vattenskador.Bruten vattenstråle för attminimera skaderisken!

Enkelt handhavande ochsäkert utförande för:

• Brandgaskylning• Yttre och inre släckning• Sanering med spolborste• Länspumpning med slampump• Skumläggning med tung- eller mellanskum

Har sedan 1990 sålts i mer än 3.700exemplar över hela världen.(Godkänt av tyska TÜV)

www.agaria.seTel: 08-540 660 [email protected]

Aggregat i olika utföranden:

- Tryck mellan 200-250 bar

- Vattenflöde 22-42 lit/min

- Låg vikt, fr. 80 kg (60 m slang)

- Pris från 85.000:- för ett komplett aggregat

Stormregn och intensiv nederbördInnebär stor risk för översvämmade källare, breddande dagvattensystem och höga flöden i sjöar och vattendrag. Är ni förberedda med länspumpar?Marknadens bredaste pumpprogram av dränkbara och torrställda läns-, katastrofpumpar. El-, bensin-, dieselmotorer. Pumpkapaciteter Q 200 L/min upp till Q 83.000 L/min H max.130 mvp. För länspumpning av sand-, grus-, ler-, slam-blandat vatten, havsvatten, dagvatten, orensat avloppsvatten. Dymatic torrställda länspumpar är självsugande, tål obegränsad torrkörning.

Överallt där vatten skall pumpas– Dymatic pumpar

Marknadens bredaste pumpprogram av dränkbara och torr-ställda läns-, katastrofpumpar. El-, bensin-, dieselfritt.För bekämpning av översvämningar, eldsvådor och skogs-bränder. Pumpkapaciteter upp till Q. max 2.500 m3/h - Q 41.666 L/min.H.max.130mvp. För länspumpning av sand-,grus-, ler-, slamblandat vatten, havsvatten, dagvatten, orensatavloppsvatten. Dymatic torrställda länspumpar är självsugande,tål obegränsad torrkörning.

Box 41 S, 132 32 Saltsjö-BooTel: +46 8 715 02 70Fax: +46 8-715 58 59E-mail: [email protected]

LSP 1-80B slampump Trash 80B motorlänspump

AutoPrime Q150TDWeda länspumpar

SpeedMop 2mm

Dymatic Industri AB. 132 38 Saltsjö-Boo. Tfn: +46 8 715 02 70. Fax: +46 8-715 58 59. E-post: [email protected]

TrASH MoTorLÄnSPuMPArAuToPrIME SPEED MoP ”2 MM”


temaskadeplats 2011

temaskadeplats 2011

Det har varit idel positiva reaktioner på förra årets konferens och räddnings-tjänsterna har uttryckligen sagt att kon-ferensen är ett forum som saknats. Nu är det upp till bevis! Från vår sida ska vi försöka leverera en ännu bättre konferens för de deltagande räddningstjänsterna.

Inspiration att utveckla Årets konferens har temat vinds- och tak-bränder. Vi ska belysa de problemområden som finns vid vinds- och takbränder och diskutera goda erfarenheter. Vår ambition är att alla deltagare oavsett var i landet de kommer från eller vilken typ av bebyggelse

de har inom sitt insatsområde ska bli inspirerade. Inspirerade till att utveckla arbetssätt och metoder i skedena före, under och efter en olycka. Vi kommer att erbjuda deltagarna att medverka i olika nätverk som ett stöd för sin egen och räddningstjänstens utveckling.

Effektiva räddningsinsatser Det finns ett stort behov av att lära, utveckla och dela erfarenheter med varandra. Visst har metod- och teknik-utvecklingen tagit stora kliv framåt de senaste åren inom området vinds- och takbränder. Men har den kommunala

räddningstjänsten nått till den punkten att detta fungerar i praktiken och resultatet blir effektiva räddningsinsatser med gott resultat? Vi belyser problematiken för att sedan låta ett antal föreläsare ge sin syn på hur vi kan minimera problemen och nå framgång under insatsen.

Tiden på övningsfältet har minskats och även antalet förevisningar. Vi har istället gett plats för branschutställarna att vara mer aktiva och visa sina produkter i sin rätta miljö.

Räddningstjänstens förmågaKonferensen avslutas med tre intressanta föreläsningar. ”Effektiv kommunikation på skadeplatsen” talar sitt tydliga språk. Kan vi inte kommunicera på rätt sätt spelar det ingen roll vilka rutiner och metoder vi arbetar efter. Oavsett vilken typ av olycka det är.

Därefter är det dags för erfarenhets-återföring i ”hur kan vi lära av varandra?”. Förhoppningen är att deltagarna lämnar

konferensen med entusiasm att se över sin organisations förmåga och arbetssätt, för att sedan dela med sig av sina erfarenheter i de nybildade nätverken.

Avslutningsvis diskuterar Anders Bergqvist ett antal frågeställningar rörande räddningstjänstens förmåga och lyfter frågan om det är dags att införa tydligare och gemensamma riktlinjer för hur rädd-ningsinsatser bör genomföras, det vill säga en norm för räddningsinsatsens genomförande. En bra avslutning som vi hoppas ger inspiration och engagemang för att föra diskussionen kring räddnings-tjänstens förmåga vidare.

Varmt välkommen till årets konferens!

Roger Ågren, projektledare Skadeplats 2011

Nu är det dags att starta upp Skadeplats 2011. Vi har tagit till oss av den feedback vi fick från förra årets konferens och bland annat utökat tiden mellan de olika föreläsningarna. Därmed finns det mer tid för erfarenhetsutbyte och samtal mellan deltagarna. Det är med spänd förväntan vi sett anmälningarna komma in.

Effektiv kommunikation på skadeplatsPå skadeplatsen gäller det att hålla låg egen stressnivå för att få tillgång till vår kompetens och inte åka ner i stresskonen. När vi väl har kommit ner finns det risk för att vi har sådan stress inom hos att vi inte fungerar tillfredsställande på skadeplatsen.

Effektiv kommunikation handlar bland annat om:• Hurkanvihanteravåregenstressreaktioner?Det

vill säga hur gör vi för att inte hamna i stresskonen.• Hurkanvireducerastressorer?Detvillsägahur

undviker vi att bli stressade av yttre störning.• Hurkanvianvändamuntligochkroppslig

kommunikation på skadeplatsen?

På konferensen Skadeplats 2011 föreläser Ola Mårtensson om effektiv kommunikation på skadeplats och utvecklar resonemanget med stresskonen.

Vinds- och takbränder på Skadeplats 2011

Med låg stresspåverkan är man avslappnad och har en god tillgång till lösningar. Med hög stress får vi tunnelseende, minskad tillgång till alternativa lösningar. Längst ner hamnar vi i total panik. problem med motoriken uppstår. Inga tankar, bara stereotypa reflexaktioner.

källa till stresskonen: Lerjestad, J (2005) Stress = Rädsla – En människa utan rädslor blir aldrig stressad. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Tillgång till hela hjärnan.

HARMonI

Intellekt/EmpatiStressnivå

Låg

Hög

"koRkAD"

pAnIk

Halva intellektet. Empatin borta.

Reptilhjänan.

coldcutsystems.com

Safer Fire FightingEfficient Fire FightingSaving Environment


rustning i korgen som han/hon inte får lämna. En säkerhetsman i stolen på podiet och en arbetsledare vid sidan av på marken.

3. Det behövs ytterligare en brandman i korgen med samma förutsättningar som under punkt två.

4–5. Det krävs även fallskyddsutrustning i form av helsele och utrustning för att lyfta över den som ska livräddas på ett säkert sätt.Brinner det behöver brandmännen

(rökdykarna i korgen) dessutom tillgång till säkert vatten, alltså ytterligare en man.

Bemanningen kan variera från 1+1 till 1+4. Allt beror på vilken ambitionsnivå kommunen har.

FallskyddFör att brandmannen ska kunna arbeta på hög höjd krävs en bra fallskyddsutrust-ning. Vår gamla fallskyddsutrustning från 2004 upplevdes som svår att använda, trots utbildning. Därför var det viktigt att alla fick vara med och välja utrustning.

Utrustningen ska vara så enkel som möjlig för att minimera risken för felan-vändning. Det är viktigt att brandmannen

kan hantera utrustningen även i en stressad situation. Det ska vara som att ta på sig larmstället och använda rökskyddet.

StandardrutinDe flesta har standardrutiner för rök-dykning, lägenhetsbrand, trafikolycka, vattendykning m m, för att spara tid och komma igång med arbetet på ett snabbt och bra sätt. Även arbetet på hög höjd bör följa en standardrutin.

I Helsingborg, där vi är 1+4 på sta-tionerna, åker en station som primärstation med släckbil. En annan station åker som förstärkande station och ska bland annat kunna utföra arbete på hög höjd. Förstärkande station åker med släckbil och höjdfordon.

Höjdfordonet bemannas i normalläget med rökdykarledaren och en brandman. Arbetsledaren (styrkechefen) och två brandmän åker i släckbilen.

Arbetsfördelning:• Styrkeledaren–hardetövergripande

arbetsledaransvaret för höjdenheten. • Rökdykarledaren–ansvararför

säkerheten både i korgen och på mar-

ken runt höjdfordonet. Säkerställer korg operatörernas reträttväg och ska kunna plocka ner korgoperatörerna vid ett nödläge.

• Föraren–ärverktygsmanochansvararför vattenförsörjning av höjdfordonet. Detta kan ske från släckbil eller tankbil.

• Rökdykare1–manövrerarhöjdfordonetsamt arbetar i och från korgen.

• Rökdykare2–manövrerarhöjdfordonetsamt arbetar i, från och utanför korgen.

Vi använder följande begrepp för att underlätta ordergivningen på skadeplatsen:Omedelbar livräddning – t ex person som hotar att hoppa eller person på balkong som är i direkt hotad miljö.

Arbete på hög höjd – hit räknas alla andra uppgifter som kräver ett höjdfordon med förmåga att utföra:• Livräddning• Offensivhåltagning–brandgasventilering• Defensivhåltagning–begränsnings-

linje (tvärsnittshål)• Brandgaskylning–fördröjningslinje• Rökdykarinsatsviahöjdfordon

Tre kunskapsnivåerVi har delat in höghöjdsarbetet i tre kunskapsnivåer. Höjd 1 är allt arbete från skarvstegar och utskjutsstegar. Höjd 2 är allt arbete från höjdfordon samt arbete med stödutrustning på tak. Höjd 3 är allt arbete där man hänger i rep, t ex räddning från hög höjd.

Idag är alla brandmän i Helsingborg utbildade i höghöjdsarbete Höjd 2 och de nya standardrutinerna används fullt ut i organisationen. Personalen känner sig trygg med utrustningen och gör kontinuerliga riskbedömningar under insatserna. Vi upplever att vi nu genomför håltagningar snabbt, effektivt och säkert.

Kim Nydahl, insatsledare och kompetensutvecklare, Helsingborgs Brandförsvar

temaskadeplats 2011

temaskadeplats 2011

Att använda höjdfordon är inte så enkelt som man kan tro. Framförallt måste man inse vilka begränsningar ett gammalt höjdfordon har och inte tro att det löser allt ovan mark. Det gäller att veta vilka regelverk som styr och utifrån dessa kon-statera vad som är möjligt. Om man ska köpa in ett nytt höjdfordon måste man ha klart för sig vilka uppgifter som ska utföras och beställa rätt fordon därefter. Det är viktigt att höjdfordonet fungerar som förväntat utan begränsningar och undan-tag. Skarvstegar och utskjutsstegar ingår också vid arbete på höjd. De kommer ofta i andra hand, men används bland annat när höjdfordonen inte kommer åt.

När vi i Helsingborg skulle köpa in nya höjdfordon tog vi ett samlat grepp kring arbete på hög höjd. Vi ville få in ett helhets-koncept och såg möjligheten när persona-len skulle utbildas på de nya fordonen.

Regelverk Vi upptäckte ganska snabbt att arbete på hög höjd ställer stora krav på organisa-tionen och den enskilde brandmannen. Livräddning till exempel – vad krävs för att kunna utföra livräddning på ett säkert sätt?

Vi valde att följa de regelverk som gäller, utan att använda undantagen vid

räddningstjänst. Vi ska inte utsätta vår personal för onödiga risker genom att göra avsteg från gällande regelverk. Vi gör våra riskbedömningar som vanligt och använder oss av den bästa metoden, men grundinriktningen är att alltid följa gällande regelverk. Det kan komma situationer där vi måste göra avsteg, men då är vi fullt medvetna om detta, kan motivera undantaget och framförallt vara extra försiktiga.

Exempel: livräddande insats Hur bör då exempelvis en livräddande insats se ut? Vilken målsättning gäller i kommunerna runt om i Sverige?

Man måste ta ställning till följande frågor:1. Kan den som ska livräddas förflytta

sig över till korgen utan någon hjälp?2. Ska den som ska livräddas få hjälp av

en utsträckt hand?3. Ska den som ska livräddas få hjälp

över i korgen på ett säkert sätt, med fallskydd?

4. Kan den som har ett funktionshinder, exempelvis rullstolsbunden, livräddas på ett säkert sätt?

5. Kan medvetslösa personer livräddas?

Dessa frågor kan generera olika typer av bemanning för en livräddande insats:1. Man kör upp en tom korg från stolen

på podiet och har en arbetsledare, tillika säkerhetsman vid sidan av på marken.

2. Det finns en brandman med stödut-

När Helsingborg skulle köpa in nya höjdfordon såg de möjligheten att ta ett samlat grepp kring arbete på hög höjd. Kim Nydahl, insatsledare i Helsingborg beskriver hur de gått till väga. På konferensen Skadeplats berättar han mer om arbete på hög höjd.

Helhetskoncept för arbete på hög höjd

offensiv håltagning på ett säkert tak.

Bemanning vid förstärkande station.


Kaross SALA-CL II

Nästa generation CL kaross som lanseras under hösten ger lägre tyngdpunkt för bästa köregenskap, plats för mer utrustning i djupare skåp och möjlighet till 2000l alt. 3000l integrerad vattentank. Karossen har en självbärande konstruktion tillverkad helt i korrosionsfritt material (aluminium, rostfritt, plast) med dekorprofilerade bakhörn och grepphandtag (slangstyrning). Jalusidörrar i valfri färg som lindas upp på fjäderbelastad rulle med utvändig stånglåsning och handtagsprofil. Integrerad skåpbelysning (LED) och dropprännor som stänkskydd i samtliga skåp.

Kassettak SALA

Redan 1999 lanserade vi det första väderskyddande och gångbara kassettaket, en modell som idag kommit att utgöra en standard i konceptet för BAS. Vår teknik är beprövad, driftsäker och ger möjlighet till ett flertal alternativ med fjärrstyrd manövrering via display och automatiskt skyddsräcke för säkert arbete på tak.

Marknadens totalleverantör av brandskyddsfordon

och utrustning

SALA BRAND ABwww.salabrand.se

temaskadeplats 2011

Har vi rätt kunskap för att dra nytta av de byggnadstekniska förutsättningarna vid en insats? Använder vi oss av den kunskap vi har? Kunskap är färskvara och byggteknik och materialval förändras i rask takt. Frågan är också om vi lär oss av de erfarenheter vi, eller någon annan gjort? Gör vi våra taktik- och metodval utifrån det byggnadstekniska brandskyddet och får vi då effektivare insatser?

grundläggande kunskap För att kunna välja taktik och metod bör vi känna till byggnadens byggnadstekniska brandskydd. Med dagens funktionsbaserade byggregler minskar inte behovet av bygg-nadstekniska kunskaper för den operative brandmannen – tvärtom! Grundläggande kunskaper som bidrar till en effektivare insats är att kunna läsa av huset och göra en bedömning av bärighet, brandcells-indelning, utrymningsstrategi, anordningar för brandsläckning och brandtekniska installationer m m.

Våga ifrågasättaI yrkesutövningen handlar det också om att våga ifrågasätta. Att våga vara obekväm och ställa krav. För allt är inte alltid rätt

utfört. I samband med övningar och objektsorienteringar är det viktigt att påtala brister och ställa krav på åtgärder för att vi ska kunna göra ett bra jobb vid en eventuell insats. Räddningstjänsten förväntas ju göra en hel del för att bistå det byggnadstekniska brandskyddet. I Boverkets byggregler räknas räddnings-tjänstens förmåga in som en befintlig och beständig komponent, som också medger försvagningar i det fasta tekniska systemet. Räddningstjänsten förväntas bistå med en utrymningsväg, undsätta människor i brandcellen, begränsa sprid-ning utanför brandcellen, släcka branden i brandcellen och undsätta människor i övriga brandceller.

Cellplastisolering – ett exempel Även om man gör en objektsorientering och tror sig vara säker på vilka risker och fördelar en byggnad innehåller så kan sanningen vara en annan. Därför gäller det att ta reda på vad som finns innanför ”skalet”. Nya materialval, som exempelvis cellplastisolering, och funktionsbaserade byggregler ställer nya krav på räddningstjänsten. En till synes helt vanlig putsad villa kan visa sig vara

uppbyggd i cellplast. Cellplasten visar sig tydligt vid en brand. Det bildas en mycket och kraftig svart rök när den brinner. Det finns idag ett stort antal erfarenheter runtom i landet från bränder där cellplast har haft en betydande negativ inverkan på brandförloppet. Det går att släcka brinnande cellplast, det är inte det som är problemet. Problemet är att cellplast som blir uppvärmd till rinnande form flyter iväg inuti konstruktionen och antänds på andra ställen en bra bit bort från initialbranden. En vindsbrand kan till exempel värma och smälta isolering i ytter-väggen och i slutändan skapa en brand på botten plan där isoleringen flyter ut. En uppmaning vid släckning av byggnader med cellplastisolering är därför att ta till rejält. Kapa tak och väggar långt från branden. Annars kommer insatsarbetet att ligga ett steg efter hela tiden.

Cecilia Uneram, brandingenjör, Brandskyddsföreningen

Cecilia var tidigare räddningschef i Västra Sörmlands Räddningstjänst (1999-2010) och lärare och förbyggandeansvarig på Rädd-ningsverkets skola Rosersberg (1996-1998).

TEL. 0431- 43 13 20www.eljisport.com

SVENSKTILLVERKADE

TILLVERKAS BÅDE I STANDARDMÅTTSAMT SPECIAL ENLIGT ÖNSKEMÅLÄVEN ÖVNINGSDOCKOR MED VÄRME FÖR SÖKNING MED IR-KAMERA

BRANDDOCKOR, RÄDDNINGSDOCKOR VÄSKOR M.M.

Gesällgatan 1, 266 32 Munka Ljungby. Tel. +46 (0)431-43 13 20 Fax +46 (0)431-43 13 19, 070-672 85 24 E-post; [email protected]

är det du ser det du tror?

Nyckeln till framgång vid insatsarbete är byggnadsteknisk kunskap och kunskap om teknik- och metodval i kombination med objekts-kännedom, och insatsstöd. Det menar Cecilia Uneram, brandingenjör, som föreläser om detta på Skadeplats.


temaskadeplats 2011

För de flesta brandmän är det långt mellan de stora larmen. Den senaste större insatsen innehåller sällan samma moment som den förra. Därmed får de flesta brandmän inte tillräckligt med erfarenhet från skarpa insatser för att kunna förbättra kvalitén och effektiviteten vid räddningsinsatser. De timmar som finns till övning är där-för viktiga för att vi ska få en så hög kunskaps nivå som möjligt och den tiden kan vi utnyttja bättre.

Varifrån kommer vår kunskap?Den kunskap vi har idag bygger till stor del på dåvarande Räddningsverkets, SRVs, arbete och utbildningar. SRV byggde upp en organisation med utbildning, skolor och forskning som vid tillfället var unik. Den tog räddningstjänsten i Sverige till spjutspetsen i världen inom operativ räddningstjänst.

Idag sprider vi åter ut utbildningen av brandmän på olika aktörer, som innan SRVs tid. Den effektivisering som SRV införde med metod- och teknikutveckling går vi delvis miste om. Vi riskerar att stagnera då många räddningstjänster ofta saknar resurser att lägga på utveckling.

Hur bestäms ”best practise”?Att bestämma vilken metod och teknik som ska användas är upp till varje enskild räddningstjänst. Men idag är besluten svårare att fatta eftersom SRV inte längre gör rekommendationer och underlag utifrån forskning och tester. Räddningstjänsterna tvingas många gånger utarbeta egna underlag för beslut, något som de flesta varken har kunskap eller resurser till.

På flera håll i Europa genomför man gemensamma tester och studier så att arbetet effektiviseras och kvalitetssäkras. Det är ett tillvägagångssätt som även borde fungera i Sverige genom ett nätverk med ansvariga för metod- och teknikut-veckling från räddningstjänsterna, MSB samt brandingenjörsutbildningen.

FireTCG är ett samarbete mellan flera räddningstjänster i Storbritannien där man gemensamt tar fram ”best practise” och utbildningsmaterial. Från dem kan vi lära oss mycket.

Hur sprider vi ny kunskap och best practise?Den spanska organisationen ASELF arbe-tar med spridning av information på ett

attraktivare sätt än via böcker och forsk-ningsrapporter. Retten är ett tyskt sam-arbete som tillverkar utbildningsfilmer i många olika ämnen. Köpenhamns rädd-ningstjänst har en egen enhet som filmar insatser där filmerna sedan används i utbildningssyfte.

Även i Sverige måste vi tänka på hur vi samlar och dokumenterar erfarenheter, och börja använda attraktivare medier och plattformar för att sprida dem. Genom att använda framförallt video kan vi inte bara skapa intressantare utbildningsmaterial, vi kan också effektivisera spridningen av information.

Hierarkisk instruktörsorganisationNär förändringar av exempelvis HLR-riktlinjer genomförs i Sverige så vänder tusentals instruktörer blad över en natt genom en nationell instruktörsorganisation. Inom räddningstjänsten kommer oftast den senaste kunskapen in från botten av organisationen genom rekrytering av ny personal, en metod som både är långsam och felkänslig. Med en nationell hierarkisk instruktörsorganisation, likt HLR-organisationen, där utarbetad best practise sprids genom nationella huvud-

temaskadeplats 2011

Att lära av varandra

Lars Ågerstrand är brandmannen som tagit initiativ till en unik plattform för erfarenhetsutbyte på nätet. Här ger han uttryck för några av sina tankar kring varför och hur vi kan bli bättre på att lära av varandra. Lars föreläser på konferensen Skadeplats under detta ämne.

instruktörer, regionala instruktörer ner till lokalt ansvariga får nya metoder en snabb spridning.

Hur säkerställer vi att instruktörer håller en hög kvalitet?Vi måste också våga ställa krav på instruktörernas kunskap och vi måste våga testa den. Många länder i Europa genomför årliga kunskapsprov för att säkerställa en miniminivå på den kunskap som anses vara nödvändig.

För att kunna säkerställa att rekom-mendationer har kommit instruktören till godo bör en frågebank följa utarbetandet av best practise. En certifiering av godkända

instruktörer skulle kvalitetssäkra och höja motivationen att genomföra kurser. En certifiering kan också användas som ekonomisk modell för huvud- och regionala instruktörer. Även en övningsbank bör följa utarbetandet av best practise så att instruktörer kan hämta underlag för hur övningar kan läggas upp på ett pedago-giskt sätt.

Hur blir vi effektivare vid övning?Att bygga ett nationellt system där vi via internet möjliggör informationsinhämt-ning för eleven är genomförbart redan idag. Elevens självständiga arbete följs sedan upp med övningar på den lokala

stationen då gruppen samlas. Ett sådant system är bättre både ur pedagogisk och ekonomisk synvinkel då den effektiviserar tiden som både instruktör och elever sammanstrålar.

Lars Ågerstrand, brandman, Värnamo räddningstjänst

Läs mer:www.firetcg.orgwww.aself.comwww.retten.de

Alla som arbetar med utbildning bör också se denna korta presentation av en man som håller på att förändra hur skolan kan arbeta. Trots att den inte handlar om räddningstjänst så är den ett måste! www.ted.com/talks/salman_khan_let_s_use_video_to_reinvent_edu-cation.html

FAkTARuTA:Lars Ågerstrand är SMO-utbildad och arbetar idag som brandman på Värnamo räddningstjänst. Lars arbetar även med en plattform för erfarenhetsutbyte som heter Firegear. Det är en teknisk lösning för att skapa nätverk och en levande kun-skapsbank. Firegear hanterar nätverken, dokument och filmer, skapar interaktiva kurser, genomför videomöten, hanterar frågedatabaser eller annat som kan behövas.

Målet är att Firegear ska knyta samman de personer som har samma intresse. Firegear ska sedan hjälpa till att göra informationen tillgänglig för andra.

Lars Ågerstrand föreläser på konferensen Skadeplats under rubriken ”Hur kan vi lära av varandra?”. Firegear lanseras på kon-ferensen och är helt kostnadsfri för alla räddningstjänster.

Lars Ågerstrand är brandmannen som tagit initiativ till en unik plattform för erfarenhetsutbyte på nätet.

’’Även i Sverige måste vi tänka på hur vi samlar och dokumenterar erfarenheter, och börja använda attraktivare

medier och plattformar för att sprida dem.


www.holmatro.seWENNERGREN MASKIN ABgeneralagent

327338xSVENSKA

De kan inte ha fel

HAR VALT CORERÄDDNINGSENHETER De kommunala räddningstjänsterna

genomför dagligen hundratals räddnings-insatser vid olika typer av olyckor, men vad är en effektiv och väl genomförd räddningsinsats?

Efter cirka 20 års yrkeserfarenhet som brandingenjör, med nästan fjorton år som operativt brandbefäl i Storstockholms brandförsvar och fem år som lärare på det tidigare Räddningsverket, är detta något som jag fortfarande skulle vilja lära mig. Olika olyckshändelser kräver skiftande kunskap och förmåga av räddningstjänstens personal, men hur genomförs egentligen den mest effektiva och mest situations-anpassade räddningsinsatsen? Detta har varit en ständigt återkommande fråge-ställning genom åren, som jag tyvärr till stora delar saknat stöd av min omgivning för att besvara.

En norm för räddningsinsatsJag är övertygad om att det skulle vara en mycket stor fördel för alla kommunala räddningstjänster om gemensamma och tydliga riktlinjer för hur räddningsinsatser bör genomföras kunde arbetas fram. Det borde kort och gott införas en norm för hur räddningsinsatser bör vara utformade. En sådan norm skulle underlätta arbetet med att planera och bedriva räddnings-insatser och inte minst arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. På flera platser har man redan tagit olika former av lokala initiativ. Dessa arbeten är en bra start att gå vidare med, men det

är först med förenade krafter som rädd-ningstjänsten kan arbeta fram ett lång-siktigt hållbart hjälpmedel för att planera, bedriva och utvärdera räddningsinsatser.

Fastställda typolyckorDet taktiska genomförandet av rädd-ningsinsatsen är själva kärnan. De till-gängliga resurserna ska så effektivt som möjligt nå det specifika målet med rädd-ningsinsatsen. Utifrån detta borde det

vara möjligt att arbeta fram det optimala taktiska genomförande för standardiserade och fastställda typolyckor. Resultatet kan sedan användas för planering, utbildning, övning och utvärdering av insatser. Det blir grunden för en möjlighet att kontinuerligt utbyta erfarenheter och utveckla hur en god räddningsinsats verkligen genomförs. På sikt skapas så ett omfattande kollektivt minne av erfarenheter och lärdomar från räddningsinsatser.

En olycka är den andra lik”En olycka är aldrig lik en annan” var något som jag tidigt i min karriär blev upplyst om av äldre kollegor. Detta skulle

vara ett argument till varför man inte kan arbeta fram tydligare riktlinjer för räddningsinsatser. När jag nu själv har mer erfarenhet från olyckor och rädd-ningsinsatser, så inser jag att detta påstå-ende inte stämmer. Jag tycker att de flesta enskilda olyckorna, inom avgränsade områden, är relativt lika varandra. Tydliga och definierade typolyckor skulle ge stora möjligheter att planera rädd-ningsinsatser och därmed också formu-lera förmågan för insatsen.

ökad effektivitetEn stor del av räddningstjänsterna har idag inte tillräckligt tydliga och utförliga beskrivningar av vad räddningstjänst-personalen ska ha för kunskap och praktisk förmåga för att kunna utföra sitt arbete. Tydliga målsättningar och kravnivåer skapar ökade möjligheter för enskilda individer att själva kunna utvär-dera sin förmåga och satsa sin kraft där det behövs för att bli en bra brandman. Osäkerhet i sin egen förmåga att hantera svåra situationer skapar stress och brist på långsiktigt fokus, vilket i sin tur leder till en dålig arbetsmiljö. Tydliga riktlinjer och krav skapar enkelhet, vilket i sin tur leder till frigjorda resurser att satsa på att öka effektiviteten i den svenska rädd-ningstjänsten.

Anders Bergqvist,

VD Brandskyddsföreningen Sverige

debatteffektivare räddningsinsatser

Räddningsinsatsen kan inte bedrivas utan krav på resultat

’’ Tydliga riktlinjer och krav skapar enkelhet, vilket i

sin tur leder till frigjorda resurser att satsa på att öka effektiviteten i den svenska räddningstjänsten.

Den svenska räddningstjänsten bör bli mycket tydligare i hur man vill att en räddningsinsats ska genomföras. Detta kommer att skapa förutsättningar för att kunna utveckla förmågan att bistå vårt gemensamma samhälle med väl fungerande räddningsinsatser när en brand väl bryter ut.


Tidigt i planeringsskedet av Brand 2011 fokuserades arbetet på att utveckla for-men för konferensen. Mer interaktivitet, mer diskussion och mer konkret som kommer ut från konferensen!

Breda resultattermerProgramgruppens idé bygger på en tes att den rådande utvecklingen mot mål- och resultatstyrningen riskerar att bli rädd-ningstjänstens egen fiende. Den verksamhet som idag ofta (kan) kläs i mål- och resultat-termer speglar bara en liten del av rädd-ningstjänstens verksamhet. Risken med detta kan vara att verksamhet som är väsentlig, och som allmänheten har för-väntningar kring, sakteliga försvinner. Kvar blir en liten och smal verksamhet som varken allmänhet eller personal känner igen. Konferensen såg som sitt uppdrag att försöka bidra till att klä räddnings-tjänstens breda verksamhet också i breda resultattermer!

Enkel modellUtgångspunkten blev en enkel modell; Resurser-Verksamhet-Resultat. För med Resurser driver vi Verksamhet som ger Resultat. Rent fysiskt blev detta en modell i tre delar på scenen under hela konferensen. I inledningen visades en nulägesbild med hjälp av modellen. Nuläget kunde beskrivas ganska väl när det gäller räddningstjänstens Verksamhet och dess Resurser. När det kom till att beskriva räddningstjänstens resultat, blev det tunt, men alla vet ju att räddnings-tjänstens verksamhet åstadkommer mycket. Vi måste dock bli bättre att beskriva det!

Mäta resultat Den första föreläsaren som slog an tonen var Håkan Sörman från SKL. Han berättade vikten av att ha resultat som utgångspunkt i den offentliga verksamheten. För räddningstjänstens del rekommenderade han ledorden Jämställdhet, Tillgänglighet, Samverkan och ”Brukarorienterad” kultur som viktiga ledord. Därefter tog Dag Lotsander vid och berättade hur LEAN-filosofin har använts och kan användas för att utveckla verksamheter mot effektivare processer. Vi fick också lyssna på Trafikverkets resa mot nollvisionen, tillsammans med en

reflektion kring vad i deras arbetssätta som kan överföras till brandsäkerhets-området. Dave Webb berättade om det engelska systemet för att mäta resultat. Detta system har varit satt under kritik en tid. I de ekonomiskt kärva tiderna i England passar man på att ändra detta, men vi fick ändå en inblick i vad det inne-bär att mäta resultat. Marika Skärvik gav en mycket uppskattad föreläsning om hur det praktiska ledarskapet ska gå till när man gör verklighet av visioner.

Aktuellt med krishanteringsförmågaNär programmet fastställdes till årets konferens stod det januari i almanackan. Då hade inte tsunamin drabbat Japan. När detta inträffade hade även Sveriges hittills största kärnkraftsövning avslutats, med ett scenario som var kusligt nära det som inträffade i Japan. Detta föranledde oss att lägga in en ny programpunkt. Vi fick lyssna till Lee Ivory, teamleader för räddningsinsaterna i Japan, och Pierre Strid, räddningsledare vid kärnkrafts-övningen i Sverige. Förutom att det var intressanta föredrag, bidrog även pro-grampunkten till att vi kunde fördjupa oss i ett av resultatområdena för rädd-ningstjänsten: krishanteringsförmåga.

WorkshopsEn av årets utmaningar var att öka inter-aktiviteten. Vi satsade mycket på att få ett bra pedagogiskt upplägg på konferensens workshops. Vi hade där bra hjälp av Ola Mårtensson. Med hjälp av flitiga skribenter fångade vi upp mycket av vad som sades på dessa workshops. Varje workshop avslutades med att deltagarna markerade

konFerensBrand 2011

konFerensBrand 2011

Brand 2011 gav konkreta resultat Brand 2011 lyckades beskriva räddningstjänstens breda verksamhet i resultattermer. När det vi gör också har en motsvarighet i vad vi ska åstadkomma, kan vi lyckas föra en sundare dialog.

Mingel bland utställarna.

Med resurser driver vi verksamhet som ger resultat.


sin åsikt på en tavla i en specifik fråga. Dessa tavlor var ett utmärkt sätt att samla in och visualisera deltagarnas åsikter i olika frågor. Aldrig tidigare har vi kunnat samla in och återberätta vad deltagarna på konferensen faktiskt tycker i olika sakfrågor.

Vidgat perspektivÅrets konferens ledde till att det perspektiv på resultat som konferensen inleddes med kunde vidgas. Totalt åtta områden identifierades som skulle kunna betraktas som resultat. I skrivande stund håller dessa på att samman-ställas och kommer delges alla deltagare. Förhoppningen är att sammanställningen ska kunna bidra till att diskussio-nen kring räddningstjänstens resultat kan bli bredare och på ett bättre sätt spegla det verksamheten egentligen gör! På så vis har kanske denna konferens satt ett tydligare avtryck.

Tack Jönköping – hej uppsala!Jag vill som projektledare rikta ett stort tack till Jönköpings kommun och räddnings-tjänsten. Utan ert stora engagemang och er positiva inställning hade konferensen inte blivit vad den blev. Brand 2012 går i Uppsala, vi ses där!

Ulf Lago, projektledare Brand 2011 Foto: Lovisa Wihk

Presentationer från Brand 2011 finns på www.brandkonferensen.se

Friskabrandmän är ett samarbetsprojekt mellan arbetsmarknadens parter som startades 2009. Bakgrunden är ett antal forskningsrapporter och undersökningar som visat på förhöjda risker för brandmän att drabbas av allvarliga sjukdomstillstånd och i värsta fall möta en för tidig död.

ohälsosamma ämnenFör att angripa hälsoproblemet på ett mer konkret och praktiskt plan, skapades den så kallade ”Skellefteåmodellen”. I den är det inte de situationer där brandmannen riskerar traumaskador som är av primärt intresse, utan det som granskas är arbetet som utförs dagligen av brandmän runt om i landet.

Tyvärr finns alldeles för många vardags-situationer där brandmannen konfronteras med ohälsosamma ämnen, och då utan någon rimlig möjlighet att veta vilka dessa okända ämnen är. Vi vet att det är sot och partiklar, men det ena sotet är inte det andra likt till sin kemiska sammansättning och struktur, däremot behandlas det ofta slentrianmässigt som ”vanligt sot”.

kroppen samlar på sig gifterBrandman är inget genomgångsyrke. Ett yrkesliv på 30-40 år är mer regel än

undantag. Det finns alltså gott om tid för brandmannen att ”ladda” kroppen med allehanda okända gifter om än i små doser åt gången. Den riktiga boven i dramat tycks vara just den till synes oförargliga vardagskontakten med dessa ämnen. En gång eller några gånger är säkert inte speciellt farligt, men med ständig upprepning riskeras en kritisk gräns att överskridas. Det ligger i sakens natur att det är svårt att ta till sig det faktum att varje gång man kommer i kontakt med ”sot och partiklar” så är innehållet i detta närmast oändligt varierat och alltså till stora delar helt okänt.

Detta är den mest markanta skillnaden mellan brandmannavardagen och andra yrkesgrupper där man vanligtvis har god kontroll på vad som är giftigt och hälso-vådligt. Det är enklare att skydda sig från kända ämnen än att som brandmannen skydda sig mot ”sot och partiklar” med till största delen okänt ursprung och innehåll.

SkellefteåmodellenTanken med Skellefteåmodellen är att söka upp de dolda faror som döljer sig i brandmannens arbete och eliminera dem. Eftersom de vardagliga sysslorna inte

skiljer sig nämnvärt åt, i annat än frekvens, finns alla riskmoment på alla kårer i hela landet i varierande grad. Denna homoge-nitet gör det också möjligt att snabbt och adekvat ta bort de tillfällen och situationer som är skadliga för hälsan över tid.

Skellefteåmodellen jobbar med enkla, rutin- och beteendeförändringar i ett komplext sammanhang, allt från fordons-placering vid brand till tvätt och hantering av kontaminerade larmkläder och and-ningsskyddsutrustning. Det är att likna vid ett dominospel där allt hänger ihop, inte minst de ekonomiska aspekterna, här finns pengar att spara. För att möjliggöra nya rutiner och flöden krävs ofta viss inves-tering i bland annat anpassad tvättutrust-ning. Kostnaderna för dessa investeringar får lov att ses som mycket blygsamma i förhållande till hälsans dyra gåva.

Stefan Magnusson, brandman Skellefteå, ledamot friskabrandmän.

Foto: Claes-Håkan Carlsson

konFerensBrand 2011

Brandrök – mer än vanligt sotOm det är riskabelt för hälsan på lång sikt att vara brandman, vad kan då göras för att ändra på detta?

– Det är en bra konferens med bra fokus på resultat. Den har gett inspiration och många nya tankar och idéer. Lean är ett bra exempel på hur vi kan fokusera rätt och effektivisera. Verksamhetslyftet har gett konkreta tips på hur vi kan arbeta med lean inom räddnings-tjänsten.

Jan Sjöstedt, räddningschef vid Räddningstjänsten Varberg

Vad är Verksamhetslyftet?– Verksamhetslyftet handlar om hur lean kan tillämpas i offentlig sektor. Det drivs av Trygghetsfonden i samarbete med SKL sedan 2009. Här på konferensen har nyfiken-heten på lean varit stor. Södertälje och Vara kommun är föregångare inom lean i den kommunala sek-torn och har tillämpat konceptet i tre år. Varje organisation måste göra lean till sitt och göra sin egen lean-resa. Titta på den egna verksamheten och kartlägg processerna för att se hur de kan bli effektivare. Lean är ett mer strukturerat sätt att jobba med utvecklingsarbete.

Johanna Kreicberg, Verksamhetslyftet

Vad har varit bäst hittills?Seminariet ”Ska vi släcka?”. Det är intressant med moderna frågeställ-ningar. Det handlade om rökdykning

kontra dåligt brandskydd. Ska man rökdyka med dåligt byggnadstek-niskt brandskydd? Boverket borde ställa högre krav på det byggnads-tekniska brandskyddet.

Johan Malmqvist, jobbar med förebyg-gande frågor och som vakthavande

befäl på Uppsala brandförsvar

– Miniseminariet ”Ska vi släcka?”. Företag borde ha en egen ambi-tion med brandskyddet och det borde vara försäkringsbolagens roll att ställa krav och ha tydliga normer för egendomsskydd. Försäkringsbolagen i dialog med räddningsjtänsten. Är det rimligt att vi till exempel rökdyker när ett företag inte tagit ”sitt” ansvar för egendomsskyddet? Det finns

en förväntan på vad räddnings-tjänsten kan utföra som inte alltid stämmer överens med egendoms-skyddet. Vi behöver gemensamma värderingsgrunder!

Anders Finn, brandingenjör, räddningstjänsten Ale/Kungälv

– Eftersom jag är ny i branschen var det roligt att få en inblick i den. Det fanns mycket att ta med sig hem. Dave Webb var intressant att lyssna på. Det är bra att kunna dra lärdomar av det som andra redan har testat på. Jag hade dock gärna vilja höra mer om resultatet av deras lokala aktiviteter.

Emma Dahlgren, säkerhetskonsult, Brandkåren Attunda

Vad tar du med dig från konferensen?

Jan Sjöstedt

Johan Malmqvist

Johanna kreicberg

Anders Finn

Emma Dahlgren

Initialt var friskabrandmäns ambition att snabbt skapa ett nationellt register över brandmän som drabbats av allvarliga sjukdomar, och på så sätt få de frekvent förekommande diagnoserna klassade som yrkesskador. Detta arbete pågår, dock förväntas det ta tid.

Tumörsjukdomar i manliga organ så som testiklar och prostata är överrepresen-terade hos brandmän. Kvinnor tar med rätta snabbt plats i brandmannaleden. Det finns ingen forskning som talar för att kvinnors biologi är tåligare än mäns vilket är ytterligare ett skäl att ta brand-

mannens arbetsmiljö på yttersta allvar.Läs mer på www.friskabrandmän.nu


tjänstbegrepp på olika språk. Incident Command System föreslår en gemensam nomen-klatur för ledning av rädd-ningstjänstinsatser.

nästa möte Mötet avslutades med en debatt kring eventuella nya regler för val av president och sekreterare. Val av ny president för kommande tre år kommer att ske vid mötet i Luxemburg den 21-25 september nu i år.

Från de nordiska länderna har vi föreslagit den finländske räddningsdirektören i Tampere, Olli-Pekka Ojanen.

Under 2012 genomförs FEU-mötena i Bornholm och Amsterdam. Avslutningsvis måste nämnas att de cypriotiska värdarna bjöd på underbara kulturella och kulinariska övningar under de varma kvällarna.

Göran Schnell, ledamot i VU och SBRs representant vid FEU-mötet.

internationeLLtfeU-möte

internationeLLtfeU-möte

I höst fortsätter vi med tre utbildningar som uppskattas av deltagarna och deras chefer. Det är:

Heltid Arbetsledning

Ledarskap, arbetsgivarelojalitet, grupp-dynamik Det blir allt viktigare att leda med tydligt arbetsgivarperspektiv och att utöva ett gott ledarskap. Detta kan vara en personlig utmaning då brandbefälet har egen

erfaren het av gruppens normer som både kan vara gynnsam och hindrande för verksamheten.

RiB Arbetsledning Ledarskap, arbetsgivarlojalitet, pedagogik Det blir allt viktigare för chefer som är räddningstjänstpersonal i beredskap, att leda och styra med tydligt arbetsgivar-perspektiv. Detta kan vara en utmaning då många har kamratrelationer till personalen vilket kan vara gynnsamt, men också innebära en del svårigheter.

Styrning Politisk dialog och helhetssyn

Detta är en utbildning för att utveckla styr-ningen av räddningstjänst. Utbildningen vänder sig till dig som arbetar inom rädd-ningstjänsten och som vill utveckla ditt ledarskap och vill anta nya ledarutmaningar.

Vill du veta mer?Gå in på vår hemsida www.raddnings-tjanstensledarskap.se för att läsa inbju-dan och anmäla dig.

Ola Mårtensson, verksamhetschef IRL

Mötet inleddes med sedvanliga ärenden, godkännande av protokollet från senaste mötet i Slovenien, samt rapporter från president, sekreterare och webmaster.

Idéer om framtida samarbeteVicepresidenten Dennis Davies, från den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF presenterade deras idéer om framtida förbättrat samarbete mellan våra två organisationer. Tillsammans är vi starka och kan påverka utvecklingen för den europeiska brand- och räddningstjänsten. Närmast på dagordningen är att övertyga EU om behoven av förändringar för brandpersonal i det allmänna arbetstids-direktivet. Alla var överens om att rädd-ningstjänsten behöver större frihet att planera arbetstidens förläggning. Detta möte har ägt rum under sommaren.

En rapport lämnades från EENA, European Emergency Number Association, från deras medverkan i den senaste work-shopen i Budapest. Man påtalade vikten

av att alla länder fullt ut implementerar 112 som nödnummer. Idag är det fortfarande många som använder andra nummer.

Initiativ för bättre säkerhet Ett särskilt initiativ för Fire Fighter Safety har tagits av Italien och deras arbete presenterades av Vincenzo Puccia. Det är ett viktigt initiativ som vi säkert kom-mer att höra mer om framöver. Projektet har precis startat men har som mål att utveckla dagens säkerhetsbestämmelser och skyddsutrustning. Sverige är ett av de länder i Europa som har det lägsta antalet skador och dödsfall på brandmän.

Aktuella nationella rapporter lämnades av Frankrike, Nederländerna, Estland, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien och de nordiska länderna. En genomgående trend är att man förstärker lagstiftningen inom räddningstjänstområdet.

pågående projektDe pågående FEU-projekten, Statistic,

Fire Prevention, Safe Hotel, Vocabulary och Incident Command System uppdate-rades under en näst sista dagen. Ett nytt projekt, Safety education for children, har föreslagits, och kan bli aktuellt i framtiden. Det projekt som är svårast att få resultat från är statistik-projektet där Europa fortfarande saknar statistik som gör det möjligt att jämföra olika länder. Safe Hotel är accepterat av nästan alla länder, dock ej Sverige. Vocabulary-projektet är mer eller mindre färdigt och fungerar som en ordbok över räddnings-

Tillsammans kan vi påverka utvecklingen i EuÅrets första FEU-möte hölls i Protaras på Cypern den 25-29 maj. Cypern bjöd på klarblå himmel och 40 graders värme, så det var tufft för ordföranden att hålla alla delegater kvar i mötesrummet hela tiden. Närmare 40 delegater deltog i förhandlingarna och jag var ensam representant för Sverige.

IRL under hösten

CTIF träffade Eu-kommissionär Den 24 juni träffade den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF EUs kommissionär Laszlo Andor angående behoven av föränd-ringar för brandpersonal i det allmänna arbetstidsdirektivet. CTIF och FEU är överens om att räddningstjänsten behöver större frihet att planera arbets tidens förläggning och vill därför att räddnings-tjänsten undantas från arbetstids direktivet. Efter mötet i juni skicka-de CTIF ett brev till EU-kommissionären som sammanfattade deras möte. Brevet finns att läsa på www.brandbefal.se

Erbjudande från Motion & Fitness

NYHETCARDIONICS CROSSTRAINER

995:-/mån 1195:-/mån

Vårt testband Cardiorace 2175 är ett mycket slitstarkt löpband utrustat med 6 stycken testprogram, pulsmätare samt automatiskt nödstopp.

Hyr ett löpband från Motion & Fitness i minst 36 månader så byter vi ut bandet mot ett nytt vart tredje år. Samtliga priser exklusive moms och frakt.

Från och med 2010-07-01 har Motion & Fitness tagit över försäljning, service och reservdelar för Cardionics produkter.

Motion & FitnessKabelvägen 17

602 10 Norrköping

Försä[email protected]

0705 180 380

www.motionfitness.se

Försäljning,serviceochutbildning

ihanteringavOne‐Seven

CAFSsystem

rekommenderatav

=llverkarenför

rökdykning.

MötosspåSkånskabrandskyddsdageni

Revingeden15sept.ochSkadeplatsi

Katrineholm21‐22sept.www.nfrs.no

Nordic Fire & Rescue Service AS+47 6398 1632 [email protected]

70systemersäldai

Norden.


Tillträde för utomståendeNu finns en ny lösning för att ge tillträde för utomstående till låsta byggnader. Med en elektronisk nyckelbox som kan öppnas från en kontroll central eller via RAKEL kan räddnings-tjänst, hemtjänst och andra samhällsfunktioner ges tillträde. Man slipper nycklar och fastighets-ägaren vet alltid vem, var och när någon släpps in i ett låst utrymme. Läs mer på www.birepo.dk

Med en ny reningsanläggning ska MSB Revinge ta till vara sina utsläpp av släckvatten. Anläggningen som ligger i anslutning till övningsfältet ska rena släckvattnet med biologisk rening i form av lång-tidsluftning i tank, vinddriven luftning i damm och en energiskog. Reningen ska leda till bättre miljö, ökad miljökompetens bland studenterna och minskade kostnader för hantering av släckvatten.

− Vi försöker leva upp till de nationella miljö-målen som inkluderar grundvatten av god kvalitet och giftfri miljö, säger Dennis Görans-son, projektledare för MSB Revinges miljöan-läggning.

15 kubikmeter skum På MSB Revinge förbrukas cirka 15 kubikmeter skumvätska varje år.

Tidigare har det förorenade släckvattnet körts iväg för omhändertagande vilket har kostat omkring en miljon kronor om året. Den nya anläggningen kommer att betala sig på ett par år.

Energiskogen ger förnybart bränsle Det förorenade släckvattnet innehåller också kadmium i mindre koncentrationer. Kadmium bryts inte ner i den biologiska reningen utan tas i stället upp av energiskogen. Energiskogen skördas efter tre till fyra år.

notisernotiser

Vartannat år arrangerar CTIF en internationell tävling för ungdomsbrandkårerna. I år gick tävlingen i Slovenien. Sverige deltog med ett lag med 12 personer. I tävlingen kunde dock inte det svenska laget hävda sig. Österrike, till exempel, har cirka 40 000 ungdomsbrandmän. Av dessa får 20 ungdomar delta på tävlingarna. I Sverige har vi inte ett lika stort urval utan får handplocka deltagare. De svenska ungdomarna åker för att ha roligt och skaffa kontakter.

TävlingenTävlingen är indelad i tre olika moment: Stafett på löparbanan med brandmateriel som ”stafettpinne”, bana på gräs där man ska hoppa över vattenhinder, krypa igenom tunnel, gå balansgång och spruta vatten samt placera rätt brandutrustning på rätt plats.

38 lag tävlade från 20 nationer. Det svenska laget kom på 30 plats. Arrangörslandet Slovenien vann.

Nästa gång tävlingen arrangeras är 2013 och

då är värdlandet Frankrike.

Tävlat i många årUngdomsbrandkåren i Sverige har varit med på tävlingarna i många år. Ungdomsbrandkåren i Laholm deltog för sjunde gången. Det är en ungdomsbrandkår som aktivt satsar på att ge ungdomarna denna möjlighet att bl a knyta internationella kontakter och skapa nätverk med andra ungdomsbrandmän.

CTIF CTIF Comité Technique International De

Prévention et d´extinction du Feue bildades i Paris, år 1900. Huvudsyftet var och är fortfa-rande utbyte av kunskap. Idag kallas organisa-tionen CTIF-international association of fire and rescue service. Ungdomsbrandkårerna i Sverige och världen ligger under CTIF-organisationen.Läs mer på: ctif.se och ctif.org

Sveriges ungdomsbrandkårer Förbundet Sveriges ungdomsbrandkårer är en ideell riksorganisation som verkar för att risk-medvetandet ökar bland ungdomar. Läs mer på www.ungdomsbrand.se

En rökgenerator speciellt utformad för att pro-ducera realistisk rök vid rökövningar. Vad kan möjligen vara en bättre tävlingsvinst?

– På uppdrag av Umeå Brandförsvar, vill jag tacka Haagen för rökgeneratorn. De automatiska rumsinställningarna kommer att passa perfekt för våra övningar, säger Alexander Lindström, brandman på Umeå brandförsvar som var en av fem vinnare i Haagens rökgenerator-tävling.

Föreningen Riksbrandutbildarna är en nationell utbildningsorganisation. I nuläget har föreningen 30 instruktörer, alla erfarna brandbefäl. På årsmötet valdes Ingemar Svensson i Malmö till ordförande. Övriga ledamöter i styrelsen är

brandmästare John Peterson, brandmästare, Per-Åke Larsson, brandinstruktör, Robert Karlsson, Ulf Conradsson, brandkonsult, Thomas Hansson, brandinspektör och Gustaf Erichs, sekreterare. Läs mer på www.riksbrandutbildarna.se

På bred front inom EU ska företag ges chansen att bevisa att deras produkter inte innehåller långlivade kemikalier (POPs). Detta gör att kon-sumenten själv kan välja produkter som är fria från kemikalier som är långlivade och skadliga för oss och vår miljö. Det blir en slags frivillig certifiering som förenklar för konsumenten att välja de bästa produkterna och få företag att ta sitt ansvar.

Det svenska företaget Paxymer har utveck-lat det första flamskyddet i världen som från ob eroende part är bevisat fri från långlivade kemikalier (POPs).

– Vi är oerhört stolta över att ha varit med från början i det här projektet, det är kul att det nu går vidare in i nästa fas, säger Amit Paul, VD för Paxymer AB.

ungdomar tävlade i brandstafett

Rening av släckvatten på MSB Revinge

umeå brandförsvar vann en rökmaskin

Ergonomisk slangrullare På bara 10 sekunder ska en 25 meter lång brandslag kunna rullas ihop med den här pro-dukten. Den monteras på en borrskruvdragare och sedan är det bara att trycka på knappen. En skiva av kraftig lagerplast underlättar upprull-ningen och gör jobbet lättare. Konstruktionen gör att klämskador inte ska kunna ske. Hanteringen av brandslangar blir enklare och både nacke och axlar får det skonsammare.

Läs mer om produkten Wind-X Large på www.x-innovations.se

Riksbrand utbildarna – ny utbildningsorganisation

Flamskydd utan långlivade kemikalier

Wibe LADDeRS bRAnD & RäDDningSStegAR

Hultafors ABbox 145 / telegatan 6571 22 näSSJÖ

tel: 0380-55 68 00Fax: 0380-141 40

www.hultaforsgroup.com Mail: [email protected]

stegar som räddar liv


Key Protect AB

www.keyprotect.nutlf 0705526097

-Det säkra valet

EN NYCKEL TILL ALLA AUTOMATLARM?

Jo, detta är sant! Använd objektnyckelskåp så slipper ni alla nycklar på stationen. Ni kan åka direkt till objektet om styrkan är borta från stationen.

Vårt nyckelskåp håller högsta skyddsklass 5

certifierat av SBSC VNT nr 06-272

Låssystemet KromerLåssystemet Assa TwinLåssystemet Assa DP Click

NY-keyprotect.pdf 1 2011-02-21 12.17

notiser

Redovisade regeringsuppdragI slutet av maj redovisade MSB flera utrednings-uppdrag till regeringen på temat stärkt trygghet och säkerhet genom ökad samverkan.

krav på brandvarnare i alla bostäderMSB lämnade ett antal förslag för att öka brand-skyddet i våra boendemiljöer som flerfamiljshus och småhus samt inom vård- och omsorgs-boenden för äldre. Till exempel föreslår man att MSB via föreskrifter ska kunna ställa krav på brandvarnare i alla bostäder samt på brandskyddet på vård- och omsorgsboenden. Dessa krav skulle bland annat vara brandlarm och att någon form av livräddande insats kan påbörjas inom en viss tid, antingen via personalen eller med hjälp av ett automatiskt släcksystem.

Handlingsplan för färre bränder i skolmiljöMSB har även redovisat ett förslag till en nationell handlingsplan mot bränder i skolmiljö.

I den konstateras att kunskap om varför det brinner i skolorna och metoder för att förebygga

problemet till stora delar redan finns, men att kommunerna måste arbeta aktivt med problemet. Inte bara som ett brandproblem utan också som en del i skolornas ordinarie trygg- och säker hetsarbete. Handlingsplanen är framtagen i samarbete med Skolverket och Rikspolisstyrelsen.

Samutnyttja samhällets beredskapsfunktionerEtt annat arbetsområde handlar om bättre till-gänglighet till hjälp vid nödlägen. MSB föreslår en försöksverksamhet där så kallade blåljusmyndig-heter och andra offentliga beredskapsfunktioner samarbetar för ökad trygghet och säkerhet, framförallt i glesbygd. Man föreslår även att man ser över hur de olika beredskapsfunktioner som finns inom kommunerna kan utnyttjas mer effektivt för att öka tillgängligheten till hjälp vid nödlägen.

utveckling och samordning av samhällets räddningstjänst MSB föreslår att ett centralt forum etableras för en aktiv utveckling och samordning mellan samhällets olika grenar av räddningstjänst. Syftet med detta forum är bland annat att uppnå effektivare och mer samordnade insatser.

Färre söker chefstjänsterAntalet sökande per högre chefstjänst har minskat i både privat och offentlig sektor – på två år har antalet sökanden mer än halverats. I offentlig sektor finns i genom-snitt en sökande per chefstjänst. Det visar siffror från Ledarna.

Statistik från Ledarna och Arbetsför-medlingen visar att antalet nyanmälda chefsjobb ökar kraftigt. Men antalet sökande per tjänst minskar både i privat och offentlig sektor och är nu respektive 8,6 och 1,1 sökande per chefstjänst.

− Utvecklingen med färre sökande till chefstjänster är alarmerande, i synnerhet när det gäller välfärdssektorn som står inför stora utmaningar. Utan ett gott ledarskap är risken stor att verksamheterna inte klarar av att leva upp till de krav på effektivitet och hög kvalitet som efterfrågas, säger Annika Elias, ordförande i Ledarna.

Brinab ABDet kompletta brandvaruhuset

Brinab ABBox 3005 , 850 03 Sundsvall

060-10 17 10, [email protected]

Karang_Ytbärgare_90x112.indd 1 2011-08-24 15.16

POSTTIDNING BPORT PAYÉSvenska Brandbefälets Riksförbund, 115 87 Stockholm

ledaren Räddnings - Sverige · områden, däribland SBR. Gruppen träffas 1-2 gånger per år och...

Documents

Transcript of ledaren Räddnings - Sverige · områden, däribland SBR. Gruppen träffas 1-2 gånger per år och...