Layout 1 (Page 1)kringelfjordens-stugby.se/Kringelfjordsnytt/KFN_201902.pdfJag minns när han i...

Nov-2003

Information från Kringelfjordens Skid-& Friluftsförening/Samfällighetsförening. c/o Hans Forsslund • Slaggvägen 15 • 135 55 Tyresö

KRIN

GELFJORDS

NYTTNYTT

Kringelfjords-NyttNyheter och informationför dej som bor i

Kringelfjorden

— eller gästar

SÄRNA-IDRE

GRÖVELSJÖN

33:e årgången 1986 – 2019Utkommer 2 gånger om året • Vinter & Sommarnummer

vintersäsongen 2019 - 20

Foto: Marcus Ruser

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt2

Vi utför allt inom plåtbåde utvändigt och invändigtefter dina önskemål!

• Grundarbeten• Nybyggnationer• Om- och tillbyggnationer-både inne och ute

Vi sätter stor ära i att uppfylla dina önskemål!Välkommen med din förfrågan!

BYGG 073-693 40 07 • PLÅT 073-693 99 [email protected]

JJ OO NN EE SS -- BB yy gg dd ee nn ss EE LL pp rr oo ff ff ssELINSTALLATIONER: Vi är Er lokala elinstallatör som utför alla slags elinstallationer vid om- och tillbyggnader, installationer, reparationer, service m.m.ELBUTIK: Småel för hemmet/stugan, radio/tv, vitvaror, armaturer, datorutrustning, alla sorters batterier, återförsäljare Swedol m.mRADIO/TV: Försäljning, montering och service av: Paraboler, TV, DVD, Video m.m.DATORTILLBEHÖR / UTRUSTNING: Både för fast och trådlöstVITVAROR: Spisar, köksfläktar, kylskåp, tvättmaskiner m.m.

Butiken är öppen: Mån-fre 08.00 - 17.00

Lunch 12.00 - 13.00

Lördag 09.00 - 13.00

Telefon: 0253-203 32

JONES EL AB - Industriområdet Idre • Ljunghemsv 19 • 0253-203 32 • Bengt-Arne 070-661 69 71www.jonesel.se • [email protected]

Beställningsvaror tar vi hem på 4-5 dagar

Jones gör det lätt!Miljövänlig, kostnadseffektivt

Vi söker elektriker till vårt härliga område…

Jones - aldrig längre bort än din telefon

FÖRVARINGSPLATSER:Sommar som vinter för husvagn, bil, skoter m.m.

Från våren 2020 är vi exklusivt återförsäljare förSverigepumpen i Särna-Idre och Sälen

Auktoriserad återförsäljare även förMitsubishi Electric värmepumpar

— Kontakta oss för bästa pris —

Auktoriserade & certifierade återförsäljare

SÄRNA-IDRE-SÄLEN

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 3

KRINGELFJORDS-NYTTGes ut av::Kringelfjordens Skid-& Frilufts- föreningAnsvarig utgivare: Hans ForsslundSlaggvägen 15135 55 Tyresö.Telefon: 070-683 78 [email protected] www.kringelfjordens-stugby.se

En trevlig vintersäsong önskar:

Hans Forsslund och

- Kringelfjordens Skid-& Friluftsförening

Vill du läsa tidningen digitalt eller

dela den med vänner och bekanta?

Då kan du gå in och hämta

tidningen på hemsidan som pdf.

www.kringelfjordens-stugby.se

Välj Kringelfjordsnytt i menyraden.

OMSLAGSBILD:

Utsikt från NäverbäcksvägenFoto: Marcus Ruser

Text & fotot: H. Forsslund

V nteräventyr

Nu väntar

Den vintriga morgonrundan…- där skorna är längre än på sommaren och stavarna är två, till skillnad från sommarens morgonrunda.

Spårpatrullen i arbete. Foto Jan-Ivar Rustad

et är januarimorgon ochdagen har redan börjat någontimma tidigare än den gjorde ijulas. Tar skidorna från bod-väggen och åker ner för denlilla backen till skidspåret istugbydalen. Det är ännu baramorgon så femkilometernräcker före förmiddagskaffet.Städjan syns inte i snöfallet,och det är knappt att öarna istugbyviken syns.

Jag har snart tagit mig över skidbrondär Byggningån fortfarande har ettsmalt stråk av strömmande öppet vat-ten, skidar vidare och strax dykerRödingtjärn upp.

Vid tjärnens övre del stannar jag ivanlig ordning vid det vackert beläg-na vindskyddet. En fin liten plats i sol-läge med fin utsikt över sjön. Härsatte Eva och jag för några år sedanupp ett litet fågelbord. Fyller på med lite solrosfrön och enskiva leverpastej från frukosten. Min förhoppning är att förutom tallti-torna och talgoxarna skall våra lav-skrikevänner komma på besök.

Det var just lavskrikorna som fickoss att sätta upp fågelbordet.Lavskrikorna hade vid ett par tillfäl-len pockat på att få dela vår lunch justhär vid vindskyddet. Lavskrikan är entrevligt och orädd fågel som gärnadyker upp som lunchgäster om deråkar vara i närheten. Falukorv ärlavskrikans favorit enligt TVs natur-guru Martin Emtenäs. I dag blev detleverpastej för det var vad vi hade.

Den lilla backen upp frånRödingtjärn går fantastiskt lätt, nys-nön i det perfekta spåret (tackGöran och Jan-Ivar), ger kanonföremed fint fäste.

D

Tv. Skidboden. Th. Lavskrika Foto: H-Forsslund

Forts sid. 4


Väl uppe på backkrönet möter enlångsmal glänta som skidspåretskär rakt igenom. En blek sollyser samtidigt som snöflingormodell lovikavantar sakta faller. En av flera vackra platser efter femki-lometersspåret. Man blir alltid gladnär man når hit upp. Jag stannar till,och lyssnar till tystnaden. Inte envind, och förutom blodets sus i öro-nen så hörs absolut ingenting! Jag upplever en känsla av tacksam-het, och faktiskt till och med litelycka över att få vara här just nu.Detta fenomen händer mej allt oftare,både till fjälls, sjöss och i vårt nyahem i Trollbäcken. Jag blir lätt lyck-ligt sentimental nu mer. Är välåldern, kan jag tänka? Och kanske påverkas jag i detta fallatt jag genomgick en höftoperation ioktober och inte förväntat mig att ståpå skidor för än om ett par månader,och nu skidar jag här utan större pro-blem. Klart, fort går det inte! Menupplevelsen är desto större.

Jag skidar upp för backen i slutetav gläntan och står snart på 5:anshögsta höjd, här tar den sista ochbrantaste utförsbacken vid innan manåter korsar Byggningån via skidbron.Precis i slutet på denna backe har jagstått på öronen många gånger, precisdär backen planar ut.

Övertalar mig själv att höftoperatio-nen ger mig rätten att åtminstone gånedför halva backen.

Jag vet att flera av oss lite ”mognare”skidåkare ofta trampar upp ett litet”smitspår” genom snårskogen justinnan man når backen. Göran Edlundhar lovat att försöka röja upp bland slynoch göra ett mer permanent ”fegis-spår”.

Efter att ha åkt den nedre halvan avbacken står jag efter några minuteråter på skidbron och lyssnar på detkluckande ljudet från den lilla öppnavattenströmmen. Sista biten runt stugbyn, förbispårcentralen och ner i stugbyda-len tar jag i lite extra och snön kil-lar på näsan. Skidar mitt eget spårupp till stugan där Eva väntar med för-middagskaffet. - Det är mycket snö påaltanen, säger Eva och pekar ut genomfönstret. Du kan väl ta och skotta bortdet efter fikat? – Nääe, du vet väl att jagär nyligen höftopererad och skall hållamig lugn, säger jag. - Gott kaffe!

I den öppna strömmen nedanför skidbron kluckar Byggningåns vatten vackertFoto: H. Forsslund

Det är mycket snö på altanen! Du kan väll ta och skotta efter fikat, säger Eva. Foto: H. Forsslund

Martin Emtenäskänd från bl.a. SVTs Mitt i Naturen, har lavskrikan som favorit bland fåglarna.Jag minns när han i Tv-programmet skulle presentera lavskrikan för tittarna.Martin hade som vanligt fått ett ”säkert tips”, denna gång var det en av lavskri-kornas ”säkra” mötesplatser. Tillsammans med en lokal guide så tillbringadeMartin nästan en timme på den platsen i skogen med guide och TV-team.Martin hade utrustat sig med falukorv som han lade ut runt platsen, sedanblev det nästan en hel timmes prat i väntan på lavskrikor som aldrig dök upp!Lavskrikan är Martins favorit, men Martin verkade inte vara Lavskrikans.

Hans

Foto: Naturskyddsföreningen

VintersångDet knäpper och knakar i trädens ved,över skogen hörs klagofylld låt,det gör ont i var fura på Ladtjärns hed,när kölden plågar dem svårt.

Det risslar och rasslar bland stela barr,när nordvinden vrider och vänder,och isstjärnor gnistrar i stelfrusen starr,likt kristaller från varmare länder.

Allting som lever plågas och lider,när det smeks av kung Bores hand,allt håller andan när köldgrader svider,och isarna slagit var skogstjärn i band.

Det är klart det gör ont när saven fryser,när livskraften stelnar i knotig gren,det är klart det tynger när bleksol lyser,med ett orkeslöst, lågmält vintersken.

Men allting härdas och vägrar att dö,i de bistraste tider föds längtan,plågan ger näring till livsviljans frö,till den ljummande våren står trängtan.

Dikt av Kjell Dahlin Kringelfjorden

Forts sid. Den vintriga…

NÄRVALLAT

Särna Hedlunds valla. Foto: H. Forsslund

a åren går och vi åldras.Vi åldras lite olika jag ochKringelfjorden. Jag blirbara mer rynkig och sliten,Kringelfjordens fritidsom-råde däremot blir barabättre och vackrare medåren. De verkligt stora för-ändringarna har skettsedan KringelfjordensSkid-& Friluftsförening bil-dades 2014.

Bildande av Kringelfjordens

Skid-& FriluftsföreningVårvintern 2014 så tyckte BirgerOrmset i Kringelfjorden att vi behöv-de gå samman så många som möjligtför att få ihop extra medel för attutveckla skidspår, vandringslederoch parkmark etc. i Kringelfjorden.

Vi hade vid den tiden en gruppsom vi kallade för ”På SpåretGruppen”. En liten frivilliggrupp somtyvärr kämpade ganska ensammamed enkla handverktyg för att få tillett någorlunda bra grund för skid-spår. Tufft och ibland otacksamt jobb.

Vi hade bara en enkel spårmaskinmed separat liten sladd att dra skid-spår med. Preparering av skidspårenvar heller inte så frekvent.

Birger Ormset hade börjatprata med sina grannar, ochhörde efter om de var intresserade attgå med i en förening och betala enårsavgift för att få bättre skidspår etc.

Birger skulle tyvärr flytta ifrånKringelfjorden, så Birger kom till migmed en lista med namn på personersom han pratat med och som varintresserade.

Birger frågade om jag ville fortsät-ta arbetet med att försöka få såmånga boende som möjligt intresse-rade att gå med.

Jag fortsatte Birgers arbete ochidag har vi en verkligt bra och funge-rande förening som de allra flesta stu-gägare är medlemmar i, och en sty-relse som lägger ner ett jättejobb föratt göra ett av Sveriges bästa fritids-områden ännu bättre.

EldsjälarSom överallt i samhället behövseldsjälar för att få något gjort.När det gäller våra skid- och skoter-spårspår så är det framför allt GöranEdlund och Jan-Ivar Rustad som läg-ger ner otroligt många timmar avideellt arbete.

När det gäller skötsel av parkmark,träd/slyröjning efter vägar och spår såhar Göran Edlund, Kurt och StigPettersson varit de som lagt ner mestarbete. Sedan är vi naturligtvis mångaandra medlemmar som drar våra stråntill stacken, då framför allt under våraarbetsdagar i samband med årsmötet.

Ny stor maskinhall är nu istort sett klar.Det största bygget i Skid-&Friluftsföreningen är nu nästanklart. Här har många medlemmarvarit med och jobbat.

Utan alla frivilliga händer och rabatte-rade inköp skulle föreningen intekunnat genomföra detta stora projektutan att ta lån. (vilket är i principomöjligt för en ideell förening).Ett verkligt jättetack till alla somvarit med och hjälpt till - att genomföra detta stora projekt.Ingen nämnd och ingen glömd!

Stort aktivitetsområde harvuxit fram i KringelfjordenBland annat:Två badplatser, ett vackert parkområ-de vid älven med vindskydd med ved-förråd, två eldplatser, boulebana, ute-gym, lekplats med gungor och sandlå-da med leksaker, bänkar och bord.Förutom bouleutrustning finns varpa,kubb och ett jätteluffarschack mm.Jag presenterad utförligt i som-marnumret 2019 mycket av deaktiviteter som Kringelfjordenmed omnejd har att erbjuda.Drar bara här i korthet ett samman-drag av vad vi har här inom vårt egetområde.• Preparerade skidspår: 2,5, 5 och10 km.• Preparerad- och belyst snowbo-ard/pulkabacke modell större. • 150 km preparerade skoterspår.• Vandringsleder 3, 5, 10 km medvackert belägna vindskydd vid vatten.Vindskydden har eldplatser, oftastmed färdig torr ved att elda med.

En ”Linnéstig”… i vårt närområde finns med i framtidaplaner. Enligt texter vi hittat så harbåde Carl von Linné (Dalaresanvåren 1734) och Karl-Erik Forsslund”Dalälven från källorna till havet”(Storån, Österdalälven. Idre-Särna1919), passerat Kringelfjorden ochÄlvrosfjorden, på vår sida älven.Vi får se om vi kan få till det till som-maren.

Vi vill försöka få ihop litehistoria att dela med osstill våra medlemmar.Lite händelser och/eller upplevel-ser. Kan vara både roliga ellerbesvärliga. Händelser du minns,från ”dåtid till nutid”.Vi tar tacksamt emot dina minnen iord och bild. Skriv ner dina minnen,leta fram dina kort från gamla ochnya tider. Skicka gärna till mig.

Jag ser gärna över din text om duså vill, skickar sedan i retur till dig förgodkännande. Bilderna får du natur-ligtvis tillbaka. Hans


1980-2020

40år

Kringelfjorden

KringelfjordenBYN

Älvrosfjorden

St. BlankvattentjärnByggningån

Mot Idre

M

ot Särna

Barntjärn

Morgon rundan

Vilholmen

Karta: Google Earth(bearbetad)

La. Blankvattentjärn

Rödingtjärn

Brattströmmen

2020 fyller Kringelfjordens Fritidsområde 40 årJag och min familj var en av de allra första nybyggarna iKringelfjorden. Jag fick då uppdrag att göra ett förslag tillKringelfjordens logotype. Den vi har än i dag.

J

Några av Kringelfjordens ELDSJÄLAR

MASKINHALL

Foto: H Forsslund

Bild: Wikipedia (beskuren)Målning av Alexader Roslin 1775. Porträttet hänger på Gripsholms slott.

Carl von Linné

Vi firar Kringelfjordens Fritidsområde 40 år

Var du en av nybyggarna,och- eller har en historia

att berätta?Hör då gärna av dig

MATERIALADRESS:Hans ForsslundSlaggvägen 15, 135 55 TyresöMobil: +46 70 683 78 [email protected]


Jag var nog inte ensam somhade svårt att hitta bär i marker-na runt Kringelfjorden i somras.

Det vill säga lingon blev det till sluträtt skapligt med. Jag och Eva komlite för sent upp för hjortronen, men

de jag pratat med sa att det ändå varitjättedåligt med hjortron.

I mitten på augusti hade vi ensemestervecka i Kringelfjorden- och naturligtvis siktat in oss på attplocka årsförbrukningen av blåbär.En nog så viktig detalj för en som bör-jar varje vardagsmorgon med en fan-tastiskt god och snabb blåbärsgröt.(Recept finns i slutet av artikeln).

Vi besökte alla våra blåbärsställeni närområdet, men där var inga blåbärhemma! Bara torrt nästan bladlöstblåbärsris. Vad har hänt? Var det vår-torkan eller förra sommarens hettasom spökade även detta år? Troligen det senare, vårt blåbärsrishemma på tomten i Tyresö dog heltförra sommaren, och stod som torrapinnar i slänten utanför köksfönstret,nu i somras.Vår vän, Snickar-Anders (AndersJonasson) i Östomsjön blev (ove-tande) vår räddning.

Anders hade pratat om att hanville visa oss sin fäbodHaftorsbygget 25 km öster om Särnaefter vägen mot Lillhärdal. Det var härsom vägen stängdes av vid storbran-den, och folket i fäbodarna och stugor-na i de bägge närliggande ”byarna”Haftorsbygget och Kryptjärn fick eva-kueras under den svåra skogsbrandensommaren 2018.

Nu när det inte blev någon blå-bärsplockning så tänkte vi att skulle höramed Anders om vi kunde ta fika med ochåka upp till hans fäbod. Jag ringdeAnders som tyckte det var en strålandeidé, och en timme senare var vi alla tremed packad fikakorg på väg i bil upp motHaftorsbygget 626 meter över havet.

Haftorsbygget var en vacker ochvälbevarad fäbod vars äldsta bygg-nad var ända från 1600-talet. Jag åter-kommer kanske till Haftorsbygget tillsommarnumret och berättar lite omplatsen, byggnaderna och dess historia.

g j yg j y

GOLFRUTAN

Idrefjällens Golfbana

Golf på hög nivå

Information från Golfentusiasterna inom:

– Kringelfjorden ”Masters” –Favorit somåterkommer… Kringelfjorden ”Masters” igolf genomfördes onsdagenden 31 juli 2019 på Idrefjäl-lens Golfklubb i ett fantas-tiskt fint väder och på ettjättefint underlag.

Vi var 11 förväntansfulla golfaresom samlades för genomgång avtävlingsledare Per Segergren angå-ende spelform (poängbogey) samtvilka lokala regler som gällde förtävlingen.

Tävlingen genomfördes i bästaväder och alla trivdes i den finamiljön som banan erbjuder.

2019 års KringelfjordsmästareEfter tävlingen samlades vi utanförklubbhuset för prisutdelning och visäger Grattis till 2019 års Kringel-fjordsmästare Conny Söderqvistsom fick mottaga det fina vand-ringspriset.Övriga priser på det digra prisbordetfördelades på bästa sätt (närmast hål, längsta drive mm,)

Kringelfjorden ”Masters”— 2020 —

Vi som deltog i årets tävling enadesom ”vilken trevlig dag tillsammans”och att nästa års tävling skall genomföras V31 onsdagen den 29 juli 2020.

Conny Söderqvist

Tävlingsledningen Per, Thorbjörn och Christer tackar för i år och hoppas att vi ses nästa år igen.

Bärsäsongen som försvann…


Men nu handlade det ombär, och närmare bestämtblåbär. Efter rundvandring runt vallen till-sammans med Anders så blev detkaffe med mackor på förstugetrap-pen. Kaffe kan vara lite ”drivande”som bekant, så jag gick runtstugknuten för att ”lätta lite på tryck-et”, som det heter.

Där stod dom, blåa, storaoch jättemånga!Man skall naturligtvis inte plockabär inne på tomter eller nära stu-gor så jag berättade för Anders omkommande brist på blåbärsgrötoch undrade om vi kunde få åkahit nästa dag och plocka lite?– Självklart får ni som mina vännerkomma hit och plocka. Kommande dag fick vi ihop tio literav de härligaste blåbär! Så nu ärgrötfrukostarna och pannkaksmid-dagarna räddade till nästa augusti!

Tack Anders!För blåbären och de finaKringelfjordsbänkarna du snickratihop till våra Nyårslotterier, bänkarsom sedan Rigmor i sin antik- pryloch hantverksbod i Särna dekoreratmed vackra dalakurbitsar.Bilden ovan: Anders på fäbodvallenTh. Kringelfjordsbänken och blåbärsgrötFoto: H. Forsslund

Snabb- och jättegod blåbärsfrukostgröt

INGREDIENSER- Soppskål (mikrosäker)- 2 dl vatten- 1-2 nypor flingsalt- 1 dl. Havregryn (Gyllenhammars)- 1 matsked blåbärssylt

(Matsked= typ du äter med)

SÅ HÄR GÖR DUHäll 2 dl vatten i soppskålenLägg i salt och rör omLägg i Blåbärssylten och rör om Lägg i havregryn, rör om och låt stå ett par minuter.

Rör om och in i mikron 2.40 minHäll på mjölk och njut av en god frukostgröt.

Snabbt å gott

Hans

Dessa Goa gubbar som berättadehistorier och minnen om byar,händelser, om starka människorsom tyckte att arbeta hårt förvärme, mat och familj var någothelt naturligt av den enkla anled-ningen att de visste inget annat! Visst kunde det vara tufft ochhårt arbete många gånger, mendet fanns också tid för glädje, för-lustelser, förälskelse och kärlek.

Tre av dessa mina vänner tillikaKringelfjords-Nytts medarbetare hargått ur tiden. Personer som hjälptmig att sprida områdets kultur- ochhistoria, har på kort tid tystnat för all-tid. Jag ger dig möjlighet att ta del avderas berättelser i tidigare nummerav Kringelfjords-Nytts webbupplagorpå vår hemsida.

LASSE OLSSON …- sprider lite Ljus över bynMörkret och dess historia.Byn Mörkret ligger i norraDalarna, 25 km väster om Särna.Stormorvallen i Mörkret ärSveriges medelpunkt, d.v.s denplats i Sverige som har det läng-sta avståndet till hav åt alla håll. Mörkret är en plats som många avoss passerat på vår väg upp motFulufjället och Njupeskärs vattenfallotaliga gånger - utan att ägna bynnågon större uppmärksamhet.

Amanda berättar (1979) Amanda Olsson föddes i Sörsjön 1908som första barnet till Anders PetterMagnusson från Ovanåker och hansmaka Anna Jonsdotter från Särna.När Amanda var tre år flyttade famil-jen till Skärvallen ca sju kilometerfrån byn Mörkret.

Amanda var under sin tidigasteskolgång tidvis inackorderad iMörkret tillsammans med sin ett åryngre bror, Karl. När barnen bleväldre så fick de själva gå, eller skida

fram och åter den långa vägen mellanSkärvallen och Mörkret. – Jag bodde som barn iSkärvallen uppe på Fulufjälletsöstsluttning. En vacker men ens-ligt belägen plats.

Vi hade sju kilometer att gå ner tillskolan under höstarna och vårarna,berättar Amanda.

*Läs hela artikeln i sommarnumret2014 sid. 11

Fjällmarkens gamla historiebärare- och berättare blir allt färre…De försvinner en efter en. Risken att den gamla kulturen som ladegrunden till det som vi i dag kallar ”Särna-Idre-Grövelsjöfjällen”sakta bleknar bort. Om ett antal år kanske ihopfallande gårdar,fäbodar, störrösen och dammar i vårt område bara ligger där ochhjälplöst försöker få hjälp att berätta sin historia, - Men då kanske ingen finns kvar som kan berätta om den tidsom byggde bygden, - då yxhugg ekade i skogen, hästar som frus-tande drog jättefuror genom snörika frusna landskap, flottare

som riskerade livet i fräsande vårflodsstinna älvar och åar, dåskramlet av mjölkkrukor som emellanåt överröstades av gladafäbodjäntors skratt och getternas bräkande. Viktiga minnen som berättar historien om starka människor somtyckte att arbeta hårt för värme, mat och familj var något heltnaturligt, av den enkla anledningen att de visste inget annat! Visst kunde det vara tufft och hårt arbete många gånger, men detfanns också tid för glädje, förlustelser, förälskelse och kärlek.

LASSE OLSSONLämnade oss förra våren i enålder av bara 63 år. Lasse hjälpt mig att hitta en del avkulturen och historia kring bynMörkret vid Fulufjällets fot.

ELON HEDLUNDGick bort nu i höstas i den vörd-nadsvärda åldern av 96 år.Elon var född på Särnaheden menbodde på ålderns höst i Särna. Elonvar kusin till den på sin tid den legen-dariske skidåkaren Särna Hedlund.

LEO EINARSSONLeo avled i somras 80 år gammal.Leo var en välkänd miljövårdare ibygden sedan många år. Leo boddestörre delen av året i väglöst land,ensam utan el på Nysätersvallen intillVedungfjällen.

Text & foto: H Forsslund

Forts. sid. 8

Med hjälp av Lasse Olsson iMörkret, Olle Bohman i Älvdalen harjag fått ihop anteckningar, bilder ochmaterial till ännu ett aldrig tidigarepresenterat livsöde vid foten avFulufjället.

Amanda OlssonAmanda gift med en kusin till riks-spelmannen Skår-Arvid. Amanda vartill stor del uppväxt med året-runtboende på Skärvallen, en fäbodvallpå Fulufjällets östsluttning nästan700 över havet.

— Läs hela deras berättelser på hemsidan: www.kringelfjordens-Stugby.se Välj Kringelfjordsnytt —

(Mikrad)

Forts. sid. 6

Skärvallen & Brottet...Ännu ett par spännande fäbodar, ochen spännande vandring i nutid ochdåtid Välkommen att följa med migpå en vandring ut till Amandas barn-domshem på fjället i nutid. En av desista både varma och klara dagarnainnan hösten på allvar bestämde sigför att säga upp bekantskapen medsommaren.

Om du vill kan du sedan läsaAmandas berättelse, en berättelsesom du hittar direkt efter min vand-ring till Skärvallen. Eller varför inte läsa Amandas berät-telse först och sedan följa med oss påvår vandring till Skärvallen.


Lasse Olsson rättar utnågra frågetecken,och berättar om spännande händel-ser efter vår vandringsväg tillSkärvallen och Brottet.

Stigen från Brottbäcksvägen tillSkärvallen Stigen som Hans & Evavandrade från Brottbäcksvägen nertill Skärvallen har inte tillkommitefter att Brottbäcksvägen tillkommit.Nej, stigen är en mycket gammal stigsom kallas ”Skärskôrvägen”.Den stigen gick från den Norska bynSkåret på andra sidan fjället och komner ungefär där Brottbäckstugan idag ligger.

Det var den stig som mina förfäderen gång kom vandrande över fjälletpå. Ursprungligen vek stigen avinnan Skärvallen (som den gångeninte var bebodd). Stigen gick vidareförbi det som i dag är Stormorvallenner mot Mörkret.

Även om det kallades ”väg” var detbara en stig där man fick frakta detman hade med sig på ryggen och påklövjade hästar. Nu skall jag berättaom lite märkliga och spännande hän-delser efter denna väg.


Lasse Åberg pratar medLasse Olsson *Ur upp & Ner 1993. ”Sverige – en sommarsaga”Utkanten är männens värld.Tvärtemot vad som sägs i all flykt- ochuppbrottsmytologi, om erövringstågoch i svekdebatter, är det männen somblir sittande.

– Om man går ut med nån kvinnligbekant nere i Särna eller Idre sätterman i gång snacket och det är ingetsnällt skvaller i vildmarken, vill jaglova, säger Lasse Olsson.Så männen stannar. Sönerna målar omhusen medan döttrarna söker nya liv.

Bilen rostar och hunden blir gråhårigoch på radion pratar någon som kallasBildt om att han är bra för Sverige ochatt rasism är en personlig fråga och detär tusen mil hit från allt annat och nuskulle det vara gott med lite kokkaffeoch en tur på sjön. Ä, jag skiter i rakningen i dag också.Lasse. Å

Skår Arvid...Riksspelmannen Skår ArvidOlsson från byn Mörkret berättarminnen och historierNär jag en höst besökte min gode vänElon Hedlund i Särna gick vi igenomlite klipp och anteckningar gällandematerial till en kommande artikel om

skidåkning och skidåkare i norraDalarna. Då hittade vi en bunt lösamaskinskrivna A4-sidor där någonsom hette Skår Arvid Olsson berätta-de om byn Mörkret, dess tillkomstoch historia.

Jag kontaktade Lasse Olsson iMörkret ang. det handskrivnasidorna om Skår Arvid.Lasse berättade att en Olle Bohmansom numer bor i Älvdalen hade gjortintervjun med hans pappa Jag fick tag på Olle i Älvdalen och berät-tade att jag hittat hans texter om SkårArvid Olsson och byn Mörkret och attjag gärna ville publicera materialet i vårlilla tidning Kringelfjords-Nytt.


Välkommen till fjällkyrkoverksamheten!

Veckor, dagar, tider, information och kontaktuppgifter, se hemsidan:www.idresarnaforsamling.se

VECKOSCHEMAVINTERN 2020:

TISDAGSång- och sagostund

på Idre Fjäll.Musikkväll i Storsätern.

ONSDAGAndakt mitt i backen med

Musikkväll på Idre Fjäll.TORSDAG

Nattvard på Idre Fjäll.Ljusgudstjänst i Storsätern.

DESSUTOM:Extra gudstjänster under

Jul, Nyår & Påsk.Dop och vigsel i kapell, kyrkor eller utomhus.

SKÄRVALLEN Foto H Forsslund

SKÅR ARVID - bilden utlånad av Inga Wall / Särna

Amanda med sönerna Björn, Kjell,Leif Bild: Lasse Olssons arkiv

Forts. Fjällmarkens…

Olle tyckte det var jättekul att jag hittatde bortglömnda anteckningarna ochjag fick gärna använda dem. BådeLasse Olsson och Olle Bohman hardessutom senare hjälp mig med kom-pletterande uppgifter till texten.

Skår Arvid var en framstå-ende spelman. Sin första fiolfick Arvid vid sju års ålder.Arvid besökte de gamla spelmännenför att lära sig spela deras låtar på rättsätt. Arvid var också en duktig drags-pelare. Han har bl.a. vunnit förstapris i en dragspelstävling i Särna.


ELON HEDLUND

Skidåkning och skidå-kare i norra Dalarna...Som vanligt när jag besöker mingamle vän Elon Hedlund så fårman mycket historia, och inteminst historier till livs.

Vid ett par tillfällen en sommarså pratade vi skidåkning som avnaturliga skäl ligger den gamleskidåkaren Elon varmt om hjärtat.Jag tror att det kan vara intres-sant för både gamla och unga ski-dåkare att få ta del av lite skidhis-toria här uppifrån Norra Dalarna.Elon Hedlund är född 1922 påBrattberget i Särnaheden och växtenästan upp med skidor på fötterna.Skidåkning och skidtävlingar upptogmycket av Elons och många andraungdomars intresse. Kanske ännumer då, än nu.

Att skidåkningen fick en speciellplats i Elons och många andra ungdo-mars hjärta här uppe i norra Dalarnaär nog Elons Kusin, den legendariskeSärna Hedlunds förtjänst.

– ”Jakt, natur och idrott det harvarit mitt liv det se!”- för att citera Elon själv, som även hanblev en duktig skidåkare på 40-talet.Han kan stoltsera med ett välfyllt pris-skåp och diplomvägg hemma i var-dagsrummet i Särna där han nu bor.

*Läs hela artikeln i vinternumret2013 sid. 8

Min barndoms jular…

Den 90-årige Elon Hedlundberättar lite om sin barndomsJular på SärnahedenJag sitter som så många gånger förröver en kopp kaffe i min gamle vänElon Hedlunds kök.– Det är alltid så roligt att språka meddig, säger Elon, och samtalet kom-mer in på julfirande.

Jag hade tittade in hos Elon för enliten fikastund med småprat. Enfikastund som skulle visa sig vara iöver fyra timmar och minst fem kop-par kaffe.

– Julen var en viktig tid i min barn-dom, kanske inte på samma sätt somi dag då man fokuserar mest på matoch julklappar.

Visst hade maten och de få julklap-parna som delades ut betydelse,

men det viktigaste var att manfick vara tillsammans. Farsan och de lite äldre grabbarnaoch gubbarna kom hem från skogenoch familjen samlades.

Två dar före julafton kom farsanhem med hästen och han satte igångmed att ploga upp vägar och ha inved och vatten och hjälpa morsanmed vad han kunde.På den tiden fanns det ingen TV, utanman umgicks, och många historierberättades vid köksborden.

*Läs hela artikeln i vinternumret2012 sid. 11

Flottarminnen…En som minns flottningstiden ärElon Hedlund från Särnaheden.För andra sommaren i rad sitter

jag hemma hos Elon. Den härgången handlar det om transpor-ter på åar, älvar och sjöar inomSärna och Idre Socknar.

– Farsan Emil, var flottnings-förman för Särna flottarlag. Så det var väl inte så konstigt att manbörjade som flottare. Jag var bara 16år när jag började i flottarlaget. Jagjobbade mycket ihop med farsan ochmin bror Evert.

Vi hade flottbåten i viken vid uddenmitt emot den nuvarandeKringelfjordsvägen, där husvagnarnabrukar stå nu för tiden.

Där i viken hade vi båthus och litebas, som man säger. Där hade vi allaflottbåtar och även de koppel somman sammanfogade länsarna medupplagda. Det finns inget kvar därav vår bas mer än plinten till speletsom vi hade för att spela upp motor-ekan med.

Det var noga med att ta hand omstopplänsarna och de där kedje-kopplena som man kopplade ihoplänsarna med. Det fick man göravarje år när vi tagit in länsarna. Deskulle läggas upp och torkas för attanvändas nästa år.

Länsarna strölades för att de skul-le ligga luftigt. Det var tunga saker dedär länsarna. Vi fick bogsera länsar-na med motorbåten till upplägget,sedan drog farsan upp dem på landmed hästen. Det var även ett par mansom strölade länsarna för tork.Läs hela artikeln i sommarnumret2011 sid 6.

När järnvägen kom tillbyn…Elon Hedlund från Särna minnsoch berättar om när Järnvägenkom till Särna, - och dess upp-gång och fall.En järnvägsepok som blev ganskakort. Dryga 40 år är nämligen intenågon lång tid i järnvägssammanhang.Hösten 2009 satt jag än en gång i ElonHedlunds kök med Elon på ena sidanbordet och jag på den andra. Mellan oss stod förutom kaffekopparett digert brödfat med allehanda här-liga bakverk som Elons rara samboTorborg dukat upp.


Forts. Sid. 10

ELON HEDLUND i vit dräkt Bild: Elons arkiv

Om flottarkärleksjöng Gösta "Snoddas" Nordgren.

Snoddas var flottare tillyrket och bandyspelare i Bollnäs GIF. Gösta slog igenom somsångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands legendariska radiopro-gram Karusellen. Han sjöng låten Flottarkärlek. Efter denna succé blev han "Snoddas" med hela folket och vi drabbadesav snoddasfeber.

Foto: Vännäsbergets Intresseförening


LEO EINARSSON

Miljövårdspriset…

Leo var en välkänd man i bygdeninte minst för sina insatser förmiljön och att hålla stigar ochvandringsleder öppna. 2008 fickhan Älvdalens Kommuns miljö-pris på 10.000 kr. För att hafrämjat intresset för naturvårds-arbetet i Älvdalens kommun samtför att väcka engagemang förnatur- och kulturvärden i kom-munen.

Leos kommentar var ”- ”Visst är det roligt med kommunsnaturvårdspris,Men bästa belöningen är alla dehärliga naturupplevelserna påmyrar, fjäll och i skogar jag fåruppleva”.”Leo gör faktiskt skäl för sitt namn(Leo= lejon på latin) med stort skäggoch yvig man som dock glesnat litemed åren. Men ett lejon är han, i alla fallnär det gäller att ryta till i miljöfrågor.

I dag är Leo en lite äldre man isom i år faktiskt fyllt 71 år (år2010) men fortfarande en kraft-karl. Leo bor större delen av åreti sin fäbodstuga Nysätersvallenintill Vedungsfjällen i Särna.Det är egentligen väglöst land ochhan har tre kilometer till den lilla bynÖjvassla där han har bilen när vädretoch väglaget inte tillåter att han påettans växel skumpar sig upp efter sti-gen till stugan i sin gamla rostigaVolvo 245. Vintertid är det mest ski-dor som gäller.

Bor året runt i väglöst landLeos andra hem har han nere i bynSärna, där hustru Ines väntar ner Leoen gång i veckan, annars är detNysätersvallen som gäller, 325 dagarom året.

Förutom Leos insatser med att hållarent på fjället, märka ut och hålla stigaroch spänger i gångbart skick, bygga

vindskydd och dass, så har Leo alltidhållit korpgluggarna öppna för vadsom händer i skogen och på fjället,Han larmade tidigt om hur skogsbo-lagen gick allt högre mot fjällen.

Leo stoppade även en fyrhjulings-led som skulle passera genomFjätälven som är ett av våra mestskyddsvärda områden.

Under 1980-talet resulterade skrivel-ser och uppvaktningar, debattartiklaroch skrivelser att man lyckades fåDomänverket att ta sitt förnuft tillfångaoch avstå försäljningen av 380 ha fjälls-kog mellan och Nysätern och Öjvass-la. Skog upp mot 700 meters höjd överhavet sparades. En av de främsta gär-ningar under alla år, enligt Einar själv.Läs hela artikeln i vinternumret2010 sid 11.

På besök hos LeoEinarsson …Leo Tyckte att jag (Hans) skullekomma upp och hälsa på honom,så en dag i höstas så åkte Eva ochjag upp till Öjvassla där allmänväg slutar. Jag måste erkänna atttrots att jag känner bygden nog såbra (och ibland bättre än någonortsbo) så är den här delen avbygden en vit fläck på min karta.Öjvasslan och Nysätersvallen liggeröst om Fjätälven upp motVedungsfjällen, två mil norr omSärna med några kilometer kvar tillVedungsfjället. Byn består av 10 går-dar med nio bofasta personer. Bynhade en skola 1915-1940. Den ladesner på grund av vikande födelsetal.

Sommaren 2011 åkte viupp till byn Öjvassla ochtanken var att vi skullevandra de tre km upp tillNysätersvallen.Men när vi kom upp till Öjvasslanstod redan Leo där med en gammalVolvo 145 och väntade på oss. Påettans växel skumpade vi i ett parhjulspår upp mot Nysätersvallen.

Plötsligt tog hjulspåren slut ochvi fick ta till apostlahästarna. Stigen gick över en myr som var välspångad. Naturligtvis gick vi påspången, vilket vi inte skulle ha gjort. Vi fick en skarp tillrättavisning.Spången var till för myrorna, inte föross! Jag hoppade ner i myren menEva som trodde att Leo skojade fort-satte att gå på spången och förpassadeett antal myror till en “bättre” värld!

Efter denna malör verkade det somLeo plockade bort oss från sin listamed “miljövänliga bekanta” och Leosi vanliga fall vänliga stämma ficknågot lite hotfullt i tonen.

Leo visade i alla fall Nysätersvallenför oss på ett mycket trevlig och till-mötesgående sätt.Läs hela artikeln i vinternumret2011 sid 20.

Leo Einarsson borensam på fjället…– Han saknar el och längtar intetill Särna, inte ens de kallaste vin-terdagarnaI Öjvasslan tar vägen slut. Där boddedet en gång ett 70-tal personer. Nufinns det ett fåtal hushåll kvar.

Där möter Leo med sin snöskoter.Enda möjligheten att ta sig till fäbod-vallen är med skoter eller skidor, treoch en halv kilometer.Det är långt till gruvan i Falun,där Leo en gång jobbade.Den gamla fäboden, Nysätern liggerpå 750 meters höjd.

Där bor han året om utan el ochutan längtan till Särna.

– Det är så surrigt där nere. Ensamtblir det aldrig här, menar han.

– Jag är själv ibland men aldrigensam. Jag har min terrier Foxie, fåg-larna, räven som kommer varje kväll.Har till och med haft björnbesök.Förra året hälsade en björnhona medtre ungar på.

Läs hela artikeln i vinternumret 2011sid 23.

Särna station med Nipfjället, Städjan och Fjätervålen skymtande i bakgrunden.

Vykort troligen taget på 30-talet. Lägg märke till hur öppet landskapet var.Fotograf: okänd

”Tomten” Leo besöker Kringelfjordens

traditionella nyårsbrasa.

(Troligen inför nyåret 2004-05)

Foto. Carina Ström

Jag bad Elon berätta omJärnvägen till Särna.- Det var en stor händelse i bygdennär järnvägen äntligen stod klar tillSärna, säger Elon.Många yngre har nog undrat varförman drog järnvägen till Särna viaVansbro och Sälen då man redan påden här tiden hade dragit järnvägfrån Mora till Älvdalen?

Men på den tiden tyckte man att detvar naturligt att samhällena iVästerdalarna, Vansbro, Lima,Transtrand, Sälen och Särna på någotsätt tillhörde samma region. Man hade möten i Lima medberörda parter, jag tror det var1924. Man diskuterade hur manskulle gå vidare med järnvägen.

Då fanns det med en man härifrånsom hette Jacob Jonsson. Jonssonvar Idres och Särnas representant påmötet. På mötet beslöts att med tanke påskogsbruket så var det en bra lösningatt gå vidare med Västerdalsbanan tillSärna i stället för att förlänga Älvdals-banan upp till Särna. Bygget av den 12,7 mil långa linjenigångsattes av kommunerna eftersträckan. Vid invigningen av Särna station 1928var jag fyllda sex år. Läs hela artikeln i sommarnumret2010 sid 7. (Delar av denna intervju fanns även med

i sommarnumret 2018 i samband med

90-års jubileum av invigningen).

INTERIÖR FRÅN RASTSTUGAN VID NYSÄTERN. Foto. H. ForsslundRaststugan har Leo egenhändigt rustat upp och som man får låna gratis! Tror intenågon raststuga i fjällvärlden kan mäta sig med denna när det gäller mys- och kvalité.



Forts. sid. 12

Spår av tretåig hackspett Foto: H Forsslund

Tretåig hackspett räddar skog…Leo berättar för Eva och mej påväg upp mot NysätersvallenDen här skogen har jag t.ex. lyck-ats rädda med hjälp av den tretåi-ga hackspetten, berättar Leo.- Kom skall jag visa er hur manser att den tretåiga hackspettenfinns i området. Vi går mot några gamla granar somhar ett antal djupa ringar skurna runtstammarna. Det här är hackspettarnas insekts-fångare. Den tretåiga gör dessa ring-ar som sedan kådan sipprar ut i ochsom hackspetten gärna suger i sig,dessutom fastnar insekter ofta ikådan. När hackspetten väl gjort dethär jobbet kan han ta det lugnt ochbara flyga runt och suga kåda vittjasina insektsfällor.

Den tretåiga hackspetten har mins-kat betydligt i antal under senare år.Orsakerna är att det finns allt mindremed obrukad skog och död ved. Närjag fick höra om avverkningsplaner-na så gjorde jag skogsbolaget ochpressen uppmärksamma på före-komsten av tretåig hackspett i sko-gen, och skogen fick förbli orörd,berättar Leo när vi tar oss fram på sti-gen mot Nysätersvallen.Läs hela artikeln i vinternumret 2011sid 20.

Särnaheden byn somhägrade…En liten berättelse om vedermödornaatt ta sig dit!Ljusa barndomsminnen berätta-de av Leo Einarsson För ett antal år sedan utlystes en täv-ling om vilken by som är vackrast i

vårt land. Klövsjö i Jämtland blevframröstad att få epitetet, men troli-gen hade ingen tänkt på att lämna för-slag på Särnaheden.(Kanske skall Klövsjöborna varaglada för detta).

För Särnaheden, eller “Hea", sombyn i dagligt tal kallas, är onekligenväldigt vackert belägen med utsiktöver sjöar, skogar, berg och fjäll.Särnaheden, nära men ändå långtborta.

För oss småpojkar som växte uppi norra utfarten av Särna varSärnaheden alltid något som låg näramen ändå långt ifrån, ett ställe som vihört talas om och gärna ville besöka.

Vi visste att det var där hanbodde, han, den store och omta-lade - skidkungen. Han som erövrat Sveriges förstaolympiska guldmedalj långt borta i

världen i en ort med ett konstigtnamn, Sankt Moritz eller något.Pappa hade berättat att detta händesig år 1928 och att skidkungen vunnitfemmilen med närmare en kvart förenärmaste man.

Det tog många år innan vi fickäran att besöka Särnaheden,- detta underbara ställe på jorden.Men vi småpojkar, och även äldre förden delen, brukade samlas nere vidlandsvägen och vinka av GDG-bus-sen när den for norrut på kvällen.GDG stod för bussbolagets namn ochbetydde Göteborg-Dalarna-Gävle. Bussen var en brandgul farkost medlång motorhuv som längst fram varförsedd med två rör där det alltid bru-kade hänga en eller flera cyklar fast-surrade.Läs hela artikeln i vinternumret 2010sid 8.

Välkommen till Norra Dalarnasledande fastighetsmäklare.

– Största utbudet av fjällstugor, villor, bostadsrätter och tomter.

Vill du veta vad din bostad är värd idag?- Prata med oss för en kostnadsfri värdering. Vi finns alltid nära till hands.

Fastighetsbyrån Idre 0253-201 80 • [email protected]/idre

Följ oss gärna!Fastighetsbyranmoraidre

SÄRNAHEDEN

Bilden är ett gammalt vykort, antagligen tagen tidigt 50-tal. Fotograf: okänd

— KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt12

Cyckelfika…Min far arbetade några somrarmed att sätta upp vägräcken iGrötholberget väster om Idre.Under sommarloven bodde jag oftamed honom. Ibland hade han ärendehem till Särna och då blev det cyklarsom utgjorde fortskaffningsmedlende fyra milen. Far på en grön cykel avmärket Vauxhall med fack för pump,solution och gummilappar underpakethållaren.

Dessutom några enkla verktyg,väl inlindade i en tygtrasa för att för-hindra skrammel på de gropiga grus-vägarna. Själv åkte jag på mors gamlaHusqvarna med helgjuten ram ochmed sitsen nedsänkt i nedersta lägeför att nå ner till pedalerna i tramplä-get närmast vägbanan.

Vår första anhalt brukade bli Älv-ros, där vägen mot Sörvattnet tar av.På en röd liten byggnad på översidanav vägen fanns en skylt med inskrip-tionen "Drick Pommac - väl avkyld"Med mindre stil stod det "Inregvarum". Sittande på vägkanten bru-kade vi åtlyda uppmaningen genomatt dela på en flaska. Huruvida den var väl avkyld minnsjag inte, men försvinnande god varden. Månntro om det var tillsatsen av“inreg varum” som gjorde den sågod? var min sista tanke innan vi drogvidare mot Särnaheden.

"Åk på vägens vänstra sidaannars kan du ont få lida".Sällan var vi längre än en halv meterfrån vägkanten på vår färd söderut.

Pappa hade en skorem av läderknuten på baknavet. Knutens tyngdgjorde att remmen stod stilla närnavet snurrade.

På så sätt var navet självrensande ochglänste alltid som det finaste nysilver.

- Nu, när vi kommer tillSärnaheden, ska vi gå in på ettkafé och fika, sa pappa.- Kom ihåg att ta av dig mössan ochsitt snällt och stilla. Hon som harkaféet kan vara väldigt sträng ochbestämd!

Med den förmaningen ringande ihuvudet stegade vi in. Pappa beställ-de en halva kaffe med bröd och jagfick en hel sockerdricka alldeles förmig själv. Pappa kom i resonemangmed några farbröder med konstiganamn. Det var "Småland" och"Skåningen", "Tippar Ström" och enpratglad man som hette Cecil-Harald.Att för en yngling i den åldern klämmaen hel sockerdricka och sedan sitta stil-la någon längre tid var svårt. Allrahelst som kaféet var byggt över en por-lande bäck!

Läs hela artikeln i vinternumret2010 sid 10.

Så efter några trevade försökligger den äntligen där, snööön! Jag tar den första skidturen frånmin lilla fäbodstuga (som nuvuxit till sig med annex för uthyr-ning) vid Nipvallen på Nipfjälletssluttning. I dag ligger snön tillräckligt djup såjag ta en tur upp mot städjan.

Det är vindstilla och det enda sombryter tystnaden är skidornasswisch, swisch. Jag skidar upp mothattfjällets brätte. Här uppe ser verk-ligen städjan ut som en medeltida”topp hatt”. Fjället som nerifrån ser utsom en rakt uppstickande vulkan harfaktiskt ett svagt sluttande brätteunder ”Lillstädjan”. Ett brätte somnästan går runt hela Städjan och somibland är upp mot hundra meterbrett.

Snart står jag på där uppe på brättet.Turen gick inte helt smärtfritt då ski-dorna emellanåt smektes av den litehårdare delen av naturen. En del ste-nar stack upp så man kunde undvikadem, andra lite lömskare gömde sigunder den lätta snön.

Klokt att jag tog fram mina ”gam-melskidor” av hickory och med stål-kant. Det var länge sedan dessa gamlavänner var ute och motionerade.

Välkomna önskar

Lena med personal!

Tel. 0253-108 51

Lunchbuffe mån-fre 11-14.30

À la carte & fullständiga rättigheter

Mat lagad med

kärlek

PUBKVÄLLAR AFTER WORK

HOCKEYKVÄLLAR AFTER SKOTER

Konferenser, släktträffar, fi rmafester, middagar m.m.

Boka hos oss!

Öppettider för À la carte & evenemang se FB

Leo Einarson på 40-talet vid en hässja i Särna Bild: Leo Einarsson

Reklamaffisch från förr

Inreg. varum.

I huvet på Inge

IInnggee BBlloommbbeerrggMin vän Inge kåserar ochberättar om härliga fjäll/skid-upplevelser mm.Min vän Inge är fritidshusägare iÖjvassla och numera även stugägare iGammelsätern på Nipfjället. Inge är en populär gästskribent tilloch från i Kringelfjordsnytt sedannågra år. Inges naturintresse lyser all-tid igenom, och framförallt vurmarhan för vinteräventyr i Särna-Idre-Grövelsjöområdet av naturliga skäl.

Hans

Foto: Leif Östergren



Forts. Sid. 14

Hickoryplanken verkade gilla attkomma ut. De var nästan som ystrafjällkor, nyss utsläppta på första vår-betet.

Vedungfjällen ochÖjvassla, - den för-sta kärleken…Jag står och tittar bort motVedungfjällen. Jag blir varm ihjärtat och får nästan en tår iögat. Det var där allt började engång. Det var där jag en gånglärde mig älska dessa Dalafjäll.Jo visst, jag har flyttat över Lilfjätensoch Storfjätens breda dalgång tillNipfjället, men som alltid är det tillfäl-ligheterna som styr vart man i slutän-dan hamnar, men den första kärlekenär alltid den starkaste och den manminns bäst!

Många mil på skidor genom årenVid min gamla lilla stuga alldeles vidåkanten i den lilla byn Öjvassla harmånga härliga skidturer börjatgenom åren. Den lilla byn Öjvasslaligger vid Vedungfjällets fot perfektbelägen för skidäventyr.

Jag har ofta valt leden upp motNysätersvallen med sina vackrafäbodstugor. Det finns även ett myck-et vackert fritidshus av modernareslag som ligger vidunderligt vackertmed utsikt ända bort mot Fulufjället.I den stugan bodde till ganska

nyligen en av Särnas original och mil-jövän, Leo Einarsson. Leo bodde här iväglöst land ensam större delen avåret. Jag hörde rätt nyligen av HasseForsslund att Leo lämnat fjället för gotti somras, och nu mer fått en välförtjäntvila på Särnas vackra kyrkogård.Mina skidturer på Vedungfjälletgick ofta över Stormyren ochMorkölen till den lilla raststuganMorvallen. När vårvintersolen stod högt och vin-den var loj och dagarna längre, dåkunde färden gå förbi Leos stugtrapp,över fjället ända ner till Lövhögen påHärjedalsidan. En lång men vackertur som kunde vara lite slitig på hem-vägen innan man kom över fjället ochfick fina utförslöpor tillbaks ner tillstugan och välförtjänt vila vid brasan.

Så här i början av november ärdagarna väldigt korta så jag vänderbåde skidorna och tankarna tillbakafrån ”Städjan-hattens brätte” till efter-middagskaffe i den ”blå timmen” imin nuvarande hemvist, stugan vidNipvallen på Nipjällets sluttning.

Upptäck mitt gamla hemfjäll,Vedungen…Bestäm dig redan i Särna. Åk iriktning mot Sveg. Redan efter ettpar hundra meter, när du passe-rat bron, tar du till vänster motNordomsjön. Därifrån är det arton kilometer tillvägs ände, byn Öjvassla. Vägen är ibra skick och du kan inte undgå attnotera vita mossbäddar i den glesaskogen. Mellan de smala trädstam-marna släpps ljuset fram och efternästan varje kurva glimmar det till iytan på någon av de otaliga tjärnarna.Orörda vattenspeglar. Det är som i sagans värld. En ensamtall, en blånande siluett och du ärframme vid Flovallen.

Fjätälven flyter här majestätisktoch sannolikheten för att någonstår mitt i forsen och kastar flugaär stor. Här finns det riktigt fiskevat-ten. I något av älvens många bäcktill-flöden går det nästan att ta på röding-en. Öjvassla är slutstation för bilfär-den men bara början på den upplevel-se som du nu bjuds.

Parkera vid den gula postlådan. Förmodligen möter du någon av bynstiotal fasta invånare. Flera är barnföd-da på plats och kan berätta om bynsgamla skola, om kärnat smör, getostoch långa dagar från förr.

Målet är nu Nysätersvallen. Dit är det två och en halv kilometer.Det är väl skyltat och vandringenskänker dig en tystnad så tyst att denkan höras. Vägen slingrar sig uppför.Passa på att ur kupad hand dricka detkalla strilande vattnet från fjället.

Nysätervallen omfattar ett tjugotaltimrade hus. Varsamt bevarade och väl underhåll-na. Här står boningarna sida vid sidamed eldhusen (störrös). Stigar sökersig fram där naturen tillåter ochhögst uppe på vallen, runt sjuhundra-metersnivån, är utsikten magnifik.Den fjällnära skogen ligger vid dina

fötter och när du lyfter blicken kanden fånga Fulufjäll långt bort i söder.Vedungsfjället ligger alldeles intill,men norrut. Kanske rastar du i detöppna eldhuset. Ett troll sitter redanpå trappan och väntar. Koka ditt kaffeöver öppen eld och prova någon avbritsarna som också inbjuder tillövernattning.

Sommarleden till Vedungsfjälletgår du lätt.Inga spetsiga stenar, inga vattendragsom ska vadas.

Hela naturreservatet är som ett sals-golv. Du kan hela tiden se Vedungen.Fjället är mjukt och välformat. Utanatt du tänker på det är du uppe påöver tusen meter. I bra väder skådardu Norge i väster. Lofsdalen rakt nor-rut, känns som ett stenkast bort, trotstjugo kilometer fågelvägen.

Hyr

Bilen

här

Foto: Björn Jonsson / Grövelsjöns Fjällstation

Inges stuga vid ÖjvasslanFoto: H Forsslund

Nysätersvallen Foto: H. Forsslund


Forts. Vedungfjällen

Att vistas en stund uppe påVedungen och låta digsmekas av lätta vindar äratt finna själen. Här finnerdu ännu ett stycke Sverige.Nu står du inför ett val. Kanske vill duåtervända till byn eller övernatta påNysätersvallen? Då vrider du kom-passen rakt söderut för att nå till dinvila. Har du tältet med dig kan du slåner pinnarna nästan var som helst.Marken talar till dig. Berättar sin his-toria, visar sina färger.

Att vandra i Vedungens närhet ärockså att passera gränsen mellanDalarna och Härjedalen. På dalasidan ligger Morvallen. Engammal fäbodvall som beboddeslångt in på 40-talet. För att komma ditnyttjar du säkrast kartan även omskyltar kan bekräfta att du är på rättväg. Storslagen natur finner du ocksåi passagen mellan Göstatjärnarna därett bad är ett måste.

Vattnet från tjärnarna letar sigvidare genom urskog där skägg-lav klär de långa men späda gra-narna.Du leds till det vilda och vackraYxningåfallet. Regnbågens färgergnistrar i miljarder vattendroppar.Tillsammans skapar de krafter somkan få stenar i rullning. Stigen tillba-ka till Öjvassla är väl trampad.

Även skogens konung kliver i dettastråk. Om natten bereder han mar-ken för dina steg och gör din vand-ring lite lättare. Men ibland kan urs-kogen bjuda på utmaningar.

Mycket mer finns att berätta. Om brandfältet från 1959, omvidsträckta hjortronmyrar, renbe-te, lappkåtan och om "början". Det är i "början" vattnet från myrarnapressas samman och bildar ett flöde,som blir en bäck, som tillsammansmed andra bäckar formar en älv.

En älv som i sin tur föder att naturenär oändlig ett oändligt kretslopp.

Foto: Bilderna ovan H. Forsslund

Bilden under I Blomberg

■■

Foto: I. Blomberg

Låt fjällvind blåsa hjärtat rentLåt fjällvinden smeka kinden

Låt regn skölja ansiktetLåt fjällvind blåsa hjärtat rent

Kom och se Lekfulla ljusetOch lysande Himmelsstöttan

Kom, lek med fjällvind

Var inte rädd. Ge dig iväg långtVar inte rädd. Vind visar väg!Låt fjällvinden smeka kinden

Kom!

Jonna Jinton,


Ett av mina härligasteskidminnen. Många av er har väl precissom jag kastat längtandeblickar bort mot de norskafjälltopparna som syns långt iväster från toppen avFjätervålen och Idre Fjällklara dagar.

De toppar man ser tydligast ärRendalssölens höga spetsiga tretoppar som nästan når upp till1800 möh. Visst har vi fina fjäll här i närområdetmen gräset är bekant grönare pågrannens tomt, nej så kan det natur-ligtvis inte heta när det gäller skidåk-ning. ”Snön är allt vitare på grannensfjäll” måste det väl heta?

En medelålders man måste välockså få drömma om lite äventyr…- och längta efter lite nya utmaningar. Att skida upp för Rendalssölen brantatoppar kanske är lite i tuffaste laget för ennybörjare på topptur, det fattar man ju.Man behöver inte sikta på de svåraste. Det finns många härliga fjäll i dennorska fjällvildmarken, från Valdalenoch västerut, det vet jag.

Mina föräldrar skaffade hus iKringelfjorden 1981, så jag har till-bringat mycket tid i här uppe i NorraDalarna sedan barnsben.

Naturligtvis gjorde familjen mångautflykter, bland annat många gångertill Elgå i Norge och fascinerads av demånga höga och spännande bergenman passerar på vägen dit.

Vår vintern 2019, entoppvinter – med liften ifickan…Vintern 2018-19 var verkligen entoppvinter, - inte bara med tankepå den fina snötillgången utan detbästa började med att min kompisNiklas ringde och glatt berättadeatt han hade införskaffat randoneeutrustning. En vad, sa du?Hörde jag mig själv säga.– Det är en specialutrustning förtoppturer, sa Niklas. Det heter rando-neeutrustning bland de stora grab-barna. Randonee är det franska ordetför skidtur i alpinterräng, men vi van-liga dödliga kan väl kalla toppbestig-ning på skidor, fortsatte Niklas.

Jag frågade Niklas vad som var såspeciellt med de här ”franska ”ski-dorna.

Niklas förklarade att det de här ski-dorna var en utveckling av våra för-äldrars gamla fjällskidor, hickory-planken med stålkant som mankunde variera med lös häl på plattenoch uppför, samt låg fästpunkt utför.

Tekniken har gått framåt och ski-dorna går både uppåt och utför…Niklas fortsatte, – Tekniken har gåttframåt och jag skulle nog säga att dethär är en bra alpinskida, fast någotlättare och kanske inte riktigt likabreda. Bindningen är nog den bästadetaljen. Det är så enkelt att skiftamellan ”gåläge” med lös häl ochutförsåkningsläge med fast häl somdu är van med från dina vanliga sla-lomlagg, berättade Niklas. Sedan detbästa av allt, - du har liften i fickan!

Nu fattar jag ingenting, vad menardu med liften på fickan? sa jag. – Stighudar! sa Niklas. Inte så myck-et hud nuförtiden, men namnet häng-er kvar från förr när man använde säl-skinn.

Idag är det plyschremsor med själv-häftande beläggning man använder.När du skall brant uppför så rullar dubara ut stighudarna och fäster underskidorna. Sedan kan du gå rakt upp-för i nästan 20 graders lutning, dukan till och med ha stighudarna kvarnär du åker utför om du tycker att detär lite för brant, fortsatte Niklas.

Finns det ingen nackdel med denhär utrustningen då? frågade jag. Jo, sa Niklas, priset!

Man kan väl hyra sa jag, somgenast tände på det där med ”liften påfickan,” lite lat som man alltid varit.

— Vad säger du, skall vi göra entopptur i vinter, frågade Niklas?Det här verkar helspännande, klartjag hänger på, sa jag och fick en käns-la av skräckblandad förtjusning…

Niklas och jag är gamla kompisaroch har natur och motion som ett avvåra största intressen.

Varje år gör Niklas och jag någoteller några ”små äventyr”, som HasseForsslund brukar säga. Vi har bl.a. cyklat Siljan runt, cyklatpå skogsstigarna runt Kinnekulle iVästergötland och naturligtvis åktskidor och vandrat häruppe i våravackra härliga fjällområden. Men det här med topptur var någothelt nytt och ganska okänt.Så satt vi där en dag i Kringlan,Niklas och jag, planerade vårtlilla, eller med vår erfarenhet påområdet ”stora äventyr”…Vi förstod ganska snart att vi bordeha någon med på turen som hadelite mer erfarenhet, och som hittadei området.

Vi ”googlade” och hittade någotsom hette Experience Grövelsjön, ettföretag som drivs av Björn Jonsson,och som har jobbat med fjällguidningi många år. Björn bor dessutomsedan 2007 i Grövelsjön.

Vi fick ett gott intryck av Björn, ochhan kändes flexibel och lyhörd för våraönskemål om att försöka ta oss upp påElgåhogna, - ett norskt fjäll med sinamodiga 1460 meter över havet.Björn sa att han hade några luckor ikalendern framöver så vi bokadedirekt i en lämplig dag.

– Vi får väl se om vi tar oss upppå Elgåhogna, sa Björn.Det är inte riktigt vi som bestämmer,i fjällvärlden är det fru väder och bro-der vind som har sista ordet, sa Björn,men det finns flera andra trevliga alter-nativ att välja på om de kniper.

Topptur= Toppskidåkning!Ett av mina härligaste skidminnen Text & bild: Anders Lilienberg

Kringelfjorden

RENDALSSÖLEN Foto: H. Forsslund

Forts. Sid 16.


Så var dagen T som i topp-tur inne…Ryggsäckarna och bil var pack-ade och vi skulle träffa BjörnJonsson och en kompis tillhonom klockan elva, uppe vidRenbitens lilla af fär vidStorsätern i Grövelsjön. Renbitenförresten drivs av samen PeterAndersson och hans fru Helena. I Renbitens lilla bod säljer Peter same-produkter som renkött i olika förädla-de former och vacker sameslöjd.

Vi tog en avstickare upp till IdreFjäll där vi hämtade upp min inhyrdautrustning (hörde sedan att vi kunnathyra utrustningen på GrövelsjönsFjällstation, vilket sparat minst enmils bilkörning).

Vi kom i alla fall i tid till vår mötesplatsvid Renbiten, och där stod redan Björnsom hälsade oss välkomna. Björn presenterade sin kompisAndreas Klaesson som även hanskulle hänga med på vår tur.

Vi bytte fordon till Björns mini-buss och åkte den vackra fjällvä-gen mot Little Elgåsjøn eftervägen mot Elgå. Under färden fick vi veta att vädret noginte tillät att vi tog oss upp påElgåhogna, vädret var visserligenvackert men lite för blåsigt för att detskulle bli någon trevlig upplevelse.

Björn hade valt ut en annan rutt åtoss, upp på grannfjället Storslåga,1326 möh. Kortare frammarsch och

en lite bekvämare uppstigning medtanke på vindriktningen. Niklas och jag kände att det var rättatt vi som nybörjare anlitat en profes-sionell fjällguide. Annars kansketoppturen blivit ”oförglömlig” av heltandra skäl än vad vi tänkt oss.Vi parkerade minibussen invidLittle Elgåsjøn…På med skidor och ryggsäckar ochvar sin ” digital fjällräddare”. Entransceiver (lavinsändare) som vi ficklåna av Björn. – Det skall naturligtvisinte hända något, jag har planerat rut-

ten på ett säkert sätt, sa Björn. Men på vinterfjället är det bra medbåde ”hängslen och livrem”. Det göratt man känner sig mer komfortabeloch man fungerar bättre. Vi började vår tur med att skida istrålande solsken igenom denvackra fjällskogen längs medsjöns västra sida. Det kändes fantastisk att kunna tasig fram så enkelt i den djupa snön,och stighudarna gjorde verkligensusen när det började luta uppåt.

Forts sid. 18

Tel. 070-607 56 02 • Följ oss gärna

HYR SKOTER och kör själv eller HÄNG MED PÅ SKOTERSAFARIUTHYRNING: skotrar, pulkor, kälkar, kläder

Walls SärnaSkoteruthyrning Gräv & chakt-Skotersafaris arbeten • Betong • Grus

Vi hjälper dig med GRÄV & CHAKT som:Grundplanering • Dränering • Dikesgrävning • Kabelgrävning • Betong

Knappgården Särnaheden

Hyr vår 5,5 tons minigrävare och gör jobbet själv…

[email protected]

Den vackra fjällvägen mot Little Elgåsjøn efter vägen mot ElgåFoto: H. Forsslund

Forts. Topptur…


– TOPPEN I IDREFJÄLLENFjätervålen

Köp Idrepasset! 77 nedfarter Fjätervålen +Idre Fjäll +Idre Himmelfjäll

FÖLJ OSS OCH INSPIRERAS!

15% rabatt påSkipass SkidskolaSkidhyra4/1-2/2Förbokning krävs!

piipkS påtttabarra15%

s!vvsäg krräörboknin

/14/1-2/FFö 22/214//1 ayrkidhdskoS lakds

pasikS spdiipkS

s!

la

t Digsur jöffökeffeert få den pti er av

r soäxja in era pmnäLTFITTING MED BOO

ÄJA PPERFEKTTA

c.

s- oroTTod kem

ffd kaemej mlljäVTTEROSK

t Dign äxaja ptk

er pläjå hr sTFITTING

OR XÄ

. 52-16.r vv.gaaderh ffrc. glninlirvgrod k

ur thcunler lls euaepffffeur tgsamiddrön fföalle

URER MED GUIDE TTNYHE

erniotkktletvairh pcp- opurG.errötkkturtsidinka snrfaer

es migervv Sra aavgår nai hVSKIDLEKTION I VINTER!

UNNA DIG EN

.er.

t esSKIDLEKTION I VINTER!

kka soB

raeprplh väcolen erbvåertätjF

SS OCH INSPIRERAÖLJ OF

pd

ivitkkta, aloksidks, ssapik

uvsbliräs, nuhsderade p

räWWät 48 k

sig smaer stsi

jr

idkgsalktsröuder fföjlen erb

!SSS OCH INSPIRERA

g mm pnintsurt, uer,ett

ohsidka, slgoksidkk, situ

ra, var,åpsdgl

näa lg i a

m fint 48 kde minalppokvg

lavninkåid

ga

gl

e!len.svaertaå fjg mm p

p mm. a. tysl

ga, beb ll

gbr em äv 4,6 k

jaav

a dernå. 18 löjlljde mi

a

KV

ssaepdröp IK

SÖPPEÄLLVVÄKÖPPEVINTERNS

jer FFjedfartet! 77 n

9 den 2on stop till kl. 1ki nST! SÖPPEgligen 14 decaÖppet dTTIDER! ÖPPE

UGBOKNINGT S|211 43 -253TEL 0

jäe FFjdrlen +Iåervjät

amt onber sem3 & 30 dec9 den 215, 10 februari kl. 9-ber – 9 femgligen 14 dec

ALENVTERAJ@FUGBOKNING

elfjäe Himmdrll +Ijä

16.-a 7eckar vgadsamt on16.pril kl. 9-9 aebruari – 115, 10 f

.SEALEN

llelfjä


– Märker du sa, sa Niklas,man glider inte en millimeterbakåt med stighudarna på!Snacka om fästvalla, fast mankan ju undra var man fickvåra stighudars föregångare,sälskinnen från häruppe?Vi befinner ju oss så långt från hav påbägge sidor man kan komma på denSkandinaviska halvön?– Inte så konstigt, sa jag, Sälen liggerju bara åtta mil fågelvägen härifrån!

Vi skidade på i lugn takt, och efterca en timmes skidande stannade vitill strax nedanför trädgränsen, för envindskyddad lunch i solen innan ”all-varet tar vid”.

Efter lunchen höll Björn en litenintroduktion om säkerhet på vin-terfjället.Vad man bör tänka på och hur manupptäcker lavinfarliga områden etc. – För att en lavin skall gå i torr snökrävs en lutning på ca 25 grader,berättar Björn. Ni kan själva enkelt mäta lutningenpå fjällsidan genom att: 1. Ställa den ena staven vertikalt ibacken. 2. Lägg sedan den andra horisontelt mel-lan backen och den vertkala staven.

3. Hamnar den horisontella i mitten påden vertikala staven, lutar sluttningen25 grader. 25 grader motsvarar för övrigt ungefärlutningen på en svart pist i ett skidsys-tem, fortsatte Björn.

Björn grävde sedan ner en trans-ceiver som vi fick ”spåra upp” för attvi skulle se hur den fungerade omnågon av oss mot all förmodan ham-nade under snön. Transceivern fun-gerade, och vi kunde lägga till ännuen bit fjällkunskap.

Mätta och glada fortsatte vi vårfärd förbi de sista vindpinade, kro-kiga tallarna och ut på kalfjället. NU kändes det verkligen att äventyretbörjade på riktigt. Vinden tog i, löss-nön dansade runt smalbenen, ochemellanåt tog den även en sväng upp iansiktshöjd, men en förlåtande solgjorde det hela rätt behagligt ändå.

Lutningen blev stundtals brant ochjag blev återigen imponerad över detfäste som stighudarna gav. Det varnästan som att gå uppför fjället en van-lig sommardag, fast kallare förstås,(och längre skor). När lutningenökade så fick vi användning av bind-ningens ”hälhöjare”, vilket gjordebestigningen ännu enklare då fotenfick en behaglig vinkel mot fjällsidan.

Bitvis tog vi ganska många höjd-metrar på kort tid. Vi stannadetill ibland för lite kort vila, menockså för att njuta av de fantastis-ka vyerna.Björn hittade en djupsnöficka i lä ochville passa på att demonstrera ett av deviktigaste hjälpmedlen på fjället närvinden och snön tar i och tröttheten

sätter in, den röda vindsäcken! Den,en spade, lite mat och varm dryckkan vara räddningen när man över-raskas av dåligt väder, fick vi lära oss.

Naturligtvis kan även vindsäckenanvändas bara som skydd för vindenför en stunds solande och fika, vackramen lite blåsiga vinterdagar sa Björn. Vindsäcken har räddat många liv.

Forts. Topptur…

Elgå

Grövelsjön

Litle Elgåsjøn

Norska Statens Kartverk - Blad Elgå

STORSLÅGA

– Märker du, sa Niklas, man glider inte enmillimeter bakåt med stighudarna…


Björn ville vi skulle testa hur mananvänder vindsäcken.Vi grävde ett dike i snön med plats förbenen och en ”sittbänk” ovanför, ski-dorna lade vi uppochner på sittbän-ken att sitta på. När vi satt oss drog vifyra gemensamt vindsäcken över ossoch ner under rumpan bakom oss.Trots att det blåste ordentligt så sattvi alla helt vindskyddade, utan att detkändes trångt. Det var inte svårt attfatta vitsen med vindsäcken. Man kani lugn och ro sitta och dricka någotvarmt, peta i sig lite choklad och nöt-ter medan man t.ex. studerar kartan.Har det varit tufft och stressigt ute påfjället så kan man här få det lugn ochenergi för de kloka beslut man kan-ske behöver inför turens fortsättning.

Små äventyr kan bjuda på storaoförglömliga stunder… Vår lilla grupp var inte behov avnågon vindsäck för vila just dennadag, även om det kändes som ”bro-der vind” tog i från knäna emellanåt. Vi packade ner vindsäcken och skida-de vidare upp mot Storslågas toppsom ligger på hela 1326 möh. Kanske inte i klass med K2 precis,men nästan två hundra meter högreän vårt ”hemfjäll” Städjan! Nu märkte vi att vi nått upp till ”vin-darnas tempel” och det var dags förtoppförsöket!

Det blåste nu ordentligt ochunderlaget var isigt. Niklas försöker säga något. Jag ser

att han rör på läpparna, men jag hörinte vad han säger fast han bara är tiometer bort. Vi gick långsamt i denhårda vinden de sista metrarna upp.När vi nådde toppen var det i bokstav-ligen som att gå in i en vägg av blåst.

Det blåste enormt på toppen.Hade vi inte haft stighudarna på hadevi inte kunnat stå still på skidorna,utan farit iväg helt okontrollerat utförfjället. Men nu stod vi i alla fall kvarpå toppen med lite besvär. Vi passadepå att njuta av den hänförande utsik-ten. Blickade vi i sydostlig riktningkunde vi skåda våra kära ”hemmaf-jäll”, Nipfjället och vackra Städjan.

Västerut såg vi sjön Femundenoch i sydväst det maffiga bergsmassi-vet Rendalssölens tre toppar som för-svann upp i molnen. Jag måstemedge att barnet i mig tittade fram,och i fantasin stod jag i läger två påEverest. Det kändes toppen, även omElgåhogna blickade ner på oss lite”von oben”.

Topptur blev tufftur…Nu var det dags för nedstigning!Vi riggade våra bindningar fördetta, fixerade hälen i skidan sådet blev en slalombindning. ”Det går fort utför,” sa Stenmark, en gång.” Det gällde dock inte för mej!För mig var detta den jobbigastedelen. Jag har i princip enbart åkt ipreparerade pister, och detta var entotal motsats. Underlaget var till enbörjan väldigt isigt och ojämnt, såskidåkningen nedför blev för mig alltannat än lustfylld. Smalben och föttervärkte, och jag fick ta många pauseroch njuta av utsikten i stället.

När vi så småningom kom ned motträdgränsen blev snön lös och djup, vil-ket också krävde sin man, (vilket jagnu inte längre kände mig som). Tufftatt svänga i lössnö när man har fart.Jag snitslade sista biten men några håli snön. Niklas gjorde väl också en ochannan rova, Björn och hans kompisAndreas hade inga som helst besvär,utan gjorde långa mjuka, vackra spår isnön, istället för djupa gropar.

När vi till slut anlände ner till par-keringen kurrade magarna rättordentligt…

Vi kände oss nu rätt möra i kroppen.Jag läste av min träningsklocka ochkunde glatt konstatera att jag efterfem timmars topptursäventyr för-bränt ca 3 000 kcal. Upp till toppen påStorslåga tog det ca fyra timmar ochtillbaka nedför bara ca en timme.(Även om mina ben kände det somom det var precis tvärt om).

Vi packade in oss i Björns mini-buss och snart var vi uppe vid lappkå-tan på kalfjället, vägens högsta punkt.Vi vinkade adjö till de pampiga pig-garna på Rendalssölen som fortfaran-de badade i sol och åkte ner förbiValdalens flera meter höga plogdrivormot vår egen bil i Storsätern. Glada, tacksamma och trötta- tog vi farväl av våra trevliga och duk-tiga guider och packade in utrust-ningen i bilen. For sedan direkt ivägtill Grövelsjön Fjällbageri, därMaxine Bouju Kindlund glatt välkom-nade oss med två förbeställda nyba-kade surdegspizzor fyllda med

Chevré och rödbetor, mmmm!Maxine härstammar från Grenoble iFrankrike. Som barn drömde Maxineom att starta ett eget bageri. En drömsom sedan uppfylldes år 2016 i formav Grövelsjön Fjällbageri.Väl tillbaka i Kringelfjorden - tände vi kaminen och avnjöt vi pizzor-na tillsammans med några flaskor gottitaliensk öl framför brasan och pratadeglada men trötta om dagens toppturs-äventyr. – Du, sa Niklas, det här gav mersmak,nu måste vi göra nya äventyr

Kan det inte få vänta till i morgon ialla fall, nu jag måste i säng innan jagsomnar med huvudet i tallriken. Dags att säga god natt, sa jag.Även små äventyr kostar på förett par banktjänstemän påHandelsbanken! Förr fick man i alla fall lite motion avatt räkna pengar. Nu är pengarnamest bara på skärmen och räknar sigsjälva. Tur att man har så fina skid-spår i Kringelfjorden så man i alla fallhar skaffat sig lite grundkondis.Hälsar Anders LilienbergKringelfjorden– Och önskar alla Kringelfjords Nyttsläsare en riktig topp-vinter.

Det blåste nu ordentligt och underlaget var isigt…

Västerut såg vi sjön Femunden och i sydväst det maffiga bergsmassivet

Rendalssölens tre toppar som försvann upp i molnen…

■■


Minnenas VägEn resa i tid och rum genom

egna och andras minnen.

Sammanställt av: H. Forsslund

30-år efter

En jubileums historia…som började i vinternumret 2016-17.

Kringelfjords-Nytt 33 år!

70

70

ÖD

EBYG

DSV

ÄGEN

Minnenas Väg

Foskdalsvallen

Idrevallen

Klutsjön

Storån -Storvätteshågna

Lillfjäten

Lofjätåsen

Småsjödalen

Stenåsen

Brattströmmen

Älvrosfjorden

Hedsundet

Foskdalen / Ulvsätern

■

■

■

■

■

■

■

■

■

■

■

■

■

■■

■

Österdalälven

Uggarna

År 2016 så 30-års jubilerade Kringelfjords-Nytt och dåpåbörjade vi en resa efter vad jag kallar ”Minnenas väg”.Trodde att jag skulle klara av resan på ett par nummerav denna tidning, - men minnen efter denna vägsträckavisar sig bli allt fler eftersom resan fortskrider. Jag fick idén en härlig sommarnatt när jag rodde drag utanför Älvros vidTännäsvägen i Älvrosfjorden och såg billyktor fara uppför backen mot Fjätervålen.I mitt huvud dök det upp massa händelser jag varit med om efter vägslingan frånKringelfjorden - Fjätervålen - Klutsjön - Idre och tillbaka till Kringelfjorden. Jag fickingen fisk den här gången, men väl en fantastisk kväll, ensam med några av minabästa vänner, d.v.s. mina minnen! Så var det dags att ta sig hem och få en nattasmörgås och en pilsner.Att sätta igång snurran en sådan här natt blev det inte tal om. Det skulle klyva tyst-naden och bryta förtrollningen, och man kan inte vara helt säker på om det kom-mer några fler trolska, och ljumma nätter av samma kaliber under denna sommar.Minnen strömmar fram…Roddturen tillbaka till Kringelfjorden är lång - och båten är inte gjord för rodd,så mitt huvud hinner gå igenom många händelser, kulturhistoria och ”småäventyr” jag upplevt genom åren efter ”minnenas väg”, (se kartan ovan).

Jag trodde att mina minnen efter denna vägslinga skulle räcka i ett par nummer avtidningen, men vägen är lång och minnena många. Minnena finns på hemsidan.

På vår resa har vi hitintills klarat av minnen från:• Sprängningen av Hedsundsbron som Elon Hedlund i Särna berättat för mig om.

Minnet finns i sommarnumret 16 sid. 7

• Älvros och rekordlaxen. Utanför en av öarna utanför Älvros drog undertecknadoch Seved Ebers från Särnaheden upp en laxöring med en vikt på över sex kilo!


• Foskvallen och bilgaraget som blev ett ofrivilligt bussgarage och lite om skidtävlingen Raiden.


• Lingman och bussen. Europas lyxigaste buss ”fastnar” i vildmarkenMinnet finns i sommarnumret 16 sid. 10

• Foskdalsvallen fäbod. Den ”sista” fäbodstintan, Sonja SpånbergMinnet finns i sommarnumret 16 sid. 12

• Städjan. En annorlunda toppbestigning från den ”rätta sidan” Minnet finns i sommarnumret 15 sid. 4

• En vådlig ”seglats” på Fjätervålen. Ett annorlunda skidäventyrMinnet finns i vinternumret 16 sid. 11

• Lillfjätens dansbana. Elin Jonsson berättar om när det var fart i LillfjätenMinnet finns i vinternumret 16 sid. 13

• Lofjätåsen. Sonja var inte den sista fäbodjäntan. Vandring ut till LofjätåsenMinnet finns i vinternumret 16 sid. 15

• Uggarna, vandring i våra vackraste småfjällMinnet finns i vinternumret 16 sid. 17

• Småsjödalen. Vandring tilloch genom ett av våra vackraste fjällområdenMinnet finns i vinternumret 16 sid. 21

• Stenåsens Fäbod. Vacker vandring med massor av kulturhistoriaMinnet finns i sommarnumret 17 sid. 21

• Klutsjön och ett besök hos min gamle vän Klutsjö-Sven och hans förfäderMinnet finns i vinternumret 17 sid. 16

• Hällsjön, Storån och Storvätteshågna. Vacker vandring i fjäll och historiaMinnet finns i sommarnumret 18 sid. 20

• Foskros/Foskdalens och Ulvsäterns Fäbodar. Gäster från Japan ”på” skidorMinnet finns i sommarnumret 19 sid. 11

• Idre by och ett annorlunda flugfiske som började på IdrevallenMinnet finns i sommarnumret 19 sid. 14

Allt finns att läsa på: kringelfjordens-stugby.se/kringelfjordsnytt

■

Ibland hände det olyckorSäger Elon Hedlund till mig, därhan sitter mittemot mej vid köks-bordet och pratar flottarminnen.Jag minns att i Fuluälven drunknadeen man nedanför Sydre Fulusjön därman byggt stenkistor efter stranden.Timret hade brötat sig och det var enkille från Särnaheden som höll på att försöka få loss bröten där. Plötsligt slog en stock upp och fälldeut den här killen i älven så handrunknade.

Han var från Buskgården, den går-den som blir den första gården manfår på vänster sida i byn när mankommer från Särna, precis där manåker upp till där Anna-Lisa Strömbodde.

Ja nu bor väl hennes pojk ErikStröm där med sin Kerstin, domsom har Idrefjällens Sport i Idre duvet. Han som strök med han varbror till den där Busk-Alfred ochden här grabben bodde också i dendär gården.

Flottning i Österdalälven och denbrusande forsen Brattströmmen…Farliga vatten där några flottare fick en våt grav!Ännu minne jag har som knyteran till ”minnenas väg…”Berättat av Elon Hedlund, Särna och nedtecknat av Hans Forsslund

Elon Hedlund

Forts. sid 22.

Foto: H. Forsllund


Nybakt bröd varje dag I vårt butiksbageri bakar vi varje dag

gott matoch kaffebröd

Kafeteria Stanna gärna och ta en fika med gott kaffe

och nybakat bröd eller en god lunchmacka

Färdiga lunchsallader från ICAVi har flera fräscha sallader att välja på

— take away —

ÖPPETTIDER Mån-Lör 8-20 • Sön 11-20

Välkomna till

Mikael och Marie med personal

Frukt & Grönt Fräsch frukt och grönt hela året.

Naturligtvis med årstidsanpassning på primörerna.

Se veckans erbjudande på hemsidan…

Här hittar du:Stor sortering på LIVS & HUSGERÅD

CHARKAVDELNING med grillatSMÖRGÅSTÅRTOR på beställning

LOKALA VILT & GETprodukterFJÄLLRÖDING fryst

EGET BUTIKSBAGERI med CAFÉTÅRTOR på beställning

SNITTBLOMMOR & KRUKVÄXTERVi är ombud för:

ica.se/idrebua • Vi finns även på FacebokIDRE BUA Tel. 0253-200 03

Välkommen till vår nyrenoverade butik!

Miljövänligare • Ny inredning • Generösa ytor • Lättöverskådligt sortiment


Forts. Minnenas väg…

Flottning och flottare– Dimensionsstämplingarna börjadenågon gång under slutet av 1800-taletoch då började man flotta i lite störreskala, men mina minnen är naturligt-vis av något senare datum, säger Elon.

Flottarna och de som röjde älvfåror-na var oftast skogsarbetare från orten. Vi som jobbade efter Österdalsälvenmed biflöden från Särnasjön och uppmot gränsen kom från Särna, Heden,Idre och byarna ovanför Idre.

Det bodde mycket folk i byarna dåDet fanns mycket folk här uppe påden här tiden. Bara på Héa bodde detväl 250 personer på 30 och 40-talet.Jag tror att de flesta av gårdarna finnskvar än idag.

Man kan kanske tycka att det skul-le finnas fler hus med så många inne-vånare, men man skall tänka på attdet fanns de var 6-7 upp till 10 barn ien del gårdar. Vi var t.ex. sju barnsom växte upp under trettio och fyr-tiotalet.

Flottningen var väl inget manlängtade efter att få vara med på,men man var tvungen!Det fanns ju nästan ingenting annatän skogen och flottningen häruppe,och det var slitsamt göra. Men ändåså tävlades man om platserna i flottla-gen. Jag vet att de var de som hotadeatt spöa upp farsan för att de inte kommed i laget. Farsan tog ju naturligtvisförst de som var familjeförsörjare föratt de skulle få jobb. Men de här "halvväxtingarna" somgick och drällde kunde bli väl sturskaibland.

Det var 18-20 åringar som gick ochvar stöddiga och ville åt farsan, speci-ellt när det var fest å så. Men farsanvar av den sorten som klarade detmesta! Ja det var mycket tjabbel ochäven jag fick väl min dos av elakheter.Mest för att jag hade en farsa som varförman och att jag ofta fick jobb påsommarn.

Betalningen var rätt skral – Jag minns att jag hade 96 öre i tim-men när jag börja med flottningen.Långa arbetsdagar var det också,man började klockan sex på morronoch slutade klockan sex på kvällenoch sen räknade de bort vilotidernadessutom. Det stod väl inte på för ändet blev lite kortare arbetsdagar, mende första åren var det på det här sät-tet. Det blev även bättre betalt medtiden och så var det ju lättsammareatt vara vid flottningen än att huggaoch köra timmer.

BrattströmmenNär jag var ung var jag medfarsan och årensa upp iBrattströmmen. Farsan hade sprängkort så jag varmed honom och borra. Jag minns engång jag var med farsan uppe iBrattströmmen. Där fanns en hel delstora stenar som inte var bortrensade. Vi rodde upp i strömmen medforsbåten, när det inte gick attro längre så ställde farsan siglängst bak i flottbåten med ensån där lång stake och stakadesig uppför.

När vi kom fram till den storstenenfick jag stå slå med släggan på borrensom farsan satt där och vred ochvände mens jag slog med en sån därsmal slägga på borren. Man fick juborra så man kunde ladda med dyna-mit ordentligt så det räckte attspräcka stenen. Stora stenar som denhär stod man uppe på, om de varmindre, ja då fick man stå i vattnet.

Att jag minns just den här gångenså tydligt var för att det var förstagången jag var med och borra.Jag var väl bara 16 år kan jag tänkaoch skulle slå med den där smalasläggan på den smala borren som far-san satt och vred på. – Slå på pojkfan! skrek farsan, inte stådär å hytta! Du vet jag slog för svagtså det hände väl inte mycket, men jagvar ju livrädd att jag skulle missa å slåpå farsan.

Det var min första lärdom på sånt.Sen fick jag vara med när han ladda.Han hade en laddstake gjord av enbjörk som passa i det där hålet vi bor-rat. Sen stoppade vi ner dynamitenoch staka ner så många gubbar sombehövdes. Han visste precis hurmånga som behövdes.

De var skillnad på dynamit ochnitrolit.Nitroliten, han lyfte liksom mendynamiten var kraftigare och explosi-vare och sprängde sönder mera.Ibland kunde man mixa för önskatresultat. Man kunde t.ex. lägga fyra

nitrolit och en dynamit och sedanlinda man det som en paket och gjor-de hål i paket och satt i knallhatten.Sedan avvägde man hur långt manskulle behöva hinna för att få skydd,sen kapade man till en lämplig bit stu-bin och fäste i knallhatten.

Om det var mindre stenar somman inte behövde borra hål i så ”vat-tensköt” man. Man tog ett spett ochgjorde ett hål för laddningen understenen, sköt in laddningen, sen laman spettet på änden på det där så attdet hela skulle ligga kvar till smällen.Sen tände man och tog sig i land ochin i skogen och ställde sig bakom nåtträd och väntade.

Farsan lärde upp mig så att ävenjag fick sprängkort. Jag var faktiskt den enda som hadesprängkort när jag började påBesparingsskogen. Dessutom fickjag nytta av det där kortet då jagkunde extraknäcka med sprängningåt folk runt i utbyarna, såna skulledra vattenledningar och så.

Men det här med att spränga steni åar och älvar var ingen engångshän-delse. Varje år så fanns det nya stenaratt ta hand om. Det var ju ofta dåligtrensat från början så det rullade utnya stenar varje vår, och timmer sombrötat sig kunde också riva ut storablock.

Om brötarna inte nåddes från land fick ett par man ge sig ut med forsbåten.

Medan den ene höll båten så försökte den andre finna “låset” i bröten.

Brötar av det här slaget uppstod ofta i flottlederna.

Bild Särna Hembygdsförening - Foto: Börje Oljelund.

Flottarhake


Foskån som rinner ut i Österdal-älven en bit nedanför stenkistan,fast på vägsidan, den fick vi rensanästan varenda år efter flottningen, för timmer och strömmar grävde all-tid fram nya stenar. Tog man inteväck de där så brötades sig timretoch kunde ge upphov till enorma brö-tar som nästan var omöjliga att lösaupp. I bland fick man ta till dynami-ten, de var ju både farligt och förstör-de massa virke.

StrandskoningDär det var låga stränder så gjorde vinågonting som vi kallade för "risleda".

Det var en slags strandskoning föratt inte virket skulle fastna på landoch att inte torver och elände skullespolas ut från ängar och myrar ochut i älven. Strax nedanför därFoskån rinner ut i Österdalälven,där finns på höger sida fortfarandeen risleda kvar som jag och en farb-ror till mig gjort. Den har växtigen men finns under skogen somkommit där nu.

Man började med att fläta ihop ris åslanor med vidjor, från botten ochupp. När man gjorde de här skoningarnaså gjorde man dem i ungefär tvåme-

ters stycken och i ändarna på de härfyllde man på med sten och grus. Närman var klar med det så planterademan videbuskar och sånt som kundestå i vatten. Sen växte det här ihop och höll kvarskoningen.

Stora stenkistan ovanförBrattströmmen Den här kistan byggdes under en sånhär kristid 1932-33. Det var sådanadär AK jobbare som kom hit, alltsåsådana som var arbetslösa, och så vardet naturligtvis folk ifrån byn. Det varett jättearbete och de höll på längemed den där kistan.

Att man byggde kistan var för attstänga av en bifåra så inte timret togden här vägen och bröta ihop sig. EnEn bifurkation som man säger när endel av älven tar en egen väg en bit föratt sedan komma att rinna in igen. I bland kom döden på besökJo det har faktiskt strukit med tvåunga killar vid den platsen ävenom det inte var samtidigt.Den här grabben som jag nu tänkerpå han var bara 15 år, Joel hette hanoch jobbade vid bygget av kistan.Grabben jobbade där tillsammansmed en som hette Erik Olsson somvar en svåger åt han.

Jag tror Joel egentligen var medbara för att köra hästen. Joel skullegå upp i strömmen, vet inte om hanskulle bada eller om han snubblaeller vad som hände, han drunkna-de då i alla fall.

Joel var lika gammal som Hermanbrorsan min. Efter stenkistebygget blev det entorrfåra med bara lite vatten kvarsom letar sig runt den granmor somtidigare varit omsluten av vatten. Den andre grabben som strökmed uppe vid den här bifåran varen släkting till morsan. Det här var före att stenkistan komtill, kanske på 1920-talet och kansketill och med innan. Det var ett pargrabbar som rodde ut med forsbåtenför att försöka lossa en timmerbröt.

När de kom i närheten av den härbifåran vid granmoren så börjadebåten sugas in mot fåran. Vet inte hurdet kom sig, om de rodde för dåligteller… De fick i alla fall vatten i fullabåten och den ene grabben var sådjävla dum så han tog tag i en grensom hängde ut från granmoren, såhan fick den vattenfyllda båten attsvänga tillbaks ut i forsen igen. Hansom blev kvar i båten blev så skräck-slagen att han kastade sig ur båten uti forsen och drunkna. Forts. Sid 24

I bland brötade timret och då kunde det bli

besvärligt. Bild: Lasse Olssons bildarkiv

Fors, eller ströbåtar som de också kallades var specialbyggda båtar för att kunna ta sig både upp- och nerför i strömmande vatten. Fotot är taget av B. Oljelund


Mesta flottningsruschen igamla tider var nog på 1880och 90-talen. Men det var först på 1910-20 talenman kom igång med den där stordriv-ningen, dimensionshuggningen mankallade det när man tog nästan allariktigt stora träd som fanns här uppe.Men totalt sett flottades de flestastockarna under 30, 40 och 50-talet,sedan blev det ju mer transport pålandsväg.

Sista stockarna flöt från de härtrakterna 1970 (eller möjligen något år senare).Otroliga mängder timmer har flotta-des ut från fjällskogarna häruppe påden här tiden. Det finns en skyltnere vid Fulufallen i Fulubågan intelångt från Tjärnvallen vid Fulufjället.Där står att en sommar passeradedet 40 000 stockar bara nedför dendär lilla ån.

Stor-Per SvensaDen mest kända flottaren här uppevar nog Stor-Per Svensa. Han högg ilag med farsgubben i början på 1900-talet. Han minns jag väl. Brorsan minEvert bröt benet 1933 och kom påsjukstugan i Särna och jag var medhonom där på sjukstugan.

Plötsligt kom det en stor karldjävulvet du, den största karl jag sett! Jagvar bara elva år då, så jag satt väl ochtittade på den där karln. Han gick därå språka med folk så det brumma omdet. Och när han sen gick ut så rötbrorsan Evert åt mig – Du ska int blänge på karl på det därviset.

Stor- Per var mycket in å språkamed brorsan, han låg ju för han hadeju brutit benet, men vad det var för felpå en Stor-Per vet jag inte. Stor-Perhan blev aldrig frisk för han dog 1935om jag inte minns fel.

Virket kördes ut vintertid och tip-pades i stora välter vid timmerav-lägg vid sjöar och åar. Så fort det gick på våren strölade vivirket med vissa mellanrum, så detskulle torka. Sen kom flottarna ochvälte i timret. Men innan dess hademan lagt ut kopplade länsar. Det gjorde man direkt efter “tum-

ningen” som virkesmätning kallas.Man valde ut de längsta bitarna somman sedan skulle ha till länsar. Sedandrog man ut länsarna som seriekopp-lades med speciella kedjekoppel.

Så då är min färd efter minnenas vägäntligen slut. Många händelser blevdet, ändå hoppade jag över en del.

Hans

Virkesgång i Kringelfjorden sedd från Hedesundsbron 1951. (Gamla bågbron)Foto: Dalarnas Flottleds Förvaltning

■■

Allt var inte bara hårt slit. Här är det helgdagskväll i flottarkojan

Bild: Lasse Olssons arkiv

SnowparkDen här säsongen lägger man ensnowpark i huvudbacken nedanförvärmestugan. Det krävs en hel delsnö, så sannolikt är den inte öppende första veckorna, men så snart detgår börjar man bygga.

Perfekta pjäxor medBootfittingMartin Youens heter nya chefen förshopen. Martin är engelsman ochhan har mångårig erfarenhet frånshopverksamhet och försäljning påNya Zeeland. Martin är proffs påbootfitting, så passa på att fixa erapjäxor eller sulor till denna vintersä-song. Fjätervålens skidshop är enav få shopar i Sverige som kanerbjuda sådan kompetens.

Bootfitting innebär att man fixarpjäxorna på de punkter som intekänns bra och gjuter egna suloranpassade efter just din fot. De erbjuder även hel- och halvan-passade sulor för både längd ochalpint.

Ny MarknadsansvarigSofie Andersson är ny marknadsan-svarig sedan i höstas. Sofie börjadesin karriär som Sveriges yngstaturistchef i Sigtuna och har därefterhaft rollen som Marknads- ochFörsäljningschef för destinationer,besöksmål, hotell- och konferensan-läggningar. 2013-2016 var hon Marknads- ochförsäljningschef för Idre Fjäll.

Vi önskar Sofie lycka till.

Skoterturer med guideNy aktör när det gäller skotersafarisär Putte från Skoteräventyr iIdrefjällen. De kommer ha två olikaskoterturer som avgår tors- och fre-dagar i vinter. Den ena är en förmid-dagstur med kaffepaus och denandra en lunchtur med korvgrillning.Alla turerna är bokningsbara onlinevia Fjätervålens hemsida.

MiniskotrarPutte och hans fru Irene kommerhålla till i sin vagn mellan grillplatsenoch Närlivsbutiken. Här kan de liteäldre barnen få testa miniskoter-aktivitet under torsdagar v. 52-1samt v 7-16.

Idrepasset3 anläggningar, 1 skipassAldrig har det erbjudits en sådanbredd och kvalitet på utförsåkningeni Idreområdet som till denna vinter.Idrepasset inkluderar nu skidåkning i77 nedfarter i Fjätervålen, Idre Fjälloch Idre Himmelfjäll att testa!

Säsongstart 14 decemberHela anläggningen öppnar lördagenden 14 december och säsongenavslutas den 19 april.

Nyheter från Fjätervålen

Det händer i vinter…

Bilder: Fjätervålen

Forts. Minnenas väg…


Skrullsmällan var så festlig attjag kände att jag bara måste fådela med mig till er läsare avKringelfjordsnytt. Det fanns pennor med humor i Särnapå den tiden. Det exemplaret avSkrullsmällan jag fick av Rigmor varNr 1 från 1946. Kostade en hel krona,men då fick man även en grislott! Jag tänker nu dela med mej av dettalitteraturhistoriska alster till er minakära läsare. Här visas prov på en vas-sare penna en min, även om författa-ren ”O` Dur” inte inhöstade någotNobelpris i litteratur 1946 (heller).

Utdrag ur Skrullsmällannr. 1 år 1946.

AnmälanÖver 35 år ha nu förflutitsedan Särna senast hedradesmed ett organ för lokala nyhe-ter och annonser. Det var dendå så uppskattade"Skrullsmällan", som utkommed anledning av en stor skyt-tefest den 15-17 augusti 1911.Alltsedan den dagen harSärnabornas kontakt medyttervärlden förmedlats avdiverse länstidningar ochunder de sista 20 åren ävengenom radio.

Då nu denna "NyaSkrullsmällan" utkommer, är detmed största blygsamhet ochunder förhoppning om ett miltmottagande och en älskvärd kri-tik från allmänhetens sida. Desssträvan är att i möjligaste månfortsätta i sin föregångares fot-spår.

Bidragen ha erhållits från ettflertal håll och i sådan skala, atttyvärr ett urval måst ske.Sålunda ha endast de mestaktuella händelserna medtagitsoch endast ökända personlighe-ter omnämnts.

"Nya Skrullsmällans" närmas-te och största uppgift här i livetär att förhöja glansen av åretsBarnens Dags-festligheternaoch vidare bereda Särnabornatillfälle att njuta av ett gottskämt. Huru gott detta ärberor sedan på respektiveläsares sinne för dylikt.Den eventuella behållning, somgenom lösnummerförsäljninguppstår, kommer oinskränkt attgå till Barnens Dagskassan ochdärigenom bidraga till mångabarns sommarvistelse å kolonier.

I politiskt avseende betecknarsig tidningen som "politiskidiot", emedan tillräckligtmånga kolleger redan förut syss-la med detta brännbara ämne.

Till sist hoppas vi, att "NyaSkrullsmällan" skall röna ett väl-villigt mottagande och erhållaförståelse från allmänhetenssida.

REDAKTIONEN.

Ut- och Öjvassla, fredag

Insocknes nytt Gott hjortronårByfogden i Öjvassla meddelar,att årets hjortronförekomst före-faller bli mycket riklig. I synner-het visar myren 1383,78 m. n. j.i Gäddhån tecken därpå.

Då invasionen av plockare i årväntas bli större än vanligt, haett antal militärbaracker inköptsoch uppmonterats på kalfjället. Idessa kunna hågade hjort-ronplockare mot en ringa pen-ning eller avlämnande av 10 literbär erhålla nattlogi.

Vidare komma vägvisare attutposteras med jämna mellan-rum, och dessutom utlånas nys-lipade liar åt dem, som så önska.

Avslag på brobyggetSthlm, torsdag. (Vår utsände). Vid senaste sammanträdet inomVäg och vattenbyggnadsstyrelsenbehandlades på nytt den omdis-kuterade frågan om bron överSärnasjön i Särna socken,Dalarna. Efter flera timmars häf-tig debatt enades man om attnågon bro t. v. ej skulle byggas,enär det förut finnes broar vidHedesundet och Älvdalsåsen. Tillden förra kommer i fortsättningenbefolkningen i Nordomsjön atthänvisas, medan Östomsjöbornafå utnyttja bron vid Älvdalsåsen.

I enlighet med beslutet skolafärjorna över Särnasjön indrasoch färjkarlarna erhålla förtids-pension. Vidare föreligger ett för-slag om att de skola hedras medstatyer.

Tredje atombombs-provet äger rum iSärna Hammaren, fredag. Den kände vetenskapsmannen KarlSkör har efter träget arbete lyckatskonstruera en atombomb, varssprängverkan är 875,932 ggr störreän den sammanlagda av de vid

Hiroshima och Bikini fällda bom-berna.

Bombens fantastiska verkningar

grundar sig på egenskaper hosUran 239,43. vilket prof. Skör lyck-ats påvisa med sin specialbyggdamasspektrograf. Denna nya urani-sotop kan enligt professorn erhållasur de övriga genom beskjutningmed elementarpartiklar, som hankallar treutoner. Härvid sönderfalleruran förutom i nämnda isotop i deförut kända ämnena neptuniumoch plutonium.

Så fort tjänlig väderlek råder skallprof. Skör pröva bombens verkning-ar på Östomsjö-färjan och flyg-planskryssaren "Särna". Närmaremeddelande härom kommer dock itid att utsändas, för att befolkning-en skall hinna söka skydd.

Rekordröjning avkyrkorådet Särna kyrkoråd har med beröm-värd snabbhet låtit röja ochbygga upp efter branden åuthusbyggnaden vid prästgår-darna. Likaså har gammalkyr-kans eldskadade sakristia repa-rerats och staketet kring präst-gårdarna översetts och målats.Nya gräsmattor och planteringarha anlagts, och vidare kommerinom den närmaste tiden gam-mal-nya prästgården att i sam-råd med Turistföreningenombyggas till vandrarhem.

Med dessa åtgärder har kyrko-rådet utfört en storartad kultu-rell gärning, vilken icke nog kanuppskattas. Detta med särskildtanke på den ständigt växandeturistströmmen och den good-will, som därigenom skapas förvår hembygd.

Ja, det var lite exempel på vadSärnas vassaste penna/pennorkunde åstadkomma 1946.Vi kanske får återkomma tillSkrullsmällan vid något annat till-fälle - vem vet?

Hans

En svår konkurrent till Kringelfjords-Nytt dök upp i höstas.Vid ett av mina många besök hos Rigmor Johanssons Pryl-&

Hantverksbutik i Särna så stack Rigmor åt mig en gammal tidning

med det lite underliga namnet ”Skrullsmällan”. — Den här har jag

hittat när jag städat hemma bland gamla grejor, den måste du

bara läsa, jag höll på att skratta mig fördärvad när jag läste den,

sa Rigmor.

Foto: H.Forsslund

■■


Förenings-nyheterna

Samfällighetsförening

Ordföranden har ordet...Hej mitt vinterland, nu är jag härNu biter frosten i min kind, ty kallär kvällen

Hej mitt vinterland, se månen därDen lyser kyligt kring, på mörkahimlapällen.

Hej mitt vinterland nu är jag härOch vinter håll i digNu blinkar stugans ljus mot migI mitt vita vinterland

Hallå go vänner…Jag har redan hunnit med ochsäga hej till mitt vinterlandKringelfjorden, och redan haftnärkontakt med snön ett pargånger i höst. Jag känner verkligen med BrittLinderborgs fina text ovan. Att fålämna mörkret och regndiset i ÖstraSvealand och möta snön i NorraDalarna sprider verkligen både ljusoch värme i ens inre.

Förra vintern blev ännu en snörikvinter med fina skidspår ända tillpåsk. Nu önskar jag ännu en fin snö-rik vinter åt oss alla i vårt härlihgavinterland, Kringelfjorden.

Intresset bland fritidshusköpare förvårt vackra område är fortsatt stortoch husen är lättsålda, trots varslan-de om lågkonjunktur.

Vi får en hel del förfrågningar frånpersoner som är intresserade av attköpa fastighet i området, både viatelefon, mejl och Face Book.Kanske inte så konstigt egentligen,med vårt otroligt fina läge mellanfjäll, sjö och vildmark.

KRINGELFJORDSNYTT Vad jag har förstått så hittar ävenmånga ”utifrån” vår tidning på nätet.Kringelfjordsnytt sprider verkligengod PR för Kringelfjorden med alltsom finns att göra och uppleva härup-pe i våra trakter. Hoppas att vi kan få behålla tidningen,både som webb- och papperstidningäven i fortsättningen.

HEMSIDANVår hemsida blir bara bättre och bätt-re. Vår webbredaktör Carina Ström ärverkligen en tillgång för föreningen.

Hemsidan utvecklas hela tiden ochär den bästa kontakt- och informations-kanal vi har. Specielt roligt tycker jag det är att varjedag kunna gå in och titta på webbkam-ran och se väder, snödjup etc. Förutomall övrig information förstås.

På medlemsidorna kan alla med-lemmar logga in och läsa meddelan-den från styrelsen och mötesprotollmed bilagor. Tack Carina!Du gör ett jättejobb som vi alla ärmycket tacksamma för.GEMENSAMHETSANLÄGG-NINGARNAVattenverket:Vattenverket har fungerat klan-derfritt under den gångna periodenoch senaste vattenprov har uppvisatbra resultat.

Byggnaden har städats ur, och ifortsättningen skall vi försöka attbara förvara sådant som hör till drif-ten och skötseln där.Reningsverket:Reningsverket har planenligt genom-gått en stor upprustning. Hela manö-vercentralen är utbytt och dessutomuppgraderad, nu kan även Emendostekniker i Motala följa verkets gång.Kemikaliehanteringen är ocksåutbytt och följer gällande normer.

Anläggningen har nu så kallat bru-tet vatten, ett återströmningsskyddsom förhindrar att förorenat vattenkommer i kontakt med dricks -vatt-net. Detta har vi finansierat med egnamedel utan lån.

Vi har även haft storstädning avreningsverket med omnejd.Invändigt har en mycket välbehövligstädning och rengöring gjorts. Eninte alltid så trevlig uppgift!

Många har ställt upp, men vi villspeciellt tacka Evy Håkansson sommed gummihanskar och ”näskläm-ma” gjort ett fint jobb.

All gammal utrusning som bytts uti reningsverket har Göran Edlundrensat ut, och som sedan fraktatsbort. Ett ganska tungt jobb, specielltom man är ensam. Tack Göran. Du ären klippa. VIKTIG - VIKTIGT - VIKTIGTVi har haft problem med stopp i pum-par i avloppsnätet på grund av att felsaker har hamnat i avloppet som t.ex.golvmoppar!?Det är naturligtvis förbjudet att spola

ner annat än det som passerat magen(förutom toalettpapper förstås!)Var snälla och respektera detta detkostar onödiga pengar och dessutomarbete.ÖVRIGT:Stugbyn - Under det gångna perioden har detinte varitt några större oplaneradearbeten. Hösten 2018 byttes två styck-en vattenventiler ut. Detta blev kost-samt eftersom de dels ligger på 3,8meters djup samt att man behövdegöra en rörinfodring mellan två hus.I dag har vi inga kända läckor i området.

Glädjande är att det nu byggs trenya hus på Dalälvsvägen och att detär ytterligare ett hus på gång.Elslingorna i stugbyn Värmekablarna sätts på när risk förfrysning finns. Obs. påkopplingen fårendast ske av Göran Edlund och KjellGustafsson, ingen obehörig får rörakopplingsskåpen. Undvik frysning och frysskadorEn av de absolut vanligaste orsaker-na till fruset avlopp är läckande(droppande) kranar och wc-stolar.När dropparna eller svagt rinnandevatten når tomma och kalla avlopps-rör fryser det till is och ”ljusstöp-ningseffekt” uppstår och hela röretfryser så småningom och du har ettsvårtinat avlopp som följd, förutomatt du riskerar att få huset översväm-mat av vatten. VÄGAR/SNÖRÖJNING

Sedvanligt vägunderhåll med hyvling

och saltning har utförts på de grusbe-lagda vägarna under sommaren samtatt en del så kallade ”potthål” påKringelfjordsvägen har lagats.

Föreningen har för första gångenerhållit statsbidrag om ca 7 500 kravseende Näverbäcksvägen.

Vi har samma snöröjare som i fjol(PeRo Särna). Om du har synpunkterpå snöröjningen och vägar kontaktardu mig, Kurt Pettersson på tel. 070-601 90 24.

Från styrelsen vill vi avslutningsvisrikta ett Stort Tack till alla goda ochfrivilliga krafter i Skid-ochFriluftsföreningen, som med sinainsatser lyft hela området till att bliännu mer attraktivt!

KONTAKT Frågor gällande Kringelfjorden ochvår verksamhet… Dessa kan du ställa till föreningen via”kontakt” på vår hemsida: www.kring-elfjordens-stugby.seNär det gäller vägar och snöröjningkontaktar du mej: Kurt Pettersson påtel. 070-601 90 24Vid akuta ärenden gällande stug-byn, Ring Hans-Ove Fjätvall på tele-fon 076-838 45 75.

Vi hoppas på en bra vinter och önskar eralla en skön vistelse i Kringelfjorden.

Kurt Pettersson och styrelsen

1980-2020

40årJa det är faktiskt sant!Kringelfjordens Fritidsområdefyller hela 40 år!Det började inte så bra med konkursi bygg-och försäljningsbolaget RolfKlang AB.

Det innebar bl.a. att de som köptehus det första åren kom att sakna el,vatten och avlopp, då inget av detta varfärdigutbyggt. På nuvarandeBrasudden skulle byggnad med sam-lingslokal, kaffe och minilivs kommittill. Även vallabod och bryggor skullebyggas.

Allt detta låg inbakat i priset för desom köpte de första husen och tom-terna. Efter Klangs konkurs bildadejag tillsammans några andra eldsjälar

vår Samfällighetsförening som sågtill att vi fick ordning på problemen.

Det innebar också att vi första hus-köpare i princip fick vara med ochbetala för el, vatten och avlopp engång till! Och de planerade service-byggnader som också låg med i pri-set, blev aldrig byggda. Har du en historia från den tideneller något intressant som hänttill fram till dags dato?Skriv, mejla in din story till mej. Jagtittar gärna på texten om du vill ochreturnerar till dig för korrektur.Jag tror att det är många läsare villläsa om händelser i vår by ”från dåtidtill nutid”.

Adress hittar du på sidan 3.Hans

ARBETSDAGARNA Ca 30 stycken flitiga och glada medlem-mar av bägge kön ställde upp och jobba-de dessa dagar. Tror att det är rekord. Såmånga har vi nog aldrig varit!Utfört arbete för Skid-&Friluftsföreningen före, underoch efter arbetsdagarna:

MASKINHALLEN har blivit nästanklar. Sista väggpanelerna har kommitpå plats, hallen är målad utvändigt,takplåten på plats, fem portar byggdaoch monterade. Planen utanför är pla-nerad och grusad, likaså golvet i hallen.RENINGSVERKET/ÅTERVINNINGEN-Grovstädning inne i lokalerna-Alla gamla maskindelar/metallskrotutanför körd till återvinningen i Särna.-Planen helt avstädad. -Avstjälpta byggsopor etc. körts tillSärna. Sopor som ställts dit av lathetav medlemmar som fördrar att gran-narna tar hand om avskrädet och åkertill återviningen i Särna eller Idre åtdem. SHAME ON YOU!

- Avstädning- och tillsnyggning efterjätterishögen efter infartsvägen tillåtervinningsstationen.-Gamla telestationen är utstädad.-Vattenverket städat och tömt på allt sominte har med vattenverket att göra.

-Gamla pistmaskinsgaraget vid vatten-verket har fått portar och golvet är pla-nerat och gruslagt och förvaringshyl-lor är uppsatta- Rishögar efter skidspår och tillfarts-vägen är bortkörda.-Ved till vedförrådet är hugget-Resterna av tältkåtan omhändertagitsoch bortkörts-Brasudden har slyröjts och städningrunt vedförrådet har skett.-Planen vid postlådorna har städats-Skidspåren har breddats genom attträd fällts efter sidorna och körts bort.Gäller: Skidbron – Rödingtjärn.Blankvattentjärn – Skidbron samt efterhela 2,5 km.-”Smitvägen” efter 5 km. har perma-nentas. Smitvägen är den egentrampa-de stig till vänster ner från skidspåret,strax innan stigningen upp till 5:ansbrantaste utförsbacke som en del villundvika. Göran Edlund har lagt ner ettomfattande jobb för att få iordningunderlag för ett riktigt dubbelspår.Skyltning kommer upp i vinter.

-En sommar/vinterledsskylt som hän-visar från milspåret till vindskyddet vidBlankvattentjärn har satts upp.-Spårningsutrustningen Jan-IvarRustad och Göran Edlund har settöver och servat våra pistmaskinersamt övrig spårutrustning, så alltblev klart till vintersäsongen(Hoppas jag inte missat något).

God serviceFika på fredagen bjöd BirgittaHaberman på, dessutom överraskadefamiljen Lindholm med två härligasockerkakor. lunchen (ärtsoppa mpunch och mackor) fixade KjelleAndersson (ordförande) och fruganGertrud tillsammans med LillemorHellström.TACK ALLA!Sådana här dagar stärker samhörig-heten i en av Sveriges mysigaste fritids-byar.

NYÅRSBRASANTänds kl. 16.00 på nyårsafton. Glögg och grillkorv bjuder vi på.Lotterier kommer att finnas. VälkomnaHemsidan/FacebookBästa sättet att hålla sig informerad omskidspårsstatus och vad som hänt ellerhänder i Kringelfjorden är att kolla in vårhemsida och facebookgrupp.Vår webbredaktör/ansvarig är:Carina Strö[email protected] skön- och aktiv vinter önskarKringelfjordens Skid- &Friluftsförening


Foton: H.Forsslund


Skotrar, nytt och begagnatATV • snöslungor • motorsågar • Släpvagnar och båttrailers

SERVICEVERKSTAD

Drivremmar • olja • Tillbehör • reservdelar

ÖPPETTIDERMån-fre 08-17 • Lunch 12-13

(Dec-påsk även lör 10-13)Tel. 0253-100 10 • [email protected]

Välkommen in till oss- mitt i Särna

Dalarnas största skoterhandlare

- med norra Dalarnas största Snöskoterbutik

WWW.abris.se • Gilla oss på Facebook

Stort utbud av kläder och hjälmar tillbarn, dam, herr mm.

Layout 1 (Page 1)kringelfjordens-stugby.se/Kringelfjordsnytt/KFN_201902.pdfJag minns när han i...

Documents

Transcript of Layout 1 (Page 1)kringelfjordens-stugby.se/Kringelfjordsnytt/KFN_201902.pdfJag minns när han i...