Langsele Del 1 -1925

1

LångseleEtt samhälle i förvandling

2

Långsele samhälle har, i stort, tillkommit p.g.a. järnvägen. Med Långsele socken menas dockinte bara själva kärnan i byn utan där räknas också Forsse Bruk som hade sin storhetstidkring förra sekelskiftet. Dit räknas också de otaliga torpare och hjon som funnits under denförindustriella epoken. Men samhället är, framför allt, ett resultat från järnvägensframväxande och efterkrigstidens stora kraftverksbyggande. Ett samhälles historia är oftadetsamma som dess kyrkliga dito. Så var det också i Långsele, där kyrkan stod för samhälls-skolpolitiken fram till mellankrigsperioden.

Denna skrift utger sig inte för att vara Långseles historia, men kan ändå ge en bild av ettsamhälle som växte fram med. Däremot kan den kanske skapa ett större intresse kring vårtsamhälles tillkomst.

Bilderna är publicerade utan att hänsyn tagits till upphovsrätten och mycket av texterna ärpersonliga från ”min bild” av Långsele samhälle. Årtalen är framtagna med ett idogt pusslandefrån öppna och ”stängda” källor. Det förekommer även årtal (till bilderna), från delar av 50-talet som är plockade från minnet och med logikens hjälp så har det väl blivit rätt nära ändå.En del nära och kära, Långselebor förstås, har bistått med en del uppgifter.

Ett speciellt tack till sällskapet ”Langasild” för den spirituella uppbackningen.

Ulf NybergSamling 2002-2006

Omslagsfotot är den nybyggda järnvägsstationen i Långsele år 1886, sedd från ”Klippströmskullen”

3

Del1t.o.m. 1925

Befolkningsutvecklingen i Långsele socken mellan åren 1749 och 2004.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

1749 1772 1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2003

Befolkningsutveckling Långsele socken 1749 - 2004

4

Förhistorien förtäljer att det funnits människor, fasta eller nomadiserande, i trakterna kringsamhället som vi idag, kallar Långsele. Fynd från stenåldern har hittats i Nässjö( Nässe),Hjälta, Västerflo, Näs och Örbäck. Fynden är av yxor och spetsar i ämnen som kvartsit ellerliknande.Den moderna historien tar fart i och med industrialismen och då främst i Forsse bruk och iden närbelägna socken Graninge, vars bruk lockade många torpare och drängar till ett betaltarbete. I Långsele utefter Faxälven fanns ett flertal mindre sågar, där den största hetteNässjö såg vars ägare bodde i den dåtida pampiga Nässjö Gård.

Så här skriver CM Rosenberg i sin svenska handlexikon, år 1878 om Långsele socken.Sollefteå tg. Sn kring nedre Faxeelfven nära hennes förening med Ångermanelfven ochnärmast v. om Sollefteå.Jemte Graninge sn har sn en vidd af 4,47 qv.-mil, hvaraf land 4,21 eller 97,431 tnld: Långseleensamt: 14 43/96 mtl, 2,091 inv., 678,800 kr. fastighetsvärde.Skogsbygd med betydliga åsar; byarne ligga vid elfven och ett par närmast norr om dembefintliga sjöar.Särskildt märkas Forse bruk med stor qvarn och såg, Nässjö och några mindre sågar.

Kuriosa

Kungörelse

En Uttarock är hittadt på landsvägen mellan Stadition och Långsele tullbro. Som kan afrätta egaren igenfås hos N.P. Lundin i Hamre.

Långsele och Hamre den 18 oktober 1890.

Erik Alfrid Lundin

Kungörelse

Som vanligt kommer cirka 35 par skor att utdelas i höst till fattiga skolbarn från Blockskadonationen. Anmälningar inlämnas med tydligt omnämnande af barnens förnamn tillnärmaste skolrådsledamot senast 19 juli 1913.

Långsele den 21 juni 1913

5

Här följer ett antal händelser, viktiga eller oviktiga, genom åren:

År 1314 Langasild nämnes som särskild kyrkoförsamling, troligen ända från 1200-talet,då den till den s.k. sexårsgärden hade att utge 6 öre. Ångermanland bestod dåav 20 st socknar.

1316 Till lösen för Uppsalabiskopens pallium skulle prästen i Langasyl lämna ettbidrag av 2 mark och kyrkan 1 mark.

1346 Ärkebiskop Hemming Nilsson företog en visitationsresa som den 3:e februari vari Långsele.

1531 Som alla andra kyrkor var Långsele kyrka tvungen att avstå sin största klocka"mett jern och all thygh", samt erlägga 5 mark å 5 öre för tionde.

1535 Sockennamnet Langhssiijld nämns och där upptas 8 byar med 20 skattepliktigapersoner, som var fördelade 4 i Flo, 3 i vardera Nässe, Långsele by, Nylandhoch Nordsjö, 2 i Näs och 1 vardera i Örbäck och Hamre.

1541 Bönderna fick avlägga 30 mark för fisket. Nässeforsarna benämnes "Långszildzforssen".

1560 S.k. kungsbodar för lagring av fisk uppfördes.

1721 Vid den ryska invasionen (kan även vara från 1809 års krig) så upprättas ettläger för dragonerna vid "Lägerbacken". Sablar och skelett sägs ha hittats där.Vissa menar att detta kan ha sitt ursprung i dansk-svenska gränsfejden 1611-1613.

1742 5 av 19 födslar, var s.k. ”dödfödda”.

1749 300 st innevånare i Långsele socken, bl.a. inräknat 4 st båtsmän och 2 stkrigsfolk utan krigsmanshus.

1772 342 st innevånare i Långsele socken. I "avd" ryttare, dragoner, soldater ochbåtsmän anges 5 st. Antalet "eländige utom hospitaler och fattighus" är det 3 st."Galne och ursinnige utan hospital" är dock noll. 2 "lappar" finns också isocknen.

1776 Hamre by genomgick storskifte

1804 Forsse bruk anlades av J.E Clason som järnbruk men lades ner på 1880-talet.

1810 Graningeverken uppförde i Forsse ett bruk, med i huvudsak stångjärns- ochmanufaktursmide.

6

1815 Den nya kyrkan började byggas, under ledning av byggmästare Simon Geting.Arkitekt var PW Palmroth. Den nya kyrkan uppfördes i nyklassicistisk anda medstora fönster och ljus interiör. Den stod färdig 1828.

1820 649 st innevånare i Långsele socken

1828 Långsele nya kyrka stod färdig


1832 Den gamla pålbron över Faxälven ersätts med en träbro med stenkistor


1842 Skolfrågan förs på tal vid sockenstämman, av pastor HP Aurén. Stämmandiskuterar olika förslag, främst kring Örbäck och Hamre. Det förstnämndaalternativet förespråkas av Forsse Bruks ägare, häradshövding W Enblom. Motdetta förslag lades, av sockenmännen, att skolan bör ligga invid kyrkan i Hamre.Resultatet blir en skola på bägge ställena. Forsse bruk "sponsrade" då sin egenskola.

1850 Skolorna färdigbyggda. Som förste skolmästare i socknen, utsågs Johan Sollénfödd-25 i Sollefteå. Han utvandrade senare till Amerika 1868.1345 st innevånare i Långsele socken.

1851 Hamre by genomgår laga skifte. 8 st bondgårdar finns i byn, däribland Långselekyrkas stomjord (därav namnet ”Stommen”), och åtminstone 3 torp. 2 gårdarmåste flytta ut vid det laga skiftet.

1854 Till ny skollärare utses i församlingen CP Sjölund. Tjänsten samordnades medklockar- och organistuppdrag i kyrkan. Han var född i Härnösand 1823 ochbodde i Långsele ända till sin död 1904. Tjänstgöringen var alltså på bäggeskolorna. Undervisningen var av typen "varannandagsläsning".

1859 23 st dog detta år, varav den äldste var 91 år. 9 st dog i smittkoppor. En vardrunknad. 18 st vigslar.

1860 1592 st innevånare i socknen

1867 Nödåren, med dåliga skördar, började. Svåra umbäranden för familjerna under67-68. Lax snarades dock som huvudföda och det var inte ovanligt med 80-100st laxar per dygn.

1868 Inskrevs 63 st barn i Hamre skola, samt 125 st i Forsse skola. För Hamre skolaberäknas ca: hälften som frånvarande, då det var långa avstånd till skolan.

1873 Långsele blev åter ett eget pastorat efter att ha varit ett annex till pastoratet iSollefteå, sedan 13-1400-talet.Kyrkostämman beslutar om inrättande av 2 st småskolor, med en fast småskolai Forsse och en ambulerande i Långseles rotar. Som den första småskoleläraren iLångsele anställdes Ulla Sellstedt.

7

1874 Småskolorna tas i drift. Lokal upplåts turvis mellan hemmansägarna utanersättning för denna samt uppeldning. Forsse bestod av 4 rotar och Långsele av6st (Hamre, Nordsjö, Flo, Nyland/Näs, Långsele/Örbäck, Hjälta/Nässjö).

1875 Ångbåtstrafik inleddes mellan Forsse och Helgum pga. ökat behov av virke frånkringliggande byar till bruket i Forsse.

1878 Antalet rotar i Långsele minskas till 4, för att barnen i småskolan skall kunnaerhålla en längre sammanhållande utbildning. Beslutet medgav 11 veckorssammanhållande skolverksamhet per rote. Roteindelningen blev: Flo/Hjälta,Hamre/ Nordsjö, Näs/Nyland och Långsele/Örbäck/Nässjö.

1879 Vid biskopens visitation antecknades: Det fanns 9 skolstationer och 2 skolhus. 2i statsseminarium utexaminerade lärarinnor. I skolåldrarna fanns 303 barnvarav 31 undervisades i hemmen. Närvarande vid visitationen var bl.a.handlanden PG Block Västerflo.Gustaf Erstad föds i Fjällsjö församling

1880 2097 st innevånare i Långsele sockenDahlqvistska torpet på S:a stomjorden upplåts till pensionsboställe tillskolläraren CP Sjölund.

1883 Smedjan i Forsse brann ner. Återuppbyggdes på samma plats samma år. Enliknande brann på den ursprungliga smedjan brann ned 1827.

1885 Till ny skollärare i Hamre väljes AO Wallin Junsele, vilken blev en högt aktatnamn i församlingenDe sista båtsmännen i socknen var i 2 av de 4 rotarna(97-100): Flo och Löpare.Före dessa fanns namn som Höök, Löpare, Räf, Styf, Ring, Nyman, Sejsingm.m…. . Dessa var placerade i Österflo (Seborgsbrännan, Hamre vid Faxälven,Nyland och Nässe.

1886 Järnvägen kommer "till byn". Första stationsbyggnaden anlades på nuv.stationshus placering.

1889 I 3 dagar hålls visitation i Långsele pastorats församlingar. Närvarande bl.a.Kommunalnämndens ordf. H Sehlstedt och kommunalstämmans ordf. PWikström. Man konstaterar att det finns 503 st barn i skolåldern, varav 109 stundervisas i hemmen, och antalet skolor är oförändrade. Handlanden G Blocksdonation på 5000:- tillkännages. Den årliga räntan skall användas till beklädnadåt fattiga barn i socknen. Många hade faktiskt inte kläder för att under vintrar talånga promenader till skolan.TR-byggnaden(restaurangen) byggs upp.

8

1890 2725 st innevånare i Långsele socken. På Järnvägen jobbade 37 st. 232 st varjordbrukare eller torpare och 54 st var hemmansägare. Ordinarie Båtsmän var3 + 1 st ytterligare. 26 st var drängar och 53 st var pigor. Vanligasteefternamnet var Person/Persdotter och Hansson/Hansdotter.Vid prostvisitationen påvisades brister i lärarbostaden. Kyrkostämman beslutaravslå såväl ny- som tillbyggnad. Närvarande var: PG Block, skollärare OA Wallin,förre Hem-ägare Håkan Persson Hamre, AE Bergström Långsele, Hem-ägareJonas Nalin Hamre och AP Nilsson, Nordsjö. Däremot beslutas om inköp av enkarta över Europa så ock fysiska apparater för läran om elektricitet ochmagnetism.Kyrkostämman beslöt, efter förslag från skolrådet, om en "fast" småskola iHamre närmare älven. Detta för att kunna ta emot barn från både Södrastomjorden, Hamre och Örbäck. Den "flyttande" småskolan omfattade Östra:Flo/Västerflo och Nässjö/Hjälta . Västra: Nordsjö och Näs/Nyland.

1891 Folkskoleinspektören gör en framstöt om behovet av ett nytt skolhus i Långsele.Anledningen är, framför allt, de trånga lokalerna. Endast 3 kbm per elev motanmodade 6 kbm. Stämmodeltagarna, med handlanden Jacob Ersson i spetsen,var positiv till detta, där förslaget innebar en nybyggnation närmare stomjorden.Skogsförvaltare Hjärne, röstande för Forsse bruk, röstade emot förslaget ochfick majoritet p.g.a av det s.k. fyrktalsväldet. Detta var ett fullmaktsval och därHjärne representerade hela Forsse bruk. (Fyrktalsväldet före 1909=Efterskattelängd/bevillning där en fyrk var 11-20 öre. För varje fyrk hade man enröst. Max fyrkar var 5000st eller 1 tiondel av byns hela röstetal. Fyrktalsväldetefter 1909= Röstlängdssystem där det var 1 röst /100:- i taxerad inkomst upptill 1000:-. Därefter var det 1 röst/500:-. Antalet röster per person var dockbegränsad till 40 röster)

1893 Ombyggnation av den gamla folkskolan i Hamre påbörjas. Större lokaler samtbättre lärarbostad skulle erhållas. Dessutom byggdes en slöjdsal.Ådalsbanan Sollefteå-Härnösand konsoliderade stationssamhällets betydelse.

1894 143 st barn i Hamre folksskola

1898 En tvist gällande vägen över skolgården inleds mellan Hem-ägaren Erik Pålssonoch socknen. Denna pågick i 10 år och var ständigt uppe på sockenstämman.

1899 Lokstallet börjar byggasDifterifall inträffar i Långsele, några med dödlig utgång i Nordsjö. Småskolanstängs i 1 månad.

1905 Fastigheten Borinska huset (manufakturaffären) och "Klippströms" började ochbyggas.

1907 Skolrådet dryftade återigen en fråga som ej löstes förrän 1942! Skall Södrastomjorden få en egen folkskola?Forsse kraftverk byggs liksom den anslutande kanalen till kraftverket.

9

1908 Ny folkskola i Flo inrättades. Därmed fanns 4 st folkskolor och 3 st fastasmåskolor och en flyttande d:o.Järnvägshotellet, i nuv. Tellebo's fastighet, upphörde i och med att rörelsenövertogs av TR-fastigheten. Krögaren fram till 1908 hette Westberg. Fastigheteninköptes 1918 av SJ och inreddes till centralkök, vilket upphörde redan 1920.Grosshandlare G Erstad blandade sig alltmer in i skolpolitiken. Påverkade bl.a.Forsse skolas nya placering, de egna folkskolorna i Nyland och Flo, samtdrivande i frågan om nya skolhusets placering på södra stomjorden.

1909 Kung Gustav V besöker bl.a. Långsele på sin eriksgata. Alla skolbarnen isocknen promenerar till järnvägsstationen för medverkan vid ceremonin.Långsele arbetarkommun bildas.

1910 3004 st innevånare i Långsele socken.ustaf Erstad förvärvade hela Björknäs AB, för att några år senare köpaHernösands Ångsåg AB

1912 Hängbron över Faxälven, nedströms byggs. Detta för att underlättatransporterna mellan Hjälta och Flo.Ny järnvägsbro byggs invid den gamla.

1916 En viadukt, av trä, byggs över järnvägen. Trafikökningarna omöjliggjorde dentidigare övergången i samma plan.Folkets Park-föreningen bildades.

1917 En barnavårdsnämnd inrättas, då "bekymmer väckts å det uppväxandeungdomarna i stationssamhället". Samma år inrättas den första "fasta" skolan istationssamhället. En fast småskola inrättas i Betelkapellet. Elsa Wiklund blirbiträdande lärare på Hamre folkskola.

1918 Folkskoleinspektören begär att beslut fattas i skolhusfrågan. G Erstad förordaregen mark invid målaren Angermunds gård. Han erbjöd marken utan kostnadsamt 5000:- för planering av denna skola. Skolinspektören ansåg att etttunnland av Erik Ers-torpet eller av Erstads mark öster om Wallinders torpkunde vara lämpligare. Kyrkovärden JO Jacobsson var dock bemyndigad av OttoÖstman att framföra att den Östmanska torpet var till skänks. Han fick ocksåskolinspektörens medhåll att den av Erstad erbjudna tomten p.g.a. den varocentralt belägen i skolroten. Man antar därmed det Östmanska erbjudandet.Bygget beslutades börja instundande vinter.Kyrkostämman beslutar om att införa elektrisk belysning i Hamre och Nylandsskolor.Forsmo-Hotingbanan började byggas, för att vara färdig 1925.Filmen "Sången om den eldröda blomman" spelas delvis in i Långsele. Filmenutspelas med Faxälven som utgångspunkt. Filmsekvenser i Långsele är främstområdet kring den gamla träbron.SJ köper det gamla Järnvägshotellet (Tellebo's) och inreds till Centralkök.Verksamheten upphör dock redan 2 år senare.

10

1919 Beslut om att vardagsläsning skall införas. Som lärarbostäder, i Hamre, hyrsbostad av Hem-ägaren Johannes Hamberg och gårdsägaren Näsström.Tjänstebostadsområdet "Betjäningen" börjar byggas.G Erstad tecknar ett gåvobrev på 5000:- ämnad för tandvård för barn under 16år, vars föräldrar som befinner sig i mindre goda ekonomiska omständigheter.Han fyller dessutom 40 år som firas med ett långbord på den gamla träbronöver älven.


1923 Kyrkostämman avskaffar de personliga folkskoleavgifterna.(50 öre per man och25 öre per kvinna)

1924 Kommitténs ordf., AO Näslund, meddelar att kommittén inköpt ett område å dets.k. Erik Ers-torpet, Omfattande 10100 kvm för en köpeskilling av 10100:- (1:-/kvm). Stämman godkänner köpet men något skolhus för Stationssamhället bliricke byggt på denna tomt utan där uppföres ett 10-tal år senare Långselekommunalhus, vari det även beredes plats för en småskola. Skolrådet beslutarom att inga politiska föredrag får hållas i församlingarnas skolor, efter enframställan från SAP.

1925 Forsmo-Hotingbanan invigdes. Detta ökade Långsele stationssamhällesbetydelse.

11

Yrken i socknen vid 1890 års folkräkning

Arbetare 249Torpare 99Piga 66Dräng 29Järnvägsarbetare 35Hantverkare 32Hemmansägare 53Födorådstagare 51Hjon 41Övriga

Vanligaste efternamnen vid samma tid

Pers-son/dotter 54Anders-son/dotter 53Hans-son/dotter 48Nils-son/dotter 45Ols-son/dotter 40Ers-son/dotter 36Jons-son/dotter 32Johans-son/dotter 31Eriks-son/dotter 27Lars-son/dotter 24Klippström 20Westerlund 18Jans-son/dotter 17Ring 16Näslund 15Daniels-son/dotter 14Karls-son/dotter 14Östens-son/dotter 12Jakobs-son/dotter 11Pettersson 11Flemström 11Näsholm 11Östman 11Åkerblom 11

12

Betydande ,eller kanske skall vi säga kända,personligheter under 1800-talets andra hälfti Långseles kyrko- och samhällspolitiskavärld:

• Erik Pålsson, Hemmansägare. Hamre• PG Block, Handlande/Hemmansägare. Västerflo• Jacob Ersson, Handlande. Hamre• W Enblom, Häradshövding. Forsse Bruk• H Jakobsson, Hemmansägare Hamre (far till JO Jakobsson som kom att dominera

samhällslivet efter sekelskiftet)• H Sehlstedt, Hemmansägare Hjälta• AE Bergström, Hemmansägare Långsele• Anders Östman, Hemmansägare Nordsjö• Otto Östman, Hemmansägare Stomjorden (son till A Östman, och intog en större

”scen” än sin far)• CP Sjölund, Lärare, klockare, organist. Hamre (pensionsboställe: S:a stomjorden)• AO Wallin, Lärare, klockare, organist. Stomjorden

13

Järnvägens tillkomst och utbyggnad av norrastambanan

"På bekostnad af Västernorrlands läns landsting hade redan under åren 1883-1884undersökningar blifvit verkställda för stambanans fortsättning norr om Ångermanälfven.Den då uppgångna linjen utgick från Hjälta, beläget mellan Långsele och Sollefteå, ochvar därifrån dragen öfver Ed, Selsjön och Byvattnet till Skorped.

Emellertid uppdrog Kungl. Maj:t den 31 juli 1885 åt en kommitté med landshöfdingenG. RYDING som ordförande att verkställa utredning dels rörande omfattningen ochbeskaffenheten af den trafik, som vore att påräkna för en stambana genom öfreNorrland, dels huruvida vid byggandet af en sådan bana borde tillämpas samma systemsom dittills tillämpats för stambanan genom Norrland, eller om förenklingar ibyggnadssättet kunde och borde vidtagas för att erhålla billigare byggnadskostnad, delsock om anledning kunde förefinnas att vid banans byggande i större eller mindreomfattning använda entreprenadsystemet……m.m…..

Genom riksdagens här ofvan angifna beslut och på grund af Kungl. Maj:t medgifven rättatt, förutom de af riksdagen fastslagna orter, närmare bestämma de platser, bananborde beröra, blef järnvägens riktning, efter det mycket omfattandedetaljundersökningar utförts, efterand fastställd på följande sätt.

Banan, å hvilken största lutningsförhållandet är 16,67 ‰ utgår från Långsele stationå linjen Bräcke - Sollefteå, passerar strax invid denna plats Faxälfven och är därifrånframdragen till Forsmo, där Ångermanälfven öfvergås å en stor brobyggnad. Härifrån ärlinjen öfver Selsjön, Skorped och Anundsjö dragen Lill Mellansel, som är utgångspunktför statsbanan till Örnsköldsvik, och vidare förbi Björna, i hvars närhet Gideälf passeras,till Trehörningsjö och Nyåker. Sedan nedgår linjen till Öreälf, för hvars öfvergångerfordrades en större bro, men stiger återigen för all därefter nedgå i Hörneåns dalgång.Sedan denna å passerats går banan vidare öfver Umeälf och därefter till Vännäs station,hvarest den sedermera byggda statsbanan till Umeå ansluter till stambanan.

SammanfattningsvisDen räls som lades ut vid byggnaden bestod av två modeller en med rälsvikten 27,27

kg/meter och den andra 27,5 kg/meter.Banans längd räknat från mitten på stationshusen i Långsele och Boden blev 498,6

kilometer.Vid banbyggnaden hade man flyttat på 5 705 710 kbm jord, sprängt 126 228 kbm berg

samt uppfört 40 828 kbm reveteringsmur.Man byggde 980 avloppstrummor. Dessas sammanlagda längd uppgick till 12 085 meter.

Man byggde även kulvertar.Man byggde 98 broar varav den största gick över Ångermanälven. Den var 249,1 meter

lång och låg 40,5 meter över älvens vattenyta.930 vägövergångar anlades dessutom byggdes6 vägportar och 6 vägbroar.

150 banvaktsstugor uppfördes samt 18 bostäder för banmästarna..I Långsele och Boden hade man utökat bangårdarna. Längs linjen däremellan hade man

anlagt 22 stationer samt förberett för sidospår vid 24 så kallade militärmötesplatser.Längs banan hade man byggt 8 vattentorn med tillhörande bostad för den som skötte

pumpningen.När man räknade samman kostnaderna för banans byggande uppgick dessa inklusive

rullande materiel till 26 902 207 kronor och 69 öre!

14

Nässeforsarna 1891

Spångbron mellan Nässeforsarna, den övre och den nedre, som förband Nässjö by ochHamrebrännan/Flo. Ett av dåtidens bästa laxvatten fanns här i nästan 60 år ytterligaredå kraftverket anlades.

15

Järnvägsstationen 1893

Foto taget ifrån dåvarande järnvägsövergången, som sedermera blev en viadukti och med den ökande järnvägstrafiken. Stationshuset på bilden utgör,fortfarande, grunden till nuv. stationsbyggnad. Området bakom användestidigare av socknen som ett s.k. lertag.

16


Stationsbyggnaden i omgivning där allt fler värdshus (rum för resande) förts upp.Observera de 2 tranorna, som dåvarande stationsinspektorn hade som prydnad påområdet. Dessa var delvis vingklippta för att ej kunna flyga.Byggnaden innehöll även en posttjänst.Stationen var dessutom utrustad med gasljus.

17

Den första järnvägsbron kring det förrasekelskiftet.

Den äldsta järnvägsbron med fastighet belägen på ”Hamrebränna” i bakgrunden.Intressant iakttagelse är att hela ”Bränna-området” på norra sidan är odlingsmark, ochinte enbart skog

18

Betydande, eller mer kända, personer isamhället under perioden 1900-1925

• JO Jakobsson, Långsele• Gustaf Erstad, Grosshandlare Långsele• AO Näslund• Erik Ersson, Handlande Hamre• Johannes Hamberg, Hemmansägare Hamre• Hjalmar Dahlgren, Järnvägsarbetare Långsele• AE Bergström, Hemmansägare Långsele• Gustava Svanström, Författarinna

19

JO Jacobsson, hemmansägare ochkyrkoman, bygger nytt 1904

”Jacobssons” fastighet byggs 1904. Jacobsson var kanske den ”tyngste” kyrkopolitikernoch därmed också skolpolitikern, under tiden efter sekelskiftet. Han var den förstelekmannen i det nya skolväsendet efter 1:a världskriget.Fastigheten sedd från söder (nuv. Centralgatan)

20

S:a Järnvägsgatan ca: 1905

Den gamla järnvägsövergången mellan järnvägsgatan och stationsområdet. Huset är det somsenare kom att inhysa ”Byströms Herrkläder” och frisersalongen ”Maj’s Salong”.

21


Stationen byggs ut allt mer. Allt större trafik kräver fler spår och fler anställda. Bildentroligtvis tagen från ett lok eller vagnstak då viadukten ej ännu var på plats, eller t.o.m.kanske ännu ej påtänkt?

22

1907 S:a Järnvägsgatan

Närmast th: ”Tellebos”, ”Jacobssons, Borinska huset och ”Treklövern”. Det första huset(”Tellebos”) var Järnvägshotell fram till 1908, i och med att rörelsen flyttade till, det år -89byggda, TR-huset. 1918 inrymde fastigheten ett centralkök för SJ tills 1920 då det övergicktill ett boställhus och även Telegraf. Jacobssons var under den första tiden ett gästgiveri ochen liten mataffär. Ej känt vad det s.k ”Borinska huset” användes till.

23


Erstads herrgård uppe t.v.. Gamla träbron syns uppe t.h., och mindre fastigheter byggsallt eftersom. Landsvägen som förbinder byn med både Forsse bruk och Sollefteå ser meroch mer ut som en ”riktig” landsväg.

24

Erstad herrgård 1909

Herrgården vid Grosshandlare Erstads glans dagar. Här hälsade bland annat kung Gustav Vpå vid eriksgatan samma år.

25


Järnvägsstationen i delvis ny skepnad med sekelskifteskaraktär i utsmyckningen.

26

Stationsområdet kring 1910-1914

Kajplanen, med godsmagasinet till höger. Viadukten ännu ej på plats, utan denna byggdesförst 1918, då i trä, för att bytas ut mot den nuv. 1934.Fastigheten t.h., ovanför magasinet, är ursprunget till ”Gantemos glasmästeri”. Nyafastigheter tillkommer och de övriga fastigheterna tillbyggs, då efterfrågan på resanderumoch Gästgiveri var ofantligt stort. I princip var det sådana på hela nuv. Stationsgatan ochJärnvägsgatan.

27

”Terrassen-huset” ca: 1910-1915

Det klassiska ”Terrassen”,som monterades ned i Jörn och fraktades till Långsele, i börjanav seklet. Det var källarmästare Pettersson som lät flytta huset. Han använde detta som”fournerings”-bas till den restaurangrörelse han erhållit kontrakt på. ”Långsele-Pelle” blevvida känd för den förnämliga service i snälltågen på stambanan genom övre norrland.

28

Järnvägsgatan Ca: 1915

Telegrafens utveckling syns alltmer i samhällsbilden. Stolparnas utseende vittnar om allt flerabonnenter.Järnvägsgatan, dåtidens genomfartsväg, kantades av köpmanshus alternativt värdshus.

29

Nässeforsarna ca: 1915

Faxälvens rika laxfiske var vida känt, liksom bekymren med att försöka få timret nerför debåda Nässeforsarna. Här samsades fisket med kvarnar och sågverk

30

Gamla träbron 1918

Gamla Faxälvenbron, belägen nedanför g:a tvätteriet, här under filminspelningen av denklassiska ”Sången om den eldröda blomman” med Lars Hansson. På bilden dock enstatist, Bror Nylander från Nordsjö.

31

Grosshandlare O.G Erstads ”storhetstid”1916-1921

Det var tack vare inflationen under och strax efter första världskriget som Erstad kundefinansiera sina stora och kostnadskrävande affärer. Bankerna hade kassavalven fulla avoräntabla pengar och Gustaf Erstad var inte sen att låna. Skulderna steg meninflationstakten steg ännu snabbare och därigenom ökade hans förmögenhet för varje årända till 1921 då bakslaget kom med förfärande kraft. Hans väldiga virkeslager blevplötsligt osäljbart, priserna på allting föll katastrofalt och Erstad fick som så många andraunder denna tid gå ifrån allt vad han ägt och haft under de gyllene krisåren.Gustaf Erstad avled i Stockholm 1923 ännu inte 43 år fyllda. De sista åren levde han påunderstöd. För de som har anknytning till Långsele lever "Grosshandlarens" minne kvar iform av Erstadvägen och Erstadparken, vilka han gav namn åt. Parken och vägen liggervid Långsele herrgård vilken han tidigt lät uppföra åt sig.(Enligt andra källor så dog han 1927!)

32

Gamla träviadukten ca: 1920

Enligt uppgift så är dessa 2 mån från Rådom på besök i det växande samhället. Klart det ärexotiskt med så pampig byggnad som träviadukten, som f.ö. var bland de störstaträviadukterna i landet.

33

Vy från Hjältaberget 1920

”Betjäningshusen” under uppförande. Bilden tagen från ”bergsskärningen” mot Hjälta.

34

Järnvägsstationen ca: 1920-25

Växlingsset på väg från öster.Loggian som förbinder stationshuset och TR-restaurangen är färdigställd.Plattformen (mellan 2:an och 3:an) har gjorts bredare och därmed modernare.

35

Vy 1925

Vy från ”Hjältavägen” från öster. Den ”nya bron” är byggd parallellt med den gamlaträbron, dock med en ny vägsträckning som senare blev Hamrevägen.

Langsele Del 1 -1925

Documents

Transcript of Langsele Del 1 -1925