Länsnytt nr 4 2004
16
Nummer FYRA 2004 Biblioplayas s. 8 Talboksbiblioteket s. 6 Rinkebyskolans bibliotek s. 12 Länsbiblioteket Stockholms län Länsnytt Mötesplats för biblioteken i Stockholms län Länsnytt i pappersversion Premiär!
-
Upload
regionbibliotek-stockholm -
Category
Documents
-
view
223 -
download
1
description
En kvartalstidning för bibliotekspersonal i Stockholms län
Transcript of Länsnytt nr 4 2004
Nummer FYRA 2004
Biblioplayas s. 8 Talboksbiblioteket s. 6 Rinkebyskolans bibliotek s. 12
LänsbiblioteketStockholms län
LänsnyttMötesplats för biblioteken i Stockholms län
Länsnytt i pappersversionPremiär!
Välkomna till ettnygammalt Länsnytt!
Det som alltid krävs är, oberoende av publiceringsform, ettintressant innehåll och för att det ska bli riktigt bra måste nisom jobbar på folk-, gymnasie- och skolbibliotek skicka inartiklar och notiser samt ge oss återkoppling på innehållet. Det händer mycket på biblioteken som är värt att diskutera,utveckla och fundera över. I många sammanhang lyfts bibliote-ken fram som en viktig samhällsresurs, det kan gälla 24-timmarsservice, pedagogiskt verktyg, mötesplats eller mobilservice. Inom biblioteksvärlden närmar sig de olika biblioteks-systemen varandra alltmer och vi ser olika samverkansformerdär en gemensam digital referenstjänst endast är ett exempel iraden. Elektroniska medier utvecklasoch idag är det främst dessa som står
F Ö R O R D E T
Våra utvärderingar och de reaktioner vi har fått fråner på länets bibliotek visar tydligt att Länsnytt i digital
form inte har varit så positivt som vi för några år sedan
trodde.
Det kan verka märkligt att i dessa virtuella tider ta ett
steg tillbaka till utgivning i tryckt form. Men vi gör ett
försök med två nummer i år och fyra under 2005. Den
utvärdering som följer får hjälpa oss att besluta om
nästa steg. Tekniken utvecklas och det är mycket
möjligt att om 1,5 år är det dags att pröva ett nytt
digitalt Länsnytt. Vi får se!
för en ökande utlåning. Regeringen föreslår i senaste budgetpropositionen att samverkanmellan olika huvudmän ska lagstadgas. Länsbiblioteket startar i höst ett projekt för att få folkbiblioteken att utveckla sin IT-verksam-het, synliggöra de elektroniska medierna och förbättra interaktiviteten för medborgarna.Projektet som kallas limitprojektet är ett samarbete mellan nio länsbibliotek i Mellansverige(LIM). Ni kommer på olika sätt att involveras i projektet och i Länsnytt kommer ni attkunna följa utvecklingen. Samtidigt händer det mycket på de lokala biblioteken som är intressant att följa. Massme-dia har presenterat två ”världsnyheter” från bibliotek i länet, det är satsningen på som-margäster i Norrtälje, ”Biblioplaya” samt Lidingö stadsbiblioteks satsning på en bokomatsom ska öka möjligheterna till att låna böcker. Vi tycker också att det är spännande medförslagen om en satsning på ett större stadsbibliotek vid Odenplan i Stockholm. Nyabibliotek är naturligtvis extra roligt att kunna presentera. I detta nummer kan ni läsaom Västerhaninges nya bibliotekslokaler. Diskussioner om nya lokaler förs både iNykvarn och Kungsängen/Upplands-Bro, två orter med alldeles för små resurser. IStockholm håller ombyggnaden av Medborgarplatsens bibliotek på för fullt och därska ett särskilt ungdomsbibliotek öppnas i början av 2005. Detta exemplar av Länsnytt hade inte kommit till utan en fantastisk insats avCarin Larsson och Amanda Bigrell på Stadsbibliotekets Marknadsavdelning. Dehar gjort allt förarbete och sen navigerat fram till en färdig trycksak.
Krister HanssonLänsbiblioteket
LänsnyttMötesplats för biblioteken i Stockholms län
Tidningen Länsnytt ges ut av Länsbiblioteket i Stockholmslän och utkommer med ytterligare ett nummer i år.
Ansvarig utgivare:
Krister [email protected]
I redaktionen:
Kerstin af MalmborgTel. 08-508 31 279Carin LarssonTel. 08-508 31 268
Grafisk form
och foto där inget annat anges:
Amanda Bigrell
Omslagsfoto:
fr.v.: Claes Hedhammar, Marie Persson, Susanne Nordqvist
Nästa nummer:
Manusstopp 8/11. Distr. v. 51
Välkommen med artiklar och notiser om vad som händerpå ditt bibliotek eller om annat som kan vara av intresse.Bifoga gärna digitala foton.Red. förebehåller sig rätten att korta och redigera insändamanus.
Mejl till red.:
Länsbiblioteket i Stockholms län
113 80 StockholmBesöksadress: Odengatan 63Tel: 08-508 31 278Fax: 08-508 31 230
Länsnytt finns också som pdf-fil på nätet, se underwww.ssb.stockholm.se
Tryck:
Bomastryck AB, Sollentuna, okt. 2004
ISSN 1652-7208
Håll utkik efter
Du har väl noterat vårt material – affischer och bokmärkenom databaser – som vi sänt ut till biblioteken? I våras skickade vi ut EBSCOhost och i höst har vidistribuerat Landguiden och Alex. Flera kommer så småningom.
Lisbeth Schoultz KáplárLänsbiblioteket
4-5
6
7
8
9
10
11
12
13
14-15
16
Innehåll nummer 4 • 2004
Vi på Länsbiblioteket
Talboksbiblioteket – en länsresurs
Biblioteksservice till studenter med läshandikapp
Biblioplayas
Biblioteket i Kårsta
Collijn-priset
Västerhaninge bibliotek i nya lokaler
Studiebesök på Rinkebyskolans bibliotek
Sju länsuppdrag
Allmänt & blandat
Sex frågor till Inga Lundén
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 33333
Premiärnumret!
Vi tar gärna emot dina synpunkter på första numret i pappersversion.
Mejla till [email protected]
Krister HanssonEnhetschef Länsbibliotek, Lånecentral
Tel: 08 - 508 31 277, 070-46 31 277
Vi på LänsbiblioteketEnheten för lands- ochlänsregional verksamhet
Anja AnderssonEnhetsassistent
Tel: 08-508 31 278
Kia GumbelBibliotekskonsulent med inriktning mot
lärande och IT
Tel: 08-508 31 087, 070-46 31 087
Marie GustavssonBibliotekskonsulent för social och
uppsökande samt mångspråkig
biblioteksverksamhet
Tel: 08 - 508 31 280
Maria KimbergBibliotekskonsulent med inriktning mot
medieplanering och medieutveckling
Tel: 08- 508 31 093
Lena LundgrenBibliotekskonsulent för barn- och
ungdomsverksamhet. Utbildningsansvarig.
Tel: 08 - 508 31 276
4 4 4 4 4 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
Kerstin af MalmborgBibliotekskonsulent med inriktning mot
tillgänglighet och IT
(Vik. för Karin Sundström)
Tel: 08-508 31 279
Elisabeth NilssonProjektledare för projektet ”Talboken på väg
till barn och unga”
Tel: 08-508 31 044
Lisbeth Schoultz KáplárBibliotekskonsulent med inriktning mot
databaser och nätresurser
Tel: 08 - 508 31 097
Britt LöfdahlBibliotekskonsulent med inriktning mot
fjärrlån och referensarbete
Tel: 08 - 508 31 096
När längtan efter att få lära signågot nytt och utvecklas i sittyrke växer sig starkare och star-kare inser man till slut att man
måste byta jobb. Jag har varit chef i växlande omfattning sedan 1978, då jag bör-jade som filialchef vid det nya biblioteket i Hässelby Villastad(Åkermyntan). Att vara chef är ett fantastiskt jobb, utmanandeoch roligt. Man får användning för alla sina förmågor och bollar-na i luften är oändligt många, omväxling garanterad! Nu har jag lämnat mitt jobb som enhetschef på Kungsholmenoch börjat på ett vikariat på länsavdelningen. Karin Sundströmhar fått en liten flicka och jag ska sköta hennes tjänst som konsu-lent för Tillgänglighet och IT under föräldraledigheten. Efter några veckor har jag förstått att det handlar mycket omsamarbete med de andra konsulenterna eftersom tillgänglighetoch IT är vida begrepp som finns med överallt. År 2010 ska all offentlig verksamhet vara tillgänglig för alla med-borgare, oavsett etnicitet, kön, funktionshinder och utbildning.Det handlar om rättvisa och lika rätt. Ett funktionshinder skainte behöva innebära ett handikapp. På Kulturrådets hemsidahittar man handlingsprogrammet för kulturens tillgänglighet. Däruppmanas bl.a. till att ge kulturfrågorna ”tydligare uppmärk-samhet” inom vård och omsorg. På Kungsholmen har vi på olika sätt försökt visa att biblioteketär användbart för alla, även för dem med läshinder av något slag.Dessa erfarenheter har jag nytta av i mitt konsulentjobb. Här på Länsbiblioteket planerar vi nu höstens kurser och studie-dagar och hoppas att ni på biblioteken genom dem kan få nyttaoch inspiration i ert arbete. Hör gärna av er med synpunkter!
Kerstin af MalmborgLänsbiblioteket
Tel. 08-508 31 279
Medieplanering och medieutveck-ling, det är något som länsbiblio-teket beslutat att satsa extra påframöver. Så sedan mitten av au-gusti arbetar jag på en nyinrättadtjänst som bibliotekskonsulentmed inriktning mot just medier. Min bakgrund är en blandning avbibliotek, journalistik och konsu-
lentarbete. Radio Gotland, Mölnlycke bibliotek, Bibliotekstjänstoch länsbiblioteket på Gotland, det är några av mina tidigare ar-betsplatser. Flera av er som läser det här har jag säkert redan träffat vid minabiblioteksbesök som mediekonsulent på Bibliotekstjänst. På BTJhade jag ansvar för media, databaser och Bibliografisk Service. Idet arbetet åkte jag runt till bibliotek i stora delar av Sverige, mellanÖstergötland och Norrbotten. Det var ett väldigt roligt och ut-vecklande arbete – men trist med alla hotellnätter. Så nu ser jagfram emot att få fortsätta att arbeta med biblioteksutveckling, meni ett område där man alltid kan ta sig hem på kvällen. Arbetet sommediekonsulent på länet kombinerar mycket av det jag tycker ärroligt – utvecklingsarbete, omvärldsbevakning, kontakt med folk,överblick. Den konsulenttjänst som jag nu börjat på är nyinrättad. Det hartidigare inte funnits en speciell mediekonsulent, även om det för-stås är många på länet som arbetat med mediefrågor. Och ävenframöver kommer förstås våra arbetsuppgifter att gå in i varandra– fjärrlån, databaser, ljud- och e-böcker, tryckt media, allt hängerju ihop. Jag tänker börja med att titta lite närmare på medieplansarbetet ilänet och att diskutera utvecklingsvägar med er. I jobbet ingår ock-så att delvis delta i fjärrlånearbetet, och mitt arbetsrum ligger vidlånecentralen/länsavdelningen i Asplundhuset. Jag kommer att varaute och besöka bibliotek ganska så mycket, speciellt nu i början. Niär förstås också väldigt välkomna att höra av er till mig, jag serfram emot våra kontakter!
Maria KimbergLänsbiblioteket
Tel. 08-508 31 093
Maria KimbergKerstin af Malmborg
Möt våra nya konsulenter
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 55555
Talboksbibliotekets personal:Gunilla Lantz, Maggi Säll, MariaBylund, Irina Ljungberg, SusyMellström, Tina Hallendal,Birgitta Lindberg, EwaAndersson. Marie Persson saknaseftersom hon höll i kameran.
Länsbiblioteket i Stockholms län är en central resurs för inköp av talböckeroch köper in talböcker i syfte att komplettera kommunbibliotekens egnabestånd. Inköp och mediehantering sköts av Talboksbiblioteket som också ärett publikt bibliotek för Stockholms stads invånare. Talboksbiblioteket finnstill för er!
Talboksbiblioteket, som organisatoriskt ären del av Stockholms stadsbibliotek, erbju-der talböcker och bok & band på kassettoch DAISY. Idag har alla bibliotek i Stock-holms län möjlighet att låna såväl enstakalån som depositioner ur Talboksbibliote-kets bestånd som består av ca 9 000 DAI-SY-skivor och 35 000 kassettalböcker. Ioch med övergången från kassett till DAI-SY består merparten av alla medieinköpav DAISY-talböcker. På biblioteket arbetar 15 personer medallt ifrån inköp, cirkulation av media ochfjärrlåneverksamhet till informationsarbetetill bibliotek, skolor, enskilda låntagare ochorganisationer. På plats i biblioteket finns också anpas-sade datorer med förstoringsprogram, tal-syntes för uppläsning av digital text, rätt-
stavningsprogram, punktskriftsdisplay ochpunktskriftsskrivare.
Talboksbiblioteket kan hjälpa länets bibliotek
med…
… talböcker på kassett och DAISY. Det gårbra att göra såväl enstaka lån som heladepositioner. Böcker beställs enklast viaStockholms stadsbiblioteks katalog ellerper fax, telefon eller e-post. Kontakt-uppgifter finns längre ned på sidan. Allabibliotek är givetvis välkomna att självakomma till Talboksbiblioteket för att plockasin deposition på egen hand!… snabb förmedling av talböcker på DAI-SY. Köer på både nya och gamla DAISY-talböcker är snart ett minne blott. Läns-biblioteket har rätt att kopiera talböcker omdet finns kö och detta gör att kopior snabbt
kan brännas och sedan skickas med posttill det biblioteket som lagt en beställning påboken. Talböcker på kassett kopieras inte.… information om olika DAISY-spelare,datorläsprogram, MP3 CD- och DVD-spe-lare. Talboksbiblioteket har kunskap omDAISY-spelare och kan också hjälpa tillmed viss information om MP3- och DVD-spelare som också klarar av DAISY-for-matet. På bibliotekets hemsida kan du hit-ta mer information om DAISY-formatetoch olika hemelektronikprodukter somkan användas.… råd och tips om hur DAISY-skivor skabehandlas, rengöras och om olika fel somkan uppstå.
Marie Persson och Ewa AnderssonTalboksbiblioteket,
Stockholms stadsbibliotek
Adress:
TalboksbiblioteketOdengatan 53113 80 StockholmInformation och beställningar:
08-508 311 60Bokning av tid för depositionsplockning:
08-508 311 67Fax:
08-508 311 62E-post:
www.ssb.stockholm.seBibliotekskatalog:
www.opac.ssb.stockholm.se
. Kontaktuppgifter
Talboksbiblioteket– en länsresurs
6 6 6 6 6 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
Fredagen den 3 september samlades ett nit-tiotal personer på Kungliga biblioteket, KB,de flesta från universitets- och högskole-bibliotek, men några också från special-bibliotek och folkbibliotek. Dagen inled-des av Kjell Nilsson, chef för BIBSAM, av-delningen med samordningsansvar på KBför främst forsknings- och specialbiblio-tek. Den som höll i dagen var Bitte Kron-qvist, ansvarig för högskoleservicen på Tal-boks- och punktskriftsbiblioteket, TPB.
Förslag till ny skrivning i upphovsrättslagen
Ingar Beckman Hirschfeldt, chef för TPB,talade om de förändringar som är att vän-ta i förslaget till den nya svenska upphovs-rättslagen (inskränkningar i upphovsrät-ten, § 17, har funnits historiskt sedan 1960års upphovsrättslag, reviderad 1993).Förslaget finns i en Departementsprome-moria, Upphovsrätten i informationssam-hället (Ds 2003:35). Lagen beräknas trä-da i kraft i april 2005. Var och en får framställa exemplar avverk i olika former (film, bildbearbetningetc.) men inte i form av ljudupptagning (fördet kräver talbokstillstånd). Bibliotek medtalbokstillstånd får då rätt att överföra digi-tala exemplar till funktionshindrade i formav digitala filer, och de kan överlåtas (spri-das) och lånas ut. Biblioteket i fråga tar an-svar för att exemplaren inte sprids elleröverförs till andra än målgruppen. De funk-tionshindrade som inte kan läsa tryckta verkhar rätt att ta del av dem i anpassad form.Nytt är att det klart sägs i lagtexten att läs-och skrivsvårigheter erkänns som handi-
Biblioteksservice till studentermed läshandikapp
kapp. I lagens § 12 regleras framställningför enskilt bruk. Men påpekas bör att en proposition vän-tas inom kort och vi vet inte vad som står iden!
Medienytt
Möjligheten att göra inte bara en talbok utanett multimedium är ny (om förslaget går ige-nom). Både bokens text och bild kan återges.En seende dyslektiker kan då följa med i tex-ten på datorskärmen och se på bilderna! Manfår också framställa en bearbetning av ett film-verk och ett verk som sänds i ljudradio.
gare 13 högskolor har sedan tillkommit.Man måste ha talbokstillstånd. Högskole-biblioteken beställer själva digitalt DAISY-inläsning av kurslitteratur via särskildasamordnare. Resursrum med datorplatsupprättas inom respektive högskolas bibli-otek. Genom projektet har man uppnått enökad snabbhet i hanteringen. Man kan fåboken i handen inom en kvart om den finnsinläst. Man har tillgång till biblioteksservi-cen 24 timmar om dygnet. Det blir en billi-gare hantering och innebär en miljövänligtransport. Tjugo högskolor är med, snartalla fyrtio. Man har tillgång till ett digitalttalboksarkiv. Antalet titlar har ökat från3.000 till 13.000 under försökstiden. Minst10 megabits måste finnas och tillgång tillPC med CD-brännare, bibliotek med sam-ordnare, tillgång till TPB:s katalog och IT-support.
Enkät gav positiva svar
En enkät har skickats ut till bibliotek, sam-ordnare och studenter från TPB för att följaupp hur högskoleservicen uppfattas efterdecentraliseringen. Man är väldigt nöjdmed servicen från TPB, det vittnar såvälbibliotek, samordnare som studenter om. Bibliotekspersonal vill veta mer om läs-och skrivsvårigheter. Samordnarnas arbe-te har blivit lättare, fler arbetar med frå-gorna. I bästa fall påverkar det hela högs-kolans arbete. Det vittnades om detta un-der ”KB-dagen”, då en bibliotekarie frånGöteborgs universitetsbibliotek berättade att”rektor slagit fast att tillgänglighetspolicyngäller för hela universitetet och ska omfat-tas av all personal.” När nya bibliotek skabyggas eller bibliotek ska byggas
TPB:s högskoleservice
Det s.k. PTS-projektet* har pågått två år.Det har inneburit bredbandsdistributionav DAISY-talböcker från TPB till studen-ter på ett antal universitet och högskolor.Projektledare har varit Torbjörn Dahlan-der, TPB. De projektmedverkande är Mälardalenshögskola, Karolinska institutet, Högsko-lan i Skövde och Umeå universitet. Ytterli-
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 77777
Seminarium på Kungliga biblioteket
* PTS – Post- och Telestyrelsen
• Offentliggjorda verk• Teknikberoende för
anpassningen• Bildanpassningar• Filmer• Kommersiell utgivning som blir
talbok• Vidare målgrupp i lagen• Möjlighet för överföring• Möjlighet till överlåtelse
. Lagförslaget omfattar
om skapas resursrum och platser för läs-handikappade kan planeras in.
Imponerande exempel från Luleå
Vid Luleå tekniska högskola ordnar manen Dyslexidag varje termin. Av 12.000 stu-denter fördelade på flera orter än Luleå(Kiruna, Boden m.fl.), som har 7.000 stu-denter har man cirka 90 som använderDAISY eller andra anpassningar. 50 per-soner har läs- och skrivsvårigheter. Sam-ordnarna och biblioteket för ut sitt bud-skap i studentportalen. Ett särskilt brev tilldyslektiker med dyslexi har formulerats:”Läser du långsamt? Förstår du inte vaddu läser? Är din stavning usel?”. 30 stu-denter hörsammade uppropet och kom tillintroduktion. Man fick då veta hur endyslexiutredning går till. DAISY och tal-böcker visades.
Resultatet har blivit att:
• Lärare använder OH• Litteraturlistan är klar nio veckor inn-
an terminsstart• Man undviker salstenta• Kursanvisningar, läsanvisningar tas
fram
En rapport från Uppsala universitet heterUndervisa tillgängligt. Den rekommende-ras! Det finns nu en större trygghet i mötetmed studenterna, menade Cecilia Falk, somjobbar med utbildning vid högskolan iLuleå. Visionen är att all information som publi-ceras också ska erbjudas till personer medläshandikapp, en DAISY-skiva i varje trycktbok!
Elisabeth NilssonProjektledare
Talboken på väg till barn och unga
forts. Biblioteksservice till studenter...
Fredagen den 30 juli körde Norrtälje kom-muns Biblioplayas-buss den sista turen försommaren. Biblioplayas är det mobila biblioteket påbadstränder, campingplatser, bryggor ochhos lanthandlare. Biblioteket erbjuder bådeböcker och all slags information om kom-munen som den gästande turisten har nyt-ta av för sin vistelse i Roslagen. Tanken väcktes när vi i februari hadebesök av bibliotekskonsulenten IgnacioLatorre från Valencia-region som berätta-de om Biblioplayas i Benidorm – biblio-teksverksamhet där turisterna finns – påplayan. Biblioteket och turistbyrån i Norrtälje äreniga om att satsningen på Biblioplayasvarit en framgång. Roslagsambassadörer(frivilliga turistinformatörer) har åkt medoch vid vissa turer har även trubadurenPer Lännevall funnits med.
Ny läsepublik
– Vi har ju bara blivit positivt bemötta,berättar Kerstin Ericsson, bibliotekschef iNorrtälje kommun. Vi har upptäckt undersommaren att framför allt barn och ungdo-mar undrat vad det kostar att ”hyra” enbok. Vi har mött en ny läsepublik med Bibi-
Positivt för Norrtälje ochRoslagsturismen
loplayas! Många tycks inte veta att det ärgratis att låna böcker på bibliotek. – Samtidigt har vi nått fler med turistin-formation, tips och – inte minst – visat uppNorrtälje kommun som en dynamisk, po-sitiv och serviceinriktad kommun att bo i,att verka i och att besöka, säger AnnicaNorström, turistchef i Norrtälje. – Vi tror att vi kan utveckla konceptetoch göra det ännu bättre nästa sommar!Vi vill gärna utveckla samarbetet med ICA-handlarna och andra lanthandlare så attdet kan finnas ännu fler återlämningsstäl-len för de böcker vi lånar ut. Handlarnakan på så vis dra nytta av att fler kommertill butikerna, fortsätter Kerstin Ericsson. – Roslagsambassadörerna – frivilligakrafter som utbildat sig i att ta hand omvåra besökare – ska förstås också vara medäven nästa år. Jag skulle vilja tacka alla somgjort detta möjligt. Vi har åstadkommit enkanongrej i år och vi ska bli ännu bättre,säger Annica Norström avslutningsvis.
Kerstin EricssonBibliotekschef
Norrtälje
En av invigningstalarna varMarianne Forssell (VilhelmMobergs dotter).Foto: Gunilla Folkesson
Statistik Biblioplayas:
• 23 hållplatser
• 1 047 besökare
• 2 192 utlån
• 107 ”nya” låntagare
• 185 körda mil
8 8 8 8 8 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
Biblioplayas
När vi fick i uppdrag att fortsätta driftenav filialen insåg jag att bibliotekets vara el-ler icke vara måste kopplas till ett brett ökatlokalt engagemang i bygdens utveckling. Sagt och gjort. Kulturförvaltningen ochkulturnämnden bjöd in till ett öppet mötemed den provocerande rubriken ”Finnsdet någon framtid för skol- och folkbib-liotek i Kårsta?”. Biblioteket och skolanblev utgångspunkt för en fördjupad dia-log mellan Kårstaborna, politiker och tjäns-temän. Över 100 personer kom och vidmötet avhandlades alltifrån biblioteketsframtid till vikten av bra kommunikatio-ner, förskola, boulebanor och mer lång-siktiga planer för att få invånarantalet iKårsta att öka. Bridget Wedberg från So-cial ekonomi i Roslagen höll (tillsammansmed kulturnämndens ordförande) fram-gångsrikt i mötet. Redan vid första mötet i mars bildadesnio arbetsgrupper för olika områden, bl.a.bibliotek med datortek, kommunikationer,skola, stadsplan och äldreboende. En sam-ordnande utvecklingsgrupp tillsattes.
Söndagsöppet
Ett första konkret resultat är att Kårstabiblioteksgrupp bildats och svarar för attbiblioteket i Kårsta är söndagsöppetfr.o.m. september. Sex personer ingår i grup-pen. Flera har barn som går i skolan ochär engagerade för bygdens utveckling. Skol-biblioteket och filialen sköts i övrigt lik-som tidigare av fackutbildad personal.
Startskott förbygdeutvecklingKommunfullmäktige accepterade inte – efter initiativ från centerpartiet –att den integrerade filialen i Kårsta i Vallentuna kommun skulle blienbart skolbibliotek utan sköt till ett extra anslag. Problemet med Kårstabibliotek var dock inte främst brist på pengar utan för få besökare ochminskad utlåning.
Biblioteksgruppen har fått viss utbildning.Planering av aktiviteter på söndagar sker inära samarbete med Vallentuna Kultur ochBibliotek. Premiärsöndagen blev en familje-fest med musik, clownen Manne, presenta-tion av biblioteksgruppen och tårtkalas. Ulla-Britt Kvarnestam som har varit bib-liotekarie i Kårsta i 28 år avgår nu med pen-sion. Hennes entusiastiska och kunniga ar-bete, inte minst i skolbiblioteket, är en för-utsättning för det stora engagemanget förbiblioteket.
Nätverksbyggande
Ytterligare två lika välbesökta stormöten”Var med och utveckla Kårsta” har hållitsoch mer är på gång. Plangruppen har i sam-arbete med samhällsbyggnadsnämndendragit igång ett projekt med villatomter.Social ekonomi i Roslagen är även nu en-gagerade. I Vallentuna har Kultur och Bibliotek all-tid arbetat med nätverksbyggande. Jag troratt bibliotek och kulturverksamhet är enmycket lämplig inkörsport för att stimule-ra till lokalt engagemang i samhällsfrågoroch utveckling på mindre orter. Nu är det upp till Kårstaborna att avgö-ra bibliotekets framtid. Kårsta är lands-bygd i en storstadsregion och många harockså tillgång till bibliotek i Stockholm.
Ingrid UllmanBibliotekschef Vallentuna
Av Vallentuna kommuns ca 26 000 in-vånare bor över 20 000 i Vallentunatätort med omnejd. Kårsta är en gles-bygdssocken, har knappt 1 300 in-vånare och ligger i norra Vallentuna.Roslagsbanan har hållplats i Eksko-gen och Kårsta är numera banansändstation. De som förvärvsarbetarhar i de flesta fall lång restid till sinaarbetsplatser. När den nya skolan byggdes 1982 in-tegrerades filialen helt med skolbibli-oteket. Lokalerna är ljusa och trevli-ga. Öppet utom skoltid endast 8 tim/vecka. Antalet besök och utlån harunder 90-talet visat en svagt nedåt-gående trend och varierat med anta-let elever i skolan. (År 2003: 8 600utlån= 6.62 utlån per inv). Mer änhälften av alla besök och utlån skerpå skoltid.
. Bakgrund
Ulla-Britt Kvarnestam avtackas efter 28 årsom bibliotekarie i Kårsta. Hennes entusi-asm har lagt grunden för det stora engage-mang som finns för biblioteket.
Foto
: Ulf
Lun
dqui
st
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 99999
Biblioteket i Kårsta
Indexering av skönlitteratur
Uppsatsen handlar om ett mycket aktuelltämne, indexering av skönlitteratur, och hartiteln Indexering av skönlitteratur på forsk-ningsbibliotek – skönlitteraturen i svens-ka doktorsavhandlingar. Erika har valt enspeciell fråga för sin studie, nämligen huroch varför skönlitteratur citeras i doktor-savhandlingar och i vad mån den nya äm-nesordslistan för skönlitteraturen kanmöta det informationsbehov som förfat-tarna har haft. Det gör hon genom att stu-dera avhandlingarnas nyckelord och jäm-föra dem med ämnesordslistan mot bak-grund av en diskussion om ämnesmässigoch psykologisk relevans, två teoretiskabegrepp i den informationsvetenskapligalitteraturen. (Relevans är relationen mel-lan en sökfråga och ett dokument.) Skön-litteratur har blivit allt viktigare som käll-material och det ställer krav på nya sökin-
gångar i katalogerna. Syftet är att diskute-ra behovet av skönlitterär indexering i enforskningsbibliotekskatalog.
Skönlitteratur som källa
Erika har gått igenom alla avhandlingarfrån 2000–2002 i Carolinas samlingar,som överhuvudtaget har använt någonskönlitteratur som källa, och valt tretton,som hon analyserar närmare. Som bakgrund gör Erika en genomgångav den forskning som finns om indexeringav skönlitteratur. Här får den intresseradeen god sammanfattning av de olika försöksom har gjorts att klassificera skönlittera-tur med Clare Beghtol, Annelise Mark Pej-tersen och Jarmo Saarti som de viktigasteaktuella namnen. De intar skilda hållning-ar till indexering av skönlitteratur, frånBeghtols strävan efter absolut objektivitettill Pejtersen och Saartis inriktning på an-
vändaranpassning och därmed följandebehov även av tolkning, exempelvis av för-fattarens intentioner (Pejtersen). Erika vid-gar diskussionen till teorier om förhållan-det mellan läsaren och verket, den tolkningsom läsaren gör och kopplingen till denpsykologiska relevansen. Även här finnsen översiktlig diskussion som ger de vikti-gaste teoretikerna.
Relevans
De tretton avhandlingarna analyseras se-dan utifrån det teoretiska ramverket medavseende på ämnesmässig och psykologiskrelevans i förhållande till Svensk Biblioteks-förenings nya ämnesordslista för indexe-ring av skönlitteratur. Erika konstateraratt skönlitteraturens komplexitet fordrarandra sökingångar och att dessa måstekunna återfinna både abstrakta och kon-kreta meningsskikt. Relevansen i ämnes-ordslistan gäller framförallt de konkretaämnesorden. De uppfinningsrika och ”kre-ativa” användarna av skönlitteratur somkällmaterial får än så länge föga hjälp avlistan. Inspirationen till de idémässigasprången och de oväntade kopplingarna,som är särskilt fruktbara för forskaren,får hon/han hämta på annat håll.
Plattform för ytterligare studier
Erika Savoca konstaterar att den hjälp lis-tan kan ge ändå är god nog och att index-ering av skönlitteratur är ”en nödvändigverksamhet” men att ämnesordslistan föratt blir verkligt användbar för forskareäven bör omfatta litteraturvetenskapligabegrepp och abstrakta företeelser. Vidareforskning kring psykologisk relevans kange underlag för en utvidgning av de merasvårfångade egenskaperna. Uppsatsen ärdet bästa som har skrivits på svenska omindexering av skönlitteratur och blir medsin goda teoretiska förankring en utmärktplattform för fler studier av detta intres-santa område!
Lena LundgrenLänsbiblioteket
Collijn-priset till
ErikaSavoca
Svensk Biblioteksförening delar varjeår ut ett pris, Collijn-priset, till denstudent som skrivit föregående årsbästa magisteruppsats i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Prisethar instiftats för att hedra Isak Collijn, riksbibliotekarie och initiativtagare tillgrundandet av Svenska Bibliotekariesamfundet 1921. I år gick priset till Erika Savoca, bibliotekarie vid Salems bibliotek ochtidigare student vid utbildningen i Uppsala. Vi på Länsbiblioteket vill passa påatt gratulera Erika så här offentligt till den fina utmärkelsen!
Foto
: Tor
kel E
denb
org
10 10 10 10 10 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
På själva invigningsdagen kom både artis-ter som Peter Lundblad och författare somMaria Küchen. För mig, som anställdes somny enhetschef i januari i år, innebar flytt-förberedelserna att bli huvudstupa inkas-tad i något som för andra inblandade re-dan varit ett faktum sedan länge. En delvar planerat i detalj, andra saker fick kän-nas fram. Det var bara att försöka sättasig in i olika inköpsavtal, planritningar ochanläggningsbestämmelser så gott det nugick.
Bibliotek i tre våningar
Vi gick från att ha haft både själva biblio-teket och arbetsplatser på samma plan tillatt nu fungera på tre plan. På entréplanetfinns böcker, tidskrifter och datorer. Påövervåningen våra arbetsplatser, kök, ettrum med böcker på utländska språk ochett hembygdsrum med litteratur om Han-inge samt släktforskningsmöjligheter. Förvåra författarprogram och barnteaterfö-reställningar finns en stor samlingssal (max70 pers) som vi även kommer att hyra uttill föreningar. Nere i källaren finns vårguldgruva – magasinet. Vi springer dit ef-ter förfrågningar på särskilda titlar, ochpå köpet får vi lite extra motion. Naturligtvis har det varit delade åsikterom denna flytt, både bland personalen ochbiblioteksbesökarna. De flesta har dock,anser jag, kommit in i de nya lokalerna medett leende på läpparna och uttryckt sig i stilmed att ”Oh, vad ljust och fint ni har fåttdet!” eller ”Vad stort och rymligt detkänns!”. Faktum är att vi har fått mindre
Västerhaningebibliotek i nya lokaler
yta för böcker men att kunna erbjuda frä-scha lokaler med en hel del nya möbler ochtextilier känns som en lyx i dessa nerdrag-ningstider.
Författare och spöken
Under hösten erbjuder vi tillsammans medvår vänförening, Bibliotekets Vänner, ettpar programaftnar. I början av septembervar Jonas Hassen Khemiri här och berät-tade om sin bok ”Ett öga rött”. Inger Fri-mansson var nästa författare som besökteoss. Två barnteatrar är inbokade under hös-ten i biblioteket samt även i församlings-hemmet, som nästan ligger granne med oss.Församlingshemmet erbjuder en större saloch rymmer därmed fler barn. På höstlo-vet ska vi skrämma barn ordentligt med enspökberättarkväll. En (o)vana som jag hartagit med mig från att i tre års tid som barn-bibliotekarie skrämt slag på barnen i Jord-bro i höstrusket. Vad är det som gör att
man både fascineras och skräms av dessahemska berättelser?
Det omöjliga blev möjligt
När verksamheten nu åter är i gång ochflyttkartongerna blir färre och färre kom-mer jag att minnas flytten med både fasaoch glädje. Det förra pga allt kaos och stökoch det senare av att man svetsas sammanoch tvingas ta ansvar för olika bitar. Efter-åt tänker man: ”Hur orkade vi?”, men detomöjliga blev möjligt. Tro det, eller ej! Välkomna till oss på ett studiebesök! Vivisar runt och bjuder på lite fika. Men varpå er vakt under höstlovsveckan för då ärdet som sagt spöken i farten…
Hälsningar
Rigmor ArvidssonEnhetschef
Västerhaninge bibliotek
Haninge kommun
Den 8 maj slog portarna upp i våra nya lokaler i Gamla kommunalhuset i Västerhaninge. Den tidigare hyresgästenpolisen flyttade ut, och vi flyttade in.
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 1111111111
Nu är den i full gång – biblioteksbloggen – med nyheter, information och praktiska tips för biblioteken
i kommunerna. Bloggen börjar ju bli ett allmänt fenomen och kan väl enklast beskrivas som en slags
dagbok eller loggbok på Internet. Lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå har tillsammansstartat bloggen. Tanken är att den ska tillhandahålla dagliga, korta inlägg med aktuell information om
vad som händer på biblioteksområdet, liksom praktiska tips kring söktjänster och informationsar-
bete. Läs t.ex. några av september månads inlägg om kvalitetscertifiering och Newspapers-on-dem-and. Eller några från augusti om rättsfall i fulltext och bibliotekarier på Lärcentra.
Britt LöfdahlLänsbiblioteket
Biblioteksbloggen www.biblioteksbloggen.se
Se också sid. 14 >>>
Studiecirkeln för Haninge skolbibliotek avslu-tade vårterminen den 26 maj med ett stu-diebesök på Rinkebyskolans bibliotek. Därarbetar bibliotekarie Susanne Nordqvistoch biblioteksassistent Jasemina Okanovic,båda på heltid. Susanne har ett nära samarbete med lä-rare och arbetslag på skolan, vilket honmenar är mycket viktigt för allt arbete inombiblioteket. På så sätt kan hon informeraom bibliotekets regler, utlåningsfunktionermed lånekort, hur och när eleverna kankomma till biblioteket osv. En gång permånad träffar Susanne biträdande rektorför att bolla idéer och diskutera ändringaroch aktuella frågor. Vidare deltar Susannevid arbetslagsledarmöten när hon har tideller vill ta upp någon viktig informationfrån biblioteket.
Biblioteket viktigt för skolarbetet
Skolans rektor har valt att satsa stora re-surser på biblioteket och visar därmed atthan anser att det är viktigt för skolarbetet. I biblioteket finns två bord med fyra av-delade läsplatser på varje. Vid dessa får detbara ske tyst arbete och läsning. Över hu-vud taget får eleverna inte vistas i bibliote-
Rinkebyskolans bibliotekket enbart för umgänge eller lek. Det ärviktigt att de har ett seriöst syfte med sittbesök. Här finns också ett avskilt grupprumför elever. Ett större rum i anslutning tillbiblioteket används som magasin och för-varing av klassuppsättningar. Där ståräven en del institutionsböcker inom SOoch svenska. Klassuppsättningar och vis-sa institutionsböcker är inlagda i katalo-gen, och dessa lånar elever och lärare medlånekort. Biblioteket ordnar återkommande täv-lingar i läsning och informationssökning,vilka är populära att delta i. Bakom låne-disken har Susanne ett litet arbetsrum medarbetsdator. Här förvaras ett lager av”vinstböcker”, som eleverna får välja mel-lan när de vunnit någon av biblioteketstävlingar. Det är främst böcker från ”Enbok för alla” och andra lågprisböcker.
Boksamtal
Susanne har två huvudsakliga arbetsom-råden: boksamtal och informationssök-ning. Boksamtalen görs i nära samarbetemed svensklärarna. Mindre grupper frånsamma klass eller arbetslag återkommer.
Grupperna är indelade efter läsvana ochintressen. Exempelvis kan en grupp beståav lässvaga elever, duktiga ”vuxen”- läsa-re eller fotbollsintresserade killar. Susannekallar det boksamtal och inte bokprat ef-tersom hon vill att eleverna ska vara del-aktiga och samtala kring böcker snarareän att få en bokpresentation. Boksamta-len sker i grupprummet i biblioteket. Su-sanne försöker hålla boksamtalen i näraanknytning till övrig undervisning på sko-lan för att eleverna ska bli intresserade avböckerna. För att kunna ha många bok-samtal har Susanne en timmes lästid perdag i sin tjänst. Susanne presenterar även böcker för lä-rarna, främst svensklärare men även an-dra intresserade. Två gånger per terminbjuder hon in samtliga lärare, så får de somär intresserade komma.
Informationssökning
Susanne undervisar kontinuerligt elever iinformationssökning, främst i skolans bib-liotekskatalog, men hon visar också någ-ra utvalda söktjänster på Internet. Dessalektioner följs upp av söktävlingar däreleverna kan vinna biobiljetter eller böcker. Under höstterminen har Susanne lektio-ner i informationssökning för samtliga7:or vid två tillfällen. Vid första tillfälletfår de lära sig att använda bibliotekskata-logen, nästa gång får de söka via länkarnapå skolans webbsida – Länkskafferiet,Landguiden, Artikelsök, Presstext ochAlex författarlexikon. Vid dessa lektioner är klassens lärare all-tid med, så att de också lär sig att söka in-formation. Susanne har även planer på atterbjuda lärarna mer användarundervis-
Fot
o: S
usan
ne N
ordq
vist
Man sitter gärna och pluggar vid sammabord som sina kompisar, men det är tystarbete och läsning som gäller vidbibliotekets läsplatser.
12 12 12 12 12 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
Haninge skolbibliotek på studiebesök
7ning, ett arbetslag i taget i skolans datasal.Även då kommer hon att koncentrera sigpå länkarna på skolans webbsida, samtbibliotekskatalogen.
Bibliotekets datorer
I biblioteket står två (stå)datorer där elever-na kan söka information. Susanne har pla-cerat skrivaren nära lånedisken för attkunna se vad eleverna skriver ut. För attfå söka information direkt från Internet,t.ex. via Google eller andra sökmotorer,krävs att de har skriftligt intyg från lära-ren. Samma sak gäller om de ska söka frameller skriva ut bilder. Däremot behöver deinget intyg för att söka information via dekontrollerade länkar som lagts ut på sko-lans webbplats. När det gäller teman och inköp av fakta-böcker tycker Susanne att samarbetet medarbetslagen fungerar bra. Hon vet unge-fär vilka teman som återkommer inom deolika ämnena. För att få fackbeståndet atträcka till brukar hon försöka hindraeleverna från att låna alla böcker inom ettämne. Susanne kopierar mycket ur biblio-teksböckerna och ser till att eleverna verk-ligen läser det de lånar, kopierar eller skri-ver ut innan de får mer material.
Hanna JohanssonSkolbibliotekarie
Söderbymalmsskolan, Haninge
forts. Rinkebyskolans bibliotek
DanskonsulentenKonsulenten för dans i Stockholms stad och län har till uppgift att öka kunskapenoch intresset för den professionella danskonsten, stärka och utveckla dansensnätverk samt att ge dansverksamma möjlighet till utveckling. Genomsubventionerade föreställningar får barn och ungdomar ökade möjligheter att mötakonstformen dans.
Film StockholmFilm Stockholm är ett regionalt resurscentrum för rörlig bild som verkar för en starkfilmkulturell återväxt. Bland annat erbjuds filmpedagogiska kurser och stöd tillproduktion av kortfilm och dokumentärfilm.
LänsbiblioteketGenom att utveckla, stödja och komplettera folkbiblioteksverksamheten verkarLänsbiblioteket för att ge länets invånare en jämlik informations- ochlitteraturförsörjning.
LänshemslöjdskonsulenternaLänshemslöjdskonsulenterna bevarar den levande slöjdtraditionen. De utvecklar ochförmedlar kunskap om inhemsk och internationell slöjd, hemslöjdsproduktion ochhemslöjdstraditioner.
LänsmusikenLänsmusikens uppdrag är att verka i hela länet inom alla musikgenrer. Barn ochungdom är Länsmusikens viktigaste målgrupp.
MångkulturkonsulentenMångkulturkonsulenten ska öka kunskapen om idag osynliga kulturyttringar ochinspirera till engagemang hos både kulturproducenter och publik. Konsulenten skaverka som inspiratör för utvecklingen i kontakt med beslutsfattare, institutioner ochorganisationer. Mångkulturkonsulenten i Stockholms län är placerad hosLänsmusiken och har lagt särskild vikt vid musikområdet.
Stockholms läns museumLänsmuseet möter sin publik genom skolbesök, vandringsutställningar och skyltadekulturstigar. Pedagogiska program inspirerar barn och ungdomar till engagerademöten med den offentliga konsten.
Sju länsuppdragStockholms läns landsting främjar ett rikt, varierat och levandekulturliv som ska vara tillgängligt för länets alla invånare, blandannat genom att ge ekonomiskt stöd till länets kultur- ochföreningsliv. Landstingets kulturnämnd stöder sju olikalänsuppdrag inom Stockholms län.
År 7-9 skÅr 7-9 skÅr 7-9 skÅr 7-9 skÅr 7-9 skolaolaolaolaola med ca 470 elever.
Ca 30 språk finns representerade på
skolan.
Rinkebyskolans främsta mål är att
utveckla elevernas kunskaper i
svenska. För att uppnå detta satsar
skolan mycket på språkutvecklande
arbetssätt och ämnesövergripande
arbetsformer.
För vidare information, se
www.rinkebyskolan.se
. Fakta Rinkebyskolan
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 1313131313
Med anledning av regeringens propositionFrån patient till medborgare – en nationell
handlingsplan för handikappolitiken (1999/
2000:79) har riksdagen föreslagit att föl-jande prioriteras under de närmaste åren:• att handikapperspektivet genomsyrar
alla samhällssektorer• att skapa ett tillgängligare samhälle• att förbättra bemötandet
Senast 2010 skall all offentlig verksamhetvara tillgänglig för allmänheten, såväl lo-kaler som verksamhet och information omverksamheten. För att intensifiera dettaarbete kommer Statens Kulturråd verka föratt alla kulturinstitutioner ska upprätta enhandlingsplan nästa år, år 2005, då vi be-finner oss halvvägs till 2010. Handlings-planen ska kunna fungera som ett verktygoch ett instrument för att identifiera vadsom behöver göras och för att kunna nåkonkreta mål i tillgänglighetsarbetet.
2005 = halvvägs till 2010 = tillgängligt för alla!
Relevanta rubriker är t.ex. Bemötande
– handikappkunskap, Information och kom-
munikation, Information på webben, Loka-
ler, Verksamhet, Medier och efterföljandefrågor om dagsläget, vad som hittillsgjorts och vad som återstår att göra. Kulturrådets handläggare av tillgäng-lighetsfrågor, Christina Herder, presen-terade dessa tankar för bibliotekschefer-na vid ett möte i september. Kulturrådetkommer nu att utarbeta en mall för huren handlingsplan bör se ut och troligenblir det Länsbiblioteket som får fungerasom insamlare av de färdiga planernainnan de skickas vidare till Kulturrådet.Kontaktpersoner på Länsbiblioteket ärMarie Gustavsson och Kerstin af Malm-borg.
Marie GustavssonLänsbiblioteket
Alla barn inom barnomsorgen i Nykvarn fåren bok i födelsedagspresent. I stället förnågon småsak får varje barn en bok från”En bok för alla”. Böckerna väljs ut av för-skolecheferna tillsammans med biblioteks-personalen så att svårighetsgraden anpas-sas till barnets ålder. Biblioteket beställeroch fördelar böckerna, medan förskolornabetalar och lämnar över bokpresenten till-sammans med en liten informationsskriftom biblioteket och En bok för alla.
Födelsedags-böcker
i Nykvarn
Alla barn i Nykvarn
får dessutom hämtaen bok på biblioteketefter 1,5- och 4-års-kontrollen på barna-
vårdscentralen. De böcker som delas ut viaBVC är Barnens första bok och Barnensandra bok. Detta innebär alltså att alla barn i Ny-kvarn har minst sju böcker i sitt eget lillabibliotek vid skolstarten. En jämlikhetsfrå-ga som dessutom uppskattas mycket avbarnfamiljerna i Nykvarn.
Carita Långsjö RaboBibliotekschef
Nykvarn
14 14 14 14 14 LÄNSNYTT NR 4 • 2004
Biblioteksbloggenwww.biblioteksbloggen.se
Tre förslag till nytt stadsbibliotek iStockholmStockholm växer heter en förstudietill ett nytt stadsbibliotek. Befolk-ningen ökar och trycket på Stock-holms stadsbibliotek har ökatmarkant under de senaste åren. Detvackra Asplundshuset från 1928 ärtrångt och klarar inte riktigt allverksamhet som ett moderntbibliotek rymmer. Förstudienpresenterar tre möjliga utbyggnad-salternativ för Stadsbiblioteket.Inlagd av Krister Hansson
Slut på Kulturnät SverigeSVT:s Kulturnyheterna 21 sepmeddelade att Kulturnät Sverige,som funnits sedan 1997, upphörvid årsskiftet. I den nya budget-propositionen menar man att detfinns många andra aktörer som görsamma sak. Passa på att hämta hemanvändbara länkar inom allaområden.Inlagd av Bitte Backman
Folkbibliotekens nyhetsbrevMånga av våra kommunbibliotekhar idag en nyhetsservice där manmeddelar sina låntagare om nyamedier, se t.ex. Örebro stadsbiblio-tek och Säffle bibliotek. Det kanvara en allmän nyhetsservice ellermed personlig intresseprofil. Mendet finns även kommunbiblioteksom regelbundet sänder e-nyhets-brev till sina användare. Exempel påsådana är Linköping, Solna ochTäby.Inlagd av Krister Hansson
På våra arbetsplatser har vi oftaett antal bibliotekstidskrifter somcirkulerar mellan personalen, såockså här på Länsbiblioteket därjag nyligen fick i min hand förraårets sista nummer av SPLQ –Scandinavian Public LibraryQuarterly, den engelskspråkigatidskrift som ges ut i samarbetemellan de fyra folkbiblioteksan-svariga myndigheterna i Norden
(Biblioteksstyrelsen i Danmark, ABM-utvikling i Norge, Un-dervisningsministeriet i Finland och Statens Kulturråd i Sverige)och som skall bevaka de nordiska folkbiblioteksfrågorna. Detta nummer, nr 4/2003, har som tema mångfaldsfrågor ochden roll folkbiblioteken kan spela i integrationsarbetet. Per Rek-dal, ABM-utvikling i Norge, menar att det faktum att vårt sam-hälle nu är ett mångkulturellt samhälle måste få påverka alltvårt utvecklingsarbete och all vår vidareutbildning på bibliote-ken. Det skall inte vara så att mångfaldsfrågor är en valmöjlig-het, det skall i stället vara en naturlig del av helheten. Rekdalutvecklar sina tankar kring fyra användbara ”mångfaldsfär-digheter” (skills) för bibliotekarier: information skills, aware-ness skills, cultural skills och social skills. I tidskriften presente-ras också de olika nordiska projekt som syftar till att underlät-ta webbaserad biblioteksservice för mångspråkiga användareliksom det svenska projektet Ordbron. Danska Bibliotekssty-relsens direktör Jens Thorhauge intervjuas om hur han skullevilja få biblioteken att fungera som offensiva och viktiga med-spelare i integrationsprocessen. Ett intressant och tänkvärt tid-skriftsnummer! Om det inte finns på era bibliotek så går detbra att beställa från Kulturrådet eller läsas i sin helhet via web-ben, splq.info .
Så mycket mer än bara böcker
En beskrivning av svenskt integrationsarbete på bibliotek och iverkligheten kan läsas i en trevlig artikel i Råd & Rön nr 4/2004, där Fisksätra bibliotek presenteras under rubriken Såmycket mer än bara böcker. Journalisten skriver: ”Det var längesedan biblioteket var en dammig förvaringsplats för böcker,där alla skulle vara knäpptysta och bibliotekarierna sökte ikortregister. Nu kan det vara datoriserad informationscentral,kulturcentrum och mötesplats i ett – som i Fisksätra, öster omStockholm.” Många fina bilder och en trevlig text – ren reklamför våra bibliotek!
Marie GustavssonLänsbiblioteket
LÄ
ST
IPS
LÄNSNYTT NR 4 • 2004 1515151515
Besök från AlexandriaLångväga gäster kom resande till Länsbiblioteket – Heba Kho-leif, Nesrine Yousry, Marwa Shalaby och Hania Hosni från Bib-liotheca Alexandrina (BA). De arbetar där på Children´s Library,Young People´s Library och Taha Hussein Library for the Blind.De tre biblioteken ryms alla inom BA. Barnbiblioteket och ung-domsbiblioteket fanns från början inte alls med i planeringen (!)men intar nu en självklar plats och utlåningen har börjat ta fart.Kön är lång utanför och man kan vara på biblioteket bara underen viss begränsad tid. Till de synskadades bibliotek har bara vuxna tillträde. Därfinns anpassade datorer och talböcker att låna. Bara på kassettän så länge, men Heba arbetar på att få igång en inhemsk DAISY-produktion. Nu ska barnen och ungdomarna få tillgång till samma servicepå sina bibliotek. SIDA-projektet SWEBA är med och finansierardetta projekt, som också gjorde studiebesöket möjligt.
Våra gäster från Alexandria tillsammans med Eva Fred, Göteborgsstadsbibliotek, Elisabeth Nilsson och Kerstin af Malmborg, Läns-biblioteket samt Birgitta Lindberg, Talboksbiblioteket.Foto: Marie Persson
Gästerna från Egypten fick se Stadsbibliotekets barn- och ung-domsavdelning och framför allt hyllorna för läshindrade. PåTalboksbiblioteket fick de höra om verksamheten och pröva an-passade dataprogram, som de delvis redan kände till. Efter lunch blev det visning av Internationella biblioteket ochhöjdpunkter blev förstås arabiska hyllan och Virtuella IB. I nästa nummer av Länsnytt kommer en rapport från en stu-dieresa till biblioteket i Alexandria.
Kerstin af Malmborg
Länsbiblioteket
Nyckelord till politiker?– Tillväxt! Just nu ett ganska uttjatat ord, men jagmenar verklig tillväxt. När individen satsar på sinegen växt, så växer också samhället. Jag har svårt atttänka mig något mer lönsamt än att investera imänniskor som vill investera i sig själva.
Nyckelord till personalen?– Fantasi och kunskap med fantasi och kunskap!Den som ska öppna vägar för andra, måste själv fågå dessa vägar. I ditt arbete stöder du ofta människorsom växer. Ta alla chanser att utveckla dig själv!Unna dig en överblick över ditt arbete, din omvärld,huka inte. Jag tror att alla har en vilja att förbättrasitt arbete, både metod och resultat. Min uppgift äratt skapa förutsättningar.
Till sist: Senast lästa böcker?– P.O. Enquists ”Blanche och Marie”. MärtaTikkanens ”Två”. Handlar båda om kärleksmöjlighet och omöjlighet?
_____________________________Ställde frågorna gjordeKerstin af MalmborgLänsbiblioteket
Foto: Amanda Bigrell
6Vad lägger du i begreppet informationskompetens?
– Man är informationskompetent om man vet• att man behöver information• när man behöver den• var man kan hitta den• hur man gör och hur man kan använda den• vad den står för
Vad tror du om projektet ”Framtidsvalet” (infrastruktur förvuxnas lärande)? Blir det någon fortsättning för bibliotekensdel?
– Besluten ligger hos kommunerna. Det viktigaste justnu: Skapa tid för arbetet som studiebibliotekarie ochse till att den personen tar externa kontakter inomutbildningsområdet.
Finns det risk för att skönlitteraturen knuffas undan i allt dethär med biblioteken och vuxna studerande?
– Nej, den har och måste ha ett starkt fäste här.Biblioteken i staden och i länet kan stödja varandrassatsningar på skönlitteraturen genom att samverka.”Den hemliga trädgården” på BokmässansInternationella Torg är ett bra exempel på vad mankan åstadkomma genom att också jobba med andraorganisationer med samma mål. Genom att minska tiden som vi ägnar åt att köpa”mainstream-litteratur” genom Btj-listorna, kan viskapa tid för den skönlitteratur som inte är så lätt atthitta ute på marknaden. Det är också vårkulturpolitiska uppgift.
Sexfrågor
till Inga Lundénstadsbibliotekarie i Stockholmsamt länsbibliotekarie i Stockholms län
