1

Läkarprogrammet Hälsa i samhälle och miljö

Termin 11 VT 16

Innehåll: Lokalöversikt Sid 2 Schema - Översiktschema Sid 3 – Projektarbete Sid 4

– Schema HSM Sid 4-12 -Seminarier HSM Sid 13-21

– Katastrofmedicin Sid 22-23 – Arbetsplatsbesök Sid 24 – Rättsmedicin Sid 25 - PV Sid 26-28 - PU Sid 29 Kursinformation Sid 30-38

2

Upprop och Introduktion Måndagen den 18 januari 2016 kl 8.30 Lokalöversikt Undervisning sker på SOLNA CAMPUS, mestadels i Widerströmska huset men även i andra salar. Föreläsningsalarna är markerade i schemat och seminariesalarana finns i det detaljerade schemat Widerströmska huset ligger i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen (adress Tomtebodavägen 18A) i nordöstra hörnet av KI Campus Solna. Buss 77, 70 och 3 stannar utanför. Lokaler i Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18 A INGHESALEN, plan 2 Föreläsningssal Robert, plan 1 Charles, plan 1 John, plan 2 Karolina, plan 2 Louis, plan1 Marie, plan 2 Mary, plan1 Parker, plan 1 Karolina plan 2 Ruth plan 1 Amartya plan 2 WH-1, ( grupprum 1)plan 1 WH-2, ( grupprum 2) plan 1 WH-3, ( grupprum 3) plan 2 Hillarp Retzius väg 8 Samuelsson Tomtebodavägen 6 Petrén Nobels väg Skrivsalen Berzelius väg 9, bakom Jöns Jacob Grupprum 200 - 326 ligger i hus 75 på Retzius väg 13 Information om undervisningslokalerna I Widerströmska huset finns det microvågsugnar och diskmaskiner. Det finns plats att sitta med medhavd matlåda, dock finns inte bestick eller glas. Vi rekommenderar att ni tar med er det ni behöver. Närliggande caféer och matplatser Subway – mittemot huvudentren Aulan – Café Jorpes, Rest. Nanna Schwartz Smittskyddsinstitutet – Restaurang Könings Karolinska Institutet Science Park - café

3

Översiktsschema Hälsa i samhälle och miljö VT16 A 1-12 B 13-24 C 25-36 D 37-46

Må 18/1 HSM introduktion, föreläsningar, projektstart

HSM introduktion, föreläsningar, projektstart

HSM introduktion, föreläsningar, projektstart

HSM introduktion, föreläsningar, projektstart

Ti 19/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 20/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM To 21/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 22/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Må 25/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 26/1 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 27/1 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM To 28/1 *PV .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 29/1 *PV .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 1/2 *PU .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 2/2 *PU .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 3/2 *PU .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM To 4/2 *PU .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 5/2 *PU .*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 8/2 Projektarbete .*PV *PV *PU Ti 9/2 Projektarbete .*PV *PV *PU Ons 10/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU To 11/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Fre 12/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Må 15/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ti 16/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ons 17/2 IDROTTSDAG To 18/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Fre 19/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Må 22/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU *PV Ti 23/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU .*PV Ons 24/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU .*PV To 25/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU .*PV Fre 26/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU .*PV Må 29/2 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete .*PV Ti 1/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete .*PV Ons 2/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM To 3/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 4/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Må 7/3 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Ti 8/3 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Ons 9/3 Tentamen Tentamen Tentamen Tentamen *Se separat schema med respektive rubrik i kursmappen *HSM: Hälsa i samhälle och miljö (föreläsningar, seminarier, arbetsplatsbesök,

katastrofmedicinsk övning etc) *PV: Primärvård ex CeFam *PV: Primärvård VC *PU: Professionell utveckling

4

HÄLSA I SAMHÄLLE OCH MILJÖ VT 16 PROJEKTARBETE Introduktion måndagen den 18/1 2016 kl 13.50-14.25 INTRODUKTION i CMB kl 14.45-15.40 Grupprummen ligger i hus 75 på Retzius väg 13

Projektarbete: Handledare Grupprum Grupp 1-6 Hälsoeffekter av snus

Anna Bergström Lena Palmberg 202 Grupp 7-12 Arsenik

Hanna Karlsson 205

Grupp 13-18 Ungdomsarbetslöshet, sociala ojämlikheter och ohälsa

Mattias Norrbäck Emelie Thern 210

Grupp 19-24 Stillasittande som riskfaktor för folkhälsa

Daniel Berglind 211 Grupp 25-30 Hälsoläget i två kommuner

Elina Scheers Andersson Fanny Sellberg 212

Grupp 31-36 Inomhusmiljön, kan den vara en riskfaktor för ohälsa?

Lena Hillert 214

Grupp 37-41 Vibrationsskador – vad är det och hur hanterar vi dem? Anders Seldén Anna Cooray 215 Grupp 42-46 Hälsa, livsvillkor och vårdbehov bland hemlösa

Robert Irestig 208

5

Institutionen för Klinisk Forskning och Utbildning

Katastrofmedicin Ämnesansvarig lärare: Lisa Kurland, Lektor i akutsjukvård vid KI SÖS, Karolinska Institutet Kursmoment inom katastrofmedicin:

• Introduktion och seminarium ”Larm och medicinska insatser” • Katastrofmedicinsk heldag, OBS! Södersjukhuset

Innehåll Heldag Introduktion i katastrofmedicinsk beredskap Principer för ledning och samverkan i skadeområde vid stor olycka och katastrof Principer för omhändertagande i skadeområde Det akuta medicinska omhändertagandet i skadeområde Innehåll Seminariet Nationell, regional och lokal katastrofberedskap Principer för beredskap och organisation på akutsjukhus vid stor olycka och katastrof Psykologiskt omhändertagande

Katastrofmedicinsk Heldag VT16, Södersjukhuset kl 8.30–16.00

Ansvarig lärare: Helena Sjölin, helena.sjolin@ki.se

27/1 PLATS: Södersjukhuset, SAL Högalid Grupp 25-36

3/2 PLATS: Södersjukhuset, SAL Högalid Grupp 37-46

18/2 PLATS: Södersjukhuset, SAL Högalid Grupp 1-12

24/2 PLATS: Södersjukhuset, SAL Högalid Grupp 13-24

Vägbeskrivning till föreläsningssalar på Södersjukhuset Gå in genom huvudentrén, gå rakt fram och sväng vänster vid bankomaterna När korridoren tar slut – sväng vänster och sedan höger. I taket finns skyltar med föreläsningssalarnas namn.

6

Heldagen är ett obligatoriskt moment och skall genomföras av samtliga studenter, inga tillgodoräknanden beviljas. Katastrofmedicin Det finns ingen formell definition av katastrofmedicin, men som Sten Lennquist har skrivit; ”Katastrofmedicin som vetenskap behandlar alla situationer där resurserna är otillräckliga i förhållande till vårdbehovet och täcker därmed ett brett spektrum av händelser, från den förhållandevis begränsade olyckan till den omfattande naturkatastrofen. Katastrofmedicinens målsättning är att i största möjliga utsträckning minska eller eliminera död/ohälsa och lidande som följd av stora olyckor och katastrofer. För detta krävs dels forskning och utveckling, dels utbildning och träning” (Lennquist, S. (2002) Katastrofmedicin Stockholm: Liber). Det akuta medicinska omhändertagandet som del av katastrofmedicin utgår från akutsjukvård, både prehospitalt och på sjukhus. Gränsen mellan katastrofmedicin och akutsjukvård är inte alltid helt entydig utan är situationsberoende, både med avseende på händelsen och de befintliga resurserna. Vårt mål för ämnet katastrofmedicin, som del av kursen Hälsa i samhälle och miljö, är att ni får ta del av grunderna inom det akuta medicinska responsen vid katastrof, vilket är viktigt för alla läkare att ha kunskap om. För den som vill veta mer/Referenslitteratur

• Stockholms Läns Landsting- Regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=21126 (2013.07.02)

• Dyregrov, A. (2002) Katastrofpsykologi Lund: Studentlitteratur • KAMEDO rapporter http://www.socialstyrelsen.se/krisberedskap/tidigarekriser/kamedo-rapporter

(2013.07.02) • Kunskapscentrum för katastrofpsykologi-KcKP. Psykologisk första hjälp, andra

utgåvan.http://www.katastrofpsykiatri.uu.se/forstahjalprev.pdf (2013.07.02) • Lennquist, S. (2007) Traumatologi Stockholm: Liber • Lennquist, S. (2008) Katastrofmedicin Stockholm: Liber • Lorin, H. Katastrofmedicinska studier under 35 år. Erfarenheter från KAMEDO:S verksamhet

1963-1998. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11989/1999-3-4_1999034.pdf (2013.07.02)

• Advanced Life Support Group (Manchester, England) (2014). MIMMS - på svenska: major incident medical management and support : praktisk ledning av sjukvård vid en större skadehändelse. (2., [omarb. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• Nilsson, H. & Kristiansson, T. (2015). Katastrofmedicinsk beredskap: att leda sjukvård på ett särskilt sätt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

• SFS- Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20061570.HTM (2013.07.02) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20061570.HTM

• SFS- Smittskyddsförordning (2004:255): http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm (2013.07.02) • SFS-Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära

händelser i fredstid och höjd beredskap- http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060544.HTM (2013.07.02)

7

Arbetsplatsbesök Schema, plats och mer information delas ut vid Introduktionen den 26/ 1 och 15/2 Arbetsplatsbesöken är en halvdag och är obligatoriska. Resor förekommer. 28/1 grupp 25-36 4/2 grupp 37-46 16/2 grupp 1-12 23/ 2 grupp 13-24

8

Rättsmedicin Kursmoment Dödsfallsseminarium/Likvisning Plats Rättsmedicin, KI Campus Solna, Retzius väg 3 (se vägbeskrivning nedan) Seminariet består i beskrivningar av faktiska dödsfall, där omständigheterna och de åtgärder som omständigheterna bör föranleda, diskuteras. Tid Grupp 37-46 fredagen den 29/1 13:00-16:30

Grupp 25-36 onsdagen den 3/2 13:00-16:30

Grupp 13-24 torsdagen den 18/2 OBS! 08.30-12.00

Grupp 1-12 tisdagen den 23/2 13:00-16:30 Rättsmedicin finns på KI Campus Solna. Du kan antingen ta 69:an eller 3:an. Sikta på Retzius väg, som börjar på ”baksidan” av Jöns Jakobs restaurang och löper åt väster och sök efter Retzius väg 3 så blir Du insläppt. För bästa behållning av seminariet och likvisningen studerar Du dels ppt:n "highlights" och seminarieuppgifterna i förväg. Kontakt Henrik Druid Henrik.Druid@ki.se

9

PV Primärvården Introduktionsdagar T11 VT16 (Obligatorisk) Alfred Nobels allé ( ANA23), Campus Huddinge Karolinska Institutet

Tisdag 19/01 A

Obligatorisk

Torsdag 28/01 B Obligatorisk

Måndag 8/02 C Obligatorisk

Torsdag 18/02 D Obligatorisk

8.30- 9.00 Introduktion 102 9.00 – 12.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär 9.00 – 12.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling

8.30- 9.00 Introduktion 102 9.00 – 12.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär Kl. 9.00 – 12.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling

8.30- 9.00 Introduktion 102 9.00 – 12.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär 9.00 – 12.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling

8.30- 9.00 Introduktion 102 9.00 – 12.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär 9.00 – 12.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling

Rast Rast Rast Rast 13.00 -16.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling 13.00 -16.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär

13. 00-16.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling 13.00 -16.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär

13.00 -16.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling 13.00 -16.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär

13.00 -16.00 Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling 13.00 -16.00 Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär

Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar All frånvaro måste tas igen

Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar All frånvaro måste tas igen

Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar All frånvaro måste tas igen

Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar All frånvaro måste tas igen

29/01 Obligatorisk 8.30- 16.30 Exakt tid och lokal kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium

9/02 Obligatorisk 8.30- 16.30 Exakt tid och lokal kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium

19/02 Obligatorisk 8.30- 16.30 Exakt tid och lokal kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium

1/03 Obligatorisk 8.30- 16.30 Exakt tid och lokal kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium

10

PV Primärvården T11 VT16 För mer detaljerad information se http://pingpong.ki.se/public/courseId/5589/coursePath/5586/ecp/lang-sv/publicPage.do?item=3850716 Syftet med allmänmedicin på läkarprogrammet är att du som student ska tränas i att handlägga patienter med en mångfald symtom och hälsoproblem, och att du ska lära dig att integrera faktakunskap från flera stadier med träning av färdigheter och förhållningssätt. Syfte: • Att ge en fördjupning i allmänmedicinsk klinisk verksamhet. • Att skapa en ökad förståelse för betydelsen av en god patient - läkarrelation. • Att ge en inblick i hur upplevelse av symptom och sjukdom skiftar beroende på

patientens livssituation.

Lärandemål Att kunna handlägga allmänmedicinska konsultationer med användande av en patientcentrerad samtalsmetod för att kunna arbeta självständigt som AT - läkare.

• Att kunna klargöra patientens del av konsultationen det vill säga patientens föreställningar, förväntningar och farhågor.

• Att kunna föra en klinisk diskussion. • Att kunna utföra läkarens del av konsultationen det vill säga fokuserad anamnes,

status, överväganden om eventuell ytterligare utredning (exempelvis lab, röntgen) och behov av vidare remittering utifrån adekvata differentialdiagnostiska överväganden där bedömning om akut respektive icke akut, allvarligt respektive icke allvarligt och vanligt respektive ovanligt ingår.

• Att kunna utföra gemensam del av konsultationen det vill säga att ge information och att i samverkan med patienten komma fram till ett beslut om planering och uppföljning samt att här se möjligheter till hälsofrämjande insatser.

• Att kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter.

• Att identifiera och reflektera över etiska aspekter. Upplägg Primärvårdmomentet omfattar nio dagar. Kursen inleds med en introduktionsdag om konsultation och ortopedisk medicin (träning av status, linne el dylikt rekommenderas). Introduktionsdagen följs av 7 dagar med klinisk tjänstgöring på vårdcentral där studenten ska träna att handlägga konsultationer under handledning. Sista dagen ägnas åt en enskild examination av studenten utifrån en inspelad patientkonsultation och en tillhörande skriftlig självreflektion, ett seminarium om yrsel och en genomgång av en virtuell patient. Samtliga moment är obligatoriska.

Examination Den sista dagen sker en enskild examination med en adjunkt från. Examinationen utgår från studentens egen videoinspelning av ett patientfall. Inspelning på minneskort tas med till examinationen och studenten förväntas kunna föra en diskussion om klinisk handläggning, differentialdiagnostiska överväganden och patientcentrerad metodik.

11

Videoinstruktion Under placeringen på vårdcentralen bör du göra flera inspelningar av konsultationer. Välj patienter som söker med vanligt förekommande symtom som kräver ett differentialdiagnostiskt tänkande av dig som läkare ex. trötthet, värk, yrsel, magont eller liknande. Du ska välja en av konsultationerna som underlag för examinationen. Inspelningen bör vara på 15-20 min.. Hela konsultationen ska vara med men du kan stänga av eller vända bort kameran när du gör status eller när du rådgör med handledaren.

OBS! Inspelningen är att betrakta som en journalhandling. Det är absolut förbjudet att på något sätt lagra eller kopiera den.

Du kan antingen få patientens muntliga godkännande framför kameran eller använda blanketten som finns på kurswebben om patientens medverkan. Filmen raderas efter examinationen.

Godkänt moment

Närvaro vid de tre seminarierna: 1. Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling 2. Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär 3. Yrselseminarium 4. Godkänt närvarointyg från vårdcentralen 7 heldagar lämnas till adjunkt i samband

med enskild examination 5. Skriftlig självreflektion laddas upp på pingpong före kl. 12:00 två dagar före

examination 6. Godkänd examination

Närvarokravet Den kliniska tjänstgöringen är obligatorisk och all frånvaro måste tas igen, helst efter överenskommelse med den vårdcentral där tjänstgöringen varit. Vid frånvaro från obligatoriska seminarier mm tas kontakt med kurssekreteraren

Momentansvariga Utbildningsadm Alejandra Ruz. Alejandra.ruz.torres@ki.se. Mob 076 949 48 76 • Terminsansvarig adjunkt: Monika Engblom, monika.engblom@sll.se • Seminarier: Sandra af Winklerfelt (ortopedmedicinskt seminarium), Charlotte

Hedberg (konsultationsseminarium och examination) Olle Nyrén (seminarium om yrsel)

12

PU Professionell utveckling CLINTEC, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 141 86 Stockholm För mer detaljerad information och SCHEMA se http://pingpong.ki.se/public/courseId/5588/coursePath/5549/5586/5690/ecp/lang-sv/publicPage.do Under den sista terminen av läkarutbildningen, när studenterna är på väg ut i arbetslivet, har PU-undervisningen följande syften

• Att ge studenterna en fördjupad förståelse systemets påverkan på det egna arbetet • Att ge studenterna verktyg för att utveckla strategier för att påverka den egna

arbetssituationen som en del i systemet • Att ge studenterna en ökad förståelse av ledarskap och teamutveckling där alla

medarbetares kompetenser tillvaratas och utvecklas. • Att ge studenterna en djupare förståelse av medicinskt beslutsfattande och en ökad

förmåga att fatta bra medicinska beslut och handskas med osäkerhet

Lärandemål

• Att ha förståelse för systemets påverkan på det egna arbetet • Att utveckla strategier för att påverka den egna arbetssituationen som en del i systemet • Att utveckla strategier för beslutsfattande under osäkerhet • Att ha förståelse och respekt för andras yrkeskompetens samt förmåga att samverka

med andra yrkesgrupper för att förstärka den egna inverkan

Upplägg Professionell Utveckling omfattar fem dagar och är ett delmoment i Hälsa i Samhälle och Miljö (HSM). Undervisningen varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar samt en hemuppgift via pingpong och är obligatorisk. Innehållet innefattar beslutsfattande, ledarskap, miljö, återkoppling och team

Godkänt moment Aktiv närvaro. Godkänd inlämningsuppgift. All frånvaro måste tas igen.

Kurslitteratur: Professionell Utveckling inom läkaryrket, Liber 2012

Kontaktinformation:

PU ordförande Mini Ruiz. mini.ruiz@ki.se

Kursadministratör Helena Kraft helena.kraft@ki.se

13

KURSINFORMATION Kursansvarig Rickard Ljung Universitetslektor, Arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin (IMM) tfn 070 513 30 71 rickard.ljung@ki.se Kursadministration Annika Salomonsson, IMM, Nobels väg 13 tfn 08-524 80007 annika.salomonsson@ki.se Kontakt med student Kursen kommer att använda de mail-adresser som studenterna tilldelats av KI. Kursråd Kursen ombeds att bland studenterna välja 2 kursrepresentanter till kursrådet för Hälsa i samhälle och miljö. Kursrådet, med representanter för studenterna på aktuell kurs och kursledning träffas två gånger under kursen med möjlighet att diskutera viktiga frågor om kursen, genomförande och eventuella förändringar. Kursrepresentanternas namn och e-mail anmäls till Läkarsektionen, Medicinska Föreningen. Möten i kursrådet planeras tisdagen den 26/ 1 kl 12.00–13.00 i rum WH-1 samt tisdagen 7/3 (rum meddelas senare) 12.00–13.00 (salladslunch serveras). Målbeskrivning för kursen Hälsa i samhälle och miljö, grundutbildning läkare, Karolinska Institutet Kursens lärandemål syftar till att den blivande läkaren ska kunna omsätta tidigare förvärvade och nya kunskaper och erfarenheter såväl i en miljö- och samhällskontext som i praktiskt handläggande av patienter med vanligt förekommande symptom och sjukdomar. Studenten ska: • förstå hur individens hälsa och sjukdom påverkas av såväl samhällsstruktur, arbete och miljö som sociala förhållanden och livssituation. • kunna förstå läkarens roll i teamsamverkan kring folkhälsoarbete, prevention och rehabilitering. • kunna värdera kunskap och göra riskbedömningar med ett vetenskapligt förhållningssätt. • vara medveten om sitt förhållningssätt till olika patientgrupper och till olika riskgrupper, liksom till olika kulturer. • ha utvecklat sin förmåga till en god patient-läkarrelation. • kunna förhålla sig till patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem och kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. • kunna handlägga patienter med oselekterade hälsoproblem och symtompresentationer. Målen, som finns i kursplanen på kursens hemsida, relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet som finns i Utbildningsplan för läkarprogrammet (se nedan). Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till), och S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera). Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt.

14

Mål för läkarexamen • enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att erhålla läkarexamen skall studenten ha

- förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare,

- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande,

- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,

- förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper.

• enligt av KI därutöver definierade mål Det samhällsinriktade medicinska arbetet Läkaren är samhällets medicinska expert. Den studerande skall därför efter genomgången läkarprogrammet vid KI ha sådana kunskaper och insikter att han/hon är förberedd för denna uppgift, vilket innebär att han/hon skall ha kunskap om

- samhälls- och miljöfaktorers betydelse för befolkningens livsföring och hälsa - sjukdomars och skadors förekomst inom olika befolkningsgrupper - vilka effekter befolkningens hälsotillstånd har för samhället som helhet - och inse betydelsen av de faktorer som underlättar respektive försvårar ett

samhällsinriktat preventivt arbete - relevant lagstiftning

Kursens innehåll Kursen innefattar ett antal övergripande föreläsningar och temaseminarier som förbereds genom självstudier. Arbete med ett projektämne startar första dagen och omfattar cirka fem dagars arbete. Varje grupp om 16 studenter får ett ämne/profilområde att arbeta med, enskilt eller i samarbete. Vid projektredovisningen (som är en del av examinationen i kursen) bildas nya grupper där deltagarna företräder samtliga projektämnen. Vid redovisningen ska varje enskild student kunna redogöra för inhämtad bakgrundsinformation, slutsats och kunna förmedla detta vid en kort presentation för kurskamraterna i den blandade gruppen. Tillfälle kommer även att ges till diskussion med frågor från kurskamrater och lärare. Mer ingående information lämnas i samband med utdelning av projektämnen första kursdagen och under rubriken PROJEKTARBETE längre fram i detta häfte. Alla kursdeltagare genomför under kursen ett arbetsplatsbesök, rättsmedicinsk övning (likbesiktning) och en katastrofövning. Under primärvårdsdelen av kursen i Hälsa i Samhälle och Miljö får studenten möjlighet att tillämpa och integrera kunskaper från alla tidigare kurser och stadier under denna sista viktiga kliniska del av din utbildning. Under den sista terminen sker även en videobaserad examination på ett patientmöte där studenter får visa sina uppnådda färdigheter och kunskaper både i konsultation och det allmänmedicinska handläggandet. Momentet Professionell utveckling varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar med fokus på patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem, reflektioner över egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter.

15

PROJEKTARBETE OCH PROJEKTREDOVISNING Syfte: Att ge den enskilde studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ett visst begränsat problemområde, sammanställa och förmedla dessa kunskaper till kurskamraterna. Presentationsteknik, och i tillämpliga fall riskkommunikation, bör särskilt beaktas. Projektuppgifterna skall illustrera samspelet mellan hälsa, samhälle och miljö. Utifrån framtaget kunskapsunderlag ska rekommendationer om åtgärder, förebyggande arbete och samhällsaspekter på problemen belysas. Läkarens roll och förståelse är viktig även om det finns en lång rad andra aktörer. Detta perspektiv kan kännas lite ovant för den som under en lång utbildning fokuserat på patient-läkarrelationen. Uppgift: Att med stöd av kursböcker samt annan litteratur och tillgängligt material (t ex via internet) besvara projektämnets frågeställningar. Frågeställningar med vetenskaplig inriktning som ska besvaras vid redovisningen presenteras av handledarna. Nedanstående punkter är en vägledning för ditt arbete med projektuppgiften (inriktning kan variera utifrån det aktuella ämnet och alla punkter är inte tillämpbara på alla ämnen): • Förekomst (ev. exponeringsvägar, dvs. ursprung och spridning i miljön) • Hälsoeffekter, patogenes (om den är känd) • Riskgrupper/känsliga grupper, genusperspektiv • (Test/undersöknings-)metoder • Kliniska aspekter (utredning, behandling) • Förebyggande insatser/åtgärder. (Vad kan samhället/individen/läkaren göra?) • Hälsoekonomiska aspekter, socialförsäkring (rätt till ersättning, omskolning etc.) • Vilken myndighet har ansvar för prevention/övervakning/åtgärder? • Var kan man få information om ev. risker, föreskrifter, gränsvärden etc.? • Slutsatser, rekommendationer • Källuppgifter och bedömning av dessa källors trovärdighet Projektarbeten introduceras och startas upp 18/1 Arbetssätt: Varje profilgrupp bestämmer själv hur man vill arbeta under tiden fram till redovisningen. Det kan ske enskilt eller i en eller flera grupper. Varje student ska själv kunna redovisa sin sammanställning, som ska inkludera svar på de frågeställningar som handledarna gett ut, och göra en egen PowerPoint presentation. Observera att källor ska anges och kunna värderas. För varje ämne finns en kontaktperson för handledning under arbetet, vidare information och tid för träff med handledare lämnas i samband med introduktion av projektarbetet. Obligatorisk avstämning med handledare inför redovisningen. Varje student ska till handledaren redovisa sin arbetsinsats samt utnyttjade kunskapskällor (d.v.s. hur han eller hon har bidragit till ev. grupparbete kring ämnet alt om man arbetat självständigt). Detta har efterfrågats av tidigare studenter!) Tidsomfattning: Schemalagd tid är cirka fem dagar.

16

Redovisning: En person från respektive projektämne bildar en redovisningsgrupp, m a o varje person är ensam om att redovisa sitt projektämne. Nedladdning av samtliga åtta PowerPoint presentationer (via USB minne/memory stick) sker ca 15 min före redovisningspasset. Redovisning av ett ämne tar ca 10 min följt av en diskussion där alla deltar under ca 5 min, sedan går redovisningen vidare till nästa profilområde. Varje person deltar i ett redovisningspass (FM eller EM)den 4/3 eller 7/3 enligt separat schema. Redovisningskrav: Redovisande person skall kunna täcka in hela presentationen kunskapsmässigt. De av handledarna presenterade frågeställningar för respektive profilämne ska tydligt besvaras och kunna diskuteras. PowerPoint-presentationen skall i omfattning vara anpassad till angiven redovisningstid (lite information per bild kan medge fler bilder, mycket information per bild innebär färre bilder) och bör ligga i intervallet 7-10 bilder. Redovisning skall omfatta max. 10 min (samma krav som på konferenser när man t ex stänger av mikrofonen efter att angiven tid är förbrukad). Det innebär inte att en kort presentation är bra. Sikta på 9-10 minuter och håll den tiden. Det innebär att varje person måste gå igenom dragningen i förväg och själv ha full kontroll på tiden. Det är bra att hålla dragningen (för sig själv eller inför några andra) tre gånger innan redovisningen för att känna sig själv och om man tenderar att bli för kort eller för lång i sin dragning. Varje bild skall vara utformad på ett klart och tydligt sätt och anpassad för målgruppen (läkarkollegor). Undvik avancerad grafik och teknik då tiden är begränsad. Samtliga i redovisningsgruppen skall delta i diskussionen. För att bli godkänd krävs det att såväl framförande som innehåll håller en bra kvalitet. SEMINARIER Syfte: Att genom kunskapsinhämtning, aktiva diskussioner och reflexioner integrera olika kunskap från skilda aspekter av ett problemområde och visa förmåga att kunna dra egna slutsatser och ställa nya hypoteser. Mer information ges vid schemalagd introduktion av respektive seminarium. ARBETSPLATSBESÖK Syfte: Att ge studenten en inblick i företagshälsovårdens roll och arbete samt genom ett arbetsplatsbesök erfarenhet av identifiering och bedömning av risker i arbetsmiljön. En viktig aspekt är hur eventuellt identifierade risker ska kunna elimineras och preventivt arbete. Se ”Frågor till Företagshälsovården (FHV) och Arbetsplatsen” (delas ut, samt finns under dokument i PingPong.) KATASTROFMEDICIN (SÖDERSJUKHUSET) Katastrofmedicinsk heldag, se separat information om innehåll och plats. (OBS! Katastrofmedicinsk heldag är förlagd till Södersjukhuset) RÄTTMEDICINS DÖDSFALLSSEMINARIUM/ LIKVISNING Se separat information om innehåll och plats. (OBS! Övningen är förlagd till Rättsmedicin, KI Campus Solna)

17

OBLIGATORISKA KURSMOMENT (Vid frånvaro, v g se under Restmoment) • Upprop med introduktion, gruppindelning och genomgång av praktiska moment • Introduktion och utdelning av projektuppgift • Introduktion av seminarieuppgifter (de gråmarkerade i schemat) samt

arbetsplatsbesök • Seminarier, arbetsplatsbesök, rättsmedicinsk övning, katastrofmedicinsk övning, PU och

primärvårdsmoment med vårdcentralplacering. • Godkänt sjukintyg (uppladdat i PingPong) Seminarium Smärtpatienten i sjukvården • Arbetsplatsbesök samt uppföljning av arbetsplatsbesök: Enligt separat schema. Alla skall

göra ett arbetsplatsbesök under en halv dag (en förmiddag alternativt en eftermiddag). • Godkänd videoinspelning av ett patientmöte. • Närvaro vid seminarierna den första och sista dagen under primärvårdsdelen av kursen. • Skriven inlämnad reflektion kring ett patientmöte under vårdcentralstjänstgöringen • Närvarointyg av handledare på vårdcentral angående godkänd verksamhetsförlagd

utbildning. All frånvaro måste tas igen, på den tid som avtalas mellan studenten och handledare.

• Examination bestående av tre delmoment: 1. Seminarier med genomgång av ett videoinspelat patientmöte under

vårdcentralstjänstgöringen (se separat PM om detta). 2. Redovisning av projektuppgift (enligt separat schema). 3. Skriftlig tentamen (i huvudsak en kunskapskontroll av baskunskaper som framför allt

förmedlats vid föreläsningar). (OBS! Anmälan till kursansvarig krävs av studenter som inte går den aktuella kursen).

Förhinder att genomföra arbetsplatsbesök: Vid förhinder att genomföra arbetsplatsbesök på schemalagd tid kontakta Annika Salomonsson, annika.salomonsson@ki.se.

18

RESTMOMENT Seminarium: Seminarierna tas igen i sin helhet. Kontakta rickard.ljung@ki.se Arbetsplatsbesök: Arbetsplatsbesöket tas igen i sin helhet. Kontakta lena.hillert@ki.se Primärvården: Seminarierna på introduktionsdagen tas igen i sin helhet. Kontakta alejandra.ruz.torres@ki.se

Frånvarodagar under vårdcentralstjänstgöringen tas igen i samråd med handledare på vårdcentralen. Seminarium och genomgång av virtuell patient under examinationsdagen tas igen i sin helhet. Kontakta alejandra.ruz.torres@ki.se

Vid behov av ny videoinspelningen och/ eller skriftlig självreflektion görs den enligt överenskommelse med terminsansvarig adjunkt Monika Engblom, monika.engblom@sll.se.

Katastrofmedicin Södersjukhuset (heldag): Katastrofmedicin tas igen i sin helhet, kontakta: Helena Sjölin, helena.sjolin@ki.se, 08 61611 32 alt. 0765832999

Rättsmedicin: För restmoment, kontakta henrik.druid@ki.se. Professionell utveckling: För restmoment, kontakta helena.kraft@ki.se Projektredovisning: Projektredovisningen tas igen i sin helhet. Kontakta rickard.ljung@ki.se

19

SKRIFTLIG EXAMINATION Den skriftliga examinationen kursens sista dag är i huvudsak en kunskapskontroll av baskunskaper som framför allt förmedlats vid föreläsningar under kursen. Tentamensregler Följande gäller vid skriftlig tentamen:

• Giltig legitimation (t ex pass eller körkort) ska uppvisas vid tentamen, tentan rättas inte förrän detta har uppvisats.

• Miniräknare tillåts ej • Det är inte tillåtet att låna material (t ex penna, radergummi, miniräknare) av varandra

under tentamen. • Jackor, väskor, mobiltelefon och liknande skall lämnas vid den plats som

tentamensvakterna hänvisar till. GODKÄND KURS För godkänd kurs fordras aktivt deltagande i obligatoriska moment, godkänd redovisning av projektuppgift och godkänd skriftlig examination samt godkänd examination av allmänmedicinsk handläggning den sista dagen av primärvårdsmomentet. Föreläsningsmaterial kommer att läggas ut i den lösenordsskyddade PingPong aktiviteten. OBS! AV MILJÖSKÄL KOMMER VI INTE ATT DELA UT PAPPERSKOPIOR PÅ FÖRELÄSNINGSMATERIAL!

20

Kunskapskällor • Föreläsningar, seminarier, praktiska övningar, projektarbeten samt utdelat material • På Folkhälsoguiden, http://www.folkhalsoguiden.se finns också information psykisk

hälsa, mat, miljö (inklusive arbetsmiljö), sexualitet, tobak med mera. Det här kan du göra: ladda ned och beställa material, få tips på hur man kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande, anmäla dig till kurser och seminarier och ta del av projekt och metoder.

• Faktablad om arbets- och miljörelaterad ohälsa finns på

http://www.folkhalsoguiden.se/faktablad (de flesta med textversioner för utskrift). • Referenslitteratur Allebeck, Peter; Diderichsen, Finn; Theorell, Töres Socialmedicin och psykosocial medicin 2., [omarb.] uppl. : Lund : Studentlitteratur, 1998 - 198 s. ISBN:91-44-00612-8 LIBRIS-ID:8352666 Se bibliotekskatalogen Allmänmedicin : teori och praktik Almqvist, Inger; Bentsen, Bent Guttorm; Hey, Mogens; Nilsson, Peter M. Lund : Studentlitteratur, 1994 - 225 s. ISBN:91-44-37161-6 LIBRIS-ID:8353619 Se bibliotekskatalogen Arbets- och miljömedicin : en lärobok om hälsa och miljö Edling, Christer; Nordberg, Gunnar; Maria Albin; Nordberg, Monica. 3., [omarb.] uppl. : Lund : Studentlitteratur, 2010 - 391 s. ISBN 978-91-44-05399-8 LIBRIS-ID:11738087 Se bibliotekskatalogen Arbetssjukdom - skadlig inverkan - samband med arbete [Elektronisk resurs] : ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Westerholm, Peter 2., utök. och rev. utg. : Stockholm : Arbetslivsinstitutet, 2002 - 274 s. ISBN:91-7045-655-0 LIBRIS-ID:10087841 URL: http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/ah/2002/ah2002_15.pdf Se bibliotekskatalogen Björgell, Astrid; Björgell, Per Jourläkarboken 4., [rev. och uppdaterade] uppl. : Lund : Studentlitteratur, 2002 - 404 s. ISBN:91-44-01013-3 LIBRIS-ID:8564025 Se bibliotekskatalogen Praktisk Medicin URL: http://www.praktiskmedicin.se/ (internetversion av boken PM Praktisk Medicin, boken kan beställas via webbsidan) Rehabiliteringsmedicin : [teori och praktik] Borg, Jörgen Lund : Studentlitteratur, 2006 - 344 s. ISBN:91-44-04507-7 (inb.) LIBRIS-ID:10242099 Se bibliotekskatalogen Environmental medicine Möller, Lennart Stockholm : Joint Industrial Safety Council (Arbetarskyddsnämnden) :b Karolinska institutet, 2000 - 327 s. ISBN:91-7522-634-0 (inb.) LIBRIS-ID:8374872 Se bibliotekskatalogen Lundgren C, Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Liber, 2008 – 175s. ISBN: 91-47-08463-4978-91-47-08463-0 LIBRIS-ID:10878622 Se bibliotekskatalogen Anderson, Sven-Olof; Björkegren, Karin; Foldevi, Mats; Lindgren, Stefan; Rödjer, Stig; Seeberger, Astrid; Troein Töllborn, Margareta; Wahlqvist, Mats. Professionell Utveckling inom läkaryrket Liber, 2012 - 320 s. ISBN 978-91-47-09967-2 (inb.) LIBRIS-ID:12542995 Se bibliotekskatalogen

21

Lån av litteratur Boken Arbets- och miljömedicin och Environmental medicine kan lånas över dag mot deposition av legitimation hos Annika Salomonsson, IMM, Nobels väg 13. Enstaka exemplar finns att låna på KI:s bibliotek i Solna. Mer information på Internet: Lag om arbetsskadeförsäkring http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19760380.htm

Arbets och Miljömedicin i Stockholms län: http://www.folkhalsoguiden.se. På Folkhälsoguiden finns även rapporten Tio miljöåtgärder, som beskriver de tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra folkhälsan i Stockholms län. Arbetsmiljöverket: http://www.av.se Här finner man bl a arbetslivsfakta med statistik, föreskrifter och lagtexter, publikationer som rapporter t ex om arbetsliv och stress, broschyrer om ämnen som dentala plaster och allergirisk. ATSDR - Science Corner (Agency for Toxic Substances and Disease Registry): http://www.atsdr.cdc.gov/science Försäkringskassan http://www.fk.se. IARC (International Agency for Research on Cancer, WHO): http://www.iarc.fr Institutet för miljömedicin: http://ki.se/imm Institutionen för folkhälsovetenskap: http://ki.se/phs

Kemikalieinspektionen (KemI): www.kemi.se . Här finns databaser över olika kemikaliers riskmärkning. Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se Bl a författningssamlingar, information om föroreningar, miljöövervakning och länkar till andra länder. NIEHS (National Institute of Environmental Health Sciences, USA): http://www.niehs.nih.gov Facts about environmental-related diseases and health risks. Rättsmedicinalverket: www.rmv.se

Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/ Statens Livsmedelsverk (SLV): www.slv.se

Strålsäkerhetsmyndigheten: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se WHO: http://www.who.int/en Centrum för allmänmedicin: www.cefam.se Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se/