l0 september 1978

rne

FF;

Íörtjänstenhundra årr

ochdelsten att hudflängas som pekoralisttillsammans med Bellman av Jo-

eviga f örgrundsstaf f aget.Han fanns dåir före de trikåran-

diqa cemensamhetsbadens tid'Hãn tãrns dä'r mnan det kundesjungas. . .

TiIl Kulln slro oi fllla,till Kulla sleo oi rulla,till Kullà st o uí rl.tllÆsen jömolig oi f&tt | . .

och han lfutns där fo¡'tfara¡¡de de-cennier efter det att rälsen revsoch stationshuset tillbom¡nades.

redvilligt tillskriver sldcklighet.Han dyker i Kattegatt likt en ma-ger och outtröttlig säl. Han klätt-iar i klipporna med vigören av en

AvBert¡l Widerberg

varenda smula av matsäcken. Nä¡vi kom till Lerhamn var vi såhungriga att vi skramlade ihopslantarna vi ågde, det var väl sex,sju öre (som var pengar på den¿iden).pbh giêk till bagaren ochbad åit få köpa snäckor. . . duvef; de där vefebulla¡na med ka-¡iél i spiralen. Men bagaren be-grep inte vad vi menade, så jagr i t a d e en snäcka med fingernpå disken. Och han stirrade längeoch så sa han: - Jaså, kanske Imenen sniglar? Det uttrycket blevsedan bevingat bland barnen Ba-gei. Kanske I menens n i gl a r? Jag kan höra det pre-cis som ur en fonogralrulle in-byggd i skallen!

S**¡*;J-:i,"î#f

rulfen smällde; man tänkte påvingperuror i styv bris.

Båtbyggaren Gunnar Svenssonoch hans motorsnipa väntade vidkajen.

- Det blåser, Bager! sa han.- Nja . . . sa Einar Bager. -

Våirre har jag varit ute i.- Tolv-tretton sekundmeter!

-Den li,ldste vid havet betrakta-de o s s med en min outgrundligså när som på en lilen ironi iögonen.

V i betraktade båten som intevar stor, och sjön därute som gicki skjortlirmarna, och berget somsåe förkrossande ut.

ñ[en John Kralt stod stöddig,och G hã-kan, logblekt ochsjÈiùv nickade jag med ett mod jaglånglilran kåinde.

-- Bra! sa Einar Bager. - Dåliör vi!

Danska galeasen "Ilavgassen"höll på att hissa segel.

- -Oet ¿i¡ väl en vacker båt! òa

den li,Idste. - O, här va¡ fullt medstolta skutor när jag sprang sompojke på pirarna, Och man sög åtsig allting kvickare än låskpapper:

\I Götval Gyllcnrllorne, E[w Bcarr, t!!t¡¡r Eol,

Bra! sa Einar Bager. - Då

skeppsklockan, vindmätaren, vä-derstrecksvisaren; om hörnet sit-

er i trängsel på vággarna; ochmåsarna och trutarna väsnas, ochlustbåtarnas master gungar'; .gchgubbarna slår en lov till den Ald-a¿e vid haiet, och gör vänskaps-honnör:

- Morron, Bager! Bra segelvä-der i dag! ..

Och den Aldste böjer sitt huvudoch ler, och genmäler:

- Jag kålmner i knotorna attvinden kommer att svåinga lrånsydöst åt syd vid tolvtidèn. . .

De nickar som om de hade hörtoraklet i Delli yttra sig.

- Bager brukar ju veta. , .

Och sanna mina ord, när klock-an är halv ett har vinden svängtfrån sydöst till sydsydöst.

R5,îË?ïî"ï'å"üåi L-apà det nittioand¡a. Hanhar inte föränd¡ags nåimnvärt frånden första gång jag såg honom, enhöstdag 1946. Jag var en grönkonsthistoriestuderande, jämsi-des med volontärskapet på Syd-svenskan. Harr va¡' den etableradeexperten på Malrnö äldre bygg-nadshistoria. Jag bemötte honommed oändlig respekt. Han gjordesitt bästa att rninska sin gloria ochdåiLrmed distansen. Plötsligt bärja-de han dansá en gaillarde, ellermöjliglvis en volta, på ruinerna avhuset han försökt rädda och jagskulle skriva om; sedan berättadehan, icke utan en skabrös under-ton, om munkarnas och nunnor-nas inbördes placering i senrenäs-sansens taktegelläggningsteknik;och slutligen, nä¡ han kanske

ännu åigde sitt vä¡de: nämligentitelbortläggning.

Jag minns än i dag hur stolt mighedern gjorde

Då om mitt första namrr en vör-dad Nestor sporde.

1892, vid fem års ålder, höllEinar Bager sitt intåg i Mölle.

- Jag fören gångs hanIjög. Han varhôgre än Petri kyrketorn. Och detvar det, nâstan hundra meter hög-re. Jag baxnade.

¡ 'IilPAÎEl'lS (F. ZZt.) värl¡ l{r nu I Eolt-rlrognrna än på llgot ennatdlb l$ulga" (Unn*u¡ 17¿o)

r Vkiltlprllohn - rlgntundxr Ër Kulbbrrg. Llnn¡r lritcclftûfolkmmnct "l(lrl¡altnÖr"

kör vi!Danska galeasen "Havgassen"

höll på atthissa segel.- Det ¿ir väl en vacker båt! òa

den l|ldste. - O, här var fullt med

Snart ä¡ det bara Svensson ochjag kvar i Mölle som kan skilja enlkõnert från en ketch, eller vad

emotberg,djup;h-dal-

börsnote-Ilög i hori-ästblåsten

slog coups de vent i hårlockarnaoch lock för öronen,

airdra) i br'äcklig farkost! Upphåi,ngd i ett tjog bråder mellan livoch död! Oförmögen att simmamer ä¡r tio meter! Slungad medenrykande bråinning mot en ofantliggrawård av gnejs . . .

- Hon vakar bra! sk¡ek Einar

man ana, besjålade hennes anmÞder Christina vid Stockholrns belå-gring 1520. Einar Bagers ansikteÀplittrades i ett vänligt grin.- - Var alldeles lugn! wålade

han,riskmiglingamanman mån om, det lovar jag!

Vi passerade Solvik, vi passera-de Ransvik. Einar Bager lutadesig fram, tog mig i armen, ropadenåstan mun mot öra:

- Ja, du har setÍ alla lotografenLundhs bilder från gemerìsam-hetsbaden vid sekelskiltet' d¿¡r det

lor . . . de låg och fäste som Mutter Germania på klipporna, med

ma¡knaden. , . vad jag kan min-nas fråm mina gyende musüa-schers dagar. Hon kom nog intefrån Berlin. A¡urars domineradekaisertyskarena totalt. Det tog slulmed första världskriget. . '

En brottsjö dränkte samtalet.John Kralt sk¡attade åt våra.våta

¡ Förstr Cngen Elnar Beger ¡¡tl I cn båtlör lranrlör Porlcn vrr ¡om I Bur¡en, Salomu¡ Yl.nt!q[_l_fanådng 100ã" - toto- och dflnlöngÉ ev JO{N

rün Kullcm lyr - en

Utanför verandalönstrenhade regnet slutat skva-la. Man kunde se berget

naei tid.- Av blommande ljung. Där va¡

nästan trädlöst. Men det talade viom för några dar sen.

- Hur kom det sig att familjenblev sommarmöllebor?

- Det var myggen i Höör somdrev oss, Vi hyrde tidigare en

komma på besök med "Drott",fast så lyckligt blev det inte. MennffFa ar efteråt - det måste havarit före 1898, för min mor va¡äruru i livet - då sag jag Oscar II iArild. Hela {iskeläget stod på hu-

oss vå¡a mössor!- Varför? Ni var jtr maje-

ståttrogra . . .

- Javisst! Men Helge och jagvar väluoofostrade - och samti-digt bedi&t logiska som barn kanva¡a. Vi var inte bekan-ta med kungen! Man häl-sar inte på obekanta, det hade vifått låira oss.

- Såg han imponerande ut?- Han var en stilig gammal

- Den i Bosjöklosters slotts-park? - - Jusi. Den som ska vara åttasekler. Den figurerar i vad somnos ar mitt allra åldsta minne' Jaghai räknat ut att året måste vara1890. Jag kälnner fordarande eken

skrovlig mot kroppen och fårgarvsyrelukten av bark i nåisbor-rarna. Vi omfamnar stammen,

meter i omkrets. Och myggensticker oss rent infernaliskt, Juli1890.

en mellan två levande sekr¡nderåttioåtta ar åtskilda. Han sägermed välvillig spydighet:

- Tar du i hå?Men han ä r ett historiskt doku-

flíTåink efter! 1978 kan Eina¡ Ba-

ger förmedla egna skarpupplevdaminnen från 1890, Teoretiskt skul-le han, analogt, ha kunnat ta emotminnen från måi,nniskor födda isluüet av 170&talet.

- N å s t a n, faktiskt. Jagkom-mer mycket tydligt ihfu min mor-far, Gabriel Hedman. Han va¡född 1807, unde4 den store GustafW Adolphs regering, och han dog1892. . . blev alltså åttiolem år.IIan. haltade lite,_för han hadgbrutit bcnet när han gick ner'ikålla¡en att håmta vin nå¡¡on avsina sists ju¡âfh¡Cr. IIan hade

korta vita polisonger i ett skårta¡rsikte. Han va¡ en snäll gubbe,på ett halvfjärran sätt, som Gud.Bara detta att nå opp till hans allraheligaste var ett företag för enfyra-fem-åring. Mor{ars privataarbetsrrrn låg drySt en decirneterhögre innanför stora kontoret dä¡bokhåùlarna stod och sk¡ev vidpulpeter. Det var inte lätt att kom-ma ihåg att lyfta benen i ett sådantjättekliv när man skulle över häskeln, Det kundq väl hända att jag

. snubblade och skrubbade knäet,men lipade gjorde jag aldrig. Detligger inte för ass Bagrar, Vi är ensmula indianer, stu¡ska och hållermasken. Morfar klemade inte hel-ler. Han hade i n t e kúameller iskrivbordslådar¡ för små duktigabarnbarn. På sin höjd fick manrida ranka och leka med hansguldklockkedja.

Einar Bager kastade en blick påarmbandsuret och ut genomfönstret,

- TjWo i tio, och snart þ solenfram¡ne . . .

- Tjugr minuter kvar tills vi skafara. Bèråtta mer om GabrielHedman!

- Jo,satt viddräst och¡ra, med armbågarna på duken -da brukade molar höja ætli¡¡g'ret och förm¡na: "inga stõttr un-

der nya hus!" . . . och så skrocka-de han godmodigt nåù jag hastigåtergick till värdigare bordskick."Inga stättor unden nya hus!" Jagkan höra tonfallet som i dag. Hanva¡ bohuslåhning boren, och hanhade kanske vissa spår kvar av sinungdoms dialekt, mitt i ädelskån-skan.

UGärvel Gyilenstierna, ur den and-ra John Kraft,

Vi skulle titta på Kullen frånsjösidan och eventuellt göra någrashandhugg om vinden och strüm-men tillät det, på ställen som ärnåsüntill oåtkomliga oppilrånland. B o t a n i s k astrandhugg:ty John Kraft håller lor and¡a åietpå med att generalinveritera halv-öns växtvädd, och Görvel Gyllens-tiema har hart när urminnes rang

:ffiåder som lever i klippor, dty"ffå;som dvåljes i tråd, najader somplaskar i vatten. Slottsfrun tillSparurarps är egalt hemmastadd iKattegatts vågor, i bokskogensgröna majtäLlt vid Ransvik, i Söf-Lingegott¿ns stenåldersdunkel;octr vilken skepnad hon ãn iklått¡lg: b¡¡ det snüd v¡¡it ron Floras

ambassadrice extraordinaire etplénipoüentiaire. Det ligger i ätùen.Hennes farfa¡s far, fri- och kam-marherren Nils Christopher Gyl-lenstjerna (1789- 1865), publicera-de 1851 en Erundläggande "För-

sekel efter det att Liruraei "Skåns-ka Resa", förrättad 1749, kom ávtrycket (, . . vari den oblide blom-sterfu¡sten bara nåirnner tjugusjuspecies, så d¿ir i förbifarten). -

- Farfars far måtte ha haft ögonsom en I o! sa hans sonsons dotter.

vudet . . .

smörgåsarna instuvade när ma¡lminns en, när Hel'gick frånshandfä-sti, Genti-

Rubus plicatus. . . oeh vi storebröder ietades med Hardy nårhan blev rödblå om munnen: färg-en skulle aldrig gå av, påstod vi'

- Det är nåstan en miltillHöga-

fall på solen att det var dags att geoss hemåt. Vi lyllde portörernamed marviol och kustglim ocharr¡n ochvi så9. Hå¡r åldrelatinskolan, och höstterminen ho-

och Krok-Almquists flora i hand(femùe upplagan), och när vi sågatt det stod i. - rar - för artelter art, då kände vi oss syskon-huvuden, så att magen hoppade.

Sjillv hade hsn inte en torr t¡åd

Fort nlttr dd.

l0 s

epte

mbe

r 19

78

s

nl G

örY

rl

r1pA

dþ t

s

Slll

akun

gGr,

olyd

nqd

189ó

,or

mst

åmpn

ing

sfil

l Kul

lrlü

ü fr

tr fö

¡og

¡ld¡

dlr

hån

satt

fram

me

i för

en.

Gör

-ve

l Ì¡õ

tte f

rån

sitt

relih

gslä

.-

Jag

hörd

e no

g at

t ni

tal

ar o

mfll

tor.

. .

Vi h

ade

reda

n ko

mm

it fö

rbi

tlipp

skår

et d

är b

unge

n, S

amol

usvd

era¡

rdi,

växe

r m

åmgh

undr

afal

-di

g i

det

fukt

iga

vitk

ings

grus

etlã

ngs

en m

örkg

rå a

mfib

olitg

ang;

det

är h

erm

es v

äLst

ligas

te l

okal

i

Bjik

nen,

vi h

ade

fått

en k

ik i

n i

Söþ

icka

rhål

et,

vi h

ade

sett

þen

ur fi

skpe

rspe

ktirl

; nu

run

dar

viyü

êrst

â ud

den

. .

. oc

hplö

tsüg

t:irr

det

nåst

an s

tilla

om

krin

g os

s. V

å-go

rna

jãm

nar

sig

till e

n dy

n;ng

, de

håve

r si

g in

te r

ner

ån b

röst

et p

å en

sova

¡¡de

med

rät

tlår<

üga

d¡öm

-m

ar.

Vin

den

ll¡rt

er s

om e

n m

ild

Båt

en v

ar i

lä, ri

följd

e K

ulla

-'b

ergs

nor

dsid

a.-

Je s

uis

sauv

ée!

sa G

tirve

lG

ylle

nstie

rna.

Nu*

urË

ffi"H

:':-

! ro

sagr

åa,

k$ø

de o

chsp

jåilk

ade

vert

ikal

t, ho

rison

talt,

diag

onal

t so

m k

olos

sala

klo

tsby

g-ge

n el

ler

spin

deln

åt,

då o

ch d

åge

nom

drag

na a

v m

örka

re g

rön-

sþns

band

.-

Såd

a¡ra

shå

k, m

est

av a

mfi-

bolit

, öv

ertv

åira

r he

la h

alvö

n m

edoj

ämna

mel

la'ru

um!

sa J

ohn.

-D

et ä

r på

der

as g

rund

val

man

finne

r de

n m

est

nårin

gskr

ävan

deve

geta

tione

n.

. . of

tare

mso

rbar

ahe

ttio-

fyrt

io m

eter

bre

da,

där til

lex

empe

l m

ager

hed

boks

kog

var-

tand

e i

a¡nf

ibol

iträs

¡der

na

som

Kul

lens

säl

lsyn

thet

er

hör

hem

ma.

- O

ch v

ad d

u ha

r hi

ttat

mån

ga!

sa G

ärve

l - O

ch f

i n-

kam

mat

he

la o

mrå

det

från

Nyh

amns

läge

oc

h B

runn

by o

chA

rild

och

ända

ut

till u

dden

, vi

dal

la

årst

ider

, oc

h in

ne i

var-

enda

skr

eva

*"ii

med

rep

i de

n hå

¡ g"

ott"

n?tt

n"t

- M

ina

kom

plim

ange

r! s

aEin

arB

ager

. -

Den

pre

stat

ione

n gö

rin

te d

e fle

sta

efte

r!-

Där

¡ir

mer

än

en s

om a

ldrig

.ha

r ko

mm

it op

p ig

en!

sa G

un¡a

rS

vens

son.

Han

kr¡

nde

inte

slit

aög

onen

frå

n de

bru

na k

inde

r so

mfr

un t

ill S

pann

arp

oför

ändr

at h

a-de

erp

oner

at s

edan

vi k

om¡n

itifr

ån s

kum

bade

t på

syd

siC

an;

och

till s

ist

ytha

de h

an m

ed m

otvi

llig

beun

dran

:-

Tän

k at

t fr

iher

rir¡n

än h

ar m

a-ke

-upe

n kv

ar s

å br

a!-

Hut

! D

en t

¡r¡

å k

t a!

sa

frih

er-

rinnâ

n, -

Den

kom

mer

ur

sole

nseg

en b

urk!

Hon

str

ålad

e si

¡eni

skt

mot

Gun

-na

r S

vens

son,

lik

t S

cylla

: så

att

han

fick

ta t

örn

med

båt

sl¡a

ken

för

att

undg

å ko

llisi

on m

ed S

ocke

r-ûo

pper

¡s C

hary

bdis

.D

e*sa

nam

n so

m k

lippo

raa

har!

Hur

har

fol

k gi

ttåt

döpa

var

enda

liten

for

mat

ion

. . .

och

med

vil-

ken

hekt

isk

fant

asi!

Vat

tenh

jule

t, V

alpa

rna,

Lop

pe-

torg

et,

Nap

oleo

ns h

att,

Jung

fru-

kam

rarn

a, K

ärrin

gpra

len,

Klö

ta-

ränn

an,

Ugg

lan,

Lej

onet

, G

eta-

rygg

arna

,Kam

elen

...

sake

r så

att

det

låte

r so

m e

n to

rr

Där

va¡

Dju

pada

l.-

Dâr

stå

r m

ina

Sor

bus

rupi

cola

! N

io s

tyck

en k

lippo

xlar

, dé

en-

da i

Sve

rige!

skr

ek G

ärve

l oc

hpe

kade

.-

Dju

pada

l, ja

, sa

Ein

ar B

ager

.-

Jag

kan

aldr

ig k

omm

a hä

r ut

anat

t få

någ

ra r

mde

rlþa

skul

dkän

s-lo

r, V

i ba

rn v

ar f

örbj

udna

at

t ba

daen

sâru

na p

a dj

upt

vatte

n hä

r i

bukt

en,

för

st¡ö

m¡n

arna

s sk

ull,

fast

åi¡¡

vi v

ar s

imku

rmig

a.

Och

en

dag

sâge

r m

in b

ror

Heþ

e, s

om ã

rdj

:ùw

rrc

h el

va å

¡: -

Vi t

a¡ i

alla

Iall

och

hopp

ar i,

jqg

kirs

, tä

rs d

u?O

ch s

åex

empe

faljd

e j

döde

n i

Los¡

mer

aü

d¡tu

¡t¡r

a, M

nsr

Hen

-rik

Baç

r. O

cùr

du L

onm

¡ in

tê e

Ëdr

unh¡

a fõ

raË

du

i¡¡tc

t¡¡r

botb

ael

ler

f6r

ú du

¡r¡

ûo L

¡n ¡

in¡a

:

- .

. .

och

få¡n

cr f

o¡th

r¡¡¡

delit

e av

sh&

len

bån

soom

a¡en

1896

, ja

! M

en s

e då

¡tor

te,

bara

en

hund

¡a m

eter

mot

non

, de

n bl

åa-

¡e s

trim

rran

: de

t ãr

sffi

mbå

lùet

!V

ater

hat

te r

neh¡

rec

ht ä

n va

d vi

dum

ma

påga

r be

grep

.

vi var

i la

nd n

åþa

gårn

ger

och

kont

rolle

rade

orm

-bu

ntsf

lora

n. G

lans

brä-

ken,

Asp

lení

um a

dian

thum

-nþ-

rum

, hä

ngde

bla

r¡k

och

yvig

som

ruìn

an.

Vi t

og l

andv

ägen

hem

frå

n Jo

se'

Iinel

ust;

ögna

de u

nder

pro

men

a-de

n et

t ha

lvdr

¡ssi

n lin

naea

nska

växü

er,

lika

vita

la s

om 1

?49

(åke

r-vi

ndan

, än

gsvå

dden

, ku

ngsl

juse

t,va

nlig

a bl

åklo

ckan

, gu

lmar

an,

vild

kapr

ifole

n oc

h sp

ringk

orne

t,Im

patie

ns n

oll-t

ange

re,

som

"wäx

te h

år m

er i

Bok

-sko

garn

aän

på,

någo

t a¡

¡nat

stâ

le i

Sw

eri-

ge")

; B

a-ge

rs

påM

ölle - M

en t

itta

förs

t hä

r på

den

lilla

vike

n pr

ecis

no¡

T o

m h

amne

n! s

aE

inar

Bag

er.

Där

upp

levd

e ja

g på

lS9G

tale

t sa

rrm

a sa

k so

m L

in¡r

ae-

us i

Hög

anås

174

9: n

åmlig

en o

rm-

stam

pnin

g. O

rm -

de

t är

det

dans

ka o

rdet

för

mas

k, i

detta

falle

t sa

ndm

ask,

som

anv

ände

s til

lbe

te p

å to

rskk

¡oka

rna.

Vi b

arn

mas

kar.

Ell

dade

n sh

ãckt

e si

g lå

ng,

fl Ifu

, öv

ersá

llad

tnä

ttäI

når,

ena

¡, b

jöm

bärs

bu-

skar

, kr

ypan

de s

låns

når,

Ll"p

per-

strä

nga¡

, Iu

ktså

nkor

, gö

lar.

Den

strä

cker

sig

nås

tan

en m

il sä

deru

t,de

n är

frid

lyst

, de

n är

ett

para

dis.

Och

klo

ckgr

odan

, B

ombi

nabo

mbi

na,

har

trtir

jat

ringa

där

igen

: so

m r

ynrd

en f

ull

av k

yrke

k-,la

r¡g

på g

last

rarm

onik

a. V

i hör

dehe

nne

- el

ler

rãtta

¡e s

agt

h o

n o

rn,

ty d

et ä

r ha

¡¡na

rna

som

låte

r -

en s

ex,

sju

gång

er t

illaf

tons

ång.

Men

det

är

en h

isto

ria s

om f

årfö

rti!ù

jas

en a

nnan

!ån

g, li

lrse¡

¡.b

erät

tels

en o

m n

är J

ohn

lGaf

tfa

nn o

rmax

et,

Par

apho

lis s

trig

osa

(fõr

e de

tta L

eptu

nrs

filifo

rmis

),lä

ngs

en s

kona

öst

er o

mle

rham

n.-

Vi

ses!

sa

Ein

a¡ B

ager

.

eI

E E

ina¡

B

ager

fört

jãns

ten

hund

¡a å

roc

h de

lste

n at

t hu

df!ä

ngas

so

m p

ekor

alis

ttit

lsam

man

s m

ed B

ellm

an a

v Jo

-ha

n H

er¡r

ic K

ellg

ren.

. .

Ein

arB

ager

, åt

erta

r ja

g, f

örva

ndla

s va

r-je

som

mar

till

möi

lebo

. G

ener

atio

ner

av i

nföd

inga

¡ oc

h st

amgå

sier

har

kunn

at r

äkna

hon

om t

ill d

etev

iga

f örg

rund

ssta

ff ag

et.

Hân

fan

ns d

är f

öre

de h

ikår

an-

diga

gem

ensa

mhe

tsba

dens

tid

.IIa

n Ia

¡urs

dä¡

u¡n

an d

et k

r¡nd

esJ

unga

s. .

.

TilL

KuI

In s

lca

oí r

ulla

,tíl

| Kltl

lß e

La ù

1 nt

lll',

till K

ltllÃ

slø

oi n

¿llo

sm 1

örrw

äg I

n î&

tt. .

.

och

han

fir¡n

s df

u fo

rllar

a¡rd

e de

-ce

rmie

r ef

ter

det

att

räls

en i

evs

och

stat

ions

huse

t til

lbom

mad

es.

Han

seg

lar

dagl

igen

sin

sni

paom

det

så

skul

le b

låsa

kul

ing

och

regn

a sm

åspi

k. H

an p

ilkar

tor

skm

ed e

n tu

¡ so

m y

rked

iska

re b

e-re

dvill

igt

tills

kriv

er s

kick

lighe

t.H

an d

yker

i K

atte

gatt

likt

en m

a-ge

r oc

h ou

tköt

tlig

såiù

. H

an k

lätt-

rar

i klip

porn

a m

ed v

igör

en a

v en

AY

Ber

t¡l

Wid

erbe

rgst

enge

t. H

an l

atar

sig

i so

len

pålju

gare

bänk

en u

tanf

ö¡ d

en la

h¡¡&

da r

ulle

n m

ella

n pi

ram

a, u

nder

skep

pskl

ocka

n, v

indm

ätar

en,

vã-

ders

trec

ksvi

sare

n;

ìom

hör

ne-t

sit-

üer

"Oly

mpe

Ku¡

rers

" na

r¡:r

brä-

da ö

ver

ingå

ngen

till

sku

let

med

bort

tona

¡rde

sek

elsk

iftes

foto

graf

i-er

i bä

ngse

l på

väg

garn

a;

och

mås

arna

och

fru

tarn

a vå

isna

s, o

ch

honn

är:

- M

orro

n, B

ager

! B

ra s

egel

vä-

der

i dag

! ..

Och

den

Ald

ste

böje

r si

tt hu

vud

och

ler,

och

gen

mäl

er:

- Ja

g kâ

rure

r i

knot

orna

att

vind

en k

omm

er a

tt sv

änga

frå

nsy

döst

åt

syd

vid

tolv

tiden

. .

.Ile

nic

ka¡

som

om

de

hade

hör

tor

akle

t i D

efi y

ttra

sig.

- B

ager

bru

kar

ju v

eta.

. .

Och

san

na m

ina

ord,

när

kloc

k-an

åir

halv

ett

har

vind

en s

vâng

tfr

ån s

ydös

t til

l syd

sydö

st.

rl '!

har

inte

sa¡ì

sens

dm f

örst

a gå

ng j

ag s

åg h

onom

, en

höst

dag

1946

. Ja

g va

r en

grö

nko

nsth

isûo

riest

uder

ande

, jä

msi

-de

s m

ed v

olon

tärs

kape

t pa

SV

d-sv

ensk

an.

Han

var

den

eta

bler

ade

expe

rten

på

Mal

rnö

åild

re b

ygg-

nads

hisü

oria

. Ja

g be

rnöt

te h

onom

med

oän

dlig

res

pekt

, H

arr-

gjo

rde

sitt

bäst

a at

t m

insk

a si

n gl

oria

och

dåi'r

med

dis

tar¡

sen.

Plö

tslig

t bö

rja-

de h

ar,

dar¡

sã e

n ga

illar

de,

elle

rm

öjlig

tvis

en

volta

, på

rui

nern

a av

huse

t ha

n fö

rsök

t rä

dda

ocf¡

jag

skul

le s

kriv

a om

; se

dan

berä

ttade

han,

ick

e ut

an e

n sk

abrö

s r¡

¡der

-to

n, c

m m

unka

rnas

och

nu¡

mor

-na

s in

bärd

es

plac

erin

g i s

enre

näs-

inar

Bag

er li

r fä

dd 1

9 ap

ril 1

887;

han

är

nitÉ

oett

på d

et n

ittio

andr

a. H

anfö

ränd

rags

näm

nvär

t ffa

n

nar

kans

keat

tin

teve

rhe

ltba

kom

I F

ör¡t

lfo

nûln

gS

ânC

cn E

lnar

Beg

cr ¡

dt I

en ll

üörlr

¡mlö

r F

orbn

vr

¡om

I

Bun

gaig

¡-

tüÈ

od

och

ãra!

), s

onso

ns s

o¡rs

ons

(ova

nskl

iga

son

till d

enrð

ster

stå

r-kl

ara

inä

eko.

Båt

en v

a¡ i

lå, ri

följd

e K

ulla

-be

rgs

nord

sida

.-

Je s

uis

sauv

ée! sa

Girv

elG

ylle

nstie

rna.

Ii[*t

g:P

r¿p*

:;sp

jälk

ade

vert

ikal

t, ho

rison

talt,

diag

onal

t so

m k

olos

sala

klo

tsby

g-ge

n el

ler

spin

deln

ät,

då o

ch d

åge

nono

drag

na

av m

örka

re g

rön-

sten

sban

d.-

Såd

ana

strå

k, m

est

av a

mf!

bolit

, öv

ertv

ärar

hel

a ha

lvön

med

oj:ir

mna

mel

la¡u

um!

sa J

ohn.

-D

et ¿

ir på

der

as g

rund

val

man

finne

r de

n m

est

närin

gskr

âvan

deve

geta

tione

n .

. . of

tare

mso

rbar

ahe

ttio-

fyrt

io m

eter

bre

da,

där til

l

tand

e i

a¡nf

ibol

ihän

dern

a so

mK

ulle

ns s

äIls

ynth

eter

hö

r he

mm

a.-

Och

vad

du

har hi

ttat

mån

ga!

sa G

tirve

l -

Och

f i

n-ka

mm

at

hela

om

råde

t fr

ånN

yhar

nnsl

äge

och

Bru

nnby

och

fuild

och

änd

a ut

till

udde

n, v

idal

l a å

¡stid

er,

och

iru,e

i v

ar-

enda

skr

eva

- D

¿ir

är m

er ã

n en

som

ald

rþha

r ko

mm

it op

p ig

en!

sa G

ur¡n

arS

vens

son.

Han

kun

de in

te s

üta

ögon

en f

rån

de b

runa

kin

cler

som

- T

änk

att

frih

erri¡

¡nän

ha¡

rna

-ke

-upe

n kv

ar s

å br

a!-

Hut

! D

en å

ir ä

k t

a! s

a fr

iher

-rir

¡nan

, -

Den

kom

mer

u¡

sole

nseg

en b

urk!

Hon

str

ålad

e si

reni

skt

mot

Gr¡

n-na

r S

vens

son,

lik

t S

cylla

; så

att

han

fick

ta tä

rn m

ed b

åtsh

aken

för

att

undg

å ko

llisi

on m

ed S

ocke

r-to

ppen

s C

hary

bdis

.D

essa

nam

n so

m k

lippo

rna

har!

Hur

har

fol

k gi

ttat

döpa

var

enda

liten

for

mat

ion.

. .

och

med

vil-

ken

hekt

isk

fant

asi!

rärm

an,

Ugg

lan,

Lej

onet

, G

eta-

rygg

arrì

a, K

amel

en.

, .

lite

av s

lr&ke

n Ê

å¡¡

¡ooo

a¡en

Vat

er h

atùe

meh

¡ re

cht

ãn v

ad v

idu

mm

a på

gar

begr

ep.

n¡ìn

an.

Vi

üog

finel

ust;'

den

ett

växt

er,

lika

vita

la s

om 1

749

(åke

r-

- M

en t

itta

förs

t hä

r på

den

lilla

vike

n pr

ecis

nor

r om

ham

nen!

sa

Ein

ar B

ager

. D

år u

pple

vde

jag

på18

90-t

alet

sam

ma

sak

som

Lin

nae-

us i

Hög

anäs

1?4

9: n

åriù

igen

orm

-st

ampn

ing.

Orm

-

det

är d

etda

nska

ord

et f

ör m

ask,

i de

ttafa

llet

sand

mas

k, s

om a

nvän

des

till

bete

¡rå

r to

rskk

roka

rna.

Vi b

arn

tten

irä

ttas'

kiv-

mas

ka¡.

Men

det

är

en h

isto

ria s

om f

årfö

rtål

jas

en a

rìna

n !å

ng,

liLss

gi,b

erät

tels

en o

m n

år J

ohn

Kra

ftfa

rur

orm

axet

, P

arap

holis

str

igos

a(f

öre

detta

Lep

turu

s fil

iform

is),

läng

s en

sko

na ö

sler

om

Ler

ham

n.-

Vi

ses!

sa

Ein

arr

Bag

er.

Haq

vin

på l?

fllta

let

som

d e

I s

var

ett

prak

tiskt

sni

lle (

hono

m,

icke

Fra

ns S

uell,

till

kom

mer

rät

tatö

rtjä

nste

n at

t st

aden

efte

r se

x-hu

nd¡a

fu

äntli

gen

fick

en h

amn)

och

d e

I s

rönt

e up

pmär

ksaû

¡he

ten

att

hudf

läng

as

som

pek

oral

ist

tills

amm

ans

med

Bel

lman

av

Jo-

ha¡r

Hen

¡ic K

ellg

ren.

.. E

inar

Bag

er,

åter

tar

jag,

för

vand

las

var-

je s

omm

ar t

ill r

nölle

bo.

Gen

erat

io-

ner

av i

nföd

inga

r oc

h st

amgi

äste

rha

r ku

nnat

räk

na h

onom

till

det

evig

a lö

rgnr

ndss

taff

aget

.H

an f

anns

där

för

e de

hik

åran

-di

ga g

emen

sam

hets

bade

ns t

id.

Han

far

urs

där

rnna

n de

t ku

nde

sjun

gas.

. .

Till

Kul

là s

lca

oi r

ulln

,til

l KlL

lIo. al

ø v

t, rt

tllø

,tíI

l I<

1tLl

Æ s

Iø o

i rul

lnsm

1är

nvä0

oi !

&n

. .

.

och

han

finns

dãr

for

tfa¡a

nde

de-

cenn

ier

efte

r de

t at

t rä

lsen

rev

soc

h st

atio

nshu

set

tillb

omm

ades

.H

an s

egla

r da

glig

en s

in s

nipa

om d

et s

å sk

ulle

bla

sa k

ulin

g oc

hre

gna

smås

pik.

Han

pilk

ar ü

orsk

med

en

tur

som

yrk

edis

kare

be-

redv

illig

t til

lsk¡

iver

ski

cklþ

het.

Han

dyk

br i

Kat

tega

tt lik

t en

ma-

ger

och

outtr

öttli

g sä

I. H

a¡¡

klät

t-ra

r i k

lippo

rna

med

vig

ören

av

en

Av

Ber

til W

ider

bery

sten

get.

Ha¡

lata

r si

g i s

olen

på

ljuga

rebä

nken

uta

nf ö

r de

n {a

h¡¡¡

o-da

ruf

fen

mel

lan

pira

rna,

und

ersk

epps

kloc

kan,

vin

dmät

aren

, vä

-de

rstr

ecks

visa

ren;

;o

rn h

örne

.t si

t-te

r "O

lym

pe K

u¡re

rs"

narn

br¿

i-da

öve

r til

l sk

ulet

med

bort

tona

nde

seke

lski

ftesf

otog

rali.

er i

häng

sel på

väg

garn

a;

och

mås

ârna

och

tru

tarn

a vä

snas

, oc

hlu

stbå

tarn

as m

aste

r gu

ngar

; _o

chgu

bbar

na

slår

en

lov

till d

en A

ld-

ste

vid

hare

t, oc

h gö

r vä

nska

ps-

honn

ör:

- M

orro

n, B

ager

! B

ra s

egel

vä-

der

i dag

! ..

Och

den

Ald

ste

böje

r si

tt hu

vud

och

ler,

och

gen

mäl

er:

- Ja

g kä

nner

i kn

otor

na a

ttvi

nden

kom

mer

att

svän

ga f

rån

sydö

st å

t sy

d vi

d to

lvtid

en .

. .

De

nick

ar s

om o

m d

e ha

de h

ört

orak

let i D

elfi

yttr

a si

g.-

Bag

er b

ruka

r ju

vet

a. .

.O

ch s

a¡¡n

a rn

ina

ord,

när

klo

ck-

an ä

r ha

lv e

tt ha

r vi

nden

svä

ngt

från

syd

öst til

l syd

sydö

st.

EF

Ëin

*{î*

#

expe

rten

på

Mal

rnö

äIdr

e by

gg-

nads

hist

oria

. Ja

g be

möt

te h

onõm

mõj

ligtv

is e

n vo

lta,

på r

uine

rna

avhu

set

han

f0rs

ökt

rådd

a oc

h ja

gsk

ulle

skr

iva

om;

seda

n be

rätta

deha

¡¡,

icke

uta

n en

ska

brös

und

er-

ton,

om

mun

karn

as o

ch n

unno

r-na

s in

börd

es p

lace

ring

i sen

renä

s-sa

nsen

s ta

kteg

ellä

ggni

ngst

ekni

k;oc

h sl

utlig

en,

nar

han

kans

ke

ännu

ägd

e si

tt vå

rde:

näm

ligen

titel

bort

üigg

ning

.Ja

g m

lnns

5 i

dag

hur

stol

t m

ighe

dern

gjo

rde

Då

om m

itt f

örst

a na

mrt

en

vör-

dad

Nes

tor

spor

de.

1892

, vi

d fe

m å

¡s å

lder

, hö

llE

inar

Bag

er s

itt in

tåg

i Möl

le.

- Ja

g ko

mrn

er i

håg

att

far

för

en g

ångs

sku

ll ha

de r

ått

när

han

Ijög.

IIa

n på

stod

att

Kul

labe

rg v

arhö

gre

än P

ebi

kyrk

etor

n. O

ch d

etva

r de

t, nä

stan

hun

dra

met

er h

ög-

re.

Jag

baxn

ade.

f T

**

vera

¡rda

föns

tren

LJ L

:i;st

rtjiH

';iË

:;ig

en, åt

nor

dväs

t, et

t lig

gand

em

örkg

¡önt

le

jon.

Vid

sek

elsk

iftet

va¡

det

ärur

u vi

olet

t, so

m p

å Li

n-na

ei t

id.

- A

v bl

omm

a¡¡d

e ljt

rng,

Där

var

näst

an t

¡ädl

öst.

Men

det

tal

ade

viom

för

någ

ra d

ar s

en.

-: H

u¡ k

om d

et s

ig a

tt fa

milj

enbl

ev s

omm

arm

ölle

bor?

- D

et v

a¡ m

ygge

n i H

öör

som

drev

oss

. V

i hyr

de t

idig

are

enbo

ndgå

rd e

tt st

ycke

fra

n R

ings

-jö

n, o

ch d

är v

ar m

illia

¡der

av

myg

g. S

å fic

k fa

¡ tip

s om

Möl

le,

och

vi fl

ytta

de h

it en

juni

dag.

Kun

g O

scar

fira

de t

jugu

årsj

ubile

-um

på

hone

n nå

gra

mån

ader

se-

na¡e

. V

i be

r¡nd

rade

hon

om m

yck-

et o

ch h

oppa

des

aü h

ar¡

skul

le

kom

ma

pa b

esök

med

"D

rott"

,fa

st s

å ly

cklig

t bl

ev d

et in

te.

Men

ttqba

fu

elte

råt -

det

mås

te h

ava

¡it f

öre

18f[,

för

min

mor

var

ännu

i liv

et -

då s

ag j

ag O

scar

tr i

.Aril

d. H

ela

fiske

läge

t st

od p

å hu

-vu

det

av r

ojal

istis

k yr

sel,

och

där

var

rest

en

väId

ig ä

repo

rt n

ere

vid

ham

nen.

Vi

gior

de s

kand

al,

jag

och

min

bro

r. V

i väg

rade

att

ta a

vos

s vå

ra m

össo

r!-

Var

för?

Ni v

a¡ ju

maj

+st

åttr

ogna

. .

.

- Ja

viss

t! M

en t

rIel

ge o

ch jæ

var

välu

ppfo

stra

de -

och

sam

ti-di

gt b

enhf

ü lo

gisk

a so

m b

arn

kan

vara

. V

i va

r in

te

beka

n-ta

med

kun

gen!

Man

häl-

sar

inte

på

obek

anta

, de

t ha

de v

ifå

tt lä

ra o

ss.

- S

åg h

an i

mpo

nera

nde

ut?

- H

an v

ar e

n st

ilig

gam

mal

herr

e, m

ed s

növi

ta t

vi¡n

ade

mus

-rik

tig p

ère

nobl

e.O

chlå

ngha

r¡Ja

g ha

r fö

r m

igat

t ha

¡r m

åtte

nåi

ra t

vå m

ete¡

. F

ulit

med

vac

kra

unga

dam

erhd

deha

nn¡

nt o

mkr

ing

sig.

Men

för

att

åter

-eå

til

Rin

gsjö

n oc

h m

ygge

n. .

.kä

¡ure

r du

till

der

. st

ora

eken

?-

Den

i B

osjö

klos

ters

slo

tts-

park

?-

Just

. D

en s

om s

ka v

ara

åtta

sekl

er,

Den

fig

urer

ar i

vad

som

nog

är m

itt a

llra

älds

ta m

irme.

Jag

ha¡

räkn

at u

t at

t år

et m

åste

var

a18

90.

Jag

käru

rer

for{

ara¡

¡de

eten

skro

vlig

mot

kro

ppen

och

får

gaw

syr.

eluk

ten

av b

a¡k

i nås

bor-

ram

a" V

i om

fam

nar

stam

men

,ha

nd i

hand

, ja

g oc

h H

eþe

octr

syst

er I

nez

och

far

och

mor

och

ett

par

andr

a. J

ag b

or in

te v

i rä

cker

till ä

ndå,

för

häd

et ä

r vi

sst

elva

met

er i

omk¡

ets.

Och

myg

gen

stie

ker

oss

rent

inf

erna

liskt

. Jr

¡li18

90.

Sep

tem

ber

f978

. Ja

g lä

gger

ett

finge

r, lå

tsas

-hö4

irllig

, på

Ein

arB

aget

s sk

rynk

liga

och

brun

garv

a-de

han

d oc

h er

far

kraf

tiJve

rför

ing-

en m

ella

n tv

å le

vand

e se

kund

eråt

tioåt

ta a

r åt

skitd

a. H

an s

äger

med

väb

illig

spy

digh

et:

- T

ar d

u i t

rä?

Men

han

ä r

ett

hist

oris

kt d

oku-

men

t, m

ärkv

ärdi

gare

än

någo

t av

dem

han

ägn

at h

alva

sitt

liv

åt a

ttst

uder

a i M

dmö

stad

sark

iv.

Tän

k ef

ter!

197

8 ka

n E

ina¡

Ba-

ger

förm

edla

egn

a sk

arpu

pple

vda

min

nen

från

189

0, T

eore

tiskt

sku

l-le

han

, an

alog

t, ha

kun

nat

ta e

mot

min

nen

från

mä¡

mis

kor

född

a i

slu0

et a

v 17

00-t

alet

.-

N ä

s t

a n,

fak

tiskt

. Ja

gkom

-m

er m

ycke

t ty

dlig

t ih

fu m

in m

or-

far,

Gab

del

Hed

¡fla

n. H

ar¡

var

född

180

?, -

,rnd

e4 d

en s

tore

Gus

taf

W A

doip

hs r

eger

ing,

och

han

dog

f892

. . .

blev

allt

så å

itiof

ern

år.

IIan

halta

de l

ite,_

för

h.l

h"dç

brut

it be

net

n¡i¡

ha¡¡

gic

k ne

r i

källa

¡en

att

häm

ta v

in n

ågon

av

sina

s¡s

ta jt

¡¡¡f

hrår

. IIa

r¡ h

ade

rr .\

\l G

öwd

¡"lx

PA

úXLl

S

C¡g

cn E

lnar

Beg

cr ¡

ett

I ¡n

bttl

öl t

rürlö

f P

ori¡n

vtr

æm

f

Bun

g1l

4r,¿

-.

fûtÞ

oc{

I F

örct

tlû

nårln

g

kort

a vi

ansi

kte.

pa e

tt h

Ba¡

a de

ihe

ligas

trfy

ra-f

era¡

bets

uhö

gre

inbo

khål

l¿pu

lpeù

erm

aihå

gjä

ttekl

ivsk

eln.

Dsn

ubbl

a,m

en li

prlig

ger

insm

ula

i¡m

aske

n,le

r. H

arsl

sivb

orba

rnba

rrid

a ra

lgu

ldkl

o<

Ein

aram

ban'

föns

bet,

-ri

fram

me

- T

jtfa

ra.

IIIe

/*-

-Jo

satt

vic

d:is

t oc

l¡¡

8, m

etbr

u¡oc

h

IöIþ

3¡rr

füd

tôãn

fryt

då ret

mog

lr