KVALITETSREDOVISNING · Web viewVi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och...

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVD. DUVAN

2016-2017

Innehållsförteckning

Inledning

Förutsättningar

Resultatsammanställning

Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område Miljö.

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplanen, bilaga 1

Vår värdegrund, bilaga 2

Likabehandlingsplanen, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

Inledning

Duvan

Montessori-inspirerad avdelning 1-3 år

Tel: 0156-52 154, 0156-521 56

Mobil: 070- 567 49 95, 070-567 52 50

Mail: [email protected]

Avdelningen Duvan heter Hasselbackens Montessori-inspirerade småbarnsavdelning.

Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3,5 år då de går vidare till avdelningen Ugglan.

Ugglan och Duvan har ett nära samarbete vilket gör att överinskolningen mellan avdelningarna går mycket smidigt eftersom barnen redan känner både barnen och pedagogerna på Ugglan.

Vi på Duvan strävar efter att erbjuda en lugn och harmonisk miljö där barnen i lugn och ro kan utvecklas och finna glädje i att leka och lära. Vi pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön efter detta. Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen utvecklas. Miljön är anpassad till barnen. Stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att barnen själva kan plocka ner material som de själva vill arbeta med.

Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egen kompetens och vilja till lärande. ”Hjälp mig att göra det själv” är vårt ledord. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller med en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen gör. T.ex. klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att diska.

Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån detta.

Språkutveckling och motorisk utveckling är grundprincipen i vårt dagliga arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi gör. När det gäller de motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på gården eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i rörelse. Vi använder oss också mycket av miniröris.

Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.

· Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga

· Barnens språkutveckling stimuleras

· Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas

· Barn får upptäcka och vara i naturen

FÖRUTSÄTTNINGAR

(2016/17Fakta:Förskolan Hasselbacken avd. DuvanAntal inskrivna barn: 23 st. i okt 2016 och 33 st. i mars 2017Antal avdelningar, 1-3 år: två sammanslagna avdelningar Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers): 7 st. i okt 2016 och 8 st. i mars 2017Varav med pedagogisk högskoleutbildning: 2 st.Närvaro:Öppethållande mellan kl 06.00 och 18.00)

Förskolan Hasselbacken, avd. Duvan

2 st. Högskoleutbildning 100 %

5 st. Barnskötare 100 %

1 st. förskolestuderande 43 %

Sammanlagt 7,43

Barn/Personal

Under hösten var Duvan fördelad på två avdelningar och personalfördelningen såg ut som så att vi arbetade 3 + 4. Två förskollärare på 100 %, en förskollärarstuderande på 50 %, en barnskötare på 70 % samt 2 st. barnskötare på 100 % fördelat på två avdelningar. Under våren arbetar en förskollärare 100 %, 4 st. barnskötare på 100 %, två barnskötare 90 % samt en pedagog på 43 % som kombinerar arbete med förskollärarstudier.

Lokaler/Utrustning/Utemiljö

Rörelserum: vi har ett rörelserum där det finns en stor yta att röra sig på. Det dansas, åks rutschkana, gympas till ”miniröris” etc.

Montessori: Två rum är inredda med Montessorimaterial. Det erbjuds arbete med praktiska och sinnestränande material.

Byggrum: Vi har ett byggrum där det finns klossar av olika storlek, material och färg. Även lego finner vi i byggrummet. Här är tanken att barnen ska få möjlighet att utmana sin kreativa förmåga och bygga olika slags hus och torn etc. med hjälp av olika material. Rummet inbjuder till konstruktion.

Vilorum: Vi har tre mindre rum, fördelat på två avdelningar, där sovvilan är i centrum. Barnen har sin egen sovplats med madrass och filt.

Skapanderum: Vi har ett skapanderum där barnen får möjlighet att skapa med olika material. Material som används är bland annat papper, sax, lim, naturmaterial, färg, kritor, pennor etc.

Hemvrå: Vi har en hemvrå där vi hittar ett kök med matgrupp, dockor och deras tillbehör. Även utklädningskläder, som bjuder in till rollek finns i hemvrån.

Bilrum: Vi har ett bilrum. Här finns det en stor båt och en stor bil som inbjuder till rollekar. Även ett garage med mindre leksaksbilar, tillhörande bilmatta och en väg fasttejpad på väggen.

Utemiljön: Utemiljön inbjuder till flera olika lekar. Här finns det ruschkana, sandlådor med hinkar och spadar etc., cyklar, gungor och olika gungleksaker såsom en bil och en häst. Marken är kuperad och inbjuder till att träna motoriken. Vi har även en klätterställning.

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET 2016/2017

Avdelning: Duvan

Område

Antal kriterier

Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk

9

9

100 %

Matematik

10

10

100 %

NTA

4

4

100 %

Förskola/hem/utv.samtal

4

4

100 %

Normer & värden

7

7

100 %

Barns inflytande

11

11

100 %

Hälsa och livsstil

4

4

100 %

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

· utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

· utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

· utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

· tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

· utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

· utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

· utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

· utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

· utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

· att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål.

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande

4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och väl synliga

5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt använder ett tydligt och nyanserat språk

6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga för barnen

8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga

Reflektion/Analys av arbetet med Böcker

Barnen hämtar själva böcker. Oftast vill de ha samma böcker om och om igen. Vi ser att barnen berikar sitt ordförråd samt tar tillvara på sina egna reflektioner till böckerna.

Vi ser ett stort intresse av att barnen vill läsa och lyssna på böcker.

Barnen får öva på att sitta stilla och koncentrera sig på boken som pedagogen läser.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse

Vår uppgift är att se till så alla barn får möjlighet att läsa och lyssna på böcker, gärna en stund varje dag.

Vi vill att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd och själva kunna återberätta en bok efter sina egna förutsättningar.

Reflektion/Analys av arbetet med Babblarna

Genom ett temainriktat arbetsätt med babblarna har många av barnen fått möjlighet att arbeta med språk, kommunikation, dans, matematik, litteratur och musik. Vi har en vägg där babblarna i pappersfigurer och mjukdjur sitter synligt för barnen. Mjukdjuren i form av Babblarna är lättåtkomligt för barnen så att de när som helst kan plocka ner dem. Även Babblarnas hus är uppsatta i olika former och färger. Fem böcker finns väl synliga för barnen. Böckerna läses på barnens initiativ. Ibland enskild och ibland i grupp. Barnen visar tydligt genom att peka eller namnge boken vad de vill läsa. Vissa av barnen sitter stilla och lyssnar och tar till sig boken en längre stund. Några visar intresse för babblarväggen, tittar på figurerna, pekar på bokstäver och kommunicerar med varandra.

Vi arbetar också med olika fonologiska aspekter av språkutvecklingen. Barnen tar till sig språket och de barn som har eller haft något försenat språkutveckling har haft lättare att ta till sig ett nyanserat språk.


Vidare vill vi använda det material som är kopplat till Babblarna som deras sånger och karaktärerna till varje Babbelfigur. Under ett antal veckor kommer vi att fokusera extra på en av babblarna och dess karaktär och egenskap.

Barnen kommer att uppmuntras till att prova på olika uttal och utrycks sätt. Även olika uttrycksformer som skapande, dans, sång och musik är något vi ser i arbetet med Babblarna. Vi synliggör olikheter och likheter. Färg och form.

Situationen för;

Barn med annat modersmål

Vi arbetar med bildförstärkning, I-pad samt QR-koder med filmer på barnens modersmål (om filmer finns på barnets modersmål). Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang.

Flickor och pojkar

Intresset för språket, bokstavssymboler och sagor är lika stort hos flickor och pojkar.

Barn i behov av särskilt stöd

Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydligt och iordningställd material samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

OMRÅDE– Matematik, förskolan

Mål



· utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

· utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

· utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

· utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang


Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen

2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter

3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym

6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra

8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler

9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Reflektion/Analys av arbetet med Matematik i vardagen

Vi märker mer och mer att barnen blir intresserade av räkneord och räkneramsor. Även klockan har en del barn visat intresse för.

Ju mer vi pedagoger räknar och gör barnen medvetna om matematik desto större gensvar får vi från barnen.


Vi kommer hela tiden att fortsätta att utmana barnen, räkna lite längre, lära ut former, volymer och mängder samt påvisa hur siffror ser ut.

Matematik i vardagen är ett bra verktyg som finns överallt och lätt att använda sig av i den dagliga verksamheten.

Reflektion/Analys av arbetet med Lägesord med Babba

Första gångerna vi läste boken ”Var är Babbas saker?” så var barnen inte alls med på att berätta vart Babbas saker var någonstans utan pekade mer i boken på saken och sa där. Ju fler gånger vi läste boken så märkte vi att deras förståelse för lägesorden ökade och efter ett tag kunde de själva säga att den fanns på lampan eller under bordet etc.


Vi kommer att fortsätta att läsa boken om Babbas försvunna saker som en del av vårt tema med Babblarna. Vi ska utmana barnen med lägesord i vardagen, såsom vid städningen och vid framplockning av arbetsmaterial.

Reflektion/Analys av arbetet med pussel

Vid pusslandet får barnen träna på att se former och se vart varje pusselbit ska vara och hur dem skiljer sig åt. Barnen får träna på att passa in bitar av udda former. Ju fler gånger barnen lägger pusslet desto lättare går det för dem. De lär sig att se hur pusselbitarna ser ut och hur ”pusselbrädan” ser ut och därmed vart pusselbitar passar in någonstans. Vi erbjuder barnen pussel med olika svårighetsgrader för att utmana dem ännu mer att se pusselbitarnas olika former.


Vi kommer att utmana barnen med pussel på deras nivå samt med att se formerna på pusselbitarna. Vi vill även ge barnen möjlighet att se olika former i vardagen – inomhus som utomhus.

Situationen för;


Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang.

Flickor och pojkar

Intresset för matematik är lika stort hos flickor och pojkar.


Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydlig iordningställd material och egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

Mål



· utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

· utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

· utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

· utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

· utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

· utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelsePersonalen:1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, återvinning och källsortering

4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Reflektion/Analys av Skräpplockarveckan

Vi ser ett stort intresse hos barnen och att de vill vara delaktiga i att samla ihop skräp. En del av barnen har förståelse för att inte slänga skräp i naturen och kan även samtal kring detta. Eftersom flera av barnen har varit med tidigare under skräpplockar veckan, tror vi att deras vilja och delaktighet har påverkats och att de förstår vikten av att vara rädda om miljön.


Vi kommer även nästa år att delta i projektet ”Håll Sverige rent”. Vi kommer att fortsätta att göra barnen medvetna om att vara rädd om miljön och att inte slänga skräp på marken genom att samtala kring ämnet i olika situationer.

Reflektion/Analys av våra Skogspromenader Barnen visar intresse och glädje när vi är i skogen. Barnen visar intresse för naturen så som svampar, kottar, blommor, löv och djurlivet. Vi samtalar mycket om naturen, och vi tycker oss märka ökad kunskap hos barnen.

Barnen vill gärna utmana och testa att gå utanför stigen där det är lite svårare att gå. Ju fler gånger vi går till skogen desto bättre blir deras motorik.

Barnen orkar gå upp för långa, branta backar och de har bättre koll på sina fötter vid stenar och rötter på marken.


Vi kommer att agera miljömedvetet och vara goda förebilder när det gäller att respektera naturen och allt levande i vår närmiljö.

Vi vill att alla barn ska lära sig naturens olika årstider.

Vi kommer att utmana barnen med att gå i mer kuperad mark.

Reflektion/analys av att bygga med klossar, teknik i vardagen.

Under hösten har vi byggt väldigt mycket med klossar i olika storlekar, material och färger. Vi har byggt höga torn, försökt bygga så höga som möjligt utan att de rasar. Vi har byggt torn som rasas och balanseras. Barnen bygger gärna själva och försöker stapla på varandra. Det byggs även olika slags hus och banor till bilar och djur. I samband med byggandet samtalar vi om hur klossarna ser ut – vilken form de har, vilka färger de har, vad vi bygger osv.

I början var de flesta barnen mest intresserade av att bygga ett torn och sen rasa det till deras glädje, men allt eftersom har det gått över till att barnen istället försöker bygga så högt de kan. Vissa tar hjälp av oss pedagoger för att kunna bygga ännu högre. Några har även börjat bygga olika banor med hjälp av klossarna som de sen kör med bilar på, och även djur får åka med på banan. Det blir som en slags berg-och-dalbana med många hopp och stup.


Vi kommer att fortsätta uppmuntra barnen till att bygga och konstruera med klossar. Vi vill utmana med flera olika typer konstruktioner och att bygga olika saker. Vi vill också erbjuda olika material att bygga med, både svåra och lätta material såsom toalettrullar och klossar.

Reflektion/Analys av vårt Grön flagg arbete -konsumtion.

Genom att barnen övar varje dag på att ta mat själva, ser vi att de lär sig att ta lagom stora portioner. Mat och grönsaker som barnen inte äter upp ger vi till en i personalens hönor som blir väldigt glada över den goda maten.

Barnen hjälper varandra i olika matsituationer, t ex hjälpa sin kompis att ta mat, hälla upp mjölk osv.


Barnen behöver öva på att ta små portioner så att vi slipper slänga någon mat.

Situationen för;


Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang.

Flickor och pojkar

Intresset för naturkunskap och experiment är lika stort hos flickor och pojkar.


Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydlig iordningställd material och egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

· Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

· Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

· Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

· Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

Reflektion/Analys av vårt arbete med Föräldrars delaktighet/enkätsvaren

Målet och syftet är att göra varje förälder delaktig i sitt barns vardag då det befinner sig på förskolan. Genom månadsbrevet vill vi ge föräldrarna en inblick i verksamheten men vi vill även att föräldrarna skall ges utrymme att påverka innehållet i brevet. Genom föräldraenkäten kan föräldrar själva ge åsikter om vad de är nöjda med på förskolan och mindre nöjda med. Enkäten ges ut i syfte att hela tiden utveckla och bli bättre i verksamheten. Utvecklingssamtalen skall även det vara ett forum för föräldrarna att skapa diskussion för sitt barns lärande och utveckling och hur vi tillsammans med hem och förskolan arbetar kring detta. Det är viktigt att vi pedagoger aldrig utvärdera barns lärande och utveckling gentemot andra barn.

Från enkätsvaren som gjordes under november 2016 visar resultatet att medelvärdet av informationen om barnens utveckling var 8,7 och medelvärdet för trygghet och omsorg var 8,8 på 10 gradig skala. Vi ser ett gott reslutat och kommer fortsätta arbetat utifrån barnens behov och göra föräldrarna delaktiga i vår verksamhet. Läroplanen är ett arbetsverktyg som vi även i fortsättningen kommer att förankra hos föräldrarna både i utvecklingssamtalen samt i månadsbrev och på föräldramöten. Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i sitt barns förskola. Vi kommer i fortsättningen att bjuda in föräldrar till föräldrafika, föräldramöte, föräldrasamtal samt den dagliga kontakten med oss pedagoger. I hallen finns en broschyr ”Till dig som har barn i förskolan”, där finns information om förskolans läroplan. I barnens portfoliopärm finns det under varje utvecklingsområde information om vad vår läroplan säger att vi ska sträva efter. Ni kan också gå in på Skolverkets hemsida och titta på förskolans läroplan.


Vi kommer även nästa termin, våren 2016, fortsätta med månadsbrev, då vi ser en positiv respons från föräldrarna.

Vi fortsätter med föräldraenkäten för att hela tiden sträva att bli bättre.

Vi vill ge varje förälder en god introduktion i förskolan.

Vi kommer att fortsätta arbeta enligt våra mål, där läroplanen är vårt främsta verktyg.

Från enkätsvar kommer vi även i fortsättningen att sträva efter att hela tiden hålla samma mål och ambition som vi arbetat efter tidigare.

Reflektion/Analys av avdelningens Instagram konto

Vi har erbjudit föräldrarna att följa barngruppen på Instagram. Vårt syfte är att föräldrarna skall kunna vara delaktiga i vårt pedagogiska arbete tillsammans med barnen. Varje vecka läggs några bilder från en pedagogisk aktivitet eller händelse ut. Vi gör även kopplingar till Läroplanen så att föräldrarna lättare skall kunna ta till sig detta dokument.

Av reflektioner som varit hittills kan vi se att föräldrarna fått en inblick i olika pedagogiska situationer. Vi tror även att föräldrar får en förståelse för gruppen och inte bara för sitt barn.


Vi kommer att fortsätta arbete med detta verktyg i vårt dagliga arbete

Bilderna från Instagram kommer att vara ett grundläggande material till barnens dokumentation och utveckling i portfolion.

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10

Mål



· utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

· utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

· utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

· utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

· utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

· känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

– 95 % av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

– 95 % av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument

”intervjufrågor barn” (se bilaga)

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt

4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen

5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder

6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar en årlig plan

Reflektion/Analys av Fria lekar

Vi kan tydligt se att miljön på avdelningen är tydligt utformat efter barnens olika behov av lekar. Vi kan även se att de äldre barnen numera leker olika former av rollekar där barnen tränar upp sin empatiska förmåga, samarbete samt ansvarstagande. De mindre barnen tar efter och lär sig av de äldre. Även konflikthantering är en viktig del av leken. Alla barn kan leka utifrån sina förutsättningar. Ute- och innelek skiljer sig något. Ute ser vi att barnen är mer tillsammans medan inne leker barnen mer i smågrupper.


Vi kommer fortsätta att sträva efter att vara delaktiga i barnens lek.

Vi vill utveckla och skapa förutsättningar för att stimulera barnens fortsatta lekförmåga.

Vi ska hela tiden utveckla, utmana och anpassa miljön efter barnen.

Reflektion/Analys av arbetet med Normer och värden

På årets föräldraenkät om normer och värden fick vi medelvärdet 9,1.

Vi erbjuder föräldrar att vara med en dag här på förskolan, föräldrafika, utvecklingssamtal en gång per år, föräldramöte och att delta i barnomsorgsrådet.


Vår strävan är självklart att alla föräldrar ska vara 100 % nöjda med verksamheten.

Vi kommer att fortsätta arbeta efter samma anda som tidigare termin men att hela tiden sträva efter att bli bättre.

Vår ambition är att ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna dagligen så att eventuella misstyckanden och funderingar kommer till vår kännedom tidigt så att vi snabbt kan lösa dilemmat.

Reflektion/Analys av Likabehandlingsplanen

Vi ser en stor utveckling hos barnen när vi arbetat med värdegrunds böckerna Kanin och Igelkott. Barnen gör själva kopplingar till händelser som händer i deras vardag och använder sig av begreppen. Barnen tar hjälp av varandra, säger stop för att visa sin integritet och vi ser en ökat empatisk förmåga hos barnen.


Hela tiden ska vi se över otrygga platser både inomhus och utomhus och har en medvetenhet kring detta.

Vi skall vara lyhörda inför föräldraenkäten som skickas ut en gång per år.

Reflektion/Analys normer och värden Tio små kompisböcker

Vi har under våren arbetat en del med de ”tio små kompisböckerna”. Det är böcker som tar upp hur man är mot varandra; – att man lyssnar när andra talar, delar med sig, vänta på sin tur och säga förlåt etc. Dessa böcker läser vi bland annat under vår vakenvila och när tillfälle ges. Huvudinnehavarna i böckerna är Kanin och Igelkott. Barnen intresserar sig för böckerna och lyssnar när vi läser ur dem. Flera av barnen tar till sig av vad böckerna

handlar om. Vi kan tillsammans med barnen reflektera hur man är en snäll kompis och vad det innebär. Vi övar på att säga förlåt till kompisarna om man råkar göra illa någon och att man väntar på sin tur till exempel vid matsituationen.


Vi kommer att:

· Fortsätta diskutera likheter och olikheter

· Fortsätta arbeta med Kanin och Igelkott under hösten och läsa böckerna

· Fortsätta diskutera känslor med barnen och hur man är mot varandra

Reflektion/Analys normer och värden Babblarna

Vi har under året arbetat med Babblarna och tagit hjälp av dem när det kommer till normer och värden. Babblarna ser alla olika ut och har olika personligheter och intressen. Vi ser att babblarnas intressen och personligheter återfinns hos barnen och det är något som vi tillsammans med barnen diskuterar. Alla barn liknar någon av babblarna till sättet, och vissa stämmer in på flera av babblarna.

Målet och syftet är att ge barnen större förståelse för att alla är olika och respektera varandra för det.

Uppföljning/ Ökad måluppfyllelse

Vi kommer att:

· Fortsätta diskutera likheter och olikheter

· Fortsätta arbeta med Babblarna i olika teman.

Situationen för;


Viktigt att vi pedagoger är närvarande och goda förebilder för alla barn.

Flickor och pojkar

Vi arbetar med positiv förstärkning oavsett kön.


Vi arbetar mycket med positiv förstärkning och uppmärksamma det positiva hos alla barn.

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

Mål



· utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

· utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

· utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Kriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga

1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan

2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan

3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta

4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka

Personalen:

5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra

6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka

8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och påverkansmöjligheter

10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande

12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar) att de fårbestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),

13.) De flesta = lägst 80 % av alla 5-åring

Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande

Vi vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta bredvid vid samlings och lunch situationer. Valet av material som barnen vill arbeta eller leka med ska vara en självklar möjlighet i förskolan.


Vi vill: - ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan

– anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och visar intresse för.

– som pedagoger hela tiden vara medvetna om vad barnen visar intresse för.

Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande med Babblarna

Under året har vi arbetat med Babblarna som tema. Det är något som barnen visar stort intresse för. Barnen har själva bidragit till temats utformning i och med barnens stora intresse för Babblarna. Vi läser böckerna om Babblarna på barnens initiativ. Barnen leker med Babblarna som vi har i mjukdjur och handdockor. Barnen övas dagligen på att vänta på sin tur och att dela med sig.

Målet och syftet är att låta barnen vara en del av verksamheten samt få vara med och bestämma. I och med att Babblarna hela tiden finns tillgängliga för barnen så kan barnen leka med dem och studera dem när som helst.


Vi kommer att:

· Fortsätta låta barnen ta egna initiativ till lekar, oavsett om det är med Babblarna eller andra leksaker.

Låta barnen, när tillfälle ges, bestämma och ha inflytande i verksamheten. Till exempel vid sångsamling, högläsning och matsituationer.

Reflektion/Analys av arbetet med barns inflytande med sångsamling

Vi har under hösten arbetat med sångsamlingar där barnen själva får välja vilken sång vi ska sjunga genom att välja ett djur från en ”sångkorg”. Det är väldigt uppskattat av barnen att få välja själva. Ibland blir det inte den sången som de har tänkt sig. Ett djur kan symbolisera flera olika sånger, och då är de väldigt tydliga med att berätta det. I sångsamlingarna arbetar vi aktivt med turtagning. Ett barn i taget får välja ett djur som vi sedan sjunger om – sen är det nästas tur att välja. Har man inte ro att sitta stilla så får man gå iväg och göra något annat inom rummet, som vi är i och så länge det inte stör själva sångsamlingen. Det märks att barnen verkar tycka att det är kul att få inflytande över sångsamlingen. Genom att välja ett djur som vi sjunger om upplever vi att de blir gladare och är mer aktiva i samlingen än om vi pedagoger bara bestämmer åt dem.

Uppföljning/ökad måluppfyllelse

Vi kommer att;

· Fortsätta att låta barnen välja djur vid sångsamlingen för att göra dem delaktiga och ge dem inflytande.

· Låta barnen, när tillfälle ges, bestämma och ha inflytande i verksamheten. Till exempel vid sångsamling, högläsning och matsituationer.

· Fortsätta öva på turtagning i olika situationer.

Situationen för;


Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett språk. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig.

Flickor och pojkar

Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett kön. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig.


Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett individens förutsättningar. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig.

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål



· utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande


1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga

2. Barnen får daglig utevistelse

3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost

4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

Reflektion/Analys Bamse-loppet

I början av hösten anordnade vi Bamseloppet för hela förskolan. Barnen som deltog verkade tycka att det var väldigt roligt och det märktes att de uppskattade att få komma ut från gården en stund och gå/springa runt i närområdet längs den markerade banan. Barnen var väldigt glada, om än lite trötta, när de gick i mål och fick sig en varsin medalj. Uppvärmningen kanske lockade barnen allra mest – att få dansa till musiken utomhus tillsammans med hela förskolan var väldigt uppskattat av barnen.


Vi vill låta Bamseloppet bli en återkommande tradition.

Reflektion/Analys Utevistelse

Vi på Duvan är ute varje dag på förskolan, ibland är vi ute en gång om dagen och ibland två. Ute får barnen öva på sin motorik och kroppskontroll genom att springa upp och ner för våra backar, de cyklar och åker rutschkana. Vi märker att vi alla mår bra av att vara ute en stund varje dag – inte minst för humöret och allas energi. En gång i veckan lämnar vi gården och går ut på äventyr. Vi märker att barnens självkänsla och självförtroende ökar när de upptäcker att de klarar av nya saker ute. De utmanar sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga kontinuerligt genom att leka med kompisarna ute.


Vi vill:

· Fortsätta att vara ute om dagarna och utmana deras motorik

· Utmana barnen genom styrda aktiviteter även ute – t.ex. miniröris eller lekar.

Situationen för;


När det gäller rörelse så tar barnen efter oavsett språk. Vi uppmuntrar barnen att testa vår kulturs mat men tar inslag av andra kulturers mat vid olika tillfällen, så som på FN-veckan.

Flickor och pojkar

Vi ser ingen skillnad på pojkar och flickor när det gäller hälsa och livsstil.


Alla barn deltar utifrån sin egen förmåga.

Miljöplan för Hasselbackens förskola

Mål

Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter

Metoder

Vi pratar med barnen om olika kretslopp

Barnen får sopsortera, kompostera och odla

Barnen får följa en fjärils utveckling

Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder

Varje vecka är barnen ute i skog och mark

Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt

Vi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligt

Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi.

Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola

Vi arbetar med Grön flagg

Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

Vår värdegrund

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.

Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.

Vi vill att alla respekteras som individer med lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som vi är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.

Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).

Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Kränkande behandling innefattar begreppen:

(se bilaga begrepp)

· Mobbing

· Diskriminering

· Sexuella trakasserier

· Rasism

· Främlingsfientlighet

· Homofobi

Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:

· Kön

· Etnisk tillhörighet

· Religion och annan trosuppfattning

· Sexuell läggning

· Funktionshinder

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:

*Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal

och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte

att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

*Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan

kränkande behandling av individer eller grupper.

*Visa respekt för den enskilda individen.

*I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt

förhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in

i andra människors situationer samt vilja hjälpa

andra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta

ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor

i vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende av

kön, social eller etnisk bakgrund.

· Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Begrepp

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskriminering

Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:

· Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någon och/eller förstöra någons ägodelar.

· Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.

· Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

· de vuxna är bra förebilder

· personalen är närvarande

· de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.

· skapa vikänsla i gruppen

· allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn

· skapa bra självkänsla och kamratskap

· våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:

· Viktigt att alltid ingripa

· Samtal med berörda barn

· Samtal i arbetslaget

· Daglig kontakt med föräldrar

· Kontakta rektor

· Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med.

· Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.

- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:

· Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

· Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efter levs.

· Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

· Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

· Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

· Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Handlingsplan


3. de vuxna är bra förebilder

3. personalen är närvarande

3. de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.

3. skapa vikänsla i gruppen

3. allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn

3. skapa bra självkänsla och kamratskap

3. våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:

3. Viktigt att alltid ingripa

3. Samtal med berörda barn

3. Samtal i arbetslaget

3. Daglig kontakt med föräldrar

3. Kontakta rektor

3. Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med.

3. Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.

- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:

3. Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

3. Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

3. Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

3. Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

3. Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

3. Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017

Verksamhetsform: Förskola

Vår vision:

Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga.

Planen gäller;

Från 1/11-16 till 31/10-17

Ansvariga för planen:

Helena, Anna, Nathalie och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har arbetat fram planen.

Barnens delaktighet:

Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra.

Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och behov.

Vårdnadshavarnas delaktighet:

Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal, dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. Den

Årliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i hallen.

Personalens delaktighet: Personalen görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper.

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med synpunkter Personalen är alltid närvarande för att leda, visa hänsyn/respekt och föregå med gottexempel. På personalmöten diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.

Utvärdering

Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat:

En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Under våren 2015 fick all personal på förskolan gå en värdegrundsutbildning där vi fick handledning i materialet Quintus.

Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2017

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:

Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala värdegrunds gruppen. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är:

En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

Främja

Främjande insats:

Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompissol

och kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus och Vännerna i kungaskogen och samspelslekar. Vi samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde

Insats:

Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek och barnens och föräldrarnas synpunkter har kartläggningen växt fram.

Områden som berörs i kartläggningen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

Hur har barnen involverats i kartläggningen:

Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras frågor och funderingar och samtalar om dessa.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

All personal involveras och görs delaktiga i arbetet via representanterna i värdegrunds gruppen på varje avdelning och genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor diskuteras under ledning av förskolechef.

Resultat och analys:

Vi ser att barnen har lätt att respektera varandras kön, religion och språk, men de har svårt att respektera varandras åsikter, tankar och vad de gör mot varandra.

Vi ser också att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken, och är närvarande.

Ibland behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för varandra.

Förebyggande åtgärder


3. de vuxna är bra förebilder

3. personalen är närvarande

3. vi samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra.

3. skapa vikänsla i gruppen

3. allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn

3. skapa bra självkänsla och kamratskap

3. de vuxna vågar vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

3. Vi kartlägger otrygga platser ute på gården

3. Vi arbetar med värdegrunds material

Områden som berörs av åtgärden:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.

Åtgärd:

Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial.

Motivera åtgärd:

Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för empati och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde.

Ansvarig:

Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.

Datum när det ska vara klart:

Arbetet pågår hela tiden.

Rutiner för akuta situationer

Policy

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:

Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan.

Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:


3. Samtal med berörda barn

3. Samtal i arbetslaget

3. Daglig kontakt med föräldrar

3. Kontakta förskolechef

3. Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med.

3. Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:


3. Kontakta förskolechef

3. Förskolechef samtalar med berörd personal

3. Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas

3. Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid uppsägning kontaktas personalteamet.

Rutiner för uppföljning:

Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.

Rutiner för dokumentation:

All dokumentation skall förvaras inlåst.

Ansvarsförhållande:

3. Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

3. Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efter levs.

3. Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

3. Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

3. Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

1

KVALITETSREDOVISNING · Web viewVi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och...

Documents

Transcript of KVALITETSREDOVISNING · Web viewVi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och...