Kvalitetsrapport Förskola - Norberg · 5 förståelse för att alla människor har lika värde...

Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsrapport Förskola

Verksamhetsåret 2014/2015

Ann Redlund Förskolechef

2015-09-04

2

Innehåll

Inledning ....................................................................................................................................................... 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsraport .............................................................................................. 3 Underlag och rutiner ................................................................................................................................... 3 Organisation och förutsättningar .............................................................................................................. 4 Normer och värden ...................................................................................................................................... 4

Verksamhetsmål; Arbetet med likabehandling ............................................................................... 4 Insatser, resultat, analys och åtgärder ............................................................................................... 5

Utveckling och lärande ................................................................................................................................ 6 Verksamhetsmål; Arbetet med Språkutveckling ............................................................................. 6 Insatser, resultat, analys och åtgärder ................................................................................................ 6 Verksamhetsmål; Arbetet med Matematikutveckling .................................................................... 8 Insatser, resultat, analys och åtgärder ................................................................................................ 8 Verksamhetsmål; Arbetet med Naturvetenskap och teknik ........................................................ 10 Insatser, resultat, analys och åtgärder .............................................................................................. 10 Verksamhetsmål; Arbetet med Miljö .............................................................................................. 11 Insatser, resultat, analys och åtgärder .............................................................................................. 11 Verksamhetsmål; Arbetet med Kultur ........................................................................................... 12 Insatser, resultat, analys och åtgärder .............................................................................................. 12

Barns inflytande .......................................................................................................................................... 13 Verksamhetsmål ................................................................................................................................ 13 Insatser, resultat, analys och åtgärder ............................................................................................. 13

Förskola och hem ....................................................................................................................................... 14 Verksamhetsmål ................................................................................................................................ 14 Insatser, resultat, analys och åtgärder ............................................................................................. 14

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ............................................................... 15 Verksamhetsmål ................................................................................................................................ 16 Insatser, resultat, analys och åtgärder ............................................................................................. 16

Uppföljning, utvärdering och utveckling ................................................................................................ 16 Verksamhetsmål ................................................................................................................................ 16 Insatser, resultat, analys och åtgärder ............................................................................................. 17

Effektmål för barn- och utbildningsutskottet ........................................................................................ 18 Sammanfattning för verksamheten ......................................................................................................... 19 Bilaga 1 ........................................................................................................................................................ 20 Bilaga 2 ........................................................................................................................................................ 21 Bilaga 3 ........................................................................................................................................................ 22 Bilaga 4 ........................................................................................................................................................ 24 Bilaga 5 ........................................................................................................................................................ 25 Bilaga 6 ........................................................................................................................................................ 26 Bilaga 7 ........................................................................................................................................................ 29 Bilaga 8 ........................................................................................................................................................ 33 Bilaga 9 ........................................................................................................................................................ 38 Bilaga 10 ...................................................................................................................................................... 39

3

Inledning Kvalitetsrapport för förskola är skriven av förskolechef med underlag från samtliga kommunala förskolors planeringar, uppföljningar samt utvärderingar. Norbergs kommunala förskolor är; Blåsippan, Källgården, Skogsgläntan, Tallen samt Treklövern. Åtgärder enligt föregående kvalitetsrapport Åtgärder för utveckling som redovisades i föregående kvalitetsrapport har sammanställts i en gemensam kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för förskolan. Förskolans kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för verksamhetsåret 2014/2015, har genomförts i sin helhet (bilaga 1). Underlag och rutiner Denna kvalitetsrapports utformning och innehåll utgår från befintliga underlag från huvudman. Följande fokusområden gäller verksamhetsår 2014/2015 för förskolan: Arbetet med språkutveckling, matematikutveckling, naturvetenskap och teknik, miljö och kultur. Nytt underlag från huvudman för kvalitetsrapports utformning och innehåll finns från hösten 2015. Delar från nya underlaget har tagits med i denna rapport. Nya underlaget ligger till grund för förskolans planering av verksamhetsår 2015/2016. Förskolorna arbetar kontinuerligt under året med planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Arbetet utförs bl. a. vid utvärderings- och planeringsdagar. Utvärderingsdag 8 juni 2015 medföljer som exempel (bilaga 2). Utvärdering genomförs på flera sätt bl.a:

Under våren 2015 genomfördes Brukarenkätundersökning (bilaga 3) bland alla vårdnadshavare med barn på kommunens förskolor. Enkäten var framtagen av barn- och utbildningsutskottet.

Kontinuerlig reflektion i arbetet med bl.a. pedagogisk dokumentation och användande av framarbetad reflektionsblankett (bilaga 4).

Förskolans/avdelningens delmål (som utgår från läroplanens strävansmål) utvärderas.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Verksamhetsårets plan följs upp och utvärderas för att vara underlag vid upprättande av ny plan.

Utvärderingarna diskuteras och reflekteras avdelningsvis/förskolevis av förskolepersonal tillsammans med förskolechef och specialpedagog. Utifrån utvärderingar arbetar förskolorna fram utvecklingsområden både på avdelnings- och förskolenivå. Därefter identifieras förskolornas gemensamma utvecklingsområden. Identifieringen görs av förskolornas processledare samt vice processledare tillsammans med förskolechef och specialpedagog. Gemensamma utvecklingsområden för verksamhetsåret 2015/2016 för samtliga förskolor är identifierade (bilaga 5).

4

Med bl.a. framarbetade utvecklingsområden som grund framarbetas Förskolans kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för nästkommande verksamhetsår. Planen framarbetas av förskolechef, biträdande förskolechef och specialpedagog och beslutas tillsammans med förskolornas processledare. Kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för 2015/2016 fastställs 28 september 2015. Underlag för förskolans kvalitetsarbete verksamhetsåret 2014/2015

Läroplan för förskolan Lpfö 98/10.

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stödmaterial från Skolverket 2012.

Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stödmaterial från Skolverket 2013.

Förskolornas Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret 2014/2015 och utvärderingar av desamma.

Brukarenkät våren 2015 till vårdnadshavare med barn i kommunens förskolor. Organisation och förutsättningar Ledningen för de kommunala förskolorna består av förskolechef 1.0 samt biträdande förskolechef 0.5. Ingen förändring har skett under verksamhetsåret. För förskolorna arbetar en specialpedagog i nära samarbete med förskolechef och biträdande förskolechef. I specialpedagogens arbete ingår kvalitets- och utvecklingsarbete för förskolan samt stöd för förskolan i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Från 2015 har specialpedagog för förskolan minskat från 1.0 till 0.75. Från 2015 ingår med 0.25 även förskoleklass och skola i specialpedagogens arbetsområde. I skollagen står att det i förskolan utöver förskollärare får finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. I Norberg finns ett politiskt beslut som säger minst 70% förskollärare och som mest 30% annan personal. Under verksamhetsåret har det funnits flera avgångar, bl.a pensionsavgångar. I dagsläget är det svårt att rekrytera förskollärare och inom de närmaste åren verkar det inte bli lättare. Vid rekrytering av tjänster till förskolan har det från hösten 2015 tillsvidareanställts personal med annan pedagogisk utbildning för att bredda kompetensen inom förskolan. För varje termin framarbetas en organisationsplan (bilaga 6) för de kommunala förskolorna. Innehållet förändras och utvecklas kontinuerligt. I planen med tillhörande kalendarium (bilaga 7) tydliggörs/synliggörs förskolans organisatoriska utformning och innehåll. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Verksamhetsmål; Arbetet med likabehandling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

5

förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Förskolan har i uppdrag att arbeta för barns lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering, trakasserier och all form av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årligen upprättar varje förskola en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Synpunkter från personal, föräldrar och barn beaktas. En plan för respektive förskola verksamhetsåret 14/15 är upprättad. Varje förskola har utvärderat planen i juni 2015. Vårdnadshavare får muntlig information om planen med dess innehåll, vid inskolning. Planen anslås på förskolans föräldraanslagstavla samt hanteras årligen på förskolans föräldramöte/samrådsmöte. Stor vikt läggs vid att synliggöra planen med dess innehåll för vårdnadshavare. I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet följande för påståenden;

Mitt barns förskola har en fungerande plan mot diskriminering och kränkande behandling: 46% svarar instämmer helt och 36% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit marginellt från föregående år.

Personal i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa: 56% svarar instämmer helt och 32% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden ligger lika som föregående år.

Mitt barn känner sig trygg i förskolan: 59% svarar instämmer helt och 35% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit marginellt från föregående år.

Hälsa har varit ett av förskolornas identifierade utvecklingsområden för verksamhetsåret 2014/2015 utifrån utvärdering av föregående verksamhetsår. Området har underrubriker som bl.a. förskolans personal arbetar aktivt för att inte något barn ska behandlas illa och ett positivt bemötande. Insatser för utveckling har varit bl.a:

All förskolepersonal förskolevis hösten 2014 har sett och diskuterat filmen/föreläsningen med Margareta Öhman ”Hissad och dissad, om relationsarbete i förskolan”.

All förskolepersonal har gemensamt hösten 2014 haft kompetensutvecklingstillfälle med fokus på bl.a förhållningssätt och bemötande inom förskolan. Då förmedlades inhämtad kunskap vidare från två förskollärare till all förskolepersonal.

En representant per förskola tillsammans med förskolechef deltog hösten 2014 på SPSM:s konferens ”Specialpedagogik i förskolan – social delaktighet i förskolan samt kommunikation och lek-barn i behov av särskilt stöd”. Våren 2015 förmedlades inhämtad kunskap från konferensen vidare från deltagarna till all förskolepersonal.

Åtgärder för utveckling är även att Plan för diskriminering och kränkande behandling verksamhetsår 2015/2016 ska upprättas utifrån nytt underlag från huvudman. Utvärdering av varje förskolas föregående plan är underlag i skrivandet av ny plan för varje förskola.

6

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Verksamhetsmål; Arbetet med Språkutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som sitt modersmål.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Förskolans arbete med språkutveckling följer; ”Norbergs kommuns Arbetsplan, förskolan-År9, Att förebygga, upptäcka och åtgärda språkliga svårigheter och/eller läs- och skrivsvårigheter.”

Åtgärder för utveckling är att se över om planen ska revideras. Inom förskolan har antal barn med annat modersmål än svenska ökat. Alla barn i förskola använder och möter språk och kommunikation i många uttrycksformer; läsa, berätta, bilder, rörelsesånger, drama, kroppsspråk. I samarbete med biblioteket kan förskolan erbjuda barn med annat modersmål än svenska böcker på sitt modersmål att låna hem. Förskolan behöver arbeta fram ytterligare former som i daglig verksamhet ger barn möjligheter att utveckla alla sina språk.

Insats under året har varit att all förskolepersonal arbetslagsvis har deltagit i kompetens-utveckling inom området med utgångspunkt i skolverkets stödmaterial; ”flera språk i förskolan-teori och praktik”.

Alla förskolebarn 1-3 år deltog under hösten 2013 i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa. Projektet riktades till de yngsta barnen på förskolor och bedrevs i samarbete med kommunens bibliotek. Det handlade mycket om högläsning av samma bok under en längre period; närläsning. Forskning visar att det är grundläggande för den kommande språkutvecklingen att genom berättande, sjungande, lekande och läsande stimulera det lilla barnet.

Insatser från våren 2014 och fortsätningsvis är att det läsfrämjande arbetet i samarbete med biblioteket fortsatt på förskolorna.

Åtgärder för utveckling av det språkutvecklande arbetet är att fortsätta det läsfrämjande arbetet med närläsning för små barn. Det handlar om läsfrämjande arbete i förskolans vardag, som syftar till att utveckla arbetsformer som främjar språk och läslust hos de allra

7

yngsta. Arbetet sker i nära samarbete med biblioteket och barnens vårdnadshavare involveras i arbetet. Alla barn födda 2013 får under hösten 2015 den bok som förskolan använder i närläsningen.

I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet följande för påståendet; Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom språk och kommunikation: 45% svarar instämmer helt och 42% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har ökat marginellt från föregående år.

Åtgärder för utveckling utifrån analys är att verksamheten behöver synliggöras tydligare så alla föräldrar instämmer helt i att förskolan är bra på att stimulera och utmana barnens intresse, utveckling och lärande inom språk och kommunikation. Därav är ett gemensamt utvecklingsområde för verksamhetsåret 2015/2016 –Vi ska informera om och synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan.

I förskolornas uppföljning och utvärdering av det språkutvecklande arbetet framkommer att förskolans arbete utgår från uppdraget beskrivet i läroplanen Lpfö 98/10 och aktuell barngrupps förutsättningar, intresse och behov. Här följer en sammanfattning av förskolornas skrivning:

Hur har det språkutvecklande arbetet gått till? Samtal, sång, musik, rim och ramsor, sagor, böcker, närläsning, drama, besöker biblioteket, bokpåsar från biblioteket som kan lånas hem av barnen, medvetet språkbruk bland personalen, spelar spel, barnen delas in i mindre grupperingar både spontant och organiserat för att uppnå mer ”språktid” för varje barn, lärplattan (Ipads), tecken som stöd TAKK, bilder som stöd, i hallen finns ordet HEJ på allas språk, vuxna är goda förebilder och visar att det är kul/intressant/viktigt med allas språk. Skolbarn har besökt en förskola och läst för förskolebarnen på svenska och andra språk.

Analys/Hur blev det och hur kommer det sig att det blev som det blev? Barnen visar stor glädje, barnen tar till sig böckerna bra, bland barnen med annat modersmål än svenska ser vi klart och tydligt att de tillägnar sig språket lättare genom bilder och tecken, språkutveckling har skett på ett lustfyllt sätt vilket vi sett genom observationer dokumentationer och utvärdering, barnen är mer delaktiga i samlingar och sjunger även andra stunder under dagen, vi läser varje dag och läsprojektet/närläsningen har haft stor positiv inverkan på läsandet för våra barn, fler barn är delaktiga i samtalen, gruppindelning i mindre grupper har gett barnen möjlighet att komma till tals, barn med annat modersmål än svenska har fått ett rikt ordförråd på svenska, barnen visar intresse för bokstäver och våra språklekar.

Åtgärder för utveckling av det språkutvecklande arbetet/Så här går vi vidare? Kartlägga den nya barngruppen och utifrån ”resultatet” fortsätta med samma förhållningssätt i det språkutvecklande arbetet bland oss pedagoger, uppmuntra föräldrarna att ännu mer låna hem bokpåsar från förskolan, fortsätta det läsfrämjande arbetet med närläsning och utveckla det ännu mer, utöka kunskaper hos personalen om tecken och bilder som stöd och utöka nyttjandet av desamma, bygga arbetet vidare genom att vara öppna för barnens tankar och idéer. Utöka så fler förskolor, målsättningen alla, får besök av skolbarn som läser för förskolebarn på svenska och andra språk.

”Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande” (Skolverkets stödmaterial; uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, s. 5). Pedagogisk dokumentation har varit ett av förskolornas identifierade utvecklingsområden för verksamhetsåret 2014/2015 utifrån utvärdering av föregående verksamhetsår.

8

Insatser under verksamhetsåret har varit att all förskolepersonal förskolevis har arbetat i studiecirkelform utifrån nämnda stödmaterial, under ledning av förskolans processledare samt vice processledare.

Åtgärder för utveckling utifrån analys av utvärderingar är att förskolan ska arbeta ytterligare med bl.a. pedagogisk dokumentation och språkutvecklande arbete. Det gemensamma utvecklingsområdet -Välbefinnande genom estetiskt arbete, grundar sig i bl.a. dessa områden.

Användandet av lärplattor (Ipads) ökar förskolans möjligheter att vara en språkutvecklande miljö för alla barn.

Insatser under verksamhetsåret har varit riktad kompetensutveckling för all förskolepersonal om lärplattans nyttjande i förskolan, bl.a. i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Åtgärder för utveckling är att fortsätta med riktad kompetensutveckling för att öka nyttjandet av lärplattan.

Verksamhetsmål; Arbetet med Matematikutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring.

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Förskolans arbete med Matematikutveckling följer; ”Norbergs kommuns Arbetsplan med resultatuppföljning. Matematik Förskolan-År 9”.

Åtgärder för utveckling är att se över om planen ska revideras. I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet följande för påståendet; Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom matematik: 38% svarar instämmer helt och 36% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit marginellt från föregående år.

Åtgärder för utveckling utifrån analys är att verksamheten behöver synliggöras tydligare så alla föräldrar instämmer helt i att förskolan är bra på att stimulera och utmana barnens intresse, utveckling och lärande inom matematik. Därav är ett gemensamt utvecklingsområde för verksamhetsåret 2015/2016 –Vi ska informera om och synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan.

I förskolornas uppföljning och utvärdering av det matematikutvecklande arbetet framkommer att förskolans arbete utgår från uppdraget beskrivet i läroplanen Lpfö 98/10 och aktuell barngrupps förutsättningar, intresse och behov. Här följer en sammanfattning av förskolornas skrivning:

Hur har det matematikutvecklande arbetet gått till?

9

Personalen har ett medvetet förhållningssätt genom att använda ”vardagsmatematik” tex räkna vid dukning, se mönster, spel/pussel, färg/former, olika begrepp, hälla/mäta, uppskatta, sortera, rumsuppfattning, friktion, matteuppdrag i skogen. Utforma miljön både ute och inne med ett matematiskt tänk. Matematik i vardagen med uppmärksamma och medvetna pedagoger t.ex. vid av- och påklädning; hämta dina röda strumpor i din blå låda, häng din gröna jacka på kroken, nu kan du sätta strumpan på höger fot mm. När barnen målar och pysslar. Barnen hjälper varandra att räkna och lösa klurigheter. Lämpligt inspirerande material finns överallt, ute som inne. Pussel och spel, sång, dans, rytmik. Lustfyllt engagemang hos pedagogerna. Synliggjort material som t.ex. pussel, pärlplattor mm. I vardagen benämna matematiska termer, siffror, former, begrepp, mäta, väga och sortera.

Analys/Hur blev det och hur kommer det sig att det blev som det blev? Barnen har utvecklat sitt intresse för matematik, de bygger och konstruerar. Barnen är mer medvetna och mer trygga delvis p.ga. intresserade pedagoger med rätt förhållningssätt och attityder. Barne har fått ett väldigt intresse för att vara med och räkna, prata former, mäta, vikt och en del av dem har börjat skriva siffror. Vi ser ett lustfyllt lärande hos glada barn. Vi upplever att barnen ”tänker” matte, räknar och är intresserade, försöker dela lika vid fruktstunden. Vi ser att intresset har växt och utvecklats genom intresseområden i matematik som t.ex. att sortera bilar och räkna olika sorters lekmaterial. Barne frågar och är intresserade av matematik, vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen och märker att de kan och har tagit till sig det vi gör.

Åtgärder för utveckling av det matematikutvecklande arbetet/Så här går vi vidare? Kartlägga den nya barngruppen och utifrån ”resultatet” fortsätta och utveckla pedagogernas förhållningssätt. Genom medvetet förhållningssätt kring matematik får vi barnen nyfikna, intresserade och att de upplever matematik på många olika sätt, allt vi gör i förskolan kan bli matematik. Att öka användandet av lärplattan (Ipads). Jobba ännu mer med matematik i vardagen. Jobba mer med former både ute och inne. Fortsätta ha en positiv syn på matematiken. Finna fler tillfällen för matematikaktiviteter.

”Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande” (Skolverkets stödmaterial; uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, s. 5). Pedagogisk dokumentation har varit ett av förskolornas identifierade utvecklingsområden för verksamhetsåret 2014/2015 utifrån utvärdering av föregående verksamhetsår.


Åtgärder för utveckling utifrån analys av utvärderingar är att förskolan ska arbeta ytterligare med bl.a. pedagogisk dokumentation delvis för att synliggöra förskolans arbete med matematik. Det gemensamma utvecklingsområdet –Vi ska informera om och synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan, grundar sig i bl.a. dessa områden.

Användandet av lärplattor (Ipads) ökar förskolans möjligheter att vara en matematikutvecklande miljö för alla barn.



10

Verksamhetsmål; Arbetet med Naturvetenskap och Teknik. Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar intresse för förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser resultat, analys och åtgärder Insats har utförts under 2014 då en utbildning i naturvetenskap och teknik bedrivits i studiecirkelform. Representanter från samtliga förskolor deltog och cirkeln som leddes av specialpedagog. Därefter har insatser gjorts för att sprida och förankra kunskaperna till all förskolepersonal så förskolan blir än mer utvecklande inom området. Användandet av lärplattor (Ipads) ökar förskolans möjligheter att vara utvecklandeför alla barn inom naturvetenskap och teknik.



I förskolornas uppföljning och utvärdering av arbetet med naturvetenskap och teknik framkommer att förskolans arbete utgår från uppdraget beskrivet i läroplanen Lpfö 98/10 och aktuell barngrupps förutsättningar, intresse och behov. Även om kompetensutveckling inom området genomförts framkommer i förskolornas utvärdering behov av ökad kompetens och ökat fokus på området. Här följer en sammanfattning av förskolornas skrivning:

Hur har arbetet gått till? Tillåtande och nyfikna pedagoger. Utforskat närmiljö och natur. Olika experiment med vatten, snö, is och färg. Vattenlek inne och ute, ösa, hälla och mäta. Odlat kärnor, frön mm. Upptäckt teknik i vardagen t.ex. gunga, cykla, bygga. Teknikbord med verktyg och tekniksaker som barnen använt flitigt. Experimentbord där barnen har fri tillgång till vatten, färger, mått och dyl. Utforskarrum med byggsand, pasta att väga/mäta/sortera, göra mönster med och overhead till skugglekar, dekorsand att hälla/mäta/känna, en våg mm. Jobbat med Sapere som handlar om att uppleva mat, kryddor och frukt med alla våra sinnen och att träna upp dem, vi har då lagat mat och bakat, barnen ser och upptäcker hur vattnet kokar, vad som händer när man stoppar något i ugnen, när morotsbrödet som vi bakar jäser mm. Barnens tankar, funderingar och förslag beaktas, vi lär då och upptäcker tillsammans. Jobbat med färg och form. Sökt information i böcker och dator utifrån barnens frågor och funderingar. Utifrån tidigare föreläsning i ämnet utfört experiment som väkt intresse. Skogspromenader som innehåller olika aktiviteter och utvecklar barnens förståelse för naturvetenskap, växter och djur i naturen. Gett barnen möjlighet att utforska enkel teknik i vardagen genom att låta på- och avklädning ta

11

tid t.ex. att få försöka själv att dra upp dragkedjan på jackan, hur ser den ut? Hur fungerar den?

Analys/Hur blev det och hur kommer det sig att det blev som det blev? Barnen blir nyfikna, positiva och intresserade. Barnen törs och vågar, de vågar gissa och vågar läggs småkryp i luppen. Barnen efterfrågar aktiviteterna och materialet. Barnen bygger otroliga byggen av byggmaterialet och är alltid sysselsatta. Barnen får själva prova olika material och blir då nyfikna och vill lära mer. Barnen har varit mycket intresserade och följt när frön har växt och plantorna har utforskats tillsammans barn/vuxen.

Åtgärder för utveckling av arbetet/Så här går vi vidare? Kartlägga den nya barngruppen och utifrån ”resultatet” fortsätta och utveckla arbetet utifrån barnen. Fortsätta finna och synliggöra naturvetenskap och teknik i vardagen, ge barnen förutsättningar till att experimentera, utforska, konstruera och väcka intresset hos dem inom dessa områden. Vi personal måste tordas prova, och ta stöd av kollegor och andra när vi själva känner oss osäkra. Ta vara på och fånga barnens intressen för att jobba vidare med. Jobba vidare i smågrupper som ökar varje barns möjlighet. Använda närmiljön och barnens intresse. Bli bättre på att få in tekniken i vardagen.

Hälsa var ett av förskolornas identifierade utvecklingsområden för verksamhetsåret 2013/2014 utifrån utvärdering av föregående verksamhetsår. Området hade underrubriker som bl.a. naturvetenskap/teknik och naturen.

Åtgärder för utveckling är att efter avslut av cirkeln om naturvetenskap och teknik sprida och förankra kunskaperna till all förskolepersonal så förskolan blir än mer utvecklande inom området.

Verksamhetsmål; Arbetet med Miljö Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varnadra.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser resultat, analys och åtgärder I förskolornas uppföljning och utvärdering av arbetet med miljö framkommer att förskolans arbete utgår från uppdraget beskrivet i läroplanen Lpfö 98/10 och aktuell barngrupps förutsättningar, intresse och behov. Här följer en sammanfattning av förskolornas skrivning:

Hur har arbetet gått till? Vi sopsorterar tillsammans med barnen och går till återvinningen för att tömma det vi har. Vi pratade med barnen inför Earth hour och släckte ner vår belysning och använde inte våra datorer och lärplattor (Ipads) denna dag, vi pratade med barnen kring vikten av att spara energi och jordens resurser. Hela förskolan medverkade i skräpplockardag genom Håll Sverige Rent. Förskolan fick besök av Skräplotta och Skräplisa (utklädda pedagoger) som vi hade en skräpplockardag med. Jobbat med ljudmiljön genom flera åtgärder bl.a. ommöblering och att barnen delas in i mindre grupper. Vi pysslar med återvinningsmaterial bl.a. toarullar, mjölkkartoner, plastkorkar mm. Vi ordnar i pallkragar morätter, potatis, rädisor, dill och persilja. Vi har gått till skogen där vi leker, bygger och undersöker allt som finns. Vi har utvecklat miljön på vår gård där barnen har varit delaktiga med förslag och i planering. Vi har skapat möjlighet så alla barn kan sova utomhus. Barnen delas upp i mindre grupper för att få ett lugn där alla barns intressen

12

och behov kan tillgodoses och det skapar bättre förutsättningar för lek. Vi har köpt utemöbler anpassade för små barn så att vi kan äta mellanmål ute vid lämpligt väder. Vi är rädda om material vi har, inte slösa, återanvända material. Vi har vid flera tillfällen under våra skogspromenader pratat om allemansrätten.

Analys/Hur blev det och hur kommer det sig att det blev som det blev? Det är svårt att se nu men hoppas att det syns när barnen blir större att de tagit del av det vi arbetat med, men de kastar skruttar i bruna påsen. Vi ser och hör att barnen är mer medvetna och de lär av varandra. Lekarna blir lugnare när barnen delar upp sig i olika grupperingar. Barnen ritar, pysslar och leker och berättar om deras upptäckter. Mer trygga och glada barn utomhus med färre konflikter och mer lek. Vi vuxna finns med både ute och inne och är mer delaktiga och observerande. Syns att barnen värnar om sin närmiljö, när de ser något som någon kastat vill de genast kasta det på rätt ställe.

Åtgärder för utveckling av arbetet/Så här går vi vidare? Fortsätta prata med barnen och ta in olika uttrycksformer som skapande, drama mm för att tydliggöra och förstärka hur vi kan ta hand om vår planet på bästa sätt. Fortsätta dela upp barnen i mindre grupperingar. Utevistelse varje dag. Skaffa mer riktat material som t.ex. luppar håvar, förstoringsglas mm. Bygga en ”diskbänk” ute där barnen kan ha vattenlek samt sätta upp rör på väggen för vatten och sand. Bli bättre på att mer regelbundet låta barnen gå med våra sopor till återvinningen.

Verksamhetsmål; Arbetet med Kultur Förskolan är en social och kulturell mötesplats… Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser resultat, analys och åtgärder I förskolornas uppföljning och utvärdering av arbetet med kultur framkommer att förskolans arbete utgår från uppdraget beskrivet i läroplanen Lpfö 98/10 och aktuell barngrupps förutsättningar, intresse och behov. Här följer en sammanfattning av förskolornas skrivning:

Hur har arbetet gått till? Begreppet kultur kan innebära allt ifrån förskolans kultur, muséer, drama/dans/sång till kulturella skillnader i länder/språk osv. Vi sätter upp flaggor från de länder som barnen har anknytning till samt att vi har ordet välkommen på de språk som är aktuella för våra barn. Vi har böcker på flera olika språk. Vi har bokpåsar med böcker på respektive modersmål som kan lånas ut till hemmen. Skolbarn har besökt en förskola och läst för barn, på svenska och andra språk. Vi använder översättningsprogram/appar på lärplattan (Ipads). Vi för vidare vårt kulturarv genom sång och musik. Film och teater gå vi på när tillfälle ges. Egen teater av barn och förskolepersonal. Daglig sång/musikstund. Vi firar främst våra svenska traditioner och högtider. Vi visar intresse och uppmärksammar alla barnens kulturer, seder och traditioner. Vi besöker biblioteket. Vid ett tillfälle per förskola hade samtliga förskolor besök av en förskollärare från en av våra förskolor, med särskilt intresse/kunnande om sång och musik. Vi använder oss av dator, lärplatta (Ipad) i dagliga arbetet för att få fram information, bilder, filmer, musik mm. Genom pedagogernas positiva inställning och förhållningssätt förmedlar vi genom lek/sång/musik/samtal vår egen kultur och traditioner och utvecklar barnens känsla och respekt för andra kulturer.

13

Vi försöker ta del av det kulturutbud som vår kommun har att erbjuda, tex besöka Polhemshjulet. Läsfrämjandeprojektet har bidragit till att vi använder bilder och rekvisita som gör det lättare för barnen att följa med i berättande på ett roligt sätt, vi har besökt biblioteket där vi både sjungit och dansat ”runt” boken.

Analys/Hur blev det och hur kommer det sig att det blev som det blev? Flaggor och välkomstfraser från fler länder har uppmärksammats och uppskattats av både barn och vårdnadshavare. Barnen uppskattar biblioteks- och teaterbesök väldigt mycket. Det är positivt att kulturaktiviteter erbjuds även för de yngsta barnen. Barnen visar glädje och deltar aktivt vid dessa aktiviteter, de är nyfikna och vetgiriga, barnen tar till sig lekar/sånger/teater/film och fortsätter leka vidare med detta i sin egen lek. Högläsning uppskattas av barnen. Närläsning gör att barnen läser för varandra och för sina föräldrar.

Åtgärder för utveckling av arbetet/Så här går vi vidare? Utöka så fler förskolor, målsättningen alla, får besök av skolbarn som läser för förskolebarn på svenska och andra språk. Vi kan bli bättre på att förbereda barnen inför film och teater på dess innehåll, genom olika sätt bl.a. samtal. Fortsätta och utveckla drama bland barnen, dels som ett sätt att öka självkänsla hos barn. Använda oss mer av teater där barnen själva får agera, vilket är utvecklande för barnens självkänsla och självförtroende. Vi behöver bli bättre på det mångkulturella. Vi tycker det vore intressant att få reda på vilka traditioner som barnen med annan kultur firar, samt vilka sånger/ramsor de lär sig hemma. Använda lärplattan (Ipad) så barnen kan lyssna på olika språk. Fortsätta utveckla och utöka bokpåsar med flera språk. Fortsätta och utveckla det redan goda samarbetet med biblioteket.

Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Åtgärder för utveckling för verksamhetsåret 2015/2016 i syfte att öka barnets möjlighet till delaktighet, inflytande och ansvarskänsla är samma som nämnts tidigare i kvalitetsrapporten, bl.a:

utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation.

utveckla nyttjandet av IKT bl.a. lärplattan (Ipads) för att synliggöra verksamheten och möjliggöra delaktighet.

14

öka kunskap och fokus bland förskolepersonal inom området förhållningssätt och bemötande.

Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Verksamhetsmål

Varje barn ska tillsammans med sina föräldrar få en god introduktion i förskolan.

Förskolan ansvarar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer.

Föräldrarna ska ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.

Förskolan ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år.

Förskolan ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vårdnadshavare ska vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

Text fritt återgivet från Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Åtgärder för utveckling för verksamhetsåret 2015/2016 i syfte att öka kvalitén på samarbetet förskola och hem är samma som nämnts tidigare i kvalitetsrapporten, bl.a:

utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation (för att synliggöra verksamheten och möjliggöra delaktighet)

utveckla nyttjandet av IKT bl.a lärplattan (Ipads) för att synliggöra verksamheten och möjliggöra delaktighet.

öka kunskap och fokus bland förskolepersonal inom området förhållningssätt och bemötande.

utarbeta flera olika former som ger möjlighet för gott samarbete mellan förskola och hem. Föräldrars synpunkter och önskemål på former för samarbete har och ska fortlöpande inhämtas och beaktas i högre grad än vad som lyckats med tidigare.

Årligen, på våren genomförs en Brukarenkät till vårdnadshavare med barn på de kommunala förskolorna. Vårens enkät (bilaga 3). Sammanställning av resultat för alla förskolor (bilaga 8). Förskolevis har ett utvecklingsområde identifierats utifrån förskolans svarsresultat 2014. På förskolornas respektive samrådsmöten för alla vårdnadshavare hösten 2014 presenterades och diskuterades enkätresultaten, dess utvecklingsområde och hur förskolan ska arbeta utifrån utvecklingsområdet. Vårdnadshavare har getts möjlighet till delaktighet och inflytande med att

15

besvara enkäten och att vara delaktiga i hur avdelningen/förskolan ska arbeta utifrån utvecklingsområdet. För att öka engagemanget och intresset för svarsresultatet behövs att enkäten besvaras och svarsresultatet presenteras för föräldrar i annan ”tidscykel” än nu. Målsättningen är att svarsresultatet som presenteras för föräldrar är utifrån den enkätomgång som de svarat på.

Åtgärder för utveckling är att ny ”tidscykel” är beslutad av barn- och utbildningsutskottet. Nästa brukarenkät lämnas ut januari 2016 och återförs till vårdnadshavare i april 2016.

50.6% (133 av263 totalt) svarade på enkäten. Andelen svar har ökat från 40% för föregående år. Svarsfrekvensen visar trots höjningen att ytterligare åtgärder för att öka deltagarantalet behöver göras inför nästa enkätomgång. På respektive förskolans samrådsmöte hösten 2014 diskuterades föräldrars synpunkter om hur vi kan öka antal svar. Föräldrar framförde önskemål om att bli påminda av förskolepersonal om att svara och att t.ex. ha tillgång till dator på förskolan vid lämning och hämtning för att kunna svara då.

Åtgärder för utveckling är att vid nästa brukarenkät ska förskolan gå vårdnadshavare tillmötes genom att påminna och ge möjlighet att svara på enkäten på sitt barns förskola. Målsättningen är att finna former som gör att 100% av föräldrarna svarar på enkäten.

Utvecklingssamtal på förskolan har tidigare genomförts minst en gång per termin. Utifrån nya skollagen har det ändrats till minst en gång per år. I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet följande för påståendet; Jag är väl förtrogen med mitt barns utveckling i förskolan: 39% svarar instämmer helt och 38% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit något från föregående år.

Åtgärder för utveckling är att det under våren 2015 har framarbetats nytt underlag och ny blankett för utvecklingssamtalet. Målsättningen är att nöjdhetsgraden ökar gällande utvecklingssamtalets innehåll och utformning.

I Brukarenkät våren 2015 för vårdnadshavare med barn i förskola har nöjdhetsgraden sjunkit inom området delaktighet och inflytande.

Insatser har gjorts under verksamhetsåret med att synliggöra verksamheten mer för vårdnadshavare och på det viset öka möjligheten till delaktighet.

Analysen är att det inte varit tillräckliga insatser. Vårdnadshavare upplever sig inte vara delaktiga och ha möjlighet att påverka i tillräckligt hög grad för att förskolan ska var nöjd.

Åtgärder för utveckling är bl.a. att genom det identifierade gemensamma utvecklingsområdet – Vi ska informera om och synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan, synligöra förskolans dagliga verksamhet bättre, få vårdnadshavare att känns delaktighet och bli väl bemötte samt ge föräldrar möjlighet att påverka verksamheten.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010.

16

Verksamhetsmål

Förskolan ska samverka med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

Förskolepersonal ska tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

Text fritt återgivet från Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Insatser, resultat, analys och åtgärder Övergången mellan förskola och förskoleklass har under åren ständigt utvecklats. Samverkan mellan förskola och förskoleklass har de senaste åren förändrats och utvecklats. Tydliga dokument som ifylls av vårdnadshavare tillsammans med förskolepersonal har följt med från förskola till förskoleklass. Särskilda träffar har ordnats för vårdnadshavare som så önskat, tillsammans med förskole- och förskoleklasspersonal. Samverkan mellan förskola, skola och fritidshem förekommer ytterst lite. Insatser för att utveckla och förbättra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass samt fritidshem har gjorts genom att en specialpedagog från januari 2015 arbetar mot både förskola och förskoleklass.

Rutiner för övergång från förskola har utvecklats.

Förskole- och förskoleklasspersonal har haft gemensam kompetensutveckling av specialpedagog; ”Mötet med barn där beteendet blir en pedagogisk utmaning konsekvenser en annorlunda kognition kan ge”.

Åtgärder för utveckling är att fler gemensamma kompetensutvecklingstillfällen ska ske för personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem med syfte att tydliggöra ”den röda tråden” för verksamheten runt barnet genom verksamhetsformerna. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Verksamhetsmål All förskolepersonal ska vara engagerad och aktiv i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling. Var och en ska finna tid för arbetet, ansvaret ska fördelas i arbetslaget och val av metoder ska beslutas.

17

Insatser, resultat, analys och åtgärder Förskolorna arbetar kontinuerligt under året med planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Arbetslaget planerar vid verksamhetsårets början och vid terminernas slut följer de upp och utvärderar hur arbetet gått (bilaga 9).

Resultat redovisat i juni 2015 visar tydligt vikten av att prioritera detta arbete. Förskolorna beskriver en mångfald av lösningar för hur man finner former och vilka former man finner. Kärnan är att man finner former som fyller sin funktion och som upplevs ge positivt resultat i kvalitetsarbetet.

Resultat redovisas i juni 2015 visar att det kan upplevas svårt att få tiden att räcka till.

Åtgärder för utveckling är att tydliggöra i förskolornas organisationsplan (bilaga 6) för nästkommande termin hur förskolan behöver organisera sig för att ”finna tid” och att prioritera detta arbete.

Förskolorna arbetar kontinuerligt under året med planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Arbetet utförs bl. a. vid utvärderings- och planeringsdagar. Utvärderingsdag 8 juni 2015 medföljer som exempel (bilaga 2). Utvärdering genomförs på flera sätt bl.a:

Under våren 2015 genomfördes Brukarenkätundersökning (bilaga 3) bland alla vårdnadshavare med barn på kommunens förskolor. Enkäten var framtagen av barn- och utbildningsutskottet.

Kontinuerlig reflektion i arbetet med bl.a. pedagogisk dokumentation och användande av framarbetad reflektionsblankett (bilaga 4).

Förskolans/avdelningens delmål (som utgår från läroplanens strävansmål) utvärderas.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Verksamhetsårets plan följs upp och utvärderas för att vara underlag vid upprättande av ny plan.

Utvärderingarna diskuteras och reflekteras avdelningsvis/förskolevis av förskolepersonal tillsammans med förskolechef och specialpedagog. Utifrån utvärderingar arbetar förskolorna fram utvecklingsområden både på avdelnings- och förskolenivå. Därefter identifieras förskolornas gemensamma utvecklingsområden. Identifieringen görs av förskolornas processledare samt vice processledare tillsammans med förskolechef och specialpedagog. Gemensamma utvecklingsområden för verksamhetsåret 2015/2016 för samtliga förskolor är identifierade (bilaga 5). Med bl.a. framarbetade utvecklingsområden som grund framarbetas Förskolans kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för nästkommande verksamhetsår. Planen framarbetas av förskolechef, biträdande förskolechef och specialpedagog och beslutas tillsammans med förskolornas processledare. Kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan för 2015/2016 fastställs 28 september 2015. ”Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande” (Skolverkets stödmaterial; uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, s. 5). Pedagogisk dokumentation har varit ett av förskolornas identifierade utvecklingsområden för verksamhetsåret 2014/2015 utifrån utvärdering av föregående verksamhetsår.

18


Åtgärder för utveckling utifrån analys av utvärderingar är att förskolans arbete med pedagogisk dokumentation behöver utvecklas ytterligare i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling.

Åtgärder för utveckling är att inför hösten 2015 utveckla vissa dokument i syfte att förbättra möjligheterna att bedriva uppföljnings- och utvärderingsarbetet kontinuerligt under året. Effektmål för barn- och utbildningsutskottet:

Barn och elever uppskattar maten i hög grad. o I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet

följande för påståendet; Mitt barn uppskattar maten i förskolan: 48% svarar instämmer helt och 36% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit marginellt från föregående år.

o Det krävs ett gott samarbete mellan tillagningskök och förskolepersonal för att köken ska få kännedom om hur maten uppfattas av barnen. Former för samverkan är framarbetade och utvecklas ständigt.

o I förskolans arbete läggs fokus på måltiden och att barnet ska ha en trygg, lustfylld och lärorik stund i samband med måltiden.

Barn, elever och vårdnadshavare upplever att miljön i hög grad är trygg och säker. o I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet

följande för påståenden;

Mitt barn känner sig trygg i förskolan: 59% svarar instämmer helt och 35% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har sjunkit marginellt från föregående år.

Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö inomhus. 50% svarar instämmer helt och 42% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har ökat marginellt från föregående år.

Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö utomhus. 41% svarar instämmer helt och 41% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har minskat något från föregående år. På samtliga förskolor pågår förbättringsåtgärder för tryggheten utomhus. På samtliga förskolor ordnas staket med grind runt gungorna och staket med grind på gården som gör att gården kan avgränsas vid behov. Målsättning är att nöjdhetsgraden har ökat vid nästa enkätomgång.

o Förskolan har i uppdrag att arbeta för barns lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering, trakasserier och all form av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Se vidare under avsnittet Normer och värden.

o I förskolan finns framarbetade säkerhetsföreskrifter som revideras årligen (bilaga 10).

19

Barn och elever trivs och upplever delaktighet och inflytande. o I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet

följande för påståendet;

Mitt barn trivs i förskolan: 67% svarar instämmer helt och 29% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har ökat något från föregående år.

Vårdnadshavare är nöjda med sitt barns förskola och skola i hög grad. o I Brukarenkät våren 2015, för vårdnadshavare med barn i förskola är svarsresultatet

följande för påståendet;

Jag är nöjd med verksamheten i förskolan: 50% svarar instämmer helt och 31% svarar instämmer i huvudsak. Nöjdhetsgraden har minskat något från föregående år.

Sammanfattning för verksamheten Förskolan är fylld av engagerade och kunniga vuxna, som valt ett yrke vilket innebär att ständigt ha barnet i fokus. Åtgärder för utveckling är att under hösten 2015 starta med visionsarbetet tillsammans med förskoleklass, fritidshem och skola i Norberg:

Det hänger på mig och jag kan göra något åt det. Jag, vi, tillsammans i det livslånga lärandet.

20

Bilaga 1 Förskolans kompetens- och kvalitetsutvecklingsplan verksamhetsåret 2014/2015 Gemensamma utvecklingsområden för Norbergs förskolor utarbetade efter förskolornas utvärderingar av verksamhetsåret 2013/2014:

1. Hälsa Förskolornas respektive utvecklingsområden som ligger till grund för detta är: Språkutvecklande arbete, Naturvetenskap/teknik, Estetik, Naturen, Avslappningsstunder, Hälsa, Ett positivt bemötande, Förskolans personal arbetar aktivt för att inte något barn ska behandlas illa.

Studiecirkel i ”Naturvetenskap för förskolan” avslutas hösten 2014.

Konferens för en personal per förskola + förskolechef 141009; Specialpedagogik i förskolan. Uppföljning till övrig förskolepersonal.

Förskolepersonal gör lärandebesök på förskolor i och utanför Norberg, med ”ögat riktat speciellt mot hälsa.” Efter genomförda lärandebesök delges övrig personal på Kvalitetsforum och APT.

Hissad Dissad; film/föreläsning och diskussion förskolevis 140912, om relationsarbete på förskolan.

Kvalitetsforum 141111, bl.a. uppföljning från Hissad Dissad.

Må bra/samarbetsövningar på APT.

2. Pedagogisk dokumentation Förskolornas respektive utvecklingsområden som ligger till grund för detta är: Pedagogisk dokumentation, Utveckling av verksamheten som grundar sig på en fortlöpande reflektion och utvärdering, Språkutvecklande arbete, Synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan, Vi jobbar aktivt för att få en lek- och lärmiljö som lockar till lek och kreativitet.

Kompetensutveckling för all förskolepersonal. Lärplattans nyttjande i förskolan, bl.a. i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Förskolepersonal gör lärandebesök på förskolor i och utanför Norberg, med ”ögat riktat speciellt mot pedagogisk dokumentation.” Efter genomförda lärandebesök delges övrig personal på Kvalitetsforum och APT.

Studiecirkel hösten 2014 – våren 2015; Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan –pedagogisk dokumentation. Cirkel på respektive förskola för all personal på förskolan, leds av processledare samt vice processledare.

Läsfrämjande arbete i förskolan för små barn. Fortsättning efter genomfört projekt Berätta, Leka, Läsa. Under hösten 2014, för avdelningar med barn 1-3 år. Det handlar om ett läsfrämjande arbete i förskolans vardag, som syftar till att utveckla arbetsformer som främjar språk och läslust hos de allra yngsta.

o Workshop 141008 för all berörd personal; docktillverkning samt inspiration av dockmakerskan Siw Thomas.

Inspiration samt uppföljning; Flera språk i förskolan. För samtliga arbetslagsvis, under hösten 2014 och våren 2015.

21

Bilaga 2

Norbergs förskolor Utvärderingsdag 8 juni 2015

På respektive förskola Syfte med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa förutsättningar för utveckling och lärande. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010)

Utvärdering verksamhetsåret 2014/2015 på respektive förskola 8.0 timmar för samtliga Utvärdering utförs avdelningsvis och lämnas till Ann senast 18 juni 2015

Utvärdering av avdelningens arbete med uppföljning, utvärdering och utveckling

Planering och utvärdering har ni gjort vid tidigare tillfälle. Använd bifogat dokument, skriv i datorn.

Årsplan

Påbörjade reflektionsblanketter från verksamhetsårets samtliga delmål skrivs färdiga med utvärdering/hur blev det, analys/hur kommer det sig? och utveckling/hur går vi vidare?

Avdelningens och förskolans utvecklingsområden.

Påbörjade reflektionsblanketter skrivs färdiga med utvärdering/hur blev det, analys/hur kommer det sig? och utveckling/hur går vi vidare?

Språkutvecklande arbete

Använd bifogat dokument, skriv i datorn.

Matematikutvecklande arbete


Arbetet med naturvetenskap och teknik


Arbetet med miljö


Arbetet med kultur


Arbetet med genus


Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Verksamhetsårets plan följs upp och utvärderas för att vara underlag till nästa plan. Utvärderingen skrivs i datorn med röd text, i befintlig plan. Lämnas till Ann senast 20/8.

Ann, Kicki, Mari

22

Bilaga 3

Enkätnamn: 2014 Förskola

Nr Inledande fråga

1

Mitt barn är

Flicka

Pojke

Enkätpåståenden

Besvara samtliga påståenden genom att markera den siffra mellan 1 och 4 som stämmer bäst med din uppfattning.

Siffra 1 innebär att du inte instämmer alls och siffra 4 att du instämmer helt

Inte alls Lite Huvudsak Helt

TRYGGHET OCH TRIVSEL 1 2 3 4

1 Mitt barn trivs i förskolan

2 Mitt barn känner sig trygg i förskolan

3 Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö inomhus

4 Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö utomhus

5 Mitt barn uppskattar maten i förskolan


DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 1 2 3 4

6 Jag är nöjd med informationen jag får om förskolans mål

7 Jag är nöjd med informationen jag får om den dagliga verksamheten på förskolan

8 Jag ges möjlighet att påverka verksamheten i förskolan

9 Jag ges möjlighet att vara delaktig i utvärderingen av verksamheten i förskolan

10 Jag är väl förtrogen med mitt barns utveckling i förskolan


NORMER OCH VÄRDEN 1 2 3 4

11 Mitt barns förskola har en fungerande plan mot diskriminering och kränkande behandling

12 Personal i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa


UTVECKLING OCH LÄRANDE 1 2 3 4

13 Mitt barns förskola är bra på att utgå från barnets erfarenheter, intressen, behov och åsikter

V.g. vänd

23

14 Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande

15 Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom språk och kommunikation

16 Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom matematik

17 Mitt barns förskola är bra på att ge flickor och pojkar samma möjligheter

18 Mitt barns förskola har en lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet inne

19 Mitt barns förskola har en lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet ute


SLUTLIGEN 1 2 3 4

20 Jag är nöjd med det bemötande jag får i förskolan

21 Jag är nöjd med verksamheten i förskolan

Tack för din medverkan!

24

Bilaga 4

25

Bilaga 5

Gemensamma utvecklingsområden 2015/2016 Gemensamt utvecklingsområde för alla förskolor - Välbefinnande genom estetiskt arbete, som grundar sig i respektive förskolas gemensamma utvecklingsområden enligt nedan: Språkutvecklande arbete (från två förskolor) Pedagogisk miljö – ute och inne Pedagogisk dokumentation Välbefinnande genom estetiskt arbete Gemensamt utvecklingsområde utifrån brukarenkäten – Vi ska informera om och synliggöra den dagliga verksamheten på förskolan, som grundar sig i respektive förskolas gemensamma utvecklingsområden utifrån brukarenkäten enligt nedan: Synliggöra förskolans arbete med matematik Social miljö Vi vill att vårdnadshavare ska känna delaktighet och bli väl bemötta Föräldrars möjlighet att påverka verksamheten Synliggöra den dagliga verksamheten

26

Bilaga 6

Organisationsplan våren 2015 Norbergs kommunala förskolor

Arbetstid i och utanför barngrupp schemaläggs måndag-fredag. Tid utanför barngrupp dvs. tid för barnen schemaläggs 4 tim/v för heltid, 3 tim/v för 75% och 2 tim/v för 50%:

måndagar kl 16.00-18.00, obligatoriskt för alla.

2 tim/v för heltid, 1 tim/v för 75% läggs ut på resterande veckodagar. Måndagens två timmar är vid speciella tillfällen flyttbara t.ex. familjesammankomst. Schema för varje avdelning/förskola görs av förskolepersonal, vid behov i samråd med förskolechef. Schemat godkänns/beslutas av förskolechef. Vårens schema ska vara beslutat och börja gälla senast 1 februari. Höstens schema ska vara beslutat och börja gälla senast 1 september. Tillfälliga/flexibla scheman för perioden v 26 t.o.m. 31/8 och perioden v 52 t.o.m. 31/1 görs av förskolepersonal och godkänns/beslutas av förskolechef. Planerings/Utvärderings/Kompetensutvecklingsdagar för all personal är 2-3 dagar denna termin. Arbetstid kan variera. Tid utöver ordinarie arbetstid = mertid och ersätts timme för timme, uttages i ledighet. Jouröppen verksamhet erbjuds till barnen.

7/1

12/3 preliminär

8/6 Kvalitetsforum är kompetensutveckling/kvalitetsutveckling, 3ggr denna termin á 2tim, kl 18-20. Tid och uttag av tid rapporteras skriftligt (på aktuellt dokument) förskolevis och redovisas till förskolechef vid ”terminens” slut. Processledare ansvarar för att rapporteringen görs och lämnas till fskchef, senast 23/6. Tiden ersätts timme för timme och tas ut i ledighet under innevarande ”termin” senast 18/6 (vid behov kan vikarie tillsättas; ska belasta ID 6840 + akt 6351).

3/2 Förskolevis, från SPSM:föreläsningar.

18/3

21/5 Familjesammankomst/Föräldramöte minst ett tillfälle per termin. Ingår i ordinarie arbetstid. Samrådmöte med vårdnadshavare per förskola. Minst ett tillfälle per år + vid behov. Förskolechef och personalrepresentanter deltar. Ingår i ordinarie arbetstid, om inte annat överenskommes med förskolechef. Inget ordinarie samrådsmöte är inplanerat för våren. Utvecklingssamtal, minst ett tillfälle per år + vid behov. Ingår i ordinarie arbetstid. I möjligaste mån EJ flyttbar tid. Förskolans egna möten t.ex. avdelningsmöten och förskolans reflektions- planerings- och utvärderingsmöten ingår i ordinarie arbetstid. Förskolans egna möten förläggs i möjligaste mån på måndagar. Följande mötesformer ska ordnas, ev ytterligare mötesformer kan ordnas på förskolan:

Personalmöten 16.30-18.00. 6 tillfällen, samma dag som förskolornas utvecklingsgrupp. Både pedagogiska frågor och ”staketfrågor” hanteras.

Planering individuellt och i grupp.

Förskolans utvecklingsgrupp. Processledare + förskollärare (1 fskl/avd) träffas regelbundet för reflektion, diskussion och samlärande kring de utvecklingsprocesser som pågår på förskolan.

Reflektion avdelningsvis. Arbetslaget träffas regelbundet för reflektion, diskussion och samlärande kring de utvecklingsprocesser som pågår på avdelningen.

Veckomöten. En dag/vecka träffas en repr/avd för att följa upp måndagens eventuella möten samt planera veckan; bl.a. veckans möten och planerade frånvaro/timvik skrivs ner.

Morgonmöte. Varje morgon träffas en repr/avd för att ”checka” dagen. APT är gemensamt för samtliga förskolor, 3ggr denna termin. En personal per förskola (rullande schema) arbetar i barngrupp. Vårens APT är i Källskolans matsal kl 16.30-18.00.

19/1

27

13/4

1/6 Verksamhetsmöte Möte för avdelning/arbetslag samt förskolechef + specialpedagog. 3ggr denna termin. Pedagogiska frågor samt enskilda barn/barngrupp lyfts, 45 min/avdelning. Dagarna ska vara planerade och verkställas med barnets bästa i fokus.

Blåsippan 9-11 9/2 17/3 6/5

Källgården 8.30-11.30 10/2 16/3 4/5

Skogsgläntan 8.30-11.30 11/2 23/3 5/5

Tallen 8.30-11.30 + 13.30-14.15 18/2 24/3 12/5

Treklövern 8.30-11.30 16/2 18/3 11/5 Förskolepersonalen fördelas till olika ansvarsområden och deltar på respektive möte med förskolechef/bitr. förskolechef. Alla har gemensamt ansvar för alla ansvarsområden, men en är förskolans representant och har ett större ansvar än andra. Även en vice ansvarig per område utses. Alla ansvarsområden ska diskuteras av alla på förskolans egna möten, och representanten för förskolans talan i möten med förskolechef. Arbetet ingår i ordinarie arbetstid.

Ansvarsområde som utses av förskolechef i samråd med förskolans personal är: o Processledare + vice (fskl) tillika förskolans representant i förskolans utvecklingsgrupp. o Samordnare + vice (fskl eller bsk)

Ansvarsområden för både fskl+bsk (arbetsplatsombud) är fysisk och psykosocial arbetsmiljö. En representant per yrkesgrupp (fskl/bsk) utses av förskolans personal.

Ansvarsområde för måltidsbiträden är kök.

Ansvarsområde för brandskyddskontrollanter är brandskydd.

Övriga ansvarsområden fördelas fritt av förskolans personal mellan fskl och bsk. Strävan är att förlägga möten till måndagar, undantag kan förekomma. Möten förskolevis förekommer i möjligaste mån främst på förmiddagar, gemensamma möten förekommer i möjligaste mån främst på eftermiddagar. Aktuella möten är bl.a. följande:

Förskolornas utvecklingsgrupp 6 ggr/termin processledare gem möten

Samordnarmöte 4 ggr/termin samordnare gem möten

Fysisk och psykosocial arbetsmiljö 2 ggr/termin förskolevis på resp fsk

Hygien/smitta/miljö/lokalvård 1 gång/termin 1 repr/fsk gem möten

Hälsofrämjande/friskvårdande (inkl Måltider) 2 ggr/termin ”

Brandskydd 1 gång/termin brandskyddskontrollanter gem möten.

Kök 2 ggr/termin måltidsbiträden gem möten

Samordnare En samordnande administrativ funktion, med uppdrag att samordna samtliga ansvarsområden så de bildar en helhet på förskolan. I uppdraget ingår bl.a. ekonomi, schema, vikariesamordning, säkerhet och planering inför jouröppen verksamhet. 2 tim/v schemaläggs måndagar kl 14-16 för uppdraget. Möten ingår i dessa timmar. Uppdraget ingår i ordinarie arbetstid. Ska ha nära samverkan med förskolans processledare. Vårens möten är på måndagar kl 14-16 i förvaltningens konferensrum.

19/1

23/3 Även vice samordnare deltar

11/5

15/6 Processledare Förskolans representant i förskolornas gemensamma utvecklingsgrupp. Har uppdrag att leda sin förskolas kvalitets- och utvecklingsarbete bl.a. genom att leda de utvecklingsprocesser som pågår på förskolan. 4 tim/v schemaläggs för uppdraget.

Måndagar kl 14-16. Sex måndagar är det förskolornas utvecklingsgrupp, resterande måndagar har processledarna individuell tid alternativt gemensamma möten. Vikarie arbetar i barngrupp.

28

2tim/v schemaläggs för individuell processledartid, utan vikarie. Uppdraget ingår i ordinarie arbetstid. Ska ha nära samverkan med förskolans samordnare. Förskolornas utvecklingsgrupp är:

ett forum för reflektion, diskussion och samlärande kring de utvecklingsprocesser som pågår på förskolorna.

ett stöd för processledarna i arbetet att leda utvecklingsprocesser vid respektive förskola.

en motor i utvecklingsarbetet. Vårens möten är måndagar kl 14-16 i förvaltningens konferensrum.

12/1

2/2 Även vice processledare deltar.

2/3

30/3

4/5

25/5

29

Bilaga 7

Kalendarium våren 2015 Norbergs kommunala förskolor

V2 5-9/1 förmiddag eftermiddag

Måndag

Tisdag Trettondedag jul Trettondedag jul

Onsdag Planerings/Utvärderings/ Kompetensutvecklingsdag

Planerings/Utvärderings/ Kompetensutvecklingsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 14.00-16.00 Förskolornas utvecklingsgrupp

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 14.00-16.00 Samordnarmöte 16.30-18.00 APT

Tisdag

Onsdag Flera språk i förskolan

Torsdag

Fredag


Måndag 15.30-16.30 Läsfrämjarmöte

Tisdag Flera språk i förskolan

Onsdag

Torsdag

Fredag



Tisdag 18.00-20.00 Kvalitetsforum

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 13.30-15.30 Hälsofrämjande/friskvårdande

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


30

Måndag 13.30-15.30 Hygien/smitta/miljö/lokalvård

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag



Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 13.30-15.30 Brandskydd

Tisdag

Onsdag

Torsdag Planerings/Utvärderings/ Kompetensutvecklingsdag preliminär


Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag 18.00-20.00 Kvalitetsforum

Torsdag

Fredag


Måndag 14.00-16.00 Samordnarmöte

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

V14 30/3-3/4 förmiddag eftermiddag


Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag Långfredag Långfredag


31

Måndag Annandag påsk Annandag påsk

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 16.30-18.00 APT

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

V18 27/4-1/5 förmiddag eftermiddag

Måndag 13.30-15.30 Hälsofrämjande/friskvårdande

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag Första maj Första maj



Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag



Tisdag

Onsdag

Torsdag Kristi himmelfärds dag Kristi himmelsfärds dag

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag 18.00-20.00 Kvalitetsforum

Fredag



32

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag 16.30-18.00 APT

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag


Måndag Planerings/Utvärderings/ Kompetensutvecklingsdag


Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag



Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag Midsommarafton Midsommarafton

33

Bilaga 8

Resultat

Enkät namn 2015 Förskola

Nivå Förskola

Objekt Blåsippan, Källgården, Skogsgläntan, Tallen, Treklövern

Enkät typ Betyg enkät

Enkät period 2015-03-27 - 2015-05-31

Antal påståenden 21

Urval 133 av 263 totalt

Frekvens 50.6%

Diagram

Trygghet och trivsel

1*. Mitt barn trivs i förskolan

0%

0%

4%

29%

67%

Ej svar Stämmer inte alls - - Stämmer helt och hållet

2*. Mitt barn känner sig trygg i förskolan

0%

1%

5%

35%

59%


3*. Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö inomhus

0%

2%

6%

42%

50%


4*. Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö utomhus

0%

34

5%

14%

41%

41%


5*. Mitt barn uppskattar maten i förskolan

2%

5%

9%

36%

48%


Delaktighet och inflytande

6*. Jag är nöjd med informationen jag får om förskolans mål

0%

3%

18%

35%

44%


7*. Jag är nöjd med informationen jag får om den dagliga verksamheten på förskolan

0%

6%

21%

32%

41%


8*. Jag ges möjlighet att påverka verksamheten i förskolan

0%

15%

33%

29%

23%


35

9*. Jag ges möjlighet att vara delaktig i utvärderingen av verksamheten i förskolan

2%

11%

22%

40%

26%


10*. Jag är väl förtrogen med mitt barns utveckling i förskolan

0%

5%

18%

38%

39%


Normer och värden

11*. Mitt barns förskola har en fungerande plan mot diskriminering och kränkande behandling

4%

2%

13%

36%

46%


12*. Personal i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa

2%

2%

8%

32%

56%


Utveckling och lärande

13*. Mitt barns förskola är bra på att utgå från barnets erfarenheter, intressen, behov och åsikter

2%

2%

8%

36

41%

49%


14*. Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande

1%

2%

11%

38%

50%


15*. Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom språk ovh kommunikation

1%

2%

11%

42%

45%


16*. Mitt barns förskola är bra på att stimulera och utmana barnets intresse, utveckling och lärande inom matematik

2%

2%

22%

36%

38%


17*. Mitt barns förskola är bra på att ge flickor och pojkar samma möjligheter

2%

1%

2%

33%

63%


18*. Mitt barns förskola har en lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet inne

0%

37

2%

14%

35%

48%


19*. Mitt barns förskola har en lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet ute

0%

5%

16%

32%

47%


Slutligen

20*. Jag är nöjd med det bemötande jag får i förskolan

0%

3%

11%

18%

68%


21*. Jag är nöjd med verksamheten i förskolan

1%

2%

17%

31%

50%


38

Bilaga 9

Utvärdering av verksamhetsåret 2014/2015

Avdelningens arbete med uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98/10.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling, riktlinjer för arbetslaget.

Förskola__________________________________________________ Avdelning_________________________________________________ Utifrån tidigare planering och uppföljning utvärderas nu avdelningens arbete (fyll på med text i detta dokument, använd datorn!).

1) Vilken tid ska ni använda? När på dagen, i veckan, i månaden, i terminen?

2) Hur fördelar ni ansvaret? Vem/vilka gör vad i arbetslaget/på förskolan?

3) Vilka metoder ska ni använda? Vilken form av möten avdelningsvis/förskolevis?

4) Övrigt

39

Bilaga 10

Säkerhetsföreskrifter Förskolan

Barn i Förskolan lämnas aldrig utan uppsikt och tillsyn av personal.

Barn i Förskolan får aldrig vistas utomhus utan personals närvaro.

System ska finnas för kontroll av närvaro, både inom- och utomhus.

Vid verksamhet utanför förskoleområdet gäller följande;

- Reflexväst på både vuxna och barn.

- Förteckning över deltagande barn och vuxna medtages samt kopia lämnas kvar på förskolan. Här ska också anges plats för t.ex. utflykten.

- Barnen fördelas som ansvarsbarn till de vuxna.

- Mobiltelefon och aktuell telefonlista medtages. Mobiltelefonens funktion ska säkras på platsen för aktiviteten.

- Förbandsartiklar medtages.

- I trafikerat område, promenad i samlad grupp.

Bad i sjö och badhus förekommer ej.

Personal skjutsar ej barn i egen bil.

Vid busstransport gäller föreskrivna regler. Transport endast med, av kommunen godkänd entreprenör. Sittplats skall finnas till alla barn och vuxna. Där säkerhetsbälte finns skall detta användas.

Barn får lämnas till annan än vårdnadshavare endast med vårdnadshavarens medgivande.

Information om gällande säkerhetsföreskrifter ges till nyanställda och vikarier vid anställningsintroduktionen.

Vid aktiviteter där det krävs hjälm ska både barn och personal bära hjälm.

Föräldrar och/eller medföljande/besökande kan inte överta personalens ansvar.

Ann Redlund Förskolechef

Kvalitetsrapport Förskola - Norberg · 5 förståelse för att alla människor har lika värde...

Documents

Transcript of Kvalitetsrapport Förskola - Norberg · 5 förståelse för att alla människor har lika värde...