Kvalitetsrapport · Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger...

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/16 Sektorn för utbildning och kultur

Förskola och pedagogisk omsorg

Grundskola och grundsärskola

Fritidshem

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Vuxenutbildning

Uppdrag och bakgrund

Enligt skollagen (2010:800) ska huvudmannen ansvara för att utbildningen

genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Vidare framgår att

varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det

systematiska kvalitetsarbetet ska vara att uppfylla de nationella mål som finns för

utbildningen.

Det är kommunfullmäktige som är mottagare av det statliga uppdraget och som har

det yttersta ansvaret för att skolverksamheten i kommunen har den kvalitet och de

resurser som krävs för att uppfylla de nationella målen. Kommunfullmäktige har

utsett kommunstyrelsen som ansvarig nämnd för att fullgöra uppgifterna.

Kvalitetsrapporten är framtagen för att sammanfatta det systematiska kvalitetsarbete

som ska bedrivas på varje förskola eller skola. Huvudmannens ansvar definieras i

skollagen (2010:800) 4 kap. 3§: Varje huvudman inom skolväsendet ska på

huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

utbildningen. Kvalitetsrapporten ska ses som ett stöd och bidrag i det systematiska

kvalitetsarbetet. Andra underlag för huvudmannen är verksamhetsplan,

verksamhetsberättelse och övriga rapporter som kommer under året enligt

kvalitetsledningssystemet.

Kvalitetsarbetet inom sektorn

Arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten inom förskola och skola är ett

ständigt pågående arbete. Medvetenheten om behovet av ett systematiskt

kvalitetsarbete har ökat under senare år. Kvalitetsrapporten för läsåret 2015-16 ska

ses som en sammanfattning av det kvalitetsarbete som bedrivs på de 32 förskolorna

och de cirka 30 skolenheterna från grundskola till vuxenutbildning. Den ska spegla

det kvalitetsarbete som utförs på enhetsnivå men det är inte möjligt att i detalj

beskriva varje enhets utvecklingsbehov. I verksamhetschefens ansvar ligger att samla

in resultat och analyser från de olika enheterna och sedan göra en övergripande analys

på verksamhetsnivå. Den analysen leder fram till ett antal förslag till åtgärder i syfte

att höja kvalitén på övergripande nivå. Dessa förslag till åtgärder står direkt under

rubriken för verksamheten. På varje enhet kan det dessutom finnas specifika

utvecklingsområden som tas fram lokalt och som respektive förskolechef eller rektor

driver.

Framtida utmaningar

Kvalitén i svensk skola har ifrågasatts under det senaste decenniet, mycket beroende

på fallande resultat i internationella jämförelser. Senaste resultaten i PISA och

Timms tyder på att nedgången är bruten. Det ger positiva signaler samtidigt som det

är för tidigt att dra långtgående slutsatser. Uppdraget för svensk förskola och skola

är också betydligt mer omfattande än vad som kommer till uttryck i denna typ av

internationella färdighetstester.

Utbildningsverksamheterna i Härryda kommun uppvisar stabilt goda resultat.

Förutsättningarna är generellt sett goda - en hög andel av vårdnadshavarna har

högskoleutbildning - men det görs också ett kvalitativt gott arbete ute på förskolor

och skolor. Reformtakten i svensk skola har varit mycket hög under de senaste tio

åren. Skolan behöver nu få möjlighet att fortsätta utveckla undervisningen - få

arbetsro och skapa arbetsro.

Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger oroväckande

och rörligheten har ökat vilket gör det än mer nödvändigt att det upplevs som

attraktivt att arbeta i kommunens verksamheter. Genom att skapa en god

arbetsmiljö på förskolor och skolor och ge förskolechefer och rektorer utrymme

att utöva ett pedagogiskt ledarskap ökar möjligheterna för en positiv

resultatutveckling. Arbetsmiljön för såväl elever som personal behöver vara i

fokus för sektorns arbete de kommande åren.

Fritidshemmen har stor betydelse för de yngre elevernas utveckling såväl socialt

som kunskapsmässigt. En treårig satsning på att kompetensutveckla personal i

fritidshemmen påbörjas hösten 2017.

Resultatnivån i kommunens skolor ligger på en hög nivå över tid, men liksom i

riket finns en oroande tendens till minskad likvärdighet. Tydligare styrning av

resurser och kompetens kan behövas för att öka likvärdigheten. En övergripande

utmaning för utbildningsverksamheterna är att hitta arbetssätt och former för att

ge nyanlända en god start i Sverige. En annan utmaning är att fler elever visar

tecken på psykisk ohälsa. Elever med hög frånvaro är ett problem som blivit

vanligare även i yngre år. Hög frånvaro är en stor riskfaktor både när det gäller

skolresultat och framtida utanförskap. Ett projekt som riktar in sig på att öka

kompetensen och kunskaperna om hur man arbetar för psykisk hälsa och hög

närvaro kommer att bedrivas på några grundskolor.

Digitaliseringsnivån är hög inom alla verksamheter i utbildningssektorn vilket

uppmärksammats på nationell nivå. Förändringstakten är dock fortsatt mycket hög

när det gäller digitala lärresurser och därför måste utvecklingsarbetet kring elevers

digitala lärande fortsätta. Tellus kommer att ha stor betydelse för det arbetet.

1. Förskola

Identifierade utvecklingsområden

Barns lärmiljöer och undervisningen i förskolan ska utvecklas

Alla enheter ska arbeta fram en egen verksamhetsidé utifrån rötter och vingar

Enheternas arbete med att analysera sina resultat ska utvecklas

1:1 Förskolans utveckling

Alla förskolor, familjedaghem samt öppna förskolor, bedriver ett systematiskt

kvalitetsarbete för att utveckla verksamheten utifrån statliga och kommunala mål.

Under läsåret 15/16 har inga enkäter eller andra undersökningar genomförts varför

det inte går att redovisa resultat i form av mätbar data. Till nästa år kommer det att

ha genomförts en brukarenkätundersökning.

Kvalitetsrapporten bygger på tre skriftliga rapporter och två kvalitetssamtal som

skrivs av och genomförs tillsammans med förskolecheferna. Där beskrivs en positiv

utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet på enheterna exempelvis genom att

flera förskolor har vidareutvecklat dokumentationsrutinerna och fokuserat på vissa

områden i läroplanen kopplat till barns utveckling och ålder. Vidare beskrivs hur

förskolorna arbetat med att utveckla lärmiljöerna utomhus och inomhus för att barnen

ska kunna måla, bygga och konstruera såväl inne som ute. I begreppet lärmiljö ingår

också den digitala utvecklingen i förskolan.

Enheterna har arbetat med barns delaktighet under året och förskolecheferna ser en

positiv utveckling i form av bra lärmiljöer som möjliggör för barnen att vara delaktiga

fullt ut i verksamheten. I en bra lärmiljö kan barnen själva bestämma vad de vill leka

med och material är placerat i höjd så att barnen når själva.

Öppna förskolan arbetar för att stödja föräldrar och barn och har erbjudit olika

aktiviteter samt utvecklat miljön som ett pedagogiskt verktyg för att skapa goda

förutsättningar för möten och lek.

Familjedaghemmen har bland annat arbetat med barns reella inflytande och därmed

också sina lärmiljöer vilket gett resultat i verksamheten.

1:2 Normer, värden och inflytande

Förskolor och familjedaghem upprättar varje år likabehandlingsplaner och där

kartläggs enhetens lärmiljöer för att förebygga strukturella risker där kränkningar kan

uppstå. Detta sker i samverkan med barn och vårdnadshavare. Förskoleverksamheten

har haft en inrapporterad kränkning till huvudman som handlat om att en förälder

uttryckt sig kränkande mot ett barn på förskolan.

Flera enheter har haft fokus på barns inflytande och förskolans demokratiuppdrag

under året. Förskolorna har skapat lärmiljöer som är anpassade till barnens möjlighet

till inflytande och delaktighet. Några förskolor har valt att ta bort cyklar och gungor

på grund av att det skapade konflikter mellan barnen kring dessa och för att satsa på

en levande gård för alla barn. Som en del i att utveckla miljöerna arbetar man för att

öka användandet av återvinningsmaterial från ÅterC i syfte att öka kreativiteten för

barnen. Genusprojektet Shaking the Habitual pågår på några förskolor och där

arbetar enheterna med jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt. En utvärdering

visar att de som deltagit i projektet fått en fördjupad förståelse för förskolans uppdrag

vad gäller genus och ett normkritiskt förhållningssätt. Mångfald och inkludering är

ett annat område som förskolechefer fokuserat på under läsåret 15/16.

Förskolecheferna har läst litteratur, haft dialoger och genomfört

kompetensutveckling för att öka kunskapen inom området. Temat har också

genomsyrat flera förskolors arbete. Dessa förskolor har med hjälp av barnens familjer

visat på olikheter och variationer för att få en förståelse för att det finns olika sätt att

leva på. Det har genomförts utbildningar i måltidspedagogik som är en del av

enheternas arbete med livsstil och hälsa.

Det medvetna arbete som pågått under året ger inte resultat i siffror men under våren

2017 kommer resultatet av brukarenkäten och då kan verksamheten få en uppfattning

kring hur arbetet uppfattats av brukarna.

1:3 Utveckling och lärande

Varje förskola sätter mål utifrån barnens behov och intressen med läroplanens mål i

fokus. Vad gäller förskola och pedagogisk omsorg är de målområden som

verksamheten strävar emot till för att utvärdera verksamheten som sådan och inte

barnen. Det är dock på barnen vi kan se om verksamheten utvecklas åt rätt håll. Alla

situationer under dagen kan vara lärandestunder om pedagogerna arbetar medvetet

utifrån läroplanens intentioner. Resultat syns när man märker att barnens förståelse

har ökat för olika fenomen eller situationer inom läroplanens områden. Detta sker

genom att pedagogerna dokumenterar processer tillsammans med barnen. Flera

enheter övergår till mer åldershomogena grupper och dokumenterar olika delar i

läroplanen utifrån barns ålder och mognad.

Metoder för utveckling och lärande

Att dela in barnen i mindre grupper under dagen är ett arbetssätt som främjar lärande

i förskolan och det sker en ökning i detta sätt att organisera verksamheten. Oavsett

barnens ålder och utvecklingsnivå ska det finnas anpassat material i exempelvis språk

eller matematik för att tidigt utveckla begrepp och förståelse för ämnet.

För att öka kunskapen kring mottagande av nyanlända barn har kompetensutveckling

genomförts om interkulturalitet på ett antal enheter enligt plan.

En förskola har arbetat med att utveckla förskolans sätt att arbeta med matematik och

barns förståelse för matematiska begrepp samt en grundläggande taluppfattning upp

till 10-talet. Detta arbetssätt kommer att spridas till övriga intresserade enheter.

En annan förskola har arbetat med barns delaktighet i samhället och genom intervjuer

med barnen valde man att arbeta med närmiljön och kulturhuset i Mölnlycke. Barnen

har målat, spelat teater på lilla scenen och besökt kulturhuset för att uppleva det.

Verksamheten planerar att starta fler så kallade pedagogiska nätverk i syfte att

kompetensutveckla pedagoger där man i dialog delar med sig av kunskaper, läser

gemensam litteratur, i syfte att utveckla verksamheten för ökad måluppfyllelse.

1:4 Övergång, samverkan och omvärld

De pedagogiska områdena har under perioden utvecklat samarbetet med

övergången mellan förskola och förskoleklass. På några ställen i kommunen har

man provat överlämnandesamtal där föräldrar deltagit i överlämnandet mellan

förskola och förskoleklass.

Det har identifierats behov av att vidareutveckla och förtydliga planen för övergång

och samverkan och utvidga den till att omfatta alla övergångar i verksamheten.

Förutsättningarna att samverka kring övergångar är olika då många förskolor lämnar

till flera skolor.

Vårdnadshavare har tillgång till en digital plattform, Pluttra, ett verktyg för

dokumentation, för att få inblick i barnens vardag och förskolans arbete. Där kan

föräldrar och pedagoger följa barns lärande och utveckling. Där möjliggörs även

föräldrars inflytande tillsammans med dagliga kontakter med pedagoger, brukarråd

och föräldramöten. Varje år görs en uppföljning av enheternas arbete kring barns

närvaro. Analys visar att verksamheten behöver förtydliga vikten av att barn är

närvarande och genom kompetensutveckling skapa ökad kunskap i verksamheten om

vikten av regelbunden närvaro. Om pedagogerna upplever att ett barn har hög eller

oregelbunden frånvaro tar man upp frågan med vårdnadshavare och förskolechef, i

de fall frånvaron oroar har förskolan kontakt med vårdnadshavare och vid behov

socialtjänst.

1:5 Sammanfattande analys av verksamhetsåret samt förslag till åtgärder

En övergripande analys av förskolans systematiska kvalitetsarbete visar att enheterna

har hittat en form som är förankrad i alla led och där verksamheterna når en hög

måluppfyllelse. Det finns fortfarande utvecklingsområden på enheterna och man

behöver fortsätta att fördjupa sig kring vad kvalitetsarbetet innebär samt utveckla

analysförmågan. Att ha få mål, som följs upp och analyseras, ger resultat i

verksamheten.

Under året har ett utvecklingsområde varit att förbättra förskolechefernas arbetsmiljö

genom en förändrad organisation och utvecklat stöd kring hur man hanterar olika

frågor i chefsrollen. Varje månad träffas förskolechefer och rektorer på gemensamma

ledningsmöten, med utgångspunkt i verksamhetens helhetsidé och

ledarskapsdeklaration, i syfte att ytterligare stärka det pedagogiska ledarskapet. I de

rapporter som förskolecheferna skriver beskrivs en utveckling av arbetet som är

positiv. Sammanfattningsvis konstaterar verksamhetschefen, utifrån enheternas

rapporter, att måluppfyllelsen är god, särskilt hos de enheter som har en tydligt

formulerad verksamhetsidé. Ett utvecklingsområde inför kommande läsår är därför

att alla enheter ska arbeta fram en egen verksamhetsidé utifrån rötter och vingar.

Enheterna arbetar medvetet med att skapa en progression av material som erbjuds

barnen utifrån barnens åldrar, utveckling och intresse. Ämnesområden man arbetat

med har bland annat varit språk, naturvetenskap och teknik samt förmågan att leka

och lära. Det finns ett pågående arbete för barns lika värde ur ett mångfaldsperspektiv

ute i verksamheterna. Under 2017 kommer verksamheten att utveckla området

modersmål då det finns ett tillskott i budget för detta.

Verksamheten kommer att fortsätta arbetet med att utveckla barnens lärmiljöer för

ytterligare ökad måluppfyllelse. Under kommande läsår planerar verksamheten starta

kompetensutveckling på Tellus, i naturvetenskap och teknik, till exempel

programmering för att möta kraven i förslaget till den reviderade läroplanen för

förskolan. I detta arbete ingår kompetensutveckling i hur barns lärprocess kan

analyseras. Ett arbete pågår med att se över fördelningsmodellen för barn i behov av

särskilt stöd. Den nya modellen beräknas tas i bruk hösten 2017.

Under hösten 2016 kom barnantalet att minska, främst i Landvetterområdet.

Förskoleverksamheten söker statsbidrag för den minskningen för att skapa grupper

med färre barn. Resultatet av det kommer att följas upp under läsåret 16/17.

En utmaning förskolan har är att rekrytera förskollärare och barnskötare till

verksamheten. Personalens kompetens hänger tätt samman med verksamhetens

måluppfyllelse och medarbetares arbetsmiljö. Under 2017 kommer verksamheten att

ha ett fokus på arbetsmiljön på förskolor och i familjedaghem. En arbetsmiljödialog

kommer att starta i syfte att varje enhet utifrån sina förutsättningar med stöd av det

personalpolitiska programmet ska genomföra ett arbete med att organisera för en

bättre arbetsmiljö.

2. Grundskola och grundsärskola

Identifierade utvecklingsområden:

Öka elevers närvaro i skolan

I ännu högre grad möta varje elevs behov och väcka deras nyfikenhet

2:1 Grundskolans utveckling

Grundskolan gick in i läsåret 15/16 med intentionen att utveckla flera områden som

tagits fram som utvecklingsområden under 14/15. Exempel på dessa områden är:

språkutvecklande undervisning, ökad delaktighet och inflytande för elever och att

synliggöra lärandet. Samtidigt har läsåret präglats av flera statliga satsningar som

påverkat skolan både på nationell och kommunal nivå.

Förstelärarreformen och lärarlönelyftet

Inom grundskolan finns idag 44 förstelärare fördelade på alla kommunens skolor.

Deras kompetens har bidragit till att utveckla undervisningen både på den enskilda

skolan, men också i kommunen som helhet. Exempel på förstelärarnas

kompetensområden är språkutvecklande undervisning, estetiska lärprocesser och

digitala verktyg i undervisningen. På många skolor har förstelärarna fått viktiga

uppdrag kring kompetensutveckling och handledning av lärare, men flera skolor har

också känt av svårigheten för förstelärare att få mandat av kollegor att ta ansvar för

skolutveckling.

Enhet för nyanlända

Under läsåret 15/16 har antalet nyanlända elever ökat inom grundskola och främst i

Rävlanda där Migrationsverkets boende tagit emot en stor grupp barn och ungdomar.

En Välkomstenhet startades därför i Rävlanda för alla asylsökande elever. De två

Välkomstenheterna tillsammans med modersmål- och studiehandledningen bildar en

ny enhet med en egen enhetschef – enheten för nyanlända.

Verksamhetsutvecklare matematik och naturvetenskap

Grundskolan har de senaste åren satsat på att öka elevernas kunskaper inom

matematik och naturvetenskap genom att använda verksamhetsutvecklare på

skolorna för att inspirera och kompetensutveckla personalen och arbeta tillsammans

med elever. Denna satsning fortsätter när verksamhetsutvecklarna kommer att

ansvara för verksamheten på Tellus.


Begreppen normer, värden och inflytande är centrala i de två första kapitlen i

läroplanen. Var och en måste därför, utifrån sin undervisning, arbeta för en miljö där

eleverna har inflytande över både sitt lärande och över innehållet i undervisningen.

Alltför ofta handlar elevinflytande om att som elev få vara med och välja på

framtagna alternativ eller tycka om områden som har väldigt lite med undervisningen

att göra. Läroplanen är dock noga med att elevinflytande handlar om att kunna

påverka undervisningen, det egna lärandet och på så sätt kunna ta ett större eget

ansvar för sin utveckling, bli mer medveten om sig själv och sina förutsättningar samt

få en större motivation till sin tid i skolan. I enheternas egna beskrivningar av sitt

systematiska kvalitetsarbete beskrivs idag hur man utvecklar arbetet med elevernas

inflytande och pratar om reellt inflytande som har betydelse för eleverna. Flera

rektorer i grundskolan har idag regelbundna träffar med elevgrupper för att fånga upp

deras synpunkter, erfarenheter och tankar om sin skola. Lärarens kompetens att

anpassa och variera undervisningen för alla elevers funktionsvariationer påverkar i

hög grad elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet.

En central del av värdegrundsarbetet är likabehandlingsarbetet. Att kunna utvecklas

och växa kräver en miljö med respekt för och tillit till varandra. I skolan idag finns

ett stort fokus på den enskilde elevens behov och förväntningar utifrån ett individuellt

perspektiv. Rektorerna beskriver att det förekommer mycket arbete med

medlingssamtal mellan elever i olika konflikter. I detta arbete är det tydligt att

pedagogerna behöver utbildning och kompetens för att kunna hjälpa eleverna att lösa

konflikter utan att uppleva sig kränkta.

För att öka kvaliteten i likabehandlingsarbetet används ofta elevhälsopersonalen i

arbetet mot kränkningar. Livskunskap är en kurs som några skolor har lagt in i

schemat för de äldre eleverna. Där tas områden som rasism, normer och ANDTS upp

genom samtal, övningar och olika inspel av lärare. För yngre elever anordnas

gemenskapsdagar där man i åldersblandade grupper genomför aktiviteter

tillsammans för att skapa relationer över åldersgränser. Eleverna tar ett stort ansvar

för genomförandet av dessa dagar.

2:3 Kunskap, utveckling och lärande

Diagram 1: Svar på frågan ”Det är lugn och ro i klassrummet” Åk 2

Källa: Brukarundersökning 2016

0

20

40

60

80

100

Skolor Härryda kommun

Grunden för att eleverna ska kunna utveckla sina kunskaper är att det finns

förutsättningar för lärande. För många elever är skolan en utmaning inte bara utifrån

den undervisning som sker. Det sociala sammanhanget, enskilda relationer och

förändringar med kort varsel skapar otrygghet och osäkerhet. Ofta ger sig detta i

uttryck genom att studieron i klassrummet störs och att andra elever också kan

uppleva otrygghet. Eleverna kan därför uppleva olika grad av lugn och ro i

klassrummet. Variationen uppmäts på skolnivå men kan ofta kopplas till enskilda

klasser. Professionen behöver lägga energi på hur lärmiljöerna ser ut med

anpassningar och variation, vilket kräver både kompetens och behörighet hos

medarbetarna. Vetenskapen visar också att de socioekonomiska förutsättningarna

hos eleverna är en viktig faktor som skolan behöver kompensera för. Ju mer skolan

anpassar och varierar den ordinarie undervisningen desto fler elever får

förutsättningar för lärande. Exempel på sådana metoder är språkutvecklande

undervisning samt en varierad och utvecklad matematikundervisning. I årskurs 3

märks en ökad måluppfyllelse i matematik och svenska vilket kan vara en följd av de

kompetenshöjande satsningar som gjorts via matematik- och läslyftet. Resultatet bör

följas ytterligare några år för att se att utvecklingen inte är tillfällig. Det som talar för

en positiv förändring är att man även på nationell nivå ser samma utveckling.

Diagram 2: Meritvärde (16 ämnen) från läsår 11/12 till 15/16

Källa: Kolada

Grundskolan i Härryda kommun har under flera år haft en hög måluppfyllelse. På

grund av att vårdnadshavarna i kommunen generellt har en hög utbildningsnivå kan

också resultaten förväntas vara goda. Elevernas meritvärde har ökat något för varje

år, dvs. allt fler elever får högre betyg men samtidigt ser vi fortfarande en stor skillnad

mellan pojkars och flickors meritvärde. Under flera år har skolorna arbetat medvetet

för att bedömningen av flickors och pojkars kunskaper ska vara likvärdig. Det återstår

ett arbete för att undervisningen ska var utformad på ett sätt som utmanar och

utvecklar pojkar och flickor i lika hög grad.

200,0

210,0

220,0

230,0

240,0

250,0

2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16

Diagram 3: Jämförelse av fördelning meritvärde läsår 14/15 & 15/16

Källa: Qlikview

Vid en analys av meritvärden för de senaste två läsåren är det tydligt att

skillnaden mellan höga och låga värden hos eleverna ökar (diagram 3). Andelen

elever med höga meritvärden ökar samtidigt som andelen elever med låga

meritvärden ökar. Detta ger en större skillnad i elevernas måluppfyllelse än

kommunens skolor haft tidigare. Det finns en variation mellan skolorna, men

totalt sätt är det främst pojkarna som sjunker i måluppfyllelse medan flickorna

ökar sina meritvärden.

Diagram 4: Andel elever med behörighet till yrkesprogram

Källa: Qlikview

Gymnasiebehörigheten har sjunkit något det senaste året. På såväl nationell som

kommunal nivå visar resultaten att skillnaden ökar mellan de elever som presterar

höga resultat och de elever som har svårt att nå gymnasiekompetens. Skillnaden är

också stor mellan kommunens skolor gällande gymnasiebehörigheten. Skolornas

förutsättningar gällande elevgruppens behov varierar, men också kompetensen hos

medarbetarna att kunna möta de behov eleverna har. Därför varierar också

5%

41% 41%

12%9%

36%40%

16%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

0-119 120-239 240-299 300-340

14/15 15/16

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2013/14 2014/15 2015/16

likvärdigheten mellan klasser på den enskilda enheten. Grundskolan måste utveckla

det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna förebygga dessa skillnader.

Läsåret 15-16 var det ca 40 elever som inte nådde gymnasiebehörighet i kommunens

skolor av ca 500 elever. Hälften av dem var elever som helt saknade betyg eller hade

1-2 betyg. I denna elevgrupp finns flera olika orsaker till att behörighet inte nåtts.

Det handlar till viss del om nyanlända elever som precis börjat grundskolan men även

om elever som under flera år haft stor frånvaro. En stor långvarig frånvaro grundar

sig ofta i psykisk ohälsa, antingen hos eleven eller i hemmet. I gruppen som saknar

gymnasiebehörighet finns också elever med diagnos inom autismspektrat som

tidigare hade rätt till särskola men som inte längre omfattas av särskolans skolform.

Diagram 5: Meritvärde för elever obehöriga till gymnasiet 15/16

Källa: Qlikview

De obehöriga elever som har de allra högsta meritpoängen är främst nyanlända elever

som gått i grundskola 3-4 år men ännu inte klarat av kunskapskraven för svenska,

matematik eller engelska. Många av de övriga eleverna har haft insatser under många

år av sin skolgång utan att skolan kunnat finna former och sätt som ger eleven

motivation och engagemang. Rektorerna lyfter i sitt kvalitetsarbete behovet av

flexibilitet i undervisningssätt, kollegialt lärande och vikten av elevhälsans samarbete

med arbetslagen. Lösningarna måste vara individuella utifrån elevernas enskilda

behov och kan bestå av undervisning i lokal utanför skolan, anpassat schema, möten

med elevhälsopersonal i hemmet eller undervisning via digitala verktyg.

I grunden är den enskilde lärarens kompetens en nyckelfaktor för elevens möjligheter

att lyckas. Skolan måste våga ställa sig frågan varför den inte är tillräckligt intressant

för alla elever.


En elev möter flera olika pedagoger och befinner sig i olika miljöer på sin väg genom

grundskolan. Det är skolans ansvar att elevens väg förbereds genom goda

överlämningar men också välplanerade mottaganden. Inom de pedagogiska

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mer

itvär

de

Varje punkt motsvarar en elev

områdena har planer tagits fram för att ha gemensamma rutiner kring vad som ska

överlämnas och på vilket sätt. Detta är viktigt för rektorerna så att en god organisation

kan förberedas utifrån elevernas behov och förutsättningar. De senaste åren har

rektorerna påbörjat detta arbete allt tidigare på våren och en stor del av

överlämningen består av möten med vårdnadshavare.

Dokumentationen av elevens lärande och utveckling sker idag på lärplattformen

Unikum inom hela grundskolan. I Unikum kan även anpassningar och stöd beskrivas

för de elever som har behov av det. På så sätt finns all information tillgänglig, men

mötet mellan pedagoger är centrala för att kunna ge eleverna de allra bästa

förutsättningar för ett fortsatt lärande. Flera pedagogiska områden har utvecklat en

stafettöverlämning som består av förmöten på våren mellan elevhälsopersonal där

elever med behov av särskilt stöd lyfts, därefter träffar mellan pedagoger och

slutligen en träff på hösten då man gör en uppföljning av hur det fungerar för

eleverna. I kvalitetsarbetet lyfter rektorerna risken med att fokus blir för stort på

elever i behov av särskilt stöd och att man missar elever med andra behov. Därför är

uppföljningen på hösten viktig då de nya lärarna har lärt känna eleverna ytterligare.

Övergång och samverkan enligt ovanstående sker också mellan förskola och skola.

Dokumentationsverktyget är dock ett annat inom förskolan, vilket flera enheter lyfter

som ett utvecklingsområde för att underlätta för vårdnadshavare och pedagoger. Då

eleverna går vidare till gymnasiet sker framförallt överlämnande för elever som går

vidare till individuella programmet. Eftersom endast hälften av grundskolans elever

fortsätter på Hulebäcksgymnasiet finns det inga förutsättningar att kunna finna

rutiner för en god överlämning. Elevhälsans kompetenser brukar ändå ta ett stort

ansvar för de elever som har behov av särskilt stöd och som ska fortsätta på nationella

program, både till Hulebäcksgymnasiet och andra gymnasier runt omkring i

regionen.

Under läsåret 16-17 har enheterna identifierat att den svåraste övergången för

eleverna är mellan förskoleklass och årskurs 1. Den övergången har skolorna inte

planerat på samma sätt, trots att grundskolan startar i årskurs 1 med allt större krav

på lärande utifrån kursplaner i alla ämnen. De skolor som organiserar sig i arbetslag

där pedagoger från förskoleklass, årskurs 1 och fritidshem arbetar tillsammans

upplever inte övergången lika svår.

Skolans uppdrag är att förbereda eleverna för ett eget liv med egen försörjning där

sista dagen i skolan ska vara så lik den första dagen på resten av deras liv i samhället

som möjligt. Det kräver att skolan blir en del av samhället, att frågeställningar och

områden känns angelägna och aktuella för eleverna och att eleverna kan förstå det

sammanhang som de är en del av. Uppdraget Skola och samhälle i läroplanen är alla

lärares ansvar, från årskurs 1 till årskurs 9. Studie- och yrkesvägledarna är centrala

som länk mellan skolan och samhället utanför och viktiga för att utveckla elevernas

entreprenöriella förmågor tillsammans med lärarna. Trots flera års arbete med att

utveckla arbetet med Skola och omvärld har olika yrkesgrupper inom grundskolan

ännu inte nått en samsyn i hur detta arbete ska bedrivas. Omsättningen av studie- och

yrkesvägledare har varit stor, vilket har påverkat eleverna inför gymnasievalet när

det gäller information, uppföljningar och enskild handledning.


Grundskolan fortsätter att visa goda resultat, men även om det är bra kan det bli

bättre. Ofta är det svårt att hitta motivationen för detta om resultaten är goda, men

pedagogers lärande måste hela tiden fortsätta för att skolan ska kunna ge alla elever

den utbildning de har rätt till. I det systematiska kvalitetsarbetet analyserar varje

skola sina erfarenheter, enkätsvar och resultat för att planera och genomföra

kompetenshöjande insatser. På liknande sätt sker också en kommunövergripande

analys. Analysen av läsåret 15-16 visar på att följande områden bör prioriteras för att

nå högre måluppfyllelse: närvaro, särskilt stöd och nyanländas möjligheter att ta del

av undervisningen.

Vikten av hög närvaro är central för att eleven ska ha goda förutsättningar att nå

måluppfyllelse. Oroande är att antalet elever med hög frånvaro blir allt vanligare i

lägre åldrar. Närvaron har också betydelse för elevens möjlighet att finnas i sociala

sammanhang och skapa relationer, både till kamrater och vuxna. Att uppmärksamma

elevers frånvaro måste ske tidigt. Idag registreras all frånvaro i Skola24, men arbetet

med att följa upp närvaron behöver utvecklas och det aktiva arbetet kring närvaro

tillsammans med vårdnadshavare måste påbörjas innan problemen vuxit sig stora.

Närvaroarbetet bör även lyftas inom förskolan. Inför läsåret 16-17 söker UTK medel

från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att kunna utveckla arbetet kring elever

som är hemmasittande och deltar i skolans verksamhet i låg grad

Kompetensutveckling kommer också att ske för all elevhälsopersonal kring psykisk

hälsa och hur skolan kan skapa goda förutsättningar för elever att öka sitt

självförtroende och sin självkänsla.

För många elever är skolan en utmaning inte bara utifrån den undervisning som sker.

Det sociala sammanhanget, enskilda relationer och förändringar med kort varsel

skapar otrygghet och osäkerhet. Ofta ger sig detta i uttryck genom att studieron i

klassrummet störs och att andra elever också kan uppleva otrygghet. Skolans uppdrag

är att skapa förutsättningar för alla elevers lärande vilket är en utmaning då behoven

är så skilda och ibland svåra att kombinera. Grundskolan behöver arbeta vidare med

att öka kompetensen för lärare och övrig personal som möter och ansvarar för elever

i behov av särskilt stöd. Det behövs flexibla lösningar kring elevers skolgång som

både är inkluderande och som möter de behov eleverna har.

Möjligheten för nyanlända elever påverkas i hög grad av antalet år i svensk

grundskola. För att underlätta möjligheterna att förstå undervisningen behöver

eleverna stöd i form av studiehandledning på det egna modersmålet. Det är lätt att

elevernas ämneskunskaper inte blir synliga för den undervisande läraren pga elevens

svårigheter med att uttrycka sig i tal och skrift på svenska. Grundskolan ökar inför

läsåret 16-17 möjligheten till studiehandledning till en 3-2-1 modell där eleven får 3

tim/vecka första året, 2 tim/vecka andra året osv. Denna insats är viktig för att öka

nyanländas elevers möjlighet till ökad måluppfyllelse och gymnasiebehörighet.

Kunskap och lärande kan presenteras på olika sätt. Meritpoäng som slutresultat är ett

sätt, men det visar endast hur långt eleven når, inte hur elevens

utvecklingsprogression ser ut. En utmaning för kommunens grundskola är att

utveckla elevernas kunskaper i högre grad än bara till det förväntade resultatet.

Tellus

Elevernas måluppfyllelse i matematik, naturvetenskap och teknik har de senaste åren

sjunkit, både i kommunen och nationellt. För att ge förutsättningar att öka elevernas

måluppfyllelse samt kunna erbjuda en mer varierad och kreativ lärmiljö öppnar

Tellus, ett nytt resurs- och kompetenscentrum. På Tellus kommer man att arbeta med

grupp och klassbesök, alternativ lärmiljö för hemmasittande elever, fritidsklubb och

kompetensutveckling genom pedagogkvällar för kommunens personal inom förskola

och grundskola.

3. Fritidshem


Kompetenshöjning för personal inom fritidshemmet

3:1 Fritidshemmens utveckling

Fritidshemmet uppdrag är att komplettera förskoleklassens och grundskolans

verksamhet och stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda en meningsfull

fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Att utveckla kvalitén på

fritidshemmen kan verksamt bidra till att öka måluppfyllelsen i grundskolan.

Idag ställs det höga pedagogiska krav på alla som arbetar i fritidshemmen vilket

innebär att formell kompetens och utbildning är central, men också möjlighet till

kompetensutveckling för alla medarbetare. Under läsåret 15/16 har alla anställda

deltagit i gemensam kompetensutveckling om fritidshemmets uppdrag, elevers

behov av anpassningar och pedagogiska planeringar. Skolor har samarbetat kring

dessa tillfällen vilket gett möjlighet till erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande.

Utbildningarna har varit uppskattade och stärkt medarbetarna i sitt uppdrag.

Enligt skollagen (2010:800) är det endast fritidspedagoger med formell behörighet

som har rätt att ansvara för verksamheten på fritidshemmet. För att synliggöra och

kvalitetssäkra detta har arbetsgivaren tydliggjort vilka tjänster som ska finnas inom

fritidshemmen så att kompetens stämmer överens med typ av tjänst och ansvar. Alla

medarbetare med formell behörighet till fritidshemmen har numera tjänster som

lärare i fritidshem. Dessa lärare har även behörighet i något ämne. Målsättningen är

att öka antalet lärare i fritidshem vilket kommer att ge en ökad kompetens och därmed

också en ökad kvalitet i verksamheten. Det har under året blivit allt svårare att få tag

på behörig personal till fritidshemmet vilket gör att kommunen kommer att satsa på

utbilda de medarbetare som är anställda idag. Medel finns avsatta för detta i den

senaste budgeten.


Fritidshemmen och grundskolan har samma uppdrag gällande normer, värden och

inflytande enligt läroplanen. Därför omfattar skolornas handlingsplaner och rutiner

även fritidshemmen. Arbetet kring likabehandling är omfattande och är en naturlig

del i de aktiviteter som planeras tillsammans med eleverna. Ofta är de vuxna

delaktiga i att initiera lekar eller sätta samman grupper för att främja goda relationer.

I sammanställningen av antalet anmälda misstänkta kränkningar kan man se att dessa

oftast sker under skoltid och sällan på fritidshemstiden. Oavsett när de sker så utreds

situationerna snarast, medlingssamtal genomförs och oftast löser personalen den

konflikt som uppstått tillsammans med eleverna. Konfliktlösning är en viktig

erfarenhet som eleverna ofta behöver vuxnas stöd för att ta sig igenom.

I skolornas redovisning av utvecklingsområden är det tydligt att fritidshemmen idag

omfattas av målen som tagits fram på den enskilda skolan. Fritidshemmen har dock

egna strategier för arbetet och utgår ifrån sina förutsättningar när det handlar om

elevgrupper, lärmiljöer och kompetenser.

Med hjälp av gemensam kompetensutveckling för personalen på fritidshemmen har

kompetensen kring fritidshemmets uppdrag utvecklats. Skolorna beskriver att

pedagogerna på fritidshemmen är mer pålästa och kommunicerar sitt uppdrag på ett

tydligare sätt med vårdnadshavarna än tidigare. Detta skiljer sig dock fortfarande

mellan arbetslag och kan också kopplas till andel behörig personal.

Ett område som fritidshemmen behöver utveckla är elevinflytande och delaktighet.

Fritidshemmet friare arbetsform ger eleverna möjlighet träna demokrati, inflytande

och ansvar i praktiken vilket också sker i stor utsträckning.

Eleverna uppfattar att de får vara med och påverka i hög grad och att det de lär sig

på fritidshemmet hänger samman med lärandet i skolan. Detta är en bild som inte

delas av vårdnadshavarna. De svarar i brukarenkäten att eleverna i låg grad får hjälp

med skolarbetet på fritidshemmet. Analysen som görs kring denna skillnad i

uppfattning är att vårdnadshavarens bild av fritidshemmets uppdrag och innehåll inte

utgår från styrdokumenten utan ifrån en egen uppfattning av att fritidshemmet ska

hjälpa till med elevernas läxor.

Diagram 6: Andel som svarat ”stämmer helt och hållet” och ”stämmer ganska bra”

Källa: Brukarundersökning 2016


Utbildningen i skolan och fritidshemmet ska ta till vara elevernas lust att lära.

Fritidshemmets verksamhet ska utgå från de nationella målen och ta hänsyn till

elevernas behov, erfarenheter och tänkande, samt anpassas till att elever har olika

förutsättningar. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande

arbete.

0

20

40

60

80

100

Jag får hjälp med mitt skolarbete på

fritidshemmet

Jag upplever att mitt barn får hjälp med

skolarbetet på fritidshemmet

Flera skolor har haft fokus på att utveckla sina lärmiljöer men också arbeta med

elevernas egen förståelse av hur de lär sig bäst. Det har lett fram till att de fysiska

lärmiljöerna idag varierar mer på skolorna. Eleverna väljer oftare det sätt som passar

dem bäst för lärande och på fritidshemmet grundar sig ofta lärandet i att praktiskt

undersöka och synliggöra den kunskap som eleverna arbetar med.

De skolor som har arbetslag där fritidshemmets och skolans personal arbetar i samma

arbetslag tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och har en tydligare

planering där verksamheterna kompletterar varandra och arbetet med lärandet är mer

medvetet under hela dagen. Fritidshemmet har egna pedagogiska planeringar för det

område som ska behandlas men utifrån fritidshemmets pedagogik.

Forskning visar att personalens kompetens har stor påverkan på verksamheten

kvalitet. Då det råder brist på behörig personal är det viktigt att finna vägar att höja

den generella kompetensen hos alla som arbetar på fritidshemmen. Flera skolor har

bildat nätverk, både vid de gemensamma kompetensutvecklingsdagarna för

fritidshemmet och vid egna tillfällen. ”Dela och lära” är extra viktigt när det saknas

pedagoger med erfarenhet och kompetens.


Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen

och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv. Denna samverkan startar redan

då eleven börjar skolan. Fritidshemmet behöver därför vara delaktigt då eleven tas

emot från förskolan. Många skolor har en tydlig planering kring hur övergången och

mottagandet ska se ut men alltför ofta finns inte fritidshemmet med utan personalen

får elevinformationen i efterhand. Kontakten med elevens tidigare pedagoger är lika

viktig för fritidshemmets personal som för skolans personal, detta speciellt kring de

elever som är i behov av stöd på olika sätt. Fritidshemmets verksamhet behöver också

anpassas och varieras utifrån elevens behov.

Fritidshemmet är oftast den bärande länken inom grundskolan när eleven går mellan

förskoleklassen till årskurs 1, och denna övergång framställts idag som den svåraste

övergången för eleven. Skolorna ser själva ett behov av att utveckla arbetet med

denna övergång och förstå vilka förmågor man kan utveckla hos eleverna för att

förbereda dem för årskurs 1, men också bättre förstå förskoleklassens verksamhet

och elevernas behov för att kunna möta dessa på bästa sätt. Även här upplever

skolorna med arbetslag med blandade kompetenser från grundskola, fritidshem och

förskoleklass att man tar ett gemensamt ansvar då förståelsen för varandras

verksamheter ökat. Flera skolor har låtit personal besöka varandra i sina uppdrag för

att öka kunskapen om de olika verksamheterna. Det ges då tillfälle att uppleva olika

lärmiljöer och kunna delge varandra vilka för- och nackdelar som finns.

Samverkan med vårdnadshavare är viktig för fritidshemmet vilket innebär att

fritidshemmets personal alltid bör vara med på föräldramöten och brukarråd

tillsammans med grundskolans lärare. Likaså bör veckobrev skrivas gemensamt till

vårdnadshavarna. Rektor är viktig för att skapa rutiner så att detta sker.


Fritidshemmets viktiga roll för elevers lärande har varit i fokus för utvecklingsarbetet

på tidigareskolorna och kommer att ha det de kommande åren. Uppdraget att

komplettera undervisningen i skolan ställer krav på medvetenhet och kompetens hos

alla som arbetar på fritidshemmet. Verksamheten har idag krav på sig att ha

pedagogiska planeringar, anpassa och variera utifrån elevers behov samt samverka

med grundskolan. Under kommande läsår fortsätter gemensam kompetensutveckling

för all personal. Inför läsåret 16-17 har alla anställningsavtalen inom fritidshemmet

setts över så att tjänsterna beskriver den kompetens som innehas. På så sätt kan rätt

fortbildning riktas till respektive grupp och det blir ett förtydligande kring vem som

ansvarar för fritidshemmets verksamhets utifrån styrdokumenten. Inför läsåret 16-17

är behörigheten totalt 48 %, med en stor variation mellan olika fritidshem.

Fortsatt gemensam kompetensutveckling kommer att ske på bl.a. pedagogiska

förmiddagar om elevers särskilda behov, likabehandlingsarbete och goda lärmiljöer.

Ett viktigt komplement till fritidshemmets lärmiljö är Tellus, det nya resurs- och

kompetenscentret i matematik, naturvetenskap och teknik.

Om fritidshemmet ska kunna ta det ansvar som krävs behöver grundskolan släppa in

verksamheten i den gemensamma planeringen och organisationen av arbetslag,

innehåll och samverkan. Många skolor arbetar redan på detta sätt, men det finns

skolor som behöver ta nya steg för att kunna ge fritidshemmet de rätta

förutsättningarna. Att arbeta med nätverk för personal inom fritidshemmet samt

gemensam kompetensutveckling är viktigt för en likvärdig fritidsverksamhet i

kommunen. Även i rektorsgruppen behöver ansvariga rektorer mötas och lära av

varandra.

Fritidshemmets uppdrag behöver kommuniceras med vårdnadshavare på ett tydligare

sätt. Denna information behöver vara kommungemensam och kommuniceras på

olika sätt, via hemsida, föräldramöte och enskilda utskick. Detta är viktigt för att få

till en god samverkan där båda parter har gemensam förståelse för verksamheten.

4. Gymnasieskola och gymnasiesärskola


utveckla samarbetet med kommunens grundskolor för bättre och tydligare

överlämningar av elever som är i behov av stöd

fortsätta det förebyggande arbetet med att motverka fördomar och

främlingsfientlighet och arbeta mer inkluderande med bland annat

introduktionsprogrammet

förbättra likvärdigheten mellan killar och tjejer när det gäller betygssättning

och undervisningsformer

förebygga elevers psykiska ohälsa kopplat till bristande motivation och

prestationskrav

utveckla arbetet utifrån läroplansmål kopplat till arbetslivet, tidigt och under

hela elevernas gymnasietid.

4:1 Gymnasieskolans utveckling

Härryda kommuns gymnasieverksamhet omfattar gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan. Gymnasieverksamheten i Härryda är förlagd på

Hulebäcksgymnasiet i centrala Mölnlycke. Hulebäck är indelad i sex enheter, varav

en av enheterna också innefattar gymnasiesärskolan. På Hulebäck studerar cirka

1800 elever, varav 15 elever på gymnasiesärskolan. Skolan har fem

högskoleförberedande program och fyra yrkesprogram, introduktionsprogrammen

(IM) och gymnasiesärskola. Ungefär 55 procent av eleverna kommer från andra

kommuner. Gymnasiet har uppföljningsansvar för alla Härryda kommuns ungdomar

i åldern 16-20 år.

Resultatmåtten i denna rapport baseras på Skolverkets statistik, SKL:s öppna

jämförelser och brukarenkäten. Till varje fråga i brukarenkäten hör fyra

svarsalternativ, varav svarsalternativ 3 och 4 tolkas som positiva omdömen.

Tillsammans utgör andelen som har svarat 3 och 4 det nyckeltal som används för

jämförelser mellan olika enheter, kommuner och olika år. Det är även den andel som

uppges inom varje frågeområde nedan.

Utöver dessa resultatmått använder gymnasiets enheter ytterligare underlag i sitt

systematiska kvalitetsarbete under året. Det handlar t ex om: lärares

kursutvärderingar med elever, resultat på nationella prov, arbetslagens analys av den

egna verksamheten och dess resultat och elevhälsoenkät i årskurs 1 och 3.

4:2 Gymnasieskolans och gymnasiesärskolans utveckling

De statliga och lokala målen för gymnasieverksamheten följs upp kontinuerligt under

läsårets gång för att utveckla metoder och organisation för fortsatt hög måluppfyllelse

för verksamhetens alla program. Större vikt har lagts på arbetslagens utveckling och

kontinuitet, eftersom de är grundpelaren för verksamheten. Stabila, utvecklande och

framåtsyftande arbetslag är själva kärnan för gymnasiets verksamhet. Alla arbetslag

har utifrån årets analys antagit nya egna fokusområden, som gäller för respektive

program. Exempelvis har Teknikprogrammet valt att lägga mer fokus på elevernas

studiemotivation, då man sett att eleverna behöver stärka den inre drivkraften.

Estetiska programmet har valt att arbeta mer förebyggande utifrån ett

hälsoperspektiv, eftersom elevhälsan ser att den psykiska ohälsan ökar.

Introduktionsprogrammet behöver fortsätta med att förbättra elevernas närvaro.

Detta är tre exempel på programvisa fokusområden.

En annan viktig del i gymnasiets arbete är att överlämningar mellan grundskola och

gymnasium blir så bra som möjligt. Detta gäller alla program, men speciellt

Introduktionsprogrammet. Eftersom Hulebäck tar emot elever från väldigt många

grundskolor inom GR vill gymnasiet börja med att utveckla överlämningar från

kommunens grundskolor så att kunskapskraven är satta i fokus. På så sätt blir det

lättare för gymnasiet att ta vid där eleven befinner sig.

Utbildningssatsningar och digitala system för elevhälsan - för bättre

samordningsvinster - har också legat i fokus, men har varit tidskrävande och

ansträngande. Här sker ett samarbete mellan grundskola och gymnasiet för att

underlätta överlämningar av elevhälsomaterial. De övergripande

utvecklingsområdena som har identifierats:

- att utveckla samarbetet med kommunens grundskolor för bättre och tydligare

överlämningar av elever som är i behov av stöd.


Utifrån de elevenkäter som görs under våren kan det konstateras att absoluta

majoriteten av eleverna trivs på skolan, känner sig trygga, blir väl bemötta, vilket

tabell 1 nedan visar.

Tabell 1: Trivsel och trygghet

Andelen positiva svar

Jag känner mig trygg i skolan 97 %

Jag trivs i skolan 89 %

Andra elever på skolan bemöter mig väl 90 %

Jag blir inte diskriminerad eller mobbad 92 %

Källa: Brukarenkät GR 2016

Hulebäcksgymnasiet främjar lika rättigheter och möjligheter för eleverna genom att

skolan är en certifierad FN-skola med extra satsning på att synliggöra och praktisera

arbetet med skolans värdegrund, mänskliga rättigheter, allas lika värde och genus-

och normkritik. Värdegrundsarbetet ska genomsyra verksamheten och de

övergripande temadagar som skolan anordnar förstärker detta. Gymnasiet har

förebyggt trakasserier och kränkande behandling genom att vara organiserat i

programvisa arbetslag, har ett tydligt mentorsuppdrag, tydliga ordningsregler,

programvisa planer mot kränkande behandling, aktivt och uppsökande

elevhälsoarbete och arbetar pedagogiskt på ett sådant sätt att eleverna ska känna sig

trygga.

Språkintroduktionsprogrammet har ökat och fler elever med invandrarbakgrund på

skolan har gett ökad mångfald. Gymnasiet vill därför arbeta förebyggande med mer

inkludering, då det kan bli för uppdelat i klasser och mellan program.

Elevernas delaktighet och inflytande har ökat jämfört med tidigare år genom de

insatser som gjorts på alla nivåer i skolan men vissa delar behöver förstärkas och

förtydligas. Det kan röra sig om att skapa tydligare information om hur man når

elevhälsan, att få osäkra elever att bli mer trygga i större grupper, att förbättra

elevernas arbetsmiljö under raster, exempelvis. Hulebäcksgymnasiet främjar

elevernas delaktighet och inflytande genom att ha en tydlig och genomtänkt

organisation för detta, från undervisande lärarnivå till det övergripande Hulerådet,

via klassråd och programråd. Till detta hör även en aktiv och samarbetsinriktad

Elevkår. De utvecklingsområden som definierats handlar om att:

-fortsätta det förebyggande arbetet med att motverka fördomar och


introduktionsprogrammet.


Måluppfyllelsen är hög på Hulebäck vad gäller andel elever med gymnasieexamen

inom fyra år samt elever med grundläggande behörighet till högskola.

Tabell 2: Elevernas studieresultat

Härryda

kommun

Riket

(kommunala)

Elever som inom fyra år når gymnasieexamen eller

gymnasiesärskoleexamen (%) 85 80

Grundläggande behörighet till högskola (%) 83 71

Genomsnittlig betygspoäng (för elever med studiebevis

eller examen) 14,3 14,0

Källa: Skolverkets databas ”Siris”

Rektor och lärare har analyserat sammanställningar av betyg för varje program. De

har tittat på betygsstatistik när det gäller andel F och andel A och även likvärdigheten

och fördelningen mellan killar och tjejer. Resultaten varierar mellan programmen och

det handlar både om elevernas olika antagningspoäng och hur man lyckats motivera

dem till studier på gymnasienivå. Det finns även en skillnad mellan könen när det

gäller kursbetyg i förhållande till betyg på nationella prov. Alla program kommer att

arbeta mer med detta för att stärka likvärdig utbildning och bedömning mellan könen.

Introduktionsprogrammen (IM) ökar i omfattning. Samtliga utbildningar ökar sina

elevtal, utom Yrkesintroduktion, som minskar något. Ser man till hur många elever

som gått från IM till ett nationellt program så är det nio stycken, till folkhögskola tre

stycken och examen från Yrkesintroduktion klarade åtta stycken. Totalt ett tjugotal

av introduktionsprogrammets 120 elever.

En annan problematik som kommer fram i analysen för hela gymnasiet är att eleverna

på vissa program känner sig stressade över studier, men även över fritid och annat

som pockar på deras uppmärksamhet. Stress, sämre sömn och många sociala

kontakter (fritid, skola, internet, sociala medier) gör många gymnasieungdomar trötta

och omotiverade. Hulebäck arbetar med motiverande mentorskap, har rutiner för

närvaro och ett mycket bra EHT-arbete, men arbetet med elevernas hälsa utifrån

områden som stress, motivation och krav behöver fortsatt prioriteras.

Utvecklingsområden är att:

- förbättra likvärdigheten mellan killar och tjejer när det gäller betygssättning och

undervisningsformer

- förebygga elevers psykiska ohälsa kopplat till bristande motivation och

prestationskrav

4:5 Utbildningsval, arbete och samhällsliv

På Hulebäcksgymnasiet studerar cirka 19 procent av eleverna på ett yrkesprogram

och 81 procent på ett högskoleförberedande program. Yrkesprogram leder i hög grad

till anställning direkt efter gymnasiet, speciellt elever som gått Elprogrammet eller

Fordonsprogrammet. Hulebäck har vänt den nedåtgående trenden när det gäller

sökande till yrkesprogrammen och har ett bättre elevunderlag till alla de fyra

programmen: Barn- och fritid, Fordon, El, Handelsprogrammet.

Gymnasiets högskoleförberedande program är stora och med många inriktningar,

vilket ger en bra bredd för eftergymnasiala studier och majoriteten av ungdomarna

fortsätter att studera efter studenten. Av före detta Hulebäckselever är 75 procent

etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning,

vilket innebär plats 33 av Sveriges kommuner.

Västsvenska Handelskammarens årliga ungdomsbarometer visar att elever som

studerar på högskoleförberedande program vill hålla många dörrar öppna inför

framtiden och inte nödvändigtvis utbildar sig eller får jobb inom den inriktning som

de studerat på gymnasiet. Arbetslivsdagen och studie- och yrkesvägledarnas arbete

försöker visa för ungdomarna att arbetsmarknaden är bred och det finns många

möjligheter. Den årliga arbetsmarknadsdagen för åk 2 är uppskattad och fortsätter

utvecklas. Elever i åk 3 besöker Kunskaps- och framtidsmässan i Göteborg. Studie-

och yrkesvägledning blir allt viktigare för eleverna inför kommande studier eller

arbetsliv under alla tre åren på gymnasiet.

Utvecklingsområden:

- att lägga mer fokus på de läroplansmål som kopplar studierna till arbetsliv tidigt

IM:s

och under hela elevernas gymnasietid. Yrkesutgångar och vetskapen om arbetsliv ska

inte komma som någon överraskning.


Genom Hulebäcksgymnasiets systematiska kvalitetsarbete under året har flera

områden identifierats som utvecklingsområden och åtgärder. Under avsnitten 4:1,

4:2, 4:3 och 4:4 har analyserna genererat fem olika åtgärder som bedöms viktiga för

fortsatt hög kvalitet och måluppfyllelse. Här nedan presenteras våra prioriterade

utvecklingsområden:

Kvalitén i överlämningar mellan grundskola och gymnasium behöver förbättras.

Detta kan ske med digitala system – både pedagogiskt och inom elevhälsan – eller i

annan form.

- att utveckla samarbetet med kommunens grundskolor för bättre och tydligare

överlämningar av elever som är i behov av stöd

Former och metoder för att nå alla elever fullt ut med värdegrundsarbetet behöver

utvecklas och att elever möts över kulturer och programgränser är ett sätt att nå detta.

- fortsätta det förebyggande arbetet med att motverka fördomar och


introduktionsprogrammet

Kunskapsutvecklingen ser olika ut på programmen. Elever med olika ingångsvärden

på olika program lyckas olika, undervisning och betygssättning utifrån ett

genusperspektiv behöver analyseras vidare. Den psykiska ohälsan ökar i takt med

prestation. Detta är också till viss del könsrelaterat.

- förbättra likvärdigheten mellan killar och tjejer när det gäller betygssättning och

undervisningsformer

- förebygga elevers psykiska ohälsa kopplat till bristande motivation och

prestationskrav

Många elever behöver utveckla sin kunskap om kommande arbetsliv. Detta gäller

både på kursnivå, programnivå och övergripande nivå. Här behöver både

undervisning och studie- och yrkesverksamhet utvecklas.

- att lägga mer fokus på de läroplansmål som kopplar studierna till arbetsliv, tidigt

och under hela elevernas gymnasietid. Yrkesutgångar och vetskapen om arbetsliv ska

inte komma som någon överraskning.

Det finns ett tydligt samband mellan rätt val av gymnasieprogram, bra överlämning

från grundskolan, god undervisning, ett gott bemötande och ett aktivt arbete för att

motverka stress och bristande motivation, för att eftergymnasiala studier och

arbetsliv ska bli så bra som möjligt. För att eleverna ska lyckas socialt och bli en del

av samhället måste arbetet med respekten för varandra och minskade fördomar alltid

stå i fokus, på så sätt blir gymnasiet en viktig pusselbit, inte bara för den enskilde

eleven, utan även för samhället i stort.

5. Vuxenutbildning


Utveckla SFI-undervisningen för högre måluppfyllelse

Fortsätta utveckla arbetet för att minska antalet avbrott

5:1 Vuxenutbildningens utveckling

Vuxenutbildningen regleras av skollagen (2010:800) och de skolformer som ryms

inom vuxenutbildningen är: Grundläggande vuxenutbildning inklusive utbildning i

svenska för invandrare (SFI), gymnasial vuxenutbildning och särskild utbildning för

vuxna. Den gymnasiala vuxenutbildningen utgörs av teoretiska gymnasiekurser samt

yrkesvuxutbildningar.

För vuxenutbildningen är syftet med kvalitetsarbetet att de nationella målen för

utbildningen ska uppfyllas. De nationella målen finns i skollag,

vuxenutbildningsförordning, läroplan, ämnes- och kursplaner samt andra

författningar som styr verksamheten. Utöver de nationella målen finns även de

kommunala målen. Dessa följs upp genom prognoser och verksamhetsberättelse. Det

systematiska kvalitetsarbetet är känt inom verksamheten och både lärare och

skolledning arbetar löpande med frågan. Eleverna involveras i det systematiska

kvalitetsarbetet genom utvärderingar (studerandeenkät och djupintervjuer) och

elevdemokratiträffar.

Vuxenutbildningens verksamhet utvecklas över tid beroende på en rad olika faktorer,

t.ex. utbildningspolitik, arbetsmarknad, konjunktur, immigration och allmänna

trender. De senaste terminerna har antalet studerande i flera olika skolformer, t.ex.

den gymnasiala vuxenutbildningen, minskat beroende på den goda arbetsmarknaden.

Dock har det senaste årets stora immigration påverkat vuxenutbildningens elevantal

medfört att antalet studerande kommer att visa en uppåtgående trend igen, först på

SFI men sedan också i de andra utbildningsformerna. De nyanlända som kommer till

vuxenutbildningen kommer främst från Syrien och Afghanistan och de språkgrupper

som dominerar är arabiska, dari och pashto. Utbildningsnivån är mycket varierande.


Arbetet med demokrati och värdegrundsfrågor är centralt i läroplanen för

vuxenutbildningen. Frågorna följs upp dels genom kursutvärderingar, dels genom en

årlig enkät som riktas till alla elever på grundläggande och gymnasial nivå. Utöver

detta genomförs djupintervjuer med slumpvis utvalda elever från samtliga

skolformer. Djupintervjuerna är ett komplement till den årliga studerandeenkäten och

fokus på intervjuerna ligger på medbestämmande, inflytande och likabehandling.

Verksamheten genomför också årligen en elevdemokratiträff dit samtliga elever

bjudits in.

Skolans likabehandlingsplan uppdateras årligen i samråd med elever och lärare,

senast i augusti 2016, och det finns även en förenklad version som används inom SFI

och inom särvux. Förankringsarbetet av likabehandlingsplanen börjar med all

personal på skolan och fortsätter sedan ut till eleverna i grupperna. Det är viktigt att

att respekten för allas lika värde upprätthålls.

Förra årets utvecklingsområde var att utveckla arbetet med normer, värden och

inflytande. Även arbetet med att fånga upp och arbeta vidare med de elever som

upplever sig kränkta prioriterades. Dessa utvecklingsområden har verksamheten

jobbat med under läsåret, bl.a. som en programpunkt på vuxenutbildningens

konferenser och åtgärder har också vidtagits där det behövts i lärarlagen. Under året

har vuxenutbildningen också arbetat med att omarbeta likabehandlingsplanen och se

till att förankra den hos alla lärare och elever.

Läsårets resultat från verksamhetens studerandeenkät visar på en fortsatt positiv trend

vad gäller inflytande i utbildningen och i planeringsarbetet.

Diagram 7: Elevers upplevda möjlighet att påverka planeringen i kurserna

Källa: Studerandeenkäter h14-v16

Antalet elever som känner till likabehandlingsplanen och dess innehåll ligger

marginellt lägre i år jämfört med förra året.

Då verksamheten inte har ett elevråd måste andra vägar för dialog med eleverna

hittas, och som nämnts ovan, görs det genom djupintervjuer och elevdemokrati-

träffar. Årets djupintervjuer visade på att upplevd möjlighet till påverkan,

medbestämmande och kunskap om likabehandling är god eller mycket god.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2014 2015 2016

Ja Nej

En strategisk satsning på specialpedagogik pågår sedan våren 2015. Det har medfört

mer resurser för specialpedagogiken men också ett arbetsmaterial för kartläggning

som har specialiserats för att passa vuxenutbildningen. Anpassning till elevernas

olika förutsättningar genomförs i allt högre grad och fokus och kunskap kring

specialpedagogik ökar i lärarkollegiet. För läsåret 15-16 har antalet elever som fått

hjälp, stöd och studieteknik av skolans specialpedagog ökat från ca 40 till ca 55.

Arbetet fortsätter under hela 2016 och 2017 för att kvalitetssäkras ytterligare.

Måluppfyllelsen för verksamheten är god. Under läsåret 15-16 är det 87 % av

eleverna på gymnasial nivå som fått betyget E eller högre och detta är på samma nivå

som förra året. Andelen elever som fått ett godkänt betyg på grundläggande nivå har

ökat jämfört med tidigare läsår. Analysen visar att en del i den positiva utvecklingen

beror på att lärarna nu är mer säkra i sin betygsättning och att de förändringar i kurser

och betygsystem som gjordes 2015 nu satt sig. Resultaten avseende godkända betyg

inom SFI har vänt uppåt från förra årets låga nivå till 35 %, även om det är en bit

kvar till tidigare års resultat. En återgång till tidigare års organisation av SFI har

genomförts vilket troligen är det som mest har påverkat resultatet positivt.


I nedanstående diagram redovisas vuxenutbildningens resultat i förhållande till riket.

Resultaten redovisas på årsbasis istället för på läsår i nationell statistik. De

utbildningar inom yrkesvux som Härryda kommuns vuxenutbildning är huvudman

för (och bedriver) ingår i nedan redovisade resultat. Resultaten för den gymnasiala

vuxenutbildningen visar att det är fler elever i Härryda kommun än riksgenomsnittet

som slutför kurs.

Diagram 8: Andel i gymnasial vuxenutb./påbyggnadsutb. som slutför kurs

Källa: Skolverkets databas ”Jämförelsetal”

Resultaten för den grundläggande vuxenutbildningen visar att det är färre elever än

nationellt som slutför kurs. Andelen ligger i paritet med nivån från förra året.

64

66

68

70

72

74

76

78

80

82

2013 2014 2015

Härryda [1401] Samtliga kommuner

Verksamheten bedriver ett noggrant uppföljningsarbete på grundläggande

vuxenutbildning och de elever som inte bedöms vara i studier får en varning och

sedan avbryts deras studier.

Diagram 9: Andel i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs


Resultaten för SFI har vänt uppåt under 2015. Arbetet med att höja resultaten behöver

dock fortsätta.

Tabell 3: Studeranderesultat på SFI

2013 2014 2015

Total andel slutförda betyg SFI (%) 49 22 35

Antal deltagare 173 194 144

Antal betyg 85 43 50

Källa: Studeranderesultat i Alvis

Antalet slutbetyg på gymnasial nivå har minskat under läsåret. Anledningen till detta

är med största sannolikhet att det under förra läsåret gjordes ett intensivt

informationsarbete gällande möjligheten att få ut ett slutbetyg istället för att studera

för en gymnasieexamen och många tog då chansen att läsa klart mot slutbetyg.

Avbrotten för gymnasial nivå ligger på en något högre nivå jämfört med förra året.

Anledningen är troligen tydligare rutiner för avbrottsrapportering och att det slagit

igenom i statistiken. Den grundläggande vuxenutbildningens avbrottsfrekvens har

under läsåret sjunkit. Analysen kring avhoppen visar att de beror på att eleverna fått

jobb, kommit in på annan utbildning eller att många har valt att koncentrera sig på

undervisning i svenska språket istället.

I diagrammen nedan visas vuxenutbildningens resultat i förhållande till riket.

Resultaten redovisas på årsbasis istället för på läsår i nationell statistik. De

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2013 2014 2015


utbildningar inom yrkesvux som Härryda kommuns vuxenutbildning är huvudman

för ingår i nedan redovisade resultat.

Diagram 10: Andel i gymnasial vuxenutb./påbyggnadsutb. som avbryter kurs


Diagram 11: Andel i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs


De utvecklingsområden som identifierades inför detta läsår var uppföljning av

avbrott, konkretisering utifrån kunskapskraven, betyg och bedömning och att

omarbeta studerandeenkäten för att kunna se trender mer tydligt. Under året har

därför tydligare rutiner för avbrottsrapportering införts och bättre uppföljning av

orsak till avbrott. Vidare har det under året genomförts en fortbildning i lärarlagen

tillsammans med förstelärarna och speciallärarna kring kunskapskrav, betyg och

bedömning. En ny studerandeenkät har tagits fram och den gick ut för första gången

i våras.

16

16,5

17

17,5

18

18,5

19

2013 2014 2015


0

5

10

15

20

25

30

35

40

2013 2014 2015


Utvecklingsområden för 16-17 har identifierats genom analys av resultat på

lärarnivå, rektors- och slutligen verksamhetsnivå, genom analys av kursutvärderingar

och genom intervjuer och redogörs för under den sammanfattande analysen.

5:4 Utbildningsval, arbete och samhällsliv

Samtliga elever som läser inom den kommunala vuxenutbildningen ska ha en

individuell studieplan. Antingen gör eleven den själv i samband med att hen söker

utbildning eller så görs den tillsammans med studievägledaren. Den individuella

studieplanen är det planeringsdokument som ligger till grund för elevens val och

planering för studierna. Ett stort arbete görs för att etablera en kontakt med alla elever

och säkerställa att de har gjort en individuell studieplan. Studie- och yrkesvägledarna

är centrala för att stötta de studerande i deras val av studier och arbete. Då yrkeslivet

och dess behov varierar är omvärldsbevakning mycket viktigt. Studievägledarna

arbetar med uppsökande verksamhet på arbetsförmedlingen och lägger fokus på de

unga vuxna som är inskrivna. Vidare använder Vuxenutbildningen samarbetet inom

GR för att öka sitt utbud och hitta rätt utbildning för varje enskild elev.

Vuxenutbildningen inom GR arbetar också med yrkesutbildning på gymnasial nivå.

Utbildningarna är förankrade i yrkeslivet och ett anställningsbehov måste finnas.

De effektstudier som gjordes under 2015 visar att 72 % av kommunmedborgarna som

läst inom yrkesvux har ett arbete sex månader efter avslutade studier. Vidare har

ytterligare 17 % gått vidare till andra studier. På de uppföljningar som gjorts där

Vuxenutbildningen är huvudman t.ex. vård, larmtekniker och bussförare har 71 % av

de svarande eleverna arbete sex månader efter avslutad utbildning.


Det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten är känt bland elever, lärare och

övriga. Verksamheten arbetar enligt ett sedan tidigare fastställt årshjul där vissa

avstämningspunkter är särskilt viktiga. Under de senaste åren har resultatanalysen

blivit mer systematisk. Detta ger en bättre förståelse för organisation men utgör också

grunden till förbättringar. Analysen görs alltid i tre steg, till att börja med analyserar

lärarna resultaten utifrån skolform och område, sedan görs en analys på skolform på

rektorsnivå och slutligen görs en analys av resultaten på verksamhetsnivå. Genom

arbetet med studerandeenkät, djupintervjuer och elevdemokratiträffar har

verksamheten hittat en form för att kommunicera med eleverna och mäta kvalitet som

annars är svår att nå.

Resultatet för de flesta skolformer inom Vuxenutbildningen har varit goda eller

mycket goda. För grundläggande vuxenutbildning har andelen som avbryter sina

studier minskat och andelen som fått ett godkänt betyg ökat. Vidare ser verksamheten

att resultaten för den gymnasiala vuxenutbildningen är fortsatt goda.

Resultaten avseende genomströmningen för SFI har vänt under läsåret. De åtgärder

som vidtogs under året genom att öka undervisningstid, ta in språkstödjare för

studiehandledning och använda Ipads i undervisningen har gett resultat även om mer

återstår att göra.

Fokusområden för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har under året

varit uppföljning och analys av avbrott och dess orsaker, konkretisering av

kunskapskraven, betyg och bedömning samt omarbetning av studerandeenkäten.

Under hösten 2016 (när verksamheten sammanfattar läsåret 15-16) identifierades

förbättringsåtgärder på ett flertal områden. Ett utvecklingsområde är att se över den

information som eleverna får via vår hemsida, vid utskick, vid studievägledning och

inför kursstart bland annat för att förtydliga elevens eget ansvar. Alla på skolan har

en gemensam strävan att möjliggöra för alla elever att fullfölja sina studier och målet

är att avbrotten ska minska ytterligare. Vuxenutbildningen kommer även att ha fokus

på olika pedagogiska utmaningar:

- Utveckla de pedagogiska möjligheterna på lärplattformen Fronter

- Arbeta vidare med och utveckla utbudet gällande distanskurser och

sommarkurser.

- Fördjupa arbetet kring läsförståelse och lässtrategier

- Utveckla undervisningen för elever som har svenska som andraspråk.

Kvalitetsrapport · Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger...

Documents

Transcript of Kvalitetsrapport · Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger...