Kv. Krönet - Boverketav bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att...

BoverketByggkostnadsforum

Kv. Krönet– En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

Boverket oktober 2007

Kv. Krönet– En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

Titel: Kv. Krönet – En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader.Utgivare: Boverket oktober 2007Upplaga: 1Antal ex: 50Tryck: Boverket interntISBN: 978-91-7147-38-9Sökord: Byggfel, slöseri, byggprocessen, nybyggnad, fallstudier, enkäter, kv. Krönet, SolnaDiarienummer: 504-2175/2004

Foto omslag: Bostadsstiftelsen Signalisten

Publikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56Fax: 0455-819 27E-post: [email protected]: www.boverket.se

Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format.

© Boverket 2007

�Sammanfattning

Förord30 procent av produktionskostnaden i byggprojekt består av byggfel, slarv och slöserier. Det konstaterade Chalmers tekniska högskola i en uppmärksammad studie för några år sedan. Chalmers har nu på uppdrag av bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att felkost-naderna ska minska. I ett projekt, kv. Krönet i Solna, har de identifierat felkostnader och vilka strategier som kan användas för att minska mäng-den fel. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och meto-der som kan reducera felkostnaden och den andra processen syftade till att följa upp tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en.

Projektet krävde ett ömsesidigt förtroende där målet var att genomföra ett bra byggprojekt och inte att leta efter ”syndabockar”. Workshops, teambuilding och markering av ett öppet arbetsklimat var mycket viktigt för att genomföra denna studie liksom arbetslivet i övrigt. Det goda sam-arbetet mellan de inblandade resulterade i ett antal strategier eller vägled-ningar som kraftigt kan minska felkostnader.

I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om rela-tioner mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i proj-ektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarhet i ritningsmaterial etcetera. Dessa oklarheter behöver identifieras ytterli-gare i framtida projekt.

Denna rapport beskriver projektet och redovisar utvecklingen under perioden från augusti 2004 till november 2005.

Rapporten är sammanställd av Chalmers tekniska högskola, Göran Lindahl och Per-Erik Josephson, som även svarar för innehållet.

Karlskrona oktober 2007

Ulf TroedsonÖverdirektör Boverket

� Kv. Krönet

�Sammanfattning

Innehåll

Sammanfattning ...................................................................................................................................................................................................7

Inledning .......................................................................................................................................................................................................................................11

Bakgrund ....................................................................................................................................................................................................................................1�

Studier av partneringprojekt ..............................................................................................................................................1�

Fel och slöseri i byggandet ..................................................................................................................................................1�

Aktuella utvecklingsfrågor .......................................................................................................................................................17

Metod.......................................................................................................................................................................................................................................................19

Projektet kv. Krönet ...........................................................................................................................................................................21

Aktörerna .............................................................................................................................................................................................................................21

Projekt Krönet, projekttyp .........................................................................................................................................................2�

Projekt Krönet, ekonomi ..............................................................................................................................................................2�

Projekt Krönet, partneringavtalet ..........................................................................................................................26

Felstudien ..........................................................................................................................................................................................................................28

Kv. Krönet, felstudien .................................................................................................................................................................�1

Processteg i felstudien ....................................................................................................................................................................�1

Hur gick projektet? .....................................................................................................................................................................................�2

Partnering och felstudien – organisatoriska frågeställningar ......................................................................................................................�6

Studien Felreducering – strategier och erfarenheter .......................................�7

Sju grundfaktorer för lärande ..........................................................................................................................................�9

Erfarenheter från projekt kv. Krönet ...................................................................................��

Rekommendationer .................................................................................................................................................................................��

Uppföljning...........................................................................................................................................................................................................................�7

Boende ......................................................................................................................................................................................................................................�7

Förvaltare ...........................................................................................................................................................................................................................�9

Kommentar till uppföljande studie .....................................................................................................................60

Avslutande reflektion ....................................................................................................................................................................61

6 Kv. Krönet

Referenser ...........................................................................................................................................................................................................................6�

Bilaga 1 – Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet – beskrivning ...............................................................................................................................................................................................................6�

Bilaga 2 – Krönet 2, Uppföljning av byggfel – rapportblankett ..........................................................................................................................................................................................67

Bilaga � – Åtgärdslista från workshop den 22/9 200�..............................................................................................................................................................................................................................................................69

Bilaga � – ”Krönet” – Veckorapport om fel – rapportblankett från Chalmers ......................................................................................................7�

Bilaga � – Projektet fel i byggprocessen – PM från Signalistens vd ........................................................................................................................................79

Bilaga 6 – Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation – protokoll ...........................................................................................................................81

Bilaga 7 – Handlingsplan 0�0�08 ..............................................................................................8�

Bilaga 8 – Enkät om erfarenhetsåterföring .............................................8�

Bilaga 9 – Anteckningar från avslutande workshop...................................................................................................................................................................91

Bilaga 10 – Boendeenkät ...........................................................................................................................................9�

Bilaga 11 – Svar boendeenkät ...............................................................................................................99

7Sammanfattning

SammanfattningProjektet kv. Krönet syftade till att finna och stödja beteenden och kon-kreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkost-nader i nybyggandet av hyresrätter.

En utgångspunkt för studien var att kostnaden för synliga fel i bygg-projekt uppgår från två till tio procent av den totala byggkostnaden. I dessa värden ingår endast fel som upptäcks under produktionsperioden och korrigeras före överlämnandet. Särskilda analyser indikerar att den verkliga felkostnaden kan uppgå till 30 procent av produktionskostnaden. Då tas hänsyn till samtliga processer som kunden ”betalar” för, det vill säga kundens egna processer, projektering, materialtillverkning på fabrik, de processer som skattemedel finansierar och så vidare. Aktuella studier visar också att en förvånansvärt stor andel av felen – cirka 20 procent – lämnas helt utan åtgärd eller åtgärdas på ett sådant sätt att den slutliga lösningen skiljer sig från den avsedda. Det är alltså med stor sannolikhet en koppling mellan hur mycket fel som uppkommer under byggtiden och hur stor kostnaden blir för att hantera dessa under användningsfasen.

Studien baseras på en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och underliggande parkeringsgarage. Beställ-are är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomfördes som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entre-prenör) och SWECO FFNS (arkitekt). Gruppen hade det gemensamma mottot ”bättre och billigare”, vilket avsåg att styra mot Signalistens affärs-idé ”Ett bra boende med liten miljöpåverkan och låg hyra”.

Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och meto-der som kan reducera felkostnaden. Ansvaret för detta hade projektgrup-pen för själva byggprocessen/byggandet. Den andra processen syftade till att följa upp av byggprojektet tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Ansvaret för detta hade forskarna från Chalmers i samverkan med projektgruppen.

Den studie som gjorts av projektet har bestått av intervjuer och en upp-följning av de fel som noterats i dokumentation och intervjuer. I studien har också en enkätundersökning för att jämföra lärandet i projektorganisat-ionen med lärandet i ett 50-tal andra projekt gjorts. Uppföljningen inne-håller även en separat andra fas. Cirka ett år efter inflyttning intervjuades boende och förvaltare för att bedöma hur de uppfattar kvaliteten i det aktuella projektet.

Byggprojektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyres-gästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istället för januari 2006.

Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor motsvarande 4 procent.

Själva felstudien inleddes med en workshop den 22 september 2004. Detta var den tredje workshopen i projektet, de två tidigare hade fokuse-rat partneringavtalet och samverkan i projektet. Projektet hade vid denna tidpunkt varit igång fem månader och arbetet omfattade nu slutförande

8 Kv. Krönet

av stomme. Deltagare var representanter för såväl projektledning som pro-duktion, även underentreprenörer deltog.

Projektet var inte felfritt. Men det uppstod dock bara ett fåtal större fel som krävde både speciellt avsedda möten och handlingar för att korrige-ras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp.

Inget av de fel som uppstod var av typen ”bärande balk genom fönster”. De fel som identifierades representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än ”fel” som ges separat upp-märksamhet. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkes-arbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar användandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projektet, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskuterats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individu-ell icke artikulerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet.

De fel som tas upp från projektet kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt.

I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en (1) enda rekommen-dation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i pro-jektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarhe-ter i ritningsmaterial etc. Dessa oklarheter behöver identifieras i framtida projekt. Ett mål avseende noll fel kräver en effektiv och välstrukturerad organisation som kommunicerar tydligt internt och externt. Vidare att det arbete som utförs kan kvalitetssäkras genom projektering, provbygge och/eller simulering. Ett viktigt inslag är att sammanföra projekteringens och produktionens kunskap och kompetens för att i tidiga skeden reda ut oklarheter avseende såväl ansvar som utförande.

Vilka rekommendationer kan då ges med utgångspunkt i studien av kv. Krönet? En grundläggande fråga i denna studie är förstås om det tillämp-ades några strategier för att reducera fel. Mot bakgrund av att studien redovisar svårigheter i projektet att starta ett genomgripande dagligt arbete är den frågan berättigad. Några arbetssätt tillämpades dock och är också värda att lyfta fram som exempel för andra. Ur studien av kv. Krönet kan man lyfta fram nedanstående aktiviteter som strategier för att undvika fel.

9Sammanfattning

• Arbetsberedningar bör göras detaljerade och för flera moment.• Provlägenhet bör uppföras som referens.• Utspridd tidplan för olika yrkesgrupper som minskar risken för

kompletterings/lagningsarbeten är effektiv.• Kontinuerlig och konsekvent bemanning är betydelsefullt.

Workshops, teambuilding och markeringen av att öppenhet är viktigt har också nämnts i studien. Detta är betydelsefullt och delvis en till partner-ingen relaterad erfarenhet. Hur öppen organisationen blir i det dagliga ar-betet utanför möten och workshops är dock relaterat till det faktiska bete-endet i projektet och hos projektdeltagarna. Projektets förmåga att hantera och minska antalet fel är sannolikt också detta relaterat till hur aktörerna förhåller sig till varandra i det dagliga arbetet.

Två områden, välstrukturerad organisation respektive metoder för kvalitetssäkring som angavs ovan, kan sägas vara de två huvudområden som rekommendationerna från kv. Krönet kan rymmas inom. De omfattar både frågor relaterat till beteende och konkreta strategier. Sammantaget är rekommendationen den att för att ett projekt ska ha en chans att nå få, eller noll, fel måste projektgruppens alla deltagare arbeta systematiskt, öppet och med en tydlig kommunikation och styrning.

De rekommendationer som framträder är inte revolutionerande, snarare är de en bekräftelse på att det finns anledning att se över och vidareutveckla såväl ledning/styrning som kommunikation i byggprojekt. Frågor som är generella i de flesta organisationer men som kommer till sin spets när väl avtal är slutna och när en tid- och betalningsplan ska följas.

Ska man sammanfatta projektet som helhet kan man säga att det blev lyckat med avseende på tid och ekonomi. När det gäller felstudien kan det beskrivas som att studien startade men sedan inte fungerade aktivt i projektet annat än periodvis när någon av projektets aktörer aktiverade frågan. Detta skedde exempelvis genom handlingar från projektledare och beställare varpå frågor om dokumentation och uppföljning kom att bli aktuella periodvis.

Det fokus på produktionsfasen som denna studie hade ledde till ett fokus på kvalitet på det utförda. En komplett felstudie bör dock också omfatta kvaliteten på den beslutsprocess som specificerar de lösningar som utförs. En liknande framtida studie måste därför omfatta också projekteringsfasen.

Partneringdelen av projektet uppfattades som tillfredställande av projktets aktörer och gav de delaktiga aktörerna nyttiga erfarenheter, exempelvis om betydelsen av bemanning av organisationen.

10 Kv. Krönet

11Inledning

Under de senaste åren har det pågått en diskussion om kvaliteten på det som byggsektorn producerar. Även byggkostnaderna har varit i fokus. Genom rapporter från Byggkostnadsdelegationen år 2000 och från Bygg-kommissionen år 2002 har detta belysts och diskuterats. Debatten har inte bara förts inom branschen utan även i allmän press och media. För byggsektorn är det viktigt att visa att dessa frågor tas på allvar och att samverkan mellan sektorns aktörer, relaterad FoU och sektorns avnämare sker aktivt och med avsikt att uppnå resultat för att hantera frågor kring ekonomi, kvalitet och byggprocessen i stort.

Ett av de sätt byggsektorn använt för att förändra beteenden och för att finna och pröva nya samverkansformer är att ingå så kallade partnering-avtal där samarbetsformer och förhållningssätt kring projekt definieras. Avsikten med dessa partneringprojekt är att skapa gemensamma mål, förtroende och öppenhet. Det projekt som redovisas i denna rapport är ett sådant projekt. Projektet omfattar en nybyggnad av två punkthus på fast-igheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och ett underliggande parker-ingsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomförs som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt).

I det byggprojekt som redovisas har frågor om kvalitet och kostna-der varit i fokus och avsikten har varit att i ett pågående projekt ta upp kvalitets- och kostnadsfrågor relaterade till fel på ett aktivt sätt. Projektet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. Avsikten var att ta till vara respektive aktörs nyckelkompe-tens i detta arbete. Den förväntade effekten med projektet var reducerad felkostnad och därmed lägre kostnad för såväl byggprocessen, som efter-följande förvaltningsprocess. Detta tar sig exempelvis uttryck i reducerad resursåtgång (personal, material, maskin, energi etc.) för att korrigera fel, reducerad mängd avfall, reducerad energiåtgång under produktionsfasen och som resultat ett förenklat underhåll under förvaltningen. En naturlig följd av detta är också minskad miljöbelastning och en ur hållbarhets-perspektiv bättre produkt.

Inledning

12 Kv. Krönet

1�Bakgrund

Ett grundläggande behov av bostäder på bostadsmarknaden i en storstads-region har varit den huvudsakliga drivkraften i detta projekt. I samband med att en tidigare panncentral revs gavs en möjlighet till förtätning i redan exploaterat område, ett område centralt i Solna och med närhet till tunnelbana.

När centralvärmeanläggningar blir mer effektiva och flyttas längre från själva bostäderna kan man riva lokala panncentraler. Genom detta frigörs tomtmark i anslutning till befintliga bostadsområden, ofta med attraktiva ytor möjliga att använda för kompletterande bebyggelse som resultat. Den panncentral och tvättstuga som byggdes av Bostadsstiftelsen Solna-bostäder år 1948 gav, när den rivits år 2004, plats för de två punkthus som uppförts inom ramen för det projekt som presenteras i denna rapport.

Förutom det faktum att förändringar sker inom exempelvis infrastrukt-ur, vilket ger plats för nybygge, är givetvis den tid i vilket ett projekt genomförs och de frågor som är aktuella vid denna tidpunkt en bety-delsefull del av bakgrunden och ramen till ett projekt. I detta fall har byggherren valt att dels arbeta utifrån ett partneringavtal men också att till detta lägga en studie av effekterna av att tillämpa strategier för att reducera felkostnader. Genom Boverkets ”utvecklingsstöd till bostads-investeringar som kan leda till sänkta boendekostnader i hyresrätt och som främjar ekologisk hållbarhet” kunde byggherren efter kontakt med Chalmers formulera projektet ”Strategier för att reducera felkostnader i nybyggandet”.

Dessa två områden, partnering och strategier för att reducera felkost-nader, är frågor som är dagsaktuella i byggsektorn och frågor som är uppmärksammade som betydelsefulla utvecklingsfrågor inom såväl som till byggsektorn relaterad FoU.

Studier av partneringprojektEn ökad samverkan mellan parter i byggprocessen har varit i fokus för förändrings- och utvecklingsarbete i byggsektorn de senaste åren. Genom bättre samverkan avses både en förbättrad byggprocess såväl som en bättre fungerande byggsektor att uppnås. Det arbetssätt som kommit att associeras med denna förändring är ”partnering”. Arbetssättet kommer ur-

Bakgrund

1� Kv. Krönet

sprungligen från industriverksamhet där relationer mellan beställare och leverantörer utvecklats från köp/sälj till gemensam utveckling av kompo-nenter. Vanligtvis talar man om ”strategisk partnering” eller ”projektpart-nering”. Detta för att markera vilken tidshorisont samverkansprocessen har, över längre tid respektive i ett enskilt projekt.

Då partnering ofta är kopplat till enskilda byggprojekt är det viktigt att klargöra att detta inte är en entreprenadform utan snarare ett sätt att se på relationen mellan parterna inom ett byggprojekt. Fokus i partnering-överenskommelser är på hur man ska samverka och tillsammans nå projektmål. Som stöd till de gemensamma målen hanteras ekonomin via öppna böcker där partneringdeltagarna kan följa och påverka ekonomin i projektet.

Definitionen av partnering varierar och någon entydig definition finns inte av begreppet. De beskrivningar som finns av partnering tar dock i de flesta fall upp följande nyckelaspekter.

• Relationsbyggande.• Gemensamma mål.• System för problem och konflikthantering.• System för uppföljning av mål och mätning av förbättringar.

(Kadefors, 2002)

NCC, som är det entreprenadföretag som mest aktivt arbetar med partner-ing och i sin marknadsföring hävdar fördelarna med partnering, beskriver det på följande sätt.

”Partnering är en samarbetsform som handlar om ett effektivt samarbete mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Det bygger på fullständig ärlighet och öppenhet parterna emellan”

(www.ncc.se/partnering)

Vanliga processteg i ett partneringprojekt är att parterna inledningsvis skriver en partneringdeklaration eller partneringöverenskommelse där mål avseende ekonomi, kvalitet och samverkan definieras genom ett för parterna gemensamt arbete. Ofta innebär detta också att budgetramar fastslås gemensamt. Detta följs sedan av en inledande workshop där pro-jektets alla aktörer samlas för att skapa en samsyn och värdegrund för fortsatt arbete. Under själva produktionsfasen är kontinuerlig uppföljning en viktig del. En gemensam utvärdering av projektet med en workshop är ett vanligt sätt att avsluta ett partneringprojekt.

Spridningen och volymen på partneringprojekt i Sverige är dock svår-överblickbar. Större entreprenörer och beställare, exempelvis Banverket, har byggt upp kunskap om denna arbetsform liksom att kunskap finns hos delar av projektledningsföretagen. Ett exempel på en frågeställning rela-terad till partnering är hur offentliga beställare och Lagen om offentlig upphandling, LOU, påverkar möjligheterna till att genomföra partnering-projekt (Nyström 2005). Att antalet partneringprojekt fortfarande är få förklaras sannolikt av att få exempel och förebilder finns. Det är således en kunskapsfråga och en fråga om att utveckla erfarenheter av att jobba med gemensamma mål och en ekonomi som är öppen.

De studier som hittills gjorts i Sverige har dels varit av beskrivande karaktär, för att skapa förståelse och ge partneringbegreppet ett innehåll

1�Bakgrund

i en svensk kontext (Kadefors 2002, Karlsson & Johansson 2004, Nyström 2005, Rhodin 2002) och dels rapporterande för att ge exempel på hur partneringprojekt genomförts och fungerat (Hörnfeldt 2003, Kadefors 2002).

Fel och slöseri i byggandetFel och slöserier har varit föremål för många studier av såväl forskare som praktiker.

En uppenbar grupp av slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken.

Några av de mer systematiska studierna har genomförts vid Chalmers i samarbete med FoU-Väst och byggsektorn. Syftet med dessa har främst varit att stimulera förbättringsarbetet i företagen och debatten om bygg-kostnader i sektorn i allmänhet.

Den senaste kartläggningen, Slöseri i byggprojekt, genomförd med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum, visar att slöseriet är i storleksord-ningen 30–35 procent av projektets produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer, främst beroende på en bristande insikt i vilka aktiviteter som faktiskt tillför värde för kunden och vilka aktivi-teter som inte gör det. I rapporten från denna studie redovisas exempel på slöserier, som av praktiska skäl sorterats i fyra huvudgrupper. Var och en av dessa grupper motsvarar cirka 10 procent av produktionskostnaden (Josephson & Saukkoriipi 2005).

Fel och kontrollerTid och kostnader för att korrigera fel är den typ av slöseri som oftast diskuteras. Det är uppenbart att dessa inte tillför något värde till produk-ten. Den hittills mest omfattande kartläggningen av fel och felkostnader genomfördes av FoU-Väst 1994–1996 (se Josephson och Hammarlund, 1996). I studien följdes sju husbyggnadsprojekt under vardera cirka sex månader. I vart och ett av projekten befann sig en observatör på heltid på byggarbetsplatsen. Felkostnaden i de sju byggprojekten varierade från 2,3 procent till 9,4 procent av byggkostnaden. Endast 79 procent av de noterade felen åtgärdades på ett sådant sätt att den slutliga lösningen överensstämde med den avsedda. Flera av de resterande felen kan där-efter ge effekter under byggnadens användningsfas.

I studien konstaterades att observatören inte klarade att registrera alla fel som inträffade, att observatören inte heller klarade att följa upp alla konsekvenser till felen, att underentreprenörernas arbeten följdes upp i mindre omfattning, och att kostnader för fel som korrigeras på fabrik är dolda genom att de ingår i priset vid köp av byggmaterial och utrustning, liksom vid hyra av maskiner och utrustning.

En uppenbar grupp slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. Andra typer av fel och slöserier är stölder och skadegörelser, som begås av utomstående och vissa ändringar och tilläggsarbeten. På grund av före-komsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken.

16 Kv. Krönet

Kontroller tillför heller inget värde i sig. De genomförs i mer eller mindre omfattning i alla delar av verksamheten. Ju fler fel som uppträder i en verksamhet desto fler kontroller skapas. Besiktningar är en typisk kontroll. På samma sätt skapas försäkringar, utvecklas ledningssystem, skapas certifieringar av ledningssystem och så vidare.

Felen kunde hänföras till alla aktörsgrupper. Orsakerna förklarades utifrån brister i kunskap, brister i information och brister i engagemang. Men de mer grundläggande förklaringarna till att felen uppstod förkla-rades utifrån hur samkörda respektive splittrade projektorganisationerna var. De projekt med lägst felkostnad kännetecknades bland annat av en samkörd projekteringsorganisation och en relativt väl samkörd produk-tionsorganisation medan de projekt som hade högst felkostnad var mer nybildade organisationer.

Även ledarskapet i byggproduktionen kunde förklara felkostnadens storlek. I de projekt med lägst felkostnad hade arbetsgrupperna stort förtroende för platschefen och dennes medhjälpare, platschefen hade stort stöd från företaget, samt var uppgiften tydlig för såväl ledningen som yrkesarbetarna.

ResursanvändningKartläggningarna, i studien av Josephson & Saukkoriipi, av hur tillgäng-liga resurser används visade på överraskande mycket slöseri.

Yrkesarbetarna ägnade cirka 15 till 20 procent av arbetstiden till arbete som ökar värdet i produkten, cirka 45 till 50 procent av arbetstiden åtgick till förberedelser och resterande tid är väntan och förflyttningar. Även i tjänstemännens arbetstid återfanns slöseri.

Maskiner och utrustning står ofta stilla eller används inte. Vissa maski-ner används halva arbetstiden, vilket betyder att de endast används cirka 10 procent av veckans alla timmar.

Även materialspill förekommer i en icke betydelselös omfattning.

Hälsa och säkerhetSlöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är så stort att det redovisas i en separat grupp. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och förtidspensionering och belastar projekten indirekt via försäkringskostnader och skatteinbetalningar. Detta är en samhällsfråga som även är relevant för andra branscher.

System och strukturerDe exempel på slöseri som redovisas i rapporten, till exempel utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och en stor mängd dokumentation motsvarar också en betydande andel av slöseri. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer omfattande ledningssystem vilka i sin tur kräver mer resurser i sig.

I rapporten diskuteras fyra hinder för utveckling; uppfattningen att bygg är unikt och konservativt, den bristande insikten om vad som är värde-ökande arbete, paradoxen att förbättringsarbetet leder till ökat slöseri och att byggsektorns struktur motverkar utveckling.

Att reducera slöseriet torde vara en av de största och mest prioriterade utmaningarna för såväl enskilda företag som hela byggsektorn. Det första

17Bakgrund

utvecklingssteget är att skapa bred insikt om – och förmåga att bedöma – vad som är värdeökande aktiviteter och vad som är slöseri. Detta kan uppnås på flera sätt, till exempel genom bred utbildning till alla med-arbetare, inklusive leverantörernas medarbetare, och kraftfullt fokus på huvudprocessen i projekten. I rapporten från studien Slöseri i byggprojekt föreslås också fokus på tillverkningen eftersom flest resurser förbrukas där och att myndigheterna fångar möjligheten att agera föredöme genom att öppet redovisa hur de eliminerar slöseri.

Aktuella utvecklingsfrågorByggprocessen och dess aktörer bedriver fortlöpande utvecklingsprojekt. Förutom de två områdena ovan, samverkan mellan byggprocessens aktö-rer och studier av felkostnader berör aktuella frågor miljö, kostnader för bostäder, byggherrerollen och hur byggprocessen kan följas upp, mätas och beskrivas.

Miljöfrågorna fokuseras bland annat i projektet Bygga-bo-dialogen som drivs genom ett samarbete mellan företag, kommuner och regering för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog mellan parterna avser man uppnå resultat inom miljöfrågor allmänt och mer specifikt inom sina tre prioriterade områden; hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning (Bygga-Bo 2003).

Frågor kring bostäder har aktualiserats i projekt som exempelvis Skanskas BoKlok, vilket de driver i samverkan med IKEA. Även de bostadsmässor som genomförts de senaste åren har varit en arena för utvecklingsfrågor avseende bostäder. Mycket av diskussionen handlar om hur bostäder kan byggas till rimliga kostnader med hänsyn tagen till användning, miljö och kvalitet. Studien av kv. Krönet är en studie som är relaterad till dessa frågeställningar.

Byggherrerollen och byggherrens ansvar att utifrån mål för den verk-samhet som ska bedrivas i ett byggnadsverk formulera projektmål för byggprojektet är frågor central för byggherrar. Byggherren ska här hantera intressenternas önskemål och kanalisera in dem i processen. Detta ska ske genom att byggherren formulerar mål som är användbara i bygg-processen, detta har uttryckts som att byggherren ska ”översätta verk-samhetsmål till byggproduktionsmål”. Frågor inom detta område kretsar mycket kring kompetensutveckling av byggherrar, något som också påpe-kats i Byggkommissionens rapport ”Skärpning gubbar”. Ett arbete inom detta område är Byggherreforums satsning på utbildning för byggherrar i samverkan med Chalmers, KTH, LTH och LTU.

Ett annat område där studier bedrivs avser hur byggprojekt följs upp och kan mätas för att på så sätt kunna jämföras med önskat utfall samt på så sätt kunna kommuniceras mellan olika parter. Inom detta område har diskussionen fokuserat på vilket sätt och hur byggherrens mål ska mätas och följas upp i projekt, här förstådda som byggprojekt. Problemet som konstateras i studier av litteraturen är frågan om vilka faktorer som ska mätas, när detta ska göras och vilken omfattning (tidsperiod) som ska täckas. Utifrån ett byggherreperspektiv är användningen av byggnader och lokaler kontinuerlig vilket innebär att en avgränsning måste göras om mätning ska kunna göras. En avgränsning som ter sig naturlig, och

18 Kv. Krönet

som framkommit vid seminarier med byggherrar, är projektnivån. I dessa fall har projektnivån satts till själva byggprojektet, eller det projekt som innebär i att byggherren bygger nytt eller på något sätt påverkar eller förändrar en byggnad/lokaler. För att kunna hantera detta måste därför projektmål fastställas och dessa sedan hållas aktuella eller justeras på ett genomtänkt sätt under projektets genomförande. Frågan om målbild är också relaterad till samverkan och till partnering där just samsyn avse-ende ett projekts mål är en av grundstenarna.

Att sektorn aktivt måste engagera sig i fortsatta utvecklingsarbete och FoU är med utgångspunkt i exempelvis rapporter kring slöseri respektive beteendemönster i beställarorganisationer tydligt. Den föreliggande rap-porten är en del av detta kunskapsbygge som driver sektorn framåt.

19Bakgrund

Den uppföljningen som gjorts av projektet har bestått av intervjuer och en uppföljning av de fel som noterats i intervjuer, observationer och doku-ment. Under studien har 24 intervjuer genomförts på byggarbetsplatsen, Signalistens kontor och vid två tillfällen via telefon. I studien har också en enkätundersökning för att jämföra lärandet i projektorganisationen med lärandet i ett 50-tal andra projekt gjorts.

Uppföljningen innehåller en separat andra fas. Cirka ett år efter inflyttning skickades en enkät till boende för att också få detta perspektiv på kv. Krönet. Även förvaltarna kontaktades för att bedöma effekterna av de åtgärder som vidtogs under byggtiden. Inom ramen för den andra fasen genomfördes fem intervjuer.

Dokumentation, protokoll, mötesanteckningar och övrigt material från projektet och deltagande i en av de workshops som genomförts i projektet har också gett underlag till studien.

Medverkande aktörer, såväl enskilda personer som företag, har i pro-jektet uppmanats att visa:

”största möjliga öppenhet och inte förtiga eller försöka dölja fel och/eller brister hän-förliga till det egna agerandet, även om det skulle kännas besvärande för företaget eller den enskilda personen. Det är särskilt angeläget att sådana brister som i och för sig upptäcks i tid, men som under andra omständigheter hade kunnat leda till allvarliga brister eller ökade kostnader i projektet dokumenteras, så att motsvarande situationer eller händelser kan undvikas i andra projekt.”

(Projektansökan)

Dokumentationen av projektet, liksom erfarenheter, uppnådda resultat och annat som framkommit i projektet, ska genom Boverket publiceras fritt och göras allmänt tillgängligt. Denna rapport är en del av denna erfarenhetsåterföring och informationsspridning.

Metod

20 Kv. Krönet

21Projektet kv. Krönet

Kv. Krönet i Råsunda i Solna kommun är den plats där det byggprojekt genomförts som denna rapport tar upp. Solna är en kommun med cirka 60 000 innevånare strax norr om Stockholm.

AktörernaI detta projekt finns tre huvudsakliga aktörer, de tre som skrev under partneringavtalet: den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). Detta projekt var också det första partneringprojektet på bostadsmarknaden i Stockholm liksom för aktörerna.

Förutom ovanstående finns konsulter, underentreprenörer, yrkesarbeta-re, och materialleverantörer som alla bidragit till projektet. Dessa var inte delaktiga i partneringöverenskommelsen. Projektledningskonsulten som representerat byggherren har dock agerat inom ramen för partneringöver-enskommelsens mål och avsikter.

I en separat studie redovisas synpunkter från hyresgäster och hur de i sitt boende påverkas av de ställningstaganden som gjordes i byggproces-sen av kv. Krönet.

Bostadsstiftelsen SignalistenSignalisten är Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse. Tillsammans med dotterbolaget Solnabostäder, äger och förvaltar de cirka 4 200 lägen-heter i Solna kommun.

Bostadsstiftelsen Signalisten i sin nuvarande form bildades år 2001 genom att de två allmännyttiga bostadsföretagen i Solna slogs samman, detta genom att Signalisten köpte Solnabostäder. Verksamheten går dock längre tillbaks i tiden. Redan år 1948 bildades den första stiftelsen Solna-bostäder. Denna slogs år 1968 i sin tur samman med Stiftelsen Signalisten och Stiftelsen Bergshamra Centrum till Bostadsstiftelsen Signalisten.

Nyttan med stiftelseformen är att stiftelsemålen som är långsiktiga råder över politiska beslut, som kan variera över tiden, menar Signalist-ens vd Tomas Linderstål. Bostadsstiftelsen Signalistens syfte och avsikt är kunna bedriva långsiktig verksamhet med uthyrning av bostäder och lokaler i Solna kommun oavsett politisk färg i kommunens styre.

Projektet kv. Krönet

22 Kv. Krönet

Som enda allmännyttiga bostadsföretaget i Solna ansvarar Signalisten nu för all nyproduktion av bostäder baserad på politiska beslut. Planeringen fram till år 2020 omfattar cirka 500 nya lägenheter, ett mål som innebär ett ansvar att göra detta med så få fel som möjligt och med god samver-kan med kommande projekts aktörer. Detta kan jämföras med Solna kom-muns ambition som helhet att det ska byggas 5 000 lägenheter till år 2009 (Solna kommuns hemsida). Bakgrunden till denna volym är den stora inpendlingen till arbetsplatser i kommunen.

I projektet kv. Krönet deltog förutom vd:n också personal från drift och service.

NCCEntreprenör för kv. Krönet var NCC Construction, avdelningen Bostad Stockholm inom region Stockholm/Mälardalen. NCC Construction Sverige är verksamt inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyg-gande, boendeutveckling samt service i Sverige. Företaget är det näst största byggföretaget i Sverige. Omsättningen inom NCC Construction Sverige AB var under 2005 19,4 miljarder kronor och antalet anställda cirka 7 700.

NCC profilerar sig genom marknadsföring som en kunnig aktör inom området partnering. De menar att partnering är den samarbetsform som mest effektivt får de olika aktörerna i ett byggprojekt att samarbeta. Samarbetet avser minska antalet tvister, effektivisera byggprocessen, minska kostnaderna samt skapa en högre kvalitet i byggverksamheten. NCC menar att deras erfarenhet visar på att samarbete skapar mervärde åt samtliga parter. Kort sagt, NCC driver partnering som en del av sin affärsverksamhet.

Sedan 1999 har NCC genomfört ett 100-tal partneringprojekt i Norden med som det beskrivs mycket goda resultat. Utgångspunkten är att:

”… samtliga deltagare ska ha utbyte av samarbetet – ansvaret för projektet är en gemensam angelägenhet vars framgång alla har intresse av.

Projektet står i den absoluta medelpunkten och blir på så sätt deltagarnas gemen-samma virtuella företag, ”Projektet AB”.”


NCCs arbetssätt bygger på att byggprojektet betraktas som ett gemensamt företag, ett gemensamt projekt. De beskriver det som:

” I ”Projektet AB” är alla omständigheter kring projektets och deltagarnas ekonomi öppna. Det kräver gemensamma värderingar kring ärlighet, respekt och tillit. Viljan till samarbete gör att man gemensamt kan fatta de beslut som krävs under en partnering-process. En klar rollfördelning och en stram ansvarsstyrning är också väsentliga fakto-rer i samarbetet och garanterar kvaliteten i de enskilda leden i byggprocessen.

Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsul-terna och entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett förtroende-fullt samarbete, där alla spelar med öppna kort och där allas yrkeskunskaper komplet-terar varandra genom alla skeden av byggprocessen.”

(www.ncc.se/partnering)Nyckelfaktorerna i partnering beskrivs vidare som:

”– Gemensamma mål – Gemensamma aktiviteter – Gemensam ekonomi”


2�Projektet kv. Krönet

Ovanstående nyckelfaktorer och betoningen av att vårda projektteamet, bland annat genom workshops, är karaktäristiska i partneringsamman-hang.

I projektet Krönet deltog en platschef och arbetsledare på operativ nivå, med stöd av utsättare under en period i projektet, samt yrkesarbetare. Vidare deltog en projektadministratör och entreprenadingenjör i olika ut-sträckning under projektet. Från avdelningen Bostad Stockholm deltog en affärschef, entreprenadchef, inköpare och projekteringsledare.

SWECO FFNSSWECO FFNS Arkitekter AB är Nordens och ett av Europas största arkitektföretag. Företaget har över 300 medarbetare på 13 orter i Sverige samt är verksamt också i Danmark, Finland och Estland. De verkar inom arkitektur för boende, kontor, industri, utbildning, vård och omsorg. Inom företaget finns också experter på inredning, samhällsplanering, landskapsarkitektur och avancerad visualisering. Företagets storlek beskrivs som en viktig konkurrensfördel eftersom många projekt kräver samordning av kompetenser inom olika områden.

Verksamheten beskrivs på följande sätt:

”På SWECO FFNS har vi tillgång till den specialistkompetens som krävs för att lösa komplexa och ovanliga uppdrag. Det innebär att vi, oavsett uppdragets art, kan möta alla de krav som ställs på moderna miljöer där människor ska bo, arbeta och trivas – både ur ett affärsmässigt och ett rent mänskligt perspektiv.”

(www.sweco.se/)

Vidare att:”Våra uppdragsgivare väljer oss för att vi värdesätter en dialog med kunden och för att vi levererar funktionella lösningar med en design som är modern, uttrycksfull och speciell för projektet. Viktigt är också våra säkra rutiner och vårt kvalitets- och miljö-tänkande.”

(www.sweco.se/)

Stockholmskontoret hade ingen tidigare erfarenhet av partnering vilket dock deras danska kontor hade. Erfarenheterna från Danmark av arki-tektrollen i partneringprojekt var goda och företaget betonar betydelsen av att vara med i tidiga workshops för att där kunna lyfta fram form- och gestaltningsfrågor. Poängteringen av dialog i citatet ovan kopplat till upp-dragsgivaren kan ses som en indikation på hur företaget vill uppfattas på ett sätt som kan sägas vara relevant i partneringsammanhang. I projektet kv. Krönet har företagets Stockholmskontor deltagit med i huvudsak sex personer, en ansvarig arkitekt, en projektarkitekt och en handläggande arkitekt samt tre byggnadsingenjörer.

Övriga aktörerBland övriga aktörer är projektledningsföretaget SWEPRO en central aktör då detta genom sina representanter representerar byggherren Signalisten i flera sammanhang. Företaget arbetar med projektledning och verksamhetsutveckling till bygg, anläggning och industri.

2� Kv. Krönet

Deras affärsidé är att som oberoende ”förtroendekonsult” arbeta med pro-jektledning i investeringsprojekt och verksamhetsutveckling. Företaget har cirka 80 medarbetare. Beskrivningen av rollen som ”förtroendekon-sult” kan ses som en indikation på den relation man strävar efter med sina kunder, en relation som ligger i linje med grundtankarna i partnering-projekt. Från SWEPRO deltog en projektledare och en byggledare.

Förutom projektledningsföretaget finns ett flertal aktörer i projektet. Dessa är konsulter, leverantörer av material och service, underentrepre-nörer, övrig personal hos byggherren, NCC och SWECO FFNS som alla deltagit i projektet. Dessa aktörer har inte varit i fokus i den studie denna rapport redovisar.

I själva felstudien deltog representanter från Chalmers tekniska hög-skola vilka i den delen av projektet är att betrakta som en av aktörerna.

Projekt Krönet, projekttypKvarteret Krönet omfattar 59 lägenheter med hyresrätt. Dessa är förde-lade på två punkthus med åtta våningar. Lägenhetsytorna varierar från 63 till 90 kvadratmeter. På varje våningsplan finns fyra lägenheter och husen binds i källarplan ihop av ett garage. Projektet omfattar totalt 4 722 kva-dratmeter uthyrbara ytor och 45 garageplatser samt 21 markparkerings-platser

Stommen är av platsgjuten betong och fasaden består av tegel och puts. Bjälklaget över källargaragen är ett så kallat terrassbjälklag. Husen sträv-ar efter att passa in i miljön med bostadshus från slutet av 1940-talet och 1950-talet.

Extra resurser har lagts på projekteringen bland annat för att få bra underlag för inköp.

Figur 1. Våren 200� hade man kommit så här långt.

2�Projektet kv. Krönet

Projektet pågick från 2002 till 2005, huvudsakliga tidpunkter redovisas nedan.

2002 januari Första projektidéerna200� 2� mars Skorstensrivning

21 augusti Partneringdeklaration och första workshop 1 september Hyresöverenskommelse med Hgf 1� september Partneringavtal skrivs

200� 1 kvartalet Schaktentreprenad2 april Första spadtaget för byggnadsarbeten 22 september Workshop kring roller och ansvar

Chalmersforskarna deltar första gången200� november-

decemberInflyttning

2006 �1 januari Avslutande workshop

Projekt Krönet, ekonomiDen totala budgeten för produktionskostnader inklusive markostnader för projektet var 113,4 miljoner kronor. Slutligt utfall blev 116,4 miljoner kronor i vilket ingår tillkommande kostnader med 3 miljoner kronor för ändringar som gjordes under projektets gång samt det incitamentsutfall som utbetalas till NCC och SWECO FFNS. Detta är total bruttoproduk-tionskostnad inklusive markköp och kreditivräntor med flera kostnader före de bidrag Signalisten fick på 10,6 miljoner kronor. Själva byggnads-entreprenaden är på cirka 75 miljoner kronor. Hyresnivån ligger på 1 330 kronor per kvadratmeter och år (2005).

Affärsuppgörelsen i projekt Krönet byggde på ett fast pris samt en rörlig del med incitament för NCC och SWECO FFNS. Arkitektföretaget SWECO FFNS hade bara en rörlig del. Incitamentet utgår i relation till skillnaden mellan budget för de rörliga kostnaderna och utfall för dessa. Incitamentet beräknades på de totala rörliga kostnaderna. SWECO FFNS hade ett tak för sin del då denna var avsevärt mindre än NCCs.

Utgångspunkten för budgeten var i sin tur en riktkostnad som alla aktörer ansvarade för. Incitamentsdelen omfattade också oförutsedda kostnader. Avsikten med detta var att motivera deltagarna till att genom lösningar och arbetsutförande skapa så få oförutsedda kostnader som möjligt. Detta innebär också att alla parter tog en risk i projektet, kostar det för mycket får man vara med och betala och kostar det mindre får parterna pengar tillbaka. För att hantera risken gjordes en riskavsättning i budgeten. I det fall det gällde programändringar som de tre parterna i partneringsöverenskommelsen var överens om påverkades däremot inte incitamentet. En viktig del av partneringöverenskommelser är öppna böcker avseende ekonomin. I detta projekt tillämpades öppna böcker vilka också omfattade entreprenörens kostnader och påslag, byggherre-kostnader och konsultersättningar i det som redovisades. Kostnadsbilden illustreras i figur 2.

26 Kv. Krönet

Figur 2. Relationerna mellan rambudget, riktpris och riktkostnad för hela projektet. (Källa: Illustration från projektavslut redovisning).

Underentreprenörer och övriga konsulter upphandlades av NCC på traditionellt sätt, dessa var inte heller delaktiga i partneringsöverens-kommelsen.

Projekt Krönet, partneringavtaletDet gemensamma mottot för projektet var ”Bättre och billigare – goda bostäder till låga hyror”. Ett sätt att nå detta mål var de öppna böcker man hade avseende ekonomin som redovisats ovan. Ett annat sätt som tillämpades i projektet var att ta fram en partneringdeklaration. Denna är framtagen gemensamt av parterna och formulerar projektets hörnstenar av-seende ekonomi, tidplan, kvalitet, design samt beskriver hur samverkans-processen ska gå till. Centralt i arbetssättet och samverkansprocessen var att sätta projektet i fokus genom att betrakta det som ”Projektet AB” med en projektstyrelse som motsvarar ett företags styrelse. Detta arbetssätt är en del av NCCs metod i partneringprojekt.

Något som betonas är att det är viktigt att alla projektaktörer drar åt samma håll.

”Dialogen får en annan ton och ett annat djup [i partneringprojekt]. Det är betydligt mer samsyn. I ett normalprojekt är ofta byggherre och entreprenör skapligt överens fram till dess kontraktet är påskrivet. Sedan har man olika uppfattningar om det mesta. Så har det inte varit här. Alla drar åt samma håll.”

(VD Signalisten i Byggindustrin 18/200�)

Arkitekten beskriver det på ett liknande sätt.”Den ökade insynen gör också att vi på ett tidigt skede uppmärksammar eventuella svagheter och kan hjälpas åt att rätta till omedelbart, vilket känns som en stor fördel inte minst ekonomiskt. Eftersom vi ställt upp ett gemensamt mål blir det lika viktigt för alla att det uppfylls – både när det gäller ekonomi, design och kvalitet.”

(ansvarig arkitekt SWECO FFNS i SWECO nyheter 200�)

Fördelning av gemensam vinst

Gemensam riskavsättning

Arvode arkitekt

Självkostnad beställare

Självkostnad entreprenör

Rambudget

Riktkostnad

Riktpris


En kommentar från arkitekten noterar att detta arbetssätt är givande, ”har gett en intressant vinkling” och att NCC Construction, avdelningen Bostad varit bra att jobba med. Däremot hade NCC Projektutveckling i ett annat sammanhang i en tidigare diskussion med arkitekten inte varit intresserade av detta arbetssätt.

Projektstyrelsen hade representanter från parterna och sammanträffar en gång i månaden. För att driva projektet finns sedan projektledningsgrupp och under denna en till produktionen kopplad grupp. Till projektlednings-gruppen fanns en referensgrupp med personal från Signalistens förvalt-nings-, drift- och underhållsavdelning. Organisationen i projektet Krönet har förändrats under projektets gång vilket vi ska återkomma till. Figur 3 avser att illustrera hur det i princip har sett ut i projektet.

Figur �. Principskiss över organisationen i projekt Krönet. Denna organisation förändrades genom personalbyten under projektets genomförande men strukturen var densamma. Produktionsledet fanns inte under projekteringsskedet. Entreprenadingenjör och inköpare deltog inte under hela projektperioden.

Initialt i projekt har projektstyrelsen arbetet i ett antal workshops för att formulera en värdegrund för projektet. För att därefter starta projektet hölls en tvådagars workshop i Malmö där projektstyrelsen och projektled-ningen deltog.

Ingen av underentreprenörerna har ingått i partneringgruppen utan har haft en traditionell relation till byggprojektet, det vill säga varit upphandl-ade i enligt med praxis. Frågan om dessa skulle ingå diskuterades i pro-jektets inledningsskede men det beslöts att det var viktigt med ett mindre och mer lätthanterligt team.

Avsikten med ovanstående modell är att projektstyrelsen ska svara för projektets övergripande styrning och projektledning tillsammans med produktionsledningen för det operativa arbetet. I det fall man inte var överens skulle frågan hanteras i projektstyrelsen. En effekt av detta var att i de fall man inte var överens om detaljlösningar valde projektledningen att skicka frågan vidare till projektstyrelsen. Många småfrågor hamnade därför i projektstyrelsen. Två synsätt finns hos deltagarna om varför

ProjektstyrelseSignalisten, vdNCC, affärschefSWECO FFNS, ansvarig ark

ProjektledningSWEPRO PL repr SignalistenNCC, projekteringsledareNCC, produktionsledareSWECO FFNS, projekt ark

ProduktionsledningSWEPRO Byggled repr SignalistenNCC, platschefSWECO FFNS, handläggande ark

ReferensgruppSignalisten,förvaltning, drift ochunderhåll

Arbetsledare

UE, leverantörer

Entreprenadingenjör

Inköpare

28 Kv. Krönet

denna situation uppstod, den ena som menar att ansvarsfördelningen var oklar och den andra att projektstyrelsen hade ett stort detaljintresse som gjorde att de tog upp sådana frågor – det vill säga intresse hos projekt-styrelsen snarare än oenighet i produktionsledet var anledningen. Detta skapade merarbete och tog tid. För att lösa detta valde styrgruppen att genomföra en workshop med projektledningen för att klargöra ansvar och mandat. Projektledningsgruppen blev därför under den tid då ovanstående situation rådde ett mellanled där projektledaren fick rollen av rapportör i projektstyrelsen.

Under projektets produktionsfas kom produktionsledningen med sina byggmöten att bli drivande och platschefen menade att i linje med part-neringöverenskommelsen skulle också produktionsledningen ha förtro-endet att ta ansvar och driva projektet. Under projektet kom det också att finnas olika uppfattningar om i vilken grad projektstyrelsen, framförallt beställaren, skulle kunna delta i beslut om detaljutformning. Två exem-pel på detta är placering av rensluckor för ventilation samt placering av cykelställ. I båda fallen hade platschefen och beställaren olika uppfatt-ningar. Detta ledde till en diskussion om vilket handlingsutrymme plats-chefen skulle ha. NCC uppfattade att arbetsplatsen skulle ha ansvar för att fatta beslut medan beställaren ville vara mer delaktig och bevaka effekten av det som byggdes för framtida service- och underhållsarbeten. En kom-mentar till denna problematik var:

”Vad detta handlade om var inte att NCC och beställaren (dvs. Signalisten) som affärs-parter i grunden hade olika uppfattningar i detaljutformningsfrågor. Däremot uppstod ibland motsättningar mellan de olika beslutsnivåerna. De operativa nivåerna upplevde att projektstyrelsen ofta störde genomförandet genom att driva igenom detaljutformningar (vilket inte var styrelsens uppgift), i sent skede (ändring av färdigprocessade handlingar), samt att det skedde utan att följa projektets överenskomna beslutsrutin (befogenheter och mandat för resp. beslutsnivå).”

(affärschef NCC)

Det är viktigt att notera att arbetet i projektet kunde hantera dessa olika åsikter. Med utgångspunkt i partneringöverenskommelsen sågs frågor kring organisation, mandat och ansvar som en fråga som naturligt måste diskuteras under projektets genomförande. Olikheter i uppfattningar gav inte upphov till en diskussion av skyttegravskaraktär utan processen karaktäriserades snarare som öppna dialoger där frågorna fick utrymme att lösas effektivt.

FelstudienI samband med genomförandet av projektet Krönet kom vd:n för Signal-isten i kontakt med de studier som gjorts kring slöseri och felkostnader i byggsektorn vid bland annat Chalmers tekniska högskola. Detta ledde till en kontakt som i sin tur ledde till en ansökan om ett stöd från Boverket för att studera, utveckla och följa upp strategier för att reducera felkost-nader. Tanken bakom denna satsning från Signalistens sida var att då pro-jektet bedömdes fungera bra, ha en öppen atmosfär och ett väl fungerande partneringsamarbete så skulle en studie av detta slag kunna bidra vidare till projektets utveckling och framgång. Denna studie kom i dagligt tal att kallas för felstudien.


En utgångspunkt för studien är att det har visat sig att kostnaden för syn-liga fel i byggprojekt varierar mellan 2 och 10 procent av byggkostnaden. I dessa värden ingår endast fel som upptäcks under produktionsperioden och korrigeras före överlämnandet. Särskilda analyser indikerar att den verkliga felkostnaden kan uppgå till 30 procent av produktionskostna-den. Då tas hänsyn till samtliga processer som kunden ”betalar” för, det vill säga kundens egna processer, projektering, materialtillverkning på fabrik, de processer som skattemedel finansierar och så vidare. Aktuella studier visar också att en förvånansvärt stor andel av felen – ca 20 procent – lämnas helt utan åtgärd eller åtgärdas på ett sådant sätt att den slutliga lösningen skiljer sig från den avsedda (Josephson & Saukkoriipi 2005). Det är alltså med stor sannolikhet en koppling mellan hur mycket fel som uppkommer under byggtiden och hur stor felkostnaden blir under använd-ningsfasen.

Byggprojektets projektstyrelse hade till uppgift att identifiera lämpliga åtgärder för att reducera felkostnaden och utvärdera dessa. Åtgärderna skulle sorteras efter fyra principiella strategier för att reducera felkostna-der, dessa var:

• Undvika feluppkomst genom att eliminera felorsaker.• Reducera felkonsekvenser genom att upptäcka fel tidigare.• Undvika felupprepning genom att lära av tidigare misstag.• Förenkla processen genom att reducera volymen för kunden ”onödiga”

aktiviteter.

I avsnittet, Kv. Krönet, felstudien, redovisas de olika steg som togs i projektet för att genomföra studien för att reducera felkostnader i ny-byggandet av hyresrätter.

�0 Kv. Krönet

�1Kv. Krönet, felstudien

I det följande beskrivs ett antal processteg i den studie med fokus på att reducera felkostnader, den så kallade felstudien, i nybyggandet av hyres-rätter som bedrevs inom ramen för partneringprojektet kv. Krönet. Innan själva felstudien inleddes, vilket gjordes genom en workshop, fanns redan i augusti 2004 ett kontrollprogram som avsåg att beskriva hur egenkontroll skulle säkerställas samt på vilket sätt referensöverenskom-melsen, RÖK, skulle användas. Detta dokument tar också upp att kontroll-programmet ska kompletteras med av Chalmers framtagna punkter för undvikande av fel. Kontrollprogrammet och det första dokumentet för uppföljning av fel finns i bilaga 1, Kv. Krönet, Kontroll & Kvalitet respek-tive bilaga 2, Krönet 2, Uppföljning av byggfel. Chalmers punkter finns redovisade i bilaga 4, ”Krönet” – Veckorapport om fel.

Processteg i felstudien

Inledande workshopSjälva felstudien inleddes med en workshop den 22 september 2004. Det-ta var den tredje workshopen i projektet, de två tidigare hade fokuserat på partneringavtalet och samverkan i projektet. Projektet hade vid denna tidpunkt varit igång fem månader och arbetet omfattade nu slutförande av stomme. Deltagare var representanter för såväl projektledning som produktion, även underentreprenörer deltog. Totalt deltog 24 personer. Workshopen omfattade presentationer av såväl Chalmersforskare som NCCs partneringansvarige. Vid workshopen genomfördes också grupp-arbeten där deltagarna fick lista de fel de uppfattade som vanligast samt rangordna dessa efter vilken kostnad för åtgärd de hade samt hur mycket felkostnaden minskar för projektet om åtgärderna genomförs.

Den åtgärd som prioriterades högst var att bygga provrum av kök och badrum. Även behovet av en komplett provlägenhet noterades. I projektet byggdes senare en provlägenhet vilken i intervjuer har lyfts fram som en bra referenspunkt för arbetet. I sammanställningen bedöms provlägenhet ha medelstor effekt för minskning av felkostnader. Dessa sammanställda data kom dock inte att användas av projektgruppen utan betraktades mer som en observation av projektet i det läget. En komplett sammanställning av åtgärdslistan och rangordning finns i bilaga 1.

Kv. Krönet, felstudien

�2 Kv. Krönet

Det noterades i intervjuerna senare under projektet att flera av deltagarna hade förväntat sig att forskarna eller projektets ledning skulle redovisa ”regler” för hur felstudien skulle genomföras. Detta är något som åter-kommer i intervjusvaren.

Lagbasarna som deltog menade att, ”fler yrkesarbetare borde ha varit på workshopen” och ”det var många där som man inte sett, det var liksom som om det var de som byggde huset”.

Ambition avseende felstudienDrygt två veckor efter workshopen distribuerades från projektstyrelsen en beskrivning av avsikt och ambition med felstudien. Nedan redovisas detta första dokument som projektstyrelsen skrev som styrdokument:

”Av projektstyrelsen 2004-10-05 fastställd ambition avseende projektetUPPKOMNA FEL KRÖNET 2

Uppkomna fel är fel, som upptäcks och åtgärdas med en kostnad för åtgärdandet eller, som lämnas med en kvarstående olägenhet.

Det gemensamt accepterade målet för projektet är att minimera antalet uppkomna fel och deras konsekvenser.

Projektet avser att utforma och tillämpa arbetsmetoder och rutiner som stödjer att tidigt finna uppkomna fel så att skadan av dem kan begränsas att lära av uppkomna fel och undvika att de upprepas att ”tänka efter före” så att fel inte uppkommer att öka allas engagemang genom dialog, information och samverkan att finna och eliminera icke värdeskapande och onödiga arbetsinsatser Vid varje periodiskt återkommande möte i projektet ska ”Uppkomna fel Krönet 2” vara en fast punkt på dagordningen.

Uppkomna fel listas vartefter i ett dokument, som summariskt redovisar När felet upptäcktes Vem som upptäckte felet (kan utgå om det känns tveksamt) Beskrivning av feletHur felet ska åtgärdasVad åtgärdandet bedöms kostaKvarstående olägenhet för uppkomna fel, som inte ska åtgärdasFörebyggande åtgärder med anledning av det uppkomna felet

Till varje projektstyrelsemöte ska NCC (eller projektledaren?) redovisa en uppdaterad förteckning över uppkomna fel enligt ovan.Till varje projektstyrelsemöte ska NCC och projektledaren redovisa de metoder och rutiner som tagits fram och tillämpas på olika nivåer i organisationen.”

(Styrdokument, 200�-10-0�)

Denna ambition fokuserar både att man ska lära sig av felen och att man ska kostnadsberäkna vad de får för ekonomiska konsekvenser.

Blankett för felrapporteringSom stöd till arbete med felstudien tog Chalmersforskarna fram en blankett i oktober 2004 . Denna finns i Bilaga 4, ”Krönet” – Veckorapport om fel.

När denna blankett skulle tas i bruk avsåg affärschefen på NCC att den arbetsledare som ansvarade för felstudien på arbetsplatsen skulle få ett administrativt stöd i form av en assistent. Arbetsledaren skulle sedan i sin

��Kv. Krönet, felstudien

tur vara den som rapporterade sammanställningarna vidare till projektled-aren. Den administrativa hjälpen i form av en entreprenadingenjör delade sin tid mellan flera projekt. Entreprenadingenjören sammanställde en journal över avvikelserapporter/arbetsberedningar. Denna sammanställning innehöll både noteringar om fel och vilka arbetsberedningar som gjorts. Journalen har sin första notering av fel 2004-09-21 och sin sista 2005-02-21. Arbetsberedningar, vilka vi ska återkomma till, är noterade från 2004-05-24 till den 2005-02-03. Dessa tider motsvarar i stort den tid då entreprenadingenjören var verksam i projektet.

Ett exempel på en sida ur journalen finns nedan:

Figur �. En sida ur dokumentet avvikelserapporter/arbetsberedningar.

Avsikten var att de felrapporter som kom in skulle ”granskas” av projekt-ledaren för att därefter föredras i projektstyrelsen. Projektledaren var dock undrande över om arbetssättet var det rätta och på vilket sätt forsk-arna kunde använda den information som togs fram.

Forskarna ville också att alla i projektet skulle fylla i blanketten för att fånga de fel som uppfattades också av de i projektstyrelsen. En kommen-tar från projektstyrelsen var dock att det var arbetsplatsen som var den viktigaste instansen.

Förtryckta blockI november påpekade forskarna i meddelande till NCC att det var betyd-elsefullt att dokumentationen kom igång. Avsikten var då att blanketterna skulle samlas på arbetsplatsen för att en gång i månaden skickas till forsk-arna. Ifyllandet av blanketter gav dock ett magert resultat.

För att göra noteringen av fel smidigare tryckte NCC upp block som alla på arbetsplatsen skulle kunna ha i fickan för att notera på. Avsikten var vid denna tidpunkt att notera alla fel. Frågan drevs också av projekt-ledaren som förväntat sig att NCC skulle ta tag i dokumentationen.

�� Kv. Krönet

Ansvaret för att sammanställa rapporterna, av det som rapporteras, låg på entreprenadingenjören som fick detta ansvar själv, då arbetsledaren som tidigare haft ansvaret, hade fullt upp med själva produktionen.

Figur �. Bild på det block som trycktes upp för att användas i felstudien, storleken var 10x1�cm. Dessa block fanns kvar på platskontoret i en kartong fram till projektets slut. Endast ett fåtal var använda.

Processen att få igång användandet av dessa block gick dock trögt. Ett skäl som framfördes i intervju var att NCC redan har en ISOcertifiering, utvecklade av arbetsberedningar och egenkontroller i sitt verksamhets-system sedan tidigare. Redan år 1998 genomfördes ett intensivt arbete vilket innebar en ISOcertifiering. NCC hade dessutom tagit fram ett verksamhetssystem som de använde via sitt intranät.

Ett flertal av de aktiva på byggarbetsplatsen ifrågasatte också varför studien överhuvudtaget skulle göras med just hänvisning till att det fanns ett system för kvalitetssäkring och felomhändertagande redan i deras


organisation. NCCs personal uppfattade att de hade en arbetsprocess med fokus på att minimera fel och att uppnå rätt kvalitet. Skälet som anfördes i detta skede och som förklaring till att dokumentationen inte kom igång var otydligheterna kring vad som skulle göras och syftet med det. För de som förväntades dokumentera, det vill säga NCCs produktionspersonal, var inte studiens allmängiltiga riktlinjer tillräckligt konkreta. Hela studien uppfattades då ”flummig” och ”alltför teoretisk” och den uppfattades som en ”störning i det dagliga arbetet”.

Möte 12 januari 2005Mot slutet av år 2004 gick insamlingen av data för felstudien trögt. Detta diskuterades mellan forskarna och Signalistens vd, vilken i sin tur stämde av med NCC. Därefter bestämdes att möte skulle hållas i januari för att driva processen med dokumentation vidare. Inför detta möte skickade Signalistens vd ut ett PM som beskrev syftet med felstudien och ansvars-fördelning. Ett komplett PM finns som bilaga 5.

I denna text kopplades felstudien till partneringavtalet och det under-ströks att:

”Projektet ska bygga på en anda av öppenhet, tillit och respekt mellan alla inblandade. [---] Projektets mål är ”bättre och billigare”. Det ekonomiska utfallet ingår i partner-ingavtalets incitamentskonstruktion.”

Vidare betonades betydelsen av fokus på frågan om fel, vilket under-stöddes genom att felstudien skulle vara en fast punkt på alla regelbundna möten, som till exempel arbetsplatsträffar för byggets personal och bygg-möten. Vidare påpekades att NCCs rutin med arbetsberedningar var en avgörande framgångsfaktor. Frågan om betydelsen av arbetsberedningar återkommer i studien. Enligt intervjuerna så gjordes fler och mer detaljerade arbetsberedningar i projektet kv. Krönet än vad de normalt hade erfarenhet av att man gjorde.

I detta PM beskrevs också ansvarsfördelningen och betonades att det är det faktiska arbetssättet i projektet som slutligen avgör utfallet avseende kvalitet. Detta beskrivs nedan:

”Det är vi själva, som ska klara detta. Forskarna har inte svaren utan ska bara följa upp hur vi lyckas. Vi hoppas att vi under projektets gång kommer att få delrapporter, som vi kan ha nytta av.

Lyckas vi bra är det vårt arbetssätt, som är ett av svaren på hur man ska minska upp-komna fel i byggprocessen.

För att såväl vi själva som forskarna ska kunna följa projektet är det viktigt att vårt arbete dokumenteras. För överskådlighetens skull behöver vi en enkel, samman-fattande ”fellista”.

Efter behov får sedan varje fel dokumenteras mer ingående, som till exempel redan sker i arbetsberedningsdokumenten.”

I januari år 2005 hölls ett möte på arbetsplatsen där platsledningen, lag-basar, projektledaren och Chalmers deltog. Vid detta möte betonades att syftet med projektet var att öppet diskutera vad som händer i pro-jektet och därigenom minska uppkomna ”fel”. Avsikten var inte att leta syndabockar. En del reaktioner hade kommit på felstudien i detta avse-

�6 Kv. Krönet

ende. Den huvudsakliga invändningen var att man i arbetet alltid gör fel som man hela tiden korrigerar – det är en del av arbetet att man korrigerar sig själv. Bakgrunden till denna kommentar var bland annat felstudiens initiala ambition att dokumentera alla fel, något som uppfattades som i princip omöjligt.

I samband med diskussionen om fel och hur dessa skulle undvikas åter-kom exemplet med NCCs arbetsberedning. NCC kom att vidareutveckla denna rutin i detta projekt. Detta innebar rent konkret att det gjordes något mer omfattande och att det gjordes för fler moment än brukligt.

Forskararbetet redovisades också vid mötet i januari 2005 och det noter-ades att de första intervjuerna hade gett information om projektet och att de till stor del kommit att handla om organisatoriska frågor. Det hade uppmärksammats att det rådde olika uppfattningar om innehåll och om-fattning av felstudien. Dessa olika uppfattningar var en av anledningarna till detta möte. Det fanns en spännvidd i uppfattningar om vad som skulle dokumenteras – från alla fel som överhuvudtaget kunde identifieras till de som får de största konsekvenserna. Projektledaren hade en hög ambi-tion liksom Signalisten, som var måna om att motsvara det som skrivits i ansökan, avseende själva felstudien. Dessa ville dokumentera och utifrån denna dokumentation kostnadsberäkna och utveckla åtgärder. NCC och platsledningen menade att detta var relevant men att man genom sitt arbete med exempelvis arbetsberedningar strävade efter att minimera fel. Den samlade uppfattningen från arbetsplatsen var också att om skulle dokumentera alla fel skulle man inte göra annat.

En målkonflikt över vad som skulle noteras var tydlig, från ”allt” till att det räckte med en komplettering av de avvikelserapporter som gjordes. En kommentar vid mötet var att det var viktigt att notera först och främst vad som görs för att korrigera eller undvika fel, inte varje fel. En annan kommentar påpekade också att mycket förbättringsarbete sker löpande i det dagliga arbetet och att de därför är svåra att notera. De som deltog från arbetsplatsen menade också att alla fel av betydelse ändå kommer i avvikelserapporten då de leder till tidsåtgång och kostnad.

Det framkom att det finns flera typer av dokument som dokumenterar avvikelser. Detta kan försvåra överblick. Vidare noterades att det är skill-nad på ”Arbetsberedning enligt kontrollplan” och ”Arbetsberedning som man kommer på att man måste göra”.

Forskardelen i relation till felstudien diskuterades också vid detta möte. Förväntningar på att forskarna skulle ha gett mallar/material och ledning har funnits, inte minst fanns förväntningarna vid den inledande work-shopen. Forskarnas roll var dock att följa det som projektet gjorde med avseende på ”fel”, det vill säga de åtgärder och metoder som tillämpades för att göra arbetet rätt. Med utgångspunkt från detta samt den aktuella situationen beslöts att göra tydliga avrapporteringar till projektet/arbets-platsen från intervjuerna. Avsikten var också att i de kommande intervju-erna fokusera på arbetet med åtgärder och metoder och inte låta organisa-toriska frågor, som återkommer i intervjusvaren, dominera.

Följande beslut fattades på mötet.

• Att arbetsplatsen skulle använda sina vanliga avvikelserapporter som kompletteras med rubriker och idéer från PM från Signalistens vd (se bilaga 5). Detta skulle göras av arbetsplatsen, Entreprenadingenjör och arbetsledare.


• Att Projektledaren och Platschefen skulle sammanställa en lista över vilka olika listor och rapporter som fanns som noterar avvikelser eller dokumenterar åtgärder/metoder i projektet.

• Att listan på arbetsberedningar och åtgärder/metoder som tas fram hölls uppdaterad. Det vill säga att punkter inte blev liggande i flera veckor innan de noteras.

• Att avvikelserapporten tas upp som fast punkt på arbetsplatsmöten och byggmöten.

Forskarreflektion under felstudienI ett e-post brev till Signalistens vd i februari, cirka en månad efter mötet den 12 januari, kommenterade och reflekterade forskarna över felstudiens utveckling. De konstaterade att de organisatoriska frågorna är de som dominerar i intervjuerna. De som intervjuas kommenterar hur projekt-et är organiserat och vilka roller som finns. Många frågor kretsar kring arbetsplatsens mandat att agera och om relationen mellan projektledaren och platschefen. Platschefen uppfattar exempelvis att projektledaren i viss utsträckning är ett filter mellan honom och beställaren. Vid ett tillfälle kommenterade platschefen detta som ”diktatoring” då han menade att projektledaren varit allt för bestämmande. Projektledaren menar dock att detta är ett problem som uppstått när han hävdat beställarens synpunkter på ett starkt sätt. De har diskuterat frågan och projektledaren menar att han efter diskussionen dem emellan bättre förberett byggmöten och pro-jektstyrelsemöten samt att deras samarbete blivit bättre. Dock menar han att platschefen är mer av en traditionell entreprenör och inte riktigt blivit besjälad av tanken med partnering. Konsekvensen är också att platschefen nu jobbar mer med byggledaren. Ovanstående problematik och bakgrund till den kommenteras på följande sätt:

” [problematiken] Har sin grund i rollspelet och organisationsstrukturen. Platschefen var i grunden positiv till partneringsamarbete och sympatiserade med partneringtanken. Han var påläst och visste att beslut ska tas gemensamt i konsensus av parterna i resp. beslutsnivå. Då projektledaren (eller Signalistens representant i pro-jektledningen) gav direktiv till platschefen utan formell förankring ifrågasatte denne detta med all rätt. Tyvärr uppfattades platschefen då i Signalistens organisation som motsträvig och ”entreprenör”.”

Ovanstående kommentar illustrera hur organisatoriska frågor återkommer i kommentarerna av projektet. Det som tas upp avser oftast frågor kring organisation, handlingsutrymme och hur partneringöverenskommelsen ska tolkas i det dagliga arbetet.

Flera av de intervjuade, såväl beställare som projektledare och NCC själva, berör det återkommande utbytet av nyckelpersoner från NCCs sida. Detta är ett organisatoriskt problem där NCCs bemanning av projekt-et har varit föränderlig genom hela projektet. Skälen har varit relaterade till sjukdom, mammaledighet, omorganisation, uppsägning och för-ändring av arbetsuppgifter. Redovisar man det i en tabell ser man också att flera funktioner innehafts av flera personer.

�8 Kv. Krönet

Tabell 1. Nyckelfunktioner och deras tid i projektet.

Forskarna kunde vidare konstatera att dokumentationen om hur fel-studiens organiserades och utvecklades som process var god men att det däremot inte skedde så mycket innehållsmässigt. Det fanns en hög med-vetenhet på arbetsplatsen om att fel skulle undvikas och att arbetssätt som stödde detta skulle premieras och utvecklas. Forskarna konstaterade att arbetsplatsen ”jobbade på som vanligt, men dock mer medvetet!”. Detta belystes också i enkäten om erfarenhetsöverföring där frågor om uppskatt-ning vid diskussion av misstag och om öppenhet i kommentarer av varan-dras arbete fick höga värden. På frågan om ”Jag säger alltid till om jag ser att någon gör fel eller använder olämplig metod” fick kv. Krönet ett snitt på 6,1 på en skala från 1 till 7 där 1 innebär ”håller inte alls med” och där 7 motsvarar ”håller med helt och hållet”. En komplett enkät med svar finns i bilaga 8.

Vid möte den 12 januari beslöts att långa listor på fel inte skulle sam-manställas utan istället skulle avvikelserapporter kompletteras med ytterligare information. Detta hade då ännu inte kommit igång.

Signalistens vd reagerade på detta och skickade ett meddelande riktat till projektledaren och entreprenadchefen, med kopia till ansvarig arkitekt och affärschef vid NCC. Han pekade på den vision han hade om projektet där felstudien, mot bakgrunden av partneringöverenskommelsen, borde fungera bättre. Han menade att det nu var betydelsefullt att de som opera-tivt ägnar sig åt projektet motiverar platsledningen att följa upp utfall och korrigera efter den tänkta dokumentationen av fel och avvikelser. Han underströk att det var viktigt att göra detta tillsammans med arbetsplatsen och inte påföra dem detta som en ”obegriplig onödighet”. Samtidigt kon-staterade han att detta nu måste komma igång och det var olyckligt med de bemanningsförändringar projektet utsatts för.

F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F MBeställareAnsv arkProjekt arkHandl arkProjektledareByggledareNCC affärschef 1NCC affärschef 2NCC affärschef 3Entr chefPlatschef 1Platschef 2AL engagerad iuppföljnEntreprenading.Administratör 1Administratör 2NCC inköpare


Brainstorming Som en reaktion på meddelandet från Signalistens vd bestämde entre-prenadchefen att det behövdes ett möte för att möta kritiken från Signa-listen och projektstyrelsen. Han pekade på att flera uppfattade felstudien som ett extra kontrollmoment och inte som ett sätt att utveckla strategier. Det kunde förklaras av att fokus på själva byggandet av kv. Krönet.

Entreprenadchefen kallade därför, tillsammans med projektledaren, samtliga tjänstemän från NCC till ett möte, där avsikten var att tillsam-mans diskutera hur åtgärder och strategier kunde identifieras och utveck-las. Utgångspunkten var att fokusera på de åtgärder som kunde reducera felkostnader i linje med Boverkets intentioner med projektet.

Utmaningen i felstudien menade entreprenadchefen låg i att NCC sedan tidigare arbetat mycket med kvalitetssäkring och förebyggande av kva-litetsfel. Vidare att NCC redan var kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 och hade ett inarbetat kvalitetssystem i alla projekt som syftar till rätt kvalitet. Detta system bygger på ett antal rutiner och moment som t.ex. projekteringsstyrning, arbetsberedning, kontrollprogram och egen förbe-siktning. Han avslutade kallelsen på följande sätt:

”Vi ligger därmed redan idag som jag bedömer det på en relativt hög nivå i branschen. Det är med andra ord från en högre nivå vi utgår när vi säger att vi ska hitta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden. Det kan bli en spännande och intressant utmaning!”

Forskarna valde efter samråd med Signalistens vd att inte delta vid detta möte då avsikten var att arbetsplatsen skulle få fokusera och ta initiativet i detta steg.

Mötet den 16 mars var ett arbetsmöte där NCCs platschef, arbetsledare, mättekniker och entreprenadchef deltog. Avsikten var att få fram en hand-lingsplan för fortsatt arbete i felstudien. På samma sätt som vid tidigare möte, den 12 januari, påpekades att det inte var en listning av fel som var i fokus utan de strategier och åtgärder som vidtas för att förhindra fel. Med utgångspunkt i det arbete som redan gjordes, genom exempelvis arbetsberedningar, antogs att NCC utifrån deras utgångsläge skulle kunna finna ytterligare åtgärder för att minska felkostnader.

På mötet beslutades att:• Uppföljning av utförda arbetsberedningar skulle genomföras.• En provlägenhet skulle användas som referens och information till

samtliga aktörer.• Produktionsuppföljning med yrkesarbetarna skulle genomföras.• Rutiner skulle införas vid ”vaktombyten” eller vid överlämnande till

nästa yrkesgrupp. Inplastad checklista skulle tas fram.• Regelbundna informationsmöten (1 gång/månad) skulle hållas med

yrkesarbetarna.• ”Hopsvetsning”: Konferensresa med NCC-personal genomförs.• Att en handlingsplan tas fram. Entreprenadingenjören skulle upprätta

en handlingsplan (med specifika åtgärder, tider, delaktiga personer, uppföljningssätt etc.). Entreprenadingenjören är NCC-ansvarig och kontaktperson för NCCs del av felprojektet.

�0 Kv. Krönet

I bilaga 6 finns ett komplett protokoll från mötet.

Handlingsplan 8 april 2005Handlingsplanen är klar den 8 april. Den omfattar sex punkter av vilka fem avser rutiner för arbetet med att minimera antalet fel och en avser en teambuildingaktivitet.

Tabell 2. Handlingsplanens aktiviteter och genomförande, en kopia av handlingsplanen finns i bilaga 7.

Aktivitet Genomförande

Uppföljning av utförda arbetsberedningar.

Samtliga arbetsberedningar följs upp tillsammans med yrkesarbetarna som en aktivitet i samband med konferensresan (se nedan). Resultatet sammanställs skriftligt.

Provlägenheten nyttjas som referens och information till samtliga aktörer.

Erfarenheter, synpunkter och lärdomar från arbetet med provlägenheten (NCC, UE) utvärderas och sammanställs skriftligt.

Produktionsuppföljning med yrkesarbetarna.

”Måndagsmöten” varje vecka med basarna. Protokoll förs.

Rutin införs vid ”vaktombyten” eller vid överlämnande till nästa yrkesgrupp.

Checklista, planvis uppdelad, framtages. Listan placeras i entrén i Hus 1 resp. Hus 2. Vid uppfyllda kontrollmoment signeras listan av ansvarig yrkesgrupp.

Regelbundna informationsmöten hålls med yrkesarbetarna.

Informationsmöten hålls med yrkesarbetarna 1gång/månad, sista fredagen i varje månad.

”Hopsvetsning” – konferensresa med NCC-personal.

I denna handlingsplan ser vi tre för projektet betydelsefulla aktiviteter. Arbetsberedningar är den första, och återkommande, aktiviteten i projek-tet. Detta är en central aktivitet för projektets utveckling och strävan att i dagligt arbete minska risken för fel. Den andra aspekten är provlägenhet vilken tjänade som referenspunkt för alla projektets aktörer. Platschefen beskriver det senare i en intervju i tidningen Byggindustrin (18/2005) som:

”Så vill jag alltid ha det [bygga provlägenhet] hädanefter”

Den tredje aspekten är överlämnande vid ”vaktombyten” mellan yrkes-grupper. Detta är en strategi där respektive yrkesgrupp får disponera en del av byggnaden för att göra klart sina arbeten. Det blev således deras ansvar att säkerställa renhållning och undvika skador som kunde ge upp-hov till lagningsarbete. Detta leder till en tydlighet i ansvar vilken enligt intervjusvar i princip eliminerar målningsbättringar i lägenheterna.

Fortsatt arbeteDet fortsatta arbetet hade vid denna tidpunkt, maj till juni 2005, fokus på färdigställande av husen. Arbetet tog då stöd i de aktivteter som redo-visats i handlingsplanen ovan. Intervjusvaren skiftar vid denna tidpunkt


från kommentarer om hur organisationen är och/eller borde vara och vad man gör till reflektioner om hur man hittills i projektet agerat, vem som borde ha gjort vad etc.

I flera intervjuer sägs att felstudien blev ett projekt i projektet och som därför borde ha haft mer aktivt stöd av forskarna för att lyckas bra. Felstudien var, menar några, beställarens projekt och arbetsplatsen blev aldrig besjälad av detta. En kommentar som ges i intervjusvaren är att NCCs rutiner utvecklats och förfinats i projektet snarare än att nya meto-der baserade på arbete med felstudien utvecklats.

En intervjukommentar berör inköp i projektet. Flera menade att den inköpsrutin som tillämpats, utan att vara del av felstudien, har bidragit till att minska fel. En mer utvecklad inköpsrutin hade varit en del av partner-ingöverenskommelsen. I denna rutin ingick längre projektering och stöd av inköpare till byggarbetsplatsen för de inköp de skulle göra.

I intervjusvaren börjar således reflektioner om erfarenheter från projek-tet visa sig. Detta är en del av den kunskapsutveckling hos projekt kvarte-ret Krönets deltagare som de tar med sig till andra projekt.

Avslutande workshopI november 2005 flyttade de första hyresgästerna in. För de som varit verksamma i projekt kv. Krönet avslutades detta med en workshop den 31 januari år 2006. Workshopen tog utgångspunkt i partnering-överenskommelsen. Felstudien berördes endast i liten utsträckning. Forskarna deltog inte i workshopen.

Vid workshopen konstaterades att samarbetet varit bra i projektet och att de möten som hållits varit konstruktiva. Detta speglar det öppna kli-mat projektet haft där olika ståndpunkter har presenterats och diskuterats. Överhuvudtaget är detta något som återkommer i intervjuer och möten, att deltagarna i projektet öppet diskuterar sina olika ståndpunkter utan att detta leder till låsningar i byggprojektets process. En kommentar var:

”Öppen dialog som fungerat, när vi kört fast har vi tillsammans löst problemen”

En annan kommentar, som på ett annat sätt illustrerar diskussionen i projektet:

”Väl hetsiga diskussioner”

Bland de kommentarer som gavs vid workshopen och som kan relateras till felstudiens avsikt finns följande:

• ”Bra med provlägenhet.” Detta är en återkommande kommentar också i intervjuer.

• ”Otillräckliga arbetsberedningar i vissa fall” och ”arbetsbered inte bara bygg utan också installationer.” Som noterat tidigare var detta ett viktigt moment i processen för projekt kv. Krönet. Många kommenta-rer har varit positiva medan denna är kritisk till att det gjordes för få. De som gjordes var uppenbarligen användbara.

• ”Projektet följs upp under tiden vilket aldrig görs annars.” Detta gjordes exempelvis genom att projektledningen rapporterade till projektstyrelsen.

�2 Kv. Krönet

• ”Sluppit ÄTA-tjafset” och ”lägre extrakostnader”. I projektet har ändringar ingått inom incitamentet, de har behandlats direkt då detta påverkat alla partneringaktörer. Ändringar och/extra arbeten har inte använts i förhandlingar mellan aktörer utan varit en gemensam ange-lägenhet.

• ”Osäker organisation …”, ”Otydlighet i beslutsordning under en fas” och ”Uppföljning och information kunde varit bättre” speglar de för-ändringar som gjordes i organisationen på arbetsplatsen vilket i sin tur kan ge upphov till otydlig ledning vilket i sin tur påverkar styrning och uppföljning i kvalitetsarbetet.

För en komplett sammanställning av kommentarer se bilaga 9, Anteck-ningar från avslutande workshop.

Hur gick projektet?Projektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyresgästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istäl-let för januari 2006.

På den slutworkshop som genomfördes kommenterades projektet bland annat på följande sätt: ”fina hus”, att ”visionen blev verklighet”, ”Något att stolt visa barnbarnen” och att ”slutprodukten mycket bra”. Se också bilaga 9 med anteckningar från avslutande workshop.

Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor eller 4 procent. Underskridandet, incitamentsut-fallet, fördelades efter överenskommelsen mellan de tre stora aktörerna i projektet. NCC fick 30 procent, SWECO FFNS 10 procent och Signalis-ten 60 procent. NCC bedömer resultatet som tillfredställande och pekar på betydelsen av att projektet hade god kontroll på ekonomin från början till slut, något som också understryks av övriga aktörer.

Inträffade några fel?Projektet var inte felfritt. Det uppstod dock bara ett fåtal fel som krävde speciella möten och handlingar för att korrigeras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp. Någon utförlig dokumentation finns dock inte förutom det som gjordes av entreprenadingenjören under perioden 2004-09-21 och 2005-02-21. Som rapporten hittills visat hade processen att dokumentera fel svårt att starta och etableras i projektet.

Nedan redovisas några av de exempel som forskarna kom i kontakt med genom observationer, intervjuer och dokumentation. Samtliga av dessa har kostat deltagare i projektet tid och i viss utsträckning också inneburit materialkostnader. Någon detaljerad kostnadsberäkning är inte gjord. Sammantaget var dock fel sällan förekommande och detta illustreras också av att de pengar som var avsedda för oförutsett, i stor utsträckning inte behövts tas i anspråk.


• Gårdsbjälklag Till gårdsbjälklag över parkering valdes ett filigranbjälklag för att spara armering. För att klara det verkliga montaget/bygget av bjälk-laget behövdes dock extra armering vilket därför slutligen kom att motsvara den mängd, totalt sett, som ändå gått åt vid användning av valvbord. Denna fråga är inte utvärderad.

• IQ-reglar Så kallade IQ-reglar används när skivmontage sker med lim, bland annat för att få en bättre ljudisolerande väggkonstruktion. Yrkesarbet-arna ville dock inte limma och menade att kvaliteten blir bättre om man skruvar. För att skruva i IQ-reglar behövs dock speciell skruv med gängor som är anpassade för dessa. Det går även åt fler skruv för mot-svarande montage än för montage i reglar avsedda för skruvmontage. Detta innebar en större åtgång av skruv samt viss väntetid innan denna skruv kunde levereras. Innan skruvlösningen beslöts genomfördes ock-så möten med försäljare (representant för lösningen med IQ-reglar) där systemet med limmontage skulle gås igenom. Detta fel gav upphov till tidsåtgång för såväl representant, snickare som annan personal. Den extra tidsåtgången bedömdes dock inte ha påverkat projektet i stort.

• Renslucka för sotning Placeringen av rensluckan var bestämd till badrummet. I samråd med sotare beslöt platschefen att flytta dessa till klädkammaren då detta ansågs vara bättre för produktionen och dessutom inte påverk-ade sotarens möjlighet att lösa sin uppgift. Detta uppfattades som en felaktig placering av beställaren och gjordes utan att installations-samordnaren deltog. Frågan kom därför att diskuteras under projektet av styrgruppen. Funktionen för rensluckan är dock inte ”fel”, däremot kan placeringen av den beroende på synsätt uppfattas som ”fel” ur service synpunkt. Diskussionen om detta tog tid för flera i projektet.

• Kompensatorer på värmerör För att kunna ge en möjlighet till att dela ett rum i två placerades rör-stammen för uppvärmning mellan två värmeelement. Detta gjordes på ett sådant sätt att det ena av värmeelementen kom att hamna för nära rörstammen. När rörstammarna rör sig beroende på vattentemperatur uppstår spänningar i anslutning mellan stam och matning till värme-element som efter ett tag riskerar att skapa läckage. Detta upptäcktes först efter montage av kontrollant. Detta fick sedan åtgärdas av VVSentreprenör genom montage av kompensatorer, dvs. förlängningar som kunde hantera rörelsen. Detta betraktas som ett projekteringsfel.

• Kanalisation för känselkroppar Beställaren ville förbereda sig inför framtida kabeldragningar för känselkroppar för styrning av installationer. Detta för att kunna arbeta med styrning/klimatstyrning för bättre energieffektivitet. Som en för-beredelse för detta önskade beställaren att man skulle lägga in extra rör i samband med kanalisation för el. Detta missades av projektering varför framtida kanalisation för exempelvis klimatstyrning måste göras i utanpåliggande kanaler. Den extra kapacitet som fanns i befintliga rör togs dessutom i anspråk av ett ökat behov för elinstallationen. Lös-ningen blev således inte den beställaren önskat samt att framtida kana-lisation får göras utanpåliggande vilket kan påverka boendekvaliteten.

�� Kv. Krönet

Varken tid för inblandade personer eller den eventuella framtida mer-kostnaden för utanpåliggande kanaler är beräknad.

• Golvnivåer Efter att provlägenhet och några av de första lägenheterna byggts byttes golvbeläggningen i vardagsrummet från matta till parkett. Då flera golv redan var uppgjutna för att matcha klinkergolv i hall upp-stod en nivåskillnad. Enligt platschefen hade detta varit accepterat när han började i projektet men senare visade det sig att beställaren inte accepterade detta. Någon dokumentation av beslut kring detta finns inte. Detta ”fel” önskade beställaren få information om, men detta gavs inte förrän det var ett faktum. En kommentar i intervjuerna är att detta är ”en merkostnad och inte ett ’fel’, man ville ju ha ett annat golv”. Detta koordineringsfel har inte kostnadsberäknats. Effekten på boende-kvaliteten har inte heller bedömts.

Figur 6. Bilder visande skillnader i golvnivåer och de aluminiumlister som monterades för att dölja dessa.

• Dekaler på elskåpslucka Detta var en observation gjord i ett sent skede. På utsidan av elskåpen var tre dekaler monterade som angav typ, modellbeteckning med mera information betydelsefull för framtida service. Då elskåpen var place-rade så att de var i passagen mellan hall och vardagsrum fanns en risk att dessa dekaler skulle döljas, målas över eller tas bort av hyresgästen. Dekalerna flyttades därför till insidan av luckan.

Kostnaderna för fel De fel som tagits upp ovan kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt.

Några av de kostnader som redovisats ovan har kostnadsberäknats.

• Kompensatorer på rörstammar 58 300 kronor• Renslucka för sotning 10 000 kronor• Golvnivåer 42 000 kronor• Dekaler på elskåpslucka 5 000 kronor


Summan av ovanstående kostnader är 115 300 kronor och av dessa är 35 000 kronor för projektledning, möten och administration vilket mot-svarar 30 procent av denna kostnad. Det är sannolikt så att oavsett om en lösning åtgärdas eller inte så medför den, genom att den ska diskuteras och behandlas, en tidsåtgång för projektets aktörer.

Om man utgår från tidigare studier (Josephson & Saukkoriipi 2005) som säger att så mycket som 30 procent av ett projekts kostnad kan vara felkostnad skulle det i kvarteret Krönets fall innebära 22,5 miljoner kro-nor. Med hänsyn tagen till projektdeltagarnas bedömning att den ekono-miska påverkan av fel varit låg, kan antas att kostnader relaterat till fel i projektet kv. Krönet kan ha uppgått till, lågt räknat, cirka 1 miljon kronor. Denna bedömning grundas på att ovanstående siffror ger en indikation på att det faktiskt finns kostnader relaterade till att något inte utförts rätt från början. Sannolikt är dock kostnaden för fel eller felrelaterade kostnader större. Då felrapporteringen inte är komplett går en fullständig kostnads-bild ej att sammanställa. En ”verklig” felkostnad är sannolikt högre än den miljon som går att fastställa, hur mycket är dock inte möjligt att fastslå baserat på tillgängliga data.

Slutligen är frågan i vilken grad fel och/eller felkostnader resulterar i påverkan för de boende och för förvaltning. Sannolikt sker detta i olika grad och på olika sätt. Påverkan är inte alltid i form av direkt mätbara finansiella kostnader utan snarare i form av påverkan i form av påverkan på användbarhet beroende på exempelvis skillnader i golvnivåer, extra-arbete vid förvaltares service och komplettering med kanalisation etc. Kostnader som är svårare att mäta än de som uppstår när tid och material mäts i ett produktionsskede och när en produktionsorganisation finns som mäter kostnader mot budget.

Kommentar till felInget av ovanstående fel är av typen ”bärande balk genom fönster”. De fel som identifierats representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än ”fel” som ges separat uppmärksam-het. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkesarbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar an-vändandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projektet, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskut-erats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individuell icke artiku-lerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet. Detta är att betrakta som en del av den professionella bedömning en yrkesarbetare gör inom ramen för sitt arbete.

Skälen till ovanstående fel kan vara många. Kommunikation framträder som en betydelsefull aspekt. Men fler förklaringar finns, som i exemplet elskåpet där en möjlig förklaring finns i ett citat av beställaren som sade att ” vi borde haft hyresgästögon”. Detta påstående tar utgångspunkt i perspektivet att bygget sker i någons framtida vardagsrum och inte i ett byggprojekt på en byggarbetsplats.

�6 Kv. Krönet

Partnering och felstudien – organisatoriska frågeställningarNär projektet är klart uppstår frågan om partnering på något sätt bidrog till projektets kvalitet, om färre fel uppstod samt om partnering som arbetsform bidrog till processen. Det står klart i intervjuer och i dokument från avslutande workshop att deltagarna fått mersmak och gärna arbetar i denna samarbetsform i fler projekt. Vid workshopen uttrycks bland annat ”Bra arbetsklimat VI! Inte vi/dem” och ”ärligare och öppnare”.

Partnering och felstudienNedan följer några punkter där frågan om partnering och hur det påverkat roller, relationer och i vissa fall felstudien tas upp.

• Partnering – gemensam målbild Detta lyckades projektet att uppnå i hög grad. Trots de ibland olika uppfattningarna om organisationen, roller och ansvar hade alla aktörer en tydlig målbild och ingen av intervjuerna eller kommentarerna från yrkesarbetare har påpekat att projektets mål var oklara eller diffust kommunicerade. Däremot har flera yrkesarbetare påpekat att syftet med felstudien var svårt att förstå i relation till projektet som helhet.

• Prat om partnering I en tidigare studie av Josephson & Lindahl (2002) visade det sig att trots att alla aktörer i ett projekt inte var parter i partneringavtalet så understödde talet, ”snacket i korridoren” i det aktuella projektet en känsla av tillhörighet och att projektet var en för alla aktörer gemen-sam angelägenhet. Även om det under projektet diskuterades poängen med partnering, hur olika aktörer agerade och vad partnering skulle innebära återkom det i intervjuerna kommentarer om att alla hade ett ansvar för att bidra till projektets färdigställande. I relation till fel-studien kan detta sägas ha bidragit till det öppna klimatet i projektet.

• Personalbyten Kontinuitet i projekt och genomarbetade överlämningar när personer byter roller är grundläggande i beskrivningar av framgångsfaktorer för partnering. Kontinuitet är viktigt i alla projekt, men kanske än viktig-are i partneringprojekt där just mål och arbetssätt är betydelsefullt för alla aktörer att förstå ingående. Avseende denna aspekt hade entrepre-nören en olycklig utgångspunkt. Genom exempelvis sjukdom, gravidi-tet och omorganisering byttes personal ut hos entreprenören. Hos entre-prenören finns viss självkritik avseende dessa personalförändringar. Dock menar de att de samtidigt har styrkan att hantera dessa byten och överlämnanden. Personal med relevant kompetens ersatte också dem som lämnade projektet medan överlappningen i tid samt genomarbetad introduktion var mindre väl genomförd. Beställaren menar att detta fungerade mindre tillfredsställande och att det påverkade hur den ursprungliga partneringtanken förvaltades. Detta påverkade också felstudien genom att frågan om feluppföljning kom att bli en extra arbetsuppgift som inte ”ägdes” av någon på platskontoret.

• Processuppföljning Under projektet genomfördes en uppföljning av processen partner-ing. Två av frågorna kan relateras till felstudien, den ena berörde


samarbetsklimatet och den andra frågan tekniska lösningar. Bedöm-ningen av dessa två aspekter förbättrades under projektet. På en skala från 1 till 10, där 10 innebär fullständig måluppfyllelse, ökade frågan om samarbetsklimat från 7,5 till 9,2 under projektet. Frågan om tek-niska lösningar ökade från 7,9 till 9. Sammantaget gavs projektet en genomsnittsbedömning som ökade från 8,35 till 8,9. Den enda punkt som minskade sitt värde, från 9,6 till 8,8, var aspekten ”bättre och bil-ligare”. Denna sista punkt är något förvånande då projektets motto var just ”Bättre och billigare – goda bostäder till låga hyror”. Skälet till denna förändring kan vara den att projektgruppen successivt lärde sig om projektet och att bedömningen av resultatet därför blev mer precis i relation till den uppfattning man hade om resultatet vid projektets start.

Studien Felreducering – strategier och erfarenheterEn grundläggande fråga i denna studie är förstås om det tillämpades några strategier för att reducera fel. Mot bakgrund av att studien redovisar svårigheter i projektet att starta ett genomgripande dagligt arbete är den frågan berättigad. Några strategier/arbetssätt tillämpades dock och är också värda att lyfta fram som exempel för andra.

• Utgångspunkten 040806 – kontrollplan och referensöverenskommelse: Detta kan sägas vara den grundläggande strategin för att minska an-talet fel i projektet. Överenskommelsen är att betrakta som en bekräf-telse att felprojektet är viktigt, att aktörerna i projektet skal vara öppna och diskutera frågan samt att dokumentet beskriver hur kontrollpro-gram och arbetsberedningar ska användas. Dokumentet är i linje med partneringöverenskommelsens tankar om öppenhet och dialog i pro-jektet. Detta fungerade som strategi initialt i projektet och var det doku-ment som projektledningen stödde sig på.

• Arbetsberedningar: Detta är ett inarbetat grundläggande verktyg i alla NCC-projekt. Det kommenteras av en yrkesarbetare på följande sätt: ”För 10 år sedan gjorde man inte så genomarbetade och tidiga arbetsberedningar. Det är bra. Det är grunden till att vi gör färre fel.” En konsekvent tillämpning av arbetsberedningar kom att bli viktiga redskap i kvalitetssäkringen av projektet. Som arbetssätt är det en vik-tig del i entreprenörens strategi för att uppnå hög kvalitet. Som strategi är det specifikt för entreprenören snarare än för projektet men något som kom projektet till del på ett positivt sätt. Entreprenören har pekat på att detta görs i alla projekt och därför inte egentligen skulle till-mätas någon stor betydelse för just felstudien. Intervjuer pekar dock på att det gjorts fler än normalt och mer detaljerade och att detta bidragit till kvaliteten på det utförda arbetet. Då behovet av fler arbetsbered-ningar också har noterats kan detta också ses som en bekräftelse på att de som gjordes var användbara.

• Provlägenhet Att det byggdes en provlägenhet återkommer i intervjuerna som en av anledningarna till att det blev få fel. Genom montage av kök och bad-

�8 Kv. Krönet

rum kunde man få en gemensam bild av förväntat resultat. Samtidigt var intrycken från provlägenheten också en av anledningarna till byte av golvmaterial i vardagsrum, vilket gav upphov till problematiken med golvnivåer som redovisats tidigare. Slutsatsen från detta blir således att provlägenheten ska byggas innan någon annan lägenhet hinner påbörjas, något som kan vara svårt om provlägenheten ska byggas inom ramen för det aktuella projektet.

• En klar strategi – utspridd tidplan för olika yrkesgrupper Platschefen har tillämpat strategin att styra underentreprenörernas arbetsinsatser genom en tydlig tidplan tidigare, de flesta önskar detta menade han. Tidplanen har fungerat som ett styrinstrument och gett underentreprenörer klara ramar för sitt arbete genom att fördela tid och plats till de olika underentreprenörerna. Varje underentreprenör fick genom detta ”eget” utrymme och ansvarade för städning och ordning under den tid de arbetade med sin del. Detta har inneburit ett minimum av lagningar. Målarna har bara haft ett fåtal bättringar. Innan plats-chefen gjorde tidplanen samlade han representanter från underentre-prenörerna och gick igenom upplägget med dem.

Figur 7. Tidplan där UE är fördelade på tid och plats.

• Workshops, teambuilding och öppenhet Som i de flesta partneringprojekt tillämpades gemensamma möten av olika slag för att stärka projektets målbild och identitet. Brainstorming-möte kring felstudien och handlingsplan 050408, bilaga 6 respektive 7, representerar denna typ av aktiviteter relaterat till felstudien. En kommentar från yrkesarbetarna var dock att det i workshopen där felstudien introducerades var för få av dem representerade. Vidare att man hade förväntat sig att forskarna skulle ha gett direktiv för hur upp-följning av fel skulle gå till vid denna workshop. Dessa möten fyllde således en funktion men kunde ha samordnats bättre över hela projekt-tiden samt tydligare introducerat felstudien.


Ovanstående icke uttalade strategier har alla bidragit till kvaliteten på kv. Krönet. De har alla förtydligat ansvar och varit en del av den planering som gjorts för att projektet skulle bli lyckat. Ingen av strategierna har bedömts utifrån kostnader eller påverkan på projektet. Dock framträder arbetsberedningar, provlägenhet och utspridd tidplan som viktiga delar i en framtida utveckling av strategier för att reducera fel.

Sju grundfaktorer för lärandeI samband med studien av strategier för att reducera fel i projekt kv. Krönet genomfördes en enkätundersökning om erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling. Frågeställningen bedömdes vara relaterad till studien av kv. Krönet då den tar upp frågor kring erfarenhetsåterföring, arbetssätt och kommunikation. Enkäten skickades ut till 20 personer och 65 procent av dessa, 13 stycken, svarade på enkäten. Målgruppen var tjänstemanna-sidan i projektet, det vill säga platsledning, konsulter, beställare med flera.

En likadan enkät har använts i studier av cirka 50 andra projekt och ger därför en möjlighet att jämföra, benchmarking, i relation till andra projekt. Kompletta enkätsvar finns i bilaga 8.

Utifrån denna enkät gjordes också en faktoranalys vilken redovisas i figur 6. En statistisk analys, så kallad faktoranalys, av enkätsvaren utgår från sju faktorer som hjälper oss att beskriva hur lärandet sker – eller inte sker – i bygg- och anläggningsprojekt. Nedan redovisas de faktorer som använts och resultaten för kv. Krönet kommenteras.

Måltydlighet har att göra med i vilken grad projektmålen är fastställda och tydliggjorda för alla projektmedarbetare. Ett högt index innebär att beställaren framför sina krav tydligt, liksom att projektets organisation är tydlig. Individerna upplever också att de får all information som de behöver. Sammantaget upplevs måltydligheten vara hög i de undersökta projekten. Avseende måltydlighet ligger kv. Krönet mitt mellan max och min för övriga projekt. Man hade kunnat förvänta sig ett högre värde här då just partneringavtalet med dess workshops ska understödja en stark gemensam målbild. Sannolikt är det dock dels de oklarheter kring roller, illustrerat av olika synsätt hos projektledare och platschef, som uppstår och dels de oganisatoriska förändringarna och därmed bristande kontinuit-et som påverkar detta svar.

Process- och produktkomplexitet avser i vilken grad som processen är komplicerad och produkten är komplex. Hög komplexitet kräver stort samordningsbehov. Här upplever individerna höga krav och stor stress. Ofta lägger de ner mer tid i projektet än vad de förväntat sig. Värdet på detta indikerar att projektet kv. Krönet krävt mer tid, processen har varit krävande och omfattande. Detta värde är sannolikt påverkat av att både partnering och felstudien har genomförts i projektet. Även här har sanno-likt roller och samordning mellan olika nivåer i projektet påverkat.

Organisera för olikhet gäller i vilken grad som projektorganisationen sätts samman med individer som har skilda värderingar och liten erfaren-het av aktuell produkttyp. Ett högt index innebär att individerna upplever att de möter problem som de aldrig varit med om förut. Att organisera för

�0 Kv. Krönet

olikhet ökar lärandet, men det strider mot den vanliga uppfattningen om att samkörda organisationer är en viktig framgångsfaktor i framgångsfak-tor i bygg- och anläggningsprojekt. För denna faktor är det överraskande liten skillnad mellan de undersökta projekten. Denna aspekt får högt värde i projektet kv. Krönet. Detta innebär sannolikt inte, i det här fallet, att det är en stor mängd nya frågeställningar avseende utförandet utan snarare att det är en ny och ovan process projektdeltagarna har mött.

Experimentera avser i vilken grad som projektmedarbetarna testar nya tekniker, nya material och nya arbetsmetoder. Ett högt index innebär att individerna ständigt söker efter nya idéer och att de upplever att de för-ändrar sitt sätt att arbeta. Sammantaget är det experimenterande som upp-levs vara minst systematisk av de sju faktorerna. Avseende denna aspekt ligger projekt kv. Krönet relativt högt, sannolikt speglar detta användan-det av provlägenhet. Ett experimenterande avseende processen på sätt och vis.

Nätverka har att göra med i vilken grad som projektmedarbetarna möter individer verksamma i andra skeden eller i andra projekt. Dessa möten sker t.ex. vid planerade möten och studiebesök vid andra projekt. Ett högt index innebär att individerna upplever att det är lätt att sprida nya idéer till andra, t.ex. till arbetskamrater i andra projekt och till huvudkontoret. Nätverkandet upplevs särskilt starkt hos beställare och projektörer, men mycket lågt hos byggentreprenörens yrkesarbetare. Här hamnar svaren högt. Deltagarna i projekt kv. Krönet upplever på tjänstemannasidan så-ledes ett utbyte av kunskap och erfarenheter.

Ledarskap avser i vilken grad som projektets ledare stödjer kompetens-utveckling och uppmuntrar möten med andra yrkesgrupper. Ett högt index innebär att individerna upplever att deras närmaste projektledare ger till-räckligt stöd i arbetet och uppmuntrar till utbyte av idéer och erfarenheter, liksom att de belönar goda insatser i någon form. Denna aspekt hamnar mellan maximum och minimum. Detta beror sannolikt inte på bristande dagligt ledarskap utan snarare på att öppenheten i projektet gjort tydliga ledarskapssituationer mindre vanliga.

Öppenhet och inflytande gäller i vilken grad som värderingar, uppkomna problem och olika lösningar kan diskuteras öppet. Ett högt index innebär att individerna upplever att deras närmaste chef tar hänsyn till idéer. De känner också att de har inflytande över sin egen arbetssituation och även den totala processen. Särskilt projektörer och byggentreprenörers tjänste-män upplever hög grad av öppenhet och inflytande. Denna aspekt får ett högt värde och detta speglar de kommentarer som har getts i intervjuer men också den uppfattning forskarna fått om projektet.


Figur 8. Aktörernas (cirka �0 st.) uppfattning om sju grundläggande faktorer för lärande. Högsta och lägsta index (100 är max) för enskilda bygg- och anläggningsprojekt. Streckad linje anger medelvärdet för kv. Krönet.

Sammantaget ger dessa faktorer en bild av ett projekt som karaktäriseras av öppenhet, en process där projektgruppen har utmanats till att tänka nytt och där ledarskapet har varit öppet och icke hierarkiskt. Det ger också en bild av att målbilden skulle kunna ha arbetats mer med i projektgruppen och att detta arbete påverkats av de organisatoriska förändringarna under projektet.

2030405060708090

Måltydlighet

Komplexitet

Organisera

ExperimenteraNätverka

Ledarskap

Öppenhet

�2 Kv. Krönet

��Erfarenheter från projekt kv. Krönet

Ska man sammanfatta projektet som helhet kan man säga att det blev lyckat med avseende på tid och ekonomi. När det gäller felstudien kan det beskrivas som att studien startade men sedan inte fungerade aktivt i projektet annat än periodvis när någon av projektets aktörer aktiverade frågan. Detta skedde exempelvis genom handlingar från projektledare och beställare varpå frågor om dokumentation och uppföljning kom att bli aktuella periodvis. Partneringdelen av projektet blev tillfredställande och gav de delaktiga aktörerna nyttiga erfarenheter, exempelvis om beman-ning av organisationen.

I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en (1) enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarhet avse-ende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarheter i ritningsmaterial etc. Dessa oklarheter behöver identifieras i framtida projekt. Ett mål avseende noll fel kräver en effektiv och väl-strukturerad organisation och att det arbete som utförs kan kvalitetssäkras genom projektering, provbygge och/eller simulering. Ett viktigt inslag är att sammanföra projekteringens och produktionens kunskap och kompe-tens för att i tidiga skeden reda ut oklarheter avseende såväl ansvar som utförande.

RekommendationerVilka rekommendationer kan då ges med utgångspunkt i studien av kv. Krönet? Ur studien av kv. Krönet kan man lyfta fram nedanstående aktiviteter som strategier för att undvika fel.

• Arbetsberedningar bör göras detaljerade och för flera moment.• Provlägenhet bör uppföras som referens.

Erfarenheter från projekt kv. Krönet

�� Kv. Krönet

• Utspridd tidplan för olika yrkesgrupper som minskar risken för kompletterings-/lagningsarbeten är effektiv.

• Kontinuerlig och konsekvent bemanning är betydelsefullt.

Ovanstående strategier har beskrivits tidigare i rapporten och är sådana att de också går att tillämpa i andra projekt. Strategin avseende bemanning har också tagits upp, men i detta fall som en brist i organisationen.

Workshops, teambuilding och markeringen av att öppenhet är viktigt har också nämnts i studien. Detta är betydelsefullt och delvis en till partneringen relaterade erfarenhet. Hur öppen organisationen faktiskt blir i det dagliga arbetet utanför möten och workshops är dock relaterat till beteende i projektet och hos projektdeltagarna. Projektets förmåga att hantera och minska antalet fel är sannolikt också detta relaterat till hur aktörerna förhåller sig till varandra i det dagliga arbetet.

Tidigare studier har pekat på följande aspekter som viktiga för att minska risken för fel. • Eftersträva stabila beställarorganisationer.• Sträva efter mer långsiktiga relationer.• Överväga kostnads- och tidsaspekterna.• Utveckla och skärpa projekteringsstyrningen.• Eftersträva samkörda projekteringsteam.• Involvera inredningsarkitekten tidigare.• Bättre uppdatering av relationsritningar.• Stötta förändringsprocesser.• Eftersträva samkörda arbetslag.• Bibehålla och vidareutveckla lagbasmöten.• Lyfta fram individens betydelse för projektet.• Utveckla mät- och informationssystem.• Skärpa kvalitetsarbetet.

(Josephson & Hammarlund 1996)

Av ovanstående kan punkten ”Utveckla och skärpa projektstyrningen ” relateras till platschefens arbete med tidplaner och punkten ”Eftersträva samkörda arbetslag” relateras dels till det faktum att yrkesarbetarna var samkörda men också till behovet av att ha ett samkört och kontinuerligt lag på tjänstemannasidan. Aspekten ”Stötta förändringsprocesser” kan relateras till felstudien som helhet.

Två områden, välstrukturerad organisation respektive metoder för kva-litetssäkring som angavs tidigare, kan sägas vara de två huvudområden som rekommendationerna från både Signalisten och tidigare studier kan rymmas inom. Sammantaget är rekommendationen den att för ett projekt ska ha en chans att nå få, eller noll, fel måste projektgruppens alla del-tagare arbeta systematiskt, öppet och med en tydlig kommunikation och styrning. Detta omfattar både konkreta strategier avseende på vilket sätt arbetet ska genomföras, exempelvis genom projektstyrningsmodeller, och hur aktörerna i projektet ska förhålla sig till varandra exempelvis avse-ende öppenhet och kommunikation.

��Erfarenheter från projekt kv. Krönet

De rekommendationer som framträder är inte revolutionerande, snarare är de en bekräftelse på att det finns anledning att se över och vidareutveckla såväl ledning/styrning som kommunikation i byggprojekt. Såväl styr-system som beteende. Frågor som är generella i de flesta organisationer men som kommer till sin spets när väl avtal är slutna och när en tid- och betalningsplan ska följas.

�6 Kv. Krönet

�7Uppföljning

Under senhösten 2006 genomfördes en enkätundersökning samt inter-vjuer med boende och förvaltare för att ta reda på om det som uppmärk-sammats i felstudien påverkade användbarhet eller förvaltning. I samband med detta genomförde också bostadsstiftelsen Signalisten en boende-enkät. Detta material finns i bilaga 10 och 11.

BoendeDe boende, Signalistens hyresgäster, bedömde kvaliteten på de nya bygg-naderna i sex enkätfrågor och i intervjuer. De boende är slutkunden och har oftast inte byggbakgrund. De svar som redovisas baseras därför på hyresgästerna antaganden om vad som är, exempelvis, hög kvalitet på det byggda. Genom de förväntningar de boende redovisar ges också en in-direkt indikation på sektorns status hos dess slutkunder. Materialet är litet men ger ändå upphov till ett antal intressanta reflektioner.

Sammantaget säger svaren att utförandet av byggnaderna, utifrån de boendes erfarenheter, är bättre än genomsnittet och att utförandet i liten utsträckning påverkar användningen. Värt att notera är att en majoritet, 59 procent, håller med om att ”byggnadsarbetena är vad jag förväntat mig” och att 65 procent håller med om att ”byggnadsarbetena är av hög kvalitet”, dessutom ”påverkar” och ”försvårar” inte byggnadsarbetenas utformning användningen av lägenheterna. Detta bekräftas också av intervjusvar som säger att lägenheterna ”ger en skön känsla” och att ”de höga fönstren i vardagsrummet och balkongen är bra kvaliteter”. En av de intervjuade säger att ”lägenheterna har bostadsrättskvalitet” som en slags kvalitetsbedömning.

Uppföljning

�8 Kv. Krönet

De boendes bedömning av kv. Krönet i den enkät som skickades ut redovisas nedan.

Tabell �. Sammanställning av de boendes svar på enkäten. Svaren angavs med en siffra mellan 1 till � där 1 innebar att man inte håller med och � att man håller med helt och hållet. Det vill säga � om man varken håller med eller ej.

Nr Fråga Snitt �–� � 1–21 Utförandet av byggnadsarbetena är vad

jag förväntat mig�,6 �9 % �0 % 11 %

2 Utförandet av byggnadsarbetena är sammantaget av hög kvalitet

�,9 6� % 27 % 8 %

� Utförandet av enskilda detaljer är inte bra �,� �� % 2� % 22 %� Utförandet av byggnadsarbetena

påverkar min användning2,� 16 % 26 % �8 %

� Utförandet av byggnadsarbetena försvårar min användning

1,9 11 % 1� % 7� %

6 Utförandet av byggnadsarbetena är bättre än vad jag tror/vet förekommer i andra nybyggen

�,1 27 % �9 % 1� %

Detaljkommentarer i intervjusvaren tar upp följande aspekter.• Lådor i kök. Snett monterade vilket ledde till att om-montage behöv-

des.• Inredning i kylskåp saknades. Detta ordnades snabbt genom att inred-

ning hämtades från annat kylskåp i lägenhet som inte ännu var inflytt-ningsklar.

• Hål för tomrör i klädkammare var inte övertäckta. Detta åtgärdades genom att hantverkare ordnade detta.

• Sprickor i hörn, längs tak och vid fönster. Detta var små rörelse-sprickor i målning på gipsskivor som sedan de kompletteringsmålats inte visat sig igen. Om detta, det vill säga skivornas rörelser, grundar sig i användandet av ljudreglar är inte undersökt.

• Ett tak i en toalett och del av en hallvägg var inte färdigmålat. Detta åtgärdades av målare. Huruvida detta var en konsekvens av den upp-delade tidplanen genom att målaren blivit tvungen att lämna en lägen-het för annan hantverkare och därmed inte hunnit klart är inte bekräf-tat.

• Inredning i garderob saknades. Garderoberna skulle vara oinredda. Detta är en förväntning och i egentlig bemärkelse ingen brist annat än i ett renodlat kundperspektiv då detta var kundens önskemål.

• Hallvägg som skiljer av hall mot vardagsrum stod snett. Genom att se på klinker och fogskarvar kunde hyresgästen se att väggen stod snett motsvarande 1 cm. Enligt hyresgästen var bovärdens kommentar att ”här går det fort” menande att det hade gått fort när det byggdes. Detta kommer inte att åtgärdas.

• Lampa i källare slocknar efter en stund. Man borde kunna släcka manuellt eller att belysningen styrdes av rörelsedeckare. Detta är inget fel utan snarare en användarfråga som kan relateras till projekteringen och bilden av brukarnas användning av denna funktion.

�9Uppföljning

• Flera säger att det är kallt och dragigt, exempelvis vid fönster, i lägenheterna. Detta problem är inte löst utan hyresvärden arbetar med frågan.

Ovanstående aspekter är i huvudsak relaterade till erfarenheter från in-flyttningen. De två sista dock till användnings respektive komfortfrågor. Frågan avseende ventilation, lägenhetstemperatur och drag kvarstår cirka ett år efter inflyttning. Denna fråga konstateras också av förvaltarna som en fråga som ännu inte är löst och att det är en fråga som tar tid att han-tera.

Ingen av de intervjuade hyresgästerna menar att det finns några kost-nader för dem relaterat till ovanstående eller till andra fel i byggnaderna. Att en hyresgäst ska kunna prissätta sådant som ter sig som justeringar efter inflyttning är sannolikt svårt liksom att den övergripande funktionen att bo bra, ha ett bra läge samt en modern lägenhet överskuggar, i alla fall avseende kv. Krönet, de fel eller brister som hittills identifierats.

FörvaltareSvaren från den förvaltare som arbetar med kv. Krönet är att de fel som noterats inte i någon stor utsträckning påverkat förvaltningsarbetet. Något som också beställaren och projektets projektledare menar. På nedanstå-ende frågor om kv. Krönet ger förvaltaren följande svarsbild:

Tabell �. Förvaltares svar på frågor om kv. Krönet. Svaren angavs med en siffra mellan 1 till � där 1 innebar att man inte håller med och � att man håller med helt och hållet. Det vill säga � om man varken håller med eller ej.

Uppfattar du att kv. Krönet har färre fel än andra motsvarande byggnader. �

Uppfattar du att kv. Krönet har bättre underhållsförutsättningar (i relation till kvalitet på byggnadens utförande) än andra motsvarande byggnader. �

Uppfattar du att kv. Krönet har bättre driftsförutsättningar (energi, värme) än andra motsvarande byggnader. �

Uppfattar du att kv. Krönet har bättre serviceförutsättningar (genom byggnadernas utförande) än andra motsvarande byggnader. �

Uppfattar du att kv. Krönet har bättre utförande på byggnadsarbetena än andra motsvarande byggnader. �

Svaren i tabellen ovan ger en bild av att kv. Krönet har goda förutsätt-ningar för sitt förvaltningsarbete. Dock ger svaret på första frågan svaret att kv. Krönet varken är bättre eller sämre avseende om det finns fel eller inte. Om det i övrigt har goda förutsättningar och få fel kan detta relateras till den inflyttningsperiod som varit och det första år som gått då många mindre justeringar görs. Förvaltaren beskriver det som att det inlednings-vis varit många ”duttgrejor”, detta kan avse mindre åtgärder som att laga en tapetskarv eller en kakelfog.

60 Kv. Krönet

Nedanstående punkter har framkommit i intervju med förvaltaren.• Garageporten störde tidigare intilliggande lägenhet genom buller.

Genom sänkt hastighet vid öppning och stängning samt upphängning med gummibussningar har detta åtgärdats. Det har dock tagit tid från många för att få fram en lösning. Kostnaden för justering och nytt montage togs av leverantören.

• Parkettgolv har fått bytas i vardagsrum i tre lägenheter på grund av dåligt underarbete. Detta har bekostats av entreprenören.

• Hissfronter i plåt som var målade tålde slitage dåligt. Efter bara några veckor såg det slitet och fult ut. Nya plåtar i rostfritt fick beställas. Kostnaden har hanterats av entreprenören och fastighetsägaren.

• Cykelförråden är för små. I projekteringsfasen har mängden förvän-tade cyklar varit för låg. Det cykelförråd som finns i källaren har också dålig tillgänglighet. Detta är en funktionsbrist som inte är åtgärdad.

• Förvaltaren pekade också på att de för att hantera gångstråk som upp-står över gräsmattor, genom de boendes spontana användning, fått lägga ut stråk av betongplattor. Så är det alltid menade förvaltaren. Vid intervjun konstaterades att om detta sker vid varje nytt bostadsbygge motsvarar detta på nationell nivå en stor kostnad.

Kommentar till uppföljande studieDe fel som forskarna noterat och de som framkommit på arbetsplatsen, som redovisats tidigare, samt de av hyresgästerna noterade bristerna ovan, är inte samma. Sammantaget ger detta att det finns ett antal fel och brister som uppstått i projektet och som uppfattas olika beroende på vem som noterar dessa. Inget av de fel som identifierats har skapats med avsikt men däremot genom att oklarheter rått avseende exempelvis antal cyklar, val av montageteknik, ansvar respektive rutiner i projektet etc.

I en skrift om omvärldens syn på byggsektorn, från Rådet för byggkval-itets Incitamentsprojekt, lyfts fyra arenor för kvalitetsutveckling fram. En av dessa är brukararenan, de andra är arenor för opinion, politik och kap-ital (Engman, Svedinger & Svärd 2006). Inom ramen för brukararenan pekas på att det finns ett behov av utveckla kunskap om hyresgästers kvalitetsrelaterade krav. Genom att kunskapen om brukarens behov idag er-sätts av ”ställföreträdande kunder” och normer etableras ett glapp mellan brukarens verkliga behov och det som erbjuds. För att hantera detta glapp föreslås en utveckling av former för kravställande i förhandlingar mellan brukare och ägare. Detta leder till att projekteringsfasen blir betydelsefull för att sätta de kvalitetskrav som ska uppfyllas. I sin tur leder detta till att flera aktörer behöver mötas i och kommunicera utifrån ”jämbördig kompetens” och ”likvärdig status” (Engman, Svedinger & Svärd 2006). I framtida studier av byggkvalitet, eller i felstudier som den är redovisad i denna rapport, är det därför betydelsefullt att dels inkludera projekterings-fasen och dels även brukarna för att säkerställa utgångspunkterna för vad som ska beskrivas och mätas.

61Avslutande reflektion

Att redovisa ett projekt som kv. Krönet med alla dess frågeställningar är ett bidrag till kunskapsutvecklingen om byggprocessen. Att öppet redovisa processer och hur dessa genomförts med sin fördelar respektive nackdelar och att kunna redovisa hur platsledningen och andra aktörer strävat efter att få igång felstudien samtidigt som produktion pågår, och med den ett antal ytterligare problemställningar, är ett bidrag till sprid-ning av erfarenheter om och från byggprocessen. Kunskap som är viktigt i ett kvalitetsutvecklingsarbete.

FelstudienByggprocessen karaktäriseras av stor flexibilitet men när väl produktionsfasen är påbörjad finns en stor mängd beroenden som om de inte samordnas kan påverka utfallet negativt. I dessa situationer uppstår krav på tyd-lig information och klar styrning av processen. Ett behov som också upp-stod i projekt kv. Krönet. Genom partneringöverenskommelsen och den organisation projektet hade avsåg beställaren att få en effektiv styrning av projektet. Trots detta uppstod oklarheter i rollerna och mellannivån mellan produktionsledningen och projektstyrelsen blev under projektets genomförande alltmer uppfattad som just en mellannivå. Samtidigt, i inledningsfasen av projektet, uppfattades projektstyrelsen som att den fastnade i alla detaljfrågor. Organisations- och ansvarsfrågor påverkade på så sätt felstudiens integrering i projektet. Felstudien kom att ägas av olika aktörer och blev inte en del av det dagliga arbetet.

Själva arbetet med felstudien är ingen ”success story” i sig självt, men som process i projektet bidrog arbetet med felstudien till att frågor om fel, sätt att undvika fel på etc. ständigt återkom. Kanske hade fokus på arbets-beredningar och strategier för att minska fel blivit mindre om ett system för dokumentation av fel hade kommit igång. Då kanske arbetsplatsen hade nöjt sig med att ha koll på listan över dokumenterade fel istället för att som det nu blev med felstudien som återkommande punkt på möten och diskussioner vid kaffebordet inom projektet.

Begreppet ”felstudie” som använts i detta projekt har fått kommentarer från arbetsplatsen som pekat på att å ena sidan gör man småfel hela tiden som korrigeras och å andra sidan har felstudien gjort att man känt sig utpekad och inneburit att man letat efter fel. Framtida studier bör foku-

Avslutande reflektion

62 Kv. Krönet

sera på hur man får det rätt från början. Processen att föreskriva det som ska utföras och arbetet med att genomföra detta måste kopplas starkare genom att en motsvarande felstudie börjar redan vid projekteringsfasen.

Fas i fokusGenom att felstudien startade när projektet hade kommit till färdigstäl-lande av stomme kom fokus i studien att bli på produktionsprocessen. Detta innebar indirekt att huvudansvaret lades på produktionsorganisa-tionen och framförallt entreprenören, även om alla aktörer var formellt engagerade i studien. Det har inte varit avsikten att koppla alla eventuella fel till entreprenören då de fel som uppstår kan ha sin upprinnelse i andra aktörers handlingar eller agerande i projektet. Det är viktigt att under-stryka att det är lika betydelsefullt att studera det som sker i arbetet med behovsanalys, inventering, programmering och projektering med flera aktiviteter liksom att återföra förvaltningserfarenheter. Dessa faser har dock inte ingått i denna studie.

Som noterats ovan bör framtida studier följa hela projekt från början till slut liksom involvera fler aktörer. Det finns ett behov av att också diskute-ra hur kvalitetsmål sätts och vad syftet med dem är. Det vill säga inte bara kvaliteten på utförandet utan också på kvaliteten i det beslut som anger hur utförandet ska vara.

BeteendeEn avslutande reflektion berör beteendet hos projektets aktörer. Vid möten och workshops förstod alla innebörden av både partnering och felstudie medan det i genomförandet uppstod frågor om roller och ansvar. Det finns förstås inte en direkt koppling mellan ett avtal och beteendet hos dem som ska agera utifrån avtalet. Detta sätter däremot fokus på betydelsen av kvalitativa värderingar och värdering av individers egen-skaper i projekt. I ett partneringprojekt blir individers egenskaper något av en nyckelaspekt då det handlar om öppenhet och förtroende. På samma sätt är en felstudie beroende av hur aktörerna förstår och agerar inom ramen för denna.

Det måste således till en förändring av kultur och förebilder liksom arbetsmetoder för att nya förhållningssätt ska slå igenom. Partnering och lean i byggandet är två nya företeelser i byggsektorn som för med sig inte bara nya arbetssätt men också nya ”filosofier” om hur processer ska genomföras och hur aktörer ska förhålla sig till varandra. Partnering är inte längre nytt för byggsektorn även om olika förhållningssätt finns till detta arbetssätt. Lean i byggandet är ett nyare koncept. Båda dessa inne-bär att sektorn måste omvärdera roller och ansvar på sikt. Byggsektorn är inte känd för tröghet när det gäller tekniska förändringar medan däremot strukturella förändringar avseende arbetsorganisation och ledarskap har svårare att tränga igenom. FoU relaterad till processer i byggsektorn bör därför kunna bidra till kunskap om hur dessa kan utvecklas för att säkra kvalitet och effektivitet genom förändrat beteende.

6�Referenser

Bygga-bo-dialogen (2003) Bygga-bo-dialogen för en hållbar bygg och fastighetssektor, styrgruppens slutrapport. Boverket.

Byggindustrin (18/2005)Byggkostnadsdelegationen (2000) Från byggsekt till byggsektor, SOU

2000:44, StockholmByggkommissionen (2002) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kostna-

derna kvaliteten och kompetensen inom byggsektorn, SOU 2002:115, Stockholm.

Engman, B., Svedinger, B. & Svärd, A-C. (2006) Kan omvärlden ha rätt??? – 45 beslutsfattare om ”bygg”. Förstudie – BQR:s Incitaments-projekt. BQR: Stockholm

Hörnfeldt (2003) Partnering för ombyggnad av väg 339, produktions-skedet etapp 2: ett demonstrationsprojekt på initiativ av IVA Anlägg-ningsforum, Forskningsrapport 2003:09, Luleå tekniska universitet.

Josephson, P-E., & Hammarlund, Y. (1996) Kvalitetsfelkostnader på 90-talet – en studie av sju byggprojekt, Del I: Resultat, FoU-Väst RAP-PORT 9608, Göteborg.

Josephson, P-E., & Lindahl, G. (2002) Roller, relationer och kunskaps-uppbygnad i partnerlika projektorganisationer: Hotel Gothia Towers. Chalmers, Byggnadsekonomi, Göteborg

Josephson, P-E., & Saukkoriipi, TL. (2005) Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. FoU-Väst RAPPORT 0507, Göteborg.

Kadefors, A. (2002) Förtroende och samverkan i byggprocessen – förut-sättningar och erfarenheter. Chalmers, Service Management, Göteborg

Karlsson, Y., & Johansson, S.G. (2004) Partnering – en möjlighet för byggherrar, CMB/Chalmers, Göteborg.

Nyström, J. (2005) Partnering: definition, theory and the procurement phase, Licentiatuppsats 5:64, Infrastruktur, KTH

Rhodin, A. (2002) Interaktionsprocesser i byggprojekt – en studie i part-nering som kraft för förändring, Licentiatuppsats 2002:53, Luleå tek-niska universitet

Referenser

6� Kv. Krönet

Sandström, P. (2003) Historien om Signalisten 1953–2003. Bostadsstiftel-sen Signalisten: Solna.

2006-03-21 www.sweco.se/templates/Page____2046.asp2006-03-21 www.ncc.se/templates/GenericPage____4608.

aspx?epslanguage=EN 2006-11-07 www.solna.se

6�Bilaga 1 – Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet – beskrivning

Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet

1. Kontrollprogram Ett koncept till kontrollprogram finns upprättat av NCC. Hittills avser detta program mest traditionella byggarbeten. Programmet kommer snarast och i takt med upphandlingarna att kompletteras med installat-ionsarbeten och annat så att det kommer att omfatta produktionens alla väsentliga delar. Hittills upprättat program ska gemensamt kompletteras med ytterligare kontrollpunkter för undvikande av fel och är då en del av det forsk-ningsprogram som vi deltar i tillsammans med Chalmers. Checklistor tas fram gemensamt av parterna över erfarenhetsmässiga kontrollpunkter, vilka arbetas in i egenkontrollen eller referensöverens-kommelserna nedan. Kontrollprogrammet bygger på kontroll i ett antal olika nivåer. Vissa kontroller göres genom egenkontroll medan annan kontroll göres mera fördjupad genom beställarmedverkan.

2. Bevakning genom egenkontroll Parterna inventerar vad som ska bevakas genom egenkontroll. En rutin upprättas för egenkontrollen och hur den dokumenteras. Alla kontroll-objekt ska definieras geografiskt, t.ex. våtrum i lägenhet 252. All dokumentation över egenkontrollen, såväl NCCs egen som alla UE:s, ska förvaras på hylla i platskontoret så att beställaren eller forskare när som helst ska kunna titta på egenkontrollen.

Bilaga 1 Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet – beskrivning

66 Kv. Krönet

3. Referensöverenskommelse (RÖK) Vissa funktioner är särskilt viktiga och då speciellt där upprepnings-effekten är stor och där det är mycket kostsamt att rätta till fel, t.ex. våtrum och terrassisolering och/eller där uppstådda fel kan förväntas orsaka väsentliga skador/olägenheter. Här utarbetas och dokumenteras i ett provutförande en noggrann genomgång och beskrivning av alla arbetsmoment som säkrar ett fullgott resultat. Beställaren tar aktiv del i detta arbete. Den framarbetade arbetsbeskrivningen utgör en referensöverens-kommelse (RÖK) över hur arbetet ska utföras och vilket resultat som ska uppnås och ska användas som arbetsbeskrivning för berörda entre-prenörer. Erforderliga kontrollpunkter fastställs för detta arbete och överförs till kontrollplanen.

4. Godkännande Vissa utföranden ska alltid godkännas av beställaren innan de görs dolda, t.ex. tätskikt i våtrum, isolering av grundmurar, dränerings-ledningar, vibrationsisoleringar etc., även om de ingår i kontrollplanen och egenkontrollen. Dessa moment ska förtecknas i en lista och kontrollen behöver tids-mässigt planeras och ska därför beaktas i tidplanen. Beställaren för-binder sig att alltid ställa upp på sådan kontroll på de tidpunkter som överenskoms så att utebliven kontroll inte blir ett hinder för arbetets fullföljande.

67Bilaga 1 – Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet – beskrivning

Krönet 2, Uppföljning av byggfel

NummerStatusPågår/klart

1 Anmälan datum

Anmält av

Felbeskrivning

Bedömd orsak

Korrigerande åtgärd

Förebyggande åtgärd

2 Anmälan datum

Anmält av

Felbeskrivning

Bedömd orsak

Korrigerande åtgärd

Förebyggande åtgärd

Bilaga 2 Krönet 2, Uppföljning av byggfel – rapportblankett

68 Kv. Krönet

69Bilaga � – Åtgärdslista från workshop den 22/9 200�

ÅtgärdslistaVid workshop den 22/9 2004 togs en åtgärdslista fram. Denna skulle ligga till grund för åtgärder i projektet. Nedan redovisas den, utan att vara sort-erad, så som de togs fram av de olika arbetsgrupperna vid workshopen. Avsikten är att aspekterna/åtgärderna ska förbättras/utvecklas eller upp-märksammas för att minska risken för uppkomst av ”fel”.

Åtgärdslistan är kompletterad med en kolumn A och B. Kolumn A anger, på en skala från 1 till 10 där 1 är ”billigt” och 10 är ”dyrt”, kostnad för åtgärden. Kolumn B anger, på en skala från 1 till 10 där 1 är ”lite” och 10 är ”mycket”, hur mycket felkostnaden minskar genom att åtgärden genomförs/utförs.

Vid workshopen diskuterades förutom själva aspekterna nedan också hur arbetet med dessa skulle genomföras och vem som ska ta ansvar för de olika delarna. Detta är något som projektet måste arbeta vidare med inom ramen för, initialt, de resurser som finns i nuläget. Detta finns be-skrivet i ett separat dokument.

Nr Aspekt/åtgärd A B1 Extra samordning av projektering med produktion 2,� 7,82 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med

snickerier (valda i sent skede)2,2 6

� [Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2� Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex.

snickerier) att samordning inte är gjord.2,� 6,�

� Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led. och YA på bygget

� 6,�

6 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.

�,� 7

7 VS. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.

�,� 7

8 El. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.

�,� 7

9 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla ritningar

1,2 �

Bilaga � Åtgärdslista från workshop den 22/9 200�

70 Kv. Krönet

10 Installationssamordning [mer omfattande] �,1 7,�11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet � �,612 Samordning av prov 2,8 �,21� Installationssamordning ritning [förbättras?] � 7,�1� [se upp med] upprepningseffekt våtutr 2,8 7,11� [se upp med] upprepningseffekt kök 2,� 716 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,617 [se upp med] upprepningseffekt inst schakt 2,� 718 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 719 Terraisol � 8,�20 Tillgänglighet 2,6 6,121 Ljudbuller �,1 7,122 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 �,�2� Tomrör el 2,� �,22� Grundundersökning [geo] �,2 6,72� Bra tid för proj. �,� 7,�26 Normerande besiktningar 2,827 Kontrollanter �,� �,728 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2,� 6,229 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade

åtgärder1,� �,1

�0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med kökstillverkares standard

1,9 �,7

�1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8,��2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,2�� Arbetsberedningar 2,6 6,6�� Blank spik ej på bygget 1 �,�� Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2�6 Checklista kontrollpunkter 2,� 6�7 Placering skyddsräcken 2,1 6,2�8 Säkerställa fallen i badrummen samt trösklar � 8,6�9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2,� 8�0 [”borde” byggt] Provlägenhet �,8 7,��1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,9�2 Installationssamordnar – resurs tillsätts �,8 7�� Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning,

ställning.2,2 �,�

Vent. kanal – logistik. 2,� �,2�� Informationsöverföringen PM 2,� �,8�� Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 �,9�6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,��7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv. murarna 2,2 6,��8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt

gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning

2,6 6,�

71Bilaga � – Åtgärdslista från workshop den 22/9 200�

�9 Extra projektsamordning 2,� 6,��0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2,� 6,1�1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 �,9�2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 �,�� Förklaringar på alla ritningar 1,� �,1�� Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2,�

med7,�

Aspekt/åtgärd sorterade efter kostnad för åtgärd. Skalan anger från 1, ”billigt” till 10 ”dyrt”.

Nr Aspekt/åtgärd A B� [Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2�� Blank spik ej på bygget 1 �,�9 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla

ritningar1,2 �

�2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 �,�29 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade åtgärder 1,� �,1�� Förklaringar på alla ritningar 1,� �,1�6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,�� Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 �,9�0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med

kökstillverkares standard1,9 �,7

�� Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2�7 Placering skyddsräcken 2,1 6,22 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med


�� Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning, ställning. 2,2 �,��7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv murarna 2,2 6,��1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 �,9� Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex.


1� [se upp med] upprepningseffekt kök 2,� 717 [se upp med] upprepningseffekt inst schakt 2,� 72� Tomrör el 2,� �,2�6 Checklista kontrollpunkter 2,� 6�� Informationsöverföringen PM 2,� �,81 Extra samordning av projektering med produktion 2,� 7,8�9 Extra projektsamordning 2,� 6,��0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2,� 6,128 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2,� 6,2�9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2,� 8

Vent. kanal – logistik. 2,� �,2�� Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2,�

med7,�

20 Tillgänglighet 2,6 6,1

72 Kv. Krönet

22 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 �,��1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8,�� Arbetsberedningar 2,6 6,6�8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt

gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning

2,6 6,�

12 Samordning av prov 2,8 �,21� [se upp med] upprepningseffekt våtutr. 2,8 7,126 Normerande besiktningar 2,8�2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,2�1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,916 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,618 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 7� Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led.

och YA på bygget� 6,�

11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet � �,61� Installationssamordning ritning [förbättras?] � 7,�19 Terraisol � 8,��8 Säkerställa fallen i badrummen samt trösklar � 8,610 Installationssamordning [mer omfattande] �,1 7,�21 Ljudbuller �,1 7,16 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå

igenom kritiska aktiviteter.�,� 7


�,� 7


�,� 7

2� Bra tid för proj. �,� 7,�27 Kontrollanter �,� �,7�2 Installationssamordnar – resurs tillsätts �,8 72� Grundundersökning [geo] �,2 6,7�0 [”borde” byggt] Provlägenhet �,8 7,�

7�Bilaga � – Åtgärdslista från workshop den 22/9 200�

Aspekt/åtgärd sorterade efter hur mycket felkostnaden minskar genom att åtgärden genomförs. Skalan anger från 1, ”liten effekt” till 10 ”mycket effekt”.

Nr Aspekt/åtgärd A B�2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 �,�� Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 �,9�1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 �,99 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla

ritningar1,2 �

29 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade åtgärder 1,� �,1�� Förklaringar på alla ritningar 1,� �,112 Samordning av prov 2,8 �,22� Tomrör el 2,� �,2

Vent. kanal – logistik. 2,� �,222 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 �,�� Blank spik ej på bygget 1 �,�� Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning, ställning. 2,2 �,�11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet � �,627 Kontrollanter �,� �,7�0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med

kökstillverkares standard1,9 �,7

�� Informationsöverföringen PM 2,� �,82 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med


�6 Checklista kontrollpunkter 2,� 620 Tillgänglighet 2,6 6,1�0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2,� 6,128 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2,� 6,2�� Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2�7 Placering skyddsräcken 2,1 6,2� Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex.


� Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led. och YA på bygget

� 6,�

26 Normerande besiktningar 2,8�6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,��7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv. murarna 2,2 6,��8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt

gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning2,6 6,�

�9 Extra projektsamordning 2,� 6,�16 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,6�� Arbetsberedningar 2,6 6,62� Grundundersökning [geo] �,2 6,76 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå

igenom kritiska aktiviteter.�,� 7

7� Kv. Krönet


�,� 7


�,� 7

1� [se upp med] upprepningseffekt kök 2,� 717 [se upp med] upprepningseffekt inst. schakt 2,� 718 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 7�2 Installationssamordnar – resurs tillsätts �,8 71� [se upp med] upprepningseffekt våtutr. 2,8 7,121 Ljudbuller �,1 7,1� [Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2�2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,210 Installationssamordning [mer omfattande] �,1 7,�2� Bra tid för proj. �,� 7,��0 [”borde” byggt] Provlägenhet �,8 7,�1� Installationssamordning ritning [förbättras?] � 7,�� Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2,�

med7,�

1 Extra samordning av projektering med produktion 2,� 7,8�1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,9�9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2,� 8�1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8,�19 Terraisol � 8,��8 Säkerställa fallen i badrummen samt trösklar � 8,6

7�Bilaga � – ”Krönet” – Veckorapport om fel – rapportblankett från Chalmers

”Krönet” – Veckorapport om felBakgrund Nyckelaktörerna i bostadsprojektet ”Krönet” har gemensamt kommit överens om att vidta konkreta åtgärder för att reducera kostnader och andra besvär för fel. Den gemensamma övertygelsen är att detta gagnar alla aktörer på kort såväl som lång sikt.

Signalisten har erhållit finansiering från Boverkets Byggkostnadsforum för att stödja uppföljningen av vilka effekter dessa åtgärder ger. Ett villkor från Byggkostnadsforum är att uppkomna fel redovisas öppet. På så sätt underlättas diskussioner och överföring av erfarenheter inom projektet.

För att minimera belastningen på projektets aktörer föreslås att projek-tets nyckelpersoner varje vecka dokumenterar två fel, dels det största felet som den egna gruppen har orsakat och dels det största felet som annan aktör har orsakat och som drabbar den egna gruppen. Dokumenteringen innebär att felen beskrivs på särskild blankett. Ytterligare kodifiering görs i efterhand.

Kortfattad instruktionVarje vecka ska en blankett fyllas i fullständigt.

Läge: ange var i byggnaden felet uppstått, t.ex. norra fasaden eller bad-rum i lägenhet 27.

Byggdel: ange i vilken byggdel som felet uppstått, ex. mark, grund, stomme, stomkomplettering, osv.

Textbeskrivning: Skriv med egna ord, hellre en lång beskrivning än en alltför summarisk och sammanfattande. Fortsätt att skriva på baksidan om du behöver mer utrymme.

Bilaga � ”Krönet” – Veckorapport om fel – rapportblankett från Chalmers

76 Kv. Krönet

Ifyllt av: ______________________ Vecka:____________--------------------------------------------- Eget fel --------------------------------------------------------Läge: _______________________ Byggdel: ____________________________Felbeskrivning (vad är det som hänt? vilka konsekvenser?): ___________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________Bedöm orsakerna (varför har felet uppkommit?): ____________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________Korrigerande åtgärd (vilka åtgärder har vidtagits?): _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Hur mycket har felet kostat? (konkreta åtgärder, spill, väntan osv. – precisera): ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________Förslag till förebyggande åtgärd (som förhindrar att felet sker igen): ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________--------------------------------------------Annans fel:-----------------------------------------------------Läge: ______________________ Byggdel: ___________________________Felbeskrivning (vad är det som hänt? Vilka konsekvenser?): ____________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________

77Bilaga � – ”Krönet” – Veckorapport om fel – rapportblankett från Chalmers

Bedöm orsakerna (varför har felet uppkommit?): _____________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________________Hur påverkar felet er (typ av störning, omarbete eller annat): ____________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________Korrigerande åtgärd (vilka åtgärder har vidtagits?): ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Hur mycket har felet kostat? (konkreta åtgärder, spill, väntan osv. – precisera): ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________Förslag till förebyggande åtgärd (som förhindrar att felet sker igen): ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________

78 Kv. Krönet


Projektet fel i byggprocessenProjektet syftar till att minska uppkomna fel i Krönet 2 genom fokus-ering, metoder och uppföljning.

Projektet ska bygga på en anda av öppenhet, tillit och respekt mellan alla inblandade.

Det viktiga är att uppmärksamma felkällor och fel och att åtgärda dem.Några syndabockar finns inte och ska inte sökas.Den som inte gör fel gör troligen inget annat heller.Projektets mål är ”bättre och billigare”. Det ekonomiska utfallet ingår i

partneringavtalets incitamentskonstruktion.

FokuseringFokusering innebär att alla inblandade har fokus på frågan. Ett sådant fokus skapas genom att frågan diskuteras och redovisas, som en fast punkt på alla regelbundna möten, som t.ex. arbetsplatsträffar för byggets personal och byggmöten.

MetoderMetoder är de arbetsinsatser, som görs med avsikt att minska kostnaden för uppkomna fel.

Detta uppnås genom att dels tänka efter före och att göra rätt från bör-jan och dels genom att lära av gjorda fel och inte göra om dem.

I denna ”verktygslåda” är NCCs rutin med arbetsberedningar en av-görande framgångsfaktor.

UppföljningChalmers i Göteborg forskar sedan tidigare i detta ämne och Boverket har visat intresse av att följa resultatet av vårt (Signalisten) arbete då det förhoppningsvis kan visa vägen för andra byggprojekt. Boverket kommer därför att betala Chalmers för att göra en uppföljning och utvärdering.

Det är vi själva, som ska klara detta. Forskarna har inte svaren utan ska bara följa upp hur vi lyckas. Vi hoppas att vi under projektets gång kom-mer att få delrapporter, som vi kan ha nytta av.

Lyckas vi bra är det vårt arbetssätt, som är ett av svaren på hur man ska minska uppkomna fel i byggprocessen.

Bilaga � Projektet fel i byggprocessen – PM från Signalistens vd

80 Kv. Krönet

För att såväl vi själva som forskarna ska kunna följa projektet är det viktigt att vårt arbete dokumenteras. För överskådlighetens skull behöver vi en enkel, sammanfattande ”fellista”.

Efter behov får sedan varje fel dokumenteras mer ingående, som till exempel redan sker i arbetsberedningsdokumenten.

ATT GÖRA1 Rapportera dagligen på ”fel-listan” Byggledn.2 Fortsätt med arbetsberedningar Byggledn.� Finn, förebygg och följ upp andra felkällor Byggledn. & projektledn.� Dokumentera tillämpade metoder Lars N � Dokumentera fel i erforderlig omfattning Byggledn. & projektledn.6 Ta upp som fast punkt på varje arbetsplatsmöte Byggledn.7 Lotta ut premie bland månadens felfinnare Byggledn.8 Ta upp som fast punkt på varje byggmöten Lars N9 Rapportera till styrgruppen Lars N10 Redovisa delrapporter Chalmers

Ovanstående tabell för feldokumentation distribuerades i samband med att Signalistens vd skickade ut ett PM med texten på föregående sida inför möte 2005-01-12.


Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation

1. Entreprenadchef förklarade syfte och mål med mötet: att göra en omstart med det s.k. felprojektet via delvis ändrat fokus, att diskutera fram möjliga arbetssätt som reducerar felkostnader i projektet Krönet samt att diskutera fram utformning av en handlingsplan för införandet av de nya arbetssätten.

2. Entreprenadchef redogjorde för historiken i ”felprojektet” och vad som hittills åstadkommits. Konstaterades att tidigare åtgärder inte till fullo legat i linje med felprojektets syfte. Att ex.vis enbart notera upp-komna fel stöder inte syftet och är heller inte vår huvuduppgift, enl. nedan.

Syfte med felprojektet enl. Boverkets beslut:”…finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter.”

Projektgenomförandet enl. Boverkets beslut:Process 1: Identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden. (Ansvarig: Krönet-org.)

Process 2: Följ upp tillämpade åtgärder och metoder, samt värdera effekten av var och en. (Ansvarig: Chalmers-forskarna).

Därför beslöts att brainstormingen skulle utgå från ovanstående grund-satser.3. Vidare konstaterades att vi idag på alla NCC-projekt tillämpar vårt

ISOcertifierade kvalitetssystem, där ett antal rutiner och arbetssätt förebygger och omhändertar fel. Exempel på detta är projekterings-anvisningar, arbetsberedningar, startmöten, kontrollprogram och egen förbesiktning. Detta är NCCs normala kvalitetsarbete. Felprojektet

Bilaga 6 Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation – protokoll

82 Kv. Krönet

måste därför för vår del innebära, att det är från vår förmodligen rela-tivt ”höga nivå” på kvalitetsarbetet som vi ska finna ytterligare genom-förbara åtgärder som sänker felkostnaden.

4. Brainstorming genomfördes kring följande två frågor: 1. Vilka åtgärder skulle vi kunna genomföra på Krönet för att gå ett

steg längre än vad som gäller för kvalitetsarbetet i ett normalt NCC-projekt?

2. Hur genomför vi våra förslag? – Handlingsplan: vem gör vad, tider, avstämning, uppföljning

Sammanfattning av brainstorming-resultaten:

1. Uppföljning av utförda arbetsberedningar genomförs.2. Provlägenhet nyttjas systematiskt som referens och information till samtliga aktörer.3. Produktionsuppföljning med yrkesarbetarna genomförs.4. Rutin införs vid ”vaktombyten” eller vid överlämnande till nästa yrkesgrupp. Inplastad checklista framtages.5. Regelbundna informationsmöten (1 gång/månad) hålls med yrkesarbetarna.6. ”Hopsvetsning”: Konferensresa med NCC-personal genomförs.

Handlingsplan: • Entreprenadingenjör upprättar handlingsplan (specifika åtgärder, tider, delaktiga personer, uppföljningssätt etc.). • Entreprenadingenjör är NCC-ansvarig och kontaktperson för vår del av felprojektet. • Starta uppföljning kostnader för kommande redovisning (se Boverkets beslut). • Informera, kommunicera ut budskapet.

5. Handlingsplanen blir sedan det instrument som används för att stämma av felprojektet vid byggmöten etc.

6. Övrigt som framkom under diskussionen: – Projekteringens kvalitet ej bra på en del håll. – Bättre beslutsordning krävs för ”Projektet AB”

Namn är ”översatta” till roll/funktion i ovanstående protokoll. Förf. anm.

8�Bilaga � – ”Krönet” – Veckorapport om fel – rapportblankett från Chalmers

Bilaga 7 Handlingsplan 0�0�08

8� Kv. Krönet

8�Bilaga 8 – Enkät om erfarenhetsåterföring

Varför tar ingen vara på mina erfarenheter?En enkät om erfarenhetsöverföringI denna bilaga redovisas svarsresultat för samtliga frågor i enkäten. För varje projekt har medelvärden beräknats för varje fråga. Medelvärdet har beräknats på ett sådant sätt att fem huvudgrupper av aktörer har fått lika stor vikt, nämligen beställare, projektörer, byggentreprenörers tjänstemän, byggentreprenörers yrkesarbetare samt övriga entreprenörer. För varje fråga redovisas det högsta värdet, medelvärdet av samtliga medverkande projekt, det lägsta värdet, samt värdet för ert projekt.

Observera att resultaten styrs av en rad olika förutsättningar, men många av dessa kan ni påverka.

Bilaga 8 Enkät om erfarenhetsåterföring

86 Kv. Krönet

Tre byggstenar för lärandeLärande syftar här på byggprojektorganisationens förmåga att skapa ny kunskap i projekten, att inhämta och överföra vunnen kunskap och er-farenhet mellan projekt samt att identifera existerande hinder för dessa processer och övervinna dessa.

Byggstenar för lärande Högst Medel Lägst DittFörmåga att skapa kunskap 6� �8 �0 �8Förmåga att sprida kunskap 67 �6 �6 6�Förmåga att identifiera och övervinna hinder 61 �1 �0 �8

Fyra grundpelare för lärandeLärandet styrs i hög grad av ett antal förutsättningar som är relaterade till organisationen, varav fyra sådana grundpelare har studerats.

Grundpelare för lärande Högst Medel Lägst DittLedarskap 72 �7 �0 �6Normer och värderingar 7� 66 �� 68Belöning och uppskattning 6� �1 �8 �8Kommunikation och organisation 79 61 �6 ��

Så här har vi gjortHär har ett index beräknats för varje byggsten och varje grundpelare där 100 är max och 0 är min. För varje byggsten och grundpelare redovisas det högsta respektive det lägsta index som ett projekt erhöll, samt medel-värdet för samtliga medverkande projekt.

B1: Projektets förutsättningar 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

Jag anser att... Högst Medel Lägst Ert (1) ...byggnaden/anläggningen är tekniskt sett mycket komplicerad �,96 �,7� 2,2� �,� (2) ...det är mycket gott om tid i projektet �,7� �,28 1,80 �,9 (�) ...projektet är mycket kostnadspressat �,8� �,�9 �,01 �,2 (�) ...projektets organisation är mycket tydlig 6,08 �,2� �,8� �,1 (�) ...målen med projektet är mycket tydliga 6,�� ,�9 �,26 �,6 (6) ...beställaren framför sina krav mycket tydligt 6,19 �,97 �,78 �,2 (7) ...projektledningen är mycket duktig 6,�1 �,17 �,92 �,� (8) ...brukaren/användaren har mycket stort inflytande på vårt arbete 6,21 �,90 �,79 �,7 (9) ...samordningsbehovet är mycket stort 6,7� �,�7 �,79 �,6(10) ...det uppstår många intressekonflikter �,20 �,7� 2,�2 �,�(11) ...det är många ändringar i projektet 6,�6 �,�� 2,�� ,7(12) ...arbetet flyter mycket väl 6,6� �,11 2,88 �,2(1�) Projektet har mycket hög prioritet för mitt företag 6,7� �,�2 2,7� 6,�

87Bilaga 8 – Enkät om erfarenhetsåterföring

B2: Personliga förutsättningar 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

Jag anser att... Högst Medel Lägst Ert(1�) ...mitt arbete är mycket stressigt �,�2 �,61 �,�7 �,7(1�) ...kraven på mig är mycket höga �,90 �,2� �,�2 �,�(16) ...det finns tillräckligt med tid för eftertanke �,1� �,7� 2,�6 �,1(17) Jag har mycket stor erfarenhet av den här typen av projekt 6,1� �,8� �,�0 �,�(18) Projektet har mycket hög prioritet för mig 6,�8 �,�� ,�2 6,�(19) Jag lägger ner mycket mer tid på projektet än vad jag förväntade mig

�,�8 �,20 2,86 �,8

(20) Jag känner att min chef i projektet uppskattar mitt arbete mycket 6,2� �,20 �,86 �,1

Så här har vi gjortPå de följande sidorna redovisas resultat för varje fråga. För jämförelse redovisas också det högsta och det lägsta värdet för enskilt projekt i stu-dien, samt medelvärde för samtliga medverkande projekt. En sjugradig skala har använts där 7 innebär att den svarande håller med om påståendet helt och hållet, medan 1 innebär att den svarande inte alls håller med om påståendet. När värdet för ett projekt har räknats fram har först medelvär-den beräknats för var och en av fem huvudgrupper av aktörer (beställare, projektörer, byggentreprenörens tjänstemän, byggentreprenörens yrkesar-betare, underentreprenörer). Därefter har medelvärde beräknats för dessa fem grupper.

B3: Skapa nya arbetssätt 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

I detta projektet... Högst Medel Lägst Ert(21) ...söker vi ständigt nya idéer �,�1 �,2� �,09 �,0(22) ...testar vi ständigt nya arbetsmetoder �,�� ,68 2,�6 �,0(2�) ...använder vi många nya material �,21 �,1� 1,98 2,�(2�) ...använder vi många nya tekniska lösningar �,6� �,�� 2,�� ,0(2�) ...uppmuntras vi hela tiden att skaffa nya kunskaper �,0� �,90 2,82 �,2(26) ...har vi noga studerat hur man har genomfört särskilda arbetsmoment i andra projekt

�,21 �,7� 1,68 �,�

(27) ...försöker vi hela tiden förbättra vårt arbete 6,2� �,�6 �,11 6,1(28) Jag går ofta på kurs �,2� 2,8� 1,76 2,�(29) Jag läser facktidsskrifter varje månad 6,0� �,�6 �,�8 �,1(�0) Jag experimenterar ofta i mitt arbete �,8� �,7� 2,0� 2,8(�1) Jag har diskuterat problem med många arbetskamrater, som arbetar i andra projekt

�,�9 �,28 2,86 �,0

88 Kv. Krönet

B4: Sprida nya arbetssätt 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

Jag anser att... Högst Medel Lägst Ert(32) ...det finns mycket kunskap hos andra yrkesgrupper som vi kan lära oss av

6,07 �,17 �,29 �,9

(33) ...det finns mycket kunskap i andra projekt som vi kan lära oss av 6,�6 �,�1 �,6� 6,�(��) ...de nya idéer som vi testar i detta projekt fungerar bra �,61 �,66 �,�� ,8(��) ...vi tar vara på många goda erfarenheter och använder dom igen 6,22 �,2� �,�7 �,9(�6) ...många kollegor har tagit vara på de goda erfarenheter som jag har gjort i detta projektet

�,22 �,78 2,8� �,�

(�7) ...det är lätt att sprida nya idéer till vårt huvudkontor �,12 �,70 2,11 �,7(�8) ...det är lätt att sprida nya idéer till arbetskamrater i andra projekt �,�6 �,�1 �,�0 �,2(�9) ...det är lätt att få andra yrkesgrupper att prova idéer som jag har �,1� �,�� 2,�8 2,6Jag deltar ofta...(�0) ...i möten där människor från andra projekt deltar �,0� �,82 2,8� �,1(�1) ...i möten på detta projektet där andra yrkesgrupper deltar �,27 �,26 2,27 �,�(�2) Jag får mycket feedback i detta projektet �,28 �,02 �,2� �,1(��) Jag lär mig mycket av mina närmaste arbetskamrater i detta projektet

6,17 �,�� ,2� �,9

(��) Jag lär mig mycket av andra yrkesgrupper i detta projektet �,�8 �,98 2,62 �,�(��) Här har jag skaffat många nya erfarenheter som jag kan använda i andra projekt

�,79 �,6� �,00 �,0

(�6) Jag samarbetar ofta med nya kollegor �,72 �,70 �,61 �,�

B5: Hinder för lärande 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

I detta projektet... Högst Medel Lägst Ert(47) ...finns det stor anledning till att prova nya metoder och idéer �,�1 �,17 �,0� �,0(48) ...finns det bra metoder för att överföra kunskap och erfarenheter mellan yrkesgrupperna

�,78 �,72 2,�� ,�

(�9) ...har de som jag arbetar med precis samma synsätt och samma erfarenheter som jag har

�,2� �,92 2,77 �,1

(�0) ...har jag förändrat mitt sätt att arbeta �,2� �,26 2,28 �,8(�1) Om det uppstår problem i projektet gör vi alltid ordentliga analyser innan vi åtgärdar problemet

�,61 �,�6 �,10 �,0

(�2) Alla problem som vi har haft i detta projektet har jag varit med om förut

�,88 �,�� 2,�7 �,0

(��) Jag säger alltid till om jag ser att någon gör fel eller använder olämplig metod

6,�8 �,22 �,8� 6,1

(��) De nya arbetssätt som vi använder här ger bättre slutresultat �,28 �,16 �,2� �,1(��) Vårt ledningssystem innehåller mycket relevant information �,�8 �,2� 2,98 �,6(�6) Jag har besökt andra projekt under detta projektets gång �,79 �,18 �,1� �,7

89Bilaga 8 – Enkät om erfarenhetsåterföring

B6: Ledarskap Min ledare i projektet... Högst Medel Lägst Ert(�7) ...ger mig och mina arbetskamrater tillräckligt stöd i arbetet 6,01 �,92 �,68 �,�(�8) ...uppmuntrar mig och mina arbetskamrater att utbyta idéer och erfarenheter

�,77 �,6� �,60 �,0

(�9) ...uppmuntrar mig och mina arbetskamrater att prova nya arbetsmetoder, nya material och nya tekniska lösningar

�,�0 �,�� ,10 �,�

(60) ...får mig att fokusera på mina arbetsuppgifter �,7� �,71 �,72 �,7(61) ...kontrollerar ofta mitt arbete �,�1 �,�1 2,2� �,�(62) ...är mycket öppen för idéer från personer i andra projekt �,�� ,69 �,82 �,7(6�) ...arrangerar ofta sociala aktiviteter där många personer från projektet är med

�,7� �,28 1,90 2,8

(6�) Jag har mycket stort förtroende för min ledare 6,�8 �,29 �,8� �,6

B7: Normer och värderingar 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

I detta projektet... Högst Medel Lägst Ert(6�) ...kan jag alltid jobba som jag vill �,69 �,89 �,72 �,9(66) ...kan jag alltid diskutera problem och idéer öppet 6,60 �,9� �,97 6,1(67) ...tar min chef alltid hänsyn till mina idéer 6,02 �,22 �,0� �,2(68) ...välkomnas utredningar av alternativa lösningar 6,16 �,2� �,06 �,2(69) ...försöker vi alltid hitta alternativa arbetssätt �,67 �,7� �,7� �,8(70) ...följer jag alltid våra gemensamma rutiner 6,10 �,98 �,�� ,6(71) ...är människor mycket viktiga, det är inte bara projektet som räknas

6,10 �,�6 �,�8 6,�

(72) ...betonar min chef min kompetensutveckling �,9� �,00 �,01 2,9(7�) ...stöttas misslyckanden som sker när nya idéer testas �,�� ,�� ,60 �,9(7�) ...uppmuntras vi att ta stor hänsyn till alla andra yrkesgrupper �,7� �,78 �,86 �,8

B8: Uppskattning och belöning 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

I detta projektet Högst Medel Lägst Ert(7�) ...belönas alltid nya idéer �,72 �,67 2,71 �,7(76) ...belönas jag alltid om jag gör något bra �,78 �,61 2,�� ,�(77) ...”bestraffas” jag alltid om jag gör fel �,�� 2,�� 1,62 2,�(78) ...uppskattas det alltid när jag berättar om misstag som jag gjort �,�2 �,�9 �,�2 �,1(79) ...uppskattas det alltid om vi samarbetar över företagets gränser �,7� �,71 �,68 �,7

90 Kv. Krönet

B9: Organisation och kommunikation 7 = Håller med helt och hållet1 = Håller inte alls med

I detta projektet... Högst Medel Lägst Ert(80) ...har jag fått all information som jag behövt 6,16 �,91 �,7� �,�(81) ...har jag alltid fått snabba svar på mina frågor �,8� �,�7 2,81 �,1(82) ...tycker jag att organisationen är mycket flexibel 6,�2 �,88 �,�8 �,�(8�) ...får jag tillräcklig information från tidigare faser �,77 �,�� ,�� ,9(8�) ...får jag en god överblick över hela projektet 6,17 �,17 �,87 �,0(8�) ...träffar jag ofta arbetskamraterna efter arbetet �,8� 2,�6 1,�6 1,�(86) ...har jag ofta inflytande på beslut som rör mina arbetsuppgifter 6,28 �,28 �,�0 6,1(87) ...har jag kunnat ta direktkontakt med alla i projektet 6,�2 �,�� ,�2 �,9(88) ...har kommunikationen varit hårt styrd �,�7 �,16 1,97 �,2

91Bilaga 9 – Anteckningar från avslutande workshop

Spontana synpunkter på öppen ekonomi i projektet• Administrativa system krångligt.• Hur har projektet gått ekonomiskt för respektive part.• Den öppna ekonomin har fokuserats på riktkostnaden och inte på hela

projektet. Ekonomin har varit öppen och när uppgifter har efterfrågats har de

kommit.• Slutkostnadsprognoserna har tyvärr gett trygghet först under projektets

slutskeden. Detta har då inte bidragit som projekteringsunderlag.• NCCs risk- och möjlighetsanalys har inte kommit hela projektet till

del.

Spontana synpunkter hur projektet har upplevts• Öppen dialog som fungerat, När vi kört fast har vi tillsammans löst

problemen.• Ett givande och ett tagande!• Ej full kontinuitet och under viss tid otydlighet i organisationen.• Stolthet!• Gemensamma mål och en bra produkt!• Väl hetsiga diskussioner!• Vi har brunnit för projektet och hållit de övergripande målen!• Ett av mina bästa projekt!• Otydlighet i beslutsordning under en fas.• Roligt, engagerad beställare.• Projektet följs upp under tiden vilket aldrig görs annars!• Infasning av ny personal har verkat lite bristfällig.• Kul att arbeta i projekt med externt intresse!• Kul projekt.• Slippa ÄTA-tjafs!

Bilaga 9 Anteckningar från avslutande workshop

92 Kv. Krönet

• Problem löses tillsammans.• Strävan åt samma håll, nöjda brukare!• Ingen överlappning vid organisationsförändring.• Osäker organisation, kör lätt i gamla hjulspår dock gick projektet mot

ett bra avslut med ett bra resultat som man kan vara stolt över.• Produktionsmässigt liknar ett traditionellt projekt, Husen blev fina!• Om inköp kommit med tidigare hade vi kunnat göra mycket mer!• Spännande sätt att jobba ”tätt!”• Man tar omedvetet ett ökat ansvar som byggare.• Alla har dragit åt samma håll och även förvaltningens önskemål har

åtföljts!• Nyckeln har nog varit god kommunikation!

Hur hade vi velat göra projektet idag?• Alla nyckelpersoner med tidigt (ex. inköp).• Beredskap för personalbyten (för över känslan….).• Tydliggöra rollerna tidigt, klargöra ansvar och befogenheter.• Projektets administrativa rutiner fastställs och överenskommes tidigt.

Fastslagen kontoplan som sedermera ändrades (ex. ekonomisk uppfölj-ning, distributionslistor, mallar, m.m.) bättre att ta kostnaden tidigt!

• Arbetsbereda och deltaga även för installatörerna inte ”bara” byggfrågor.

• Rutiner för information till alla berörda.• Fler och bättre programdiskussioner i tidiga skeden. Ex. tillval ytskikt,

garage, skärmtak kunde ha utgjorts av separata miniworkshops!• Rutiner för introduktion och information till nya personer i projektet.

1:a workshopen så färdigbemannad som möjligt!• En partner ska vara delaktig i hela processen t.ex. deltagande på bygg-

möten (i detta fall endast arkitekt).• Tydliggöra beslutsordningarna och följa uppställda beslutsgångar.• När ett beslut ändras ska tydligt alla berörda informeras.• Enligt NCCs tekniska plattform i möjligaste mån.• Lättillgängligt pedagogiskt ekonomiredovisningssystem.• Ta bort en beslutsnivå i organisationen.• Bättre informationsöverföring vid byte av personer i organisationen.• Föra över samarbetsformerna vid organisationsbyte.• Beslut om tillval och typrumsa tidigare.• Tätare platsbesök (större delaktighet av arkitekten).• Tydliggöra rollerna tidigare, tidigare klarlägga ansvar och

befogenheter.• Bra med provlägenhet!

9�Bilaga 9 – Anteckningar från avslutande workshop

Brister i projektet!• För få programdiskussioner i tidiga skeden.• Otillräckliga arbetsberedningar i vissa moment.• Oklara roller och organisationen!• Brister i redovisningssystemet.• NCC bundenhet i avtal (avtal med vissa leverantörer).• Vissa nyckelpersoner kom in för sent!• Besiktningsförfarandet Total/general?• För få programsamråd.• Brist i informationsöverföring (lagandan) till nya i projektet.• För lite återkoppling.• För knapphändig ekonomisk redovisning.• Fler kulörer på fönsterbleck och plåtdetaljer.• Elnischdörrar i fel kulör.• Långa trappan från källare bröt brandcell.• Sättningsproblem vid vägen.• Måttligt partneringsamarbete vid installationsprojekteringen• Inledningsvis fanns en viss ”misstänksamhet” (Beslutsordning).• Oklara roller under projekteringen.• Uppföljning och information kunde varit bättre.

Skillnad mot Generalentreprenad• Sluppit ÄTA-lista, färre ÄTA samt åtföljande diskussioner.• Sluppit ÄTA-tjafset!• Lägre extrakostnader.• Lättare att göra ändringar.• Ökat ansvar delaktighet och engagemang i hela processen.• Gemensam upphandling.• Ökad beställarkompetens (gäller i och för sig alla!).• Troligen billigare och bättre hus.• Ärligare och öppnare.• Gemensamma lösningar både gällande lösningar och tider.• Möjligheter till alternativa lösningar vid upphandlingar.• Rätt fokus.• Lättare för byggherre att få gehör för programändringar.• Bra arbetsklimat VI! inte vi/dem!• Att kunna påverka tidplanen ger bättre kvalitet ex. projekteringstid,

uttorkning.• Byggherren förväntade sig färre besiktningsanmärkningar (processfel?

åtgärdade punkter ströks ej).• Lärande process!• Större samspel (parterna drar åt samma håll!).• Otydligare roller!

9� Kv. Krönet

Vad ifrån projektet upplevs som bestående i form av ekonomi, kvalitet, upplevelse?• Närheten (kommer nära varandra som individer och lär av varandra).• Större insikt och respekt för varandras roller och kompetenser.• Ökad delaktighet i projektet för de flesta.• Slutprodukten mycket bra.• Workshop och partnering.• Personerna!• Slutprodukten!• Partneringen!• Visionen blev verklighet (sanden blev till guld…).• Vara med om att skapa något NYTT!• En bra samarbetsform.• Personrelationer, en ökad förståelse för varandras funktioner – Trygghet!• Fina hus! Jätterolig erfarenhet, att utveckla och bygga vidare på…• Något att stolt visa barnbarnen!• Partnering, bra samarbetsform!• Erhållit något fint på en skräpig tomt!• Människorna – rollerna.

9�Bilaga 10 – Boendeenkät

BoendeenkätDet har nu gått snart ett år sedan huset Du bor i blev klart och i samband med det skickade vi ut en enkät med frågor runt inflyttningen. Vi vill nu göra en uppföljning för att se hur Ditt boende svarar mot Dina behov och önskemål. Resultatet kommer att ligga till grund för hur vi planerar kommande nybyggen och för hur vi ska utveckla vår förvaltning.

På baksidan av detta brev finns också ett antal frågor från ett byggforskningsprojekt, som pågår med Ditt hus, som undersökningsobjekt.

Som tack för Din medverkan ger vi Dig 2 st. biobiljetter. Skickar Du in enkäten med ifyllt namn och adress får Du biljetterna på med posten och vill Du vara anonym kan du lämna in enkäten på Distriktskontoret och sedan få biljetterna därifrån.

Vi är tacksamma för Ditt svar senast den 6 november.

Ev. egna kommentarer kan Du skriva på en lös lapp och lägga i kuvertet tillsammans med enkätsvaret.

Med vänliga hälsningar

Tomas LinderstålVD

Bilaga 10 Boendeenkät

96 Kv. Krönet

...................................................................................................................... Mitt namn (frivillig uppgift – texta tack!)

...................................................................................................................... Min adress

Bedöm varje påstående på en skala från 1 till 5, där 1 betyder att Du inte håller med alls och där 5 betyder att Du håller med fullständigt. Ringa in Ditt svar.Jag är totalt sett nöjd med lägenhetens funktion och kvalité 1 2 3 4 5Lägenhetens förvaringsmöjligheter fungerar bra för mina behov. 1 2 3 4 5Det är bra ljudisolering mellan lägenheterna 1 2 3 4 5Entrén och trapphuset är rent och snyggt 1 2 3 4 5Den elektroniska anslagstavlan i entrén är lätt att använda 1 2 3 4 5Det är helt OK att postfacken finns i entrén 1 2 3 4 5Det är helt OK att bära ut soporna till behållaren vid gatan 1 2 3 4 5Det är bättre med de låsbrickor vi har istället för vanliga nycklar 1 2 3 4 5Miljöstugan för källsortering fungerar bra 1 2 3 4 5Jag har stor nytta av den gemensamma tvättstugan 1 2 3 4 5Bokningssystemet för tvättstugan är bra och lätt att använda 1 2 3 4 5Det finns för få platser för cykeluppställning/cykelförvaring 1 2 3 4 5Signalisten hjälper mig på ett bra sätt med de problem jag anmäler 1 2 3 4 5

IntroduktionUnder de senaste åren har det pågått en diskussion om kvaliteten på det som byggsektorn producerar. Även byggkostnaderna har varit i fokus. Debatten har inte bara förts inom branschen utan även i allmän press och media. I samband med genomförandet av projekt

Kv. Krönet har en studie genomförts med fokus på dessa frågor där kvalitet och kostnader studerats. Studien genomfördes av forskare från Chalmers tekniska högskola med stöd från Boverkets Byggkostnads-forum. En uppföljande del av denna studie är en uppföljning också av de boendes synpunkter. Därför kompletteras Signalistens enkät avseende Kv. Krönet med nedanstående frågor.

97Bilaga 10 – Boendeenkät

Har Du några frågor kring dessa frågor eller själva huvudstudien är Du välkommen att kontakta Tekn.dr Göran Lindahl vid Chalmers tekniska högskola på nedanstående adress.

FrågorEftersom projektet handlar om vilket resultatet blivit av själva det hant-verksmässiga byggnadsarbetet ber vi Dig här tänka efter vad av det Du upplever som bra eller mindre bra i Ditt boende, som Du tror har orsakats av att man gjort ett bra eller mindre bra arbete när huset byggdes. Dina synpunkter på hur Signalistens förvaltning fungerar och om huset är bra planerat eller inte har Du redan lämnat på andra sidan av enkätformuläret.

Bedöm varje fråga på en skala från 1 till 5 där 1 innebär att du inte håller med alls och där 5 betyder att du håller med fullständigt. Ringa in ditt svar.1. Utförandet av byggnadsarbetena är vad jag förväntat mig 1 2 3 4 52. Utförandet av byggnadsarbetena sammantaget är av hög kvalitet 1 2 3 4 53. Utförandet av enskilda detaljer är inte bra 1 2 3 4 54. Utförandet av byggnadsarbetena påverkar min användning 1 2 3 4 55. Utförandet av byggnadsarbetena försvårar min användning 1 2 3 4 56. Utförandet av byggnadsarbetena är bättre än jag tror/vet förekommer i andra nybyggen 1 2 3 4 5

IntervjuerI samband med genomförandet av denna enkät önskar forskare från stu-dien av Kv. Krönet också att intervjua någon eller några av dem som bor i de byggnader som uppförts. Dessa intervjuer tar 40–60 minuter. Skulle Du vara intresserad av att delta i detta kan Du kontakta Tekn.dr. Göran Lindahl på nedanstående adress.

Alla intervjusvar behandlas konfidentiellt och resultaten av enkätfrågor kommer att presenteras i den rapport som skrivs om projektet Kv. Krönet.

KontaktuppgiftGöran LindahlByggnadsekonomiChalmers tekniska högskola412 96 Göteborg

031-772 54 950705-70 60 [email protected]

98 Kv. Krönet

99Bilaga 11 – Svar boendeenkät

Svarsfrekvens �7 AV �9 = 6� % varav � anonyma svar Medelpoäng

Instämmer helt eller nästan helt �–� poäng � poäng

Instämmer inte alls eller nästan inte alls 1–2 poäng

AJag är totalt sett nöjd med lägenhetens funktion och kvalité �,8 68 % 2� % 8 %

BLägenhetens förvaringsmöjligheter fungerar bra för mina behov. 2,7 2� % �0 % �6 %

CDet är bra ljudisolering mellan lägenheterna �,� 87 % 8 % � %

DEntrén och trapphuset är rent och snyggt �,2 81 % 16 % � %

EDen elektroniska anslagstavlan i entrén är lätt att använda �,� �7 % 22 % 22 %

FDet är helt OK att postfacken finns i entrén �,6 92 % � % � %

GDet är helt OK att bära ut soporna till behållaren vid gatan �,� 87 % 8 % � %

HDet är bättre med de låsbrickor vi har istället för vanliga nycklar �,6 9� % � % 0 %

IMiljöstugan för källsortering fungerar bra �,� 87 % 8 % � %

KJag har stor nytta av den gemensamma tvättstugan �,� 79 % � % 1� %

LBokningssystemet för tvättstugan är bra och lätt att använda �,� 76 % 16 % � %

MDet finns för få platser för cykeluppställning/cykelförvaring �,9 6� % 16 % 16 %

NSignalisten hjälper mig på ett bra sätt med de problem jag anmäler �,9 71 % 1� % 16 %

1Utförandet av byggnadsarbetena är vad jag förväntat mig �,6 �9 % �0 % 11 %

2Utförandet av byggnadsarbetena är sammantaget av hög kvalitet �,9 6� % 27 % 8 %

�Utförandet av enskilda detaljer är inte bra �,� �� % 2� % 22 %

�Utförandet av byggnadsarbetena påverkar min användning 2,� 16 % 26 % �8 %

�Utförandet av byggnadsarbetena försvårar min användning 1,9 11 % 1� % 7� %

6

Utförandet av byggnadsarbetena är bättre än vad jag tror/vet förekommer i andra nybyggen �,1 27 % �9 % 1� %

Bilaga 11 Svar boendeenkät

100 Kv. Krönet

Box 534, 371 23 KarlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00Webbplats: www.boverket.se

Boverket

Korta fakta om Boverkets ByggkostnadsforumEn av de hetaste frågorna inom bygg- och bostadssektorn har under det senaste året varit de uppskruvade priserna på tomtmark, bygg-entreprenader och byggmaterial, främst i tillväxtregionerna. För att bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren-heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.

Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitetoch lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera somkunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter ochbyggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap ombyggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan byggabilligt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden.

Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronorårligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt sökerfå ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.

Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning avgoda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsidawww.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsidawww.boverket.se.

Kv. Krönet - Boverketav bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att...

Documents

Transcript of Kv. Krönet - Boverketav bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att...