KRÖNIKAN - KEF · är sparsam och att det saknas en motsvarighet till RKR:s rekommen-dationer....

e onom

EffEktivsjukvårdJämförelser vässar vården

skärp intErnarEdovisningEnSchabloner kan kosta pengar

KRÖNIKAN

kommunal

på tu man hand

Jan Malmberg och Karin Höljfors om livet som ekonomichef

KRÖNIKAN Catarina Dahllöf: Glöm inte helheten!

Medlemstidning för Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

#1 2011

Clarry blåser

i pipan. 23

8

Redovisa kostnadsriktigt 8Det är dags att skärpa internredovisningen. Att använda schablonmodeller kan kosta pengar i exempelvis för höga friskolebidrag.

Öppna jämförelser visar vägen 10Det talas om ett ”nytt tänk” i svensk sjukvård. Öppna jämförelser driver upp effektivitet och kvalitet, men dras med metodbrister.

På tu man hand 16Lika, men ändå olika. Karin Höljfors, Eksjö kommun, och Jan Malmberg, Uppsala kommun, samtalar om livet som ekonomichef.

Hälsans väg till jobbet 23På Region Halland håller Petra Lundgren koll på EUprojekt. Vägen till jobbet gick via intresset för hälsa och friskvård.

Aktuellt i Kommunal Ekonomi

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Staffan MobergRevisionskontoret, 105 35 Stockholm08-508 29 [email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: Stefan Bohlin Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2010ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.Utges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

4 Ordförande. Staffan Moberg om utvecklandet av sjukvården.

9 Sjukvård. Fusket inom vården ska stoppas av landstinget i Stockholm.

12 Effektivitet. Allt är inte lean som slimmar och evidensen är omstridd.

19 Korruption. Dags att ta mutor på allvar, tycker Nils-Eric Schultz.

20 Juridik. Kommunalt självstyre – eller mera av kommunalt självsvåld?

22 Debatt. Håll hårt på principerna!

24 Forskarsidorna. I huvudet på en nyfiken praktiker.

30 Krönikan. Vi måste se helheten, skriver Catarina Dahllöf.

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 12 april.

INNEHÅLL

Clarry blåser

i pipan. 23

Gå in på KEF:s hemsida!Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

23

16

10

LEdarEsjukvård under lupp

REKORD FÖR KEFn Det är dags att notera för all time high för KEF. Vid årsskiftet var antalet medlemmar 3 427, det högsta någonsin. Men föreningen skulle kunna vara ännu större, bara potentialen i kommunerna är över 3 900, enligt kansliet. Det finns kommuner som helt saknar medlemmar. Strängnäs och Vimmerby är några som överraskar med att helt sakna KEFare.

De flesta medlemmar är kommunanställda, 73 procent. Drygt

13 procent jobbar i landsting. Medlem

marna är aktiva, över hälften av medlemmarna har varit på någon aktivitet (KOMMEK och Finansdagarna oräknat).

Numera är det dessutom

kvinnlig majoritet i förening med

stabila 60 procent.

I DEBATTENn Året har börjat med idel bekanta på Dagens samhälles debattsidor. Först var det Anders Haglund som ifrågasatte balanskravet med hänvisning till att det driver fram kreativ bokföring och ytliga analyser. Sedan kom Malmös ekonomidirektör JanÅke Troedsson som ville värna om de redovisningsprinciper han ansåg hotas av både nya lager och svårlösta budgetfrågor. Hans debattinlägg kan du läsa på sidan 22.

TIll sIsT … n … skulle vi egentligen haft en intervju med vår kommunminister Peter Norman i det här numret. Men när intervjutid skulle bokas fick vi ett litet oväntat besked: ministern behövde några veckor på sig för att läsa in sig på ämnet. Men, hav tålamod! Så snart ministern klarat vårt kluriga kommunalekonomiquiz smäller vi igång…

FLITIGA. Hälften av medlemmarna var på någon aktivitet förra året.

Anders Haglund.

TROTS KRITIK om långa väntetider och allt för få vårdplatser får svensk sjukvård bra betyg i internationella jämförelser. Inte minst när det gäller medicinska resultat. Det gäller såväl tillgång till vård som kvalitet, resultat och effektivitet. Det visar bland annat de jämförelser som SKL har gjort. Sverige har också förhållandevis låga kostnader för sjukvården, 9 procent av BNP mot exempelvis drygt 15 procent i USA. Kort sagt: svensk sjukvård står sig bra i internationell konku-rens. Det är framför allt två frågor som diskuteras. Det ökade trycket på sjukvården som genom en åldrande befolkning och med allt färre som arbetar leder till ökat vårdbehov och till färre som tar ansvar för vårdens finansiering. Den andra frågan rör sjukvårdens möjligheter genom utvecklingen av ny medicinsk teknologi. Sjukdomar som tidi-gare inte hade ett namn har idag en diagnos och en behandling. Läke-medel som igår inte existerade omsätter idag miljardbelopp. Frågorna hänger ihop och tas upp i Globaliseringsrådets nyligen publicerade rapport om svensk sjukvård, som en av de viktigaste förutsättning-arna för att klara vårdens framtida finansiering. Allt fler männis-kor kommer att kunna återgå till arbetet, hålla sig kvar längre på arbetsmarknaden och därmed via skattsedeln bidra till vårdens finansiering.

I DETTA nummer tittar vi närmare på den svenska sjukvården. I ett antal artiklar belyses inte minst jämförelser mellan landsting och sjukvårdskliniker och dess betydelse för planering och prioriteringar. Frågan ställs om rätt saker mäts och om förbättringar

som kan göras. Men vi tar också upp fusket bland privata vårdföretag där friserad besöksstatistik och ersätt-

ning för vård som inte utförs enbart i Stockholm läns landsting uppskattas till 50 miljoner kronor. Hur

stort fusket är i hela landet är det ingen som vet, men med samma proportioner som i Stockholm handlar det om hundratals miljoner kronor. Nu ska landstinget i Stockholm ta hjälp av medicinsk revisor och hoppas med det kunna stoppa fusket.

DET AbSOLuT viktigaste underlaget för de er-sättningar vi idag betalar ut till alternativa drifts-former är dock vår egen redovisning. De schablo-ner vi använder ligger till grund för storleken på utbetalningar och för beräkningar och jämförelser vid konkurrensutsättning. Och tyvärr är inte vår redovisning alldeles felfri. I detta nummer visas på några exempel där förbättringar är önskvärda och där det kan konstateras att vår interna re-dovisning är allför viktigt för att i fortsättnigen bara vara en intern angelägenhet.

STAFFAN MOBERG

Ordförande, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

grattis på 5-årsdagEn!

n För femte året i rad arrangeras Sjukvårdsekonomdagarna. Det kan man väl kalla en god tradition? Det går fortfarande att anmäla sig. Konferensen arrangeras den 2223 mars

i Stockholm.

Kolada Kommun- och landstingsdatabasenVälkommen till den nya kommun- och landstingsdatabasen med aktuella nyckeltal för kommuner och landsting.

www.kolada.se

Kommun- och landstingsdatabasen innehåller cirka 2 000 nyckeltal om verksamhet och förhållanden i landets alla kommuner och landsting, inom följande områden:

• Barn och utbildning• Befolkning• Ekonomi• Hälso- och sjukvård• Individ- och familjeomsorg

• Infrastruktur mm• Kultur och fritid• Omsorg om äldre och funktionshindrade• Regional utveckling• Personal

Hur har det gått och hur kommer det att gå? I Kolada kan du följa kommunernas och lands-tingens verksamheter från år till år. Med över 2 000 nyckeltal får du underlag för analyser och jämförelser.

det nya verktyget är snabbt, lättanvänt och har aktuella siffror. Tjänsten är kostnadsfri och ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. Kolada ersätter Kommundatabasen och Webor från 1 januari 2011.

www.kolada.seKostnadsfri och lättanvänd!

ww

w.d

earb

orn.

se

6 Kommunal Ekonomi #1 2011

KONJuNKTuR

Enmansut-redare Clas Olssons

uppdrag är att utreda hur kon-junkturkänslig kommunsektorn är, föreslå lämpliga regeländringar och lämna ett förslag på system för stabilisering.

– Vi ska inte lämna förslag som innebär oproportionerliga inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. ”Opropor-tionerliga” är nog ett viktigt ord i det här sammanhanget…, sade Olsson.

Utredningen genomförde under decem-ber en enkätundersökning bland landets ekonomichefer som bland annat tog fasta på hur sektorn reagerade på krissignalerna om sänkta skatteintäkter. Det visade sig ex-empelvis att en femtedel varslade personal,

en femtedel genomförde uppsägningar och en femtedel genomförde inga åtgärder alls.

bALANSKRAvETS EFFEKTIvITET är intressant för utredningen. Hur såg de svarande på balanskravet när det gäller den långsiktiga planeringen?

– Där tyckte en klar majoritet av de sva-rande att balanskravet ökat fokus på eko-nomin. Men vissa ansåg att långsiktigheten blivit sämre. Var tredje ansåg att inlås-ningseffekten bidrog till kortsiktigheten, berättade Clas Olsson.

ETT ANNAT RESuLTAT av enkäten var att varannan tyckte att medel för resul-tatutjämning borde avsättas när man nått de finansiella målen. Hur överskjutande medel skulle redovisas fanns det dock olika uppfattningar om.

– Det finns en poäng med att överskottet ska vara synligt. Kanske med en egen rad i bokslutets resultaträkning, sade han.

Till slut drog Clas Olsson några av de tänkbara verktyg som kan komma ifråga:

4 En central stabiliseringsfond med reg-ler för in/utbetalningar

4 Förändrat system för utbetalning av kommunalskatt

4 Konjunkturanpassade statsbidrag Men det fanns också andra möjliga verk-

tyg som lade över mer av initiativ och kon-troll på kommunerna själva:

4 Ändrade balanskravsregler4 Utbyggd resultaträkning med balans

kravsredovisning4 Lokala utjämningsfonder

I ARSENALEN FANNS också att ställa tydligare krav på den ekonomiska hus-hållningen och att ge kommunsektorn mer stabila planeringsförutsättningar. Arbetet fortsätter och innan den 15 september i år ska förslaget lämnas.

NyvAL I KOmmuN-SEKTORNn Kommunfullmäktige ges under vissa förutsättningar möjlighet att besluta om ett extra val mellan två ordinarie val. Genom ändringen ges kommuner och landsting ett nytt instrument för att finna lösningar på låsta politiska lägen, vilka har sin grund i oklara eller instabila majoritetsförhållanden som omöjliggör ett fungerande styre.

Bättre balans i kommunsektornUtredningen om hur man kan stabilisera kommunal verksamhet över en konjunkturcykel rullar på. Utredaren Clas Olsson besökte Ekonomichefsdagarna och gav färska siffror på hur ekonomerna ser på problemet.

Clas Olsson.

STORSLAm FÖR HALLAND n Det blev Region Halland som tog hem storkovan när regeringens stimulansbidrag Kömiljarden delades ut. Hela 326 kronor per invånare får halläningarna för sina korta väntetider. Sämst gick det för Landstinget Dalarna som bara fick 12 kronor.

För att få del av Kömiljarden under 2010 måste landstingen visa att minst 80 procent av patienterna fick vård inom 90 dagar. De landsting som kunde ge vård i rätt tid till 90 procent av patienterna fick ytterligare medel. I år blir det tuffare, då är tidsgränsen satt till 60 dagar.

FLyTTAD vALDAGn Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Detta för att möjliggöra förändringar av budgetprocessen som ger en ny regering bättre förutsättningar att påverka innehållet i sitt första budgetförslag.

Ny våRDmyNDIGHETn En ny myndighet, Myndigheten för vårdanalys (MYVA) har inrättats. Myndigheten har till uppgift att ur ett patient, brukar, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso och sjukvård, tandvård samt gränssnittet mellan vård och omsorg.

BILD

: Sjö

BO K

OM

MU

N

TEXT THOMAS PETTERSSON

Kommunal Ekonomi #1 2011 7Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Njut av vintern.Vi sköter om vägarna.

Svevia sköter sedan många år vinterunderhållet på en stor del av det statliga vägnätet. Vår erfarenhet och expertis har också gett oss förtroende hos ett stort antal kommuner. Vi tar helhetsansvar för vinter-underhållet: vi planerar, handlar upp och utför, dygnet runt. Väglaget och väderutvecklingen följer vi minut för minut i våra övervakningscentraler så att vi kan rycka ut precis när det behövs, dag som natt. Det kan vi göra i din kommun också. Upptäck mer på svevia.se

3010236-2tg_Svevia_Snorojning_210x297.indd 1 10-01-21 15.48.39


Problemet är att lagregleringen är sparsam och att det saknas en motsvarighet till RKR:s rekommen-

dationer. Kunskapen om hur kommunerna redovisar internt är bristfällig, anser Ola Eriksson på KEF:s kansli.

– Det vi bestämt vet är att vi gör fel. Och att det blir både ekonomiska och pe-dagogiska konsekvenser av det, säger han och bjuder på några illustrativa exempel.

DET mEST KOSTbARA exemplet är hur kommunen låter den lägre arbetsgivar-avgiften för ungdomar under 26 (15,49

procent) och äldre över 65 (10,21 procent) slå igenom i internredovisningen. Många, kanske uppåt varannan kommun, beräk-nar lönesumman på den gängse, högre, arbetsgivargiften (31,42 procent). Orsaken är bland annat brister i lönesystemen.

– Vi vill uppmuntra anställning av yngre och att behålla äldre. Då ska vi ju inte tvätta bort styrmedlet i redovisningen genom att det hamnar på finanssidan som en kalkyl-differens. Incitamenten måste ju vara tyd-liga i kommunerna, särskilt när det handla om politisk styrning från staten.

ETT ANNAT FALL är om en kommun använder sig av SKL:s och KPA:s schablon-modell för det så kallade pensionsomkost-nadstilläget på 6,83 procent rakt över på personalens löner. Då hamnar vi i de flesta fall långt ifrån de verkliga kostnaderna.

– Det kan få stora effekter om en verk-samhet exempelvis ska konkurrensutsät-tas. För att inte tala om budgetstyrningen.

Ytterligare ett fall ur verkligheten hand-lar om landstinget som har samma lokal-hyra för sina vårdcentraler, oavsett geo-grafiskt läge. Det blir ju rättvist och enkelt när man jämför exempelvis personalkost-nader internt. När man konkurrensutsät-ter blir det annorlunda.

DET våRDFÖRETAG SOm vill etablera en vårdcentral på landsbygden får en given ekonomisk fördel jämfört med en etable-ring på centralorten.

Särskilt bekymmersamt blir det om pri-vata företag jämför sina faktiska kostna-der med schabloniserad redovisning som i exemplen ovan. Då framstår lätt offentlig verksamhet som ineffektiv och dyr.

– Vi behöver utveckla internredovis-ningen. Vi måste identifiera de faktiska kostnaderna och standardisera hur vi gör. Ytterst handlar det faktiskt om rättssäker-het, exempelvis när vi bjuder in till kon-kurrensutsättning.

REDOvISNING

Dags att skärpa internredovisningen

Kommunernas interna redovisning är inte längre en intern angelägenhet. Den används idag som underlag för friskoleersättningar, beräkningar för konkurrensutsättning och för alternativa driftsformer i egen regi. Det kräver utveckling och standardisering.

”Det vi bestämt vet är att vi gör fel.”

TEXT THOMAS PETTERSSON BILD GNESTA KOMMUN

Ola Eriksson.

n Att beräkna kommunernas genomsnittliga hyreskostnader för skollokaler (som ligger till grund för ersättningen till friskolor) är inte någon självskriven manöver. Friskolor ifrågasätter ofta kommu-nens beräkningar och överklagar bidragsbesluten.

Oväntad hjälp fick kommunerna när det gäller friskolornas påslag för administrativa kostnader. Det beslutade schablonbeloppet blev direkt en stridsfråga när friskolor kikade i kommuners internredovis-ning och kunde visa att de faktiska kostnaderna ligger långt högre.

n 1:2 Den upphandlande myndigheten ska behandla le-verantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. n De grundläggande princi-perna ska iakttas i alla faser av förfarandet. Detta innebär att egenregiverksamheten och de

externa leverantörerna, ska behandlas lika. Detta medför att den upphandlande myndigheten i största möjliga utsträckning ska ge egenregiverksamheten samma förutsättningar och ställa samma krav som den ställer på de externa leverantörerna.

SCHAbLON TILL bESväR FAKTA/LOv

Kommunala skolor kan verka dyra om redovisningen haltar.

Kommunal Ekonomi #1 2011 9

Förra året kom flera rapporter om att privatläkare och sjukgymnaster fuskade med redovisningen av patientbesök för att få ut mer pengar från lands-

tingen. I Stockholm har landstingsledningen uppskat-tat att svinnet är cirka 50 miljoner kronor per år, men siffran är mycket osäker.

– Vi vet inte i dag exakt hur mycket det handlar om, säger landstingets chefscontroller Henrik Gaunitz.

FÖR ATT Få stopp på miljonrullningen har ett par expertgrupper tillsatts. Landstinget har börjat anlita en extern medicinsk revisor och ersättningssystemet ska bli enklare och lättare att kontrollera. De senaste månaderna har landstinget krävt tillbaka närmare 15 miljoner kronor som olika vårdbolag misstänks ha bluf-fat till sig. Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) lovar fortsatt granskning av såväl privata entrepre-nörer som landstingets egna vårdgivare.

– Att fuska med skattebetalarnas pengar är oaccepta-belt och måste alltid tas på största allvar.

Hon ser inte fusket som ett misslyckande för mark-

SJuKvåRD

Privat vårdfusk för miljonerPrivata vårdföretag lurar varje år till sig mångmiljonbelopp när de friserar besöksstatistik och tar ut ersättning för vård som de inte utför. Stockholms läns landsting hoppas stoppa fusket med bättre uppföljning och inhyrda revisorer.

n För tredje gången på knappt ett år tar Stockholms läns landsting nu hjälp av en extern medicinsk revisor för att utreda om ett privat vårdföretag lurat till sig oskäligt hög ersättning.

– Vi har den medicinska kompetensen i huset, men i det här fallet handlar det om att sitta och granska journaler under två veckor.

Då är det bland annat av ekonomiska skäl bättre att anlita en utomstående revisionsfirma, säger JanOlov Wiklund, avtalshandläggare på hälso och sjukvårdsnämndens förvaltning.

– Om något är fel märks det oftast på besöksregistreringen. Skiljer den sig mycket från det normala gör vi en kontroll.

– Den medicinska revisorn arbetar på landstingets uppdrag, men det är ändå en fördel att anlita någon utifrån, menar JanOlov Wiklund.

– Då får granskaren trots allt en lite mer fristående roll än landstingets egen personal kan ha.

MEDIcINsK REvIsOR gRANsKAR I sTOcKhOlM

nadsdriven vård, men får mothugg av oppositionslands-tingsrådet Ilija batljan (S).

– SLL och flera andra landsting har haft utförsäljning som den övergripande ideologin och inte byggt upp ett tillräckligt bra kontrollsystem.

ILIJA bATLJAN ANSER att SKL borde ta initiativ till fler utvärderingar av vad som händer när vården utsätts för konkurrens. Någon ökad statlig kontroll av hur enskilda vårdgivare sköter sig vill han däremot inte ha.

– Det är vi i landsting och regioner som ska hantera våra skattepengar så effektivt som möjligt. Staten ska bistå med juridiska verktyg.

Vid årsskiftet sjösattes Myndigheten för vårdanalys med uppdrag att följa upp verksamheter inom hälso- och sjukvården. Myndigheten ska inte bedriva tillsyn över enskilda vårdgivare, men arbetet kan ändå på sikt leda till mindre fusk, tror Sara åström, sekreterare i kommittén som förberett inrättandet av myndigheten.

– Systemförändringar kan göra det svårare eller min-dre lockande att fuska, säger hon.

bRANSCHORGANISATIONEN Vårdföretagarna Almega har i flera år krävt en oberoende gransknings-myndighet.

– Vi hade hoppats att Myndigheten för vårdanalys skulle få ett tydligare uppdrag att ta fram resultat som patienterna ska kunna använda för att välja vårdgivare, säger Katarina Storm åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Organisationen arbetar också med att ta fram en egen auktorisation eller tydligare etiska riktlinjer för sina drygt 2 000 medlemsföretag. Katarina Storm Åsell hop-pas att det ska finnas konkreta förslag om hur detta ska se ut senare i vår.

Filippa Reinfeldt.

Ilija Batljan.

TEXT TORBjöRN TENFäLT BILD SCANPIX/OLIVER BERG

uNDER LuPP. Nu angrips fusket från flera håll.


Jämförelser mellan kliniker över landet har onekligen skapat ett stort intresse, inte minst på tidningar-nas löpsedlar, under de fyra år som metoden med

öppna jämförelser använts av SKL. Myndighetens analysrapport Ett nytt tänk visar också att de årliga sammanställningarna fått starkt genomslag i styrningen och ledningen av landstingen. ”Ett paradigmskifte” är begrepp som används i slutsatserna. Göran Stiern-

stedt, direktör på SKL, håller visserligen med om att ett sådant skifte skett på högsta politiska och tjänste-mannanivå i landstingen, men i övrigt vill han tona ned beskrivningen.

– Allra längst ut i landstingen, bland läkarna, är det inget sådant skifte. Professionen har länge använt sig av kvalitetsregister och också genomfört förbättringar tidigare, säger han.

Öppna jämförelser av landstingens resultat rosas av SKL i en ny rapport. Styrningen av landstingen görs numera allt oftare utifrån kvalitetsaspekter. Men frågan är om rätt saker mäts. Experter ser en rad metodbrister och förbättringar som bör göras.

”I det värsta scenariot får vi redovisningar som utger sig för att mäta kvalitet, men som inte håller måttet.”

TEXT AGNETA BORGSTRöM ILLUSTRATION LASSE WIDLUND

Både ris och ros för nytt tänk

EFFEKTIv SJuKvåRD


Datum Göteborg tis 1 mars, Malmö tis 8 mars 2011, Stockholm fre 11 marsPlats Hypergenes kontorTid kl 9.30-12.00 följt av en god lunch

Anmälan [email protected]

Läs mer på: www.hypergene.se

Seminariumu Strategisk verksamhetsstyrning

BI-initiativ ur ett strategiskt perspektiv

Konkreta kundexempel

Moderator: David Hallgren, strategikonsult med lång erfarenhet som controller och planeringschef i offentlig förvaltning.

u

u

u

MålstyrningmedHypergenePå seminariet, visar vi utifrån konkreta kundexempel, den nya versionen av Hypergenes modul för strategisk verksamhetsstyrning. Från skapandet av kommunens övergripande mål till uppföljning av förvaltningarnas aktivi-tetsplaner för att uppnå målen.

Välkommen!

ävEN CHARLOTTA LEvAy, som forskar i före-tagsekonomi vid Lunds universitet, tycker att allt tyder på ett större skifte, där både granskningar, regler och redovisningar leder till ökat engagemang kring vårdens resultat. Men enligt henne finns det inga översiktstudier som klart och tydligt bevisar att kvalitetsjämförelser också leder till bättre kvalitet.

– Till exempel visade en studie att sjukhus som deltagit i ett regionalt system för kvalitetsjämförelser hade fått kvalitetsförbättringar, men samma utveck-ling hade också skett på andra sjukhus i regionen som inte deltog, säger Charlotta Levay.

Hon varnar för att knyta alltför stora förhopp-ningar till offentliga kvalitetsredovisningar i sjuk-vården.

– I det värsta scenariot får vi redovisningar som utger sig för att mäta kvalitet, som upphandlare och politiker litar på och lägger ned resurser på, men som inte håller måttet, säger hon.

ATT mäTA äR knepigt, menar hon, och att hitta relevanta kvalitetsindikatorer för jämförelser är måhända ännu svårare.

– Den bästa kliniken får förmodligen det sämsta resultatet, säger Charlotta Levay.

Problemet stavas casemix, patienturvalet, som lätt snedvrider resultaten. Universitetssjukhusens specialistenheter får ofta de mest komplicerade pa-tientfallen, vilket man dock kan kompensera för i uträkningarna även om det är komplicerat. Göran Stiernstedt är väl medveten om denna metodbrist i de nationella kvalitetsregistren, vars data ofta ligger till grund för jämförelser.

– SKL har delat ut extra medel till vissa register för att försöka ta fram en mätmodell som inkluderar casemix, säger han.

ETT ANNAT STATISTISKT problem är att små kliniker med få patienter ofta hamnar väldigt högt eller lågt i listorna. Ännu ett dilemma är den låga täckningsgraden i en del register.

– Landstingen arbetar med att förbättra täck-

ningen genom att till exempel pressa sjukhus att vara med. Annars får de inte ersättning, säger Göran Stiernstedt.

Han tycker att den främsta fördelen med öppna jämförelser är att kvalitetsförbättringarna som görs faktiskt kommer patienten till del. Men Charlotta Levay framhåller att varken patienter eller upphand-lare använder sig av verktygen för att aktivt välja eller köpa upp bra vård. Göran Stiernstedt tror att avståndet mellan politiker och medborgare förklarar varför patienter inte tar till sig informationen.

– Många svenskar har nog trots allt ett stort för-troende för vården och använder sig av närhetsprin-cipen, säger Göran Stiernstedt.

SvåRGENOmTRäNGLIGA RESuLTAT äR säkert en annan förklaring, en förenklad e-version är därför på gång, berättar han:

– Landstingen arbetar tillsammans med Inera AB (före detta Sjukvårdsrådgivningen) för att ta fram en version för den vanlige medborgaren och som kan läggas på webben.

CHARLOTTA LEvAyS bäSTA RåDn Sätt dig in ordentligt i de kvalitetsjämförelser som finns.n Diskutera vad de innebär med representanter för

verksamheten, både för att förstå jämförelserna bättre och som ett underlag för samtal om hur verksamheten kan utvecklas.

n Uppmuntra enheter i din verksamhet att delta i system för kvalitetsuppföljning och jämförelse, men ta också ett ansvar för vad detta kostar. Har enheterna resurser för att delta på ett meningsfullt sätt? Vilka system är viktigast och bör prioriteras?

GÖRAN STIERNSTEDTS bäSTA RåDn Använd resultaten som underlag för analys av den egna

verksamheten. n Se inte öppna jämförelser som rankinglistor!n Se möjligheter till effektivisering utifrån kvalitetstänk –

i stället för ekonomitänk.

Charlotta Levay.

Göran Stiernstedt.


www.infotool.se

För andra året i rad är The Diver Solution utsett till det bästa beslutsstödssystemet inom sjukvården. Diver stöttar organisationer med allt från ekonomi och personaldata till vårdstatistik och läkemedel – och anpassas enkelt efter verksamhetens behov.

Beslutsstödet som flest landsting använder

Nu kan vi vända och vrida på siffror, se samband – till exempel var och hur ett nytt läkemedel skrivs ut, speciella åldersgrupper och så vidare. Därmed får vi bättre underlag till våra beslut.

Maria EngMalM WallstEn

Controller, Landstinget i Jönköpings län

PEr nybErg, VDinfotool

1101_Infotool_annons_KEF.indd 1 2011-01-21 13:43:31

EFFEKTIv SJuKvåRD

Över hela världen börjar man misstänka att det stordrifts-system vi har i sjukvården inte

fungerar, och kanske till och med mot-verkar sitt syfte. Nu behövs ett helt nytt sätt att tänka, säger magnus Lord, läkare, konsult och tidigare strategichef på Lunds universitetssjukhus.

Skånes universitetssjukhus med Malmö och Lund har satsat stort på lean med en central stab, arbete på kliniker och ut-bildningssatsningar. Managementmodel-len, vars tankar ursprungligen kommer från bilindustrins Toyota, har blivit tidens

trend på många sjukhus och enheter i Sve-rige.

mEN FORSKNINGEN GER få svar på om lean fungerar i vården, enligt en lit-teraturgenomgång som gjorts av Medical Management Centre, MMC, vid Karolin-ska institutet. Bara 33 artiklar handlade om praktisk tillämpning av lean inom sjukvården.

– Merparten av dessa är inte särskilt starka vetenskapligt. Det var bara en mindre del av studierna som presenterade en tydlig forskningsmetodik och tydligt

upplägg, säger Pamela mazzocato, dok-torand och en av forskarna som skrivit artikeln.

Ändå rapporterade samtliga studier i litteraturgenomgången om framgångsrika resultat i vården. De vanligaste vinsterna som nämndes var kortade väntetider eller tidslinjer. Andra resultat var kostnads-sänkningar, förbättrad vårdkvalitet, bättre personalstyrka, patientnöjdhet och mins-kad dödlighet bland patienterna.

– Kvalitativa värden som nöjdare patien-ter och personal var ofta omskrivna som anekdoter, och byggde inte på mätbara data, säger Pamela Mazzocato.

mATS bROmmELS, PROFESSOR på MMC, tycker att artikelgenomgången illustrerar problemet med lean. Området är ännu i sin linda.

– Det finns en klar slagsida för posi-tiva resultat, man redovisar ingenting om negativa eller misslyckade resultat – ett problem som finns även inom annan forskning. Allt detta tyder på att lean i

Nu talar alla om leanLeanarbetssättet och dess metoder införs snabbt i sjukvården. Detta trots att forskningen sviktar och lean kräver stort engagemang och mycket arbete. – Vi vet att lean fungerar helt enkelt för att vi mäter resultaten, säger konsulten Magnus Lord.

TEXT AGNETA BORGSTRöM BILD SKÅNES UNIVERSITETSSjUKHUS


Vad består misstroendet i?– Privata vårdgivare tror ofta att

landstingen gynnar sina egna utförare, till exempel genom att låta dem gå med förlust och täcka förlusterna med kapi-taltillskott från landstinget. Men man ska komma ihåg att det inte bara är de privata aktörerna som känner sig miss-gynnade i konkurrensen.

Vad får misstroendet för konsekven-ser?

– Misstroendet har betydelse för eta-bleringstakten. Allt tyder på att takten ökar när fler privata och offentliga vård-

givare känner att de agerar under kon-kurrensneutrala förhållanden.

Hur ska landstingen nå dit?– Genom bättre redovisning och upp-

följning av alla verksamheter. När lands-tingen blir bättre på det kan de också lägga papperen på bordet och visa att allt gått rätt till.

Ge exempel på hur vårdvalsreformen har lyckats?

– Vi har fått över 200 nya vårdmot-tagningar, en ökning med 23 procent. Öppettiderna har ökat och vårdgivarna har blivit bättre på att möta patienter-

nas behov. Arbetet med reformen har gjort att man inom flera landsting tagit tag i gamla surdegar, till exempel just hur man redovisar kostnaderna för olika verksamheter.

Hur kan landstingen gå vidare och utveckla reformen?

– Nu är det nödvändigt att de får tid att vidareutveckla systemet. Det arbete landstingen satt igång får inte störas av nya regleringar, säger Josefin Nilsson.

TORBjöRN TENFäLT

Nu talar alla om lean

”vårdföretag misstror landstingen”Vårdvalet är lyckat ur konkurrenssynpunkt. Men fortfarande är många privata vårdföretag skeptiska mot hur landstingen praktiserar reformen. Det konstaterar Josefin Nilsson, utredare på Konkurrensverket, som utvärderat arbetet med att införa vårdvalssystem i primärvården.

sjukvården introduceras och drivs av eld-själar, säger mats brommels.

En som har kritiserat utvecklingen kring lean i sjukvården är Jan Stentoft Arlbjørn, professor vid Institut for entreprenørskab og relationsledelse, Syddansk Universitet. Han irriterar sig på att lean ses som enda lösningen när 100-tals olika management-modeller behövs. Lean passar enligt honom bara för sjukvårdsprocesser som påminner om industrins produktionsområden.

– De ska vara förutsägbara och standar-diserade i någon mån, säger Jan Stentoft Arlbjørn.

OCKSå JAN-INGE LIND, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, betonar risken för att lean blir universalre-ceptet. Han har skrivit boken Nästa vård-system: under professionell självkontroll. Övertro på en modell kan leda till ”lean and mean”, nedskärningar och anorektiskt slimmade organisationer.

– Då ser man i det praktiska utövandet inte behovet av vad som inom organisa-tionsteorin kallas ”slack”, det vill säga

nödvändigheten av olika slag av över-skottsresurser för att hantera både varia-tioner och förnyelse i verksamheten, säger Jan-Inge Lind.

Vilka styrkor finns då med lean? En så-

dan är enligt Jan-Inge Lind att lean innebär att tänka i flödestermer, och är fokuserat på att ta bort allt som inte bidrar till värdeska-pande i flödet, som omotiverade väntetider och onödig provtagning. En annan styrka, enligt honom, är att man ute på ”golvet” kan stoppa linan och korrigera.

Även Mats Brommels och Pamela Maz-zocato tror att det finns goda chanser för lean i vården, men bara om det implemen-teras fullt ut.

– Det finns potential för att sjukvår-den ska kunna utgå från vissa grundläg-gande principer om hur man organiserar ”produktionen” och jobba med ständiga förbättringar för att sedan kunna utveckla sina egna lösningar till sina specifika pro-blem, säger Pamela Mazzocato.

HuR SER Då Magnus Lord på problemet med bristande forskningskvalitet?

– Vi vet att lean fungerar, helt enkelt för att vi mäter resultaten. Vi använder sam-ma synsätt som i vetenskapen, inklusive samma statistiska analysmetoder, säger Magnus Lord.

Han välkomnar forskning, men anser att de egna mätningarna räcker för att mo-tivera fortsatt förbättringsarbete. Han ser hundratals förbättringar i verkligheten och nämner, som exempel, sjukhuset i Lund, där ADHD-teamet kortade sin utred-ningstid från tre–fyra månader till cirka tre veckor och barnmottagningen kortat sin väntelista.

Ständigt bättre vårdmed Lean healthcare som verksamhetsfilosofi


När det är dags att prata budget och uppföljning då plockar lands-tingsekonomerna fram SKL:s

rapport Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2009 för att prata resursfördelning. Det är i alla fall vad rapportansvariga Stefan Ackerby och Lena bäckström hoppas på:

– De här siffrorna är efterfrågade av ekonomerna. Men det har faktiskt varit ifrågasatt internt om vi ska göra den. Det kräver en hel del resurser att få ihop mate-rialet, säger Stefan Ackerby.

RAPPORTEN SKA SES som ett jämfö-relseunderlag, inte som en sanning om sjukhusens produktivitet. Och det är inte eventuella felkällor som är det största bekymret.

– Vi skulle vilja få fram siffrorna tidigare, nu kommer de väl sent för budgetprocess och uppföljning. Men den här bearbet-ningen gör landstingen sent i sin boksluts-

process och vi måste vänta in så många sjukhus som möjligt.

Det är en jämförelse med många förbehåll och Stefan Ack-erby är noga med att inte peka ut dåliga sjukhus. Däremot vågar han hålla fram ett bra exempel: Länssjukhuset i Kalmar som lig-ger bra till oavsett klinik eller pa-rameter. Förklaringen?

– I Kalmar har man jobbat länge med effektiva patientflöden, det är nog främst det som ger ut-slag. Kalmar var också det enda landstinget som klarade vårdga-rantin i början.

DET äR LOCKANDE att ta jämförelsen kostnad-produktion ett steg längre och även jämföra kostnad med kvalitet. I Öppna jämförelser finns det en del kvalitetsindikatorer på kliniknivå som skulle gå att använda.

– Det skulle vara intressant, men inget är bestämt. Vi har inte heller bestämt att vi ska göra en ny kostnad-produktionsrapport i år, säger han.

På Landstinget i Jönköpings län hoppas controller vera moqvist på att det dyker upp en ny rap-port som vanligt i höst.

– Rapporten ger oss underlag för diskussioner med förvaltning-ar, verksamhetschefer och ekono-mer i landstinget. Det är bra att data samlas in och sammanställs varje år. Då får vi en given anled-ning att kontinuerligt diskutera uppföljning utifrån ett produkti-vitetsperspektiv.

När rapporten kommer lägger hon ut den på intranätet, tillsammans med data-baser och en sammanfattande presenta-tion, Informationen blir tillgänglig för exempelvis ekonomer som kan ta diskus-

Jämförelser skapar dialogInom sjukvården jämför SKL kostnad och produktivitet på sjukhuskliniker. Jämförelsematerialet är digert, ibland kontroversiellt, men alltid intressant och till nytta för ekonomer och controllers.

”En controller ska kunna ge en early warning om vi ser att resultaten är på väg åt fel håll utan rimliga förklaringar.”

TEXT THOMAS PETTERSON

n Rapporten baseras på uppgifter från ett 60-tal sjukhus och omfattar 20 medicinska verksamhetsområden. Sta-tistiken är baserad på uppgifter från totalkostnadsbokslut, patientregistret och genomsnittsvikter från KPP-databasen. jämförelserna avser i huvudsak sluten vård.

JämFÖRELSE Av KOSTNADER OCH vERKSAmHET På SJuKHuSKLINIKER

Stefan Ackerby.

Vera Moqvist.

PRODuKTIvA. Länssjukhuset i Kalmar ligger bra till i jämförelserna.

EFFEKTIv SJuKvåRD


Gat växer med verksamheten

GatChefernas

verksamhetssystem

Schema

Avvikelser

FlextidIntegration

www.gatsoft.se

KompetensVikarie

SjälvserviceRealtids-ekonomi

hur kan vi göra svensk sjukvård mer effektiv?

Enkät

Lena Olsson, ledningsgruppen för Lednings-bolaget i Skandi-navien

– Vår erfarenhet är att landstingens/regionernas bris-tande förmåga att uppfylla förväntningarna på vårdinsatser (bristande effektivitet?) många gånger beror på att beställare och utförare inte överenskommit om vilken kapacitet som rimligen krävs för att uppnå förväntat resultat och förväntad produktion.

– Vår uppfattning är att man måste komma bort från ad hoc-lösningar som kö-satsningar och arbeta än mer med strategisk verksamhetsstyrning, planering och frekvent uppföljning på övergri-pande- och verksamhetsnivå för att opti-mera resurser för en hållbar utveckling i ekonomisk balans.

mattias Wikner, Chefskonsult välfärdsanalys Ramböll mana-gement

– Det finns en övertro på ny teknik och nya arbetsmetoder. Det borde handla mer om att skapa förutsättningar för personalen att göra ett bra jobb, exempelvis genom bättre arbetsmiljö och bättre ledarskap. Men ökad effektivitet handlar även om rätts-säkerhet och demokrati. Vi pratar sällan om rättssäkerhet men vi måste ta tag i prioriteringsregler och säkerställa en mer rättvis tillgång till sjukvård.

– När det slutligen gäller demokratin menar jag att vi måste öka det politiska ansvarsutkrävandet. Allt för många lands-tingspolitiker ägnar sig åt symbolfrågor istället för att skapa värde för medbor-garna.”

Jämförelser skapar dialogsioner om resultaten med sjukhus- och verksam-hetschefer.

– Rapporten leder ofta leder till att vi tar yt-terligare ett steg mot att förbättra redovisningen av kostnader och prestationer. Man måste gå bakom siffrorna och ofta finns det en förklaring vid extremvärden, säger hon.

ATT vARA CONTROLLER i ett landsting innebär att lägga ett pussel av all information som kommer från SKL, Socialstyrelsen, SCB med flera. Sedan gäller det att pedagogiskt kom-municera med olika beslutsfattare för att hitta vägar till förbättring. Kostnad och produktion ska ses mot bakgrund av patientmix, kvalitet och mycket annat.

– Det är ett bekymmer att vi sällan hinner sätta oss in i jämförelsematerial så som vi skulle önska. Idag får vi allt mera agera brandman och mindre planerare, säger hon och konstaterar:

En controller ska kunna ge en early warning om vi ser att resultaten är på väg åt fel håll utan rimliga förklaringar. Där ger den här rapporten ett bra underlag.


Två rutinerade ekonomer som båda började yrkes livet i statlig tjänst. Nu verkar de i två kommuner med vitt skilda förutsätt ningar. Möt Jan Malmberg och Karin Höljfors i ett samtal om yrke, ekonomroll och kompetens.

Det är sen eftermiddag och första dagen av Ekonomichefsdagarna på Hotel Clarion Sign i Stockholm lider mot sitt slut. Karin Hölj-fors, ekonomichef i Eksjö, och Jan malmberg, ekonomidirektör i Uppsala, sjunker ned i varsin

fåtölj och pustar ut. Eftermiddagens stora snackis har varit riksåklagare Nils-Eric Schultz föredrag om korruption.

– Hos oss har händelserna i Göteborg inte haft något direkt genomslag. Inte så att vi har satt oss ned och funderat över om vi har samma situation. Vi har väl definierade processer med integrerad internkontroll som ska säkra vår ekonomihante-ring, säger Jan Malmberg.

– I vår kommun har revisionen haft synpunkter på intern-kontrollen, men det kom innan affären i Göteborg. Förvalt-ningsledningen har gett ekonomiledningsgruppen i uppdrag att utarbeta anvisningar för bättre intern kontroll. Där har vi bland annat påpekat att det är en förvaltningsledningsfråga, att hela ansvaret inte ska ligga enbart på ekonomerna, säger Karin.

DET äR Två rutinerade ekonomer Kommunal Ekonomi stämt träff med. Men de är faktiskt ganska nya på sina positio-ner. Ingen av dem har jobbat längre än 18 månader i respektive kommun.

Hur var starten?– Jag fick en väldigt bra introduktion, ett program över tre

månader som bland annat innehöll en mentor som introdu-

chEFsDUO MED OlIKA ROllER

mÖTE mED

Jan Malmberg och

Karin Höljfors

TEXT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN BOHLIN


cerade mig i vad det innebär att vara chef i Uppsala kommun, säger Jan.

– Jag har en stor fördel genom att min företrädare jobbar kvar i kommunen. Han jobbar halvtid två år fram till pension. Det är viktigt med planerade avgångar, det blir ett stort kom-petenstapp annars, säger Karin.

Är det den idealiska karriärvägen: först förvaltningseko-nom, sedan ekonomichef i mindre kommun, därefter större kommun och slutligen storstad?

– Nja, slutstationen är inte det centrala, tycker jag. Kommu-nerna skulle över huvudtaget må bra av mer rotation på ekono-merna. Det är mycket en kultur- och ledningsfråga, säger Jan.

– Ja, det verkar som vi lätt fastnar i våra förvaltningsfack. Det är synd. Vi kan rotera på tjänster även i en liten kommun. Det blir alltid vakanser och ledigheter så man kan flytta om, säger Karin.

vAD STåR Då överst på agendan för de två, några veckor in på det nya året? Ja, förutom arbete med bokslutet.

– Jag sitter med den långsiktiga planeringen för åren fram till 2015. Vilka är de strategiskt viktiga frågorna som ska lyftas upp, som politiken behöver hjälp med att identifiera? säger Jan.

– Ja, det sitter vi också med, nickar Karin. – En annan sak är vår kommuns internbankfunktion. Vi

funderar på hur vi ska ränteutsätta vår vidareutlåningsränta till våra egna bolag. Tanken är att vi ska göra en kreditbedöm-ning, på samma sätt som en utomstående långivare skulle göra, säger Jan.

Uppsala kommun ger ut egna värdepapper, är ratade av Stan-dard & Poor och är inte med i Kommuninvest till skillnad från Eksjö. Även Karin får lägga tid på finansfrågorna:

– Vi har gjort kommunen skuldfri genom att lägga ut skul-derna på bolagen där tillgångarna finns. Vi har ganska många bolag och tidigare var amorteringstakten i kommunen ett finansiellt mål. Nu grunnar vi på hur det kan formuleras för koncernen.

Nu SLIPPER JAN och Karin dra det tyngsta lasset vad gäller det löpande jobbet med finansfrågorna. Jan har en specialiserad medarbetare och Karin har tidigare ekonomichefen till stöd.

På Karins agenda står också att utveckla effektivare rutiner som e-handel. Upphandling av e-handelssystem och ekonomi-system sker i samarbete med de fyra andra höglandskommu-nerna.

– Kommunerna har en gemensam IT-organisation, det driver på för att kamma hem ytterligare samordningsvinster, berättar Karin innan vi växlar spår i samtalet.

Idag talar vi ofta om ekonomens roller. Hur ser er ekonomi chefsroll ut?

– Numera skulle jag säga att jag är coach och pedagog. På

chEFsDUO MED OlIKA ROllER


mitt tidigare jobb i Falun hade jag mer av analys. Nu har jag stöd av en enhet för uppföljning och analys, säger Jan.

– Jag spelar nog alla fyra rollerna, även om jag inte är så mycket kamrer längre. Men vi är en liten organisation så man får vara beredd på det mesta. Då får man hop-pas att baskunskaperna sitter, säger Karin.

– Ja, så är det, man får vara beredd. På min enhet var vi fem tidigare, nu är vi bara två. Jag har exempelvis fått jobba en del med budget och resursfördelning för att kunna ge politikerna svar om vårt inves-teringsutrymme – då fick jag räkna en hel del. Och förra sommaren fick jag sköta likviditetskontrollen i kommunen, det var lite ovant, säger Jan.

OCH HuR äR det med kompetensutveck-lingen, den egna och andras? Ja, både Jan och Karin återkommer under samtalets gång till kollegornas betydelse. Kurser och konferenser är viktiga delar, men det går knappast att överskatta det faktum att man har 289 kollegor runt om i landet att lära sig av.

Nätverken är viktiga och eftersom båda sitter i decentraliserade organisationer gäl-ler det att skapa nätverk. Att vara ensam ekonom i en förvaltning eller i ett bolag är ingen höjdare.

– I Uppsala har vi många ekonomichefer ute på våra bo-lag, närmare 25 personer. Jag fungerar som sammankallande för dem och min ambition är att det alltid ska vara ett lärande på våra träffar.

Hur involverade är ni för era kollegors kompetensut-

veckling? – I Eksjö har jag ansvaret för vår cen-

trala ekonomiavdelning, där sätter vi upp individuella planer. I vår ekonomiled-ningsgrupp har vi ett forum där diskuterar gemensamma behov. Till syvende och sist är det ju förvaltningscheferna som bestäm-mer, men vi har en bra kommunikation.

– Jag har främst ansvar för att identifiera om det finns ekonomifrågor och områden inom kommunen som vi kan behöva ut-veckla vår kompetens inom. De diskussio-nerna tar jag med vår HR-chef, säger Jan.

Nu är ni fortfarande ganska nya på era jobb och ni tänker inte byta i första ta-get. Men om, vad skulle vara viktigt?

– Vem ska bli min chef, det är viktigt. Och vad ska min roll vara, vilka är för-väntningarna på mig? Jag skulle också för-söka träffa facket. Och så skulle jag googla på personer som jag vet blir viktiga, för att få lite känsla för vilka de är, säger Jan.

– Jag skulle se till att det fanns ett hand-lingsutrymme för mig. Och att det var en arbetsplats som låter människor växa. Det ska finnas en positiv kultur, säger Karin.

– Kultur, ja. Den frågan går nästan inte att ställa: vad har ni för kultur här? Det märker man först efter ett tag. Att det är OK att göra fel är viktigt, att det är ett till-låtande klimat, säger Jan.

JAN mALmbERG

Gör: Ekonomidirektör i Uppsala kommun.

bor: I Falun, lägenhet i Uppsala.

Familj: Gift, två barn, 18 och 20 år.

utbildning: Civilingenjör Industriell ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola.

yrkesliv: Första jobbet som fastighetsekonom på Byggnadsstyrelsen i Stockholm. Därefter olika ekonombefattningar på Vägverket i Borlänge 197894. Ekonomichef i Falun fram till 2009.

Fritid: Idrott, cykling och golf.

mina ansvarsområden: ”Jag ansvarar för strategisk ekonomistyrning vilket omfattar både att formulera regelverk och att utforma information som underlag för att leda kommunen. I mitt ansvarsområde ligger finansiering, ekonomisk planering och redovisning/bokslut.”

KARIN HÖLJFORS

Gör: Ekonomichef i Eksjö kommun.

bor: I Nässjö.

Familj: Gift, tre barn, 10, 8 och 6 år.

utbildning: Ekonomie magister, Växjö universitet.

yrkesliv: Kyrkokamrer i Vimmerby kyrkliga samfällighet 199497. Förvaltningsekonom/administrativ chef sociala sektorn 19982008, därefter budgetekonom på ekonomiavdelningen Eksjö kommun 200810.

Fritid: Umgås med familjen. Förtroendevald i Svenska kyrkan, Nässjö församling.

mina ansvarsområden: Jag leder ekonomi och inköpsavdelningen samt kommunens ekonomiledningsgrupp. Dessutom har jag det övergripande ansvaret för ekonomistyrning och utvecklande av ekonomiska rutiner. Jag leder budgetprocessen och ansvarar för uppföljning, delårsrapporter, bokslutsfrågor och årsredovisning.

”Kommunerna skulle över huvud taget må bra av mer rotation på ekonomerna.”

Jan Malmberg om… rekrytering”Stora kommuner letar ofta i kret-

sen av halvstora kommuner eller in-ternt efter ekonomichefer. Och man ska gärna ha kommunal erfarenhet. Min bästa fråga till en blivande arbetsgivare är den här: Vad ser ni som nästa jobb för mig? Svaret säger en hel del.”

… dynamisk organisation”På Vägverket hade man rätt ut-

vecklade karriärvägar. Man kunde bli specialist inom ett område och bli senior expert på andra. Och man förutsattes både jobba centralt och ute i regionerna. Det var en dynamik som var bra, både för individ och organi-sation.”

Karin Höljfors om… sin bakgrund”Mitt första ekonomjobb var på

Vimmerbys kyrkliga samfällighet. Jag gjorde allt: löner kontrolluppgifter, fakturor, bokförde, årsbokslut… och placerade kyrkans pengar. Så jag kände mig riktigt specialiserad när började jobba som ekonom på socialförvalt-ningen.”

… karriärvägar ”För ekonomer i kommunen behöver

det inte vara ett karriärsteg att gå från förvaltningsekonom till arbete som central ekonom, det kan lika gärna vara åt andra hållet. Arbete som förvalt-ningsekonom ute i organisationen inne-bär minst lika stort ansvar och kom-plexa arbetsuppgifter.”


I Sverige finns det ingen korruption – det vet ju alla. Det var inställningen när Europarådets grupp för korruptions-

bekämpning, GRECO, kom på inspek-tion 2001. Men GRECO rekommenderade likafullt Sverige att vidta åtgärder. Därför startades Riksenheten mot korruption 2003.

– Det har funnits en utbredd okunskap om vad som är tillåtet och inte. Göteborg är inte unikt, det ska vi inte tro, berättade Nils-Eric Schultz.

FÖREDRAGSHåLLAREN var inget un-dantag. Han kunde berätta om en kommu-nal tjänsteman han kände där budbilarna stod på rad inför olika bemärkelsedagar – utan att varken han själv eller någon annan reagerade. Idag kunde han se att det naturligtvis rört sig om åtalbara brott.

– Han såg sig inte som någon mutkolv, det gjorde ingen annan heller, sade han.

Ett problem är att det finns lite litteratur och få domar att hämta praxis ifrån. Där-

för är det viktigt att gå till doms med både små och stora brott.

– Det gör oss åklagare egentligen inget om vi förlora något mål. Det viktiga nu är att göra tydligt var gränserna går, sade han.

vAD SäGER Då erfarenheterna hitills? Ja, om det finns trotjänare, ”chefens högra hand” med ett väl utvecklat socialt nätverk ska man se upp. Om trotjänaren är en man, vill säga.

– Bara ett fåtal kvinnor har dömts för mutbrott. Jag tror faktiskt att det är svårare att muta en kvinna, män umgås på ett annat sätt. Det är nog inte många tjänstemän som hårdgranskar en faktura från en företagare dagen efter man varit på fotboll ihop.

Var går då gränsen för vad som är muta eller inte? Ja, det är inte alldeles enkelt. Riksåklagaren tog några exempel där även mindre gåvor bedömts som mutor. Där var en fångvaktare som tog emot en choklad-ask och en bit fetaost av en fånge som åter-

vände från en permission. Eller den kom-munala tjänsteman som bland annat låtit sig bjudas på tio luncher och tre kafébesök under en period av 15 månader.

Vad ska då göras? Ja, för det första gäller det att upplysa tjänstemännen vilka regler som gäller. För det andra att göra klart för medarbetarna vad som gäller i just din tjänsteutövning.

– ETT SäTT kan också vara att se till att det är rotation på utsatta positioner i orga-nisationen. Och förstås, att ställa krav på att de företag som kommunen gör affärer med har en fungerande policy mot mutor.

Avslutningsvis, en illustration till dis-tinktionen mellan muta och vacker gest. Alla föregående föreläsare hade förärats en liten presentbok. Hur skulle det bli med riksåklagare Schultz. Skulle han få någon bok? Och skulle han ta emot den?

– Boken har så ringa värde att vi faktiskt tänkt slänga den, sade KEF-ordföranden Staffan moberg och räckte leende över boken.

Och si, efter ett blixtsnabbt övervägan-de, tog riksåklagare Schultz emot boken, likaledes leende.

– Jodå, den här boken kan nog jag och mina kollegor ha användning av i tjänsten. Den hamnar i vår bokhylla på enheten, sa han inför den storskrattande församlingen.

KORRuPTION

Ett långsamt, och lite smärtsamt, uppvaknande.Så kan man sammanfatta riksåklagare NilsEricSchultz föredrag om korruption på Ekonomichefsdagarna.

– Det här är en gråzon som är svår att hantera även för oss åklagare, sade han.

”bara ett fåtal kvinnor har dömts för mutbrott. Jag tror faktiskt att det är svårare att muta en kvinna.”

TEXT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN BOHLIN

INSTITuTET mOT muTORn Här finns det mesta som är värt att veta om korruption. Lagtexter, mutpolicys och en rättsfallsbank som är högintressant läsning för den som vill veta mer. Gå in på www.institutetmotmutor.se.

Ny muTLAGSTIFTNINGn En ny mutlagstiftning är på gång. Enklare språk, tydligare gränsdragning och bestämmel-ser samlade på en enda plats i brottsbalken ska göra lagstiftningen lättare att tillämpa. Remissrundan är avslutad. Den nya lagen kan träda i kraft tidigast 1 januari 2012.

varning för manliga trotjänare!

Riksåklagare NilsEric Schultz.


JuRIDIK

€ r du morgondagens vinnare?Vi pŒ Ekan �lskar utmaningar, f�r vi vet att i utmaningar ryms ocksŒ m�jligheter. M�jligheter att g�ra nŒgonting b�ttre. Idag stŒr V�stv�rlden inf�r s�rskilt stora utmaningar dŒ en unik generationsv�xling pŒgŒr pŒ arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men f�r det kr�vs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya f�ruts�ttningar.

Hur kan vi s�kra kompetensen? Vilka effekter fŒr en �ldre befolkning pŒ vŒr ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behŒlla morgondagens talanger?

www.ekan.com

Det �r h�r Ekan kommer in. I 25 Œrs tid har vi hj�lpt f�retag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu v�gleder vi bland annat 300 ekonomer sŒ att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det �r ett bland mŒnga s�tt att framtidss�kra verksamheten.

Varmt v�lkommen att kontakta oss med dina utmaningar och m�jligheter!

Ekan kom ek 2011 186x80 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.18

Tyvärr sladdade den efterföljande debatten in de gamla spåren om revisionens oberoende och behovet av en yrkesrevision, tycker han:

– Min poäng är att revisionens oberoende är strunt samma när vi har ett system utan någon maktdelning i den kommunala organisationen. Det är på tiden att vi tar upp den diskussionen!

DET GRuNDLäGGANDE PRObLEmET är inte revi-sionen. Det är sammanblandning av politikernas roller, oklara juridiska ansvarsförhållandena och sviktande respekt för lagar och regler.

– Att fullmäktigeledamöter ansvarsprövar sig själva i

egenskap av nämndledamöter är givetvis inte bra, anser han. Det blir ju ingen spänst i ansvarsutkrävandet. Man skulle åtminstone kunna ersätta nämndordförandena i fullmäktige.

ETT ANNAT PRObLEm är att den juridiska stadgan försvunnit ur organisationen. En serie lagändringar har minskat det juridiska ansvaret till förmån för politiskt ansvarsutkrävande.

– Den offentliga ansvarsreformen 1975 minskade tjänstemannaansvaret till ett minimum. När sedan lag-stiftarna släppte systemet med obligatoriska nämnder på 90-talet blev det ännu sämre. Det fanns en styrka i att vi hade en plan- och byggnämnd som strikt tilläm-pade plan- och bygglagen, säger han och fortsätter.

Att politiken i många avseenden överordnas juridiken ser vi ofta prov på. Vi saknar exempelvis formell laglig-hetsprövning av kommunala beslut. Om ingen medbor-gare överklagar ett kommunalt beslut så genomförs det, oavsett hur juridiskt galet beslutet är.

Varför är det så? – Ja, säg det. Juristyrket har ingen särskilt hög status.

Politiken är överordnad, vi har ju exempelvis inte någon konstitutionsdomstol på riksnivå.

Rejäl näsknäpp för ostyriga kommunerEn rejäl salva mot den kommunala självstyrelsen. Eller, rättare sagt, mot den kommunala självsvåldigheten. Det levererade juristen och revisionsutredaren Olle Lundin, Uppsala universitet, i ESOrapporten Revisionen reviderad – en rapport om en kommunal angelägenhet.

TEXT THOMAS PETTERSSON

OLLE LuNDINålder: 44.bor: I Vänge, utanför Uppsala.Familj: Lyckligt gift sedan 20 år, tre barn.Gör: Docent i förvaltningsrätt och prefekt vid juridiska insti-tutionen, Uppsala Universitet.Fritid: Familj, resor, hus och trädgård.


Mercur Solutions AB erbjuder lösningar för verksamhetsstyrning och beslutsstöd. Över 30 års utvecklingsarbete och erfarenhet från branschen är ovärderligt för våra kunder. Mercur Business Control användsav 1000-tals användare på företag och organisationer över hela världen. Exempel på kunder inom offentlig sektor är Umeå kommun, Göteborgs stad Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Fastighetskontoret,Skatteverket, Boverket, SMHI, Stockholms Universitet, Stockholms läns landsting. Huvudkontoret med utveckling, support och försäljning är beläget i Solna.

… eller bättre koll på affärerna? Oavsett vad du kallar det– välj en partner som talar ditt språk.

Vi på Mercur Solutions har lång erfarenhet av att hjälpaföretag och organisationer att styra sin verksamhet mer effektivtoch mot bättre lönsamhet. I nära samarbete med hundratalskunder, alla med sina unika önskemål och behov, levererar vilösningar för budget, prognos, rapportering och analys.

Ta första steget mot effektivare verksamhetsstyrning genomatt besöka www.mercur.se. Där kan du också läsa om ett stortantal företag och organisationer som idag fokuserar på analysoch styrning i stället för på sammanställning av information.

Har du riktigt brådis, ring oss direkt på 08-459 69 00.

Verksamhetsstyrningoch beslutsstöd...

Mercur Solutions AB. Vretenvägen 13, SE-171 54 Solna.Telefon +46 8 459 69 00, www.mercur.se

Men, vi har ju anställda jurister i kommunerna. Hur upplever de situationen?

– Ja du… jag känner rätt många. De allra flesta har helt enkelt bytt karriär, de står inte ut. Om en kom-munjurist gör en utredning på 50 sidor och politikerna struntar i resultatet kan man ju förstå att de ledsnar.

– Många kommuner behärskas av lokalpolitisk prag-matism och cool entreprenörsanda premieras. Då kan en och annan lag enkelt sättas åt sidan. Det är en kon-stig inställning. Statliga regler är ju också beslutade i god demokratisk ordning – varför ska de då inte till-lämpas? Att lokal demokrati smäller högre än nationell – var kommer det ifrån?

Den givna frågan blir då förstås hur vi ska göra för att öka det juridiska ansvaret.

– För det första behöver vi återföra delar av det rätts-liga ansvar som försvann på 70-talet. Idag urholkas förtroendet både från statens och medborgarnas sida när man bryter mot regler utan påföljd. Kommunsty-relsen borde också ges uppgiften att bevaka lagligheten i nämndbeslut. Finland har den ordningen och har, ur juridisk synpunkt, en bättre kommunal organisation, anser Olle Lundin.

EN FÖLJD Av det kommunala självsvåldet är att statliga tillsynsmyndigheter ges allt mer skarpa vapen i tillsynen av kommunerna.

– Att staten skulle kunna straffa en kommun var länge en främmande tanke. Påföljdsreglerna i LSS och

socialtjänstlagen var startskottet. Att socialdepartemen-tet ensamt vågade införa påföljdsregler upprörde övriga departement som drogs med samma problematik, säger han.

Kommunernas frihet begränsas allt mer även i ett an-nat avseende:nya EU-regler måste efterlevas. Konkur-rensverkets möjlighet att föra talan mot kommuner som bryter mot upphandlingsregler är det senaste exemplet.

– Vi måste följa EU-rätten. Då kan vi ju inte ursäkta oss med att vi har 290 kommuner som gör som de vill.

LAGLÖS. Kommunala beslut borde genomgå en striktare juridisk kontroll, anser Olle Lundin.

BILD

: Vä

STR

A G

öTA

LAN

DSR

EGIO

NEN


DEbATT

v ad vill vi att redovisningen ska spela för roll i den kommunala ekonomin? Ska den vara ett sätt

att genom olika trix lösa budgetfrågor över tid eller ska den spegla verksamhe-tens verkliga resultat? Vi har ett redo-visningsråd som ger ut gemensamma rekommendationer för hur olika händelser skall betraktas ur ett redovisningsper-spektiv och som tar hänsyn till vår sektors särskilda förhållande i syfte att likställa redovisningen för kommuner och lands-ting/regioner. Syftet med detta är att vi ska kunna jämföras över tid och att kunna jämföra oss sinsemellan. Redovisningen tjänar också syftet att andra skall kunna analysera vår verksamhet.

Vi har en skyldighet mot våra skattebe-talare och andra intressenter att redovis-ningen är ordnad på ett professionellt och likartat sätt, med det menas att vi följer de principer som är uppställda för vår sek-tor för att redovisningen ska kunna vara jämförbar. Dels över tid och dels mellan olika organisationer, men också att det går att utläsa om ansvaret för den kommunala verksamheten och dess ekonomi uppfylls.

väLJER vI ATT hitta på egna regler som passar oss i olika situationer så upplevs vi både som oprofessionella och svårbegrip-liga.

Våra redovisningsprinciper prövas hela tiden och de rekommendationer som ges ut förutsätts ta hänsyn till vår särart och den praxis som gäller. Om vi inte tycker att rekommendationerna i alla delar tar hän-syn till detta måste vi föra en debatt med den organisation som ställer ut rekom-mendationerna och inte välja egna regler. I ett läge som nu när ekonomin är bekym-mersam har kreativiteten ökat och vi blir mindre trogna våra redovisningsprinciper i syfte att försöka lösa kortsiktiga budget-problem. Inom vår sektor pågår nu diskus-sioner om olika lösningar för att föra över

resurser över årsskiftet i form av periodi-sering av statsbidrag och avsättningar för olika framtida ändamål. Problemet med dessa åtgärder är att vi förleds att inte an-gripa det egentliga problemet, det vill säga att verksamheten har en för hög kostnad i förhållande till dess finansiering.

DET äR INTE bara vi inom vårt skrå som medverkar till dessa tvivelaktiga kortsik-tiga lösningar. Även statsmakten har öpp-nat upp ett fönster att via lagstiftningen skapa möjligheter till lösningar som inte är förenliga med grundläggande redovis-ningsprinciper. Det jag tänker på är med-finansiering av infrastrukturinvesteringar, där man genom att ändra/komplettera lagstiftningen har skapat acceptans för att ”framtvinga” medfinansiering. Staten har på detta sätt hittat nya finansieringskällor via kommuner och regioner till verksam-het som ligger inom statens ansvarsom-råde. Det har blivit OK att om vi bara ändrar lagstiftningen så kan vi bortse från grundläggande redovisningsprinciper. Vil-ket område blir föremål för nästa ändring

av lagstiftningen? Vilka smittoeffekter får detta på synen på redovisningens roll?

vI EKONOmER HAR ett särskilt ansvar att värna om våra gemensamma principer särskilt i tider när ekonomin är skral. Vi som representerar de stora kommunerna och landstingen/regionerna har ett särskilt ansvar att värna våra principer eftersom det vi gör blir normbildande för sektorn.

vAD äR ALTERNATIvET till gemensam-ma redovisningsprinciper? Är det OK att varje organisation gör som den tycker är bra för stunden, att när det passar det egna syftet så följer vi rekommendationerna och annars hittar vi på egna regler? Vi kan ställa oss frågan, med vilken rätt sätter vi oss över den normbildning och i vissa fall även den lag som gäller?

jan-Åke TroedssonEkonomidirektör

i Malmö stad

Håll hårt i den goda redovisningsseden. Det skadar vårt förtroende om vi tummar på grundläggande redovisningsprinciper för att lösa kortsiktiga budgetproblem eller skaffa fram finansiering för statliga investeringar, skriver JanÅke Troedsson, ekonomidirektör i Malmö stad.

håll på redovisnings-principerna!

väGvAL. Ska redovisningen skaffa fram kommunala pengar till nya vägar? Eller visa medborgarna vad man får för sina pengar?


uNGA EKONOmER

medelåldern bland ekonomerna i Region Halland sjönk rejält när Petra Lundgren började jobba

som projektutvecklingsekonom.– Jag känner mig väldigt uppskattad av

kollegerna, de verkar tycka att jag kommer som en frisk fläkt, säger hon.

Som många andra yngre kommunal-ekonomer har 24-åriga Petra Lundgren en bred utbildning i bagaget. I hennes fall tre år på Health Management vid Högskolan i Kalmar (numera Linnéuniversitet) – en ekonomiutbildning med stark koppling till både verksamhet och administration.

– Den äldre generationen är ofta civil-ekonomer. De kan kanske mer ekonomi än vi yngre, men vi är nog flexiblare.

OmväxLING äR NåGOT Petra Lund-gren värderar högt och hon tycker att hon har det i sitt arbete – mer än hon trodde att hon skulle få när hon började sin utbild-ning. Just nu delar hon sin tid mellan tre olika EU-projekt: Tillväxt Halland, Invest Halland och Bra Bättre Bäst.

I höstas deltog hon i en studieresa till Bryssel och Luxemburg för att lära sig mer

om EU, men jobbar annars framför allt mot Tillväxtverket, som har ett regionalt kontor i Göteborg. I och med att hon ingår i de team som driver projekten deltar hon i en hel del möten runt om i Halland – alla kommuner är partners.

– Det är roligt eftersom man som eko-nom annars är rätt mycket stillasittande vid sitt skrivbord.

På KONTORET I centrala Halmstad har den nya organisationen knappt hunnit sätta sig sedan Halland vid årsskiftet blev egen region efter mönster från Västra Götaland och Skåne.

– Många dörrar öppnas när man hamnar i en större organisation. Det blir fler möj-ligheter att vidareutveckla sig.

I GRuNDEN äR Petra Lundgren under-sköterska, efter gymnasieåren på omvård-nadsprogrammet i Nyköping. Intresset för friskvård kommer till stor del från fotbollen – hon har varit aktiv spelare i många år. På högskolan träffade hon sin nuvarande sambo och när han började studera i Halmstad sökte Petra arbete på

västkusten. Sista terminen kombinerade hon studierna med jobb på Hallands läns landsting och blev snart rekommenderad till jobbet på Region Halland. Privata sektorn lockar inte just nu, men kan bli aktuell i framtiden.

– När man letar jobb första gången efter utbildningen är man noga med att det ska finnas möjligheter till utveckling. Fler nyutbildade ekonomer börjar nog se att offentliga sektorn då är ett bra val, säger Petra Lundgren.

Petra håller koll på EU

TEXT TORBjöRN TENFäLT BILD REGION HALLAND

Friskvård och fotboll förde Petra Lundgren in på ekonomi. Idag ansvarar hon för budgetarbetet i några av Region Hallands större EUprojekt.– Vi yngre ekonomer behöver synas mer, säger hon.

PETRA LuNDGRENn Bor: Halmstad.n Gör: Projektutvecklingsekonom

Region Halland.n Utbildning: Health Management vid

Högskolan i Kalmar.n Fritid: Fotboll, resa, umgås med vänner

och familj.n Drömjobb: Arbeta med viktiga frågor

som till exempel verksamhetsutveckling, ekonomi och personalens hälsa på arbetsplatsen.


FORSKARHÖRNAN

nya vinklar på forskningen

För många ekonomer är ett nytt år synonymt med bokslut och därtill hörande analyser. Det handlar alltså om att blicka tillbaka och följa upp den be-

drivna verksamheten utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt handlar bokslut också om att blicka framåt, tillståndet som bokslutet illustrerar ligger ju (ibland) till

grund för framtida beslut samt fördel-ning av resurser, målformuleringar och prioriteringar av annat slag.

Om mAN bLICKAR framåt för forskarsidornas vidkommande så handlar det fortsatt om att bevaka det kommunala forskningsområdet – och

här finns en hel del intressant forskning som bedrivs. Det nationella kommunforskningspro-grammet är kanske det tydligaste exemplet. Över tid kommer den nämnda bevakningen kontinuerligt att för-ändras. Jag tror nämligen att det är viktigt att utveckla nya sätt att informera om forskning för att upprätthålla intresset.

Apropå förändring så återfinns en sådan redan i fö-religgande nummer. Den består av att artiklarna på forskarsidorna inte endast är författade av forskare. En artikel är författad av Pontus Tallberg som till vardags är omvärldsbevakare i Region Skåne. I artikeln redogör Tallberg för delar av innehållet i den vetenskapliga kom-munforskarkonferens som genomfördes vintern 2010.

I ARTIKELN FRAmHåLLER Tallberg betydelsen av att praktiker utvecklar kompetens för att tillgodogöra sig forskningsresultat. Det är en viktig fråga, men jag skulle också vilja tillägga att det vilar ett ansvar på sändarna av informationen, det vill säga forskarna. Det är också intressant att se hur Tallberg – som han själv uttrycker det – ”översatt” uppsatserna som seminariebehandlades

på konferensen och relaterat dem till frågor som han möter i rollen som praktiker. Det är en dimension av forskningen som sällan belyses.

yTTERLIGARE Två ARTIKLAR utgör det här num-rets forskarsidor. Artiklarna baseras på forskningspro-jekt som befinner sig i olika skeden, det ena projektet är avrapporterat medan det andra är pågående. Det avrapporterade forskningsprojektet utgör Jonas Fjer-torps doktorsavhandling, vilken nyligen lades fram vid Lunds universitet. Fjertorp har i ett tidigare nummer av Kommunal Ekonomi (KE nr. 2, 2010) behandlat en klassificeringsmodell för investeringar som utgör en del av avhandlingen, den här gången fokuseras de i avhand-lingen framkomna resultaten.

I ARTIKELN Om det pågående projektet redovisar Robert Wenglén, verksam som forskare vid KEFU, sina funderingar om professioner – något som det av tradition finns gott om i offentlig sektor. Så småningom kommer funderingarna utvecklas och bli en bok om professioner som tar hänsyn till de förutsättningar som idag råder i offentlig sektor.

n Tidskriften ”Kommunal ekonomi och politik” (KEoP) som i drygt tio års tid publicerat vetenskapliga studier av offentlig sektor har nyligen bytt skepnad. Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet har tagit över ansvaret för tidskriften. Samtidigt har tidskriften passat på att byta namn och heter numer ”Offentlig förvaltning – Scandinavian Journal of Public Administration” (SJPA).

Den tidigare inriktningen kvarstår, men med en tydligare ambition att utveckla ämnet offentlig förvaltning. Mer finns att läsa om tidskriften på www.sjpa.se. Där kommer det också att finnas tillgång till publicerade artiklar med något års fördröjning. Prenumeranterna däremot får tidskriften i vanlig läsbar form (som det uttrycks i Kommunal redovisningslag) fyra gånger per år.

NyGAmmAL TIDSKRIFT Om OFFENTLIG FÖRvALTNING

”Jag tror nämligen att det är viktigt att ut-veckla nya sätt att in-formera om forskning för att upprätthålla intresset.”

PIERRE DONATELLA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i västsverige


En praktikers reflektioner

FORSKARE SKRIvERDet finns ett stort antal frågor för den offentliga sektorn att hantera, frågor som ställer krav på effektivitet och tydliga prioriteringar. Då krävs det underlag i form av kvalificerade diskussioner om organisation, styrning, budget med mera. Liksom mer praktiskt inriktad forskning, anser omvärldsbevakaren Pontus Tallberg.

Jag har lovat redaktören för forskar-sidorna att göra några reflektioner angående hur jag som praktiker uppfat-

tade den tredje nationella kommunforskar-ekonferensen som genomfördes i Alvesta i slutet av oktober 2010. Konferens innehöll en hel del uppsatser som berör frågor och problem i offentlig sektor, några av dessa kommenteras i det följande.

LEIF ANJOu, vERKSAm vid Institu-tet för kommunal ekonomi, IKE, vid Stockholms universitet, tog upp det kommunalpolitiska systemets styrning av tjänsteproduktion med fallstudier av förskoleverksamhet och äldreomsorg. Han tar utgångspunkt i den kommunala självstyrelsen och det ansvar och uppgifter kommuner och landsting har. Frågan som kan ställas är hur stor påverkan kom-munerna egentligen har på områden som är mer eller mindre reglerade i nationell lagstiftning och vad bestämmer politiken.

För några år sedan ansvarade jag för an-tologin Vem ansvarar för välfärden? Det framgår där att ansvaret för välfärdsupp-gifter har rört sig mellan nivåerna men påfallande ofta utgått från den kommuna-la. Frågan är om inte förhållandet mellan kommun och stat kan liknas vid ett ömse-sidigt beroende. Detta är i och för sig vik-tiga frågor, men Anjous bidrag – som är en del av en planerad bok – handlar om vilket genomslag den politiska styrningen får.

PIERRE DONATELLA vID Kommun-forskning i Västsverige, KFi, tog upp frågan hur kommunpolitiker använder redovisningsinformation. Antagandet är att det finns en fixering vid resultatredo-visningens slutrad och att politikerna då missar annan information av värde för att uppfylla intentioner som mål- och resul-tatstyrning. Min erfarenhet är densamma men jag undrar också i vilken omfattning kommunpolitikerna ens studerar resultat-redovisning. När den presenteras är bud-getarbetet redan igång för påföljande år.

NIKLAS WäLLSTEDT, vERKSAm vid IKE, presenterade teser som ingår i hans avhandlingsarbete. Bland annat problema-tiserade han på ett intressant sätt frågan om mätning eller dialog för styrning som strategi. Jag ser framemot den fortsatta diskussion särskilt som åtminstone vi i den praktiska verksamheten helt lever i skuggan av mätningar och utvärderingar. Kanske är det med dialog styrning fung-erar bäst?

Mikael Löfströms uppsats Flexibla el-ler stabila gränser – om den offentliga sektorns organisering berör i högsta grad mitt arbetsområde. Den offentliga sek-torns organisation har betydelse. Den så kallade regionfrågan är – om än delvis en maktpolitisk sådan – en fråga om manda-tet för mellannivån och därmed gränser för ansvarsområden. Ansvarskommittén hade till uppgift att diskutera och lämna förslag om ansvar och organisation för ett fram-tida bärkraftigt Sverige. Kommitténs slut-satser var att Sverige bör indelas i 6-9 regi-oner med ansvar för hälso- och sjukvården i första hand och i andra hand ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Den diskus-sionen ansluter till det som Löfström nämner i uppsatsen. Löfström diskuterar också, marknadisering av offentlig sektor. Det berördes inte i Ansvarskommitténs betänkande men vi ser däremot politiska initiativ som vårdvalsmodeller.

JAG LäSER LÖFSTRÖmS uppsats som den praktiker jag är och försöker dra rele-vanta slutsatser. Den diskussion som förs om utvidgning av mandatet för mellan-nivån görs i en kontext att det skulle stärka handlingskraften på den regionala nivån och förbättra demokratin. För att åstad-komma resultat för den regionala verk-samheten krävs samverkan med många aktörer vilket gör att regionen hela tiden ställs inför gränssituationer. I vissa fall kan den andra aktören påverkas av ekonomiska styrmedel. I andra fall krävs samverkan i olika former som nätverk eller projekt. Det

sker – som jag uppfattar det – främst som ett sätt att överbrygga gränsen och inte att utmana gränsen i sig.

DISKuSSIONEN LÖFSTRÖm FÖR i uppsatsen hänför sig mer till – som han säger – konceptuella gränser. Jag tolkar det som att det berör en diskussion om gränser som organisationen skapar på egen hand. Region Skåne har en omfattan-de verksamhet med hälso- och sjukvård och ansvar för kollektivtrafik, regional utveckling och bland annat kultur. Regio-nens mandat skiljer sig på olika politik-områden och hanteras på olika sätt i den egna organisationen. Det skapar interna gränser i den egna verksamheten och kan vara resultat av inre maktpolitik och or-ganisatoriska moden som följer idéer från New Public Management. Inre gränser kan verka försvårande för att fullfölja uppdraget och skapa hindrande barriärer men – som Löfström nämner – en alltför flexibel syn i sig kan skapa en osäkerhet i organisationen.

ALLA FÖRELäSARES uPPSATSER som kommenterats har beröring med min verksamhet. Jag har som praktiker ingen möjlighet att bedöma de teoretiska ansat-serna. Det jag gör är att tolka och ”över-sätta” till min vardag. Det bygger givetvis på de tolkningar jag gör och innehåller en del generaliseringar. Detta är jag medveten om, men det är å andra sidan nödvändigt för att kunna dra slutsatser för det dagliga arbetet. Det handlar om att praktiker ska utveckla en mottagarkompetens.

må

NA

DE

NS

PR

AK

TIK

ER

PONTuS TALLbERG4 Omvärldsbevakare i Region Skåne.4 Redaktör för ”Vem har ansvar för välfärden” om hur uppgifterna fördelas mellan stat, landsting/region och kommun.


FORSKARE SKRIvER

L åt oss först sortera ut vad vi menar med en professionsorganisation. Grovt förenklat kännetecknas den

av att arbetet förväntas vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare krävs ofta en form av legitimation, det vill säga att man har genomgått en viss utbildning för att få utföra yrket. Det klassiska exemplet är läkare, men det finns även ett antal så kallade semi-professioner som har drag av ovan: lärare, apotekare, socialsekrete-rare, poliser, brandmän, sjuksköterskor, lektorer med flera (se exempelvis Klasson m fl, 2010).

mEST CENTRALT FÖR mitt resonemang är dock föreställningen om att professio-nella lämpligen ges hög grad av autonomi och att de därmed bör vara mer eller mindre självstyrande inom ramen för och med utgångspunkt i de etiska riktlinjer som finns inom professionen (Mintzberg,

1980). Denna autonomi medför en del fördelar. Typiskt är att behovet av chefer reduceras och det individuella lärandet stimuleras.

I TIDER Av omfattande förändringar i professionsorganisationernas omvärld kan man dock fråga sig om inte nackdelarna väger över. Den offentliga sektorn, en av de samhällsektorer som sedan begynnelsen varit mycket tätbefolkad av olika profes-sioner, har allt sedan 1990-talets början varit med om omfattande förändringar. Marknadsinslaget, i form av exempelvis konkurrens och styrverktyg hämtade från privata företagsvärlden, har varit påtag-ligt i denna förändring. På senare tid är det skolan, apoteken och primärvården som har avreglerats. Att fortsätta agera som om ingenting har hänt är knappast en väg framåt. Framgång vid förändrade förutsättningar handlar vanligtvis om

att anpassa sig till nya krav på vad som kännetecknar effektivitet och kvalitet (Knutsson m fl, 2006). För att hantera denna process blir förmågan till organi-satoriskt lärande viktig. De kommunala gymnasieskolorna behöver lära sig att bli flexibla och snabbföränderliga i takt med att elevernas efterfrågan växlar. Det fria valet behöver mötas med en organisatorisk förmåga till flexibilitet och god förståelse för elevers skiftande efterfråga snarare än reklam. Primärvården står inför liknande utmaningar.

vAD bETyDER Då detta i konkreta ter-mer? Lite grovt kan man säga att det krävs en modifiering av de gemensamma före-ställningarna bland de professionella för att skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande. Man behöver flytta tonvikten från individen till organisationen, från autonom i till samordning, från vad som gynnar det

professionen är död! Länge leve professionen!Många professionella yrkesutövare bär på en rad traditionella föreställningar om vad som bör känneteckna professionella organisationer. En del av dessa föreställningar kan ifrågasättas. KEFUforskaren Robert Wenglén anser att det är hög tid att inse att flertalet professionsorganisationer verkar under nya förutsättningar.


Torsdagen den 7 april 2011Clarion Hotel Sign,

Stockholm.

Välkommen till en inspirerande dag.

Program och anmälan på www.kommuninvest.se

Kommuninvest är en frivillig med-lemssamverkan. Syftet är att skapa långsiktigt bästa villkor för svenska kommuner och landstings finansiella verksamhet. I sin roll som samhälls-nyttig Kommungäld intar verksam-heten en särställning i omvärlden.

Varmt välkommen till Kommuninvests 25-årsjubileum och föreningsstämma

Svenska kommuner och landsting i samverkan

Tema:

Långsiktig, hållbar samverkan

kommuninvest 25 år

Konsthantverk av Pernilla Sylwan.

individuella lärandet till vad som gynnar organisatoriskt lärandet. I en snabbförän-derlig omvärld är just förmågan till orga-nisatoriskt lärande av avgörande betydelse. Jag ställer mig högst tveksam till att den ovan nämnda kulturförändringen lär gå tillräckligt snabbt, om man lever kvar i fö-reställningen om att ledningspersonal mer eller mindre är att betrakta som overhead. Jag vill påstå att man måste acceptera och se värdet i att det krävs ledningsresurser som kan leda organisatoriskt lärande bland professionella. Det krävs chefer (gärna hämtade bland de professionella) som kan sätta fokus på samordning och en vilja att göra något tillsammans.

Detta är några av de tankar som kom-mer att utvecklas i min kommande bok om ledning av professioner. Mina tankar baseras på ett antal forsknings- och ut-redningsprojekt inom ramen för KEFU:s verksamhet.

må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

RObERT WENGLÉN4 Robert Wenglén är docent och forskare vid KEFU – Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning.

4 Han är bland annat medförfattare till boken Den skickligt inkompetente chefen.

SNAbb FÖRäNDRING.I det organisatoriska lärandet ställer man om sig snabbt, i takt med samhällsutvecklingen. Det ställer nya krav på professionerna.


FORSKARE SKRIvER

må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

JONAS FJERTORP 4 Ekonomie doktor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och KEFU.

Frågan är hur förutsättningarna egentligen ser ut. Varför genomförs investeringar? Vilka mål ska de

egentligen uppfylla? Vilka förklaringar finns det till att vissa kommuner satsar allt mer resurser för att uppfylla investerings-målen, medan andra kommuner satsar allt mindre resurser? Hur kan man förstå varför vissa kommuner prioriterar investe-ringar i nya bostadsområden, medan andra prioriterar investeringar som ska förbättra kommunens image?

Investeringar avser att uppfylla olika mål. De behöver planeras, genomföras och följas upp med hänsyn till att målen har olika karaktär. I Kommunal Ekonomi nr 2 2010 (s 29) presenterade undertecknad ett förslag på en klassificering. Den utgör ett verktyg för att gruppera investeringsmå-len. Varje typ av mål utgör en investerings-typ. Investeringar görs för att 1) expandera servicekapaciteten, 2) skapa trivsel och attraktionskraft, 3) upprätthålla befintliga tillgångars servicekapacitet och 4) förbätt-ra befintliga tillgångars effektivitet, säker-het, funktion och miljöpåverkan.

FRåGAN äR vILKA förklaringar det finns till att vissa kommuner satsar allt mer resurser för att uppfylla investerings-målen. Samtidigt satsar andra allt mindre resurser, med en minskande volym anlägg-ningstillgångar som följd. Förklaringar finns att hämta i såväl befolkningsmässiga, ekonomiska som politiska förutsättningar.

Kommuner med en ökande volym an-läggningstillgångar tenderar ha en ökande folkmängd. De tenderar även historiskt sett att ha en liten volym anläggningstill-gångar i förhållande till antalet invånare. Dessutom är soliditeten historiskt sett re-lativt hög. I dessa kommuner höjs skatte-

satsen och avgiftsnivån för att finansiera den växande volymen anläggningstill-gångar. Motsatta förutsättningar präglar de kommuner som satsar allt mindre re-surser på anläggningstillgångar.

DET FINNS RATIONELLA skäl till att i viss mån låta utvecklingen av volymen anläggningstillgångar styras av yttre faktorer. Inte minst är kopplingen till befolkningsutvecklingen relevant att beakta. En ökande folkmängd medför en större efterfrågan på kommunal service. Volymen anläggningstillgångar behöver öka om service ska kunna ges till en större folkmängd, utan att servicenivån eller kvaliteten minskar. Om det finns ledig ka-pacitet i de befintliga tillgångarna, kan den istället användas. Ytterligare ett exempel är behovet av att utöka volymen materiella anläggningstillgångar för att tillgodose näringslivets krav på utbyggd service.

Utrymmet för investeringar begränsas av ekonomiska förutsättningar. En relativt hög soliditet innebär att det finns större utrymme att finansiera nya investeringar, än om soliditeten är låg. Det behövs även intäkter för att finansiera avskrivningar och räntor. En ökande skattesats och av-giftsnivå skapar utrymme för det.

OAvSETT Om DET satsas allt mer eller allt mindre resurser, så är de begränsade. Prioritering krävs. Prioriteringen visar sig i viss utsträckning kunna förklaras av yttre förutsättningar. Till exempel ger kommuner med befolkningstillväxt högre prioritet åt investeringar som avser att ex-pandera servicekapaciteten, än kommuner med en minskande folkmängd.

Hög prioritet för investeringar som ska förbättra trivsel och attraktionskraft ver-

kar främst vara aktuellt i kommuner där den ekonomiska situationen är god. När den ekonomiska situationen är mer an-strängd, är det svårare att motivera sådana investeringar.

Det finns också en naturlig kopp-ling mellan hög prioritet för rationali-seringsinvesteringar och en minskande avgifts¬nivå. Det är däremot oklart om det är rationaliseringar som möjliggör en sänkt avgiftsnivå, eller om rationalise-ringsinvesteringar framtvingas av en sänkt avgiftsnivå. Grunderna för prioriteringen är ofta inte så framträdande. Det finns dock anledning att lyfta fram dem. Det skapar möjligheter för beslutsfattare att förklara grunderna för sina prioriteringar.

I litteraturen finns flera studier av stora kommunala investeringsprojekt. De präg-las ofta av komplexa beslutssituationer och politiska spel. Avhandlingen foku-serar på den löpande investeringsverk-samheten. Den utgörs i stor utsträckning av mer rutinartade investeringar, där det många gånger råder politisk samsyn. Istäl-let gäller det att utforma en ändamålsenlig investeringsverksamhet med hänsyn till rådande förutsättningar.

Den systematisering av förutsättningar som avhandlingen tillhandahåller, är en utgångspunkt för att resonera kring hur kommunens anläggningstillgångar ska förvaltas. Förhoppningen är avhandlingen ska ge ökad förståelse för investerings-verksamhetens förutsättningar. Det skapar möjligheter att utforma en målfokuserad planering och uppföljning av investerings-verksamheten, med hänsyn till varje kom-muns förutsättningar. Därigenom främjas möjligheterna att förvalta samhällets ge-mensamma tillgångar på ett ansvarsfullt sätt.

målfokuserade investeringar

Svenska kommuner gör varje år omfattande investeringar för att skapa service åt invånarna. Investeringsverksamheten behöver utformas utifrån kommunens förutsättningar, för att de knappa resurserna ska användas ändamålsenligt. I avhandlingen Investeringar i kommunal infrastruktur undersöker Jonas Fjertorp vid Lunds universitet hur förutsättningarna ser ut.


KEF-AKTuELLT

TESTA TA STEGETn Föreningen har tagit fram Ta Steget, ett verktyg för kartläggning av ekonomers kompetens och kompetensutvecklingsbehov. I arbetet har ett 50tal ekonomer varit engagerade med beskrivning av olika kompetensområden och tillhörande förkunskaper och påståenden kring uppgifter som ska kunna utföras.

Nu kan du starta ditt eget kompetensinventeringsarbete genom att använda föreningens verktyg Ta Steget. Under rubriken ”Ta Steget” på www.kef.se hittar du handledning för arbetsgivare och medlemmar i var sitt pdfdokument.

SÖDRA KRETSENn Den 2 mars blir det pubkväll/sen eftermiddagsaktivitet i Malmö med Ernst & Young som sponsorer. Inbjudan med program kommer att skickas ut. Veckan 15 i april är det planerat en konferens i Malmö på temat LEAN i teori och praktik. Det blir samtidigt medlemsmöte i södra kretsen.

KRETS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 [email protected]

KRETS NR 2Södermanlands och östergötlands län Göran BernhardssonOxelösunds kommun613 81 Oxelösundtelefon 0155-380 00 [email protected]

KRETS NR 3jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin FritzNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KRETS NR 4Skåne och Blekinge länTony Henningsson, Helsingborgs stad251 89 Helsingborgtelefon 042-10 50 [email protected]

KRETS NR 5Västra Götalands länRoger CardellBorås Stad

Kommunledningskansliet 501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KRETS NR 6Värmlands, örebro och VästmanlandLiselotte Nöjdörebro kommun Box 30000701 35 örebrotelefon 019-21 11 [email protected]

KRETS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länjörg BassekBorlänge kommun781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 [email protected]

KRETS NR 8Västernorrlands och jämtlands länGöran AnderssonHärnösands kommun871 80 Härnösandtelefon 0611-34 80 [email protected]

KRETS NR 9Västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Kalix kommun Nygatan 4952 81 Kalixtelefon 0923-650 [email protected]

väLKOmmEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS!

I STEGET. Ekonomer i Mölndal var med och utvecklade Ta Steget.

Det nationella kommunforskningsprogram-met Framgångsrik förändring har avslutat sin portalstudie. Nu väntar 8-10 temastudier som

ska genomföras under två år.Under portalstudien besökte forskare från fem

kommunala forskningsinstitut de 46 medverkande kommunerna och intervjuade politiker och tjänste-män*. Forskningsansatsen handlar om hur kommuner hanterar förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer:

– Rundresan till kommunerna var nyttig. Vi fick in-sikter om att kommunala ”kriser” kan se ut på många olika sätt. En lågkonjunktur och finansiell kris kan drabba den ena kommunen väldigt hårt samtidigt som det går den andra kommunen nästan totalt förbi, säger Roland Almqvist, föreståndare för IKE vid Stock-holms universitet.

RESuLTATEN Av portalstudiens 195 intervjuer redovisades inför politiker och tjänstemän i Linkö-ping i november. Nu väntar 8-10 temastudier som ska genomföras under 2011 och 2012. Temastudierna handlar om allt från strategier och modeller för finan-siell utveckling, tillväxt och effektivitet till studier om den representativa demokratin och ”umgängets” betydelse mellan politiker och tjänstemän.

– Portalstudien och fortsatta diskussioner visar att olika former av samverkan står högt upp på agendan i

kommunerna. Därför har samverkan och fusioner fått en egen temastudie, säger Roland Almqvist.

Strömstad kommun är en av de medverkande kom-munerna. Kommunchef Niels bredberg är nöjd med att kommunen engagerat sig i programmet.

– Programmets frågeställningar är relevanta, exempelvis vad som händer med ledning och styrning i samband med att en kommun hamnar i en besvär-lig situation. Vi har fått anledning att tänka till, säger han.

DET FINNS EN poäng med att få diskutera med andra kommuner om aktuella lednings- och organisa-tionsfrågor. Många kommuner, Strömstad exempelvis, funderar över kommunens framtida organisation.

– En fördel med programmet är att vi får samtals-partners vi inte stött på förut. Det ger inspiration och nya infallsvinklar, säger Niels Bredberg som tillsam-mans med Strömstad kommun står som värd för en av forskningsprogrammets konferenser i höst.

Projektet avslutas med en summerande studie under våren 2013.

* Projektet Framgångsrik förändring är ett samarbete mellan de fem tongivande kommunalekonomiska forsk-ningsinstituten i Sverige: CKS, FOVU, IKE, KEFU och KFi.

Mer information om det nationella kommunforsknings-programmet hittar du på www.natkom.se

Forskarnas rundtur klar

Roland Almqvist.

Niels Bredberg.


KRÖNIKAN

tänka tillsammans Det gäller att kunna se helheten, både i politiken och i vården. Och då måste man gå över organisationsgränserna och tänka tillsammans, tycker Catarina Dahllöf, regiondirektör i Region Halland.

Någonstans mitt i bildandet av Region Halland stannar jag upp och tänker ”det handlar alltid om helheter” och det handlar effektiv vård om också. Helhet i vård är konsten att se utifrån patientens fokus. Att inte bara ha

patienten i fokus här och nu i just det här vårdmötet, utan i hela vårdprocessen oavsett om man befinner sig i kommunen, på vårdcentralen eller sjukhuset.

ATT bILDA EN region handlar för mig mycket om att våga se helheten mellan tillväxt och

välfärd. Utan tillväxt i regionen, inga skattepengar till välfärd. Utan välfärd inga förutsättningar för tillväxt. Alla i kommuner och landsting, oavsett om man är politiker eller tjänsteman, behöver kunna se det sambandet. Att använda sina välfärdspengar optimalt, att inte lägga tid på att trassla med in-vånarna för att man passerar en gräns mellan kommun och landsting. Idag, i snöyran, tänkte jag att om kommunen skötte snöröjning/flisning ännu bättre så skulle färre vara på akuten med diverse ortopediska skador, slippa mänskligt lidande, sjukskrivningar med mera. Hur ofta ser vi de sam-banden så tydligt?

I våRDEN HAR alla medarbetare patienten i fokus. Just här, just nu hos

mig, brinner jag för att göra det bästa möjliga för patienten. Nu, men sen i nästa steg i patientens liv? Då gäller det att skapa förutsättningar för att alla med-arbetare ska kunna ta del av helheten. Om jag gör såhär nu för patienten, blir det då effektivt och god service sedan när nästa huvudman eller vårdgivarkompetens i vårdkedjan tar över..?

DET FINNS måNGA hinder på vägen. Lagar och IT-stöd har inte utgått från vårdprocessen utan har ett

starkt organisatoriskt fokus. Det är konstigt. Lagar stiftas ju av politiker, de är ju valda för att företräda invånarna… kommuner och landsting styrs av politiker valda för att företräda invånarna… men vården har varit fragmentariserad och systemen har följt efter. Frågan är hur beslutsunderlagen tagits fram. Hur många var med och tänkte tillsammans?

mITT yTTERSTA ANSvAR inför regionstyrelsen är att ta fram beslutsunderlag som syftar till att just skapa invånarvänlig välfärd och förutsättningar för tillväxt. Att se helheten, regionalt över organisatoriska gränser och gärna tänka ”utanför boxen” i förslag till lösningar. Då räcker inte min hjärna till och inte mina medarbe-tares hjärnor heller, utan då måste kommunernas och mina medarbetare tillsammans tänka nytt. Därför har jag valt att satsa på nya nätverk med kommunchefer och deras medarbetare i den nya regionen. Vi ska tänka nytt och tänka tillsammans – det blir helhet med invånaren i fokus.

DEN NyA våRDEN, vårdvalet, har invånaren i fokus. Makten att välja och välja bort ligger hos invånaren. Som huvudmän, ”finansiär och kvalitetsgarant”, måste vi axla vår nya roll i landsting och kommuner. Det innebär att ändra fokus, mindre av detaljplanering och mer av målstyrning och uppföljning. Det är en stor rollförändring som sker i Sverige och som skapar nya typer av företagare, nya möjligheter till innovation och kreativitet. Ett stort ansvar vilar hos kommuner och landsting att skapa tydlig och systematisk kvalitets-kontroll och att redovisa den transparent för att skapa förtroende hos invånarna.

HALLAND äR bäST i Sverige på tillgänglighet i vården. Det har inte handlat om pengar, utan om helhetssyn. Att få alla med på att se hela vårdprocessen, att använda alla sjukhus, alla aktörer även de privata, för att lotsa patien-ten till vård i rätt tid. Det känns som om vi har lyckats tack vare att så många ledare och medarbetare har tagit ansvar för att se och förmedla just helheten.

Gä

ST

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

CATARINA DAHL-

LÖF n Catarina Dahllöf

är regiondirektör i Region

Halland. Hon är ekonom

i grunden och har bland

annat jobbat som vd för

Familjebostäder och tf

stadsdirektör i Göteborgs

Stad.

”Att bilda en region handlar för mig mycket om att våga se helheten mellan tillväxt och välfärd.”


Rehabiliteringens lagarTvådagarsutbildning. Det är många lagar som påverkar/styr rehabiliteringsarbetet. Hur samverkar olika lagar och sekretessregler? Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning? Rättspraxis har ändrats med rehabkedjan. För dig som vill få grepp om helheten. För dig som handlägger rehab ärenden.

Hälsa, ohälsa och lönsamhetenFyradagarsutbildning. När är det lönsamt att satsa på rehabilitering, förebyggande och hälsofrämjande åtgärder? Kostnader och intäkter vid hälsoförbättrande åtgärder för företag, organisationer och samhälle. För dig som vill arbeta med hälsofrågor utifrån ett ekonomiskt perspektiv!

Konfliktsäkert arbete - med hållbar kommunikationTvådagarsutbildning. Konflikter är som eld. Av godo när de är klokt hanterade men farliga när de sprids okontrollerat. Hur upptäcker man konflikter i dess linda? Hur förhindrar man kränkande särbehandling. Vad utmärker en konflikt-säker arbetsplats? Hur du praktiskt kan främja konstruktiv konflikthantering, dialog och samarbete!

Vad chefen behöver veta om stressEndagsutbildning. Lär dig vad du som chef kan göra för att upptäcka, förebygga och hantera stress och utmattning bland dina medarbetare. Utbildningen ger kunskap och praktiska verktyg. Du lär dig att upptäcka risker, förebygga stress och att undvika att medarbetare går in i väggen. Det handlar till exempel om god organisationsstruktur, medvetet ledarskap, bra rutiner, gott samarbetsklimat och att upptäcka samt stödja utsatta individer.

HälsobokslutAtt ekonomiskt korrekt använda sig av:• Sjuktalet/sjukfrånvaron • Sjukfallen • Rehabiliteringsfallen • Personalomsättningen • Produktivitet/hälsa

Vilka ekonomiska effekter ger hälsa och ohälsa hos personalen? Varför behövs arbetstidsvärdering? Vilka nyckeltal är relevanta?

Högst 20 deltagare. Anmäl dig nu!

Hög

st 2

0 d

elta

gare

• A

nmäl

dig

nu! Hälsobokslut

• Sjuktalet/sjukfrånvaron• Sjukfallen

• Rehabiliteringsfallen• Personalomsättningen• Produktivitet/hälsa

Tvådagarsutbildning

Hur företaget/organisationen kan sänka sina kostnader och skapa bättre lönsamhet

Vilka ekonomiska effekter ger hälsa och ohälsa hos personalen?Hur skapas ett effektivt och kontinuerligt förändringsarbete?Varför behövs arbetstidsvärdering?Vilka nyckeltal är relevanta?Vad krävs för att kunna jämföra nyckeltalen över tid, mellan enheter och med andra företag/organisationer?

Att ekonomiskt korrekt använda sig av

Hög

st 2

0 d

elta

gare

• A

nmäl

dig

nu!

Tvådagarsutbildning

Vill du veta vilka ekonomiska effekter satsningar på arbetshälsa får för din organisation? Vill du kunna redovisa dessa effekter i företagsekonomiskt riktiga nyckeltal? Vill du veta vilka åtgärder för förbättrad hälsa som ger bäst ekonomisk utdelning?

Gärdesvägen 10 693 32 Degerfors 0586-421 00 • [email protected] • www.metodicum.se

Se hela programmen på www.metodicum.se

Göteborg den 30-31 marsStockholm den 9-10 mars Stockholm den 3-4 maj

Stockholm den 9-10 mars

Stockholm den 12-13 maj + den 26-27 maj

Stockholm den 10-11 mars Stockholm den 7-8 april Göteborg den 11-12 april Malmö den 14-15 april

Stockholm den 12 april

Ett urval av våra andra utbildningar i vår:

Posttidning BKommunal EkonomiBox 6767 801 74 Gävle

Effektiv verksamhetsstyrning

supporting successful decisions

GLÖM INTE ATT ANMÄLA DIG:Seminarium om målstyrning i Göteborg tisdagen 1 mars, Malmö tisdagen 8 mars och Stockholm fredagen 11 mars 2011. Läs mer på www.hypergene.se

Hypergene beslutsstöd öppnar möjligheten att ta ett nytt strategiskt grepp om kommunens verk-samhetsstyrning. I en komplett, sammanhållen produkt erbjuder Hypergene® de effektivaste tillämpningarna för rapporter, analyser, budget/prognos, konsolidering, nyckeltal och verksam-hetsplaner. I ett modernt gränssnitt tillgängliggörs verksamhetsstyrningen i hela organisationen baserat på data från ekonomi, personal och verksamhetssystem.

Budget/prognos

Uppföljning

Strategisk planering

Rapportering

Nyckeltal

Analys

0000 Hypergene 210x264 jan 2011.indd 1 2011-01-25 10.25

KRÖNIKAN - KEF · är sparsam och att det saknas en motsvarighet till RKR:s rekommen-dationer....

Documents

Transcript of KRÖNIKAN - KEF · är sparsam och att det saknas en motsvarighet till RKR:s rekommen-dationer....