Regional ledningssamverkan

2 Krissamverkan i Blekinge

”Samlad lägesbild”

”Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta”

”Medborgaren i fokus”

”Effektiv samverkan”

3

Den här broschyren är framtagen för att beskriva krishanteringen i länet och hur vi i Blekinge samverkar både före, under och efter en kris. Modellen för krissamverkan ska vara implementerad i berörda myndigheter och andra organisationer som måste medverka vid en större kris eller olycka.

För att samordna insatserna under en kris krävs att ledningssamverkan sker. För en bra ledningssamverkan är det viktigt att relationer och rutiner mellan aktörerna har arbetats upp på förhand. Med gemensamma insatser kan vi mildra konsekvenserna av kriser och allvarliga olyckor som kan drabba länet.

InledningI Sverige lever vi i ett samhälle som de flesta uppfattar som tryggt. Vi vet dock att denna trygghet då och då rubbas när en kris inträffar. Vi som agerar utifrån ett myndighetsperspektiv har i sådana lägen ett extra stort ansvar. Vårt uppdrag är att ha medborgarnas bästa i fokus och att samverka för allas bästa. Målet är att skapa trygghet för medborgarna, att använda och mobilisera samhällets resurser på bästa sätt, och att möta hjälpbehovet så bra som möjligt.

I Blekinge län har länsstyrelsen, kommunerna, rädd-ningstjänsterna, landstinget, polisen och Försvarsmak-ten därför tagit fram en modell för krissamverkan som bygger på en gemensam värdegrund.

”Samlad lägesbild”

4 Krissamverkan i Blekinge

Krishantering bygger på samverkanGrunden i all krishantering är att förebygga och förbereda sig. Ingen kan ensam avvärja eller hantera en kris. Därför är samverkan ett viktigt verktyg före, under och efter en kris.

När samverkan fungerar kan konsekvenserna för samhället minimeras. En god samverkan skapar också förutsättningen för att samhället snabbare ska återhämta sig efter en kris, och för att vi alla ska kunna dra lärdomar inför nästa händelse.

Samverkan ska ske mellan olika myndigheter och kommuner, likaväl som mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst mellan människor.

5

6 Krissamverkan i Blekinge

Alla har ett ansvarPå en mer övergripande nivå har ett flertal aktörer ansvar vid en kris. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen har ett så kallat geografiskt områdesansvar. Vid en kris ska de se till att samordningen mellan alla som är inblandande i krishanteringen fungerar på lokal, regional och central nivå. Förutom myndigheter kan det vara företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar som har en roll att spela i krishanteringen. Som medborgare har vi alla ett egenansvar att skydda vår familj och egendom.

Det svenska krishanteringssystemet vilar på tre grundprinciper:

Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också har det under krissituationer.

Likhetsprincipen innebär att verksamhetens organisation och lokalisering under normala förhållanden ska fungera på liknande sätt under krissituationer.

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

7

8 Krissamverkan i Blekinge

Under

FöreKrissamverkan under tre faserFöre krisen kan vi planera och försöka förutse vilka kriser vi kommer ställas inför, och hur de ska hanteras. Det gör vi genom nätverk, utbildning och övning.

Under en pågående kris fokuseras arbetet på att han-tera de uppkomna konsekvenserna. För att kunna styra resurser och insatser till där behovet är störst är det av avgörande betydelse att samverkan kommer till stånd. Att kunna hantera informationen till samhället utifrån en samlad lägesbild är mycket viktigt. Det är också nödvändigt att dokumentera det arbete som görs under en kris.

Efter är det viktigt att dra lärdomar för att få en bättre förmåga att hantera nästa kris. All dokumentation sam-las ihop och sprids.

9

Efter

FöreSå förbereder vi ossFör att samarbetet ska fungera när krisen väl slår till är det viktigt att vi träffas och utbyter information, kunskap och erfarenheter samt att vi provar hur våra rutiner fungerar i praktiken genom att öva.

K-sam är det nätverk av myndigheter, föreningar och privata företag som har en uppgift i krishanterings-systemet. Länsstyrelsen samlar K-sam flera gånger per år för att få en förståelse för sitt eget och andras ansvar under en kris. Det kan till exempel handla om att pågående projekt rapporteras och väsentlig ny information delas mellan aktörerna.

Övningar och andra utbildningar genomförs kontinuerligt. Länsstyrelsen har en rullande utbildnings- och övningsplan. Ett sådant exempel är Regional samverkanskurs, RSK, som hålls regelbundet. På kursen behandlas bland annat hur det går att minska sårbarheten i samhället genom ökad samverkan och hur man bäst sköter kriskommunikation.

10 Krissamverkan i Blekinge

Före

För att fungera måste nätverk, kunskap och metoder redan vara välkända när en kris inträffar. Blekinges landskapsträd eken visar hur Krissamverkan Blekinge är uppbyggd i länet.

Bladverket utgörs av K-sam, där aktörerna själva utser sin representant.Representanterna ska ha kunskap om och insikt i den egna organisationens del i hanteringen av den uppkomna krisen. K-sam träffas fyra gånger om året och leds av Länsstyrelsen Blekinge.

För att driva det förberedande arbetet finns en styrgrupp med representanter från länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna, landstinget, polisen och Försvarsmakten.. Styrgruppen har inplanerade möten under året och träffas också om behov föreligger.

Styrgruppen ansvarar också för att hålla samman de olika arbetsgrupperna. De symboliseras av ekens grenar. Arbetsgrupperna består av deltagare ur nätverket K-sam och skapas med olika sammansättning beroende på inriktning

Hur vi bygger vår förmåga

11

eller målsättning. Gruppernas syfte avgör om de är tillfälliga eller mer permanenta.

Regionala rådet representeras av ledan-de tjänstemän från organisationerna som utgör styrgruppen. Det är en strategiskt inriktad grupp som likt en arborist långsiktigt ska se till att trädets tillväxt blir så bra som möjligt. Rådet sammankallas och leds av länsstyrelsen och träffas minst en gång vartannat år.

Varje vecka hålls ett så kallat vakthundsmöte. Mötets syfte är att identifiera potentiella kriser. Deltar gör länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB), räddningschef i beredskap (RCB), landstingets TiB, polisens och Försvarsmaktens vakthavande befäl (VB).

12 Krissamverkan i Blekinge

Under

Ledningssamverkan skapar mervärde för samhälletVid en kris kan aktörer snabbt kallas samman till lednings-samverkan för att samordna insatser. Tillsammans skapas tidigt en samlad lägesbild.

Det är viktigt att vi skapar en gemensam förståelse för vad som händer under krisen. En samlad lägesbild ger alla inblandade en möjlighet att få en förståelse för krisens omfattning, kunna se helheten, konsekvenserna i samhället och var hjälpbehovet är som störst. Samtliga aktörer har ett ansvar för att bidra till att bilden av krisen blir så fullständig som möjligt.

Genom ledningssamverkan ska aktörerna gemensamt kunna analysera krisen både på kort och lång sikt samt skapa bästa möjliga underlag och förutsättningar för berörda att fatta beslut.

Att se hela systemet av aktörer under en kris är en svår utmaning. Samtliga är skyldiga att samverka men är kanske inte medvetna om varandras roll. Mervärdet med ledningssamver-kan är att kunna påverka så att samhällets samlade resurser och kompetens används på ett effektivt sätt utifrån våra gemensamma värderingar, där de gör störst nytta för medborgaren.

13

Vår gemensamma värdegrundVår gemensamma värdegrund är att alla insatser ska göras med medborgarfokus utifrån de behov som finns.

Värdegrunden ska genomsyra ledningssamverkan och innebär:

Delaktighet. Under krisen förutsätts aktörerna att omedelbart delta i ledningssamverkan.

Mandat. Varje aktör ska ha ett tydligt mandat från sin organisation vid ledningssamverkan.

Kunskap. Varje aktör ska ha kunskap om egen och andra organisationers roll i krisen.

14 Krissamverkan i Blekinge

Under

Så samverkar vi under en krisAktörerna i Krissamverkan Blekinge har alla skyldighet att påkalla behov av ledningssamverkan. När länsstyrelsens TiB får indikation om att en kris har eller är på väg att inträffa kontaktas övriga nyckelaktörer: kommunerna, räddningstjänsterna, landstinget, polisen och Försvarsmakten.

Utifrån en samlad lägesbild beslutas det om det finns behov av ledningssamverkan eller inte. När man anser att händelsen och dess aktörer har behov av att samverka sker ett första möte. Om det sker ett fysiskt möte ska detta ske på en i förväg utsedd och utrustad ledningsplats.

15

Beroende på händelsens omfattning kan fler krishanteringsaktörer från K-sam ansluta till ledningssamverkan. Dessa utgör årsringarna i stammen. Stammen blir grövre ju större, mer komplex händelsen blir. Barken utgör stödfunktionen vilken hanterar omvärldsbevakning, dokumentation och service. Stödfunktionen är länsstyrelsens ansvar.

Länsstyrelsen.

Identifierade nyckelaktörer.

Aktörer utifrån vilken

kris som inträffat.

Stödfunktion.

16 Krissamverkan i Blekinge

Efter

Viktigt att dra lärdom av kriserEfter en kris är det viktigt att utvärdera hur den hanterades. Vad gjordes rätt? Hur fungerade samverkan och de i förväg upparbetade rutinerna? Vad lär vi oss till nästa gång? Vi kan också dra lärdomar av hur andra agerat i en krissituation. Målet är självfallet att förbättra vår förmåga att hantera nästa kris.

En viktig del av utvärderingen handlar om att undersöka varför en kris har inträffat. Hur olyckor och kriser utreds regleras i lagstiftningen. Utredande aktörer har olika infallsvinklar och kompetenser varför samverkan bör ske genom att dela och sprida erfarenheter och utredningsresultat.

Detta ger oss förutsättningar att tillsammans få en bättre förmåga att hantera nästa kris.

17

18 Krissamverkan i Blekinge

19

”Våra gemensamma resurser är vår styrka i krisberedskapsarbetet idag och i framtiden”

”Vi behöver lösa uppgiften tillsammans”

”Viktigt att dra lärdom”

LänsstyreLsen · BLeKInGes fem Kommuner · räddnInGstjänsterna · LandstInGet · PoLIsen · försvarsmaKten