Kraftverket vår granne

granne

Kra

ftverk

et vår

granne K

raft

verket

Kra

ftverk

et vår

granne K

raft

verket v

år gra

nne

Kra

ftverk

et vår

granne

Kra

ftverk

et vår

granne

6 DIREKTÖR PETRA LUNDSTRÖMS VISIONER

9 STUGEL OCH GOTT SAMVETE

18 SOLEN OCH MÄNSKLIGHETEN

Tema solenergi

Intervju med ornitolog Rolle Hällfors

vår grannekraftverket

1 | 2012

GRANNAR: På höjden, bredden och längden

AKTUELLT: Det nya dieseldrivna reservkraftverket, Fortum Cup

TILLÄGGSENERGI FRÅN SOLEN

STUGANS EL FRÅN SOLEN

NyA UPPGIFTER OM TEMPERATUREN OCH VATTENSTRÖMMARNA

AKTUELLT FRÅN STORA VÄRLDEN

KÄRNGÄNGET: Så överförs kunskapen

FÅGLAR I KIKAREN

SOLEN

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

Chefredaktör: Peter Tuominen, [email protected]: Anne Muhonen, [email protected]: Fortum, Lovisa kraftverkAtomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511www.fortum.com/fi

Redaktion: peak press & productions oyAD: Sanna NylénRedaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Kirsi Riipinen Pärmbild: Sanna Nylén / peak pressTryckeri: Lönnberg Painot Oy

| INNEHÅLL | | LEDARE |

18

De säkerhetsutvärderingar som gjordes hösten 2011 visar att planeringskri-

terierna och beredskapen att hantera externa tillbud på Lovisa kraftverk är

rätt dimensionerade. Enligt principen för kontinuerlig förbättring utreder vi

ändå hela tiden möjligheterna att ytterligare förbättra kraftverkets säkerhet.

Ett nytt dieselreservkraftverk har tagits i drift, lagerutrymmena för driftavfall

har utvidgats och planeringen av fyra luftkylningstorn har startat.

Jag tror att de europeiska säkerhetsutvärderingar som blir klara i juni kom-

mer att visa att de finska kärnkraftverken också är säkra gällande de delområ-

den av säkerheten som nu har utvärderats, och att de planerade säkerhetsför-

bättringarna är rätta. År 2011 var ett av de bästa åren för Lovisa kraftverk,

då det gäller säkerhet och tillgänglighet. Trots att goda resultat inte är någon

garanti för framtiden, skapar de mycket goda förutsättningar för Fortums

säkerhetsmedvetna och professionella medarbetare att ytterligare förbättra

kraftverkets säkerhet.

Vindkraftsprojektet i Lovisa, Hattom har framskridit till planläggningsske-

de. I samband med planläggningen är målsättningen att så noggrant som möj-

ligt utreda projektets miljökonsekvenser och förutsättningar att etablera två

eller tre vindkraftverk i området som

har hyrts från staden. Fortums mål-

sättning är att stadsfullmäktige kan

behandla planen i slutet av året. Mål-

sättningen är att hitta lösningar som

resulterar i så små miljökonsekvenser

som möjligt. Tyvärr finns det ingen

energiproduktionsform där det föru-

tom nyttan inte också förekommer ne-

gativa konsekvenser.

Jag vill på Lovisa kraftverks och hela

Fortums vägnar önska alla ortens in-

vånare och sommargäster som kom-

mer till orten en riktigt trevlig vår.

Peter Tuominen

Chef, samhällsrelationer

Mot en solig vår

BILD

: PäI

vI A

hvO

NeN

4

69

10

12141618

3


Knack, knack... Hammarslagen ekar i luften. Byggsäsongen står åter för dörren. Varför inte ge den flitige byggaren en

hjälpande hand? Huset blir stadigare och det känns fint. Grannsämjan förtjänar all uppmärksamhet. Av vem lånade jag

hammaren? Är den här prylen vår? Föregå med gott exempel gentemot barnen, de är ju faktiskt framtidens goda grannar.

TeXT: PäIvI AhvONeN | BILD: vIRPI LehTINeN

På höjden, bredden och längden

grannsämja

Kraftverket vår granne 3

4 Kraftverket vår granne

Lovisa kraftverks nya mellanlagrings- och slutförvaringsut-

rymme för låg- och medelaktivt avfall på cirka 110 meters

djup tas i bruk i slutet av året. Det befintliga utrymmet har

utvidgats med cirka 15 000 kubikmeter.

– Utvidgningen ökar kapaciteten för mellanlagring av un-

derhållsavfall, vilket förbättrar sorteringsmöjligheterna och

minskar mängden avfall för slutförvaring, säger sektionschef

Heidi Lampén.

Utrymmet lämpar sig även för slutförvaring i framtiden.

– Tillstånd för slutförvaring söks i samband med schaktnin-

gen av förvaringsutrymmena för rivningsavfall, som inleds

senast år 2024.

aktuelltSAMMANSTäLLT Av SePPO IISALO, ANNe MuhONeN

Generationsväxlingen fortgår Kraftverket rekryterade 23 nya medarbetare under

året, medan ett tiotal personer avgick med pension.

Den stora mängden anställningsansökningar visar

att kraftverket är en populär arbetsplats.

Utöver Fortums personal på cirka 500 personer ar-

betar över 100 personer från andra företag permanent

vid anläggningen.

Fortum är den största privata arbetsgivaren i

Lovisanejden.

Ingen INES-händelse 2011År 2011 var ett säkert och bra produktionsår vid For-

tums Lovisa kraftverk. Kraftverket drabbades inte av

någon sådan betydande händelse som skulle ha nått

upp på den internationella allvarlighetsskalan INES

(International Nuclear Event Scale).

Driftfaktorn, som återspeglar kärnkraftverkets pro-

duktivitet, var internationellt sett mycket hög, näm-

ligen 94,3 procent. Anläggningen var, med undantag

för ett 2,5 dygn långt produktionsstopp vid Lovisa 1 i

slutet av februari, i full drift under hela produktionså-

ret. Under produktionsstoppet åtgärdades ett läckage

i en flänstätning i ett ånggeneratorrör.

Lovisa kraftverk producerade 8,06 terawattimmar

(TWh) elektricitet, vilket är ungefär 10 procent av den

totala elproduktionen i Finland. Mängden motsva-

rar årsförbrukningen i cirka 400 000 eluppvärmda

småhus.

UTVIDGNING

Huvudtrappa

Hiss- och trappschakt

Körtunnel till markytan

Övervaknings- och underhålls-utrymmen

Frånluftsschakt

Förbindelsetunnel

Utrymmen för underhållsavfall

Utrymme för solidifierat avfall

+ 12 m

- 110 m

- 112 m

+ 4 m

Mellanlagringen av driftavfall förbättras

Fyra kyltorn på HästholmenSäkerheten vid Lovisa kraftverk förbättras ytterligare under

de närmaste åren när man bygger luftkylning torn av reak-

torerna. Luftkylningen kan tillgripas i sådana situationer där

havsvatten inte kan användas, till exempel på grund av en

svår tankerolycka på Finska viken.

Antalet kyltorn blir fyra, alltså två per kraftverksenhet. Pla-

neringen och byggandet av tornen, som är ungefär lika stora

som bussar, räcker cirka tre år.


gran

ne

Kra

ftve

rket

vår

gra

nn

e K

raft

verk

et

Kra

ftve

rket

vår

gra

nn

e K

raft

verk

et v

år g

ran

ne

Kra

ftve

rket

vår

gra

nn

e

Kra

ftve

rket

vår

gra

nn

e

6 DIREKTÖR PETRA LUNDSTRÖMS VISIONER I

9 STUGEL OCH GOTT SAMVETE

18 SOLEN OCH MÄNSKLIGHETEN

1 | 2012

Tema

solenergi

Intervju med

ornitolog Rolle Hällfors


Fortum Cup i augustiFortum Cup spelas under veckoslutet 11-12.8 på

gräsplanerna i Lovisa. Turneringen är avsedd för flickor

och pojkar födda 2000–2005.

– Varje åldersgrupp rymmer åtta lag. Matchernas

längd är 2 x 15 minuter. Lagen kan anmäla sig fram

till slutet av juni, säger cupansvarige Niclas Mattsson

från FC Lovisa.

I turneringen, som ingår i programmet Fortum Tutor,

deltar flera tutorer som följer med matcherna, gör iakt-

tagelser och ger respons till tränarna.

– Matcherna är ett centralt element i fotbollslivet.

Under matcherna får barnen och ungdomarna omsät-

ta sina färdigheter från träningarna i praktiken, säger

Harri Isotalo som är en av de tutorer som deltar i tur-

neringen.

Publiken bjuds på spännande fotboll och läckerheter

från ett buffébord.

www.fortumtutor.fi, www.fcloviisa.fi

Det nya dieseldrivna reserv-kraftverket klarar orkanerVid årsskiftet färdigställdes ett dieseldrivet reservkraftverk med effekten 10 me-

gawatt intill Lovisa kraftverks 110 kV:s ställverk på kraftverksområdet.

– Anläggningen ökar säkerheten i sådana avvikande situationer där det externa

elnätet gått förlorat och kraftverkets övriga tilläggs- eller reservsystemen av

någon anledning inte är tillgängliga, säger underhållsenhetens chef Pertti Salonen.

Dieselkraftverket, som står 7,5 meter över havet, klarar till och med orkanvin-

dar. Kraftverket är tillverkat av den inhemska koncernen Wärtsilä.

Kraftverket vår granne

också på nätetTidningen Kraftverket vår granne,

som utkommer två gånger per år, delas ut

till alla hushåll i Lovisanejden. Tidningen

kan också läsas på webbadressen

www.fortum.com/julkaisut. I arkivet

finns både det senaste numret

och tidigare nummer som

bläddringsbara nättidningar.

BILD

: TO

MI P

ARKK

ONe

N


TExT: KIRSI RIIPINEN | BILD: jANNE LEHTINEN

| vISION |

Tilläggsenergi från solen

– PeTRA LUnDsTRöm FöRsTåR skeptikerna. Man behö-

ver bara kasta ett öga på en solkarta för att förstå skep-

tikernas inställning. Finland hör till de sämsta platser-

na på jorden ifråga om solinstrålning. Å andra sidan

avviker förhållandena i södra Finland inte mycket från

dem i norra Tyskland, där man under de senaste åren

har installerat stora mängder solpaneler.

Petra Lundström är ansvarig direktör för utveck-

lingen av affärsverksamheten solenergi vid Fortum.

- Solenergin kommer sannolikt aldrig att bli den

stora energikälla som löser energiproblemen i Fin-

land, men som tilläggsenergi kunde den användas mer

än i dag, säger Petra Lundström.

Solenergin utnyttjas redan nu. I många stugor runt

om i landet kan man sitta och läsa efter att mörkret

fallit på tack vare solpaneler på taket och många strö-

vare laddar sina mobiltelefoner med hjälp av solceller.

Petra Lundström tror att följande steg blir att in-

stallera integrerade solenergilösningar i hus redan i

byggfasen.

- Kraven på energieffektivitet i den bebyggda mil-

jön ökar ständigt. En av åtgärderna för att leva upp till

kraven är att isolera byggnaderna effektivt. En annan

kunde vara att installera solpaneler.

Om en del av energin kommer från solpaneler på

det egna taket behöver man inte köpa all sin elektri-

citet utifrån.

I bland annat Central- och Sydeuropa, USA och Asi-

en ökar användningen av solenergi explosionsartat.

- Under fjolåret satsade man kraftigt på utbyggnad

Användningen av solenergi ökar

explosionsartad runt om i världen.

Det är inte omöjligt att vi i framtiden

får se soldrivna kraftverk i samma

storleksklass som Lovisa kraftverk.

Varför trampar solkraften ännu

i barnaskorna i Finland?• LAnDeTs nordliga läge och den långa, mörka vintern.

• PRiseT. elpriset i Finland, som är lägre än i till exempel Centraleuropa, sporrar inte

till inköp av solpaneler. • FöRDomAR. Konsumenterna har inte noterat att solpanelerna har utvecklats

och blivit billigare.• LAGRinGs- och överföringsutmaningar.

av solkraftskapaciteten i Europa. Tillväxtprognosen

är svindlande. Fram till år 2020 förväntas produk-

tionen av solel öka fem- eller till och med tiofalt från

i dag.

BÄTTRe oCH FöRmånLiGARe TeKniK

Det ökade intresset för solkraft förklaras av sjunkan-

de priser. Under de senaste åren har priset på solpa-

neler sjunkit med nästan femtio procent per år, vil-

ket innebär att solenergins konkurrenskraft ökar. De

höga elpriserna i till exempel Centraleuropa får män-

niskor att satsa på egna solpaneler.

Petra Lundström förutspår att solkraften redan i

slutet av decenniet på allvar kommer att konkurrera

Energiforskning• Solkraften inbegriper, utöver den direkta solelen och solvärmen, även bio-, vatten-, våg- och vindkraft samt jordvärme.• Fortum är engagerat i flera ut-vecklingsprojekt gällande utnytt-jandet av solenergins enorma po-tential. • Fortum undersöker vågkraften i samarbete med Seabased Industry i Smögen på svenska västkusten.• Fortum deltar i det finländska pro-jektet Waveroller, som handlar om vågkraftsproduktion i kustförhål-landen. • Fortum bygger en biooljean-läggning i anslutning till Joensuu kraftverk. Den integrerade bioolje-anläggningen, som baserar sig på tekniken snabbpyrolys, är den för-sta i världen.

>>

Petra Lundström är ansvarig direktör för utvecklingen av affärsverksamheten solenergi vid Fortum.


med andra energiformer i Sydeuropa, där solstrålningen

är kraftigare än i Centraleuropa.

Priset på solpaneler sjönk avsevärt när tillverkningen

inleddes i Kina. I dag finns det ny teknik med hög verk-

ningsgrad och möjligheter till energilagring på markna-

den. Den modernaste och mest sofistikerade tekniken är

fortfarande dyr, men när priserna sjunker kan stora sol-

energidrivna kraftverk bli verklighet.

Solenergin kan användas till mycket annat än att för-

se små stugor med elektricitet. I bland annat Kina och de-

lar av Europa värms många hus med hjälp av solfångare

på taket. Solenergin kan också användas för uppvärmning

av hushållsvatten.

I varma och soldränkta områden kan solenergin utnytt-

jas för nedkylning.

FORTUM KARTLÄGGER MÖjLIGHETERNA

Elbolagen är mycket intresserade av utvecklingen. För-

ra hösten beslöt Fortum att börja undersöka solkraftens

Produktionen av solel är föremål för intensiv forskning på olika håll i världen. ett av de mest intressanta objekten är koncentrerande solfångning, som innebär att solstrålningen effektiviseras med hjälp av speglar. Speglarna reflekte-rar den infallande solstrålningen till en solfångare i en mast, varifrån energin transporteras till ett lagringssystem.

energin från en koncentrerande anläggning kan i bästa fall driva en turbin som alstrar hundratals megawatt elektricitet.

Solcellerna utvecklas. Förr var solpanelerna stora och skrymmande, men utvecklingen har gjort dem både min-dre och effektivare. Dagens solpaneler lämpar sig också för tätt bebyggda områden.

Framtidens koncentrerande solfångare

solenergi enligt månad, jämförelse Helsingfors–sicilien.

300

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

225

150

75

0

kWh/kWp

SisilienHelsingfors

FÖLJANDe STeG BLIR ATT

INSTALLeRA INTeGReRADe

SOLeNeRGILÖSNINGAR

ReDAN I BYGGFASeN.

kommersiella potential, men frågorna är många. Om före-

taget vill vara med i leken, vilken är då den rätta strategin

och den rätta tidtabellen? Den som går i bräschen betalar

mest för utvecklingsarbetet, men den som är sent ute för-

lorar många fördelar. Vilka är samarbetsparterna och vil-

ka marknader är intressanta?

Lagringen av energi är en annan stor och viktig fråga.

Tillsvidare finns det ingen lönsam teknik för lagring av

elektricitet i större skala.

Överföringen av energi är också en central fråga. Kom-

mer man i framtiden att kunna transportera solkraft från

till exempel Sahara till Europa? I dag saknas tekniken,

men kanske det finns en lösning på problemet. I nuläget

kan man transportera elektricitet flera tusen kilometer,

så visst finns det förutsättningar för långväga överföring.

- Den springande punkten är om man kan producera

solkraft så förmånligt att det lönar sig att transportera

den mycket långt.



Har du tänkt installera ett solenergisystem på stugan?

Det kostar en slant, men ger dig helt ren elektricitet.

eTT ALTeRnATiV TiLL FRiTiDsBosTADens elanslutning är ett 12 volts

(V) elsystem bestående av solpaneler och batterier samt en trans-

formator, inverter, som omvandlar likströmmen på 12 V till 230 V:s

växelström.

Solenergin fångas in av solpanelerna. Batterierna lagrar den in-

fångade energin och jämnar ut eventuella spänningsvariationer.

Systemet har också ett reglage, det vill säga en styrenhet som be-

gränsar laddningsströmmen när batteriet är uppladdat. Reglaget

kan även koppla ur solpanelen.

RÄTT PLACeRinG

Solpanelerna installeras i allmänhet på byggnadens fasad eller tak,

men de kan också placeras på en ställning i terrängen. Det viktigas-

te är att solstrålarna träffar panelen med full effekt under minst

Med tanke på

funktionaliteten är det viktigt

att samtliga komponenter

i ett solkraftssystem är

kompatibla med varandra

och att systemet går

att bygga ut.

solpanel

eL

VÄRme

stugans el från solenBelöningen är gott samvete

åtta timmar per dag under sommaren. Till och med skuggan från

ett träd eller flaggstång kan sänka solpanelens laddningseffekt. Det

bästa vädersträcket är söder.

Panelens vinkel i förhållande till horisonten varierar mellan 30

och 60 grader. Sommartid är den cirka 45 grader.

ALTeRnATiV

Utbudet på marknaden omfattar flera olika alternativ, allt från enk-

la basmodeller till långt utvecklade solkraftssystem som generar

230 V:s växelström.

De enklaste systemen ger elektricitet till stugans belysning, ra-

dio, TV och små hushållsapparater. Med de längre utvecklade lös-

ningarna kan man även driva apparater som förbrukar mer elektri-

citet, till exempel kylskåp, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner, kaf-

fekokare och mikrovågsugnar. •

Ytterligare information om solenergin:

www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi

solfångare

CiRKAPRiseR

• 12 V-utrustning: belysning i små utrymmen, laddning av 12 volts apparater så som mobiltelefon och laptop, cirka 350 euro

• 12 V-utrustning för veckoslutsbruk: t.ex. kylskåp,

cirka 3 000 euro

• 230 V-utrustning: drift av en 2,5 kW:s apparat, cirka < 7 000 euro

TExT: SEPPO IISALO | BILD: jUKKA SALMINEN


nya uppgifter om temperaturen och

vattenströmmarna

TeXT: SePPO IISALO | BILDeR: OLLI huTTuNeN / LuODe CONSuLTING OY| MILJÖ |

Under de senaste åren har Fortum

aktivt studerat strömmarnas och

temperaturens fluktuationer i

havsområdet utanför Lovisa kraftverk.

Undersökningarna ger värdefull

information om var de bästa platserna

för intag av kylvatten finns.

Mätutrustningen är förankrad med betongtyngder på havsbottnen. Vid installationen användes akustiska utlösare. Temperaturen mäts med en halv timmes intervaller. Strömningsmätarna mäter vattenströmmarnas riktning och hastighet med en meters mellanrum från bottnen till ytan. Saliniteten och syrehalten mäts med en optisk givare som är försedd med en smutsavlägsnande torkare.

Lyft

Pontoner

ADCP-strömningsmätare

Syre- och salinitetssensor

Akustisk utlösare

Akustisk utlösare

Temperaturgivare

ILLu

STRA

TIO

N: J

uKK

A SA

LMIN

eN /

PeA

K PR

eSS


KARTLÄGGninGen inLeDDes åR 2007 i samband med mil-

jökonsekvensbedömningen gällande den tilltänkta kraft-

verksenheten Lovisa 3. De första automatiska givarslingorna,

som ersatte den manuella lodningen, lades ut på havsbott-

nen sommaren 2010.

Mätdata insamlades under hela fjolåret och under den gång-

na vintern. Slingorna har 6–9 temperaturgivare samt datalag-

rande mätare av saliniteten och syrehalten.

Därtill har vattenströmmarnas riktning och hastighet upp-

mätts i bland annat en båge omfattande Söderby, Orrengrund

och Bästö i Orrengrundsfjärden.

På jAKT eFTeR KALLARe VATTen

Planeringschef Reko Rantamäki berättar att det främsta

syftet med mätningarna är att finna den bästa intagsplatsen

för kylvatten till en eventuell ny kraftverksenhet.

– Mätningarna ger också information om eventuell tillgång

till kallare vatten för kylning av de befintliga kraftverksenhe-

terna.

Fortum vill ha en så god helhetsbild av läget som möjligt.

– Utredningsarbetet är fortfarande av grundläggande na-

tur, men så vitt jag vet har vi funnit de rätta mätmetoderna

och -platserna.

Reko Rantamäki lyfter fram två intressanta iakttagelser.

– Vi är förvånade över hur snabbt uppvällningen och ned-

vällningen förändrar vattentemperaturen sommartid och hur

djupt effekten sträcker sig. Vattnet på 20 meters djup har till-

fälligt nått temperaturer över +20 °C. Denna vetskap är na-

turligtvis viktig med tanke på att reak-

torerna behöver så svalt kylvatten som

möjligt.

En annan intressant iakttagelse gäl-

ler strömningen i sunden.

– Utöver den vindrelaterade ström-

ningen har vi observerat att det kall-

la respektive varma vattnet samtidigt

kan strömma i olika riktningar i vissa

av sunden utanför Lovisa. Detta är vik-

tigt att känna till om kylvattnet tas un-

der tröskeldjupet i sunden.

VinTeRmÄTninGARnA PReCiseRAs

Kontinuerliga vintermätningar har

inte gjorts i det aktuella havsområdet

tidigare, vilket innebär att informa-

tion om eventuella variationer i vat-

tenströmmarnas hastighet och rikt-

ning under isen saknas. Eftersom

mätutrustningen är densamma året runt skiljer sig mätning-

arna vintertid inte från mätningarna under sommarhalvåret.

– Avsikten är att mäta både sommar- och vintertemperatu-

rerna under flera år eftersom de varierar från år till år. Under

de närmaste åren kommer vinterns mätplatser att preciseras

och mätningarna att utvidgas, säger Reko Rantamäki. •

Mätningar under sommaren och vintern• under åren 2010 och 2011 mättes havsvattnets temperatur fortlöpande på fyra ställen och olika djup.

• Sommaren 2010 koncentrerades strömningsmätningarna till Orrengrundsfjärdens sund.

• vid strömningsmätningarna sommaren 2011 kartlades vattenströmmarna kring öarna hudö och Kejvsalö väster om Lovisa kraftverk.

• vintermätningarna ger information om hur det varma kylvattnet från kraftverket sprider och rör sig under isen.

• undersökningarna har gjorts av Luode Consulting Oy.

Målsättningen är att även som-martid få så svalt kylvatten som möjligt till kraftverket, säger planeringschef Reko Rantamäki.


Lojoborna har fått tycka till om stadens trivsel och säkerhet

genom att rösta på olika friluftsstråk som tarvar belysning. Al-

ternativen var fyra. Fortum och Lojo stad planerar och realiserar

belysningen tillsammans.

Lovisa ordnade belysningsval år 2010 och det vinnande

alternativet, Skeppsbrostråket, fick sin belysning i fjol.

En ekologisk och energieffektiv allmän bastu slår upp portarna i

världens designhuvudstad Helsingfors under sommaren. Bakom

projektet står det internationellt namnkunniga arkitekt- och

formgivarparet Tuomas Toivonen och Nene Tsuboi samt Fortum,

som deltog i utvecklingen av bastuns energisystem. Tack vare

den progressiva energilösningen kan bastubadarna njuta av

värmen utan att lämna nämnvärda kolspår.

Belysningsval i Lojo

Kulturbastu med obetydligt kolspår

Fortum och nissan i samarbeteFortum och Nissan har tillsammans utvecklat en ny laddningsenhet för hushållsbruk. enheten rekom-menderas ägarna till Nissan LeAF-elbilar.

Batteriladdningen räcker under åtta timmar med en 16 amperes kabel, alltså betydligt kortare tid än med den kabel som medföljer bilen. Laddningsen-heten, som säkerställer snabb och trygg laddning, håller batterierna varma när det är kallt.

Bilens verkningsradie med fulla batterier är 175 kilometer.

Nya laddningsstationer Fortum har för närvarande över hundra allmänna laddningsstationer i Norden. elbilarna utgör en vik-tig del av framtidens energilösningar eftersom de minskar koldioxidutsläppen från trafiken. Fortums målsättning är att göra övergången till miljövänlig bilism så smidig som möjligt.

I Lovisa har man lagt fram en fullmäktigemotion gällande installation av laddningsstolpar vid kyrkan och Skeppsbron.

foRtuM oyJ / JuHo sAAstAMoINEN

Åtskilliga lovisabor har fått njuta av det upplysta Skeppsbrostråket.


Med soldrivet flygplan från Schweiz till Marocko

Fortums rapport om hållbar utveckling 2011 har publicerats

på finska och engelska. Rapporten innehåller nyckeltalen för

Fortums ekonomiska ansvar, miljöansvar och sociala ansvar samt

resultatet för år 2011.

Rapportens tema är Fortums syn på framtida energisystem

baserade på solekonomi. Rapporten kan läsas på Fortums webb-

sidor på adressen www.fortum.com/fi.

Fortum har rankats som bästa nordiska företag ifråga om rapporteringen i klimatfrågor.

Det årliga indexet är utvecklat av den oberoende, icke kommersiella organisationen Car-

bon Disclosure Project (CDP), som samlar in företagsspecifika uppgifter om motverkandet

av och anpassningen till klimatförändringen och om utsläppen av växthusgaser. Indexet

omfattar 26 företag.

Rapporten finns på webbadressen www.cdproject.net.

aktuelltSAMMANSTäLLT Av SePPO IISALO, ANNe MuhONeN

Fortums rapport om hållbar utveckling

Ett schweiziskt soldrivet flygplan, som redan har slagit

flera rekord, kommer att flyga en över 2 500 kilometer

lång sträcka utan bränsle. Flygningen från Schweiz till

Marocko är planerad till maj-juni. Flygplanet mellanlandar

i Madrid för pilotbyte.

Målsättningen för projektet Solar Impulse är att göra en

världsomflygning år 2014

Fortum bäst i klimatindex

BILD

: SO

LAR

IMPu

LSe

/JeA

N R

evIL

LARD

/Rez

O.C

h

Vindkraftsinfo på Lovisa torgFortums infotält betjänar lördagen

den 9 juni på Lovisa torg. Kom och diskutera och hör om

bland annat vindkraftsprojektet i Lovisa.

Välkommen!


Den värdefulla kunskapen hos anställda

som går i pension förs över till

efterträdarna. Driftingenjör Olavi Hukari

handledde sin efterträdare Pertti Räsänen.

TeXT: ReIJA KOKKOLA | BILDeR: ARI hAIMI

| KÄRNGÄNGEt |

LoVisA KRAFTVeRK VÄRnAR om personalens höga kompetens

också vid personalförändringar. Anställda som går i pension er-

sätts med ny kompetent personal.

– Framförhållningen har fungerat utmärkt, säger pensionera-

de driftingenjören Olavi Hukari som tidigare var ansvarig för

driften vid Lovisa 1, och hans efterträdare, driftingenjör Pert-

ti Räsänen.

Ingenjörerna har bildat ett arbetspar, där Olavi Hukari har

fungerat som Pertti Räsänens handledare.

nyA UTmAninGAR

Efterträdarna till kärnkraftverkets ansvariga driftingenjörer

och andra anställda väljs med framförhållning och stor omsorg.

Olavi Hukari, som har samlat stor erfarenhet sedan han börja-

de på kraftverket år 1977, fortsätter inom vissa projekt trots att

han formellt är pensionerad.

Pertti Räsänen är inte heller född i går.

– Jag har jobbat nästan 27 år på kraftverket, säger han med ett

brett leende.

Överföringen av Olavi Hukaris kompetens till efterträdaren

planerades och realiserades omsorgsfullt. Processen inleddes un-

gefär ett år före pensioneringen. Den tidigare skift- och gruppche-

fen Pertti Räsänen valdes till ny driftingenjör, varefter ett anpas-

Driftingenjör

Olavi Hukari

• Började på Lovisa kraftverk år 1977

• Pensionerad, men har fungerat som handledare för sin efterträdare

Driftingenjör

Pertti Räsänen

• har arbetat 27 år på Lovisa kraftverk

• Flyttade från säker hetsenheten till driftenheten

ny mAn ViD

sPAKARnA

Så överförs kunskapen

Fortums nya driftingenjör Pertti Räsänen fick uppbackning och stöd av sin företrädare Olavi Hukari under hela utbildningstiden.

eN BRA ANSTäLLD KAN OCh

våGAR FRåGA. ALLveTARe

PASSAR INTe hOS OSS.

sat utbildningsprogram gjordes upp.

Pertti Räsänen glädjer sig över möjligheten att få nya utma-

ningar vid kraftverket efter sin redan långa karriär.

– Trots att jag arbetade på säkerhetsenheten ansåg Fortum att

min anläggningskännedom och erfarenhet lämpade sig för upp-

giften som driftingenjör. Erfarenheten är a och o vid allt kraft-

verksarbete. Jag förhöll mig mycket positivt till vidareutbildning-

en eftersom jag visste att jag får uppbackning av Olavi. Vi jobba-

de parallellt ett halvt år innan jag officiellt började som driftin-

genjör i början av oktober.

KUnsKAPen RöR siG i ALLA LeD

Kraftverkets policy är att den som byter arbetsuppgifter skall ha

tillräckt lång erfarenhet av kraftverksarbete. Kompetensen vida-

reutvecklas genom lämplig påbyggnadsutbildning.

– Man bör vara väl förtrogen med anläggningen, vilket inne-

bär att det i allmänhet inte finns några genvägar. Utvecklingen

av den befintliga personalen, som är en viktig rekryteringskälla,

gör att kraftverkets framtida behov kan tillgodoses. Kraftverket

uppmuntrar sina anställda till arbetsrotation, säger Olavi Hukari.

Pertti Räsänens utbildning planerades i samarbete med driftin-

genjörerna vid Lovisa 1 och Lovisa 2. I syfte att göra utbildningen så

effektiv som möjligt anpassades den till kraftverkets årsrytm.

– Före årsrevisionen fick jag teoretisk utbildning och simula-

torutbildning och under årsrevisionen fick jag värdefull praktisk

utbildning. Olavi stödde mig hela tiden och jag hade tillgång till

allt hans material. Man kan nog inte lära sig det här arbetet ge-

nom att stå vid sidan och se på. Man lär sig med fingrarna, säger

Pertti Räsänen.

FoRTLöPAnDe KUnsKAPsöVeRFöRinG ÄR en DeL AV VARDAGen

Kraftverkets trygga drift bygger på friktionsfritt samarbete mel-

lan de olika enheterna. Av den orsaken är fortlöpande kunskaps-

överföring och informationsutbyte mellan de olika organisa-

tionsnivåerna vardag för personalen.

– En bra anställd kan och vågar fråga. Allvetare passar inte hos

oss. Personalen utbyter gärna så kallad tyst kunskap vid sidan om

den egentliga utbildningen. Växande erfarenhet samt fortlöpande

utbildning och kunskapsöverföring inom och utom huset och in-

ternationellt står som garanti för säker och trygg drift, säger Ola-

vi Hukari och Pertti Räsänen med en röst.

Nu när Pertti Räsänen har tagit över spakarna och fungerar

som ”skeppare på skutan” tittar Olavi Hukari in bara då och då

som konsult i olika projekt.

– Jag behöver inte drömma om jobbet om nätterna, säger han

med ett skratt. •

Effektiv överföring• Fortums Lovisa kraftverk har levererat elektricitet till stamnätet i över 30 års tid.

• Kraftverkets trygga och säkra produktion bygger på tillförlitlig teknik och kompetent och motiverad personal.

• Kraftverkets organisation utgörs av flera enheter, varav en är den viktiga driftenheten.

• Personalomsättningen på driftenheten och de öv-riga enheterna beror främst på att anställda går i pen-sion. Pensioneringarna medför att kraftverket förlorar kompetent arbetskraft med lång och diger erfarenhet.

• Fortum förbereder sig på generationsväxlingen ge-nom att i god tid utbilda nya experter för de olika upp-gifterna. utbildningen består av bland annat arbets-rotation och uppgiftsrelaterad precisionsutbildning.


| NAtuR oCH MILJÖ |TeXT: SePPO IISALO | BILD: JANNe LehTINeN FåGeLBILDeR: ROLLe häLLFÖRS | KARTA: OuTI NORBeRG

Rolle Hällfors intresse för fåglar vaknade redan i

pojkåren. Från föräldrarnas sommarställe i havsbandet

i Pernå i nuvarande Lovisa kunde han med sin tubkikare

se ända till Kotka och Hogland på 45 kilometers avstånd.

– jAG BLeV BeKAnT meD sKÄRGåRDens FåG-

LAR och natur under somrarna och vecko-

sluten ute på landet, säger Rolle Hällfors.

Sedan dess har han sett nästan 300 in-

hemska fågelarter. Antalet är inte längre

det viktigaste.

– Efter flera decenniers ”bongande” br-

yr jag mig inte längre om att räkna arter. I

dag är fotograferingen och rariteterna i en

flock det viktiga.

sKÄRGåRDen ÄR en sKATTKAmmARe

Enligt Rolle Hällfors är Lovisa skärgård som

skapt för fågelskådning. Hans stuga i Vah-

Fåglar i kikaren

Rödhake, Aspskär, Lovisa, 2008

VEM ÄR HAN?Robert ”Rolle” Hällfors, född i Lovisa

• Välbekant ägare till Lovisa Färghandel• Viceordförande i Östra Nylands Fågel-

och Naturskyddsförening• Har ”bongat” nästan 300 fågelarter i Finland

och cirka 1 000 på andra håll i världen.• Har gjort fågelresor till bland annat Grönland,

Alaska, Spetsbergen, Antarktis, Tanzania, Galapagosöarna och Ecuador.

• Arrangerade en fågel- och naturfotoutställning i Lovisa 1987 och planerar en ny utställning till 2013.

• Det bästa med fågelhobbyn: ”De olika habitaten och naturligtvis bekantskapen med nya arter

när det sker spontant.”

”På havsområdet utanför Lovisa kraftverk, som är isfritt hela vintern, kan man se salskrake, storskarv och andra vattenfåglar och till och med havsörnar, vars längst österut belägna häckningsområde finns i närheten.”



StrömforsLiljendal

Pernå

Lappträsk1.

5.

4.

3.

2.

6.

1. Lappträsk

2. Baggnäs

3. Lillängarna

4. Stolpesudde

5. Teutjärvi

6. Aspskär (observationsplats)

Fågeltorn i Lovisanejden

terpää i närheten av Lovisa kraftverk fungerar som

bas för utfärder till havets fåglar och vilda natur.

– Årets höjdpunkt är nog de första vårdagarna

när snösparven och lärkan anländer. Gråtutarnas

ankomst är också en festlig syn. Snön ligger ännu

kvar på marken och reflekterar ljuset mot fåglar-

nas kroppar.

Strandskatornas sträck, som alltid är lika fasci-

nerande, kan beskådas i ytterskärgården och från

vissa uddar.

– Alfåglarna och sjöorrarna flyttar i allmänhet på

natten när himlen är mörk. Man ser inte fåglarna

men natten fylls av deras läten. Upplevelsen är stark.

Den vitkindade gåsens och prutgåsens massflytt-

ning, som infaller i slutet av maj, är ett naturskå-

despel av stora mått.

– Som bäst har jag sett över 50 000 gäss under en

och samma dag.

en VÄRLD UTAn GRÄnseR

Intresset för fåglar har bokstavligen fört Rolle Häll-

fors till världens ände.

– Jag trivs särskilt bra i kalla områden. Jag har

besökt Grönland och Alaska och i sommar styr jag

kosan till Spetsbergen för tredje gången i ordning-

en. Den tuffaste upplevelsen hittills var nog min

tre veckor långa resa till Antarktis för ett par år

sedan.

Rolle Hällfors är också intresserad av den tro-

piska naturen.

– Jag har besökt Tanzania tre gånger och Galapa-

gosöarna och Ecuador ett par gånger. Sammanlagt

har jag nog sett nästan tusen olika fågelarter. I Ecua-

dor och Tanzania kan man ”bonga” över 700 arter.

– I kratern, eller egentligen calderan Ngorongo-

ro i Tanzania har jag sett flockar på över en miljon

ladusvalor. Calderan, vars diameter är ungefär 20

kilometer, är en naturlig amfiteater och ett Afrika i

miniatyr. Den uppstod för cirka två miljoner år se-

dan vid en vulkankollaps.•

Tretåig mås, Vadsö-Eckeröya, Norge, 2009

Kungspingvin, Sydgeorgien, 2010

Vithövdad havsörn, Homer Spit, Alaska, 2007


AURinKo soLenAurinko on Maata lähinnä sijaitseva tähti, jota Maa, muut planeetat sekä aurin-kokuntamme muut kappaleet kiertävät. Se syntyi noin 5 miljardia vuotta sitten. Aurinko loistaa vielä toiset 5 miljardia vuotta vakaasti.

Solen är en stjärna kring vilken himlakropparna i vårt solsystem kretsar. Himlak-ropparna är jorden, de övriga planeterna, månen och andra objekt. Solen uppstod för ungefär fem miljarder år sedan och kommer att lysa stadigt i ytterligare fem miljarder år.

Aurinko (symboli ☉) on maata lähinnä sijaitseva tähti. Auringon ympärille syntyneet planeetat ja muut kappaleet muodostavat au-rinkokunnan. Aurinko on tyypillinen tähti, jolla ei ilmeisesti ole mitään poikkeuksellisia ominaisuuksia. Aurin-ko kiertää muiden Linnunrataan kuu-luvien tähtien tavoin sen keskipistettä. www.ursa.fi, www.wikipedia.fi

solen (symbol ☉), som är vår närmaste stjärna, utgör tillsam-mans med planeterna och de övri-ga himlakropparna vårt solsystem. solen är en typisk stjärna utan speciella egenskaper. Den kretsar i likhet med Vintergatans övriga

stjärnor kring galaxens centrum. www.ursa.fi, www.wikipedia.fi

2

Tietoja auringostaAuringon pintakerroksissa on 71 % vetyä, 27 % heliumia ja 2 % muita aineita. Aurinko on kirkkaampi kuin 85 % Linnun-radan tähdistä. toisaalta suurin osa tähdistä on himmeitä punai-sia kääpiöitä.

• halkaisija 1 392 000 km• massa 1,9891 x 1030 kg• keskitiheys 1,409 kg/m3

• pyörähdysaika ekvaattorilla 25 vrk• lämpötila pinnalla 5780 K• säteilyn teho 3,827 x 1026 W• keskietäisyys maasta 149 597 871 km

Uppgifter om solensolens ytskikt innehåller 71 % väte, 27 % helium och 2 % andra ämnen. solen lyser kla-rare än 85 % av Vintergatans stjärnor, av vilka en stor del är svagt lysande röda dvärgar.

• diameter 1 392 000 km• massa 1,9891 x 1030 kg• genomsnittlig täthet 1,409 kg/m3

• rotationstid vid ekvatorn 25 dygn• temperatur på ytan 5780 K• strålningseffekt 3,827 x 1026 W• medelavstånd från jorden 149 597 871 km

1

TOTe

uTu

S/LA

YOu

T: Ju

KKA

SALM

INeN

/ P

eAK

PReS

S


Auringon merkitys ihmiskunnalle Aurinko on maapallon merkittä-vin energianlähde, joka kasveissa tapahtuvan yhteyttämisen kautta tuottaa melkein kaiken eliökunnan kuluttamasta energiasta. Myös ih-misten fyysinen käyttövoima on Auringosta lähtöisin, sillä kaikki ravinto alkaen kasvi-kunnasta ja päättyen ravintoketjun ylimpiin lenkkeihin edustaa varastoitunutta aurinko-energiaa. ydinvoimaa sekä geotermistä ja vuorove-sienergiaa lukuun ottamatta kaikki ihmis-kunnan kuluttama energia on peräisin Au-ringon fuusioreaktioista eri väylien kautta.

solens betydelse för mänskligheten solen är jordens viktigaste energikälla. Den energi som förbrukas av jordens djur är sol-energi som omvandlats genom växternas fotosyntes. också vår

egen muskelkraft kommer från solen eftersom all energi i hela näringskedjan är lagrad solenergi. Med undantag för kärnkraften, den geotermiska energin och tidvattenkraf-ten härstammar all den energi mänsk-ligheten använder från fusionsreaktio-nerna i solen.

1. ydin – Kärna2. Säteilyvyöhyke – Strålningszon3. Konvektiovyöhyke – Konvektionszon4. Fotosfääri – Fotosfär5. Kromosfääri – Kromosfär6. Korona – Korona

1.

3.

2.

4.5.

6.

2322212019181716151413121110987654321

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII

Kello

naik

a – Klockslag

Kuukausi – Månad

Valoisaa – Ljust

Aurinko laskee – Solnedgång

Aurinko nousee – Soluppgång

Auringon rakenne – Solens uppbyggnad

Päivä on pisimmillään kesäkuussa ja Aurinko on taivaanpallolla pohjoisimmillaan.Hos oss är dagen längst i juni när solen står i norr på himmelssfären.

3

Kraftverket vår granne

Documents

Transcript of Kraftverket vår granne