Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321
-
Upload
geological-survey-of-sweden -
Category
Data & Analytics
-
view
16 -
download
2
Transcript of Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321
A. Porakvifer, B. Sprickakvifer, C. Por-sprickakvifer, D. Karst-sprickakvifer
Grundvattenövervakning 2017 21–22 mars 2017 i Uppsala
Konceptuella grundvattenmodeller till nytta för övervakning och åtgärdsplanering inom vattenförvaltningen
Till länsstyrelsen i Ume Det finns vattnet som är kallt och tätt som stenen, du kan icke dricka det,
och det finns vattnet som är så tunt och svagt att det icke hjälper att du dricker det
och det finns vattnet som darrar då man dricker det så att man får frossan,
och det finns vattnet som är bittert och smakas svetten, och en del vatten är liksom dött,
vattuspindlarna sjunker rätt ner genom det som om det vore luften.
Jo, vattnen är såsom sanden på havets strand, dem är oräkneliga.
Så att det här papperet som ni i länsstyrelsen har skickat oss för att vi ska tala om huru det är med vattnet,
det är odugligt, vattnet ryms icke oppå två rader, om man har levat i sjutti år som jag har gjort
då vet man så mycket om vattnet att länsstyrelsen skulle kunna dränkas i denna kunskap."
Ur ”Merabs skönhet, 1983” Vila i frid Torgny Lindgren
Magasin
Tillrinningsområde
Inledande basanalys (t.ex. VISS)
Risk? Påverkan?
Problem? Förmodat/konstaterat…
Påverkan: Area/linje/punkt Kontakt
med känsliga
Ekosystem
Över vakning
Vet vi tillräckligt?
Om ja – Status
bedömning
Om nej – Fördjupad
beskrivning
SGU karterad?
Om behov – Fördjupning
inom ett utsatt
delområde
Geologi
GV-bildning
Terräng
GV uttag
Strömning
Påverkan Prov
tagning
Kemidata
Förnyad riskbe-
dömning
D O K U M E N T A T I O N
Konceptuella grundvattenmodeller - vad har hänt?
En stegvis och enkel instruktion för användning av konceptuella grundvattenmodeller
Steg att följa vid inledande analys:I1. ProblemanalysI2. PåverkansanalysI3. Inledande beskrivningI4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering? I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?I6. RiskbedömningI7. ÖvervakningI8. Vet vi tillräckligt?→ Dokumentation
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning:F1. Grundvattenmagasin F2. TillrinningsområdenF3. Geologi F4. Terräng F5. Grundvattenbildning F6. Grundvattenuttag F7. Kontakt mot ytvatten och grundvattenberoende ekosystemF8. Grundvattnets nivåer och strömning F9. Påverkanstryck F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning F11. Kemidata i förhållande till påverkanskällor→ Dokumentation
Ex. på Detaljerade undersökningar inom utpekat delområde:D1 GeoteknikD2 Hydrauliska testerD3 Geofysiska metoderD4 SpårförsökD5 Beräkningsrutiner→ Dokumentation
Koppling mot Vattenförvaltningen: Förnyad risk/status bedömning
1
Flödesschema för konceptuella grundvattenmodeller. Färgerna stämmer med ramarna från tidigare figur: Ljusblå=hela modellen, Röd=inledande analys, Orange=fördjupad beskrivning, Svart=detaljerad undersökning, Grön=koppling mot vattenförvaltningen.
Steg att följa vid inledande analys
I1. Problemanalys Varför? I2. Påverkansanalys Referera till påverkansanalysen I3. Inledande beskrivning http://viss.lansstyrelsen.se/ I4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering? Karterad skala? I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?
Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? I6. Riskbedömning dokumenterad i VISS? Verifierad utifrån övervakningen? I7. Övervakning Känd? Inrapporterad? I8. Vet vi tillräckligt? Ska vi beskriva delområden/problemområden? → Dokumentera slutsatserna!
Magasin Tillrinnings
område
Om nej -Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-bildning
Terräng
GV uttag
Strömning
Påverkan Prov
tagning
Kemidata
Förnyad riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning
F1. Grundvattenmagasin Karterad skala, öppet/slutet, storlek, delområden? F2. Tillrinningsområden Primärt, sekundärt, tertiärt, storlek, egenskaper? F3. Geologi Jordart, djup, lager, beskrivning, bergart F4. Terrängläge Topografi, in. utströmningsområde?
Magasin Tillrinnings
område
Om nej -Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-bildning
Terräng
GV uttag
Strömning
Påverkan Prov
tagning
Kemidata
Förnyad riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.
F5. Kontakt med ytvatten och grundvattenberoende ekosystem Kontakt? Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? Skyddade områden, N2000, ekologiska problem? F6. Grundvattenbildning Effektiv nederbörd, markanvändning, marklutning, vegetation, geologi? F7. Grundvattenuttag Pågående, kända, eventuella, läckage till tunnlar? F8. Grundvattnets nivåer och strömning Förmodat som my? Känd gvy? Isolinjer, pilar?
Magasin Tillrinnings
område
Om nej -Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-bildning
Terräng
GV uttag
Strömning
Påverkan Prov
tagning
Kemidata
Förnyad riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.
F9. Påverkanstryck Areella näringar, linjekällor, punktkällor? Stöd i VMs påverkansmodell? Även rasterbaserad. F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning Pågående provtagning? Befintliga möjligheter, källor, brunnar, ytvatten? Nya stationer? Representativitet F11. Kemidata i förhållande till påverkansfaktorer Datavärdar, databaser? Tidserier, bakgrundsvärden, naturlig påverkan antropogen påverkan?
→ Dokumentera slutsatserna!
Delområde för detaljerad undersökning
Om behov – Fördjupning
inom ett utsatt
delområde
D1. Geoteknik Sondering/etablera grundvattenrör D2. Hydrauliska tester Provpumpning, vattenförlustmätning D3. Geofysiska metoder Resistivitet, VLF, seismik etc. D4. Spårförsök Spårämnen, temperaturgradienter D5. Beräkningsrutiner Vattenbalansberäkning , analytisk beräkning numerisk modellering, känslighetsanalys → Dokumentera slutsatserna!
Vet vi tillräckligt?
Om ja – Status
bedömning
Koppling mot vattenförvaltningen
Då upprättad och dokumenterad konceptuell modell omfattar avgränsad grundvattenförekomst så utgör den ett gott underlag för vattenförvaltningens behov. - Som jämförelse mot gällande/tidigare dokumenterad klassning från tidigare cykler - Underlag för förnyad riskbedömning - Underlag för förnyad statusklassning - Underlag för framtagande av förslag till övervakning - Underlag för åtgärder och uppföljning
Dataunderlag för den konceptuella modelleringen
Lista över hydrogeologisk information som behövs i arbetet
Mycket av underlagsdata kan erhållas via Geodatasamverkan och VISS. Saknas information kan här det vara nödvändigt att samla in relevanta uppgifter och utredningar, samt vid behov komplettera med fältundersökningar.
FORTSATT ARBETE
Vidareutveckla den konceptuella modellen Ett par exempel: Beskrivning av föroreningssituationen och transport av föroreningar - hur föroreningsbelastningen uppträder i olika geologiska miljöer Utbyte mellan yt- och grundvatten - omhänderta frågor kring grund- och ytvattenutbyte på ett tydligare sätt, t.ex. vid arbete med grundvattenberoende akvatiska ekosystem Tillämpning av den konceptuella metoden i olika geografiska områden och typmiljöer Genomgång av flera exempel - grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen - annat grundvatten (berggrundvatten, kustområden, förorenat grundvatten i moränjord, etc.) Modellens betydelse för olika grundvattenrelaterade verksamheter Inte ”bara vattenförvaltning”… - grundvattenrelaterad vattenverksamhet och vattenskydd - bidra konkret till miljömålsarbetet, t.ex. vid arbetet med miljömålsindikatorer - arbete med grundvattenberoende ekosystem, förutsättningar/övervakning/rehabilitering Styrmedelanalys Vid kunskapsuppbyggnad om grundvattenfrågor kring informativa, juridiska och ekonomiska styrmedel
D O K U M E N T A T I
O N
1. SGU Beskrivning och/eller 2. Dokumentation i VISS Bilagor: Skisser - plan/profil - förlagor ("plocklistor"?) Databaser - länkade dokument GIS - standard? LYR-filer? Grundvattenmodeller…? Mapstruktur - dokument kopplas till EU id - text, databas, skisser/bilder, GIS beräkningar, modeller - koppling till VISS?
BEKRIVANDE PM
(BASERAT PÅ KARTERINGENS
MODELL BESKRIVNING)
FORTSATT ARBETE