KOMMUNERNAS HJÄLPMEDELSNÄMND PROTOKOLL I KALMAR LÄN Sammanträdesdag 2017-02-02

1

Tid kl. 09.00-09.40 Plats Stadshotellet Västervik Omfattning §§ 1-5 Beslutande Dzenita Abaza (S) ordförande Roger Holmberg (S) tjänstgörande ersättare Ann-Marie Fagerström (S) Lars Rosander (C) Stihna Johansson-Evertsson (C) Roland Åkesson (C) Lars-Gunnar Hellström (C) tjänstgörande ersättare Andreas Erlandsson (S) Ingemar Lennartsson (KD) Henrik Nilsson Bokor (S) Thomas Kronståhl (S) Övriga Lars Axelsson, verksamhetschef Närvarande Kari Lindén, enhetschef Sekreterare Marina Pull Justeras Dzenita Abaza Roger Holmberg Ordförande Anslaget på kommunens anslagstavla den 7 februari 2017

2

§ 1 Förslag till verksamhetsplan för 2017 Handling Förslag till verksamhetsplan.

Bakgrund Ett förslag till verksamhetsplan för 2017 har tagits fram och presenteras för nämnden av enhetschef Kari Lindén. Det har tidigare inte funnits någon verksamhetsplan för KHS men nu har ett arbetsmaterial för en långsiktig plan med en vision och tydliga mål arbetats fram. Thomas Krohnstål framhåller vikten av omvärldsbevakning gällande framtidens hjälpmedel med mera.

Ledamöterna är överens om att verksamhetsplanen behöver tas fram så fort som möjligt, en verksamhetsplan kommer att lyfta verksamheten i samtliga kommuner. KHS ska ligga i framkant för att driva utvecklingen framåt och vara medvetna om vad som gäller inom hjälpmedelsområdet i framtiden. Viktigt att personalen är med i framtagandet av verksamhetsplanen tillsammans med ledningsgruppen.

Planen ska presenteras för nämnden på ett kommande möte under våren.

Beslut KHS antecknar informationen till protokollet.

__________

3

§ 2 Preliminär bokslutsinformation för 2016 Handling Årsrapport

Bakgrund KHS uppvisar för 2016 ett överskott om 143,7 tkr (föregående år 562,1 tkr), hela överskottet blir överfört till nästa års redovisning 2017. Årets resultat kan främst härledas till personalkostnaderna som uppvisar ett överskott om 624,1 tkr, samt positiva intäkter om 45,8 tkr.

Omsättning av hjälpmedel visar ett samlat underskott om -536,2 tkr. Nämnden är överens om att nyckeltal för medlemmarna ska tas fram och redovisas årligen. KHS tar fram förslag till nästa nämnd.

Beslut Hjälpmedelsnämnden antecknar informationen till protokollet.

__________

4

§ 3 Behovstrappan

Bakgrund Utbildningen av personalen har blivit något förskjuten på grund av att

rekrytering av personal till uppdraget har dragit ut på tiden. En annons är ute och personal kommer att vara på plats någon gång i april/maj. Utbildning av förskrivarna planeras att genomföras i september.

Beslut Hjälpmedelsnämnden antecknar informationen till protokollet. ________

5

§ 4 Aktuellt från KHS - Rekrytering pågår av en administrativ tjänst och en ekonom. - För närvarande är en person långtidssjukskriven.

Beslut

Hjälpmedelsnämnden antecknar informationen till protokollet.

__________

6

§ 5 Information från hjälpmedelsträff Hjälpmedelschefen informerar om en nationell översyn som gjorts om vad som pågår nationellt kring välfärdsteknik. Det är en grupp inom nätverket för hjälpmedelschefer som gjort denna översyn. Deras rapport visar hur man på flera håll i landet arbetar med definitioner kring välfärdsteknik, samverkans former kring HSL, SoL, LSS och hjälp-medelsverksamheternas integrering, samt problemställningar kring dessa frågor. Nämnden vill träffas en halv dag på KHS för att fördjupa sig i frågan. Materialet bifogas protokollet.

Beslut Hjälpmedelsnämnden beslutar att uppdra till hjälpmedelschefen att anordna en halv dags studiebesök på KHS Kalmar den 28 september 2017. ________

Nätverk VälfärdsteknikAnnette Sander

Thore Englund

Anne-Christine Ahl

Jan Malmborg

Sven-Åke Håkansson

Lars-Gunnar Pettersson

Lovisa von Goês

Mats Renard

Nuläge

Svårigheter/oklarheter

Utvecklingsområden

Framtida planer

Välfärdsteknik

Välfärdsteknik

Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser.

Välfärdsteknologi

Kunskapen om välfärdsteknik

Definitioner enligt socialstyrelsens termbank

https://www.sics.se/rapport-socialstyrelsen-valfardsteknik

http://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport-2016_1_webbversion.pdf

Tips på länkar

Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3Definition Välfärdstekniska

produkter inom ”Hjälpmedel för det dagliga livet” enligt HSL

Välfärdstekniska produkter inom SoL/LSS

Välfärdstekniska produkter som stöd vid behandling i hemmet enligt HSL

Tillhandahålls av HMC

Exempel på produkter -Aktiva/passiva larm-Anfallslarm för epilepsi-Digitala minnesstöd-Applikationer till mobiltelefon/surfplatta

-Fjärrtillsyn (kamera eller giraff)-Digitala trygghetslarm -Robotar -Positioneringslarm (ex.”GPS-larm” )

-MovereX med digital kommunikation -Blodtrycksmätare med digital överföring av data

Lag Individuellt förskrivet enligt HSL. All förskrivning sker enligt förskrivningsprocessen.

Biståndsbedömning enligt SoL/LSS

HSL ”Tillhandahålls” av leg. personal

Ansvarig huvudman Kommun och landsting Kommun Kommun och landsting

BlekingeUnderlag för beslut till Samverkansnämnden Juni 2016

Samverkansnämnden fungerar som beslutande organ för att skapa gemensamma rutiner och riktlinjer (kommunerna och landstinget) för området men produkterna hanteras av varje kommun/landstinget.

Samverkansnämnden fungerar som beslutande organ för att skapa gemensamma rutiner och riktlinjer (kommunerna och landstinget) och HMC ansvarar för upphandling, inköp, logistik, rekonditionering, leveranser av produkterna. Installation och teknisk service sköts av varje kommun/landsting.

Samverkansnämnden fungerar som beslutande organ för att skapa gemensamma rutiner och riktlinjer (kommunerna och landstinget) och HMC ansvarar för upphandling, inköp, logistik, rekonditionering, leveranser av produkterna samt teknisk service och installation av produkterna.

Olika tänkbara scenario:

Implementering utav Välfärdsteknik

Finns redan idag då vi förskriver appar, smartphones, IPad.

GPS – förskrivningsbart hjälpmedel 2016 november

Projektstart Välfärdsteknik 2017

Nuläge Blekinge

Samverkansnämnden i BlekingeVälfärdstekniska produkter inom ”Hjälpmedel för det dagliga livet”

enligt HSL (Hjälpmedel för kommunikation, kognition, rörelsehinder, medicinska

behandlingshjälpmedel och synhjälpmedel)

Här jobbar vi redan idag och fortsätter som vanligt

Välfärdstekniska produkter inom SoL/LSS

Nytt område som innefattas i projektet

Välfärdstekniska produkter som stöd vid behandling i hemmet

enligt HSL

Nytt område som innefattas i projektet

Svårigheter/oklarheter HSL – SOL Förankring av välfärdsteknik till att bli ett hjälpmedel

Utvecklingsområden Förankra välfärdsteknik som ett hjälpmedel i samtliga berörda

nämnder inom kommun – landsting Förankra och sprida det politiska beslutet på tjänstemannanivå. Tillsammans skapa gemensamma strategier för framtida arbete

inom välfärdsteknik.

Framtida planer Gemensam konferens/workshop planeras 2017, med inriktning

välfärdsteknik.

Att jobba vidare med i Blekinge…

Projekt Välfärdsteknologi 2012-2013 Beslut juni 2013 att införa bland annat GPS-larm och appar. Projektledare Maria.Soderkvist@ltv.se

Västmanland deltog i utvecklingen av HI:s skrift om konsumentprodukter där det bland annat framgår att riskanalys ska göras före förskrivning av konsumentprodukter

- utbildning genomfördes internt och till samarbetspartners i upphandling- riskanalys görs numera vid upphandlingar av konsumentprodukter eller tas med som skall-krav

- riskanalys begärs också av förskrivare i samband med önskan om beslut om produkt utanför sortiment och regelverk gällande konsumentprodukter

GPS-larm finns nu för person i eget boende med närstående som larmmottagare och för person i särskilt boende där personalen är larmmottagare

GPS-larm för person i eget boende utan närstående är ej förskrivningsbart ännu. Önskemål finns om införande och en arbetsgrupp är på gång att bildas mellan de två största kommunerna för att tydliggöra den kommunala processen. För Hjälpmedelscentrums del krävs inga förändrade interna arbetssätt.

Regelverket kommer att anpassas så snart det är möjligt med ett införande och då lyftas till nämnden för beslut.

Hjälpmedel för dyslexi och dyskalkyli införs from januari 2017.

Nuläge i Västmanland

GPS-larm för boende i eget boende med närstående som larmmottagare och för person i särskilt boende med personal som larmmottagare

22 27 24 System för övervakning och/eller positionering

Mobilt GPS-larm

Hjälpmedel i syfte att öka tryggheten hos patient och närstående samt bibehålla aktivitetsförmåga då patient p g a sjukdom, skada eller funktionsnedsättning känner oro att vistas utanför hemmet.

Förskrivare: Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut och Sjuksköterska.

Nivå: 2

Kriterier: Förskrivs till personer med kognitiv funktionsnedsättning som medför aktivitetsbegränsningar. Personen måste själv ge sitt samtycke till användning enligt gällande lagstiftning om övervakning, detta ska dokumenteras av förskrivare. Hjälpmedel för person i eget boende med närstående som är larmmottagare samt ansvarar för eftersök, eller för person boende på särskilt boende med vårdpersonal på det särskilda boendet som ansvarar för larmmottagning och eftersök.

Utprovning: I samråd med hjälpmedelskonsulent.

Förskrivare ska genomgå utbildning kring produkt inom Hjälpmedelscentrums regi.

Patientens ansvar: Abonnemangsavgift 200kr/månad är ett eget ansvar för person i eget boende. För boende i särskilt boende ansvarar kommunen/särskilda boendet för abonnemangsavgiften.

Nuläge i Västmanland

ISO 22 21 12 Programvara för närkommunikation

Brukarens ansvar: Applikation under 300 kr är ett brukar/ patient ansvar.

ISO 22 24 03 Standardtelefoner för telenätet; Bildtelefon

En bildtelefon kan vara en komplett utrustning eller en programvara/ applikation.

Brukarens ansvar: Applikation under 300 kr är ett brukar/ patient ansvar.

ISO 22 24 09 Texttelefoner

En texttelefon kan vara en komplett utrustning eller en programvara/ applikation.

Brukarens ansvar: Applikation under 300 kr är ett brukar/ patient ansvar.

ISO 22 27 15 Almanackor, kalendrar och planeringssystem

Hjälpmedel för att lagra och organisera data över planerade aktiviteter. Här ingår almanackor, schema och handdatorer med speciella kalenderprogram samt programvara/ applikation.

Utprovning: Utprovning av handdator med speciellt kalenderprogram samt programvara/applikation sker i samråd med konsulent.

Brukarens ansvar: Applikation under 300 kr är ett brukar/ patient ansvar.

22 33 06 Bärbara datorer och hand- och fickdatorer

Förskrivare: Arbetsterapeut och Logoped för talskadade.

Nivå: 1

Kriterier: Förskrivs till patient med nedsatt finmotorik. Patienten ska ha betydande svårigheter att kommunicera i skrift. Behovet ska vara omfattande.

Förskrivs när en skrivmaskin ur produktgrupp 22 12 15 (t ex Alfasmart) inte motsvarar behoven samt när skolformen och andra omständigheter kräver att utrustningen är portabel. Gäller endast personer under 20 år.

Förskrivs även till person som på grund av tal/språksvårigheter inte kan kommunicera med omgivningen.

Utprovning: Utprovning sker i samråd med hjälpmedelskonsulent. För personer med flerfunktionshinder ska utprovning ske även i samråd mellan berörda förskrivare.

När utrustningen förskrivs som ersättning för papper-penna ingår en programvara för ordbehandling se produktgrupp grupp 22 12 24.

Uppföljning: Ska ske av förskrivare efter tre månader samt efter ett år. Vid behov sker uppföljningen tillsammans med hjälpmedelskonsulent.

Patientens ansvar: Skrivpapper, färgpatroner, DVD-skivor och USB-minnen är förbrukningsartiklar och bekostas av patienten.

Regelverk för ersättning vid rådgivning kring teknik som ägs av person med funktionsnedsättning

Produktområde 22 Kommunikation och information Produktområde 24 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter

Rådgivning initieras av förskrivare och omfattar hjälpmedelstekniker- och hjälpmedelskonsulentkompetens. Rådgivning debiteras kund enligt gällande timtaxa 450:- / funktion och timme.

När rådgivningen resulterar i förskrivet hjälpmedel i kombination med egenansvarsprodukt utgår hyra eller kostnad enligt prislista för det förskrivna hjälpmedlet till kund. Rådgivningstiden debiteras ej.

ISO 22 21 09 Samtalsapparater Dator kan vara en bärbar dator, surfplatta, smartphone eller annan plattform. Vilket bedöms utifrån brukarens/patientens behov och förutsättningar ISO 22 21 12 Programvara för närkommunikation Programvara kan vara en applikation. Vilket bedöms utifrån brukarens/patientens behov och förutsättningar. ISO 22 36 Inmatningsenheter till datorer Dator kan vara en stationär

Aktiviteter i det dagliga livet

Chip i inkontinenthjälpmedel

Ät- robot mat hjälpmedel

Förflytta sig

Elrullstol sänder till förskrivare

Kommunikation kognition

GPS-larmAppar

Fjärrstyrda kalendrar

Vård och behandling

Insulinpump onlineverktyg

Välfärdsteknik

kännedom

kunskap

vilja

mod

strategi

uthållighet

Implementering av

Välfärdsteknik

Samverkan dämpar

kostnadsutveckling

tillgodoser

specialistkunskap

Att låta individens behov styra

Inta ett normkritiskt perspektiv

Jämlik tillgång

Använda hjälpmedelsvärldens infrastruktur

Ett Paradigmskifte

Övrigt VälfärdsteknikDialog med Västerås stad - gemensamma intentioner om samarbete

Förändringar i Västerås stads organisation om VFT och personalförändringar

Juridisk utredning ännu ej genomförd

Dialog med Guy Lööf om frågor kring VFT

Nämnden positiv

Mål för HMC: Öka kompetensen under 2017 för att vara en

part i införandet av välfärdsteknik i Halland 2018.

EP-larm, omgivningslarm, ”appar”, mm (Välfärdsteknik?)

Välfärdsteknik > ”Hjälpmedel”

Inlett ett samarbete med Hälsoteknikcentrum i Halland

Kommunerna har kommit olika långt. Piloter (Nattfrid)

Försenade ett år – Andra uppdrag

Nuläge i Halland

Västra Götalandsregionen - Hjälpmedelscentralen

Förskrivare kan genom Hjälpmedelscentralen gå utbildningar som levereras via Västra Götalandsregionens Lärplattform. Systemet som Västra Götalandsregionen använder levereras som tjänst av företaget Ping Pong AB.

Vi har en del IT-guider -steg-för-steg-instruktioner. (smartassguider)

Det finns film som Hjälpmedelscentralen producerat eller valt ut (länkar till leverantörer) och som kan vara till nytta

Detta är ett ex på en E-tjänst till våra sortimentsöversikter för att få översikt, artikelnummer och leverantörsartikelnummer:

http://itguiden-ext.vgregion.se/smartass/381.guide

På vår hemsida kan man också fylla i förslag om utbildningar, webbutbildningar och informationsfilm som vårdgivarna önskar.

http://www.vgregion.se/sv/Regionservice/Hjalpmedelscentralen/Toppmeny/Utbildning/Webb-utbildning/Intresseanmalan/

Nuläge i Västra Götaland

Västra Götalandsregionen -Habilitering och Hälsa

Habilitering och Hälsa har tagit fram en Instruktionsfilm om att montera en Hörslinga, en kort film på 4 ½ min som är tänkt att ersätta ett besök av tekniker och att förhindra att ett hjälpmedel (hörslinga) inte blir använt pga svårigheter att montera och komma igång!

http://www.vgregion.se/sv/Habilitering--Halsa/Forstapatient/Hjalpmedel/Horhjalpmedel/Hjalpmedelservice/

länk till sidan där filmen finns

http://www.vgregion.se/sv/Habilitering--Halsa/Forstapatient/Hjalpmedel/Horhjalpmedel/Hjalpmedelservice/Instruktionsfilmer/Att-ansluta-en-horslinga/

länk direkt till filmen

Nuläge i Västra Götaland

Nuläge i Västra Götaland

Västra Götalands 49 kommuner

eHälsa – Välfärdstjänster i samhället

Beskrivning: Gemensamt arbete med VGR pågår för att stödja i förutsättningar förvälfärdstjänster i hemmet. Hur får vi digital teknik att fungera i hemmet, när hemmet blir enplats där vård och omsorg med digital teknik ska fungera oavsett vårdgivare. Viktigt attflytta fokus från välfärdstjänster i en begränsad miljö (hemmet), till samhället i stort.Uppgift: Att tillsammans med VGR driva framtagandet av gemensamt ramverk förvälfärdsteknik. Att tydliggöra kommunernas möjligheter vid tillhandahållande avvälfärdsbredband. Informera och driva användandet av de tjänster som kan tillhandahållasenligt ovan.Mål: VGK och VGR har tagit ställning till ett gemensamt ramverk för välfärdstjänster ihemmet. Ett projekt startas upp för att driva kommunernas utveckling i frågan.

HMC:s verksamhet och möjligheter är presenterade för socialchefsgruppen, nätverket för e-tjänster (kommunalt forum)

Frågan går fram och tillbaka mellan socialchefsgruppen, nätverket för e-tjänster och vår styrgrupp – ännu inget beslut

Vi inväntar ett tydligt uppdrag innan vi startar

Test av matningsrobot pågår (om det nu är hjälpmedel eller välfärdsteknik?)

Nuläge i Jönköping

Nuläge i Kommunförbundet Skåne

Hjälpmedel Västernorrland hanterar, sortimentsförda och via s.k. Ordnat Införande:

Aktiva larm, s.k. närlarm All-in-one och Inka/Neat

Anpassning med olika kontakter till kommunala hemtjänstlarm

Passiva larm, ex sänglarm

Anfallslarm för epilepsi, ex. Epiklon, Epiton och Epimyo

GPS, Tracker Breeze, ett talande GPS-baserat orienteringshjälpmedel

Applikationer, Handi med möjlighet att skicka krismeddelande och GPS-position

Splittrat ansvar, Hjälpmedelskommitté

Regionbildning, avvaktande hållning

Diskussioner med kommunerna

Nuläge i Västernorrland

Det finns en politisk inriktning och vilja att samordna alla hjälpmedel på hjälpmedelscentralen för att få ett samlat grepp inom området men det rådande ekonomiska läget i regionen ställer till det.

Vad som ingår i begreppet välfärdsteknik är inte tydligt hos oss och vilka produkter som hanteras inom respektive avdelning/verksamhet vid Sjukvården och Hemsjukvården är inte kartlagt ordentligt

HMC hanterar idag trygghetslarm och dess kringlarm, nyckelgömmor för hemtjänsten och EP-larm enligt modellen för hjälpmede

Nuläge på Gotland

Förståelse för vad som är välfärdsteknik Här måste vi får till information och utbildning Förståelse för att det inte bara är kostnader utan även

besparingar i andra änden Göra jobbet med samordningen av våra tjänster inom området

Svårigheter/oklarheter och utvecklingsområden på Gotland

Framtida planer på Gotland

Införande av kamera för fjärrtillsyn under 2017

Fortsätta jobba med svårigheter och oklarheter

Marknadsföring av välfärdsteknik

HSL – SOL - LSS

Intigritet

Valbarhet

Hälsoekonomiska vinster

Juridiska beslut/dilemman

Välfärdsteknik är redan hjälpmedel idag…

Hjälpmedelscenters uppdrag….

Hur går vi vidare?

Reflektioner