KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA · efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och...

www.atvidaberg.se KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

2

Årsredovisning 2017 Åtvidabergs kommun

Fastställt av: Kommunfullmäktige

Datum: 2017-05-30

Dnr: 2018-00171

Åtvidabergs kommun

597 25 Åtvidaberg

Telefon: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29

E-post: [email protected]

Webbplats: www.atvidaberg.se

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Åtvidaberg – kommunen med framåtanda ........................................... 4

Mål och God ekonomisk hushållning .................................................... 9

God ekonomisk hushållning .................................................................. 9

Hållbarhetsprogram ............................................................................. 12

Ekonomi ................................................................................................ 14

Kommunsektorns ekonomi .................................................................. 14

Åtvidabergs kommuns ekonomi .......................................................... 15

Personal ................................................................................................ 36

Personalstatistik .................................................................................. 37

Budgetuppföljning ................................................................................ 39

Driftredovisning ................................................................................... 39

Investeringsredovisning ....................................................................... 42

Kommunstyrelse ................................................................................... 45

Kommunledningsförvaltningen ............................................................ 47

Barn- och utbildningsförvaltningen ...................................................... 51

Vård- och omsorgsförvaltningen .......................................................... 60

Samhällsbyggnadsförvaltningen .......................................................... 70

Bygg- och Miljönämnd ......................................................................... 78

Valnämnd .............................................................................................. 80

Principer och förklaringar .................................................................... 81

Bilaga Uppföljning hållbarhetsprogram

4

ÅTVIDABERG – KOMMUNEN

MED FRAMÅTANDA Åtvidaberg har ett mycket attraktivt läge. Här finns närhet till såväl kust som

storstad, fin natur, sjöar, bad och ett rikt friluftsliv. Tillsammans med

medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med

sikte på 2020 – Kommunen med framåtanda.

5

Vår övergripande vision syftar till att utveckla både den geografiska kommunen,

som en del i den regionala utvecklingen, och Åtvidabergs kommun som en

framåtsträvande organisation.

En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn och att tänka samt

agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständig förbättring och

utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod, sticka

ut och prova nya lösningar. I Åtvidabergs kommun sammanfattar vi allt detta i ett

ord - framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra

kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i

ekonomi, befolkning och näringsliv. För att lyckas har det i visionen identifierats

fyra framgångsförhållanden.

Stolthet och gemensamt ansvar Åtvidabergs kommun, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i

samhällsbyggandet. Demokratin i Åtvidabergs kommun ska präglas av öppenhet

och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över

det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara

goda ambassadörer för Åtvidaberg.

6

Sommaren 2017 arrangerade kommunen det uppskattade sommarlovslägret för

barn och unga i samarbete med kommunens samlade föreningsliv. Syftet med

lägret har varit att ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda och trygga

uppväxtvillkor på fritiden för barn och ungdomar i Åtvidaberg. Vi vill också

skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och gå med i en

förening.

Utvecklingsarbetet inom Bildningscentrum Facetten har fortsatt 2017 för att

kunna möta dagens och morgondagens utbildningsbehov av ungdomar och

vuxna. Inom grundskolan har ett målmedvetet arbete med att få bättre kontroll på

resultaten i samtliga årskurser fortsatt. Bra resultat i grundskolan ger möjligheter

till att bli antagen till något av gymnasiets nationella program som i sin tur är en

väsentlig kompetens för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller kvalificera

sig för vidare utbildning.

Kommunen har i sin satsning på våra äldre valt att bygga upp en kooperativ

hyresrättsförening. Under 2017 har planeringen för byggnation av ytterligare 20

SÄBO-platser fortsatt. Olika grupper av äldre ska kunna bo bra, fortsätta leva ett

självständigt liv och röra sig på egen hand i bostaden och närområdet. Det är ett

arbete som kräver aktiv samverkan mellan flera olika aktörer, såväl lokalt som

regionalt.

Under 2017 har kommunen fortsatt arbetat med att stödja tillskapandet av fler

centrumnära trygghetsboenden. De nya lägenheterna för tryggt boende är ett

första steg där kommunen medverkar i skapandet av fler möjligheter för äldre att

hitta ett centralt boende nära affärer, kommunikationer, vårdcentral och annan

samhällsservice.

Åtvidaberg har en historia som ska återspeglas genom ett samlat kulturcentrum

där dåtid, nutid och framtid möts över generationsgränserna. Vi vill skapa ett

kulturellt centrum där museum, bibliotek, kultur och turistbyrå samspelar med

varandra. Kommunen ser också ett framtida kulturcenter som ett nav i

integrationsarbetet. Arbetet med kommunens centrumutveckling fortsätter med

flytt av bibliotek till kommunens nya kulturcentrum och samarbetsprojekt med

handlarna i centrum.

För att främja integrationen ytterligare var det möjligt för föreningar att även

under 2017 söka kommunalt bidrag och intresset har varit fortsatt stort.

Under sommaren 2017 övertog kommunen kostverksamheten som förser vår

omsorg och skolor med måltider och råvaror. Övertagandet har gått bra och

arbetet sker enligt den beslutade måltidspolicyn vilket garanterar en god kvalité

på våra måltider.

Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna upplever ett intressant och bra

vardagsliv. Åtvidaberg är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli.

Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med

småstadskaraktär, samtidigt som övriga orter i kommunen ska utvecklas var och

en efter sina förutsättningar.

7

Det är attraktivt att bo i Åtvidabergs centrum och idag råder det bostadsbrist inom

alla boendeformer i kommunen. Befolkningen har ökat de senaste tre åren och

under 2017 fick vi ytterligare 14 invånare fler i vår kommun.

Genom samverkan och dialog med befintliga fastighetsägare och andra

intressenter är ett antal byggprojekt på gång i kommunen och då främst i

centralorten Åtvidaberg. Under 2017 har vi släppt och detaljplanerat fler

byggbara tomter i centralorten främst för hyres- och bostadsrättsbyggnation.

Intresse för att exploatera dessa tomter finns både från lokala företag och företag

utanför Åtvidaberg. Mark för byggexploatering finns även på andra platser i

kommunen och vi arbetar exempelvis med tillskapandet av fler tomter på i

Björsäter och Grebo. Vår bedömning är att kommunens attraktivitet som

bostadsort kommer att öka med hänsyn till vårt läge nära Linköping.

Arbetet med att profilera förskolornas verksamheter fortsätter i syfte att

underlätta valet för föräldrarna. Inom grundskolan fortgår arbetet med

resultatfokus genom hela skolsystemet. Ett ökat antal barn har medfört att

förskoleorganisationen vuxit ur sina lokaler och kompletterande lokaler har

tillskapas på Långbrottsområdet. Även grundskolan expanderar och på Alléskolan

har kommunen tillskapat nya undervisningslokaler.

Åtvidabergs kommun har tagit ett stort ansvar för mottagande av nyanlända och

lyckats bra med att skapa boenden för främst ensamkommande barn och

ungdomar. Att få våra nysvenskar att känna sig välkomna till vår kommun och att

integrera dem i skola och arbetsliv är en stor och viktig utmaning som kräver

samarbete och mod att prova nya lösningar, inom kommunen men också hos

företag och föreningar. Ändrade förutsättningar i de statliga bidragssystemen

medför att kommunen behöver minska verksamheten för ensamkommande

ungdomar det kommande året och anpassning för detta påbörjades redan under

hösten.

Bredbandsutbyggnaden har fortsatt varit framgångsrik i centralorten under 2017.

Kommunen bygger tillsammans med Kommunalförbundet ITSAM ut

fiberanslutningar i hela centralorten. Intresset från Åtvidabergarna har fortsatt

varit över förväntan och anslutningsgraden är över 80 procent. Större delen av

centralorten har nu möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber och arbetet

med att fortsätta utbyggnaden på landsbygden har påbörjats.

Under 2017 har arbetet med översiktsplaneringen (ÖP) och

bostadsförsörjningsprogrammet intensifierats och konkretiserats. ÖP ska beskriva

hur kommunen avser att nyttja mark och vatten inom kommunens geografiska

område. Kommunen vill särskilt lyfta hur vi planerar för en hållbar

samhällsutveckling och kommunikationer. ÖP ska även beskriva hur kommunen

vill utveckla och förstärka Åtvidabergs tätort, de strategiska orterna och skapa

förutsättningar för utveckling på landsbygden.

Ekonomi och hållbarhet Åtvidabergs kommun ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som

organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar med medborgarnas

behov i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar

ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö och klimat. Att bevara det

riksintressanta eklandskapet med sitt unika djur och växtliv är en viktig del och

ett exempel på god ekonomisk hushållning och ekologisk hållbarhet.

8

Kommunen med Framåtanda ska gälla i hela vår kommun. Därför arbetar

kommunen med dialogträffar i kommunens fyra strategiska orter utanför centrala

Åtvidaberg. Under 2017 har möten genomförts med samtliga strategiska orter.

Kommunens strategiska orter är Grebo, Björsäter, Falerum och

Hannäs/Kvarnvik-Holmbo. Dessa orter har stor betydelse för att skapa bästa

möjliga förutsättningar för utvecklingen av kommunen som helhet.

Under 2017 har kommunen antagit en ny energi-och klimatstrategi som kommer

att vara ett viktigt övergripande styrdokument för kommunens olika verksamheter

Strategin är till för att på ett konkret och strukturerat sätt bidra till att uppfylla de

övergripande mål som har angetts i hållbarhetsprogrammets hållbarhetsfaktor, en

energieffektiv och fossilfri kommun.

Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva

efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och kommunen

ska samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med

universitet och högskola. Kommunens kommunikationer och

pendlingsmöjligheter inom regionen ska förbättras.

Åtvidaberg arbetar långsiktigt och lyhört med ständiga förbättringar utifrån lokala

behov som ett led i målsättningen att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna i

Svenskt Näringslivs ranking. I den årliga rankingen 2016 bevisade vi att vi

fortsätter tillhöra de 30 procent högst rankade kommunerna, även om vi tappat

några placeringar ner till plats 83 av landets samtliga 290 kommuner. Enligt

rankingen är Åtvidaberg dock fortfarande bland länets högst rankade kommuner.

Samverkan mellan den kommunala organisationen och näringslivet har utvecklats

på ett prestigelöst och handlingskraftigt sätt. Tillsammans har vi under 2017

medverkat till att underlätta och stimulera entreprenörskap samt skapat

förutsättningar för nyetableringar i kommunen, genom ett aktivt samarbete för

långsiktighet.

Ett exempel på kommunens intresse att utgöra ett aktivt stöd till näringslivet är

BID 35 som är ett resultat av centrumutredningen vilken genomfördes som ett

gemensamt projekt mellan kommunen och Näringslivscentrum. Syftet med

arbetet inom BID 35 är att kommunen skall stödja en utveckling av

centrumhandeln. Målsättningen är att på sikt stödja tillväxten i kommunens

samtliga samhällsstrukturer och näringar.

Under 2017 genomfördes entreprenörsdagen lokalt i kommunen och kommunen

deltog också i den regionala industridagen.

Kommunens lokala näringslivsarbete och näringslivsarbetet i ett regionalt och

nationellt perspektiv har varit föremål för reformering i kommunen under det

gångna året. Vi vill vara en tydlig aktör i näringslivsfrågor och utgöra ett stöd

inom det som ingår i det kommunala kompetensområdet. Funktionen

näringslivsföreträdare finns från 2017 på plats i kommunen i syfte att förstärka

det kommunala näringslivsarbetet med näringslivsorgan och i direkt kontakt med

företag i vår kommun.

9

MÅL OCH GOD EKONOMISK

HUSHÅLLNING Det är kommunens vision, Åtvidaberg – Kommunen med framåtanda som är

ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Visionen och dess kärnvärden

mod, helhetssyn och långsiktighet, är de grundfundament som målen vilar på.

Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar vid styrning och

uppföljning av verksamheterna.

God ekonomisk hushållning Åtvidaberg ska upplevas som en bra kommun att leva, bo och verka i. För att

skapa bästa möjliga livskvalitet, utveckling och tillväxt har visionens ledord –

mod, helhetssyn och långsiktighet lagt grunden för vår definition av god

ekonomisk hushållning.

God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och

hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt

har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå.

Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt

sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet -

nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service.

För att säkerställa att kommunen utvecklas i linje med visionen och med

beaktande av god ekonomisk hushållning har tre övergripande finansiella mål,

fyra övergripande verksamhetsmässiga mål och tre personalmässiga mål för

kommunen som helhet formulerats.

10

Finansiella mål God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som motsvarar

dels värdesäkring av det egna kapitalet dels ökningen av pensionsåtagandena.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som schablon för god ekonomisk

hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och

kommunalekonomisk utjämning.

Det är viktigt att förstå hur allting hänger ihop och hur omvärlden, intäkter och

kostnader påverkar vardagen i Åtvidaberg nu och i framtiden. Åtvidabergs

kommun har succesivt förbättrat sin förmögenhetsställning från en låg nivå i

jämförelse med genomsnittet i rikets kommuner.

För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning måste soliditeten

stärkas. Positiva resultat och försiktig investeringsnivå medger hög

självfinansiering av kommunens investeringar och amortering av skulder, vilket

successivt förbättrar kommunens förmögenhetsställning. Därutöver behöver

kommunen positiva resultat för att klara ökade pensionskostnader och ökad

försörjningskvot.

De finansiella målen tar sikte på kommunens möjlighet att uthålligt kunna

tillhandahålla god kommunal service. De finansiella målen ska säkerställa så att

var tid/generation betalar sin kommunala service, det vill säga att dagens

medborgare finansierar sin kommunala välfärd och inte skjuter upp betalning till

framtida generationer.

Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets

kommuner, för närvarande drygt 45 procent.

Soliditeten har ökat med 4,4 procent till 42,5 procent. Soliditetsmålet för 2017 har

därför nåtts.

Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till

minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod, år 2017 motsvarade detta 3,2

procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

För år 2017 redovisar kommunen ett resultat före jämförelsestörande poster om

33,8 Mkr. Budgeterat resultat uppgår till 21,0 Mkr.

Resultatmålet för året har således uppnåtts. Resultatmålet före jämförelsestörande

poster för mandatperioden 2015 – 2018 uppgår till 84 Mkr. Resultaten för åren

2015 till 2017 uppgår till 97 Mkr vilket innebär att även det långsiktiga

resultatmålet för mandatperioden är nått.

Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska

maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före

jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella

verksamheter.

Nettoinvesteringsutgifterna uppgår hittills till 64,3 Mkr (exklusive investeringar i

kommersiella verksamheter). Detta sammantaget med investeringsplaneringen

resten av mandatperioden, 41,7 Mkr, understiger mandatperiodens uppnådda och

planerade resultat, vilket indikerar att det långsiktiga investeringsmålet kan nås.

11

Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen ska bidra till kommunens möjligheter att uppnå

visionen och god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att främja såväl

ändamål som effektivitet och göra uppdraget tydligt gentemot medborgarna,

brukare och övriga intressenter som kommer i kontakt med kommunen.

De fyra övergripande verksamhetsmässiga målen utgår från visionens fyra

framgångsförhållanden.

Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till

att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg. Kommunen ska i

medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna.

I Statistiska Centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning hösten 2017 fick

Åtvidabergs kommun resultat enligt nedanstående tabell.

Medborgarundersökning 2017

Index för

Åtvidaberg

Genomsnittligt index för samtliga

138 undersökta kommuner

Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på.

58 60

Medborgarnas bedömning av kommunens verksamhet.

49 55

Medborgarnas bedömning av sitt inflytande i kommunen.

34 40

Åtvidabergs kommun har ökat sitt index för samtliga tre områdena men ligger

fortfarande under det genomsnittliga indexet inom samtliga områden. Kommunen

når inte upp till målet att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna.

Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste

kommuner. Kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent

tryggaste kommunerna.

I SKL:s Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet 2016 placerade sig

Åtvidabergs kommun på 28:e plats bland Sveriges samtliga kommuner. Det är en

försämring med tre platser i jämförelse med år 2015. Kommunen tillhör

fortfarande de 30 procent tryggaste kommunerna och målet är därmed nått.

Ekonomi och hållbarhet - Åtvidabergs kommun tar ansvar för hållbar miljö genom

låga koldioxidutsläpp. Kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna

som har lägst koldioxidutsläpp per invånare.

Åtvidabergs kommun ligger på 59:e plats av landets kommuner avseende

koldioxidutsläpp. Kommunen har således nått målet att tillhöra de 30 procent av

landets kommuner som har lägst koldioxidutsläpp.

Näringsliv och kommunikation - Åtvidabergs kommun ska bidra till näringslivets

utveckling. Kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent

bästa kommunerna.

I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat år 2017 placerade sig

Åtvidabergs kommun på plats 83 av totalt 290 kommuner. Åtvidabergs kommun

12

har tappat 19 placeringar jämfört med föregående år. Kommunen tillhör trots

detta även i år de 30 procent högst rankade kommunerna och målet är därmed

nått.

Personalmässiga mål För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för

att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare.

Åtvidabergs kommun har ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att

konkurrera med enbart ekonomiska incitament.

Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi

kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större.

Därför har kommunen tre mål på personalområdet som tar fasta såväl på att

ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö.

Andelen övertidstimmar i förhållande till ordinarie tid ska minska jämfört med

föregående år.

Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka 24 000 timmar eller

1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med 2016.

Målet är därmed uppfyllt.

Sjukfrånvaron ska utgöra max fem procent av den ordinarie arbetstiden.

Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till

6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året. Trots

minskningen nås inte målet.

Totalindex i medarbetarenkäten ska ligga över 75.

I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur

medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga

utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som

helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela

kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i

och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75.

Summering Kommunen har god ekonomisk hushållning när de finansiella målen är uppfyllda

samt att huvuddelen av de verksamhetsmässiga målen och de personalmässiga

målen är uppfyllda.

De finansiella målen uppnås eller bedöms kommer att uppnås under

mandatperioden. Av de sju verksamhetsmässiga och personalmässiga målen

uppfylls fem stycken. Åtvidabergs kommun kan därför sägas ha god ekonomisk

hushållning för år 2017.

Hållbarhetsprogram Kommunfullmäktige beslutade december 2016 om ett hållbarhetsprogram för

Åtvidabergs kommun som gäller till och med år 2020. Syftet med

hållbarhetsprogrammet är att ge en samlad beskrivning av hur Åtvidabergs

kommun som organisation ska bidra till att uppnå de globala, nationella och

13

regionala mål som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsprogrammet

utgår från de globala målen som lanserats av FN, Sveriges miljökvalitetsmål och

Sveriges folkhälsomål. Dessa mål har tillsammans med förslag och goda idéer

från samtliga av kommunens förvaltningar varit en grund för kommunens

hållbarhetsfaktorer:

Ett tryggt och robust samhälle

En hållbar konsumtion och resursanvändning

En energieffektiv och fossilfri kommun

En kemikaliesmart kommun

En kommun som vårdar och utvecklar natur- och kulturvärden

Hållbarhetsfaktorerna är kommunens visionsmål, det kommunen behöver sträva

efter för att vara en hållbar kommun. Under varje hållbarhetsfaktor finns ett antal

mål som ska nås under perioden för hållbarhetsprogrammets giltighetstid. Arbetet

med hållbarhetsprogrammet har nu pågått under ett års tid och de mål som skulle

vara uppfyllda under år 2017 har nåtts. Kommunen har bland annat under året

tagit fram en strategi för kompetensförsörjning, aktiviteter har genomförts för att

människor ska mötas över generationer och kulturer och ett kulturellt centrum

med biblioteket som nav har installerats i Åtvidabergs historiska industrikvarter.

Under året har även den kommunala kostverksamheten tagits tillbaka i egen regi,

vilket möjliggjort fler hållbara val gällande livsmedel som hanteras. Tillsyn har

under året prioriterats utifrån status på recipient och ett antal natur- och

kulturguidningar har genomförts för att tillgängliggöra kommunens natur- och

kulturvärden. Insatser har även utförts med syftet att gynna biologisk mångfald.

För en mer detaljerad nulägesanalys av arbetet med hållbarhetsprogrammet, se

bilaga.

Bild. Kommunens fem hållbarhetsfaktorer som visar vägen mot en hållbar utveckling för Åtvidabergs kommun.

14

EKONOMI Kommunsektorns ekonomi De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service

överförts från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala

verksamheterna, utbildning och omsorg, är genom omfattande

rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i

varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser.

Kommunsektorn har under ett antal år haft goda resultat. Kommunerna har i

budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av

skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade

engångsintäkter, så som återbetalning av avtalspremier (AGS-KL).

Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och tillfälliga intäktsökningar

har medfört goda resultat för sektorn.

För 2016 uppgick kommunernas sammantagna resultat till cirka 22 Mdkr. SKL

bedömer i Ekonomirapporten oktober 2017 att kommunernas sammantagna

resultat 2017 kommer att uppgå till cirka 14 Mdkr för att sedan minska de

följande åren.

Framtidens utmaningar Befolkningen i Sverige beräknas de kommande tio åren öka med 1 050 000

invånare vilket skulle innebära att vi passerar 11 miljoner invånare. SKL bedömer

i Ekonomirapporten oktober 2017 att de kommande åren kommer att innebära

stor påfrestning för landets kommuner, såväl ekonomiskt som

verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka kraftigt, framförallt i

grupperna barn och äldre. SKL bedömer att de demografiskt betingade behoven i

genomsnitt kommer att öka med 1,5 procent per år de närmaste 10 åren. Som

jämförelse har den genomsnittliga ökningstakten de senaste decennierna varit i

genomsnitt 0,5 procent per år.

15

Samtidigt blir skatteunderlagstillväxten blygsam, då aktuell sysselsättning i

landet redan passerat potentiell sysselsättning. SKL:s prognos sträcker sig ett år

framåt och från och med år 2019 görs antagandet att konjunkturen återgår till ett

normalläge. Skatteunderlaget beräknas därmed utvecklas svagare framåt. Det är

tillväxt av det reala skatteunderlaget som möjliggör volym och kvalitetsökningar.

Denna utveckling är dock lägre än befolkningens ökningstakt och även ökningens

takten av de demografiska behoven.

Spänningarna mellan kommunernas kostnadsökningar på grund av demografin

och den begränsade tillväxten av skatteunderlaget kommer att kräva kombination

av effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.

Åtvidabergs kommuns ekonomi Åtvidabergs kommuns verksamheter bedrivs med en normal ambitionsnivå och

med normal effektivitet vilket nettokostnadsavvikelsen (vår kostnad jämfört med

referenskostnad) indikerar. Däremot har kommunen en lägre soliditet, 38,1

procent, än riksgenomsnitt.

För att klara framtidens utmaningar i form av ökande pensionskostnader, ökande

försörjningskvot och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera

kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som

motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande drygt 45 procent.

Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över

tid ej överstiger 100 procent av resultatnivån.

Värt att notera är att kommunen utöver de skulder som är upptagna i

balansräkningen också bär det ekonomiska ansvaret för pensionsförpliktelser om

280 Mkr. Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 som

resulterar i kostnad i takt med att dessa pensioner utbetalas. Kostnaderna för

pensionsförpliktelsen kulminerar enligt KPA:s senaste långtidsprognos under

2018.

Kommunen har också gått i borgen för lån till koncernbolag samt Kooperativa

Hyresrättsföreningen Kopparsvanen. Bedömning görs att kommunen inom en

femårsperiod kommer att vara i borgen för lån till koncernbolag samt

Kopparsvanen om cirka en halv miljard kronor. Kommunens soliditet förbättras

successivt men samtidigt ökar kommunens borgensåtagande.

16

Resultat Resultaträkningen är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och

kostnader under räkenskapsåret.

Resultaträkning Kommunen Koncernen

Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016

Verksamhetens intäkter 1 187 212 192 505 216 137 220 055

Verksamhetens kostnader 2 -782 537 -757 633 -803 737 -777 583

Av- och nedskrivningar -19 740 -18 419 -37 277 -24 640

Verksamhetens

nettokostnader -615 065 -583 547 -624 876 -582 168

Skatteintäkter 3 501 074 482 974 501 074 482 974

Utjämning 4 150 812 144 454 150 812 144 454

Finansiella intäkter 5 257 60 323 136

Finansiella kostnader 6 -3 239 -3 752 -5 246 -5 756

Resultat före

jämförelsestörande poster 33 839 40 189 22 087 39 640

Årets skattekostnad 0 0 -3 -2

Jämförelsestörande poster 7 -9 081 0 0 0

Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638

Det är viktigt att skilja på dels resultat före jämförelsestörande poster, som är ett

mått på förhållandet mellan kommunens intäkter och kostnader för

verksamhetsåret, dels resultat efter jämförelsestörande poster som därutöver

innehåller intäkter och kostnader utanför kommunens ordinarie verksamhet samt

poster som är hänförliga till tidigare perioder.

Under mandatperioden 2007 – 2010 redovisade kommunen mycket starka resultat

före jämförelsestörande poster. Resultaten under denna period uppgick till i

genomsnitt 29,0 Mkr per år, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och

kommunalekonomisk utjämning. Under föregående mandatperiod 2011 – 2014

redovisade kommunen i genomsnitt 11,0 Mkr i resultat före jämförelsestörande

poster, vilket är 2,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk

utjämning. År 2015 var resultatet 23,0 Mkr och år 2016 uppgick det till 40,2 Mkr.

Resultat före jämförelsestörande poster

Kommunen redovisar positivt resultat före jämförelsestörande poster med

33 839 Tkr.

För att uppnå god ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun ska årets

resultat före jämförelsestörande poster i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per

år under respektive mandatperiod. Resultatmålet för år 2017 är 21,0 Mkr, vilket

med ett resultat om 33,8 Mkr innebär att årets mål har nåtts. Sammantaget med

resultaten för åren 2015 och 2016 är det samlade resultatet nu 97,0 Mkr vilket

också innebär att mandatperiodens resultatmål har uppnåtts.

17

SKL har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör

uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för

att långsiktigt värdesäkra kommunens eget kapital. Vårt mål om resultat som i

genomsnitt ska uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod kan

även beskrivas som att resultatet ska uppgå till cirka 3,2 procent av skatteintäkter

och kommunalekonomisk utjämning. Vårt högre resultatkrav utgår från

ambitionen att stärka kommunens soliditet. Årets resultat motsvarar 5,2 procent

av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatet överstiger

således vårt genomsnittliga resultatkrav och SKL:s schablon för god ekonomisk

hushållning.

Koncernens resultat före jämförelsestörande poster uppgår till 22 087 Tkr.

Intäkter

Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter, kommunalekonomisk

utjämning samt kommunala fastighetsavgifter. De uppgår till 651 886 Tkr, vilket

utgör 77,7 procent av de totala intäkterna. På grund av höga statsbidrag har

andelen varit lägre under 2016 och även under 2017. Tidigare år har andelen varit

drygt 80 procent.

Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsens nivå och skatteunderlagets

storlek. Under år 2017 var kommunens skattesats 21,95 kronor per

beskattningsbar hundralapp.

I likhet med de flesta kommuner i landet så erhåller Åtvidabergs kommun bidrag

i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som kompensation, dels för

olikheter avseende skatteunderlaget dels för olikheter avseende demografi, så

som åldersstruktur och etnicitet.

Jämfört med föregående år har skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter

ökat med 24 458 Tkr, vilket motsvarar en ökning med 3,90 procent.

Under år 2017 har ett tillskott som benämns Välfärdsmiljarder betalats ut till

kommuner och landsting. Pengarna fördelas del utifrån invånarantal dels utifrån

flykting variabler. För Åtvidabergs kommun har det inneburit ett tillskott på

9 628 Tkr vilka ingår i posten utjämning. Om vi inte hade fått detta tillskott hade

ökningen av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter uppgått till 2,4

procent vilket inte hade täckt kostnadsökningarna i kommunen.

Kommunens övriga intäkter kommer främst från riktade statsbidrag, försäljning

av verksamhet, taxor och avgifter inom verksamheterna samt hyror.

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgår till 615 065 Tkr vilket innebär att

nettokostnaderna har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år. Detta

beror dels på minskade intäkter, 2,7 procent, dels på ökade kostnader, 3,3

procent. Att intäkterna minskar beror i huvudsak på minskade bidrag från

migrationsverket för ensamkommande barn, som följd av ändrade bidragsregler.

Kostnaderna för huvudverksamhet har ökat som en följd av att fler platser inom

särskilt boende drivs av en extern entreprenör. Dessa kostnader balanseras av

bland annat minskade personalkostnader. Även dyrare placeringar inom individ

och familjeomsorgen har inneburit att kostnaderna för huvudverksamhet har ökat.

18

Kostnader för inköp till anläggnings- och underhållsverksamhet har minskat

jämfört med föregående år. Under år 2016 byggdes fastigheter om för

ensamkommande barn och under året revs långbrottskolan vilket innebar att

jämförelsen påverkas av engångskostnader. Energikostnaderna har minskat som

följd av nytt billigare avtal. Kostnader för lämnade bidrag har minskat som en

följd av lägre utbetalda bidrag för ekonomiskt bistånd.

För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över

kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna. Under

den senaste femårsperioden har nettokostnaderna ökat med 12,9 procent, medan

intäkterna har ökat med 18,3 procent.

I koncernen uppgick verksamhetens nettokostnader till 624 876 Tkr.

Finansnetto

Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr och finansiella kostnader uppgår

till 3 239 Tkr. Finansnettot uppgår således till -2 982 Tkr. Finansnettot har

minskat konstant vid en jämförelse av de senaste fem åren. Detta beror dels på

minskade långfristiga lån, dels på lägre räntenivåer.

Finansnettot år 2017 är -256 kr/invånare. Finansnettot uppgick år 2016

till -318 kr/invånare, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som uppgick

till 367 kr/invånare. Trots långsiktigt minskad låneskuld belastas Åtvidabergs

kommun av den höga skuldsättningen. I relation till skatteintäkter, utjämning och

fastighetsavgifter utgör finansnettot 0,5 procent.

Utvecklingen i koncernen liknar den i kommunen. Finansnettot för år 2017

uppgick till -4 923 Tkr, en minskning med 697 Tkr jämfört med fjolårets -

5 620 Tkr.

Årets resultat

Årets resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till 24 758 Tkr. De

jämförelsestörande posterna är hänförliga till det, i huvudsak, kommunalägda

bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit

värdera sina fastigheter vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda

värdena på tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget

vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har gjort

nedskrivning av hela aktieposten, 5 176 Tkr, samt gjort en avsättning

motsvarande det negativa egna kapitalet, 3 905 Tkr.

Koncernens resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till 22 084 Tkr. De

jämförelsestörande posterna i kommunen hade bäring mot Kopparvallen i

Åtvidaberg AB och har därför omförts och eliminerats i koncernbokslutet.

Balanskrav

Om kostnaderna överstiger intäkterna ett visst år, är kommuner skyldiga att

återställa det negativa resultatet under de närmast följande tre åren. Det innebär

att summan av resultaten de tre efterföljande åren måste överstiga det negativa

resultatet. Kommunfullmäktige får besluta om att negativa resultat inte behöver

återställas, genom att hävda att det finns synnerliga skäl för detta.

I tabellen visas balanskravsresultatet, ackumulerad återställningsplikt samt om

återställningsplikten uppfyllts eller inte.

19

För realisationsvinster och förluster i den löpande verksamheten hävdas inte

synnerliga skäl. Realisationsvinster får då inte medräknas i balanskravet medan

realisationsförluster medräknas. Under 2017 har Kopparverket 5 (Kvarnen) sålts

vilket har medfört en realisationsvinst. Vilket innebär att årets resultat justeras

med denna. Balanskravsresultatet blir därmed 23 181 Tkr och ingen återställning

krävs. Åtvidabergs kommun har heller inget återställningspliktigt resultat från

tidigare år.

Belopp i Tkr Synnerliga skäl

Justering av

redovisat resultat

Årets resultat enligt resultaträkningen 24 758

Reavinst Nej -1 577

Balanskravsresultat 23 181

Belopp i Tkr 2017 2016

Återställningspliktigt från tidigare år 0 0

Uppfylld återställningsplikt 0 0

Total återställningsplikt 0 0

20

Finans Finansieringsanalysen visar hur årets verksamhet har påverkat kommunens

likvida medel.

Våra likvida medel har under året minskat, från 61 412 Tkr till 45 456 Tkr.

Koncernens likvida medel har minskat från 72 944 Tkr till 62 232 Tkr.

Finansieringsanalys Kommunen Koncernen

Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016

Löpande verksamhet

Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638

Justering för av- och nedskrivningar 19 740 18 419 37 277 24 640

Justering för intäktsförda bidrag och anslutningsavgifter

-2 678 -2 631 -2 993 -2 917

Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar 5 643 -482 10 686 -6 324

Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 8 3 336 0 -3 926 -416

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

50 799 55 495 59 223 54 621

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 11 804 -27 844 13 035 -27 467

Ökning (-) / minskning (+) exploatering -33 331 -34 332

Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -648 16 478 -4 133 26 430

Kassaflöde från löpande verksamheten 61 921 44 460 68 091 53 915

Investeringsverksamhet

Investering i materiella anläggningstillgångar -57 935 -36 550 -60 826 -43 149

Investeringsbidrag 2 333 1796 2 333 1796

Anslutningsavgifter 5 231 5735 5 612 6 885

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 158 0 3 158 0

Investering i finansiell anläggningstillgång -2 523 -1307 -2 528 -1307

Kassaflöde från investeringsverksamheten -49 737 -30 326 -52 252 -35 775

Finansieringsverksamhet

Nyupptagna lån 0 0 6 850 2 085

Amortering av lån -9 042 -9 701 -13 627 -13 341

Lösen av lån -16 250 -12 744 -16 250 -12 744

Ökning (+) / minskning (-) av långfristiga skulder

-2 847 -13 413 -3 611 -13 924

Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar

0 220 86 544

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28 139 -35 639 -26 553 -19 241

Årets kassaflöde -15 955 -21 505 -10 713 -19 242

Likvida medel vid årets början 61 412 82 917 72 944 92 185

Likvida medel vid periodens slut 45 456 61 412 62 232 72 944

21

Löpande verksamhet

När kommunens resultat har justerats för poster som inte påverkar likvidflödet

ger det ett positivt kassaflöde på 50 799 Tkr. Dessa poster finns med i årets

resultat men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Detta är

exempelvis avskrivningar och förändrade avsättningar. Rörelsekapitalet har

minskat med 11 122 Tkr framförallt beroende på de kortfristiga fordringarna har

minskat.

Den löpande verksamheten tillför totalt 61 921 Tkr. För koncernen tillför den

löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på 68 091 Tkr.

Investeringsverksamhet

Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 57 935 Tkr. Den

största investeringen under år 2017 är markköp i Grebo samt

bredbandsutbyggnad.

Under året har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats, 3 158

Tkr.

Kommunen har under året fått investeringsbidrag om 2 333 Tkr. Detta är bidrag

som avser att finansiera delar av investeringar till största delen vidare utveckling

av kulturcentrum. Vid anslutning till bredbandsnätet betalar abonnenterna en

anslutningsavgift. Dessa uppgick under året till 5 231 Tkr.

Investering i finansiella anläggningstillgångar avser tillskott till Kommuninvest

för särskild medlemsinsats samt köpa av aktier i Inera AB.

Investeringarna påverkar kassaflödet negativt medan bidrag och försäljningar har

en positiv inverkan. Investeringsverksamhetens totala kassaflöde har under året

varit negativ, 49 737 Tkr.

Koncern har gjort investeringar i materiella anläggningstillgångar för 60 826 Tkr.

Kommunen står för huvuddelen av investeringarna. De högre

anslutningsavgifterna i koncernen avser i huvudsak avgifter till VA-ledningsnätet.

Även kassaflödet från investeringsverksamheten i koncernen är negativt,

52 252 Tkr.

Finansieringsverksamhet

Kommunens långfristiga lån har under året minskat med 28 139 Tkr. De löpande

amorteringarna är 9 042 Tkr. Under året har det varit möjligt att lösa in lån om

16 250 Tkr. De långfristiga lånen har också minskat med 2 847 Tkr som en följd

av att en ökad andel är kortfristig.

Sammantaget är kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt, 28 139 Tkr.

I koncernen ser bilden liknande ut den i kommunen. I Åtvidaberg Renhållning

AB har nyupplåning gjorts med 6 850 Tkr. Kassaflödet från

finansieringsverksamheten i koncernen är negativt, 26 553 Tkr.

Balans Balansräkningen är en sammanställning av kommunens tillgångar, skulder och

eget kapital vid bokslutet. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt

22

kapital fördelat på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder och eget

kapital visar hur kapitalet har anskaffats fördelat på långa- och kortfristiga

skulder samt eget kapital.

Balansräkning Kommunen Koncernen

Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

9 371 145 335 292 491 779 463 006

Maskiner och inventarier 10 6 157 5 131 9 397 9 908

Finansiella anläggningstillgångar 11 15 423 18 076 4 429 1 901

Långfristiga fordringar 12 2 100 2 100 2 779 2 865

Summa anläggningstillgångar 394 825 360 600 508 385 477 681

Omsättningstillgångar

Exploateringstomter 13 3 566 3 532 3 566 3 532

Fordringar 14 60 671 72 475 60 788 73 823

Kassa och bank 45 456 61 412 62 232 72 944

Summa omsättningstillgångar 109 693 137 419 126 586 150 299

Summa tillgångar 504 518 498 019 634 971 627 980

23

Kommunen Koncernen

Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Eget kapital 15 189 799 149 609 191 770 152 588

Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638

Summa eget kapital 214 557 189 799 213 854 192 226

Avsättningar

Avsättningar 16 5 515 0 26 570 19 917

Pensioner och liknande förpliktelser 17 12 255 12 127 12 255 12 127

Summa avsättningar 17 770 12 127 38 825 32 044

Skulder

Långfristiga skulder 18 108 168 131 422 203 630 220 916

Kortfristiga skulder 19 164 023 164 671 178 661 182 794

Summa skulder 272 191 296 093 382 291 403 710

Summa eget kapital, avsättningar och

skulder 504 518 498 019 634 971 627 980

Panter och ansvarsförbindelser (Tkr):

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättning.

20 279 523 283 463 279 523 283 463

Borgensåtaganden 21 252 493 252 118 163 157 167 676

Fastighetsinteckning 0 0 3 335 3 335


Fastigheter och inventarier är i kommunen upptagna till ett värde om 377 302 Tkr

och har sedan föregående år ökat med 36 879 Tkr. Årets investeringar om

57 935 Tkr har ökat tillgångarnas värde medan årets avskrivningar har minskat

värdet med 19 228 Tkr. Även nedskrivning av fastigheten Marknadsbodarna 10,

512 Tkr, har minskat det bokförda värdet. Nedskrivningen beror på att fastigheten

planerar att säljas under 2018 och det föreslagna försäljningspriset understiger det

tidigare bokförda värdet.

Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det

totala försäljningspriset 3 158 Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen)

genererade en realisationsvinst, 1 577 Tkr, medan markförsäljningarna

genererade realisationsförluster, -206 Tkr.

Det redovisade värdet på koncernens fastigheter och inventarier är 501 176 Tkr

och det har sedan föregående år ökat med 28 262 Tkr. I koncernen har de största

investeringarna, utöver kommunens, gjorts i Åtvidabergs Vatten AB. Totalt

24

uppgår investeringarna i koncernen till 60 826 Tkr samt utrangeringar, av- och

nedskrivningarna till 37 483 Tkr.

Kommunens finansiella anläggningstillgångar har förändrats jämfört med

föregående år. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit värdera sina fastigheter

vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda värdena på

tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget vid det

preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har därför gjort

nedskrivning av hela aktieposten, 5 176 Tkr. Under året har också finansieringen

ökats i Kommuninvest med 2 481 Tkr. Till största delen avser kommunens

finansiella anläggningstillgångar aktier i koncernbolagen varför koncernens

finansiella anläggningstillgångar är betydligt lägre. De uppgår till 8 334 Tkr.

De långfristiga fordringarna är oförändrade i kommunen jämfört med föregående

år och avser en fordran mot Kommuninvest. Koncernens långfristiga fordringar

har minskat, 86 Tkr, vilket beror på minskade fordringar inom Åtvidabergs

Vatten AB.

Omsättningstillgångar

Det bokförda värdet för exploateringstomterna har under året ökat något. Under

året har en tomt sålts i området Östantorp och ytterligare utgifter har bokförts

inom projektet Bysjöstrand.

De kortfristiga fordringarna har under året minskat med 11 804 Tkr inom

kommunen och uppgår till 60 076 Tkr. Minskningen beror i huvudsak på

minskade fordringar mot migrationsverket för ensamkommande barn.

Fordringarna är dock fortfarande höga. En annan stor post bland de kortfristiga

fordringarna är fordran mot staten för den kommunala fastighetsavgiften om

8 602 Tkr. Koncernens kortfristiga fordringar har under året minskat med

13 035 Tkr. De kortfristiga fordringarna i koncernen uppgår vid bokslutet till

60 788 Tkr.

Likvida medel i kommunen har minskat och är vid bokslutet 45 456 Tkr.

Kommunen har fortfarande hög likviditet men den har minskat kraftigt under året

som följd av höga investeringar och inlösen av lån.

Även koncernens likviditet är hög och uppgår nu till 62 232 Tkr.

Eget kapital och soliditet

Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det är tidigare års

ackumulerade resultat och motsvarar den del av tillgångarna som inte är

lånefinansierade.

Kommunens eget kapital har ökat med 24 758 Tkr och uppgår nu till

214 557 Tkr. Kommunens soliditet har förbättrats med 4,4 procentenheter från

38,1 procent till 42,5 procent. Händelserna inom Kopparvallen i Åtvidaberg AB

har påverkat även kommunens ekonomi och har inneburit att soliditeten blev 1,4

procent lägre. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och

visar hur mycket av tillgångarna som är självfinansierade. En hög soliditet

innebär att en större andel av tillgångarna finansierats med eget kapital.

Den genomsnittliga soliditeten i riket är cirka 45 procent och ett av målen för god

ekonomisk hushållning är att Åtvidabergs kommun på sikt ska uppnå samma

25

nivå. Under den senaste femårsperioden har soliditeten ökat stadigt som följd av

positiva resultat. Koncernens eget kapital har under året ökat till 213 854 Tkr och

soliditeten uppgår till 33,7 procent.

Avsättningar

Avsättningar är skulder, men de är osäkra vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.

Under 2017 har nya avsättningar gjorts för den ekonomiska brist som finns i det, i

huvudsak, kommunägda bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Som följd av

bolagets värdering av sina fastigheter, som visade på lägre värden än de bokförda,

har nedskrivning av dessa gjorts. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i

bolaget vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Eftersom kommunen

är huvudägare samt borgar för bolagets skulder kommer detta att få ekonomiska

konsekvenser för kommunen.

Nya avsättningar har även gjorts för att möta de viteskrav som har ställts mot

kommunen från IVO, 1 610 Tkr. Viteskraven är en effekt av att kommunen inte

har placerat personer som har fått beslut om LSS-plats.

Kommunen gör sedan tidigare avsättningar för pensionsförpliktelser som nu är

beräknade till 12 255 Tkr. Eftersom utbetalning av pensionsförpliktelserna sker

långt fram i tiden nuvärdesberäknas de. Det görs också antaganden om livslängd

och pensionstidpunkt. Under året har avsättningarna ökat med 128 Tkr.

Pensionsförpliktelser redovisas enligt blandmodellen vilken innebär att en del

redovisas som avsättning och en del som ansvarsförbindelse, utanför

balansräkningen. Redovisning enligt blandmodellen får som följd att 95,8 procent

av pensionsförpliktelserna redovisas utanför balansräkningen. Soliditet inklusive

hela pensionsförpliktelsen uppgår nu till -12,9 procent vilket innebär en

förbättring med 5,9 procentenheter jämfört med föregående år.

I koncernen finns även avsättningar uppgående till 30 475 Tkr. Detta avser

överskott från taxekollektivet. Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs

Renhållning AB är taxefinansierade och bygger på självkostnadsprincipen. Om

ett överskott uppstår tillhör det taxekollektivet.

Skulder

De långfristiga skulderna är 108 168 Tkr och har minskat med 23 254 Tkr.

Kommunen har löpande amorterat lån, 9 042 Tkr, och löst in lån om 16 250 Tkr.

Den kortfristiga delen av lån från kreditinstitut uppgår vid bokslutet till

52 358 Tkr. Detta är en ökning med 247 Tkr vilket har omförts till kortfristig del

av upplåningen.

Som följd av erhållna investeringsbidrag och anslutningsavgifter avseende

investeringar har de långfristiga skulderna ökat med 7 564 Tkr. Bidragen och

avgifterna kommer att intäktsföras i samma takt som tillgången avskrivs. På så

vis matchas intäkterna till de kostnader som de avsåg att täcka. På samma sätt

hanteras vissa exploateringsinkomster. Under år 2017 har 2 678 Tkr intäktsförts.

De totala bidragen och anslutningsavgifterna uppgår nu till 30 524 Tkr.

För att minimera de risker som kommunen utsätts för strävar vi efter en jämn

fördelning mellan rörliga, korta och långa lån. Vi strävar också efter en jämn

26

fördelning av villkorsändringstidpunkt. I och med att vi har haft möjlighet att lösa

lån under en period samt övertagande av lån från tidigare kommunala bolag har

strukturen i låneportföljen förändrats. Under den senaste femårsperioden har

skulderna till kreditinstitut minskat från 201 160 Tkr till 130 002 Tkr.

Koncernens långfristiga skulder har under året minskat med 17 286 Tkr och

uppgår nu till 203 630 Tkr.

Både kommunens och koncernens kortfristiga skulder har minskat under året och

uppgår nu till 164 023 Tkr för kommunen och 178 661 Tkr för koncernen.

De kortfristiga skulderna inom kommunen har minskat marginellt, 648 Tkr. De

största posterna i kommunen är kortfristig skuld av långfristig upplåning,

52 358 Tkr, semesterlöneskulder och upplupna löner, 26 205 Tkr, samt

leverantörsskulder, 23 617 Tkr.

Ansvarsförbindelser

Pensioner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och

uppgår till 278 523 Tkr. Minskning jämfört med föregående år är 3 940 Tkr och

beror främst på utbetalade pensioner. Kostnaderna för pensionsförpliktelsen

beräknas kulminera under år 2018.

Kommunens borgensåtaganden har sedan föregående år ökat med 374 Tkr och

uppgår nu till 252 493 Tkr. Borgensåtaganden avser till största delen åtaganden

till RKHF Kopparsvanen, som tillhandahåller äldreomsorgsbostäder, samt

koncernbolagen Åtvidabergs Vatten AB och Kopparvallen i Åtvidabergs AB.

Borgensbeslutet för Kopparsvanen omfattar ytterligare borgen om cirka 161 Mkr

för kommande etapper. Under 2018 börjar Åtvidabergs Vatten AB att investera i

nytt reningsverk vilket innebär ytterligare borgensåtaganden.

27

Fem år i sammandrag

Belopp i Tkr 2017 2016 2015 2014 2013

Antal invånare 31 december 11 631 11 617 11 545 11 472 11 460

Tillgångar 504 518 498 019 472 793 420 967 460 609

Skulder & avsättningar 289 961 308 220 323 183 294 237 341 947

Eget kapital 214 557 189 799 149 609 126 730 118 662

Tillgångar per invånare 43 43 41 37 40

Skulder & avsättningar per invånare

25 27 28 26 30

Eget kapital per invånare 18 16 13 11 10

Soliditet exkl. pension 42,53% 38,11% 31,64% 30,10% 25,76%

Soliditet inkl. pensions- förpliktelser före 1998

-12,88% -18,81% -29,59% -40,49% -43,05%

Årets resultat 24 758 40 189 22 880 8 067 26 193

Budgeterat resultat 21 000 21 000 21 152 15 000 10 000

Budgetavvikelse 3 758 19 189 1 728 -6 933 16 193

Verksamhetens nettokostnader -615 065 -583 547 -566 888 -558 611 -535 856

Nettoinvesteringar -51 114 -36 687 -44 422 -9 535 -42 803

Skatteintäkter och utjämning 651 886 627 428 594 115 578 669 558 458

Kommunal skattesats 21,95% 21,95% 21,95% 21,98% 21,73%

Total skattesats, exkl. kyrkoskatt 32,65% 32,65% 32,65% 32,65% 32,65%

Resultat före jämf.st. andel av skatter och utjämning

5,19% 6,41% 3,86% 2,63% 3,06%

Pensionsförpliktelser 279 523 283 463 289 486 297 159 316 938

Borgensåtaganden 252 493 252 119 234 289 197 557 96 710

Låneförändring -25 292 -20 445 20 125 -60 649 17 104

Nya lån 0 0 30 000 0 30 000

Amorteringar -9 042 -9 701 -9 812 -10 524 -11 244

Lösen av lån -16 250 -12744 -63 -50 125 -1652

Finansnetto -2 982 -3 692 -4 273 -4 852 -5 505

28

Noter

Kommunen Koncernen

Not 1 Verksamhetens intäkter 2017 2016 2017 2016

Försäljningsintäkter 8 633 9 163 8 633 9 163

Taxor och avgifter 21 155 19 437 58 641 55 917

Hyror och arrenden 20 935 19 751 20 897 18 916

Bidrag 110 218 119 076 110 218 119 076

Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 24 111 24 102 15 588 16 006

Övriga intäkter 371 358 371 358

Exploateringsintäkter 213 618 213 618

Realisationsvinster 1 577 0 1577 0

Summa 187 212 192 505 216 137 220 055

Not 2 Verksamhetens kostnader

Löner, arvoden och ersättningar -322 309 -315 477 -322 309 -315 477

Pensionskostnader -31 490 -28 562 -31 490 -28 562

Sociala avgifter -107 188 -104 017 -107 188 -104 017

Köp av huvudverksamhet -152 143 -129 123 -152 143 -129 123

Lokal- och markhyror -26 940 -26 679 -21 940 -21 658

Leasingkostnad -12 224 -11 623 -12 224 -11 623

Inköp till anläggnings- och underhållsverks. -9 280 -14 100 -21 154 -29 540

Bränsle, energi och vatten -16 758 -18 905 -13 552 -16 544

Övriga tjänster -51 670 -66 234 -51 144 -54 437

Lämnade bidrag -18 910 -21 989 -18 910 -21 989

Övriga kostnader -33 420 -32 548 -51 477 -44 513

Realisationsförluster och utrangeringar -206 0 -206 -102

Summa -782 537 -757 633 -803 737 -777 584

Not 3 Skatteintäkter

Skatteinbetalningar 502 830 484 865 502 830 484 865

Preliminär slutavräkning innevarande år -2 371 -2 373 -2 371 -2 373

Slutavräkningsdifferens föregående år 615 483 615 483

Summa 501 074 482 974 501 074 482 974

Not 4 Utjämning

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 124 028 115 396 124 028 115 396

Strukturbidrag 0 0 0 0

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift 1 302 2 396 1 302 2 396

Regleringsbidrag/avgift -113 -394 -113 -394

LSS utjämningsbidrag/avgift -2 618 -3 268 -2 618 -3 268

Kommunal fastighetsavgift 20 611 19 936 20 611 19 936

Generella bidrag från staten 7 602 10 389 7 602 10 389

Summa 150 812 144 454 150 812 144 454

29

Kommunen Koncernen

Not 5 Finansiella intäkter 2017 2016 2017 2016

Utdelning på aktier och andelar 166 0 166 0

Ränta på likvida medel 63 41 63 41

Ränta på kundfordringar 28 19 93 95

Summa 257 60 323 136

Not 6 Finansiella kostnader

Ränta på lån -2 830 -3 536 -4 837 -5 540

Ränta på avsatta pensioner -281 -109 -281 -109

Övriga finansiella kostnader -128 -107 -128 -107

Summa -3 239 -3 752 -5 246 -5 756

Not 7 Jämförelsestörande poster

Avsättning, Kopparvallen i Åtvidaberg AB -3 905 0 0 0

Nedskrivning finansiell tillgång, Kopparvallen i Åtvidaberg AB

-5 176 0 0 0

Summa -9 081 0 0 0

Not 8 Justering för övriga ej

likvidpåverkande poster

Kostnadsfört föregående år 0 0 -14 17

Reavinst -1 577 0 -1 577 0

Reaförlust 206 0 206 0

Utrangering 0 0 0 102

Omklassificering -469 0 -469 0

Nedskrivning finansiell anläggningstillgång 5 176 0 0 0

Villkorat aktieägartillskott 0 0 -48 0

Inlösen av aktiekapital 0 0 -1 796 0

Ändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 -228 -535

Summa 3 336 0 -3 926 -416

30

Kommunen Koncernen

Not 9 Mark, byggnader och tekniska

anläggningar

Ingående bokfört värde 335 292 318 835 463 006 433 604

Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 5 293 13 817

Nyanskaffningar 56 407 34 350 59 193 38 759

Försäljningspris -3 158 0 -3 158 0

Reavinst 1 577 0 1 577 0

Reaförlust -206 0 -206 0

Utrangering 0 0 0 -131

Omklassificering 238 0 238 0

Årets avskrivningar -18 494 -17 893 -33 653 -23 043

Nedskrivningar -512 0 -512 0

Utgående bokfört värde 371 145 335 292 491 779 463 006

Avskrivningstider 10 - 60 år 10 - 60 år 10 - 60 år 10 - 60 år

Specifikation av posten mark, byggnader

och tekniska anläggningar 2017 2016 2017 2016

Markreserv 32 742 21 362 32 742 21 362

Verksamhetsfastigheter 179 211 178 980 179 211 178 980

Affärsverksamhetsfastigheter 104 222 84 676 224 856 212 390

Publika fastigheter 54 970 50 274 54 970 50 274

Summa 371 145 335 292 491 779 463 006

Not 10 Maskiner och inventarier


Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 736 1381

Nyanskaffningar 1 528 2200 1 595 4390

Försäljningspris 0 0 0 0

Utrangering 0 0 0 -102

Omklassificering 231 0 231 0

Årets avskrivningar -734 -526 -3 074 -1 383

Nedskrivningar 0 0 0 -83


Avskrivningstider 5 - 10 år 5 - 10 år 5 - 10 år 5 - 10 år

31

Kommunen Koncernen

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar

Åtvidabergs Vatten AB 10 000 10 000 0 0

Åtvidabergs Renhållning AB 1 000 1 000 0 0

Kommunaktiebolaget 3 3 3 3

Kommuninvest 4 328 1847 4 328 1847

Kopparvallen i Åtvidaberg AB 0 5 176 0 0

Inera AB (SKL) 42

42

Östsvenska Yrkeshögskolan AB 50 50 50 50

Summa aktier 15 423 18 076 4 423 1 900

Motalaströms vattenvårdsförbund 0 0 6 1

Summa andelar 0 0 6 1

Summa 15 423 18 076 4 429 1 901

Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har också beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 34 Tkr kronor för Åtvidabergs kommun. Under år 2012 infördes en ny modell som innebär att Kommuninvest utbetalar upparbetade överskott och sedan kräver återbetalning som andelskapital. År 2017 uppgick detta till 3 314 Tkr men redovisas inte som en finansiell tillgång i enlighet med RKR:s yttrande avseende återbäringsmodellen. Åtvidabergs kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2017-12-31 till 7 841 Tkr.

Not 12 Långfristiga fordringar 2017 2016 2017 2016

Kommuninvest 2 100 2 100 2 100 2 100

Avbetalningskontrakt anslutningsavgifter 0 0 679 765

Summa 2 100 2 100 2 779 2 865

Not 13 Exploateringstomter


Nyanskaffningar 742 137 742 137

Försäljningspris -197 -618 -197 -618

Vinst 0 233 0 233

Förlust -42 -84 -42 -84

Kostnadsförd 0 0 0 0

Omklassificering -469 0 -469 0

Summa 3 566 3 532 3 566 3 532

32

Kommunen Koncernen

Not 14 Kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 797 13 930 16 186 15 625

Kundfordringar 8 630 8 178 6 890 7 339

Slutavräkning 2015 0 975 0 975

Kommunal fastighetsavgift 8 602 7 794 8 602 7 794

Övriga fordringar hos staten 24 417 35 341 24 424 35 345

Mervärdesskatt 4 009 6 911 4 514 7 397

Övrigt1 216 -654 171 -652

Summa 60 671 72 475 60 788 73 823

1. Inkluderar osäkra fordringar.

Not 15 Eget kapital


Direktbokning eget kapital 0 0 -14 17


Villkorat aktieägartillskott 0 0 -48 0

Inlösen av aktier 0 0 -1 796 0

Föregående års resultat 40 189 22 880 39 638 21 975


Not 16 Avsättningar

Ingående bokfört värde 0 0 19 917 25 759

Vite Vård & Omsorg 1 610 0 1 610 0


Ny avsättning, bokföringsdisposition 0 0 5 043 1 577

Upplösning/Omföring av avsättning 0 0 0 -7 420

Utgående bokfört värde 5 515 0 26 570 19 917

Specifikation av posten avsättningar 2017 2016 2017 2016

Vite Vård & Omsorg 1610 0 1 610 0


Taxekollektiv 0 0 24 960 19 917

Summa 5515 0 26 570 19 917

33

Kommunen Koncernen

Not 17 Pensioner och

liknande förpliktelser 2017 2016 2017 2016


Intjänande tidigare år 0 47 0 47

Nyintjänad pension 828 354 828 354

Ränte- och basbeloppsuppräkning 281 109 281 109

Övrig post 0 -19 0 -19

Årets utbetalningar -1 007 -878 -1 007 -878

Förändring av löneskatt 25 -94 25 -94


Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97%

Utbetalning avseende den avgiftsbestämda ålderspension återfinns under kortfristiga skulder. Åtvidabergs kommun har tecknat en försäkring avseende förmånsbestämd ålderspension. Årets försäkrings-premier uppgick till 2 244 Tkr. En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta beror på att utbetalningar pågår. Kopplat till försäkringen finns en överskottsfond som vid årsskiftet uppgick till 1 278 Tkr. Kommunen har inga personer med visstidsförordnanden.

Specifikation av posten pensioner och

liknande förpliktelser

Förmånsbestämd ålderspension 2 007 1 982 2 007 1 982

Efterlevandepension 866 873 866 873

PA-KL pensioner 6 153 6 337 6 153 6 337

Avsatt till pens. VP 12 78 12 78

OPF-KL 824 490 824 490

Löneskatt 24,26 % 2 393 2 368 2 393 2 368

Summa 12 255 12 127 12 255 12 127

Not 18 Långfristiga skulder



Nyupptagna lån 0 0 6 850 2 085

Amortering av lån -9 042 -9 701 -13 720 -13 342

Lösen av lån -16 250 -12 744 -16 250 -12 744

Förändring kortfristig del -2 847 -13 413 -3 518 -13 923

Nya investeringsbidrag 2 333 1 796 2 714 2 946

Intäktsförda investeringsbidrag -2 432 -2 402 -2 747 -2 688

Nya anslutningsavgifter 5 230 5735 5 230 5 735

Intäktsförda anslutningsavgifter -246 -229 -246 -229


34

Kommunen Koncernen

Specifikation av posten Långfristiga

skulder 2017 2016 2017 2016

Skulder till kreditinstitut 77 644 105 783 164 642 186 879

Investeringsbidrag 17 437 17 537 17 437 17 537

Anslutningsavgifter 12 447 7 462 20 911 15 860

Exploateringsinkomster 640 640 640 640

Summa 108 168 131 422 203 630 220 916

Låneskuldens förfallotid och ränta

Inom 1 år 52 358 49 261 57 801 51 980

2-5 år 47 094 72 983 68 975 91 312

Efter 5 år 30 550 33 050 95 666 95 817

Genomsnittsränta 1,98% 2,24% 2,09% 2,25%

Återstående antal år (vägt snitt) för

intäktsföring

Investeringsbidrag 6 7 6 7

Anslutningsavgifter 16 21 22 25

Not 19 Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 026 16 531 17 411 18 007

Leverantörsskulder 23 617 26 124 26 127 29 370

Kortfristig skuld av långfristig upplåning 52 358 49 511 57 801 53 963

Upplupna räntor 267 372 352 476

Förutbetalda statliga bidrag 3 502 3 859 3 502 3 859

Slutavräkning 2016 1758 2373 1758 0

Slutavräkning 2017 2 371 0 2 371 2373

Skatteskulder 684 1 272 684 1 272

Mervärdesskatt 1 062 2331 1 468 2 331

Personalens skatter och avgifter 15 026 14 429 15 026 14 429

Semesterlöneskulder, upplupna löner 26 205 26 634 26 205 26 634

Avgiftsbestämd ålderspension 15 043 14 623 15 043 14 623

Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 3 653 3 548 3 653 3 548

Övrigt 3 451 3 064 7 260 11 908

Summa 164 023 164 671 178 661 182 794

35

Kommunen Koncernen

Not 20 Pensionsförpliktelser 2017 2016 2017 2016


Nyintjänad pension 8 -34 8 -34

Ränte- och basbeloppsuppräkning 6 103 3 294 6 103 3 294

Aktualisering 0 0 0 0

Övrig post 3 459 2 544 3 459 2 544

Årets utbetalningar -12 740 -10 651 -12 740 -10 651

Förändring av löneskatt -769 -1 176 -769 -1 176


Not 21 Borgensåtaganden

Egna hem 162 210 162 210

Koncernbolag 89 336 84 443 0 0

Riksbyggen Kooperativ Hyresrättsförening 160 613 163 992 160 613 163 992

Övriga föreningar med flera 300 300 300 300

Kommunalförbundet Itsam 2 082 3 174 2 082 3 174

Summa 252 493 252 119 163 157 167 676

Åtvidabergs kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åtvidabergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s förpliktelser till 342 484 Mkr och totala tillgångar till 349 244 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 216 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 219 Mkr.

36

PERSONAL Kommunens personalpolitik utgår från vår vision om att vi ska vara en kommun

med framåtanda. För alla oss som verkar i kommunen innebär det att vi får

möjlighet att jobba i en organisation som värdesätter utveckling, nytänkande och

mod att våga prova nya lösningar. Våra medarbetare är den viktigaste tillgången i

arbetet med att förverkliga visionen.

2017 i sammanfattning Under 2017 har fokus varit på att klara kompetensförsörjningen inom kommunen.

En kompetensförsörjningsstrategi har antagits liksom jämställdhets- och

mångfaldsplan. Friskvårdsersättning och möjligheten att växla in

semesterdagstillägget till extra semesterdagar infördes med lyckat resultat.

Medarbetarenkät I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur

medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga

utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som

helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela

kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i

och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75. Positivt

är att en mycket hög andel upplever ett stort engagemang i sitt arbete och att

arbetet är meningsfullt. Ett utvecklingsområde är dock att många upplever även

att tiden inte är tillräcklig för att utföra arbetet tillfredställande.

37

Personalstatistik

Antal medarbetare Vid utgången av 2017 uppgick antalet tillsvidareanställda till 818, en ökning med

30 jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare ökade med 28 till 765. Antalet

visstidsanställda uppgick vid årsskiftet till 124, vilket är en ökning med 5 jämfört

med 2016.

Antal anställda 2017 2016 2015

Tillsvidareanställda heltid 565 550 533

Tillsvidareanställda deltid 253 238 266

Visstidsanställda 124 119 102

Totalt 942 907 901

Fördelning tillsvidareanställda Antal %

Barn- och utbildningsförvaltning 347 43

Vård- och omsorgsförvaltning 359 44

Samhällsbyggnadsförvaltning 62 8

Kommunledningsförvaltning 38 5

Totalt antal tillsvidareanställda* 806 100

*exklusive Åtvidabergs Vatten och Renhållning AB

Vid årsskiftet hade kommunen 51 chefer anställda. Av dessa var 35 kvinnor och

16 män. Av de 818 tillsvidareanställda var 662 kvinnor (81 procent) och 156 män

(19 procent). 87 procent av de anställda arbetade inom sektorerna barn och

utbildning samt vård och omsorg. De vanligaste yrkena är undersköterska,

vårdbiträde, grundskollärare, barnskötare och förskollärare.

Personalomsättning Totalt har 86 tillsvidareanställda slutat sin anställning i kommunen, vilket

motsvarar 11 procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Den största

personalomsättningen syns i befattningsgrupperna lärare, förskollärare och

sjuksköterskor.

Pension Under året avgick 21 anställda med pension. Genomsnittsåldern vid

pensionsavgång var 64 år och 5 månader. Vid utgången av 2017 arbetade elva

personer kvar efter att ha fyllt 65 år, vilket är en ökning med två jämfört med för

ett år sedan.

Åldersstruktur Medelåldern för den tillsvidareanställda personalen är liksom föregående år 46 år.

Nio procent var yngre än 30 år och 42 procent var 50 år eller äldre. Motsvarande

siffror för 2016 var nio procent respektive 41 procent.

Personalkostnader Löner, arvoden och lagstadgade personalomkostnader uppgick under året till

totalt cirka 421 Mkr, vilket innebär en ökning med cirka 9 Mkr jämfört med

2016. Den procentuella ökningen var cirka 2,2 procent.

38

Medellön Medellönen för tillsvidareanställd personal totalt uppgick till 29 081 kr/mån,

vilket innebär en ökning med 669 kr/mån eller 2,4 procent jämfört med 2016. För

kvinnorna uppgick medellönen till 28 592 kr/mån och för männen 31 154 kr/mån.

Övertid Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka 24 000 timmar eller

1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med 2016. Den

största delen av mer- och övertiden utbetalades i pengar och uppgick till cirka 4,0

Mkr, vilket innebär en minskning med 0,8 mkr.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till

6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året.

Arbetsgivaren betalar 80 procent sjuklön under dag 2-14 i sjukperioden och

därefter 10 procent sjuklön upp till och med 90:e sjukdagen. Kommunens kostnad

för sjuklön 2017 ökade med 0,6 Mkr till 8,3 Mkr.

Redovisning av sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro Uttryckt i procent av 2017 2016

Total sjukfrånvaro Sammanlagd ordinarie arbetstid 6,3% 6,5%

Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)

Total sjukfrånvaro 40,3% 40,6%

Sjukfrånvaro för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,9% 7,3%

Sjukfrånvaro för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,4% 4,0%

Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre

Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 29 år eller yngre

6,0% 4,7%

Sjukfrånvarotid för anställda 30 – 49 år

Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 30 – 49 år

5,6% 5,6%

Sjukfrånvarotid för anställda 50 år eller äldre

Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 50 år eller äldre

7,2% 8,5%

39

BUDGETUPPFÖLJNING Driftredovisning Driftredovisningen visar hur årets verksamhet utfallit i förhållande till budget.

Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år

2017, med resultat om 21 000 Tkr. Sedan gjordes en kompletteringsbudget, med

anledning av nyöppnade avdelningar inom Barn- och utbildningsförvaltningen då

medel från KS oförutsett tillfördes förvaltningen.

40

Belopp i Tkr Årets resultat Budget Budgetavvikelse

Kommunstyrelse

Kommunledning -51 542 -57 290 5 748

Barn- och utbildning -243 987 -243 163 -824

Vård- och omsorg -239 855 -229 033 -10 822

Samhällsbyggnad -63 413 -68 255 4 842

Bygg- och miljönämnd -4 824 -5 636 812

Valnämnd -76 -50 -26

Centrala poster 0

Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter

-17 510 -20 000 2 490

Semesterlöneskuldens förändring 429 -1 000 1 429

Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter

-17 062 -17 805 743

Kapitaltjänst 21 662 23 372 -1 710

Realisationsvinst och -förlust samt utrangering

1 110 0 1 110

Verksamhetens nettokostnader -615 065 -618 860 3 793

Skatteintäkter 501 074 498 356 2 718

Utjämning 150 812 145 104 5 708

Finansiella intäkter 257 0 -257

Finansiella kostnader -3 239 -3 600 364

Resultat före jämförelsestörande

poster

33 839 21 000 12 839

Jämförelsestörande poster -9 081 0 -9 081

Årets resultat 24 758 21 000 3 758

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgår till 615 065 Tkr, vilket kan jämföras med

budgeterade nettokostnader om 618 860 Tkr. Verksamhetens nettokostnad

understiger således budget med 3 793 Tkr. Kommunstyrelse och nämnder

överskrider sammantaget budget med 269 Tkr.

Kommunledningens överskott beror dels på att lägre arvoden än budgeterat och

dels på förändring i bemanningen vilket inneburit lägre kostnader under året.

Barn- och utbildningen redovisar ett resultat i nivå med beslutad budget men

mellan de olika verksamhetsdelarna finns variationer.

Underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen är till stor del relaterat till

ökade kostnader för placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Även

kostnader för sjuksköterskebemanning har under året varit höga som följd av

inhyrning samt kostnader för gruppbostäder har varit högre än beräknat. Till viss

41

del balanseras de ökade kostnaderna med lägre kostnader för ekonomiskt bistånd

samt mer bidrag än kostnader inom verksamheten för ensamkommande barn.

Samhällsbyggnadsförvaltningen visar en positiv avvikelse från budget.

Förvaltningen har under året varit återhållsam för att parera det prognostiserade

underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Ett billigare elavtal samt

vakanser inom personalen har också bidragit till överskottet.

De centrala posterna avviker totalt med 4 062 Tkr från budget.

Årets kostnader för pensioner uppgår till 38 553 Tkr vilka redovisas dels centralt

dels fördelat på respektive förvaltning. Budgetavvikelsen avseende de centralt

redovisade pensionskostnaderna och arbetsgivaravgifterna uppgår till 2 490 Tkr.

Personalens sparade semester har under året minskat med 429 Tkr. Minskningen

beror på personalen tagit ut mer semester än de tjänat in. För år 2017 fanns en

kostnadsbudget om 1 000 Tkr för semesterlöneskuldens förändring.

Budgetavvikelsen blir därför 1 429 Tkr.

Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter för år 2017 uppgår till

17 062 Tkr, vilket är 743 Tkr mindre än budgeterat. Här har även nedskrivningen

av Marknadsbodarna 10, 512 Tkr, bokförts. Budgetavvikelsen för

kapitaltjänstintäkter är negativ och uppgår till 1 710 Tkr. Avvikelserna beror i

huvudsak på senarelagda investeringar.

Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det

totala försäljningspriset 3 158 Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen)

genererade en realisationsvinst, 1 577 Tkr, medan markförsäljningarna

genererade realisationsförluster, -206 Tkr.

Skatteintäkter och utjämning

Budgetavvikelsen för skatteintäkter uppgår till 2 718 Tkr och avvikelsen för

kommunalekonomisk utjämning är 5 708 Tkr vilket sammantaget ger en positiv

avvikelse med 8 426 Tkr. I budgeten antogs befolkningen till 11 535 invånare

men antalet invånare som intäkterna grundar sig på slutade på 11 624, 104

personer fler än förväntat.

Finansnetto

Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr vilket är 240 Tkr mer intäkter än

budgeterat. Huvuddelen av dessa kommer från utdelning från Kommuninvest. De

finansiella kostnaderna var budgeterade till 3 600 Tkr och underskrider budget

med 364 Tkr. Överskottet beror på minskad låneportfölj samt bättre villkor vid

omsättning av lån än budgeterat. Avvikelsen för finansnettot är positiv, 124 Tkr.

Resultat före jämförelsestörande poster

Kommunen redovisar ett positivt resultat före jämförelsestörande poster om

33 839 Tkr, vilket är 12 839 Tkr bättre än budget.

42

Investeringsredovisning Ett viktigt förhållande i kommunens vision om framåtanda är strävan efter en god

ekonomi. För att uppnå en god ekonomi är hushållning med resurser såväl inom

som mellan tidsperioder viktigt. Investeringsbudgetering och

investeringsuppföljning är arbetsprocesser som stödjer den organisatoriska

förmågan att hushålla med resurser på kort och lång sikt.

Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år

2017. Därutöver har några separata investeringsbeslut fattats. Total

investeringsbudget för år 2017 är 76 856 Tkr inklusive kvarstående budget

avseende pågående projekt från föregående år. Utfallet för år 2017 visar att

51 114 Tkr har använts till investeringar.

Avslutade investeringar

Belopp i Tkr Budget

Tidigare

investering

Årets

investering

Total

investering

Budget-

avvikelse

Kommunledning

Inventarier -500 0 -468 -468 32

Köksutrustning -600 0 -566 -566 34

Barn och utbildning

Inventarier nya klassrum -400 0 -418 -418 -18

Samhällsplanering

Markköp Grebo Norrby (kom vsh)

-11 500 0 -11 500 -11 500 0

Tillgänglighetsanp. befintliga buss hpl

-200 0 -149 -149 51

Ny busshpl Kulturcentrum -150 0 -235 -235 -85

Kommunala fastigheter

Bibliotek -8 500 -4 340 -4 805 -9 145 -645

Solbacken 4 -500 0 -500 -500 0

Kommersiella fastigheter

Anpassning uthyrning -3 000 0 -2 463 -2 463 537

Summa exkl. kommersiell vsh. -10 850 -4 340 -7 142 -11 482 -632

Summa, totalt -25 350 -4 340 -21 105 -25 445 -95

Det största investeringsprojektet under året har varit markköp i Grebo. Alléskolan

har byggts ut med nya klassrum.

Biblioteksprojektet, som pågått under några år, slutredovisas i årets bokslut.

Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de

industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Arbetet genomsyras av hållbarhet

bland annat genom att många möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala

43

leverantörer där så är möjligt och mycket arbete har gjorts av kommunens egen

personal.

Pågående investeringar

Belopp i Tkr Budget

Tidigare

investering

Årets

investering

Total

investering

Budget-

avvikelse

Kommunledning

Reservkraftaggregat -300 0 -4 -4 296

Vård och omsorg

Inventarier gruppbostäder -100 0 0 0 100

Samhällsbyggnad

Bysjöstrand -2 000 -1 262 -391 -1 652 348

Bredband, landsbygd (kom.vsh) -13 400 -11 210 -3 599 -14 809 -1 409

Bredband, tätort (kom.vsh) -21 000 -18 547 -9 003 -27 550 -6 550

Landsbygdsutveckling -500 0 -105 -105 395

Laddstolpar el-bilar -150 0 0 0 150

Exploatering -2 000 0 -351 -351 1 649

Flytt av kraftledning Grebo (kom.vsh)

-1 000 0 0 0 1 000

Gata och park

Gatuverksamhet -12 400 -7 746 -5 219 -12 965 -565

Omläggning äldre gator (Va) * -1 000 -371 -562 -933 67

Parkverksamhet -300 0 -326 -326 -26

Skyltning -500 0 0 0 500

Centrumkänsla/spontanidrott, Grebo

-1 500 0 -290 -290 1 210

Park Långbrott -2 128 1 596 -5 1 591 3 719

Kommunala fastigheter

Skatepark Alléskolan -425 0 -694 -694 -269

Alléskolan utökning klassrum -5000 0 -4 303 -4 303 697

Utveckling Kulturcentrum -1 500 0 1 238 1 238 2 738

Reinvestering fastigheter -8 000 -5 529 -828 -6 357 1 643

Arkiv Brukskultur, uppdatering säkerhet

-300 0 0 0 300

Nytt gruppboende -16 760 0 -86 -86 16 674

Kommersiella fastigheter

Facetten, transformatorer, ställverk (kom.vsh)

-4 500 -175 -3 114 -3 289 1 211

Reinvestering fastigheter (kom.vsh)

-6 000 -1 674 -2 366 -4 040 1 960

Summa exkl kommersiell vsh -54 863 -13 311 -11 927 -25 238 29 625

Summa, totalt -100 763 -44 917 -30 009 -74 926 25 837

44

Det enskilt största pågående projektet är utbyggnaden av bredbandsnätet i

Åtvidabergs tätort som har fortsatt under 2017 och beräknas vara klart under

2018.

Under året har också större investeringar genomförts inom ramen för

reinvesteringsprojekten. Dessa slutredovisas vid mandatperiodens utgång.

Totala investeringar 2015-2018

Belopp i Tkr

Utfall

2015

Utfall

2016

Utfall

2017

Budget

2018 Totalt

Årets investeringar -44 422 -29 020 -51 114 -48 487 -173 043

Investeringar i kommersiella verksamheter 10 520 17 733 32 045 6 512 66 810

Försäljning 500 500

Summa -33 903 -11 286 -19 069 -41 475 -105 732

Enligt kommunens finansiella mål ska utfallet för mandatperiodens

nettoinvesteringsutgifter maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens

resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i

kommersiella verksamheter.

Investeringsutgifterna för åren 2015 till 2017 sammantaget med

investeringsplaneringen för resten av mandatperioden är lägre än

mandatperiodens uppnådda och planerade resultat. Det finns därför möjlighet att

nå investeringsmålet.

45

45

KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Elisabet Edlund (S)

Vice ordförande: Mira Wedenberg (M)

Andre vice ordförande: Joakim Magnusson (C)

Antal ledamöter: 15

46

Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott. Det

ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är

beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar.

Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och

utbildningsutskottet, vård- och omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet,

och samhällsbyggnadsutskottet.

Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse

Kommunledning -48 376 -54 490 6 114

Barn- och utbildning -243 987 -243 163 -824

Vård- och omsorg -239 855 -229 033 -10 822

Samhällsbyggnad och fastighet -63 413 -68 255 4 842

Kommunstyrelsen oförutsett -3 167 -2 800 -367

Summa -598 798 -597 741 -1 057

Beskrivning av verksamheter Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och

omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt

samhällsbyggnadsförvaltningen.

Inom ramen för kommunstyrelsen finns också medel för oförutsedda kostnader.

Denna budgetpost är avsedd för att kunna göra prioriteringar under året, möta

oförutsedda behov och möta konjunkturella förändringar.

Under 2017 har kontot för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader varit

budgeterat till 6 Mkr. Under året omfördelades budgetmedel, 3,2 Mkr, till Barn-

och utbildningsförvaltningen för att finansiera två nya förskoleavdelningar.

Kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har under året använts bland

annat till ombyggnation till stödboende för ensamkommande barn samt viten som

har ställts till kommunen på grund av ej verkställda LSS-beslut.

47

Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns HR-enhet, kanslienhet, ekonomienhet,

informationsenhet samt kostenhet. Inom förvaltningen administreras också

nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig

politisk verksamhet.

Krisledning ingår som en del inom kanslienheten och kommunens

räddningstjänst ingår från 2015 i Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG).

48

Ekonomi


Kommunledning (Politisk organisation) -8 766 -12 103 3 337

HR-enheten -6 457 -6 482 25

Ekonomienheten -5 539 -6 885 1 346

Kanslienheten -22 838 -23 828 990

Informationsenheten -2 770 -3 392 622

Kostenhet -2 006 -1 800 -206

KS oförutsedda utgifter -3 167 -2 800 -367

Summa -51 542 -57 290 5 748

Kommunledningsförvaltningen redovisar för 2017 kostnader som är 5 748 Tkr

lägre än budgeterat. De politiska verksamheterna med Kommunfullmäktige,

Kommunstyrelsen, nämnder och utskott redovisar lägre kostnader än budget.

Verksamheterna för kansli och ekonomi visar lägre kostnader än budget på grund

av att bemanningen har kostat mindre än planerat.

Verksamhet

Stab

Årets verksamhet

Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens

förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som

möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020

uppnås.

HR-enheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området.

Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning,

lagar, avtal och löner.

Under året har stort fokus legat på att utveckla styrdokument och processer och

politiska beslut har fattats om kompetensförsörjningsstrategi och jämställdhets-

och mångfaldsplan.

Kanslienheten arbetar med ärendeberedning och sekreterarskap för

kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och

ekonomiutskott, personalutskott, valnämnden och för kommunfullmäktiges

beredningar.

Kanslienheten ansvarar även för utredningar, uppföljningar, krisledningsstab och

folkhälsofrågor. Även verksamheterna räddningstjänst, som bedrivs i

kommunalförbundet RTÖG, och överförmynderi, som bedrivs i samverkan med

andra kommuner via ÖVIS (överförförmyndare i samverkan) och vissa

arkivfrågor genom kommunalförbundet Sydarkivera, återfinns här.

Under året har kansliet bland annat arbetat med att ta fram en riktlinje för

kommunens dokumenthantering, även en riktlinje för e-post har tagits fram.

Kansliet samordnar även kommunens dataskyddsdirektivarbete och arbetar med

vissa digitaliseringsfrågor. Kansliet har under 2017 påbörjat arbetet inför valet

49

2018 genom att bistå valnämnden med processkartläggning av de viktigaste

processerna i valarbetet med mera. Inom kris- och säkerhetsarbetet har stort fokus

legat på den regionala krisledningsövningen som genomfördes i november 2017.

Arbete med att ta fram vissa nya styrdokument har också påbörjats. Inom

folkhälsoarbetet har en handlingsplan för brottsförebyggande och

trygghetsskapande arbete tagits fram, en kunskapshöjande konferens om

våldsbejakande extremism har arrangerats. Registraturen har arbetat intensivt

med att avsluta äldre öppna ärenden i diariet. Kansliet har arbetat med uppgifter

rörande anslutningen till kommunalförbundet Sydarkivera.

Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden

som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning, kalkylering, inköp och

upphandling. Enheten arbetar också med kommunens övergripande

ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska

styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning.

Ekonomienheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla upphandling- och

inköpsområdet. Större förändringar av bemanningen har skett vilket har inneburit

okontinuitet. Även ITsam har under året behövt extra stöd på grund av

personalförändringar i ledning och ekonomifunktion.

Informationsenheten arbetar med kommunikation och information inom

ansvarsområdena press/media, webb, verksamhetsinformation, marknadsföring

och krisledning. Inom Informationsenheten organiseras och bemannas även

kommunens växel och reception.

Informationsenheten ingår även som en del i kommunens krisledning.

Under 2017 producerades en ny kommunfilm vars främsta syfte är att

marknadsföra Åtvidaberg som en ort att bo och trivas i, ”ett hem för alla”.

Enheten jobbade också bland annat med att ta fram material, text och bilder, till

olika program för presentation. Till exempel togs en version av årsredovisningen

i korthet fram för första gången, för att på ett läsvänligt och visuellt sätt berätta

för invånarna om händelser under året och visa hur skattepengarna används.

Framtiden – hur bra blir bättre

Informationsenheten kommer fortsätta att arbeta med utveckling av kommunens

webbplats. En helt ny publik webb som är tillgänglighetsanpassad kommer

publiceras under första delen av 2018. Likaså kommer fler och fler e-tjänster att

publiceras som gör det möjligt för invånarna att göra sina ärenden till kommunen

via dator, mobil eller surfplatta när som helst under dygnet.

Kostenheten

Årets verksamhet

Från och med halvårsskiftet 2017 bedrivs måltidsverksamheten i kommunal regi

istället för av en extern leverantör.

Arbetet med hållbara måltider och verkställande av verksamhetsmål, utifrån

Måltidspolicyn, har påbörjats. Matsedeln till förskola, skola och äldreomsorgen

utvecklas bland annat genom mindre hel- och halvfabrikat och därmed mer mat

lagad från grunden och större andel vegetabilier som är anpassade efter säsong.

Ökad andel vegetabilier och därmed en minskning av andel animalier i maten

50

bidrar till ökad näringstäthet i måltiden, i längden minskad miljöpåverkan och till

viss del mer balanserade kostnader.

I och med nya livsmedelsupphandlingar med skarpare hållbarhetskrav (ökad

kvalitet) förändras till viss del anbudspriser och ökad kvalitet kostar mer. Vi

köper in kött och fågel som producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning och

alltid svenskt kött/fågel när råvaran finns att tillgå. Inköp av närproducerade

grönsaker/rotsaker/potatis har ökat.

Andel ekologiska livsmedel har ökat från 25 procent (första halvåret 2017) till ca

30 procent (andra halvåret 2017).


Kökslokaler och utrustning är nedgångna och till vis del utdömda och i behov av

reparation och underhåll för att klara av modern matlagning och möjliggöra en

god arbetsmiljö för medarbetarna. Upprustning pågår enligt fastställd

underhållsplan kopplad till investeringsplan.

Under andra kvartalet 2018 kommer Åtvidabergs kommun, kostenheten, återta

produktion av matlådor till hemtjänsten. För att möjliggöra produktion och

packning av kylda matlådor i kommunal regi i centralköket, har ett

grundläggande förarbete påbörjats där bland annat väsentlig utrustning för

ändamålet införskaffas.

Löpande kompetensutveckling av medarbetare för att öka kunskap gällande

hållbara måltider och effektivt utnyttjande av råvaror, utrustning för modern

matlagning.

51

Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i

livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda.

Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill

lära mer.

Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är

alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så

många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas

och lyckas under skoltiden – och i framtiden. Barn och utbildningsförvaltningens

verksamhet består av kulturskola, två förskoleområden, fem grundskolor

inklusive fritidshem, förskoleklass, grundsärskola samt gymnasieskola inklusive

vuxenutbildning.

I vårt systematiska kvalitetsarbete arbetar vi kring följande prioriterade områden:

52

Ekonomi


Förskola -47 328 -47 730 402

Grundskola -94 955 -94 869 -86

Grundsärskola -9 207 -8 297 -910

Bildningscentrum (GY och Vux) -23 783 -26 236 2 453

IKE/Enskilda -36 826 -38 687 1 861

Kulturskola -2 140 -2 123 -17

Lokaler och gemensam administration -29 748 -25 221 -4 527

Summa -243 987 -243 163 -824

Förskolan redovisar ett överskott på 402 Tkr, vilket bland annat beror på att

personal inte har behövts tillsättas i samma utsträckning som beräknat. Två nya

förskolor öppnades i början av året. För att finanserna detta omfördelades

budgetmedel från kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader, 3,2 Mkr.

Grundskola redovisar ett underskott på -86 Tkr.

Grundsärskola redovisar ett underskott på 910 Tkr, vilket beror på utökning av en

klass under höstterminen.

Bildningscentrum (gymnasieskola och komvux) redovisar ett överskott på 2 453

Tkr. Överskottet härrör från både gymnasieskolan och Komvux till nästan lika

stora delar. För gymnasieskolan beror det till stor del på att lärartjänster inte

tillsatts under året och för Komvux beror det på högre statliga bidrag än

budgeterat.

IKE och Enskilda för barnomsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och

Komvux redovisar ett överskott på -1 861 Tkr. Kostnaden för barnomsorg har

ökat under året å andra sidan har kostnaden för gymnasieskolan minskat. Högre

intäkter än budgeterat för statliga bidrag gällande Komvux utbildningar.

Kulturskolan redovisar ett underskott på -17 Tkr.

Lokaler och gemensam administrationen gör ett underskott på -4 527 Tkr.

Vilket beror på lägre beviljade statsbidrag mot budgeterat. Ökade behov av

modersmål och studiehandledning samt kraftigt minskade statliga bidrag från

Migrationsverket för asylsökande.

53

Måluppföljning

Stolthet och gemensamt ansvar

Våra barn ska erbjudas en god miljö för utveckling och lärande

Vi bedömer att målen är uppfyllda utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2017.

x Våra elever ska vara behöriga till gymnasieskolan

76,1 % av Åtvidabergs elever är behöriga till gymnasiet 2017.

Våra elever ska ta gymnasieexamen 74,0 % av gymnasieeleverna på Facetten har en gymnasieexamen efter tre år. Det är en ökning sedan föregående år med 5,1 % enheter.

Ekonomi och hållbarhet

Förskola och skolbarnomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.

Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -6,1 % och har minskat 11,4 % enheter sedan föregående år.

Grundskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.

Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -7,1 % och har visserligen ökat med 1,3 % enheter sedan föregående år. Målet om -4 % är dock ändå uppnått.

x Gymnasieskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.

Nettokostnadsavvikelsen 2016 är 12,7 % och har ökat 7,8 % enheter sedan föregående år. Detta är framförallt en effekt av en organisation med många nationella program och få elever.

Näringsliv

Skolans attityder till företagande ska

vara bland de 25 % bästa i landet

Ranking 11 av landets kommuner. Målet är uppnått.

Verksamhet

Förskola

Årets verksamhet

Under läsåret 16/17 har förskolorna arbetat med språkutveckling, övergången

förskola-förskoleklass samt att levandegöra likabehandlingsplanen för barn och

vårdnadshavare. Inom området språkutveckling ser vi att behoven hos barnen

ökar, fler barn har olika former av språkstörning, vi har också en ökande andel

barn med ett annat modersmål.

Det är allt svårare att rekrytera förskollärare i den omfattning som behövs för att

upprätthålla den pedagogiska kvalitén i förskolan. Verksamheterna upplever

också allt större svårigheter att bemanna förskolorna med vikarier vid ledigheter

och sjukdom.

Omfattning och kvalitet

Det finns i genomsnitt 15,7 barn per avdelning i kommunens förskolor och

personaltätheten är 5,2 barn per årsarbetare. Andelen personal med pedagogisk

högskoleutbildning minskar i snabb takt både i Åtvidaberg och i riket. Andelen

pedagogisk personal med högskoleutbildning har sjunkit de senaste åren från 46,4

procent 2014 till 41,4 procent 2016, strax under rikets snitt (41,6 procent), som en

följd av bristen på förskollärare i regionen.

54

Nettokostnadsavvikelsen inom förskolan i Åtvidaberg har minskat över tid till -

6,1 2016. Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för förskolan

än förväntat. Målvärdet för förskolan är -4.

Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det 744 barn i åldern 0-5 år i Åtvidaberg och

barnantalet förväntas öka, dels på grund av fortsatt höga födelsetal, dels på grund

av inflyttning.

En femtedel av barnomsorgen i Åtvidaberg bedrivs i enskild regi.


Utifrån en analys av förskolans resultat och måluppfyllelse är slutsatsen att vi

under läsåret 17/18 ska arbeta med att utveckla formerna för reflektion och

pedagogisk dokumentation samt skapa strukturer för att slutsatserna i högre

utsträckning ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ska fortsätta att

utveckla de digitala verktygen i det pedagogiska arbetet och vi ska stödja och

skapa möjligheter och miljöer som uppmuntrar barnen att använda alla sina språk.

Grundskola/förskoleklass/fritidshem

Årets verksamhet

Samarbetet mellan fritidshem och skola har varit ett utvecklingsområde under

16/17. En kommunövergripande grupp, FRUG, har organiserats i syfte arbeta

med utveckling av fritidshemmets verksamhet och för skapa en större

likvärdighet inom kommunen. Organisationen har setts över bland annat för att

skapa gemensam mötestid skola-fritidshem och gemensam fortbildning har

genomförts. Genom FRUG har fritidshemmen under året arbetat med att

tydliggöra fritidshemmets uppdrag och ta fram en gemensam mall för pedagogisk

planering och utvärdering.


53 procent av barnen i åldrarna 6-12 år i Åtvidaberg är inskrivna i fritidshem.

Andelen högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i Åtvidaberg är mycket

låg, 26 procent att jämföra med rikets snitt som är 42 procent. Detta är ett

prioriterat område att förändra i framtida rekryteringar. Vi har 19,7 inskrivna barn

per årsarbetare, antalet barn per årsarbetare har de senaste åren sjunkit och vi

ligger idag under rikets snitt som är 21,7.

Inom Åtvidabergs grundskola åk 1-9 är ca 1115 elever samt ca 95 elever i

förskoleklass inskrivna. 14 procent av eleverna har utländsk bakgrund (födda

utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands).

Andelen elever med utländsk bakgrund har fördubblats under en femårsperiod.

I grundskolan arbetar 88,3 årsarbetande lärare, varav 72 procent är kvinnor och

86 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 12,6 elever per

lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 11,3 elever per lärare.

2017 års avgångsklasser har haft stora behov av särskilt stöd över tid. Skolan

lyckades till slut, genom att omprioritera resurser och sätta in olika insatser, nå 78

procent behörighet till gymnasieskolan, vilket ska jämföras med 85 procent året

innan. Meritvärdet blev 211. I denna statistik är inte nyanlända elever (de som

kommit till Sverige de senaste 4 åren) medräknade.

55

En faktor som i hög grad påverkar elevernas resultat är föräldrarnas

utbildningsbakgrund. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 46

procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter under en femårsperiod. För de

elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildningsbakgrund är behörigheten

till yrkesprogram på gymnasieskolan 87 procent och meritvärdet 246, att jämföras

med en behörighet på 72 procent och ett meritvärde på 191 för de som har

föräldrar med, som högst, gymnasieutbildning.

Möjligheterna att omprioritera resurser är begränsade i grundskolan.

Nettokostnadsavvikelsen inom grundskolan i Åtvidaberg är -7,1 (2016) Ett lägre

värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för grundskolan än förväntat.

Målvärdet för grundskolan i Åtvidaberg är -4.

Trenden de senaste åren är att nettokostnaden per elev i rikets grundskolor ökar, I

Åtvidaberg minskar nettokostnaden.


Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas ytterligare exempelvis

inom pedagogisk planering, normer och värden samt barn i behov av särskilt stöd.

Planeringen av verksamheten i fritidshemmen behöver i större utsträckning ta sin

utgångspunkt i de nationella styrdokumenten och en gemensam mall för

planering och utvärdering behöver fastställas och implementeras.

Projektet Samma Koll utvecklar elevhälsoarbetet och skolans samverkan med

socialförvaltningen kring elever i åk 4-9 som riskerar att hamna i utanförskap.

Under läsåret 17/18 kommer vi att fortsatt ha starkt fokus på bedömning och

lärande genom hela grundskolan, från åk 1-9. Vi ska särskilt fokusera kring

kopplingen, resultat på nationella prov och betygssättning samt att öka pojkarnas

betygsresultat. Utifrån vår läsgaranti ska vi särskilt fokusera på tidiga insatser för

att alla elever ska lära sig läsa och skriva i åk 1-3. Elever med behov av särskilt

stöd ska identifieras tidigt och lämpliga insatser ska sättas in. I första hand i form

av en mer inkluderande lärmiljö. Vi skall fortsätta ligga i framkant vad gäller

arbetet med information och kommunikationsteknik i undervisningen samt

utvecklingen av skolbibliotek i skolan.

87500

90000

92500

95000

97500

100000

102500

2013 2014 2015 2016

Nettokostnad grundskola, kr/elev

Åtvidaberg Alla kommuner

56

Grundsärskola

Årets verksamhet

Andelen elever av en årskurs som fullgör sin skolgång inom ramen för

grundsärskolan fortsätter att öka. Störst är ökningen av elever inom ramen för

träningsskolan. Eleverna är också yngre idag när de skrivs in i grundsärskolan.

Ökningen av elever till träningsskolan gör att personalen behöver

kompetensutvecklas för att möta dessa elevers behov.


Grundsärskolan på Alléskolan tar emot kommunens elever från åk 1-9. 25 elever

är fördelade på klasserna 1-3, 4-6 och 7-9, varav 38 procent av elever läser utifrån

träningsskola. Det är en lägre andel än rikets 41 procent. 4 procent av eleverna i

grundsärskolan är integrerade i grundskolans klasser vilket är en låg andel i

jämförelse med andra kommuner, 14 procent i Östergötland och 12 procent i

riket. I grundsärskolan finns tre arbetslag, ett för varje klass. I varje arbetslag finns 1-2

lärare och 3-5 resurspersoner. Personaltätheten är hög 3,0 elever per lärare att

jämföras med 3,8 elever per lärare i riket och 3,9 elever per lärare i Östergötland.

Särskolan är en del av Alléskolan åk 4-6 både vad gäller lokaler och gemensam

rektor. Fritidshemmet är beläget på skolan och grundsärskolans

fritidsverksamhet, där fyra barn är inskrivna, ingår som en del av fritidshemmet

för åk 4-6.


All personal utbildas i tecken som stöd och AKK (alternativ och kompletterande

kommunikation) vilket bidrar till och underlättar elevernas kunskapsinhämtning.

Under 2018 förstärks verksamheten med språkutvecklande insatser till eleverna i

form av talstöd.

Grundsärskolan i Åtvidaberg finns fysiskt på Alléskolan med elever från F-9 med

tillhörande fritidshem. Från att vara en verksamhet som är integrerad i

grundskolans lokaler ska samarbetet med grundskolan utvecklas med målet att

öka kompetensen och kvalitén i båda verksamheterna.

Elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella kunskapskraven ska

öka. Detta följs upp i samband med att eleverna får sina IUP:er en gång per år.

Resultatuppföljningen, kopplat till de nationella målen, i grundsärskolan ska

utvecklas.

Gymnasie- och komvuxutbildning

Årets verksamhet

Under året har en utredning kring vuxenutbildningen genomförts och beslut kring

en utveckling av vuxenutbildning har fattats.


Gymnasieskolan Facetten

Av eleverna i avgångsklasserna 2017 erhöll 90 procent gymnasieexamen (en

minskning från 97 procent året innan) och poängsnittet var 13,64. Då en

avgångsklass består av relativt få individer är det naturligt att resultaten år från år

kan variera i ganska hög grad. Små undervisningsgrupper bidrar till att eleverna

blir sedda och kan få extra stöd och hjälp.

57

På gymnasieskolan Facetten är 321 elever inskrivna. 75 procent av eleverna är

inskrivna på nationella program. Av dessa är ca 40 procent elever från andra

kommuner som går idrottsprofil hos oss. Av eleverna på nationella program går

53 procent på yrkesprogram (vilket är en mycket hög andel) och 47 procent på

högskoleförberedande. 25 procent av Facettens elever går på

introduktionsprogram. 69 procent av eleverna på Facettens introduktionsprogram

går språkintroduktion.

27 procent av eleverna på Facetten är tjejer. 25 procent av eleverna på Facetten

har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda

föräldrarna födda utomlands). Andelen elever som har högutbildade föräldrar är

40 procent.

I gymnasieskolan arbetar 33,1 årsarbetande lärare, varav 45 procent är kvinnor

och 73 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 9,7 elever per

lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 13,3 elever per lärare.

Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan i Åtvidaberg är 12,7 (2016) Ett

lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för gymnasieskolan än

förväntat. Målvärdet för gymnasieskolan är -4. En av anledningarna till den stora

avvikelsen är det minskande elevunderlaget som skapar små

undervisningsgrupper samt det breda programutbudet.

Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammet (IM) på Bildningscentrum erbjuder inriktningarna

preparand, priv, språkintroduktion (imspr) samt individuellt alternativ. Endast ett

fåtal elever återfinns inom preparand, priv och individuellt alternativ, medan den

stora mängden elever finns på språkintroduktionen.

Majoriteten av eleverna på språkintroduktion bor på EKB-boenden, men gruppen

asylsökande 18-åringar ökar successivt. Under året har rutiner för nyintag,

grupplacering, ämnesfördelning, testning och uppflyttning mm arbetats fram.

Språkintroduktionen bedöms fortsatt öka som en följd av ny lagstiftning som

träder i kraft i november 2017.

Priv-eleverna läser helt integrerat med eleverna på skolans yrkesprogram, med

undantag för det ämne i vilket de är priv. Inom preparand läser endast fåtalet

elever oftast kombinerat med praktik. Inom individuellt val finns flera olika

upplägg. Alltifrån elever som gör heltidspraktik till elever som bedöms må bäst

av att följa ett nationellt program, men som saknar två priv-ämnen. Den stora

utmaningen och svårigheten är att hitta praktikplatser till alla elever som behöver.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen i Åtvidaberg omfattar 2017 ca 265 personer. SFI, svenska för

invandrare bedrivs på plats med egna lärare och är den klart största delen av

vuxenutbildningen med ca 110 deltagare. Inom SFI ska genomströmning

prioriteras då goda kunskaper i svenska är den viktigaste faktorn för att komma in

på arbetsmarknaden.

58

Vux gymnasial har ca 70 elever som läser huvudsakligen via extern utförare. Vux

grundläggande har ca 40 elever, ca 20 elever läser SvA grund på Facetten och 20

elever läser via en extern utförare.

Vård och omsorgsutbildning sker via extern utförare och har ca 40 studerande på

plats eller på distans. I egen regi bedrivs utbildning i elteknisk inriktning för ca 5

elever. Slutligen har Åtvidaberg ca 10 interkommunala elever på

vuxenutbildningar i andra kommuner.

Vuxenutbildningens budget 2017, efter avdrag för intäkter i form av statsbidrag,

är 615 tkr. Budgeten täcker i stora drag förvaltningens kostnader för skolledning

och administration. Kostnaderna för undervisningen täcks i huvudsak av

statsbidrag.


Vi behöver utveckla våra metoder och rutiner för att följa upp Åtvidabergs

kommuns gymnasieelever som går på enskilda skolor eller i andra kommuner.

Det vill säga uppföljning ur perspektivet; Åtvidaberg som hemkommun.

Inom de nationella programmet behöver vi fokusera på att i högre utsträckning

attrahera flickor att söka Facettens utbildningar då fördelningen mellan könen i

dag är mycket ojämn.

Det finns en stark efterfrågan på elever med yrkesutbildning och Facettens olika

yrkesprogram har ett gott rykte i regionen och inom branscherna. Facetten har

också ett förhållandevis bra antal ansökningar till yrkesprogrammen. Inom de

högskoleförberedande programmen finns det utvecklingspotential när det gäller

att attrahera elever från Alléskolan.

Med 40 procent av eleverna inom idrottsprofilerna är gymnasieskolan i hög

utsträckning beroende av profilerna för sitt elevunderlag. Detta beroende skulle

behöva minska. Detta kan ske dels genom att i högre grad attrahera elever från

Alléskolan till högskoleförberedande program, dels attrahera elever från andra

kommuner till yrkesprogrammen. Möjligheten till detta bör utredas vidare.

Attraktionskraften kan höjas genom ett ännu tätare och fördjupat samarbete med

näringslivet och genom att skolan profilerar sig inom internationalisering och

internationellt utbyte.

Vuxenutbildningens utbud ska breddas och utvecklas för att möta

arbetsmarknadens behov. Bland annat skapas fler platser till

undersköterskeutbildning och en ny lärlingsutbildning mot barnskötare startas.

Vidare ska vuxenutbildningen i Åtvidaberg marknadsföras och synliggöras.

Kulturskola

Årets verksamhet

En kulturskola för alla med ett brett kulturutbud. Kulturskolan ska vara en plats

där Åtvidabergs barn och ungdomar kan upptäcka sin egen och andras talang och

utvecklas på bästa sätt. Det sker i samspel mellan upplevelser, utbildande

program, eget skapande och möten med andra ungdomar och kulturer.

Verksamheten präglas av lust och kreativitet med ett livslångt lärande som mål.

59


Kulturskolan strävar efter ett brett kulturutbud som ska tilltala många. I dagsläget

har vi ca 130 barn i kulturskolans aktiviteter. Programutbudet erbjuds på flera

olika platser i kommunen och anpassas efter barnens och elevernas behov och

önskemål. Kulturskolan samarbetar nära kommunens skolor och är involverade i

undervisningen till exempel vid elevens val. Kulturskolan deltar även vid

kommunens sommarläger för barn.


Fortsatt anpassning av programutbudet utifrån barnens och elevernas behov.

Kulturskolan arbetar för att bredda sitt samarbete med övriga kulturaktörer i

kommunen och ska vara en naturlig del i kommunens kulturcentrum.

60

60

Vård- och omsorgsförvaltningen Vård-och omsorgsförvaltningens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare en

kvalitativ god vård och omsorg inom verksamhetsgrenarna äldreomsorg,

handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenheten och

integration. Det förhållningssätt som ska prägla våra tjänster ska genomsyras av

kommunensvision om framåtanda. Vi fokuserar på utveckling av våra

verksamheter genom ökat inflytande, handlingskraft, nybyggaranda och ett mod

att gå före andra.

Förvaltningen har även ett övergripande ansvar för kommunens

serveringstillstånd.

61

Ekonomi


Äldreomsorg -128 333 -126 428 -1 905

Handikappomsorg -52 674 -49 003 -3 671

Individ- och familjeomsorg -42 509 -36 781 -5 728

AME och Integration 539 -1 043 1 582

Gemensam administration -16 878 -15 778 -1 100

Summa -239 855 -229 033 -10 822

Förvaltningens mest omfattande verksamhet, äldreomsorgen, med en budget på

126 428 Tkr, redovisar ett underskott på 1 905 Tkr mot budget. Verksamheten i

vård- och omsorgsboenden går cirka 3 200 Tkr bättre än budget medan

hemtjänsten visar på ett underskott med cirka 2 200 tkr. Resultatet för vård- och

omsorgsboenden och hemtjänsten har påverkats positivt med cirka 2 800 Tkr av

statsbidrag, i form av stimulansmedel för ökad grundbemanning som erhållits

från Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsverksamheten går cirka 3 500 Tkr

sämre än budget, främst beroende på kraftigt ökade kostnader för inhyrd personal.

Övergripande inom äldreomsorgen har planerade men ej genomförda köp av

framförallt arbetskläder gett ett plus på cirka 300 tkr mot budget. Äldreomsorgens

externa intäkter ligger cirka 200 Tkr över budget.

Förvaltningens handikappomsorg visar ett underskott mot budget på 3 671 Tkr.

Orsakerna kan härledas till högre kostnader för tjänsteköp med cirka 700 Tkr

samt att LSS-verksamheterna (gruppboenden, korttidsverksamhet och daglig

verksamhet) har blivit cirka 1 700 Tkr dyrare än budgeterat. Kostnaderna för

personlig assistans har blivit cirka 400 Tkr högre än budget. Däremot håller

budgeten för socialpsykiatrin, bland annat på grund av erhållna stimulansmedel

från Sveriges Kommuner och Landsting. Högre centrala kostnader inklusive

personalavvecklingskostnader samt ökade kostnader för ledsagare/avlösare har

gett ett budgetunderskott på drygt 900 Tkr.

Individ- och familjeomsorg visar ett underskott mot budget på 5 728 Tkr och här är

det ökade kostnader mot budget för institutionsplaceringar med cirka 7 300 Tkr

som är huvudorsaken. Däremot har kostnaderna för familjehemsvård blivit cirka

300 tkr lägre än budget och det gäller även ekonomiskt bistånd som blivit cirka 3

200 Tkr lägre än budget. Ökade kostnader för administrativa tjänster,

utbildningsinsatser, kontaktpersoner/kontaktfamiljer, stödinsatser och vissa

projekt har gett ett budgetunderskott på cirka 1 900 Tkr.

Arbetsmarknad och Integration visar ett överskott på 1 582 tkr mot budget.

Arbetsmarknadsverksamheten håller i stort sin kostnadsbudget. För övriga

verksamheter (Integration och Ensamkommande barn) sker finansiering med

statliga bidrag från Migrationsverket. Regelverket för hur och med vilka belopp

bidrag betalas ut ändrades per den 1 juli 2017 och detta medförde kraftigt

minskade bidrag jämfört med tidigare år. Förvaltningen har för att parera de

minskade bidragen under året ställt om EKB-verksamheterna genom att stänga

ner HVB-boenden och endast behålla två stödboenden.

62

Den gemensamma administrationen visar ett underskott mot budget på 1 100 Tkr,

högre kostnader för biståndshandläggningen, bemanningsenheten och IT-

utveckling är orsakerna.

Måluppföljning


Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet

92 % fortsatt nöjda brukare i hemtjänsten. Arbete fortgår att säkerställa kvaliteten.

x Brukarna inom särskilt boende ska vara nöjda med särskilt boende i sin helhet

87 % en marginell sänkning mot föregående år, det är många som fått flytta till nya boenden och oron i samband med detta kan vara en orsak.

Bra vardagsliv och trygghet

Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet

90 % trivs i sin dagliga verksamhet.

x Fler personer ska ut i egenförsörjning Antalet avslut jämfört med 2016 har minskat. 33 % färre i egen försörjning än 2016.

x Antalet barn och unga som HVB placeras ska minska.

9 placeringar jämfört med 8 stycken 2016

x Längden på placeringar för barn och

unga ska minska.

Antalet dygn var 2625 för 2017, jämfört med 2400 dygn 2016. Antalet anmälningar och ansökningar har ökat varje år.


Individ- och familjeomsorg ska bedrivas

mer kostnadseffektivt.

Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,8 % och har minskat 11,2 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.

LSS ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -0,4 % och har minskat 1,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.

Äldreomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt.

Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,9 % och har minskat 0,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.

Verksamhet

Äldreomsorg – Vård och omsorgsboende

Årets verksamhet

Att bo bra handlar lika mycket om trygghet, trivsel, hemkänsla, funktionalitet

som om tillgänglighet i våra fastigheter. Ett gott vardagsliv för de äldre kräver

helt enkelt en fungerande samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hög

kvalitet och för att uppfylla medborgarnas behov.

Genom att vi har en helhetssyn på individen och arbetar för att skapa fungerande

långsiktiga lösningar arbetar vi aktivt för att utveckla alternativa boendeformer

för äldre. Målsättningen är att det boendemässigt ska vara tryggt att åldras i

Åtvidaberg.

63

Utredningen av boendestandarden på vård- och omsorgsboendena i Åtvidabergs

samhälle visade att stora åtgärder behövde vidtas för att säkerställa såväl

kvaliteten i verksamheten som krav på boendestandard och hygien. Den

Kooperativa hyresrättsföreningen Kopparsvanen ansvarar för ny- och

ombyggnation av våra vård- och omsorgsboenden. Under året har projektering för

etapp 3 startat, där det blir en nyproduktion av två enheter för äldre.

Kommunen har konkurrensutsatt ca 50 procent av verksamheten inom vård- och

omsorgsboende. I september 2016 tog Förenade Care över entreprenaden för 73

vård- och omsorgsboende platser efter Attendo Care.

Björkbackens äldreboende har på sina tre våningar ett ökat omvårdnadsbehov hos

sina brukare, en korrigering av grundbemanningen har varit nödvändig och

genomförts.

Vår korttidsenhet har fått visa på hur flexibel verksamheten verkligen är. Under

året har det i perioder vistats 10 personer (normalt 7 platser) på korttidsenheten

samt under sommaren var någon vecka helt tomt. Omvårdnadspersonalen har

varit ute på andra enheter och täckt sjukluckor, när det har varit låg beläggning på

korttidsenehet och gjort detta på ett föredömligt vis.

Under året har kompetensutveckling inom demensvården startat för

omvårdnadspersonal.

Ett stort och viktigt steg att kvalitetssäkra omvårdnaden har varit den

dokumentationsutbildning som genomfördes under våren för all personal inom

förvaltningen.


Volymtal 2014 2015 2016 2017

Antal platser i vård- och omsorgsboende

149 147 135 135

Antal personer över 80 år 726 721 749 772

Antal personer över 90 år 124 126 122 126

Antal trygghetsboenden - 11 11 11


Antalet personer med demenssymptom, i såväl ordinärt boende som inom vård-

och omsorgsboende, förväntas öka i kommunen. Planera för att kunna tillgodose

dessa framtida behov för målgruppen, avseende såväl platser i vård- och

omsorgsboende som korttidsplatser. Fortsatta kompetenshöjande insatser för

personal krävs för att ge en trygg och säker vård för de äldre med demensdiagnos.

Säkra tillgången på arbetskläder för omvårdnadspersonal är en nyckel till bättre

hygien, mindre risk för smitta samt ett profilplagg för kommunen som attraktiv

arbetsgivare.

I juni 2015 öppnades ett trygghetsboende med 11 lägenheter. Trygghetsboende är

en boendeform där den enskilde själv hyr en väl anpassad lägenhet och

kommunen står för trygghetslarm, möjligheten att äta tillsammans och sociala

aktiviteter som utgår ifrån de boendes önskemål och intressen. Målsättningen

64

med boendeformen är att skapa trygghet och gemenskap. Om den enskilde har

behov av omvårdnads- eller serviceinsatser kommer de att utföras av hemtjänsten.

Kravet för att få bo i ett trygghetsboende är att man har fyllt 70 år. Denna

boendeform kommer fortsatt bli ett bra alternativ till ett särskilt boende för

medborgarna i Åtvidabergs kommun.

En prioriterad framtidsfråga är att locka utbildad och lämplig personal till

äldreomsorgen. Där har förvaltningen sedan ett år gett en grupp av medarbetare

”Framtidsgruppen” uppdraget att se vad är viktigt ur rekryterings synpunkt för

dagens sökande att visa på vad som finns i Åtvidaberg.

Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2017 arbetat med att kvalitetssäkra

processer och dokument inom hela förvaltningen. Detta arbete fortsätter under

2018, rätt insats vid rätt tid av rätt person. Att minska antalet avvikelser på grund

av fel i det dagliga arbetet gör att tidstjuvar minimeras och ger en tryggare arbets-

och vårdsituation.

Äldreomsorg – Hemtjänst

Årets verksamhet

När man blir äldre i Åtvidaberg ska man kunna bo kvar hemma så länge man

själv önskar eller så länge en säker vård och omsorg kan garanteras. Trygghet och

social samhörighet är viktigt för såväl omsorgstagare som anhöriga. Vi arbetar

ständigt med att utveckla anhörigstöd och ha ett bra samarbete med

intresseorganisationer och volontärer. Detta är en viktig fråga för att uppleva en

trygghet i sin livssituation.

Vi strävar efter att alla ska uppleva att hemtjänsten ska ge stöd och hjälp i det

egna boendet och genom olika insatser möjliggöra för den enskilde att bo kvar i

den egna bostaden. Nya rutiner har införts då enhetschefen gör ett hembesök hos

ny brukare tillsammans med kontaktman. Sedan görs en uppföljning efter 6

veckor. Kriterierna för trygg hemgång har ändrats till att omfatta fler personer.

Tillgång till ett varierat utbud av insatser och tekniska lösningar dygnet runt är en

förutsättning för ett väl fungerande och tryggt liv i den egna bostaden.

Flera utvecklings arbeten har genomförts så som nyckelfrihemtjänst, nu finns

även tillgång till kamera samt brandlarm för särskild behovsprövning och

alternativ till besök.

Inom området E-hälsa tecknades ett nytt avtal med ny trygghetslarm leverantör.

Det gjordes också en omfattande digital satsning där de analoga trygghetslarmen

byttes ut till digitala.

Med de resurser som hemtjänstverksamheten kräver och har tillgång till, så ökar

möjligheten att kunna ge en trygg och säker vård i hemmet. Med detta följer att vi

idag och i framtiden kommer kunna ge vård i hemmet på helt andra sätt än

tidigare. Hemtjänstverksamheten har ett ökat omvårdnadsbehov hos sina brukare

och detta har medfört stora påfrestningar i bemanningskostymen.

Hemtjänstverksamheten har fått fler uppdrag och med större omfattning när det

gäller till exempel ledsagning, avlösning i hemmet, social samvaro och hälso- och

sjukvårdsinsatser.

65

Matleveransen har ändrats till att levereras kyld en dag i veckan ifrån Västerviks

kommun, då avtalet med Sodexo gick ut sista juni.

Brukarråden har utvecklats.


Volymtal 2014 2015 2016 2017

Antal personer med hemtjänst 209 202 201 209

Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån 5 600 5 600 4 900 5 800

Antal korttidsplatser 12 10 10 10

Antal dagar med betalningsansvar 37 87 46 19


Den demografiska utvecklingen avseende äldre i kommunen visar att på längre

sikt ökar andelen äldre över 80 år i större omfattning än nu. Det är främst

personer i den ålderskategorin som är i behov av mer omfattande insatser från

kommunen.

Januari 2014 tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från landstinget.

Det är en stor utmaning att i framtiden hantera ett förmodat växande vårdbehov

för hemsjukvårdsverksamheten. Verksamheten finansieras via skatteväxling för

den nivå som var 2013. Det är en utmaning att ekonomiskt hålla oss inom ramen

för skatteväxlingen. LAH-delen (Lasaretts Ansluten Hemsjukvård) finansieras via

ett särskilt avtal mellan Åtvidabergs kommun och närsjukvården i centrala

Östergötland.

Vi ser en ökning av hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården i form av

delegerade insatser till hemtjänsten. Dessa insatser som utförs av hemtjänsten

kommer att fortsätta öka då fler multisjuka vårdas i hemmet och tiden i

slutenvården minskar. Den nya Betalningsansvarslagen (BAL) träder i kraft

2018-01-01, denna lag påverkar antal dagar i slutenvården efter att man anses

vara utskrivningsklar och skall komma hem. En kortare planerings och

omställningstid för hemtjänstens verksamhet kommer att vara realiteten.

Under hela 2017 har det varit stort rekryteringsbehov av sjuksköterskor i

kommunen men också nationellt. Att vara attraktiv som arbetsgivare och kunna

tillsvidare anställa sjuksköterskor har varit målet under 2017, antalet

sjuksköterskor från bemanningsföretag vid årets slut skulle vara noll. I oktober

hade vi ingen bemanningssjuksköterska kvar och så höll det sig de kvarstående

månaderna av året.

Ett regionalt projekt har pågått under 2017 med syfte att bli nationell

patientöversikts producent. Det vill säga att vi ska lämna journalinformation från

kommunens journalsystem till den nationella patientöversikten. Syftet är att andra

vårdgivare ska ha tillgång till information.

För att möta ett allt mer komplext vårdbehov har vi verksamheten ”Trygg

hemgång”. Verksamheten består av ett specialistutbildat team från olika

yrkeskategorier. Teamets uppdrag är att skapa trygghet och delaktighet vid och

efter en hemgång från en sjukhusvistelse. Att få rehabilitering och omvårdnad i

66

hemmet av specialistutbildat team i stället för fortsatt sjukhusvård förbättrar

överlevnad, funktionsförmåga och livskvalitet. Detta team får större utmaning

2018 då den nya lagen Betalningsansvarslagen träder i kraft 2018-01-01.

Hemtjänsten jobbar med att skapa delaktighet och inflytande för de personer som

har hemtjänst eller kommer att behöva i framtiden. Sedan 2015 arbetar

hemtjänsten med att bjuda in brukare och allmänhet till träffpunkter för att

diskutera framtida behov och utvecklingsfrågor. Det är en mycket fruktbar dialog

och ger uppslag till förbättringar och vad som efterfrågas för stöd av målgruppen.

Som ett led i arbetet med att vara en kommun med framåtanda är det viktigt att

vara med i den tekniska utvecklingen och arbeta med E-hälsa. E-hälsa utvecklar

välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka

kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt.

Handikappomsorg

Årets verksamhet

Framtida alternativa boendeformer för personer med funktionsnedsättning är i

nästa fas där planering av ny gruppbostad pågår och kommer att byggas under

2018. Arbetsgrupp för planering har startats under 2017.

Förvaltningen har i dagsläget fem icke verkställda beslut om bostad med särskild

service för vuxna enligt 9§ punkt 9 LSS. Kommunen riskerar viten för icke

verkställda beslut och har på årets sista dagar fått förelägganden om vite.

Förvaltningen upprättade en boendeform enligt LSS i form av servicebostad i

början av 2016. Servicebostad är en enklare form av gruppbostad. Varje brukare

har en egen lägenhet där de får sitt stöd utifrån behov sedan finns möjligheter till

gemensamma aktiviteter i en baslägenhet som ligger i närområdet. Behovet av

servicebostad har under 2017 varit tillfredsställt.

Ett boende med sex platser för långvarigt psykiskt sjuka finns. Boendet ger

enskilda personer goda levnadsvillkor i en trygg miljö. Kommunen kan inte helt

undanröja behovet av att köpa enskilda platser vid andra behov av omvårdnad.

Utbildat handledare i första hjälpen till psykisk hälsa som i sin tur ska sprida

kunskap i kommunen där ”vi vågar se och prata om psykisk ohälsa”.

Inom Vård- och omsorgsförvaltningen finns en arbetsgrupp som heter

Framtidsgruppen. Framtidsgruppens arbete med medarbetare som ambassadörer,

att göra förvaltningens verksamhet attraktiv med ”Sveriges viktigaste jobb finns

hos oss” i Bemanningsenheten. Kompetensförsörjning inom flera yrkeskategorier

gör deras arbete mycket viktigt och värdefullt ur rekryterings synpunkt.

Framtidsgruppen har under 2017 deltagit på ett flertal rekryteringsträffar.

67


Volymtal 2014 2015 2016 2017

Personlig assistans

Antal som har personlig ass enl. LASS 10 10 7 5

Antal timmar personlig ass enligt LASS 50 946 50 364 36 372 30 468

Antal som har personlig ass enligt LSS 2 2 2 2

Antal timmar personlig ass enligt LSS 5 688 5 688 5 844 5 482

Antal externplaceringar 5 5 6 6

Antal vårddygn i externa placeringar 1 825 1 567 1 848 2 019

Gruppboenden

Antal boende i gruppboende 26 26 28 27

Antal vårdtagare i daglig verksamhet 35 35 35 40


Ett förstärkt barnperspektiv är infört i lagen om LSS. Barnkonventionen som

ligger till grund för den nya paragrafen i LSS, betonar att barnets bästa och

barnets rätt att komma till tals ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör

barn.

Förvaltningen behöver fortsätta analysera och anpassa boendeformer för

målgruppen detta för att möta upp framtida behov och för att säkerställa att vi har

verksamhet som bedrivs enligt lagstiftningen.

Individ- och familjeomsorg

Årets verksamhet

Den mottagningsfunktion som inrättades under 2016 har under 2017 gett ett gott

resultat. Även om ärendemängden varit fortsatt hög, så har hanteringen av

ärendena kunnat ske på ett mer rättssäkert och hållbart sätt. Enheten har även

under 2017 haft en mycket låg personalomsättning, vilket har skapat en hög

kontinuitet.

Sammanlagt inkom ca 450 orosanmälningar under 2017 gällande barn och unga.

För enheten har samarbetet med andra aktörer såsom skola, polis och regionen

varit mycket viktigt för att skapa en trygghet i att ärendena hanteras och bedöms

ur ett helhetsperspektiv. Likaväl är samarbetet med andra enheter inom

förvaltningen en viktig framgångsfaktor, då ett individärende kan ha många

bottnar.

Enheten för ekonomiskt bistånd har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med de

nya rutiner som sjösattes under 2015-2016. Det har främst inneburit att enheten

lyckats hålla nere kostnaden för ekonomiskt bistånd, men även att nya strukturer

och arbetssätt skapat mer rättssäkra arbetsmetoder. Personalomsättningen har

varit lägre än tidigare år, vilket också bidrar till en tryggare och högre kontinuitet.

Enheten Handläggare SOL/LSS har under 2017 haft en hög personalkontinuitet,

till skillnad från föregående år. Enheten genomgår en förändring med nya

kollegor. Detta genom att enheten från och med 1/9 har samma chef som

Ekonomiskt bistånd. I och med det har nya rutiner och arbetsmetoder börjat

arbetats fram och ska ge effekt under kommande år.

68


Volymtal 2014 2015 2016 2017

Familjehem barn och ungdomar

Antal personer 26 15 19 17

Antal vårddygn 4 802 2 420 6 500 5 455

Institutionsvård barn och ungdom


Antal vårddygn 2 467 2 800 2 400 4 557

Institutionsvård vuxna


Antal vårddygn 850 738 1 770 1 487

Försörjningsstöd

Antal hushåll 283 269 233 211


Fortsatt samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödet,

Region Östergötland, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är en viktig

förutsättning för att få ut personer i egen försörjning och på sikt minska

kostnaderna för försörjningsstöd.

Vården för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras

anhöriga behöver fortsätta att utvecklas. Där har en lagändring skett, kommunen

har nu ett större ansvar vad gäller spelmissbruk.

Ett viktigt verktyg där olika huvudmäns ansvarsområden tydliggörs är Samordnad

Individuell Plan (SIP). Med detta verktyg ska det tydliggöras vad för insatser en

individ är i behov av och vilken huvudman som är ansvarig för vad.

Inom projektet ”Samma koll” ska en utökad SIP arbetas fram, där även skolan är

med genom elevhälsoteam.

Arbetsmarknad och integration

Årets verksamhet

Arbetsmarknadsenheten har haft högt tryck under året på alla sina verksamheter

och behovet är stort att hitta sysselsättning och bostäder för många som bor och

flyttar till kommunen. Under 2017 har totalt 50 nyanlända kommit till inom

etableringen bosatt sig i kommunen, varav 36 vuxna och 14 barn. Av dessa 50 är

30 personer egenbosatta (EBO) och 20 personer enligt anvisningslagen. Totalt

inom etableringen fanns i slutet på året 159 nyanlända inom etableringen. Den

nya möjligheten att anställa personer utifrån ersättningen från staten ”extra

tjänster inom välfärden” har enheten tillskapat 7 sådana tjänster under året.

Under 2017 har kommunen inte tagit emot något nytt ensamkommande

flyktingbarn. Den nationella och internationella flyktingpolitiken gav den effekt

att antalet nya barn/unga minskade drastiskt redan under 2016. De unga som kom

till kommunen 2015 var många i 16-årsåldern, och har under året fyllt 18 år.

Utflyttningstakten från kommunens HVB-hem har varit hög, i och med det har

behovet av HVB-hem minskat. I juni 2017 ställdes ett HVB-hem om till

stödboende, vilket är en boendeform för de unga som är rustade för ett mer

självständigt liv men med visst stöd från kommunen. I oktober meddelades att

69

kommunen ställer om ytterligare verksamheter, med samma ändamål, från och

med dec och vintern 2018.

Utflyttningstakten blev högre än tidigare beräknat, och behovet av HVB-hem

minskade ytterligare varför ett beslut om att stänga samtliga HVB-hem under

vintern/våren 2018 fattades i november. Kommunen kommer under 2018 enbart

ha 2 stödboenden kvar inom verksamheten ensamkommande flyktingbarn.


Nyckeln till framgång inom denna verksamhet är att genom samverkan med

andra organisationer skapa bästa möjliga integration och arbeta med att öka

antalet personer ut i egen försörjning. För att lyckas med integrationen krävs en

bra skolgång, bra utbildning inom samhällsorientering, bostäder och en naturlig

social integration.

70

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är indelade i fyra områden, vilka

utgörs av Samhällsplanering och kommunikationer (här ingår även färdtjänst och

skolskjuts), Gata, park och fritidsanläggningar, Kultur, turism, fritid och

kommunbibliotek samt Fastighet (här ingår även lokalvårdsenheten).

Inom ramen för förvaltningen finns även Byggkontoret och Miljökontoret.

Den politiska ledningen utgörs av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

och för plangranskning planerings- och ekonomiutskottet.

Den politiska ledningen för Bygg- och Miljökontoret utgörs av Bygg- och

Miljönämnden.

Samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag är att varje ingående enhet ska bedriva

ändamålsenlig verksamhet och service och därtill så kostnadseffektiv som

möjligt. Vidare ska förvaltningen verka för att infrastruktur, turism, kultur,

fritidsmöjligheter, miljö, lokaler och boendemöjligheter utvecklas för att öka

kommunens attraktionskraft.

71

Ekonomi Samhällsbyggnadsförvaltningen gör ett överskott om 4 842 Tkr. Utfallet inom

förvaltningen fördelar sig enligt följande:


Gata och Park -25 959 -26 999 1 040

Samhällsplan. & kommunikationer -22 161 -24 093 1 932

Kommunala fastigheter 509 -213 722

Inhyrda lokaler -330 -462 132

Kommersiella lokaler -1 678 -1 761 83

Städ 546 0 546

Turism, kultur, fritid samt kommunbibliotek -12 246 -12 975 729

Gemensamt -2 094 -1 752 -342

Summa -63 413 -68 255 4 842

Gata, park och fritid visar ett resultat som är 1040 Tkr bättre än budgeterat. Det är

främst kostnaderna för väghållning och parker som blev lägre än budgeterat.

Samhällsplanering och kommunikationer visar ett resultat som är 1 932 Tkr bättre

än budget. Avvikelsen består i huvudsak av vakanta tjänster och lägre kostnader

för konsulter än budgeterat.

Förvaltningen av de kommunala fastigheterna blev 722 Tkr mindre kostsam

jämfört med budget. Förklaringen till detta är främst det nya elavtalet som

tecknades inför året. I övrigt består avvikelsen av flera mindre avvikelser, bland

annat kostnaderna för personal och förbrukningsmaterial.

Verksamheten för inhyrda lokaler uppvisar ett resultat som är 132 Tkr bättre än

det budgeterade. Den främsta orsaken beror på obudgeterade intäkter för

biblioteket pga. att flytten blev senare än budgeterat.

För verksamheten kommersiella lokaler översteg intäkterna de budgeterade med

956 Tkr. Detta innebär att resultatet trots högre kostnader för reparation och

underhåll och försäkring blev 83 Tkr bättre än budget.

Städverksamheten visar ett överskott om 546 Tkr, vilket till största delen beror

lägre personalkostnader än budgeterat.

Turism och kultur visar ett resultat som är 729 Tkr bättre än budgeterat. Vakanser

på några tjänster samt ej utbetalt hyresbidrag till ÅRK är de främsta orsakerna till

budgetavvikelsen.

72

Måluppföljning


x Vi ska se till att infrastruktur, fritids-möjligheter, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft

Flyttnettot för 2017 är plus 30 personer det vill säga 30 fler personer har flyttat in än som har flyttat ut från kommunen. Snittet inom medborgarundersökningens områden blev index 54 vilket är något lägre jämfört med 2016 (index 56,5) och målet om index 60 nås inte. Bostäder är det område som får lägst index. Det råder brist på bostäder och nybyggnationen av flerbostadshus har exempelvis ännu inte kommit igång vilket kan bidra till det låga resultatet.

Vi ska präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna

Medborgarundersökningen visar på index 54 vilket är förbättring jämfört med 2016 (index 51) men måttet om att överstiga index 65 uppnås inte.

Bra vardagsliv och trygghet

Åtvidaberg ska vara en av landets tryggaste kommuner

Åtvidabergs kommun tillhör den fjärdedel av kommunerna i landet som har lägst sammanvägt värde i undersökningen det vill säga där det inträffar minst personskador, utvecklade bränder i byggnader och brott (Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2016, brott och förebyggande arbete)


x Vi ska vara billigare/effektivare än jämförbara kommuner

Den sammanvägda nettokostnaden för år 2016 är 2 251 kr/inv. Detta är 9,0 % dyrare än i jämförbara kommuner.

x Våra kommersiella fastigheter ska redovisa ett positivt resultat

Resultatet för verksamheten är negativt även om avvikelsen jmf med budget är positiv.

All kommunens elanvändning ska komma från förnyelsebara källor

Den el som kommunen har upphandlat och förbrukat i egna anläggningar kommer enbart från förnyelsebara källor.

Näringsliv

x Vi jobbar aktivt med att utveckla de fysiska förutsättningarna för ett attraktivt näringsliv, även i samarbete med NC och direkt med företag.

Uthyrning av kommunens kommersiella lokaler har minskat med 416 kvm sedan årsskiftet 2016/2017. Minskningen kan till största delen förklaras av att en fastighet som hyrts ut till företag har sålts för ombyggnation till bostäder.

x Kommunen ska arbeta aktivt med energi- och klimatrådgivning till företag

Kommunens energi- och klimatrådgivare har gett rådgivning åt 7 företag. Tjänsten delas med Kinda kommun och fokus för verksamheten kan skilja sig åt mellan kommunerna olika år. Under 2017 låg fokus för just företagsbesök på Kinda kommun och därför uppnåddes inte målet om 10 företagsbesök. Under 2018 kommer fokus istället att ligga på Åtvidabergs kommun med fler företagsbesök.

73

Verksamhet

Gata, park och fritidsanläggning

Årets verksamhet

Under verksamhetsåret har i huvudsak bedrivits fortlöpande drift, skötsel,

underhåll av gator, vägar, parker, alléer, grönområden och fritidsanläggningar.

Verksamheten har även genomfört en upphandling för drift och skötsel för gatu-

och parkverksamheten för kommande period. Den genomförda

beläggningsverksamheten på vägnätet har genomförts och uppnår de ställda krav

på ett säkerställt anläggningskapital. I uthyrningsverksamheten har under året en

större anpassning av möjligheter för korttidsuthyrning i kommunens sport och

idrottshallar genomförts.


Gatuverksamheten omfattar 83,7 km gator och 38,4 km cykelväg motsvarande ett

vägkapital på 140 Mkr. Parkverksamheten omfattar 100 ha skötselytor.

Lokalbokning av idrottshallar och lokaler omfattar ca 14 900 timmar per år.


Att kommunens infrastrukturanläggningar underhålls enligt upprättade

underhållsplaner är prioriterat. Under det senaste decenniet har kommunen på

grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från det planerade

underhållet, men har på senare år återgått till den ursprungliga planen så att

anläggningskapitalet säkerställs. Verksamheten har utifrån kommande budget, då

man frångått planen, en stor utmaning att i framtiden svara upp mot de uppställda

målen.

Samhällsplanering och kommunikationer

Årets verksamhet

Under året har arbetet med kommunens översiktsplan fortsatt. Där tydliggörs

färdriktningen för den fysiska utvecklingen av Åtvidabergs kommun.

Översiktsplanen kommer troligen att antas under våren 2018.

Bredbandsnätet i Grebo har byggts ut. Bredbandsutbyggnaden i Åtvidabergs

tätort har fortsatt och beräknas klart sommaren 2018, likaså har arbetet med

kommunens inriktning för bostadsförsörjning fortsatt och beräknas bli klart under

våren 2018. Vidare har det arbetats med att ta fram ett serviceprogram för

landsbygden, som beräknas antas under 2018.

Verksamheten medverkade till att kommunen köpte in ett större markområde i

anslutning till Grebo, köpet är genomfört under 2017. Markköpet är ett av de

största strategiska markköp som kommunen genomfört under senare år. Under

2018 påbörjas detaljplanearbete, förprojektering av kraftledning och

exploateringsplanering av området.


Samhällsplanering och kommunikationers verksamhetsområde är ganska brett.

Inom verksamheten ansvarar vi för samhällsbetalda resor, fysisk planering,

landsbygdsutveckling, bredband, MBK (mätning beräkning och kartering), GIS

(geografiska informationssystem) och naturvård.

74

Verksamhetens målsättning är att inom givna förutsättningar hålla en god kvalité

samt vara mer effektiva än jämförbara kommuner. Verksamheten omsatte 2017

cirka 24 Mkr och sysselsatte sju personer.


Under 2018 avser verksamheten att fortsätta planera nya boendemöjligheter för

att öka kommunens attraktionskraft. Fokus kommer att ligga på en förtätning av

tätorten Åtvidaberg samt nya attraktiva tomter i anslutning till Grebo tätort. Vi

skall särskilt beakta tillgången på byggbar mark för såväl bostäder som

verksamheter, detta gör vi genom att vår detaljplaneverksamhet håller en god

planberedskap för att snabbt kunna svara upp mot samhällets behov. Vidare

jobbar vi aktivt för en attraktiv centrumutveckling.

Arbetet med den översiktliga kommunala planeringen skall resultera i en antagen

översiktsplan som visar vägen för mark- och vattenanvändningen i kommunen.

Verksamheten kommer aktivt jobba med att förbättra kommunikationerna till och

från Åtvidaberg, både på väg och järnväg. Fokus kommer att ligga på

förbättringsåtgärder på Riksväg 35 där det slutliga målet är att få till 100 km/h

samt 2 plus 1 väg till Linköping och en ny omstigningspunkt för expressbussen i

anslutning till Grebo samhälle.

Bredbandet är ytterligare ett fokusområde för verksamheten och där fortsätter

arbetet med utbyggnaden i tätorten. Vi avser även att titta över behovet på

landsbygden för att kunna nå regeringens mål med att 95 procent år 2020 bör ha

tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare har vi det nationella målet i

åtanke om att hela Sverige år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av

god kvalitet och till år 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Utveckling av arbetet med de strategiska orterna kommer att fortgå under året.

Fastigheter

Under verksamhetsåret har en rekrytering av en enhetschef på heltid inom

städavdelningen genomförts. Nettoeffekten av det, totalt sett inom Fastighet, är en

förstärkning med en halvtidstjänst eftersom en halvtidstjänst som ansvarig för

uthyrning och marknadsföring m.m. för de kommersiella lokalerna försvunnit

genom pensionsavgång. Dessa arbetsuppgifter fördelas på kvarvarande personer i

fastighetsstaben.

Årets verksamhet, Kommunala fastigheter

Ambulansstationen har byggts om och anpassats till nya krav från verksamheten.

Alléskolans F-hus har byggts till med nya klass- och grupp- och lärarrum plus

byte av fönster i den befintliga delen. Ålundamagasinets fasad har målats om.

Belysningsarmaturerna i Centralskolans korridorer har bytts mot

energieffektivare enheter. Nytt inbrotts- och brandlarm har installerats på

Nygårds förskola. Reservkraftsystemet för Räddningstjänstens lokaler har

uppgraderats med nya ackumulatorer och ny inverter. Göstas Park har byggts om

och anpassats till stödboende.

Årets verksamhet, inhyrda fastigheter

Lokaler vid Eksätter har hyrts in för förskolan och Kopparsvanens C-hus har

anpassats till stödboende.

75

Årets verksamhet, Kommersiella fastigheter

Kulturcentrums bibliotek har färdigställts (kommer att tillhöra de kommunala

fastigheterna fr.o.m. 2018). Diverse företagsanpassningar vid Facetten, bland

annat anpassning av kontors-, produktions- och lagerlokaler exempelvis till

Rodeco. Transformatorer och ställverk i Facettens eldistributionsanläggning har

bytts ut. Tak, takavvattning och dränering i de delar av B-Fabriken som planeras

för utveckling av Kulturcentrum har uppgraderats. Styr- och reglerutrustning har

bytts ut i stora ventilationsanläggningar vid Facetten. Kopparverket 5 (Kvarnen)

har sålts till ett lokalt företag som ska anpassa fastigheten till bostäder.


Det egna fastighetsbeståndet omfattar ca 45 000 m2 kommunala och ca 70 000m2

kommersiella lokaler. Utöver detta ingår ett antal kulturfastigheter. För

kommunala verksamheter finns även ca 18 000 m2 inhyrda lokaler.

Städning av lokaler med kommunal verksamhet ombesörjs med egen personal

liksom driftåtgärder, reparationer och viss del av planerat underhåll.


Fortsätta arbetet med optimering av energi- och mediaförbrukningen och

undersöka möjligheterna att nyttja solenergi. I samarbete med LiU kommer

studenter att genomföra vissa energikartläggningar i fastighetsbeståndet under

2018.

Att kommunens förvaltningar håller sina respektive lokalplaner aktuella

tillsammans med Fastighet för att bättre kunna optimera kommunens

lokalanvändning.

Fortsätta att marknadsföra och utveckla de kommersiella lokalerna för att öka

både lokalernas och kommunens attraktionskraft.

Samverka mer med Näringslivscentrum i frågor som rör företagslokaler och

etableringar.

Projekt som är kopplade till investeringsbudgeten för 2018 är bland annat viss

verksamhetsanpassning av g:a Vårdcentralen för Vård- och omsorgs-

förvaltningens behov, installation av reservkraftaggregat vid Alléskolan och byte

av sportgolv i Sporthallen. Nybyggnation av ett gruppboende med

investeringsbeslut från 2017 är också planerat att i huvudsak utföras under 2018

när detaljplanen är i laga kraft.

I och med kommunens förvärv av exploateringsområde i Grebo kan det förväntas

behov av utökade skollokaler i proportion till den förväntande

befolkningsökningen, det kan motivera en viss nybyggnad av skollokaler och det

i sin tur motivera rivning/bortforsling av befintliga lokaler som från början var

tänkta som tillfälliga, vilket sammantaget skulle ge en ökad funktionalitet och

driftsekonomi för skollokalerna.

När det gäller förskolelokaler i centralorten är det i dagsläget en blandning av

stora och små enheter i både egna och inhyrda lokaler. Ur fastighetsförvaltnings-

synvinkel bör lokalerna för kommunens barnomsorg, som bedrivs i egen regi,

samordnas i större enheter, liknande Långbrotts- och Sandtagets förskola.

76

För de kommersiella lokalerna är bra marknadsföring och goda

hyresgästkontakter väsentligt för att uppnå målet om kontinuerlig ökning av

uthyrningsgraden.

Turism, kultur och fritid samt folkbibliotek

Årets verksamhet

Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna får möjlighet till ett intressant, bra

och tryggt vardagsliv, såväl i tätorterna som på landsbygden. Kommunen verkar

för detta bland annat genom samverkan av turism- och besöksnäring, kultur- och

fritidsverksamhet samt biblioteksverksamhet. Föreningslivet, skolan och

förskolan är viktiga samarbetspartners i arbetet.

Skollovsprogram riktat till barn och unga med både kultur- och idrottsutbud

utvecklades allt mer under året. Programmen har genomförts på olika orter inom

kommunen av den egna verksamheten, i samarbete med kulturskola, kultur- och

idrottsföreningar samt andra aktörer exempelvis akrobatikcirkus och

teatergrupper. Skollovsprogram har erbjudits i Grebo, Björsäter och Åtvidaberg. I

Hannäs genomfördes en fotbollsfamiljedag tillsammans med Hannäs IF som även

ingick i firandet av ÖFF:s 100 års jubileum. SISU är en viktig samverkanspartner

som bland annat stöttat det idrottsliga föreningslivet med ledarskapsutbildningen

Boosta Åtvidaberg 2017 och i det årliga tre veckors sommarlovslägret i

Åtvidaberg, där 150 barn och unga deltar med närmare 50 unga ledare.

Verksamheten har ansökt och fått extra pengar hos Boverket till två projekt i

Samhällsbyggnadsförvaltningen: att skapa en aktivitetspark med kulturscen vid

Långbrott och ett kulturstråk i utemiljön vid kulturcentrum stadsdel Facetten.

Båda projekten utgår från medborgardialog. Ett framtidsprojekt Kulturcentrum

etapp 3 och framåt har inletts under året med syfte att ta fram en plan för fortsatt

etappvis utveckling av de industrihistoriska kvarteren.

En kartläggning av den kommersiella turism- och besöksnäringen i kommunen

påbörjades kopplat till Östergötlands regionala utvecklingssatsning som erbjuds

till aktörer näringen. Flera utbildningstillfällen har genomförts för aktörer inom

näringen och för representanter från kommunen. Insatserna är en del av

Östergötlands besöksnäringsstrategi som Åtvidaberg är en del av.

Arbetet med ny biblioteksplan för folkbibliotek och gymnasiebibliotek slutfördes

under året. Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de

industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Flytten föregicks in i det sista av

intensivt planeringsarbete i hela verksamheten gällande inredning, mediebestånd

och samarbeten. Arbetet genomsyras av hållbarhet bland annat genom att många

möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala leverantörer där så är möjligt

och mycket arbete har gjorts av kommunens egen personal. En smygöppning av

nya biblioteket arrangerades 13 december med lucia Mamma mu och kråkan som

en del i integrationsprojektet adventskalendern via tre kulturföreningar.


Ett system för ökad tillgänglighet har installerats i nya biblioteket, kallat

meröppet. Det innebär att användare över 18 år kan få tillträde till biblioteket

även under tid när biblioteket är obemannat mellan kl 7 och 22.

Antal barn och unga som deltagit i verksamhetens lovprogram är 4 770 personer.

Antal utlånade media i biblioteket är 45 004 st. Antalet besök i biblioteket är 28

77

987 personer. Antal genomförda program under året är 77 st (där 30 är

bibliotekeket och övriga är kultur och fritid).

Verksamheten tillhandahåller hemsida, evenemangskalender och Facebook för

turism- och besöksnäring samt hemsida Facebook för biblioteket. Det finns även

digitala kanaler för fritid Åtvidaberg. Verksamheten ger även ekonomiskt stöd till

föreningar samt studieförbund och tre stipendium delas ut årligen.


Den 30 januari sker officiell invigning av kulturcentrum och biblioteket av kultur-

och demokratiministern. Firandet är öppet hus och alla är välkomna.

Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya lokaler i de industrihistoriska

kvarteren vid Gamla torget. Verksamheten breddas under 2018 till ett integrerat

folk och gymnasiebibliotek med helårsöppen turistinformation. Det nya

biblioteket och kulturcentrum tillgängliggörs som mötesplats alla dagar i veckan

genom meröppet-systemet. Biblioteksflytten är ytterligare ett konkret steg i

tillskapandet av ett kulturcentrum i Åtvidabergs industrihistoriska kvarter där det

redan finns en mix av museer, second hand, konstnärer, företagare, föreningar

och gymnasieskola. Det ska bli enklare för föreningar, därför planeras en översyn

av riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar och lokalbokningssystemet för

idrotts- och kulturlokaler uppdateras. En turism- och besöksnäringsutvecklare ska

anställas under 2018.

78

BYGG- OCH MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Eskilsson

Vice ordförande: Christopher Rexhell

Antal ledamöter: 7

Under bygg- och miljönämnden ligger byggkontoret och miljökontoret.

Bygg- och miljönämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för

myndighetsutövning utifrån bland annat PBL, miljöbalken, livsmedelslagen,

tobakslagen och lagen om receptfria läkemedel. I bygg- och miljönämndens

ansvarsområde ingår även viss miljöövervakning i form av sjövattenprovtagning

och luftmätningar.

Ekonomi


Politisk verksamhet -437 -500 63

Miljö- och hälsoskydd -1 805 -2 227 422

Byggverksamhet -1 487 -1 909 422

Bostadsanpassningsbidrag -1 095 -1 000 -95

Summa -4 824 -5 636 812

Bygg- och miljönämnden gör för år 2017 ett överskott på 812 Tkr jämfört med

budget. Det ekonomiska överskottet beror i huvudsak på lägre personalkostnader

på miljökontoret och att intäkterna för bygglov blev högre än budget.

79

Måluppföljning


x Vi ska årligen inventera 225 adresspunkter med avseende på enskilda avlopp.

På grund av ändrade personalförhållanden har målet inte riktigt nåtts. 216 adresspunkter har inventerats under året.

Vi ska i vår tillsyn enligt miljöbalken besöka de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift och som har planerad tillsyn under året.

Verksamheter med planerad tillsyn har fått besök under året. Fokus har i de flesta fall legat på speciallagstiftning och uppföljning.

Vi ska i vår livsmedelskontroll se till att de verksamheter som har planerad kontroll under året får kontroll enligt plan.

Alla verksamheter som haft planerad kontroll under året har fått besök.

Budget ska inte överskridas. Budgeten har inte överskridits.

Verksamhet

Miljökontor och Byggkontor

Årets verksamhet

Under året har miljökontoret haft två fokusområden; vatten och människan.

Under respektive fokusområde finns verksamhetsmål kopplade. Med detta som

utgångspunkt har tillsyn och kontroll utförts. Miljökontoret har fortsatt sin tillsyn

av enskilda avlopp och ligger i fas enligt den plan som finns upprättad. Utöver

detta har miljökontoret även arbetat med förorenad mark i områdena runt centrala

Åtvidaberg samt vid Lakviks gamla såg.

Byggkontoret har under året handlagt många ärenden, några av de större är

nybyggnad av 10 lägenheter i fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen), 11

lägenheter på Bysjöstrand samt en större byggnad till Jysk som kommer etablera

sig i kommunen. Under senare delen av 2017 lanserade även Byggkontoret

möjligheten för medborgare att söka bygglov, strandskydd m.m. med hjälp av e-

tjänster, det är ett stort steg i riktningen mot att helt digitalisera vårt arbete.


Nämnden ska ge en bra service med hög tillgänglighet samt bedriva

myndighetsutövning med god kvalitet.


Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens förvaltningar.

Inom bygg- och miljökontorets verksamhet innebär detta att det ständigt sträva

efter att utveckla tillsyn, kontroll och övrig myndighetsutövning så att denna blir

så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Vidare är det nödvändigt att vara

tydlig i kommunikation, ha mod, våga sticka ut och prova nya lösningar.

Från och med 2018 har Bygg- och miljökontoret en gemensam verksamhetschef

och under året så ska Bygg- och miljökontoret flytta ihop med större resterande

del av förvaltningen, det är en del av att effektivisera vårt arbete gentemot våra

medborgare och verksamhetsutövare.

80

VALNÄMND Ordförande: Carl Donnér (M)

Vice ordförande: Sirvan Mostafaey (S)

Antal ledamöter: 5

Valnämnden har till uppgift att administrera folkomröstningar, val inom

kommunen till riksdag, region, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.

Ekonomi


Valnämnd -76 -50 -26

Summa -76 -50 -26

Verksamhet

Årets verksamhet

Valnämnden har under 2017 sammanträtt fyra gånger. Under 2017 har

valnämnden påbörjat förberedelserna inför valet till riksdag, region och kommun

i september 2018. En processkartläggning gällande valadministrationen och

inventering av material, vallokaler med mera.


I början av 2018 går planeringen av genomförandet av valen i september 2018 in

i en mer aktiv fas för att slutligen övergå i verksamhet i september 2018 genom

arrangerandet av förtidsröstning och själva valdagen. Parallellt med detta arbete

kommer valnämnden under våren 2018 påbörja sin planering inför val till

Europaparlamentet 2019.

81

PRINCIPER OCH FÖRKLARINGAR Redovisningsprinciper Redovisningen för kommunerna bygger på Lag om kommunal redovisning samt

rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och SKL. Detta

innebär att redovisningen i kommunen har skett på ett sätt som i allt väsentligt

överensstämmer med god redovisningssed.

Väsentliga händelser efter balansdagen

Efter balansdagen gjorde Kopparvallen i Åtvidaberg AB värdering av sina

fastigheter. Värderingen visade på ett lägre värde än det bokförda värdet på

fastigheterna varför bolaget gjorde nedskrivning av sina tillgångar. Detta

medförde att bolaget fick ett negativt eget kapital. Kommunen har därför gjort

nedskrivning av värdet på vår aktiepost i bolaget samt gjort en avsättning för den

ekonomiska brist som finns i det, i huvudsak, kommunägda bolaget.

Under rubriken framtiden inom respektive verksamhetsbeskrivning redovisas, om

sådana finns, övriga inträffade händelser av vikt.

Periodiseringar av utgifter och inkomster

Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts

enligt god redovisningssed. Leverantörs- och kundfakturor på väsentliga belopp

som är hänförliga till räkenskapsåret, har upptagits som skuld respektive fordran.

Externa utgifts- och inkomsträntor samt statsbidragsfordringar och skulder har

periodiserats.

Skatteintäkter

För redovisning av de preliminära slutavräkningarna för skatteintäkter baseras på

SKL:s decemberprognos enligt rekommendation från RKR 4.2.

82

Semester-, uppehålls- och ferielöneskuld

Semester-, uppehålls- och ferielöneskulden (inklusive okompenserad övertid)

ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen

belastar verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Sociala avgifter

Sociala avgifter har bokförts på respektive enhet i form av procentuella

personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Påslaget är

differentierat beroende på ålder.


Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en nyttjandeperiod om minst tre

år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett basbelopp.

Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet minskat med

eventuella investeringsbidrag som inkom före år 2010 samt ackumulerade

avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade

nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet.

Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst

och pågående arbeten görs ingen avskrivning. Omprövning av nyttjandeperioden

sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt exempelvis

verksamhetsförändringar eller teknikskiften.

Från och med 2015 tillämpas komponentavskrivning. Detta innebär att större

tillgångar delas upp i mindre delar med olika avskrivningstid istället för som

tidigare en gemensam avskrivningstid. För att fördela investeringar gjorda före

2015 i olika komponenter har beräkningar för byggnader, gator och parker gjorts

utifrån schabloner som fastställs av verksamhetsansvariga.

Exploatering

Exploateringsverksamheten redovisas med utgångspunkt från idéskriften

Redovisning av kommunal markexploatering från RKR. Projekten redovisas

utifrån dess olika delar, exempelvis gata, park och tomt. Försäljningsbara tomter

redovisas som omsättningstillgång, till dess att de blir sålda.

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas som förutbetalda intäkter.

De klassificeras som långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas

respektive nyttjandeperiod.

Kortfristig skuld av lån

Nästkommande års amorteringar på upptagna lån har redovisats som kortfristig

skuld. Även lån som uttryckligen i lånevillkoren har slutförfallodag eller ska

återbetalas under år 2017 redovisas som kortfristiga skuld av långfristig

upplåning.

Pensionsåtaganden

Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen som föreskrivs i

redovisningslagen. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998

redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats från och med

1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som avsättning alternativt

kortfristig skuld. Räntan på pensionslöften intjänade från och med 1998 redovisas

i posten finansiella kostnader. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt,

återfinns under raderna avsättningar, kortfristig skuld samt under

83

”pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder och avsättningar”. Den

särskilda löneskatten på pensioner har periodiserats.

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt

RIPS17. Förpliktelser för särskild avtalspension och ålderspensioner som inte

regleras enligt RIPS17 är beräknade med den diskonteringsränta och

livslängdsantaganden som finns föreskrivna i RIPS17. För avtal med

samordnings klausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid

bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att samordning

görs med en uppskattning av vad allmän pension blir.

Under år 2008 tecknades en försäkring avseende Förmånsbestämd ålderspension.

En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta

beror på att utbetalningar pågår.

Lånekostnader

Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Inga lånekostnader ingår i

anskaffningsvärdet utan lånekostnader belastar resultatet den period då de

uppkommer.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande redovisas poster som inte tillhör den ordinarie

verksamheten samt poster som är hänförliga till tidigare perioder.

Koncernbokslut - Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med

proportionell konsolidering. Någon justering för olika avskrivningsprinciper har

inte gjorts utan respektive företags principer är i detta sammanhang rådande.

För interna kostnader och intäkter, fordringar och skulder samt innehav av aktier

har eliminering skett i enlighet med gällande rekommendationer. Detta gäller

både mellan bolagen och kommunen samt mellan bolagen.

De obeskattade reserverna i Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning

AB har i sin helhet tagits upp som avsättningar eftersom dessa bolag är

taxefinansierade och bygger på självkostnadsprincipen, eventuellt överskott

tillhör därmed taxekollektivet.

Koncernföretag

Kommunala koncernföretag är organisationer där kommunen äger 20 procent eller

mer och därför har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande. Dessa

företag är Åtvidabergs Vatten AB (100 procent), Åtvidabergs Renhållning AB

(100 procent) samt Kopparvallen i Åtvidaberg AB (98,78 procent). Det är dessa

företag som ingår i den sammanställda redovisningen.

Åtvidabergs Vatten AB ansvarar för den allmänna vattenförsörjningen och

avloppshanteringen i kommunen. Målet är att tillgodose brukarnas behov av

vattentjänster och att verksamheten ska bidra till en långsiktigt hållbar

samhällsutveckling. Verksamheten omfattar beredning och distribution av

dricksvatten, uppsamling och rening av avloppsvatten, hantering av avloppsslam

samt avledning av dagvatten. Finansiering av verksamheten sker enbart genom

intäkter från kunderna.

84

Åtvidabergs Renhållning AB sköter det kommunala renhållningsansvaret.

Övergripande mål för avfallshanteringen är att minska den totala avfallsmängden

och återvinna det avfall som uppkommer. Verksamheten omfattar insamling och

transport av hushållsavfall, slamsugning av enskilda avloppsbrunnar och

hämtning av latrinkärl, mottagning av hushållens avfall vid Korshults

återvinningscentral, information om avfallshanteringen i kommunen samt

avfallsplanering. Finansiering av verksamheten sker enbart genom intäkter från

kunderna.

Kopparvallen i Åtvidaberg AB äger arenan Kopparvallen. Bolagets verksamhet ska

vara att förvärva, äga, förvalta och utveckla fastigheter och arenor för idrott och

kultur. Verksamheten skall också hyra ut fastigheter och arenor för idrott och

kultur och därmed förenlig verksamhet.

Uppdragsföretag

Kommunala uppdragsföretag är organisationer som kommunen har överlämnat

driften av en kommunal angelägenhet till, utan att de är koncernföretag. Här ingår

organisationer där kommunens röstandelar understiger 20 procent samt

kommunala entreprenader.

Förenade Care AB driver för kommunens räkning vård- och omsorgsboendet

Kopparsvanen med 73, av totalt 135 platser, i kommunen.

Östgötatrafiken AB utför på uppdrag av Åtvidabergs kommun skolskjuts och

kommunal färdtjänst.

PEAB ansvarar för driften av kommunens yttre skötsel avseende gator, parker och

kvartersmark i kommunen.

Kopparsvanen är en kooperativ hyresrättsförening där kommunen är en av 103

medlemmar. Syftet med boendeformen är att ge både boende, anhöriga och

personal större delaktighet och makt att besluta om boendefrågor, som

exempelvis den egna lägenheten, utemiljön och gemensamma utrymmen.

Kommunalförbundet ITsams medlemskommuner är Boxholm, Kinda, Vimmerby,

Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög. ITsams uppgift är att tillhandahålla drift och

support av IT och telefoni i kommunerna samt kommunala bolag.

Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Götaland ansvarar för den

kommunala räddningstjänsten i medlemskommunerna; Linköping, Norrköping,

Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg.

85

Ord, begrepp och förklaringar

Anläggningstillgång Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande

bruk, till exempel inventarier, byggnader och mark.

Avskrivning Planmässig värdenedsättning av

anläggningstillgångar. Detta innebär att

anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs

direkt utan fördelas över tillgångens beräknade

livslängd.

Avsättning En skuld som är osäker vad gäller förfallotidpunkt

eller belopp.

Balansräkning Sammanställning av kommunens tillgångar, skulder

och eget kapital vid bokslutet. En ögonblicksbild av

kommunens ekonomiska ställning. Tillgångarna

visar hur kommunen har använt sitt kapital fördelat

på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder

och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats

fördelat på lång- och kortfristiga skulder samt eget

kapital.

Eget kapital Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och är

den del av tillgångarna som inte är lånefinansierade.

Finansnetto Visar skillnaden mellan finansiella intäkter och

kostnader.

Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och

låneverksamhet med mera har påverkat de likvida

medlen.

FÅP Förmånsbestämd ålderspension.

Internränta Kalkylmässig ränta för de tillgångar som nyttjas

inom en viss verksamhet.

Kapitaltjänstkostnad Beräknad internränta och avskrivning för tillgångar.

Denna kostnad belastar den verksamhet som nyttjar

tillgången.

Kortfristig skuld Skulder som förfaller till betalning inom ett år.

Kortfristig fordring Fordringar som förfaller till betalning inom ett år.

Likvida medel Pengar i kassa och bank.

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Ett mått på

förmågan att på kort sikt skaffa fram pengar och

betala skulder i rätt tid.

86

LSS Lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade.

Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning om mer än ett

år.

Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning om mer än ett år.

Nettokostnad Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter

och ersättningar. Visar hur stor del av kommunens

löpande verksamhet som betalas med skattemedel.

Omsättningstillgång Lös egendom som inte är anläggningstillgång, till

exempel likvida medel och kortfristiga fordringar.

Dessa är inte avsedda för stadigvarande bruk.

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de

redovisningsperioder till vilka de hör.

Resultaträkning Ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter

och kostnader under ett räkenskapsår. Visar hur

förändringen av det egna kapitalet under året har

uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även

utläsas av balansräkningen.

RKR Rådet för kommunal redovisning.

Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar

kommunens finansiella styrka på kort sikt.

SKL Sveriges kommuner och landsting.

Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.

Nyckeltalet visar kommunens ekonomiska styrka på

lång sikt och visar hur mycket av tillgångarna som är

självfinansierade. En hög soliditet innebär att en

större andel av tillgångarna finansierats med eget

kapital.

KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA · efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och...

Documents

Transcript of KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA · efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och...