1

Kommunalt gymnasium 1976

Skolbyggnaden, Skolgatan 9-11 Postadress: Skolgatan 9-11, 10900 Hangö

Skolans hemsida: www.hanko.fi/gymnasiet

2

REKTORNS HÄLSNING

Vad har rubricerats i nyheterna under det gångna läsåret? Global uppvärmning, klimatstrejk, terrorattacker i Nya Zeeland och Sri Lanka, riksdagsval och EU-val, gymnasiesstuderandens stress, #me too-skandaler, finländsk åldringsvård, Huawei, bränder... sist men inte minst VM-guld I ishockey. Vårt lilla gymnasium berörs på ett eller annat sätt av händelser utanför stadsgränserna för vi lever inte i en avskärmad, trygg bubbla här ute på udden. Undersökningar har visat att gymnasiestuderande upplever stress i sin skolgång. Den samhälleliga diskussionen sätter mycket press på unga. Speciellt det att man fort ska studera och bli klar, komma ut på arbetsmarknaden och skaffa barn för att motverka den sjunkande nativiteten uppfattas stressande. Fokus på bra vitsord accelerar då antagningskriterierna till högskolestudier ändras. Skolpsykologen har traditionellt föreläst för nybörjarna om stresshantering men alla som är i interaktion med gymnasiestuderande borde komma ihåg att förstärka positiv syn av sig själv och sin framtid. Gymnasiestudier har också inslag av annan verksamhet. Teaterresor, biobesök, skolidrott, studerandekårens arrangeramang av vintersportdag i egen hemstad, (bra med ekologiskt tänk!), internationella utbyten, temaveckor – olika aktiviteter sammanför studerande på ett välbehövligt och neutralt sätt. Internationella temaveckan med miljö och klimat på agendan var högaktuell. Fina föreläsningar om global uppvärmning, imponerande presentationer av studerande och konstverk av plast väckte många tankar och gav nya infallsvinklar. Utvärderingen på temaveckans innehåll, föreläsare och praktiska arrangemang var överlag positiv och temat ansågs tankeväckande och lärorikt. De tekniska arrangemangen runt digitala studentskrivningar har fungerat över förväntan både på hösten och våren. Här kan jag konstatera att ett välförberett arbete är till hälften genomfört och vårens blivande studenter fick möjlighet att göra sitt bästa utan att påverkas av tekniska problem. Då jag blickar bakåt till skolstarten 14 augusti 2018 kan jag konstatera att det har varit ett bra år! 51 studerande fanns på plats vid inskriptionen och nu då vi avslutar läsåret 1.6.2019 är vi fortfarande 51. Studiemiljön, personlig handledning, små grupper och bra sammanhållning upplevs som kännetecken för Hangö gymnasium. Lärarkåren fortsätter med det givande arbetet för studerandes bästa! Tanja Koivisto rektor Hangö gymnasium

3

HÄNDELSEKALENDER 2018-2019 14.8. Läsårets första skoldag, inskription kl. 10.40

4.9. Nybörjarnas föräldramöte

10.9. Skolfotboll pojkar omgång 1 i Kyrkslätt 14.9. Information om studentskrivningar till abiturienter 20.9. Föreläsning om spelberoende med Fredrik Nygård

24.9. Studentskrivningarna börjar 5.10. Dagsverket 10.10. Skolfotboll pojkar final i Borgå

16.10. Andraåringar och abiturienter ser pjäsen “Den stora elden” på Viirus i Helsingfors

18.10. Åbo Akademis bussturné besöker gymnasiet 31.10. Skolbio

1.11. Abiturienterna till Helsingfors med studiehandledaren

8.11. Skolhandboll flickor omgång 1 i Hangö

9.11. Ungdomssidan bjuder på frukost 19.-23.11. International Youth Conference i Winschoten, Nederländerna

13.11. Skolhandboll pojkar omgång 1 i Karis

3.12. Skolinnebandy pojkar omgång 1 i Hangö

5.12. Självständighetsfest 22.12. Julfest 15.1. Skolhandboll pojkar omgång 2 i Åbo

16.1. Skolhandboll flickor omgång 2 i Grankulla

19.1. Upplev din framtid som diplomingenjör på 12 timmar-evenemang i Åbo

22.1. Uni på väg, abiturienter till Ekenäs

31.1. Information till abiturienterna om studentskrivningar 4.2. Gymnasiets sportdag

11.2. Preliminärskrivning

13.2. Åk 9 bekantar sig med gymnasiestudier 14.2. Bänkskuddardagen

27.2. Skolhandboll pojkar final i Hangö

6.3. Polisyrkeshögskolan informerar 10.-15.3. Studerande till London inom projektet @The Heart of Communities

12.3. Studentskrivningar börjar 1.4. Undersökningen Hälsa i skolan genomförs med gymnasiets nybörjare och andraåringar 16.4. Skolkorgboll flickor, direkt final i Esbo

16.4. Skolkorgboll pojkar, direkt final i Esbo

24.4. Information om studentskrivningar för blivande abiturienter och vårdnadshavare

6.-10.5. Internationella veckan med holländska gäster, 6.-10.5. Temavecka för hela skolan under rubriken ”Miljö”

9.-11.5. Projektet @The Heart of Communities med studerande från Hankoniemen lukio

15.5. TekNaturs fysiktävling

18.5. Stafettkarnevalen i Esbo

31.5. Aktivitetsdag 1.6 Studentdimission

4

Självständighetsdagens marskalkar Carolina Grahn och Hannah Blomqvist. Foto: Nina Näsänen

5

STUDIEHANDLEDNINGEN OCH SPECIALUNDERVISNINGEN LÄSÅRET 2018-2019 Alla gymnasiets studerande har under läsåret deltagit i den obligatoriska kursen i studiehandledning. Kursen har till största delen genomförts som normala klasstimmar under ledning av gymnasiets studiehandledare. Under timmarna har olika teman med anknytning till nuvarande och kommande studier behandlats. Utöver detta har studiebesök gjorts till högskolor i Helsingfors och Åbo. I månadsskiftet november/december deltog gymnasiets andraåringar och abiturienter i evenemanget Uni på väg tillsammans med jämnåriga studerande från Ekenäs gymnasium. Gymnasiets nybörjare deltog under period 1 i en tillämpad kurs i studieteknik. Målet med denna är att bygga upp studerandenas grundfärdigheter med tanke på studierna i gymnasiet. Kursen ägnades huvudsakligen åt att träna upp studerandenas digitala kompetens och användningen av datorstödd undervisning. Studerandena har under läsåret erbjudits enskild handledning i anknytning till gymnasiestudierna och val av fortsatt utbildning. Specialundervisningen i gymnasiet har under läsåret 2018-2019 fortgått under samtliga perioder. För specialundervisningen har reserverats en timme per vecka. Specialläraren har deltagit vid studerandevårdsmöten och vid behov haft samarbetsdiskussioner med enskilda ämneslärare. Den reserverade tiden har fördelats på kartläggningar i grupp bland nybörjare, uppföljande testning av enskilda studeranden, skriftliga utlåtanden, undervisning, samt individuell handledning av studeranden och vårdnadshavare. De studerande som deltagit i specialundervisningen har vanligen hänvisats till denna av studiehandledaren, ämnesläraren eller kommit till undervisningen som en följd av testresultaten. Speciallärarens rum på högstadiet har använts och studerandenas håltimmar har i mån av möjlighet utnyttjats för undervisningen. Johan Nilsson studiehandledare Siv Welander speciallärare

6

SKOLIDROTT 2018 – 2019

Idrottsåret var synnerligen aktivt och framgångsrikt. Som vanligt inleddes skolidrottsåret med fotboll för pojkarna. Grundomgången spelades i Kyrkslätt den 10.9 där Ekenäs gymnasium (2-2) och Kyrkslätt gymnasium (4-0) stod för motståndet. Då Hangö slutade som gruppsegrare var en plats i finalturneringen i Borgå säkrad där de 6 bästa lagen gjorde upp om medaljerna. Finalturneringen spelades den 10.10 och i grupp B mötte Hangö först Grankulla men efter en jämn första halvlek tog krafterna slut i andra och matchen förlorades 1-4. I andra matchen var Hangö klart bättre och vann mot Lärkan efter viss möda med 1-0. Detta innebar en andraplats i gruppen och bronsmatch mot Botby gymnasium. Trots kraftig press mot Hangömålet under stora delar av matchen var Hangö inte chanslöst utan visade stor vilja och radade upp flera farliga kontringar. Taktiken visade sig vara framgångsrik och då ordinarie speltid började gå mot sitt slut vid ställningen 1-1 fick Hangö ett sista kontringsläge och 2-1 var ett faktum. Således brons till Hangö gymnasiums pojkar vilket är en förstklassig prestation.

Pojkarnas innebandy som spelades i Hangö den 3.12. Här mötte man Ekenäs gymnasium (1-4), Pargas gymnasium (1-2) och Kimitoöns gymnasium (3-1). Med bara en vinst kom Hangö på tredje plats i gruppen och föll ut.

I skolhandbollsmästerskapen deltog skolan med såväl ett flicklag som ett pojklag. Pojkarna började den 13.11 genom att sluta andra i sin kvalturnering där man i Karis mötte Karis Axxell (15-15), Karis gymnasium (14-13) och Ekenäs gymnasium (17-5). Som andra i gruppen gick man vidare till nästa kvalturnering där man mötte övriga zoners grupptvåor. Denna turnering spelades i Åbo den 15.1 och då såväl Katedralskolan (14-13) som Borgå gymnasium (21-14) besegrades var Hangö klara för finalturnering. Finalen spelades i Hangö den 27.2 och i semifinalen mötte man Mattlidens gymnasium som besegrades utan större problem (19-9). I finalen stod Karis Axxell för motståndet och efter en synnerligen jämn match slutade finalen i Axxells favör med ett måls marginal (26-27) vilket innebar silver för Hangö gymnasiums pojkar.

Fickorna spelade första omgången den 8.11 i Hangö. Efter en klar förlust mot det sammanslagna laget Virkby gymnasium/Lohjan yhteislyseo (11-20) tog man en klar seger mot Karis-Billnäs gymnasium (20-13). Som andra i gruppen blev det även för flickorna en kvalomgång till om den sista finalturneringsplatsen och denna spelades i Grankulla den 16.1. Då Borgå gymnasium drog sig ur just innan match blev det endast en direkt avgörande match mot Gymnasiet Grankulla samskola. Trots en utmärkt insats blev det förlust (14-19) och således inget finalspel för Hangös flickor. Dock bör tilläggas att Grankulla senare korades till finska skolhandbollsmästare med klar marginal.

Den 16.4 deltog såväl pojkarna som flickorna i skolkorgbollsmästerskapen som spelades i Esbo. Pojkarna föll knappt ut och slutade tredje i sin grupp medan flickorna avancerade från sin grupp och spelade hem en silvermedalj.

Stafettkarnevalen ordnades den 18.5 på Alberga stadion och från skolan deltog ett lag i 4x100m för pojkar. Tiden i kvalet räckte inte riktigt till final men till tredje plats i försöksheatet och totalt en fin 12:e placering. Skolidrottsårets medaljsaldo blev således två silver och ett brons, vilket är ett imponerande resultat och lika stora framgångar har inte setts på flera decennier.

7

Bronsmedaljörerna i SFSI:s skolfotbollsturnering 2018. Uppe från vänster: Hannes Gustafsson (C), Fredrik Häggroth, Daniel Michaeli, Robert Bäckman, Kevin Enberg. Nere från vänster: Rasmus Rantanen, Edwin Knichter, Jesper Kinnunen. Från bilden saknas Oliver Nordlund.

8

INTERNATIONALISERINGSARBETE 2018 - 2019

Internationell ungdomskonferens in Winschoten, Nederländerna i november Det har hänt en hel del inom internationalisering vid Hangö gymnasium detta läsår, men kanske t.o.m. mer på planeringsstadiet inför framtiden än resor. Vi gjorde vårt traditionsenliga utbyte med Dollard College Winschoten, Nederländerna och deltog i deras internationella ungdomskonferens. I november åkte vi med en grupp studerande både från Hangö gymnasium och Hangö högstadium för att delta i den internationella ungdomskonferensen där. I konferensen deltog även studerande från Tyskland, Polen, Italien och Japan. Temat detta år var framtidens samhälle. I maj under gymnasiets temavecka gjorde de studerande från Dollard ett svarsbesök till Hangö. Vi vill varmt tacka Aktia Stiftelsen och Ekenäs Sparbank för understöden som möjliggjorde projekten. Värdfamiljerna här i Hangö ställde också upp till 100 % för våra gäster, ett varmt tack till dem.

9

Erasmus+: At the Heart of Communities

Detta läsår beviljades vi Erasmus+ understöd för projektet At the Heart of Communities. Det är ett projekt som dras av organisationen HEC Global Learning Center i London och har deltagarländer från Finland, Turkiet, Italien och Spanien. Två lärare åkte på planeringsmöte till London i december och i mars åkte sedan sex studerande från Hangö gymnasium tillsammans med två lärare från gymnasiet och en från Hankoniemen lukio till London på fyra dagars skolning. Det handlar om aktivt medborgarskap, att komma samman i samhället och samarbeta: att man som studerande själv inte ska dra sig för att ta initiativ och tillsammans skapa förändring i sitt närsamhället. I Hangö kommer det att i första hand att handla om att förbättra samarbetet mellan Hankoniemen lukio och att där skapa känslan av ett gemensamt samhälle. I maj höll våra sex studerande i sin tur en workshop för övriga skolan och för några studerande och lärare från Hankoniemen lukio. I mitten på maj kom Manju Nair från London och höll en två dagars workshop för deltagare från gymnasiet, lukio, och representanter från skolbyrån och bildningsnämnden. Projektet fortsätter ännu två läsår framöver och har Erasmus+ finansiering. Temat är givande och vi hoppas det kommer att ge resultat. Joanna Young, koordinator för internationellt arbete

10

SMÅBARNSPEDAGOGIK 2017-2019 har Hangö gymnasium deltagit i projektet: Tidigareläggande av språkundervisningen. I år har Lina Berndtsson undervisat engelska på ett lekfullt sätt för alla förskolebarn i Hangö, finsk- och svenskspråkiga. Varannan vecka har förskolebarnen fått ta del av 20 minuters engelskalektioner med lek och sång. Lina stod själv för planeringen av lektionerna under handledning av Joanna Young Projektet understöddes av UBS. Tack Lina för ett fint arbete!

11

STUDERANDEKÅRENS VERKSAMHET I HANGÖ GYMNASIUM LÄSÅRET 2018-2019 Under detta läsår har studerandekåren bestått av 6 medlemmar: Emilia Rosenström (ordförande), Hannes Gustafsson (informatör och SoMe-ansvarig), Emilia Sundström (sekreterare), Adrian Wulff (kassör), Casper Tolppanen (ordinarie medlem) och Elin Bussman (ordinarie medlem). Den 24 augusti hade studerandekåren sitt första möte. På mötet välkomnades Emilia Sundström och Adrian Wulff till kåren. Casper Tolppanen avgick från sin post som sekreterare och blev ordinarie medlem och Elin Bussman avgick från sin post som kassör och blev ordinarie medlem. Genom röstningar valdes jag (Emilia Rosenström) till styrelsens ordförande, Hannes Gustafsson till informatör och SoMe-ansvarig, Emilia Sundström till kassör och Adrian Wulff till sekreterare. Vårt första uppdrag som ny styrelse var att planera dagsverket. Det ordnades den 5 oktober i skolan. Varje studerande betalade 15€ och pengarna skänkte vi till Elämä Lapsille. I år har vi enligt studerandes och studerandekårens önskemål köpt nya spelskjortor till skolan. Dessa betalades med styrelsens och skolans pengar. Fotograferingen ägde rum den 5 september och som fotograf hade vi Paulina Rökman. De flesta var mycket nöjda med bilderna så vi bestämde i styrelsen att även anlita Rökman Photography nästa läsår (2019-2020). Enligt traditionen ordnades det i år en vinteridrottsdag. Vi i styrelsen bestämde att ordna en ”stadskrigs”-turnering i idrottshuset. Den 4 februari samlades därför ettorna, tvåorna och lärarna i idrottshuset. Det var en rolig dag och vinnarna i turneringen belönades med godis som studerandekåren införskaffat. Ung röst på stan hölls i år den 7 februari. Skolans förslag om att skaffa papperskorgar för återvinning till alla skolor, presenterades av Adrian Wulff. Tanken med dessa papperskorgar var att få ungdomarna att börja sortera i skolan, för att sedan förhoppningsvis även göra det hemma. Många fina förslag presenterades inför elevrådet där bl.a. Hannes Gustafsson och Emilia Sundström sitter. Tyvärr var vårt förslag inte det vinnande. Styrelsen har även i år fått som uppdrag att ordna program för sista skoldagen. Programmet är i skrivande stund ännu inte fastställt men det har kommit förslag om att spendera dagen med Hangö högstadium. Under detta läsår har vi fokuserat på att vara aktiva på sociala medier. Vi har även planer på att under nästa läsår ta med flera medlemmar i styrelsen. Jag (Emilia Rosenström) vill tacka för ett bra läsår och hoppas att även nästa kommer bli lika roligt och givande!

12

STUDERANDE I HANGÖ JOBBAR MOT KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Även i Hangö är unga medvetna om klimatförändringen. Efter en intensiv projektvecka i maj med föreläsningar, workshops och utflykter har studerande nu en ny uppfattning och förändrad attityd till problemet. Också holländska studerande från gästande Dollard College tycker att projektet har varit givande:

- This week has made me more aware of the importance of my choices, säger holländaren Annelot

Hangethesalen är fylld och känslorna delade. Det är första gången Hangö gymnasium ordnar en temavecka där hela skolan är inblandad. Ingen vet riktigt vad man ska förvänta sig. Nya ansikten skapar en småpirrig stämning bland studerandena, både för värdarna och gästerna. Denna gång är det Dollard College från Winschoten i Holland som tar del i projektet, och Hankoniemen lukio är också med på ett hörn. Föreläsningar av flera ämnesexperter På plats befinner sig flera ämnesexperter, allting från hydrobiologer till energiingenjörer. Jenny Jyrkänkallio-Mikkola från WWF jobbar med Östersjön, och uppskattar möjligheten att få presentera sin sakkunnighet:

- Det är mycket trevligt att besöka er idag. Tyvärr har jag inte möjlighet att besöka skolor så ofta som jag skulle vilja.

Enligt henne är eutrofieringen fortfarande det största problemet. Ett överskott på näringsämnen från jordbruk och industrier leder till en extrem överproduktion av blågröna alger, vilket gör havet syrefattigt och dödar ekosystemen. Hon betonar också problemen med oljespill från bland annat havstrafik. Amanda Rejström, VD för sitt eget företag Spark Sustainability, är också närvarande. Som utbildad ingenjör med fokus på energi- och miljöteknik har hon ett annat perspektiv att dela med sig. Hon fokuserar mer på att upplysa folk om hur de kan påverka genom sina individuella val. Enligt

13

Rejström vet dagens ungdomar en hel del om ämnet, men det finns även många felaktiga påståenden som de flesta tror på. Många ifrågasätter elektriskt drivna bilars positiva inverkan på miljön, främst på grund av falsk information i media. Hon anser att det är viktigt att klargöra sådana påståenden på en djupgående nivå.

- “I thought it was a good presentation, the answers to my questions were a bit long but they were still good. She covered all aspects, it was great!” säger den holländska studeranden Daniel.

Holländarna är inte heller okunniga när det gäller klimat och förorening. De är mycket stolta över entreprenören Boyan Slat som har skapat Ocean Cleanup-projektet, och förevisar hans idéer. Samtidigt fokuserar en grupp studerande från Hangö gymnasium på hur man effektiviserar och förbättrar samarbetet i en grupp, och hur viktigt ett gott samarbete är i kampen mot klimatförändringen. Istället för en traditionell föreläsning tas publiken med i form av olika samarbetsövningar och grupplekar.

Praktiska workshops En stor del av temaveckan går också ut på att studerandena själva ska få jobba och fördjupa sig i temat. Gruppvis behandlas olika synvinklar av temat: förebyggande av klimatförändringen. En grupp fokuserar på Östersjön, medan en annan funderar på återvinning och sortering av avfall. Studerandena jobbar intensivt under veckan för att sedan dela med sig av sina tankar och åsikter till resten av skolan. Studerandena tycker att de har lärt sig mycket nytt, och att det är givande att jobba tillsammans med människor från andra skolor:

- Det är roligt och omväxlande att samarbeta med nya människor. Holländarna jobbar tillsammans med sina värdar för att komma på idéer hur en idealskola ur naturens perspektiv skulle se ut. Det diskuteras lösningar på problem som respektive skolor har just nu. Hangö gymnasium anses relativt miljövänligt, men det finns fortfarande rum för förbättringar. Skolmaten som under den senaste tiden varit mycket aktuell, är största boven. Det serveras för lite vegetariskt och det slängs även bort för mycket mat. I Dollard College serveras ingen skollunch, utan problemet där är pappersanvändningen. Då slutet av veckan närmar sig är det dags för presentationerna. Vi får ta del av flera idéer för förbättring av skolorna, där några förslag återkommer i alla presentationer. Sortering av avfall, skolbussar drivna med el och solpaneler är de som mest förekommer. Andra grupper har behandlat Östersjön, sortering, och en så kallad zero waste-livsstil. Angående sorteringen finns det mycket att tänka på. Mycket viktigt är att alla skulle börja sortera, i alla fall lite. Det finns flera olika sätt att sortera på och om man börjar med att sortera allt avfall på en gång, blir det lätt jobbigt. Studerandenas förslag är därför att försöka göra sorteringen så rolig som möjligt och börja med “baby-steps”, d.v.s. att man börjar med att sortera lite, och sedan ökar efter känsla. Om alla gör någonting kan man tillsammans åstadkomma förändring!

Ändamålsenliga utflykter Läraren och en av veckans huvudarrangörer Johanna Sandin brinner för naturen och vill hålla den ren till varje pris. Som hangöbo har stadens stränder alltid varit viktiga för henne, och det alltmer förekommande skräpet kan hon inte ignorera. Främst är det fråga om olika sorters plaster.

- Jag tycker veckans tema är jättebra! Det produceras och används för mycket plast. Vi borde absolut minska på det.

Det är bra att det sprids information om det rådande läget, men liksom många andra anser hon att det är minst lika viktigt att förverkliga de planer och idéer man har kommit fram till. Hon anser att denna vecka är en chans för studerandena att påverka i Hangö, och således är städning av stadens stränder ett av veckans större projekt. Största delen av skräpet är cigarettfimpar och små plastförpackningar, men även större föremål såsom bildäck och metallskrot förekommer. Efter

14

flera timmars jobb avnjuter utmattade och nöjda studerande en välsmakande lunch sponsrad av Ekenäs Sparbank på Tulluddens Café Oasis.

- Förutom att vi gör ett bra jobb är det här också en bra chans för holländarna att utforska Hangö som stad, säger studeranden Daniel.

En återkommande punkt i studerandenas workshoppar är idén om att göra sorteringen och skräpplockningen mer motiverande med hjälp av kreativitet och fantasi. Sandin har också tänkt på det här, och därför är planen att skapa konstverk av skräpet. Detta är också en bra samarbetsövning för studerandena. Konstverken kommer att visas för allmänheten på Sandins utställning i augusti.

Samtidigt som studerandena i Hangö städar stränderna är holländarna och deras värdar på besök i Helsingfors. Johan Nilsson som är studiehandledare i Hangö gymnasium ger en mycket informativ guidning i bussen då den kör omkring i Helsingfors. Vädret är helt klart på besökarnas sida! Solen lyser in i bussen och skapar en vårig stämning. På förmiddagen står konstmuseet Ateneum på agendan. På plats får studerandena ta del av en lärorik guidning av en glad och trevlig guide. Speciellt tavlor som avbildar finländska landskap gör ett bra intryck på de holländska studerandena. Även Helsingfors som stad tycker de om:

Helsingfors är en fin och mysig stad, säger holländaren Nils Wiekens med ett stort leende på läpparna.

Sista dagen av den händelserika temaveckan tar vi bussen till Tvärminne för att besöka den internationella forskningsbasen dvs. Tvärminne zoologiska station. Väl på plats får vi en kort föreläsning om stationen och dess verksamhet. Därefter bjuder stationens egen personal på en guidad rundtur i området där vi får veta mera om dess historia och forskning. Bland annat har man “akvarier” som man placerar ute i haven för att kontrollera hur organismer påverkas av förändringar i levnadsförhållanden. Efter den informativa rundturen i Tvärminnes frodiga natur får vi avnjuta en god måltid och samtidigt spana in den vackra havsutsikten. Samarbete är viktigt för framgång: Erasmus+ Vid sidan om allt prat om klimatförändringen jobbar en grupp för fullt med temat samarbete. I projektet At the Heart of Communities deltar skolor från Italien, Spanien, Turkiet och Finland.

15

Målet är att skapa en dialog mellan finskspråkiga och svenskspråkiga i Hangö och förstärka samarbetet mellan skolorna. Idén är att initiativet ska komma från ungdomarna. På fredag och lördag träffas studerande från både det svenska och finska gymnasiet för att göra olika samarbetsövningar. Dessutom är föräldrar, bildningschefen och en representant från bildningsnämnden på plats. Som gäst och ledare för detta projekt fungerar Manju Nair. Trots det aningen avvikande temat från resten av grupperna är ett fungerande samarbete ytterst viktigt i vilket sammanhang som helst, vare sig det handlar om klimatförändring eller ej. Utan god kommunikation och förmåga att kunna arbeta tillsammans kommer vi ingenstans. Slutligen vill vi tacka alla sponsorer som gjort temaveckan möjlig för oss: Ekenäs Sparbank, Erasmus+, Aktiastiftelsen och Rotary. Vi vill även rikta ett stort tack till alla föreläsare, Tvärminne zoologiska och Café Oasis på Tulludden för att de ställt upp.

Bild 1: Tre studerande som plockar skräp på Tulludden. Från vänster: Emilia Rosenström, Erika Gröning och Lina Berndtsson Bild 2: Cigarettfimpar hittas ofta på stränderna

Daniel Michaeli, Erika Gröning, Marco Lopez och Emilia Rosenström, andra års studerande vid Hangö gymnasium

UPPSATS SKRIVEN AV ABITURIENT NICODEMUS KRAUFVELIN

Synlighet är vägen till inflytande I någon mån kan vi alla inverka på hur samhället fungerar. I Finland får vi rösta i val, demonstrera och uttrycka våra åsikter i olika frågor och därigenom påverka den allmänna opinionsbildningen. Av detta följer att ju fler människors uppfattning man har inflytande över, desto mer förstärks ens förmåga att förändra samhällets funktion. Med andra ord uttryckt: ju synligare en aktör är, desto större blir aktörens förmåga att genom andra påverka omgivningen, d.v.s. aktörens dolda makt växer med ökad synlighet. Påverkan är dock inte inskränkt till fria demokratiska miljöer. Samhällen i alla världshistoriens kulturer har tenderat att anamma funktionsprinciper som baserar sig på ett grovt ”medeltal” av befolkningens värderingar och önskningar, därför att det är den lättaste vägen till stabilitet. Visst, en enväldig monark eller diktator kan gå in för bestämmelser som går stick i stäv med befolkningens önskningar, men därigenom ökar härskaren risken för att folket ska börja leta efter en mer medgörlig monark. Härskarens tron kan på håll framstå som en stol som ger gudomlig makt åt den som besitter den och sitter på den, men sanningen är den att tronen är ett jenga-torn där de små och avlånga rätblocken är åsikter, uppfattningar och värderingar som de aktörer som står under härskaren i hierarkin håller sig med. Rubbas för många av dessa rätblock av en härskare som är ostadig på handen rasar tornet samman. I Jessica Stolzmanns artikel “Varför är Israel rädd för en 17-årig flicka? Ahed Tamimi beskrivs som palestiniernas Jeanne d´Arc” som publicerades på svenska.yle.fi den 31.1.2018 ser vi hur ökad synlighet kan göra en individ mäktig. Reportaget handlar om den palestinska flickan Ahed Tamimi som i vissa kretsar har blivit en symbol för motstånd mot den israeliska militärockupationen av Palestina. Sjuttonåringen skulle vid den aktuella tidpunkten inom kort ställas inför militärdomstol

16

för att ha slagit och sparkat två israeliska soldater. Några dagar efter incidenten har flickan arresterats. Den israeliska militärens ingripande, avsett att tysta flickan, har istället gett övergreppet ökad synlighet. Stolzmann skriver: ”Amnesty International för en kampanj för att få Ahed Tamimi frigiven. Hon har fått stöd från hela världen som än en gång riktar skarp kritik mot den israeliska militären.” Denna internationella uppmärksamhet hade varit omöjlig om inte flickans kamp filmats och publicerats på nätet och om inte israelisk militär arresterat flickan. På så vis har Israel gett den unga kvinnan ett sätt att nå fler människor och påverka fler människors åsikter, och på så vis har hon gjorts mäktig. Detta gäller på ett allmänt plan: ju mer publicitet man får desto mer inflytande har man, eftersom varje stund man syns på en skärm och varje rad som skrivs i en tidning är en chans att sprida de budskap och uppfattningar man vill sprida och därigenom få till stånd de förändringar man strävar efter att få till stånd. Det brukar påstås att all publicitet är god publicitet. Man ska knappast hävda att det är riktigt så enkelt, men åtminstone är negativ publicitet, då en aktör vill utöka sitt inflytande, bättre än ingen publicitet alls. Tänk dig att du säljer apelsiner i en liten by på landsbygden. Du vill säkert att byborna sprider ryktet om hur goda dina apelsiner är, detta torde öka försäljningen, men om du måste välja mellan att byborna skulle sprida negativa rykten om din produkt, eller att ingen talar om den alls så vore ett dåligt rykte att föredra. Chansen är större att någon ger sig ut för att köpa dina apelsiner även om alla vet hur illa de smakar, än om ingen i byn ens känner till att du säljer apelsiner. En liknande "filosofi" har lett ”politiker” som Donald Trump till makten. Visst, man kan försöka odla fram en god mediebild av sig själv och därigenom locka så många väljare som möjligt, men man kan också fästa vikt vid att bara vara så synlig som möjligt. Väljer man denna strategi är det oväsentligt varför man syns i medierna. Kontroversiella uttalanden, sexuella övergrepp och omoget beteende - allt ger publicitet även om det (förhoppningsvis) inte får någon att älska dig. På så vis kan den dolda och mjuka makten i att vara synlig förvandlas till den hårda och högst påtagliga makten i att inneha världens kanske viktigaste ledarposition. Så varför röstar folket på och understöder en person som Trump? Jo – för att chansen är större att någon ger sig ut för att köpa ens apelsiner även om alla vet hur illa de smakar, än om ingen i byn ens känner till att man säljer apelsiner. Även inom internationella relationer gäller det att synlighet är vägen till inflytande (den dolda makten i att kunna påverka någon annan). Då det gäller kontakter stater emellan är synlighet detsamma som diplomatisk synlighet, vilket i praktiken är att få andra stater att upptäcka att de vinner på att upprätthålla goda kontakter (den som här försöker skapa publicitet genom att öppet sälja äckliga apelsiner blir snabbt utfryst ur det internationella samfundet). Finland har vintern 2018 upptagits i den krets av länder som deltar i pandadiplomatin. I Peter Bucherts artikel "Mjuk päls döljer pandapolitikens vassa klor" i HBL från den 18.1.2018 behandlas Finlands mottagande av den på flera plan märkliga gåvan (två pandor), och vilka de dolda konsekvenserna av ”affären” är. Utlånandet av de två pandorna, som Finland vidare varit tvunget att betala för, ska vittna om det goda förhållandet mellan Finland och Kina (det enda landet i världen med en naturligt förekommande population av jättepandor). Från Kinas sida ses pandorna i princip som ambassadörer som ska vårda relationerna till viktiga handelspartner. Buchert skriver: ”Frågan är om det inte finns en risk för att Kina utövar maktpolitik, och lindar in regimens sylvassa tag mot minoriteter och oliktänkare i ett mjukt paket med lurvig päls och oemotståndliga ögon.” Då man betraktar helheten kan man lugnt säga att syftet med utlånandet av pandorna högst antagligen är att öka Kinas diplomatiska synlighet i Finland. Kina kan räkna med att Finland då låter

17

bli att kritisera Kinas politiska linje och de talrika övertrampen vad gäller mänskliga rättigheter och diskriminering i och med att Finland knappast vill riskera de goda relationerna. Detta agerande från den finska sidan är en direkt följd av den ökade diplomatiska synlighet som ett pandalån innebär inom landets gränser. Man kan styrka detta med exempel på länder som tidigare mottagit pandalån, så som Tyskland. Ett flertal av de länder som mottagit pandor har därefter visat tydliga tecken på att mildra tonen då Kina råkar skällas ut inom världssamfundet. Huvudpoängen med pandadiplomatin är alltså antagligen att få mottagarlandet att blunda för förseelser som fria och demokratiska länder i allra högsta grad borde uppmärksamma. Men här bör man även lägga vikt vid att det är just synligheten och publiciteten kring ett pandalån som skapar Kinas inflytande över mottagarländerna, alltså återigen – synlighet är vägen till inflytande. I ett medeltida feodalsamhälle hade kungen den högsta makten. Man kan få förlåtelse för att tro att orsaken till detta var någon grundlag skriven i den första kungens blod eller varför inte att kungen har makten bara för att Gud lagt den bördan på hans axlar. Sanningen är dock så enkel att kungen hade makten eftersom han var den synligaste individen i samhället och därmed hade inflytande över andras uppfattningar, så mycket inflytande att alla undersåtar för sin egen säkerhets skull måste följa kungens ord. Så mycket inflytande att det kunde omsättas i hård, konkret och lagstadgad makt. Detsamma gäller än idag, även om det blivit svårare att avgöra vem som har mest makt. Någon sitter på riksdagshusets trappa istället för att gå till skolan, någon gör inlägg på Twitter i en takt som får omgivningen att svettas och någon skriker världens kraftigaste skrik djupt i en skog där ingen hör, men ingen bybo kommer köpa ens apelsiner om det inte är allmänt känt på byn att man säljer apelsiner. Bara om man syns kan man ha inflytande, dold makt, över andra.

ABITURIENTERNA PÅ PENKKIS-DAGEN 14.2.2019

18

19

LÄRARKÅREN Lärare Astrid Smeds, textillärare, bildkonst Axel Holmberg, FM, biologi och geografi Ben Loukomies, FM, finska Björn Wernér, FM, modersmål Carola Ekholm, gymnastik och hälsokunskap Heidi Sjögren, PeM, religion, psykologi och filosofi Joanna Young, FM, engelska, tyska och musik Johan Nilsson, vicerektor, FM, studiehandledning Johanna Sandin, FM, finska, studiehandledning och livsåskådningskunskap Karin Ahlkvist, FM, historia och samhällslära Kaj Dannbom, FD, lång lärokurs i matematik och fysik Lena Sommer (tj.ledig fr.o.m. 3.10.2018), PM, historia och samhällslära May Lundqvist, FM, kort lärokurs i matematik och kemi Raija Nylund ,FM, franska Siv Welander, speciallärare, specialundervisning Tanja Koivisto, FM, rektor Övrig personal Alexandra Lindholm, skolpsykolog Britt-Marie Gustafsson,köksbiträde Eija Salo, kurator Heidi Nordström, skolsekreterare Jari Holopainen, lokalvårdare Kenneth Ekholm, gårdskarl t.o.m. 31.1.2019 Robin Holm, vaktmästare fr.o.m. 1.2.2019 Joakim Lindström, vaktmästare Susann Blomqvist skolhälsovårdare

20

ELEVFÖRTECKNING 2018 – 2019

Ajosmäki Melissa

Berndtsson Lina

Berndtsson Matilda

Blomqvist Hannah

Bussman Elin

Bäckman Robert

Enberg Kevin Fathollah Poor Alireza

Fredriksson Nicolina

Friberg Max

Grahn Carolina

Gröning Erika

Gustafsson Hannes

Hauskamaa Henna

Helisten Theresa

Hellström Lukas

Herrlin Sofia

Häggroth Fredrik

Iglesias Sebastián

Jansson Alexandra

Kinnunen Jesper

Knichter Edwin

Kojo Ines (utbyte)

Kraufvelin Nicodemus

Lehtonen Alex

Lindblom Sebastian

Lopez Marco

Michaeli Daniel

Määttä Fanny

Nordlund Emma

Nordlund Oliver

Nordström Ellen

Nordström Vilma

Nyberg Susanna

Nylund Niclas

Rantanen Rasmus

Rejström Anton

Repo Ida

Rosenström Emilia

Rosvall Nicolina

Rosvall Maria

Räsänen Elin

Sandblom Mathilda

Sandin Pinja

Strandell Emil

Sundström Emilia

Tolppanen Casper

Udd Alexandra

Wernér Ellen

Winberg Li

Wulff Adrian

Grupphandledare:

Nybörjare: Björn Wernér Andraåringar: May Lundqvist Tredjeåringar: Joanna Young

21

HANGÖ GYMNASIUM 1.8.2016

Det sammanlagda utbudet av lärokurser enligt skolans läroplan

Ämnen

Obligatoriska

Fördjupade *)

Tillämpade

Modersmål och litteratur Språk FI språk som påbörjas på EN grundskolans lågstadium (A-språket) språk som påbörjas på grundskolans högstadium (B-språket) TY B2/FR B2 övriga språk TY B3 Matematik Gemensam kurshelhet kort lärokurs lång lärokurs Miljö- och naturvetenskaper Biologi Geografi Fysik Kemi Religion eller livsåskådningskunskap Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Konst- och färdighetsämnen Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Ämnesintegrerade kurser

6 6 6 1 5 9 2 1 1 1 2 2 2 1 3 3 1 - 2 1 - 2 2 1 2

5 4 3 8 8 3 4 7 5 7 4 5 4 4 7 6 2 2 2 3 2

7 5 6 1 1 3 3 3 2 3 3 2 1 1 5 4 3 4 1 1 1 3

Obligatoriska kurser Fördjupade kurser minimum Tillämpade kurser

47-51 10

Sammanlagt minst

75

*) Till denna grupp räknas även de ämnesvisa specialarbetena

22

LÄROBÖCKER

Religion Björlin Ola Människan och tron Hanki m.fl. Kyrkan i tidens ström

Psykologi Norkko Camilla Sinne 1 – 2 Päivänsalo m.fl. Insikt 3 - 5 Filosofi Klockars m.fl. Öppna frågor 1 - 2 Modersmålet Holmgren Ann-Louise & Åkerholm Katarina Tusen och en text Bredenberg Petra m.fl. Studentprov MO

Historia Gullberg, Lindholm Labyrint 1-2 Meinander Henrik Finlands historia; linjer, strukturer,

vändpunkter Lindholm Sture Österland – Finland före 1809 Samhällslära Enström Christoffer m.fl. Samhället Lindholm Christer Ekonomikunskap för gymnasiet Linnainmaa Leena Lagkunskap för gymnasiet Ojanen m.fl. Integration: Finland, Europa och världen i

förändring Kohi Antti m.fl. ABI samhällslära Geografi Brander Nina m.fl. Zenit 1 Brander Nina m.fl. Zenit 2 Brander Nina m.fl. Zenit 3 Biologi Idänpirtti Kirsi m.fl. Korall 1 – 3 Happonen m.fl. Bios 4 – 5 Kemi Koskinen m.fl. Kemi överallt Koskinen m.fl. Människans kemi och kemin i livsmiljön Kaila m.fl Kemi 3-4, 6 Aroluoma m.fl. Kemisten 5, 6 Maols tabeller Fysik Lehto, Luoma, m.fl. Fysik 8

23

Lehto m.fl. FY 1 - 6 Matematik, lång kurs Kontkanen m.fl. Ellips 10, 12 - 14 Kontkanen m.fl. Ma 1 gemensam Heiskanen m.fl. Ma 2 – 8, 10, 11 lång Matematik, kort kurs Ekonen m.fl. Tal och talföljder Ekonen m.fl. Uttryck och ekvationer Hassinen m.fl. Geometri Hassinen m.fl. Matematiska modeller Hassinen m.fl. Sigma – Statistik och sannolikhet Hassinen m.fl. Sigma – Matematiska modeller II Ekonen m.fl. Sigma – Matematisk analys Aalto m.fl. Repetition Maols tabeller

Finska Klemets m.fl. Ovi auki 1 – 6 tekstikirja, kielioppikirja Klemets m.fl. Lukion peruskielioppi: Harjoituskirja Klemets m.fl. Ota kantaa ja keskustele Engelska Elovaara m.fl Profiles 1 – 6, Insights 6 Ikonen, Mäkelä m.fl. Profiles 7 Kallela m.fl Reaction Tyska Christan Busse m.fl. Panorama Deutsch, kurs 4 – 6 Bär m.fl. Magazin.de 1 - 5 Hälsokunskap Fogelholm m.fl. Hälsa 1 – 3 Lipponen m.fl. Puls 1 Franska Bärlund m.fl Voilà! 1, kurs 1-2 Bärlund m.fl Voilà! 2, kurs 3 Bärlund m.fl Voilà! 3, kurs 4 Hankala-Perttula m.fl Voilà! 4, kurs 5 Hankala-Perttula m.fl Voilà! 5, kurs 6 Biblioteket Bokbeståndet uppgick den 1.6.2019 till 3976 band. Ökningen 2016 - 2019 har varit 168 band.

24

FONDER Kapitalet för de fonder, som Hangö gymnasium förvaltar, uppgick den 31.12.2018: Elna och Jeja Roos´fond 1 377,66 Rektor Birger Boströms fond 1 242,48 Georg och Toini Wigströms elevstipendiefond 14 114,57 Hangö Rotaryklubbs jubileumsfond 1 221,66 Stipendiefond till minnet av Elna och Jeja Roos 4 571,01 Anita Lindholms stipendiefond 19 634,62 42 162,00

STIPENDIERNA 2018 -2019 Stipendiedonatorer: Aktia-stiftelsen i Hangö, Andelsbanken Raseborg, Du Pond Ind. Bioscences/Genencor, Oy Forcit Ab, Hangon Kuvataiteilijat-Hangö Bildkonstnärer r.y, Hanko-Hangö Zonta Club, Hanko-Hangö Rotary Club, Hangö Lions Club, Hangö Stevedoring, Handelslaget Varuboden Osla, Helkama Emotor, Kemia-lehti med sponsorer, Natur och Miljö, Nordea, Orion/Fermion Oy, Pohjola Norden, Tia´s Bok, Västra Nyland, Hufvudstadsbladet, Svenska studiefonden, Svenska Skolhemsföreningen, Uusiouutiset med sponsorer, 50-års jubilarer, Köpmannaföreningen, Hangö stads småbarnspedagogik, Hangö stadsbibliotek, Hangö gillet, Finska Kemistsamfundet r.f. Understöd: Aktia-stiftelsen i Hangö, Svenska Kulturfonden, Svenska litteratursällskapet, Universitets- och högskolerådet, Ekenäs sparbank, Svenska Skolhemsföreningen, Erasmus+ Stipendiater: Adrian, Wulff, Alexandra Jansson, Alireza Fathollah Poor, Casper Tolppanen, Daniel Michaeli, Elin Räsänen, Ellen Wernér, Emilia Rosenström, Emilia Sundström, Emma Nordlund, Erika Gröning, Jesper Kinnunen, Kevin Enberg, Li Winberg, Lina Berndtsson, Lukas Hellström, Marco Lopez, Maria Rosvall, Matilda Sandblom, Melissa Ajosmäki, Nicodemus Kraufvelin, Nicolina Rosvall, Pinja Sandin, Rasmus Rantanen, Robert Bäckman, Sebastian Lindblom, Vilma Nordström Svenska studiefondens stipendium: Alireza Fathollah Poor, Lina Berndtsson, Sofia Herrlin, Erika Gröning, Ellen Nordström, Mathilda Berndtsson, Marco Lopez, Daniel Michaeli, Nicolina Rosvall, Emilia Rosenström Från skolans sida vill vi rikta ett varmt tack till alla donatorer!

25

MEDDELANDEN

Anmälan av nya studeranden: Skolan är med i den riksomfattande gemensamma elevantagningen. Resultaten av elevintagningen är klara tidigast 13.6.2019. De antagna studerandena får meddelande till sin e-post efter ovannämnda datum. Anmälan om mottagande av studieplats bör bekräftas per e-post till kansliet före 27.6.2019. Anmälan kan även göras före höstterminens början till kansliet. Privatelever bör anmäla sig inom september eller januari. Studenter, som önskar komplettera sin studentexamen, skall inlämna en skriftlig anmälan senast 29 maj 2019 eller 23 november 2019. Examensavgifterna inbetalas enligt anmälningen. Extra omtagningsförhör anordnas tisdag 13.8.2019 kl. 12.00 – 16.00 Studerande som önskar delta i det här förhöret bör anmäla sig till rektorn via Wilma senast 5.8.2019. Högst två kurser kan avläggas. Nästa läsår 2019-2020 inleds med inskription tisdagen den 13 augusti 2019 kl. 9.15. Studerande, som önskar avbryta sin skolgång, bör skriftligt anmäla det. Arbets- och lovdagar 2019 - 2020 Höstterminen 13.8 – 20.12.2019 Vårterminen 7.1 – 30.5.2020 Höstlov 18 - 21.10.2019 Vinterlov 17 - 23.2.2020 Skolans arbetstid är mellan kl. 8.15 - 16.00 Skollunch serveras kl. 11.05 – 11.40. Måltiden är avgiftsfri för gymnasisterna. Ingen terminsavgift har uppburits

UTDIMITTERADE STUDENTER

1.6.2019

Ajosmäki Melissa Hauskamaa Henna Räsänen Elin Bussman Elin Kraufvelin Nicodemus Sandblom Mathilda Bäckman Robert Lindholm Sebastian Tolppanen Casper Enberg Kevin Repo Ida Udd Alexandra Fathollah Poor Alireza Rosvall Maria Wernér Ellen

26

STUDENTSKRIVNINGARNA 2019 – 2020

Provdagarna hösten 2019 mån 16.9 främmande språk, kort lärokurs (engelska, franska, spanska, tyska, ryska, italienska, portugisiska, latin, samiska) ons 18.9 modersmålet (finska och svenska), provet i läskompetens fre 20.9 främmande språk, lång lärokurs (engelska, franska, spanska, tyska, ryska)

mån 23.9 modersmålsprovet i samiska tis 24.9 matematik, lång och kort lärokurs tors 26.9 psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi fre 27.9 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs tis 1.10 modersmålet (finska och svenska), provet i skrivkompetens

tor 3.10 religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap

Provdagarna våren 2020

tis 10.3 modersmålet (finska och svenska), läskompetens tors 12.3 modersmålet (finska och svenska), provet i skrivkompetens fre 13.3 främmande språk, kort lärokurs (engelska, franska, spanska, tyska, ryska, italienska, portugisiska, latin, samiska)

mån 16.3 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs ons 18.3 matematik, lång och kort lärokurs fre 20.3 främmande språk, lång lärokurs (engelska, franska, spanska, tyska, ryska) mån 23.3 modersmålet (samiska)

tis 24.3 religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap tor 26.3 psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi

27

Ur läroverkets historia

1. Kommunal fyrklassig samskola 1891-1896. 2. Kommunal femklassig samskola jämte en förberedande klass 1896-1899. 3. Kommunal åttaklassig samskola jämte en förberedande klass 1899-1919. 4. Femklassigt statsläroverk benämnt Mellanskolan i Hangö och tre- klassigt kommunalt gymnasium jämte förberedande klass 1919-1925. 5. Fullständigt åttaklassigt statsläroverk, Hangö samlyceum, 1925-1940. Kommunal förberedande klass. 6. Läroverket som Hangö samlyceum indraget 1940. 7. Statsläroverket Västra Nylands samlyceum, som uppstod genom att staten 1940 övertog Ekenäs kommunala samskola, flyttat till Hangö och verksamt där 1942- 1945 under detta namn. 8. Från 1945 till 1976 kallades läroverket Hangö samlyceum. 9. År 1976 inleder Hangö gymnasium sin verksamhet som kommunägt gymnasium.

Föreståndarinnor- och rektorer

Castrén, Hanna .............................. 1891-1896 Renqvist, Henrik Wilhelm............. 1894-1896 Roos, Jeja....................................... 1896-1903 Roos, Elna ..................................... 1896-1903 Nordström, Johan Erik .................. 1903-1905 Pahlman, Siiri ................................ 1903-1905 Roos, Jeja ...................................... 1905-1934 Roos, Elna ..................................... 1905-1919 Mickwitz, Gunnar ......................... 1/6-1/8 1934 Severin, Agnes .............................. 1934-1940 Himberg, Karl ............................... 31/7-1/9 1940 Karling, Tor ................................... 1940-1951 Boström, Birger ............................. 1951-1966 Österlund, Walja ........................... 1966-1969 Knuts, Johan-Gustav ..................... 1969-2000 Rosvall, Eija .................................. 2000- 2017 Koivisto, Tanja …………………………… 2017 -