KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE 2Skåne och klimatarbetet...I rapportdel fem beskrivs arbetet och de...

2Skåne och klimatarbetet

KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE

Del 1: Strategiskt program för Skånes klimatarbete I detta program presenteras de ställningstaganden och förslag på åtgärder som Klimatbered-ningen rekommenderar Region Skåne att genomföra och övriga verksamheter att ansluta sig till. Här fi nns en strategisk inriktning och prioriterade förslag för klimatarbetet. Programperioden är 2009-2020.

Del 3: Idébank för klimatåtgärderIdébanken samlar alla de goda förslag som kommit fram i klimatberedningens arbete med dialoggrupper och invånare. Idébanken ger bakgrund och uppslag till åtgärder som kan genom-föras i både privata och offentliga organisationer och företag i Skåne.

Del 5: Arbetsmetodik och underlagsrapporterDenna rapportdel innehåller en beskrivning av Region Skånes klimatberednings arbetsmetodik och som bilagor fi nns även delrapporter från dialoggruppernas arbeten. Rapportens syfte är att fördjupa frågeställningarna samt att göra dokumentationen av Klimatberedningens arbete komplett.

Region Skånes klimatberedning har arbetat 2007-2009 och bestått av ordförande Lotta Hedström (MP), vice ordförande Gunnar Jönsson (S), Lars Thunberg (KD), Leif Sandberg (C), Thomas Håkansson (M), Marie Wahlgren (FP), Nita Lorimer (V) och Björn Söder (SD) från Region Skåne. Inger Nilsson (S) från Kommunförbundet Skåne har varit adjungerad. Även Harald Arnell från Länsstyrelsen har deltagit i arbetet.

Klimatberedningens sekretariat har bestått av Stig Persson, Tove Zellman och Lars Palander från Region Skåne samt Bo Persson och Anders Nylander från Kommunförbundet Skåne/Energikontoret Skåne. Maria Larsson och Åsa Lindskog från Tyréns AB och ett antal dialoggrupper bestående av totalt 76 personer har medverkat i arbetet och haft stor betydelse för klimatrapportens innehåll. I rapportdel fem beskrivs arbetet och de medverkande utförligare.

Klimatrapporten – fem delar om Skåne och klimatetRegion Skånes klimatberedning har studerat hur vi i Skåne kan minska vår klimatpåverkan och anpassa oss till kommande klimatförändringar. Klimatrapporten är indelad i fem delar med olika innehåll och funktion, de bildar en helhet men kan läsas var för sig. Här följer en kort introduktion och läsanvisning. Hela rapportserien fi nns på www.skane.se/klimat.

KontaktHemsida: www.skane.se/klimat, telefon: 044-309 30 00Postadress: Region Skåne, J A Hedlunds väg, 291 89 Kristianstad .Utgiven av Region SkåneTryckeri: XXXXXXXXXX Tryckår: 2009 Form/foto omslag: Christian Andersson, Region SkåneISBN XX-XXX-XXXX-X

Del 2: Skåne och klimatarbetetI denna rapportdel beskrivs hur vi i Skåne påverkar klimatet och hur klimatförändringarna kan påverka oss. Den innehåller en omfattande fakta- och bakgrundsbeskrivning och visar vilka möjligheter vi har att minska vår klimatpåverkan och anpassa det skånska samhället till ett för-ändrat klimat. Varje kommun, företag eller organisation kan utifrån denna rapportdel formulera sin egen taktik för sitt klimatarbete.

Del 4: Vilka åtgärder vidtas i Skåne i dag?Region Skånes klimatberedning har inventerat 1 200 projekt och totalt 4 000 åtgärder för att försöka kartlägga vad som görs i Skåne för att minska klimatpåverkan respektive öka klimat-anpassningen. Rapporten innehåller även utsläppsfakta och kan förhoppningsvis tjäna som inspiration och kunskapskälla för pågående och nya projekt runt om i Skåne. Första upplagan publicerades i mars 2009.

oktober 2009 Skåne och klimatarbetet – Klimatrapport för Skåne del två 3 (116)

Region Skåne,

Innehållsförteckning Läsanvisning ..................................................................................................................... 2

Rapportinnehåll Sammanfattning ................................................................................................................ 5

1 Introduktion till klimatfrågan .............................................................................................. 7

2 Klimatförändringar .......................................................................................................... 16 2.1 Observerade klimatförändringar .............................................................................. 16 2.2 Kommande klimatförändringar ................................................................................. 17 2.3 Framtidsbrev ............................................................................................................ 25 2.4 Perspektiv på tid ...................................................................................................... 27

3 Skånes klimatarbete ....................................................................................................... 28

4 Människor och hälsa ...................................................................................................... 32 4.1 Extremtemperaturer ................................................................................................. 32 4.2 Dricksvatten ............................................................................................................. 33 4.3 Ändrad luftkvalitet .................................................................................................... 34 4.4 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred ....................................... 35 4.5 Spridning av sjukdomar ........................................................................................... 35 4.6 Badvatten ................................................................................................................. 36 4.7 Livsmedelssmitta ..................................................................................................... 36 4.8 Ångest och oro ......................................................................................................... 36 4.9 Lustgas .................................................................................................................... 36 4.10 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 37

5 Användning av mark och vatten ..................................................................................... 38 5.1 Fysisk planering ....................................................................................................... 38 5.2 Jord- och skogsbrukets markanvändning ................................................................ 42 5.3 Vatten- och vindkraft ................................................................................................ 45 5.4 Natur- och kulturmiljön ............................................................................................. 46 5.5 Föroreningsspridning ............................................................................................... 49 5.6 Turism och friluftsliv ................................................................................................. 49 5.7 Kulturmiljön .............................................................................................................. 49 5.8 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 50

6 Livsstil och konsumtion................................................................................................... 52 6.1 Ekologiskt fotavtryck och biokapacitet ..................................................................... 52 6.2 Energianvändning .................................................................................................... 55 6.3 Persontransporter .................................................................................................... 57 6.4 Kläder och prylar ...................................................................................................... 60 6.5 Mätt och belåten ...................................................................................................... 61 6.6 Upphandling som verktyg ........................................................................................ 63 6.7 Beteendeförändring ................................................................................................. 63 6.8 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 64

7 Transporter och annan kommunikation .......................................................................... 66 7.1 Kollektivtrafik ............................................................................................................ 68 7.2 Gång- och cykelvägar .............................................................................................. 69 7.3 Vägar ....................................................................................................................... 69 7.4 Järnvägar ................................................................................................................. 69 7.5 Flyget ....................................................................................................................... 69 7.6 Sjöfart och hamnar ................................................................................................... 70 7.7 Telenät, tv, radio och it ............................................................................................. 70 7.8 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 71


Region Skåne,

8 Nät och system för nyttigheter ........................................................................................ 72 8.1 Dricksvatten ............................................................................................................. 73 8.2 Dagvatten ................................................................................................................. 75 8.3 Avloppsvatten .......................................................................................................... 75 8.4 Avfall ........................................................................................................................ 76 8.5 Fjärrvärme ................................................................................................................ 78 8.6 Fjärrkyla ................................................................................................................... 78 8.7 Elförsörjning ............................................................................................................. 79 8.8 Infrastruktur för gas .................................................................................................. 81 8.9 Fasta bränslen ......................................................................................................... 84 8.10 Flytande bränslen .................................................................................................... 84 8.11 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 84

9 Byggnader och byggande .............................................................................................. 86 9.1 Arkitektur .................................................................................................................. 87 9.2 Byggnadsmaterial .................................................................................................... 87 9.3 Uppvärmning ............................................................................................................ 88 9.4 Kylsystem ................................................................................................................. 89 9.5 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 89

10 Produktion och utveckling av produkter .......................................................................... 91 10.1 Produktions- och stödprocesser .............................................................................. 92 10.2 Produktutveckling ..................................................................................................... 93 10.3 Företagets transporter ............................................................................................. 93 10.4 Vad vi behöver göra ................................................................................................. 94

11 Ett samlat grepp ............................................................................................................. 96 11.1 Hur ansvaret fördelas ............................................................................................... 96 11.2 Samverkan ............................................................................................................... 98 11.3 Forskning och utveckling ......................................................................................... 99 11.4 Strategisk planering ................................................................................................. 99 11.5 Riskhantering ......................................................................................................... 100 11.6 Stödsystem för klimatsatsningar ............................................................................ 101 11.7 Vad vi behöver göra ............................................................................................... 102

12 Diskussion .................................................................................................................... 104 12.1 Regionala utsläpp av växthusgaser ur konsumtionsperspektivet .......................... 104 12.2 Minskningspotential för utsläpp .............................................................................. 105 12.3 Sammanfattande diskussion .................................................................................. 111

13 Bilagor .......................................................................................................................... 113 13.1 Deltagare i dialoggrupperna ................................................................................... 113 13.2 Region Skånes klimatberednings samverkan med kommunerna .......................... 114 13.3 Sammanfattning av de andra rapportdelarna ........................................................ 115


Region Skåne,

Sammanfattning När klimatet förändras, påverkas också människans möjligheter att bruka naturens resurser. Även om många arter kommer att dö ut, är de pågående klimatförändringarna inget hot mot livet på jorden. Men de är ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad och världsordning. Det är mycket troligt att ökningen av växthusgaser från mänsklig aktivitet är orsak till att den globala medeltemperaturen stigit sedan mitten av 1900-talet och mycket osannolikt att den observerade klimatförändringen bara beror på naturliga variationer. Det slår FN:s klimatpanel fast. Vatten kommer att ha huvudrollen i de klimatförändringar vi kan förvänta oss. Det blir vanligare med extrema nederbördsmängder, mer nederbörd på vissa ställen och mer torka på andra. Havsnivån kommer att stiga, troligen betydligt mer och snabbare än forskarna först trodde. Mest ökar temperaturen på nordliga breddgrader. Om 100 år kan årsmedeltemperaturen i Skåne vara 4–5 grader högre än idag. Somrarna blir torrare och vintrarna blötare. Människorna konsumerar mer än jorden orkar producera och släpper ut mer än vad naturen kan ta hand om. Hur var och en av oss påverkar klimatet avgörs främst av hur vi väljer att transportera oss, vad vi äter och hur mycket och vilken sorts energi vi använder i bostaden. För att belasta klimatet mindre, bör vi konsumera mindre. Varje produkt eller tjänst behöver utformas så att den ger upphov till lägre utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också bli bättre på att bete oss klimatsmart, som att släcka lampor, cykla istället för att ta bilen och välja produkter av god kvalitet. Hela logistikkedjan i fråga om såväl person- som godstransporter behöver ses över med målet att skapa energisnåla transporter. Tillgänglighet, det vill säga själva syftet med resan, bör utgöra utgångspunkt i planeringen. Kollektivtrafiken kan konkurrera främst genom hög framkomlighet och korta restider. Att förtäta och bygga där tillgången på kollektivtrafik är god kan minska transporterna, liksom att förlägga olika verksamheter på ett genomtänkt sätt till lämpliga platser. Förutsättningarna för ökad gång- och cykeltrafik är goda i Skåne, vilket gynnar både miljön och folkhälsan. Järnvägsnätet bör byggas ut. Smartare energianvändning är en viktig uppgift i klimatarbetet. Företagen kan spara mycket pengar på att energieffektivisera. Ofta är potentialen större än man tror, inte minst i stödprocesser som belysning, uppvärmning och ventilation. Byggnadernas klimatpåverkan handlar nästan helt och hållet om energi. Arkitektur, konstruktion och uppvärmningssystem spelar stor roll för en byggnads energiförbrukning. Det går att bygga energisnålt, men drivkrafterna har hittills varit för svaga. I befintlig bebyggelse finns mycket att göra för att minska energiförbrukningen och ställa om till förnybar energi. Jord- och skogsbruket har stor potential i att producera mer biobränslen. Samtidigt får det inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Väderberoende energikällor kan i framtiden producera mer el, men risken för störningar blir också större. Med en ytterligare förbättrad avfallshantering kan vi bli ännu bättre på att utnyttja samhällets restprodukter som en resurs, till exempel genom att producera biogas. En allt större del av den bördigaste jordbruksmarken i Skåne bebyggs. Det har vi inte råd med i ett längre perspektiv. Inte heller att blunda för störningar i ekosystemen på grund av människans markanvändning och klimatförändringarna. Mer av regional samverkan behövs så att marken i Skåne används på bästa möjliga sätt . Vattenfrågorna måste tidigt in i kommunernas fysiska planering och många system för dagvatten och avlopp ses över.


Region Skåne,

Hälsorelaterade effekter av ett förändrat klimat kommer att bli lindrigare i Sverige än i många andra delar av världen. Nya sjukdomar kan spridas och redan befintliga sjukdomar kan bli vanligare. Nya väderleksförhållanden riskerar att ge sämre dricksvatten, översvämningar och förorenat dagvatten. En del risker kan begränsas med framsynt samhällsplanering. Beredskapen för värmeböljor och översvämningar behöver bli bättre liksom säkerheten för god dricksvattenkvalitet vid extrema situationer. En översyn bör göras av hur sårbart transportsystemet i Skåne är för olika klimatrelaterade händelser. Klimatförändringarna innebär att vi är mitt uppe i en förändringsprocess, där vi måste göra två saker parallellt: minska påverkan på klimatet och anpassa samhället till ett förändrat klimat. För att nå dit vi vill, bör vi arbeta med både teknik och beteende. Det ligger en enorm utvecklingspotential i de samhällsförändringar som behöver komma till stånd på grund av att klimatet förändras. Genom att utveckla klimatsmarta produkter och tjänster kan skånska företag öka sin ekonomiska tillväxt. När vi försöker hantera klimatförändringarna måste vi söka lösningar inom olika sektorer och branscher, men också lyfta blicken och studera hur olika delar av problemen, möjligheterna och lösningarna hänger ihop med varandra. Samverkan är ett nyckelord, liksom insikt och kunskap. För att få ordentlig fart i Skånes klimatarbete bör ledningarna för länsstyrelsen och Region Skåne bli bärare av vision och mål och sprida visionerna och målen i sina egna verksamheter och till andra aktörer. Konsekvens- och riskanalyser av vad ett förändrat klimat kan innebära behöver tas fram för att vi ska kunna göra strategiska val som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.


Region Skåne,

1 Introduktion till klimatfrågan Är den globala uppvärmningen verkligen ett hot? Hur kan den komma att påverka Skåne? Behöver vi göra något och varför? Ett ändrat perspektiv på tid och klimat – krävs det för att kunna hantera samhällsbygget nu och i framtiden? Här ges en grundläggande, kort introduktion och en beskrivning av klimatfrågan med några svar och några perspektiv på problematiken.

Klimathotet är inte det första hotet som Skåne levt med. En rad andra hot har i modern tid föregått klimathotet såsom hoten om ett tredje världskrig, atombomben, skogsdöden, ozonhålet, DDT mm. Vi har klarat av att hantera några av dessa och flera andra fortsätter vi att arbeta med. Just nu har vi en världsomspännande finanskris och en livsmedelskris parallellt med klimatkrisen. Klimatfrågan berör hela klotet och är i förlängningen en fråga om människans och livets förutsättningar på planeten Tellus. Vi försöker i denna rapport orientera oss och se Skånes och skåningarnas roller, möjligheter och skyldigheter. Det skånska perspektivet Det kinesiska tecknet för kris innehåller tecknen för både hot och möjlighet. Region Skånes klimatberedning ser på klimatkrisen just så – att den medför både möjligheter och hot för Skåne i den situation vi skåningar lever i här och nu. Situationen är allvarlig, men med förutseende och god planering ska den vara möjlig att hantera, om vi gemensamt koncentrerar våra ansträngningar på att lösa problemen. I betraktande av den globala klimatkrisen är Skåne väldigt litet. Det betyder för den skull inte att vi kan nonchalera det vi själva gör. Vi behöver i stället agera efter principerna ”att vara goda förebilder” och ”att städa framför egen dörr”. Region Skånes Klimatberednings dialoggruppsarbete med ungdomar, som utstrålar optimism och global hänsyn, ger styrka åt tron att det som krävs av oss vuxna är att vi utstrålar global hänsyn samt genomför ett optimistiskt och kraftfullt regionalt klimat- och miljöarbete. Den globala arenan Om vi som lever och verkar i Skåne enar oss om en någorlunda gemensam bild av vad klimatförändringarna innebär för oss, ger det oss kraft att handla. Som politiker och medborgare i Skåne måste vi alla tillsammans på olika sätt påverka på högre politisk nivå, så att tydliga och krävande åtgärder vidtas på den globala arenan i form av ”Kyotoöverenskommelser”, utsläppstak, koldioxidavgifter, regnskogsskydd och liknande. I december 2009 ska FN:s medlemsländer försöka enas om ett nytt klimatavtal vid FN:s klimatkonferens COP 15 i Köpenhamn. Behovet av klimatanpassning kommer att vara betydligt större i andra regioner än i Skåne. Många av dessa regioner ligger i fattiga delar av världen, till exempel Bangladesh och Darfur. Vi i Skåne bör visa solidaritet med dem. Det innebär bland annat att vi i den rika världen bör minska våra utsläpp av växthusgaser så kraftigt att utvecklingsländerna får utrymme att släppa ut mer för att kunna höja sin levnadsstandard. Någon form av rättvis fördelning av bördorna mellan rika och fattiga länder behöver också komma till stånd; olika modeller finns men det politiska modet att fatta sådana beslut har hittills saknats.


Region Skåne,

Det dagliga arbetet Men även vi, Skånes invånare, företag och organisationer, måste ges stöd i det dagliga arbetet med att tackla klimatproblematikens alla aspekter. Här ingår både frågan om hur man konkret minskar sin klimatbelastning och hur man anpassar sig till ett förändrat klimat och olika vädersituationer. De offentliga aktörerna, Region Skåne, Skånes alla kommuner och Länsstyrelsen i Skåne län måste vara beredda att tillsammans kraftfullt börja arbeta för detta. Hotet blir möjlighet Visst innebär klimatförändringarna ett hot, men vi i Skåne måste våga att tillsammans omvandla hotet till möjlighet. Detta är fullt möjligt. Ny teknik, nya livsstilar, nya konsumtionsmönster och ny väderanpassning öppnar för kreativitet, livskvalitetsvinster och affärsmöjligheter som både vi själva och regioner på många andra håll kan dra nytta av och som kan ge oss alla ett bra och hållbart liv.

Vad orsakar klimatförändringarna Klimatförändringar kan beskrivas som betydande förändringar av vädermönster. Väder är naturens sätt att balansera krafter i atmosfären. Exempel på väder är nederbörd, moln, vindar, luftfuktighet och temperatur och det varierar som vi alla vet från dag till dag och från ett år till ett annat. Klimat är väderstatistik och beskriver det genomsnittliga vädermönstret över en längre tid, exempelvis över 100 år. I ett lite längre tidsperspektiv har klimatet i Skåne varierat. Så pass nyligen som för 15 000 år sedan låg inlandsisen kilometertjock över landskapet, som då var hårt nedtryckt av isens tyngd. Historiskt är istid det vanligaste tillståndet för jorden. De klimatförändringar som vi idag vanligtvis talar om är kraftigare regn, kraftigare vindar, mildare vintrar, stigande havsnivåer och smältande glaciärer. Förändringarna har och har även tidigare haft olika orsaker:

Astronomiska orsaker till klimatförändringar: Solens varierande aktivitet Jordens varierande omloppsbana och lutning Meteoriter

Naturfenomen som påverkar klimatet: Vulkanutbrott Återkopplingsmekanismer, till exempel att mörkt hav tar åt sig mer värme än vit is

och att havsströmmar ändrar styrka och riktning Oförutsedda naturfenomen. Vi vet inte allt om naturen och våra

beräkningsmodeller är inte perfekta. Ett aktuellt exempel är upptäckten av att regnskogen för närvarande binder mer kol än vad vi tidigare har mätt upp.

Mänsklig påverkan på klimatet: Utsläpp av växthusgaser. Gaserna stannar kvar i atmosfären och har en

värmande effekt i cirka 100 år. Utsläpp av partiklar. Partiklarna stannar kvar i atmosfären i ungefär en vecka och

har mestadels en kylande effekt. Avskogning, jorderosion, jordbruk.

Växthuseffekt kallas det fenomen som innebär att långvågig strålning hindras från att lämna jordens atmosfär. Vissa gaser håller strålningsvärmen kvar och bidrar till att hålla temperaturen på en nivå som gör planeten beboelig. Jordens växthuseffekt beror på att dessa växthusgaser släpper igenom solljus, som värmer upp mark och vatten. Växthusgaserna suger upp en del av strålningen så att värmen i form av infraröd strålning inte kan stråla ut igen. Det gör att temperaturen i jordatmosfären blir högre än den skulle ha varit utan växthusgaser. Om jorden inte hade sin värmande kofta, skulle medeltemperaturen sjunka med cirka 30 grader till cirka –18 grader.


Region Skåne,

Vattenångan utgör den största delen av växthuseffekten och halten vattenånga ökar då halterna av andra växthusgaser, till exempel koldioxid, stiger. Denna hävstångseffekt beror på att vattenångan i luften är beroende av temperatur. Utifrån ett skånskt perspektiv och de fakta FN:s klimatpanel (IPCC1) tagit fram bör klimatarbetet inom Region Skåne inrikta sig på de klimatförändringar människan orsakat och insatserna göras mot dem. Det är ett arbete i tre steg. I tur och ordning måste vi

minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen såsom den första och viktigaste uppgiften

lära oss att hantera de biologiska processer som genererar växthusgaser anpassa oss till de klimatförändringar som ändå kommer att inträffa.

Människan och klimatet

Människan har många behov som är direkt beroende av naturen och klimatet. För att upprätthålla hälsan måste vi framför allt ha mat, vatten och frisk luft. Vi behöver också en mängd råvaror för att producera till exempel kläder och hus och utvinna värme. Trots att vi idag till största delen bor i städer får vi inte glömma vårt fundamentala beroende av naturen. När klimatet förändras, blir också förutsättningarna för människans möjligheter att bruka naturens resurser annorlunda. Även om många arter kommer att dö ut, är de pågående klimatförändringarna inget hot mot livet på jorden. Men de är ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad och världsordning. Vatten kommer att ha huvudrollen i de klimatförändringar som vi kan förvänta oss. Mer nederbörd kommer att falla på vissa ställen och extrema nederbördsmängder blir vanligare. Andra platser kommer drabbas av mer torka Vissa områden kommer att hamna under vatten när havsnivån stiger på grund av att havsvattnet utvidgas när det värms upp och för att det blir mer vatten i haven när glaciärer smälter. Värmeböljor kommer att bli ett problem för människors hälsa, och förhöjd medeltemperatur kommer att innebära stora förändringar för många ekosystem. Allt detta måste vi ta hänsyn till.

FN:s klimatpanel och klimatet FN:s klimatpanel IPCC har studerat hur klimatet har förändrats fram till nu och satt det i relation till exempelvis utsläppen av växthusgaser. Forskarna har också utifrån olika scenarier för utvecklingen på jorden beskrivit vilka klimatförändringar vi kan förvänta oss. Uppvärmningen av jorden och klimatsystemet är otvetydig, enligt IPCC2. Av åren 1995–2006 var elva bland de tolv varmaste sedan man började mäta global temperatur (1850). Det är mycket osannolikt att den observerade klimatförändringen bara beror på naturliga variationer. Enligt IPCC är det troligt att summan av de naturliga processerna under de senaste 50 åren i stället skulle ha lett till en avkylning av jorden. Även i ett mycket långt tidsperspektiv (600 000 år) ser man tydligt hur koldioxidkoncentration och temperatur samvarierar. Hur det varit de senaste 400 000 år framgår av nedanstående figur. Vad som för närvarande händer är att koldioxidhalten vida överstiger de koncentrationer som tidigare förekommit inom denna tidsram. Och den fortsätter att stiga. Vi experimenterar nu med jordens atmosfär.

1 Intergovernmental Panel on Climate Change 2 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007.


Region Skåne,

Koldioxidkoncentration i atmosfären och temperatur över Antarktis

de senaste 400000 åren från ”the Vostok Ice Core”

År 2100: c:a 700 ppm

Källa: www.ipcc.ch

År 2004:

377 ppm

År 2006:

383 ppm

Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären och temperatur över Arktis under 400 000 år kompletterat med uppmätta halter för 2004 och 2006 samt bedömd nivå 2100 utifrån att fossilbränsleanvändningen fortsätter på nuvarande nivå. Källa: www.ipcc.ch Det är mycket troligt att de allt större mängderna växthusgaser från människans aktiviteter är orsak till att den globala medeltemperaturen ökat, slår IPCC fast. Halten koldioxid i atmosfären stiger mest, främst på grund av att fossila bränslen använts i allt större utsträckning. När skog avverkas i snabbare takt än biomassa växer till, ökar också mängden koldioxid. Man minskar naturens förmåga att ta upp koldioxid och frigör den koldioxid som varit bunden i biomassan. Metan och lustgas (dikväveoxid) bidrar också starkt till uppvärmningen. Utsläppen av metan kommer framför allt från användningen av fossila bränslen och från jordbruket. Lustgasen kommer främst från jordbruket och till en mindre del från sjukvården.

Skåne, politiken och klimatet Alla aktörer i Skåne har ett ansvar för att påverka de politiska nivåerna på nationell och internationell nivå så att tydliga och krävande åtgärder vidtas på den globala arenan. För att det ska vara möjligt att nå internationella avtal, krävs att vi i den rika delen av världen skapar ett utrymme för utvecklingsländerna att släppa ut växthusgaser. De måste få möjlighet att höja sin levnadsstandard till nivåer där människor inte behöver kämpa för sin överlevnad, annars blir det globala ansvarstagandet ointressant för dem. Vår ambition måste innefatta det perspektivet. Klimatfrågan gör rika länders framtida välfärd beroende av solidariteten med de fattiga.3 Skånes invånare, företag och organisationer måste ges stöd i arbetet med att tackla klimatproblematikens alla aspekter. De offentliga aktörerna, Region Skåne, Skånes alla kommuner och Länsstyrelsen i Skåne län måste vara beredda att tillsammans kraftfullt börja arbeta för detta.

Skåne och växthusgaserna I Skåne svarar energiförsörjning och transporter för vardera ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. Jordbruket står för cirka en sjättedel och resten kommer huvudsakligen från

3 Sweden’s Leadership in a Climate Constrained World, Stockholm Environment Institute 2008.


Region Skåne,

arbetsmaskiner, industrin samt avfall och avlopp.4 En utförligare beskrivning av utsläppen finns i rapportdel fyra ”Vilka åtgärder vidtas i Skåne i dag?” Källornas betydelse för utsläppen av växthusgaser i Skåne skiljer sig inte så mycket ifrån de övriga svenska utsläppen, men skillnader finns. En jämförelse mellan skånska utsläpp (Figur 2) och svenska utsläpp visar att en större andel av utsläppen av växthusgaser i Skåne kommer från transporterna och jordbrukssektorn, medan utsläppen från energiförsörjning och industriprocesser är lägre i Skåne än för riksgenomsnittet.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

1

Energiförsörjning Transporter

Industriprocesser Jordbruk

Avfall och avlopp Arbetsmaskiner

Användning av lösningsmedel

Figur 2. Andelen av de totala utsläppen av växthusgaser i Skåne 2006, angivet per sektor som andel av de totala utsläppen. Källa: RUS, www.rus.lst.se Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den totala växthuseffekten. Figuren nedan visar att koldioxid utgör 74 procent av växthuseffekten i Skåne. Metan och lustgas spelar en större roll i Skåne än i riket i övrigt. Förklaringen är att utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn är större än riksgenomsnittet. Metan kommer från idisslande djur och gödselhantering. Kväve ombildat till lustgas (dikväveoxid) avgår från jordbruksmark.

74%

11%

13%

2%

CO2

CH4

N2O

Fluorerade gaser

Figur 3. De olika växthusgasernas andel av totala växthuseffekten i Skåne – koldioxid (CO2),metan (CH4), lustgas (N2O) och fluorerade gaser, så kallade F-gaser, som enbart härrör från mänsklig verksamhet, till exempel freoner. Källa: RUS, www.rus.lst.se Figuren nedan visar utsläppen av växthusgaser samt invånarantalet i Skånes kommuner. Man kan se att utsläppen av växthusgaser i de allra flesta fall följer antalet invånare kommun för

4 www.rus.lst.se


Region Skåne,

kommun. De kommuner som avviker kan delas in i tre kategorier: större städer, mindre städer med större industri samt mindre samhällen med få verksamheter, så kallade sovstäder. Statistiken bygger på punktutsläpp. Därmed blir utsläppen per person lägre i de större städerna, eftersom varorna man konsumerar där i stor utsträckning framställs på någon annan ort, där också de klimatpåverkande gaserna släpps ut. I sovstäderna ser det ut på liknande sätt; här bor relativt många invånare i förhållande till antalet verksamheter som bidrar till utsläpp av växthusgaser.

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33

Antal invånare

Andel av utsläpp (%)

Andel av utsläpp (%) Invånarantal

Figur 4. Utsläpp av växthusgaser i Skånes kommuner 2006, samt befolkningsmängd. Källa: RUS, www.rus.lst.se och SCB, www.scb.se Det är viktigt att påpeka att enskilda konsumenters inköp och användning av varor inte ingår i ovanstående statistik, trots att den delen av konsumtionen påverkar miljön avsevärt. Vad som redovisats hittills är enbart hur hushållen påverkar miljön direkt genom sin konsumtion av bränslen för uppvärmning av bostaden, drivmedel för bilen, med mera. För att ge en fullständig bild av utvecklingen måste emellertid konsumtionens totala miljöpåverkan redovisas, såväl den direkta som den indirekta. Vi bidrar indirekt till att påverka miljön genom de varor och tjänster vi konsumerar, eftersom varorna och tjänsterna har producerats någonstans och distribuerats. De indirekta utsläppen består dels av utsläpp i andra länder där importvaror och importtjänster produceras för svensk konsumtion, dels av utsläpp från produktion i Sverige av varor och tjänster som konsumeras här (inhemska indirekta utsläpp).


Region Skåne,

90

95

100

105

110

115

120

125

130

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Inhemska direkta

Inhemska indirekta

Hushållens konsumtion

Andra länder indirekt

Koldioxidutsläpp -totalt

Figur 5. Utveckling av hushållens konsumtion (mnkr) och deras koldioxidutsläpp (1993 = index 100) Mellan 1993 och 1999 ökade hushållens konsumtion med 15 procent. Men koldioxidutsläppen i andra länder, vid tillverkning av varor som konsumeras i Sverige, ökade med drygt 25 procent. År 1996 var vintern ovanligt kall, vilket medförde stora koldioxidutsläpp. Källa: SCB Välfärd nr 3 2003, www.scb.se För att förstå och minska utsläppen av växthusgaser och mängden ämnen som tillförs miljön måste vi förstå genomströmningen av material och varor. Statistiska centralbyrån har därför tagit fram materialflödesstatistik som redovisar mängder i ton. Miljöräkenskaperna5 beskriver svenska producenters och svenska konsumenters användning av fossila bränslen, i konsumenternas fall från såväl privat som offentlig konsumtion. Sverige är en liten öppen ekonomi. Handeln med omvärlden är omfattande. Det innebär att såväl insatsprodukter som slutlig användning delvis tillgodoses med importerade produkter. Dessa produkter har producerats med insatser av energi som bidragit till utsläppen i respektive land där produkterna framställts, precis som svensk export bidrar till utsläppen i Sverige. Slutlig användning definieras i nationalräkenskaperna som privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar samt export.

Figur 6. Utsläpp av växthusgaser 2003: 76 Mton (miljoner ton) växthusgaser räknat som koldioxid (CO2e) släpps ut i Sverige, inklusive internationella transporter som utgår från Sverige. Av dessa kommer 24 Mton CO2e från produktion av sådant som vi exporterar till andra länder. 43 Mton CO2e släpps ut i andra länder för att producera varor som importeras till Sverige. Det som vi konsumerar i Sverige ger sammanlagt upphov till 95 Mton CO2e i Sverige och i andra länder. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.

5 http://www.mirdata.scb.se/MDInfo.aspx, Där kan man ta fram data för utsläpp, energianvändning, nyckeltal och annat samt göra enklare simuleringar för utsläpp.


Region Skåne,

Olika sätt att räkna Utsläppen av växthusgaser kan alltså mätas och beräknas på flera olika sätt och är därför inte alltid jämförbara med varandra. Två metoder med diametralt olika utgångspunkt används – produktionsperspektivet och konsumtionsperspektivet. Produktionsperspektivet De utsläpp per land som redovisas till bland annat FN:s klimatrapportering utgår ifrån utsläppen inom varje lands geografiska gränser. Utsläpp från till exempel industriproduktion och jordbruk räknas oavsett vilka som använder slutprodukterna. Även Sveriges uppföljning av de nationella miljömålen grundar sig på det här sättet att räkna. Enligt statistiken har våra utsläpp gått ner, men det beror till viss del på att produktion har flyttats utomlands. Konsumtionsperspektivet Konsumtionsperspektivet innebär att utsläppen i alla produktionssteg från vaggan till graven fördelas på slutkonsumenterna av varor och tjänster. För att uppskatta utsläppen från den svenska konsumtionen minskar man de totala utsläppen i Sverige med de utsläpp exporten orsakar och lägger till utsläppen som importen genererar i andra länder. Om man räknar på det här sättet är Sveriges utsläpp av växthusgaser omkring 25 procent högre än den officiella statistiken som grundar sig på produktionsperspektivet.6 Ett konsumtionsperspektiv är mer rättvisande än ett produktionsperspektiv för att beskriva ett lands, en regions eller en kommuns klimatpåverkan. En fördel med ett konsumtionsperspektiv är att man kommer bort från fiktiva ökningar eller minskningar i utsläpp av växthusgaser i statistiken när produktion flyttar till eller från ett land, en region eller en kommun. Men konsumtionsperspektivet är mycket besvärligare att räkna på, eftersom det är svårt att få fram statistik och komplicerat att räkna på produkters och tjänsters hela klimatpåverkan. Därför använder man ofta produktionsperspektivet. För ett effektivt, globalt klimatarbete måste vi ändå ha konsumtionsperspektivet i åtanke när vi diskuterar vad som behöver göras. En fördel med att redovisa utsläppen från konsumtionen är att det närmare beskriver effekten av vår livsstil och levnadsstandard. Konsumtionsperspektivet skulle därmed kunna skapa bättre förståelse för hur vår klimatpåverkan ser ut och förhoppningsvis vara ett led i att få konsumenter att välja konsumtionsmönster som belastar klimatet mindre. Samtidigt måste det vara tydligt var konsumenterna faktiskt kan välja och var andra aktörer måste bidra för att göra klimateffektiva val möjliga. Att alla utsläpp fördelas på slutkonsumenten betyder inte samtidigt att hela ansvaret ligger där. Producenter och lagstiftare har ett stort ansvar och måste skapa förutsättningar för att förändringar ska komma till stånd.7

6 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 7 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Här kommer två andra vinklingar på frågan om växthusgasutsläppens källor och vad och var de ska belasta: Inhemsk efterfrågan Indirekt belastning I diagrammet nedan visas de totala koldioxid-utsläppen (CO2-utsläpp) från offentlig och privat konsumtion samt investeringar. Man ser att koldioxidutsläppen är uppemot 9 ton per person. Beräkningen är en ungefärlig kalkyl som tar hänsyn till skillnader i hur stora de genomsnittliga utsläppen är i olika länder. De inhemska utsläppen minskar till följd av en övergång till förnybara bränslen i uppvärmningssektorn. De utsläpp som sker utomlands och har koppling till svensk konsumtion ökar däremot.

Det vanligaste sättet att redovisa utsläpp är det som används för att följa upp klimatmålet. Här ingår export men inte import. Med den beräkningen blir koldioxidutsläppen i Sverige knappt 7 ton per person och år. Då räknas således alla utsläpp inom landet. För exportsektorn är emellertid de indirekta utsläppen i andra länder större än motsvarande utsläpp i Sverige. Se figur 8 nedan.

Figur 7. Växthusgasutsläpp från svensk inhemsk efterfrågan. Svensk konsumtion och investeringar – utsläpp inom och utom landet

Figur 8. Växthusgasutsläpp från svensk export Utsläpp i Sverige och utomlands till följd av produktion för svensk export

Slutsatsen för Skånes del och alla de verksamheter som bedrivs här måste bli att vi beaktar även de indirekta utsläppen av växthusgaser. Exportindustrin, såväl som övrig industri, måste räkna med belastningen från de råvaror, varor och tjänster de köper in och inte vidta åtgärder som bara ”exporterar” växthusgasutsläppen till en annan region. Vi som konsumenter behöver också tänka på alla de indirekta utsläpp som vår konsumtion orsakar. Samma gäller för all offentlig konsumtion. Slutsatser

Region Skåne kan använda produktionsperspektivet för alla punktutsläpp inom Skånes geografiska område när regionen är med i klimatredovisningen för FN:s räkning, såsom Länsstyrelsen i Skåne län exempelvis är,

Alla verksamheter, organisationer, företag och hushåll bör använda

konsumtionsperspektivet för att kunna minska sin klimatpåverkan på ett effektivt och rättvisande sätt.


Region Skåne,

2 Klimatförändringar

2.1 Observerade klimatförändringar På 100 år har medeltemperaturen på jorden stigit 0,74 °C. Temperaturhöjningen är större på nordliga breddgrader. Observationer från alla kontinenter och de flesta hav visar att många naturliga system har påverkats av regionala klimatförändringar, framför allt av temperaturhöjningar. Under perioden 1961–2003 har världshavens nivå stigit med knappt 8 cm8. Denna stigning kan framför allt förklaras med att havsvattnet utvidgat sig när världshaven blivit varmare. Smältvatten från glaciärer har bidragit till en mindre del men kommer att få större betydelse framöver. Nederbördsmönstren har ändrats med mer nederbörd i exempelvis norra Europa och mindre nederbörd på andra håll i världen. Värmeböljor och stora nederbördsmängder har blivit vanligare, liksom varma dagar och nätter. Utbredningen av snö- och istäcken har minskat och kalla dagar och nätter har blivit mindre vanliga över de flesta landområden. Man har också konstaterat en ökad intensitet i tropiska cykloner över norra Atlanten. Våren kommer tidigare än förr och många arters utbredning har flyttat närmare polerna eller högre upp på bergen. Europa och Sverige Europas temperatur har ökat mer än den globala genomsnittstemperaturen.9 Landtemperaturen är 1,16 °C högre än i förindustriell tid. Temperaturförändringarna har varit störst i sydväst, i centrala och nordöstra Europa och i bergsregionerna. De senaste 100 åren har det blivit färre kalla dagar, kalla nätter och frosttillfällen, medan extremt höga temperaturer i form av varma dagar, varma nätter och värmeböljor har blivit vanligare. Medeltemperaturen i Sverige har redan stigit med ungefär en grad jämfört med perioden 1961–90, se figuren nedan. Mest har temperaturen stigit på vintrarna.10

Figur 9. Förändring av medeltemperatur mellan perioderna 1961–90 och 1991–2005. Källa: www.smhi.se

8 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 9 www.eea.europa.eu 10 www.smhi.se


Region Skåne,

Skåne 2007 var inte ett extremår men medeltemperaturen i Skåne var 1,6 °C högre än genomsnittet för 30-årsperioden 1961–90. Den största skillnaden noterades under vintern, som var 3,9 °C varmare än 1961–90.11

2.2 Kommande klimatförändringar Klimatscenarier

Klimatförändringarna beskrivs av FN:s klimatpanel i fyra scenarier för utvecklingen på jorden. Scenarierna motsvarar olika utvecklingsvägar för de huvudsakliga faktorer som driver utsläppen av växthusgaser, nämligen social, ekonomisk och teknisk utveckling samt demografi. Däremot omfattar scenariebeskrivningarna inte antaganden om direkta politiska åtgärder för att minska utsläppen, till exempel genom ändrade koldioxidskatter. I detta arbete väljer vi att titta på de två scenarion som beskrivs i Klimat- och sårbarhetsutredningen1, det ena med medelhög utveckling, det andra med medellåg. FN:s klimatpanel kallar scenarierna A2 respektive B2. Scenario A2 Scenario A2 beskriver en heterogen värld med mycket olika regional utveckling. Befolkningen fortsätter att öka. En ojämn utveckling och långsamt utjämnad befolkningstillväxt. Den ekonomiska tillväxten per person och den tekniska utvecklingen är geografiskt och socialt ojämnt fördelad och ganska långsam. A2 medför en global temperaturökning på cirka 3,4 °C till 2100. Scenario B2 Scenario B2 innebär lokala och regionala lösningar på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Befolkningen ökar, dock inte lika snabbt som i scenario A2. Den ekonomiska utvecklingen är god men inte anmärkningsvärd och den tekniska utvecklingen är snabbare än i A2 men långsammare än i andra scenarier. Den globala temperaturökningen blir enligt scenario B2 cirka 2,4 °C till sekelskiftet.

Globala klimatförändringar Utsläppen av växthusgaser kommer med all sannolikhet att öka under de närmaste decennierna.12 Det kommer att orsaka en fortsatt uppvärmning som förmodligen kommer att vara större än den vi har sett under 1900-talet. Globalt förväntas temperaturen på olika platser stiga med mellan 1,4 och 5,8 °C fram till år 2099, jämfört med genomsnittstemperaturen under perioden 1980–99. Efter det kommer uppvärmningen att fortsätta ytterligare.13 Hur stor uppvärmningen blir beror på hur bra vi är på att minska utsläppen av växthusgaser och på hur olika naturliga processer motverkar eller förstärker uppvärmningen. Klimatförändringarna kommer bland annat att innebära

störst uppvärmning över land och mest på nordliga breddgrader, se Figur 10 minskning av snö- och istäckta områden och ett ökat tödjup i många områden med

permafrost oftare värmeböljor och mer extrema värmetemperaturer och nederbördsmängder troligen en ökad intensitet hos tropiska cykloner tropiska stormar förflyttas mot polerna, vilket medför förändringar i vind, nederbörd och

temperatur ökad nederbörd på de nordligaste och sydligaste breddgraderna och minskad nederbörd i

de flesta subtropiska landregioner höjd havsnivå.

11 www.naturvardsverket.se 12 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 13 www.smhi.se


Region Skåne,

Figur 10. Förväntad förändring i yttemperatur på jorden i slutet av århundradet, scenario A1B, i relation till perioden 1980–99. Källa: Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007 Höjd havsnivå FN:s klimatpanel har inte satt någon egentlig övre gräns eller fastslagit någon sannolikhet för hur mycket man kan förvänta att havsytan stiger i framtiden.14 Det beror på att det finns begränsad kunskap om vissa faktorer som driver på havsnivåhöjningen. För närvarande registrerar forskarna en snabbare höjning av havsnivån än de sett tidigare. De senaste åren har havsnivån stigit med 3 mm per år, jämfört med ungefär 1,8 mm per år under perioden 1993–200315, 16,17 På en forskarkonferens i Venedig i april 2008 konstaterade man att havsnivån troligen höjs med 0,8-1,5metertill slutet av det här århundradet16. Minskningen av Grönlands ismassor förutses ytterligare spä på havsnivåhöjningen efter 2100. Nuvarande modeller antyder att Grönlandsisen helt försvinner, vilket innebär en havsnivå cirka 7meterhögre än dagens, om en global uppvärmning på minst 1,9–4,6 °C håller i sig i årtusenden.18 Nya mätningar tyder på att isen minskar på Västantarktis. Avsmältningen kan dessutom ha accelererat mellan 1992 och 2006.19 Vattnet i den västantarktiska isen motsvarar cirka 5 meters höjning av världshavens vattenstånd. Vilka havsnivåhöjningar vi ska planera efter beror mycket på vilket tidsperspektiv vi har. De kan vara olika för olika planeringssituationer. För större byggnads- och infrastrukturprojekt bör man ha ovanstående perspektiv i åtanke, se även Figur 11.

14 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 15 Sten Bergström, SMHI, muntligen 2008-06-05 16 news.bbc.co.uk 2008-04-15 17 Record Warm Summers Cause Extreme Ice Melt In Greenland. University of Sheffield (2008-01-16). ScienceDaily. 2008-06-17 från http://www.sciencedaily.com /releases/2008/01/080115102706.htm 18 Climate Change 2007: Synthesis Report. Summary for Policymakers. IPCC 2007. 19 Ny klimatvetenskap 2006-2009. Kommissionen för hållbar utveckling 2009.


Region Skåne,

Figur 11. Fördröjningseffekterna i hav och atmosfär är mycket långa även om koldioxidutsläppen radikalt minskar till 2050. Källa: Climate Change 2001, Synthesis report, IPCC 2003. Enbart genom att minska utsläppen av växthusgaser eller anpassa samhället till klimatförändringarna kommer vi inte att kunna motverka all klimatpåverkan. Däremot kan åtgärderna förebygga och komplettera varandra och påtagligt reducera riskerna för katastrofer.18 Ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna Ju mer den globala medeltemperaturen stiger, desto mer påverkas människor och ekonomier. Utvecklingsländerna kommer att drabbas hårdast, men även utvecklade länder kommer att drabbas. Sir Nicolas Stern, ekonomisk rådgivare till Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair, slog fast i en rapport i oktober 200620 att det är lönsamt att ta kostnader för minskad klimatpåverkan nu jämfört med att ta nödvändiga kostnader för klimatanpassning senare. Om vi nu använder en procent av bruttonationalprodukten varje år för att motverka klimatförändringarna, kommer det att spara 5-20 procent av de annars nödvändiga katastrof- och klimatanpassningskostnaderna i slutet av århundradet. Rapporten är huvudsakligen optimistisk. Det finns fortfarande tid att undvika de värsta scenarierna, om vi agerar nu och på den internationella arenan. Vi kan öka tillväxten på ett ekologiskt hållbart sätt. Ekologiska konsekvenser av klimatförändringarna Man räknar med att en fjärdedel av jordens arter kommer att dö ut på grund av klimatförändringarna, framför allt i tropiska områden och i korallrev. Ändrade temperatur- och vattenförhållanden ändrar förutsättningarna för många arter i så snabb takt att arterna inte hinner anpassa sig. När andelen koldioxid i luften ökar, stiger även koldioxidhalten i havsvattnet. Det gör vattnet surare, vilket försvårar utfällning av kalk. Korallerna kan inte byggas upp och många skalbyggare får problem. Sociala konsekvenser av klimatförändringarna Områden i världen som redan idag präglas av fattigdom och underutveckling är samtidigt bland dem som väntas bli värst drabbade av klimatförändringen. Extremväder med stormar, skyfall, översvämningar och andra naturkatastrofer kan, förutom svält till följd av missväxt i ett varmare och torrare klimat, leda till nya flyktingströmmar. Flyktingläger och andra platser med mycket människor samlade på små utrymmen utgör riskmiljöer för epidemier.

20 The Economics of Climate Change. Nicholas Stern, Cabinet Office – HM Treasury.


Region Skåne,

Hur hanterar man framtidsscenarier?

Att modellera eller förutsäga vad som händer i framtiden och hur utvecklingen kommer att se ut är en svår och avancerad uppgift. Även om man i dag inte kan komma fram till ett helt korrekt svar bör ändå arbetet systematiskt utföras så att de framtida överraskningarna blir mer kalkylerbara. Framtidsplaner gör att man bättre kan förbereda sig och planera för de förändringar som kommer, oavsett om man har räknat helt rätt eller gjort några fel. Erfarenhetsmässigt kan man konstatera att ingen enda framtidsplan visat sig vara helt riktig, icke desto mindre har planerna varit till stor nytta.

Klimatförändringar i Europa och Sverige Den årliga medeltemperaturen för Europa förutspås öka med ytterligare 1–5,5 °C under det här århundradet, med den största uppvärmningen i östra Europa och Skandinavien på vintern och i sydvästra Europa och runt Medelhavet på sommaren.21 För Europa som helhet är det mycket troligt att extremt höga temperaturer, värmeböljor och situationer med stora nederbördsmängder kommer att fortsätta att komma allt oftare och kalla situationer alltmer sällan, se Figur 12.

Figur 12. Antal dagar under året då maxtemperaturen överstiger 20 ºC. Bilden överst till höger visar situationen i Europa under perioden 1960–61, övriga två hur det kommer att bli under perioden 2071–2100 enligt scenario B2 (vänster) och A2 (höger). Källa: www.smhi.se

I norra Europa kommer även nederbörden att öka, medan den kommer att minska i södra Europa. På sommaren kommer delar av Europa få problem med torka, se Figur 13.

21 www.eea.europa.eu


Region Skåne,

Figur 13. Antal dagar då nederbörden inte överstiger 1 mm. Till vänster perioden 1961–90 och till höger 2071–2100 enligt scenario A2. Källa: www.smhi.se Temperatur Medeltemperaturen i Sverige kommer att vara cirka 3–5 °C högre vid slutet av århundradet i scenarierna A2 och B2. Uppvärmningen blir som störst vintertid och i norra Sverige. Medeltemperaturen i juli stiger enligt samma scenario med 1,5–2 °C till 2050-talet och med 2–4 °C till 2080-talet. Nederbörd och vind Nederbörden förväntas öka sett över hela året och hela landet. Enligt scenario A2 ökar nederbörden i januari med ungefär 50 procent redan till 2020-talet. Till 2080-talet är ökningen mer än 50 mm i de mest utsatta områdena, vilket är nära nog en fördubbling jämfört med perioden 1961–90. Det är oklart om det blir blåsigare, men i de flesta modeller finns en tendens till att den genomsnittliga vindhastigheten ökar. En del modeller ger dock minskad vindhastighet. Havsnivå och salthalt Ökningen av havsvattenståndet kommer att öka vattenståndet även i Östersjön. I norra Sverige motverkas det av landhöjningen, vilket gör att en stigande havsnivå förmodligen inte kommer att orsaka problem med översvämningar där. I södra Sverige förekommer ingen landhöjning, vilket innebär att landområden troligen kommer att ställas under vatten. Salthalten i Östersjön kommer att förändras till följd av att tillförseln av sötvatten från floder, älvar och vattendrag kommer öka, men också på grund av förändringar i vindmönster.22 Hur stor förändringen blir är inte klarlagt.

22 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60


Region Skåne,

Klimatförändringar i Skåne

Temperatur Årsmedeltemperaturen förväntas stiga med 4–5 °C i Skåne fram till år 2100, se Figur 14. Temperaturen stiger mer på vintern än på sommaren. Enligt A2-scenariet kan temperaturen på vintern ha stigit med 5–6 °C i Götaland till 2080.

Figur 14. Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen för åren 1961-2100 jämfört med medelvärdet för 1961-90. 1) Staplarna visar historiska data från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än medelvärdet och blå staplar temperaturer lägre än medelvärdet. 2) Kurvorna visar löpande tioårsmedelvärden från scenarier. Den röda kurvan motsvarar förändringen för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. 3) Det grå fältet beskriver variationen i temperatur mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). Källa: www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=11804&l=sv Extrema temperaturer På 2050-talet är antalet dagar på sommaren med maxtemperaturer över 20 °C ungefär 20 fler än idag och till 2080-talet har de ökat med 40 dagar.23 Antalet värmeböljor kommer också att bli fler till 2080-talet. Antal dagar i följd med mer än 20 °C väntas bli tre gånger så många. Mot slutet av seklet kan vi längs södra Sveriges kuster få upp till 40 tropiska nätter per år, det vill säga nätter då temperaturen är över 20 °C. Figur 15 visar hur vanliga olika dygnsmedeltemperaturer är på sommaren i Skåne idag och kommer att vara vid slutet av seklet. Förutom att somrarna blir i snitt 3–4 °C varmare, ökar även frekvensen av varma dagar och de maximala dygnsmedeltemperaturerna. Det som är maxtemperatur idag blir medeltemperatur om 100 år. Detta har stor betydelse för människors hälsa, speciellt för svaga grupper som sjuka och äldre, som har svårt att klara extrema temperaturer. Under värmeböljan i Europa år 2003 dog ungefär 33 000 människor under två veckor som en direkt följd av värmen. För hela sommaren 2003 beräknas antalet dödsfall i Västeuropa orsakade av värmen uppgå till mer än 44 000.24

23 www.smhi.se 24 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60


Region Skåne,

Figur 15. Staplarna visar hur vanliga dygnssommarmedeltemperaturer är och kommer att vara. Ju högre stapel desto vanligare dygnsmedeltemperatur. Grå staplar visar perioden 1961–90 och röda 2071–2100. Scenario A2 (medelhögt) till vänster och B2 (medellågt) till höger. Källa: www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv

Nederbörd Nederbördsmönstret har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras. Totalt sett har nederbörden ökat. Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en trend mot ökad nederbörd i både scenario A2 och B2. Årsnederbörden i Skåne beräknas öka med omkring 15 procent till år 2100.25 Det kommer att regna mer på vinterhalvåret, medan det troligen blir något torrare somrar. Dessutom kommer det att bli fler kraftiga regn, se Figur 16, vilket man redan kan se tendenser till. Den maximala nederbörden under sju sammanhängande dagar beräknas öka mellan 5 och 10 procent till år 2010 och med upp till 20 procent till år 2100. Antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med omkring 8 dagar per år. Det kan ge problem med översvämningar.

Figur 16. Beräknad förändring av nederbördsmängden under sju sammanhängande dygn (procent) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961–90. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (röd) och B2 (turkos). Källa: www.smhi.se

Havsnivå Länsstyrelsen i Skåne län har gjort en utredning av vilka konsekvenser stigande havsnivåer får i Skåne26. Enligt rapporten kommer troligen medelvattenståndet i Östersjön att hamna mellan 0,22 och 0,72 meter över dagens nivå på 100 års sikt. Extrema högvatten i hundraårsfrekvens, kan i slutet av seklet nå en bit över 2 meter.

25 www.smhi.se 26 Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län 2008.


Region Skåne,

Länsstyrelsens rapport utgick ifrån IPCC:s bedömning 2007 av hur mycket haven beräknas stiga. Den senaste forskningen tyder på att havsytan kommer att höjas betydligt mer än så (se Globala klimatförändringar). Havsvattennivån kommer att stiga i årtusenden framöver. Hur mycket beror på hur stor uppvärmningen blir. Vindar Huruvida det blir blåsigare eller inte är inte helt klarlagt. Olika modeller ger olika resultat, men de flesta modeller visar en tendens till en ökning av genomsnittlig vindhastighet. Den maximala byvindhastigheten förväntas öka med cirka 1 m/sek i Skåne.27 Skåne efter år 2100 Även om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras under det innevarande seklet, kommer uppvärmningen sannolikt fortgå under många decennier.28 Så småningom kommer dock temperaturkurvan att plana ut. Havsytan kommer fortsätta att stiga under mycket lång tid.

27 www.smhi.se 28 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60


Region Skåne,

2.3 Framtidsbrev Som framgår av beskrivningen är det nödvändigt att tänka framtid när det gäller klimatfrågan. I arbetet med Region Skånes klimatberednings dialoggrupper ingick därför en liten deluppgift – att skriva ett framtidsbrev från år 2050. Här redovisas två av dessa, ett från ungdomsgruppen och ett från fastighetsgruppen. Mer om gruppernas arbete återfinns i rapportdel 5.


Region Skåne,


Region Skåne,

2.4 Perspektiv på tid Konsekvenserna av klimatförändringarna är väldigt utdragna i tid. Även om vi på kort tid lyckas hejda växthusgasutsläppen stabiliseras växthusgaserna i atmosfären först efter ungefär 100 år, temperaturen stabiliseras efter 500 år, höjda havsnivåer på grund av varmare hav efter kanske 1 000 år och på grund av smältande isar och glaciärer först efter många tusen år. Det betyder att vi måste ha ett mycket långsiktigt perspektiv när vi planerar för ett hållbart samhälle. Samtidigt måste vi även ta hänsyn till hur snabbt förändringar i teknik och livsstil kan slå igenom. Följande tidsperspektiv bör tillämpas: För minskad klimatpåverkan Det är viktigt att snarast minska, och på sikt avskaffa, användningen av fossil energi. Flera kommuner och Region Skåne köper redan idag enbart fossilfri el och Region Skåne har antagit målet att ”Region Skåne ska bli helt fri från fossila bränslen i både transporter och energianvändning senast år 2020”. Kommuner, företag och organisationer uppmanas att anta samma målsättning så fort som möjligt och att genomföra den snabbt med start omgående. Det är viktigt att minska energianvändningen snarast. Med en måttlig efterfrågan på energi kan utbyggnaden av förnybar energi hållas på en rimlig nivå och den fossila energin räcker längre. Många av energieffektiviserings- och energihushållningsåtgärderna är lönsamma och bör därför även av ekonomiska skäl genomföras snarast. För klimatanpassning När det gäller klimatanpassning blir tidsperspektivet mer varierat och olika perspektiv behövs för olika åtgärder. Följande tidsperspektiv för klimatanpassning bör anammas:

Snarast bör Region Skåne, kommuner, företag och organisationer börja planera och organisera för att möta plötsliga väderfenomen såsom kraftiga regn, stormar och värmeböljor. Problem för sjukvården, byggnader, infrastruktur och liknande bör belysas.

Successivt bör planer för att möta de långsamt förändrade väderfenomenen såsom längre vegetationsperioder, torrare somrar och varmare vintrar tas fram. Problem för sjukvården, byggnader, växtlighet, infrastruktur och liknande bör belysas. Sedan bör planerna genomföras metodiskt.

Långsiktigt. Med ett långsiktigt tidsperspektiv bör befintlig bebyggelse klimatanpassas till stigande havsnivåer. Det är viktigt att inte ekonomiskt reinvestera sig fast i befintlig bebyggelse. Även beredskap för att flytta byggnader och samhällen ska kunna ingå i planering och strategier.

Mycket långsiktigt. Detta långa tidsperspektiv är svårhanterligt men nödvändigt ur såväl mänskligt som ekonomiskt perspektiv.

Det är angeläget att man diskuterar vilka tidsperspektiv som ska gälla för arbetet i Skåne. En samsyn kring detta kommer att underlätta genomförandet av olika åtgärder. Man måste våga använda perspektiv på 50 år, 100 år, 200 år och kanske ännu längre för att kunna hantera åtgärder och ta nödvändiga ekonomiska, strategiska beslut.


Region Skåne,

3 Skånes klimatarbete Region Skånes klimatberedning har låtit experter och intressenter arbeta med frågor om klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i olika dialoggrupper. Dialoggrupperna har byggts upp utifrån traditionella sektorer och intresseområden. Arbetet har syftat till att ta fram en skånsk bild över möjligheter och utmaningar kopplade till klimatproblematiken. Dialoggrupper som har arbetat:

Areella näringar (jord- och skogsbruk) Arter och ekosystem Biogas Energiomställning Energi- och klimatrådgivarna Fastigheter Klimat och hälsa Konsumtion och livsstil Näringsliv Syntesgruppen Transporter och infrastruktur Ungdomar Kommunförbundet Skånes olika nätverk

Dialoggruppernas deltagare finns i bilaga 1. Utifrån dialoggruppernas arbete har klimatberedningen valt att strukturera Skånes möjligheter och utmaningar i klimatfrågan under åtta rubriker som återfinns i de följande kapitlen. Strukturen är vald utifrån vedertagna frågeställningar kring klimatet och det nya synsätt som beredningen tror behövs för att hantera klimatfrågorna. Alla de områden som vi anser vara relevanta ryms under dessa åtta rubriker och har ambitionen att ge en sammanvägd och heltäckande bild. Områden/kapitel i rapporten

4. Människor och hälsa 5. Användning av mark och vatten 6. Livsstil och konsumtion 7. Transporter och annan kommunikation 8. Nät och system för nyttigheter 9. Byggnader och byggande 10. Produktion och utveckling av produkter 11. Ett samlat grepp

En stor del av materialet i denna rapport är hämtat från dialoggruppernas underlagsrapporter. Vi har inte skrivit in hänvisningar till det materialet, men underlagsrapporterna återfinns i rapportdel fem som även beskriver hur dialoggrupperna har arbetat.

Förändringsprocess Klimatförändringarna innebär att vi alla, vare sig vi vill det eller inte, är mitt uppe i en förändringsprocess. Det är upp till oss att avgöra om processen huvudsakligen ska bestå i att minska påverkan på klimatet eller att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det är också upp till oss att ta vara på de utvecklingsmöjligheter som finns i samband med klimatförändringarna, som faktiskt innebär både hot och möjligheter. Hotet om klimatförändringarna får inte upplevas förlamande; då löser vi inga problem och tar inte vara på möjligheterna. För att varaktigt förändra planeringsstrukturer och beteenden i en så komplex fråga som uppvärmningen av jordens klimat krävs tre saker: veta, vilja och kunna. Människor måste veta varför de behöver lägga om sina vanor, det vill säga ha relevant kunskap. De måste vilja


Region Skåne,

förändra, alltså känna en sporre och på något sätt uppleva en vinst av förändringen. Dessutom måste de kunna genomföra förändringen – de måste ha en praktisk möjlighet.29, 30 Saknas någon av dessa tre komponenter sker ingen varaktig förändring.

Kunskapsspridning Kunskap är avgörande för hur samhället kan anpassas till ett klimat i förändring. Informationen bör vara målinriktad och anpassad efter målgrupp.31 Enbart information kan nästan aldrig förändra beteenden. Men i de fall det är frågan om enkla beteendeförändringar kan det gå. Förutsättningen är att det finns lättillgängliga alternativ som inte innebär några uppoffringar. Miljömedvetenheten är i allmänhet relativt hög hos allmänheten32 men steget till faktisk förändring är ganska stort. Nyhetsinslag i tv, radio och tidningar är det sätt på vilket svenska folket helst vill få information om hur man kan minska sin påverkan på klimatet (67 procent), därefter följer annonser och reklam via medier med 46 procent. Det tredje populäraste sättet för hur allmänheten vill bli informerad i den aktuella frågan är genom information och brev från myndigheter som sänds till hemmet (41 procent).33

Attitydförändring Klimatfrågan är diffus, komplex och långt borta i tid och rum, vilket gör det svårt att skapa en känsla av att den berör. Lite varmare klimat låter inte så dumt på våra breddgrader. De smältande glaciärerna är långt borta och några centimeters stigande havsnivå låter inte så farligt – framför allt inte som det handlar om så långa tidsperspektiv. Det är också svårt att känna att ens eget agerande spelar någon roll. Vad spelar det för roll om jag åker tåg när alla andra kör bil? Klimatförändringarna måste beröra för att attityder till olika klimatpåverkande beslut ska kunna förändras. Den enskilda individen måste uppleva någon form av mervärde med att ändra sina vanor i riktning mot vad klimatet tål. Miljöargument, trafiksäkerhetsargument, hälsoargument eller ekonomiska argument kan vara framgångsrika. Ju fler mervärden, desto större chans att attityden till att lägga om livsstil förändras.34 Socialt tryck från omgivningen kan också vara en stark pådrivare för att ändra beteende.35 Nio av tio svenskar ser sig själva som klimatmedvetna och drygt en fjärdedel svarar ”Ja, absolut” på frågan. Åtminstone åtta av tio svenskar har gjort minst en åtgärd för att minska sin påverkan på klimatet under de senaste två åren. Den vanligaste åtgärden är att källsortera mer, näst vanligast att minska sin energiförbrukning hemma. Två av tre har gjort något vad det gäller de dagliga transporterna och lika många svarar att de återanvänder saker. Drygt fyra av tio har förändrat sin köttkonsumtion och en tredjedel har förändrat sina semestervanor.36 Svenskarnas klimatmedvetenhet Ser sig själva som klimatmedvetna - ja, absolut 26 % - ja, i viss mån 65 % - nej 8 %

29 Att påverka och engagera – informationens möjligheter och begränsningar. Mats Lönngren, Mikom. 30 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 31 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 32 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 33 Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen. Naturvårdsverket 2008. 34 Att påverka och engagera – informationens möjligheter och begränsningar. Mats Lönngren, Mikom. 35 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 36 Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Har gjort minst en åtgärd för att minska sin påverkan på klimatet de två senaste åren - källsorterat mer 84 % - minskat energiförbrukningen hemma 78 % - något vad gäller dagliga transporter 62 % - återanvänder saker 62 % - förändrat köttkonsumtionen 43 % - förändrat semestervanor 33 % Det är bra att så många ser sig själva som klimatmedvetna, men man kan konstatera att det på de flesta områden finns ett glapp mellan medvetenheten och vad man faktiskt gör för att minska sin klimatpåverkan. Glappet är olika stort för olika beteenden. Källsortering av avfall och bilanvändning är två tydliga exempel. De flesta är medvetna om att deras avfall och bilkörning är ett hot mot miljön och att deras beteende spelar stor roll. Källsortering exemplifierar ett område där svenska hushåll idag är mycket aktiva, medan betydligt färre minskar sin bilkörning av miljöskäl. En majoritet av hushållen upplever att de har ett moraliskt ansvar, en personlig norm, att sortera avfallet, medan bara omkring hälften av bilhushållen tycker att de har ett moraliskt ansvar att minska bilanvändningen. Det kan bero på att de personliga uppoffringarna upplevs vara mycket större vad gäller bilanvändning än källsortering, och att det finns mycket starkare sociala normer för att man ska källsortera än för att man ska minska bilanvändningen, trots att det ofta är en av de farligaste klimatpåverkande handlingarna.37 Personliga normer formas av olika faktorer såsom allmän miljömedvetenhet, medvetenhet om specifika miljöproblem, övertygelse om att individens beteende spelar någon roll för att lösa problemet och vilka sociala normer som råder. Om man förändrar sitt beteende eller inte, beror också på om man tror att andra människor agerar miljövänligt eller ej.38 I den västerländska civilisationen lever vi i ett överflöd och många av oss har aldrig upplevt knapphet. På grund av det har vi svårt att tänka oss ett mer resurssnålt samhälle. Vidare tänker vi inte att minskad konsumtion kan leda till högre livskvalitet; vi är fast i tron att minskad konsumtion leder till armod.

Skapa handlingsutrymme Vilka praktiska möjligheter finns det eller borde det finnas för att åstadkomma förändringar i form av minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser? Vi lyfter fram ett antal exempel på åtgärder som har genomförts eller skulle kunna genomföras om kunskapen och viljan finns. Kollektiva åtgärder, till exempel investeringar i infrastruktur och fysisk planering, är nödvändiga för att underlätta ett miljövänligt beteende på hushållsnivå. Bilägare upplever överlag att passande alternativa färdmedel saknas och det finns en negativ uppfattning om kollektiva färdmedel. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt arbeta för att förbättra möjligheterna att använda alternativa färdmedel, såväl kollektivtrafik som cykel och gång. Detta bör kombineras med åtgärder som direkt motverkar bilanvändning, som koldioxidskatt och trängselskatt.39 Eller med andra ord – öka handlingsutrymmet för önskvärt beteende och minska handlingsutrymmet för icke önskvärt beteende. Det största hindret för att agera klimatsmart tycks vara att svenska folket anser att miljö- och klimatvänliga alternativ oftast är dyrare. Delvis kopplat till det första är att man tycker att det finns för få miljö- och klimatvänliga alternativ att välja. Egna invanda beteenden som hindrar människor från att leva på ett sätt som i mindre grad påverkar klimatet negativt är en faktor som väger lika tungt. Hälften säger att de saknar information om hur de bäst kan minska sin klimatpåverkan.40

37 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 38 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 39 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 40 Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Hinder för att agera klimatsmart Miljö- och klimatvänliga alternativ är dyrare 74 % För få miljö- och klimatvänliga alternativ 66 % Invanda beteenden hindrar 65 % Saknar information om hur man ska bete sig 49 % Vissa förändringar kräver någon form av investering, men man får inte glömma att investeringen många gånger kan uppvägas av minskade driftskostnader. Sociala faktorer påverkar också handlingsutrymmet och arbetsmarknadseffekter kan ha både positiv och negativ verkan. Vi begränsas också av hur stort handlingsutrymme vi tror att vi har. Många gånger har vi mycket större möjlighet att agera på ett nytt sätt än vi tror. Hur vi uppfattar vårt handlingsutrymme påverkas av vilket tidsperspektiv vi har. Hur vi värderar nutidens livskvalitet och miljöresurser jämfört med god livskvalitet och miljö om 100 år eller ännu längre fram har också betydelse. Enligt Stern-rapporten kostar det mycket mer att inte göra något åt utsläppen av växthusgaser än att faktiskt minska dem drastiskt, liksom att påbörja en klimatanpassning nu jämfört med att vänta.41

41 The Economics of Climate Change. Nicholas Stern, Cabinet Office – HM Treasury


Region Skåne,

4 Människor och hälsa Klimatförändringarna med stigande temperaturer och extrema väderhändelser påverkar människors hälsa. Nya sjukdomar kan spridas när smittoämnenas värddjur, vektorer, förflyttar sig norrut med ett varmare klimat och redan befintliga vektorspridda sjukdomar kan bli vanligare. Risken för att dricksvatten förorenas ökar med perioder av extrem nederbörd. Samhällsplanering blir ett allt viktigare instrument för att möta och mota nya hot.

Jämfört med andra delar av världen kommer hälsokonsekvenserna i Sverige att bli lindriga. Det mesta av det som kan hända är inga nyheter medicinskt sett, förutom att vi troligen kommer att få in nya sjukdomar. Det nya är frekvensen och intensiteten i flera hälsopåverkande situationer, som till exempel värmeböljor och pollensäsong. Det finns också hälsovinster kopplade till klimatförändringarna. Vissa sjukdomar blir lindrigare i ett varmare klimat. En annan aspekt är hälsovinster kopplade till att cykla eller gå i större utsträckning än idag. Minskad bilism ger dessutom minskade utsläpp av många andra ämnen, vilket också bidrar till en ökad folkhälsa.

4.1 Extremtemperaturer Framtida värmeböljor med högre temperaturtoppar än vi har idag kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Sådana värmeböljor kan leda till ökad dödlighet för sårbara grupper som sjuka, barn och gamla.

Direkta effekter Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer medför att dödligheten i befolkningen ökar. Den optimala temperaturen, då dödligheten är som lägst, är inte absolut utan varierar för olika geografiska regioner. I Sverige ligger den optimala temperaturen mellan 12 och 14 ˚C. I Sydeuropa är den optimala temperaturen betydligt högre: 25 ˚C i exempelvis Aten.42 Skillnader i livsstil är troligen en anledning till att befolkningen i varma länder klarar varmare väder. Befolkningen i Grekland och Spanien tillbringar t.ex. dygnets varmaste timmar inomhus, medan nordiska invånare inte ändrar sin livsföring då temperaturen stiger. En annan orsak tros vara att byggnader och lokaler i sydligare länder är bättre anpassade med luftkonditionering, fläktar och solskyddsanordningar än hos oss.43 Ju långvarigare värme, desto påtagligare effekt på hälsan. Studier från Stockholm talar för att dödligheten ökar kraftigt efter två dagars värmebölja. År 2100 väntas den längsta sammanhängande värmeböljan ha sträckts ut med 8–17 dagar. För att man ska kunna ta fram tillämpliga varningssystem behövs mer kunskap om vilka kombinationer av faktorer som är farligast. Forskning om detta pågår. Förhållanden i Skåne

42 Rocklöv J, Hurtig A-K, Forsberg B, 2008. Hälsopåverkan av ett varmare klimat – en kunskapsöversikt. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools. ISSN 1654-7314 43 Tidningen Apoteket, 2008. Vårt klimat förändras – vad betyder det för vår hälsa? Nr 2/2008


Region Skåne,

Belastningen på den skånska sjukvården ökade markant efter långvarig värme sommaren 2006. Det visar en studie av sjukhusinläggningar i Skåne. Antalet inlagda personer ökade med 9 procent över hela sommaren, men den största ökningen noterades under en treveckorsperiod då det var som allra varmast. I Lund var medeltemperaturen i juli 21,7 ˚C. Antalet personer med andningssvårigheter som behövde tas in på sjukhus ökade med mer än en tredjedel jämfört med en normal julimånad. Kombinationen hög värme och höga nivåer av ozon i luften misstänks vara orsaken. Klimatscenarierna talar för att vården i Sverige sannolikt kommer att behöva hantera lika extrema variationer som dem i södra Europa 2003. Samband med inomhusmiljö En ökad inomhustemperatur medför att emissioner från vissa byggnads- och inredningsmaterial och från en del rengöringsmedel ökar. Högre inomhustemperatur kombinerad med ökad nederbörd innebär större risk för fuktskador i byggnader och bostäder. Man har konstaterat ett samband mellan fuktskador inomhus och astma hos barn. Mer kvalster och mögel är en trolig orsak men även utsläpp från fuktiga material kan bidra.

Socialmedicinska aspekter Förebyggande åtgärder är särskilt viktiga för att förhindra att människor blir sjuka eller dör vid värmeböljor. Det är därför viktigt att i förväg identifiera särskilt utsatta grupper och individer med hög risk att drabbas under värmeböljor och utarbeta metoder för att skydda dessa. En stor andel av dödsoffren hittas hemma och övervägande delen av dem som når sjukhus avlider till följd av värmeslag eller riskerar att få bestående neurologiska skador. Äldre människor löper störst risk att avlida under en värmebölja. Erfarenheterna från värmeböljorna i södra Europa 2003 och 2006 tyder på att värmen är farligast för äldre över 75 år. Epidemiologiska studier från Frankrike visar på ökad dödlighet för män redan vid 35 års ålder och tio år senare för kvinnor. Barn och spädbarn löper större risk än vuxna att drabbas av uttorkning, och dödsfall förekom i Frankrike 2003 och 2006, men generellt finns inget stöd i epidemiologiska studier för ökad dödlighet bland barn. Ensamboende och människor med få sociala kontakter riskerar generellt mer än andra att avlida under en värmebölja. Det är osäkert om socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning inverkar på risken att dö av hög värme. Låg socioekonomisk status är emellertid förknippad med medicinska faktorer som kroniska sjukdomar, fetma eller psykisk sjukdom, vilka i sig utgör riskfaktorer. Låga materiella resurser som till exempel avsaknad av luftkonditionering påverkar också. Under värmeböljan i Phoenix i USA 2006 var 11 av 13 offer för värmeslag hemlösa.4

4.2 Dricksvatten Mer humus och mikroorganismer kommer antagligen att försämra kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna. Vi får högre halter i vattnet av nitrit, nitrat och bekämpningsmedel från jordbruket. Risken ökar för att dricksvattnet förorenas och för att försörjningen drabbas av avbrott om översvämningar, ras och skred blir vanligare.

Vattenburen smitta Ett varmare klimat med ökad nederbörd, skyfall, översvämningar eller jordskred innebär att förhållandena och belastningen förändras i vattenförsörjningens olika delar – tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk och distributionssystem. Det ökar risken för att smitta ska spridas via vattenförsörjningssystemet och kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Vattenburna sjukdomsutbrott på grund av mikrobiologisk smitta i dricksvattnet karaktäriseras av att många människor insjuknar under kort tid. Beroende på smittämne kan det vara mer eller mindre allvarligt i akutskedet. Följderna kan dock bli dramatiska. Äldre och svaga individer liksom personer med nedsatt immunförsvar riskerar att avlida. Samhällets kostnader för vattenburna

4 Kovats S R Hajat S. Heat stress and public health: A critical review. Annu Rev Public Helath 2008;29:41-55.


Region Skåne,

sjukdomsutbrott blir ofta mycket stora. I Sverige räknar man med två vattenburna sjukdomsutbrott per år. Historiskt har bakterier setts som förklaring till vattenburna sjukdomsutbrott men numera upptäcker man alltfler virus- och parasitorsakade utbrott. Ofta är det dock svårt att fastställa vilken mikroorganism som ligger bakom ett sjukdomsutbrott. Smittkällor och organismer Avföring från människor och djur, giftbildande cyanobakterier och legionellabakterier är de huvudsakliga förorenarna av vattentäkter. Det gäller särskilt avföring, som kan förorena vattentäkter vid skyfall, när avloppsvatten bräddas eller betesmarker sköljs av, och vid översvämningar. Avloppsvatten från avloppsledningar kan tränga in i dricksvattennätet vid skador eller tryckfall. En stor mängd sjukdomsframkallande mikroorganismer kan spridas via dricksvatten. Det förekommer framför allt vid översvämning av strandnära betesmarker, där bakterier som till exempel EHEC (enterohemorragisk E. coli), campylobacter, salmonella, cryptosporider och calicivirus riskerar att spridas till näraliggande vattendrag. Detta kan medföra stora problem för vattenverk med ytvattentäkter, där bakterierna riskerar att distribueras ut till ett stort antal människor på kort tid via det kommunala dricksvattennätet. Se också 4.5 Spridning av sjukdomar. Klimatförändringarna kan även öka risken för att legionellabakterier växer till, bland annat i dricksvattenledningar. Legionellabakterier finns i de flesta vatten och till skillnad från de flesta andra smittämnen växer de till som mest i ljummet vatten över 18 grader. Ökade halter av legionellabakterier i vatten som inte värms upp över 60 grader kan ge upphov till allvarlig lunginflammation i samband med duschande eller andra sammanhang när vattnet finfördelas. Problem med dricksvatten upptäcks ofta inte förrän en förorening kommit ut på ledningen. Bättre verktyg för att upptäcka smitta behövs.

4.3 Ändrad luftkvalitet Halten av luftföroreningar är högre i Skåne än i flertalet andra regioner i Sverige. Miljöfaktorer i samverkan kommer att få allt större betydelse för hälsoproblem i andningsvägarna. Närheten till kontinenten och den långa kuststräckan gör att Skåne påverkas särskilt mycket av långväga lufttransporter. I Trelleborg, Landskrona och Malmö tenderar halten av små partiklar44 att överskrida den nationella miljökvalitetsnormen räknat som årsmedelvärde. Vid mätstationen Vavihill på Söderåsen är halterna av marknära ozon som åttatimmarsmedelvärde högre än miljökvalitetsnormen vid ett antal tillfällen under året. Marknära ozon är kraftigt oxiderande och kan ge andningssvårigheter samt lungskador vid inandning. Transportsektorn, inte minst vägtrafiken, är en viktig källa till den här typen av luftföroreningar. I Skåne är det också viktigt att beakta sjöfartens bidrag.

Klimatförändringens inverkan på luftföroreningar Södra Europa får betydligt högre partikelhalter i luften enbart på grund av klimatförändringen. I södra Skandinavien beräknas halterna av partiklar PM10 (upp till en tusendels millimeter i diameter) öka med 2 procent per årtionde, framför allt under vår och sommar. Även ozonhalten kan öka i södra Sverige under vår, sommar och höst, medan den i övriga Skandinavien väntas minska enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sannolikt kommer vi att se mer av fotokemisk smog på samma sätt som i södra Europa sommaren 2003. Det innebär att det bildas en typ av partiklar som är svåra att mäta och vilkas effekt på hälsan är dåligt känd. Det är tänkbart att de innebär en påfrestning som förknippas med accelererat åldrande i hjärt-kärlsystem och luftvägar. Här finns behov av ytterligare kunskap. De mätningar som pågått på Söderåsen av denna typ av partiklar kommer att fortsätta.

44 Så kallade PM10 patriklar, vilket är partiklar med en diameter mindre än 10μm.


Region Skåne,

Samband med sjukdomar

När spridningen, mängden och typerna av luftburna, allergena ämnen förändras, påverkar det allergisjukdomar och astma. Samma sak inträffar när halterna av marknära ozon ökar och luftkvaliteten försämras. Astmasjuka och allergiker löper risk att få mer besvär och sämre livskvalitet. Om vi fortsätter att förorena luften i samma omfattning som nu, får vi se mer av allergier, sjukdom och dödlighet med anledning av luftföroreningar. För pollenallergiker ser utvecklingen mörk ut. Global uppvärmning leder till längre och intensivare pollensäsong och perioderna med stark pollenutfällning blir fler. Om man antar att temperaturen stigit i samband med att koldioxidhalten fördubblats vid slutet av århundradet, kommer pollensäsongen för ekarna att starta en månad tidigare och koncentrationen av pollen vara 50 procent högre än idag.

4.4 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Den ökade risken för översvämningar, ras, skred och eventuellt kraftigare stormar innebär att människor kan komma att skadas och det kan bli problem med dricksvattenförsörjningen. Kemiska ämnen kan spridas ut i grund- och ytvatten från förorenad mark och gamla deponier. Extremt väder kan samtidigt ställa till problem för räddningstjänst, sjukvård och hemtjänst. I samband med upparbetning av vindfällen efter stormen Gudrun omkom tio personer. Speciellt utsatta för att förorenas i samband med översvämningar och skyfall är många av de enskilda vattentäkterna. Mikroorganismer, miljögifter och humus utgör de största hoten.

4.5 Spridning av sjukdomar Ett varmare klimat med mer nederbörd ökar risken för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare, så kallade vektorer, kan etablera sig i landet. Borrelia, badsårsfeber, visceral leishmaniasis, TBE (fästingburen encefalit), campylobacterinfektion och EHEC är de sjukdomar man anser har starkast samband med klimatförändringarna. Av dessa sprids borrelia, visceral leishmaniasis och TBE med djur, övriga är infektionssjukdomar.

Figur 17. Sjukdomar med koppling till klimatförändringar. Källa: Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 Sjukdom Sprids via Kan orsaka Borrelia Fästingar Hjärnhinneinflammation och

besvär med leder, hjärta, nervsystem.

Badsårsfeber Badvatten Dödlig blodförgiftning Visceral leishmaniasis Sandmygga Angrepp på inre organ. Dödlig. TBE Fästingar Hjärnhinneinflammation Campylobacterinfektion Mat och vatten Diarrésjukdom EHEC Mat och vatten Blodig diarré

Se även avsnittet 4.2 Dricksvatten.

Fästingöverförda sjukdomar TBE och borrelia bedöms ha ett starkt samband med klimatförändringar med allvarliga konsekvenser för hälsoläget.45 De orsakar hjärnhinneinflammation. Borrelia kan även medföra besvär med leder, hjärta och nervsystem. Mildare höstar och vintrar kan förlänga perioderna för



Region Skåne,

fästingöverförda sjukdomar. Utbredningen av TBE förutspås minska i Centraleuropa men sprida sig norrut.

Myggöverförda sjukdomar Ett varmare klimat skapar förutsättningar för att insektsarter som inte funnits här tidigare och som bär på nya smittämnen sprider sig till oss. Exempel på sjukdomar som kan komma att etablera sig är visceral leishmaniasis, malaria, West Nile-feber, denguefeber och chicungungyafeber. Flertalet av dessa sjukdomar bedöms ha starkt eller medelstarkt samband med klimatförändringarna och medför allvarliga konsekvenser för hälsoläget.

4.6 Badvatten Med ett varmare klimat följer varmare badvatten. Man kan också räkna med att badsäsongen förlängs och att fler människor badar längre och oftare. Ökad algblomning av giftiga blågröna alger (cyanobakterier) kan göra människor och djur sjuka. Vibrio cholera-bakterier finns konstant i Östersjön och växer till vid temperaturer över 20 ºC. De kan ge upphov till så kallad badsårsfeber, som i svåra fall kan ge blodförgiftning och leda till döden. Under sommaren 2006 insjuknade åtta personer, varav tre dog, i badsårsfeber i Sverige. Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring och kan allvarligt påverka hälsoläget i Sverige.46

4.7 Livsmedelssmitta Ett stort antal mikroorganismer kan överföras via mat och göra människor sjuka. Matförgiftningar är relativt vanliga. Livsmedelsverket uppskattar att mellan 338 000 och 500 000 människor årligen drabbas i Sverige. Matförgiftningen slår till snabbt, inom ett dygn, och går oftast snabbt över. Vid smitta av tarminfektionsbakterier som salmonella, shigella, EHEC, yersinia och campylobacter via mat är inkubationstiden vanligen någon till några dagar och sjukdomssymptomen sitter i upp till en vecka. Även virus som calici och parasiter kan överföras via mat. När temperaturen stiger blir det allt viktigare med god livsmedelshygien och att varm mat hålls varm och kall mat väl kyld.

4.8 Ångest och oro Klimatförändringarna kan komma att skapa oro och ångest i varierande grad när människor upplever att deras omgivning förändras utan att de kan påverka det, eller när fastigheter, skog, med mera blir skadade eller förstörda i naturkatastrofer. Det kommer troligen att bli mest påtagligt vid katastrofer, eller när allvarliga lägesrapporter presenteras. Man kunde se det tydligt efter stormen Gudrun, när flera fall av depressioner och till och med självmord rapporterades.

4.9 Lustgas Anestesigaser används inom sjukvården vid operationer för att söva ner patienter. Mest känd är lustgas. Inom Region Skånes verksamhet utgör lustgasutsläppen 4-5 procent av växthusgasutsläppen. Lustgas har mycket stark drivhuseffekt, den är en nästan 300 gånger så kraftfull som koldioxid. Flera olika projekt för att minska användningen av lustgas och för att rena de utsläpp som sker är på gång men ändå behövs fler åtgärder.



Region Skåne,

4.10 Vad vi behöver göra Människors hälsa kommer att påverkas både positivt och negativt av klimatförändringarna. En del av de ökade hälsoriskerna kan lösas genom framsynt planering. Beredskapen för värmeböljor behöver bli bättre, speciellt eftersom värmeböljorna kommer när vårdsektorn är som lägst bemannad. Vi bör också bygga upp en kunskap om och beredskap för ökade smittorisker. Anpassning av byggandet Om vi redan nu tar hänsyn till att det exempelvis kommer bli mer extrema värmeböljor, kan vi bygga äldreboende, vårdinrättningar, dagis och andra byggnader utifrån den kunskapen. Solavskärmning så som markiser etc. kan installeras både på befintliga och nya byggnader osv. Vi kan också planera in mer grönska i tätorterna för att sänka temperaturen varma sommardagar. Vegetation i städerna har också flera andra hälsovinster, som minskad stress och förbättrad luftkvalitet. Samverkan för bättre beredskap För att öka beredskapen för värmeböljor behövs samverkan mellan Region Skåne, kommunerna, privata vårdgivare och frivilligorganisationer. Kommunerna och Region Skåne behöver bli bättre på att ställa krav på de privata vårdgivarna så att de har beredskap för till exempel strömavbrott, dålig vattenkvalitet och värmeböljor. Vi borde även titta mer på hur människor klarar värmeböljor i Sydeuropa – kanske vi här i Sverige och Skåne också behöver ändra beteende när det är riktigt varmt. Kunskapen om vilka läkemedel och sjukdomstillstånd som påverkar kroppens värmereglering behöver också bli bättre så att behandling kan anpassas efter det i samband med värmeböljor. Vatten Klimatförändringarna handlar mycket om vatten. Ur hälsosynpunkt är det en del system som behöver ses över såsom distributionssystem, reningstekniker, analysmetoder och rutiner för provtagning av dricksvatten, särskilt vid skyfall, översvämningar och höga grundvattennivåer. Risken för översvämning av infiltrations- och avrinningsytor bör bedömas, elförsörjningen bör ses över och vattenverk kompletteras med desinfektionsanläggningar där det är befogat. Det vore också bra med information till fastighetsägare med enskilda brunnar om hur brunnarna bör se ut och skötas för att minska risken för dåligt vatten vid skyfall och andra extrema väderhändelser. Investeringar kan behöva göras vid kommunala vattenverk och även inom exempelvis pappersindustrin för att klara ett brunare vatten i ytvattentäkter. Mer kunskap Sjukvården behöver lära sig mer för att kunna öka beredskapen för nya sjukdomar och för gamla sjukdomar som blir vanligare, som TBE och borrelia. Vi behöver också mer kunskap om hur ett förändrat klimat påverkar luftvägssjukdomar för att kunna bygga bättre varningssystem för höga pollenhalter, marknära ozon, partiklar, med mera.


Region Skåne,

5 Användning av mark och vatten Konkurrensen om marken kommer att öka i takt med att klimatförändringarna fortskrider. Flera av de lösningar på hur vi ska minska utsläppen av växthusgaser kräver mark. Det gäller till exempel odling av energigrödor, större uttag av skogsråvara och utbyggnad av kollektivtrafiken. Samtidigt kan klimatförändringarna försämra möjligheten att odla i exempelvis södra Europa, vilket gör att vi kanske måste vara beredda att öka vår livsmedelsproduktion. Utvecklingen i Skåne idag är att en allt större del av den bördigaste jordbruksmarken bebyggs. Det har vi inte råd med i ett längre perspektiv. Inte heller att blunda för störningar i ekosystemen på grund av människans markanvändning och klimatförändringarna.

Skåne är ett av Sveriges hårdast exploaterade områden. Exploateringstrycket är betydligt högre längs Öresundskusten än i övriga delar av länet. De senaste decennierna har många flyttat från landsbygden till storstäderna. I södra och sydvästra Skåne växer även de mindre orterna, till skillnad från övriga Skåne. En möjlig orsak kan vara att sydvästra Skåne har en förhållandevis väl utbyggd kollektivtrafik, vilket gör det möjligt att bosätta sig även utanför de större orterna.47 All tätortsexpansion i västra Skåne sker i princip på god åkermark. Jordbruksmark bör ses som en ändlig resurs som utvecklas i ett samspel mellan geologiska förutsättningar, klimat, vegetation och mänsklig påverkan. Nya brukningsmetoder med högre avkastning och överskott på världsmarknaden har gjort att frågan om hushållning med åkermark inte varit aktuell på ett antal år. Det nya läget med en snabb förändring av klimatet kan ändra på detta.48 Hot om sämre odlingsförutsättningar i andra delar av världen, samtidigt som jordens befolkning ökar, gör att åkermarken blir allt värdefullare. Om vi väljer att producera mer bioenergi för att minska vårt beroende av fossila bränslen kräver även det markresurser. Frågan är av moralisk karaktär; den handlar om vikten av att hushålla med en ändlig resurs för kommande generationers behov. Genom att planera och bygga så effektiva lösningar som möjligt kan vi hushålla bättre med marken. Att inte sprida ut tätorterna utan planera tätt i goda kollektivtrafiklägen innebär också ökad tillgänglighet och effektivare användning av infrastruktur och energi.49

5.1 Fysisk planering Hur bebyggelsestruktur, lokalisering av olika verksamheter och infrastruktur planeras har stor betydelse för att minska påverkan på klimatet och möta klimatförändringar. Utdikningar och allt mer hårdgjord yta ökar belastningen på vattendrag och öppna diken. Vissa skånska vattendrag är i farozonen att svämma över vid stora nederbördsmängder. Stigande havsnivå förvärrar erosionen längs kusterna och kräver omfattande åtgärder. I konkurrens med exploatering riskerar naturvärden knutna till kustremsan att raderas ut. Det talar för stor försiktighet ifråga om dispenser från strandskyddet.

47 Markanvändning i Skåne, remissversion. Rapport inom projektet Strukturbild för Skåne, Region Skåne 48 Markanvändning i Skåne, remissversion. Rapport inom projektet Strukturbild för Skåne, Region Skåne 49 Markanvändning i Skåne, remissversion. Rapport inom projektet Strukturbild för Skåne, Region Skåne


Region Skåne,

Vi kan med hjälp av en genomtänkt fysisk planering skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser. I Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram50 står bland annat följande mål:

Delmål 1a. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

Delmål 1d. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.

SMHI pekar på att bristande hänsyn till klimatvariationer vid fysisk planering i flera fall lett till att man byggt inom områden som redan idag ofta utsätts för översvämningar51. Mer nederbörd, ändrad grundvattennivå och högre havsnivå kommer att förvärra de problem som redan finns och även skapa nya. På vissa områden kan det vara lämpligt att fastställa eller ändra en nivå för lägsta tillåtna anläggningshöjd. För områden som riskerar exempelvis översvämningar till följd av ökade vattenflöden i sjöar och vattendrag eller av havsytans höjning, finns flera möjliga lösningar.52 Att undvika ny bebyggelse på dessa områden ska inte ses som den enda lösningen. En större exploatering kan exempelvis ge ekonomiska förutsättningar för att bygga skyddsvallar och mekaniska barriärer. Att uppföra bebyggelse och infrastruktur på ett skadesäkert sätt ska också ses som en möjlig lösning. Man bör ha i åtanke vilken livslängd man tänker sig för det man bygger och hur stora investeringar som riskerar att gå förlorade. En campingplats kan kanske byggas låglänt, medan ett bostads- eller verksamhetsområde bör byggas med hänsyn till hur mycket havsnivån väntas stiga i ett längre perspektiv. Den fysiska planeringen bör också ta hänsyn till att ett förändrat klimat kan förändra människors beteende. Högre temperaturer kan göra att det sociala livet utspelar sig mer utomhus än idag, vilket kan kräva att gator och torg utformas annorlunda, och att man tar hänsyn till att behovet av skugga ökar. Fysisk planering kan skapa samhällsstrukturer som stödjer ekologisk hållbarhet. En svårighet är att det inte är helt entydigt vad som är bäst ur miljösynpunkt. Boverket har kommit fram till att en medelstor stad har många önskvärda kvaliteter.53 Den har förutsättningar för att vara

resurssnål robust, levande och tåla förändringar grund för stolthet och självkänsla grund för trygghet men också förväntan grund för ett mänskligt liv och mångfald en arena för människor i olika skeden av livet och med olika kulturella behov.

Planera för minskade utsläpp

Genom översiktsplaner, detaljplaner och trafikplaner kan vi skapa förutsättningar för minskad energianvändning, minskade transporter och för förnybara energikällor. En transportsnål bebyggelse skulle kunna minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn med cirka 10 procent fram till 2020 enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten.54 Tre områden är särskilt viktiga när det gäller den fysiska planeringens inverkan på möjligheterna att minska klimatstressen, nämligen bebyggelsens struktur, lokaliseringen av verksamheter och infrastrukturen.55

50 Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i utveckling 2003:62, Länsstyrelsen i Skåne 51 Anpassning till klimatförändringar, Rummukainen m.fl. SMHI 2005 52 www.boverket.se 53 På väg mot klimatmålet – så kan den fysiska planeringen bidra. Naturvårdsverket 2002 54 Den svenska klimatstrategins utveckling. Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2007 55 På väg mot klimatmålet – så kan den fysiska planeringen bidra. Naturvårdsverket 2002


Region Skåne,

Bebyggelsestruktur Bebyggda områdens läge, storlek, form, avgränsning, exploateringsgrad, närhet till kommunikationer och service har betydelse. Detsamma gäller om tätorten har ett eller flera centrum och är utspridd eller linjärt uppbyggd. Från klimatsynpunkt finns det för- och nackdelar med tät respektive gles bebyggelsestruktur. Argument för en tät bebyggelse är att den ger underlag för storskaliga, effektiva system för uppvärmning, vattenförsörjning och avloppshantering. En tät struktur skapar också korta avstånd mellan bostäder, arbetsplatser och servicepunkter. Argument för en gles bebyggelsestruktur kan vara att den skapar utrymmen för att fånga in solenergi och hantera biobränslen. Verksamhetslokalisering Hur områden för bostäder, arbetsplatser och service lokaliseras i förhållande till varandra är avgörande för bland annat transporter av personer och gods. Infrastruktur Tillgången till en väl fungerande och hållbar infrastruktur har stor betydelse för alla typer av kommunikationer, som transporter av människor, varor, avfall, vatten och avlopp.

Dammar och grönska Grönska och vattenmiljöer är viktiga för att lindra lokala effekter av klimatförändringarna i stadsmiljö. Dammar, öppen dagvattenhantering, träd och övrig vegetation minskar risken för översvämning. Träd bromsar vind och minskar solinstrålning. Gröna tak och gröna väggar kyler ner byggnader genom att skugga och avge fukt.

Översvämningar För att öka arealen produktiv skogs- och jordbruksmark skedde under många årtionden en omfattande utdikning av mer eller mindre våta marker. Bäckar och åar rätades ut och våtmarker torrlades. Detta gör att vattnet rinner fortare genom skog och mark, vilket ökar utlakningen av näringsämnen och kan ställa till problem med översvämningar för nedströms liggande bebyggelse och infrastruktur. De senaste åren har stora resurser satsats på att återskapa våtmarker och slingrande vattendrag, främst i syfte att minska övergödningen av sjöar och hav. Samhällets utveckling med mer hårdgjord yta minskar vattnets möjlighet att infiltrera. Därmed ökar belastningen på dagvattensystem, vattendrag och öppna diken. Problemen blir värre om nederbördsmängderna blir större och regn faller mer intensivt. Strandskyddet Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har undersökt risken för översvämning längs Helge å, Rönne å och Råån. Kartläggningen visar att Helge å och Råån löper stor risk att svämma över. Skåne är en tätbefolkad del av Sverige och exploateringsgraden längs kusterna är bitvis ganska omfattande. Samtidigt är många naturvärden, till exempel havsstrandängar, knutna till strandmiljöer. När havsytan stiger i framtiden, riskerar dessa miljöer att komma i kläm mellan vattenlinjen och exploaterade områden i form av bebyggelse, vägar och åkermark. Risken för att byggnader, vägar och annan infrastruktur drabbas av översvämningar ökar också om de placeras lågt. För att förhindra att sådana scenarier inträffar, behövs ett bra kunskapsunderlag vid bedömningen av strandskyddsdispenser. Det är viktigt att kommunerna i planeringsprocesserna utgår ifrån att havsnivån kommer att stiga och att risken ökar för att vissa åar och sjöar kommer att svämma över. Det är också viktigt att ansökningar om dispens från strandskyddet i utsatta områden behandlas synnerligen restriktivt. Översyn av planer Länsstyrelsen i Skåne har påbörjat en översyn av de interna processerna vid granskning av översikts- och detaljplaner, för att se till att planerna granskas med klimatanpassning som


Region Skåne,

utgångspunkt. Länsstyrelsen ser också över hur den kan stödja kommunerna i deras klimatanpassningsarbete. Man har startat ett samarbete med Vellinge kommun och valt ut Falsterbonäset som fallstudieområde. Där ska man bland annat titta på vilken typ av underlag kommunerna behöver för att kunna ta hänsyn till klimatförändringarna i sin fysiska planering.56 Lantmäteriet har fått i uppdrag att göra en höjddatabas för hela Sverige. Arbetet ska pågå 2009–11. Falsterbonäset – känsligt för högre havsvattennivå Stora arealer av Falsterbonäset ligger bara någon meter över havsytans medelnivå och området är känsligt för högre havsvattennivå. Statens geotekniska institut har analyserat vad höjningar av medelvattenståndet med 1,0 meter 1,5 meter och 2,5 meter runt näset skulle innebära. En höjning av nivån med 1,0 meter motsvarar en situation som i dagsläget inträffar ungefär vart fjärde år. Ett tillfälligt högvatten på 1,5 meter inträffar statistiskt sett med 60 års mellanrum, men med det klimat som förväntas omkring 2050, kommer det antagligen att ske vartannat år.

Om havsnivån stiger 1,0 meter översvämmas de låglänta områdena i väster och söder samt området kring Flommarna.

Om vattenståndet stiger med 2 meter översvämmas i princip hela bebyggelsen vid Skanör och Falsterbo, medan bebyggelsen vid Ljunghusen och Höllviken klarar sig.

Figur 18. Falsterbonäsets utseende vid normalt vattenstånd i dagens klimat (överst) och vid en höjning av vattenståndet med 1,0meter(vänster) respektive 2,0 meter (höger) över dagens normala vattenstånd. Källa: Hansson, H., Larsson, M. 1993. 57

56 Nicolina Verovic, Länsstyrelsen i Skåne län, muntligen 2008-06-04 57 Hansson, H., Larsson, M. (1993). Sandtransport och kustutveckling vid Skanör/Falsterbo. Rapport 3166. Inst. Tekn. Vattenresurslära, LTH/LU, Lund.


Region Skåne,

Ras, skred och erosion

Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder och förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Högre havsnivå och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Största delen av Skåne är täckt av lerig morän eller morän. Dessa jordarter är relativt stabila mot skred och ras, förutom när de är vattenmättade och topografin är brant. De är också relativt okänsliga mot erosion. I Skåne är erosionsrisken störst längs kusterna och då framför allt längs sydkusten58. Ystadkusten – känslig för erosion Erosionskänsliga jordarter som utsatts för vind och vågor har åsamkat kusterna i Ystads kommun omfattande skador under många år, framför allt vid Löderups strandbad och Ystads sandskog. I områdena kring Ystad sjunker marken i förhållande till havsnivån. När vattnet i Östersjön stiger, kommer effekten att förstärkas. Det kan få allvarliga konsekvenser. Omfattande åtgärder behöver sättas in för att bevara bebyggda områden och infrastruktur. Det gäller att i samspel med naturliga förlopp trygga dynområden och stränder, dels för att motverka att mark går förlorad, dels för att förhindra att känsliga områden svämmas över.

5.2 Jord- och skogsbrukets markanvändning De areella näringarna i Skåne står inför viktiga utmaningar: att värna den produktiva jord- och skogsbruksmarken och klara att behålla eller öka produktionen samtidigt som miljömålen också uppfylls. Förbättrad vattenhushållning och förbättrad kvävehushållning är centrala delar i detta. Det finns förväntningar på att jord- och skogsbruk ska öka produktionen av förnybar energi så att vårt beroende av fossil energi kan minska. Med varmare väder är förutsättningarna goda för att producera mer, men risken för skador ökar samtidigt. Jord- och skogsbruk är viktiga i Sveriges energiomställning. Det är därifrån en stor del av tillskottet på förnybar energi kan komma i form av exempelvis skogsflis och biodiesel från skogsråvara, biogas från jordbrukets restprodukter, samt solenergi, vind- och eventuellt vattenkraft. Man kan tänka sig att det kommer att höjas röster för ett mer intensivt jord- och skogbruk, där vissa skogsarealer kan tänkas brukas med hjälp av bevattning och näringstillförsel. Detta kommer i konflikt med bevarandet av den biologiska mångfalden, som är viktig bland annat för att ekosystemen ska kunna stå emot påfrestningar. De areella näringarnas möjligheter att minska sin klimatpåverkan genom att förändra sina transporter eller processer behandlas i kapitel 10 Produktion och utveckling av produkter, samt kapitel 6, ”Livsstil och konsumtion”. Jordbruket I det skånska jordbruket minskade utsläppen av växthusgaser med cirka 14 procent från 1990 till 2006. Det kan förklaras av att antalet djur och den brukade arealen under samma period minskade.59 Men så länge vi inte drar ner på vår köttkonsumtion leder minskningen inte till lägre utsläpp av växthusgaser globalt sett. Snarare har utsläppen av växthusgaser i praktiken ökat, eftersom vi köper kött och annan mat från andra delar av världen istället för att producera maten själva. Utsläppen från jordbruket består framför allt av lustgas från omvandlingen av kväve i jorden och av metan från djurhållningen, främst från idisslare. Om kvävet i alla led utnyttjas på bästa möjliga

58 Kommunal anpassning till en klimatförändring med förändrade vattenflöden i Skåne – utmaningar och verktyg för anpassningsarbetet. Susanna Bruzell. Lunds Universitet 2008 59 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008.


Region Skåne,

sätt, minskar förlusterna och därmed utsläppen av lustgas. Metangasutsläppen minskar om man producerar biogas från gödseln istället för att lagra den traditionellt.60 Klimatförändringarna kommer i huvudsak att förbättra förutsättningarna för jordbruket. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet för nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren. Ett annat problem som man ser redan idag är att gödselbrunnar svämmar över vid stora nederbördsmängder vintertid. Fokus för växtodlingen kommer att ligga på odlingssäkerhet, riskspridning, vattenhushållning och miljöåtgärder. Problemen kommer att kretsa kring tillgång på vatten för bevattning och hur man skyddar grödan från kraftiga skyfall. Riskerna kan spridas genom att använda flera olika grödor, tidiga och sena sorter, sjukdomsresistenta sorter, torktåliga sorter, stort spann i tidpunkten för sådd på hösten och anpassad mängd av utsäde för tidpunkten. Samarbete mellan grannar blir viktigt för att öka kapaciteten vid skörd och torkning, liksom att bearbeta jorden när fälten bär för att minska risken för att den packas. Skogsbruket Konsekvenserna av klimatförändringarna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader.61 Vilka val vi gör kommer i mycket stor utsträckning att avgöra framtiden för Skånes arter och ekosystem. Om skogsbruket satsar på riskspridning genom att i högre grad variera trädslag med inslag av mer löv och använda skogsbruksmetoder med ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk, finns möjligheten att gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till vattendrag och sjöar. Samtidigt minskar den ekonomiska risken för skogsägaren i och med att skogen stärker sin motståndskraft mot att skadas av vind och skadedjur. Poängteras bör dock att kunskapen är bristfällig när det gäller optimal skötsel av vissa blandbestånd, lövskogar och kontinuitetsskogar. En riskspridningsstrategi förordas av klimat- och sårbarhetsutredningen, speciellt i södra Sverige där risken för stormskador och andra klimatrelaterade skador bedöms vara störst..62

Förbättrad vattenhushållning Avvattning Väl fungerande dräneringssystem med utjämningsmöjlighet är viktigt för odlingssäkerheten och bidrar till att vattenflödena inte ökar. Hög och jämn skörd över fältet år efter år betyder mycket för att minska utsläppen av växthusgaser. Större nederbördsmängder under vinterhalvåret och mer intensiva regn innebär att behovet av väl fungerande avvattningssystem av jord- och skogsbruksmark ökar. Klimatförändringarnas konsekvenser för avvattning: Större risk för översvämningar Större risk för yterosion Större risk för förluster av kväve och fosfor Större risk för diffust läckage av växtskyddsmedel Större risk för markpackning

60 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 61 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 62 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60


Region Skåne,

Bevattning Balansen mellan tillgången till och behovet av vatten kan bli sämre, särskilt under senare delen av sommaren, då torka ofta uppstår. Samtidigt förutspås regnen under sommaren bli intensivare vilket innebär att allt vatten inte kommer växterna till godo. För att utjämna dessa skillnader kan sparat vatten, till exempel vatten i högt belägna våtmarker, användas vid torrperioder. Klimatförändringarnas konsekvenser för bevattning: Större risk för vattenbrist under tillväxtperioden innebär sämre odlingssäkerhet Större variation i skörd och kvalitet Större årsvariationer gör att vissa år kan vara extremt varma och regnfattiga Potentialen att producera mer ökar i ett varmare klimat vilket kräver mer vatten Mer specialodlingar kräver mer vatten Skyfall – skördeskador Risken för extrema regn gör också att risken för skördeskador ökar och att det vissa år kommer att finnas stort behov av hög kapacitet för tröskning och torkning. Investeringar för torkning och lagring kommer sannolikt att behövas för att möta sådana toppar.

Förbättrad kvävehushållning Det finns stora möjligheter att förbättra kvävehushållningen inom jordbruket för att därmed minska gårdens utsläpp av klimatpåverkande lustgas. De åtgärder som behövs är i många avseenden etablerad teknik, med en bred tillämpning av möjliga åtgärder. Därför är anpassning till förhållandet på den enskilda gården viktig. Rådgivningen inom ramen för projektet Greppa Näringen63 utgör en mycket viktig resurs för det fortsatta arbetet. Erfarenheterna härifrån och det arbetssätt som etablerats för att få till stånd åtgärder som begränsar växtnäringsläckaget utgör en stor tillgång när det nu gäller att organisera en rådgivning för att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser.

Klimateffektiv djurhållning Den största källan till metanutsläpp är våra idisslare. Idisslare som nöt, får och hjort ger upphov till högre utsläpp av klimatpåverkande gaser än produktionen av fläskkött och kyckling räknat per kilo producerat kött. Samtidigt gör idisslarna stor miljönytta genom att beta naturbetesmarker, och hjälper därmed till att uppfylla andra miljömål. Att de permanenta betesmarkerna betas är viktigt även från klimatsynpunkt. Nya studier pekar nämligen på att naturliga betesmarker har potential att lagra stora mängder kol. Fördelen med idisslare är också att vi huvudsakligen kan ge dem grovfoder (gräs och liknande). Genom att odla grovfoder bidrar vi till att hålla sådana marker öppna som inte lämpar sig för annan växtodling. Dessutom minskar kväveutlakningen och växtföljden förbättras. Från klimatsynpunkt är det en fördel att välja nötkött från mjölkkoraser, eftersom moderdjuret producerar både mjölk och kalvar som kan gå in i köttproduktionen. Miljöpåverkan från produktionen fördelas därmed mellan fler produkter. Biogas från gödsel Genom att använda gödsel för biogasproduktion minskar utsläppen av växthusgaser, dels genom att den direkta avgången av metan från gödseln minskar, dels för att den producerade biogasen kan ersätta till exempel bensin och diesel. Då gödsel från djurhållning rötas till biogas och därefter ersätter bensin eller diesel, blir nettoutsläppet till och med mindre än om gödseln hade använts på traditionellt sätt. Påverkan på klimatet kan minska med 170 procent då effekten av metan räknats om till koldioxidekvivalenter.64

63 http://www.greppa.nu 64 SOU 2007:36 Bioenergi från jordbruket – en växande resurs.


Region Skåne,

R M E - ra p s ( - 6 0 % ) E ta n o l- v e te

( - 7 0 % )

B io g a s -g ö d s e l( - 1 7 0 % )

- 3 0 0

- 2 0 0

- 1 0 0

0

1 0 0

2 0 0

3 0 0

4 0 0

g CO2-ekvivalenter per kWh drivmedel

F o s s i l t b rä n s le B io d r i v m e d e l

B e n s in D ie s e l

Figur 19. Minskning av utsläpp räknat som koldioxidekvivalenter för olika förnybara drivmedel, jämfört med bensin och diesel.

Källa: SOU 2007:36, Bioenergi från jordbruket – en växande resurs.

Fiskerinäringen Fiskerinäringen bör förbereda sig på stora förändringar av ekosystemen och fisket som väntar i ett varmare klimat. Saltvattensarter kan komma att slås ut helt i Östersjön och istället ersättas av sötvattensarter. Varmvattensarter kommer att ersätta kallvattensarter, främst i insjöar.65 Förändringarna under vattenytan förefaller vara mycket stora enligt den senaste forskningen.

5.3 Vatten- och vindkraft El från vattenkraftverk utgör en viktig del av Sveriges energisystem. Den årliga produktionen är omkring 65 TWh, vilket är nästan hälften av den svenska elproduktionen. Idag finns det cirka 1 900 vattenkraftverk i Sverige, varav omkring 1 200 har en effekt under 1,5 MW och därför klassificeras som småskaliga.66 I Skåne produceras cirka 0,12 TWh från totalt 11 vattenkraftverk.67 Den ökade nederbörd som följer med klimatförändringarna skapar mycket goda förutsättningar för en allt större vattenkraftproduktion, främst i andra delar av landet. Att bygga ut vattenkraften ytterligare kan dock motverka mål för att bevara natur. Med ett annat klimat kan det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I öka inom delar av landet, vilket kan innebära större risk för dammbrott.68 I Skåne finns totalt cirka 140 dammar, varav 35 är i riskklass I. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något när klimatet förändras.69 2008 producerade Sverige cirka 1,8 TWh vindkraft enligt statistik från Svensk Energi. Cirka 0,73 TWh producerades i Skåne, men förutsättningarna för att öka tillförseln är bra. Riksdagens planeringsmål för år 2020 är 30 TWh el från vindkraft.70

65 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 66 www.energimyndigheten.se 67 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 68 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 69 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 70 www.energimyndigheten.se


Region Skåne,

För Skånes del finns en potential för vindkraft på land om minst 2 TWh. Till havs är potentialen 12 TWh. De havsanläggningar som var under planering 2007 kommer tillsammans med Lillgrund att ge 6,4 TWh årligen, varav cirka 3,6 TWh kan anses ligga inom Skånes gränser.71

5.4 Natur- och kulturmiljön Förändringar i klimatet ändrar balansen i naturen som får allt svårare att leverera de ekosystemtjänster vi är beroende av. Arter och naturtyper kan komma att försvinna i det fragmentiserade skånska landskapet och i vattenmiljöer när förutsättningarna ändras. Färgade vatten, kraftigare övergödning, mer alger och cyanobakterier försämrar vattenkvaliteten. Hur vi väljer att använda marken kommer i mycket stor utsträckning att avgöra framtiden för Skånes arter och ekosystem – och för oss själva. Fungerande ekosystem är grundförutsättningen för livet på jorden. Vi människor bor och verkar här på naturens villkor, även om vi ibland kortsiktigt bortser från det. Naturen har försett oss med grunderna för vår jordbrukskultur och vår överlevnad. Förutom att vi kan producera varor från biomassa, handlar det om reglerande, stödjande, kulturella och bevarande tjänster. Några exempel:

Reglerande ekosystemtjänster: Reglering av lokalt klimat Reglering av avrinning Bindning av kol

Stödjande ekosystemtjänster:

Vattenrening Pollination av växter Kontroll av skadegörare Luckring av jord

Kulturella ekosystemtjänster:

Rekreation Vetenskap

Bevarandetjänster:

Genetisk mångfald Artmångfald Mångfald av naturtyper

Redan idag ser vi hur naturen i Skåne fått svårare att förse oss med dessa tjänster på grund av att arter och naturtyper försvunnit. Insekter, t.ex. bin, och småfåglar har minskat i betydande omfattning när åkergränser med buskar och öppna diken har försvunnit. Det medför stora ekonomiska kostnader som förväntas bli mycket större om inget görs för att bevara den biologiska mångfalden. Genom att värna artrikedom och naturtyper dels i produktionslandskapen, dels i reservat som spridningskällor, kan vi stärka ekosystemens förmåga att möta förändringar. Det vi kan göra för att lindra klimatförändringens negativa effekter på den ekologiska väven i naturen, och i förlängningen på samhällsekonomin och sociala aspekter, är att värna mångfalden i våra ekosystem för att göra systemen så robusta som möjligt att stå emot påfrestningar.

Evolutionen hinner inte med Klimatförändringar påverkar de ekologiska sambanden både direkt och indirekt. Förändringar i temperatur och nederbörd påverkar organismers livsbetingelser på många sätt så att balansen mellan dem rubbas. Arter kan anpassa sig till förändrat klimat antingen evolutionärt eller genom att förflytta sig. Den nuvarande klimatförändringen går så snabbt att många organismer inte hinner anpassa sig evolutionärt. Arters möjlighet att anpassa sig genom att söka nytt livsrum 71 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne 2008.


Region Skåne,

begränsas av en rad faktorer, vilket gör att förändringar i utbredning inte kan kompensera för klimatförändringen. Stressade arter Många arter i Skåne är redan idag utrotningshotade och klimatförändringarna kommer att öka trycket på olika organismer ytterligare. Hotet utgörs till exempel av att nya arter vandrar in, högre temperaturer, mer torka och förändrad kemi i vatten och mark.72, 73 Generellt är arter med dålig spridningsförmåga eller liten genetisk variation särskilt utsatta vid snabba förändringar. Grodor, ödlor och ormar är exempel på artgrupper som generellt har svårt att sprida sig.74 Arter som redan är hårt stressade av den nuvarande omvandlingen och fragmenteringen av landskapet är också särskilt utsatta för klimatförändringar. Sambanden är dock komplexa och mer kunskap krävs för att fastställa dem. Temperaturökningen gör att nya arter kan trivas i Skåne. Det kan innebära fördelar, till exempel att man kan odla nya växter inom jordbruket, men också nackdelar som sjukdomsspridning och att de nya arterna helt ändrar balansen i olika ekosystem. Fysiska hinder För det första kan arters förflyttning hindras rent fysiskt, till exempel av att det inte finns nordligare eller högre områden att sprida sig till. Skånes landskap är starkt fragmentiserat, vilket gör att många arter har svårt att sprida sig från en lokal till en annan. Om de inte kan flytta norrut med den klimatzon de trivs i, kommer vissa arter som bara finns i Skåne idag att försvinna från Sverige. Brist på lämpliga platser För det andra kan arters spridning genom landskap förhindras av brist på platser med rätt levnadsförutsättningar, såsom kalkhalt, betestryck, näringsstatus och fuktighet. Ömsesidiga beroenden För det tredje kan organismer som är beroende av varandra påverkas olika av klimatförändringen, med negativa konsekvenser för endera parten. Det handlar om blommor och deras pollinatörer, parasiter och deras värdar, rovdjur och deras byten. Längre vegetationsperiod En ökning av årsmedeltemperaturen för med sig en förlängd vegetationsperiod. Den sista frosten på våren beräknas inträffa mellan 10 och 20 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med 1961–90 och mellan 35 och 50 dagar tidigare vid seklets slut. Vegetationsperioden beräknas bli omkring 60 dagar längre.75 Det gynnar tillväxten av biomassa i jord- och skogsbruk. Temperaturstegringen för också med sig att klimatzonerna förskjuts, vilket ändrar förutsättningarna för många organismer och ekosystem. Hotade strandmiljöer Ett stort antal av Skånes skyddsvärda natur- och kulturmiljöer är belägna i ett smalt bälte utmed kusten och begränsas inåt land av bebyggelse eller en kustväg. Om havsytan och den kustnära grundvattennivån höjs och erosionsrisken ökar blir dessa områden trängda och riskerar i vissa fall att helt försvinna.76 Möjligheterna för till exempel strandängar att förflytta sig inåt land är små, eftersom det ofta finns vallar mot åkermark, bebyggelse och vägar för att skydda mot översvämning. Sannolikt lär skyddsanordningarna förstärkas vid behov. På kort sikt är det inte troligt att zonen ovanför dagens strandängar kan utvecklas till nya strandängar.

72 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 73 Anpassning till ett förändrat klimat, Stockholms stad 2007 74 Araújo m. fl. 2006. Journal of Biogeography 33: 1712-1728 75 www.smhi.se 76 Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge län 2008.


Region Skåne,

Indirekta effekter Klimatförändringen har också viktiga indirekta effekter, som på kort- och medellång sikt kan vara mer skadliga för den biologiska mångfalden.77 Klimatförändringen kan påverka världsmarknadspriserna på livsmedel och skogsråvara och därmed hur landskapet utnyttjas. Högre världsmarknadspriser på livsmedel har medfört att trädan i det svenska jordbrukslandskapet drastiskt minskat, vilket sannolikt missgynnat den biologiska mångfalden. Ökad efterfrågan på biobränsle kan leda till att både jordbrukslandskap och skogslandskap exploateras hårdare.

Odlingslandskapet Ett ökat uttag av biomassa riskerar att reducera den biologiska mångfalden, men de negativa effekterna kan begränsas.78 Målet är att på ett enkelt sätt få in naturvården i det vanliga jord- och skogsbruket. Genom att integrera odling av energigrödor på bästa möjliga sätt i jordbrukslandskapet och utveckla ett mer varierat skogsbruk kan lantbrukaren bidra till att öka mångfalden snarare än att minska den. När strategier för att hantera klimatförändringen läggs upp är det därför avgörande att beakta vilka konsekvenserna blir för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster kopplade till mångfalden.

Våtmarker Våtmarker, översilningsängar och slingrande vattendrag kan bidra till att minska risken för översvämningar vid intensiva skyfall. Med rätt planering kan de gynna även andra värden som biologisk mångfald, minskad övergödning i sjöar och hav, rekreation och turism. Våtmarker kan också lagra vatten sommartid. Kraftiga sommarregn som faller oftare kan påverka skötseln av betesmark och slåttermark negativt. Samtidigt kan häftiga skyfall ha positiva effekter. Tillfälliga vattensamlingar kan uppstå och fungera som rastplatser för flyttande vadfåglar eller reproduktionslokal för rörliga insekter med vattenlevande larver. Kristianstads vattenrike kan påverkas av klimatförändringarna genom ökad brunifiering (mer humusämnen i vattnet), kraftigare urlakning av näringsämnen och inträngning av saltvatten vid höga havsnivåer.

Sötvattenmiljön Varmare vatten och ökad avrinning kommer att öka tillförseln av närsalter och humus till sjöar och vattendrag. Resultatet i form av färgade vatten och kraftigare övergödning försämrar vattenkvaliteten.79 Brunifiering Det stora flertalet av Sveriges sjöar har tydligt brunfärgat vatten. Den bruna färgen beror på lösta humusämnen, organiska ämnen som lakats ut från markerna i sjöns omland, särskilt från våtmarker och skog. Sådana sjöar dominerar framför allt i den norra delen av Skåne. Brunfärgningen har ökat markant under de senaste decennierna. Ringsjöarna och sjöarna i Skräbeåns och Helgeåns flodområden samt Bolmen, som förser en stor del av sydvästra Skånes befolkning med dricksvatten, är några exempel på påverkade vatten. Orsaken till brunifieringen är inte helt klarlagd, men man tror att klimatförändringarna spelar en viss roll. Brunfärgat vatten kräver dyra reningsmetoder för framställning av dricksvatten; blir humusfärgningen för stor måste man byta till alternativ vattentäkt. I sötvattenssystem kan

77 Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden. Jordbruksmarkens användning 2008, JO 10 SM 0802 78 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 79 Kommunal anpassning till en klimatförändring med förändrade vattenflöden i Skåne – utmaningar och verktyg för anpassningsarbetet. Susanna Bruzell. Lunds Universitet 2008


Region Skåne,

balansen i näringskedjorna rubbas på ett sätt som påverkar vattenkvaliteten. Om till exempel sammansättningen av fiskarter ändras kan det resultera i mer växtplankton.80

Östersjön och den marina miljön Temperaturen i Östersjön kommer att stiga med flera grader. Tillsammans med att tillförseln av näringsämnen förändras får detta sannolikt storskaliga konsekvenser. Om nederbörden blir betydligt rikligare kommer salthalten i stort sett att halveras, vilket skulle leda till dramatiska förändringar som förlust av många arter.81 Det finns också en risk för att pH kommer att minska, vilket bland annat kan leda till att växtplankton gynnas. En växande efterfrågan på förnybar energi leder till ökad utbyggnad av vindkraftsparker till havs. Detta har både positiva och negativa effekter för biologisk mångfald. Inledningsvis störs organismer som lever på botten av en anläggning, men efter en tid erbjuder vindkraftverken nya, hårda substrat för djur och växter att fästa på. Potentiellt kan fisken gynnas av att kraftverken hindrar trålning och att tillgången på föda och gömställen ökar, men det är också möjligt att fisken störs av lågfrekventa ljud. Ovan ytan kan olämpligt placerade vindkraftverk störa fåglar och fladdermöss, vilket även gäller för landbaserade vindkraftverk. En avvägning mellan behov och tillförsel mellan fossileldad kraftproduktion och förnybar vind-, vatten-, och vågkraft måste göras även här och med dessa aspekter för ögonen.

5.5 Föroreningsspridning Klimatförändringarna kan öka risken för att föroreningar sprids vid översvämningar av industrimark, deponier eller förorenade markområden.82 Ras och skred kan också bidra till att sprida föroreningar. Invallningar och andra säkerhetsåtgärder kan behöva förbättras. Länsstyrelsen har idag inte någon samlad bild av vilka förorenade områden i Skåne som kan tänkas påverkas av ett förändrat klimat.

5.6 Turism och friluftsliv Den snabbt växande turistnäringen kan få ännu bättre möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och vattenkvalitet blir dock nyckelfrågor.83 Vintrarna blir snöfattigare, vilket förändrar förutsättningarna för vintersportaktiviteter. Många kustnära natur- och kulturmiljöer riskerar att bli trängda eller försvinna när havsnivån stiger. Stränder kan gå förlorade, och med en mer begränsad tillgänglighet kommer även rekreationsstråk utmed kusten att bli färre. På sikt kan det bli svårt att upprätthålla strandskyddets intention för det rörliga friluftslivet utmed kusten om stränder och rekreationsområden försvinner och kustlinjen hamnar inne på det som idag är tomtmark. Kusten mister en del av sin attraktionskraft. Detta kommer att påverka turistnäringen. De ekonomiska konsekvenserna kan visa sig bli omfattande.84

5.7 Kulturmiljön Stigande temperaturer, mer regn och ökad havsnivå påverkar våra kulturminnen och kulturmiljöer. Vi riskerar att förlora några av våra kulturskatter och nycklar till historien för alltid.

80 Kommunal anpassning till en klimatförändring med förändrade vattenflöden i Skåne – utmaningar och verktyg för anpassningsarbetet. Susanna Bruzell. Lunds Universitet 2008 81 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter.SOU 2007:60 82 www.smhi.se 83 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 84 Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk planering. Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge län 2008.


Region Skåne,

Hus, fornlämningar och kulturlandskap riskerar att hamna under vatten eller på annat sätt bli förstörda. Exempelvis skadade stormen Gudrun över 3 200 av Kronobergs läns mer än 11 000 fornlämningar. Ett samnordiskt projekt kartlägger hur klimatförändringarna påverkar kulturmiljöer i Norden. Projektet värderar effekterna av olika klimatändringar på kulturmiljön, beskriver konsekvenser och föreslår åtgärder. Målet är att ge förvaltare av kulturmiljöer bättre möjligheter att möta de kommande klimatförändringarna och att stärka det nordiska samarbetet inom detta område. Riksantikvarieämbetet representerar Sverige i detta arbete.

5.8 Vad vi behöver göra Klimatförändringarna och andra utvecklingsfaktorer kommer att förändra förutsättningarna för vår användning av mark och vatten. Minskad klimatpåverkan ställer krav på ökad produktion av förnybar energi, som till exempel biobränslen och vindkraft. Att bevara åkermarken produktionsduglig är av hög prioritet, liksom att bevara och helst öka robustheten i Skånes ekosystem. Jord- och skogsbruk kan arbeta för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser. Den fysiska planeringen ska bidra till att minska klimatpåverkan och dämpa effekterna av extrema värmeperioder och stora nederbördsmängder. Biobränslen och forskning Jord- och skogsbruk är viktiga i omställningen till fossilbränslefri energiproduktion. Här finns stora möjligheter för de areella näringarna. Satsningar på ökad produktion av biobränslen måste ta stor hänsyn till naturvård och rekreation. Det finns stora kunskapsluckor om jordbrukets totala klimatpåverkan, vilket innebär ett generellt behov av forskning och utveckling. Det handlar bland annat om hur stora växthusgasutsläppen är på gårdsnivå och om vilka faktorer som påverkar utsläppsnivåerna. Minskad användning av fossila bränslen, klimateffektiv djurhållning och förbättrad kvävehushållning kan minska utsläppen. Samarbete kring fysisk planering Fysisk planering kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och samhällets sårbarhet mot klimatförändringar, men det ställer stora krav på samhällsplanerare i kommuner, länsstyrelse, Region Skåne och andra myndigheter. Ett samarbete mellan olika aktörer skulle kunna ge större tyngd åt de nödvändiga långsiktiga ekonomiska perspektiven för exploateringsplanerna. Regionala, tvärsektoriella dialoggrupper bör bildas som verkar för en effektiv planering av åtgärder för minskade utsläpp och anpassning till ett förändrat klimat, genom att synergieffekter och målkonflikter identifieras och åtgärdas. Projektet Strukturbild för Skåne kan utvecklas i denna riktning. Transporter Kommunerna kan tillsammans med Skånetrafiken arbeta för att genom fysisk planering minska klimatpåverkan från transporter. Man kan förtäta bebyggelsen i lägen med god kollektivtrafik och utreda förutsättningarna för kollektivtrafik eller godsspår till nya exploateringar och etableringar som kan generera mycket transporter. Kommunerna kan också aktivt säga nej till exploateringar som medför en kraftig ökning av biltrafiken. Grödor och trädslag Jord- och skogsbruk måste lära sig mer om vilka grödor och trädslag som lämpar sig i ett förändrat klimat – särskilt viktigt för skogen som har en lång omloppstid. Ändrade nederbördsförhållanden ställer nya krav på vattenhushållning, dräneringssystem och användning av bekämpningsmedel. Grön stadsmiljö Möjligheter att med fysisk planering dämpa effekten av extrema värmeperioder och stora nederbördsmängder i de skånska städerna bör belysas. Växtlighet på tak, väggar, gator och parker sänker temperaturen i hus och i stadsmiljön. Öppna dagvattenlösningar kan minska risken för översvämmade dagvattensystem med skador på fastigheter och infrastruktur. Mer växtlighet och vatten i tätorterna ökar dessutom den biologiska mångfalden.


Region Skåne,

Hjälpmedel Verktyg för klimatanpassning bör tas fram och spridas för att underlätta för kommunerna. Viss hjälp finns redan på Klimatanpassningsportalen på SMHI:s hemsida. Forskningsprogrammet Climatools har som syfte att ta fram klimatanpassningsverktyg till kommunerna.


Region Skåne,

6 Livsstil och konsumtion Vi konsumerar mer än jorden orkar producera och släpper ut mer än vad naturen tål. Det gäller speciellt medborgarnas livsstil i den rika delen av världen. Att använda mindre energi till att värma och lysa upp, laga mat, tvätta kläder, diska och hålla sig ren kräver eftertanke. Att bryta invanda livsmönster som att slentrianmässigt sätta sig i bilen kostar på. Med konsumtionen som utgångspunkt för att beräkna vår klimatpåverkan framträder en mindre smickrande men mer rättvisande bild än när vi utgår från vad vi producerar. Kopplingen till levnadsstandard och livsstil blir tydlig.

Den 25 september 2009 tog jordens resurser slut för året, enligt den internationella miljöorganisationen Global footprint network. Då inträffade ”Earth overshoot day”, den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under året. Resten av året konsumeras genom att tära på jordens reserver.85 År 2007 ägde ”Earth overshoot day” rum den 6 oktober och år 1995 den 21 november. Redan 1987 förbrukades mer resurser än som producerades här på vår jord.

6.1 Ekologiskt fotavtryck och biokapacitet Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på den yta av biologiskt produktiv mark och vatten som behövs för att förse oss med de resurser vi behöver och ta hand om vårt avfall.

* * = Biokapaciteten är ett mått på naturens förmåga att producera biomassa eller ta hand om avfall och utsläpp.

* = Livsstil och konsumtion spelar stor roll för hur vi människor sammantaget påverkar miljön. Vårt behov av energi och råvaror ökar stadigt på grund av att vi blir allt fler och konsumerar allt mer. Vårt globala ekologiska fotavtryck överskrider nu planetens biokapacitet med ungefär 30 procent. Om våra krav på planeten fortsätter att öka i samma takt, kommer vi att konsumera motsvarande två planeters produktionskraft i mitten av 2030-talet. Överkonsumtionen förstör ekosystem och lämnar restprodukter i luft, på land och i vatten. Avskogning, vattenbrist, färre arter och naturtyper, klimatförändringar med mera innebär stora risker för välståndet och utvecklingen i alla länder. 86

85 www.footprintnetwork.org, 081029. 86 Living planet report 2008, WWF 2008

Population Konsumtion per person

Resurs- och avfallsintensitet

Ekologiskt fotavtryck

Yta Bioproduktivitet Biokapacitet


Region Skåne,

Diagrammet nedan visar att 2005 var en världsmedborgares ekologiska fotavtryck 2,7 globalt hektar (gha). Gha är ett hektar med globalt genomsnittlig biokapacitet. Hela jordens biokapacitet var 2,1 gha per person. Av människans totala påverkan på de levande delarna av klotet (biosfären) utgör utsläppen av koldioxid den enskilt största påfrestningen.87

0 1 2 3 4 5 6

Max global biokapacitet

Globalt ekologiskt fotavtryck

Svenskt ekologiskt fotavtryck

Globalt hektar per person 2005

Figur 20. Det ekologiska fotavtrycket från jordens befolkning är större än jordens produktionsförmåga, eller biokapacitet. Källa: Living planet report 2008. WWF 2008. Sveriges ekologiska fotavtryck år 2005 var 5,1 gha per person. Det innebär att om alla tog lika mycket resurser i anspråk som vi i Sverige, skulle mänskligheten förbruka cirka 2,4 gånger mer resurser än jorden långsiktigt klarar av. Jordens totala biokapacitet minskar. De senaste 35 åren har jordens vilda djurliv minskat med en tredjedel. De tropiska ekosystemen har förlorat mest. Länder som har en ekologisk skuld kan bara upprätthålla sin konsumtionsnivå genom en kombination av att skörda sina egna resurser snabbare än de återskapas, importera resurser från andra länder och använda den globala atmosfären för att dumpa växthusgaser och andra luftföroreningar. En hållbar utveckling förutsätter att vi minskar gapet mellan det ekologiska fotavtrycket och jordens biokapacitet. För att lyckas med det behöver vi ta tag i varje faktor som avgör storleken dels på det ekologiska fotavtrycket, dels på biokapaciteten. Om vi ska göra det ekologiska fotavtrycket från oss människor mindre kan vi arbeta för att

bromsa befolkningsökningen konsumera mindre per person producera varor och tjänster på ett effektivare sätt.

Om vi ska bevara och kanske till och med öka biokapaciteten måste vi värna naturen och minska utsläppen till mark, vatten och luft.

87 Living planet report 2008, WWF 2008


Region Skåne,

Hur konsumtionen ser ut När vi pratar om konsumtion har konsumtionsperspektivet använts för att ange klimatpåverkan, det vill säga den är beräknad i ett livscykelperspektiv. Läs mer om det i kapitel 1,”Introduktion till klimatfrågan”. Naturvårdsverket har pekat ut fem enskilda aktiviteter som tillsammans står för ungefär hälften av utsläppen av växthusgaser från svenskarnas konsumtion och som därför är centrala om utsläppen från konsumtionen ska kunna minska:

Hur mycket och vilken bil vi åker Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilket kött vi äter Hur långt och ofta vi flyger

Konsumtionen kan delas upp i aktiviteterna Äta, som står för drygt 25 procent av utsläppen från privat konsumtion, Bo drygt 30 procent, Resa knappt 30 procent och Shoppa knappt 15 procent.88 Procenttalen är beräknade utifrån ett konsumtionsperspektiv, vilket innebär att företagens klimatutsläpp ingår i de produkter och tjänster som privatpersonerna konsumerar.

25%

31%

31%

13%

Äta

Bo

Resa

Shoppa

Figur 21 Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelade på aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. Det är problematiskt att utgå från genomsnittskonsumenten när man diskuterar konsumtionsnivåer, eftersom skillnaderna är så stora mellan individer i fråga om hur mycket man konsumerar och orsakar i utsläpp. Olika faktorer har betydelse för hur mycket vars och ens konsumtion påverkar klimatet. De viktigaste är inkomst, kön, ålder och om man bor i tätort eller på landsbygden. Exempelvis följs inkomst och utsläpp oftast åt – ju högre inkomst, desto större utsläpp. Kvinnors konsumtion ger i allmänhet upphov till mindre mängd klimatpåverkande gaser än mäns, främst eftersom kvinnor åker mer kollektivt medan män kör mer bil.89 Troligen kommer ny grön teknik att utvecklas relativt snabbt, men teknisk utveckling kommer inte ensamt att klara klimatutmaningen. Ny teknik i största allmänhet leder också till att vi förbrukar mer energi för saker som ipods, platt-tv, GPS för bil och så vidare. Artisten Staffan Lindberg lyckades banta ner sina koldioxidutsläpp till cirka hälften av normalsvenskens. Det visar att potentialen för minskad klimatpåverkan på individnivå är enorm. En av Staffan Lindbergs slutsatser var att det är alldeles för krångligt för individen att göra

88 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 89 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

klimatsmarta val i vardagen. Exempelvis borde klimatpåverkan på ett tydligare sätt deklareras för olika produkter och helst ingå i priset. Många av våra miljöval gör vi både hemma och på jobbet och många gånger är det samma val vi ska göra, till exempel om vi ska släcka efter oss eller inte, vilken mat vi ska äta och hur vi ska transportera oss. Nedanstående texter berör såväl hemmiljön som arbetsplatser och arbetsmiljöer.

6.2 Energianvändning Många har svårt att se kopplingen mellan sina egna livsstilsval, produktval och den totala energianvändningen. Att gå från hög- till lågenergisamhälle utan att tappa livskvalitet kräver insikt om vilka val man har. Det krävs också incitament som driver på. Vår omgivning är en summa av olika val som får konsekvenser för energiförbrukningen, allt från isolering och uppvärmningssystem till kylskåp och lampor. Det finns stora pengar att spara, både i privat och offentlig verksamhet, på översyn av till exempel belysning och ventilation. Ofta har företagen bra kunskap om och kontroll på själva produktionsprocesserna, men sämre kunskap om stödprocessernas energiförbrukning och miljöpåverkan. Ett normalhushåll kan energieffektivisera minst 20 procent genom att ändra beteende utan att välfärden försämras.90 För ett kontor kan det handla om 10–15 procent av elanvändningen som kan effektiviseras bort med enkla medel.91 Våra vanor avgör den slutliga energiåtgången. Stänger vi av apparater ordentligt, och är vi rädda om dem? Hur varmt väljer vi att ha hemma och på jobbet?

Bostäder och lokaler 2003 gav boendet i Sverige upphov till utsläpp av klimatpåverkande gaser på cirka 25 Mton räknat som koldioxid. Det är cirka 30 procent av hur mycket svenskarnas totala konsumtion påverkar klimatet, om man räknar i ett konsumtionsperspektiv. Den totala energianvändningen är en kombination av den teknik vi använder och det sätt vi använder tekniken på.92 Diagrammet nedan visar hur utsläppen från boendet fördelar sig på olika aktiviteter.93

0

0 ,2

0 ,4

0 ,6

0 ,8

1

Investering och

underhåll av

bostäder

Elström

Villaolja

Fjärrvärme

Pellets, flis och

gas M

öbler

Husgeråd och

köksapparater

Trädgård

ton CO2 per capita och år

Figur 22 Utsläpp av växthusgaser från boendet i Sverige 2003, totalt 2,5 ton per person räknat som koldioxid. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.

90 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 91 Miljöanpassa kontoret! Malmö Stad och Energikontoret Skåne 92 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl. 93 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Energifakturan Det är svårt för gemene man att se kopplingen mellan livsstilen och energikostnaden. För många faktorer är inblandade och återkopplingen mellan att man till exempel tar en dusch och betalar sin faktura är för långsam. Därför är det inte konstigt att vi normalt sett inte tar energianvändningen och ännu mindre dess klimatpåverkan på allvar. Det görs dessutom ytterst lite för att motivera oss att förändra vårt beteende i klimatvänlig riktning.94 Miljövänlig el Förutom att minska sin energianvändning kan man välja att köpa miljömärkt el som inte bidrar till växthuseffekten. Den miljömärkta elen kostar idag mer än den konventionella, men det extra prispåslaget är förhållandevis lågt, i många fall bara några enstaka ören per kilowattimme. Trots denna marginella uppoffring har bara 1–2 procent av de svenska hushållen aktivt valt att köpa miljömärkt el. Det beror troligen till stor del på att många inte är säkra på att ett val av det miljömärkta alternativet får några positiva effekter. Många känner sig tveksamma till att valet att köpa miljömärkt el påverkar produktionen av miljömärkt el.95

Belysning Belysningen står i de flesta lokaler och hushåll för cirka 20 procent av elanvändningen. Teknikutvecklingen på belysningsområdet har varit stor de senaste årtiondena och möjligheten att sänka elbehovet samtidigt som belysningskvaliteten förbättras är stora. Belysningen i en genomsnittlig villa drar ungefär 1 240 kWh per år.96 En genomtänkt belysning kan spara många kilowattimmar. Om man byter de tio mest använda glödlamporna i ett hushåll mot lågenergilampor innebär det en minskning med knappt 0,5 ton koldioxid per år om elen produceras genom kolkondens. Hösten 2009 börjar glödlampan fasas ut. Det blir förbjudet att importera matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor. De lampor som finns i butik får fortfarande säljas och användas. Exempel på hur man kan gå tillväga för att minska energianvändningen för belysning:97

Välj effektiva ljuskällor. Lysrör, lågenergilampor och högtrycksnatriumlampor är exempel på ljuskällor med högt ljusutbyte.

Planera belysningen så att ljuset finns där det behövs. Gruppera belysningen i större lokaler för att inte ha tänt på alla ställen när det inte behövs.

Installera närvarostyrning. Det kan minska elbehovet ytterligare i exempelvis trapphus, förråd, omklädningsrum och garage.

Varmt och trivsamt

Kostnaderna och miljöpåverkan från uppvärmning, ventilation och kyla är ofta stora för såväl privatpersoner som företag och offentlig verksamhet. Byggkonstruktion och energikällor behandlar vi i andra avsnitt; här tittar vi på styrning och vanor. Merparten, eller 65 procent, av den energi hushållen använder går till att hålla bostaden varm och ljus.98 Vanor och beteenden har stor betydelse för energiförbrukningen. Energianvändningen stiger med 5 procent för varje grad högre temperatur inomhus. Inomhustemperaturen skiljer sig åt mycket – en jämförelse mellan tio villor i ett forskningsprojekt visade att inomhustemperaturen varierade mellan 18,6 och 23,6 grader. För att hålla energiförbrukningen nere kan man till exempel sänka temperaturen inomhus när huset eller lokalen inte används, byta ut gamla termostater och inte ställa möbler framför radiatorer. Man kan också fråga sig hur stora lokaler man egentligen behöver.

94 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl. 95 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 96 www.energimyndigheten.se 97 Klimateffektiva fastigheter – en del av fastighetsägarens egenkontroll. Miljösamverkan Skåne 2007. 98 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl.


Region Skåne,

För att uppnå ett behagligt inomhusklimat med låg energiförbrukning är det viktigt att få de tre systemen för ventilation, uppvärmning och kyla att fungera så bra som möjligt tillsammans. Detta ställer krav bland annat på god styrning.99 Några områden som är intressanta att se över ur energisynpunkt är100

energibehovet för uppvärmning och kyla ventilationen driftspersonalens utbildning byggnaden och dess installationer som ett system.

Ren och hel

Elva procent av hushållens energianvändning går till att tvätta och torka kläder, värma upp vatten till bad och dusch samt hålla hemmet rent.101 För inte alltför många år sedan var det få som duschade varje dag; idag duschar vi både oftare och längre. Hushållen tvättar också oftare, vi slänger hellre halvrena kläder i tvättkorgen än använder dem en gång till. Samhällets normer och individens vanor har drivit upp förbrukningen av varmvatten och kurvan pekar fortsatt uppåt. Men det skiljer ganska mycket i varmvattenförbrukning även mellan moderna hushåll beroende på dagliga vanor och medvetenhet. Allt från 3 500 kWh till 7 000 kWh kan förekomma i till synes likartade hushåll. 102 Det kan till exempel bero på ifall man diskar i maskin eller för hand, fyllnadsgraden när man kör disk- och tvättmaskiner och om man använder torktumlare eller inte för att torka tvätten. Val av apparater spelar stor roll. Skillnaden på en A-märkt värmepumpstumlare och en konventionell C-märkt kondenstumlare är cirka 1,6 kWh/omgång. Med fem tvättar i veckan innebär det en besparing på cirka 520 kr per år. Det lönar sig att byta ut gamla och dåligt isolerade varmvattenberedare. I villor med direktverkande el och separata varmvattenberedare kan åldern och utformningen av varmvattenberedaren påverka elanvändningen med så mycket som 1 200 kWh per år. Står varmvattenberedaren i husets bostadsdel kan delar av förlusterna komma huset tillgodo under vinterhalvåret. Snålspolande armaturer i kök, tvättställ och dusch kan minska varmvattenförbrukningen med upp till 15 procent med oförändrat beteende.

Teknik för underhållning och information Datorer, tv och annan underhållnings- och informationsteknik står numera för knappt 20 procent av hushållens totala elanvändning.103 I kontorsmiljöer rör det sig ofta om 40–50 procent av verksamhetens elanvändning och cirka 25 procent av hela fastighetens energibehov.104 Idag väljer många ofta en större tv när de köper en ny, vilket leder till större energianvändning. Så mycket som 30–40 procent av all energi som utrustningen använder under sin livslängd förbrukas när den står i standby-läge. Totalt sett kan därför upp till 10 procent av hushållselen gå åt till standby-läge. En del digital-tv-boxar använder nästan lika mycket energi oavsett om de är påslagna eller avstängda. En tv med inbyggd digitalbox är i regel mer energieffektiv än en tv med en fristående box.

6.3 Persontransporter Alla vet att bilen är en svår miljöstörare – men tar den ändå. Dels av gammal vana, men också för att alternativen i form av kollektiva färdmedel inte upplevs som konkurrenskraftiga. Samhället har en viktig uppgift att genom olika typer av insatser vända på skutan. År 2003 gav svenskarnas persontransporter upphov till knappt 25 Mton växthusgaser räknade som koldioxid i ett konsumtionsperspektiv. Det är knappt 30 procent av de utsläpp som vår

99 Basfakta om energieffektivisering i tekniska system. Miljösamverkan Skåne 2007. 100 Klimateffektiva fastigheter – en del av fastighetsägarens egenkontroll. Miljösamverkan Skåne 2007. 101 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl. 102 Värme i villan. Energimyndigheten 2006. 103 Hushåll och energibeteende. ER 2007:19. Energimyndigheten 2007. 104 Miljöanpassa kontoret! Malmö Stad och Energikontoret Skåne.


Region Skåne,

konsumtion orsakar105. Drivmedel utgör den i särklass största utsläppskällan, se Figur 23, totalt cirka 2,5 ton CO2-ekv per capita.

0

0,5

1

1,5

2

Bensin och andra

drivmedel

Biltillverkning

Bilanvändning

utöver tillverkning

och drivmedel

Paketresor

Buss och tåg

Separata

färjeresor

Separata

flygresor*

Utrikes flygresor*

ton CO2 per capita och år

Figur 23. Utsläpp av växthusgaser från persontransporter i Sverige 2003, totalt cirka 3,15 ton per person räknat som koldioxid. Utsläppen från det totala utrikesresandet har genom resvaneundersökningar uppskattats till drygt 0,8 ton CO2ekv per person och år. Stapeln Biltillverkning omfattar utsläppen från att tillverka bilar och andra fordon på hjul som transporterar människor. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008, samt resvaneundersökning. Svensken släpper i genomsnitt ut 0,8 ton koldioxidekvivalenter per år genom att flyga. Sannolikt orsakar mindre än 5 procent av svenskarna cirka en tredjedel av alla klimatutsläpp från flyget. Detta pekar på ett centralt problem med konsumtionsrelaterade utsläpp, nämligen att en liten andel av befolkningen står för en stor del av utsläppen. Studier som stödjer detta argument finns både för flyg och för bil.

Att bryta vanans makt Om de skånska hushållen skulle spendera 20 procent mindre av sina inkomster på bilåkande skulle de totala utsläppen från hushållens konsumtion minska med 4–6 procent,106 förutsatt att de inte använde pengarna till något annat som alstrar utsläpp av växthusgaser. Företag och andra arbetsgivare kan titta på klimatpåverkan från anställdas resor i tjänsten och till arbetet. Företagsregler för resandet är ofta väldigt kostnadseffektivt för att minska utsläppen av växthusgaser.107 Det finns en tydlig koppling mellan olika förmåner och koldioxidutsläpp per person. Förvärvsarbetande som har förmånsbil släpper ut dubbelt så mycket koldioxid i sina dagliga resor som de utan förmånsbil. Personer med tillgång till fri parkering vid arbetsplatsen har mer än 50 procent så stora koldioxidutsläpp i sina dagliga resor som de som inte har denna förmån.108 105 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 106 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 107 Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning. Trivector Traffic AB 2008. 108 Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning. Trivector Traffic AB 2008.


Region Skåne,

De allra flesta svenskar är medvetna om de problem bilanvändningen orsakar och tycker att den enskilde bör använda bilen mindre. Ungefär hälften av bilhushållen anser att de har en moralisk skyldighet att minska sin bilanvändning och lika många är villiga att dra ner på bilåkandet. Hindren mot att resa på ett hållbart sätt är dock flera. Det kan vara en inbiten vana att ta bilen, och motivationen att låta bilen stå kanske är svag. Omgivande faktorer kan också spela in. De som är fast i en vana att använda bil kan behöva hjälp att bryta vanan, till exempel genom att få sig presenterat andra alternativ och få pröva dem.109 I de fall bilisten ser möjligheter att minska sitt bilåkande föredrar han eller hon främst att samordna resor, till exempel genom att göra inköp på vägen hem från arbetet, och att cykla eller gå. Att byta till kollektiva färdmedel och att ställa in bilresor för att minska sin bilanvändning är inte lika populärt. Att inte använda bilen på inköpsresor upplevs vara den svåraste förändringen att genomföra.110 Avgörande för att det går trögt att förändra sina bilvanor är att alternativa färdmedel, främst kollektivtrafik, inte anses fylla de krav man har på resan. Alternativa färdmedel klassas som ett sämre alternativ om man har mycket packning och de uppfattas också ta för mycket tid och vara för besvärliga att använda. Det visar att det finns både praktiska och psykologiska hinder som motverkar omställningen till att använda bilen mindre.111

Fordon Vilken typ av bil vi väljer har stor betydelse för klimatet. Generellt kräver större bilar mer energi än mindre. Miljöklassningen av bilar är en hjälp för konsumenten att välja energisnålt. Bäst för klimatet är bilar som kan köras på förnybart bränsle och som är bränslesnåla. Automatväxling, fyrhjulsdrift, klimatanläggningar och många trimsatser ökar bränsleförbrukningen. Viktigast att tänka på när man väljer bil är enligt Gröna Bilister att112

inte välja större bil än nödvändigt. Om du ibland behöver en större bil blir det oftast billigare att hyra en bil till de tillfällena.

välja en bil ur bästa miljöklass, för närvarande klass 2005 eller 2005h, så kallade hybridbilar

välja en bil som kan köras på ett förnybart bränsle, det vill säga biogas eller etanol (E85) välja en så bränslesnål modell som möjligt bland de bilar du kan tänka dig.

De miljöbilar som finns på marknaden idag är113

elbilar elhybridbilar bränslesnåla bilar (max 120 g CO2/km, vilket motsvarar cirka 5,0 l bensin respektive 4,5 l

diesel/100 km) gasbilar etanolbilar.

Etanolbilarna är populärast och utgjorde 2008 cirka 3,6 procent av Sveriges totala flotta av lätta fordon. Därefter kommer bränslesnåla bilar på 1,1 procent. Elhybridbilar och gasbilar står för cirka 0,4 procent vardera.114 De miljövänligaste bilarna för tillfället är gasbilar som drivs med biogas. Tankställen för fordonsgas fanns år 2008 på 13 orter i Skåne. Mer om olika drivmedel i kapitel 8, ”Nät och system för nyttigheter”.

Körsätt och bilvård

109 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 110 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 111 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 112 www.gronabilister.se 113 www.miljofordon.se 114 www.miljofordon.se


Region Skåne,

Bilen kommer att finnas kvar i våra samhällen och ska därför användas klokt. Förutom att dra ner på antalet bilresor och den sammanlagda bilsträckan kan man på olika sätt påverka hur mycket bränsle bilen gör av med:115

Körstil – genom att köra så kallad ecodriving kan man minska bilens bränsleförbrukning med cirka 10 procent.

Bilvård – det är viktigt att kontrollera däcktrycket och att undvika onödig last och tomgångskörning. Varje extra 100 kg last motsvarar upp till 5 procent extra bränsleförbrukning.116

Hastighet – genom att lätta på gasen minskar man risken för olyckor och skadlig miljöpåverkan.

6.4 Kläder och prylar Möbler, kläder, elektronisk utrustning – allt kräver energi för sin tillverkning. Men vi kan styra konsumtionen genom att göra medvetna val. Hur långt en produkt transporterats, hur mycket energi den drar vid användning, kvaliteten och hur länge den kommer att användas är exempel på relevanta frågor att ställa. Konsumtionen av kläder, skor, it-utrustning och diverse andra prylar står för knappt 15 procent av svenskens utsläpp av växthusgaser117. Diagrammet nedan visar hur utsläppen fördelar sig på olika varor.

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

Kläder och skor

Datorer, tele och tv-

elektronik

Skönhetsprodukter

Husdjur

Övriga varorto

n CO2 per capita och år

Figur 24. Utsläpp av klimatpåverkande gaser per person och år från tillverkning och underhåll av kläder och prylar i Sverige 2003, räknat som koldioxid.. Övriga varor innehåller drygt ett tjugotal varugrupper, till exempel sportutrustning.

Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. Det går att styra konsumtionens miljöpåverkan genom medvetna val. Avgörande faktorer är framför allt vad produkten består av och hur långt den transporterats, elektriska produkters energiförbrukning, miljömärkning, kvalitet och beräknad användningstid.

115 www.energimyndigheten.se 116 www.gronabilister.se 117 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Möbler Det krävs mycket energi för att tillverka möbler. Trä från tropiska länder och regnskogar måste transporteras långt för att säljas i Sverige. Möbler tillverkade av svenska trädslag som furu, ek och al är därför energisnålare, förutsatt att tillverkningsprocessen är lika energieffektiv som någon annanstans.118 Kläder Varje klädesplagg kräver energi för sin tillverkning. Kvaliteten på plaggen har betydelse för hur länge de håller. Även skötseln spelar in. Sammantaget påverkar det energiåtgången, eftersom det påverkar hur ofta kläderna behöver bytas ut. Att sälja till och köpa från second hand-butiker eller lämna till klädinsamling sparar också energi. Internethandel Idag kan man köpa begagnat på internet eller handla i webbshopar. Om varorna levereras på ett klokt sätt, kan webbshopar vara ett energieffektivt alternativ till att själv köra bilen till och från affären.119

6.5 Mätt och belåten Att äta färre biffar och fler rotfrukter är att göra klimatet en tjänst. Nötkött bidrar till större utsläpp av växthusgaser än andra matvaror. Närproducerad mat som inte behövt uppvärmda växthus är bra klimatval. Ett varmare klimat kan innebära att vi själva kan odla sådant vi idag måste importera. Slänga mat är slöseri med resurser. Hur vi lagar och förvarar maten är betydelsefullt för den totala klimatpåverkan från vårt ätande. Det lönar sig att välja en kyl eller spis i bästa energiklass när det är dags att skaffa nytt. Medelsvensson stoppar i sig ungefär 70 ton mat och dryck under sin livstid. Den energi som krävs för maten under en dag motsvarar 3 liter olja per person i produktion, transporter, förvaring med mera.120 Maten transporteras ofta med långtradare och lastas om flera gånger. Kanske har den till och med flugit eller färdats över haven med båt. Många livsmedel förvaras i storlager och packas upp och om av butikspersonal. Slutligen köps de av oss konsumenter och transporteras kanske med bil hem från affären för att till sist tillagas och ätas. Den omständliga livsmedelskedjan kan alltså innebära att laxen fiskas i ett land, flygs till ett annat för att filéas och packas och slutligen flygs den till ett tredje land för försäljning. Eftersom fler och fler av de varor vi äter har utländskt ursprung har de energikrävande transporterna av livsmedel ökat.121

Mindre nötkött och mer närodlat År 2003 gav vi svenskar genom vår konsumtion av mat upphov till utsläpp av cirka 20 Mton växthusgaser räknat som koldioxid i ett konsumtionsperspektiv. Här är produktionen av maten och godstransporterna inräknade. Kött och mejeri står för de största utsläppen. Nötdjur och andra idisslare släpper ut mycket metan som är en kraftig växthusgas. Därför påverkar produktionen av nötkött och får klimatet mycket mer än produktionen av kyckling. Det innebär inte att vi ska sluta föda upp dem. Det finns andra miljömål som påverkas positivt av de betande djuren, som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Dessutom binder permanenta gräsmarker mycket kol och kan fungera som så kallade kolsänkor. Slutsatsen bör därför bli att vi kan fortsätta att äta kött, men i mindre mängder och från närproducerade djur som fått beta på naturbetesmarker.122

118 www.energimyndigheten.se 119 www.energimyndigheten.se 120 www.energimyndigheten.se 121 www.energimyndigheten.se 122 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Att anpassa menyn efter årstid är att spara energi. Många av grönsakerna på vinterhalvåret kräver långa transporter eller uppvärmning av växthus, medan vi kan odla rotfrukterna i Sverige och förvara dem för användning till nästa säsong. Klimatförändringarna kan också få den effekten att det blir möjligt att odla nya grödor här i Skåne. Ekologisk mat är bra för miljön ur många aspekter. Den minskar risken för att giftiga ämnen sprids i naturen och gynnar den biologiska mångfalden. Frågan om den är bra för klimatet eller ej är komplex. Olika studier kommer fram till olika svar.

Matsvinn Något som också uppmärksammas alltmer är det matsvinn som uppkommer i alla delar av mathanteringen och som bidrar till stora mängder avfall och utsläpp av växthusgaser. Man uppskattar att svinnet i Sverige motsvarar utsläpp på 1,9 Mton växthusgaser räknat som koldioxid per år, eller 200 kg växthusgaser räknat som koldioxid per person och år.123 Figuren nedan visar några exempel på beräknade växthusgasutsläpp från olika livsmedel, för att ge en uppfattning om storlek och inbördes förhållanden. Beräkningarna bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp per portion. Redovisade exempel för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln utan enbart utsläpp från produktionen. Det medför att det tillkommer energi för transporter till förädlingsindustri, butik och till hemmet, samt utsläpp från förvaring och tillagning. Exempel på utsläpp av växthusgaser från livsmedel konsumtion per vecka Summa per år

kg CO2e Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g

170

Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g

120

Vildfångad torsk, 140 g 50 Odlad lax (Kanada), 140 g 40 Griskött, svenskt, 140 g 35 Inlagd sill, 140 g 15 Kyckling, svensk, 140 g 10 Bönor/kikärter på burk, stor portion, 350 g 9 Äpplen Nya Zeeland, 150 g 4 Äpplen Frankrike, 150 g 2 Vegetarisk ärtsoppa, 350 g 2 Svinn livsmedel, exklusive dryck 1,3–2 Äpplen Sverige, 150 g 1

Figur 25. Exempel på hur mycket växthusgaser en portion per vecka av olika livsmedel ger upphov till under ett år räknat i kilo koldioxid. Portionerna avser fett- och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008.

Laga, förvara och diska Att diska, förvara och laga mat samt varmvatten till kranen i köket tar cirka 18 procent av den energi som används i ett hushåll.124 Det går att påverka energianvändningen i köket på en rad olika sätt, bland annat genom att hålla rekommenderad temperatur i kyl och frys, se till att de är täta och frosta av dem regelbundet men också genom att välja metod för att tina och laga mat och koka vatten. Vid en jämförelse mellan en frys i energiklass A+, som drar 192 kWh/år, och en äldre modell i energiklass C, som drar 550 kWh/år, blir besparingen 358 kWh/år eller cirka 450 kr.

123 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 124 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl.


Region Skåne,

Skillnaden på en A-märkt diskmaskin och en som är tio år gammal är cirka 0,6 kWh/omgång. Vid sju diskomgångar i veckan blir besparingen 218 kWh/år eller cirka 270 kr.125

6.6 Upphandling som verktyg Det är viktigt att offentliga organisationer går före i fråga om miljöanpassning. Dels bör de föregå med gott exempel vid upphandling vad gäller egen konsumtion, dels bör de arbeta med mer information kring miljöfrågorna inom organisationerna och i skolan. Klimatutsläppen från offentlig konsumtion utgör cirka 20 procent av utsläppen från den totala konsumtionen i Sverige.126 De tre branscher vilkas försäljning till offentlig sektor uppvisar de i särklass största utsläppen av koldioxid är byggbranschen, drivmedel och eldningsolja samt el och värme. Man kan använda upphandlingsprocessen som ett effektivt verktyg i arbetet med att miljöanpassa en verksamhet. Verksamhetens ledning måste göra valet att köpa in miljöfordon, biogasfordon, etanolfordon, miljöanpassad el, energisnåla produkter, ekologiska livsmedel eller produkter som uppfyller kraven i den gällande kemikaliestrategin. Lagen om offentlig upphandling, LOU, reglerar den formella hanteringen av en upphandling men den reglerar inte vad den upphandlande enheten väljer att upphandla och slutligen köpa in. Den stora delen av arbetet med att miljöanpassa den offentliga efterfrågan ligger därmed utanför det område som upphandlingsnormerna reglerar.127 Hela organisationen berörs. Upphandlingen spelar en viktig roll på olika nivåer för att exempelvis en kommun ska kunna minska miljöpåverkan från det som köps in och konsumeras. Alla delarna i anskaffningsprocessen påverkar den slutliga förbrukningen och hur miljöanpassad konsumtionen blir. För att detta ska fungera måste det finnas en tydlig styrning med ansvarsfördelning och rutiner i verksamheterna, en bred förankring i organisationen samt en fungerande uppföljning. Genom att arbeta med tydliga och mätbara målsättningar och en systematiskt miljöanpassad anskaffningsprocess finns det förutsättningar för att den miljöanpassade upphandlingen inte bara blir en enstaka åtgärd utan ett långsiktigt strategiskt arbete.128

6.7 Beteendeförändring Val mellan olika produkter och tjänster kan handla om val som inte innebär någon funktionell skillnad för användaren, exempelvis val mellan två tv-apparater som visar bilden lika bra men som drar olika mycket ström. Det kan också handla om val mellan helt olika produkter eller tjänster, som nötkött kontra kycklingkött eller vegetariskt, tåg kontra flyg, semester i Sydamerika kontra Frankrike, eller tjänst istället för produkt – bilpool istället för bil, snickare istället för cirkelsåg. Det finns också mellanting, som gasbil kontra bensinbil eller pellets kontra värmepump. Även om det inte är någon skillnad i själva tjänsten (transport respektive värme), kan det kräva ändrade vanor (olika tankställen) eller serviceinsatser (inmatning av pellets, sotning av skorsten). Märkning av varor De främsta orsakerna till att omställningen till en mindre klimatpåverkande konsumtion går långsamt är dels att det är för komplicerat att göra rätt miljöval – det måste vara lätt att välja rätt, dels att människor inte uppmuntras tillräckligt att konsumera mer klimatvänligt. De som väljer ”rätt” bör premieras. Istället upplever vissa att de ibland straffas genom till exempel högre priser för grön el och miljöbilar. Ett sätt att underlätta för allmänheten är att införa klimatmärkning på olika varor. Energimärkning finns redan på vissa varor. 125 www.energimyndigheten.se 126 Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Naturvårdsverket 2008. 127 www.milou.hutskane.nu 128 Miljöanpassad offentlig upphandling, MILOU. 090611 Beskrivning av SMAP.


Region Skåne,

Styrmedel En effektiv politik för att göra svenskarnas vardag hållbarare bör titta närmare på hur flera olika politikområden som bostadspolitik, penningpolitik, trafikpolitik påverkar privatpersonernas beteende direkt och indirekt. Möjligheten att styra hushållen direkt via tvingande lagstiftning är begränsad. Lagstiftning kan däremot påverka indirekt genom att styra aktiviteter som utförs av andra än hushållen men som har stor betydelse för deras möjligheter att agera miljövänligt, till exempel avfallshantering och kommunernas fysiska planering.129 Utsläppsrätter för koldioxid och elcertifikat är förhållandevis nya styrmedel som används för att minska klimatpåverkan. Såväl ekonomiska som moraliska faktorer spelar roll för hushållens vilja att göra miljövänliga val i vardagen. Det krävs en kombination av ekonomiska, juridiska, informativa och strukturella insatser för att konsumtionen ska bli mer klimatvänlig. Att få olika styrmedel att samverka kan vara ett bra sätt att fånga upp viljan att ta miljöansvar. Styrmedlen måste anpassas efter vilket beteende man vill förändra. Kollektivt ansvar I vissa fall är det mer effektivt att göra konsumtionen ”grönare” genom att förlita sig på gemensamt snarare än individuellt ansvar. Det kan ofta vara mindre komplicerat att bygga upp acceptans för sådana system (så länge alla förväntas bidra) än att förlita sig på individuella, frivilliga val. De flesta accepterar i mångt och mycket att miljöfrågan handlar om kollektiva val, som i viss mån begränsar individens möjligheter att välja fritt.130 Mer om beteendeförändring kan du läsa i kapitel 3, ”Klimatberedningens och Skånes klimatarbete”.

6.8 Vad vi behöver göra För att minska vår klimatpåverkan från konsumtion och livsstil bör vi skåningar arbeta utifrån två perspektiv:

För det första måste miljöbelastningen från varje konsumerad vara eller tjänst minska, så att varor och tjänster förbrukar mindre råvaror och energi och orsakar mindre utsläpp till luft, mark och vatten än idag.

För det andra kan vi utan att försämra vår livskvalitet dra ner på mängden konsumerade varor och tjänster per person och per företag. Det är förstås speciellt viktigt för varor och tjänster med stor miljöpåverkan.

Ett annat synsätt Konsumtionsmönster och vanor måste ifrågasättas på ett annat sätt än tidigare. Slit-och-släng-samhället bör ersättas av ett kvalitets- och reparationssamhälle. Det betyder inte att den ekonomiska utvecklingen ska stanna av; det vore ingen hållbar utveckling. Men ekonomin kanske inte behöver öka lika fort och kan bygga på ett annat sätt att räkna, där miljökostnader ingår i prislappen för varor och tjänster. Det betyder inte heller att livskvaliteten ska försämras. Arbetet med det hållbara samhället måste innefatta samtal om det goda livet och vad som gör livet värt att leva. Offentlig upphandling Offentliga aktörer i Skåne bör snarast övergå till en mer miljöanpassad och klimatsmart upphandling, framför allt inom områdena byggande, transporter och fordon samt mat. Regionala aktörer kan stimulera till erfarenhetsutbyte och andra former av samverkan mellan olika offentliga aktörer. Detta gör att de faktiska utsläppen från offentlig verksamhet minskar och ger företagen incitament för utveckling av miljövänliga produkter. 129 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008. 130 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Rapport 5899. Naturvårdsverket 2008.


Region Skåne,

Hjälp till klimatsmart beteende En hel del kan göras för att underlätta för Skånes invånare att bete sig klimatsmart. Exempel på sådant är att förbättra kollektivtrafik och infrastruktur för biogas, hämta fler fraktioner av hushållsavfall vid grinden, förbättra cykelvägar och klimatmärka produkter. Man kan också på olika sätt motarbeta beteenden som påverkar klimatet, till exempel genom att avgiftsbelägga parkeringar vid arbetsplatser. Skåningarna behöver bättre kunskap om hur man ska göra för att minska sin klimatpåverkan och få en känsla för att vad man gör har betydelse. Många gånger kan människor och företag ändra beteende om de får pröva till exempel ett nytt färdmedel, det vill säga att bryta vanans makt. Kommunerna kan också starta projekt med så kallade klimatbantare, där deltagarna stegvis ser över hela sin livsstil och genomför konkreta förändringar för att minska sin klimatpåverkan. Det kan handla om allt från att byta energikälla till att laga koldioxidsnål mat. Mobility management De flesta aktörer kan arbeta med beteendeprojekt för att den befintliga infrastrukturen ska användas effektivare, så kallat mobility management. Det kan handla om kampanjer för attityd- och beteendeförändring, utökad användning av telefon- och videokonferenser som ersättning för resor, distansarbete, marknadsföring av kollektivtrafik, utbildning i ecodriving, ökat antal bilpooler och underlättande av samåkning. Listan på denna typ av åtgärder kan göras lång. Matsamarbete Regionala och lokala livsmedelsmarknader stärker Skånes livsmedelsproducenter och minskar transportarbetet. Ett exempel är Bondens egen marknad på Drottningtorget i Malmö som ger Malmöborna tillfälle att handla lokalproducerad mat. Ett regionalt samarbete med krögare, andra näringsidkare och lantbrukare kan på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt öka flödet av mat producerad i regionen. Restaurangägare kan säsongsanpassa sina menyer och lantbrukarna kan marknadsanpassa sitt utbud. Rådgivning Energi- och klimatrådgivarna i Skåne har en viktig roll i att hjälpa invånarna att minska sin klimatpåverkan, men även andra aktörer kan bidra, som till exempel energibolag och försäljare av vitvaror. Man kan ta vara på erfarenheter från den nationella klimatkampanjen samt Släck efter dig-kampanjen. I projektet Sparkraft visade Energikontoret Skåne att det gick att minska elanvändningen i kontorslokaler med cirka 12 procent. Kunskapen om hur man kan göra bör spridas ytterligare och användas så brett som möjligt för att öka andelen klimatanpassade kontor i regionen. Här bör offentlig verksamhet föregå med gott exempel, både genom att minska energianvändningen i sina egna kontor och genom att hjälpa till att sprida information till andra verksamheter om hur man kan göra.


Region Skåne,

7 Transporter och annan kommunikation Transportsektorn är den samhällssektor som bidrar mest till utsläppen av koldioxid. Det är också den enda sektorn som ökar sin andel av koldioxidutsläppen. En av de stora knäckfrågorna i klimatarbetet är hur klimatpåverkan från vägtrafiken ska kunna minskas. Attraktiva kollektiva resealternativ är en del av lösningen.

I detta kapitel behandlar vi framför allt infrastrukturen för tranporter och annan kommunikation. Om klimatanpassat resande kan du läsa i kapitel 6 Livsstil och konsumtion. Vägtransporterna står för hela 92 procent av transportsektorns koldioxidutsläpp. Vassare teknik är bara en del av lösningen för att nå EU:s och Sveriges mål att minska utsläppen från vägtransporterna och för att klara att den globala temperaturen inte stiger mer än två grader. Vad som krävs är en omställning på flera plan, till exempel minskad efterfrågan på vägtransporter, andra generationens biobränsle, ett skifte från rörlighet till tillgänglighet, stadsplanering för ökad kollektiv-, gång- och cykeltrafik, mer spårtrafik och möjligheter att ersätta arbets- och tjänsteresor med informationsteknologi. Vägverkets strategi för att minska vägtrafikens klimatpåverkan omfattar fem åtgärdsområden:

Transporteffektivt samhälle Energieffektiv väghållning Energieffektiv användning av fordon Energieffektiva fordon Biodrivmedel

I det här kapitlet tittar vi huvudsakligen på de två första åtgärdsområdena. Se även kapitel 8 Nät och system för nyttigheter och kapitel 6 Livsstil och konsumtion. Personresor och godstransporter Transport- och kommunikationsinfrastruktur handlar både om person- och godstransporter. Insatser för eller emot det ena kan gynna eller missgynna det andra. Ur miljösynpunkt vill vi till exempel föra över godstransporter från väg till järnväg. Då blir det trängre på järnvägen och svårare för persontågen att hålla tiderna. Å andra sidan kan kanske en ökning av godstransporterna ge ekonomiskt utrymme för att bygga ut järnvägen, och det kan även gynna persontrafiken. Trafikarbetet i Sverige har ökat varje år, utom 1992 och 2008, då lågkonjunktur orsakade en tillfällig nedgång. I Skåne har antalet tillryggalagda fordonskilometer sedan 2002 årligen blivit i genomsnitt 2,4 procent fler. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner i Skåne har enligt länsstyrelsen ökat med 2 procent mellan 1990 och 2006 och svarar nu för över 40 procent av de totala skånska utsläppen. Det är framför allt lastbilstransporterna som ökar. Beroendet av fossila bränslen är särskilt stort i transportsektorn, hela 96 procent.131 Personresor dominerar trafikarbetet. Den helt övervägande delen går på väg. Godstrafiken utgör en förhållandevis liten del, men utsläppen från den är större än dess andel beroende på att godstrafikarbetet mestadels sker med tunga fordon på väg. I Skåne härrör ungefär en fjärdedel av koldioxidutsläppen från godstrafiken. En stor del är transittrafik, som särskilt belastar

131 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008.


Region Skåne,

regionens huvudvägnät. Skåne är en transitregion och många beslut som rör denna trafik ligger utanför regionens egna möjligheter att påverka. Samhällsplanering för hållbarhet Skåne är en region med många centrum inom nära räckhåll. Det är ett gynnsamt utgångsläge vid planeringen av ett hållbart trafiksystem. När bebyggelsen växer och trafiksystemen byggs ut kan de fördelar en sådan region erbjuder utnyttjas för en hållbar utveckling och minskad belastning från trafiken. Resmönstret skiljer sig åt mellan boende på den skånska landsbygden och i tätorterna och mellan olika delar av regionen. Boende utan vare sig tåganslutning eller stadstrafik släpper i genomsnitt ut 50 procent mer koldioxid än de som har både och. Den skånska kommunen med de högsta utsläppen per person och dag har mer än dubbelt så höga värden som kommunen med de lägsta utsläppen. Idag har Malmöregionen de kortaste sammanlagda reslängderna av alla regioner i Sverige och koldioxidutsläppen per dag och person är lägst i landet. Genomsnittlig reslängd per person och dag i Skåne

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

Km per person och färdsätt

Andel befolkning i %

Bil

Cykel

Gång

Buss

Tåg

Annat

Okänt

Nord väst 26% Sydväst 51% Nordost 15% Sydost 8%

Figur 26. Genomsnittlig reslängd per person och dag med olika färdmedel i Skånes fyra hörn för resor inom Skåne (måndag–söndag). Källa: Hämtat ur dialoggruppsrapport till Klimatberedningen. Trivector 2009. Det är tydligt att det spelar stor roll hur utbyggd kollektivtrafiken är för hur mycket koldioxid en genomsnittlig person släpper ut. Det behövs fler innovativa förslag på hur kollektivtrafiken ska kunna stärkas på ett kostnadseffektivt sätt i glesbygden.

Ny infrastruktur leder till ökad trafik om den förkortar res- och transporttider. En tysk studie om resandet i Skåne visar att vi inte kompromissar om restiden för våra inköpsresor. Vi väljer den plats som ligger närmast tidsmässigt och anpassar färdmedel därefter. Därför har det mycket stor betydelse hur vi lokaliserar handel med tanke på det trafikarbete inköpsresorna genererar.


Region Skåne,

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) bedömer att transportsektorns samlade koldioxidutsläpp kan reduceras med ungefär en femtedel genom överflyttning av trafik mellan trafikslag, särskilt genom att satsa på tåg och minska bilismen i tätorter. Man pekar på att det krävs en kombination av styrmedel och satsningar på fysiska åtgärder för att möjliggöra detta.132 Genom samhällsplanering, infrastruktur och regelsystem kan man göra kollektivtrafik, gång och cykling attraktivare, så att dessa färdsätt oftare konkurrerar ut bilalternativet inom Skåne. Ett sådant transportsystem står robustare för utifrån kommande restriktioner eller till exempel prisökningar på drivmedel.

7.1 Kollektivtrafik Utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är god. Men för att bli energieffektivare och klimatsmartare behöver kollektivtrafiken locka fler resenärer. Konkurrensmedlen heter hög framkomlighet och korta restider. Det innebär bland annat utbyggnad av spårtrafiken, även om det kostar mycket. Åtgärder för att prioritera kollektivtrafik eller spårsatsningar innebär ofta relativt höga kostnader. Enligt SIKA kan dessa transportlösningar ändå vara samhällsekonomiskt lönsamma om man ser till energi- och yteffektivitet. En större andel kollektivtrafik i städerna minskar det utrymme som krävs för transporter. En bilist använder till exempel i genomsnitt 28 gånger mer vägyta än en passagerare i en buss. Beräkningar av ytor för större parkeringar i markplan i Lund respektive Växjö visar att dessa står för 3 respektive 2,5 procent av tätorternas yta, vilket motsvarar exempelvis 12 000–18 000 nya lägenheter133. Jämfört med vägtrafik tar spårtrafik betydligt mindre utrymme i anspråk och har avsevärt bättre kapacitet. Det finns även positiva synergieffekter. Ökad användning av kollektivtrafik ger mer vardaglig motion. Socialt betyder det att resurser läggs på grupper som generellt använder kollektivtrafiken mer än andra: kvinnor, yngre och människor med lägre inkomster. Förhållandena i Skåne Utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är kraftig. Under åren 1982–2007 ökade tågresandet i Skåne tio gånger: från cirka 3 miljoner till cirka 30 miljoner tågresor per år. Under 2007 ökade antalet tågresor i Skåne med cirka 4 miljoner.134 Skånetrafikens vision fram till 2037 är att kollektivtrafikresandet ska öka med 5 procent per år. Framför allt vill man se mer tågresande: en ökning med cirka 6 procent per år.135 Under 2009–12 prioriterar Skånetrafiken i första hand insatser för att höja den kundupplevda kvaliteten. Fokus riktas på baskvalitet, punktlighet och kapacitet136. Att kunderna är nöjda är avgörande för att de ska fortsätta att åka kollektivt.

För att fortsätta mot ett energieffektivare och klimatsmartare transportsystem krävs ytterligare åtgärder. Kollektivtrafikens konkurrenskraft behöver bli bättre för att öka utnyttjandet och därmed energieffektiviteten. Satsningar på hög framkomlighet och korta restider för kollektiva färdmedel gör kollektivtrafiken attraktiv jämfört med andra alternativ. När det handlar om stora strömmar av resande, bör man satsa på spårtrafik på grund av dess fördelar såväl i fråga om snabbhet som om kapacitet. Spårtrafik har också lättare att locka bilister till kollektivtrafiken än busstrafik har.

132 SIKA rapport 2008:10 133 Trivector och Chalmers. Ännu ej publicerad forskningsrapport 134 Tågstrategier 2037, remissversion. Skånetrafiken 2008. 135 Tågstrategier 2037, remissversion. Skånetrafiken 2008. 136 www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Företagsdokument/Skånetrafikens%20verksamhetsplan% 202009%20-%202012.pdf


Region Skåne,

7.2 Gång- och cykelvägar Skåne har med sina relativt korta resavstånd förhållandevis goda möjligheter att skapa förutsättningar för ökad gång- och cykeltrafik. Att prioritera cykeltrafik kan kosta mycket pengar, eftersom det kräver investeringar i infrastruktur. Satsningar på cykeltrafiken ger många olika slags effekter. Samhällsekonomiska beräkningar av nyttan med satsningar på cykeltrafiken i tre norska städer visade att nyttan var 3–14 gånger större än investeringen. Uppemot tre fjärdedelar av förtjänsten var vad samhället sparade på bättre folkhälsa till följd av ökad fysisk aktivitet. Det har visat sig att mer cyklande förbättrat hälsan i grupper där det behövdes mest. En annan vinst är att cykel är betydligt mer ytsnål i staden än bil. Det får plats cirka tolv parkerade cyklar på en bilparkeringsplats. Åtgärderna bör inriktas på att minska avstånd och öka säkerhet och trygghet. Precis som åtgärder för en attraktivare kollektivtrafik har cykelfrämjande åtgärder relativt snabb effekt även om den fulla potentialen inte uppfylls omedelbart. Åtgärderna är relativt enkla att införa och kräver sällan ändrade regler eller andra strukturstödjande insatser. De kräver emellertid ofta nytänkande vid detaljplanering av såväl bostadsområden som vid gatuplanering.

7.3 Vägar Vägar bör utformas så att de understödjer ett sparsamt körsätt. Bäst är att välja vägbeläggning med lågt rullmotstånd. Också för vägbyggen, vägunderhåll och vägbelysning gäller det att minimera energianvändningen. I de fall där åtgärder ger minskad restid är det viktigt att undersöka hur åtgärderna påverkar trafikmängden.137 Konsekvenserna av klimatförändringarna för vägnätet kommer att bli betydande. Ökad nederbörd och större flöden innebär översvämningar, att vägar och vägbankar spolas bort och broar skadas. Ras, skred och erosion riskerar att bli vanligare. Stigande temperatur innebär att skadorna förändras. Vi får färre tjälskador och fler skador orsakade av värme och vatten. Underhållskostnaderna för betongbroar minskar.138

7.4 Järnvägar De mest angelägna spårbehoven i Skåne till 2037 beräknas kosta omkring 84 miljarder kronor. Detta motsvarar årliga investeringar som i genomsnitt är nästan tre gånger större än dagens. I nuläget bedömer Skånetrafiken detta som en rimlig ambitionsnivå. Skånetrafiken föreslår att 136 miljarder kronor investeras i spårbunden trafik. Önskemålen i Skånetrafikens Tågstrategi 2037 uppgår till totalt drygt 200 miljarder kronor.139 Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd innebär att bankonstruktioner svämmas över och spolas igenom med risk för återföljande ras och skred. Ökade flöden höjer risken för erosion vid brostöd och anslutande bankar. Varmare vintrar minskar risken för rälsbrott, medan intensivare sommarvärme orsakar mer underhåll. Kraftigare vindar med större risk för stormfällning av skog får konsekvenser för kraftmatningen.140

7.5 Flyget Flyget drivs med fossila bränslen och släpper därför ut koldioxid som ökar växthuseffekten. På hög höjd bidrar flyget dessutom till klimatpåverkan genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga och kondensstrimmor. Den samlade effekten brukar uppskattas till två gånger effekten av koldioxid, men osäkerheten om denna klimatpåverkan är stor.141

137 Begränsad klimatpåverkan, fördjupningsdokument miljö, 2007:45. Vägverket 2007 138 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 139 Tågstrategier 2037. Skånetrafiken. 140 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 141 www.lfv.se/sv/LFV/Miljo/Flyget--miljon/Flyget-och-klimatpaverkan


Region Skåne,

Omkring 5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid kommer från flyget. Utrikestransporterna i det svenska flyget påverkar klimatet mest. Utrikesflyget från Sverige släpper ut växthusgaser motsvarande 2 031 kiloton (kton) koldioxid jämfört med 633 kton för inrikesflyget.142 En mycket liten grupp av individer står för en väldigt stor del av utsläppen. Europeisk flygforskning och flygindustri räknar med att till år 2020 kunna utveckla flygplan med 50 procent mindre koldioxidutsläpp genom energieffektivisering, 80 procent lägre utsläpp av kväveoxider och halverat buller, jämfört med flygplan som produceras idag. Forskning pågår med förnybara bränslen för flyg. Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent mer bränsleeffektiva per personkilometer.143 Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldjupet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensystem och kan föranleda att planerade ombyggnader tidigareläggs. Behovet av avisnings- och halkbekämpningsmedel minskar i Skåne.144

7.6 Sjöfart och hamnar Sjöfarten i EU väntas öka med cirka 45 procent under perioden 2000–20. Fartyg i nationell och internationell trafik som bunkrar i Sverige släpper ut koldioxid som motsvarar cirka 15 procent av de svenska utsläppen på land.145 Sjöfartens största klimatpåverkan är utrikestransporterna. Det är mer energisnålt att transportera med båt än med lastbil eller flyg, så sjöfarten får gärna öka på bekostnad av dessa transportslag. Fler kombiterminaler för omlastning av gods vid hamnarna skulle gynna sjöfarten. Man kan minska klimatpåverkan från sjöfarten genom att arbeta med logistik, fyllnadsgrad, energieffektivisering och bränsleval. Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Skånes kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten.146

7.7 Telenät, tv, radio och it Telekom och it har stor potential att ersätta resande och därmed minska utsläppen av växthusgaser. TeliaSonera Sverige har lyckats minska sina koldioxidutsläpp med nästan tre fjärdedelar genom att utnyttja modern telekommunikationsteknik147. Mer distansarbete, telemöten och videokonferenser kan ersätta många fysiska resor. Men det kräver en hel del nytänkande i fråga om organisation och om att förändra beteenden. Mer distansarbete kan också leda till att människor flyttar längre bort, vilket får till följd att det totala resandet ökar. Informations- och kommunikationsteknik ger också ett större geografiskt nätverk som kan generera mer resande. Intelligenta transportsystem Informations- och kommunikationssystem kan också hjälpa till att styra om transporter till mer resurseffektiva trafikslag. Forskning om kopplingen mellan miljö/energi och it-lösningar inom logistik- och transportområdet är dock relativt ny. I fråga om samordning av gods, ruttoptimering och planering av distributionsprocessen behöver systemen utvecklas.

142 www.naturvardsverket.se 143 www.lfv.se/sv/LFV/Miljo/Flyget--miljon/Flyget-och-klimatpaverkan 144 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 145 www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Transporter-och-trafikinfrastruktur/Sjofart-och-hamnar/ 146 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 147 Energivärlden 5/2008, www.energimyndigheten.se


Region Skåne,

I en uppmärksammad studie av slumpvis utvalda resor med personbilar i Lund visade det sig att nära hälften av resorna inte hade det energisnålaste vägvalet. Med energisnål navigering skulle de kunnat spara drygt 8 procent bränsle.

7.8 Vad vi behöver göra Att minska klimatpåverkan från transporter är en nyckelfråga i klimatarbetet. Transportmängden bör minska, framför allt transporter med fossila drivmedel. För ett mer hållbart transportsystem bör vi arbeta för ökad tillgänglighet samtidigt som vi bör ha själva syftet eller målet med resan i fokus. God tillgänglighet till områden med lägre exploateringstryck kan minska trycket i områden med högre exploateringstryck i västra och sydvästra Skåne. På så sätt kan man bidra till bevarande av den goda åkermarken. Konkurrenskraft Skånetrafiken kan arbeta för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft, som är ett av de viktigaste medlen för att minska bilismen. Hög framkomlighet och korta restider är framgångsfaktorer. Exempel på tekniska åtgärder för att öka tillgängligheten är realtidsinformation om busstrafiken på internet, i mobilen och på skyltar vid hållplatser; handikappanpassning samt prioriterad busstrafik vid trafiksignaler. Infrastruktur Ökad spårkapacitet, omlastningscentraler och modernisering av signalsystem för att tågen ska kunna planera hastighet och inbromsningar bättre är exempel på tekniska åtgärder för att förbättra kapaciteten och öka effektiviteten i järnvägstrafiken. Styrmedel Aktörer i Skåne bör utifrån sina möjligheter att påverka försöka få till stånd olika former av regleringar och ekonomiska styrmedel. Exempel på sådana är kilometerskatt för tunga lastbilar, miljözoner för godstrafik, höjd koldioxidskatt, trängselskatter samt avgiftsbeläggning av parkering på arbetsplatser. Fysisk planering Klimatsmarta transporter kan också stimuleras av samhällsplaneringen, genom att ny bebyggelse placeras där tillgången till kollektivtrafik är eller kan bli god och genom förtätning av bebyggelse. Ett tätare samarbete behövs mellan Skånetrafiken, kommuner och byggföretag vid planering av ny bebyggelse för att kunna göra kollektiva lösningar mer attraktiva och själva byggandet mer transporteffektivt. Cykling Trygg och snabb cykeltrafik bör prioriteras i fysisk planering på alla nivåer i Skåne, från tätort till landsbygd. Vägverket och kommuner kan till exempel arbeta med utbyggnad och förbättring av cykelvägar, upphöjda cykelöverfarter, cykeldetektorer vid trafikljus, användarvänliga och stöldsäkra cykelparkeringar och ökad marknadsföring. Skolvägar kan inventeras för att identifiera kritiska punkter som exempelvis korsningar och sträckor som är trafikfarliga. Att åtgärda dessa kan förmå föräldrar att låta barnen cykla till skolan istället för att skjutsa dem med bil. Förutom ovanstående åtgärder är det också viktigt att satsa på åtgärder för beteendeförändringar. Mer om detta i kapitel 6 Livsstil och konsumtion. Infrastrukturen för olika drivmedel belyses i kapitel 8 Nät och system för nyttigheter. Anpassningsbehovet för transportsektorn vid ett förändrat klimat i Skåne behöver kartläggas och en sårbarhetsanalys göras. I samband med det bör man också identifiera vad som redan görs och vad som kommer att krävas av olika aktörer i Skåne.


Region Skåne,

8 Nät och system för nyttigheter Nya väderleksförhållanden skapar en hel del problem för samhällets vattenhantering, med sämre dricksvatten, översvämningar och förorenat dagvatten som följd. Vattenfrågorna måste tidigt in i kommunernas fysiska planering. Väderberoende energikällor kan i framtiden producera mer el, men risken för störningar blir också större. Uttag av mer biobränsle får inte ske på bekostnad av biologisk mångfald eller livsmedelsproduktion. Och för att motverka jordens uppvärmning behöver vi bli bättre på att utnyttja samhällets restprodukter som en resurs. Skåne har lysande möjligheter att storsatsa på biogas, men hindren på vägen behöver undanröjas.

Våra samhällen ska försörjas med energi och vatten och vi vill bli av med våra restprodukter. I Sverige fungerar detta bra i det avseendet att vi får den energi och det vatten vi behöver och att restprodukterna försvinner på ett effektivt sätt från dem som har orsakat dem. Tyvärr är systemfel inbyggda i många fall så att tillförsel och bortförsel orsakar miljöproblem eller innebär slöseri med resurser. Kommunernas roll Huvudman för viktiga delar av den tekniska försörjningen som vatten, avlopp och avfallshantering är kommunen. Det finns också många kommunala fjärrvärmebolag. Kommunerna har därför möjlighet att både minska klimatpåverkan och förbereda samhället för ett förändrat klimat inom flera viktiga områden. Redan med dagens klimat uppstår ofta problem med infrastrukturen för försörjning av energi och vatten. En stor del av Skånes kommuner har upplevt översvämningar av bebyggelse, vägar och annan infrastruktur, bräddning av reningsverk och långvariga strömavbrott på grund av storm. Med ett extremt klimat kan man förvänta sig fler och större problem. Vilken typ av klimatåtgärder kommunerna satt in avspeglar de problem som har inträffat. Många har börjat ta hänsyn till klimatförändringarna vid planering av nya dagvattensystem. Man har också skaffat fler reservaggregat för elproduktion och arbetar för att förebygga bräddningar i reningsverken. Huvudmännen för vatten och avlopp (kommuner eller kommunala bolag) är medvetna om att det på många håll är dåligt fungerande dagvatten- och avloppssystem som behöver rustas upp. För många har det dock varit svårt att prioritera det i den kommunala budgeten. Väderberoende energisystem Framtidens energisystem kommer att bli allt mer beroende av väder genom att det byggs allt mer väderberoende energislag, till exempel sol- och vindkraft. Klimat- och sårbarhetsutredningen


Region Skåne,

skriver att energisystemet vinner på klimatförändringarna, framför allt på grund av ökad tillrinning, ökad produktion av biomassa och en minskad energianvändning till följd av milda vintrar.148 Flera olika väderrelaterade händelser kan leda till samma principiella resultat för slutanvändaren, nämligen begränsad tillgång till energi eller avbrott i energiförsörjningen. Hur många användare som drabbas och hur länge ett avbrott eller störning varar beror bland annat på vilken typ av händelse som har inträffat, var och när den inträffar och vilken krisberedskap som energiföretag, samhället och individer har. Energiförsörjningen i Sverige kan störas av torka, sträng kyla, värmeböljor, nedisning, beläggningar av havssalt, åska, översvämningar, blötsnö, stormar, orkaner, ras och skred.149

8.1 Dricksvatten Konsekvenserna av ett förändrat klimat blir avsevärda för dricksvattenförsörjningen. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med högre humushalter och ökad risk för förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med sannolikheten för fler översvämningar, ras och skred.150 Grundvatten dominerar dricksvattenproduktionen i Skåne. Till en del utgörs det av konstgjort grundvatten genom infiltration av ytvatten. Dessutom tas en stor del av vattnet från ytvattentäkten i sjön Bolmen. Vattnet därifrån transporteras till sydvästra Skåne genom Bolmentunneln. I södra Sverige kan det uppstå brist på dricksvatten genom långa torrperioder samtidigt som det varma klimatet kan driva fram kraftiga skyfall med risk för temporära översvämningar. Under vinterhalvåret ökar i stället nederbördsmängden kraftigt vilket leder till fler översvämningar.151 Risken för vattenburen smitta ökar med ett förändrat klimat, liksom risken för att kemiska föroreningar av olika slag kan hamna i vattentäkterna.

Enskilda brunnar Den allmänna vattenförsörjningen är i dagsläget i stort sett problemfri. De problem som finns gäller främst de enskilda vattentäkterna, och detta har redovisats i Socialstyrelsens rapport Dricksvatten från enskilda vattentäkter; ett nationellt tillsynsprojekt (2007), där det framkom att 80 procent av alla enskilda brunnar har otjänligt dricksvatten eller tjänligt med anmärkning. Noterbart är att enskilda brunnar ändå har lägre krav än allmänna. Den vanligaste anmärkningen är E-koli (vanligast i grävda brunnar) och nitrat samt fluorid (huvudsakligen bergborrade brunnar). Enskilda brunnar ökar i antal till följd av ökad fritidshusbebyggelse och att allt fler flyttar till attraktiva, enskilda lägen på landsbygden. Men boende på landsbygden kan innebära kvalitetsproblem med dricksvattnet om man saknar kunskap om vikten att analysera och vid behov åtgärda sitt brunnsvatten. Barnfamiljer som flyttar till landet, äldreboenden och vårdhem med enskilda vattenanläggningar är sårbara grupper. Under perioden 2003–06 togs 556 prover från dricksvatten i Skåne län för analys av växtskyddsmedel i vattnet, de flesta från enskilda brunnar. Mer än en tredjedel av proven innehöll växskyddsmedel, i nära 20 procent av proven översteg halterna de högsta tillåtna i EU:s dricksvattendirektiv.152 En stor andel av substanserna hade sitt ursprung i preparat som är förbjudna sedan flera år. De halter som uppmättes bedömdes inte innebära någon hälsorisk, även om halterna i vattenproverna från grävda brunnar låg nära WHO:s gränsvärden.

148 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 149 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 150 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 151 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Sårbarheter för klimatförändringar och extremväder, samt behov av anpassning och anpassningskostnader. Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen om dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat, arbetsgruppen för dricksvatten 2007. 152 http://vaxtskyddsmedel.slu.se


Region Skåne,

Barriärer mot föroreningar

Enskilda grundvattentäkter liksom en del allmänna har inte beredskap för att desinficera förorenat vatten. Många små grundvattenverk saknar permanenta barriärer för att kunna desinficera vattnet, även om mobil klorering är tillgänglig. Det tar därför en viss tid innan desinfektionen kan sättas i drift. Därmed kan föroreningen hinna nå brukaren. Vatten från ytvattentäkter renas på vissa ställen genom infiltration i marken och blir då ett slags konstgjord grundvattentäkt. Processen fungerar som en mikrobiologisk barriär. Reningen är beroende av att det finns en omättad zon över grundvattennivån och av hur länge vattnet stannar i den zonen. Ju djupare den omättade zonen är, desto effektivare blir reningen, eftersom det med större djup tar längre tid för vattnet att passera. Idag behövs i allmänhet inte ytterligare rening eller desinfektion. Men ökad nederbörd medför grundare omättad infiltrationszon och högre vattentemperatur skyndar på infiltrationen. Genom att råvattnet får kortare uppehållstid ökar risken för att smittämnen kommer ut i dricksvattnet. Vid översvämningar läggs också ytor som annars infiltreras under vatten. Andra ytor som normalt inte påverkar en ytvattentäkt eller infiltrationsdamm kan bli ”ny” avrinningsyta. Humus Vatten från ytvattentäkter genomgår någon form av rening där också desinfektion med klor, klordioxid eller ultraviolett ljus kan ingå. De klorhalter som används biter inte på alla smittämnen och med humusämnen i vattnet försämras desinfektionen ytterligare. Humus har inte några direkta effekter på hälsan. Men humus binder klor och i värsta fall kan man behöva öka kloreringen till nivåer som inte är lämpliga på grund av klorets hälsorisker. Detta kan också ge upphov till klororganiska föreningar. I Stockholmsområdet börjar problemen med humus bli så stora att den befintliga utrustningen inte kommer att klara fortsatt ökade mängder. Vattenverk måste byggas ut med flera steg. En liknande utveckling kan befaras i Skåne, främst i norra Skåne vid ytvattenverk. Stormar tycks påverka och öka humushalten efter vad som kunnat observeras efter stormarna Gudrun och Per. Alger Dagens problem med alger förväntas öka i framtiden till följd av klimatförändringarna. Vissa alger kan orsaka problem med lukt och även bidra till att THM, trihalometaner, som påverkar hälsan bildas. Problemen är störst i vattenverk med konstgjord infiltration.

Annan påverkan på vattenkvaliteten Saltvatteninträngning Saltvatteninträngning kan, liksom användning av mer klor, ge upphov till korrosion i ledningsnätet, främst med utfällningar av koppar som resultat, och större ytor för bakterier att växa. Med stigande havsnivå kan saltvatten komma att tränga in i vissa vattenverk i Skåne. Effekterna på hälsan bedöms vara marginella. Främst påverkas smaken på vattnet. Otäta dricksvattenledningar Man räknar med att uppemot en femtedel av dricksvattnet läcker ut från ledningsnätet. Vid höga grundvattennivåer kan utläckande avloppsvatten tränga in i vattenledningen i den gemensamma kulverten. Det kan hända om strömmen brutits och dricksvattenledningen blivit trycklös. Tillgång till reservel kan minska risken. Bekämpningsmedel Klimatförändringarna kan leda till ökad användning av bekämpningsmedel genom att insektsangrepp och svampsjukdomar blir fler på grund av att det blir varmare. Kraftiga skyfall kan medverka till att rester av bekämpningsmedel hamnar på oönskade platser som i betesmarker,


Region Skåne,

vattendrag och dricksvattentäkter. Problemet med bekämpningsmedel i vattnet kommer att öka när översvämningar blir vanligare på marker som normalt inte avvattnar ytor till vattentäkter.

8.2 Dagvatten Redan idag inträffar översvämningar vid kraftiga regn och värre blir det i framtiden, vilket understryker vikten av att vattenfrågorna kommer in tidigt i den fysiska planeringen. Frågor som dimensionering av dagvattensystem, höjdsättning och markens genomsläpplighet är centrala. Dagvattensystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av nederbörden till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna kan bli överbelastade. Risken för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar.153 Många kommuner har dåligt fungerande dagvattensystem, till exempel på grund av felkopplingar och kombinerade system där dagvatten och avloppsvatten går i samma ledningar. Se även avsnitt 8.3 Avloppsvatten. Översvämningar vid mycket regn inträffar redan med dagens klimat. Sommaren 2007 skapade översvämningar i bland annat Malmö, Lomma och Staffanstorp allvarliga trafikproblem och orsakade stora skador i fastigheter. Försäkringsbolagen fick ta emot ersättningsanspråk på cirka 160 miljoner kronor. Bolagen har i sin tur framställt krav på de kommuner som de anser har haft undermåliga dagvattensystem.

Fysisk planering Kommande nederbördsmängder ställer ännu större krav på att vattenfrågorna är med tidigt i den fysiska planeringen så att till exempel höjdsättningar görs med hänsyn till hur man vill att vattnet ska röra sig. Att dimensionera dagvattensystemen för de mest extrema nederbördsmängderna är inte rimligt, det blir för dyrt. Istället bör man utforma den bebyggda miljön så att vattnet har något bra ställe att ta vägen när dagvattensystemet är fullt, istället för att rinna ner i källare eller översvämma viktig infrastruktur. Öppna dagvattensystem är av flera skäl att föredra framför Dkulverterade. De kan lättare utformas med större möjligheter att ta emot stora vattenmängder och de ökar den biologiska mångfalden i tätorterna. Dessutom kan öppet vatten fungera avkylande vid värmeböljor.

Hårdgjorda ytor Det är också bra att se över vilken genomsläpplighet marken har i ett område som ska exploateras, speciellt om det är ganska flackt med små möjligheter att skapa naturlig vattenavrinning. Om man ser till att marken har god genomsläpplighet kan vattnet lättare filtrera ner i marken istället för att rinna vidare och bilda vattensamlingar. Trenden med mer hårdgjorda ytor i tätorter – inte minst i trädgårdar – gör att regnvattnet rinner ner i dagvattensystemen istället för att filtrera ner i marken. Det ökar risken för översvämningar vid stora nederbördsmängder.

8.3 Avloppsvatten Framtida skyfall kan orsaka problem, framför allt där det finns kombinerade avlopps- och dagvattensystem med risk för översvämningar. Stora mängder vatten i reningsverken gör reningen sämre. Att kunna ta hand om och använda avloppsslammet som en resurs blir en allt viktigare klimatåtgärd.



Region Skåne,

Infrastruktur för avloppsrening är exempel på system som i de flesta fall innebär slöseri med resurser. Slammet är en restprodukt som kan användas både för energiomvandling och som gödning. Många reningsverk har visserligen rötningsanläggningar men de är oftast inte optimerade för att producera gas, och den gas som tas omhand kan användas effektivare. För att slammet ska kunna användas som gödning måste det vara tillräckligt rent från föroreningar, vilket lantbruks- och livsmedelsbranscherna ställer höga krav på. Vid vissa reningsverk är kvaliteten på slammet för dålig. Många dagvattensystem är ihopkopplade med avloppssystemet i kombinerade system. Där kan skyfallen leda dels till att avloppsvatten rinner in i källare, dels till bräddning av avloppsvatten vid reningsverken med åtföljande miljö- och hälsorisker.154 Stora mängder vatten till reningsverken minskar också reningseffekten för till exempel kväve, vilket gör att totalt sett större mängder näringsämnen når ut i miljön.

8.4 Avfall Avfall är en resurs som vi har blivit allt bättre på att ta hand om. Insamlingssystemen blir effektivare och allt mindre mängder deponeras, vilket gör att utsläppen av växthusgaser från avfallssektorn minskar. Men deponierna behöver anpassas till ett klimat med ökad nederbörd för att inte förorena miljön. Det avfall som har minst miljöpåverkan är dock det avfall som inte uppstår. Avfallshantering är en viktig del i samhällets infrastruktur och i samhällets och industrins materialflöde. Det är också en del i samhällets omsättning av råvaror, näringsämnen och energi. Genom rätt hantering av avfallet kan vi bidra till att stävja klimatförändringarna, vilket de senaste årens utveckling visar. Minskad användning av fossila bränslen i sopbilarna och ökad materialåtervinning ger lägre koldioxidutsläpp. Enligt EU:s ramdirektiv om avfall ska följande hierarki gälla för vägledning för åtgärder och lagstiftning:

1. Förebygga uppkomst av avfall 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 5. Bortskaffande, till exempel deponi

Avfallsminimering och återbruk

Avfallsmängderna fortsätter att öka. Det bästa för miljön och klimatet är att minimera uppkomsten av avfall. Ett exempel på det är matavfall. Den totala mängden matavfall från svenska hushåll är 900 000 ton per år och produktionen av denna mängd mat har orsakat utsläpp av 1 860 000 ton växthusgaser räknade som koldioxid. Det motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 svenska medelbilar eller 460 000 oljeeldade villor. Den mat som slängs orsakar därmed ett stort ”onödigt” bidrag till utsläppen av växthusgaser. En del av detta avfall omvandlas till en nyttig resurs i form av biogas eller förbränns och bidrar till el- och värmeproduktionen, men det bästa ur total resurssynpunkt är förstås att mat inte kastas i onödan.155 Avfallsmängderna hänger ihop med vår konsumtion. Vi lever i ett slit-och-slängsamhälle och det skapar stora mängder avfall. I ett klimatsmart samhälle köper vi produkter som håller länge och går att reparera. Marknaden för begagnat har fått ett uppsving i och med enkel hantering på internet. Detta kan utvecklas vidare. Mer om konsumtion och avfall står det i kapitel 6 Livsstil och konsumtion.

154 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 155 Klimatavtryck från hushållens matavfall. Augusti 2008. En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm


Region Skåne,

Återvinning

Avfallssektorn i Sverige har minskat utsläppen av växthusgaser med 34 procent under åren 1990–2006 och för åren 1990–2020 beräknas utsläppen minska med 76 procent. Det beror framför allt på styrmedel som producentansvar, deponeringsförbud och skatt på deponering.156 Tack vare ett stort engagemang från medborgare, fastighetsägare, producenter, entreprenörer och kommuner återvinns nu 96 procent av hushållsavfallet i Sverige. Materialåtervinning Redan med dagens återvinningsnivåer av aluminium, glas, papper, plast och stål undviks utsläpp på omkring 6,2 miljoner ton koldioxid i Sverige. Det är nästan 10 procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser. Ökad materialåtervinning kan enligt branschindustrin sänka de totala klimatutsläppen med ytterligare 1 procent.157 De flesta material förbrukar mindre fossila bränslen (olja, naturgas, eller kol) vid återvinning än vid nyframställning.158 Utsläppen av metangas från deponering i Sverige har minskat från 1994 till 2004, både beroende på minskad deponering och på bättre gasuppsamling. Avfall Sveriges statistik visar att stora förändringar skett i avfallshanteringen de senaste tio åren:

Från 1998 till 2007 har mängden hushållsavfall ökat med 23,8 procent till 4,7 miljoner ton. Materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, har ökat från 34,6 procent till 48,7

procent av den totala avfallsmängden. Återvinning genom avfallsförbränning med energiutvinning har ökat från 38,1 till 46,4

procent. Men det är mängden till deponi, som har förändrats mest. 1998 deponerades 1 020 000 ton hushållsavfall, 2007 var den siffran 186 490 ton. Det är en minskning med 81,7 procent.159 Matavfall Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling enligt det nationella miljömålet för matavfall. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Den vanligaste insamlingsmetoden för denna fraktion är ett separat kärl med papperspåsar. Energiåtervinning Man får ut lika mycket energi av att förbränna 1 kg plastavfall som 1 kg olja – men också lika stora utsläpp av koldioxid. Förbränning av avfall orsakar dock totalt sett begränsad klimatpåverkan eftersom cirka 85 procent av det avfall som förbränns består av material från djur- och växtriket och ingår i naturliga kretslopp. Avfallsförbränning är en del av Sveriges energisystem. Det producerades 1 500 GWh el från förbränning av avfall under 2007, vilket var lika mycket som från vindkraften. Det motsvarar hushållsel till nästan 250 000 normalvillor. Från avfallsförbränningen kommer också värme som motsvarar 25 procent av fjärrvärmen i Sverige. Det kan täcka behovet av värme hos 810 000 villor.160

Insamlingssystem Det är svårt att jämföra olika insamlingssystems effektivitet och påverkan på klimatet. Ett flertal olika faktorer måste beaktas, till exempel kostnader, miljöfaktorer, informationsinsatser, lokala förutsättningar och behandlingsalternativ inom regionen. En insamlingsmetod som blir allt vanligare är flerfacksinsamling. Kommuner som infört detta system, till exempel Hässleholm, har uppnått bra resultat i form av renare fraktioner vilket gör det möjligt att återvinna mer. För hushållen blir det enkelt att sopsortera eftersom man slipper köra iväg med det sorterade avfallet själv. Några nackdelar med systemet är högre investeringskostnader för de mer avancerade

156 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 157 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 158 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett systemperspektiv. Rapport 2007:10, Avfall Sverige 2007. 159 Svensk Avfallshantering, Avfall Sverige. 2009. 160 www.avfallsverige.se. 2009


Region Skåne,

sopbilarna, initial kostnad för att byta ut kärlen samt informationsinsatser. I vissa fall kan också fler transporter krävas, eftersom inte sopbilarna kan tömma alla fraktioner samtidigt.

Transporter Transporterna av avfall kan göras med betydligt mindre påverkan på klimatet. Förutom åtgärder som sparsam körning (ecodriving) och miljökrav i upphandlingen arbetar man med ruttoptimering med hjälp av geografiska informationssystem, utveckling av hybridbilar samt miljövänligare bränslen. Dagens skatt på energiutvinning av hushållsavfall leder till fler transporter. Skatten kommer dock att upphöra under 2010.

Anpassning av deponier Vid ett förändrat klimat i form av ökad nederbörd behöver vissa delar av avfallssystemen anpassas. För deponier blir det svårare att klara kraven för infiltrering, och man måste se till att tätskikten tål mer regn och snö. Likaså måste man minimera risken för bräddning av lakvattendammar. När uppehållsdammar och lakvattendammar dimensioneras är det nödvändigt att ta hänsyn till större regnmängder framöver. Utöver detta behöver man skydda deponier som är lokaliserade nära havet mot en stigande havsnivå, exempelvis genom invallning.

8.5 Fjärrvärme Av Skånes 33 kommuner har 29 fjärrvärme. Tre kommuner har avfallsförbränning, två kommuner använder åkerbränsle och 22 kommuner använder trädbränsle. Av de drygt 7 TWh värme som producerades i Skånes fjärrvärmeverk 2006 kom en tredjedel från förbränning av trädbränsle och åkerbränsle.161 Mer regn och högre grundvattennivå ökar risken för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Bedömningen att fjärrvärmesystemen successivt kan anpassas till ett förändrat klimat innebär att de inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna.162 De flesta kraftvärmeanläggningar måste ha kylning genom fjärrvärmenätet för att kunna producera el. Vid elavbrott försvinner ofta möjligheten att distribuera värme i fastigheter, vilket gör att kylningsförmågan och elproduktionen minskar.163 Både produktionen och distributionen av fjärrvärme är elberoende, men distributionen av hetvatten i fjärrvärmenäten är rimligt säkrad mot elavbrott. Mest sårbar är distributionen inom fastigheterna.164

Närvärme Närvärme är landsbygdens fjärrvärme. Det innebär att biobränslebaserade mindre närvärmeanläggningar byggs i byar och kan värma skola, dagis, äldrevården, kyrkan och liknande byggnader, som kanske tidigare haft var sin oljepanna stående. Närvärmeanläggningarna kan med fördel byggas och drivas av lokala lantbrukare. Här har kommunerna en viktig roll i att byta ut gamla oljepannor och genomföra upphandlingar av närvärme.

8.6 Fjärrkyla Behovet av kyla i lokaler och bostäder kommer att öka kraftigt fram till 2100. För hela Sverige kan det handla om cirka 10 TWh. Om trenden med stora glasade ytor i bostäder fortsätter är det

161 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 162 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 163 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 164 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008.


Region Skåne,

troligt att kylbehovet ökar ytterligare.165 För att minska kylbehovet kan man öka möjligheten till solavskärmning och beskuggning. Distributionen av fjärrkyla och produktion av kyla i enskilda lokaler och bostäder är beroende av el. Ett elavbrott mitt i sommaren kan därför i framtiden få mer omfattande konsekvenser än vad det har idag.166

8.7 Elförsörjning Förutsättningarna för att producera betydligt mer vindkraftsel än idag är goda, inte minst i Skåne. För den skånska vattenkraftens del ger ett annat klimat möjlighet att ta ut mer på vintern men mindre på sommaren. Mer stormar och mindre tjäle leder till fler stormfällen och strömavbrott på luftledningar. Skånes drygt 250 vindkraftverk svarar för nästan hälften av den svenska produktionen av vindel. Skånsk vindkraft, kraftvärme, vattenkraft och industriellt mottryck producerar närmare 2 TWh el av de totalt 13 TWh skåningarna använder per år. Det innebär att Skåne importerar drygt 10 TWh el per år.

1,00

0,73

0,38

0,12

10,00

Skånes elförsörjning [TWh/år]

Kraftvärme

Vindkraft

Industriellt mottryck

Vattenkraft

Importerad el

Figur 27. Skånes elförsörjning 2007 (vindkraft produktion 2008) Källa: Energimyndigheten 2009.

Kraftkällor Vindkraft För Skånes del finns en realistisk potential för vindkraft på land om minst 2 TWh. Till havs är potentialen betydligt större. Länsstyrelsen i Skåne föreslår som mål att vindkraften ska öka med 6 TWh från 2002 till 2020. De havsanläggningar som planerades 2007 kommer tillsammans med Lillgrund att ge 6,4 TWh årligen, varav cirka 3,6 TWh kan anses ligga inom Skånes gränser.167, 168 Vattenkraft Klimatförändringarna kommer att förändra förutsättningarna för vattenkraften. Tillrinningen till vattenkraftsdammarna kommer att öka sett över hela året, men den så kallade vårfloden blir inte lika tydlig. Ökad årsavrinning och vattenföring gör det möjligt att ta ut mer kraft.169 I Skåne blir det eventuellt torrare somrar vilket minskar vattenkraftspotentialen.

165 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 166 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 167 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne 2008. 168 www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/miljomal/Miljomalen/Begransad_klimatpaverkan/Klimatarbetet _i_Skane/Innehall_klimatmal.htm 169 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60


Region Skåne,

Vågkraft Potentialen för vågkraft längs den svenska kusten, från Strömstad till Ålands hav, har uppskattats till 10 TWh. Det skulle kräva åtminstone ett tjugotal storskaliga vågkraftsparker runt våra kuster, med tusentals aggregat i varje – sammanlagt över 100 000 aggregat av den storlek som nu testas i Lysekilsprojektet som Energimyndigheten är med och finansierar.170 Det förekommer flera liknande projekt i Sverige längs med västkusten idag, och efter några års tester, bedömningar och utredningar av deras miljöpåverkan och effektivitet kan en kommersialisering av tekniken förhoppningsvis ske. Kärnkraft Vi producerar för närvarande ingen kärnkraft i Skåne, sedan den sista reaktorn i Barsebäck stängdes 2005. I juni 2009 beslöt riksdagen att upphäva förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk. Kärnkraften är känslig för höga temperaturer i havet. Högre kylvattentemperatur ger lägre verkningsgrad i kärnkraftsanläggningar. Under sommaren 2003 kunde kärnkraftsreaktorerna Forsmark 3, Oskarshamn 1 och Ringhals 1–4 inte producera för fullt till följd av höga kylvattentemperaturer.171 Kraftvärme Enligt uppskattningar från Svensk Fjärrvärme skulle elproduktionen från kraftvärmeverk kunna öka från dagens omkring 1 TWh i Skåne till 5 TWh. Av den möjliga ökningen är 3 TWh redan beslutade i och med Öresundsverket.172 I Malmö håller E.ON för närvarande på med en upprustning av Öresundsverket för att bygga om det till naturgasdrift. Öresundsverket har en produktionskapacitet på cirka 440 MW el (en Barsebäcksreaktor hade 600 MW) och 250 MW värme. Verket kan leverera 3 TWh el per år till det nordiska elsystemet, vilket kan jämföras med dagens elanvändning i Malmö som uppgår till cirka 2 TWh per år. Det kan också leverera 1 TWh värme per år, men det kommer troligen att bli svårt att få avsättning för det inledningsvis. Anläggningen invigdes 2009. Öresundsverket kommer att öka utsläppen av växthusgaser från Skåne som region med nästan 20 procent. Men om elen från Öresundsverket ersätter äldre kolbaserad elproduktion i det nordeuropeiska energisystemet minskar de globala utsläppen av koldioxid med 1 miljon ton per år. Det motsvarar omkring 15 procent av Skånes samlade utsläpp av växthusgaser. När värmebehovet i framtiden minskar vintertid kommer kraftvärmeverkens möjlighet att producera el att minska till följd av det minskade värmeunderlaget.173

Geotermi Geotermisk energi är värme som hämtas från jordens inre och den utgör en nästintill oändlig energiresurs. Småskaliga geotermiska värmepumpar (jord- och bergvärme) värmer en kraftigt ökande andel av Sveriges hus. Totalt tillvaratas i Sverige en energimängd på omkring 5 TWh årligen från berget och marken på detta sätt. Nackdelen med värmepumpar är att de ökar elanvändningen, om de inte ersätter uppvärmning med direktel. Det är inte alltid det medför en miljöförbättring totalt sett. I Lund finns Sveriges för närvarande största kommersiella geotermianläggning som utvinner cirka 250 GWh ur 20-gradigt vatten på 700meterdjup från fyra stycken borrhål.174 Man har även borrat ner till 3 700meteri Råby men vattenflödet på det djupet var för dålig.175 Vid E.ON:s projekt i Malmö där man borrade två hål ner till 2 km djup konstaterades att de tekniska förutsättningarna finns på plats men projektet lades ner på grund av dålig lönsamhet.

170 www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Kraftforskning/Vagkraft/Lysekilsprojektet/Artikel-Klart-for-vagkraft/ 171 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 172 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 173 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 174 Förnybara energikällor - SGU, http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/fornybar-energi_info.html 175 Under jorden värmer Lund, Forskning & Framsteg nr 4 2003.


Region Skåne,

Elnät Ökad stormfällning på grund av att skogen förändras, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen att även fortsättningsvis drabba elnäten och de elektroniska kommunikationerna. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. Radio- och tv-distributionen kommer troligen inte att påverkas i någon väsentlig grad, men det är angeläget att fortsättningsvis beakta klimatfrågan och hur den påverkar systemet.176 Om elbilar ska kunna få ett riktigt genombrott krävs bland annat att en infrastruktur för laddning byggs ut. Det bör vara ganska lätt med tanke på att det finns ett tätt elnät i Skåne.

8.8 Infrastruktur för gas I Skåne är förutsättningarna för att framställa biogas särskilt gynnsamma. Biogas ur gödsel och avfall från livsmedelsindustri och restauranger skulle till en betydligt större del än idag kunna ersätta fossila bränslen – om det inte vore för en rad hinder på vägen. Bristen på kunskap och intresse är ett avhindren men det skulle kunna överbryggas med hjälp av informationsspridning. Naturgas och biogas finns idag kommersiellt tillgängliga. Vätgasen är inte kommersiellt tillgänglig men är föremål för forskning och pilotprojekt. Kemiskt sett är naturgas och biogas samma gas – metan – men deras ursprung är olika. Naturgasen är ett fossilt bränsle som ökar utsläppen av koldioxid i atmosfären vid förbränning. Vid förbränning av biogas bildas också koldioxid men det blir inget tillskott i atmosfären. Skillnaden beror på att biogas produceras genom biologisk nedbrytning av organiskt material som har bildats med hjälp av koldioxid från atmosfären. Metan är en mycket kraftfull växthusgas, cirka 21 gånger mer verkningsfull än koldioxid. Produktion av biogas från gödsel gör att mindre mängder metan släpps ut till atmosfären från gödselhanteringen. Om biogasen ersätter något fossilt bränsle, blir vinsten klart lägre utsläpp av både metan och fossil koldioxid. Dessutom är rötresten ett utmärkt gödningsmedel, eftersom den innehåller näring som är lättillgänglig för växter. Det finns hinder för utbyggnaden av biogassystemet i Skåne och till viss del även för övriga Sverige:

Få tankställen för biogas, vilket innebär att färre köper gasfordon, vilket i sin tur ger mindre incitament för biogasproduktion

Dåligt utbud av tunga fordon och obefintlig konkurrens när det gäller bussar Bristande kvalitet på rötrest och rötslam Låg kunskapsnivå och intresse för produktion av biogas Dålig lönsamhet i gårdsbaserad biogasproduktion För få referensanläggningar på gårdsnivå Otydligt regelverk för bygglov och långa handläggningstider för tillståndsprövning.

Många steg behöver tas för att överbrygga dessa hinder. Här krävs insatser för att öka såväl kunskapen som intresset på produktionssidan samt intresset och efterfrågan för produkterna biogas och biogödsel. En viktig del i detta arbete är informationsspridning för att få fler individer och verksamheter medvetna om att biogas är ett befintligt alternativ till de fossila bränslena och att den har mycket goda klimat- och miljöegenskaper.

Produktion av biogas Merparten av den skånska biogaspotentialen från industrin utgörs av restprodukter från produktionen av socker, stärkelse och konsumtionssprit. Både Lyckeby Stärkelsen och Absolut Company planerar att producera biogas från sina restprodukter. Vid ett av mejerierna i Skåne



Region Skåne,

tillverkas ost som ger upphov till stora mängder vassle, som skulle kunna vara tillgängligt för biogasproduktion. Biogasanläggningarna i länet rötar bland annat stora mängder lokalt uppkommet slakteriavfall samt restprodukter från en stor grönsaksindustri. Biogas produceras från olika verksamheter och på många olika platser i Skåne, vilket Figur 28 och Figur 29 visar. GWh Procent Lantbruk 2,1 0,7Samrötning avfall 66,9 23Deponier 125,8 43Avloppsreningsverk 99,8 34Summa 294,6 100

Figur 28. Biogasproduktionen i Skåne 2006 i olika typer av anläggningar, årlig produktion.177

Figur 29. Biogasproduktion i Skåne 2009. Källa: www.biogassyd.se

I Skåne produceras varje år 154 000 ton matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Det skulle kunna ge energi motsvarande 0,176 TWh per år. Det skulle vara tekniskt och praktiskt möjligt att behandla merparten av matavfallet från hushållen i Skåne.178 Produktionen och användningen av biogas i Sverige är redan idag relativt stor, men man skulle kunna producera betydligt mer. Genom rötning av samhällets restprodukter skulle cirka 15 TWh biogas kunna framställas. Ytterligare omkring 60 TWh förnybar metangas skulle kunna

177 Hinder för ökad biogasanvändning i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län 2009. 178 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror. Rapport 2008:02. Avfall Sverige 2008.


Region Skåne,

framställas från restprodukter inom skogsindustrin, när tekniken för förgasning är mogen. Sammantaget är potentialen för förnybar metangas, producerad enbart med restprodukter, alltså cirka 75 TWh. Det kan jämföras med att transportsektorn använder olja motsvarande omkring 90 TWh, så ser man att förnybar metan är en energikälla att räkna med. Med sin höga befolkningstäthet, livsmedelsindustri och jordbruk har just Skåne mycket goda förutsättningar för biogas. Nästan en tredjedel av den totala potentialen i landet från avfall och restprodukter återfinns här. Dessutom finns det råvaror som inte är tillgängliga idag på grund av att teknikerna för att hantera dessa material inte är utvecklade. Exempel på sådana råvaror är tång och alger. Om en kraftfull satsning görs kan minst 3 TWh biogas produceras i Skåne 2020.179 Anläggningar på gång Produktionen av biogas kommer att öka snabbt de närmaste åren. Flera stora anläggningar är under planering för att starta 2010 och 2011. E.ON Gas, som har den största produktionen i regionen i dagsläget, har planer för cirka 0,6 TWh. Inom några år kommer produktionen av biogas inom lantbruket att vara igång och flera referensanläggningar att vara byggda. Anläggningarna producerar el eller värme så att lantbrukaren kan få avsättning för biogasen i väntan på att infrastrukturen för biogas till fordon byggs ut. Inom lantbruket kommer produktionen av biogas att bli betydelsefull för att minska miljöbelastningen från djurproduktionen.

Användning av biogas Biogasen gör mest miljönytta då den uppgraderas och används som fordonsbränsle i stället för olja och bensin. Lokalt producerad och använd är biogas idag det miljövänligaste drivmedlet som finns. En bil som kör på biogas släpper ut 80–120 procent mindre växthusgaser jämfört med en bensindriven bil, beroende på vad gasen framställs ur.180 Vid årsskiftet 2007/08 fanns 1 343 gasdrivna personbilar registrerade i Skåne. Utöver personbilarna fanns dessutom 440 gasdrivna bussar och 164 lastbilar som drivs med gas. Vid samma tidpunkt fanns 19 tankställen där allmänheten kunde tanka gasfordon. Under 2008 tillkom ett tankställe. Flest tankställen för gas finns längs Skånes västkust, där biogasen distribueras med hjälp av naturgasnätet.181 Skånetrafiken hade i slutet av 2005 325 metangasbussar, det största antalet av kollektivtrafikbolagen i Sverige182.

Naturgas Beteckningen naturgas är missvisande, eftersom man kan förledas tro att det är ett miljövänligt bränsle. Naturgas ger visserligen upphov till cirka 25 procent mindre fossil koldioxid än bensin och olja vid förbränning183 och den ger dessutom upphov till långt mindre andra luftföroreningar, så visst är det miljövänligare att till exempel köra bil på naturgas än att köra på bensin eller diesel. Men naturgas är ändå ett fossilt bränsle som, till skillnad från biogasen, ger ett tillskott av koldioxid till atmosfären och därmed ökar växthuseffekten. Efterfrågan på naturgas kommer att öka den närmaste framtiden, inte minst med anledning av upprustningen av Öresundsverket till naturgasdrift.

Vätgas När vätgas och syre reagerar med varandra, utvecklas stora mängder energi. Slutprodukten är vanligt vatten. Den här energin kan tämjas till elektricitet och värme genom en teknik som kallas bränslecell. Teknik för att framställa vätgas har funnits länge, men framställningen är än så länge dyr och dras med stora energiförluster. För att vätgasen ska kunna betraktas som ett hållbart alternativ måste den tillverkas med hjälp av förnybar energi.184

179 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 180 Svensk avfallshantering 2008. Avfall Sverige 181 Hinder för ökad biogasanvändning i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län 2009. 182 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 183 www.fordonsgas.se 184 Vätgas och bränsleceller. Energimyndigheten 2003.


Region Skåne,

8.9 Fasta bränslen Av de drygt 7 TWh energi som producerades i Skånes fjärrvärmeverk 2006 kom en tredjedel från förbränning av trädbränsle och åkerbränsle. Till detta kommer eldning i mindre pannor av ved, flis och pellets. Stenkol och koks är fossila bränslen och står för en liten del av energitillförseln i Skåne, cirka 1,5 procent 2006. Skogen spelar en viktig roll när olja för uppvärmning fasas ut. Skogsråvara används idag för energiomvandling motsvarande en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning, främst i form av råvara till fjärrvärmeanläggningar och pappers- och massabruk. Skogstillväxten bedöms kunna öka med en femtedel, om skogen sköts rätt. Ett nationellt arbete pågår med att utveckla teknik för att kunna ta ut mer biobränsle ur skogen. Det omfattar logistik, gallringsmetoder och att ta hand om grenar, toppar och stubbar på bästa sätt. Skogsstyrelsen i Skånes sydvästra distrikt bedömer att man kan öka biobränsleuttaget från skånska skogsmarker med 10 procent under en tioårsperiod utan större konflikter med massa- och sågindustrin.185 För att öka produktionen i skogen diskuteras också att i större utsträckning återföra aska efter förbränning, återföra avloppsslam till energiskog, utveckla och förädla olika plantsorter och att plantera skog på marginalmarker som för närvarande inte används. Försök pågår med att utveckla metoder för skogsbevattning genom att anlägga dammar i skogen. En storskalig satsning på energigrödor och ökat uttag av biomassa från skogen kan påverka arter och landskap negativt, öka läckaget av näringsämnen och konkurrera med livsmedelsproduktionen.186 Läs mer om biologisk mångfald i avsnittet Användning av mark och vatten.

8.10 Flytande bränslen Användningen av etanol till fordonsbränsle var i Skåne 2006 cirka 0,14 TWh, att jämföra med 59 TWh bensin och 48 TWh diesel.187 Huvuddelen av den etanol som säljs i Sverige kommer från Brasilien. En liten del kommer från en produktionsanläggning i Norrköping. Etanolen har varit omdebatterad, inte minst för att en del av den brasilianska etanolen tillverkas med stora miljö- och arbetsmiljöproblem som följd. Förhållandena har börjat förbättras och numera arbetar svenska etanolleverantörer med att ställa krav på miljömässig hållbarhet samt nolltolerans för barnarbete, ickeorganiserade arbetsförhållanden och avverkning av regnskog. Dessutom ställs det krav på drägliga arbetsförhållanden, arbetsrätt och löner.188 Årsmedelpriset på bensin och diesel har ökat med omkring 50 procent på tio år. Det beror delvis på att skatten ökat med cirka 50 öre per liter, men framför allt på högre produktionskostnader motsvarande 2,7 kr per liter. Priset på eldningsolja har stigit nästan till det dubbla på tio år. Här har skatten fördubblats medan produktionskostnaden ökat med drygt 150 procent.189 Trenden är alltså tydlig för de fossila bränslena – priserna skjuter i höjden, främst på grund av dyrare produktion men också på grund av regeringens styrning med skatter. Forskning pågår om nya typer av miljövänliga bränslen. Två exempel är framställning av diesel från biomassa och metanol från svartlut. Tekniken för detta finns redan på prototypstadiet.

8.11 Vad vi behöver göra Det finns stora möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser genom de nät och system som försörjer vårt samhälle med energi och vatten och tar hand om våra restprodukter. I näten och systemen finns också stora behov av anpassning till ett förändrat klimat. Bättre beslutsunderlag för och långsiktighet i planeringen av investeringar samt en satsning på förnybar energi, framför

185 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 186 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 187 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 188 www.teknikensvarld.se/nyheter/080528-hallbar-etanol-sve/index.xml 189 www.spi.se (Svenska Petroleum Institutet)


Region Skåne,

allt biogas, skulle leda långt. Man bör också se över hur man kan bygga bort systemfel som orsakar slöseri med energi och andra resurser, eller gör samhället sårbart för klimatförändringar. Biogas Fortsatt utbyggnad av biogasinfrastrukturen behövs och här krävs en samverkan mellan energibolag, kommuner, lantbrukare, VA-bolag och avfallsbolag, så att både produktionen och konsumtionen kan öka. Biogas Syd har här en viktig uppgift. Även företag och Region Skåne med många personbilar kan bidra genom att köpa biogasfordon och därmed öka de ekonomiska förutsättningarna för en förbättrad infrastruktur. Avfallshantering En väl fungerande avfallshantering har stora möjligheter att minska klimatpåverkan. Kommunerna bör underlätta för hushåll och företag att sortera sitt avfall, gärna genom grindhämtning av olika fraktioner som man gör i till exempel Hässleholm. Organiskt avfall och avloppsslam bör så långt möjligt användas för biogasproduktion. Alla aktörer bör ta sitt ansvar för att dels minska avfallsmängderna och dels sortera det avfall som uppkommer. Sol och vind Både sol- och vindenergi har goda förutsättningar i Skåne. Intresset för att få bygga vindkraft är stort, vilket ökar trycket på kommuner och länsstyrelse för en effektiv hantering av ansökningar. Projektet Solar City i Malmö kan utvecklas till Solar Region Skåne, för en ökad användning av solenergi. Skåne kan bli den ledande regionen i Norden inom solenergiområdet. För att öka intresset krävs informations- och utbildningsinsatser. Det krävs också en ändrad lagstiftning så att det blir lättare att mata in el från småskalig elproduktion till elnätet. Beslutsunderlag De offentliga företrädarna i Skåne bör samverka för att ta fram bättre beslutsunderlag som kan vägleda i beslut om investeringar. En nulägesanalys, ”Energibild Skåne”, som visar på regional energianvändning och produktionspotentialer, skulle ge en bättre bild för offentliga företrädare och företag över vilka möjligheter som finns för energieffektiviseringar och förnybar energi och hur dessa fördelar sig geografiskt. Den kan till exempel användas vid fysisk planering för att skapa förutsättningar för utbyggnaden av vindkraft, fjärrvärme och biogas samt för ett ökat nyttjande av sol- och bioenergi. En del i beslutsunderlaget bör vara samhällsekonomiska beräkningar som tar hänsyn till klimatförändringarna i ett långsiktigt perspektiv. Det finns stora investeringsbehov i till exempel VA-system, nedgrävning av kablar och ny infrastruktur för gas. En del av investeringarna betalar sig inte förrän om många år, och då kanske i form av att man kan undvika skador som annars skulle ha inträffat. Vatten- och avloppssystem Kommunerna har ansvar för att vatten- och avloppssystemen fungerar. I många kommuner är systemen gamla och behöver renoveras eller bytas ut, så att de bättre klarar dagens och morgondagens klimat. Det krävs en långsiktig planering och investeringsinsatser för att klara att leverera rent dricksvatten, rena avloppsvatten och se till att dagvattensystemen är tillräckliga för att klara stora nederbördsmängder. Kombinerade system för dagvatten och avloppsvatten måste byggas bort.


Region Skåne,

9 Byggnader och byggande Byggnadernas klimatpåverkan handlar nästan helt och hållet om energi. Arkitektur och uppvärmningssystem är centrala faktorer. Det kommer även att bli mer och mer relevant att diskutera kylsystem, allteftersom behovet av kyla ökar. Ett förändrat klimat med mer regn och blåst kommer dessutom att tära mer på byggnadernas skal som kommer att behöva utökat underhåll.

Arkitekter och byggnadsingenjörer har en stor utmaning i att hitta nya lösningar för att bygga resurssnålt och klimatsmart. Byggnadernas stora miljöpåverkan ligger i användningsfasen, så för att byggnationen ska kunna bli hållbar måste man se till byggnadernas hela livslängd. Tekniken för att bygga energisnålt finns, men i många fall saknas incitamenten. Det handlar många gånger om att kostnaderna för byggande och förvaltning är fördelade på olika aktörer eller olika konton. Överväldigande delen av den miljöpåverkan ett nytt flerfamiljshus ger upphov till ligger i driftskedet, i siffror mellan 70 och 90 procent. Så mycket som 85 procent av energianvändningen härrör från driften.190 Att bygga energisnålt kan innebära att kostnaderna ökar för själva byggandet, men att de minskar i driftsskedet. För att lösa den ekvationen bör kommunikationen mellan konstruktören och husägaren bli bättre. Det finns en stor potential för effektivisering i bostäder och lokaler. Nya hus kan byggas så energieffektiva att de endast har en tredjedel av en normalvillas energibehov. Mycket går att energieffektivisera i det befintliga bostadsbeståndet. År 2020 kommer cirka 85 procent av bostadsbeståndet att bestå av byggnader som är byggda redan idag.191 För att kunna tala om energieffektivitet måste man bestämma sig för hur man definierar systemet. Utgår man från en enskild byggnad kan det till exempel vara energieffektivt att installera en värmepump istället för en oljepanna. Väljer man i stället att se på hela energisystemet resulterar bytet inte självklart i någon minskad energianvändning eller miljövinst. Däremot ökar elberoendet och dessutom uppstår ett stort behov av eleffekt vintertid.192 Klimatet påverkar konstruktionen Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt- och mögelskador samt överfulla dagvattensystem och översvämmade källare.193 Kraftigare vindar och större regnmängder kan tära mer på väggar och fasader.194 Mer utvändigt underhåll blir nödvändigt. Varmare somrar för med sig ökat kylbehov, inte minst inom vården, vilket i viss mån kan hanteras med bra byggnadskonstruktioner. Varmare vintrar gör att behovet av uppvärmning minskar.

190 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl. 191 Energi- och klimatstrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 192 Hållbar utveckling och energisystem. Anders Nylander, opubl. 193 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 194 Anpassning till klimatförändringar, Rummukainen m.fl. SMHI 2005


Region Skåne,

9.1 Arkitektur Systemet där husbyggare och förvaltare är olika aktörer motverkar en utveckling mot energieffektiva hus. Men det är så det oftast ser ut. Det går att bygga energisnålt, men drivkrafterna har hittills varit svaga. Nu verkar det ändå som om efterfrågan på energicertifierade hus ökar. Behovet av värme och kyla är beroende av både klimatrelaterade och icke klimatrelaterade faktorer. Viktiga klimatfaktorer är temperatur och solinstrålning, men även molnighet och vind påverkar. Exempel på icke klimatrelaterade faktorer är isolering, fönstertyp, fönsterplacering, fönsterytor, ventilation och solavskärmning.195 Enligt Boverkets byggregler ska byggnader vara utformade så att energianvändningen begränsas genom små värmeförluster, litet kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning i södra Sverige uppgår till högst 110 kWh/m2 golvyta och år. För en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla får byggnadens specifika energianvändning uppgå till högst 75 kWh/m2 golvyta196. Ur ett klimatperspektiv är detta lågt ställda krav och det är även lönsamt att bygga energieffektivare än så.

Lågenergihus Tekniker för att bygga hus som drar mycket mindre energi än genomsnittet är under utveckling. Det finns flera hus byggda redan i Skåne och fler är på gång. För att få ordentlig fart på energieffektivt byggande i Skåne skulle det behövas en samlad strategi och metodik för vilka krav beställarna bör ställa. En form av lågenergihus är så kallade passivhus. Kraven på ett sådant, som saknar konventionellt uppvärmningssystem, innebär bland annat att det maximala inköpet av energi för hela byggnadens energianvändning exklusive hushållsel, det vill säga driftsel, varmvatten och värme, bör uppgå till högst 55 kWh/m2.197 Ett energisnålt hus kommer framöver inte bara att behöva hålla värmen på vintern utan också stänga den ute på sommaren. Många åtgärder för att göra husen energieffektiva på vintern hjälper även till att minska behovet av kyla på sommaren, till exempel isolering och begränsning av fönsterytor. Enligt byggbranschen ökar efterfrågan på energicertifierade hus som drar mindre energi. Green Building är en certifiering med krav på att ett hus ska dra 25 procent mindre energi än BBR:s (Boverkets byggregler) normala standard för nybyggnation för att kunna få certifikat.

9.2 Byggnadsmaterial Det går att minska miljöpåverkan från byggnadsmaterialet genom att:198

bygga med god kvalitet och flexibilitet så att byggmaterial får lång brukstid anpassa byggprodukters utformning så att uppkomsten av avfall minimeras välja trämaterial istället för betong välja byggmaterial, konstruktioner och metoder som minimerar avfall och som gör det

möjligt att återanvända och återvinna sådana material som inte är förnybara skapa kretsloppsanpassade system för avfallshantering vid nybyggande och rivning

195 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 196 Regelsamling för byggande, BBR 2008. Boverket. 197 Kravspecifikation för passivhus i Sverige — Energieffektiva bostäder. Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus. Version 2007:1 198 www.kretsloppsradet.se


Region Skåne,

skapa en fungerande marknad för återvinning och återanvändning av material. För att klara framtidens klimat bör materialen tåla tillfälligt hög fuktbelastning i kombination med höga temperaturer, utan att det blir mögel- eller rötskador. Teknikutvecklingen pågår givetvis även inom byggmaterialbranschen. Man kan till exempel tänka sig en utveckling av färdiga byggelement som fasader, tak och solskydd med integrerade solfångare för solvärme och solcellspaneler för solel.

9.3 Uppvärmning Energianvändningen för att värma en byggnad börjar redan vid själva utvinningen av det energislag som används. Värmepumpen är inget självklart alternativ till olja, eftersom den kommer att använda el på marginalen producerad med kol. Även om uppvärmningsbehovet minskar med ett varmare klimat är sårbarheten för elavbrott ett problem. En byggnads energibehov bestäms av utomhusklimatet, kraven på inomhusmiljön, byggnadens konstruktion, verksamheten i byggnaden och de tekniska installationerna. Energibehovet tillgodoses av något energislag som sätter spår i miljön redan ifrån att det utvinns, produceras och transporteras.199 För att kunna göra en relevant bedömning av hur uppvärmningen påverkar klimatet måste man se på hela processen, från utvinning till användning av en viss sorts energi. Att titta enbart på själva byggnaden som ska värmas upp är ganska ointressant. Värmebehovet kommer att minska, dels med tanke på klimatförändringarna, dels för att energieffektiviseringar av gamla och nya hus fortsätter i stigande grad. Klimatförändringarna i sig kan komma att medföra att behovet av uppvärmning minskar med drygt 20 procent till 2050 och drygt 30 procent till slutet av århundradet.200 För att minska uppvärmningens bidrag till ett varmare klimat måste användningen av olja och el för uppvärmning minska. Den miljövänligaste kilowattimmen är den som inte behövs – därför är det viktigt att minska behovet av energi, se avsnittet om arkitektur.

Ifrågasatt värmepump I vattenburna system kan oljan och elen bytas ut mot till exempel pellets eller fjärrvärme där det alternativet finns. Fjärrvärme är ofta att föredra från system och miljösynpunkt. I hus med direktel kan man installera vattenburet värmesystem och koppla på fjärrvärme eller en pellets- eller vedpanna, men det är ganska dyrt. Att installera en värmepump i alla hus är ingen självklar miljövinst, så länge man inte har helt förnybar och klimatvänlig elproduktion i hela Europa. Om man byter från hög elanvändning i direktverkande el eller elpanna till mindre elanvändning i värmepump, lättar bördan på klimatet. Men om man byter från olja till värmepump blir miljöeffekten liten eller ingen alls på grund av ökad elproduktion. Då flyttar man i princip bara utsläppen till kolkraft med låg verkningsgrad i Danmark eller Tyskland, efter som de miljömässigt bättre alternativen redan är tagna i anspråk i det nordeuropeiska elsystemet. El på marginalen genereras med kol i det europeiska systemet. I ett långt perspektiv, om 30-40 år, vid nästa uppvärmningssystembyte i t.ex. en villa kan värmepumpen vara det bästa alternativet om all elproduktion är klimatvänlig och förnybar.

System känsliga för elavbrott Sårbarheten för elavbrott är ett väsentligt problem för många värmesystem, eftersom el antingen används direkt för uppvärmning eller behövs för att distribuera värmen i fastigheterna på ett effektivt sätt. Det gäller såväl fastigheter med fjärrvärme som de med egna värmeanläggningar. Fastighetsägare har ofta bristfällig kännedom om att de själva ansvarar för att kunna hantera

199 Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem, etapp 2. EFFEKTIV 2002. 200 Analys av värme- och kylbehov för bygg- och fastighetssektorn i Sverige, J. Gode och A. Jarnehammar. IVL Svenska Miljöinstitutet 2007. Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen.


Region Skåne,

konsekvenserna av ett avbrott i energileveranserna. Eftersom många tror att ansvaret är någon annans, är de dåligt förberedda och vet inte vad de kan göra före och under ett avbrott.201 Den stora ökningen av värmepumpar för uppvärmning av småhus riskerar att bidra till att behovet av högre eleffekt växer under den kalla delen av året. Värmepumparna är vanligtvis inte dimensionerade för att klara uppvärmning vid riktigt kallt väder, vilket medför att uppvärmningen vid köldknäppar istället kanske sker direkt med el.202

9.4 Kylsystem Kylbehovet kommer att öka, men hur mycket avgörs inte bara av klimatet. I framför allt lokaler där många vistas och där det finns många värmealstrande apparater är det huvudsakligen aktiviteterna i byggnaderna som påverkar behovet av komfortkyla. Även solinstrålning kan spela en betydande roll. Om trenden med stora, glasade ytor fortsätter är det högst troligt att efterfrågan på komfortkyla blir betydligt högre.203

På ställen där gamla och sjuka vårdas, kommer det att vara extra viktigt med kylmöjligheter när värmeböljorna blir kraftigare och längre. Att tänka på:

Går det att effektivisera belysningen och välja elsnåla apparater? Tillsammans med en bra solavskärmning minskar det kylbehovet betydligt.

Kan en högre rumstemperatur accepteras under de varmaste dygnen? Kylinstallationen kan begränsas och elbehovet hålls nere.

Genom att se till att kylmaskinen arbetar under rätt förhållanden finns mycket att spara.204 Trädplanteringar som skuggar huset på sommaren kan minska inomhustemperaturen.

9.5 Vad vi behöver göra Klimatpåverkan från byggnader och byggande kan minska både i befintlig och i ny bebyggelse. Nya hus som byggs bör vara anpassade för att klara både kyla och värme utan stor energiåtgång. I befintliga byggnader kan mycket göras för att öka energieffektiviteten och minska klimatpåverkan från uppvärmningen. Byggnader kan framöver behöva anpassas till ett förändrat klimat, både i sin arkitektur och i materialval. Stimulera aktiva miljöval Det är problematiskt att det ofta inte är samma aktör som projekterar och bygger, som sedan ska stå för driftskostnaderna. Det behövs bättre samverkan och system för att motverka att billiga alternativ väljs i investeringsskedet som sen får dyra konsekvenser för ekonomi och miljö i driftsskedet. Information behövs om hur olika energisystem påverkar klimatet för att slutkunden ska kunna göra ett mer aktivt miljöval och påverka marknaden. Här har klimat- och energirådgivarna en viktig roll att spela, liksom projektörer, arkitekter och byggfirmor. Energideklarering av byggnader är ett steg i rätt riktning, eftersom det gör det lättare för en husköpare att värdera byggnadens energiprestanda. Skånska lågenergihus En skånsk metodik för vilka krav man som beställare bör ställa på byggnadens energianvändning bör tas fram för att få fart på byggandet av lågenergihus. Lunds och Malmös miljöbyggprogram kan tjäna som inspiration och förebild.

201 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 202 Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Energimyndigheten 2008. 203 Analys av värme- och kylbehov för bygg- och fastighetssektorn i Sverige, J. Gode och A. Jarnehammar. IVL Svenska Miljöinstitutet 2007. Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen. 204 Klimateffektiva fastigheter – en del av fastighetsägarens egenkontroll. Miljösamverkan Skåne 2007.


Region Skåne,

I den mån uppvärmningssystem behövs, ska de utformas så att uppvärmningen ger låga utsläpp av koldioxid i ett globalt perspektiv. Det innebär till exempel att uppvärmningen inte bör öka användningen av el, eftersom en ökad elanvändning i dagsläget betyder mer kolkraft. Teknikutveckling Fortsatt teknikutveckling behövs inom byggbranschen för att minska klimatpåverkan. Exempel på intressant utveckling som är på gång är adsorptionskyla, solceller inbyggda i solavskärmningar och IT-teknik för att i projekteringsfasen minimera materialförbrukningen vid byggnation. Region Skåne bör stimulera utvecklingen av ny teknik genom att till exempel där det är möjligt upplåta sina fastigheter åt pilotprojekt för solenergi. Detta skulle även andra offentliga aktörer kunna göra. Agera föredöme Region Skåne bör också vara ett föredöme i fråga om att hantera energifrågor både i gamla och nya fastigheter. Energibesparingsprojekt som har återbetalningstider på 10 år eller mindre bör alltid genomföras i Region Skånes fastigheter när de har blivit identifierade. Stramare regler Kommunerna bör i sina exploateringsavtal och markanvisningsavtal samt vid bygglovshandläggning ställa krav på energiprestanda hos byggnaderna, avseende energianvändning och andel förnybar energi för uppvärmning. Exempel på krav kan vara att installera solfångaranläggning eller att utforma byggnaden som ett lågenergihus. Aktörer i Skåne kan försöka påverka regeringen att ändra plan- och bygglagen så att man kan införa regleringar för till exempel energiprestanda och gröna tak i detaljplaner. De kan också verka för att olika styrmedel och information samverkar, så att man inte bestraffas i fastighetstaxeringen för att man genomför energibesparande åtgärder i huset, samt för olika former av stöd till fastighetsägare för att öka takten i energiomställning och -effektivisering. Beredskap Eftersom sjuka människor är mer sårbara för höga temperaturer är det extra viktigt för Region Skåne att ha en beredskap för värmeböljor. Det gäller även kommunerna som är ansvariga för barn- och äldreomsorg, eftersom barn och äldre är andra särskilt känsliga grupper. Utformning Metoder med ”gröna tak” (växtlighet på taken) kan användas för att sänka temperaturen i byggnaderna. Växtlighet kring till exempel skolor, förskolor, särskilda boenden och busshållplatser ger ett skydd inte bara mot extrem temperatur utan även mot intensiv UV-strålning. Man kan också arbeta arkitektoniskt för att minska inomhusklimatets påverkan från värmeböljor, till exempel genom att undvika stora glasytor. Klimatscenarierna visar på ökade regnmängder vintertid. Vid val av material kan man därför behöva tänka på att ytmaterial ska kunna klara ökade regnmängder. Det är också bra om byggnader och omgivningar kan utformas så att det finns möjlighet till lokalt omhändertagande av dagvatten.


Region Skåne,

10 Produktion och utveckling av produkter Företag kan minska sina växthusgasutsläpp och spara mycket pengar på att energieffektivisera. Ofta är potentialen större än man tror. Att minska sin miljöbelastning innebär samtidigt att man får goodwill som kan stärka varumärket och locka kunder. Genom att systematiskt gå igenom sina produktions- och stödprocesser kan företagen upptäcka vad som går att förbättra. Möjligheterna till affärsutveckling i samband med omställningen till ett klimatsmart samhälle är enorma. Många nya klimatvänliga produkter och tjänster behöver tas fram och i det ligger stora möjligheter till jobb och marknader.

Utsläppen från industriprocesser i Skåne har minskat med över 30 procent mellan 1990 och 2006. Den främsta orsaken till det är nedläggning av kemisk industri.205 Nedläggning eller flytt av industrier utomlands innebär ingen reell minskning av utsläppen av växthusgaser – det kan tvärtom innebära att utsläppen ökar om förändringen medför längre transporter av gods. Företagens klimatpåverkan och deras möjligheter att agera är till stor del desamma som för många andra aktörer. Det gäller framför allt det som står i kapitel 9 Byggnader och byggande samt kapitel 6 Konsumtion och vanor. Speciellt för företagen är dock att de genom att skapa klimatsmarta produkter och tjänster kan snabba på klimatarbetet. Lågkonjunkturen har inte inneburit något minskat engagemang för miljöfrågor på företag, enligt tidningen Veckans Affärer hösten 2008. Tvärtom uppger vart fjärde företag att de kommer att öka sina miljöinvesteringar de närmaste tre åren. För många företag är lågkonjunkturen ett bra tillfälle att ta sig an kostnadseffektiva, energibesparande åtgärder och miljöutbilda sin personal. Spelregler och drivkrafter Mycket av företagens miljöarbete styrs av lagstiftning – och den förändras inte med lågkonjunkturen. Miljösamverkan Skånes projekt om klimat och energi i tillsynen visade att lagstiftningen dessutom ger utrymme för hårdare krav på företagen än tillsynsmyndigheterna hittills har använt sig av. Det gäller till exempel krav på att företagen ska kunna redovisa sin energiförbrukning och miljöpåverkan från transporter. I takt med att tillsynsmyndigheterna lär sig hur de ska hantera energi- och klimatfrågorna i tillsynen kan därför påtryckningarna på företagen öka. Det kan även beröra branscher och företag som idag inte har någon tillsyn, exempelvis fastighetsbranschen och åkerier, eftersom miljöbalken gäller alla verksamheter. Klimatfrågan är ett gyllene tillfälle till affärsutveckling, med nya produkter och nya sätt att tillverka de gamla produkterna som kan spara energi och material och därmed öka konkurrenskraften. Det finns olika drivkrafter för arbetsgivare att arbeta aktivt med miljöfrågor. De tyngsta är:

kostnadsbesparingar genom till exempel energieffektivisering efterfrågan från kunder marknadsföring av produkter som mer miljövänliga än andra önskan att stärka varumärket och indirekt höja aktievärdet lägre risk för dålig publicitet önskan att vara en attraktiv arbetsgivare

205 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008.


Region Skåne,

Merparten av de skånska företagen efterfrågar tydliga nationella och globala mål och långsiktiga spelregler för ett mer proaktivt klimatarbete.206 Energieffektivisering De flesta företag som kommit igång med ett konkret klimatarbete har börjat med energieffektiviseringar. Många större företag arbetar aktivt med att få ner energiförbrukningen medan många små och medelstora företag saknar kompetens och möjlighet att prioritera energifrågorna. Flera företag, stora som små, är inte fullt medvetna om sin potential för energieffektivisering.207 Det statliga programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, riktar sig till energiintensiva företag oavsett storlek. PFE är ett femårigt program där företaget i fråga får reducerad energiskatt på el under förutsättning att energieffektiviserande åtgärder genomförs. Tanken är en ”win-win”-lösning där företaget kan öka sin vinst genom skattebefrielse samt lägre kostnader för energianvändning samtidigt som de lättar sin miljöpåverkan. Cirka en tredjedel av alla företag inom PFE är små eller medelstora företag. 19 skånska företag är med i PFE.208 Erfarenheterna hittills är att den största ekonomiska besparingen inte består i den reducerade elskatten utan genom införandet av energieffektiviserande åtgärder. Inventera på natten I industrier är det inte ovanligt att tomgångsförbrukningen av energi uppgår till omkring 20 procent av den totala energianvändningen. Genom att gå igenom anläggningen när ingen eller liten verksamhet pågår kan man uppdaga tomgångsförbrukning. Ett sätt är att ”nattvandra” och då kritiskt granska och ifrågasätta alla funktioner som använder energi. Genom att se till att utrustning som inte används stängs av, att belysning släcks, ventilationen stängs eller reduceras och rumstemperaturen sänks går det ofta att spara stora pengar direkt.209

10.1 Produktions- och stödprocesser Möjligheterna att spara energi inom industrin är goda och det finns många intressanta åtgärder att arbeta med. Energibesparingar på 20–40 procent är realistiska för industriföretag. Systematik Att systematisera sitt arbete, följa upp energianvändningen och se till att personalen har den kompetens som krävs är grunden i energiarbetet. Vilka tekniska åtgärder som är lämpliga avgörs från fall till fall, eftersom förutsättningarna varierar. Att börja med åtgärder som förbättrar de befintliga systemen och som inte kräver någon investering är dock klokt. Åtgärder som kräver större insatser kan sättas in efter hand, gärna i samband med ombyggnader och modernisering av utrustning.210 Laststyrning Laststyrning kan vara en metod att minska energikostnaderna i företaget. Det innebär att företaget planerar drift och effektuttag på bästa möjliga sätt. Genom att sätta igång och köra olika utrustningar vid olika tidpunkter går det att kapa effekttoppar och minska effektbehovet.211 Maskiner och apparater Tryckluft är ett exempel på en funktion som ofta innefattar ett stort energislöseri: verkningsgraden kan vara så låg som under 10 procent.212

206 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 207 Klimat- och energistrategi för Skåne. Skåne i utveckling 2008:04. Länsstyrelsen i Skåne län 2008. 208 www.energimyndigheten.se 209 Basfakta om energieffektivisering i tekniska system. Miljösamverkan Skåne 2007. 210 Klimateffektiv energianvändning – en del av verksamhetsutövarnas egenkontroll. Miljösamverkan Skåne 2007. 211 Minska företagens energianvändning. Energimyndigheten. 212 Klimateffektiv energianvändning – en del av verksamhetsutövarnas egenkontroll. Miljösamverkan Skåne 2007.


Region Skåne,

Överdimensionerade motorer är mycket vanligt. En alltför överdimensionerad motor har låg verkningsgrad vilket gör att den drar onödigt mycket el. Elmotorer svarar för cirka 65 procent av den totala energianvändningen inom industrin och är därför viktiga att energieffektivisera så långt som möjligt. Pumpar och fläktar ska ha hög verkningsgrad för att vara effektiva. För såväl pumpar som fläktar är driftskostnaden fem till tio gånger större än investeringen, så det gäller att vara noggrann vid projektering och inköp.213

10.2 Produktutveckling Det ligger en oerhörd utvecklingspotential i de samhällsförändringar som behövs i och med klimatförändringarna. Nya motorer, nya bränslen, solceller, vindkraft, grödor, rötkammare, konsulttjänster – kanske lite bättre än de gamla. Produkter och tjänster som vi inte ens kan föreställa oss än. Klimatsmart produktutveckling kan dels handla om att tillverka en enskild produkt så resurssnålt och miljövänligt som möjligt, dels göra så att produkten i sig medför minskad klimatpåverkan. Det första kan handla om att göra samma produkter och tjänster som idag fast på ett smartare sätt. Det andra kan vara att bygga ett passivhus, konstruera en energisnål bil, planera ett bostadsområde för minskad bilanvändning eller producera biogas. Det kan också handla om att göra det möjligt att köpa tjänster istället för produkter, till exempel gräsklippningsservice istället för gräsklippare, tvättservice istället för tvättmaskin. Då finns det utrymme för riktigt effektiva gräsklippare, tvättmaskiner och så vidare, istället för att var och en köper billigast möjliga. Fokus bör läggas på själva nyttan med produkten så att den blir densamma eller bättre för konsumenten, men med mindre klimatpåverkan. Ekonomiska avväganden styr till stor del utformningen av en produkt eller en tjänst. En produkt eller tjänst kan aldrig säljas i större mängder om den är orimligt dyr, hur miljövänlig den än är, och då får den endast marginell betydelse för utvecklingen. Resurssnål produktion är oftast billigare än resursslösande produktion, med reservation för att det kan krävas initiala investeringar för att minska resursanvändningen. Vissa miljövänliga produkter är dyrare i tillverkningsskedet men billigare i ett livscykelperspektiv. För att kunna sälja sådana produkter kan det krävas en nära relation till kunden för att kunna förklara och övertyga om produktens ekonomiska fördel.

10.3 Företagets transporter För att skapa energisnåla transporter måste man se över hela logistikkedjan och såväl person- som godstransporterna. Frågor som samordning, val av fordon och körsätt är centrala liksom att ha en företagspolicy för resande. Samarbete mellan privat och offentlig sektor behövs för att få till stånd kombiterminaler där gods kan lastas om mellan olika trafikslag. Ett företag som ska se över sina transporter bör titta på både gods- och persontransporter. Från dessa båda aspekter bör man se över sina egna bilar och transporter, inköpta tjänster och indirekta transporter, som exempelvis varuleveranser och resor till och från jobbet.214 Mer om persontransporter i kapitel 6 Konsumtion och vanor.

Gods När kostnaderna ökar för transporter som påverkar klimatet mycket, är det lättast att miljöförbättra.215 Regleringar och andra styrmedel är metoder för samhället att närma sig principen att förorenaren ska betala. Produktionspriserna på fossila bränslen kommer att stiga allteftersom tillgången på lättåtkomlig olja minskar.

213 Basfakta om energieffektivisering i tekniska system. Miljösamverkan Skåne 2007. 214 Klimateffektiva transporter, Handledning för miljöinspektörer. Miljösamverkan Skåne 2007. 215 Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning. Trivector Traffic AB 2008.


Region Skåne,

Det enskilda företaget kan göra en hel del för att minska utsläppen av växthusgaser och i många fall även minska kostnaderna för transporter. Olika aspekter för företagen att arbeta med är:

bättre logistik bättre förare bättre fordon bättre drift.216

Samordning Genom ökad samordning av transporter kan transportsträckan kortas och fyllnadsgraden höjas så att de totala transporterna minskar. Analyser och åtgärder inom området bör inte bara avgränsas till transporterna utan omfatta hela logistikkedjan inklusive lager och produktion, förpackningar och emballage.217

10.4 Vad vi behöver göra Klimatsmart företagsutveckling innebär både minskad klimatpåverkan från produktionen och utveckling av produkter och tjänster som skonar klimatet. Att sänka energiförbrukningen i produktionen och minska klimatpåverkan från transporterna är viktiga frågor för företagens klimatarbete. Konsumenttryck driver på utvecklingen. Med ett antal företag som satsar på att utveckla produkter och tjänster som ger möjlighet till klimatsmart konsumtion, kan Skåne marknadsföra sig som en region för hållbart företagande. Transporter Region Skåne skulle i samarbete med företag och upphandlare kunna utreda hur transportbehovet av gods ser ut idag och vilka flöden det finns. Då skulle man kunna få en bild av dagens godsflöden och vilka företag som skulle kunna transportera gods på järnväg om de rätta förutsättningarna fanns. Det skulle ge ett bättre underlag för fortsatt utredning om till exempel var och hur man skulle kunna bygga effektiva omlastningscentraler. Man skulle också kunna tänka sig ett utökat transportsamarbete mellan företag, vilket skulle kunna leda till både minskade kostnader och minskad miljöbelastning. I utredningen skulle också kunna ingå att undersöka möjligheten att locka till sig nya företag till regionen genom ett effektivare, miljöanpassat transportsystem. Kilometerskatt Skånska aktörer kan försöka påverka regeringen att införa kilometerskatt för tung trafik. SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) har visat att kilometerskatt för tunga lastbilar har positiva effekter för just södra Sverige, delvis på grund av att den gör det möjligt att ta betalt av, och därmed styra, även utländska fordon. Transittrafiken utgör 78 procent av alla lastbilstransporter i Skåne. Effektiv resursanvändning Effektivisering är den viktigaste faktorn för att minska klimatpåverkan i produktionen. Det innebär att minimera åtgången av material och energi både i tillverkningsfasen och bruksfasen. Eftersom det oftast är lönsamt att minimera resursåtgången i tillverkningsfasen, finns det goda möjligheter för Skånes företag att se över sin produktion, vilket skulle stärka deras konkurrenskraft. Mindre företag kan behöva rådgivning, till exempel från Energikontoret Skåne. Branschforum Energikontoret Skåne, tillsammans med olika branschorganisationer och Miljösamverkan Skåne, skulle kunna skapa ett forum för att dra nytta av erfarenheterna från Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE.

216 MiljöVis Checklista för miljöanpassade godstransporter. Öresundskommittén 2006. 217 Begränsad klimatpåverkan 2008-2017, fördjupningsdokument miljö. Vägverket 2007.


Region Skåne,

Fortbildning Energikontoret i Skåne och Miljösamverkan Skåne jobbar för närvarande vidare med att föra in energi och klimat i tillsynen. Den fortbildning av Skånes miljöinspektörer som påbörjades bör fortsätta, och inspektörerna får stöd i att gå ut och ställa nya sorters krav på företagen. Det material som finns framtaget i Miljösamverkan Skånes tidigare projekt kan användas till att ge företagen vägledning om hur de ska minska klimatpåverkan från sin energianvändning och sina transporter. Det kan vara ett gott stöd för företag, inte minst i en lågkonjunktur, eftersom det finns mycket pengar att spara. Produktutveckling och marknadsföring Det behövs fortsatt utveckling och marknadsföring av klimatsmarta produkter som till exempel fler miljöbilsmodeller (framför allt bussar, tunga fordon och arbetsmaskiner), belysning, elcyklar, energisnåla vitvaror. Miljön skulle tjäna på en produktutveckling som gick mot kvalitetsprodukter. Finansieringsinstitutioner bör försöka hitta sätt att stötta företag som utvecklar klimatsmarta produkter med riskkapital med lite längre perspektiv än dagens privata riskkapital. Upphandling och skatter Konsumentmakten bör användas för att driva på utvecklingen av klimatsmarta produkter. Upphandling kan användas för att styra produktionen i rätt riktning, genom att man formulerar tydliga krav för till exempel energiåtgång för olika produkter. Kvalitetskrav bör också ställas. Mer om upphandling står det i kapitel 6 Konsumtion och livsstil. Varors och tjänsters miljöpåverkan bör synas på prislappen. Aktörer i Skåne kan påverka regeringen att minska moms och arbetsgivaravgifter för varor och tjänster som innebär mindre miljöpåverkan och kanske höja skatterna på sådant som innebär miljökostnader nu eller längre fram. Ett bra exempel på redan genomförda åtgärder är momsbefrielsen på biodrivmedel, som gör att de kan utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till bensin och diesel. Stöd till miljöföretag Region Skåne bör fortsätta sitt arbete med att medverka till fler och växande miljöföretag och ökande miljöexport. Satsningar som görs och bör fortsätta:

Koordinera universitet, offentlig sektor och näringsliv kring nya initiativ, demonstrationsprojekt och exportsatsningar.

Genomföra studier, konferenser och andra aktiviteter kring hållbar affärsutveckling. Satsa på stimulans och stöd för innovationer och kommersialisering av affärsmöjligheter

inom miljöteknikområdet (cleantech). Driva Sweden Cleantech Incubator och aktivt stödja Sustainable Business Hub,

miljöaffärsnätverket i södra Sverige.


Region Skåne,

11 Ett samlat grepp Alla aktörer i Skåne är viktiga för att det ska bli bra tempo och bra kvalitet i klimatarbetet. De offentliga aktörerna har mer eller mindre tydligt ansvar för olika delar av det som måste göras. För att få alla med på banan bör Region Skåne, länsstyrelsen och alla skånska kommuner bli bärare av en klimatvision och samverkande klimatmål för Skåne. Genom samarbete och dialog kan de påvisa alla aktörernas ansvar och skapa engagemang.

När vi försöker hantera klimatförändringarna måste vi hitta lösningar inom olika sektorer och branscher, men också lyfta blicken och studera hur olika delar av problemen, möjligheterna och lösningarna hänger ihop med varandra. Lösningar inom ett område kan skapa problem för ett annat. I valet mellan olika lösningar kan man upptäcka mervärden om man anlägger ett bredare perspektiv. Ett problem i ena änden kan visa sig vara en möjlighet i den andra. Ett exempel på det är avfall och avlopp som rätt utnyttjade kan vara råvara för energiomvandling. Klimatberedningen och dialoggrupper som har arbetat inom ramen för Klimatberedningens arbete är överens om att det behövs olika former av insatser för att få fart på klimatarbetet. Det ligger stora utvecklingsmöjligheter i teknikutveckling, men den behöver kombineras med lagar och andra regleringar. Satsningar på information och beteendeförändring behövs också. Inom många områden behövs mer forskning. Om klimatarbetet ska bli framgångsrikt måste de olika insatserna samordnas så att de förstärker varandra – eller åtminstone inte motverkar varandra. Dialoggrupperna som samarbetat med Regio Skånes klimatberedning har poängterat vikten av att olika aktörer i Skåne fortsätter att utöka sitt samarbete kring gemensamma frågeställningar om klimatfrågan.

11.1 Hur ansvaret fördelas Alla aktörer i Skåne, från regionala organisation till varje enskild individ, har både moraliskt ansvar och ansvar enligt svensk lag eller i regeringsuppdrag för att bidra till att minska påfrestningarna på klimatet. Ju större vi låter klimatförändringarna bli, desto större ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser blir det i framtiden. Miljöbalken slår fast att alla som ska bedriva en verksamhet eller genomföra en åtgärd ska försöka förebygga, hindra eller motverka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Man ska till exempel använda bästa möjliga teknik, hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.218 Diskussionen om vem som har ansvar för att klimatanpassa samhället måste föras på olika plan. Vi måste diskutera både ansvar i extrema katastrofsituationer och ansvar för en mer långsiktig klimatanpassning av samhället. Ansvar kan i olika sammanhang falla på enskilda, näringsliv, länsstyrelsen, kommuner, Region Skåne och stat. I grunden ansvarar var och en för sin egendom och verksamhet. Kommunen ansvarar för de samhälleliga funktionerna på lokal nivå.219 Ansvar för skydd av egendom ligger först och främst på den enskilde, men det allmänna ska kunna gripa in när den enskilde inte själv, eller genom att anlita någon annan, kan klara av en olyckssituation.220, 221

218 Miljöbalken (SFS 1998:808) 219 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 220 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 221 Lag om skydd mot olyckor (Prop. 2002/03:119)


Region Skåne,

Kommunernas ansvar för klimatanpassning

Klimat- och sårbarhetsutredningen pekar ut kommunerna som centrala i arbetet med att klimatanpassa samhället, eftersom de har ansvar för samhällsplanering, beredskapsplanering och räddningstjänst samt är huvudman för viktiga delar av den tekniska försörjningen. Kommunerna har också ansvar för bland annat social omsorg, barn- och äldreomsorg samt miljö- och hälsoskydd. De har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. För att kunna ta ansvar måste både politiker och tjänstemän ha tillgång till tillräcklig information. Till exempel är det viktigt att kommunerna får tillgång till samordnad och detaljerad höjddata samt riskbedömningar för översvämningar, ras, skred och erosion. 222 Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en ny och noggrannare nationell höjdmodell. Datainsamlingen kommer att ta 3–4 år med början hösten 2009.223 Plan- och bygglagen Enligt plan- och bygglagen, PBL (SFS1987:10), ska varje kommun upprätta en översiktsplan som ska innehålla en redovisning av hur kommunen tycker att marken ska användas på bästa sätt. Översiktsplanen ska också redovisa de miljö- och riskfaktorer som man bör tänka på vid beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. Det kan exempelvis handla om risk för översvämningar, skred, ras och erosion.224 Kommunerna upprättar också detaljplaner för områden som man vill bebygga, för att pröva markens lämplighet för bebyggelse och för att kunna reglera byggandet. Dessa planer är juridiskt bindande och ligger till grund för bedömningar vid ansökningar om bygglov. Ett grundkrav i PBL är att mark ska vara lämplig från allmän synpunkt för att få bebyggas. Lämpligheten bedöms både vid planläggning och vid bygglovsprövning. I möjligaste mån bör man undvika att bygga på mark eller i vattenområden som riskerar att svämmas över eller på mark med dålig stabilitet.225 Att beakta och motverka risker är lättast vid planeringen av ny bebyggelse. Det är svårare att hantera risker i befintlig bebyggelse. Men det går att mildra befintliga risker i samband med att infrastrukturen eller den bebyggda miljön förändras.

Akuta situationer Vid enskilda händelser är det inte alltid självklart vem som har ansvaret för insatser och kostnader. Vem ska till exempel bära kostnaderna när en källare svämmas över på grund av att det regnat kraftigt? Är det fastighetsägaren, försäkringsbolaget eller kommunen? Försäkringsbranschen följer klimatforskningen noga och bolagen har flaggat för att de kanske kan komma att höja premierna för fastigheter i utsatta lägen, eller helt enkelt vägra att försäkra vissa fastigheter. De har också börjat ställa krav på att fastighetsägaren genomför vissa förebyggande åtgärder. I Lomma kommun kräver försäkringsbolag stora skadestånd av kommunen efter omfattande översvämningar i källare 2007, eftersom de anser att kommunens VA-system inte håller måttet.226 Det kan också vara oklart vad som ska räknas som räddningstjänst. Det är de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor. Räddningstjänsten ska hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. För att räddningstjänsten ska vara skyldig att ingripa, krävs att det rör sig om en plötslig händelse och att kostnaderna för räddningsinsatsen inte överstiger värdet av det man vill rädda. Verksamhetsutövare och andra enskilda har ansvar för att skydda sig själva och sin egendom mot olyckor. I områden som riskerar att drabbas av översvämningar kan det vara klokt att göra

222 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60 223 www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15128 224 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60, bilaga 14: Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat. 225 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU 2007:60, bilaga 14: Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat. 226 Strömmar av vatten och politik – en studie om policyprocesser och anpassning. Marie Åkesdotter. FOI 2008.


Region Skåne,

tydligt för fastighetsägarna vilket ansvar de har för att förebygga skador på sina hus. Det kan underlätta för alla inblandade i en krissituation. Statligt stöd Klimat- och sårbarhetsutredningen227 föreslår att regeringens anslag för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor behålls på nuvarande nivå om 40 miljoner kronor per år. Utredningen vill dock minska belastningen på anslaget genom att lyfta bort storskaliga åtgärder, såsom invallning av städer, och hantera dem i särskild ordning. Riksdagen ändrade bidragsdelen från 80 till 60 procent av åtgärdskostnaden i juni 2009 (proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat). Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen bör åtgärder för att skydda byggnader som är byggda efter 2007 inte få statsbidrag.

Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen är statens regionala samordnare för miljömålsarbetet och är som miljömålsansvarig myndighet ansvarig för att fastställa regionala miljömål, följa upp målen och verka för att målen nås. Länsstyrelsen ska efter samråd med kommuner, andra regionala och lokala aktörer, Energimyndigheten och Naturvårdsverket samordna och driva på klimat- och energiarbetet för en hållbar utveckling. Länsstyrelsen ska främja energiomställningen. Vindkraft är ett prioriterat område, liksom byggnader och bebyggelse. Energianläggningar över en viss storlek, som till exempel utvinner energi ur vind, avfall, biobränsle eller biogas, prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelserna har enligt länsstyrelseinstruktionen ansvar för att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat, ett ansvar som också förtydligas i klimatpropositionen i mars 2009. Man har också ett tydligt ansvar att förebygga skador genom att se till att de kommunala planerna tar hänsyn till risker för översvämning, skred, ras och erosion.. Länsstyrelsen bidrar med planeringsunderlag och granskar kommunernas översikts- och detaljplaner vad gäller riksintresse, miljökvalitetsnormer, mellankommunala frågor samt hälsa och säkerhet.

Region Skånes ansvar Liksom övriga landsting i Sverige har Region Skåne ansvaret för vården i sitt område. Därigenom har man stort ansvar för att anpassa sjukvården till de hälsorisker som följer med klimatförändringarna. Men Region Skåne har också, i likhet med tre andra regioner, fått ansvaret för utvecklingen i sin region. Uppgiften att leda utvecklingsarbetet innebär att Region Skåne samordnar insatserna för att utveckla näringslivet, kommunikationerna, kulturen och samarbetet med andra regioner i och utanför Sverige.

11.2 Samverkan För att få ett effektivt klimatarbete och ta vara på utvecklingsmöjligheter krävs samverkan på olika nivåer och tvärs igenom olika sektorer av samhället. Genom samarbete kan vi få en helhetsbild av klimatutmaningarna inom alla relevanta sektorer och hur de påverkar varandra. Det ökar också möjligheterna att hitta genomförbara och kostnadseffektiva lösningar. Vi behöver samverka för att lösa problem, för att sprida goda idéer och ny kunskap och för att ge stöd och inspiration till varandra. Exempel på viktiga dialoger:

Lantbruks- och skogsnäringen, naturvårdsorganisationer, kommuner och länsstyrelsen – för att kunna öka produktionen av bioenergi utan att minska den biologiska mångfalden.

Kommunerna, länsstyrelsen, Region Skåne och näringslivet (till exempel turistnäringen) – för att diskutera hur hela Skåne ska utvecklas med hänsyn till minskad klimatpåverkan och robusthet inför klimatförändringarna.



Region Skåne,

Avfallsbolag, VA-huvudmän, Biogas Syd, energibolag, lantbruksnäringen och arbetsgivare med många bilar – för att hitta smarta sätt att bygga ut infrastrukturen för biogas.

Varje aktör kan också behöva se över hur samarbetet bör se ut i den egna organisationen för att den ska kunna arbeta effektivt med att minska klimatpåverkan och med klimatanpassning.

11.3 Forskning och utveckling Behov av ny kunskap och ny teknik har lyfts fram av flera av klimatberedningens dialoggrupper. Exempel på områden som har tagits upp är fordon, ekologiskt hållbart skogsbruk, uppgraderingsanläggningar för småskalig biogasproduktion och att hitta och tillämpa åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i djurhållningen. En hel del forskning pågår, främst om att minska utsläppen av växthusgaser, men även om klimatanpassning. Ett exempel på det senare är forskningsprogrammet Climatools på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som ska ta fram verktyg för kommunernas klimatanpassningsarbete. Möjligheten till koppling mellan ett aktivt miljöarbete och tillväxt blir allt starkare och företagens intresse för miljöarbete ökar. Samtidigt ökar behovet av råd och vägledning, då många små och medelstora företag saknar egen miljökompetens. En långsiktig satsning för att stödja tillväxt inom marknaden för klimatsmarta produkter och tjänster är angelägen. Region Skånes näringslivsutveckling Region Skåne arbetar för att Skåne ska vara en ledande region inom hållbar näringslivsutveckling, bland annat genom att:

koordinera universitet, offentlig sektor och näringsliv kring nya initiativ, demonstrationsprojekt och exportsatsningar

genomföra studier, konferenser och andra aktiviteter kring hållbar affärsutveckling. satsa på stimulans och stöd för innovationer och kommersialisering av affärsmöjligheter

inom miljöteknikområdet driva Sweden Cleantech Incubator och aktivt stödja Sustainable Business Hub.

Strukturbild för Skåne är ett utvecklingsprojekt som Region Skåne driver tillsammans med kommunerna. Det ska resultera i en kunskapsbas för arbete med strategier och analyser kring hur Skåne kan utvecklas i framtiden. Exempel på frågor som kommer att belysas är befolkning, boende, sysselsättning, näringsliv, handel, service, markanvändning, image, attraktionskraft och flerkärnighet. Mer om produktutveckling på klimatområdet kan man läsa i kapitel 10 Produktion och utveckling av produkter.

11.4 Strategisk planering Det strategiska miljöarbetet i Sverige bedrivs till stor del inom ramen för de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Klimatfrågorna ligger i första hand inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, men klimataspekter kommer in i flera målområden, bland annat God bebyggd miljö. I Skåne är det länsstyrelsen som är ansvarig för det regionala miljömålsarbetet. Många kommuner har egna miljömålsprogram, klimatstrategier och liknande. De strategiska processer som finns i kommunerna, på länsstyrelsen, inom Region Skåne och hos andra aktörer är nödvändiga redskap för ett effektivt klimatarbete. I ansträngningarna för att hitta smarta, kostnadseffektiva lösningar för att minska klimatpåverkan, anpassa samhället till ett förändrat klimat och ha en bättre beredskap för extrema väderhändelser, bör vi använda oss av dem. De som finns kan möjligen behöva kompletteras med nya, men det är bra om man så långt möjligt kan använda sig av etablerade processer.


Region Skåne,

Offentliga plan- och strategiinstrument Inom offentlig verksamhet finns ett antal instrument för långsiktigt strategiskt tänkande, till exempel översiktsplaner, beredskapsplaner, energiplaner och avfallsplaner. Planerna måste i ökad omfattning lyfta in klimatfrågan och tydligare göra den till en integrerad del av den långsiktiga planeringen. Klimatfrågans karaktär gör att det inte är helt enkelt. Vi är inte vana vid tidsperspektiven och inte heller vid att tänka på effekter utanför vårt eget ”revir”, den egna organisationen. Dessutom vet vi inte säkert hur klimatet kommer att bli. Vilka samhällsekonomiska perspektiv ska en kommunpolitiker ha när han eller hon planerar ett nytt bostadsområde? Ska man räkna in kostnader som uppstår om 100 år, om de över huvud taget uppstår? Vilket ansvar har kommunen, den enskilde fastighetsägaren, banker och försäkringsbolag för till exempel översvämningsskador? Länsstyrelsen har ett bra verktyg för strategisk planering i de tidiga samråden med kommunerna när de ska göra översikts- och detaljplaner. Då diskuteras bland annat infrastruktur, stadsutveckling, bostadsförsörjning och landsbygdsfrågor ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett flertal projekt pågår för att förbättra den strategiska planeringen på regional nivå och stötta olika processer för hållbar utveckling. Exempel på det är Blandad stad, Landsbygdsutvecklingsprogrammet och IBU (Infrastruktur- och Boendeutveckling kring Öresund). På Region Skåne leds arbetet med miljö, utvecklingsfrågor och samhällsplanering inom Avdelningen för regional utveckling. Region Skåne samarbetar även med bland annat kommuner och länsstyrelsen med att forma framtidens boendemiljöer, översiktlig planering av bebyggelse, markanvändning samt utveckling av kustområden. Samverkan med den danska sidan av Öresund ökar alltjämt i betydelse, bland annat med Region Hovedstaden och Region Sjælland. Det regionala utvecklingsansvaret innefattar bland annat effektiva, säkra och miljöanpassade transporter, vilket behövs för de över en miljon invånare som bor och verkar i Skåne, men också för den omfattande genomfartstrafiken till och från kontinenten. Region Skåne samordnar den långsiktiga infrastrukturplaneringen i Skåne, bland annat genom att upprätta en regional plan för transportinfrastruktur (den så kallade RTI-planen). Likaså deltar Region Skåne i såväl svenska som internationella utvecklingsprojekt för infrastruktur. Region Skåne arbetar strategiskt för en god miljö, exempelvis genom att integrera miljöfrågor i tillväxtavtal och andra sammanhang som rör regional utveckling. Region Skåne företräder också Skåne i regionala, nationella och internationella miljöprojekt. Nätverksarbete, bland annat inom föreningen Hållbar Utveckling Skåne228, har en framträdande roll.

11.5 Riskhantering Klimatförändringarna har börjat och kommer att fortsätta, oavsett hur duktiga vi är på att minska utsläppen av växthusgaser. Det innebär att vi inom flera områden måste anpassa samhället till ett förändrat klimat. Kommunerna har ett stort ansvar för detta, som huvudmän för till exempel fysisk planering och dagvattenhantering. Länsstyrelserna ansvarar för den regionala samordningen. På Region Skåne ligger att förbereda sjukvården för till exempel värmeböljor, epidemier och strömavbrott. Alla kommuner är inte organiserade på samma sätt och ansvaret för klimatanpassningsfrågorna kan fördelas olika. Det är bra om arbetet leds från central nivå, dels för att garantera ett politiskt engagemang och ledarskap, dels för att frågorna berör ett flertal förvaltningar och verksamheter. I kommunerna har ofta beredskaps- eller räddningstjänsten en viktig roll i arbetet och på länsstyrelsen bör tjänstemän som arbetar med krisberedskap engageras. Därutöver bör exempelvis de ansvariga huvudmännen för de olika samhällsfunktioner och områden som listas nedan involveras.

228 www.hutskane.nu


Region Skåne,

Beredskaps- och räddningstjänst Fysisk planering Miljöskydd Energianläggningar och distributionsnät Flygfält, hamnar, järnvägar och vägar Kommunikationssystem (fast och mobil tele, tv och radio) Vatten- och avloppsanläggningar och nät Sjukhus och vårdanläggningar Skolor och barnomsorg Park- och naturområdesförvaltning Avfallsanläggningar och förorenade områden med ras-, erosions- och urlakningsrisk

Hur man går tillväga Klimatförändringarna kan hanteras på samma sätt som annan riskhantering i samhället, med riskanalys, värdering av risker och en plan för att minska riskerna.. I en riskanalys görs en riskinventering. Det innebär att man går igenom och sammanställer vad som utgör risk och vad som behöver skyddas. För varje företeelse som innebär en risk beskriver man vari risken består och hur den tar sig ut. Efter att man bedömt och vägt samman sannolikhet och konsekvens värderas slutligen risken. Riskvärderingen omfattar en värdering av riskanalysen utifrån olika perspektiv. Exempel på olika hänsynstaganden i analysen:

Finns det kommunala eller regionala mål eller lagstiftning som man bör ta hänsyn till i sammanhanget?

Vissa risker ökar gradvis, andra ökar plötsligt när en tröskel passeras. Identifiera var denna tröskel ligger för olika risker.

Riskacceptans – vilka risker är acceptabla och vilka är det inte utifrån såväl samhällets som individens perspektiv?

Finns det speciella målgrupper, riskgrupper och geografiska områden som man vill prioritera?

Det är viktigt att balansera klimatriskerna mot andra risker och samtidigt ta hänsyn till att även andra risker kan förändras över tid, vilket kan förstärka eller försvaga klimatriskerna.

Vid riskvärderingen fastställer man också nivån för vad som kan anses vara acceptabel risk. Det är en bedömning som oftast måste göras utifrån situationen från fall till fall, och slutligen är det en politisk fråga. Vilka risker som kan förändras och därför behöver bevakas över tiden är en viktig aspekt att bevaka. Riskbedömningen utgör ett beslutsunderlag och ligger till grund för riskhanteringsprocessens sista del – riskreduktion, det vill säga att minska risken. Den delen omfattar att ta ställning och fatta beslut, att genomföra eventuella riskreducerande åtgärder och att gå tillbaka och kontrollera att det man gjort överensstämmer med riskanalysens syfte och mål. Forskningen kring klimatförändringarna fortgår och vi kommer att få kunskap och nya scenarier att ta ställning till i riskhanteringen. Länsstyrelsen bör ta på sig rollen att bevaka och förmedla viktig information till kontaktpersoner i kommunerna.

11.6 Stödsystem för klimatsatsningar En stor del av de åtgärder för att minska klimatpåverkan som redan har genomförts i Skåne och övriga Sverige har kommit till stånd med hjälp av statliga bidrag i lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram (KLIMP). En hel del har också genomförts tack vare stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Av de totalt 1 869 miljoner kronor som stödet kom att omfatta, gick cirka 276 miljoner kronor till Skåne.


Region Skåne,

Region Skånes miljövårdsfond delar ut bidrag om totalt 4,5 miljoner kronor per år. Cirka 20 procent av dessa har gått till klimatrelaterade projekt de senaste 2–3 åren. Länsstyrelsen beslutar om stöd och bidrag som har klimat- och energianknytning, bland annat stöd till lantbrukare och landsbygdsföretag för odling av energigrödor, solvärme och konvertering av direktverkande el. Tack vare bidrag har det varit möjligt att öka takten i klimatarbetet, prova ny teknik och få hävstångseffekter i till exempel biogasinfrastrukturen. Nu finns inte möjligheten att söka LIP- och KLIMP-bidrag längre och inte heller stödet för energiomställning i offentliga byggnader. Det har dock införts ett stöd för solceller till kommersiella fastigheter. Ett flertal aktörer har under Klimatberedningens arbete framfört vikten av fortsatt stöd för olika typer av klimatåtgärder, både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Regeringen har avsatt 340 miljoner kr under 2009–10 som ska delas ut i bidrag för att stimulera arbetet med att skapa attraktiva och ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. I klimatpropositionen 2009 fick länsstyrelserna sammanlagt 25 miljoner kronor 2009–11 för att samordna den regionala klimatanpassningen. 244 miljoner kronor under tre år öronmärktes till de gröna näringarna. Lantbruksnäringen har tillgång till EU:s landsbygdsprogram, där man bland annat kan söka bidrag för biogasproduktion. Fram till år 2013 har 200 miljoner öronmärkts inom landsbygdsprogrammet för att främja främst biogasframställning ur gödsel.

11.7 Vad vi behöver göra För att nå resultat i klimatarbetet behöver vi ta ett samlat grepp kring frågor som strategisk planering, riskhantering, forskning och utveckling. Vi bör diskutera och reda ut vem som har ansvar för olika frågor och hur olika aktörer ska kunna samverka på bästa sätt. Beslutsfattarnas klimatkompetens Det är viktigt att arbetet mot klimatförändringarna präglas av god vilja och minimal tveksamhet hos alla aktörer. Därför bör beslutsfattare på olika nivåer se till att skaffa sig insikt om både problem och möjligheter. De behöver såväl allmän kunskap om orsaken till klimatförändringarna som vilka klimatscenarier det finns för Skåne och vad de värsta scenarierna kan orsaka för prob-lem och möjligheter om de inträffar. Beslutsfattarna behöver också vara klara över att klimat-frågan inte enbart är en miljöfråga, utan att den får stora konsekvenser för ekonomi och social välfärd i Skåne och framför allt i andra delar av världen. Lika viktigt som det är att se problemen, är det att se möjligheterna. Det handlar dels om möjligheter att utveckla produkter och företag, dels vilka handlingsmöjligheter vi har att minska utsläppen av växthusgaser och minska sårbarheten inför klimatförändringarna. Klimatvision och dialog Ledningen för såväl Region Skåne som länsstyrelsen bör anamma klimatvisionen för Skåne som klimatberedningen slagit fast. Som bärare av visionen och dess budskap visar de tydligt vart vi vill nå. Nästa steg är att ta initiativ till en klimatdialog med kommunledningarna för att sprida visionen och öka kunskap och engagemang både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Kommunledningarna behöver utbyta erfarenheter och diskutera praktiska, etiska och ekonomiska frågeställningar. I dialogen kan även andra aktörer delta efter behov. Hur de risker som klimatförändringarna för med sig ska arbetas in i kommunernas beredskapsplaner är ett konkret område för kommunledningarna att diskutera. Samarbeten Alla de etablerade samarbetsforum och planeringsinstrument som finns i Skåne bör tas tillvara i klimatarbetet. Vi kan också behöva utveckla nya former av samarbeten och strategiska processer. Alla aktörer bör inom sitt verksamhetsområde och sina olika samarbetsorgan föra in klimatfrågan på lämpligt sätt. Region Skåne, länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne och


Region Skåne,

intresseorganisationer som LRF bör ta extra ansvar för att förstärka de samarbeten som finns och skapa nya där det behövs. Nu – inte sedan! Begränsade ekonomiska resurser kommer med all säkerhet att vara en stötesten i klimatarbetet. Enligt Stern-rapporten är det cirka 20 gånger billigare att bromsa utvecklingen idag än att åtgärda konsekvenserna av klimatförändringarna om 50 år.229 Icke desto mindre ska de investeringar vi behöver göra tas från de ekonomiska resurser vi förfogar över här och nu. Frågan kan angripas från flera olika håll. Till att börja med kan man konstatera att många åtgärder för att minska klimatpåverkan sparar mer pengar än de kostar, eller är kostnadsneutrala. Skånes aktörer bör fortsätta att aktivt söka bidrag för olika åtgärder, och till exempel försöka påverka regeringen att tillföra resurser inom viktiga områden där omställningstakten borde öka snabbare än befintliga medel och bidrag tillåter. Samhällsekonomiska resonemang och beräkningar bör i högre grad än förut ta hänsyn till de kostnader vi skjuter på framtiden genom att inte genomföra åtgärder nu. Högre utbildningar Region Skåne och kommunerna bör öka samverkan med forskningsinstitutionerna. Forskare bör ta större ansvar för att föra ut sina forskningsresultat där det är relevant så att de kan användas i praktiken. Universitet, högskolor och andra lärosäten bör se till att utbilda arbetskraft med den kompetens som behövs i eller som driver fram ett klimateffektivt samhälle. Inte bara inom tekniska utbildningar utan också utbildningar för bland annat beteendefrågor, ekonomi, företagande och organisation bör utformas så att studenterna ska kunna bidra till en hållbar utveckling. Informationsspridning Länsstyrelsen har fått ett tydligt uppdrag från regeringen att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning. En del i det bör vara att bevaka och förmedla viktig information till kontaktpersoner i kommunerna.

229 The Economics of Climate Change. Nicholas Stern, Cabinet Office – HM Treasury


Region Skåne,

12 Diskussion

12.1 Regionala utsläpp av växthusgaser ur konsumtionsperspektivet Hur ska man då sammanfatta all denna kunskap och de möjligheter till åtgärder som har redovisats? Figuren nedan ger en samlad bild av källorna till utsläppen av växthusgaser i Skåne, samt vilken ambitionsnivå vi borde ha för utsläppsminskning om vi ska uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. FN:s klimatpanel har uppskattat att den nivån ligger runt till 2 ton per människa och år. Om vi antar att detta ska gälla även för Skåne i proportion till invånarantalet, är det radikala åtgärder som behövs. Regionala utsläpp av växthusgaser

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

12000000

14000000

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

ton CO2-ekv/år

Energiförsörjning

Industriprocesser

Transporter

Arbetsmaskiner

Lösningsmedelsanvändning Jordbruk

Avfall och avlopp

Totala utsläpp (statistik, LCA-metoden)Totala utsläpp - målbild (LCA-metoden)

Figur 30. Regionala utsläpp av växthusgaser i Skåne, statistik och målbild. En hållbar nivå på utsläpp av växthusgaser i Skåne bedöms vara cirka 1,5 miljoner ton CO2-ekv. Källa: Statistiken www.rus.lst.se. Målbilden är satt av FN:s klimatpanel. I diagrammet visas de enskilda områdenas respektive utsläpp enligt Länsstyrelsens statistik, som utgår från produktionsperspektivet (se även kapitel ett). Den svarta heldragna linjen visar de sammanlagda utsläppen men ur konsumtionsperspektivet. Vi har i detta fall ökat utsläppen med 25 % för att inkludera de indirekta utsläppen. Siffran 25 % är inte absolut utan en uppskattning på hur mycket större utsläppen är sett ur konsumtionsperspektiv jämfört med produktionsperspektiv, en förenkling som gjorts för samtliga områden. Den streckade delen av den svarta kurvan är en målbild av den utsläppsminskning som krävs för att nå cirka 2 ton koldioxidekvivalenter per invånare i Skåne och år fram till 2050. Kurvan är brantare fram till 2020 för att det är mer kostnadseffektivt att genomföra åtgärderna i ett tidigt skede jämfört med att vänta till efter 2020. Målet att utsläppen bör komma ner till cirka 2 ton per person och år, som FN:s klimatpanel har satt, grundas på en begränsning av temperaturökningen på jorden till högst 2° C jämfört med den förindustriella nivån. Det finns olika uppgifter om vilken halt koldioxidekvivalenter som atmosfären klarar av för att nå temperaturmålet. FN:s klimatpanel har angett 445 ppm koldioxidekvivalenter men många menar att det krävs en lägre halt, vissa anger högst 400 ppm och andra går ännu längre, 350 ppm. Det kommer kontinuerligt nya prognoser. Dagens nivå är drygt 430 koldioxidekvivalenter och ökningstakten är för närvarande drygt två ppm per år, och tempot har


Region Skåne,

ökat under senare år. EU:s mål ligger på 450 ppm. Målet, räknat i ton koldioxidekvivalenter per person globalt sett, beror också på befolkningsökningen. Ju fler vi blir desto större krav på var och en230. Tabellen nedan visar en bedömning av Vetenskapliga rådet över vilka utsläppsnivåer per person och år som krävs för att klara temperaturmålet på 2° C. Sektor 2004 2020 2050 2100 Medelutsläpp ton per capita 7,6 5,6 1,7–1,9 0 Figur 31. Utsläppsnivåer per capita som är nödvändiga enligt Vetenskapliga rådet. Källa: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5903, Konsumtionens klimatpåverkan Målen skiljer sig något åt mellan olika källor, gemensamt är dock att de har skärpts från tidigare högre nivåer. Sammanfattningsvis kan sägas att varje invånare i Skåne idag orsakar närmare 10 ton koldioxidekvivalenter per år, sett ur konsumtionsperspektivet. Fram till 2050 bör detta ha minskat till ungefär 2 ton koldioxidekvivalenter. Ser man ännu längre fram i tiden krävs att man närmar sig nollnivå för att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än 2° C.

12.2 Minskningspotential för utsläpp Det är en stor utmaning att få ner växthusgasutsläppen per skåning från 10 till 2 ton koldioxidekvivalenter fram till cirka 2050 och därefter ner till i stort sett noll. För att lyckas måste utsläppen inom alla sektorer minska betydligt. Det finns en stor mängd olika åtgärder för att minska utsläppen och många är redan genomförda. Det visar den kartläggning som presenteras i rapportdel fyra. Region Skåne och kommunerna i Skåne arbetar redan på många olika sätt med att minska växthusgasutsläppen. Det krävs dock betydligt fler åtgärder. Inom Skåne är det tre områden som dominerar utsläppen av växthusgaser, transport-, energi- och jordbrukssektorn. Vi har försökt sammanställa ett antal möjliga åtgärder inom dessa områden för att visa på potentialernas storleksordning. Alla uppgifter är uppskattningar och det är oftast vanskligt att summera de enskilda uppgifterna eftersom de i vissa fall går i vartannat och ofta bygger på olika avgränsningar. Självfallet måste även åtgärder vidtas inom de övriga områdena. Mer ingående exempel på åtgärder presenteras i rapportdel tre, Idébank för klimatåtgärder.

Transportsektorn Transportsektorn svarar för en tredjedel av Skånes totala utsläpp av växthusgaser. Skåne är en viktig transitregion och hela 70 % av alla transporter som anländer till Skåne har slutdestination utanför Skåne. Ändå är det så att 75 % av växthusgasutsläppen i sektorn kommer från privatbilismen. Det är extra svårt att uppskatta potentialen för minskade utsläpp inom transportsektorn. Inom klimatberedningens arbete har rapporten Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning tagits fram (se rapportdel fem, Arbetsmetodik och underlagsrapporter) där potentialen för följande fyra icke-tekniska insatsområden har uppskattats:

Samhällsplanering Prioriterad planering för kollektivtrafik och cykel Styrmedel Mobility management (= beteendeförändringar)

230

Vårt klimat, ekonomi, politik och energi, Klas Eklund, 2009


Region Skåne,

Regionala utsläpp, Transporter (Skåne)

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

1990 2000 2010 2020 2030 2040

ton

CO

2-e

kv

/år

Personbilar

Lätta lastbilar

Tunga lastbilar och bussar

Mopeder och motorcyklar

Inrikes civil sjöfart

Inrikes flygtrafik

Övriga transporter

Totala utsläpp, Transporter (LCA-metoden)

Totala utsläpp, Transporter, inklidentifierad potential (LCA-metoden)

Totala utsläpp, Transporter, inklidentifierad och antagen potential (LCA-metoden)

Figur 32. Regionala utsläpp av växthusgaser från transporter i Skåne, statistik och identifierad potential inom områdena samhällsplanering, prioriterad planering för kollektivtrafik och cykel, styrmedel och mobility management samt antagen potential för tekniska lösningar och godstransport. Källa: Statistiken www.rus.lst.se. Den identifierade potentialen kommer från underlagsrapporten Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning, Trivector, inom ramen för Klimatberedningens arbete. Den heldragna översta linjen visar de sammanlagda utsläppen från transportsektorn, ur konsumtionsperspektiv. Den övre streckade linjen visar hur mycket de samlade utsläppen skulle kunna minskas genom föreslagna åtgärder inom de fyra ovan nämnda icke-tekniska områdena. Dessa åtgärder är dock långt ifrån tillräckliga och måste kompletteras med tekniska åtgärder samt åtgärder för godstransporter. De två sistnämnda går i vart annat och kan ej särredovisa. För att visa på vilken storleksordning av utsläppsminskning som krävs har flera antaganden måst göras. Resultatet framgår av den undre streckade linjen, vilken även inkluderar de tidigare fyra områdena och ger en uppfattning om den totala målbilden för transportsektorn. Det kommer att behövas många olika åtgärder inom de olika områdena. Inom samhällsplanering kan utsläppen främst minskas genom att förtäta bebyggelsen och att lokalisera verksamheter i närhet till kollektivtrafik. Med prioriterad planering för kollektivtrafik och cykel menas bland annat att kollektivtrafiken blir konkurrenskraftig såväl i städer som i på landsbygden. Ett verktyg som ofta utpekas som centralt för att åstadkomma betydande minskning av utsläppen är olika former av styrmedel. Det kan till exempel handla om höjd skatt på koldioxid, trängselavgifter eller förmånsbeskattning av parkering på arbetsplatser. Utöver dessa icke-tekniska åtgärder kan mycket åstadkommas enbart genom att vi förändrar vårt beteende. Vi kan till exempel minska antalet resor genom att i större utsträckning ha video- eller telefonmöten och vi kanske i större utsträckning kan cykla istället för att använda bilen. Bedömning av hur mycket vart och ett av dessa områden kan resultera i visas i stapeldiagrammet nedan. I diagrammet visas också de antaganden som gjorts för tekniska åtgärder och för godstransporter.


Region Skåne,

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

1600000

1800000

2000000

2020 2040

ton CO2 ekv

Uppskattad potential för minskning av växthusgaser från transportsektorn (Skåne)

Samhällsplanering för hållbarare/minskade transporterPrioriterad planering för hållbara färdsätt

Styrmedel till förmån för hållbara trafikslag

Mobility management för överflyttning till hållbara trafikslagTekniska lösningar (antaget värde)

Figur 33. Uppskattad potential för minskning av växthusgaser inom transportsektorn, uppdelat på olika områden. Källa: Statistiken www.rus.lst.se. Den identifierade potentialen kommer från underlagsrapporten Om transporter och infrastruktur till Region Skånes klimatberedning, Trivector, inom ramen för Klimatberedningens arbete samt antagna värden. Antagandet för godstransporter är att dessa totalt sett kan minska till hälften fram till 2020 och med hela 80 procent till 2040. Med redan känd teknik kan bränsleförbrukningen per ton reduceras med 40 till 50 procent inom alla transportslagen och därför borde antagandet för godstransporter vara av rimlig storleksordning. När det gäller tekniska åtgärder kommer dessa att behöva stå för den största minskningen jämfört med de övriga områdena. Detta borde också vara möjligt med tanke på att studier har visat att en kombination av effektiviseringsåtgärder för att minska drivmedelsanvändningen kan ge mellan 60 och 75 procent bränsleeffektivisering. Detta kan åstadkommas genom övergång till annan teknik (till exempel plug-in-hybrider) samt beteendeförändringar, körteknik och utveckling av däck etc. Ecodriving är ett sätt att förändra sitt körbeteende och det minskar bränsleåtgången med i genomsnitt 13 %. Ytterligare en åtgärd inom transportsektorn är att byta energibärare. Att byta från fossilbaserade drivmedel till biobränslen innebär förvisso i regel ingen direkt energibesparing men givetvis en minskning av växthusgasutsläpp. Biogas är ur odlingssynpunkt ett mer effektivt drivmedel än till exempel etanol, eftersom varje kvadratmeter gröda ger tre gånger så lång körsträcka med biogas jämfört med etanol. Potentialen för produktion av biogas i Skåne bara från avfall och restprodukter är mellan 3 och 4 TWh fram till 2020. Skånes potential är störst bland de svenska länen och svarar för knappt 30 % av den totala potentialen i landet. Hur mycket utsläppsminskning den uppskattade potentialen för biogas skulle kunna ge är svårt att säga eftersom det beror på råvaran vid framställningen. Då gödsel används som råvara blir minskningen störst, upp emot 170 % genom att även metanutsläpp från gödselhanteringen undviks. 231

231 Rapport 2008:02, Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, Avfall Sverige m.fl. samt Energieffektivisering – möjligheter och hinder, IVA 2009 (Jagemar, Pettersson)


Region Skåne,

Energiförsörjningssektorn

Precis som transportsektorn svarar energiförsörjningssektorn också för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Skåne. I den regionala utsläppsstatistiken är det en tydlig uppdelning mellan transport- och energiförsörjningssektorn och vilka områden som ingår i respektive sektor. I energiförsörjningssektorn ingår el- och värmeproduktion, bostäder och lokaler samt förbränning inom industrin. Den energi som processindustrin använder är dock en separat sektor i utsläppsstatistiken. I andra statistikkällor används andra uppdelningar. Till exempel kan potentialen av en åtgärd inom transportsektorn, som rör effektivisering av bränsleförbrukning, tillgodoräknas energisektorn och inte transportsektorn. I vissa fall anges hela industrins energianvändning, inklusive processindustrin och så vidare. Detta medför risk för både dubbelräkning eller för att resultatet av en del åtgärder hamnar mellan två områden. Utöver denna osäkerhet sker även en import av el som inte syns i utsläppsstatistiken. År 2006 var Skånes elimport cirka 12 TWh vilket motsvarade 10 procent av Skånes utsläpp 2006 om man räknar på nordisk elmix för det året. Öresundsverkets elproduktion från naturgas kommer under 2009 och framåt att också kraftigt förändra bilden.232 För att kunna göra en uppskattning av minskningspotentialen inom energiförsörjningssektorn i Skåne har uppgifter för hela Sverige använts. Bedömningen bygger på att området industri, värme och processer - som står för drygt 70 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige - skulle kunna minska utsläppen med 40 procent till 2030, fjärrvärmeproduktion med 50 procent, elproduktion med 67 procent och bostäder med hela 100 procent. Detta är inte helt överförbart till de områden som anges i den regionala utsläppsstatistiken främst på grund av att el- och värmeproduktionen anges olika samt att Skåne har förhållandevis lite processindustrier. En något försiktig beräkning har därför genomförts. Resultatet, potentialen för minskning inom sektorn energiförsörjning, visas i diagrammet nedan genom den streckade linjen. Den heldragna svarta linjen visar på samma sätt som ovan de sammanlagda utsläppen från respektive område, ur ett konsumtionsperspektiv233.

Regionala utsläpp, Energiförsörjning (Skåne)

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

4 500 000

5 000 000

1990 2000 2010 2020 2030

ton

CO

2-ek

v/år

Energiförsörjning via el- ochvärmeverk samt inom industri

Diffusa utsläpp frånbränslehantering

Panncentraler

Raffinaderier

Egen uppvärmning i småhus, exklel o fjv

Totala utsläpp, energiförsörjning(LCA-metoden)

Totala utsläpp, energi, inklidentifierad potential (LCA-metoden)

Det är vanligare att uppgifter om energibesparingar uttrycks i energi (TWh) än i ton koldioxidekvivalenter. Detta beror delvis på att det är svårt att översätta minskad energiförbrukning till utsläpp av växthusgaser eftersom olika bränsle och sorters energi (el respektive värme) ofta anges tillsammans. Den uppskattade potentialen i ovanstående diagram kan därför inte helt jämföras med nedanstående exempel på energibesparingar. 232 Källa: Klimat- och energistrategi för Skåne, hur minskar vi utsläppen av växthusgaser? Skåne i utveckling 2008:04, Länsstyrelsen i Skåne län 233 Källa: En svensk nollvision, vägval energi, IVA, 2008


Region Skåne,

Skånes totala energianvändning var 2006 cirka 40 TWh med fördelningen: transporter 10 TWh, industrin 11 TWh och bostäder/service 19 TWh. (Transporterna har behandlats i ovanstående avsnitt och ingår därför inte i följande text). Inom industrin, som står för 27 procent av Skånes totala energianvändning, uppskattas potentialen för el- och värmeeffektivisering till mellan 10 och 15 procent, vilket skulle motsvara mellan 1,1 och 1,6 TWh. Den största energieffektiviseringspotentialen i absoluta tal är för de företag som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Några av de åtgärder som lyfts fram för att minska energianvändning inom industrin är att:

o identifiera åtgärder för energieffektivisering genom energikartläggningar o tillvarata spillvärme i ökad omfattning (i Skåne bedöms spillvärmen kunna öka

med 1 TWh) o kostnadsfri konsulthjälp o utöka fokus på energi och transporter vid myndigheternas tillsyn

Bostäder och lokaler står för halva Skånes energiförbrukning och är därför ett mycket viktigt område för åtgärder. Potentialen för utsläppsminskningar till 2030 är enligt ovan 100 procent. Detta betyder inte att energiförbrukningen kommer att upphöra utan att energibehovet skulle kunna täckas av olika sorters förnyelsebar energi. Den största potentialen finns i det befintliga bostadsbeståendet. Utsläppsminskningen på 100 procent kan jämföras med en annan bedömning där potentialen för energibesparing i bebyggelse uppskattas till 27 procent fram till 2020. Detta är ytterligare ett exempel som visar på stora skillnader i uppskattningarna. Utöver olika bedömningar finns det också politiska mål. Till exempel målet att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och bör minskas med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995.234 Några av de åtgärder som föreslås för att minska energianvändningen i bostäder och lokaler är att:

o integrera energi- och klimatrådgivningen fullt ut i kommunernas energi- och klimatarbete

o utöka tillämpningen av energideklarationerna o utöka statliga stöd till energieffektivisering o öka fjärrvärmeutbyggnaden (i Skåne bedöms fjärrvärmeproduktionen kunna öka

från dagens 1,45 TWh till 5 TWh) Ytterligare åtgärder235 som kommer att bli viktiga för att klara av utmaningarna inom energisektorn är att:

o ta vara på vindkraftens potential, som bedöms vara 2 TWh till land och 12 TWh till havs

o öka användandet av solenergi o öka uttaget av biobränsle

Jordbrukssektorn De totala växthusgasutsläppen från jordbruket i Skåne är drygt 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt statistiken. Omräknat till konsumtionsperspektivet blir utsläppen 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den totala potentialen för minskning bedöms vara sammanlagt cirka 0,2 miljoner ton. Detta innebär att den största delen av de klimatpåverkande utsläppen från jordbruket kommer att bestå, även efter de genomförda åtgärderna. Den streckade linjen i diagrammet nedan visar den sammanlagda potentialen till 2030, beräknade utifrån uppskattningarna per område. Bedömningarna är att tarmgaser från idisslare kan minskas

234 Energieffektivisering – möjligheter och hinder , IVA 2009 (Jagemar, Pettersson) 235 Källa: Klimat- och energistrategi för Skåne, hur minskar vi utsläppen av växthusgaser? Skåne i utveckling 2008:04, Länsstyrelsen i Skåne län


Region Skåne,

med drygt 10 procent, denitrifikationen på jordbruksmark kan minskas med 15 procent och en förändrad gödselhantering skulle kunna ge en halvering av dagens utsläpp. Den heldragna svarta linjen visar de sammanlagda utsläppen från respektive område, ur ett konsumtionsperspektiv.

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

1600000

1990 2000 2010 2020 2030

ton CO2-ekv/år

Tarmgasser från idisslare

Kogödsel

Svingödsel

Hästgödsel

Hönsgödsel

Gödsel från får mm

Denitrifikation på jordbruksmark

Figur 34. Regionala utsläpp från jordbruket i Skåne, statistik och identifierad potential för utsläppsminskningar inom insatsområdena Tarmgaser från idisslare, Gödselhantering samt Denitrifikation på jordbruksmark. Källa: Statistiken www.rus.lst.se. Den identifierade potentialen kommer från underlagsrapporten från dialoggruppen för areella näringar, inom ramen för Klimatberedningens arbete, dokumentet LRFs ställningstaganden klimat samt En svensk nollvision för utsläpp, Vägval energi, IVA, 2008/2009 Inom jordbruket står också jordbruksmaskinerna för en del av utsläppen. Dessa ingår dock inte i beräkningarna för jordbrukssektorn utan hanteras i sektorn Arbetsmaskiner. I dagsläget finns det generellt relativt få nyckeltal om energianvändningen i jordbruket. Energi- och elbehovet varierar mycket mellan olika gårdar bland annat beroende på mekaniseringsgrad, typ av ventilation, utgödsling, utfodring och eventuell uppvärmning etc. Energianvändningen varierar dessutom beroende på väderförhållandena. Drivmedelsförbrukningen utgjordes till 95 procent av diesel, resten var bensin, etanol och RME. För jordbrukssektorn är det en utmaning att minska användningen av diesel för att minska utsläppen av växthusgaser236.

Övriga sektorer För att nå målet om minskade utsläpp av växthusgaser måste betydande minskningar åstadkommas även i de övriga sektorerna, det vill säga, arbetsmaskiner, industriprocesser, avfall och avlopp samt lösningsmedelsanvändning. Dessa står tillsammans för mindre än 20 procent av Skånes totala växthusgasutsläpp. Arbetsmaskiner bidrar mest och lösningsmedelsanvändning minst bland de övriga sektorerna.

236 Jordbrukets klimatpåverkan– underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar, Delrapport i JOKER-projektet 2009, Hushållningssällskapet


Region Skåne,

12.3 Sammanfattande diskussion Att uppnå de utsläppsminskningar som beskrivs i figurerna är en stor utmaning men bedöms ändå vara realistiska teoretiskt sett. Det är svårt att göra bedömningar och beräkningar av potentialer och siffrorna ska inte ses som några sanningar utan mer som en uppskattning av storleksordningar på det beting som ligger framför oss. I verkligheten kan det visa sig att potentialen både är större och mindre än de siffror som redovisas här. Vi kommer att stöta på både möjligheter och problem som vi inte kan förutse nu. Diagrammen visar att det åtminstone är möjligt att åstadkomma betydande utsläppsminskningar om viljan och resurserna finns. Utöver de kortfattat nämnda åtgärderna inom respektive område ovan finns det mycket inspiration att hämta ur rapportdel tre, Idébank för klimatåtgärder, samt från rapporterna från dialoggrupperna, se rapportdel fem, Arbetsmetodik och underlagsrapporter. Det råder ingen tvekan om att det krävs betydligt fler åtgärder än de som kommuner, företag, organisationer etc. i Skåne redan idag arbetar med. De råder heller ingen tvekan om att stora investeringar är nödvändiga. Många åtgärder innebär en ren kostnad och vissa av dem kan bli lönsamma efter en tid men en del är även direkt lönsamma. Den stora kostnaden uppstår dock om åtgärder inte vidtas. Frågan är hur man optimerar insatserna i förhållande till resultaten i form av minskade utsläpp. Denna fråga finns det inga enkla svar på. Arbetet inom Klimatberedningen har därför inte haft ambitionen att kunna ge ett entydigt svar – det vore en omöjlig uppgift. Givetvis bör kostnadseffektivitet eftersträvas. Genom att beräkna kostnad per åtgärd och relatera dem till minskning av utsläppen kan olika åtgärder jämföras.

Figur 35. Pathways to a Low-Carbon Economy, version 2 of the Global Greenhouse Gas Abatement Cost Curve. McKinsey&Company 2009


Region Skåne,

Kurvan visar kostnaden för att minska utsläpp i förhållande till ett business as usual-scenario. De billigaste åtgärderna visas till vänster i kurvan och ju längre till höger en åtgärd finns desto dyrare är den. Om man antar ett globalt utsläppspris på 500 kr per ton koldioxidekvivalent skulle det vara lönsamt att minska utsläppen med cirka 6 miljoner ton i hela Sverige fram till 2020. Om priset ökas något kan upp till 10 miljoner ton utsläpp undvikas men därefter stiger kostnaden brant. En minskning med 10 miljoner ton är dock långt ifrån tillräcklig vilket ger en fingervisning om att det kommer att behövas omfattande resurser237. Bortsett från kostnaden så utgår många av de uppskattningar av effektiviseringar som presenterats från att effektiviseringsåtgärderna genomförs fullt ut. Erfarenheten säger att verkligheten inte ser ut sådan. Många direkt lönsamma åtgärder genomförs inte. För att få dessa och framförallt kostsamma åtgärder att genomföras kommer det i många fall säkert att behövas kraftiga styrmedel238. Utöver åtgärder, med eller utan styrmedel, kommer det också att behövas en ökad kunskap hos de flesta individer – för svenskar såväl som för skåningar. Vi behöver ändra vårt beteende. Den livsstil och den konsumtion som vi idag har är inte långsiktigt hållbar. Denna rapport, författad 2009, kan nu utgöra en bra grund och en startpunkt för det fortsatta klimatarbetet i Skåne, tillsammans kan vi möta framtiden klokt utifrån detta underlag. Vi ska också bevaka möjligheterna som ligger i uppdraget och som kan sätta Skåne på den globala kartan och gynna klimatvänlig tillväxt och de utvecklingsmöjligheter som ligger i detta.

237 Vårt klimat, ekonomi, politik och energi, Klas Eklund, 2009 238 Energieffektivisering – möjligheter och hinder , IVA 2009 (Jagemar, Pettersson)


Region Skåne,

13 Bilagor

13.1 Deltagare i dialoggrupperna Region Skånes klimatberedning har i sitt arbete tagit hjälp av dialoggrupper med experter inom olika områden. Grupperna har haft en bred representation från Region Skåne, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, näringslivet, universitet och högskolor samt intresseorganisationer. Resultatet av dialoggruppernas arbete har i mycket stor utsträckning bidragit till att ge en bred och samlad bild över situationen i Skåne, liksom förslag till åtgärder för att minska klimatpåverkan och anpassa förhållandena inför ett förändrat klimat. Klimat och hälsa Maria Albin, överläkare och sektionschef på Arbets- och miljömedicin Sara Lindeberg, läkare Socialmedicinska enheten UMAS Mattias Waldeck, biträdande smittskyddsläkare Erik Swietlicki, professor LTH Areella näringar Lisa Germundsson, LRF Skåne (samordnare och ansvarig) Lars Törner, Odling i Balans Anette Bramstorp, Hushållningssällskapet Malmöhus Referensgrupp: Henrik Tham, LRF Skåne Maria Berglund, Växa Halland Mats Blomberg, Södra Skogsägarna Stig Lundström, Södra Skogsägarna Arter och ekosystem Lena Eriksson, Hållbar Utveckling Skåne (samordnare och ansvarig) Linda Birkedal, Lunds kommun Måns Bruun, Länsstyrelsen i Skåne län Thomas Hickler, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet Carl Piper, Högesta och Christinehofs förvaltnings AB Henrik Smith, Institutionen för miljövetenskaplig utbildning, Lunds universitet Transporter och infrastruktur Mats Petersson, Region Skåne (samordnare och ansvarig) Anders Nylander, Klimatberedningen Maria Larsson, Tyréns och Klimatberedningen Jens Möller, Banverket Magnus Fahl, Gatukontoret Malmö stad Henrik Andersson, Sydsvenska Handelskammaren Emelie Kärre, Naturskyddsföreningen i Skåne Eva Ericsson, docent Lunds Tekniska Högskola Lena Winslott Hiselius, ek dr Lunds Tekniska Högskola Kristoffer Levin, Region Skåne Kennet Nilsson, Vägverket Magdalena Nilsson, HM Skåne Björn Wendle, Trivector Traffic Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector Traffic Karin Olsson, Länsstyrelsen Kristina Christensson, Skånetrafiken Henrik Sylwan, Region Huvudstaden och IBU Christer Ljungberg, Trivector Traffic Lars Brümmer, Region Skåne Övriga från Trivector: Christer Ljungberg Katarina Evanth Biogas Anna Hansson i samverkan med projektgrupp och styrgrupp för Biogas Syd

Energiomställning Jon Andersson, Energikontoret Skåne (sammankallande) Per-Johan Wik, Energikontoret Skåne Johannes Elamzon, Länsstyrelsen i Skåne län Inga Andersson, E.ON Jamil Khan, LTH, Energi och miljösystem Lena Slovak, Lunds Energi Magnus Grill, HS-kraft Fastigheter Peter Jansson, Regionfastigheter Anna Cornander, Energikontoret Skåne Hanna Claesson, Wihlborgs Kristian Larson, Stadsfastigheter Näringsliv Christian Lindell Emil Nilsson Personer och företag som medverkat: Jonny Meerwald, Landskrona Svalövs Renhållning Ebba-Maria Olson, Mossagården Gunilla Rommerskirchen, Natura Stenhus Fredrik Lauritsen, Envac Scandinavia AB Maja D. Manner, Damanco Inger Larsson, Findus Sverige Lena Slovak, Lunds Energikoncern Carl Bäckstrand, White Anders Wetterling & Ola Petersson, Nymölla bruk Dan Stielow & Lia Sandberg, Astrid och Aporna Gert Sjöholm, Skanska Öresund AB Sandra Novén, projektledare Venuppropet Gunnar Andréen, ordförande Motivationshuset Per Simonsson, Sustainable Business Hub Dorthe Bjergskov Nielsen, Öresund Food Network Konsumtion och livsstil Fredrik Björk, doktorand i historia, universitetsadjunkt miljövetenskap, Malmö Högskola Stefan Gössling, docent i kulturgeografi och professor i humanekologi och turismvetenskap, Lunds Universitet Maria Nikanorsson, konsumentvägledare, Malmö stad Magnus Gudmundsson, fil. dr. etnologi, Centrum för Livsstilsfrågor Simrishamn Sabina Andrén, doktorand humanekologi, Lunds Universitet Annika Carlsson-Kanyama, Forskningschef, FOI Sofia Ahlstedt, Projektledare för MILOU, Hållbar utveckling Skåne Rapportförfattare: Henrik Nilsson, Studentkraft AB

Datum 2009-09-07 Skåne och klimatarbetet – Klimatrapport för Skåne del två 114 (116)

13.2 Region Skånes klimatberednings samverkan med kommunerna Kommunförbundet Skåne har haft två ledamöter och en tjänsteman adjungerad till Region Skånes klimatberedning. Dessa har genom ett omfattande dialogarbete spridit kunskaperna om hur arbetet fortskridit och om klimatfrågorna i allmänhet och delgett kommunerna. Avrapportering och förankring har löpande skett till Kommunförbundet Skånes samhällsbyggnadsberedning, där klimatfrågan och Klimatberedningens arbete har varit en stående punkt på dagordningen vid samtliga sammanträden under 2008-2009. Vid en av årets fyra kommunledningskonferenser, 2008-05-16, har Lotta Hedström och Stig Persson informerat Skånes kommunledningar om pågående klimatarbete. Denna kommunledningskonferens var en av dem som samarrangerades med Region Skåne, och hade totalt 101 deltagare. Informationsutbyte och diskussion om arbetet med klimatrelaterade frågor i Skåne, såväl arbetet i Region Skånes klimatberedning som arbetet i Skånes kommuner, har även skett vid möten med kommunchefsgrupperna inom Skåne Nordost 2008-08-29, Skåne Nordväst 2008-11-11 och Skåne Sydost (SÖSK/Ystad-Österlenregionen) 2008-10-06. Sammanlagt ingår 22 av Skånes kommuner i dessa 3 samarbetsorgan. Möte med Samverkan Skåne Sydväst (SSSV) och där ingående 11 kommuner har ännu inte kunnat genomföras. Inom Skåne Nordost har en arbetsgrupp särskilt ägnat sig åt klimatfrågan. Klimatfrågan har även varit på dagordningen vid följande nätverksträffar arrangerade av Kommunförbundet Skåne: Vid konferens för tekniska nämndspresidier, tekniska chefer, samhällsbyggnadschefer (motsvarande) 2008-01-18 i Hässleholm. Vid presidieträffen deltog 54 personer. Vid trafikseminarium 2008-04-28 på Odengården i Röstånga med 62 deltagare fanns Vägverket (Hans Nettelblad med flera) och Hållbar Mobilitet Skåne (Britt Carlsson Green) på plats och diskuterade bland annat hållbart resande. En presidieträff för miljö- och byggnämnder (motsvarande) genomfördes 2008-09-19 i Hässleholm med klimat som ett tema för halva dagen. Även här inledde meteorologen Lars Werner med sitt föredrag ”Mot varmare tider …” varefter Olof Persson från Sweco Environment AB talade om klimatkonsekvenser relaterade till vatten och Anders Nylander informerade om klimatberedningens arbete. Vid denna presidieträff deltog 38 personer. Klimatfrågan fanns även på dagordningen vid konferens för va-chefer 2008-10-01 i Tyringe då Anders Nylander medverkade. 45 personer deltog i denna konferens. Vid konferens för samma målgrupp 2008-04-09 medverkade meteorolog Lars Werner och information lämnades om invallningen av Kristianstad. Ett annat inslag var va-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering (Lingsten Konsult). 39 personer deltog i denna konferens. Årligen arrangeras två så kallade länsmiljöträffar eller konferenser för miljöchefer (motsvarande) och berörda handläggare på miljöförvaltningarna. Höstträffarna arrangeras av Kommunförbundet Skåne och vårträffarna av länsstyrelsen. Vid konferensen 2008-10-17 i Bjuv med totalt 43 deltagare hade Anders Nylander och Maria Larsson ett längre pass benämnt ”Vad händer inom Region Skånes klimatberedning och hur berör detta kommunerna?” Andra klimatrelaterade inslag var ”Miljöanpassad offentlig upphandling och projektet MILOU” (Sofia Ahlstedt), ”Vad händer inom energiområdet och Energikontoret Skånes roll?” (Jon Andersson), ”Vad händer inom mobilitetsområdet och Hållbar Mobilitet Skånes roll?” (Britt Carlsson Green), ”Länsstyrelsens Energi- och Klimatstrategi” (Johannes Elamzon). Även vid tidigare länsmiljöträffar har klimatfrågan varit på dagordningen. Konferens för tekniska chefer 2008-11-04 på Activus /fd F5) i Ljungbyhed med 24 deltagare. Anders Nylander deltog här vid information och diskussion om klimatfrågan. Vid en tidigare konferens för samma målgrupp i Åhus 2008-05-06 informerades bland annat om invallningen av staden Kristianstad. Vid konferens för presidier och chefer inom samhällsbyggnadsområdet 2008-11-07 i Hässleholm informerade Anders Nylander om klimatberedningens arbete och klimatfrågor i allmänhet diskuterades. Vid samma konferens informerade WSP (Daniel Svensson) om hur energibesparingar finansierar upprustning av kommuners fastigheter med bättre inomhusklimat som bieffekt. Totalt 48 personer deltog i denna konferens. Vid konferens för fastighetschefer 2008-11-25–26 deltog Anders Nylander andra dagen med information och diskussion om klimatfrågan. Dessutom diskuterades första dagen energi-, klimat- och installationsbeskrivning (Bengt Dahlgren AB) och inomhusklimatmiljö (Lunds universitet). Totalt 35 personer deltog i konferensen. Vid konferens för samma målgrupp 2008-05-07 i Helsingborg informerade WSP (Daniel Svensson) om Energy Performance Consulting (EPC). Andra frågor på dagordningen var energideklarering (Bengt Linné) och information från länsstyrelsen om bland annat stöd till konvertering av direktverkande el och bidrag till solvärmeanläggningar. 36 personer deltog i konferensen. Klimatfrågan berördes indirekt även vid ett seminarium 2009-01-16 i Malmö Arena om förnyelsebehov inom den skånska va-sektorn, som var ett samarrangemang mellan branschorganisationen Maskinentreprenörerna och Kommunförbundet Skåne. Under våren 2009 har planerats ett klimatinslag vid en konferens för räddningstjänsterna. Det finns ytterligare nätverk och nätverksträffar som arrangeras av Kommunförbundet Skåne, såväl som kommande träffar med ovanstående målgrupper, där klimatfrågan kommer att beröras såväl under 2009 som framgent. Vid samtliga konferenser eller nätverksträffar har dels informerats om arbetet i Region Skånes Klimatberedning och dels har diskuterats åtgärder och handlingsplaner för att möta klimathoten, göra klimatanpassningar och minska klimathoten.


Region Skåne,

13.3 Sammanfattning av de andra rapportdelarna Sammanfattning rapportdel ett: Strategiskt program för Skånes klimatarbete Det strategiska programmet för Skånes klimatarbete 2009-2020 ska tjäna som en vägledning för samtliga aktörer i Skåne. Programmet ska inspirera och bidra till insatser som minskar negativ klimatpåverkan och anpassar samhället till ett förändrat klimat. Programmet är uppbyggt med principer som bör vara styrande för klimatarbetet, vision för ett klimatneutralt och klimatanpassat Skåne 2020, strategiska områden för Skånes klimatarbete, klimatsamverkan Skåne samt uppföljning och utvärdering. Klimatvisionen för Skåne år 2020 är att det ska vara enkelt för alla att leva och verka hållbart ur klimatsynpunkt. I Skåne är vi ledande i arbetet för ett långsiktigt uthålligt energi- och transportsystem med minimal påverkan på miljö och klimat. Vi använder inte längre fossila bränslen i trafiken, utan har ersatt dessa med biogas och el. I visionen ingår också att det år 2020 i Skåne finns forskning och företag som bidrar till lösningarna av klimatkrisen regionalt och globalt. Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning är resursbevarande och klimatanpassade. Klimatkrisen är ett globalt problem med lokala lösningar. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar som efterfrågas även globalt och tillsammans måste vi i Skåne omvandla hotperspektivet till ett möjlighetsperspektiv. Med klimatarbetet följer vissa kostnader, men det är avsevärt mycket billigare och lättare att minska klimatpåverkan nu än att ta hand om konsekvenserna senare. I arbetet för att minska klimatpåverkan finns olika tidsperspektiv. Det är viktigt att snarast minska, och på sikt avskaffa, användningen av fossil energi. Det är också viktigt att minska energianvändningen snarast. Vid en måttlig efterfrågan på energi kan utbyggnaden av förnybar energi hållas på en rimlig nivå. Många av energieffektiviserings- och energihushållningsåtgärderna är lönsamma och bör även av ekonomiska skäl genomföras snarast. För klimatanpassning behövs olika tidsperspektiv för olika åtgärder. Till exempel bör vi i Skåne snarast börja planera för att bland annat sjukvården och infrastrukturen ska kunna klara av plötsliga väderfenomen som kraftiga regn, stormar och värmeböljor. Med ett något längre perspektiv bör klimatanpassning av befintlig bebyggelse till stigande havsnivåer ske. När det gäller nya hus och vägar bör ett mycket långt tidsperspektiv gälla. Det krävs minskad klimatpåverkan och ökad anpassning inom nästan alla områden, men för att arbetet i Skåne ska bli effektivt och kraftfullt har sex strategiska områden valts ut för fokuserade insatser år 2009-2020: transporter, biogas, energianvändning, jord- och skogsbruk, fysisk planering och klimatanpassning. Transporterna i Skåne är idag till ungefär 94 procent beroende av fossila bränslen. Det finns en stor potential för alternativa lösningar, men utvecklingen behöver påskyndas. Till exempel bör alla organisationer, kommuner och företag fokusera på tillgänglighet i stället för rörlighet för att kunna minska själva transporterandet. Satsningar på infrastruktur, placering av bostäder och verksamheter nära kollektivtrafik och åtgärder för att underlätta beteendeförändringar behövs. Det är också nödvändigt att utveckla olika ekonomiska styrmedel, t.ex. förändrad koldioxidskatt, kilometerskatt på tung trafik och trängselskatter. Biogas är ett synnerligen klimateffektivt bränsle som omgående kan ge mycket positiva klimateffekter i Skåne. Skåne har genom jordbruk, forskning och företagande mycket goda förutsättningar att utveckla produktionen och år 2020 är det möjligt att hälften av transportsektorns bränslebehov i Skåne kan tillfredsställas med biogas. Det behövs samordning och stöd för att intensifiera, stärka och genomföra det regionala arbetet. En biogasutveckling ger i förlängningen Skåne goda möjligheter till tillväxt och export. Energianvändningen står för 38 procent av Skånes utsläpp av växthusgaser. Många effektiviseringsåtgärder är direkt lönsamma att genomföra och Region Skåne och Skånes kommuner kan via flera olika föreslagna åtgärder minimera användningen av fossila bränslen inom området. Jord- och skogsbruk är ett vitalt område för Skåne och betydelsen kommer att öka när södra Europa på grund av klimatförändringarna sannolikt får sämre odlingsmöjligheter. Det behövs till exempel en gemensam strategi för ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk i Skåne och ett arbete för att långsiktigt bevara jordbruksmark för livsmedelsproduktion. I den fysiska planeringen av samhället krävs en kraftigt ökad samsyn och samordning med längre tidsperspektiv och ett tydligare regionalt perspektiv på hur marken i Skåne ska användas. Även om vi snabbt kan minska våra utsläpp av växthusgaser kommer det ske klimatförändringar som vi tvingas anpassa oss till under lång tid. Ett förändrat klimat med värmeböljor, översvämningar, smittspridning och höjda havsnivåer får konsekvenser för hälsa, infrastruktur och samhällsfunktioner. Region Skåne bör bland annat tillsammans med andra aktörer se till att risk och säkerhet kopplat till klimatförändringar kommer in i det ordinarie beredskapsarbetet. I arbetet med att skapa ett mer klimatanpassat samhälle med minimal klimatpåverkan bör verktygen forskning och utveckling, upphandling och kunskapsspridning flitigt användas. Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Kommunförbundet Skåne har tydligt markerat vikten av en gemensam offentlig kraftsamling i form av en gemensam plattform, Klimatsamverkan Skåne. Där ska ett nödvändigt erfarenhetsutbyte ske i syfte att skapa samsyn, samverkan, samordning och överblick, för det fortsatta klimatarbetet i hela Skåne.


Region Skåne,

Sammanfattning rapportdel tre: Idébank för klimatåtgärder I idébanken finns flera av de goda förslag som kommit fram i Region Skånes klimatberednings arbete med dialoggrupper och invånare. Här finns bakgrund och uppslag till åtgärder som kan genomföras i både privata och offentliga organisationer, företag och hushåll i Skåne. Idébanken innehåller också ett ekonomiskt perspektiv på insatserna. Flera klimatåtgärder har mycket kort återbetalningstid och här ges några exempel på åtgärder som för både klimatets och ekonomins skull bör genomföras snarast. Klimatkrisen är en global fråga med lokala lösningar. Ny teknik, nya livsstilar, nya konsumtionsmönster och nya metoder för anpassning till andra väderförhållanden kan generera kreativitet, bättre livskvalitet och affärsmöjligheter. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar som efterfrågas globalt. Klimathotet kan vändas till ett spektrum av möjligheter. Region Skånes klimatberedning har haft Sternrapporten, McKinseyrapporten och Vattenfalls rapport till grund för arbetet med att ta fram förslag till hur samhälle, organisationer och företag i Skåne bäst ska kunna tackla klimatproblematiken. Utifrån skånska förutsättningar och förhållanden har klimatberedningen valt ut sex strategiska områden för insatser fram till 2020: transporter, biogas, energianvändning, jord- och skogsbruk, fysisk planering och klimatanpassning. Idébankens förslag anknyter till dessa områden. Enligt klimatberedningens vision ska det vara enkelt för alla i Skåne att leva och verka hållbart. För den enskilde medborgaren är det inte alltid lätt att veta hur man ska gå tillväga. Utifrån en studie från Naturvårdsverket av svenskarnas konsumtion ger idébanken tips och förslag till hur enskilda hushåll kan orientera sig klimatsmart i vardagen. Förslagen riktar in sig på de fyra områden Naturvårdsverket identifierat som svenska konsumenters viktigaste klimatområden, nämligen boendet, transporterna, maten och shoppingen.

Sammanfattning rapportdel fyra: Vilka klimatåtgärder vidtas i Skåne i dag? Region Skånes klimatberedning har, med hjälp av Energikontoret Skåne, inventerat 4 000 skånska klimatåtgärder för att försöka kartlägga vad som görs i Skåne för att minska klimatpåverkan respektive öka klimatanpassningen. Inventeringen är omfattande, men inte heltäckande. Inventeringen visar att områdena energiförsörjning och transporter står för de största utsläppen av växthusgaser. Det är också inom dessa områden som det redan genomförs många åtgärder, till exempel byggs fjärrvärmenäten ut, hälften av all svensk vindkraftsel produceras i Skåne och här finns också mycket goda förutsättningar för att fortsätta utveckla produktionen av biogas. Däremot visar inventeringen att arbetsmaskiner och industriprocesser är eftersatta områden inom klimatåtgärder. Även inom jordbruket finns mycket mer att göra, men här behöver kunskapen om vilka åtgärder som är lämpliga bli bättre innan stora satsningar görs. Trots alla åtgärder för minskad klimatpåverkan krävs det oerhört mycket mer för att vi i Skåne ska kunna uppfylla målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent eller mer till år 2020. När det gäller klimatanpassning har inventeringen inte funnit lika många genomförda åtgärder och projekt. Även här krävs mer av samhället och medborgarna.

Sammanfattning rapportdel fem: Arbetsmetodik och underlagsrapporter Regionfullmäktige beslutade i september 2007 att inrätta en tidsbegränsad klimatberedning. Beredningen fick i uppdrag att kartlägga de skånska förhållandena ur ett klimatperspektiv och sammanställa vilka satsningar som redan gjorts/görs. Den skulle också beskriva och föreslå hur samtliga skånska utsläpp av klimatförändrande gaser skulle minskas samt föreslå konkreta åtgärder och satsningar. Klimatberedningens arbete skulle redovisas för beslut i regionfullmäktige senast oktober 2009. I beredningen ingick samtliga politiska partier i regionfullmäktige. Kommunförbundet Skåne var adjungerad och Länsstyrelsen i Skåne län har haft en stående inbjudan till beredningens samtliga möten. Syftet var att så långt möjligt, utifrån de olika huvudmännens uppdrag, samordna arbetet i Skåne. För att sammanställa och få en bild över vilka satsningar som redan gjorts/görs i Skåne fick Energikontoret Skåne i uppdrag att inventera skånska klimatåtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan respektive öka beredskapen för klimatanpassning, se delrapport 4. Dialoggrupper med experter inom olika områden inrättades våren 2008. Grupperna har haft en bred representation från Region Skåne, länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, näringslivet, universitet och högskolor samt intresseorganisationer. Resultatet av dialoggruppernas arbete har i mycket stor utsträckning bidragit till att ge en bred och samlad bild över situationen i Skåne, liksom förslag till åtgärder för att minska klimatpåverkan och anpassa förhållandena inför ett förändrat klimat. Dialoggruppernas rapporter finns som bilagor till denna del. Kommunförbundets befintliga struktur och nätverk har använts för att möta kommunchefer, räddningstjänstchefer, va-chefer, med flera, i syfte att öka dialogen och insikten om behovet av att planera och bygga ett hållbart samhälle. Klimatberedningen har också genomfört hearing/seminarium i samarbete med Hållbar Utveckling Skåne, aktörsdialoger, medborgardialoger, forskardialog, seminarium på Skånes Energiting samt deltagit i Malmöfestivalen och Skånedagarna.

KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE 2Skåne och klimatarbetet...I rapportdel fem beskrivs arbetet och de...

Documents

Transcript of KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE 2Skåne och klimatarbetet...I rapportdel fem beskrivs arbetet och de...