Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan

– en översikt

alternativ titel ”Klimatgodis”

Anna Hagerberg

Lustgas N2O 298 gånger starkare än CO2

Metan CH4

25 gånger starkare än CO2

Utan VHG skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp.

-18 Co

Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO2eGWP = Global Warming Potential

H 2O

CO 2CH

4 N 2O

Lustgas N2O 298 ggr starkare än CO2

Metan CH4

25 ggr starkare än CO2

Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO2eGWP = Global Warming Potential

H 2O

CO 2CH

4 N 2O

Ej naturliga ämnen

Fluorerade halokarboner

Halten CO2 i atmosfären behöver minska till 350 ppm till 2050 om uppvärmningen ska plana ut så att 2-gradersmålet kan nås ….

De senaste hundra åren

0.78 Co global ökning

(minst 1 Co intecknad)

Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till år 2100, om inget radikalt görs

Risk för självgenererande processer som vi inte kan stoppa

Tål max 2 Co

Klimatförändringen i Sverige hittills

från 1961–1990 till 1991–2005

• En grad varmare sedan 1991

• Tydligast ökning under vintern

• Nederbörden har ökat

Förändring av medeltemperatur ~2085

Januari Juni

+6.5

+3

+6.5

+2.5

SMHI SMHI

Beräknad nederbördsförändring (%) från 1961-1990 till 2071-2100

Källa: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2)

vinter sommar

Nederbördsförändring Sverige

Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIA

Vi frös vintern 2010/2011 men det var ett varmt år på jorden

Skilj på väder och klimat..

Källa: Naturvårdsverket, (IPCC)

Nederbörds-förändring 1901-2005

Ökad och minskad nederbörd

”Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totalakostnader och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna för att agera – att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder – kan däremot begränsastill cirka en procent av världens BNP per år.”

Sternrapporten, 2006: Om vi inte agerar…..

80-95% mindre växthusgasutsläpp 2050 med (fr 1990 års nivåer)

EU-kommissionen:

Jordbrukssektorn i EU bör kunna minska utsläpp av metan och lustgas med ca 42–49 % till 2050 (fr 1990)

Kostnad: 270 miljarder € årligen i fyra decennier eller 1,5 % av sin BNP

1,5 miljoner nya jobb

23-04-22

Strategi för EU

(Energy Roadmap 2050 , COM(2011) 885/2)

1990 2050

Män

nisk

ans

påve

rkan

Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394

Män

nisk

ans

påve

rkan

Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394

Konc. i atmosfären av växthusgaser år 0 till 2005

Källa: IPCC, 2007

Tänk på skalorna när du läser bilden!

”Safe CO2

level…”

” CO2

level i år…

Svenska utsläpp 1990-2011 samt prognos 2015

Utsläpp per person & år (ton CO2e) i Sverige

12,8

19,9

16,3

2 ok

Men vad är egentligen 1 ton CO2e??

1 flygresa Stockholm-LondonKälla: Motormännen web

1000 mil med

bensinbil (0,6-0,8 l/mil) motsvarar ca 1,8 ton CO2eKälla: Klimatkontot, IVL:s hemsida.

10 mest använda glödlampor. Byte mot lågenergilampor sparar knappt 0,5 ton CO2e Källa: Naturvårdsverkets webbplats

Produktion av ca

1000 liter mjölk Sverige ger klimat- påverkan medca 1 ton CO2eKälla: SIK

En person i Sverige äter

på ett år i genomsnitt

kött, mjölk och ägg som gett ca 1,1 ton CO2e växthusgasutsläpp

Utsläppen per person och år totalt i

världen behöver ligga under 2 ton CO2e

per år i slutet av århundradet…….

Berglund et al., 2010

Källa: ””dansk?

23-04-22

Lustgas

7,1miljoner ton CO2e

alla sektorer

Metan5,3

miljoner ton CO2ealla sektorer

Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket

Koldioxid

52,9miljoner ton CO2e

alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012

submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Totalt rapporterat utsläpp Sverige 2011: 61,4 miljoner ton CO2e exkl. LULUCF

Fördelning utsläpp per sektor i Sverige 2011

Jordbruk 13%

Transporter 33 %

Industriella processer 11%

Avfall 3%

El och värme 17 %

Industrins förbränning 15 %

Raffinaderier

Tillverkningfasta bränslen

Källa: Sweden's National Inventory Report 2013submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Förbränning areella näringar 6%

N2O från mark

CH4 från husdjurens

matsmältningN2O & CH4 från

gödsel

Utsläpp i sektorn jordbruk 1990-2011

Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3)

Lustgas N2Odirekt lustgasavgångfrån mark, stall och gödsellager

Metan CH4från matsmältning stall och gödsellager

Utsläpp i jordbrukssektorn! Vad saknas?!!

Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3)Valet av insatsmedel

Spelar stor roll!

Utsläpp vid produktion av

inköpta insatsvaror

Metan CH4från matsmältning stall och gödsellager

Förlustvägar i jordbruket

FODER

ENERGI

MINERALGÖDSEL

Koldioxid CO2

Odling på organogena jordar

Energi-användning

Lustgas N2Odirekt lustgasavgångfrån mark, stall och gödsellager

Odling på organogena jordar

23-04-22

Totala utsläpp från jordbruk i Sverige 90-2010

Källa: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Totala GHG-utsläpp från jordbruk i Sverige 2010 inklusive organogena jordar Mton CO2e

23-04-22

40%

16% 25%11%

8%

Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020.

Ingen särskild målsättning för jordbruk finns än.

Metan från fodersmältning Metan från gödsellager

Lustgas från gödsellager Lustgas från mark

Energianvändning uppvärmning

Koldioxidavgång från markEnergianvändning

arbetsmaskiner

Kalkning

LUSTGAS

METAN

KOLDIOXIDfrämst från organogena jordar

Källa: Underliggande siffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Land Use Land Use Change and Forestry LULUCF Sverige 1990-2010

23-04-22

40%

16% 25%

11%

8%

Metan från fodersmältning Metan från gödsellager

Lustgas från gödsellager Lustgas från mark

Energianvändning uppvärmning

Koldioxidavgång från markEnergianvändning

arbetsmaskiner

Kalkning

vid produktion av •mineralgödsel•foder, •energi •m.m.

Sveriges jordbruk har även klimatpåverkani andra länder (som inte syns i vår rapportering)

-ILUCavskogning…

Växtodlingsgård

Jordbrukets energianvändning i SverigeG

Wh

0

5000

3500

3000

INDIREKT energianvändningsvenska gårdar vid tillverkning

insatsvaror

DIREKTenergianvändningsvenska gårdar

Källa: Jordbruksverket, 2010

500

5000

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

Ungefärlig energianvändning kWh/kg mjölk

250 kor minskande ned till 57 kor

Robot300 kor minskande ned till 70 kor

Mjölkgrop

kWh

/kg

mjö

lk

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

Källa: Neuman, 2008

Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035

Källa: Tillväxtanalys, 2012

Mjölkgård

normalt ca 50%

Grisgård

CO2 + 8 H CH4 + 2 H2OVäte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas.

Väte förbrukas när propionsyra bildas.

Väteöverskott metan

Hur bildas metan?

23-04-22

(kg metan/djur/år) Emissionsfaktorer - metan husdjur, matsmältning

(Emissionsfaktorer som används vid beräkningar för officiell statistik)

Hur bildas metan?

Global ökning av antalet kor i världen 1890-2003

Källa: Creutzen et al., 2007

23-04-22

Djur i Sverige utveckling 1990-2010

Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

ammonium”reaktivt KVÄVE"

NH4+ NO3

- N2

N2O bildas vid ofullständig

denitrifikation

N2O bildas när nitrifikationen är hämmad

Denitrifikation

När bakterier omvandlar kväveföreningar bildas lustgas N2O som en biprodukt i små mängder. Lustgas avgår då från mark, vatten och sediment och till exempel gödsellager.

nitrat”reaktivt KVÄVE"

STABIL atmosfärisk

kvävgas

Nitrifikation

”reaktivt KVÄVE"

Hur bildas lustgas?

400 miljoner ton kväve/år omvandlas till reaktivt kväve

"reaktivt N“

oxiderat NOx

ochreduceratNH4

+

N2

När vi• tillverkar mineralgödsel• odlar kvävefixerande grödor• tillverkar fossila bränslen

N2

Människan står för nära hälften. Vi överskrider nu vad planeten klarar (Rockström et al, 2008)

…och naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve

N2 N2

NOx

NH4+

Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry

Global tillförsel av kväve N2 från atmosfären

miljonerton Nper år

1860 1990 2050

Fossilt bränsleFixering av N vid odlingProduktion av mineralgödselNaturlig fixering N i havetNaturlig fixering N på landNaturlig fixering N vid åska

Planetary boundaryenligt Rockström et al.,

Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än

en sparad liter diesel

1 kg mineral-gödsel

1 liter diesel

kg CO2e lustgas N2O

kg CO2e koldioxid CO2

0

1

2

3

4

5

6

7

6

4

2

0

””Klimat-deklarerad”

prod. med bästa teknik

Varje kilo kväve spelar roll för klimatet

Eftersom klimatförändringen är ett globalt miljöproblemär det viktigt att titta på utsläpp i kg CO2e per kg produkt både vid inköp av insatsvaror och när produktionens utsläpp värderas.

Resurseffektivitet och långsiktig markvård

är A och O

för att minimera utsläppen

Vad kan vi göra för att minska utsläppen från jordbruket

vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel

Växthusgasutsläpp foder

Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein

Hög jämn produktion

i förhållande till insatta resurser av

kväve och energi

Hur minska jordbruketsklimatpåverkan…

För att bli klimatrådgivare

Grundkurs ”Jordbruket och klimatet” (2 dagar) rekommenderas för alla Grepparådgivare (hålls kvartal 1 2014)

•Klimatkollenkurs (1 dag) våren 2014

•Behärska och kunna tolka resultat i klimatberäkningsverktyg -utbildning via webb (kvartal 1) -godkänd beräkning egen gård

•Vilja att förkovra sig och att löpande uppdatera sina kunskaper inom klimatområdet och delta i utbildningar som hålls