Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar
-
Upload
fredrika-sandell -
Category
Documents
-
view
30 -
download
0
description
Transcript of Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar
![Page 1: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/1.jpg)
Kemiska reaktioner
![Page 2: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/2.jpg)
Du minns väl? GrundämneEtt ämne som inte kan delas upp i nya ämnen. Består bara av ett slags atomer.Ex järn, (Fe) består bara av järnatomerOch syre,(O) består bara av syreatomer AtomDen minsta delen av ett grundämne MolekylBestår av två eller flera atomer som är förenade med varandra
![Page 3: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/3.jpg)
KEMINS SPRÅK
Med hjälp av dessa förkortningar kan kemister skriva reaktionsformler som beskriver: Hur ämnen är uppbyggda Vad som händer när ämnen
reagerar med varandra
Väte = HSyre = O
Kol = CKväve = N
Järn = FeGuld = Au
Silver = Ag
2 H2 + O2 → 2 H2O
Vätgas = H2
Syrgas = O2
Vatten = H2O
Alla grundämnen har en kemisk beteckning som är gemensam över hela världen.
En molekylformel visar hur atomerna sitter ihop i molekylerna.
![Page 4: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/4.jpg)
En syremolekyl skrivs O2
Två syremolekyler skrivs 2O2
Tre syremolekyler skrivs 3O2
KEMINS SPRÅK
KEMINS GRUNDER
Kemiska tecknet för syre är O.När syre förekommer som gas är atomerna bundna till varandra två och två så att de bildar små grupper, molekyler.
![Page 5: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/5.jpg)
MOLEKYLER
KEMINS GRUNDER
Två syreatomer sitter ihop och bildar en syremolekyl.
Syre har beteckningen O och en syremolekyl med två syreatomer betecknas med O2.
Två väteatomer och en syreatom sitter ihop och bildar en vattenmolekyl.
Syre har beteckningen O, och väte H, så vatten har beteckningen H2O.
Två syreatomer och en kolatom sitter ihop och bildar en koldioxidmolekyl (ordet ”di” betyder ”två”).
Syre har beteckningen O, och kol C, så vatten har beteckningen CO2.
![Page 6: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/6.jpg)
En fysikalisk förändring:
Ämnen kan gå från ett aggregationstillstånd till ett annat och tillbaka igen utan att det påverkar dess egenskaper.
Tex:Guld (Au) →smältning→Guld→stelning→guld (fast) (flytande) (fast)
Detta är typiskt för fysikaliska förändringar!!
![Page 7: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/7.jpg)
En kemisk reaktion:
Metallen Magnesium (Mg) brinner i en låga →Ett nytt ämne bildas!!! (=Nya egenskaper!!)
Det nya ämnet har bildats på kemisk väg: kemisk förändring
En kemisk reaktion har skett.
![Page 8: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/8.jpg)
INGENTING FÖRSVINNER!
![Page 9: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/9.jpg)
Kemiska reaktionsformler
→Beskriver vad som händer i en kemisk reaktion!
T ex: När Mg brinner i syre: Magnesium + syre →Magnesiumoxid Mg + O → MgOOBS! Internationellt!
![Page 10: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/10.jpg)
Grundämnen & Kemiska föreningar
Alla grundämnen består av en sorts atomer och finns samlade i ”periodiska systemet”.
75% av alla grundämnen är metaller, 25% är icke-metaller
Metallers egenskaper: glans, fasta vid rumstemp, leder ström
Kemiska föreningar byggs upp av 2 eller fler grundämnen.
Bildas i kemiska reaktioner.
![Page 11: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/11.jpg)
Förbränning – Oxidation:
För att ett ämne ska kunna brinna behövs det Syre (O) oxygen, som underhåller förbränningen.
Denna förmåga är syrets viktigaste egenskap. Oxidation: en reaktion där en oxid bildas. Oxid= en kemisk förening mellan ett annat
grundämne och syre!!
![Page 12: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/12.jpg)
Olika oxider:
Koldioxid: Färglös tung oxid. Bildas då kol brinner i syre
Koloxid: Färglös, mkt giftig, luktlös & lätt oxid
![Page 13: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/13.jpg)
OxiderOxid: Kemisk förening mellan ett grundämne och syre
![Page 14: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/14.jpg)
Rost För att järn skall rosta krävs det två saker:
vatten och luft. Syret i luften ”angriper” järnet så att det bildas
en oxid järnoxid. När vattnet tränger in i järnoxiden blir det rost. Rost är poröst och förstör järnet. Processen fortsätter tills allt järn förstörts.
![Page 15: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/15.jpg)
![Page 16: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/16.jpg)
KopparRödaktig-blank rödaktig svartaktig grönaktig
![Page 17: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/17.jpg)
![Page 18: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/18.jpg)
Aluminium
![Page 19: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/19.jpg)
![Page 20: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/20.jpg)
Toalettpapper 2-4 veckor Tidning 6 veckor Bomullsrep 1-5 månader Äppelskrutt 2 månader Pappkartong 2 månader Mjölkkartong 3 månader Ullstrumpor 1-5 år Cigarettfimp 1-5 år Plastpåse 1-20 år Tuggummi 20-25 år Plastmugg 50 år Aluminiumburk 200- 600 år Engångsblöja 450 år Pet-flaska 450 år Fiskelina 600 år
![Page 21: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/21.jpg)
Galvanisering
![Page 22: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/22.jpg)
Förkromning
![Page 23: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/23.jpg)
Koldioxid
![Page 24: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/24.jpg)
Kolmonoxid/Koloxid
![Page 25: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/25.jpg)
Diväteoxid
![Page 26: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/26.jpg)
Vatten
![Page 27: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/27.jpg)
ATOMENS UPPBYGGNAD(Nils Bohrs modell)
I mitten av atomen finns atomkärnan Atomkärnan består av protoner och
neutroner. Runt kärnan, i ett elektronmoln (skal),
kretsar elektroner. Protonerna är positivt laddade. Man
säger att varje protons laddning är +1. Elektronerna är negativt laddade. Man
säger att varje elektrons laddning är -1. Neutronen har ingen laddning. Det finns lika många protoner som
elektroner i en atom och atomen blir därmed elektriskt neutral.KEMINS GRUNDER
![Page 28: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/28.jpg)
Helium 2HeNeon 10NeArgon 18Ar
KEMINS GRUNDER
L
M
K: max 2 e-
L: max 8 e-
M: max 8 e- om det ligger ytterstOm det finns skal utanför kan man dock få plats med 18 elektroner i M-skalet.
K
+
+++++
+++ +
+
+ ++
+ +++
-
-
-
--
-
-
-
-
--
-
- -
-
-
- -
ATOMENS UPPBYGGNAD
![Page 29: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/29.jpg)
ATOMNUMMER
Atomnumret anger hur många protoner det finns i kärnan.
Atomnumret sätts som regel nere till vänster om det kemiska tecknet.
Ex:Helium har 2 protoner (och därmed 2 elektroner). Helium har därmed atomnummer 2. Skrivs: 2He
KEMINS GRUNDER
![Page 30: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/30.jpg)
PERIODISKA SYSTEMET
KEMINS GRUNDER
Grupp:Grundämnena i en grupp har samma antal valenselektron-er och ofta gemensamma egenskaperPeriod:Alla grundämnen i en period har lika många skal.
![Page 31: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/31.jpg)
En atom som förlorat eller tagit upp en eller flera elektroner. Genom att lämna eller ta upp elektroner får den ädelgasstruktur.
Innehåller olika antal protoner och elektroner
JONER
![Page 32: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/32.jpg)
Om jonen har färre elektroner än protoner är den positivt laddad. Om jonen har fler elektroner än protoner är den negativt laddad.
De leder elektrisk ström När joner med olika laddningar sätter
sig tillsammans bildas salter.
![Page 33: Kemiska Reaktioner Och Fysikaliska Förändringar](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062222/5695d4d81a28ab9b02a2fbd7/html5/thumbnails/33.jpg)
När joner med olika laddningar sätter sig tillsammans bildas salter.
Vanligt koksalt bildas när man blandar natriumhydroxid och saltsyra. Koksalt är en kemisk förening av natrium och klor.
Ex) kalk och gips Olika salter löser sig olika lätt i
vatten, vissa löser sig inte alls. Saltlösningar leder ström eftersom
jonerna är fria
SALTER