Kanteleen Voima Vuosikertomus | Årsberättelse 2010 · /Nykarleby Kraftverk • Tammisaaren...
Transcript of Kanteleen Voima Vuosikertomus | Årsberättelse 2010 · /Nykarleby Kraftverk • Tammisaaren...
Kanteleen Voima 2010 – 3
Työn vuosi 2010, toimitusjohtajan katsaus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Omistajat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Voimalaitoksen tuotanto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Polttoaineiden hankinta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Tuulivoimahankkeet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010
Hallituksen toimintakertomus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Kanteleen Voima Oy:n tuloslaskelma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Kanteleen Voima Oy:n tase. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Puhuri Oy:n tuloslaskelma. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Puhuri Oy:n tase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Tilintarkastuskertomus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
Kanteleen Voima Oy:n hallitus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Arbetets år 2010, verkställande direktörens översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ägarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Kraftverkets produktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Anskaff ning av bränsle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Vindkraftsprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Verksamhetsberättelse och bokslut 2010
Styrelsens verksamhetsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Kanteleen Voimas Oy:s resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Kanteleen Voima Oy:s balans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Puhuri Oy:s resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Puhuri Oy:s balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
Kanteleen Voima Oy:s styrelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Sisältö
Innehåll
Kuvat: Mats Sandström,
Kanteleen Voiman arkisto
Graafi nen suunnittelu: Wiizart
Painatus: Forsberg, 2011
Fotografi er: Mats Sandström,
Kanteleen Voimas arkiv
Svensk översättning: Viexpo
Grafi sk form: Wiizart
Tryckning: Forsberg, 2011
Haapavesi sijaitsi noin 8 000 vuot-
ta sitten meren rannalla. Pyhä-
jokilaakso oli tuolloin pitkä ja kapea
vuono, jonka rantatörmille on jäänyt
myös merkkejä ihmisen toiminnasta
alueella. Haapavedeltä on löytynyt
useita kymmeniä kivikautisia asuin-
paikkoja, yksi niistä on Kanteleen
Voiman voimalaitosalueella.
Voimalaitoksen alueelta on
löytynyt kvartsi-iskoksia, kvartsiesi-
neitä ja palanutta luuta. Radiohiili-
menetelmällä sieltä löytyneet luut
on voitu ajoittaa vuoteen 5666 eKr.
Myös sijaintikorkeuden perusteella
sen oletetaan liittyvän nimenomaan
muinaiseen mereen eikä läheisen
Pyhäjoen myöhempiin vaiheisiin. Sa-
malla alueella on myös historialliselta
ajalta oleva tervahaudan pohja.
Lähteet:
Haapavesi arkeologinen osainventointi Museo-
virasto: Johanna Seppä 2008
Haapavesi Ivo kivikautisen asuinpaikan kartoi-
tus K-P:n arkeologiapalvelu: Jaana Itäpalo 2010
Kuvan lähde Wikipedia.
För cirka 8 000 år sedan låg
Haapavesi vid en havsstrand. På
den tiden var Pyhäjokilaakso en lång
och smal fj ord vars strandbranter
även innehåller spår av människors
liv i området. I Haapavesi har man
funnit tiotals stenåldersboplatser, en
av dessa fi nns på Kanteleen Voimas
kraftverksområde.
På kraftverkets område har man
hittat kvartsfl isor, kvartsföremål
och brända benbitar. Benen som
hittades där har man kunnat datera
med kol 14-metoden till 5666 f.Kr.
Även utgående från hur högt fyndet
ligger antar man att fyndplatsen hör
samman med just hav från forntiden
och inte senare skeden vid närbeläg-
na Pyhäjoki. På samma område fi nns
också en tjärdalsbotten från historisk
tid.
Källor:
Arkeologisk delinventering av Haapavesi,
Museiverket: Johanna Seppä 2008
Haapavesi Ivo kartläggning av boplats från
stenåldern, K-P:n arkeologiapalvelu: Jaana
Itäpalo 2010. Bildkälla Wikipedia.
Suomen mesoliittinen kulttuuri
Maaperä jääkauden jälkeen
Maan nousu 5300 eaa mennessä
Mesoliittisen kulttuurin asuinpaikat
Haapavesi
Den mesolitiska kulturen i Finland
Jordytan efter istiden
Landhöjningen t.o.m. 5300 f.Kr.
Mesolitiska kulturens boplatser
Toimitusjohtajan katsaus
Verkställande direktörens översikt
Työn vuosi 2010
Arbetets år 2010
Antti Vilkuna
Vuosi 2010 oli työn vuosi.
Energia-alaa ravistelivat tuo-
reet tuulet kun vähäiset vesi-
määrät ja verkkovauriot aiheutti-
vat poikkeuksellisia hintapiikkejä
ja samalla sähkön kokonaiskysyn-
tä palasi lamaa edeltävälle tasol-
le. Sähkön kulutuksen noustessa
6 TWh:a nähtiinkin suurin kas-
vunumero miesmuistiin. Sähkön
tuotanto oli maassamme 77 TWh,
jonka lisäksi maahan tuotiin säh-
köä yli 10 TWh. Polttoaineissa hii-
li, biomassa, maakaasu ja turve pa-
ransivat asemaansa sähköntuotan-
non polttoaineena. Näin siitä huo-
limatta, että kivihiili kallistui vuo-
den aikana neljänneksen ja öljy vie-
lä enemmän. Polttoaineiden kallis-
tumisen myötä myös sähkön mark-
kinahinta nousi merkittävästi.
Toisaalta kuluva vuosi on nähtä-
vä vaarallisena esimerkkinä. Eu-
roopan energiaomavaraisuus las-
kee nopeasti niin öljyn, kaasun
kuin kivihiilenkin osalta. Ete-
lä–Euroopassa on satsattu paljon
aurinkoenergiaan ja tuulienergia
kasvaa koko maanosassa. Suomes-
sa tästä omavaraisuudesta pysty-
tään huolehtimaan vain turpeen
ja puun avulla. Onhan meillä Poh-
janmeren öljyvarantoa vastaava
turvevaranto, joka kasvaa nykyistä
käyttöä nopeammin.
Lauhdetuotannolle vuosi oli hyväKulunutta vuotta, varsinkin sen
alkupuolta leimasivat suuret hin-
tavaihtelut ja korkeat sähkön spot-
markkinahinnat. Hyvä hintata-
so piti huomattavan suuren osan
maamme lauhdetuotantokapasi-
teetista käynnissä jopa kesäkuu-
kausien yli. Erillistuotannon osuus
maamme sähköntuotannosta oli
15,4 (vuonna 2009 11,2 ) ja tuo-
tettu määrä 13,4 TWh (9 TWh).
Kasvanut tuotantomäärä kertoo
karua kieltään siitä, kuinka haa-
voittuvainen sähkönmarkkinam-
me on vesivoimaloiden vesimää-
rien vaihtelulle ja siirtoyhteyksien
luotettavuudelle. Vain erillistuo-
tantona tehtävä lämpövoima voi
riittävällä varmuudella taata säh-
kön saannin poikkeuksellisissa
markkinatilanteissa. Tuulivoiman
lisärakentaminen vain korostaa
tätä tarvetta.
Uudet IE-direktiivit, poliitti-
nen ohjaus ja kiristyvät polttoaine-
markkinat voivat johtaa siihen, että
sähkön erillistuotannon eli lauhde-
tuotannon laitoksia suljetaan eikä
korvaavaa kapasiteettia synny.
Työtä polttoaineen hankinnassaVuoden 2006 turvekesän jälkeen
maassamme ei ole saatu erinomai-
sia turvemääriä nostettua. Vaikka
kesä 2010 oli monen mielestä kaik-
kien aikojen komein kesä, niin tur-
peen tuotantomäärät Haapaveden
alueella ja varsinkin siitä pohjoi-
seen jäivät vaatimattomalle tasolle.
Pääasiallinen turvetoimittajamme
pystyi toimittamaan vain minimi-
sopimusmäärän polttoainetta lai-
tokselle.
Vuoden 2010 alussa käyttöön
otettu biopolttoainelinja täyt-
ti muutamia teknisiä haasteita lu-
kuun ottamatta tehtävänsä ja pys-
tyimme laajentamaan suunnitel-
man mukaisesti polttoainepohjaa
ja toimittajaverkostoamme. Tä-
hän tulee tuomaan vielä hyvän li-
sän Haapaveden kaupungin kanssa
investoitava HaapaKenttä –hanke,
joka antaa biopolttoaineiden ky-
synnän tasaisuutta ja pysyvyyttä
seutukuntamme bioenergiatoimi-
joille.
Työtä turvetuotannon eteenKuluneen vuoden aikana valtioval-
ta ryhtyi vahvoihin toimenpiteisiin
luonnon monikäyttöisyyden ja tur-
vetuotannon välisten näennäisten
esteiden poistamiseksi. Parhaiten
tämä näkyi tämän vuoden puolella
valmistuneen lähes yksimielisesti
hyväksytyn turvestrategian muo-
dossa. Samoin kaavoituksellisesti
lähdettiin ohjaamaan maankäyt-
töä siten, että turvetuotannon ja
luonnonsuojelun raja-aitoja ei aina
tarvitse ratkaista korkeimmas-
sa hallinto-oikeudessa. Molemmat
Kanteleen Voima 2010 – 54 – Kanteleen Voima 2010
År 2010 var ett arbetets år.
Otillräckliga vattenmäng-
der och skador på nätet gav
upphov till ovanliga prisstegringar
inom energibranschen och sam-
tidigt återgick totaleft erfrågan på
elektricitet till samma nivå som
före lågkonjunkturen. När elkon-
sumtionen steg till 6 TWh upplevde
vi det största tillväxttalet i manna-
minne. Elproduktionen i vårt land
var 77 TWh, utöver vilket över 10
TWh elektricitet importerades till
landet. Ställningen för kol, biomas-
sa, naturgas och torv som bränsle
inom elproduktionen förbättrades.
Detta trots att stenkolen blev en
fj ärdedel dyrare och oljepriset steg
ännu mer under året. På grund av
att bränslen blev dyrare steg också
marknadspriset på elektricitet av-
sevärt.
Å andra sidan bör det inneva-
rande året ses som ett farligt exem-
pel. Europas energiförsörjning blir
snabbt sämre när det gäller olja,
gas och stenkol. I Sydeuropa har
man satsat mycket på solenergi och
vindkraft ens andel växer på hela
kontinenten. I Finland kan vi delta
i denna försörjning endast med
torv och trä. Vi har ju torvtillgång-
ar som motsvarar oljetillgångarna i
Nordsjön och som växer snabbare
än nuvarande användning.
Ett gott år för kondensatproduktion Stora prisfl uktuationer och höga
spotmarknadspriser för elektricitet
var kännetecknande för det gångna
året, i synnerhet början av året. En
bra prisnivå höll igång en avsevärt
stor del av kondensproduktions-
kapaciteten i vårt land till och med
under sommarmånaderna. Den
separata produktionens andel av el-
produktionen i vårt land var 15,4
(år 2009 var siff ran 11,2 ) och den
producerade mängden uppgick till
13,4 TWh (9 TWh).
Den ökade produktionsmängden
avslöjar sanningen om hur sårbar
vår elmarknad är när det gäller va-
riationer i vattenmängder i vatten-
kraft verk och överföringsförbin-
delsernas pålitlighet. Endast vär-
mekraft som genomförs som sepa-
rat produktion kan med tillräckligt
stor säkerhet garantera eltillgången
vid exceptionella marknadssitua-
tioner. Att bygga mera vindkraft
bara understryker detta behov.
Nya IE-direktiv, den politiska
styrningen och de allt hårdare
bränslemarknaderna kan leda till
att anläggningar för separat pro-
duktion av elektricitet det vill säga
kondensproduktionen stängs och
ingen ersättande kapacitet uppstår.
Arbete med anskaff ning av bränsle Eft er torvsommaren år 2006 har
vi inte lyckats lyft a några större
torvmängder i vårt land. Trots att
många ansåg att sommaren 2010
var alla tiders sommar så stan-
nade torvproduktionsmängderna
åtminstone i Haapavesi området
och i synnerhet därifrån norrut på
en anspråkslös nivå. Vår viktigaste
torvleverantör kunde leverera en-
dast avtalad minimimängd bränsle
till kraft verket.
Den biobränslelinje som togs i
bruk i början av år 2010 fyllde sin
uppgift med undantag av några
tekniska utmaningar och vi kunde
planenligt bredda vår bränslebas
och vårt nätverk av leverantörer.
HaapaKenttä-projektet som vi in-
vesterar i tillsammans med Haapa-
vesi stad kommer att vara ytterli-
gare ett bra tillskott som ger jämn-
het och kontinuitet i eft erfrågan på
biobränslen hos bioenergileveran-
törerna i vår ekonomiska region.
Arbete för torvproduktionUnder det gångna året har stats-
makten vidtagit kraft iga åtgärder
för att undanröja skenbara hinder
mellan mångbruk av naturen och
torvproduktionen. Bäst syns detta i
torvstrategin som blev klar i år och
som godkändes nästan enhälligt.
Likaså började man styra mark-
användningen i planläggningen så
att man inte alltid är tvungen att
lösa tvistefrågor mellan torvpro-
duktionen och naturskyddet i hög-
sta förvaltningsdomstolen. Båda
ändringarna kommer att minska
på antalet torvmarker som är till-
VOIMALAITOSKRAFTVERKET
Kanteleen Voima 2010 – 76 – Kanteleen Voima 20010
muutokset tulevat vähentämään
turvetuotantoon saatavissa olevien
soiden määrää, mutta paremmal-
la ohjauksella lienee odotettavissa
nopeampaa turvetuotannon luvi-
tusta ja vähemmän valituksia. Näin
voimme säilyttää turvetuotannon
sadat työpaikat seutukunnallamme
ja tuhannet työpaikat maakunnas-
samme.
Vuonna 2010 Kanteleen Voi-
ma sai ensimmäisen lainvoimai-
sen ympäristöluvan, Haapajärven
Lamminnevalle, sekä Haapave-
den Venenevan luvituksen hyvään
vauhtiin, niin että tulevana kesänä
pääsemme tuotantoa valmistele-
viin töihin näillä soilla. Yhtiön ta-
voitteena on saada muutaman vuo-
den kuluttua viidennes turpeesta
omilta soiltaan. Kanteleen Voiman
omien tuotantosoiden vesiensuoje-
lu tullaan toteuttamaan uusimmal-
la luonnonmukaisella tekniikalla.
Laitos teki uutterasti ja luotettavasti sähköäEdellisen juhlavuoden jälkeen lai-
tos palasi arkiseen työntekoon.
Vuoden aikana laitoksen kunto ja
käytettävyys on ollut ennätyskor-
kealla eikä mainittavia tuotanto-
katkoksia ole ollut. Tämä on hieno
tulos siitä kehittämistyöstä, mitä
laitoksen henkilökunta on uutte-
rasti tehnyt viime vuodet. Kiitok-
set koko henkilökunnalle tehdystä
työstä. Tästä on hyvä jatkaa eteen-
päin.
Omistajat • Ägarna
KATTERNÖ –RYHMÄ /KATTERNÖ KRAFT
• Esse Elektro-Kraft Ab, Ähtävä /Esse
• Oy Herrfors Ab
• Kruunupyyn sähkölaitos /Kronoby elverk
• Pietarsaaren energialaitos /Jakobstads energiverk
• Uudenkaarlepyyn Voimalaitos /Nykarleby Kraftverk
• Tammisaaren Energia /Ekenäs Energi
• Vetelin Sähkölaitos Oy
SUOMEN VOIMA OY
• Etelä-Savon Energia Oy, Mikkeli /S:t Mickel
• Haminan Energia Oy
• Keravan Energia Oy
• Kokemäen Sähkö Oy
• Köyliön-Säkylän Sähkö Oy
• Lankosken Sähkö Oy, Siikanen
• Leppäkosken Sähkö, Ikaalinen/Ikalis
• Mäntsälän Sähkö Oy
• Nurmijärven Sähkö Oy
• Paneliakosken Voima Oy
• Porvoon Energia Oy /Borgå Energi Ab
• Sallilan Energia Oy, Loimaa
• Vatajankosken Sähkö Oy, Kankaanpää
KAAKON ENERGIA OY
• Imatran Seudun Sähkö Oy
• Outokummun Energia Oy
• Parikkalan Valo Oy
VALKEAKOSKEN ENERGIA OY
ÅLANDS ELANDELSLAG
gängliga för torvproduktion men
genom bättre styrning torde man
kunna förvänta sig snabbare till-
stånd för torvproduktion och min-
dre antal besvär. På detta sätt kan
vi bevara hundratals arbetsplatser
inom torvproduktionen i vår eko-
nomiska region och tusentals ar-
betsplatser i vårt landskap.
År 2010 fi ck Kanteleen Voima det
första lagakraft vunna miljötillstån-
det för Lamminneva i Haapa järvi
samt en bra början på tillståndspro-
cessen för Veneneva i Haapavesi så
att vi kan börja förbereda produk-
tionen på dessa myrmarker. Bola-
gets mål är att eft er några år få en
femtedel av torven från egna mos-
sar. Vattenskyddet på Kanteleen
Voimas egna produktionsmossar
kommer att genomföras med den
nyaste ekologiska tekniken.
Anläggningen producerade oförtrutet och säkert elektricitet Eft er föregående jubileumsår åter-
gick personalen vid kraft verket till
vardagssysslorna. Under året var
kraft verkets skick och användbar-
het rekordbra och inga nämnvärda
produktionsavbrott har förekom-
mit. Det här är ett bra resultat av
det utvecklingsarbete som kraft -
verkets personal fl itigt har arbetat
för under de senaste åren. Ett stort
tack till personalen för det utförda
arbetet. Härifrån är det bra att fort-
sätta in i framtiden.
Voimalaitoksen tuotanto
Jo vuodesta 2008 lähtien vaivan-
nut turvepula jatkui edelleen
tuotantokaudella 2009–2010
siten, että toimituskauden perus-
turve loppui maaliskuun lopussa
2010. Toukokuun alun tuotanto söi
seuraavan toimituskauden kiintiö-
tä. Toukokuun puolivälissä alka-
nut seisokkiaika hyödynnettiin te-
kemällä vuosihuolto huhti- ja tou-
kokuun aikana. Kesäkuu ja heinä-
kuun alku seistiin turvepulan ta-
kia. Laitos käynnistettiin heinä-
kuun puolenvälin tietämissä ja oli
tuotannossa elokuun kolmen vuo-
rokauden häiriöseisokkia ja mar-
raskuun yhdeksän päivän huolto-
seisokkia lukuun ottamatta loppu-
vuoden. Tuotanto verkkoon vuon-
na 2010 oli 838,4 GWh.
Merkittävä muutos polttoaine-
valikoimaan tapahtui vuoden 2009
syksyllä, kun voimalaitoksella otet-
tiin käyttöön ensimmäinen jauhin,
jolla puuhake voidaan jauhaa pö-
lypolttoon sopivan hienoksi. Vuo-
den 2010 aikana biopolttoainei-
den osuus on pikkuhiljaa kasva-
nut. Koko vuoden biopolttoainei-
den osuudeksi pääkattilassa tuli 9,9
kaikista polttoaineista, kun se
edellisenä vuonna oli 5,8 . Eten-
kin metsä- ja kokopuuhakkeen
osuudet ovat kasvaneet. Polttoai-
neiden laatu vaihteli jonkin verran,
mutta laitoksen käytettävyys säi-
lyi kuitenkin hyvällä tasolla ollen
96,8 , kun ei oteta huomioon tur-
peen puutteesta johtuvaa seisokkia.
Polttoaineen laatuun vaikutti osal-
taan lisääntynyt biopolttoaineiden
käyttö. Biopolttoaineista etenkin
sahanpurujen kosteuspitoisuus oli
turhan korkea. Turpeenkin koste-
us oli kuukausikeskiarvoina yleen-
sä 46 :n ja 49 :n välillä, mutta
etenkin loppuvuodesta vuorokau-
sikeskiarvot ylittivät turhan usein
50 :n tasoa, josta seuraa tehonra-
joitusta. Kahdesti turpeen tuhkapi-
toisuus ja/tai tuhkan sulamiskäyt-
täytyminen aiheutti kattilan kuo-
naantumista, josta seurasi arinan
tukkeutuminen ja tehonrajoitusta.
Polttoaineen laadusta johtu-
vaa tuotantomenetystä oli yhteen-
sä noin 8,5 GWh, vaikka maksi-
mitehotasona heinäkuusta vuo-
den loppuun pidettiin tavanomai-
sen 150 MW:n asemasta 140 MW.
Näin säästettiin turvetta ja saatiin
se riittämään talvituotantokaudel-
le 2010–2011.
YmpäristöasiatSavukaasujen ympäristöpäästö-
jen rikkidioksidin päästöraja yli-
tettiin viime vuonna tammikuus-
sa. Varsinkin loppuvuodesta näkyi
biopolttoaineiden osuuden kasvun
vaikutus rikkidioksidipäästön vä-
henemisenä. Savukaasujen typen
oksidien päästöjä on saatu alaspäin
lähinnä palamistapahtumaa säätä-
mällä. Tosin biopolttoaineiden li-
säys näyttäisi hiukan nostavan typ-
pipäästöjä. Hiukkaspäästötaso taas
näyttäisi laskevan biopolttoaineita
lisättäessä, mutta samaan suuntaan
vaikuttaa pesurin huolellinen käyt-
tö ja kuivauskaasulinjoilla vuosi-
huollossa tehdyt parannukset.
Vuoden 2010 alussa käyttööno-
tetun lietteiden käsittelylaitoksen
toiminta ei ole ollut täysin ongel-
matonta, mutta lietteet on kuiten-
kin saatu käsiteltyä siten, että kaik-
ki kaatopaikalle kuljetetut lietteet
ovat ylittäneet vaaditun 20 :n kui-
va-ainepitoisuuden.
Vesistöpäästöistä jouduimme ra-
portoimaan viranomaisille kah-
desti, huhtikuussa pääsi viivästys-
altaasta kahdesti vesistöön jonkin
verran hapanta vettä. Vesistöpääs-
töjen, etenkin happamien päästö-
jen, riskiä kasvattaa lietteiden kä-
sittelyn lisääntyminen laitoksella.
Kesällä viivästysallas tyhjennettiin
perusparannustöitä varten. Allas
jaettiin kolmeen osaan siten, että
alkupää altaasta on jaettu virta-
ussuunnassa kahtia ja jonkin ver-
ran ennen puoltaväliä allas on jaet-
tu poikkipadolla kolmanteen loh-
koon. Vesi virtaa poikkipadon yli ja
ennen poikkipatoa on öljypuomi,
joka estää kelluvan aineksen kul-
keutumisen pitemmälle. Alkuosan
altaat voidaan tyhjentää ja ruopata
erikseen, jolloin tämä voidaan teh-
dä laitoksen käynnin aikana. Kol-
mannesta lohkosta jätevedet joh-
detaan uusitun patoluukun kautta
virtausmittaukselle, joka on myös
uusittu.
KunnossapitoVoimalaitoksen vuosihuolto aloi-
tettiin 17.4. ja sen kestoksi oli suun-
Kanteleen Voima 2010 – 98 – Kanteleen Voima 2010
Torvbristen som störde verk-
samheten redan år 2008 fort-
satte under produktionsperi-
oden 2009–2010 så att leveranspe-
riodens grundtorv tog slut i slutet
av mars 2010. I produktionen i bör-
jan av maj användes kvoten för föl-
jande leveransperiod. Drift avbrot-
tet som började i mitten av maj ut-
nyttjades för att utföra den årliga
servicen i maj-juni. I juni och bör-
jan av juli stod produktionen stil-
la på grund av torvbrist. Ungefär i
mitten av juli startades kraft verket
och det var i gång resten av året för-
utom ett drift avbrott på tre dygn på
grund av störning och ett nio dagar
långt drift avbrott i november på
grund av service. År 2010 uppgick
produktionen till nätet till 838,4
GWh.
På hösten år 2009 skedde en vik-
tig ändring i bränsleurvalet då man
vid kraft verket tog i bruk den för-
sta krossen som klarar av att kros-
sa träfl is så fi nt att det lämpar sig
för pulverförbränning. Under år
2010 har biobränslenas andel i sak-
ta mak ökat. Under hela året var
biobränslenas andel av alla bräns-
len i huvudpannan 9,9 då siff -
ran föregående år var 5,8 . I syn-
nerhet andelarna av skogs- och hel-
trädsfl is har stigit. Bränslekvalite-
ten varierade något, men kraft ver-
kets drift fortsatte ändå på en god
nivå med 96,8 , då man inte be-
aktar det drift avbrott som berod-
de på torvbrist. Den ökade använd-
ningen av biobränslen inverkade
på bränslekvaliteten. Av biobräns-
len var fukthalten speciellt i såg-
spån onödigt hög. Även det månat-
liga medeltalet för fukthalten i torv
låg i allmänhet mellan 46 och 49
, men i synnerhet i slutet av året
överskred medeltalet per dygn onö-
digt oft a 50 procent, vilket leder till
eff ektbegränsning. Två gånger för-
orsakade torvens askhalt och/el-
ler smältuppförandet slaggning i
pannan, vilket ledde till att rosten
stockades och eff ekten begränsa-
des. Produktionsförlusterna som
berodde på bränslets kvalitet upp-
gick till cirka 8,5 GWh, trots att
maximieff ekten istället för det nor-
mala 150 MW hölls på 140 MW från
juli till slutet av året. Således spara-
de man torv och lyckades få den att
räcka till vinterproduktionsperio-
den 2010–2011.
MiljöfrågorUtsläppsgränserna för svaveldiox-
id överskreds i januari i fj ol. I syn-
nerhet i slutet av året märktes att
en större andel biobränslen sänkte
svaveldioxidutsläppen. Vi lyckades
sänka kväveoxidutsläppen i rökga-
serna främst genom att reglera för-
bränningen. Ändå verkar ökningen
av biobränslen höja kväveutsläppen
något. Partikelutsläppsnivån åter
verkar sjunka när mängden bio-
bränslen ökas men i samma rikt-
ning verkar också en noggrann an-
vändning av tvätten och de förbätt-
ringarna som gjordes i torknings-
gaslinjerna vid den årliga servicen.
Funktionen i slambehandlings-
anläggningen som togs i bruk i
början av år 2010 har inte varit
helt problemfri men man har ändå
kunnat behandla slammet så att
allt slam som transporterats till av-
stjälpningsplatsen har överskridit
den torrsubstanshalt på 20 som
krävs.
Vi var tvungna att rapportera till
myndigheterna om utsläpp i vat-
tendrag två gånger. I april släpp-
tes lite syravatten två gånger från
fördröjningsbassängen till vatten-
draget. När behandlingen av slam
ökar vid anläggningen ökar ris-
ken för utsläpp och i synnerhet sy-
rautsläpp i vattendrag. På somma-
ren tömdes fördröjningsbassängen
för grundförbättringsarbeten. Bas-
sängen delades i tre delar så att bas-
sängen delades i fl ödesriktning i
två delar och strax före halva bas-
sängen avskiljdes en tredje del ge-
nom en tvärdamm. Vattnet rinner
över tvärdammen och före tvär-
dammen fi nns en oljebom som för-
hindrar fl ytande material att driva
längre. Bassängerna i den första de-
len kan tömmas och muddras sepa-
rat, varvid detta kan utföras med-
an anläggningen är i drift . Från den
tredje delen leds avloppsvattnet ge-
nom den förnyade dammluckan
till fl ödesmätningen som också har
förnyats.
Kanteleen Voima 2010 – 1110 – Kanteleen Voima 2010
niteltu kuusi viikkoa. Vuosihuolto
oli varsin laaja, huoltoon osallistui
oman henkilöstön lisäksi yli 20 eri
urakoitsijaa ja yhteensä yli 150 hen-
kilöä.
Vuosihuolto aloitettiin perintei-
sesti yhteisellä info-tilaisuudella,
jossa käytiin läpi mm. voimalaitok-
sen turvallisuusasiat. Vuosihuol-
lossa tarkastetaan ja huolletaan
voimalaitoksen kuluvat ja huol-
toa vaativat kohteet. Vuosittaisia
huoltokohteita ovat kaikki poltto-
aineen käsittelyn laitteet ja kuljet-
timet. Kesän vuosihuollossa vaih-
dettiin yhden turvemyllyn roottori
ja muille turvemyllyille tehtiin pe-
rusteellinen huolto. Poistokaasu-
pesuri on toinen vuosittain toistu-
va huoltokohde. Vuoden 2010 vuo-
sihuollossa pesuripuhaltimen ku-
miointi tarkastettiin ja korjattiin.
Suurin yksittäinen työ oli kui-
vauskaasun poistokanavien uusi-
minen. Kanavien uusimisen yhte-
ydessä kanavien rakennetta muu-
tettiin niin, että niiden aiheuttama
virtausvastus pieneni ja siten turve-
myllyjen toiminta parani.
Kunnossapitotoiminnan onnis-
tumisesta kertovat voimalaitoksen
vähäiset laiterikosta johtuvat häiri-
öt. Voimalaitos pystyi talven 2010-
2011 aikana tekemään koko histori-
ansa aikana toiseksi pisimmän yh-
tenäisen käyntijakson 3117 tuntia
ja käytettävyys oli talven ajojakson
aikana yli 99 .
Voimalaitoksella tehtiin myös
investointeja ympäristötekniik-
kaan. Voimalaitoksen pesu- ja pro-
sessilietteiden käsittely on ollut ke-
hityskohteena useiden vuosien ajan
ja investointeja siihen jatkettiin
hankkimalla toinen lietteen alipai-
nekuivain. Viivästysallas osastoi-
tiin, osastoinnin avulla altaan puh-
distusta voidaan hallita paremmin
ja sen erotuskyky on parantunut.
Voimalaitoksen energiasääs-
töinvestointina turpeen vastaan-
ottoaseman toinenkin säppikäyt-
tö muutettiin taajuusmuuttajakäy-
töksi. Investoinnilla saavutetun
energiasäästön lisäksi kunnossapi-
tokuluja saatiin alennettua ja hyd-
rauliikkaöljyvuodon riski saatiin
poistettua. Kanteleen Voima on al-
lekirjoittanut Energiatehokkuus-
sopimuksen liittymisasiakirjan
23.1.2008
HenkilöstöErilaisilla tehtäväjärjestelyillä ja
uusien henkilöiden palkkaamisel-
la varauduttiin tuleviin henkilöstö-
tarpeisiin. Vuoden 2010 aikana voi-
malaitokselta jäi yksi henkilö eläk-
keelle, kesän 2011 aikana on jää-
mässä kolme henkilöä eläkkeelle.
Uudet henkilöt palkattiin ensisijai-
sesti käyttötehtäviin ja heidän kou-
lutus ja perehdyttäminen on tehty
työn ohessa. Henkilöstön määrä li-
sääntyi näistä ennakoinneista joh-
tuen tilapäisesti kahdella henkilöl-
lä. Kaksi henkilöä siirtyi tytäryhtiö
Puhuri Oy:n palvelukseen.
Henkilöstöä koulutettiin edellis-
ten vuosien tapaan laitoksen omien
järjestelmien käyttöön. Useimmin
kouluttajina toimi laitoksen oma
henkilöstö. Uusien laitteiden käyt-
töönotossa kouluttajina toimivat
myös laitetoimittajat. Henkilös-
tölle on tarjottu mahdollisuus am-
matilliseen koulutukseen niin, että
työnantaja on maksanut koulutuk-
sesta syntyneet suoranaiset kustan-
nukset ja työntekijä on käyttänyt
koulutukseen myös omaa aikaan-
sa. Tätä mahdollisuutta käytti nel-
jä henkilöä. Kolme henkilöä suo-
ritti kaksi vuotta kestäneen voima-
laitoskäyttäjän ammattitutkinto-
koulutuksen. Tutkinto antaa mah-
dollisuuden alikonemestarin päte-
vyyskirjan saamiseen. Yksi henki-
lö aloitti Aalto-yliopiston järjestä-
män pitkäkestoisen energia-alan
liiketoiminta osaamiskoulutuksen,
koulutus päättyy kesällä 2011.
Henkilöstön virkistystoimintaa
hoitaa henkilökuntakerho. Kerho
on järjestänyt vuoden aikana kol-
me erillistä liikunta- tai kulttuu-
ripainotteista tapahtumaa, lisäksi
henkilökuntakerhon kautta on tu-
ettu omaehtoista liikuntaa liikun-
taseteleiden avulla.
UnderhållKraft verkets årliga service inleddes
17 april och den planerade längden
av servicen var sex veckor. Den årli-
ga servicen var mycket omfattande.
I servicen deltog utöver den egna
personalen över 20 olika entrepre-
nörer, sammanlagt över 150 perso-
ner.
Den årliga servicen inleddes tra-
ditionellt med ett gemensamt in-
formationsmöte med bl.a. genom-
gång av kraft verkets säkerhets-
ärenden. I den årliga servicen kon-
trolleras och underhålls de objekt i
kraft verket som utsätts för slitage
och kräver service. I de årliga servi-
ceobjekten ingår alla anordningar
och transportörer i anslutning till
bränslebehandling. I sommarens
årliga service byttes en torvkvarns-
rotor ut och en grundlig service ut-
fördes för övriga torvkvarnar. Av-
luft ningstvätten är ett annat servi-
ceobjekt som återkommer årligen.
Vid den årliga servicen 2010 kon-
trollerades och reparerades gum-
mibeläggningen på tvättblåsaren.
Det största enskilda arbetet var
förnyandet av utloppskanalerna
för torkgas. I anslutning till förny-
andet av kanalerna ändrades ka-
nalkonstruktionen på så sätt att
strömningsmotståndet som de or-
sakar minskade och därmed för-
bättrades torvkvarnarnas funk-
tion.
Det har förekommit få störning-
ar vid kraft verket som förorsakats
av skador i anordningen, detta ty-
der på en lyckad underhållsverk-
samhet. Kraft verket kunde under
vintern 2010–2011 utföra den un-
der sin historia näst längsta enhet-
liga drift perioden på 3117 timmar.
Drift tiden var under vinterns drift -
period över 99 .
Vid kraft verket gjordes också in-
vesteringar i miljöteknik. Kraft ver-
kets behandling av tvätt- och pro-
cesslam har varit ett utvecklings-
objekt under åren och man fortsat-
te med investeringar i det genom
att anskaff a en till vakuumtorkare.
Fördröjningsmagasinet indelades
i avdelningar. På så sätt kan bas-
sängens rengöring hanteras bättre
och dess upplösningsförmåga har
förbättrats.
För kraft verkets energibespar-
ningsinvestering ändrades även
den andra spärranvändningen på
mottagningsstationen till frek-
vensomvandlaranvändning. Utö-
ver den energibesparing som upp-
nåddes via investeringen kunde
även underhållskostnaderna mins-
kas och risken för hydraulikolje-
läckage avlägsnas. Kanteleen Voi-
ma har undertecknat Energieff ek-
tivitetsavtalets anslutningsdoku-
ment 23.1.2008.
PersonalGenom olika organiseringar av
uppgift er och avlönande av nya
personer förberedde man sig på
framtida personalbehov. Under år
2010 gick en person vid kraft verket
i pension, under sommaren 2011
kommer tre personer att gå i pen-
sion. De nya personerna avlönades
i första hand för drift suppdrag och
deras inskolning och introduktion
i arbetet har utförts vid sidan av ar-
betet. Personalantalet ökade med
anledning av dessa åtgärder tillfäl-
ligt med två personer. Två perso-
ner övergick i dotterbolaget Puhuri
Oy:s tjänst.
Personalen utbildades i enlig-
het med tidigare år i användning-
en av anläggningens egna system.
Oft ast fungerade personalen vid
anläggningen som utbildare. Vid
ibruktagningen av nya anordning-
ar fungerade även anordningsleve-
rantörerna som utbildare. Perso-
nalen har erbjudits möjlighet till
yrkesutbildning på så sätt att ar-
betsgivaren har betalat de direkta
kostnaderna som uppstått av ut-
bildningen och arbetstagaren har
också använt sin egen tid för ut-
bildningen. Fyra personer utnytt-
jade denna möjlighet. Tre perso-
ner avlade en två år lång yrkesexa-
mensutbildning för kraft verksope-
ratör. Denna examen ger möjlighet
till att erhålla kompetensbetyg för
undermaskinmästare. En person
påbörjade en långvarig kompetens-
utbildning för aff ärsverksamhet
inom energibranschen, ordnad av
Aalto-universitetet. Utbildningen
avslutas sommaren 2011.
Personalens rekreationsverksam-
het sköts av personalklubben.
Klub ben har under året ordnat
tre enskilda motions- eller kultur-
evenemang, dessutom har man via
personalklubben stött frivillig mo-
tion genom motionssedlar.
Kanteleen Voima 2010 – 1312 – Kanteleen Voima 2010
Haapaveden voimalaitoksella
jalostetaan sähköksi paikal-
lisia kotimaisia polttoainei-
ta; turvetta, puuta ja ruokohelpeä.
Puun ja muun biomassan käyttö ei
vähennä voimalaitoksen turpeen
kulutusta, vaan monipuolistaa ja
varmistaa voimalaitoksen polt-
toainehuoltoa. Puupolttoaineita
voimalaitoksen tarpeisiin löytyi
vuonna 2010 alueelta hyvin. Puu-
ta olisi ollut käytettäväksi enem-
mänkin, mutta pääpolttoaineen,
turpeen saatavuus rajoitti laitok-
sen ajoa. Tulevien vuosien haas-
teena onkin saada riittävä määrä
turvetta, jotta laitoksen ajojaksoa
voidaan pidentää ja sitä kautta li-
sätä myös puun ja peltobiomasso-
jen käyttöä.
TurveHaapaveden voimalaitoksen pää-
polttoaine on jyrsinturve. Turve
mahdollistaa muiden biopolttoai-
neiden, puun ja viljeltyjen polttoai-
neiden käytön. Turvetta kului voi-
malaitoksen sähköntuotannossa
vuonna 2010 lähes 2000 GWh:a.
Kanteleen Voima Oy:n omien
turvesoiden hankinta käynnistyi
vuonna 2008. Omalla turvetuotan-
nolla parannetaan ja varmistetaan
osaltaan voimalaitoksen polttoai-
nehuoltoa. Ensimmäinen oma tur-
vesuo, Lamminneva, sai ympäris-
töluvan elokuussa 2010 ja suon kun-
nostus aloitettiin syyskuussa. Ve-
nenevan lupapäätös sai lainvoiman
7.1.2011. Rahkanevan alueesta käyn-
nistettiin ympäristövaikutusten ar-
viointi (YVA) joulukuussa 2010.
Varpunevan suunnittelutöitä jat-
kettiin tavoitteena jättää ympäris-
tölupahakemus viranomaisille ke-
väällä 2011. Yhtiöllä on lisäksi työn
alla useita turvesuoalueita ja uusien
tuotantoalueiden hankintaa jatke-
taan osana voimalaitoksen polttoai-
nestrategiaa.
Turvetoimitussopimuksia tehtiin
myös uusien polttoainetoimittajien
kanssa.
Puuenergia Metsäpolttoaineiden käyttö aloitet-
tiin Haapaveden voimalaitoksella
2009. Jauhinlaitoksen kapasiteetti
lisääntyi joulukuussa 2010, jolloin
otettiin käyttöön toinen yksikkö.
Lähiseutujen metsien raaka-aineis-
ta valmistetut hakkeet jauhetaan
laitoksen biomassajauhimilla pöly-
polttoon sopivaksi polttoaineeksi.
Hakkuutähteistä pienempään pa-
lakokoon tehtyä haketta, voidaan
syöttää polttoon pienempiä määriä
myös ilman jauhatusta. Puupoltto-
aineina käytetään merkittäviä mää-
riä myös puuteollisuuden sivutuot-
teita; sahanpurua, kutteria ja sa-
hanpurubrikettiä. Puupolttoainei-
ta kului Haapaveden voimalaitok-
sen tuotannossa vuonna 2010 noin
200 GWh:a. Toisen jauhimen myötä
puupolttoaineiden osuutta Haapa-
veden voimalaitoksella voidaan kas-
vattaa noin 20 :iin.
Puunkäytön tukemiseksi Haapa-
veden kaupunki ja Kanteleen Voima
Oy allekirjoittivat marraskuussa so-
pimuksen biopolttoaineterminaalin
rakentamisesta voimalaitosalueen
läheisyyteen. Haapakentän nimel-
lä kulkevan noin 6 hehtaarin termi-
naalialueen rakentaminen aloite-
taan keväällä 2011 ja asfaltoidut ken-
tät valmistuvat seuraavaksi syksyksi
polttoainetoimittajien ja –yrittäjien
käyttöön.
PeltoenergiaHaapaveden voimalaitos on yksi
Suomen suurimpia peltoenergian
käyttäjiä. Vuonna 2010 laitoksel-
la käytettiin polttoaineena noin 16
GWh:a ruokohelpiä, joka tulee lai-
tokselle turpeeseen sekoitettuna.
Raskas polttoöljy ja kivihiiliRaskaan polttoöljyn käyttö pieneni
edellisestä vuodesta. Sitä käytettiin
voimalaitoksella tuki- ja käynnis-
tyspolttoaineena vuonna 2010 noin
13 GWh:a. Kivihiilen käyttöä ko-
keiltiin syksyllä 2010 ja kokeita jat-
kettiin keväällä 2011. Kivihiili toimi
polttokokeissa erinomaisesti prii-
mauspolttoaineena.
Työtä ja toimeentuloaTurve, puu ja ruokohelpi palavat yh-
dessä hyvin Haapaveden voimalai-
toksen kattilassa. Kotimaisten ener-
gialähteiden käytöllä on merkittävä
vaikutus alueen työllisyydelle. Koti-
maisten polttoaineiden käyttö työllis-
tää Haapaveden voimalaitoksen pal-
veluksessa olevien henkilöiden lisäk-
si useita satoja henkilöitä polttoainei-
den tuotannossa ja kuljetuksissa.
Polttoaineiden hankinta
Lokala inhemska bränslen
torv, trä och rörfl en, förädlas
till elektricitet vid Haapa vesi
kraft verk. Användningen av trä och
biomassa minskar inte kraft verkets
torvförbrukning utan gör kraft -
verkets bränsleförsörjning mång-
sidigare och säkerställer den. Inom
området var tillgången på träbräns-
le för kraft verkets behov bra under
år 2010. Tillgången på trä överskred
till och med behovet men tillgång-
en på huvudbränslet torv begrän-
sade drift en i kraft verket. Under de
närmaste åren kommer utmaningen
att vara att få tillräckligt med torv
så att kraft verkets drift period kan
förlängas och därigenom även an-
vändningen av trä och åkerbiomas-
sa ökas.
TorvHaapavesi kraft verks huvudbräns-
le är frästorv. Torven möjliggör an-
vändning av andra biobränslen, trä
och odlat bränsle. Under år 2010
använde Haapavesi kraft verk torv
för en elproduktion på nästan 2000
GWh.
Kanteleen Voima Oy började skaf-
fa egna torvmossar år 2008. Den
egna torvproduktionen förbättrar
och säkerställer kraft verkets bräns-
leförsörjning. Miljötillståndet för
den första egna torvmossen Lam-
minneva fi ck man i augusti 2010
och iståndsättningen av mossen in-
leddes i september. Tillståndet för
Veneneva vann laga kraft 7.1.2011. I
december 2010 inleddes en miljö-
konsekvensbedömning (MKB) för
området Rahkaneva. Varpunevas
planeringsarbete fortsatte med må-
let att inlämna ansökan om miljötill-
stånd till myndigheterna våren 2011.
Dessutom har bolaget fl era torv-
mossområden under arbete och an-
skaff ningen av nya produktionsom-
råden fortsätter som en del av kraft -
verkets bränslestrategi.
För att trygga leveranserna ingicks
torvleveransavtal med nya bränsle-
leverantörer.
Träenergi Användningen av skogsbränslen in-
leddes vid Haapavesi kraft verk år
2009. Kraft verkets kapacitet ökade
i december 2010 då ytterligare en
krossningsenhet togs i bruk. Flis som
tillverkas av råmaterial från skogar-
na i närområdena krossas i anlägg-
ningens biomassakvarnar till bräns-
le som lämpar sig för pulverförbrän-
ning. Flis som fl isats till mindre bi-
tar av fl isrester kan matas till för-
bränningen i mindre mängder utan
krossning. Som träbränslen används
också stora mängder biprodukter
från träindustrin; sågspån, kutter
och sågspånsbriketter. Vid Haapavesi
kraft verks produktion använde man
cirka 200 GWh träbränslen år 2010.
Tack vare den andra krossen kan trä-
bränslets andel ökas vid Haapavesi
kraft verk till cirka 20 .
För att stöda användningen av trä
undertecknade Haapavesi stad och
Kanteleen Voima Oy i november ett
avtal om byggandet av en biobräns-
leterminal i närheten av kraft verks-
området. Byggandet av det cirka 6
hektar stora terminalområdet som
kallas för Haapakenttä inleds på vå-
ren 2011 och de asfalterade fälten
blir klara för att kunna användas av
bränsleleverantörer och -företagare
till hösten.
ÅkerenergiHaapavesi kraft verk är en av de störs-
ta användarna av åkerenergi i Fin-
land. År 2010 använde kraft verket
cirka 16 GWh rörfl en som kommer
till kraft verket blandat med torv.
Tung brännolja och stenkolAnvändningen av tung brännol-
ja minskade från föregående år. År
2010 användes cirka 13 GWh tung-
brännolja som stöd- och startbräns-
le vid kraft verket. På hösten testades
användningen av stenkol och tester-
na fortsatte ännu på våren 2011. Vid
förbränningen av våtare bränslen
fungerar stenkol utmärkt som eff ekt-
höjande bränsle.
Arbete och utkomstTorv, trä och rörfl en brinner bra till-
sammans i pannan i Haapavesi kraft -
verket. Användningen av inhemska
energikällor har en stor betydelse för
sysselsättningen i området. Använ-
dandet av inhemska bränslen syssel-
sätter utöver de personer som är an-
ställda vid Haapavesi kraft verk fl era
hundra personer inom bränslepro-
duktion och transporter.
Kanteleen Voima 2010 – 1514 – Kanteleen Voima 2010
Tuuli-voima-hankkeet
Vind-krafts-projekt
Puhuri Oy on Kanteleen Voi-
man tytäryhtiö, joka perus-
tettiin vuoden 2010 aikana
viemään Kanteleen Voiman jo ai-
emmin käynnistämät tuulivoima-
hankkeet eteenpäin toteutusvai-
heeseen ja kehittämään uusia mah-
dollisia tuulivoimahankkeita. Yh-
tiöittämisen yhteydessä Kanteleen
Voimalta siirtyi kaksi henkilöä Pu-
hurin palvelukseen.
Hankkeiden tilannePuhurilla on käynnissä kolme tuu-
livoimahanketta Raahessa.
Hankkeista Kopsan tuulipuis-
tohanke on pisimmällä ja siinä on
vuoden 2010 aikana viimeistel-
ty ympäristövaikutusten arvioin-
tiselostusta jätettäväksi yhteysvi-
ranomaiselle Pohjois-Pohjanmaan
ELY-keskukselle. Arviointiselostus
Puhuri Oy är Kanteleen Voi-
mas dotterbolag som grun-
dades år 2010 för att genom-
föra Kanteleen Voimas redan tidi-
gare påbörjade vindkraft sprojekt
till genomföringsskede och för att
utveckla eventuella nya vindkraft s-
projekt. I anslutning till bolagise-
ringen övergick två personer från
Kanteleen Voima till Puhuris tjänst.
ProjektsituationenPuhuri har tre vindkraft sprojekt på
gång i Brahestad.
Av projekten har man kommit
längst med vindparksprojektet i
Kopsa. Inom projektet har man un-
der 2010 fi nslipat utvärderingsrap-
porten om miljöeff ekterna för att
inlämnas till kontaktmyndigheten
vid Norra Österbottens NTM-cen-
tral. Utvärderingsrapporten över-
jätettiin viranomaisille lausutta-
vaksi alkuvuodesta 2011. Hankkeen
kooksi on suunnittelun edetessä
muotoutunut 24 voimalaa yksik-
köteholtaan 2-3,6 MW, eli yhteiste-
holtaan hanke voisi olla 86,4 MW.
Kopsan hanke on suunniteltu to-
teutettavan kolmessa vaiheessa ja
ensimmäinen kahdeksan voima-
lan vaihe olisi toteutettavissa vuon-
na 2012 ja viimeinen vuonna 2014.
Maa- ja sähköinfrasuunnittelua on
vuoden aikana viety eteenpäin sa-
moin kuin maakäyttösopimuksia
ja kaavoitusta. Kopsan alueella on
ollut käynnissä tuulisuusmittauk-
set elokuusta 2009 lähtien ja ne jat-
kuvat edelleen. Raahen kaupunki
ja hankkeen lähiympäristön asuk-
kaat ovat suhtautuneet hankkee-
seen myötämielisesti.
Raahessa käynnistettiin kesäl-
lä 2010 yhdessä Tuuliwatti Oy:n
kanssa yhteinen ympäristövaiku-
tusten arviointi ja kaavoitus. Pu-
hurilla on tässä arvioinnissa kaksi
erillistä aluetta: Ketunperä ja Pie-
hingin Ylipää. Ketunperä on n. 10
kilometriä meren rannasta ja sin-
ne on mahdollista rakentaa 12 voi-
malaa. Piehingin Ylipää on n. 5 ki-
lometriä merenrannasta ja alueelle
on suunnitteilla 29 voimalaa. Pie-
hingin Ylipäässä on tuulisuutta mi-
tattu mittausmastolla yhteistyössä
Tuuliwatin kanssa ja Ketunperäl-
lä tuulta on arvioitu ultraääneen
perustuvalla Sodar-laitteistolla.
Hankkeet voisivat olla toteutusval-
miudessa vuonna 2013–2014.
TulevaisuusPuhuri Oy:llä tavoitteena on olla
lähivuosina merkittävä tuulivoi-
matoimija Suomessa. Tavoitteen
toteuttamiseksi suoritetaan jo ole-
massa olevien hankkeiden lisäksi
esiselvityksiä uusien potentiaalis-
ten tuulivoimalle soveltuvien alu-
eiden löytämiseksi. Henkilökun-
nan osaamista on lisätty koulutuk-
silla ja verkostoitumisilla. Lisäk-
si henkilökunta on antanut asian-
tuntemustaan ja panostaan osal-
listumalla omistajien hankkeisiin
mm. Rajakiirin Tornion tuulipuis-
tohankkeeseen ja Herrforsin Meri-
järven tuulipuistohankkeeseen.
lämnades till myndigheterna för
utlåtande i början av år 2011. I takt
med att planeringen framskridit
har projektstorleken utformats till
24 kraft verk med en enhetseff ekt
på 2–3,6 MW dvs. projektets totala
eff ekt skulle kunna vara 86,4 MW.
Kopsaprojektet är planerat att för-
verkligas i tre skeden och det för-
sta skedet med åtta kraft verk skulle
förverkligas år 2012 och det sista år
2014. Mark- och elinfraplanering-
en har under året förts vidare, så-
som också markanvändningsavtal
och planläggning. Vindmätningar
har utförts på Kopsaområdet från
och med augusti 2009 och de pågår
ännu. Staden Brahestad och invå-
narna på projektets närområde har
en tillmötesgående inställning till
projektet.
I Brahestad startades somma-
ren 2010 tillsammans med Tuuli-
watti Oy en gemensam utvärdering
och planläggning av miljöeff ekter.
Puhuri har inom utvärderingen
hand om två skilda områden: Ke-
tunperä och Piehingin Ylipää. Ke-
tunperä ligger ca 10 kilometer från
havsstranden och där fi nns möjlig-
het att bygga 12 kraft verk. Piehing-
in Ylipää ligger ca 5 kilometer från
havsstranden och där planeras 29
kraft verk. I Piehingin Ylipää har
man mätt vindhastigheten med en
mätmast i samarbete med Tuuli-
watti och i Ketunperä har vindstyr-
kan uppskattats med en Sodar-an-
ordning som grundar sig på ultra-
ljud. Projekten skulle kunna för-
verkligas under 2013–2014.
Framtid Puhuri Oy:s mål är att inom de när-
maste åren vara en betydande vind-
kraft saktör i Finland. För att ge-
nomföra projektet utarbetas förut-
redningar utöver de befi ntliga pro-
jekten för att hitta nya potentiella
områden som är lämpliga för vind-
kraft . Personalens kompetens har
ökats genom skolningar och bil-
dande av nätverk. Utöver detta har
personalen bidragit med sakkun-
skap och insatser genom att delta
i ägarnas projekt bl.a. vid Rajakii-
ri vindparksprojekt i Torneå och
Herrfors vindparksprojekt i Meri-
järvi.
Toimintakertomus ja tilinpäätös
Verksamhetsberättelse och bokslut
2010
Kanteleen Voima 2010 – 1716 – Kanteleen Voima 20010
Kanteleen Voima 2010 – 1918 – Kanteleen Voima 2010
Vuosi 2010 oli yhtiön neljäs
täysi toimintavuosi. Säh-
kön markkinahinta oli vuo-
den aikana korkea, nähtiinpä poh-
joismaisessa sähköpörssissä helmi-
kuussa jopa yli 1 000 €/MWh spot-
hintoja.
Voimalaitoksen kunto pysyi hy-
vänä ja laitoksen toiminta oli erit-
täin luotettavaa. Kaupallisesti jär-
kevien polttoaineiden, erityisesti
jyrsinturpeen saatavuuden rajoit-
taessa toimintaa, voimalaitoksen
tuotanto jäi 838 GWh:iin sähköä.
Polttoainetta käytettiin lähes 2 200
GWh. Puupolttoaineiden määrä
lähes nelinkertaistui edellisvuo-
desta, puun ja ruokohelpin määrän
ollessa yhteensä liki 220 GWh, joka
on enemmän kuin koko biopoltto-
aineiden käyttö laitoksen histori-
assa yhteensä. Tuki- ja käynnistys-
polttoaineena sekä turpeen priima-
ukseen käytettiin raskasta öljyä ja
kivihiiltä. Päästöoikeuksia käytet-
tiin pää- ja apukattiloilla yhteensä
742 385 t.
Polttoaineet
Toimintavuoden aikaan jatkettiin
aktiivisia toimia polttoaineen han-
kintapohjan laajentamiseksi. Omi-
en soiden hankinta on jatkunut ja
yhtiö sai ensimmäisen ympäristö-
luvan Lamminnevan tuotantoalu-
eelle, jonka kunnostustyöt aloitet-
tiin. Puun käyttöä on voitu kasvat-
taa suunnitellusti ja vuoden 2010
lopulla otettiin käyttöön ”Haapa-
puu” biopolttoainelinjan toinen
jauhin.
Puun käytön lisäämiseen täh-
täävä ”Haapakenttä”-hanke etenee
Haapaveden kaupungin hankkee-
na ja sille on saatu ELY-keskuksen
kautta investointituki. Kanteleen
Voima osallistuu hankkeeseen osa-
rahoittajana ja maanvuokraajana.
Kentän odotetaan olevan käyttö-
kunnossa vuoden 2011 syksyllä.
Voimalaitokselle saatiin kivihii-
len koepolttolupa ja hiiltä on käy-
tetty koeluontoisesti priimauspolt-
toaineena. Alustavat kokemukset
hiilenpoltosta ovat positiivisia ja
koe jatkui vielä vuoden 2011 alku-
puolella.
Kunnossapidossa panos-tettiin energiansäästöön ja ympäristöasioihinLaitoksen vuosihuolto toteutettiin
17.4.–31.5 välisenä aikana. Vuosi-
huollon tärkeimmät työt liittyivät
savukaasukanaviston uusintaan.
Vuosihuollon yhteydessä ja laitok-
sen toiminnan aikana tehtiin usei-
ta energian säästöön liittyviä inves-
tointeja. Lietteen käsittelyä paran-
nettiin.
Puhuri Oy, tuulivoima-hankkeiden kehittäjä Yhtiön tuulivoimaliiketoiminta
eteni kehityshankkeena ja se yhti-
öitettiin erilliseksi yhtiöksi, Puhuri
Oy:ksi. Kanteleen Voima Oy omis-
taa Puhuri Oy:n koko osakekan-
nan ja Puhuri Oy:n hallituksen ko-
koonpano on sama kuin Kanteleen
Voima Oy:n hallituksen kokoonpa-
no.
Puhuri on ottanut vastatakseen
Kanteleen Voiman kehityshank-
keet Raahessa ja Pyhäjoelle. Vuon-
na 2009 aloitettua Kopsan tuuli-
puiston ympäristönvaikutusten
(YVA) arviointia viimeisteltiin ja
uutena hankkeena aloitettiin Ke-
tunperän ja Piehingin Ylipään tuu-
lipuistojen YVA -selvitys. Kante-
leen Voimalta siirtyi syksyllä Pu-
hurin palvelukseen kaksi henkeä,
jotka ovat Puhurin hankkeiden ke-
hittämisen lisäksi myyneet asian-
tuntijapalveluita osakkaiden tuuli-
voimahankkeisiin.
OmistusYhtiön omistajina olivat tilikau-
den lopussa Oy Katternö Kraft Ab,
Kaakon Energia Oy, Suomen Voi-
ma Oy, Valkeakosken Energia Oy
ja Ålands Elandelslag. Suomen
Voima Oy on muodostunut yhtiön
aikaisempien omistajien SPS Tuo-
tanto Oy:n ja Etelä-Suomen Voi-
ma Oy:n sulautumisen seuraukse-
na, siten yhtiön omistuspohja ei ole
muuttunut.
TalousYhtiön liikevaihto oli 39 466 254 €
(21 123 183 €) ja tulos 5 410 € voitolli-
nen (+ 97 502 €). Taseen loppusum-
ma oli 54 218 713 € (57 054 019 €)
Kanteleen Voima Oy toimii oma-
kustannusperiaatteella ja osak-
kaat maksavat kiinteät kustannuk-
set omistuksensa suhteessa, tuo-
tettu sähkö myydään omistajille
muuttuvaa kustannusta vastaaval-
la hinnalla ja omistuksen suhtees-
sa. Omakustannusperusteisesta
toimintaperiaatteesta johtuen ta-
loudellisten tunnuslukujen esittä-
minen ei ole tarkoituksenmukaista
liiketoiminnan, taloudellisen ase-
man tai tuloksen ymmärtämiseksi.
HenkilöstöYhtiön palveluksessa oli 31.12.2010
43 henkilöä. Vuoden aikana pal-
kattiin kolme uutta henkilöä työ-
paikan vaihdosten ja eläkkeelle
jäämisien johdosta. Kanteleen Voi-
man tuulivoimaliiketoiminnan yh-
tiöittämisen yhteydessä siirtyi kak-
si henkilöä tuulivoimaliiketoimin-
taa hoitavan Puhuri Oy:n palveluk-
seen. Ulkopuolisina palveluina os-
tetaan edelleen laboratoriopalvelut,
ruokalan hoito, siivous ja pihatyöt.
Kunnossapitopalveluita on ostettu
niin ikään ulkopuolisilta toimitta-
jilta tarpeen mukaan. Henkilöstöl-
le on järjestetty ammatillista kou-
lutusta.
Ympäristö ja turvallisuusVoimalaitoksella ei sattunut ker-
tomusvuonna vakavia tapaturmia.
Poistokaasukanavan korjaustöiden
yhteydessä syttyi eristeiden alle ke-
rääntynyt turvepöly, jota palokun-
ta kävi sammuttamassa. Voimalai-
toksen ympäristölupaehtojen tar-
kistushakemus jätettiin viranomai-
sille vuoden lopussa.
Yhtiön hallintoYhtiön hallituksen puheenjohtaja-
na toimii Stefan Storholm ja mui-
na jäseninä Jorma Tapaninen (vpj),
Ralf Bertula, Timo Honkanen ja
År 2010 var bolagets fj ärde
hela verksamhetsår. Under
året var marknadspriset för
elektricitet högt, i februari fi ck vi
uppleva spotpriser på till och med
över 1 000 €/MWh på den nordiska
elbörsen.
Kraft verket hölls i gott skick
och verksamheten i kraft verket
var mycket pålitlig. Kraft verkets
produktion stannade på 838 GWh
elektricitet på grund av att till-
gången på kommersiellt rationel-
la bränslen, i synnerhet frästorv,
begränsade verksamheten. Näs-
tan 2 200 GWh bränsle använ-
des. Mängden träbränsle nästan
fyrfaldigades från föregående år
då mängden trä och rörfl en sam-
manlagt uppgick till närmare 220
GWh, vilket var mera än använd-
ningen av biobränslen totalt un-
der kraft verkets hela historia. Som
stöd- och startbränsle samt för att
förbättra förbränningen i torv an-
vändes tung brännolja och stenkol.
I huvud- och hjälppanna använ-
des utsläppsrättigheter för totalt
742 385 ton.
BränslenUnder verksamhetsåret fortsat-
te man att aktivt bredda anskaff -
ningsbasen för bränsle. Anskaff -
ningen av egna torvmarker har
fortsatt och bolaget fi ck sitt för-
sta miljötillstånd för Lamminneva
produktionsområde vars istånd-
sättningsarbeten inleddes. Kraft -
verket har kunnat öka användning-
en av trä planenligt och i slutet av
år 2010 tog man i bruk den andra
krossen för Haapapuu biobränsle-
linje.
Haapakenttä-projektet som är
inriktat på att öka användningen
av trä framskrider som Haapavesi
stads projekt och det har beviljats
investeringsstöd av NTM-centra-
len. Kanteleen Voima deltar i pro-
jektet som delfi nansiär och jordar-
rendator. Fältet förväntas vara i
användbart skick hösten 2011.
Kraft verket fi ck tillstånd för
provförbränning av stenkol och har
testat användningen av stenkol som
eff ektförhöjningsbränsle. De preli-
minära erfarenheterna av kolför-
bränningen var positiva och provet
fortsatte ännu i början av år 2011.
I underhåll satsades på energi-sparande och miljöfrågor Kraft verkets årliga service genom-
fördes under tiden 17.4–31.5. De
viktigaste arbetena vid den årliga
servicen hänförde sig till förnyel-
se av rökkanalsystemet. I samband
med den årliga servicen och under
kraft verkets funktion gjordes fl era
investeringar i anslutning till en-
ergibesparing. Slambehandlingen
förbättrades.
Puhuri Oy, utvecklare av vindkraftprojekt Bolagets aff ärsverksamhet för
vind kraft fortskred som utveck-
lingsprojekt. Ett separat bolag, Pu-
huri Oy, bildades för detta ända-
mål. Kanteleen Voima Oy äger hela
aktiestocken i Puhuri Oy och sam-
mansättningen i Puhuri Oy:s sty-
relse är densamma som i Kanteleen
Voima Oy:s styrelse.
Puhuri har tagit ansvaret för
Kanteleen Voimas utvecklingspro-
jekt i Brahestad och Pyhäjoki. Mil-
jökonsekvensbedömningen (MKB)
för Kopsa vindpark, som inleddes
år 2009, fi nslipades och som nytt
projekt inleddes en MKB-utred-
ning för vindparkerna i Ketunperä
och Piehingin Ylipää. På hösten
övergick två personer från Kante-
leen Voima till Puhuri som utöver
att utveckla Puhuris projekt har
sålt experttjänster till delägarnas
vindkraft projekt.
ÄgandeI slutet av räkenskapsperioden äg-
des bolaget av Oy Katternö Kraft
Ab, Kaakon Energia Oy, Finska
Kraft Ab, Valkeakosken Energia
Oy och Ålands Elandelslag. Finska
Kraft Ab har bildats av en fusion av
bolagets tidigare ägare SPS Tuotan-
to Oy och Sydfi nska Kraft Ab, på så
vis har bolagets ägarunderlag inte
ändrats.
EkonomiBolagets omsättning var
39 466 254 € (21 123 183 €) och re-
sultatet var 5 410 € vinstgivande
(+ 97 502 €). Balansomslutningen
var 54 218 713 € (57 054 019 €)
Kanteleen Voima Oy fungerar
enligt självkostnadsprincip och
aktieägarna betalar fasta kostna-
der i förhållande till sitt aktiein-
nehav. Den elektricitet som pro-
duceras säljs till ägarna för ett pris
som motsvarar den rörliga kostna-
den och i förhållande till aktiein-
nehavet. Eft ersom verksamheten
drivs enligt självkostnadsprincipen
är det inte ändamålsenligt att pre-
sentera ekonomiska nyckeltal för
att förstå aff ärsverksamheten, den
ekonomiska ställningen eller resul-
tatet.
PersonalBolaget hade 43 anställda 31.12.2010.
Under året anställdes tre nya perso-
ner på grund av byte av arbetsplats
och pensionering. I samband med
att ett bolag bildades för Kanteleen
Voimas aff ärsverksamhet för vind-
kraft övergick två personer som an-
ställda till Puhuri Oy. Som tjänster
utifrån köps fortfarande laborato-
rietjänster, skötsel av matservering,
städning och gårdsarbeten. Också
underhållstjänster har köpts av ut-
omstående leverantörer eft er be-
hov. Yrkesutbildning har ordnats
för personalen.
Miljö och säkerhet Inga allvarliga olyckor har skett i
kraft verket under verksamhetsår-
et. I samband med reparation av
utloppsgaskanaler antändes torv-
damm som samlats under isole-
ringar. Brandkåren släckte bran-
den. Kraft verkets ansökan om jus-
tering av miljötillståndsvillkor
lämnades in till myndigheterna i
slutet av året.
Bolagets styrelseStefan Storholm är ordförande för
bolagets styrelse och övriga med-
lemmar är Jorma Tapaninen (vice
ordf.), Ralf Bertula, Timo Honka-
nen och Akke Kuusela hela räken-
skapsperioden samt Juha Lind-
holm till och med 1.6.2010 och Da-
vid Karlsson från och med 1.6.2010.
Suppleanter har varit Roald von
Schoultz hela räkenskapsperio-
Kanteleen Voima 2010 – 2120 – Kanteleen Voima 2010
Akke Kuusela koko tilikauden,
sekä Juha Lindholm 1.6.2010 saak-
ka ja David Karlsson 1.6.2010 al-
kaen. Varajäseninä ovat olleet Ro-
ald von Schoultz koko tilikauden,
David Karlsson 1.6.2010 saakka
ja Juha Lindholm ja Arto Tiainen
1.6.2010 alkaen. Toimitusjohtajan
on toiminut Antti Vilkuna. Hal-
litus kokoontui kertomusvuonna
kahdeksan kertaa.
Varsinaisen yhtiökokous pidet-
tiin Haapavedellä 1.6.2010. Tilin-
tarkastajaksi on yhtiökokous valin-
nut Ernst & Young Oy:n, päävas-
tuullisena tilintarkastajana Kjell
Berts.
Riita-asiatVälimiesoikeus antoi kesäkuus-
sa päätöksen vuosien 2008 ja 2009
polttoaineen toimitukseen liitty-
vässä riita-asiasta Vapon kanssa.
Yhtiön saamat korvaukset on huo-
mioitu tilinpäätöksessä. Yhtiöllä ei
ole vireillä olevia riita-asioita.
RiskitTurvetta ei edelleenkään ole saatu
riittävästi voimalaitoksen tarpei-
siin. Turvepula jatkuu ja turpeen
hinta on noussut huomattavas-
ti kustannustason muutosta nope-
ammin. Turpeen hinta ja saatavuus
muodostavat huomattavan riskin
toiminalle.
Laitoksen teknisinä riskeinä ovat
edelleen tulipalot ja laitevauriot.
Näitä pyritään tunnistamaan eri-
laisilla riskianalyyseillä, joita päi-
vitetään tehtävien investointien yh-
teydessä sekä varautumaan niihin
laiteratkaisulla ja koulutuksella.
Ehdotus vuosituloksen kirjaamiseksiTilikauden tulos osoittaa voittoa
5 410 €. Hallitus esittää, että voitto
kirjataan edellisten tilikausien tu-
lostilille eikä osinkoa jaeta. Siirron
jälkeen oma pääoma on 9 994 676 €.
Näkymät vuodelle 2011Vuoden 2011 näkymät ovat monivi-
vahteiset. Vaikka puupolttoaineen
tuotantotuen saanti keskeytyi vuo-
den 2011 alussa, voimalaitoksella
jatkettiin kuitenkin puun polttoa.
Tuet saatiin varmistettua maalis-
kuussa 2011, mutta alkuvuoden ai-
kana tukea on jäänyt saamatta lä-
hes 250 000 €.
Sähkön markkinahinnan vaih-
telu on tasaantunut ja sen ennus-
tetaan olevan koko vuoden 2011 ja
lähivuodet sellaisella tasolla, että
voimalaitoksella olisi jatkuva ajo-
tarve. Päästöoikeuksien hinnan
odotetaan säilyvän vakaana. Riit-
tävää turvepolttoaineen saantia ei
ole voitu varmistaa.
Kittilä 19. päivänä huhtikuuta 2011
Kittilä den 19 april 2011
Stefan Storholm Ralf Bertula Timo Honkanen Jorma Tapaninenpuheenjohtaja
ordförande
David Karlsson Akke Kuusela Antti Vilkuna toimitusjohtaja
verkställande direktör
den, David Karlsson till och med
1.6.2010 och Juha Lindholm och
Arto Tiainen från och med 1.6.2010.
Antti Vilkuna har varit verkstäl-
lande direktör. Styrelsen samman-
trädde åtta gånger under verksam-
hetsåret.
Ordinarie bolagsstämma hölls
i Haapavesi 1.6.2010. Som revi-
sor valde bolagsstämman Ernst &
Young Ab, med Kjell Berts som hu-
vudansvarig revisor.
TvistemålSkiljedomstolen gav i juni sitt be-
slut om ett tvistemål med Vapo
som gällde leverans av bränsle un-
der åren 2008 och 2009. Ersätt-
ningarna som bolaget fi ck har be-
aktats i bokslutet. Bolaget har inga
anhängiga tvistemål.
RiskerFortfarande har man inte fått till-
räckligt med torv för kraft verkets
behov. Torvbristen fortsätter och
torvpriset har stigit avsevärt snab-
bare än ändringen i kostnadsnivån.
Torvpriset och tillgängligheten är
en stor risk för verksamheten.
Bränder och maskinfel utgör
fortfarande tekniska risker i kraft -
verket. Man försöker identifi e-
ra dessa genom olika riskanalyser
som uppdateras i samband med in-
vesteringar samt genom att förbe-
reda sig på dem med tekniska lös-
ningar och utbildning.
Förslag till bokföring av årsresultat
Räkenskapsperiodens resultat visar
en vinst på 5 410 €. Styrelsen före-
slår att vinsten bokförs på resultat-
konto för föregående räkenskaps-
perioder och att ingen dividend ut-
delas. Eft er överföringen uppgår
det egna kapitalet till 9 994 676 €.
Utsikter för år 2011Utsikterna för år 2011 är mångskif-
tande. Trots att kraft verkets pro-
duktionsstöd för träbränsle avbröts
i början av år 2011 fortsatte ändå
användningen av träbränsle i kraft -
verket. Stödet säkerställdes i mars
2011 men i början av året uppgår
summan som kraft verket inte har
fått till nästan 250 000 €.
Växlingarna av marknadspriser-
na för elektricitet har stabiliserats
och priserna förutspås ligga på en
sådan nivå hela år 2011 att kraft ver-
ket skulle behöva vara i drift hela
tiden. Priset på utsläppsrättighe-
terna förväntas vara stabilt. Till-
gången till tillräcklig mängd torv-
bränsle har inte kunnat garanteras.
Kanteleen Voima 2010 – 2322 – Kanteleen Voima 2010
1.1.–31.12.2010 1.1.–31.12.2009
VASTAAVAA AKTIVA
PYSYVÄT VASTAAVAT BESTÅENDE AKTIVA
Aineettomat hyödykkeet 187 188 Immateriella tillgångar
Aineelliset hyödykkeet 40 578 40 536 Materiella tillgångar
Sijoitukset 146 3 Placeringar
40 911 40 726
VAIHTUVAT VASTAAVAT RÖRLIGA AKTIVA
Vaihto-omaisuus 1 547 1 506 Omsättningstillgångar
Pitkäaikaiset saamiset 2 028 4 828 Långfristiga fordringar
Lyhytaikaiset saamiset 9 569 9 929 Kortfristiga fordringar
Rahat ja pankkisaamiset 164 65 Kassa och bank
13 308 16 328
54 219 57 054
VASTATTAVAA PASSIVA
OMA PÄÄOMA EGET KAPITAL
Osakepääoma 10 003 10 003 Aktiekapital
Edellisten tilikausien tulos –13 –111 Ackumulerade vinstmedel
Tilikauden voitto 5 98 Räkenskapsperiodens vinst
OMA PÄÄOMA YHTEENSÄ 9 995 9 989 EGET KAPITAL TOTALT
TILINPÄÄTÖSSIIRTOJEN KERTYMÄ ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
Poistoero 15 799 16 059 Avskrivningsdiff erens
TILINPÄÄTÖSSIIRTOJEN KERTYMÄ ACKUMULERADE BOKSLUTS-
YHTEENSÄ 15 799 16 059 DISPOSITIONER TOTALT
VIERAS PÄÄOMA FRÄMMANDE KAPITAL
Pitkäaikainen 14 142 23 586 Långfristigt
Lyhytaikainen 14 283 7 420 Kortfristigt
28 425 31 006
54 219 57 054
1 000 euroa /euro
Kanteleen Voima OyTuloslaskelma • Resultaträkning
Kanteleen Voima OyTase • Balans
1.1.–31.12.2010 1.1.–31.12.2009
Liikevaihto 39 466 21 123 Omsättning
Valmistus omaan käyttöön (+) 59 –13 Tillverkning för eget bruk
Muut liiketoiminnan tuotot 1 114 2 962 Övriga rörelseintäkter
Materiaalit ja palvelut 31 899 15 205 Material och tjänster
Henkilöstökulut 2 472 2 208 Personalkostnader
Poistot ja arvonalentumiset 2 878 2 575 Avskrivningar och nedskrivningar
Liiketoiminnan muut kulut 3 266 2 123 Övriga rörelsekostnader
Liikevoitto 123 1 961 Rörelsevinst
Rahoitustuotot ja -kulut –377 –1 089 Finansiella intäkter och kostnader
Voitto (tappio) ennen tilinpäätössiirtoja –254 871 Vinst (förlust) före bokslutsdispositioner
ja veroja och skatter
Tilinpäätössiirrot Bokslutsdispositioner
Poistoeron lisäys (-) tai vähennys (+) 260 –774 Förändring av avskrivningsdiff erensen
Tilikauden voitto (tappio) 5 98 Räkenskapsperiodens vinst (förlust)
1 000 euroa /euro
Kanteleen Voima 2010 – 2524 – Kanteleen Voima 2010
1.10.–31.12.2010
VASTAAVAA AKTIVA
PYSYVÄT VASTAAVAT BESTÅENDE AKTIVA
Aineettomat hyödykkeet 3 Immateriella tillgångar
Aineelliset hyödykkeet 61 Materiella tillgångar
64
VAIHTUVAT VASTAAVAT RÖRLIGA AKTIVA
Pitkäaikaiset saamiset 8 Långfristiga fordringar
Lyhytaikaiset saamiset 33 Kortfristiga fordringar
Rahat ja pankkisaamiset 60 Kassa och bank
101
165
VASTATTAVAA PASSIVA
OMA PÄÄOMA EGET KAPITAL
Osakepääoma 3 Aktiekapital
Sijoitetun vapaan oman pääoman rahasto 132 Fond för inbetalt fritt eget kapital
Edellisten tilikausien tulos 0 Ackumulerade vinstmedel
Tilikauden voitto –39 Räkenskapsperiodens vinst
OMA PÄÄOMA YHTEENSÄ 95 EGET KAPITAL TOTALT
VIERAS PÄÄOMA FRÄMMANDE KAPITAL
Lyhytaikainen 70 Kortfristigt
70
165
1 000 euroa /euro
Puhuri OyTuloslaskelma • Resultaträkning
Puhuri OyTase • Balans
1.10.–31.12.2010
Liikevaihto 4 Omsättning
Valmistus omaan käyttöön (+) 7 Tillverkning för eget bruk
Materiaalit ja palvelut 3 Material och tjänster
Henkilöstökulut 22 Personalkostnader
Poistot ja arvonalentumiset 0 Avskrivningar och nedskrivningar
Liiketoiminnan muut kulut 26 Övriga rörelsekostnader
Liikevoitto –39 Rörelsevinst
Rahoitustuotot ja -kulut 0 Finansiella intäkter och kostnader
Voitto (tappio) ennen tilinpäätössiirtoja –39 Vinst (förlust) före bokslutsdispositioner
ja veroja och skatter
Tilikauden voitto (tappio) –39 Räkenskapsperiodens vinst (förlust)
1 000 euroa /euro
Arto Tiainenvarajäsen/suppleant(fr.o.m. 1.6.2010 alkaen)
Parikkalan Valo Oytoimitusjohtaja/vd
26 – Kanteleen Voima 2010
Kanteleen Voima Oy, hallitus /styrelsen 2010
Stefan Storholmhallituksen puheenjohtaja/styrelseordförande
Katternö Kraft Oy Abtoimitusjohtaja/vd
Jorma Tapaninenvarapuheenjohtaja/viceordföranden
Imatran Seudun sähkö Oytoimitusjohtaja/vd
Tilintarkastuskertomus • Revisionsberättelse
ERNST & YOUNG OYKHT-yhteisö /CGR-samfund
Akke Kuuselahallituksen jäsen /styrelsemedlem
Suomen Voima Oy/Finska Kraft Abtoimitusjohtaja/vd
Ralf Bertulahallituksen jäsen/styrelsemedlem
Katternö Kraft Oy Abtuotantojohtaja/produktionschef
Timo Honkanenhallituksen jäsen/styrelsemedlem
Valkeakosken Energia Oytoimitusjohtaja/vd
Roald von Schoultzvarajäsen/suppleant
Ekenäs Energitoimitusjohtaja/vd
Antti Vilkunatoimitusjohtaja/vd
Juha Lindholmhallituksen jäsen /styrelsemedlem(t.o.m. 1.6.2010 saakka)varajäsen/suppleant(fr.o.m. 1.6.2010 alkaen)
Vatajankosken Sähkö Oytoimitusjohtaja/vd
Kanteleen Voima Oy:n yhtiökokoukselle
Olemme tilintarkastaneet Kanteleen Voima Oy:n kirjanpidon, tilinpäätöksen, toimintakertomuksen ja hallinnon tilikaudelta 1.1.–31.12.2010. Tilinpäätös sisältää taseen, tuloslaskelman, rahoi-tuslaskelman ja liitetiedot.
Hallituksen ja toimitusjohtajan vastuuHallitus ja toimitusjohtaja vastaavat tilinpäätöksen ja toiminta-kertomuksen laatimisesta ja siitä, että ne antavat oikeat ja riittävät tiedot Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja toimintaker-tomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti. Hallitus vastaa kirjanpidon ja varainhoidon valvonnan asianmukaisesta järjestämisestä ja toimitusjohtaja siitä, että kirjanpito on lainmu-kainen ja että varainhoito luotettavalla tavalla järjestetty.
Tilintarkastajan velvollisuudetVelvollisuutenamme on antaa suorittamamme tilintarkastuksen perusteella lausunto tilinpäätöksestä ja toimintakertomuksesta. Tilintarkastuslaki edellyttää, että noudatamme ammattieettisiä periaatteita. Olemme suorittaneet tilintarkastuksen Suomessa noudatettavan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti. Hyvä ti-lintarkastustapa edellyttää, että suunnittelemme ja suoritamme tilintarkastuksen hankkiaksemme kohtuullisen varmuuden sii-tä, onko tilinpäätöksessä tai toimintakertomuksessa olennaista virheellisyyttä, ja siitä, ovatko hallituksen jäsenet tai toimitusjoh-taja syyllistyneet tekoon tai laiminlöyntiin, josta saattaa seurata vahingonkorvausvelvollisuus yhtiötä kohtaan, taikka rikkoneet osakeyhtiölakia tai yhtiöjärjestystä.
Tilintarkastukseen kuuluu toimenpiteitä tilintarkastusevi-denssin hankkimiseksi tilinpäätökseen ja toimintakertomukseen sisäistyvistä luvuista ja niissä esitettävistä muista tiedoista. Toi-menpiteiden valinta perustuu tilintarkastajan harkintaan, johon kuuluu väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvan olennaisen vir-heellisyyden riskien arvioiminen. Näitä riskejä arvioidessaan ti-lintarkastaja ottaa huomioon sisäisen valvonnan, joka on yhtiössä merkityksellistä oikeat ja riittävät tiedot antavan tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimisen kannalta. Tilintarkastaja arvioi sisäistä valvontaa pystyäkseen suunnittelemaan olosuhteisiin näi-den asianmukaiset tilintarkastustoiminpiteet mutta ei siinä tar-koituksessa, että hän antaisi lausunnon yhtiön sisäisen valvonnan tehokkuudesta. Tilintarkastukseen kuuluu myös sovellettujen ti-linpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuuden, toimivan johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden kohtuullisuuden sekä tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen yleisen esittämista-van arvioiminen.
Käsityksemme mukaan olemme hankkineet lausuntomme pe-rustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkas-tusevidenssiä.
Lausunto tilinpäätöksestä ja toimintakertomuksestaLausuntonamme esitämme, että tilinpäätös ja toimintakertomus antavat Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja toiminta-kertomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti oikeat ja riittävät tiedot yhtiön toiminnen tuloksesta ja taloudellisesta asemasta. Toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat ris-tiriidattomia.
Muut lausunnotPuollamme tilinpäätöksen vahvistamista. Hallituksen esitys ta-seen osoittaman voiton käyttämisestä on osakeyhtiölain mukai-nen. Puollamme vastuuvapauden myöntämistä hallituksen jäse-nille sekä toimitusjohtajalle tarkastamastamme tilikaudelta.
Pietarsaari, 29.4.2011
Till Kanteleen Voima Oy:s bolagsstämma
Vi har reviderat Kanteleen Voima Oy:s bokföring, bokslut, verksam-hetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2010. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, fi nansieringsana-lys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvarStyrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgift er i enlighet med i Finland ikraft varande stadgan-den gällande upprände av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrel-sen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokfö-ringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisors skyldigheterVår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsbe-rättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god reviosionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi plane-rar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktig-heter och om huruvida styrelsens medlemmar eller verkställande di-rektören har gjort sig skyldiga till handligar eller försummelser som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättande av bokslut och verksamhetsberät-telse som ger riktiga och tillräkliga uppgift er. Revisorn bedömmer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgär-der, men inte i syft e att göra ett uttalande om eff ektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av än-damålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslu-tet och verksamhetsberättelsen.
Enlig vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsenEnligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgift er om bolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraft varande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättel-se. Uppgift erna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfl iktfria.
Övriga utlåtandenVi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till behand-ling av utdelningsbara vinstmedel beaktar stadgandena i aktiebolags-lagen. Vi förordar beviljande av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt för verkställande direktören för den av oss granskade räken-skapsperioden.
Jakobstad, 29.4.2011
Kjell Berts, KHT /CGR
David Karlssonhallituksen jäsen /styrelsemedlem(fr.o.m. 1.6.2010 alkaen)varajäsen/suppleant(t.o.m. 1.6.2010 saakka)
Ålands Elandelslagtalousjohtaja/ekonomichef