Examensarbete

Ensamhet och hjärtan av sten En studie om moralisk utveckling,

etikundervisning och Astrid Lindgrens böcker

Examinator: Karin Zetterholm Handledare: Torsten Löfstedt Termin: VT16 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 1RKÄ1E

Författare: Josephine Strandh

1

Abstract Title: Loneliness and hearts of stone - a study about moral development, ethics teaching and

Astrid Lindgren’s books

Author: Josephine Strandh

This is a study about the following of Astrid Lindgren’s books The Brothers

Lionheart and Mio, my son. The purpose of this study is to find out how moral

development according to Lawrence Kohlberg’s theory may apply to the books

protagonists.

I have used a hermeneutic method for the analysis of Lindgren’s books. The books

belong to the category children’s literature which is a valuable contribution to

teaching from many aspects. The study shows that the books are well suited for

teaching because there are many ethical questions to be discussed. The books may

also help the pupils with their questions about life and help them to create their very

own identity. Throughout the books the pupils get to learn about loneliness and how

to handle it.

Key words: Astrid Lindgren, Lawrence Kohlberg, moral development, teaching,

identity

Nyckelord: Astrid Lindgren, Lawrence Kohlberg, moralisk utveckling, undervisning,

identitet

2

Innehåll

1 Inledning…………………………………………………..…………………..…..3

1.1 Problemformulering……………………………………………………………..4

1.2 Syfte och frågeställningar…………………………………..……………………4

1.3 Forskningsläge och material……………………………………………………..5

2 Bakgrund…………………………………………………………………….……6

2.1 Om Astrid Lindgren + Bröderna Lejonhjärta samt Mio min Mio………….....…6

2.2 Kritik mot Lindgrens böcker…………………………………………………….8

2.3 Tidigare studier om Astrid Lindgren, etik och populärlitteratur..……………….9

3 Moralisk utveckling…………………………………………………………..…14

3.1 Lawrence Kohlberg + moralisk utveckling..…………………………………...14

3.2 Kritik mot Kohlbergs teori……………………………………………………..16

4 Metod…………………………………………………………………………….16

4.1 Hermeneutik……………………………………………………........................17

4.2 Kritik mot hermeneutiken...……………………………………………………18

5 Analys………………………………………………………………....................19

5.1 Bröderna Lejonhjärta………………………………………………...…………19

5.2 Mio min Mio…………………………………………...………………………24

6 Diskussion…………….…………………………………………………………28

6.1 Moralisk utveckling i Lindgrens böcker.……………………………….……...28

6.2 Etik i undervisning……………………………………………………………..30

7 Sammanfattning och avslutande kommentarer………………………..…..…31

Referenser……………………………………………………………….……....33

3

1 Inledning

Det finns de som anser att Astrid Lindgrens böcker är barnböcker vilket de kanske

också är. Så har jag också tänkt fram tills nu, när jag vid 23 års ålder läser dem igen.

För mig betyder Lindgrens berättelser barndom. Under hela min uppväxt har jag läst

hennes böcker och sett filmerna. Jag har använt klänningar för att se ut som Madicken

på skolavslutningarna, sjungit sången om falukorv (från Bullerbyn), hoppat med

paraply från garagetaket och bakat kringlor som Abbe. Lindgrens berättelser har minst

sagt präglat mitt liv.

Men så kommer stunder då livet sliter ut ditt hjärta, rullar det i salt och sätter

tillbaka det igen. Tillfällen då barn i ens närhet dör och de existentiella frågorna

snurrar i huvudet mer än någonsin. Astrid Lindgren var aldrig rädd för att bemöta

dessa frågor. Hon skrev om både död och liv på ett sätt som kan få vilken vuxen som

helst att baxna. Lindgrens stora övertygelse var att barn inte är rädda för döden, de är

rädda för att bli lämnade ensamma. Därför vågade hon också bemöta dessa annars

ganska nedtystade ämnen som har en central roll i etikundervisning. Att göra en studie

kring Lindgrens verk i etikundervisning är ett självklart val för mig.

Kohlbergs teori om moralisk utveckling utgör skelettet för min analys av Bröderna

Lejonhjärta och Mio min Mio. Jag är intresserad av att se hur Lindgrens böcker kan

användas i etikundervisning och hur den moraliska utvecklingen ser ut hos

karaktärerna.

Stella och Alma, vi ses i Nangijala!

4

1.1 Problemformulering

Att religion är något som andra människor sysslar med är en relativt vanlig åsikt i

Sverige. Många människor lever ett liv som genomsyras av kristna handlingar men

vill fortfarande inte kalla sig varken religiösa eller kristna. Exempel på sådana

handlingar är påskfirandet, vikten av att låta söndagen utgöra veckans lugnaste dag,

att betala pengar till en kristen kyrka, att vigas av en präst, låta tideräkningen utgå

från Jesu födelse, att ibland faktiskt tillbe Gud eller kanske låta sina nära anhöriga

begravas på ett kristet vis.1 Listan kan göras lång och kanske är det också så att vi

utan att tänka på det, introducerar böcker med kristet budskap till barn i vår

omgivning. Det kan till exempel vara barn i den egna familjen eller elever i skolan.

Syftet med den religionsundervisning som bedrivs i skolan är bland annat att

eleverna ska fundera kring livsfrågor och etiskt förhållningssätt. En tanke med detta är

att eleverna ska skapa en medvetenhet och förståelse för sitt eget och andras sätt att

tänka och leva samt ges förutsättningar att bemöta sig själva och andra på ett

ansvarsfullt vis.2 Etiska ställningstaganden har sin grund i värderingar eller fakta och

normer.3 I min studie har jag valt att lyfta fram två av Astrid Lindgrens verk,

Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio, för att studera bruket av litterära texter i

etikundervisning.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att se hur skönlitteratur, i detta fall Lindgrens verk Mio

min Mio och Bröderna Lejonhjärta, kan användas i etikundervisning (årskurs 7-9). De

frågeställningar som är centrala i uppsatsen för att uppnå studiens syfte är följande:

1. På vilket sätt kan Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling appliceras på

Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta?

2. Hur kan Lindgrens böcker användas i etikundervisning?

1 Thurfjell, David (2015). Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. Stockholm: Molin & Sorgenfrei. Sid. 7-10. 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Sid. 186-187. 3 Nationalencyklopedin, sökord: etik (2016-02-15).

5

1.3 Forskningsläge och material

I takt med att en människa blir äldre, händer någonting med förståelsen och förnuftet.

Det är som om döden och livet kryper allt närmre varandra och människor längtar

efter att hitta hem. Detta hem kan vara en tillhörighet och att slippa känna sig ensam.

Att hitta en vän eller kanske sig själv. Eftersom jag har valt att studera ensamhet och

moralisk utveckling i Lindgrens böcker, passar Bröderna Lejonhjärta och Mio min

Mio bra. Dels för att sökandet efter en tillhörighet är så pass centralt i de båda

böckerna men också för att huvudkaraktärerna genomgår en inre resa som man kan

tänka sig påverkar deras moraliska utveckling.

Det förekommer ett flertal intressanta diskussionsämnen i Lindgrens böcker men

för att min studie inte ska bli alldeles för spretig har jag valt att begränsa mig till ett

tema, ensamhet, samt att se till den moraliska utvecklingen vilket finns att läsa i

analysen.

Det aktuella forskningsläget skvallrar om att Astrid Lindgrens böcker är ett väl

studerat forskningsområde inom religionsvetenskap men framförallt

litteraturvetenskap. På senare år har det forskats en hel del om Lindgren och hennes

verk men mina frågeställningar finner jag i sin helhet obesvarade. Största delen av

forskningen kring Lindgrens böcker har bedrivits på svenska, troligtvis för att

författaren är svensk. Min studie har till största delen sin grund i nordisk forskning.

Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling utgör ett skelett för studien och

håller en central roll genom analyserna av böckerna. Läroplanen utgör också en viktig

del då etikundervisning är det stora temat för studien. Läroplanen är påverkad av den

förda politiken och är tänkt att utgöra skelettet för den undervisning som bedrivs.

Tidigare forskning kring skönlitteratur i undervisning bör också ses som relevant.

Anledningen till att jag valt just de här två böckerna är att både ensamheten och

dödsmotivet är centralt och konkret vilket öppnar upp för att arbeta med etik och

moral i undervisningen. Gemensamt för Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio är att

de har relativt verklighetstrogna karaktärer och miljöer vilket också gör det enkelt för

läsaren att relatera till både karaktärer, händelser och sammanhang.4 Jag kommer att

närläsa böckerna för att få insikt i både helhet och detaljer i händelseförloppen. För

enkelhetens skull väljer jag att skriva ”Lindgrens böcker” då jag vill nämna Mio min

4 Staffan Bergsten & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 1990, 2004. Sid. 98.

6

Mio och Bröderna Lejonhjärta. Jag exkluderar då de övriga böckerna skrivna av

samma författare.

2 Bakgrund

I denna del av studien följer en presentation av Astrid Lindgren och böckerna

Bröderna Lejonhjärta samt Mio min Mio. Jag presenterar kritik som har mött

Lindgrens böcker, tidigare studier kring etik samt populärlitteratur i undervisning.

2.1 Om Astrid Lindgren + Bröderna Lejonhjärta samt Mio min Mio

Astrid Anna Emilia Lindgren föddes 14 november 1907 i Vimmerby. Under sitt liv

blev hon bland annat känd för att ha skrivit barnböcker, sångtexter och manus.

Lindgren var även förlagsredaktör samt ägnade sig åt opinionsbildning, framförallt

kring fred och barnens rätt. Författarens böcker översattes till 95 olika språk.

Böckerna spreds och gjorde Lindgren känd över hela världen men framförallt i

Norden och Tyskland. Många av böckerna har även filmatiserats. Lindgrens första

bok Pippi Långstrump, som släpptes 1945, gjorde succé och något år efter det blev

Lindgren barnboksredaktör på Rabén & Sjögren där hon fick sköta utgivningen av

barnböcker.5 Lindgren gick från att vara en ”vanlig hemmafru” till att bli en

framgångsrik och världskänd författarinna.6

Lindgrens barn Lasse och Karin berättar att deras mammas berättelser i stort sett

alltid uppstod ur någonting och tog sin utgångspunkt ur en aktuell händelse. De påstår

även att om det fanns moralpredikningar eller något didaktiskt syfte i böckerna så har

det gått dem totalt förbi. Berättelserna var dessutom impulsstyrda.7 När Astrid

Lindgrens make gick bort och media kontaktade henne, gav hon följande svar:

5 http://www.alv.se/infor-ditt-besok/astrid-lindgren/astrid-om-sig-sjalv (Hämtat 2016-02-18). 6 http://www.astridlindgren.se/manniskan/kort-biografi (Hämtat 2016-02-15). 7 Andersen, Jens, Denna dagen, ett liv – en bibliografi över Astrid Lindgren, Nordstedts, Stockholm, 2014. Sid. 136f.

7

Först och främst vill jag vara med mina barn. Sen vill jag vara med dom som är

mina vänner. Och för övrigt vill jag vara ihop med mig själv. Alldeles själv.

Människan har ett bräckligt litet värn mot vad livet kan hitta på att slå till med, om

hon inte lärt sig vara ensam. Det är nästan det viktigaste som finns.8

Men ett didaktiskt syfte fanns det kanske ändå? Detta budskap var nämligen

Lindgrens starka övertygelse, att människan måste lära sig att stå ensam i livets alla

åldrar. Lindgren menar att hennes böcker skrevs med en frånvaro av ”moralkakor”

och uppläxande ”söndagsskoleberättelser”. I Lindgrens böcker kryllar det av

ensamma människor, särskilt barn och ungdomar. Det kan till exempel handla om

Pippi Långstrump, Skorpan, Mio, Karlsson, Rasmus eller Kajsa Kavat. Denna

ensamhet kan ha sin grund i att det inte finns föräldrar eller syskon med i bilden. Det

kan också vara så att den trygghet och omsorg som bör vara så självklar i ett barns liv,

faktiskt inte finns där. Dessa karaktärer längtar efter någon att ty sig till och de lyckas,

antingen i verkligheten eller fantasin. Lindgrens övertygelse om att människan är en

ensam varelse handlar om att hitta och känna kraft i sin ensamhet. Detta tema utgör en

röd tråd genom Lindgrens författarskap.9

Bröderna Lejonhjärta är en bok som Astrid Lindgren skrev, tänkt som en

tröstebok.10 Det är en bok om ensamhet och rädsla inför vad som händer efter döden.

Förräderi, sjukdom, död och onda härskare finns med i största delen av handlingen.

Genom boken får man som läsare följa bröderna Jonathan och Karl Lejonhjärta. Det

är två bröder som utstrålar gemenskap, hopp, mod och kärlek. En brand utbryter i

deras lägenhet och Jonathan tar då sin lillebror på ryggen för att hoppa ut genom

fönstret. Pojkarnas egentliga efternamn är Lejon men eftersom de båda omkommer i

hoppet från fönstret, hamnar de i ett land långt bortom stjärnorna och där får de

efternamnet Lejonhjärta som stämmer bättre överens med deras personligheter.

Nangijala, landet långt bortom stjärnorna, blir den plats där de tillsammans kämpar

mot Tengil och Katla som utgör en mörk och ond makt. Jonathan och Karl kämpar

tillsammans för att besegra hemska och elaka draken Katla. Elden som Katla sprutar

på Jonathan gör honom sakta men säkert förlamad. Det är då de båda bröderna

bestämmer sig för att gemensamt hoppa utför ett stup för att komma till Nangilima.

Där finns ingen ondska alls och den här gången är det Skorpan som får ta sin storebror

8 Andersen, 2014. Sid. 16. 9 Andersen, 2014. Sid. 245f. 10 Andersen, 2014. Sid. 345.

8

på ryggen för att hoppa.

Mio min Mio är en berättelse om Bo Vilhelm Olsson som är nio år. Han har levt

hela sitt liv hos en fosterfamilj där han är oönskad och inte trivs. En dag försvinner

han. I fantasin flyr han ifrån sin fosterfamilj för att träffa sin okände och saknade

pappa som han egentligen inte vet vem det är. Bo känner sig väldigt ensam och

drömmer sig bort då han sitter på en bänk ute i parken. Han fantiserar om en ölflaska

som ligger på bänken och plötsligt ser han att det finns något inuti flaskan. Den är en

ande som vill bli utsläppt, vilket Bo ordnar. Belöningen för detta blir att Bo ska få

följa med anden till Landet i fjärran där han också får bli prins Mio. Väl där, får prins

Mio bo hos sin fader konungen. Ingenting är likt livet på jorden för här blir Mio

älskad. Det finns glädje, värme och omtanke.

En dag får Mio veta att Landet i fjärran är hotat av Riddar Kato. Det är en mycket

elak man som har en klo av järn och ett hjärta av sten. Mio får i uppgift att kämpa mot

Riddar Kato för att frigöra alla de barn som han har i fångenskap. I Mio min Mio står

hela tiden det onda och goda mot varandra. Berättelsen slutar med att Mio hugger sitt

svärd i Katos hjärta av hårdaste sten. Den förbannelse som vilar över Landet i fjärran

bryts och allt blir sådär fridfullt som det tidigare varit i landet.

2.2 Kritik mot Lindgrens böcker

Ulla Lundqvist, kritiker och barnforskare, hävdar att Astrid Lindgren var störst redan

vid Pippistarten. Ändå fick hon kritik, framförallt för Mio min Mio och Bröderna

Lejonhjärta. Att Skorpan begick självmord och att författaren romantiserade det,

möttes av kritiska åsikter.11 Bröderna Lejonhjärta togs emot med både positiva och

negativa reaktioner från alla möjliga håll. Den ständiga frågan är om en barnbok bör

ha ett så mystiskt och läskigt slut. Lindgren själv bar ett lugn och en övertygelse med

sig om att bokens budskap skulle gå hem hos barnen. Hennes starkaste argument var

att boken för barn har ett lyckligt slut eftersom ett barns största rädsla är ensamhet och

att bli övergiven av de man älskar. I Bröderna Lejonhjärta får bröderna vara

tillsammans och följas åt in i ett annat land. Eftersom de får vara tillsammans skulle

det också symbolisera ett barns dröm om äkta lycka. En annan teori som Lindgren

11 http://www.hd.se/noje/2007/01/21/astrid-lindgren---en-forfattare-med-udd/ (Hämtad 2016-02-18).

9

hade var att barn inte alls är lika obekväma och rädda inför döden som vuxna i regel

är. Barn är inte rädda för döden, de är rädda för att bli lämnade alldeles ensamma.12

Lindgren förklarade bokens syfte med:

Jag tror på barns behov av tröst. När jag var barn, då trodde man att när jag dör så

kommer jag till himlen, och det var visserligen inte något av det allra roligaste man

kunde tänka sig. Men bara man kom dit alla då … Det skulle ändå vara bättre än

att ligga i jorden och inte finnas. Men den trösten har inte nutidens barn. Den sagan

har dom inte kvar. Och då tänkte jag: man kan ju kanske ge dom en annan saga

som dom kan värma sej vid lite grann i väntan på det oundvikliga slutet.13

Att Bo Vilhelm Olsson i boken Mio min Mio somnar på en parkbänk i Tegnérlunden

och stiger till himlen, en bättre plats, möttes också av kritik. Verklighetsflykt tyckte

vissa. Dödsromantik tyckte andra. Det fanns de som tyckte att det vore bättre att

förändra livssituationen istället för att fly in i en fantasivärld. Birgitta Holm,

litteraturvetare, menar att det fanns något kristet hos Astrid Lindgren. Något som

aldrig uttalas men som lyfter de sociala konflikterna och problemen till dödsriket.14

Trots att Lindgren växte upp i en religiöst präglad familj vill hon själv däremot inte

kalla sig religiös. I en intervju med Expressen uttrycker hon ”Nej, jag tror uppriktigt

sagt inte på Gud.”15

2.3 Tidigare studier om Lindgren, etik och populärlitteratur

Som blivande religionslärare finner jag det intressant att studera tidigare forskning

kring skönlitteratur i etikundervisning. De etiska aspekterna kring död och framförallt

ensamhet i Lindgrens böcker utgör en grund för mina studier av skönlitteratur i

etikundervisning. Att skriva om döden har tidigare barnboksförfattare i regel undvikit.

Lindgren bryter denna tabu genom att ta sig an barnperspektivet och följa barnen in i

det förbjudna, nämligen dödens rike.16

Det jag har funnit särskilt relevant för min studie är Alan Richards artikel kring

sorg och död i Bröderna Lejonhjärta. Artikeln heter ”Stepping into the dark:

12 Andersen, 2014. Sid. 345f. 13 Andersen, 2014. Sid. 348. 14 http://www.hd.se/noje/2007/01/21/astrid-lindgren---en-forfattare-med-udd/ (Hämtad 2016-02-18). 15Astrid Lindgren & Margareta Strömstedt, Astrids klokbok, 1997. Sid. 79. 16 Margareta Strömstedt, Astrid Lindgren, en levnadsteckning, 2007.

10

mourning in Astrid Lindgren´s The Brothers Lionheart” och i den framkommer att

Lindgren själv hade ett stort intresse för död och sorg. Detta intresse hos Lindgren

framkom tydligt efter hennes död då man gick igenom de böcker som fanns i hennes

bokhylla. Vidare lyfter Richards den skillnad som finns i hur man som barn och

vuxen tolkar bokens budskap vilket också Lindgren själv lyfte fram då hon mötte

kritik mot framförallt slutet i Bröderna Lejonhjärta.17

Jens Andersen, filosofie doktor i nordisk litteratur vid Köpenhamns universitet har

studerat Astrid Lindgrens livshistoria. Genom bibliografin Denna dagen, ett liv,

presenteras Lindgrens melankoliska sida. Här lyfter Andersen fram hur viktigt Astrid

Lindgren ansåg att det var att barn lärde sig att vara ensamma. Vidare menar

Andersen att Lindgren aldrig velat förknippa sig med någon religion och att hon trots

sin religiösa uppväxt ändå saknar religiösa inslag i sina böcker, något som Lindgrens

barn håller med henne om.18 Andersen skriver att den romantiserade värld som finns i

Vimmerby i Astrid Lindgrens värld, ger en skev bild av hur Lindgrens författarskap

var. Nog för att hennes berättelse präglades av busiga barn och påhittiga karaktärer

men det fanns också en annan sida av det myntet. Lindgrens författarskap hade starka

inslag av rotlöshet och känslan av både sorgsenhet och olycka blandat med livsglädje

och glada påhitt. Andersen menar på att det finns många enstöringar och ensamma

människor i Lindgrens böcker, båda vuxna och barn. I böckerna syns tydligt att man

kan känna sig ensam även om man har familj och vänner omkring sig eftersom den

trygghet och omsorg som borde vara så självklar hos ett barn, kan saknas.

Vad ensamhet leder till är högst individuellt för de olika karaktärerna i böckerna

men vad de flesta har gemensamt är en nära kontakt med en annan varelse, antingen i

fantasin eller i verkligheten. Det finns också de karaktärerna som finner sig själva och

det är just det som är budskapet i Lindgrens böcker, att inte vara rädd för ensamheten.

Andersen belyser gång på gång att Lindgrens övertygelse var just den, att människan

är en ensam varelse som därför måste hitta styrkan och kraften i just den insikten.

Människor i alla åldrar måste lära sig att vara ensamma och denna röda tråd följer

Astrid Lindgrens författarskap från första till sista sida.19

Brené Brown, doktorand i sociologi, skriver om ensamhet och sårbarhet. Brown

menar att varje enskild individ behöver lära sig att älska sig själv för att på så vis klara

17 Richards, 2007, Stepping into the dark: mourning in Astrid Lindgren’s The brothers Lionheart. 18 Andersen, 2014. Sid. 136. 19 Andersen, 2014. Sid. 245f.

11

av att vara ensam. Ensamhet är ett ständigt återkommande tema i Lindgrens böcker

och därför finner jag Browns forskning relevant. Sårbarhet och ensamhet går till viss

del hand i hand. Brown menar att sårbarhet bland annat innebär att man vågar lämna

sin bekvämlighetszon och kliva in i något obehagligt vilket exempelvis kan innebära

att stå på sig, säga nej, pröva något nytt, ta ansvar, våga visa tillit, stå upp för en

annan människa eller att stå ensam. Att vara sårbar kan innebära ensamhet men att

vara sårbar är enligt Brown inget nederlag utan leder snarare till ett rikare liv där

styrka vinner över svaghet.20 I Lindgrens böcker syns det på så vis att karaktärer, ofta

barn, vågar vara sårbara och genom detta växa som personer för att sedan förverkliga

sig själva. Brown talar om ett vanligt förekommande svek som tär rejält på tilliten

vilket är likgiltigheten. Hon talar om de personer vi har omkring oss, som vi älskar

och håller kära. När de slutar bry sig eller kämpa för att upprätthålla en god relation,

då händer något. Tilliten till de personerna börjar då sakta att försvinna och istället tar

smärtan vid. Likgiltighet föder skamkänslor och skamkänslor får människor att känna

sig ensamma och omöjliga att älska. Därför måste man älska sig själv.21

David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, har i sin studie Det gudlösa folket

– de postkristna svenskarna och religionen viktiga infallsvinklar att tillföra då det

gäller svenskarnas avståndstagande från att kalla sig religiösa. Många svenskar lever

liv som präglas av religiösa inslag men vill ändå inte förknippas med kristendomen.

Thurfjell har valt att kalla denna grupp av människor för de postkristna sekulära

svenskarna. Med detta menar han att man har lämnat den traditionella kristna tron

bakom sig och kvar blir enbart handlingar.22 Att Sverige anses vara världens mest

sekulariserade land är väl knappast någon hemlighet men vad är det som gör att

svenskar inklusive Astrid Lindgren upplever det orealistiskt att kalla sig religiösa?

Många av de personer som avsäger sig koppling till religion, lever trots allt liv som

präglas av religiösa handlingar. Thurfjell försöker förklara detta genom att

kristendomen idag förknippas med riter, morallära och organiserade gruppträffar

innanför kyrkans väggar. Hamnar man utanför detta mönster, blir det desto svårare att

kalla sig kristen. Tidigare, före sekulariseringen, var kristendomen en naturlig del av

svenskars självbild och identitet. Kyrkan och tron var central men ett hederligt och

20 Brown, Brené, Mod att vara sårbar, Libris Förlag, Örebro, 2014. Sid. 38ff. 21 Brown, 2014. Sid. 53. 22 Thurfjell, David, Det gudlösa folket, Molin & Sorgenfrei Förlag, 2015. Sid. 9

12

renligt levnadssätt var minst lika viktigt. Kristendomen syntes i både kläder, hur man

talade, barnens namn, värderingar etcetera. Kristendomen innebar förut, enligt

Thurfjell, att leva hederligt och rättfärdigt.23

Anneli Johansson och Emelie Hallberg skriver i sitt examensarbete i svenska om

lässtrategier och skönlitteratur. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i studier kring fem

olika lärares undervisning med skönlitteratur. Gemensamt för de flesta av lärarna var

önskan om att få eleverna att nå djupläsning för att kunna tolka och reflektera kring de

texter de läser. Johansson och Hallberg kommer fram till att läsning av skönlitteratur

kan få en viktig roll i människors liv när det gäller att förstå sig själv och människor i

sin omgivning. Den empatiska förmågan utvecklas och individen kan även få ökad

delaktighet i samhället genom att exempelvis delta i diskussioner eller boksamtal.

Angående den djupläsning som flertalet lärare belyser som viktig, nämns särskilt

diskussioner. Väl förberedda diskussioner av noggrant utvalda böcker kan leda till

ökad förståelse för andra människors livsvillkor och elevernas eget identitetssökande.

Skönlitteratur i undervisning om exempelvis etik får då en viktig och relevant roll i

undervisningen.24

Emelie Nilsson och Therese Pettersson, studenter vid Uppsala universitet, väljer att

i sitt examensarbete Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv: En

idéanalys med fokus på de idéer och värderingar som författarens verk förmedlar

studera Lindgrens litteratur för att se vilka värderingar som förmedlas där. De har

bland annat valt ut Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio för att analysera dem. Är

litteraturen relevant ur ett didaktiskt syfte och kan den bidra med något värdefullt till

undervisningen? Nilsson och Pettersson lägger fokus på bland annat relationer och

självkänsla vilket eleverna kan relatera till och identifiera sig med. Nilsson och

Pettersson menar att moral, etik och värdegrund finns i böckerna vilket också gör att

de lämpar sig i undervisningssyfte. Böckerna öppnar upp för diskussion om känslor

och eleverna kan genom karaktärerna känna igen sig och träna sin empatiska förmåga

i att förstå personer i sin omgivning.25 Nilsson och Pettersson menar att Lindgrens

23 Thurfjell, 2015. Sid. 38f. 24 Johansson, Annelie och Emelie Hallberg, Lässtrategier och skönlitteratur – en undersökning om lässtrategier, läsundervisning och skönlitteratur i ämnet svenska, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, 2012. 25 Nilsson, Emelie och Therese Pettersson, Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv: En idéanalys med fokus på de idéer och värderingar som författarens verk förmedlar, Uppsala universitet, 2010.

13

böcker förmedlar känslomöten vilket ger övning i etiskt och moraliskt tänkande. I just

Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio är flera av karaktärerna osäkra och rädda och

det målas upp en bild av att självkänslan är så gott som obefintlig. De är rädda för vad

personer i deras omgivning ska tycka, vad som ska hända och deras känslor kan

utgöra ett gott diskussionsunderlag i klassrummet.26 Det finns mycket etik i Lindgrens

böcker men min undersökning fokuserar på ensamhet och hur huvudkaraktärerna

förhåller sig till den.

”Jag börjar tänka på sånt när jag läser om andra” Skönlitteraturens betydelse för

ungdomars bearbetning av existentiella frågor är ett examensarbete i

litteraturvetenskap, skrivet av Ulrika Ljungberg. Ljungberg vill studera den roll som

skönlitteraturen kan få i elevers liv gällande existentiella frågor. Genom att intervjua

fem elever (flickor) efter att ha läst skönlitterära böcker får Ljungberg tillfälle att se

vilken roll böckerna fyller i elevernas liv.27 Det visade sig att majoriteten av flickorna

upplever att böckerna hade en tröstande funktion att fylla då de kunde relatera bokens

innehåll till sina egna liv. Den inlevelse som flickorna hade under läsningens gång,

präglades starkt av de erfarenheter de bar med sig sedan tidigare. Den bok som

eleverna fick läsa heter Jag saknar dig, jag saknar dig och det var de existentiella

frågorna som fanns i boken som sedan diskuterades. Den slutsats som Ljungberg drar

efter intervjuerna är att tjejerna upplevde svårigheter med att resonera kring

existentiella frågor. För flickorna verkar familjen och känslan av att följa sitt hjärta

mycket viktiga.28 Ingen av de tillfrågade flickorna ser sig själv som religiös eftersom

de inte tror på Gud. Ljungberg menar att religion inte ska vara avgörande för hur man

tänker kring existentiella frågor. Det Ljungberg kommer fram till är att skönlitteratur

håller en central roll i ungdomars liv i deras identitetssökande men också i ett

meningsskapande syfte då förståelsen för omvärlden ökar och man även kan få

uppleva tröst genom en bok.29

Det finns många användningsområden för skönlitteratur i skolans värld.

Gemensamt för Johansson & Hallberg, Nilsson & Pettersson och Ljungberg är att

skönlitteratur är högst relevant ur undervisningssynpunkt. Skönlitteratur verkar vara

26 Nilsson och Pettersson, 2010. Sid. 39ff. 27 Ljungberg, Ulrika, ”Jag börjar tänka på sånt när jag läser om andra”: Skönlitteraturens betydelse för ungdomars bearbetning av existentiella frågor, Linköpings universitet, 2005. Sid. 7ff. 28 Ljungberg, 2005. Sid. 41. 29 Ljungberg, 2005. Sid. 47f.

14

ett bra verktyg då eleverna ska fundera över existentiella frågor och utveckla sin

självkänsla genom exempelvis boksamtal kring identitet och moraliska dilemman. I

mötet mellan en bok och en läsare tycks det hända något som är användbart i

etikundervisning.

3 Moralisk utveckling

Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling utgör ett skelett i denna studie.

Tillsammans med studier av skolans läroplan och aktuell forskning kring etik och

skönlitteratur är Kohlbergs teori tänkt att besvara denna studies frågeställningar.

3.1 Lawrence Kohlberg + moralisk utveckling

Lawrence Kohlberg (1927-1987) var en amerikansk psykolog som hade en teori om

moralisk utveckling. Denna teori tar utgångspunkt i Jean Piaget, utvecklingspsykolog

från Schweiz.30 Det som skiljer deras teorier åt är att Piaget ansåg att moralisk

utveckling fanns i två stadier där övergången sker när barnet är ungefär tio år.

Kohlbergs modell är annorlunda eftersom den sträcker sig mycket längre än Piagets,

hela vägen genom det vuxna livet och alla når inte ända fram.31

Moralisk utveckling enligt Kohlbergs teori innebär en uppdelning i tre olika nivåer

(sex olika steg). Teorin går ut på att förklara processen då barn lär sig att skilja på vad

som är rätt eller fel.32 Det är hur en person väljer att rättfärdiga sitt handlande, alltså

hur man resonerar, som är avgörande för vilket stadie man befinner sig i.33

Prekonventionell nivå

Denna nivå är vanlig bland barn och innebär att en bedömning görs direkt utifrån

konsekvenserna.

30 http://global.britannica.com/biography/Lawrence-Kohlberg (Hämtat 2016-02-22). 31 http://komplexitet.se/lashornan/kohlbergs-stadier-av-moraliska-utveckling/ (Hämtat 2016-03-13). 32 https://prezi.com/z6cimf_ayob3/kohlbergs-teori-om-moralisk-utveckling/ (Hämtat 2016-02-22). 33 http://komplexitet.se/lashornan/kohlbergs-stadier-av-moraliska-utveckling/ (Hämtat 2016-03-13).

15

1 Att lyda order för att undvika bestraffning. Här finns ingen förståelse för att

andra kan tänka annorlunda.

2 Att själv tjäna på det man gör. Rätta handlingar belönas och en lämplig fråga

att ställa sig är vad man kan tjäna på att göra detta.34

Konventionell nivå

I detta stadie blir gemensamma regler allt viktigare. Omgivningens förväntningar

spelar roll och avgör ens handlingar. Många ungdomar befinner sig i detta stadie.

3 Man anpassar sig för att undvika omgivningens ogillande. Att följa gruppens

normer och att bli accepterad upplevs som mycket viktigt.

4 Att anpassa sig för att på så vis undvika att möta kritik från auktoriteter i

samhället. Det är till exempel inte lämpligt att bryta regler eftersom det leder

till ett samhälle som inte fungerar. Ett vanligt tankesätt är ”Tänk om alla

gjorde så”.35

Postkonventionell nivå

Även kallad de högre principernas nivå. I detta stadie är individen mycket angelägen

om högre värden. Det kan till exempel handla om demokrati.

5 Här upplevs det viktigt att leva upp till och följa de lagar som finns. Det finns

inget val som blir rätt för alla till hundra procent. Därför är det viktigt att följa

lagar eftersom så många människor som möjligt ska främjas. Om de rådande

lagarna ska ändras, bör det ske gemensamt genom ett demokratiskt beslut.

6 Samvete. Det är nu viktigt att göra val i livet som man sedan kan leva med. Att

kunna se sig själv i spegeln är resultatet av att leva på ett bra sätt. Det är

samvetet som avgör vad som är rätt eller fel. De personer som väljer att trotsa

lagar har således brutit mot mänskliga rättigheter vilket är omoraliskt.36

34 https://prezi.com/z6cimf_ayob3/kohlbergs-teori-om-moralisk-utveckling/ (Hämtat 2016-02-22). 35 Ibid. 36 Ibid.

16

Kohlberg har sitt fokus på det kognitiva, det vill säga det inre känslo- och tankelivet

vilket Henriksen och Vetlesen riktar viss kritik mot. De hävdar att moralisk

utveckling är ett större begrepp än så. Det intellektuella hos människan räcker inte till

för att förklara moralisk utveckling då moralisk utveckling enligt dem både är

emotionell och kognitiv. Henriksen och Vetlesen talar om moraliskt subjekt vilket

innebär att man kan visa respekt och omsorg samt känna empati för sina

medmänniskor men också på ett personligt plan. De belyser även hur

ansvarsförmågan utvecklas hos människan.37

3.2 Kritik mot Kohlbergs teori

Lawrence Kohlberg är ett av de största namnen inom psykologin. Han räknas som en

av de mest inflytelserika personerna inom området men har fått ta kritik bland annat

för att moraliskt resonerande inte nödvändigtvis behöver leda till ett moraliskt

handlande. Kohlberg hävdade att alla barn, oavsett bakgrund, ålder och sammanhang,

tar del av de olika stadierna. De olika stadierna blir då giltiga för samtliga barn vilket

Kohlbergs teori har fått utstå kritik för då man föds med olika förutsättningar.

Kohlberg höll fast vid sin tanke om att den moraliska omdömesförmågan utvecklas i

linje med den kognitiva utvecklingen.38

4 Metod

För att analysera en text krävs en metod. Valet av metod avgör analysens resultat.

Alla läsare av en text besitter tolkningsegenskaper och använder strategier för att göra

sin egen tolkning utifrån sina egna värderingar och intressen. Hur en text uppfattas är

upp till läsaren och individens egna erfarenheter har påverkan.39 Den här studien är en

textanalys av Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio. Det huvudsakliga temat för

min analys är ensamhet vilket följer Lindgrens böcker från pärm till pärm. Jag

kommer även att se till den moraliska utvecklingen enligt Kohlbergs modell. I

37 Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan, Etik i arbete med människor, Studentlitteratur, Lund, 2013. Sid. 122ff. 38 Nationalencyklopedin, sökord: ”Lawrence Kohlberg” http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lawrence-kohlberg (Hämtat: 2016-03-13). 39 Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson Anders, Epikanalys, Studentlitteratur AB, 1999. Sid. 39.

17

följande avsnitt presenterar jag den hermeneutiska analysmetoden, urval samt kritik

mot den valda metoden.

4.1 Hermeneutik

Hermeneutik används som en uppsättning regler för att underlätta och göra det möjligt

att tolka en text så korrekt som möjligt.40 Genom hermeneutiken skapas förståelse för

de värderingar, den mening och innebörd som finns i texten. Textens bakgrund och

sammanhang tas stor hänsyn till inom hermeneutiken. Det som skiljer hermeneutisk

förklaring från andra typer av förklaringar/förståelser är att den syftar till en fördjupad

insikt i ett socialt, kulturellt eller mänskligt sammanhang.41 Den tyske teologen vid

namn Friedrich Schleiermacher anses vara den som befäste hermeneutiken som en

allmänt vedertagen tolkningslära i syfte att basera den på en filosofisk grund.

Schleiermacher ansåg att hermeneutiken är aktuell för alla typer av texter när det

gäller språklig förståelse. Att förstå en text innebar för honom att förstå avsändarens

avsikter och tankar med den. Det handlar om förmågan att leva sig in i författarens

tankegångar. Vidare menade Schleiermacher att det var viktigt att kunna se en text

både i sin helhet och i mindre delar vilket ibland förklaras med den hermeneutiska

cirkeln.42 För att ha möjlighet att ställa relevanta frågor till en texts innehåll krävs att

läsaren av texten är introducerad i innehållet och har en viss förförståelse av det valda

materialet.43 I min läsning av de valda Lindgren-böckerna kommer jag att möta

människor och livsöden vilka blir mitt huvudsakliga material. Jag behöver alltså

genom läsning av böckerna få en förståelse för den kontext karaktärerna befinner sig i

för att sedan kunna studera etiken och den moraliska utvecklingen.

Hermeneutik, läran om tolkning, är en känsla av sammanhang. Det handlar om att

ge ett objekt en innebörd som är meningsfull. Det unika i att tolka är att varje tolkare

har sitt eget syfte och tolkar utifrån vad man själv bär med sig för erfarenheter. Detta

gör också att den hermeneutiska kunskapsprocessen inte har något definitivt slut. Det

40 Nationalencyklopedin, sökord: Hermeneutik, http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hermeneutik (Hämtat: 2016-03-15). 41 http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=hermeneutik 42 Allwood, Carl Martin & Erikson Martin G, Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper, Studentlitteratur, Lund, 2010. Sid. 92. 43 Vikström, Björn, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, Studentlitteratur, Lund, 2005. Sid. 13.

18

kommer alltid att finnas möjlighet att tolka en tolkning eller att lägga en ny

infallsvinkel på en befintlig tolkning.44 För min del innebär detta att jag hela tiden bör

fokusera på min studies frågeställningar för att lyckas behålla den röda tråden.

Inom hermeneutisk forskning finns försök att hitta logiska förklaringar till enskilda

människors handlande för att på så vis tillskriva dem en mening. En handling eller

värdering bör vara meningsfull utifrån den agerandes perspektiv. En hermeneutisk

forskare har då i uppgift att försöka formulera denna inre logik på ett sätt som

stämmer med personens egna förklaringar utifrån kontexten denne befinner sig i.45

4.2 Kritik mot hermeneutiken

Givetvis är det inte möjligt att generalisera inom den hermeneutiska metoden då

tolkningar alltid är subjektiva. Den största kritiken mot hermeneutiken är att den inte

har ett kritiskt ändamål och att det finns stora svårigheter med att avgöra om en

tolkning är korrekt eller ej.46 En annan kritik som hermeneutiken fått bemöta är det

faktum att det krävs förförståelse och bakgrundsinformation för att förstå något fullt

ut. Det som gör tolkningssituationen om möjligt ännu mer komplex är att det skelett

som referensramarna utgör, påverkar förståelsen av texten.47 I min studie finns ingen

avsikt att fastställa eller övertyga om någon särskild tolkning av texterna då jag syftar

till att förklara och resonera kring tänkbara objektiva tolkningar. Kohlbergs teori om

moralisk utveckling utgör grunden för analysen och är tänkt att vara ett redskap i

tolkningsprocessen. Att läsa en text handlar för mig om att göra texten till sin egen

utifrån den förståelse man har för texten. Min målsättning är att vara objektiv och

undvika generalisering i tolkningsprocessen. Eftersom etik och värdegrund finns i

böckerna kan läsaren känna och utveckla sin empatiska förmåga. Det ger övning i

etiskt och moraliskt tänkande och läsaren tränas i att förstå sig själv och personer i sin

omgivning då läsaren lätt kan känna igen sig.48

5 Analys

44 Allwood & Erikson, 2010. Sid. 98. 45 Allwood & Erikson, 2010. Sid. 101. 46 Gadamer, Hans-Georg, Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 2006. Sid. 49f. 47 Gadamer, 2006. Sid. 45ff. 48 Nilsson & Pettersson, 2010.

19

I detta avsnitt följer den analys jag har gjort av Lindgrens böcker. Jag kommer att

redogöra för böckernas innehåll med fokus på moralisk utveckling och de etiska

aspekterna som finns med i dem. Det kommer att finnas en koppling mellan den valda

teorin och böckernas innehåll, i första hand gällande huvudkaraktärerna. Jag kommer

inte att lägga någon större vikt vid att jämföra böckerna med varandra då mitt intresse

ligger i att analysera de enskilda karaktärernas moraliska utveckling i förhållande till

den etik som finns i respektive bok.

Slutligen kommer jag att knyta ihop säcken genom att lyfta blicken och försöka se

en helhet i resultatet. I Bröderna Lejonhjärta kommer fokus på den moraliska

utvecklingen ligga hos de två bröderna Jonathan och Karl medan jag i boken Mio min

Mio enbart ser till barnet Bo Vilhelm Olsson. Anledningen till detta är att det är de tre

personerna som böckerna till största delen handlar om och att det finns mest material

att analysera kring dem.

5.1 Bröderna Lejonhjärta

I boken Bröderna Lejonhjärta får läsaren i tidigt skede lära känna bröderna Jonathan

och Karl Lejon. Jonathan brukar kalla sin lillebror för Skorpan eftersom han tycker så

väldigt mycket om just skorpor. Skorpan är svårt sjuk och får genom att tjuvlyssna på

sin mamma veta att han snart ska dö. Skorpan blir både ledsen och rädd men väljer att

inte visa det för sin mamma.49 I ljuset av Kohlbergs teori befinner sig Skorpan vid

detta skede i det konventionella stadiet då han är mån om omgivningen och inte vill

visa att han har tjuvlyssnat. Det är även viktigt för honom att bibehålla den sociala

ordningen och uppfylla de förväntningar som finns.

Skorpan är rädd för att bli alldeles ensam när han dör och tycker att det är hemskt

att det finns de som måste dö innan de ens fyllt tio år. Jonathan med sina ynka tretton

levnadsår på nacken, verkar befinna sig i den postkonventionella stadiet vilket han

bevisar gång på gång genom bokens innehåll. Han är mycket mån om att lillebror ska

känna sig trygg och främjas av den trygghet som Jonathan försöker förmedla.

Jonathan berättar för lillebror att det nog inte alls är så hemskt att dö eftersom det bara

är skalet av kroppen som kommer ligga kvar i jorden medan Skorpan själv flyger iväg

49 Lindgren, Astrid, Bröderna Lejonhjärta, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1973. Sid. 6.

20

någon annan stans, till Nangijala, långt bortom stjärnorna. Jonathan berättar om

Nangijala på ett sätt som får Skorpan att vilja flyga dit med en gång. Där behöver man

inte vara ensam för att ligga hemma och hosta och vara sjuk.50 Jonathan som är

mycket plikttrogen går ofta upp mitt i natten för att koka honungsvatten till sin

lillebror och hålla honom sällskap så att han inte ska känna sig ensam. Skorpan som är

rädd för att bli ensam i Nangijala, sitter uppkrupen i storebrors famn och tänker

mycket på hur det kommer att bli när han dör.

”Inte förrän då kom jag att tänka på hur det skulle vara att komma till Nangijala utan

Jonathan. Hur ensam jag skulle bli utan honom. Vad hjälpte det ifall jag kom mitt upp i

en massa sagor och äventyr om inte Jonathan var med. Jag skulle bara bli rädd och inte

veta vad jag skulle göra.”51

Jonathan som vill att lillebror ska känna sig så trygg som möjligt, berättar att han tids

nog också kommer till Nangijala.

En eldsvåda utbryter i lägenheten och gör att de båda bröderna tvingas hoppa ut

genom fönstret och ner på marken. Jonathan tar sin lillebror på ryggen och kastar sig

ut genom fönstret. Enligt Kohlbergs teori blir moralen i den postkonventionella nivån

uppenbar genom denna handling. För en person som befinner sig i detta stadie är det

viktigt att handla på ett sådant sätt som gör det möjligt att leva med sitt samvete. Nu

befinner sig Jonathan dock i Nangijala före Skorpan som är kvar i en annan sjuksäng.

Skorpan känner sig så ensam och gråter för att han är rädd och olycklig. Skorpan vet

att det börjar bli dags för honom att också resa till Nangijala och tänker mycket på sin

mamma som blir lämnad kvar. Han planerar att skriva en lapp till henne ”Gråt inte

mamma! Vi ses i Nangijala”.52 Sociala relationer är viktiga för Skorpan då hans

mamma och bror betyder mycket. Han vill inte vara utan någon av dem men när han

vet att han kommer lämna sin mamma kvar på jorden, känner han ett behov av att

skriva denna lapp. De sociala relationerna är särskilt viktiga i det konventionella

stadiet.

När Skorpan väl hamnar i Nangijala får han möta sin storebror igen. De båda

bröderna är lyckliga över att äntligen vara tillsammans igen. I Nangijala finns ingen

50 Lindgren, 1973. Sid. 7. 51 Lindgren, 1973. Sid. 12. 52 Lindgren, 1973. Sid. 18ff.

21

sjukdom längre och Skorpan kan äntligen få känna sig vacker. Han har lärt sig att

simma och i takt med detta växer självförtroendet. De båda pojkarna har en varsin

häst i Nangijala och livet i Nangijala verkar fantastiskt. I Nangijala behöver man inte

vara rädd för att det vackra ska ta slut, åtminstone inte i Körsbärsdalen. Jonathan

berättar att i Törnrosdalen är det annorlunda eftersom den dalen nu är i fiendehänder.

Det finns risk att Körsbärsdalen går samma öde till mötes vilket gör Skorpan rädd.

Precis lika rädd som han var när han levde på jorden.53

Jonathan är en mycket uppskattad person i Nangijala då han strider för att befria

Törnrosdalen. Han står upp för rättvisa och demokrati vilket kännetecknar den

postkonventionella nivån enligt Kohlberg. Det visar sig att en förrädare går lös i

Körsbärsdalen och denne vill både Jonathan och Skorpan få fast.

När Jonathan ska ge sig iväg för att få bukt med den orättvisa som råder, lämnas

Skorpan ensam för ett tag vilket skrämmer honom enormt. Jonathan rider iväg i

dimman som den frihetskämpe han är medan Skorpan tvingas stanna kvar. Jonathan

lovar att de ska ses igen, antingen här eller i nästa liv, Nangilima.54

När Skorpan vaknar upp ur en hemsk dröm där Jonathan råkar illa ut, bestämmer

han sig för att samla mod till sig för att ge sig iväg och rädda sin bror. Skorpan känner

sig för en gångs skull både stark och modig.55 Under sin färd mot Jonathan pendlar

han mellan hopp, förtvivlan, mod och rädsla. När Skorpan stannar till för att vila i en

grotta, hör han hur det pratas utanför. Skorpan är livrädd och undrar vilka de är och

vad de gör uppe i bergen om natten. Är de vänner eller fiender? Efter en stund visar

det sig bland annat vara en man vid namn Jossi. Han kommer från Körsbärsdalen och

visar sig vara förrädaren som Skorpan nu fått vetskap om.56 Jossi och hans män är på

jakt efter Jonathan Lejonhjärta. Han hör hur de pratar om Jonathan och att han har en

liten bror som kan användas för lockbete. Då blir Skorpan rädd, igen.

Av en slump upptäcks Skorpan inne i grottan och tas med av soldaterna. De för

honom till Törnrosdalen där han hittar på att han bor hos sin farfar. Turligt nog går

denne farfar med på att låtsas att de är släkt och får därför behålla Skorpan. Det visar

sig att farfar har tät kontakt med Jonathan och gömmer honom när han behöver en

53 Lindgren, 1973. Sid. 55. 54 Lindgren, 1973. Sid. 65. 55 Lindgren, 1973. Sid. 68ff. 56 Lindgren, 1973. Sid. 91.

22

viloplats. Hos farfar ligger Jonathan och sover vilket gör att de båda pojkarna får ses

igen. Skorpan passar på att avslöja att Jossi är förrädare i Körsbärsdalen vilket

Jonathan blir ledsen över.57 Jonathan berättar för Skorpan att han har varit modig och

att det var tur att han var i bergen och hörde vem förrädaren är. I detta skede känner

sig Skorpan mycket stolt och tänker att det är första gången någon kallar honom

modig.58

Jonathan är mycket omtyckt av folket som bor i både Törnrosdalen och

Körsbärsdalen. De sjunger visor om honom och ser honom som en hjälte när det

gäller att befria Nangijala.59 När det är dags för Jonathan att fullborda sitt uppdrag i

att befria Nangijala, säger Skorpan att han vill följa med. Skorpan som tidigare varit

mycket rädd och försiktig vill nu följa med. Detta beror till största delen på att han

inte vill bli lämnad ensam men också för att han har blivit modigare. Samvetet tar en

allt större plats i hans medvetande och man kan ana spår av den postkonventionella

fasen då det blir allt viktigare med rättvisa och demokratiska värden till varje pris. Det

är viktigt att vara moralisk och värna om mänskliga rättigheter vilket Jonathan hela

tiden har i åtanke. Jonathan berättar för Skorpan att han gärna får följa med om han

verkligen vill.60

Vid ett särskilt tillfälle visar både Skorpan och Jonathan på en moralisk handling

då en av soldaterna bland deras motståndare håller på att falla i vattnet med sin häst

och bröderna då väljer att rädda soldaten.61 Varken Jonathan eller Skorpan vill att

någon ska fara illa i onödan. Allt de vill är att få ett slut på ondskan vilket är det som

gynnar flest människor. Detta tankesätt tillhör det postkonventionella stadiet.

Skorpan nämner ofta att han är rädd inför slutstriden men Jonathan trycker på att

de minsann inte kan svika den man från Körsbärsdalen som sitter tillfångatagen i en

grotta.62 Jonathan utför hela tiden moraliska handlingar då han är plikttrogen och vill

uppfylla omgivningens förväntningar. När bröderna är framme i grottan för att

försöka rädda Orvar som sitter tillfångatagen, börjar Skorpan gråta. Inte för att han är

rädd men för att han undrar hur livet får vara så orättvist mot Orvar som snart ska

57 Lindgren, 1973. Sid. 112. 58 Lindgren, 1973. Sid. 114. 59 Lindgren, 1973. Sid. 125. 60 Lindgren, 1973. Sid. 145. 61 Lindgren, 1973. Sid. 172. 62 Lindgren, 1973. Sid. 183.

23

kastas till draken Katla.63 Bröderna Lejonhjärta lyckas sätta Orvar på fri fot igen och

efter bara en liten stund träffar Skorpan förrädaren Jossi tillsammans med en dam vid

namn Sofia. Skorpan samlar då mod till sig och avslöjar att Jossi är förrädaren från

Körsbärsdalen. Skorpan är rädd med berättar ändå om förräderiet för att inte fler ska

råka illa ut.64 Skorpan närmar sig allt mer det tankesätt som tillhör det

postkonventionella stadiet. Jossi försöker fly genom att hoppa i en båt och försöka ro

iväg i den vilda floden. Här ställs Skorpan inför ett moraliskt dilemma då han inte vill

att Jossi ska råka illa ut. Skorpan valde att låta det ske.

”Han försökte ro, men rasande vågor och virvlar högg båten och kastade den mellan

sej för att krossa den. Årorna slet de ifrån honom. Och så kom där en fräsande våg och

vräkte ner honom i vattnet. Då grät jag och ville rädda honom, fastän han var en

förrädare. Men det fanns ingen räddning för Jossi, det visste jag. Det var så hemskt och

så sorgligt att stå där i skymningen och se och veta att Jossi var alldeles ensam och

hjälplös där ute i virvlarna.”65

När Jonathan besegrar draken lyckas han få en brännskada som bara blir allt värre.

Medan timmarna går förlorar Jonathan kraft ur sin kropp som sakta men säkert blir

förlamad. Jonathan berättar för sin bror att han hemskt gärna skulle vilja dö en gång

till eftersom han inte kommer att bli bättre. Att få komma till Nangilima är det enda

som kan hjälpa till ett friskt liv. Skorpan blir genast rädd över att behöva lämnas

ensam igen men snart visar det sig att de båda bröderna kan komma till Nangilima

tillsammans om Skorpan bara vågar hoppa utför klippan med sin storebror på ryggen.

Skorpan bestämmer sig för att våga eftersom han inte vill vara någon liten lort. Att

ställa upp för Jonathan är det enda rätta efter allt han har gjort.66

”Jag gick fram till stupet och tittade ner. Det var redan för mörkt. Man såg knappt

ängen längre. Men det var ett djup så att man hisnade. Hoppade vi där, så var det

åtminstone säkert att vi kom till Nangilima båda två. Ingen behövde vara ensam kvar

och ligga och sörja och gråta och vara rädd.”67

63 Lindgren, 1973. Sid. 195. 64 Lindgren, 1973. Sid. 214ff. 65 Lindgren, 1973. Sid. 218. 66 Lindgren, 1973. Sid. 244ff. 67 Lindgren, 1973. Sid. 248.

24

Både Skorpan och Jonathan utför många moraliska handlingar genom bokens

händelseförlopp. Jonathan lever hela tiden upp till de förväntningar omgivningen har

på honom då de i princip har gett honom en titel som hjälte. Jonathans handlingar

präglas av hans samvete. Han är mycket hyllad och försöker hela tiden att ta beslut

och göra det som gynnar flest människor i rättvisans namn vilket är typiskt för det

postkonventionella stadiet. Skorpan utvecklas moraliskt och får allt större mod under

resans gång. Han går från att vara ”en liten lort” till att våga avslöja förrädare och

hoppa utför ett stup med sin bror på ryggen. Han börjar tänka allt mer på att följa

gruppens normer och att inte bryta mot lagar eftersom det skulle bli kaos om alla

gjorde så. Skorpan vill undvika gruppens ogillande vilket är typiskt för det

konventionella stadiet. Ensamhet är temat för boken och även det som ligger till grund

för mycket av den moral som syns hos de båda bröderna.

5.2 Mio min Mio

Mio min Mio är berättelsen om Bo Vilhelm Olsson som en dag försvinner spårlöst. Bo

är fosterbarn hos släktingarna Edla och Sixten. Bo jämför sig ofta med sin vän Benka

som verkar leva ett perfekt liv med föräldrar som bryr sig och hen verkar aldrig

behöva känna sig ensam. Alla barn är välkomna hem till Benka för att leka men hem

till Bo får ingen lov att komma eftersom tant Edla tycker att Bo är tillräckligt jobbig

att ta hand om. Mio måste anpassa sig och ta hänsyn till Edlas åsikter. I det

prekonventionella stadiet är just straff och lydnad centralt. Vad Bo själv tycker tas

ingen hänsyn till. Bos mamma verkar vara död men vem som är pappa till Bo, det vet

ingen. Ibland ligger Bo och gråter efter sin pappa.

Tant Lundin som jobbar i fruktaffären är alltid snäll mot Bo. En dag bjuder hon Bo

på ett äpple och ber honom springa iväg för att posta ett kort. Precis i den stund då Bo

ska lägga ner kortet i brevlådan, ser han att bokstäverna börjar skimra av eld och då

kan han inte låta bli att läsa: ”Till Konungen, Landet i fjärran. Den du så länge har

sökt är på väg. Han färdas genom dag och natt, och han bär i sin hand tecknet, det

gyllene guldäpplet.” Bo ser att äpplet i hans hand har förvandlats till guld. Han känner

sig nu ensam och börjar nästan gråta.

Bo sätter sig på en bänk i Tegnérlunden alldeles ensam. Överallt ser han

lägenhetsfönster och lyckliga familjer som umgås kring middagsbordet. Bo tänker att

det är barn som sitter tillsammans med sina mammor och pappor medan han själv

25

sitter ensam ute på bänken. Ensam med ett guldäpple. Efter ett tag får han syn på en

glasflaska som ligger på marken. Någon har tryckt i en träbit i flaskan och Bo ser att

det rör sig något i flaskan. Det är någon som vill bli utsläppt! En liten ande som sitter

och pekar på träbiten som hindrar honom från att komma ut. Bo blir alldeles rädd men

väljer ändå att släppa ut anden ur flaskan.68 Redan här begår Bo en moralisk handling.

Anden berättar att han kommer från Landet i Fjärran och Bo börjar genast att längta

dit. Anden är först tveksam till att låta Bo följa med men när han ser guldäpplet så har

han fått tecknet på att det är Bo han kommit för att hämta. Bo ska följa med, det är

honom som konungen så länge har sökt.

Anden och Bo färdas genom dag och natt, långt ovanför molnen. När de närmar

sig Landet i Fjärran ser Bo någon som går på gräset. Det är Fader Konungen! Bo bara

vet att det är hans pappa. Bo får veta att det stämmer att hans mamma är död men

hans pappa fick aldrig veta var Bo var vilket har gjort att de fått längta efter varandra i

nio långa år. Bo får ett nytt namn, Mio, av sin pappa. Mio mår så bra när han får vara

tillsammans med sin pappa, han växer och frodas.69 Tidigare har Bo levt ett liv som

präglats av straff och lydnad (prekonventionell nivå) men plötsligt har en ny värld

öppnats för honom.

Mio träffar en kompis Jum-Jum som är precis lika snäll som hans förra kompis

Benka. Mio har egentligen en mycket liten referensram att förhålla sig till men har

ändå den moraliska förmågan att se att Jum-Jum är bra. Jum-Jum känner till Mio

eftersom fader konungen har berättat om honom för alla.

Mio är välkommen till Jum-Jum och hans familj för att umgås och äta tillsammans.

Mio som är van vid missunnsamma fosterföräldrar har till en början svårt att tro att

man verkligen får umgås och ha kul tillsammans. Han får dåligt samvete över att

umgås istället för att vara ensam. Fader konungen tycker annorlunda och berättar att

hans sons skratt är det bästa han vet.

”Då förstod jag för första gången, att jag aldrig behövde vara rädd för min fader

konungen, att vad jag än gjorde skulle han se på mig med så där vänliga ögon som han

gjorde nu, där han stod med handen på sin rosengårdsmästares axel och med alla de

vita fåglarna fladdrande omkring sig. Och när jag förstod det, blev jag gladare än jag

68 Lindgren, Astrid, Mio min Mio, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1954. Sid. 8ff. 69 Lindgren, 1954. Sid. 15f.

26

hade varit förut någon gång i mitt liv. Jag var så glad att jag måste skratta alldeles

väldigt. Och jag la huvudet bakåt och skrattade så att fåglarna nästan blev rädda.”70

En dag berättar Fader konungen för Mio om Riddar Kato, en hemsk man, och Mio

blir rädd med en gång. Mio tänker här en omoralisk tanke, att han inte vill, för egen

vinnings skull. Denna tanke tillhör det prekonventionella stadiet med förblir endast en

tanke eftersom Mio faktiskt antar utmaningen. Det visar sig att Kato är en mycket

elak man med en klo av järn och ett hjärta av sten. Mios uppgift blir att kämpa mot

honom för att kunna släppa alla barn fria som han har i fångenskap. När Mio tänker

på Riddar Kato blir han så rädd att han nästan börjar gråta.71 Alla i Landet i fjärran

känner till Mio och vet att det bara är han, kungasonen, som kan besegra Riddar Kato.

Mio verkar vara mogen för sin ålder och väl medveten om omgivningens

förväntningar på honom. Samvetet blir allt viktigare då han vill leva på ett så bra sätt

som möjligt vilket är tankar som tillhör det postkonventionella stadiet. Riddar Kato

har brutit mot mänskliga rättigheter vilket är odemokratiskt och fel. Mio vill stå upp

för rättvisan och tänker kämpa för att främja så många människor som möjligt. Detta

är också typiskt för den postkonventionella nivån.

Med detta ansvar inser Mio att han måste utföra denna uppgift, att ta sig an Riddar

Kato, hur läskigt det än känns. Mio är en riddare, en god riddare. Han måste vara

modig och försöka hålla tårarna tillbaka.72 Mio känner sig ensam i detta uppdrag och

flera gånger tänker han att han skulle vilja berätta för fader konungen hur det känns.

Att han ska klara sig mycket utan Jum-Jum och även Benka. Alldeles ensam är han

bara för att han måste strida mot Riddar Kato.73

En svärdsmidare hjälper Mio att ta fram ett svärd som ska passa bra i striden mot

Riddar Kato. Ett svärd som kan skära genom sten vilket är viktigt eftersom Riddar

Kato har en klo av järn. Den sliter han ut hjärtan med för att sedan sätta in stenhjärtan.

Mio känner sig liten och ensam men vet vad som måste göras. Han känner sig tusen

gånger mer ensam än någonsin.74

När det är dags att möta Riddar Kato, beslagtas Mios svärd och kastas i döda sjön

medan Mio och Jum-Jum sätts i tornet för att svälta ihjäl. Efter timmar av tårar och

70 Lindgren, 1954. Sid. 27. 71 Lindgren, 1954. Sid. 79. 72 Lindgren, 1954. Sid. 100. 73 Lindgren, 1954. Sid. 117. 74 Lindgren, 1954. Sid. 135ff.

27

hunger får pojkarna besök av flera snälla fåglar som tillsammans lyckats fiska upp

svärdet från sjön. Med svärdet i sin hand känner sig Mio starkare än någonsin och det

är dags att strida mot Riddar Kato. När Mio möter Kato, vädjar Kato om att Mio ska

låta svärdet träffa hans hjärta av sten. Han vill att svärdet skär rakt igenom eftersom

det har skavt och gjort ont så länge. Riddar Kato längtar efter att bli av med sitt hjärta

av sten, vilket Mio befriar honom från. Kvar på golvet blir en hög av sten och en klo

av järn. Sedan öppnar Mio fönstret och släpper ut en fågel som verkar ha varit

instängd länge.75 Att sticka svärdet i Riddar Kato kan anses vara en både moralisk och

omoralisk handling. Visserligen dödar Mio Riddar Kato men samtidigt ber Kato

honom att göra det eftersom han plågas av sitt stenhjärta. Det är också så att Mio

räddar många människor genom att Kato försvinner. I det postkonventionella stadiet

finns inga val som blir hundra procent rätt för alla och därför upplevs det viktigt att

göra det som främjar flest människor. I det här fallet segrar godheten.76

Ensamhet är något som Mio har alldeles för mycket erfarenhet av och efter striden

trodde han att han förlorat Fader Konungen. Medan Jum-Jum berättar för sin mamma

och pappa om allt de varit med om, är det ingen som mötte upp Mio. Men plötsligt ser

Mio sin pappa, precis på samma plats där han lämnat honom.

75 Lindgren, 1954. Sid. 157f. 76 https://prezi.com/z6cimf_ayob3/kohlbergs-teori-om-moralisk-utveckling/ (Hämtad 2016-02-22).

28

”Han stod på samma plats där jag hade lämnat honom, när jag red bort till Dunkla

skogen och Landet Utanför. Han stod där och sträckte sina armar mot mig, och jag

kastade mig i hans famn och slog mina armar så hårt om hans hals, och han höll mig

tätt intill sig och viskade Mio, min Mio”77

Mio tänker att han har stannat väldigt länge i Landet i Fjärran. Han tänker nästan

aldrig på tiden innan han kom dit förutom att han saknar Benke ibland. Ibland undrar

han om han är saknad av sina fosterföräldrar men det spelar ingen roll. Nu är han i

Landet i Fjärran och har det bra tillsammans med sin Fader Konungen.78 I detta läge

utgår Mio från vad som gynnar honom mest. Han väljer att stanna kvar och göra det

han själv tjänar på vilket är en av grundtankarna i det prekonventionella stadiet.

Enligt Kohlbergs konventionella nivå är sociala relationer mycket viktiga vilket de

också är för Mio. Kanske är det också de sociala relationerna som är drivkraften till de

moraliska handlingar han utför och som får mig att tro att Mio till största delen

befinner sig i den postkonventionella nivån. Det postkonventionella stadiet kräver

demokrati och enighet vilket fanns då alla ville bli av med Riddar Kato. Omgivningen

har förväntningar på Mio och han lever upp till dem och gör det som måste göras.

Samtidigt är de sociala relationerna mycket viktiga för honom och just därför vill han

stanna kvar i Landet i Fjärran.

6 Diskussion

Här knyts säcken ihop. Min studies frågeställningar besvaras och analysen bildar en

helhet tillsammans med studiens bakgrund och teori. Frågeställningarna är följande:

1. På vilket sätt kan Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling appliceras på

Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta?

2. Hur kan Lindgrens böcker användas i etikundervisning?

6.1 Moralisk utveckling i Lindgrens böcker

Kohlbergs teori om moralisk utveckling finns tydligt med i Lindgrens böcker

Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio. Precis som Kohlberg säger, finns ingen exakt

77 Lindgren, 1954. Sid. 173. 78 Lindgren, 1954. Sid. 176f.

29

och tydlig uppdelning mellan de tre olika nivåerna. Ofta är det svårt att avgöra exakt

var en person befinner sig i den moraliska utvecklingen eftersom gränserna är diffusa

och till viss del flytande. Henriksen & Vetlesen menar att grunden i etik och de val

man gör, har sin grund i tanken om alla människors lika värde.79

Som person kan man pendla mellan olika stadier vilket både Skorpan och Mio gör.

Jonathan håller sig däremot på samma nivå hela tiden och kanske är det en mognad-

och trygghetsfråga, precis som Henriksen och Vetlesen säger då de menar att man går

genom stadierna i tur och ordning eftersom det handlar om just mognad. Denna

mognad är enligt dem både kognitiv och emotionell. Jonathan framstår som en

mycket mogen och ansvarstagande person trots sin låga ålder. Han tar hand om sin

lillebror och omgivningen har höga förväntningar som Jonathan i sin tur uppfyller.

Det postkonventionella stadiet kännetecknas enligt Kohlbergs teori av rättvisa och

demokrati. Precis som Jonathan gör, är det viktigt att ta beslut som gynnar så många

människor som möjligt. Samvetet är enligt Kohlbergs teori viktigt och det är det som

avgör vad som är rätt eller fel. Jonathan håller ett stabilt humör och gör vad som

måste göras för frihetens skull. Skorpan är däremot en mer osäker person. Han utgår

ofta från sig själv och sina behov samtidigt som han är mån om personer i sin

omgivning, exempelvis sin mamma och bror. Bokens sista scen är komplex och det är

svårt att veta vad som driver Skorpan till att ta sin bror på ryggen och hoppa. Han är

lojal mot sin bror och känner sin skyldighet att hjälpa honom efter allt Jonathan har

gjort. Samtidigt vet han att i Nangilima väntar de nära och kära som dött i Nangijala

och de får han i så fall träffa igen vilket är skönt då sociala relationer är viktiga för

honom. Ensamhet är det sista alternativet. Han vill inte bli ensam kvar och kan genom

att tänka på sig själv, drivas till att hoppa. Skorpan är en person som trots allt verkar

pendla mellan de olika stadierna enligt Kohlbergs teori.

Det prekonventionella stadiet syns i Mio min Mio. Redan i början av boken

anpassar sig Mio efter Edlas åsikter eftersom straff och lydnad fortfarande är viktiga

aspekter för honom att ta hänsyn till. När Mio är rädd tänker han egoistiska tankar

såsom att ge upp vilket även det tillhör prekonventionella stadiet. Då Mio resonerar

kring sitt förra liv inser han att han har det så mycket bättre nu även om han lämnar

både fosterfamilj och Benka åt sidan och satsar på sitt eget välmående istället. När

79 Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan, Etik i arbete med människor, Studentlitteratur, Lund, 2013. Sid. 166f.

30

Mio får känna kärlek och gemenskap hamnar han på den konventionella nivån.

Tidigare har han nog aldrig förstått vad det är han har saknat och gått miste om, han

har bara kunnat fantisera. De sociala relationerna får en stor plats i hans hjärta och han

mår bättre än aldrig förr. Relationer är en grundbult i den konventionella nivån och

det är eventuellt de sociala relationerna som driver Mio till de moraliska handlingar

han utför såsom att strida mot Riddar Kato.

Till största delen verkar det postkonventionella stadiet ha en stor plats i Mios liv.

Gemenskap och tillit präglar denna fas och man ser inte enbart till det som passar en

själv utan gör det som måste göras. Mio kämpar för att befria Landet i Fjärran, för

allas skull. Han kan även ta beslutet att döda Riddar Kato eftersom det gynnar både

Riddar Kato själv men också befolkningen i Landet i Fjärran. Mio utvecklas både

intellektuellt och kognitivt då den emotionella förmågan blir allt större.80

Gemensamt för Skorpan, Jonathan och Mio är att deras bakgrund med tragiska

uppväxter inte verkar hämma deras moraliska utveckling. Henriksen och Vetlesen

hävdar att man kan visa omsorg och respekt både på ett ytligt och ett personligt plan

samt känna empati med sina medmänniskor vilket gör att ansvarsförmågan utvecklas.

Detta kan man kan se i de fiktiga personerna Mio, Skorpan och Jonathan.81

6.2 Etik i undervisning

I skolans värdegrund står det skrivet att skolan ska främja inlevelse samt förståelse för

andra människor.82 Religionsundervisning har även i uppgift att stimulera elevernas

tänkande kring livsfrågor och förståelse för sitt eget och andras sätt att tänka och

leva.83 I det centrala innehållet står det att eleverna ska se hur olika livsfrågor och

värderingar i livet skildras i populärkulturen. Vardagliga moraliska frågor och ett bra

liv ska också rymmas i undervisningen.84

Den forskning jag lyfter i avsnittet med bakgrund, visar att det händer något i

mötet mellan en skönlitterär bok och en läsare. Forskningen ger en positiv bild av att

läsaren bearbetar existentiella frågor. Det finns böcker som gör att elever kan känna

80 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 122ff. 81 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 123ff. 82 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011. Sid. 7. 83 Skolverket, 2011. Sid. 186f. 84 Skolverket, 2011. Sid. 189.

31

igen sig och relatera till innehållet vilket kan utveckla deras självkänsla och empatiska

förmåga. Om eleverna kan relatera till karaktärerna och se deras moraliska utveckling,

kanske det också kan gynna deras egen moraliska utveckling. Det finns både moral,

etik och värdegrund i Lindgrens böcker vilket gör dem ännu lämpligare ur

undervisningssynpunkt. Lindgren hävdar att barn behöver lära sig att vara ensamma

eftersom ett barns största rädsla enligt henne är att bli just ensam. Ensamhet kan vara

ett lämpligt ämne att diskutera efter läsningen av Bröderna Lejonhjärta eller Mio min

Mio. Karaktärerna är rädda för att bli ensamma och har olika sätt att hantera sin rädsla

på. I Lindgrens böcker finns karaktärer som lär sig leva med ensamheten, hittar sig

själva eller skapar en fantasivärld. Jag tror att det finns många elever som någon gång

känt sig ensamma eller är rädda för det. Därför tror jag att böckerna kan vara lämpliga

för boksamtal eller vidare arbete kring den etik som finns i böckerna. Det etiska

perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att eleverna ska utveckla sin förmåga

att ta egna personliga ställningstaganden. Skolans mål är bland annat att eleverna ska

kunna leva sig in i andra människors situationer och medverka till att hjälpa andra

människor.85

Även om ensamheten är central i Lindgrens böcker, finns det fler existentiella

frågor som går att väva in i etikundervisning exempelvis dödsmotiv, livsvillkor,

etnicitet eller samhällsfrågor. Jag upplever att böckerna är relativt enkla att relatera till

vilket jag tror ger en positiv upplevelse för eleverna. Jag ser många möjligheter att

använda skönlitteratur, särskilt Lindgrens böcker, i etikundervisning. Det finns också

goda möjligheter till ämnesintegrering i samband med bokläsningen vilket är bra för

mig som ska undervisa både i svenska och religion.

7 Sammanfattning och avslutande kommentarer

De frågeställningar som är tänkta att besvaras genom denna studie är hur moralisk

utveckling enligt Kohlbergs teori syns i Lindgrens böcker samt om böckerna är

lämpliga för etikundervisning. Under läsningen av Lindgrens böcker och den

forskning samt övrig litteratur jag använt mig av till denna studie, har jag

uppmärksammat hur mycket skönlitteratur kan tillföra undervisningen. Tidigare har

jag haft en fördom om att det är slöseri med tid att använda en skönlitterär bok i andra

85 Skolverket, 2011. Sid. 10ff.

32

ämnen än svenska men nu tänker jag annorlunda. Valet av bok är givetvis avgörande

för resultatet men inom religion finns mängder med frågor att lyfta för att diskutera

exempelvis existentiella frågor, etik eller moraliska dilemman. Skönlitteratur kan

även ha värdefulla bidrag då det gäller elevers identitetsskapande och skolans

värdegrundsarbete. Vidare är Astrid Lindgrens böcker en del av det svenska

kulturarvet vilket också ger böckerna viss relevans i undervisningen.

Moralisk utveckling enligt Kohlbergs teori, syns väl i böckerna. Jonathan verkar

befinna sig i det postkonventionella stadiet mest hela tiden medan Skorpan och Mio

tydligt utvecklas genom de äventyr och val de utsätts för under resans gång.

Jag tycker att det har varit intressant att genomföra denna studie då jag har lärt mig

mycket om framförallt böckernas innehåll. Då jag påbörjade denna studie hade jag en

idé om att böckerna handlar om döden. Och ja, det gör de ju till viss del. Det jag inte

hade räknat med var att ensamhet skulle vara det genomgående temat för böckerna.

Kanske kan det vara så att många elever också känner till böckerna sedan tidigare

men har tänkt precis som jag. I så fall öppnar en läsning av böckerna upp för ännu fler

och bredare diskussioner. Det är nog så att ju äldre man blir, desto mer lär man sig att

läsa mellan raderna. Jag ser flera möjligheter till att jobba vidare med studier kring

Lindgren och hennes verk. Det etiska perspektivet går att applicera på alla hennes

böcker med exempelvis etnicitet, livsfrågor och moraliska dilemman i fokus. Kanske

skulle det vara intressant att genomföra en kvalitativ undersökning för att se elevernas

upplevelser av skönlitteratur och identitetsskapande? Det skulle kunna leda till

kunskap om hur elever kan se på identitetsskapande och vilken roll de själva tycker att

skönlitteratur kan fylla. Kanske har eleverna egna idéer kring hur man på ett effektivt

sätt kan jobba med etik i undervisning.

33

Referenser

Andersen, Jens, Denna dagen, ett liv – en bibliografi över Astrid Lindgren,

Nordstedts, Stockholm, 2014.

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G, Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper, Studentlitteratur, Lund, 2010.

Bergsten, Staffan & Elleström, Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp,

Studentlitteratur, Lund, 2004.

Brown, Brené, Mod att vara sårbar, Libris förlag, Örebro, 2014.

Gadamer, Hans-Georg, Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture &

society, 2006.

Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan, Etik i arbete med människor,

Studentlitteratur, Lund, 2013.

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders, Epikanalys, Studentlitteratur AB, 1999.

Johansson, Annelie & Hallberg, Emelie, Lässtrategier och skönlitteratur – en

undersökning om lässtrategier, läsundervisning och skönlitteratur i ämnet svenska,

Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, 2012.

Lindgren, Astrid & Strömstedt, Margareta, Astrids klokbok, Eriksson & Lindgren

bokförlag AB, 1997.

Lindgren, Astrid, Bröderna Lejonhjärta, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1973.

Lindgren, Astrid, Mio min Mio, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1954.

34

Ljungberg, Ulrika, Jag börjar tänka på sånt när jag läser om andra:

Skönlitteraturens betydelse för ungdomars bearbetning av existentiella frågor,

Linköpings universitet, Linköping, 2005.

Nilsson, Emelie & Pettersson, Therese, Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett

didaktiskt perspektiv: En idéanalys med fokus på de idéer och värderingar som

författarens verk förmedlar, Uppsala universitet, 2010.

Richards, Alan, Stepping into the dark: mourning in Astrid Lindgren’s The brothers Lionheart. 2007.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm,

2011.

Strömstedt, Margareta, Astrid Lindgren, en levnadsteckning, Rabén & Sjögren, 2007.

Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. Molin

& Sorgenfrei, Stockholm, 2015.

Vikström, Björn, Den skapande läsaren: Hermeneutik och tolkningskompetens,

Studentlitteratur, Lund, 2005.

Webster, Tomas, Man måste leva så man blir vän med döden, Linnéuniversitetet,

2014.

http://www.alv.se/infor-ditt-besok/astrid-lindgren/astrid-om-sig-sjalv (Hämtat 2016-

02-18).

http://www.astridlindgren.se/manniskan/kort-biografi (Hämtat 2016-02-15).

http://global.britannica.com/biography/Lawrence-Kohlberg (Hämtat 2016-02-22).

http://www.hd.se/noje/2007/01/21/astrid-lindgren---en-forfattare-med-udd/ (Hämtat

2016-02-18).

35

Hoffman, https://prezi.com/z6cimf_ayob3/kohlbergs-teori-om-moralisk-utveckling/

(Hämtat 2016-02-22).

http://komplexitet.se/lashornan/kohlbergs-stadier-av-moraliska-utveckling/ (Hämtat

2016-03-13).

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=hermeneutik

(Hämtat 2016-02-23).

Nationalencyklopedin, sökord: Etik

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etik

(Hämtat 2016-02-22).

Nationalencyklopedin, sökord: Hermeneutik

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hermeneutik (Hämtat

2016-03-15).

Nationalencyklopedin, sökord: ”Lawrence Kohlberg”

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lawrence-kohlberg

(Hämtat 2016-03-13).

391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00 kv@lnu.se Lnu.se/kv