N:R 34 (1285) . 2 4 : D E Å R G . VANLIGA UPPLAGAN LÖSNUMMERPRIS: 12 Ö R E .

SÖNDAGEN 2 7 AUGUSTI 1 9 1 1 .

H U F V U D R E D A K T Ö R OCH A N S V . U T G I F V A R E

JOHAN N O R D L I N O . B I T R . R E D A K T Ö R : E R N S T H Ö G M A N .

R E D . - S E K R E T E R A R E : E L I N W Ä G N E R .

N G E N S P ö R T T Ä F -L I N G S P O K A L to rde

inom fack-kretsar äga s tö r re in te rna t ione l l ryk t ­ba rhe t än den segel t rofé, som går u n d e r nam­net E n t o n n a r p o k a l e n och om hvi lke t vandr ingspr i s ej mind re än å t ta na t ioner i dessa daga r täfla i Göteborgs skä rgå rd . 1899 och 1900 v a n n s poka len af F r a n k r i k e , 1901 och 1902 af E n g l a n d , 1903 och 1906 å te r igen af F r a n k r i k e , 1907 — 1909 af T y s k l a n d och 1910 af Sverige (hr Ed­vard Ohlsson med A g n e s I I ) , vid den s tora in­te rna t ione l l a täflan i Kiel .

A Man k a n däraf förstå , a t t de nu p å g å e n d e M täf l inearna utanför Gö teborg följas med spänd t

af he la den europeiska sege lvär lden , här gången t og en ty sk bå t , " W i n d -

W E T T E R '

sp ie l" , från början led­n ingen , följd af engels­m a n n e n "Gypae tos" som a n d r a bå t . Dessa b å d a y a c h t e r v isade s ig såväl i hå rd som mel lanhård vind l igga be tyd l ig t

öfver sina k o n k u r r e n t e r . S ö n d a g s m o r g o n e n bjöd emel le r t id på n y a

chanser — en svag syd l ig v ind , hvar-igenom l ä t t v i n d s b å t a r n a kommo mera i för­

g runden . V å r bild framställer det s p ä n n a n d e ögonbl icket då A g n e s I I ( längs t till väns t e r ) och W i n d s p i e l passe ra må lp r i cken å Hakef järden u tan­för Göteborg . Då de t t a skrifves, är ännu oaf-gjordt , hvi lket land som kommer a t t hemföra det s lut l iga segerpr i se t , men u n d e r s ö n d a g e n s och mån­dagens segl ingar har den d a n s k a b å t e n N u r d e g afgått som v i n n a r e . Olga Emnman foto.

5

— 5 4 9

£n sMnsfc måfarinna. NÅ G O N M I L nor r om s taden vid Rönneå , Enge lho lm ,

l igger vid v ä s t k u s t b a n a n en s ta t ion , Förslöf. S t ige r m a n af tåge t hä r och färdas et t s tycke väg u tmed och uppå t H a l l a n d s å s e n , skal l m a n s t rax vid vägen påträffa e t t gammal t vacke r t l and t s t ä l l e , T o c k a r p . S tä l l e t in t r e s se ra r oss , a l ldens tund de t va r hä r vår m å l a r i n n a för första gången s k å d a d e dagens l jus , och dä r hon s edan , då s tud ie re so rna t i l l u t l a n d e t ej upp tag i t hennes t id , left och må la t .

Och för en bl i fvande k o n s t n ä r kan k n a p p a s t t änkas en mera ideal isk födelseor t . H ä r be-höfver man sanner l igen ej j a g a efter mot iv . De e rb juda sig u tan möda , förrådet synes verk­l igen v a r a ou t töml ig t !

S k å n e , r ik t på n a t u r s k ö n a p la t se r — här nere finnes ve rk l igen n å g o t mera än b lo t t " s l ä t t ens p o e s i " ! — to rde ock ha svår t a t t uppv i sa något , som i fägr ing och sä regen na­tur kan jämföras med t r a k t e r n a på Ha l l ands -

AGNES WIESLANDER.

utveck l ing . Det är ock denne genia l iske l ä ra re , till hv i lken flera andra duk t iga svenska måla re s tå i så s tor tacksam­he t s sku ld , fröken W . t ackar för de djupas te in t rycken , som kommit hennes kons t t i l l godo. Nu b r y t e r hon med det gamla

och k o n s t n ä r i n n a n efter 1906 synes v a r a af anna t k y n n e än den vi lä r t k ä n n a från före­g å e n d e år . Nu börjar hon a n v ä n d a de r a ska pense ld r agen , må ln ings sä t t e t växe r i b redd , blir ej säl lan s k i s s a r t a d t . Hon får äfven et t finare öga för fä rgernas va lörer .

H v a d må la r hon nu? Näs t an u t e s lu t ande l a n d s k a p ; och då är det mes t g r å s t ä m n i n g a r , hon synes ä lska . Sommar och sol s t rå la dock äfven s t u n d o m öfver hennes d u k a r . F igu rmå l ­n inga r h a d e hon däremot a ld r ig u t s t ä l l t och i sk i ssboken är deras an ta l ej hel ler s to r t . Orsaken e rkänmer hon själf be redv i l l ig t : hon saknar t i l l räcklig säkerhe t i t e ckn ing . Men hon har ej uppgifvit hoppe t om, a t t den skall komma.

TIDIG VÅR.

åsen och vid dess fot. B e d å r a n d e äro de sce­ner ie r , som hä r vid alla å re t s t ider t jusa ens öga. J a g har v a n d r a t där , då vå ren hål ler s i t t i n t åg , då b o k a r n a k l ädas g r ö n a ; i högsomma­ren , då allt bada r i ljus och m a n i fjärran ser Ku l l abe rge t s b l å n a n d e k o n t u r e r på a n d r a s idan Ske lde rv iken , som nu ligger där och g länser som en sköld af gu ld ; u n d e r hös t en , då b laden bli gu la och falla och de egendoml iga b lå d a g r a r n a insvepa allt i s ina fina slöjor. J a g har se t t åsen äfven i dess hög t id sd räk t , v id v i n t e r t i d e n , då snön k l ä d t m a r k e n hvi t och hvi lar t u n g på b o k t r ä d e n s g renar . Men m a n söker s ig g ä r n a dit äfven då . T y hä ruppe slår en t i l lmötes någo t af den eviga ro , som endas t de höga u t s ik t e rna kunna erb juda .

Och nedanför l igger S k å n e l a n d e t och dröm­mer !

H ä r har A g n e s W i e s l a n d e r vux i t u p p , och a t t

HOST.

det för et t för na tu rens skönhe t så käns l ig t s inne som hennes t id igt kändes som en nöd­vänd ighe t a t t i färg to lka de syne r , som här dagl igen fröjdade hennes öga, är j u då ej un­der l ig t . V id e t t besök, j a g i början af denna sommar gjorde i må la r innans hem, v isade hon mig flera a l s te r från dessa hennes t id igas te k o n s t n ä r s å r . Där fanns en he l del ganska hjälplösa saker , men u n d e r m å n g a pense ld rag sk imrade t a l angen fram. Hon be rä t t ade mig äfven bl . a,, a t t hon r e d a n då m å n g a gånger ansåg sig ej k u n n a få fram hvad hon ville med pense ln , u t a n grep till pa le t tkn i fven , och delvis " m u r a d e " s ina taflor. Numera är j u de t t a för­far ingssät t i nga lunda ovanl ig t ! Näs t an hvarje kons tu t s t ä l l n ing ger oss prof på dyl ik "pa le t t -k n i i k o n s t " .

H o n for tsa t te emellert id a t t gå ensam i backa rna dä rhemma och måla , hvad hon ansåg sig k u n n a o rka med. Men då hon kom på det k l a r a m e d , a t t hon hä rmed ej skulle k o m m a någon va r t , blef K ö p e n h a m n den or t , hon upp­sökte för a t t få ve ta , om hon dugde ti l l n ågo t . De t va r professor Foss — måla r innan omtalar honom ännu med s tö r s t a t a cksamhe t och vörd­nad — som här fick hennes unde rv i sn ing om hand , 1897 k o m hon di t . Foss var dock en m a n af den gamla skolan , en kons tnä r , för hvi lken de t kär leksful la s tud ie t och u t förande t af deta l jen ofta b e t y d d e mera än de t a t t i kons tve rke t få fram en kraf t ig he lhe t sve rkan . H o n må lade gipser och pens lade u t sina d u k a r — mest in ter iörer — med en näs t an p insam oms tänd l ighe t . F r k n W . v i s ade m i g flera prof p å de t t a " f lnpens ler i " . De göra nu sanner l i ­gen ingen glad . Och de t i l l f redsstä l lde ej henne själf hel ler . Efter t r e år söker hon s ig ti l l P a r i s , å t e rvände r hem och a rbe ta r sedan någon t id för W i l h e l m s s o n i Gö teborg . Vi ha en tafla från denna t id , " M a r s k v ä l l " ( 1 9 0 3 ) . Ä n n u så sen t m ä r k e r m a n det ödesd igra infly­t a n d e t af de t r e åren i K ö p e n h a m n . H o n har ej k u n n a t frigöra sig från F o s s ' idéer om det fina, g la t t a m å l n i n g s s ä t t e t : allt ska l l göras med spe ts ig pense l och fä rgerna mås t e med s tor om­sorg a rbe tas in i h v a r a n d r a . Då kom för henne en t id af m i s s t r ö s t a n . I n t e va r det det ta må ln ingssä t t , som t i l l ta lade henne , som afgudade framför al l t färgen och som, innan någon lä ra ra var funnen, må lade taflor med — pale t tkn i fven!

Resan till T y s k l a n d blir då v ä n d p u n k t e n . 1906 och 1908 infaller v is te lsen i Dachau och S t u t t g a r t , och nu k ä n d e hon, a t t hon kommit p å r ä t t väg . U n d e r professor Hölzels i Dachau l edn ing u tb i ldade hon där det måln ingssä t t , som k a r a k t ä r i s e r a r det s is ta skede t i hennes

SOL MOSSEN.

I den atel jé , hon fått byggd å t sig efter s i t t eget hufvud hemma i T o c k a r p , ha r med t iden samlat sig en ansenl ig samling taflor och sk isser från m å n g a t r ä g n a a rbe t så r . A t t utför­l igare ta la om de dukar , hon hä r samla t , förbju­der oss u t r y m m e t . De bä ra emel ler t id alla v i t tne om en samve t sg rann s t räfvan och s t änd iga s t r i ­der för v innande af n y a eröfr ingar , nya ut­t ryckssä t t . H o n ha r förälskat sig i Dachaus fal lfärdiga a rk i t ek tu r , hon för oss omkr ing där en " t id ig sommarmorgon" eller en vacker "vår­k v ä l l " , hon måla r S t u t t g a r t s v inberg , s t adens gamla s lo t t och Dachaus torfmossar . Men mest ä l skar hon mot iven från Ha l l andså sen , från h e m b y g d e n , och det är också i dessa j a g anser , a t t A g n e s W i e s l a n d e r gifvit oss något af de t bäs t a , s k å n s k l a n d s k a p s k o n s t h i t t i l l s f rambragt .

H e n n e s lot t k a n j u också anses ganska lyckl ig .

BRITTSOMMAR.

Prenumerationspris: Vanl. upplagan:

Helt år Kr. 6.50 Hälft år • 3.50 Kvartal » 1.75 Lösn:r • 0.12

1 Idnns Byrå o. Expedition, TT P«iktupplagan: • Redaktionen: Riks 1646. Allm. 9803. Helt år Kr. 8.— : Kl 10—4

Hälft år ' J f • Red. Nordling:'Riks 86 60. A. 402.

Kvartal » 2.25 : g i u _ i L ö s n : r ' ° - 1 5 • Verkst. direktören kl. 11-

Stoekliolm, Mästersamuelsg. 43.

Expeditionen: Riks 16 46. A, 6147. Kl. 9 - 6 .

Annonskontoret: Riks 1646. A.195. Kl. 9—6.

Annonspris: Pr millimeter enkel tpalt:

25 öre efter text. 30 öre å textsida.

20 o/, förhöjning å sär­skild begärd plats.

Utländska annonser debiteras 50 öre med 20 °/o förhöjning å sär­skild begärd plats.

— sso —

D E P A R A D E R A N D E T R U P P E R N A H Ä L S A S A F K O N U N G E N . I E N T R É N T I L L V E S T I B U L E N S Y N E S D R O T T N I N G E N . A T E L J É E L I N R O S D A H L , Ö S T E R S U N D .

Hennes s tud ie r följas med de l t agande in t resse af det v ö r d n a d s v ä r d a förä ldrapare t på T o c k a r p . Dessa t vå hennes nä rmas t e " b e s k y d d a r e " voro r en t af vä rda et t ege t kapi te l — b å d e m o d e r n , d e n n a ä l skvä rda gamla dam, som med vake t öga följer dagens h ä n d e l s e r och som t ro ts s ina gråa hår på s is ta t iden lär t s ig esperan to och del tagi t i u t l ä n d s k a e spe ran tokongresse r , och den res l ige husfadern , hä radshöfd ing W i e s -lander , som bä r s ina 80 år med hede r och lä t the t och ännu är t r a k t e n s m å n g b e t r o d d e man , hög t ak tad i v ida k re t sa r . De b å d a förena i s ig , synes mig , de bäs ta egenskaper , vi ä ro v a n a a t t f ramhålla som b e t e c k n a n d e för den gamla , goda t iden .

J a g n ä m n d e n y s s , a t t k ö p a r n a a ld r ig t r ä n g t s framför A g n e s W i e s l a n d e r s taflor. I ngen har s t ö t t i basun för h e n n e , och själf ha r h o n ej förs tå t t a t t göra de t . Nu är det j u så, a t t fröken W . ej är i för s t a rk t be roende af kö­pa rnes välvil ja — lyckl ig tv i s ! Men ib land , när j a g b e g r u n d a t de t ogenomträng l iga oförs tående , som möt t många , sä r sk i ld t skånska , duk t i ga måla re , j a g möt t , ha r l ika ofta en tafla af A g n e s W i e s l a n d e r kommi t mig i t a n k a r n a . Hon ka l la r den "Afton i s k o g e n " . H o n för oss in i den s k å n s k a bokskogen , när de t l ider mot afton. Vi k u n n a ännu se långt in b land t r ä d e n . Men ingen l juss t rå le möte r oss och svå rmode t suckar i g r ena rna . Den taflan t e r s ig för mig som en symbol för m å n g e n sträf-v a n d e kons tnä r s lif. I mörke r får h a n v a n d r a , och t y s t n a d e n följer honom. Borde de t ej

DE R A S M A J E S T Ä T E R konungen och drot t ­n ingen gjorde den 15 dennes e t t besök i

Ös te rsund . De kungl iga , som n ä m n d a dag an­l ände med e x t r a t å g k l . 9 på morgonen , mot-togos å j ä r n v ä g s s t a t i o n e n af landshöfd ing W i -dén och genera lmajor J . G. F . W r a n g e l j ä m t e damer samt af de u p p v a k t a n d e s t a t e rna och k å r e r n a , l a n d s s t a t e n , mag i s t r a t en , s tadsful lmäk­t ige , chefkårerna m. fl. Borgmäs ta re I . von S tape lmohr frambar i ett kor t tal s t a d e n s t ack och vä lkoms thä l sn ing till deras majes tä te r samt u t b r a g t e et t lefve för gäs t e rna . S e d a n k u n g s ­sången hä rpå un i son t afs jungi ts , p resen te rades de u p p v a k t a n d e för k u n g a p a r e t .

Ef ter i n t agen frukost å l äns res idense t , hva-res t de kung l iga hy l lades af b loms te rba rn med b lommor och k u n g s s å n g e n , besökte k o n u n g e n J ä m t l a n d s fä l t jägar regemente och Nor r l ands a r t i l l e r i regemente samt däref ter i sä l l skap med d ro t tn ingen den märk l iga u t s t ä l ln ingen af gam­mal k y r k l i g kons t från länet . Det var isyn­ne rhe t d ro t tn ingen , som här v isade si t t s tora in t resse och besöke t u t s t r äck te s därför t i l l när-

kännas som en glädje för dem, som där t i l l ä ro i t i l lfälle, a t t mer , än hvad h i t t i l l s ske t t , s k ä n k a någon u p p m u n t r a n åt de t y s t a i l anden , a t t sp r ida en s t rå le ljus öfver deras s t räfvan, som t ä n k a så hög t om sin kons t , a t t de ej k u n n a förmå sig a t t drifva den som affär?

A D O L F A N D E R B E R G .

mare en t immes t id . Med k a n d . F e s t i n som ciceron bör jade m a n i det s. k . Medel t idsrum­met . H ä r fästes särski ld u p p m ä r k s a m h e t vid u t s t ä l ln ingens p ä r l o r : Ovikens a l t a r skåp och S:ta Annab i lden från Ma t tmar . Som et t exem­pel på d ro t tn ingens kännarb l i ck må n ä m n a s a t t hon, genas t hon fick syn på S:t Olofsbilden från Åre , u t b r a s t : " D e n har j u i s täl let för sin för­lorade k rona fått en Ka r l X I I : s h a t t " — någo t som äfven al ldeles s t ämmer med ve rk l ighe t en .

P la t se r , som under dagens lopp v ida re be­sök t e s , voro läne ts tube rku losans ta l t Sol l iden, l äns lasare t te t , hemslöjdsföreningen, J ämts lö jds u t s t ä l ln ing m. fl. Äfven denna u t s t ä l ln ing j ä m t e en spec ia lu t s tä l ln ing af möbler och de­kora t ione r med möbe l r i t a re C. Paulsson och P . Jonze som u t s tä l l a re , båda j ä m t l ä n d i n g a r , t i l ldrog s ig de kung l igas synner l iga uppmärk­samhe t .

K o n u n g e n middagen å d ro t tn ingen S tockho lm.

K u n g a p a r e t u p p v a k t a d e s , d ro t tn ingen af sin s ta tsfru genera l skan A g n e s Rosenblad , f. W e i d e n h i e l m , ö fve rkammarher ren genera l C. L . M. Rosenblad och k a b i n e t t s k a m m a r h e r r e n grefve Chr is ter B o n d e och k o n u n g e n af s in ad ju tan t major C. A . Ha l l enbo rg samt lö j tnan t E . Bo­s t röm.

R. F — N .

afreste med e x t r a t å g k l . 3 på sin j ak t f ä rd till Meds tugan och

med ord . af tontåget k l . 6 :33 ti l l

som äro fläckiga eller nedsmutsade kunna ge­nom k e m i s k t v ä t t blifva fullt användbara. Priset härför är lägst Kr. 3 . - per kläduing.

Det är dock ej likgiltigt till hvilken affär Ni vänder Eder, ty det är stor skillnad på kemisk tvätt och — kemisk tvätt.

Ö r g r y t e K e m i s k a T v ä t t - & F ä r g e r i A . - B . , Göteborg.

K l Ä D N I N G A R KLIPPAN. Modernaste Finpappersbruk.

SpeclalltScf t Finare Post-, Sftnif-, Kopie-

och Twycnpapper samt Kartong.

Iduns textpapper tälverkas af Klippan.

— 551 —

• S Å N G E R N A ' OM • WtmU^f Oscar Sjjerne. M. B A R N D O M S P A R A D I S E T EN GÄNG, min vän, vi ägde dock

Edens gröna träd och susande lunder. Minns du ej än den blommiga ledens dagg-glans i jublande morgonstun­

der?

Minns du ej än, hur små fötterna ilade

barfotalätt öfver tufvor och stenar slingrande skogsstig, där solljuset

silade ned mellan granarnas skäggiga gre­

nar?

Fritt hvart man ville man ströfvade yster,

ingen gick vilse i hemgårdsskogen. F)varje träd var en bror eller syster, hvarje klipphäll en gammal förtrogen.

Stortall'n däroppe på åsen du minns väl?

Skaror på åtta och tio, ja flera kunde han ta i sitt grenhägn. Det

finns väl inte hans like i landet numera.

Mulnade himmelen stundom, vi bru­kade

söka oss tillflykt hos gammalfuren, trygga som fåglar i nästet, och hukade fågellikt hop under ovädersskuren.

Paradisgifmild var hemkända jorden: bråtarnas backar och mossarnas

tufvor

Gifmilda björkarna skänkte om våren sötaste saf ur de borrade hålen. Källan därinne i skuggsvala snåren gaf sin kristalldryck ur näfverskålen.

Barrträdets kåda, som hårdnande lakade

ned efter stammen i guldgula ränder, doftade vildmark, och nämnarn den

smakade, tuggad af friska och glupska små

tänder.

Vänner vi voro med krypen och djuren.

Själfvaste ekorr'n, den skygga och näpna,

svansyfvig, blankögd på grenen i furen

lekte för barnen, som stirrade häpna.

Klart genom hultet ljöd klang från en skälla:

hemgårdens kossor därnere på liden ramande nalkades, fromma och snälla. Fågelsång ljöd öfver paradisfriden.

Synden och sorgen och ångern och smärtan,

allt som är ondt och grymt fördrif-vet —

gladt och oskyldigt i unga hjärtan blommade morgonen, våren, lifvet.

Långt sedan dess ifrån fädernetjällen hafva vi vandrat på stigar tunga;

bjödo vid vildblomstersirade borden ljuft dock för lyssnande hjärtat i lingon och hjortron och blåbärs-

drufvor. kvällen

barndomens paradisfåglar sjunga.

Ur kvinnans historia. F e m i n a a n t e p o r t a s !

(Forts, och slut.) ' V A D F O L K H A D E på s ig , hvad de åt och

d rack , hvad de h a d e för sor t s möbler och hur m y c k e t deras häs t a r k o s t a d e , al l t de t t a va r frågor, som nu för första gången fingo den v ik t , de sedan b ibehå l l i t . " Den amer ikanska författa­r innan nämner icke N e w y o r k och Chicago, men det är omöjl igt a t t u n d g å den oerhörd t s l ående para l le l len mel lan dessa båda s t äde r s och Roms förnäma vä r ld . M a n n e n b e t a l a d e , hus t run l ä rde s ig a t t kåse ra om de ska t t e r han köp te . Man­nen s ty rde prov inser och blef omät l ig t r ik , h u s t r u n l ä rde s ig g rek i ska och s t u d e r a d e filo­sofi och h is tor ia . I motsa t s mo t amer ikana rne , som så v id t j a g k u n n a t m ä r k a a ldr ig t y c k a illa v a r a , a t t de ras hus t ru r äro för " l ä r d a " — j a g bör k a n s k e u t t r y c k l i g e n be tona , a t t den ame­r ikanska soc ie te t sdamen ofta är l ika g rund l ig i sin in te l lektuel la u tb i ldn ing som hon är en sk ickl ig r y t t a r i n n a , u thå l l ig s immerska och oöfverträfflig l e fvande äde l s t ensmon te r — k u n d e romarne in te fördra d a m e r n a s v i t t ra böje lser . De vo ro j u in te be lå tna med mind re än a t t de sades v a r a be läs ta och d j u p t ä n k t a , j a , a t t de skrefvo d ik te r som Sapfo. J u v e n a l i s k l a g a r öfver, hur han " h a t a r kv innor , som ide l igen fråga, om det är i öfverenss tämmelse med Pa -temons g rammat i ska r e g l e r " , och som ide l igen m ä r k a o rd , om m a n t a l a r l i te t s larfvigt . Då är t yd l igen Pl in ius lyckl ig , t y han säger om sin goda Calpurn ia , a t t hon in te v iss te n å g o t ro l igare än a t t läsa och å ter läsa sin m a n s skrif ter , och a t t kä r l eken var hennes ende lä ro­m ä s t a r e .

Gjorde s ig al l tså r o m a r i n n a n al l t id gä l l ande , fick hon sin r ik l iga ande l i m a k t e n s sö tma (eller äckel) och täflade hon s lu t l igen med Sapfo och filosoferna, så är hon icke des to mind re b å d e som s k a p a n d e och u p p t r ä d a n d e mes t m ä r k b a r på g rund af sin f rånvaro i den romer ska l i t t e r a tu ren . Verg i l ius ha r visser­l igen e t t ä fventyr mel lan A e n e a s och D ido a t t förtälja, men h v a d b e t y d e r denna under l ig t en­s t a k a kär leksh i s to r ia , där en k a r t a g i s k a är h jä l t innan? Romaren k u n d e möjl igen svä rma för den gamla t i dens dygd iga må t rona , m e n a ld r ig för kv innan . " D e n n y a k v i n n a n " g jo rde , som vi sågo , Juvena l i s l ika ne rvös , som "frun­t i m r e n " i r r i t e r ade Cato t r e h u n d r a år t i d iga re . "Ciceros anfall på Clodia, Ca tu l lus ' s amt id iga kä r l ek och ha t , Mar t ia l i s ' d y s t r a ep ig ram äro de m ä k t i g a s t e u t t r y c k , som romaren v i s s te för s ina käns lo r mot k v i n n a n . H o n sa t t e icke h a n s inb i l ln ing i rö re l se , och i det p r a k t i s k a lifvet kom hon bara oro ås t ad . Roms förfat tare ha gjort l ika mycke t för a t t n e d s ä t t a den romer­ska k v i n n a n , som franska romanför fa t ta re h a gjort för a t t n e d s ä t t a den f ranska k v i n n a n . "

Någon "kv inno rö re l s e " förekom a ldr ig i Rom, därt i l l s a k n a d e s alltför mycke t sol idar i te ts förut ­s ä t t n i n g a r mel lan de ol ika sociala ka s t e rnas kv innor , el ler m a n skul le k u n n a säga , där t i l l s aknades alltför m y c k e t a n d r a kv innor än de , som t i l lhörde va r i e t e t en soc ie t e t skv innan , t he l ady . Hor t ens i a , den s to re H o r t e n s i u s ' do t t e r , g jorde s ig visser l igen ti l l to lk för den kv inn­l iga depu ta t ion , som haft den oe rhö rda djärf-he ten a t t tv inga sig fram til l t r iumvi re rnas t r ibuna l p å F o r u m , med de t på s t ående t a t t be­s k a t t n i n g u t a n represen ta t ion är t y r a n n i : " N i h a beröfvat oss fäder och söner , män och b rö ­der . . . Om ni nu beröfva oss vår egendom också , så beröfva ni oss den s is ta möj l igheten a t t lefva efter vå r t s t ånd . . . Hvarför sko la vi be t a l a ska t t e r , n ä r vi in te ha någon ande l i den hede r , den m a k t , den s t a t skons t , om hvi lken ni kämpa? ' E m e d a n vi ha k r ig , ' s äga

Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol­längd erhåller Ni till Eder figur

f u l l t t i l l f ö r l i t l i g » , m o d e r n a o c h e l e g a n t a Pappersmönster. Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kragmönster (Pellerin) 50 öre,

Kappmönster 60 öre, Nationaldräktmönster 1 kr. Mönster kunna äfven bestallas efter andra än våra modeller. Beställ­ning skall då åtföljas af den modell som önskas. Priset är då

dnbbelt mot det vanliga.

Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisiti-» itföljd af likvid insändes till

M X s t e r a a m u e l s q . 4 5 B , S t o c k h o l m .

Mönsteraffären "Chic". — 552 —

ni? Lå t k r ig med gal ler och p a r t e r komma, och vi skola icke v a r a sämre än vå ra m ö d r a r i ifver för de t a l lmännas t r y g g h e t ; men till in­bördes kr ig vilja vi icke b i d r a g a . "

Men som vi se , de t är icke det o rä t tv i sa i b e s k a t t n i n g u t a n represen ta t ion så mycke t som m å n h e t om represen ta t iv s t åndsmäss ighe t , vi finna i Hor t ens ia s ord . Det är i sin kl icks n a m n hon ta la r , det är inom dess g ränse r hen­nes t anka r k re t s a .

Kur t i sanen blef l ika mycke t i Rom som i A t e n en ins t i tu t ion . I de g rek iska s lafvarnes och filosofernas kö lva t t en följde den g rek i ska demimonden . Medan den grek iska k v i n n a n fick finna sig i det hä fdvunnas både-och, blef det i Rom en täflan, som näppe l igen k a n kal las äde l , mel lan legi t im och impor te rad cha rm. D e t ans tod en hus t ru a t t v a r a l ika behagl ig och t i l l d r agande , l ika in te l l igent som de a n d r a damerna . Och sedan fasciner ingens kons t en gång var lä rd , så h ä n d e de t nog a t t man höll s ig i " form" u t a n a t t v a r a alltför n o g r ä k n a d med på hvems bekos tnad de t skedde . Som Seneca s a d e : " D e t är svå r t a t t behå l la en hus t ru , som alla männ i skor b e u n d r a ; och om ingen b e u n d r a r h e n n e , så är de t in te v ida re rol ig t a t t lefva t i l l sammans med henne själf."

F r å n den allt u r s inn iga re hvirfvel , hva r i de t d e p r a v e r a d e societets l i fvet i den v ä x a n d e j ä t t e ­s t aden rörde sig, s lungas vi p lö ts l ig t u t i den t y s t a , mörka mede l t iden . Gycke lb i lden af vår egen t ids s to ra dam är s locknad, k v i n n a n s stäl l­n ing är å te r ungefär hvad den var hos Home-ros . H o n är ensam i sin borg , s k y d d a d af m a n n e n s s t a rka hand och af borgens t jocka m u r a r . V ä n n e r ha r hon blot t få. T i d e n flyter t r ö g t och t r u b a d u r e r n a s sånge r äro t roh j ä r t ade , m e n enformiga. Och nä r g e r m a n s k a n k ä n d e t r y c k e t af m a n n e n s b e s k y d d för t u n g t , så finner hon genom en unde r l i g p a r a d o x den sök ta fri­he t en — bakom k los t re t s mura r . " T h e l a d y a b b e s s " , abbed i ssan , är på sä t t och vis en amasonernas ä t t l ing . H o n va r en i n t eg re r ande del i s in t ids två s to ra sociala kraf ter , feoda-l ismen och k y r k a n . Abbed i s s an h ä r s k a d e ofta öfver vä ld iga domäner , h a d e egna k r iga re , u t ­f ä rdade kal le lser till s i t t hof, de l tog i r iks­dagen och p räg lade t. o. m. i n å g r a fall egna m y n t !

När h i s to r ien t o g näs ta s teg framåt och det a r i s t o k r a t i s k a k los t e rväsende t förföll, kom kvin­n a n å te r i det gamla di lemmat , a t t an t ingen endas t s i t ta hemma eller r å k a utanför lagens r åmärken . L u t h e r vi l le in te ve ta af k v i n n a n a n n a t än som m a k a och mor, och den ger­m a n s k a kv inna , för hv i lken vår egen Bi rg i t t a är en så p r ä k t i g t y p , t r äde r å te r i b a k g r u n d e n . V å r u p p m ä r k s a m h e t d ragés å te r söder om Al­p e r n a . D e t är den l a t inska kv innan , som bil­dar de nä s t a l ä n k a r n e i ked jan . Fö r renäs ­sansen va r k v i n n a n de t oförl iknel iga kons t ­ve rke t , " d e t u tva lda kär i le t för den s innenas skönhe t , som man a n s å g g u d o m l i g " . U n d e r 15 , - 16- och 1700- ta len blef the l a d y ' s stäl l­n ing a l l tmera befäst och k u l m i n e r a d e s lu t l igen hos Pa r i s ' saloniérer. De s to ra sociala om-hvä l fn ingarna vid 1700- ta le t s s lu t s t ö r t ade da­men och födde k v i n n a n , och hvad som då s k e d d e , äro vi ju s t i färd med a t t r e d a u t . The l ady har dock haft en s i s ta " h u n d r a da­ga r s r e g e r i n g " , näml igen i S y d s t a t e r n a före inbördeskr ige t . Men i nu t idens samfundslif fin­nes hon endas t som en a rka i sm, som blir all­de les obegr ipl ig , om m a n icke ser h is tor i sk t p å fenomenet .

D e t skul le var i t oänd l ig t f res tande a t t l i t e t m e r a utförl igt få följa den sp i r i tue l la och m y c k e t be läs t a för fa t ta r innan på hennes fram­s t ä l ln ing af t he lady i alla hennes faser, i bo rg och k los te r , i Decamerones s k r a t t a n d e , a r i s to ­

k r a t i s k a k r e t s a r , i den franska hofluften, b land engelska b l å s t rumpor , t i l ls hon förlorar s ig u te i bomul l sp lan tagens nege rmyl l r ande , falska idyl l , — men j a g fruktar , a t t de t finns icke mera rum i h ä r b ä r g e t .

J a g ville emel ler t id på de t lifligaste anbe­falla mrs Pu t n am ' s bok. Den är en r e v y af hvad kv innan vela t och u t r ä t t a t som dam. In­n a n hon nu v ä n d e r det v ik t igas t e b l ade t i sin h is tor ia , har det sin s to ra charm, a t t vid en så k u n n i g och unde rhå l l ande vägvisa res s ida k a s t a en blick p å det förflutnas b r u t n a t e r r ä n g .

P E T E R N O R D E N .

"Mitt första författarskap." H e n n i n g v o n M e l s t e d .

MI T T F Ö R S T A för fa t ta r skap! De t var sagor .

De t vå röda vo lymerna af A n d e r s e n h a d e blifvit sönder läs ta i mi t t hem. Genom dem h a d e j a g fått t i ngen omkr ing mig a t t t a l a . J a g hade r e d a n l ång t i nnan j a g k u n d e stafva och l ägga ihop , förståt t a t t t i ngen lefde. De lefde för mig , m e n a t t de k u n d e spraka också med h v a r a n d r a h a d e j a g a ldr ig m ä r k t , förrän A n d e r s e n och Tope l ius b e r ä t t a d e hvad de h ö r t . Det roade mig obeskrifligt a t t föremålen k u n d e v a r a så människo l ika i si t t sä t t a t t bemöta h v a r a n d r a . De ra s na iv i te t och e l akhe t för­t juste mig, t y j a g k ä n d e a t t dä rmed fick j a g e t t öfvertag gent emot de v u x n a m ä n n i s k o r n a , som j a g s a k n a d e på g rund af min ålder .

Och när he l s t någo t h ä n d t mig som u p p r ö r t mig , och de t h ä n d e j ä m t , lät j a g föremålen omkr ing mig ta del i min s innesröre l se och sk ipa rä t tv i sa .

Hvar je å lder ha r sin rä t tv i sa . A l d r i g är m a n säk ra re p å s ina domar än

som b a r n ! — S å kom u n g d o m e n , v ä n s k a p e n s å lder . Vid ade r ton år började j a g skrifva sagor .

Andfådd af nervos i te t läste j a g dem hög t nå­gon gång , nä r m a n bed t och t v i n g a t mig. J a g t yck t e at t j a g gaf mi t t i nne r s t a till spil lo, och inga loford, som välvi l jan lade på mina åhöra­res läppar , k u n d e förta min käns l a af b lygse l . De t finns i alla försök till d ik t en k a b b a l a , som i s ig har de t egna j a g e t s h is tor ia , o tyd­bar och ouppmärksammad af åhö ra rne , men m e d v e t a n d e t om at t den finns kommer den lä­sandes rös t a t t s tocka s ig och skälfva, fastän det k a n s k e är y t t e r s t van l iga saker han läser .

Ti l l s lut lofvade j a g mig a t t a ldr ig läsa hög t n å g o t som j a g skrifvit .

S å gick e t t par år . E n hös t . sk ickade j a g en b u n t manuskr ip t

till akademien , det var ve rs . J a g minns icke h v a d de h a n d l a d e om och har icke set t dem sedan dess.

S te l af spänn ing köp te j a g P o s t t i d n i n g e n , där u t g å n g e n af pr is täf l ingen skul le s tå .

J a g fann na tu r l ig tv i s in te mi t t n a m n . S k a m s e n s t röfvade j a g omkr ing i E k l u n d s -

hofskogen för a t t svälja min första l i t t e rä ra m o t g å n g . J a g var orolig a t t de t skul le bli be­k a n t a t t j a g sk icka t in och t acksam för hva r dag som j a g s lapp höra n å g o t af de fördömda m a n u s k r i p t e n . Af allt f ruk tade j a g mes t a t t få dem å t e r s ä n d a med en höfligt förödmjukande förklar ing, a t t man läs t mina opus , m e n icke funnit dem äga s å d a n a egenskape r , a t t något o m n ä m n a n d e k u n d e i f rågakomma.

E n s å d a n dom föreföll mig den t iden äga en förfärande be tyde l se .

I n g e n t i n g hö rdes och u n d e r e t t år läs te j a g nu med oafbruten ifver på min examen , sp r ang mig fri från mina fantas ier u t å t Uppsa l a s l ä t t en ,

men följande hös t h a d e j a g en saml ing sagor , som j a g erbjöd vår m e s t k ä n d e bokför läggare och fick det vä lgö rande svare t a t t de röjde "begåfning, ehuru ingen mogen b e g å f n i n g " . E n af b i t a rna skul le emeller t id a n v ä n d a s , om j a g ville l ämna den till en ju lpub l ika t ion , som he t t e " L e k k a m r a t e n " .

Och där kom min första be rä t t e l se a t t s tå . Den he t t e " D e t skönas te af a l l t " och va r i

A n d e r s e n s stil . Den h a n d l a d e om en k u n g , som u t lys t en täflan mel lan si t t l ands unde r ­så t a r om hvem som k u n d e v isa honom de t skö­nas te af al l t . De t var en gammal k u n g och h a n ville se de t skönas t e innan han dog . Den som vann pr ise t skul le na tur l ig tv i s få r ike t och den vack ra p r insessan . Och nu kommo unge r -svenne r från när och fjärran. Soml iga h a d e det ena förslaget , a n d r a de t and ra , en med­förde e t t förs tor ingsglas , genom hv i lke t m a n k u n d e se hu r a l l t ing var s ammansa t t , och de gamla g rå skäggen , som bi ldade p r i s n ä m n d e n , lu t ade s t a rk t åt a t t h a n skul le få pr i se t , eme­dan han syn t e s dem söka det sköna p å s t r ä n g t ve tenskap l ig g rund . Men den gamle k u n g e n slog ifrån sig och vil le ej gå med härpå . In­gen t ing t i l lfredsstäl lde honom, och ti l l s ist blef han sjuk. L ä n g e låg h a n och d römde om svare t på denna enda fråga, som icke gaf ho­nom ro och som sa t t hela hans folk i rö re l se . Så en afton, de t var månl jus t i r ummet , såg han från sängen en l i ten man s tå mid t u t e p å golfvet. D e t va r en pucke l rygg ig dvä rg , och denne förk la rade , a t t han t r odde s ig k ä n n a svare t , som kungen behöfde. Hvar je männ i ska hade s i t t svar p å den frågan, och hans var fö l jande: " D e t skönas te af al l t är a t t k u n n a se de t sköna i a l l t ! "

När kungen hörde dessa o rd , spred sig en s tor k la rhe t öfver hans an le t sd rag , han fa t tade den lille dvä rgens h ä n d e r och d rog n å g r a gån­ger djupt efter a n d a n . Så föll han t i l lbaka mot k u d d e n och var död .

Men i de t samma kommo hofmännen in . N ä r de funno den vanskap l ige dvä rgen i

rummet och den gamle k o n u n g e n död i sin s äng , upphäfde de höga rop , f laggorna p å s lo t te t och öfver allt i s t aden hissades på half s t ång , och det va rd t s tor sorg öfver l ande t .

Men den lille dvä rgen blef samma n a t t h ä n g d . H a n h a d e s k r ä m t ihjäl k o n u n g e n ge­nom sin fulhet. —

Efter et t s is ta år i Uppsa la , h v a r u n d e r min t id de lades emel lan a rbe te t med p e n n a och pense l och de ju r id i ska l ä roböckerna , u p p n å d ­des examen , och därmed s lu te t på de akade ­miska s tud ie rna .

På nyå re t 1898 befann j a g mig i S tock­holm för a t t hvila u t efter den f jortonåriga kurs i de t borger l iga lifvets h a n d t v e r k s l ä r a , som be ­gyn t med mi t t i n t r äde i Nor ra L a t i n , då j a g va r nio år gammal , och s lu tade med en exa­mense f t e rmiddag i U p p s a l a univers i te t , m e d a n r egne t föll öf^er Geijers s t a ty och h ö s t m ö r k r e t gapade svar t öfver den lil la s t aden och v inden låg på från Upplandss lä t t en .

Man hade sagt mig , a t t nu först s tod j a g inför lifvet. Nu voro lä roåren öfver, nu skul le det visa s ig , om j a g dugde för lifvet. J a g log l i tet åt dessa t a l e sä t t , t y j a g viss te a t t lifvet börjar när m a n föds och det är icke m i n d r e lif a t t s i t t a på en sko lbänk med oviss framtid i skolan än a t t gå i e t t ämbe t sve rk som vuxen m a n och va ra be roende af förmäns välvi l ja och egen förmåga a t t anpas sa s ig och dölja de t a n k a r , som icke äro t i l lå tna . J a g m ä r k t e icke förändr ingen. J a g t y c k t e a t t j a g h a d e ferier och a t t nä r de voro slut , skul le samma a rbe te börja igen, som j a g haft förut. Exa ­men medförde ingen käns l a af befr ielse. I de t s to ra he la v ä n t a d e mig samma m ö d a n s ena-

| Iduns Modellkatalog J S Z T p * 6 0 . — 5 5 3 —

h ä n d a , nä r väl hv i lo t idens m å n a d e r gå t t öfver, m e n a d e j a g . Och i den t rös t lösa käns l an grep j a g p e n n a n med e t t i fr igare och fastare g repp än förr. E t t pa r t immar på fö rmiddaga rna besökte j a g k o n s t n ä r e n Al t ins e levskola och l ä rde an t ik r i tn ing . Det var g l ada och in t res­s an t a t immar dä ruppe i hans ateljér på Vasa ­ga t an , och re s t en af dagen skref j a g och d römde om min bok . Genom den skul le j a g lyfta min t i l lvaro upp på ett p lan , hvar i f rån den meka­niska ve rksamhe ten och det opersonl iga a rbe te t inom det o r d n a d e samhä l l e t skulle synas som en öfvervunnen n ö d v ä n d i g h e t . J a g skulle få färdas genom vär lden för impulse rnas fyrspann och erfara den här l iga förnimmelsen, som en kö r sven erfar, när h a n d e n skälfver af de s t r a m a t y g l a r n a s a n s p ä n n i n g och far tens su sn ing . J a g va r mycke t u n g den t iden . J a g ha r seder­mera gjort a l lvar l iga a n s t r ä n g n i n g a r a t t bli ä ld re . Det ha r k n a p p a s t l ycka t s . Utveckl in­gens sn ige lgång mås t e v e r k a som to r ty r för enhvar , som har en smula o tå l ighet i b lode t . Och revo l tens a n d a blir al l t n ö d v ä n d i g a r e in­för det l ångsamma t empo , hvar i mänsk l ighe tens f rammarsch går .

Min första bok , som he t t e Georg D a h n a , fick t i l l u n d e r t i t e l : " E n u p p r o r s m a n " .

Och den blef för mig en uppgöre l se , där anin­gen om hvad lifvets s t r ider äro fick e r sä t t a v i sshe ten därom.

Men äfven på an ingar k a n m a n k o m m a till r ik t ig t domslut .

När j a g efter bokens a f s lu tande res te u t för a t t se vä r lden , var det för a t t se om j a g dömt r ä t t .

H u r det gick, hör icke till denna uppsa t s . S ä k e r t är , a t t j a g icke fann någon an ledn ing a t t ä n d r a den unde r t i t e l j a g på vå ren gifvit min bok.

Den kom u t u t a n för fa t ta rnamn. J a g ville a t t den skul le läsas frigjord från allt person­l ig t . J a g ansåg a t t en bok var en lefvande vare lse och b o r d e få s k a p a s ig s i t t öde u t a n a t t behöfva r edogöra för hvem fadern var . A lb . E n g s t r ö m skref i " S t r i x " och ka l l ade den "b ro t t e t Georg D a h n a " och hä r och där i p ressen n ä m n d e s gissningsvis n å g r a namn på förfat taren, men a ldr ig m i t t !

Goda och dåliga samveten.

GU M M A N B O D E N öppnade försikt igt p å kon to r sdö r r en och s t ack in s i t t s lä tkam­

m a d e och r u n d a hufvud. J o , där sa t t hennes A n d e r s och skref. S å r å k a d e dö r ren k n a r r a till på gång jä rnen , och A n d e r s v ä n d e s ig om och blef va r se sin h u s t r u .

— H v a d är det om? frågade han otå l ig t och m a k a d e ne rvös t på g lasögonen . H a n va r t yd ­l igen icke vid humör i dag , j ä r n k r a m h a n d l a r n , och k a n s k e anade han också an ledn ingen ti l l be ­söke t .

— Gud, det är den hä r vä l s ignade ma ten i gen ! k l a g a d e frun l ångsamt och undergi fve t och r u s k a d e enl ig t sin vana på hufvude t , me­dan hon s t eg in i rummet .

Boden h o p p a d e upp ur s tolen, som om h a n p lö ts l ig t h a d e k ä n t m y r o r p å k r o p p e n , t o g n å g r a has t iga s t eg mot bu t ikdör ren , som han s t ä n g d e , ref s ig i den g r å s p r ä n g d a p e r u k e n , g jorde hel t om och sva r ade i en ton , som skul le förestäl la b e h ä r s k a d :

— J a , j a , säg ba ra ifrån, hur m y c k e t du vil l h a !

— Vi äro a l ldeles u t a n , k ä r e A n d e r s . F å lof a t t h a hem mjöl och socker . Och så s lak­t a rn . . .

— J a , lå t mig b a r a v e t a ! S ä g b a r a i f rån! Du vet j u a t t du får — om j a g b a r a h a r ! t i l lade h a n förs ikt igtvis och bör jade ne rvös t p locka i väs t f ickorna.

— Joo , j a g skul le n o g k a n h ä n d a . . . be­höfva . . . en t ia eller så där .

F r u Bodens röst lät allt m e r a ödmjuk och so rgmodig , och de t t yck t e s vål la h e n n e e t t v iss t besvär a t t k o m m a öfver den s is ta menin­gen. H o n h a d e genas t k u n n a t se p å sin An­ders , a t t de t icke gick an a t t b e g ä r a så m y c k e t som hon först h a d e ämna t .

Boden for tsa t te a t t ifrigt p locka i s ina fickor u t a n a t t egen t l igen finna n å g o t af v ä r d e .

— J a , du skal l na tu r l i g tv i s få. Natur l ig t ­vis . M e n . . . men k a n du in te v ä n t a ? Ba ra till i afton? Eller nöja dig med l i te m i n d r e ?

Och så b ra s t det löst , det gamla vanl iga ovädre t , som fru Boden var i t med om sedan t jugo år t i l lbaka , men som al l t jämt h a d e samma förmåga a t t b r i nga hennes humör i en t r y c k t s t ämning . Det va r de där förbaskade väx la rna och d i to r äkn inga rna , dem den onde m å t t e t a g a ! De t var de t näs t an obegr ip l iga för­hå l l ande t , a t t al l t id så mycke t skul le s tö ta ihop p å en g å n g ! D e t var de då l iga t ide rna och de s a t ans bönde rna , som så ofta togo sina va ro r från s t a ' n , i s t ä l l e t för a t t hål la s ig till köp ingen och B o d e n ! Det var med få ord de s a k r a m e n t s k a d e p e n g a r n a , som de t a ldr ig fanns n o g af, och som a ld r ig u p p h ö r d e a t t göra lif-ve t sur t för en s ådan rättskaffens och pl ikt­t rogen a rbe ta re i samhäl le t som Boden var .

Och nu i d ag var de t förstås å ter en växe l , som skul le omsä t t a s , och nu i d ag och i går h a d e na tu r l ig tv i s i ngen t ing kommi t in i k a s s a n . Det var så vanl ig t d e t ! J u s t nä r de t behöf-d e s ! Och ingen k u n d e han gä rna gå ti l l och låna af. H a n va r j u r e d a n sky ld ig både Pet ­te r son och Hjor t små ficklån. Och h a n be-höfde minst ännu 2 0 r iksda le r ba ra till växe ln , och hva r i h imlens namn skul le han ta dem ifrån!

— Men na tu r l ig tv i s skal l du få, na tu r l ig t ­v i s ! s log han om. E n femma, de t var j u så? J a j a j a , k ä r a lil la g u mman !

Och så k l a p p a d e han henne p å r y g g e n och s t ack en femkronesede l i hennes h a n d . Och fru Boden tog emot, hvad hon k u n d e få, suckade djupt och undergi fve t och ruskade enl igt sin v a n a p å hufvudet , m e d a n hon gick in till s ig för a t t göra e t t n y t t öfverslag öfver det al lra n ö d v ä n d i g a s t e .

J ä r n k r a m h a n d l a r n hade k n a p p t h u n n i t s ä t t a s ig igen, förrän han hö rde rös t e r u te i bu t iken . S å änd t l i gen en k u n d ! H a n ru sade ti l l dör­ren , öppnade den och s t eg u t . E n V ä s t e r b y -bonde , nå , det var då r a r t ! M e n . . . för 25 öre spik och så ingen t ing m e r a ! Det var då , så m a n k u n d e bli r a s a n d e ! Boden skö t u n d a n s i t t b i t r äde och sökte själf b ä t t r a på affären. Behöfdes in te någon lie? E l le r k a n s k e en y x a , en plog, en rakkni f el ler något anna t v e r k t y g ? Och han pröfvade hela sin väl ta l ig­he t . Men bonden ba ra log b r e d t och förkla­rade s ig väl försedd, och så hä l sade han och gick. D e t va r då så m a n k u n d e bli r a s a n d e !

Boden gick ti l l k a s s a l å d a n och r ä k n a d e ännu en gång öfver h v a d där fanns . J o , det s t ämde nog . Nyss var där 3 ,25, och n u gick de t upp ti l l 3.60. T ä n k ba ra , 3 .so! H a n skö t igen l ådan med en fart , så a t t a l la s l a n t a r n a u n d e r sk rammel hoppade omkr ing i s ina fack, och gick så å te r och sa t t e s ig vid s i t t n ö t t a skrif-bord p å k o n t o r e t . Men dör ren till bu t iken lät han s tå på g län t .

H a n k a l k y l e r a d e och funderade . Om han ändå skul le gå till P e t t e r s o n och be om li te hjälp igen? Men det vo re d å också förarg­l ig t ! E l l e r . . . j a , e l ler! Det fanns minsann in te m å n g a el ler a t t väl ja p å . Men han k u n d e j u å tmins tone v ä n t a en t imme.

De t h a d e å te r kommi t e t t pa r k u n d e r in i bu t iken . T v e n n e vä lk l ädda he r ra r , k u n d e Bo­den se . V ä l k l ä d d a ! J a , hvad b e t y d d e väl d e t ! De skul le förstås också ha för 2 5 ö re sp ik ! D e n dä r förbaskade sp iken ! H a n bo rde

egent l igen s lu ta upp a t t hå l l a sp ik . H a n bo rde egent l igen endas t hålla s ådana varor , hv i lkas pri­ser r äck t e till a t t omsä t t a en växe l med . D e t fanns väl få t i n g här i vä r lden , som så ofta var i t honom en kä l la till förargelse som den förbaskade sp iken .

B o d e n hö rde s i t t n a m n nämnas där u t e , och så kom b i t r äde t och förtäl jde, a t t h e r r a r n a vi l le ta la v id h a n d l a r n . Boden t ä n k t e genas t på p ro f ry t t a re , och det gjorde honom ä n n u mera r a s a n d e , men h a n gick i a l la fall u t .

Nå , de där båda h e r r a r n a l iknade då precis inga p ro f ry t t a re . H v a d k u n d e de t väl va ra för folk, och hvad k u n d e de vilja? L å n g a , s l ä t r akade ka r l a r med a l lvar l iga a n s i k t e n ! Och så vä lk l ädda s e d a n ! De v e r k a d e näs t an l u g n a n d e på Boden , och han b u g a d e s ig re ­spektful l t .

— J a g ve t in te , om her r B o d e n k ä n n e r igen mig , t og den ene till o rde t . Det är E r i k Pa lm. E r ik Pa lm, som res te t i l l A m e r i k a .

— Nej är d e t . . . ! Boden k u n d e k n a p p a s t få e t t ord öfver s ina

l äppar af pur förvåning. — Och det här är min vän , mis te r S w a n -

son. — F ä g n a r mig , fägnar m i g ! N e j , de t va r

då m ä r k v ä r d i g t ! Och Er ik . . . och her r Pa lm ha r kommit hem igen nu . Och ha r haft det b ra där u t e i Amer ika?

— J a , med Guds hjälp har j a g fått de t mycke t bra . Är endas t hä r p å et t k o r t besök .

— Så så ! T jänar p e n g a r a l l t s å ! Och a t t t ä n k a s ig , hur herr Pa lm gick hä r och . . . och hjä lpte t i l l i b o d e n ! J a , de t är l ängesen n u . H e r r e Gud hvad t iden gå r ! J a , de t var då ett r ik t ig t r a r t besök . Men s t ig in, s t ig in p å kon to re t , herr Palm och h e r r . . . he r r . . .!

— H e r r S w a n s o n . — J a , he r r Swanson . Vi dr icker väl en

g rogg , hvasa? Vi dr icker v ä l . . . Men her r Pa lms dys t r a an le te blef om möj­

l igt ännu mörka re inför Bodens ö fve r sva l l ande h jä r t l ighe t .

— Vi a n v ä n d a inga s t a r k a d rycke r , s ade h a n . Och j a g är endas t k o m m e n för e t t v iss t ä r e n d e s skul l . E t t m y c k e t v ik t ig t ä r e n d e ! V ik t ig t för min samvetsf r id!

Boden begrep ingen t ing . — P å den t i den j a g va r hos he r r Boden ,

var j a g en r ä t t s to r s lynge l . — Ass , de t ta la vi in te o m ! sa Boden och

s log ifrån s ig med h a n d e n . — J o , j a g va r en s tor s lynge l . H e r r e n

h a d e ännu icke i s in n å d upp lys t mi t t s i n n e . Och j a g b r u k a d e sna t t a .

— H v a d ? S n a t t a ? — J a , j a g b r u k a d e i s m y g ta p e n g a r ur

ka s san , s t jä la , Gud förlåte mig . De t var visser­l igen a ld r ig så m y c k e t , men s y n d e n var j u l ika s tor för de t .

— A s s , in te g jorde de t n å g o t , he r r Pa lm, in te gjorde det någo t .

—• J o , det ha r l änge n o g lega t och t y n g t på mi t t s amve te , och j a g är nu kommen för a t t god tgö ra de t . J a g vet nu in te , hur mycke t de t a l l t s ammans k a n ha gå t t upp til l , m e n om j a g l ämnar h u n d r a k ronor , så räcker de t nog , äfven b e r ä k n a d t med r än t a p å r ä n t a .

— Kommer in te på fråga, he r r P a l m ! in­v ä n d e Boden ifrigt, men h a n skäl fde n å g o t på rös ten af spänn ing . H a n h a d e vä l a ld r ig i all s in tid hör t ta las om någo t s å d a n t som de t här förr.

— V a r så g o d ! sade her r Pa lm med samma a l lvar l iga s t ä m m a som förut, i de t han r äck t e fram en h u n d r a k r o n e s e d e l . Är det så , a t t he r r Boden in te vill t a emot den för egen r ä k n i n g , går det j u an a t t s k ä n k a den ti l l någo t rel i ­giös t el ler vä lgö rande ändamå l .

— 5 5 4 —

— J a h a , j a v i s s t , j a i så fall! sva rade Bo­den och grep med ne rvösa fingrar efter sede ln , som om de t gäl l t a t t r ä d d a den d y r b a r a ska t t , h a n såg framför s ina ögon .

H a n viss te r a k t i n t e , hvad han skul le säga mera . D e n o v ä n t a d e lyckan föreföll honom så ofattl ig. Och de b å d a d y s t r a an le tena , han såg framför s ig , och den s t r änga mora l , som h a n fått en smula ti l l lifs af, ingåfvo honom en obehag l ig r e spek t . Och a t t så t ä n k a s ig a t t denne a l lvar l ige he r re var samme sak ramen t -skade s lynge l , som för en t jugo år t i l lbaka b r u k a d e s täl la t i l l a l la möj l iga s lags r a c k a r t y g framför h a n s näsa , och som h a n mes t hvar je dag se t t s ig t v u n g e n a t t ge et t k o k s t r y k ! H a n h a d e n ä s t a n p å t ungan a t t p å m i n n a något därom, men så kom han a t t t ä n k a på å terbe­t a ln ingen med r än t a på r ä n t a och t eg försik­t ig tv is . J a , de t här var då n ä t t opp det un­der l igas te han har va r i t med om.

H e r r Pa lm och mis ter S w a n s o n togo farväl . De h a d e a n d r a ä r enden , de h a d e bek lag l ig tv i s in te t id a t t uppehå l l a sig hä r l äng re . Och Boden b u g a d e sig d jupt till afsked och följde dem till dör ren , och där bugade han sig å ter u p p r e p a d e gånge r , m e d a n de båda h e r r a r n a s t r amt och hög t id l ig t aflägsnade s ig.

När de vä l hunn i t försvinna, kom de t öfver Boden en s å d a n s p r i t t a n d e g lädje . H a n skul le h a haft lus t a t t t a s ig en svängom midt p å bodgolfvet med den s to ra sede ln hög t i luften, och h a d e det in te var i t för b i t r äde t s och re­spek tens skull , h a d e han bes t ämdt gjort de t . Nu s k y n d a d e han sig i s tä l le t in på kon to re t med sin lycka , men innan h a n s t ängde dör ren efter s ig , vände han s ig om och gaf b i t r äde t en l ång bl ick. F ö r n ä t t opp första gången k ä n d e han en smula mis s t änksamhe t i s i t t h jä r t a . Men han s log genas t bor t det . H e r r e G u d , skul le det också så va ra , så hade det synbar ­l igen vä ls igne lse med sig a t t se genom fing­ra rna .

S å såg han genom ru t an sin fru på ga tan p å väg till bu t i ke rna . H a n öppnade fönstre t och r o p a d e m u n t e r t :

— G u m m a n l i l la! Ha l l å , g u m m a n ! S k y n d a d ig h i t !

Och när hon förvånad n ä r m a d e sig, v inkade h a n emot henne med två t ior i handen , hvi lke t var allt , han h a d e u tom den s to ra sede ln , och r äck t e henne dem.

— T a g , g u m m a n l i l l a ! for t sa t te h a n . T a g h ä r ! Och ge oss så n å g o t godt till m i d d a g e n , något som r ik t ig t s m a k a r ! Och köp för res­ten , hvad du vill och behöfver! Räcker de t , hvasa ?

— N e j , men j e s ses , A n d e r s ! H a r det h ä n d t någo t? A n d e r s , hvad ha r h ä n d t ?

— Det får du ve ta s e d a n , gumman lilla. — N e j , men säg , A n d e r s !

— S e d a n , s e d a n ! J a g har b råd tom. S k y n d a d ig n u !

Och så n ickade han m u n t e r t åt h e n n e , s t ä n g d e fönstret och gjorde s ig själf i o rdn ing a t t gå ti l l b a n k e n .

Men dessför innan skref han emel ler t id i has t t venne bref till s t aden . Det ena va r t i l l vin­h a n d l a r e J o h a n s o n och gä l lde tio l i ter konjak , de t a n d r a var en bes tä l ln ing på 500 c iga r re r , märk t e " I m p o r t a d o s " ä 7.25 h u n d r a d e t .

— H e r r e G u d ! sade A n d e r s Boden för s ig själf, m e d a n han sa t t e p å s ig h a t t e n . H a r m a n fått så mycke t penga r r a k t som till s k ä n k s , r a k t u t an n å g o t besvär , så k a n m a n sanner l i ­gen med godt s amve te t ä n k a en smula också på si t t l ekaml iga nöje och vä lbehag .

A. W A L T E R S T E N S T R Ö M .

Boken*

BÖ C K E R N A i de t s to ra , e leganta mahogny­skåpe t h a d e länge s t å t t o rörda . Icke där­

för a t t de blifvit bo r tg lömda , u t a n emedan de­ras äga re res t bor t på en l ång u t r ikes resa .

Men nu v ä n t a d e s han hem. Hela huse t feja­des och p y n t a d e s . Al l t skul le v a r a fint och vacker t a t t emot t aga den u n g e h u s b o n d e n .

Äfven till bokskåpe t hade d a m m t r a s a n kom­mit och svept öfver böckernas r y g g a r och blad.

Viss t h a d e också en och annan af de dig­r a s t e lun to rna fått s ig n å g r a omilda pä rmsmäl ­lar . Men all t de t där besvär l iga va r nu öfver, och n u s todo de där , alla de m å n g a p r ä k t i g a böckerna u p p r a d a d e som gamla t ro t j äna re och ba ra v ä n t a d e på a t t få s tå till t j äns t .

De t k ä n d e s r ik t ig t behag l ig t at t efter viller­val lan å t e r v a r a i ro .

Det va r j u förstås någ ra , som ej r ik t ig t kom­mit p å sin r ä t t a p la t s och därför k ä n d e sig en smula b o r t k o m n a , m e n de t rö s t ade sig m e d , a t t h u s b o n d e n n o g skul le s tä l la allt till r ä t t a igen .

Den gamla , a l lvar l iga , s edesamma l agboken k u n d e j u ej r ä t t gä rna i l ä n g d e n tr i fvas vid s idan af den t r åns juke d ik ta rens f lammande k ä r l e k s k v ä d e n eller den p rosa i ska k o k b o k e n b redv id den s tore ska ldens h ö g s t ä m d a mäs te r ­ve rk . Och det va r j u k l a r t , a t t den gamle konse rva t ive s ånga ren skul le b l änga sned t på den n y a , u l t r a m o d e r n a förfa t tar innan, som till hans förskräckelse k lämts in på hans högra s ida.

A t t " o r d l i s t a n " s tod upp- och nedvänd be­t y d d e nu ej så mycke t .

Öfver hufvud t age t va r m a n belå ten och d römde g lada d römmar om a t t å te r få förnya b e k a n t s k a p e n med den v ä n t a d e h u s b o n d e n .

" N o g kommer j a g a t t i n t r e s se ra honom," t ä n k t e boken med de äfventyr l iga reseski ldr in­g a r n a och de små i l lus t r a t ionerna . " J a g skal l påminna honom om hans egna färder och om det han se t t i f rämmande l a n d . "

" E n m a n med h a n s in te l l igens mås t e ovill­kor l igen fängslas af mi t t s to r s l agna och mäk­t iga innehå l l , " t r o d d e en a n n a n bok med en s to l t t i te l på sin e leganta s k i n n r y g g . " J a g , som blifvit så b e m ä r k t och b e u n d r a d , kommer säke r t a t t bl i h a n s ä l sk l i ngs l ek ty r . "

" H a n är u n g , han är g lad , han skal l t ycka om o s s , " t r a l l ade n å g r a u n g a lefnadsfriska en­k ronasböcke r .

" S å d a n a duss invare l se r ha r h a n s ä k e r t fått n o g af där u t e p å f ä rdväga rna , " m e n a d e ro ­m a n e r n a med de s jä l fmedvetna för fa t ta rnamnen. " H a n lär vä l ha s tör re p re t en t ione r än s å ! "

B o k e n med de g lödhe ta s å n g e r n a och de t f lammande h jär ta t till vinjet t h v i s k a d e :

" K ä r l e k e n är ä n d å den röda t r å d e n i lifvet. J a g skall komma hans h jär ta a t t skälfva af ömhe t och t r å n a d ! " — — —

" H a n må vä l dock i all vä r lden ej vara så t r å n g b r ö s t a d , a t t han ej förstår s ig p å m i g . " — Det var den m o d e r n a l i t såskådn ingens bok, som funderade . " J a g vill p red ika den fria kä r l ekens evange l ium för honom och lå ta ho­nom få den r ä t t a synen på l ifvet ."

"Li fve t är a l lvar l ig t . De t ha r p l ik ter och a n s v a r , " m u m l a d e de sociala f rågornas språk­rör . "Äfven u n g d o m e n ha r sina förpl iktelser . H a n kommer ovi l lkor l igen a t t s t ude ra m i g . "

"Ne j pass , ni gubbar , de t blir allt j a g , som kommer a t t p igga upp yng l ingen efter hans l å n g a resa ! Hur skulle han k u n n a orka med någon af er? N e j , m ina rol iga lus t ighe te r skal l k o m m a honom a t t k ikna af sk r a t t . T y e t t godt skämt är i alla fall k r y d d a n i l i fvet ," t y c k t e boken med det s to ra f råge tecknet .

Al lesammans h a d e de så lunda någo t de ville b juda sin he r re på och önskade inners t hva r och en a t t få va ra den första a t t v ä l k o m n a honom.

D e t va r därför med s tor s p ä n n i n g de om

aftonen för hans hemkoms t hö rde dör ren t i l l l ä s rummet öppnas och sågo h u s b o n d e n komma in med et t b r i n n a n d e ljus i h a n d e n .

I skene t af den f lämtande lågan m ä r k t e de , a t t det kommit et t a l lva r sd rag i h a n s ans ik t e , som de ej se t t där förut .

V a r det lifvet dä ru t e i vär ldsv imle t , som så lunda sa t t s in p räge l , eller var det endas t t r ö t t he t en efter den långa resan , som afspeg-lade s ig i hans b leka ans ik te?

H a n gick fram til l bokskåpe t och lys te s ak t a u tef ter b o k r a d e r n a .

L jusskene t f laddrade öfver s tyfva sk inn rygga r och g l änsande gu ld t ryck , öfver böcker med olika färger och t i t lar , drö jde en s tund hä r , en a n n a n s tund där , m e n gick så v ida re , sö­k a n d e , fo rskande .

Plö ts l ig t s t annade l jus lågan. Bö cke rna sågo , hur h u s b o n d e n s h a n d s t r ä ck t e

s ig efter en enkel svar t bok med gu ldsn i t t , som g l immade till i l jusskene t .

De m ä r k t e , hu r va r l ig t , näs t an smeksamt han tog boken från dess o b e m ä r k t a p l a t s , och hu r et t l just l eende d rog öfver hans a l lvar l iga ans ik t e .

Det gick en u n d r a n d e hv i skn ing utef ter bok­r a d e r n a .

A, va r det den boken h a n sök te och u tva lde framför dem alla?

Bibe ln . H a n s mors gamla b ibe l ! I cke boken om lifvets k r y d d a eller den om

lifvets r ö d a t r å d ! Det va r boken om lifvet själft. — — —

Men ingen enda af de m å n g a böcke rna t ä n k t e e t t ögonbl ick på a t t afundas boken , som denna afton skul le få p la t s p å deras he r re s n a t t d u k s ­bo rd .

M A D E L O N .

O M . . . OM NÅGON under loppet af sin

bana på förhand såge vägen, såge slutet och vore dömd att minnas allt

förflutet — att intet funnes kvar att efterspana,

att undra öfver, glömma, hoppas, ana —

hur tidigt blefve ej hans lifsmod brutet

och allt han kunde åtrå samman­gjutet

i detta dödaste af allt: nirvana!

Fivem skulle orka med sitt oerhörda förråd af fröjd och sorg i gamla

minnen, om glömskan icke lättade dess börda?

Fjvem stode ut med sina egna sinnen, blaseradt öfvertrötta tidigt redan, om hopp och aning ej förtoge ledan?

FRIDA LANDSORT-

— 5 5 5 —

Q](juttmari2 l/ÄSTKUSTENS poet är i våra dagar Fredrik Nycander, och * Lysekil heter hans siamiillhäll, när han inte, drifven af

kulturvarelsens mer eller mindre pockande hunger efter stor-stadslifvet dyker upp i Stockholm som människa, diktare,^ skåde­spelare eller cabaret-käsär. Ty han utöfvar alla dessa"konster utan att fuska i någon. Men i främsta rummet har han sin varelse i Lysekil, där han redigerar den skämtsamma tidningen

"Trampen", med hvars kvickheler

ÅN G B Å T E N forsar no r ru t förbi Gul lholmen. Man ser et t k y r k t o r n s t icka upp öfver en

n a k e n k l ipprygg . Det syns v ida , l ång t u t i hafvet , e t t s jömärke för seg la re .

Där l igger Lysek i l ! Å n g b å t e n r a s a r fram öfver Gu l lmarga t t e t ,

l andar vid en s t enka j . Vi gå s t r a n d v ä g e n , mel lan v i l lorna , till soc ie te tshuset och hote l len. De äro m å n g a och b e k v ä m a . Man k a n också bo i en af K y r k v i k e n s s tugor , som sk ina ljusa i k l ippdä lden och k l ä t t r a uppför be rgsb ran t e rna . H ä r är p rope r t öfverallt . D y r t el ler bill igt? Bägge de la rne . Man k a n i n r ä t t a sig som man

gäs ter , t e r rassen vid Gul lmarn , utanför societets-hus och r e s t au rang , är besat t , bord vid bord. Vill man drömma, k a n m a n ströfva öfver de oändl iga k l i ppv idde rna eller s t iga i någon af de m å n g a kos t r a rne , som gunga vid b r y g g o r n a . Den för ensamhe t s l äng ta ren ut t i l l skä ren , t i l l Gubben , Gumman eller Gäfven. T a g e t t bad p å F l a t ­ho lmen! Där finnas de vack ra s t e v ikar . Pas ­sera Humlesäcken , hva r s ypp iga k l ippbrös t väcka hänförelse.

H u r är det med e legansen i Lyseki l? Är här mycke t s te l t?

E n spir i tuel l dam sade mig ny l igen , a t t koffertarne voro finare än badgäs t e rna . J a , här är e legant . Men den r ä t t a e legansen be­s tå r j u in te b a r a i hvad m a n bär , u t an l ika mycke t i hu r m a n bär . H v a r och en k lä r sig som han vill , och ingen säger någo t om det . Snobber i och öfversi t ter i har j a g a ld r ig m ä r k t . Den s te las te s t adsbo blir här na tu rmänn i ska .

Inne r s t äro vi alla vi ldar . A ld r ig m å vi bä t t r e än när vi få " sä l a " på k l ipporna . De n y a bas sänge rna , som väcka a l lmänt e r k ä n n a n d e genom sin s to r lek och komfor t , innes lu ta klip-

vill . Den r ike kan roa sig med a t t kas ta u t penga r , den mindre förmögne har l ika rol igt u t a n a t t v r ä k a s ig. Man behöfver in te flytta t i l l F i skebäcksk i l på a n d r a s idan fjorden för a t t få det bil l igt , fastän förvisso det idyl l i ska stäl let är mycke t ef tersökt . De t sägs , at t m a n får v a r a mera i fred där . J a , anspråken äro mindre . H v a d na tu ren beträffar, har den sina fördelar framför Lysek i l s , t y k l ipporna , som sakna " k l o f , äro oförs törda af dynami t och s l ägga . S o l n e d g å n g a r n e äro här l iga , m e d a n Hål lö fyr b l inkar i no rdväs t .

Men vill m a n se so lnedgånga r i Lysek i l , går man ut till S t ånge -hufvud. D e n n a höga k l ippudde med sina runda , gula hä l l a r är under ­bar . H ä r ha r dynami t en inte här­j a t . Mel lan Stångehufvud och Lyse­kil går man på flisiga vägar . Klan­dra in te s t enhuggar indus t r i en ! Den är p rov insens r ikedom. Hvar je s ten-las tad t far tyg spr ider Bohus läns ä ra ti l l fjärran l änder .

J a g ta l te om a t t få v a r a i fred. Ko t t e r i e r finnas öfverallt , väl mest på s tör re bador te r . Men det beror på en själf a t t s k y d d a sin som­mar ro . T r a m p e n vimlar af bad-

efäfs fiåseri. halfva Sveriges press fyller sina spalter under rötmånaden, och där han för öfrigt excellerar som gentleman och trubadur. — Lysekils sommarltf baseras förnämligast på följande tre rarite­ter: Fredrik Nycander, Gullmarn och räkorna, alla i bästa form hela sommaren igenom. Nedanstående badortsskildring har den älskvärde skärgårdspoeten skrifvit på vår uppmaning som en hälsning frän de klippor och det haf han och tusenden

med honom dyrka sä högt.

Simuppvisn ingar i he r rbas sängen ha vi haft . Basaren ha r su r r a t , vä lgö renhe t s soa rée r h a hål l i ts i m ä n g d , och b a d g ä s t e r n a s cabare t , hvar i de l t aga rne voro l ika m å n g a som muserna , lockade folk midt i p a r a d i s v ä d r e t .

Så roa vi oss . Här är a ld r ig t r åk ig t . Til l Lyseki l å t e rvända alla, som en gång se t t det . Här synas sällan s jukl ingar , därför a t t här fin­nas så m å n g a s t a m k u n d e r . Ha de var i t s juka , äro de friska för länge sedan . San t , a t t hä r är en flirt- och nöjespla ts l ika mycke t som rekrea t ionsor t , men är du klen, så kom hi t , och k ä n n hafvets sa l ta m u s t ! Den befriar dig

por , dä r m a n k a n sola s ig i s in u r sp rung l iga skönhe t .

De l igga vid S läggön , hvar i f rån man kan se ner i dem. D e t t a faktum gaf bads ty re l sen mycke t b ryder i vid bör jan af säsongen . Den u t fä rdade i mora lens n a m n en u k a s , a t t ingen fick bes t iga den u t s ik t s r i ka ön förrän k l . 4 e. m. D. v. s. efter den van l iga bad t iden . F ö r b u d e t — in te alls a t t förvåna sig öfver i vå r t ä l skade förbudsland — blef föremål för å t sk i l l ig t skämt , äfven i p ressen . Fö l jden va r a t t de t , efter mycken t v e k a n , togs bor t . De t är j u också bäs t , om b a d g ä s t e r n a få skö ta sin mora l själfva. Men nu gå inga nyfikna upp på S läggön för a t t t i t t a på de n a k n a k r o p p a r n e . Det för­b judna ha r s tö r s t a charmen .

" V i n d a r n e s b r o " förenar dam- och herr­bas säng . Kr ing den , i sunde t , tumla s ig ba-da re , som l ä n g t a u t till friare vågor . N å g o n gång kraflar en s immare upp på de t k lass iska Pe l l eskär . Dr is t iga yng l ingar b r u s a ti l l Tofvan, midt i b r e d a Gul lmarn . Den mes t dr i s t ige l ångs immar till F i skebäcksk i l och slår fjol­å re ts r eko rd .

från farliga bacil ler och ger dig sp rud l ande lefnadsglädje! V a t t n e t är k l ibbsa l t . Solen b ränner . H a r du kommit hi t som b lekans ik te , far du här ifrån som rödsk inn . V a r du gelé , nä r du kom, reser du som sa l t s tod . V å n d a s du af lifsleda, när du an länder , suckar du af sak­n a d , nä r du mås t e bor t .

Enformighe t behöfver du in te v a r a r ädd för. Kl ipporna äro n a k n a , t r äd löshe ten k a n i bör jan synas ödsl ig , men har du var i t hä r någ ra daga r , förälskar du dig i bergens ka rghe t , v idde rnas frihet, du vill in te ha skog på hä l l a rne , den skul le misspryda . Blir det för s tekhot t , har du hafvet a t t hoppa i. För ­re s t en finnas pa rke r , både i s t aden och på bador t en .

Lysek i l är en f ramt idss tad , i v issa a fseenden. Scha r t auan i smen dra r folket t i l lbaka i v idskepl ighe t — den nye gudsmannen , som pre­d ikar i g ran i t t emple t på högåsen är visserl igen mera frisinnad än föret rä dåren och väcker där igenom oro hos " d e r ä t t r o g n a " . Men den gamla sur­degen s i t t e r kva r och får väl s i t ta l änge än , t y v ä r r . D e t t a är provin­sens m ö r k a fläck, schar tauan ismen .

I Lysek i l trifs social ismen, och när S v e n s k a folkförbundet sk ickar u t s ina r ep re sen t an t e r , som försöka k la ra upp h jä rnorna från talar­s to lar på Rosv iks to rg , upps t å n o g så häftiga m e n i n g s u t b y t e n . S t r id mås t e till för a t t v inna må l . Och hä r s t r ids .

Ansjovisinläggning,f mekan i ska v e r k s t ä d e r , motor fabr iker , s t en indus t r i , al l t det ve t m a n förut. Men n y t t är j ä r n v ä g e n , som skal l dra­gas hi t till hafvet . Blir färdig om et t par år . D e t t a be tyde r kolossal t för samhäl le t , r e d a n nu lifligt och vake t .

S t adsbu l l r e t s tör in te sommargäs t e rnas idyl l . B a d o r t s o m r å d e t är i so le rad t . J a , bad in tenden­ten , vår duk t ige , a ldr ig hv i l ande professor , A n d e r s W i d e , är så m å n om vår frid, a t t han inhägna r oss med s t ake t och lägger s tora s te­na r på v ä g a r n e , för at t hä s t a rne inte skola knuffa u n d a n oss .

Ga t t e t är s to r t och e rb juder lämplig p la t s för ör logsöfningar . Pansarko losser glida in och u t , t o rpedbå t a r forsa fram och t i l lbaka . Ku lo r hv ina öfver skä ren . Smäl la rne b landa sig med s p r ä n g s k o t t e n s dån . Solen lyser öfver b lå t t och grå t t . Brisen s junger , kos t r a rnes hv i t a segel b u k t a s , måsa rne flaxa och skr ia . Det a n o r d n a s soaré för eskaderbefä le t . V å r a c h a r m a n t a damer svänga i bos ton med u n g a , so lb ryn t a sjölejon. T i s d a g och fredag dansas r ege lbunde t . Den s to ra salen med s idoskeppen är ful lproppad. P å v e r a n d o r n a sva lkas och flirtas.

N ä r mus iken blås t fanfar, å t e r s t å r det ljuf-l igas te . Gul måne s t iger öfver södra k l ipp­ryggen , där den v io le t ta disen efter den pur-purf lammande, i hafvet s junkna solkulan v iker för en b e d å r a n d e si lfverton. M å n g a t a n g l i t t r a r på Gul lmarn, som l igger mörkb lå , sedan kväl l -n ingens pär lemorfärg svunni t . S m ä l t a n d e melo­dier k l inga i l and . Trampvimle t susar . Bro­k iga s o m m a r d r ä k t e r skymta i skene t af t e r r a s ­sens e lekt r i ska lampor . " S k o g e n s " g rönska blir t ro lsk i det hv i t a l juset . F locka r och pa r sk r ida öfver k l ipporna , s i t t a i d römmar och s t ämningsp ra t i k ly f to rna k r ing P innv iken , där de öppna s t r a n d b a d e n s s toj och lek för länge sedan t y s tna t och v a t t e n v å g o r n a k lucka mot en ens l ig , ännu solvarm u d d e .

D E T V Å .

HON V A R B A R A en enkel k v i n n a af fol­ke t , han en gammal kas se rad r idhäs t ,

dock låg n å g o t visst öfver dem, som t v a n g en till vö rdnad och beund ran .

M a n n e n och h ä r s k a r e n öfver de två va r en so r t s halfofficiell t j äns teman ne re i e t t l i te t t y s k t s ta t ionssamhäl le . H a n va r ende utöfva-ren af y r k e t — som bes tod i a t t hämta och afiämna gods vid j ä r n v ä g e n — och p rak t i ken s tor , så fört jänsten k u n d e var i t god, men det t y ska ölet va r dess vä r re också godt , och h a n s rödbrus iga ans ik te och omfångsr ika s to f thydda skva l l r ade om flitiga besök p å vä rdshusen . H a d e ej hus t run och häs t en skö t t om n ä s t a n hela syss lan , skul le hm förmodligen för l änge sedan a fskeda ts . Nu såg den t y s k a godmodig­he ten genom fingrarne med honom. Hufvud-saken var j u a t t a rbe te t u t fördes . H v e m af familjen, som drog lasse t , angick dem e j .

På de k o r t a n y k t r a me l l ans tunde rna försökte han u p p r ä t t a s i t t anseende genom a t t de l t aga l i te t i a rbe te t . I l la blef det emel ler t id u t fördt , så m a n gaf honom säl lan någo t n y t t u p p d r a g . Så t. ex . l ämnade j a g honom et t kol ly a t t af-sända . T r e fyra gånge r fick j a g påminna , in­nan det blef h ä m t a d t , och l ika många gånger i nnan det bor t s la r fvade kv i t t o t kom till r ä t t a . Näs t a g å n g hade j a g se t t mera , och vände mig följaktl igen till hus t run .

" J a , f röken!" lät det lugnt och bes t ämdt , och p u n k t l i g t och orden t l ig t blef allt u t förd t .

Dagl igen möt t e j a g de t vå på ga to rna från t id ig morgon ti l l sena kväl len . H a n s t r e t ade

och d r o g , hon g ick vid t ö m m e n , och på lasse t su t to et t par r ö d k i n d a d e , l inhår iga te ln ingar , m e d a n en tredje höll mamma i kjolen.

H o n var en af de type r man säl lan glöm­mer . T ro t s det h å r d a a rbe te t h a d e hon ej bondkv inno rnas vanl iga u t s l äpade hå l ln ing : figu­ren var l ång och s l ank , det låg någo t lugnt och vä rd ig t öfver hela hennes sä t t , och ehuru enke l t k l ädd höll hon sig al l t id hel och ren . I an le t sd ragen k u n d e man spå ra sorgen öfver e t t lifs g rusade förhoppningar och där jämte en smula b i t t e rhe t , men framför al l t l åg där e t t d r ag af energi och seg bes lu t samhe t a t t hå l la u t och hå l la ihop familjen till det y t t e r s t a . Då var det något af gamla t iders german­kv inna öfver henne , någo t t ro ts ig t v å g a n d e , en v ä r d i g Tot i las och Tejas ä t t l ing .

E t t pa r gånger s åg j a g henne i färd med a t t lyfta lådor och koffertar. Genom långt , s t räfsamt a rbe t e hade hon blifvit oe rhörd t s t a rk , och f lyt tade med l ä t t he t bördor , som k u n d e tyckas rä t t försvarl igt t i l l t agna äfven för en kar l . Ib l and vid s ta t ionen s todo t jäns te­m ä n n e n vi l l rådiga om lämpl igas te s ä t t e t a t t s tufva ihop gods , så det tog mins t a möjl iga p la t s . F a n n s hon i nä rhe t en var saken k la rad med e t t par ord , " s å här och så här och så h ä r , " alltid p å det mest p r a k t i s k a sä t t .

Så var det den andre — medhjä lpa ren — den gamle r idhäs t en . J a g ve t ej mycke t om hans föregående , men af den e leganta smär ta b e n b y g g n a d e n förmodar j a g , a t t hans ungdom var i t r ik på h inde rhoppn inga r s och löpn ingars u tmärke l se r . Nu var hans glanst id slut . H a n var u t s t ö t t , d e g r a d e r a d , men skö t t e ä n d å pl ik t ­t roge t sin t jäns t . I h a r s ögon läs tes den me­lankol i , som al l t id hvi lar öfver fallen s to rhe t . Där jämte hade han et t l y t e , förmodligen de t , som ä n d a t hans r i d h ä s t b a n a , näml igen en svår styl tfot på ena bakbene t . Ko tan va r så l ång t t i l lbakask ju ten , a t t han endas t k u n d e s tödja p å y t t e r s t a t å spe t sen . Visser l igen h a d e skon fått e t t ex t r a bes lag bak af mera än tums långa h a k a r , men t ro ts denna hjälp s l äpade bakbene t efter p å e t t be tänkl ig t sä t t . Men han ä g d e samma sega u thå l l ighe t som kv innan vid töm­men, och fullgjorde si t t a rbe te l ika p l ik t t roge t som hon . Al la y s t r a r i dhäs tupp t åg hade han också lagt bor t och s tod tå l ig t v ä n t a n d e u t an ­för husen långa s tunder . Visser l igen höll en af t e l n i n g a r n a i tömmen, men det var egent­l igen mera till sin egen uppbygge l se , t y hvad för­mår en fyraår ing mot en häs t , som vill gå sin väg .

Mi t t s is ta m inne af de t vå var fö l jande : E n jun ikvä l l nere vid s t a t ionen såg j a g

kv innan k o m m a ledande med häs t en . A r b e t e t för dagen var tyd l igen slut , t y han bar sele m e n d rog ingen v a g n . K o m m e n till vägen som ledde in mot samhäl le t , s t a n n a d e hon , k l a p p a d e honom et t par gånger på ha lsen och sade e f te r t ryckl ig t : " G å ! H e m ! "

S e d a n vände hon om och försvann j ä m t e b a r n e n in på s t a t ionen , förmodligen för a t t afsluta någo t s is ta u p p d r a g . Den gamla häs t en h a d e emeller t id förs tå t t och gick l ångsamt vägen framåt. J a g följde på någo t afs tånd. De t var en här l ig mild kväl l . P å båda sidor vid r enen va jade hög t gräs och bakom doftade en fres tande klöfver-vall u t a n något h i n d r a n d e s tängse l omkr ing .

J a g an tog h a n skul le s t anna l i tet och smaka p å all hä r l ighe ten . Men ne j , han tyck t e s ej ens m ä r k a de t , gick i s tä l le t l ångsamt framåt med sänk t hufvud, m e d v e t e n om sin p l ik t och bes lu ten a t t fullgöra den. Kommen fram t i l l de första b y g g n a d e r n a , svängde han af från vägen in på en gård . De t var vä rdshuse t , där t j äns t emannen h y r d e rum. Så gick han di rekt fram till s t a l ldör ren och s tä l lde sig a t t v ä n t a .

Men från v ä r d s h u s t r ä d g å r d e n b redv id hördes sk r a t t och sk rå l . Där inne sa t t t j äns t emannen d rucken och skrö t öfver s ina bedrif ter .

R O S A N O R D E N S K J Ö L D .

Sägner från fattighäradet. Af G e r t r u d A l m q v i s t .

(Forts. o. slut.)

BA R O N E S S A N såg från den ena till den and ra , l iksom sökte hon b i s tånd och s k y d d .

•Till sist s t a n n a d e hennes bl ick hos ba ronen . H a n möt t e bl icken med e t t l eende .

" D u vill säker t in te v ä g r a oss de t t a mind re bana la nöje, ma c h é r e , " sade han . "Sku l l e du föredraga a t t dansa t a r an t e l l an med mig? Du vet , a t t j a g t ro t s min l ä r ak t ighe t a ld r ig blef någon m ä s t a r e i kons ten . V å r u n g e vän L ind­say dä remot har säker l igen i d e n n a s tund så mycke t af djäfvulen i k r o p p e n , a t t han lyckas göra i l lus ionen fu l l s tändig ."

W a l t h e r L i n d s a y b u g a d e s ig ännu d jupare och räck te ba ronessan h a n d e n .

Hon t v e k a d e å te r e t t ögonbl ick , så tog hon den r y s a n d e .

T a r a n t e l l a n hvirf lade genom rummet , och å s k å d a r n a a p p l å d e r a d e . W a l t h e r L i n d s a y dan­sade fu l ländadt , hva r han nu h a d e lär t k o n s t e n , och ba ronessan var , som hennes m a n sag t , en häxa , en i t a l i enska från So r r en to .

De d a n s a n d e möt tes och sk i ldes och sl ing­r ade s ig om h v a r a n d r a , allt y r a r e , allt v i ldare gick dansen . U n d e r b l ix t snabba s ekunde r möt tes deras bl ickar .

Den röda k l ädn ingen böl jade frasande k r i n g ba ronessans fina ges ta l t . I feber, i y r se l dan­sade hon .

Då hördes plöts l igt e t t h j ä r t skä r ande skr i , och innan någon hunn i t h i n d r a det , s jönk ba rones san medve t s lös ti l l golfvet .

Det föll med ens dödssk räck öfver de glam­m a n d e männ i sko rna . B leka och med ånges t i b l i cka rna t r ä n g d e s de k r i n g den medve t s lösa . B a r o n e n vil le lyfta h e n r e upp i a lkovsängen , men k a m m a r h e r r i n n a n rö rde d a r r a n d e vid hans arm.

" N e j , n e j , för G u d s skul l , in te i spökrum­met . De t va r hä r hon dog , den a n d r a , " sade hon h v i s k a n d e .

Då tog W a l t h e r L i n d s a y ba ronessan i s ina a r m a r och bar h e n n e lä t t som om hon var i t ett b a r n in i den b e b o d d a delen af huse t .

Den s juka återfick s n a r t m e d v e t a n d e t , och ba ronen själf sök te lugna de n ä r v a r a n d e s oro med a t t försäkra, a t t hans hus t ru s t u n d o m var u n d e r k a s t a d sv imningsanfa l l , som voro hel t och hål le t ofarl iga.

Men förs tämningen, som hvi lade öfver säll­skape t , v e k ej den na t t en . De t gamla sägen-fyllda huse t syn tes dem alla u n d e r l i g t o t r y g g t , och v inden , som höst l ik t susade utanför , i de höga t r ädens k ronor , t y c k t e s dem v a r a de af-l idnas anda r , som k l a g a n d e besök te den p l a t s , där deras orosfyl lda jordel i f förflutit.

*

Klar , sk inande höstluft , en himmel syd­l ändsk t blå. B jö rka rna skifta i gul t . De­ras blad dal l ra i luften som s t järnor da r ra i v i n t e r n a t t e n . S jön l igger b l ank och st i l la och speg la r himlen. L jungen b lommar . Det är f a t t ighärade t s fest. Föl j med mig till hö j ­derna bor tom S jöboda på vägen till L j u n g b y ! Där ser du rund t k r ing dig e t t b lekrödt böl­j a n d e haf. H a r du gå t t där som barn , glöm­mer du det a ldr ig . D u går och går , men haf­ve t ha r intet s lut . B land l jungen s tå tufvor med röda l ingon, som lysa som b lodsd roppa r i solen. Kommer du högs t upp pä backens topp , ser du här och hva r i de t b lommande hafvet en bondgå rd med hv i t a k n u t a r , en ladu­g å r d s b y g g n a d , en grön t r ä d g å r d s t ä p p a och en gu lnande sädesåke r , och så å te r igen de t röda , b lommande hafvet . Du lägger d ig på r y g g i solen och andas in l jungens sö ta vä l luk t och hör b iens sur r . R u n d t k r ing d ig och öfver d ig är h imlen blå med små hvi ta , s eg l ande skya r , och vid hor i son ten mötas h imlen och

— 558 —

det b l ek röda hafvet . M e d a n du l igger där , ser du e t t t å g v i ldgäss flyga mot söde r , och du säger dig , a t t v in te rn sna r t kommer , men solen sk iner ännu v a r m som en a f skedssmekn ing . D e t är f a t t i ghä rade t s saga . Det b lommar i s ep t ember mot köld och v in t e r . De t lofvar ej sommar och gyl lene skö rda r . D e t ger med skäl fvande h a n d e t t f a t t igmansb lomste r på en öppen graf.

De f rämmande j ä g a r n a äro ä n n u kva r p å S jöboda . Om dagen går j a k t e n genom de djupa s k o g a r n a , men om kvä l l en finna de det gamla huse t ödsl ig t och hemsk t . Då b juda de r u n d t omkr ing i socknen och i g r a n n s o c k n a r n a på fest t i l l S jöboda .

Di t kommer den nye k y r k o h e r d e n i Sunne-r y d med sina u n g a dö t t r a r och l ä n s m a n n e n i Svens to rp med sin familj , de mest a n s e d d a b ö n d e r n a i g r annskape t komma äfven och di t kommer komminis te rn och p r ä s t e r n a i g rann­församl ingarna . W a l t h e r L i n d s a y är själfskrif-ven dag l ig gäs t , men hans hus t ru s i t t e r h e m m a p å Vik den sommaren , svag till hä l san efter a t t h a b rag t t i l l v ä r l d e n en död t b a r n .

När det mörkna t p å af tonen, t ä n d a s e ldar ock k u l ö r t a lyk tor i p a r k e n , och i de u p p l y s t a g å n g a r n a gå S u n n e r y d s flickor par om par med de fina d a n s k a h e r r a r n a . L å n g t bor t a i par­k e n , di t ej l j u s skene t t r ä n g e r , går W a l t h e r L ind­say med ba ronessan L y d i a .

T v å daga r sena re ha r hon lofvat a t t fly med honom på n a t t e n . Han skal l v ä n t a henne un­der a l a rna vid b ron , som leder öfver Voll-m a r å n . H ä s t och vagn skal l s tå i be r edskap på a n d r a s idan b ron , och de skola resa till­s ammans l ång t bor t . E n morgon sko la de v a k n a u n d e r söderns sol bland rosor , där hen­nes r ä t t a hem är , och hon skal l v a r a hans .

Fö r s i s ta gången går hon ensam i p a r k e n u n d e r de höga t r äden , som nu s tå i rödgu l hös t sk rud , och hon t r a m p a r p å fallna löf.

Ras t lös t går hon af och an , och febern br in­ne r i hennes åd ro r .

N ä r kvä l len kommer , är hon ensam med k a m m a r h e r r i n n a n i de t gamla huse t . J a k t s ä l l ­skape t ha r d rag i t l ång t bor t och l igger t i l l m o r g o n e n i en b o n d g å r d . De t är därför den n a t t e n val ts för f lykten.

K a m m a r h e r r i n n a n går t id ig t t i l l s ängs . Då blir ba ronessan ensam. H o n lå ter göra upp eld i den öppna spiseln i förmaket och s ä t t e r s ig a t t vän ta .

E n gammal pendy l på väggen t ickar däm-p a d t , och v i sa rna rö ra s ig . sakta . Klockan är t io . Om två t immar , då al la sofva på gå rden , skal l ba ronessan s m y g a sig ned för t r appan . H o n ha r skaffat en nycke l t i l l y t t e r d ö r r e n , och den kan öppnas u t a n buller . Sedan går hon vägen genom p a r k e n . H o n har en l y k t a för a t t l eda sig fram genom mörk re t , och vid gr in­den v ä n t a r W a l t h e r L indsay . När hon t ä n k e r p å de t t a , bör jar hennes hjär ta k l appa vi ld t . H o n k ä n n e r y rse l ocft e t t under l ig t b rus i huf-vude t . H o n a n s t r ä n g e r s ig för a t t å ter t ä n k a k la r t och lyssna ti l l l juden, som komma till henne ut i f rån.

S lamre t från köke t har t y s t n a t , och hon hör ljud af s t eg i huse t . De t är t j äna rna , som gå ti l l s ina rum. Om en s tund sko la alla ljus v a r a s läck ta . Hon ha r sagt till kammar jung­frun, a t t hon ej behöfver hennes hjälp i kväl l .

Hon går t y s t in i s i t t r um och klär s ig i r e s d r ä k t . I en l i ten väska ha r hon n å g r a smycken och en summa penn inga r . De t är a l l t hon för med s ig .

H o n kommer å te r u t i förmaket . Glöden falnar i spise ln . K lockan slår elfva. U t e är det b lås t och r egn , och en t r ä d g r e n k n a c k a r mot ru t an . . H o n går fram til l fönstret för a t t med bl icken söka g e n o m t r ä n g a mörk re t , m e n hon ser ingen t ing . Skal l d e n n a t imme af vän­t an någons in t aga s lut?

H o n vill ej t ä n d a ljus u t a n s i t t e r^ i mörk re t med ans ik te t i h ä n d e r n a och tänker .^

Nu sofva m ä n n i s k o r n a omkr ing h e n n e . Nu na lkas a n d a r n a s s tund . Då blir h e n n e s själ fylld med sägner om döda , och med s lu tna ögon ser hon en syn .

Hv i t a s k e p n a d e r fylla det m ö r k a rummet och rö ra s ig afmätt och l judlöst framför henne . Deras ans ik t en k a n hon ej ursk i l ja , men i de hv i t a h ä n d e r n a hål la de vaxl jus , s å d a n a som hon i s in ba rndom se t t t ä n d a s till jungf ru Mar ias och he lgonens ä ra , och hon u n d r a r med en ry sn ing , hvarför hon , som går mo t lifvet, ska l l besökas af de döda .

Då ski l jer sig en af s k e p n a d e r n a från de a n d r a och kommer fram t i l l ba rones san Lyd ia . H o n har en s v e t t e d u k för s i t t ans ik te , m e n hen­nes föt ter äro bara och b lod iga .

Nu förstår ba ronessan , hvem det är , och hon t r y c k e r h ä n d e r n a h å r d t mot ögonen för a t t s l ippa se . Hon t ä n k e r på a t t de t va r en mörk h ö s t n a t t s ådan som denna , då den onde kom för a t t hämta den e laka frun på S jöboda .

H o n ve t ej hu r l änge hon se ta t med hän­d e r n a för ans ik t e t , men då hon ser upp m ä r k e r hon till sin förvåning, a t t rummet är n ä s t a n l just med en hvi t , sväfvande dage r , och s y n e n har försvunni t . Hon rese r sig och gå r till fönst re t . Molnen ha sk ing ra t s och de t är mån­ljust . H o n k a n ej se m å n e n , m e n hvar i f rån skul le det k l a r a hv i t a skene t , som inte l iknar dags l jus , komma om inte från m å n e n .

Medan hon s tå r och ser u t , bör jar k lockan i rummet a t t slå. Hon r ä k n a r t i l l tolf s lag . Då rycker hon förskräckt t i l l . Hon borde re­dan va ra på mötesp la t sen . H o n gör en röre lse m o t soffan, där r e skappan l igger och v ä s k a n . H o n vill s k y n d a ned för t r a p p a n , men hon gr ips plöts l igt af en domning . H o n blir s tå ­ende orörl ig , och med ånges t lyssnar hon till d ö d s t y s t n a d e n r u n d t omkr ing .

Då hör hon l judet af en vagn . Den far med dån öfver b ron vid Vo l lmarån . De t mås t e v a r a W a l t h e r L indsay , men hvarför kör h a n i n a t t e n som den vi lda j a k t e n . H o n v ä n t a r a t t få hö ra v a g n e n s t anna , m e n bul l re t for t sä t te r a l l t jämt. H o n hör k l a p p r e t af häs thofvar mot den s ten iga vägen . Nu svänge r ek ipage t upp i a l lén , och andlös lu ta r hon sig mot fönstre t och ser . De t går i fy rsprång , och e ldgnis to r s lå fram u n d e r häs thofvarna . Vill W a l t h e r L i n d s a y väcka upp hela S jöboda som v i t tne ti l l s in egen v a n ä r a och en kv innas skam?

Nu kommer skjutsen fram ur t r ädens skugga och u t på den s to ra öppna gå rdsp lanen . Då den är mid t för po r t en , d ra r kusken in t öm­m a r n a , och åkdone t s t anna r tvä r t .

Ba ronessan L y d i a ser och hör al l t de t ta , s tel och mål lös af förskräcke lse . Å te r igen gör hon en röre lse för a t t s k y n d a ned för t r a p p a n , men å te r igen k ä n n e r hon för lamningen i alla s ina lemmar .

Då hör hon plöts l ig t s t eg inifrån huse t . De rö ra s ig ned för t r a p p a n , och en nycke l sä t t s i låse t . Genom fönstret ser ba ronessan en be t jän t i ett gammal t nö t t l ivré , som är henne o k ä n d t , öppna y t t e r d ö r r e n och buga s ig djupt för de f rämmande. Nu först faller l juset p å m a n n e n , som s i t te r i v a g n e n . Det är icke W a l t h e r L i n d s a y . Men han , som icke är W a l ­the r L indsay , s t iger ur vagnen och går in i huse t .

Då faller ba ronessan Lyd ia med e t t sk r ik medve ts lös t i l l golfvet.

K a m m a r h e r r i n n a n s jungf ru , som sofver i öf-ve rvån ingen , hör skr ike t och väcker husfolket , som sofver i den ty s t a , m ö r k a h ö s t n a t t e n .

De t dröjer l änge , i nnan m a n lyckas väcka ba ronessan u r hennes sv imning . När hon vak­nar , ha r hon b r ä n n a n d e feber, och hon bör jar a t t y r a . H o n t a l a r om at t djäfvulen kommit till S jöboda för a t t hämta den onda frun, men den onda frun är hon själf, och hon v r ide r s ig i feber och j ä m r a r s ig öfver s ina synde r .

P lö ts l ig t reser hon sig i s ängen med de m ö r k a ögonen v id t u p p s p ä r r a d e af sk räck .

" J a g mås te b o r t " , säger hon , "k lockan är tolf, och h a n v ä n t a r , W a l t h e r L i n d s a y vän t a r , och om j a g in te kommer , far han öfver b r o n med dån och upp p å gå rden och väcker a l l a . "

J u n g f r u r n a se m e n a n d e på h v a r a n d r a , och k a m m a r h e r r i n n a n lå ter l ägga isomslag om den s jukas p a n n a för a t t l ugna h e n n e .

U n d e r t iden s tå r W a l t h e r L i n d s a y med häs t och vagn i m ö r k r e t u n d e r a l a rna vid b ron och v ä n t a r . H a n v ä n t a r t imme efter t imme under det han förbannar samve t s sk rup le r och kv inno-k l enmod . Änd t l igen mot morgonen , en s tund före dagn ingen , far h a n sin väg åt Vik till.

B a r o n e s s a n kan in te l ämna sängen den föl­j a n d e dagen , och då ännu en dag gå t t , hämtas dok to rn från L j u n g b y . H a n unde r söke r den s juka och s k a k a r på hufvudet . Så skrifver h a n recep t och reser sin väg , och lofvar a t t komma igen.

Om daga rna går j a k t e n k r i n g S jöboda , och ba ronessan hör ib land sko t t en . H o n reser s ig in te l ängre af sk räck , hon l igger s t i l la på kud­den, men hennes s tora , mörka ögon äro fulla af fasa. H o n hade fått t i l lbaka m e d v e t a n d e t , och hon t ycks se s ig omkr ing med en bön om hjälp och mi s skund .

Om kvä l l en kommer b a r o n e n in till h e n n e , s i t t e r vid s ä n g e n en s t und och frågar, hu r hon befinner sig, men h a n ser på h e n n e kal l t och mi s s t änksamt , och då han nämner n a m n e t W a l ­the r L i n d s a y , söker han g e n o m t r ä n g a hennes bl ick.

He r r en till V ik har ej syn t s t i l l vid j a k t ­p a r t i e r n a u n d e r de s i s ta daga rna . Det har spo r t s , a t t han gjor t en b r å d s k a n d e , oförutsedd resa in till H a l m s t a d .

D å dok to rn kommer för fjärde g å n g e n , säger h a n i enrum till ba ronen , a t t ba ronessans til l­s t ånd är hopplös t . Det är in te endas t k rop ­pen, som är s juk, det är också s jä len, och l äka rens kons t förmår in te t .

Men ba ronessan f ruktar döden . Om n ä t t e r n a ta la r hon med sin skö t e r ska om dödsr ike ts fasor och om förlorade s y n d a r e s eviga straff. S k ö t e r s k a n söker lugna henne med t a l e t om Guds för lå tande nåd och om Je su b lod , som u t p l å n a r alla s y n d e r , m e n ba ronessan säger , a t t hennes synde r äro för s to ra a t t k u n n a förlåtas i denna vä r lden eller den t i l l kommande .

Hon ha r g lömt , hvad hon en g å n g sade s ig själf, a t t al l t lefvande går mot s i t t öde . H o n minns endas t , hvad de m ö r k a p r ä s t e r n a i hen­nes ba rndoms hemland t a l ade om ansvar och sku ld , och hon vr ider sina h ä n d e r i förtviflan.

De t är en st i l la hös tdag med fallande löf, och ba ronessan L y d i a l igger och t ä n k e r på , a t t hon ej har m å n g a dagar kva r a t t lefva. — S e d a n den n a t t , då hon blef s juk, är hennes hörse l s jukl igt uppdr i fven , och hvar je l jud vå l la r henne p ina . P lö ts l ig t a fbrytes s t i l lhe ten af rass le t från vagnshju l , som n ä r m a s ig .

Ka l l sve t t en t r ä n g e r fram på ba ronessans p a n n a , och skö te r skan går fram till fönstre t för a t t se , hvem som denna dag kommer som gäs t t i l l S jöboda .

H o n s tå r k v a r en s tund, ' och så kommer hon t i l l baka till s ängen med l ikgi l t ig min .

" H v e m är de t , som k o m m e r ? " frågar baro­nessan , med ånges t i rös ten .

"Å, det är bara den afsat te S u n n e r y d s p r ä s t e n , " sva ra r skö te r skan och lägger k u d d a r n a t i l l rä t ta .

" D e n afsat te p r ä s t e n , „ upp repa r ba ronessan L y d i a . H o n har a ldr ig hö r t honom n ä m n a s , men hennes in t resse är väck t . S k ö t e r s k a n , som är från socknen , mås t e be rä t t a för den s juka he la h is tor ien om präs t fo lket Car lén .

H o n lyssnar med spänd u p p m ä r k s a m h e t . " J a g skul le vilja träffa honom, j a g skul le

vil ja ta la med honom," säger hon . " G å ned till k ö k e t , sys te r , och säg , a t t de t a g a emot präs t folket väl , och ta la så med p räs t en i en rum,

— 559 —

och fråga honom, om h a n ha r et t t rös t ens ord a t t s äga en döende .

S k ö t e r s k a n ser på den s juka u n d r a n d e , m e n hon våga r ej anna t än l y d a . "

*

Präs t fo lke t s i t te r i k a m m a r e n innanför k ö k e t vid e t t bord med hv i t d u k och ä t e r gåss tek och dr icker sö t t , s t a rk t v in . Präs t f run h a r s lu ta t a t t förbanna och skär s t eken a n d a k t s -fullt och l ångsamt . P r ä s t e n Carlén ha r l ä s t bordsbönen med d a r r a n d e rös t och k n ä p p t a hände r . Gossen , som s i t t e r mel lan förä ldra rna , ser med g i r iga , l y sande ögon p å all den goda m a t e n och s lukar som e t t djur , h v a d som läg-ges på hans ta l l r ik .

När mål t iden är s lut , kommer skö te r skan in och frågar med en v ö r d n a d , som in te b r u k a s mot den afsa t te p rä s t en , om hon k a n få ta la e t t ord med honom.

Carlén får i ågo t af ä m b e t s m a n n a v ä r d i g h e t öfver s ig och följer henne genas t in i n ä r m a s t e rum.

S k ö t e r s k a n framför den s jukas hä l sn ing . Då s junker p r ä s t en u t a n e t t ord ned på en

stol och gömmer s i t t ans ik te i h ä n d e r n a och g rå t e r .

S k ö t e r s k a n v ä n t a r en s tund . "Vi l l p r ä s t e n k o m m a , " säger hon sedan t v e k a n d e .

Då ser han upp med ögonen fyllda af t å ra r . " J a , j a g k o m m e r , " sva ra r han st i l la. Hös t so len sk iner . P a s t o r Carlén s i t ter v id

ba ronessan Lyd ia s s ä n g . H a n har l åna t r ena k läde r af d r ä n g a r n a på gården , och han bär en kvis t b lommande l jung i knapphå le t .

Den s juka ser på honom. H o n ser e t t här-j a d t , väde rb i t e t ans ik te med djupa fåror, och ur det ans ik te t lyser mot henne en blick, som s t rå la r af g o d h e t och barnaf romhet .

Ba ronessan Lyd ia tycke r , a t t hon a ld r ig möt t en s ådan bl ick. Den dra r h e n n e till s ig och fängslar henne . H o n l igger länge tys t och lik­som söker s k y d d i den bl icken. Hon g lömmer al l t , hvad hon h a d e t änk t säga .

Men s lu t l igen fyllas hennes ögon med t å r a r . " H v a r f ö r är lifvet så s v å r t , " säger hon en­

das t , och hennes läppar da r r a . Då blir ans ik te t framför henne med ens

mycke t sorgse t , och ögonen sänkas l iksom i skamsenhe t .

" J a g vet i n t e , " säger p rä s t en sak ta . Då börjar den sjuka grå ta , " M e n de t är

förfärl igt ," säger hon , "a l la mås t e l ida de t , och ingen vet hvarför ."

P r ä s t en s i t t e r en s tund t y s t . Så t a r h a n sak ta och varl igt den s jukas

h ä n d e r och l ägger dem i sin ena h a n d , som blifvit grof och va lk ig af a t t j ä m t hå l la i töm­marna .

Med den a n d r a peka r han ut genom fönstret , u p p å t mot den blå hös th imlen , och hans blick blir å t e r ljus och barnaf rom.

"Han ve t d e t , " säger han . Och så böjer han s ig n ä r m a r e den s juka och hv iskar , som om h a n sade en hemlighet ' : "och de t är in te san t , a t t h a n är ond och h ä m n d g i r i g . H a n är god och vis . Ä r det in te bra d å ? "

Den sjuka upphör a t t g rå ta och bl i r hel t s t i l la .

" J a , då är det b r a , " säger hon . P räs t en s i t t e r ännu länge kva r hos ba rones ­

san Lyd ia , men de ta la ej mera om dunk la m ä n n i s k o ö d e n . Hvarför t a la om de t , som de icke förstå?

Den s juka peka r på b lomman som pas to rn bär i knapphå l e t . " S å v a c k e r t , " säger hon. Då l ägger han den b lek röda , dof tande kv i s t en på hennes säng , och be rä t t a r för henne sagan om hur Gud s k a p a d e l jungen, och hur den lil la ödmjuka b lomman var den enda af v ä x t e r n a , som ville k l ä d a de öde heda rna , hvi lka s todo n a k n a och obe täck ta . S å t y s tna r han och s i t te r å te r och ser u t genom fönstret .

" L j u n g e n och de öde h e d a r n a ha ännu en b e t y d e l s e , " säger han sedan sak ta , näs t an hvis-k a n d e . " D e öde h e d a r n a , de t är den arme s y n d a r e n i sin s k a m och sin n a k e n h e t , och d e n b lommande l jungen , de t är Guds kär lek , som räcker t i l l öfver al l t och för a l la . "

Så går han . Baronessan L y d i a v ä n t a r s t i l la på döden .

All r äds la har v ik i t ifrån h e n n e . B a r o n e n t a l a r om möj l ighe ten a t t föra henne hem till D a n m a r k , m e n hon ber bevekande a t t få s t anna .

" L å t mig dö hä r , " säger hon , "och låt min graf b ä d d a s i l jung. Ingen annan blomma vill j a g ha på min k i s ta än d e n . "

Och en n a t t kommer döden st i l la , t r ycke r sin kyss p å hennes p a n n a och p l åna r bor t u t ­t r y c k e t af smär t a k r i n g hennes l äppa r .

N ä r den b leka hös tso len om morgonen ser in i döds rummet , faller dess l jus öfver e t t sof-v a n d e b a r n . Så u n g och oskuldsfull ser baro­nes san L y d i a u t i döden .

Som hon önskade det , blef hennes graf bäd­d a d i l jungblommor.

På S u n n e r y d s k y r k o g å r d hvi la r hon . Öfver grafven s tå r e t t hvi t t m a r m o r k o r s , och di t kom­mer pas to r Carlén hvar hös t , nä r l jungen blom­m a r , och l ägge r en k rans af Guds ödmjuka kär­leksb lomste r .

Från scenen och estraden.

Ml D T I V Ä R S T A a u g u s t i h e t t a n fingo Operans och D r a m a t i s k a t ea t e rns a r t i s t e r

rycka in till a rbe te t från s ina s k ä r g å r d s ö a r och Nor r l andssä t r a r . De t va r en saml ing rödsk inn , som plöts l igt u p p e n b a r a d e sig i de t y s t a och ha l fskumma scenkor r idore rna , och he l t säker t skul le dessa Tha l i as b a r n ej haft n å g o n t i n g emot a t t ännu en tid fått umgås med den verk­liga n a t u r e n i s tä l le t för den , som gör s ig till p å t r ä r a m a r och målad lärft .

Men a rbe t sp l ik t e rna l ämna ingen respi t — och för öfrigt var det nu så länge sedan m a n fick socke rkaka med b i t t e r m a n d e l i t i d n i n g a r n a , a t t fer ierna p å de t hela t a g e t började k ä n n a s en smula enformiga.

Operan in ledde s i t t n y a a rbe t s å r med " A i d a " , som blifvit å tski l l igt r enove rad , såväl beträffande regi som dekora t ione r . Och nekas k a n ej a t t den n y a in ramningen skänk t e ökad t in t resse å t V e r d i s vack ra p a r a d o p e r a .

H r K i r c h n e r s jöng för första gången Rada-m e s ' pa r t i med v å r d a d rös tbehand l ing och j ä m n d rama t i sk u t fo rmning ; men to t a l i n t rycke t blef, a t t vi ha haft be tyd l ig t b ä t t r e f ramstä l lare af denna roll förut.

F r u C l a u s s e n s Amner is va r förträfflig, j a , s to rs t i l ad , och fröken L i n n a n d e r u tveck lade i A idas ' roll en glädjande d ramat i sk liffullhet, hvar jämte rös t en k l ingade fast och va rm . Som e t iopernas k o n u n g v i sade hr O s c a r et t ve rk l ig t vu lkan lynne , men sången forcerades ib land onöd ig t , hvarför väl l judet fick s i t t a emel lan.

K ö r e r n a g ingo med precis ion och k l ingade fr iskt , och o rkes t e rn bes tod e t t möns terg i l l t a ckompan jemang u n d e r hr J ä r n e f e l t s v a k n a l edn ing .

I bör jan af sep tember t o rde fru S i g r i d A r n o l d s o n komma a t t lå ta hö ra s ig på opera­scenen i n å g r a af s ina bä s t a pa r t i e r såsom Mignon , T rav i a t a m. fl. A t t dessa u p p t r ä d a n d e n af vår celebra l andsman inna skola locka alla s o m m a r u t v a n d r a d e , mus ikä l skande s tockhol­mare i massor t i l lbaka till s t aden faller af s ig själft.

P å Drama t i ska t ea t e rn bör jade spe lå re t med S t r i ndbe rgs Mäs te r Olof, hv i lke t evigt u n g a verk u t fördes med en tus iasm och en kons tnä r l i g af-s l ipn ing , som lät hvarje del af det s t a rka d rama t k o m m a til l sin r ä t t .

Hufvudin t resse t k n ö t s ig na tur l ig tv i s k r i n g

S I G R I D A R N O L D S O N .

hr d e W a h l s Mäs te r Olof, en impulsiv och lefvande to lkn ing och t roge t speg lande hvar je röre lse af d ik tens he t t s t r ö m m a n d e blod. N y i s in uppgif t va r hr H e d q v i s t som G e r d t B o k p r ä n t a r e .

Den 1 sep tember b e g y n n a de Ranf t ska sce ­n e r n a sin v e r k s a m h e t , hvar t i l l s lu ta s ig N y a I n t i m a t e a t e r n och Li l la t ea t e rn — och därmed äro vi å te r inne i hvirfveln af t ea te r föres tä l l ­n ingar , hvi lken af al l t a t t döma kommer a t t t a g a pub l ikens både and l iga och ekonomiska kraf ter i ansp råk till det y t t e r s t a .

I l ängden k a n det na tu r l ig tv i s ej fo r t sä t ta som de t n u gör. S tockho lm l ider u n d e r en scenisk öfverprodukt ion , hva r s skad l iga verk­n inga r icke t o rde va ra l ång t bo r t a .

A R I E L .

*

Vi meddela här en bild af Sveriges nyaste teater, belägen i Ronneby och för kort tid sedan invigd af Selanderska sällskapet med uppförandet af "Den gamla goda tiden".

Teatern har ett härligt läge strax vid ån och ej så långt från järnvägsstationen. Den rymmer cirka 400 personer och har uppförts efter ritningar af arkitekten A. Arwidius från Malmö. Utom den egentliga salongen och scenen finnes en liten näpen foajé med terrass, något påminnande om operaterrassen, fastän i miniatyr. Rymliga afklädnings-, garderobrum m. fl. finnas och helhetsintrycket är att Sverige i Ronneby teaterbyggnad får en ny, vacker och ändamålsenlig landsortsteater.

Vid invigningshögtiden utfördes musik af brunns­kapellet från Ronneby hälsobrunn, samt upplästes en prolog af apotekare U. Ripa. Utan öfverdrift kan sägas att Ronneby första teaterafton var synnerligen lyckad.

G. Fr—U.

R O N N E B Y N Y A T E A T E R .

— 5 6 0 —

<y G Ö T E B O R G NORDENS STÖRSTA FABRIK FÖR TILLVERKNING" ÄF

Patent. M a f p e g r y n och

H a f r e m j ö l

Känner ni trötthet, behöfver ni krafter, ät hvarje frukost GYLLENHAMMARS pat. Hafre-fjryn oeh Hafremjöl — trött­heten försvinner. Tillverkas under läkares kontroll.

KÖKSALMANACK Redigerad af

Elisabeth Östman. Inneh. af Elisabeth östmans Husmo­

derskurs i Stockholm. FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR

VECKAN 27 AUG.—2 SEPT. 1911.

SÖNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; lammkotletter med spritsad pota t is ; mjölk; kaffe eller te med surmjölks-kaka. M i d d a g : Afredd buljong med frikadeller; kräftor; stekt hare med salader; äppelpudding med grädde.

MÅNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; "hals t rad gädda med skiradt smör och

potat is ; mjölk; kaffe eller te . M i d ­d a g : Pudding af kött med potatismos; körsbärssoppa med skorpor.

TISDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; vildtpastej (rester från söndag); mjölk; kaffe eller te. M i d d a g : Rimsaltad fårbringa med stufvade morötter; fil­bunke.

ONSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; bräckt fårbringa (rester från t isdag) med potatismos; mjölk; kaffe eller te . M i d d a g : Grönsoppa med mjölk; kokt makrill med persiljesås och potatis.

TORSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; sill med smör och ägg samt pota t is ; kaffe eller te. M i d d a g : Oxstek som vildt med potatis och vinbärsgelé; rabarber-soufflé med vispad grädde.

FREDAG. F r u k o s t : .Smörgåsbord; ragu på köt t med förlorade ägg ; mjölk; kaffe eller te. M i d d a g : Bräckt skinka med stufvade turska bönor; risgrynsgröt med äpplen.

LÖRDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; stufning af bondbönor och skinka; mjölk, kaffe eller te. M i d d a g : Kall oxstek med potatissufflé; saft­kräm med mjölk.

m E K S T R D m S xIÄvSTJWL ÖKLBRO Ktn-TEKN-FABRIK'

RECEPT:

Ä p p e l p u d d i n g m e d g r ä d d e (för 6 personer) 5 del. äppelmos, 50 gr. sötmandieL. 4 del. tjock grädde, G blad gelatins, 3 msk. kokande vatten, till gelatinet.

B e r e d n i n g : Äppelmoset bör va-fa fasseradt, ganska fast och lagom sött. Mandeln skållas, torkas väl i ugnen, drifves genom mandelkvarn och blandas med äppelmoset jämte den t i l l hårdt skum slagna grädden. Sist till­sättes det sköljda och i det kokande vattnet upplösta gelatinet, som bör va­ra afsvalnadt. Massan fylles i vatten-sköljd och sockerbeströdd bleckform och får stå på is omkr. 3 tim. När puddingen skall serveras, lossas den med en spetsig knif rundt formens kant och uppstjälpes på tär t skål. Gar­neras, om så önskas, med frukt och biskvier.

H a l s t r a d g ä d d a (fÖr 6 perso­ner). 1 l / s kg. gädda, 1 Va msk. salt, 1 tsk. ätt ika, 120 gr. smör, skiradt.

B e r e d n i n g : Gäddan rensas, sköl-jes väl och torkas. Den skares i fi­léer, och skinnet bortskäres nät t . Rygg­benet jämte al la småbenen borttagas. Filéerna ingnidas med salt och ät t ika och få l igga 1 tim., hvarefter de skä­ras i mindre bitar tvärs öfver. Fisk­bitarna doppas i 3 msk. af smöret, halstras öfver glöden och uppläggas på varmt serveringsfat. 'Resten af smö­ret hälles öfver, och fisken serveras med nykokt potatis .

K ö r s b ä r s s o p p a (för 6 perso­ner). 1 lit . färska körsbär1, 2 l i t . vat­ten, skalet af Vi citron', 1 bit kanel (5 cm.), 1 — V / 2 kkp. krossocker, 2 msk. potatismjöl (30 gr.).

B e r e d n i n g : Bären sköljas i sil-fat och få rinna af; hälften af dem stötas i sfcenmortel til ls kärnorna äro krossade. De krossade bären sättas på i 1 Va lit- a i vat tnet jämte citron­skalet och få koka 8/4 tim. Bären silas ifrån, sockret t i l lsättes i saften, som får koka upp och afredes med po­tatismjölet, utrördt i V2 kkp. kallt vat­ten, hvarefter soppan får koka 2 min. Ur resten af bären urtagas kär­norna, bären kokas i återstoden af vatt­net med 2 msk. socker och t i l lsät tas den färdigkokta soppan. Serveras helst kall med vispad grädde och skorpor eller biskvier.

V i l d t p a s t e j (för 6 personer)'. Va kg. öfverblifvet, skrapadt köt t af hare, 1 hg. späck, 3 ägg, 1 msk. mjöl (10 gr.), 3—4 del . tjock grädde, salt, socker, hvitpeppar.

T i l l f o r m e n : 1 V2 msk. smör (30 gr.), 2 msk. finhackad tryffel.

B e r e d n i n g : Den skrapade haren males tillsammans med sptäcket 5 ggr. genom köttkvarn och stötes därefter med trästÖt i stenmortel t i l l en jämn och smidig färs. Äggulorna vispas med mjölet och grädden, och denna bland­ning t i l lsät tes matskedsvis i färsen, un­der det den arbetas omkr. 1 t im. Pär-sen afsmakas noga med kryddorna, och sist nedskäras de ti l l hård t skum slag­na ägghvitorna. En timbalform smörjes med smör och beströs med finhackad tryffel, färsen ihälles och kokas sakta i vattenbad omkrt, 2 t im. Den istjälpes upp på rundt fat, garneras med ärter och brynt potatis och serveras med öfverblifven sås efter s tekt hare eller tryffelsås samt vinbärsgelé.

K o k t r i m s a l t a d f å r b r i n g a (för 6 personer). IVa kg. fårbringa,

T e n e r i f f a - M a o a s i n e t , • 0 hörnet af Stureplan och Lutternsgatan, rekommenderar sitt rikhaltiga O 0 lager af handarbeten: Broderade och hål söms arbetade klädningar i w 0 linne, siden och grästyg, blustyger, damkragar af tråd och silkesspets, # O tråd och silkesspetsar, mellanbroderier, dukar i olika arbeten, många 0 0 storlekar, bordlöpare, näsdukar i linne och silke, näsduks- och serviett- 0 # etui, damväskor, kuddöfverdrag, nattpåsar, paradhanddukar, tallriks- Q 0 mellanlägg och brödservietter m. m. &

••••••••••••»••••••••••••!•••••••••••••••••

4 msk. salt (60 gr.), 2 tsk. socker (10 gr.), 2 gr. saltpeter.

B e r e d n i n g : Ref benen knäckas, och bringan ingnides med en bland­ning af saltet, salpetern och sockret. Den lägges i ett djupt fat och får stå 3—4 dagar, under det den ofta vändes i den lake, som bildas. Köttet tvättas därefter väl med en duk, doppad i kall t vatten, sättes på i kall t vatten, får hast igt koka upp, skummas väl och får koka 15 min. i 100 \ hvarefter spadet afkyles t i l l 82—S3 0 och köttet får ligga däri utan a t t koka, tills det är mört eller omkr. 1Va - 2 tim. Serveras med brynta kålrötter, stufvade grönsaker eller potatispuré. Spadet kan användas till någon afredd soppa eller puré.

Sedan köttet är kokad t, kan det penslas med vispadt ägg, beströs med fint s töt ta skorpor, läggas i en lång­panna, hvars botten är täckt med spa­det och sättas in i varm ugn a t t grati-neras 15—20 min. Serveras mycket varmt.

R i s g r y n s g r ö t m e d ä p p l e n (för 6 personer). 1V2 <icl. karolinar risgryn (150 gr.), 1 lit. vatten, 1 Va lit. färska äpplen, 1 Vs—2 del. kros­socker, (1—2 msk. punsch).

B e r e d n i n g : Risgrynen sköljas, skållas i het t vatten, få afrinna, och påsättas i kokande vatten. Äpplena1

skalas, skäras i fina klyftor och till­sättas jämte sockret, när gröten kokat omkr. 15 min. Gröten får därefter sakta koka, til ls grynen och äpplena äro fullkomligt mjuka, eller omkr. 1V2 tim., under det den ofta omröres, så at t den ej bränner vid. Gröten af­smakas med mera socker, om så be-höfves, och punschen tillsättes, om så önskas. Serveras med grädde el­ler mjölk.

Till denna gröt kunna äCven kross­gryn användas.

S t u f n i n g a f b o n d b ö n o r o c h s k i n k a (för 6 personer). 1 Va lit . spritade bondbönor, 2V2 lit . vatten, 1 msk. salt, 2 msk. smör (40 gr.), 2 msk. hvetemjöl, 3 kkp. bönspad, 3 kkp. god mjölk, 3 hg. xökt skinka, salt, socker, 2 msk. fint hackad per­silja.

B e r e d n i n g : Groddarna borttagas, och äro bönorna mycket utväxta, ska­las de äfven. Vattnet kokas upp med saltet, bönorna iläggas och få koka, tills de blifva mjuka. De upphällas i durkslag, och spadet tillvaratages. Smör och mjöl samman fräsas, bönspa-det och mjölken t i l lsät tas under flitig rörning, och afredningen får koka 10 min. Skinkan, skuren i tärningar, iläg-,ges, och stufningen får e t t uppkok. Den afsmakas med salt, socker och den fint hackade persiljan.

P o t a t i s s u f f l é (för 6 personer). I1/* Ht. potatis, 40" gr. smör, 3 ägg, 1—2 del. tjock grädde, IY2 tsk. salt, 1 / i

tsk. hvitpeppar, 1 tsk. socker. T i l l f o r m e n : V2 msk. smör (10

gr.), 2 msk. s töt ta skorpor. B e r e d n i n g : Potatisen skalas tunt ,

kokas och drifves genom purépress. Det kalla smöret nedröres i moset med en gaffel tillika med de uppvispade äggen och grädden. Kryddorna till­sättas, och sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna. Massan läg­ges i en smord och brödbeströdd eld­fast form, beströs med fint s töt ta skorpor. Sufflén gräddas i god ugns-värme, tills den fått vacker gulbrun färg, eller omkr. 40 min. Serveras ge­nast den tagits ur ugnen till smörgås­bordet eller till stekt k>4>t i allmänhet.

Iakttag själf S E S Oxygenol-Tandpulver

utöfvar pä Edra tänder vid flitigt be-

fagnande. Dess verksamma bestånds­elar stärka tänderna och gör dem

hvita på grund af sin blekande för­måga. Uppfriskar tandköttet.

För hushållet är

Nlaccaroni lämpligast att omväxla med -potatis och gvSn-saftevt äw lätt tillredd pä många olika sätt, närande, välsmakande*

l ^ \ Ö B L E r e | ' • B O S Ä T T N I N Q S A R T n K L A R , '

A \ . A V .

•NORDISKA-KOMPANIET-• 5 T O C K H O U M »

BE<tAR, U P P L Y S N I N G A R och P R O S P E K T E R . \

ANctÅENDE

B05ATTNINeSFORSAKR!N<r

VECKANS PRISTÄFLING.

PRISTÄFLING N:R 34 DET INNEHÅLLSRIKA ORDET.

Jag känner ett ord bestående af tio bokstäfver; de två första beteckna en tidsindelning, de nästa fyra ett djur, de därefter följande tre något rakt, den sista e t t själfljnd, alla t io t i l l­sammans en stor tidsindelning. Hvilket brd är det?

Anna H—m. Lösning insändes undertecknad med

namn och adress t i l l Red. af Idun senast den 10 sept. 1911. Å kuvertet bör angifvas pristäfling n:r 34.

De två första r ä t t a lösningar, som vid den därefter verkställda gransk­ningen påträffas, erhålla följande pr i s : 1: a pr is : en försilfrad brosch eller också böcker — fritt val — ti l l et t värde af 10 kronor. 2: dra pr is : böcker t i l l e t t belopp af 5 kronor.

LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 30.

17 56 20 4 3

100 Vid den företagna granskningen af

de insända lösningarna ha de två först påträffade r ä t t a lösningarna lämnats af följande personer, hvilka al l tså er­hålla de' utfästa prisen: F ö r s t a p r i s e t : Fr . Signe Molander, Sol-hem, Spånga. A n d r a p r i s e t : Fr. Ellen Sjölin, Göteborg.

TIDSFÖRDRIF.

L O G O G r R Y F . Hufvudordet:

Dagen mig aldrig såg, Till natthimmeln står min håg, Till dunkelblå etervåg. En flyktig skönhet jag är, Än är jag här, än där, Ingen gissar, hvart kosan bär: Jag sväfvar och hoppar och svinner

med hast, Jag sopar och fejar med gyllene kvast.

Pannkakor, Plättar och Kött-Bullar bli porösa och läckra om vid tillagningen litet af Lagermans Bakpulver = Tomten =

tillsättes. Se bruks­anvisningen.

Jag är hemma i norden, Men icke på jorden. — — Mitt namn — en vink jag dig ger — I å t t a runor sig ter.

Småord: En liten gud så ung och skön, Som far på lä t ta vingar; Att han är stark, är gammalt rön: Det sägs, han al l t betvingar. Hvad gjorde Livingstone, André, En Stanley, en Falländer Och al la handelsresande? — Ja, säg nu, hvad du fann där? — En man, som vållat mångas död. Et t djur, som ej kan springa. En blomma, som kan vara röd. Hvad plär oss nat ten bringa? Hur är de t späda barnets blick? En speleman i skogen. Säg, hvart om kvällen solen gick? Hvad finner man på logen? Från Israels barn, hvad hördes väl. När de i öknen gingo, Ändock de hade intet skäl: De bröd tillfyllest fingo. En liten fisk uti Norrström. Et t djur med gnagartänder. Hvad mästarn gör med pli gg och söm, Och som en hvar använder. Hvad stackars köksan ställer till, När mjölken kokar öfver. E t t nyt t igt djur, två, om du vill, Dem män'skan väl behöfver. Hvad oxen på sin nacke bär Hvad roligt är a t t bryta . Och ofta efterlängtad är, När kassan börjar tryta. Hvad jämte rim ej saknas må, När vers t i l l vers du smider. Hvad sägs din skuldra trycka, då

Tlff fyra i

Ttönninge. Villan Furuborg, innehållande 7 rum, jungfrukammare och kök, högt och fritt belägen in­vid Rönninge järnvägsstation, uthyres från 1 oktober i är. Området bestående af 2 tid naturlig park går genom sitt läge att man är fullt ostörd af grannskapet med järnvägen. Passande för välsäuerad familj, som behöfver stärkande luft i vacker natur nära Stockholm. 50 min. resa. Reparationer efter hyresgästs önskan. När­mare upplysningar hos egaren pr Allm. Tel. Rönninge 18 helst mellan kl. 10—12 f. m.

- 5 6 1 -

Af sorg och nöd du lider? Hvad mamma säger, gossen får, — Ja, »men inte röra». Den sill, som högst i kursen står. Et t räkneord. — Låt höra! —

M. B.

DEN FELANDE LÄNKEN X

X X

X X X

X

X

X

X X X |x Val, ock, lag, mor, par, het, fin,

pol, hal, rar, son, säl, sot, all , sen, ful, ask, ren, kar, fas, bro, tak, hår, för, mat, rak. Inpassa dessa 26 småord på hvardera sidan om den med stjärnor angifna midtelraden, så a t t de, ti l l­sammans med de bokstäfver som tänkas infalla i den, och hvilka utgöra »den felande länken», bilda 13 större ord.

År nu den rä t t a ordningen funnen, så gifva den felande länkens bokstäf­ver, lästa uppifrån-nedåt, namnet på en svensk tonsät tare. Pauline.

L Ö S N I N G A R TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 33.

METAMORFOSEN: Än står stenen i grönan dal.

TRIANGELN: M A R I A A N I S R I K I S A

SVAR A DEN SENAST INFÖRDA SERIEN FRÅGOR FÖLJA

* » HÅR NEDAN SVAR, OCH HAR REDAKTIONEN ANSETT, ATT DET UTFÄSTA PRISET 10 KR. DENNA GÅNG BÖR TILLDELAS SIGNATUREN —A., HVA-DAN INNEHAFVAREN AF DENNA SIGNATUR BEHAGADT ANMÄLA SIG Å VÅR BYRÅ FÖR BELOPPETS UTBE­KOMMANDE.

N :r 17"6. Hur ni skall möblera ett rum. och kök bäst är nog omöjligt a t t besvara, här, då man ej känner edrat förhållanden och smaken är ju olika. Bita en plan af rummen och vänd eder t i l l någon af de bättre möbekiffärerna. Jag har köpt mina möbler t i l l 2 rum och kök af Lind­grens Möbleringsaflär, Drottninggatan 10G, Stockholm, och är mycket belå­ten med firmans arbete. Nämnda firma lämnar alla råd och upplysningar gra­tis. Praktisk husmor.

— Tit ta i andras rum och tank efter hvad ni af dessa saker skulle tycka absolut illa och absolut bra om. Jämför så litet olika saker af det ni som sagd t satt i bruk i andras hem, med hvad ni kan få se hos hvilken möbelhandlare som helst. Ni kan ocksä hos en sådan (t. ex. dekoratör Fredrik Lundius, Lund) få planscher i ämnet, både öfver möbler och annan inredning af ett hem, gar-

A n v ä n d

GOLMANS HOFLEVERANTÖRER.

S T Ä R K E L S E . Städse tillfredsställande.

B ä s t därför billigast.

J. & J. COLMAN, Ltd., LONDON, ENGLAND.

utmärkt Ferriri

Föreskrit-m af' läkare.

Apoteket Lejonet, Malmö.

= Finnes äfven i form af — Tabletter.

Fås på apoteken FrukfforkningS" apparater ,

den af Dir. G. Lind vid Experimen-talfättet förordade konstruktionen, an­vändbara å vanlig kokspis för torkning af såväl bär och frukter som grön­saker, tillverkas af oss i tvenne stor­lekar, N:r 1 till Kr. 18 och Na- 2 till Kr. 30 pr styck.

Huilans Mek. Verkstads R.-B., Kristianstad.

från Gestriklands Linneväfveri äro håll-barast och i bruket billigast. Moderna mönster. Låga priser. Begär katalog.

Gesfriklands Linneväfveri, Cefle 2. Kurs i Klädsömnad och Linnesömnad.

Lotten Dahlström. Holländaregatan 6. Tel. Br. 2 09.

Prospekt pä DEGÄRAN.

PECIALAFFÄR FÖR SCHWEIZER-BRODYR, S P E T S A R . VÄFNA-DER M. M. TILLVERKNING :U DAMUNDERKLÄDER. RIKT PROFSORTIMENT TILL LANDSORTEN.

BRODERI-AFFÄREN. 3 K O M M E N D Ö R S G. 3 .

Ti DflHOLMsHIFrlNTflSIMgBLEfr

Rikhaltiga variationer. Begär prisir Tldaholn» Bruk, Ttdahalm. Kungl. Hofleverantör. FOrsMjnlngsmagasin: Berldarebsns-gatan 27, STOCKHOLM.

Efter fotografier utföras

Vykort i FÖRSTKLASSIGT LJUSTRYCK OCII färgtrycK till LÄGSTA PRIS af SVENSKA LITOGRABSKA AKTIEBOLAGET, Stockholm C. Största ANSTALT i Skandinavien för VYKORTSTILL­VERKNING. I LAGER: Vykort FRÅN Sveriges alla LANDSKAP SAMT FANTASI- och gra­TULATIONSKORT. Utför alla SLAGS TRYCK­ALSTER. Begär prof och PRISLISTA.

Kronor 7:-. En afpassad, broderad

hvit linneklädning, bestå­ende af 4 */s meter broderad bård, 1 st. broderadt framstycke till lifvet och 3 meter slätt linne i 120 cm. bredd erhålies för endast 7 kronor. Begär priskurant.

Fabrikens öfriga tillverkningar i hvitbrodyr, konstsilke- och metall-brodyr m. m. rekommenderas.

Priskurant gratis. Profver mot 30 öre till porto.

Fabriken Spindeln, liddebo. Baby lä dan Fix.

Tre ombyten småkl. t. den nyfödde, a'lt välsydt, prydligt, l:ma kval. Kr. 10 4- 50 öre frakt till landsorten. Be-ställn. af finaste babyutstyrslar: schwei-zerbrodyr, chambric m. m. Rek. af läkare, sjukhus, barnm. PIU Ekberg, Bellmansg. 24, Sthlm. Å. T. Sö. 8 32.

diner, möbeltyg, mat tor etc. eto. kan ni SE å al la de småtaflor och skisser, som Carl Larsson så. välvilligt strött omkring sig och där hans eget trefna, men alltigenom enkla hem visas för världen. Se här möbeladresser Nordiska Möblerings A.-B., kungl. hof leverantör, Malmö, Stockholm, Göte­borg, 18 Birgerjarlsgatan, Stockholm; Katrineholms möbler, butik i Stockholm 6 Stureplan; »Egna Hems» möbler, Brö­derna. Ljunggren, Ad. Fredriks Kyrko­gata, Sthlm. Begär t . ex. priskurant från denne senare. Så ha vi Larssons snickeriaffär i Mariefred som tillverkar ant ika och moderna möbler. Kanske ni kunde få något r ikt igt trefligt och ant ikt därifrån. Ni kan ju begära priskurant. Tit ta SÅ efter 48 Drottning­gatan, Stockholm, där ni hos .Stock­holms Träfärgnings A.-B. lär kunna, enligt annons, få ETT möblemang består ende af 1 soffa, 1 bord, 2 stolar och 2 fåtöljer af genomfärgad svensk björk för 100 kr. Så FÅ vi inte glömma den kända Bodaforsfirman, som har vackra och billiga möbler och som har filialer öfver all t , exempelvis i Lund, Ban-tosrget. Ebon.

N:r 177. Badfråga er egen håg hvad slags sysselsättning ni har lust för och handla därefter. Bob.

— Af Fredrika Bremer-förbundet . Stockholm kan ni säkert få al l den hjälp ni DEHÖFVER. Tant Beth.

N:r 178. Undervisningen vid Kungl. Gymn. centralinsti tutet är afgiftsfri, men är kursen därstädes 2-årig, och fordras vissa kunskaper m. m. för in­träde. Vid de enskilda 1-åriga insti­tuten i Stockholm äro afgifterna 400 —500 kr. Tjänstekvinna.

N:r 179. Förmodligen utf odrar ni fåglarna för klent. De skola ha fin-hackadt hårdkokt ägg en gång om dagen redan under hela häckningsti-den. Äfven skall äggfoder sedan fin­nas å t ungarna. Öfver det hörn af buren, där boet sitter, skall ni täcka, så a t t icke alltför skarpt ljus faller på de små. Tillskrif för öfrigt Axel Cohn, fågelhandlare, L. Vat tugatan 23, Stock­holm; han ger er råd och sänder broschyr. Fågelvän. ' N : r 180. Annonsera i någon engelsk

tidning. Det är godt om engelska familjer, som vilja ha svenska flickors arbete. Tant Beth.

— Bri t ta och Karin kunna med fullt förtroende vända sig till det i allo ut­märkta Fredrika Bremerförbundets byrå i Stockholm. .—a.

N:r 181. Tanken på barnmorskeyrket är ej a t t förkasta. Ni kan genomgå kurs i Stockholm, Göteborg eller Lund. Undervisningen kostnadsfri. Kurs räc­ker minst S månader. I instrumental­förlossning särskild kurs under 6 må­nader. Till Kungl Medicinalstyrelsen ställd ansökan skall ingifvas ti l l Ko­nungens Befallningshafvande i det län där man bor. Ansökan åtföljes af präst-, skol- och läkare betyg samt in­tyg af 2 trovärdiga personer i orten a t t sökanden äger medel t i l l sitt uppe­hälle och till inköp af nödiga instru­ment. Ansökan, egenhändigt skrifven, inlämnas i januari ELLER juli, då termi­nerna börja 1 april och 1 okt. Ålder minst 22, högst 35 år. Gymnaster ha vi öfverfullt. Däremot lönar de t sig EJ illa a t t taga anställning som tekniskt biträde hos tandläkare. Man kan då efter slutad arbetstid äfven ha hem­arbete. •—a.

N :R 182. Tullverket har numera lik­som postverket anordnat särskilda elev­kurser, hvilka måste genomgås af dem,

om önska bli antagna som e. o. kam-

E n b r o s c h med hvita stenar inf att. i siliver, i form af en oval ring förlorades lördagen den 29 juli under vägen Sturebadet— Humlegårdsg. Östermalms saluhall o. torg, därifr. blå sparv, till Karlavägen. Om någon tillvaratagit den eller kan ge upplysning om densamma bedes om godhetsf. meddel. till Iduns expedi­tion. A. T. 6147.

marskrifvare. Präst-, läkare- och kun­skapsbetyg (minst realskoleexamen samt betyg från högre handelsinsti tut) skall insändas. Till årets kurs är det emel­lertid nu försent a t t insända ansökan.

Vid fångvården torde person med studentexamen i händelse a i ledig plats kunna vinna inträde, och är lämpligt a t t insända betyg (äfven präst- och läkarebetyg) t i l l Fångvårdsstyrelsen. Trängseln af inträdessökande är stor vid al la statens verk, och torde det vara svårt a t t säga hvilket som erbjuder största möjligheter för inträde.

Tjänstekvinnan N:r 183. Kurser för utbildande af

handar bets lärarinnor gifvas vid Lundins slöjdseminarium, Eneroths handarbets­skola och Handarbetets Vänner i Stock­holm, Kvinnliga yrkesskolan i Göte­borg, Eodenstamska skolan i Hudiks­vall samt vid de Praktiska skolorna i Katrineholm, Kristinehamn och Marian­aelund, bland hvilka de fyra först­nämnda torde ge den bästa kompe­tensen. Vid Lundins sem. äro emellertid alla platser för året upptagana.

T j än s t e k v innan. N:r 184. Det torde vara lämpligast

a t t ni annonserar härom i Idun. Rob.

N:r 185. Hör efter på Fredrika Bre-merförbundet. Rob.

N:r 186. Lärokurser för arbetslärarin-nor anordnas af »Centralkommittén för Stockholms Arbetsstugor for barn;), från hvilken ni kan begära upplysningar.

—a. N:r 187. En kvinna bor vara spar­

sam med a t t lägga bort t i t larna med män, det är trefligast för henne i framtiden. Enligt de flestas åsikt tall-kommer det mannen a t t föreslå titlar­nas bortläggande, men han må ej göra det u tan a t t vara viss om a t t det upptages väl. Tant Beth.

— Skall någon göra det så är det damen. —a.

N:r 188. Fackskolan för huslig eko­nomi i Uppsala (som har statsanslag, tolf lärarinnor etc.) har äfven lärarinne­kurser för skolkök, hvilka börja hvarje år i medlet af januari och vara 2—3 terminer. Så ha vi G-öteborgs skol­köks-seminarium, där ansökan ställes till styrelsen, för Göteborgs skolköks-se­minarium, som lämnar vidare upplys­ningar på begäran. . Ebon.

N:r 189. Fru Nelly Thelander, Västra Smalgatan, Kristianstad. Är mycket skicklig i al la sorters hårarbeten, så om ni sänder henne edert afkammade hår, får ni arbetet utfördt efter .önskan.

Skånskan. N:r 190. Gå upp och sök i Kgl. Bi­

bliotekets tidningsarkiv. Rob.

Na- 191. Slå er ned i någon' stad, där de t vistas studerande ungdom! Genom inackorderingar kan ni försörja er och er dotter, som kan bli elev vid någon god skola mot billig eller ingen af gift. At t ni har deltagit i sjukvård ökar er lämplighet som inackorderings­mamma. Tant Beth.

N :r 192. Det är svårt a t t gifva råd här, utom i hvarje speciellt fall. Gif edra tjänarinnor en sybehörskorg och säg till, a t t om något af dess inne­håll tryter, ersattes det. At t tjänarin­nor »lägga sig till» med det eller det k a n bero på den uppfattningen a t t husmodern »aflagt» plagget. A t t en husmor räknar sin tvä t t och låser sina byrålådor och linneskåp när den är in­lagd, hör t i l l god ordning, i synnerhet om hon har många tjänarinnor. Nog är de t godt och tryggt a t t i e t t hus äga säkrare lås än smedens, men det kan också vara ti l l nyt ta genom a t t markera mitt och d i t t för opålitliga och därigenom b lif va ti l l hjälp äfven i moraliskt afseende. Förr i världen anställdes rannsakning icke olott med den som stulit, utan äfven med den som blifvit bestulen, huruvida denne ge­nom slarf å sin sida onödigt frestat sin svaga nästa. Gamla tiders människor sågo ofta ganska djupt. Är det fråga om en verklig förseelse bör man ej »se genom fingrame» med den, utan »ta itu» med saken. Det är man skyldig moralen -och rättvisan. Men bättre före­komma än förckommas.

Tant Beth. — Det vore säkerligen ti l l skada

äfven för tjänarinnan, om matmodern ej »låtsades om» e t t sådant fel som det ni- talar om. Förehåll henne allvarligt a t t det är en oafvislig plikt a t t respek­tera äganderätten, och a t t ni ej kan rekommendera henne ti l l annan plats, därest hon ej rä t ta r sit t uppförande. Att ge en oärlig tjänare vitsordet ärlig vore ju a t t bedraga den person ti l l hvilken hon härnäst kommer, och dä förtjänar ni ju ej bättre än a t t själf råka ut för samma obehag. —a.

(Forts.)

BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA:

A—r. Tomt klingklang. W i 1 h. A—r. Af böjes.

EXPEDITIONENS BREFLÅDA: »Familjemedl.», Sölvesborg. 2:50 pr

gång.

BÄTTRE SIDEN Å N S C H W E I Z E R - S l D E N

F I N N E S I C K E ! Begär prof på våra nyheter i svart, hvitt eller kulört: Duchesse ,

Voi le , S a t i n souple , Taffetas, Crépe de chine , Eo l i enne , Cötelé , Mousse l ine , 120 cm. bredt, från 95 öre metern, SAMMET och p l y s c h till klädningar och blusar, äfvensom bro­d e r a d e k l ä d n i n g a r och b l u s a r i batist, ylle, lärft och siden.

Vi sälja endast garanteradt solida sidentyger d i r e k t t i l l p r i v a t p e r s o n e r , po r to - och t u l l f r i t t till bostaden.

Schweizer & Co, Luzern 8 3 (Schweiz). Sidentygs-Export. — Kungl. Hofl.

Den ö m t å l i g a s t e mage för drager med lätthet och tillgodogör sig Vasens (f. d. Nordstjärnans) svenska Järnpreparat "Ferrol". Därför verk­sammast vid blodbrist och allmän svaghet. På alla apotek till 2 kr. fl.

Hlomstertökar från C. G. van Tubergen J:or i Haarlem. Arets katalog är utkommen o. erh. g:m Jean O. Eriksson & Co., Göteborg.

Herrar fotografer. En 30 års man kunnig i måln. m. m.

önskar i vinter få lära sig grunderna i fotografering. Svar märkt "Amatör", Vermskog p. r. före 1 sept.

Hotell och Restaurant T E M P E R A N C E ,

3 Bryggaregatan 3, Stockholm. Propra och hemtrefliga rum från kr.

1.75. Allm. Tel. 361 o. S 12. Rikst. 60 67. E emväfda gångmattor och gardiner

—*- i tvättäkta färger tiU billigt pris. Profver lämnas gratis. Fröken A. Molin, Gesshult, FLGEHOLM.

A t t själf m å l a (läcker(tj möbler m. m . kan hvem som helst med Ripolin. 84 färgtoner. Tor­kar fort med en porslinsliknande glans. Otroligt hållbar. En bok »Om dekora­tion och målning» jämte fullständiga färgskalor erhålies gratis och franko. Le Ripolin, 24 Smålandsgatan, Sthlm.

| f } f | Praktiska nyheter för hemmen! Elektriska Strykjärn

Pris kr. 12: — med sladd. Draga i Stockholm ström för 10 öre i timmen. Alltid färdiga till användning. Ingen hetta i rummet.

Elektriska Fläktar Pris kr. 26: 50 för fläkt med 240 mm. vingdiameter incl. sladd.

Strömkostnad i Stockholm 1 öre i timmen, — Lämna om sommaren svalka och om vintern en effektiv vädring på så

kort tid aft väningen ej hinner utkylas. Demonstreras och försäljas å vår utställning

42 Drottninggatan, Stockholm. (F. d. Elektricitetsverkets i Hotell Regina).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget. DIA1SN

Tusentals Professorer och Läkare rekom-1 mendera DIALON såsom det verksammaste I och angenämaste inströouder för såväl smé | barn som vuxna; mot stark ntdunstning. sko-skaf, inflammation och rodnad i huden, vid I brännsår, hudklåda, liggsår och talrika hud I sjukdomar. — — Finnes å alla apotek.

— 562 -

LEDIGA PLATSER HOS DISPONENTFAMILJ å bruk finnes plats ledig omkr. 1 sept. för guvernant af god familj med skyldig­het a t t undervisa en sju års flicka, nybörjare, och för öfrigt gå frun till­handa. Sökanden bör hafva genomgått flickskola och lägre lärarinnesemina­rium, vara musikalisk och he' t äfven husligt bildad, samt hafva ett godt och vinnande sätt . Svar åtföljt af foto. och med uppgift öfver pret. torde sändas ti l l märke »Kerstin» under adr. S. GumEelii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b. SJUKSKÖTERSKEELEVER mottagas å Strengnäs sjukstuga. Närmare upp­lysningar lämnas af öfversköterskan därstädes. VAN barnjungfru, frisk och snäll, kan få god plats på landet i Skåne hos familj med fyra barn mellan 6 och 1 år. Svar med rek. bedes sända till »C. G-.», Iduns exp. SNÄLL, anspråkslös flicka önskas som lärarinna för tre flickor i åldern 8—11 år för undervisning i vanliga skolämnen samt musik. Svar med pret., ref. samt helst foto. till »Landtbrukare», Häg-genås p. r., Jämtland. SJUKSKÖTERSKA af god familj, kun­nig i matlagning, får plats hos ensam änkeman som husföreståndarinna. LÖn 25 kr. pr mån. Sv. till »Stins», Iduns exp. UNDER VISNINGS VAN lärarinna ön­skas för 2 flickor, 11 ä 10 år. Svar till Era Ida Bjerstedt, .Båstad. HEMLÖST, snygg och propert frun­timmer, 40 å 50 år, kan erh. godt hem på landet a t t hjälpa ung fru med 3 små barn samt någon städning. Endast den som är barnkär och van vid barn anrnäle sig. Svar med foto. o. betyg till »Pålitlig», Iduns exp. f. v. b. I följd af lärarinnans sjukdom önskas 1 sept. en undervisningsvan helst äldre, frisk, enkel, intresserad, musikalisk l ä ­r a r i n n a med kompetens för 3 :dje kl. elementarläroverk, för 2 barn, 10 och 11 år. Svar med lönepret., betyg, ålder, foto. t i l l »Fru S. J.», Skedevid, Fornåsa. Ä egendom närheten af Uppsala, får musikalisk, undervisningsvan lärarinna plats. Vid. Nya Inack.-Bvrån, Brunke-bergsg. 3 B, Sthlm. BARNJUNGFRU, frisk, barnkär, val-rekommenderad, 20-årig, får 24 nästa okt. utmärkt plats för sköLseln af två barn i ung familj. Svar märkt »1911 Ordentlig:;, under adress S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.

LÄRARINNA, frisk, anspråkslös, önskas 1 :sta eller senast 15 :de sept. a t t läsa vanl. skolämnen o. språk med 4 barn i ålder 8—12 år, t i l l enkel, god familj 1 Ångermanland. Den som är villig deltaga i husliga göromål äger före­träde. Frisk o. härlig natur vid Ånger-manälfven. Lön 200 kr. pr år. Svar med betygsafskr o. foto. t i l l »Godt hem», Sandslån p. r. BARNHUSA, pålitlig, barnkär och sy-kunnig, ej under 25 år, Önskas ti l l 24 oktober. Svar t i l l Grefvinnan S. Hamilton, Sköfde. SKICKLIG kokerska med godt lynne och sätt , ordentlig och van vid större hushåLl, önskas ti l l 24 okt. Svar t i l l Grefvinnan S. Hamilton, Sköfde. GUVERNANT, frisk, undervisningsvan och musikalisk, önskas ti l l hösten för 2 flickor 8—16 år. Svar med betyg, lönepret., ålder och foto. t i l l Fru Ester von Braun, Mostorp, Getinge. LÄRARINNA, under visning svan och skicklig, sÖkes för 2 flickor, 14 och 12 år, 6:t© och 5:te kl. kurs. Piano-undervisn. önskvärd. Svar jämte betyg o. foto, t i l l Fru Elin Ribbing, Moholm. BARNFRÖKEN. En snäll och anspråks­lös flicka, något musikalisk och kun­nig i sömnad, sökes för fem barn. Lön 15 kr. pr månad. Godt och vänligt bemötande. Svar t i l l »Genast», Ekol-sund p. r. BARNFRÖKEN, som genomgått kurs i barnavård eller barnträdgård och nå­got kunnig i sömnad, erhåller anställ­ning för skötande af två barn. Intyg och rek. torde tillsändas F ru Mary Andersson, Antrea station, Finland. FÖRESTÅNDARINNA, fullt skicklig i tillskärning, profning o. garneringar af damkladningar och blusar, erhåller god plats i syatelier i Norrland. Löne­villkor, ref., foto. sändes under »Sy-atelier», Iduns exp. BARNJUNGFRU sökes till hösten för en 8 års flicka med skyldighet a t t tillfällighetsvis vara behjälplig med andra sysslor. Bör vara kunnig i söm­nad, barnkär, pålitlig o. ordentlig. Per­sonliga rekommendationer fordras. Svar med foto. till Friherrinnan Wrangel, Säby, Strengnäs. UNDERVISNINGSVAN guvernant, som som är villig a t t läsa med tvänne gossar, får plats på landet i öfre Norr­land den 1 instundande oktober. Lön 25 kronor i månaden och fria resor. Svar till »J. S.», Iduns exp. HUS HÅLL SF R ö K E N, villig a t t ensam (med hjälp för tvät t o. skurning) sköta hushållet för två damer, hvaraf den ena äldre, kan ti l l den 1 :sta sep­tember erhålla, plats i Stockholm. God matlagning, sparsamhet, stadga, godt lynne o. sätt önskas. Svar med foto­grafi, betygsafskrift, uppgift å rekom­mendation m. m. t i l l Fröken Bertha Hubner, Häststede, pr. ångf. Östanå I. EN anspråkslös, snäll, frisk, arbetsam flicka, ej under 25 år, som vill å taga sig en husas sysslor samt förhöra läxor med en gosse (enda barnet) i 4:de klass, och som är fullt kunnig i enk­lare sömnad, erhåller verklig god plats i Stockholm d. 15 sept. Svar med rek., foto., ålder o. löneanspråk till »Liten vänlig familj», Iduns exp., Sthlm.

INTELLIGENT, kärnfrisk, okonstlad kvinna, 22—32 år, af god familj, med godt o. väniigt sätt och utseende, helst musikalisk, får plats a t t ensam sköta hemmet (utanför Sthlm med sta­dens bkvärnligh.) å t medelåld., allvar­lig tjänsteman, hvilkens hustru och barn vistas på annan ort. Svar, märkt »Ordning och sparsamhet», jämte foto., rek. och löneanspr. till Iduns exp. UNDERVI.SNINGSVAN, enkel, an­språkslös lärarinna, erhåller plats i Norrland den 15 sept. a t t undervisa 3 barn, 12, 9 o. 7 år, i va.nliga skol­ämnen, språk, sång o. musik, om be­tyg, ref. och löneanspråk inom 8 da­gar insändas ti l l »Lärarinna, Norrland», Sundsvall p. r. BILDAD, anspråkslös flicka — ej un­der 25 år — som är frisk och stark, erhåller nu genast plats som hjälpreda i tjänstemannafamilj, där frun är klen. Den sökande bör vara erfaren i alla i ett hem förekommande göromål, kunna handhafva tjänare samt taga vård om barnen Svar med betyg och rekom. samt uppgift å löneanspråk torde jämte fotografi insändas till »Box 5», Vänersborg. BARNFRÖKEN från bättre hem sökes till en naturskön egendom i i< inland i närheten af Tammerfors för a t t sköta en flicka om 6 år och tvenne gossar om 3 år. Sökanden, som kan t i l l t räda platsen den 15 sept., eventuelt 1 okt., bör dessutom vara villig a t t deltaga i lättare sysslor inom huset liksom kunnig i vanlig sömnad. Svar med rek., uppgift om lönevillkor m. m. adres-seias t i l l Kap tenskan von KrEemer, Finland, Kuru. EN frisk och stark, verkligt barnkär flicka, ej under 20 år, något kunnig 1 sömnad, helst från mellersta Sverige eller Norrland, erhåller genast eller fr. o. m. 1 oktober förmånlig anställ­ning som barnjungfru för en 20 må­naders gosse och 4-årig flicka. Goda rekommendationer erfordras. Svar med löneanspråk och fotografi till »H. Ii.», Svenska Annonsbyrån, Erik Dahlbergsg. o ? _ Göteborg, £. v. b. ÉN anspråkslös hushållerska kan er-hälla plats den 15 sept. hos ensam folkskollärare på landet. Svar med rek. och löneanspråk märkt »Lätt­skött:?, t i l l Lund p. r.

B a r n f r ö k e n som vill åtaga sig a t t sköta två barn, 2 är och 1 / j år gamla, erhåller den 15 september plats å herrgård i mel­lersta Sverige. LÖn 25 kr. i månaden. Vana i barnskötsel erfordras. Sökande bör äfven vara van vid landet. Svar med fotografi och betygsa i'skrifter sän­des ti l l »Familjemedlem 1911» under adress S. GumEelii Annonsoyrå, Stock-holm f. v. b.

Lärarinna. Ung, glad, frisk lärarinna med under­

visningsvana, äfven språk, önskas för 2 flickor i 1 och 3 klassens kurs. Lön för läsåret 175 kronor. Fri resa. Svar med betyg och ref. samt foto. sändes till Förvaltare Sven Wikström, Hoting.

Undervisningsvan, barnkär och fullt frisk lärarinna ön­skas a t t undervisa 2 elever i 2:a och 5:te klassens kurser samt första grun­derna i musik. Lön 250 kr. och fri liit-resa. Svar med betyg och foto. t i l l Töcksfors 9 p. r.

E n v e r k l i g t b a r n k ä r flicka i får utmärkt plats 1 okt. hos familj i Göteborg a t t sköta 2 minderåriga barn Q. II—3 år)- Bör vara kunnig i i sömnad och försedd med goda rek. Svar t i l l »Fru E.», Stenungsön, Ste-n ung sund.

B a r n s k ö t e r s k a önskas i ett enkelt hem i Karlstad för två snälla, friska och glada flickor i ålder 3'/2 och 2 år samt en mindre gosse. Beflekterande torde lämna upp­gift om föregående verksamhet samt i öfrigt nöjaktiga upplysningar och foto. jämte löneanspråk. Svar t i l l »In-geniör» under adr. S. Guma?lii Annons­byrå, Stockholm f. v. b. En barnkär, arbetsam flicka som genomgått folkskola och om möj­ligt kursen för barnavård sökes t i l l ett bät tre hem där 2 tjänare finnes. Hon måste vara kunnig i sömnad, vara snäll och barnkär. Anbud åtföljd af foto., betyg meddelande om lön och när sna­rast platsen kan t i l l t rädas sändes märkt »Karlstad» under adr. S. GumEelii An­nonsbyrå, Stockholm f. v. b.

Plats finnes ledig för en s k i c k l i g och o r d e n t l i g kokerska hos en mindre familj i Hel­singborg den 24 inst. okt. Den sökande bör vara kunnig och villig a t t hjälpa städerskan med öfriga inomhus före­kommande göromål. Svar t i l l »B. I.», Sv. Telegrambyråns Annonsafd., Hel­singborg.

Husföreståndarinna. Ensam, bättre ungherre söker ung

bildad dam a t t förestå hemmet. Bör vara villig och kompetent a t t ensam sköta samma. Hjälp ti l l gröfre sysslor får tagas, Platsen bör t i l l t rädas om­kring 15 sept. Ansökan med nödiga upplysningar och foto. adr. »M. Hösten 1911», Box 235, Stockholm.

En duglig hushållerska får plats den 24 okt. hos Friherrinnan Bamel, Villa Strandhem, Landskrona.

En elementarbildad (helst något musikalisk) flicka, får god plats i fam. för a t t hjälpa barnen med läxläsning samt dessutom förekomman­de göromål. Svar t i l l »Köpmanshem», Sv. Telegrambyrån, Malmö.

En bättre flicka, enkel och anspråkslös, frisk och stark, med gladt och vänligt sinnelag, som med sparsamhet under husmoders led­ning vill å taga sig matlagning och deltaga i förefallande göromål, sökes snarast t i l l ingeniörsfamilj (4 barn 9—16 år). Husj ungfru och hjälp till gröfre sysslor finnes. Endast verkligt duglig person göre sig besvär. Svar med uppgift om lönepret entioncr m. m. till »S. K. F.», under adress GumEelii Annonsbyrå, Malmö.

S t e n o g r a f , som obehindradt skrifver tyska och engelska språken, erhåller plats den 1 okt. Ansökningar före den 1 sept. stäl­las till Disponenten för J . H. Munktells Pappersfabriks Aktiebolag, Grycksbo.

En l å H ä i a i M önskas för mindre barn, bosatta i stad om vintern, och på landet om som­maren. Svar sändes till Friherrinnan Gederström, Hedvigsdal, Glemmingebro, Skåne.

finnes platser vid Säters hospital. Lön för den förra 650 kr., och för den se­nare 480 kr. pr år jämte naturaför­måner. Utom sakkunskap kräfves för­måga a t t kunna leda arbeten samt redovisa för omhanderhafvande förråd. Ansökningar, åtföljda af vitsord och betyg, äfven frejd- och läkarebetyg insändas inom 14 dagar under adr. Öfverläkaren, Hospitalet Säter.

P L A T S S Ö K A N D E VEM Önskar i sitt hem hjälp af en ung flicka, som genomgått 8-klassigt läroverk, 3-årig kurs på Tekn. skolan iSthlm, väfkurs och dessutom varil mors hjälpreda i hemmet. Svar till •>24 år», AS^N, Transtrand. 22-ÅRIG FLICKA Önskar till 1 :ste nov. plats i godt hem a t t biträda med barns skötsel, sömnad oeh öfriga hemmets sysslor (icke matlagning). Genomgått 8 kl. läroverk, kurs i liniiesömnad. Svar till »Barnkär 22 år)?, Iduns exp. i. v. b. FRU (skånska), 36 år, önskar plats som husföreståndarinna i ett finare hem i Stockholm, skicklig i matlagning samt ett hems skötande. Svar till »Fru 1911», Jerntorget, Götborg, p. r. LÄRARINNA, undervisningsvan i skol­ämnen, språk o. musik, söker plats . Goda betyg. Svar »Gladlynt-Barnkär», Sv. Telegrambyrån, Sthlm, f. v. b. BILDAD, ung flicka, kunnig i väfnad, sömnad och handarbeten, Önskar plats som biträdande lärarinna vid handar-bets- eller väfskola eller som säll­skap och hjälp i godt hem. Svar till »15 sept.», Råshult, Diö. ENKEL, anspråkslös landsflicka, van vid arbete, önskar mot någon lön komma under skicklig husmoders led­ning för a t t lära al l t som hör till ett hems skötande. Svar t i l l »Hösten 1911», Wrenä p- r. 24-ÅRS flicka, kunnig i linnesömnad och husliga sysslor och från ett godt hem, söker plats som hjälp mot fritt vivre och någon lön hos bättre fam. Svar till »bept. 1911», Iduns exp. BÄTTRE, ung jämtländska önskar plats som hjälp och sällskap i god familj. Fr i t t vivre. Svar emotses tacksamt ti l l »May», Dufed p. r. UNG, frisk och gladlynt värmländska, van vid arbete och som genomgått 8-klassigt läroverk, söker plats som sällskap och hjälp i ett hem eller som barnfröken. Svar t i l l »Familjemedlem», Karlstad p. r. BILDAD flicka önskar undervisa barn och vara husmodern t i l l hjälp. Svar: »19 år», Karlstad p. r. SMÅSKOLLÄRARINNA med goda be­tyg söker plats på landet a t t under­visa mindre barn i vanliga skolämnen. Är äfven villig del taga i husliga göro­mål. Vid lon fästes intet afseende, om ett barn får medfölja. Svar t i l l »Eva», Djursholm p. r. BILDAD, anspråkslös, 29 års flicka önskar plats i godt hem där jungfru finnes för de gröfre göromålen Är kunnig i matlagning, bakning, enklare sömnad samt handarbeten. Goda rek. från föreg. platser. Tacksamt emotses svar t i l l »A. ,F.» Plikttrogen», under adr. S. GumEelii Annonsbyrå, Stock-holm f. v. b. GYMNASTIKDIREKTÖR, som genom­gått Kungl. Gymnastiska Centralinsti­tu te t och flera år vistats i Tyskland, önskar plats i familj eller medfölja på res or. Svar t i l l »Gymnas tikdirektör 1911», Iduns exp. UNG flicka önskar mot fritt vivre plats i affär. ^Äger god handsti l och är något kunnig i bokföring. Svar märkt »Plats i höst», Iduns exp ANSPRÅKSLÖS, medelålders, bättre flicka önskar från hösten plats a t t sköta äldre familj eller dams hushåll. Svar t i l l »Ensam», Upsala p. r. UNG engelska af god familj, som un­der sommaren vistats i svensk familj för a t t undervisa och tala engelska med barn, söker liknande anställning. Är äfven villig del taga i förekomman­de göromål och sömnad samt leda pianoofverspelning. Rek. lämnas af Fru Axel Dickson, Vikaryd, Alingsås.

UNG flicka som med goda betyg af-lagt realskolexamen och är något un­dervisningsvan, önskar t i l l inst. höst­termin plats som guvernant. Svar till »17 år», Mem. 19-ÅRIG FLICKA som genomgått hus­hållsskola önskar som hjälp plats i god familj. Lön önskas. Svar t i l l »Okt. 1911», Enånger (Hudiksvall). PLATS i Stockholm a t t ensam sköta bättre hem önskas af flicka som förut förestått officershem. Svar t i l l »Hus-mor», Iduns exp. HUSHÅLLSVAN, 33-årig flicka, önskar t i l l hösten plats a t t förestå hemmet å t respaktabel änkeman. Jungfru bör finnas. Svar t i l l : »Hösten 1911», Bor-länge p. r. SJUKSKÖTERSKA, som genomgått 1-årig kurs i sinnessjukvård, önskar plats vid upptagningsanstalt eller privat åt någon lindrigt sjuk. Helst i närheten af Stockholm. Tacksam för svar t i l l »Karin 21 år», Iduns exp., Sthlm. GUVERNANTPi,A'lS sökes af 21-årig, frisk och hurtig flicka af god familj på landet. Van a t t undervisa t. o. m. 4 klass. Musik. Vackra rek. Svar tacksamt t i l l »21 år post box 41», Katrineholm. EN ung flicka, som genomgått S-klas-sigt läroverk, Önskar under nästkom­mande läsår plats som guvernant, ön­skar helst undervisa flickor i 1—5-klasscns kurs. Godt satt med barn. Svar till »Van», Iduns exp. FLICKA, med fina betyg från Hulda Lundins slöjdseminarium och Bruns­sons konstväfnadsskola, Önskar snarast möjligt plats i skola eller hem. Tack-sam för svar t i l l »20 år», Arvika p. r. 20-ÄRS flicka önskar plats i familj. Har i sitt hem hjälpt t i l l med inomhus förekommande göromål. Är kunnig i linnesömnad. Svar t i l l »20 år», Halm-stad p. T, 25-ARIG, huslig flicka önskar plats 1 präktig familj som hjälp och säll­skap. Svar t i l l »Hösten 1911», Söder-lund, Kappaffär, Vestrås. EN oidintl ig flicka som ej förut inne­haft plats önskar komma i liten bättre familj, helst som ensamjungfru. Svar till »Norrländska», Iduns exp., Sthlin t V. b. UNG laiarunia som i ulii.a,.jo t i såväl folk- som småskola, önskar plats i familj a t t undervisa barn. Kunnig i sömnad. Är äfven villig deltaga i inom hemmet förekommande göromål. Syar_ ti l l »Lärarinna?, Söderhamn p ^ r . 19-ÅRIG, bättre flicka från godt hem önskar t i l l hösten plats som hjälp och sällskap å t ä-dre dam eller mindre familj. Kunnig i allt som hörer till ett ordentligt hehis skötande. Svar till »Framtid», Iduns exp. f. v. b. UNG flicka, som med goda betyg och vitsord genomgått Anna Sandströms 8-klassigä elementarskola för flickor, önskar plats som l i rar inna för 1 eller 2 barn, helst i familj på landet. Svar till »Dag», Gräsmark, \ ärmland. ANSPRÅKSLÖS 32-ärig flicka önskar plats a t t under husmors ledning sköta mindre hushåll. Kunnig i enklare matl. och bakn. Svar emotses tacksamt ti l l »1 nov. 1911», Nora p. r. 22-ÅRIG flicka, kunnig i alla inom ett hem förefallande göromål, äfven sömnad, söker plats helst som hus­hållerska för ensam person, med hjälp till gröfre göromål. Svar till »Z'. Höisten 1911», Norrviken p. r.

H o s ä m b e t s m a n önskar ung dam anställning som skrif-biträde. Fint betyg från flerårig tjänst­göring på domarekansli. Kunnig i ma-skinskrifning. Snabb och redig hand­stil. Svar t i l l »Ordning och flit» adres­seras S. Gumielii Annonsbyrå, Stock-holm, f. v. b. Värdinna- Husföreståndarinna.

Med anledning af hemmets upplös­ning ti l l hösten Önskar duglig, kom­petent person plats. Den sökande är fullt kunnig i ett större hems skötande. Innehaft senaste platsen 10 år, önskar framtidsplats. Goda ref. finnes. Svar t i l l »Kompetent» under adr. S. Gu­mEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.

Sattre flicka önskar plats t i l l hösten i vänligt hem. Kunnig i matlagning och husliga syss­lor. Svar märkt »Hösten 1911?>, Gu­mEelii Annonsbyrå, Malmö.

LONDON Alwyne College, Canonbury. Flickor och unga damer mottagas. God inack. Komf. hem. Utm. ref. Goda språklekfc. Trädg. Tennis. 60 kr. pr månad. I DALARNA. Smedsbo pensionat er­bjuder god och angenäm inackorde­ring till moderat pris. Högt läge. Här­lig skogsluft. öppet året om. Fina ref. Adr. Fru Malin Lissel, Aspeboda. GOD inackordering omedelbart eller in­stundande hösttermin för en eller två kvinnliga studerande hos Fru C. Dahl­berg, Väs t mannagatan 14, 2 tr., Stock-holm. I bild. tysk familj, frun svenska, finna unga flickor, äfven musikstud., behagligt hem. Bäst sv. ref. Berlin Passauerstr. 39, Fru Zesch. KAMRAT önskas till egen son a t t i höst läsa 1 klass kurs eller till dotter a t t läsa 3 förb. klass kurs. Godt hem, omvårdnad, kunnig lärarinna. Frisk skogsluft. Fina ref. Svar t i l l »R.», Västerås. TYSKLAND. Helpension för bildade flickor i tysk universitetsstad. Eget hus i stor trädgård. Utm. utbildning i språk, musik, hushåll m. m. Godt hemlif. Tillfälle till nöjen. Vidare ge­nom Fru Sinner Häger stad eller Frö­ken Sylvan, 11 Wörtstrasse, Marburg a/d L.

TöCHTERPENSIONAT v. Frau R. Cramer, Hannover, Ifflandstr. 26 bietet jungen Damen angenehmes, Heim. l : a schw. u. deuts. Ref. UNG flicka kan under van husmors ledning praktiskt få lära hushåll. Svar till »Husmor» under adr. S Gu­mEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. VORE tacksam genom eder t idning erhålla upplysning å godt pensionat eller barnhem dar god vård och först­klassig uppfostran kan erhållas för 6-å 7-årig flicka. Svar emotses tacksamt under sign. »Greta», Iduns exp. LISAKULLA HVILOHEM, Sätila, Väs­tergötland, mottager för hösten och vintern personer på längre eller kortare tid. Barr- och lofskog. Enskilda och delade rum. Pris 65—80 kr pr månad.

Vidare meddelar Fru Elisabeth Schultheisz.

FRÖKNARNE LÖEGREN emottager bil­dade kvinnliga inackorderingar. Tref-liga rum. Fri utsikt. Centralt i Vasa-staden. Rådmansgatan C9, Stockholm. FÖR en ung och frisk men fat t ig flicka, som saknar moderlig vård, sö­kes ett enkelt, godt hem, där hon under en god kvinnas ledning kan fä utbilda sina anlag för husliga göromål. Någon ersättning lämnas. Referenser önskvärda. Svar till »Hemlif», genom Sv. Telegrambyrån, Stockholm.

TVÅ unga flickor som önska dela rum, rum, kunna erhålla et t godt hem i Stockholm fiån höstterminens början. Alla nutida bekvämligheter. Sol och fri utsikt. Gul spårvagn utanför. Svar till »Änkefru??, Sv. Telegramb., Örebro. I flickpension på landet blifver in­stundande läsår plats ledig för tvenne flickor i skolåldern. Undervisning af vana lärarinnor i svenska ämnen, språk, musik och handarbeten. Pris pr läsår 400 kr. Goda referenser. Svar till •>1911», Fredened p. r. ANGENÄM inackordering erhålles pä Långlanshyttans pensionat i Värmland. Godt bord, ljusa rum, förtjusande na­tur, sjö, hög luft, björk- och barr­skogar, bil- och cykelvägar. Piano. Riks i pensionatet, Filips t ad 184, adr. UNDER S KICK LIG föreståndarinnas ledning mottagas hushållselever såväl i enklare som finare matlagn. som ock i ett hems skötande. För klena damer som önska rekreation och sysselsättning särdeles lämpligt. Pensionatet Lång-banshyttan (Värmland). INACKORDERING i lifligt hem i stad eller på landet, där ungd om finnes önskas under en 14 dagars semester i slutet af sept. af »Kvinnlig bankkon-torist», Iduns exp. f. v. b. EN snäll och frisk flicka i skolåldern mottages under nästa läsår, 1 okt.—1 juli (möjligen längre) af folkskollära­rinna på västkusten. Svar märkt »A. D.», Nääs FToda-station före 3 sept. I vacker, frisk skogstrakt af Dalsland mottages som inackordering från den 15 sept. en 6- å 7-årig gosse eller flicka t i l l sällskap åt egen 6-årig gosse. Svar t i l l Fru N. von Sneidern, Köp-marmebro. FÖR unga flickor, som Önska undervis­ning i alla hemmets göromål, erbjudes tillfälle därti l l i större prästgård i norra Småland. Vackert läge vid kyrka, sjö och järnväg. Pris 60 kr. i måna-den. Svar t i l l »Prästgård», Säbyda L

T v å v ä l u p p f o s t r a d e flickor kunna 1 sept. eller senare i tjänst n-mannafamilj i Slockholm erhålla helin-ackordering med deladt vackert rum i stället för egna döt trar som vistas å pension, jävar t i l l »God omvårdnad 1 sept.» under adr. S. GumEelii An­nonsbyrå, Stockholm f. v. b.

Å Sörmlandsegendom mottages en ung flicka som sällskap å t husets dotter. Pris 100 kr. pr månad. Referenser önskas. Svar t i l l »Grefvinnan H.» under adress S. Gu-mselii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. • I).

A L a d y som önskar lära sig engelska kan fä inackordering i engelsk familj på landet nära Sthlm. Svar t i l l »Civilmil, i tär fa­milj», adr. S. Gumaslii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.

I n a c k o r d e r i n g kan erhållas hos Fru Maria Plg-Gyl-lenbåga, Arti l lerigatan 24, 3 tr . Allan. Tel. 22 223. _ _

En flicka om 10 å 12 år, icke lung­siktig, kan få inackorderingsbyte med 15-årig sådan som för skolstudier vid Vallinska eller Åhlinska skolorna, från höstterminens början skall vistas i Stockholm. Läget 7 timmars resa från Stockholm i härlig trakt . Skola på platsen. Svar t i l l »Inack orderings byte», Sv. Telegrambyråns Annonsafd., Sthlm f. v. b.

Bogstens Hushållskurs. 1 okt.—1 dec. Afgift för underv. i matl. och inack. 100 kr. Underv. i väfning- och handarbeten m. m. Hemlif. God underv. Begär prosp. ^Fru Ida Palmgren, Bettna.

Pensionat . En välbyggd villa af sten innehål­

lande 14 stora rum, 'ha l l , blomsterrum, m. m. samt en mindre, vinterbonad villa om 7 rum jämte trädgård med vackert läge vid Mälaren invid Söder-telje, synnerligen lämpliga till pen­sionat, uthyras eller säljas. Närmare genom Dir. Törnell, Södertelje. Riks 36.

— 5 6 3 —

J n KONUNGARIKET SACHAEN.

\i\\\\\m Mittweida REKTOR: Professor R . Holzt Högre tekniskt Läroverk för elektro-och maskinteknik. SKILDA AFDELNINGAR FÖR INGENIÖRER, TEKNIKER OCH VERKMÄSTARE.

BLEKTROT.- OCH MASKINLABORATORIER. INSTRUKTIONS-VERKSTÄDER.

I:TE LÄSÅRET. 3610 STUDERANDE. PROGRAM ETC. KOSTNADSFRITT

GEN. SEKRETARIATET.

Yl 86:t£ NDE. | B

Doktor J. Arvedsons kurs Sjukgymnastik, Massage o

Pedagogisk Gymnastik, &>EDTOR ENLIGT KONGI. MAJ:TI MEAGIITANDE WMM» KOMPETENS O. RUTTLGOETER 10M EN KNN Tid GYMNASTISK* OENTRSL-INSTLTUTET.

SUNEN 2-ÅILG, BÖRJAR DEN 15 SEPT. PROSPEKT PÄ BEGÄRAN GENOM D:R J. IRYED-

TON. TDT. STRVMIBORG, STOCKHOLM.

G y m n a s t i k d i r e k t ö r s e x a m e n aflagges elter 2-arig kurs af kvinnliga elever vid

Sydsvenska Gymnastik-Institutet. Ny kurs börjar 18 sept. Prospekt gen, KAPTEN J. THULIN, LUND.

Med. D:r E. Kleens (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym­nastik (föl damer) börjar den 1 okt. kl. 10 f. m. N:r 37 Mistersamuelsgatan, 2 tr. upp. Prospekt begäres städse un­der adress SALTSJÖBADEN.

f sjj U n d o r

V I D Professor Unmans Institut börjar 2 okt. ny (ett-årig) kurs i MAS­SAGE och SJUKGYMNASTIK. Begär pro­spekt! Brunkebergsgat. 9, STOCKHOLM.

MASSAGE och SJUKGYMNASTIK. SVEN LOKRANTZ.

Dipl. ex. Sjukgymnast och massör. Träffas säkrast: Torsdagar 6—7 e. m. Lördagar 3—5 e. m. Adr. Dalagatan 78 B. A. T Y. 40 78. Specialitet: Bheumatisk hufvudvärk och migrän.

"WT|en som vill und-vika att i som­

martid få en röd och fräknig hy bör in-gnida den med Oati-necreme som är en naturprodukt fram­ställd af ren hafre.

Huden får genom rationelt bruk en vacker varm färe.

Oatine finnes Öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksgatan 11 och Drottninggatan 63, Stockholm.

D a m h å r a r b e t e n . Peruken Benor, Flätor* Lånkar m. m. tusental. Obs. I VI signera ej postpaket

m«d"Hår". Herr o. Fru E. MALMBERG, 5 8 Klarabergsgatan 5 8 , Stockholm.

Mkta Hårnät oäst och billigast direkt från Svenska Hårnätsimporten, adr. Stockholm Va.

Stort prof mot 45 öre i frimärken. Mélanogéne, Oiquemare — färgar hår, skägg ocb ögonbryn — håller färgeri i månader Pris kr. 4.50. Endast i

FRANSKA PARFYMRAAGASLNET, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.

l l l l É utmärkt antiseptiskt

säljes i tuber å 30 öre hos Berrar Speceri-, Färg- ocn Parfymhandlan­de m. fl. samt å

Apoteken.

"Stabil" trappstolen är behöflig I alla hem och affärs­lokaler. Alltid färdig som stol eller trappa. Pris kr. 8.50. Sändes

till alla platser i landet från

R ö n n e å d a l e n s S l ö j d i n d u s f r i , adr. STOCKAMÖLLAN.

J u n i , J u l i o c h A u g u s t i IR

I d u n s E x p e d i t i o n ÖPPEN

LÖRDAGAR KL. 9 — 3 ÖFRIGA HVARDAGAR KL. 9 — 4 .

I K v i n n l i g a U t b i l d n i n g s s k o l a n V i l l a H u l t ,

belägen vid den vackra KURORTEN KNEIPPBADEN meddelas undervisning i äm­nen som närmast afse unga flickors utbildning för hemmet och lärarinnekallet. Elever få genomgå HUSMODERSKURS, KURS I BARNAVÅRD, SAMARITKURS, samt ut­bilda sig till lärarinnor i HUSLIG EKONOMI och KVINNLIG SLÖJD. Dessutom med­delas undervisning i VALFRIA ÄMNEN, såsom KONVERSATION I LEFVANDE SPRÅK, MUSIK, SÅNG, MÅLNING, MODELLERING. I konstindustriella arbeten såsom CICILE-RING, GYLLENLÄDER, LÄDERPLASTIK, TRÄSKÄRNING, VÄFNAD samt KLÄD- och LINNESÖM­NAD, MODERNA HANDARBETEN, HATTKLÄDSEL, GYMNASTIK och RIDNING af därtill kom­petenta lärare och lärarinnor. Kortaste tiden för genomgående af en kurs är tre månader, med början den 15 sept. Beferenser af framstående personer på platsen. Tillfälle ti l l nöjen, sport och idrott. Utförligt prospekt sändes mot porto samt förfrågningar besvaras af FRÖKEN BILA HULT, adr.: Kvinnliga Utbild­ningsskolan Villa Hult, Kneippbaden. Tel. 758.

H a n d e l s l i n j e . K O M M U N A L U N D E R STÖ DT, FULLSTÄNDIGT HANDELSLÄR O VER LT. Det 25:te

arbetsåret börjar FREDAGEN D E N 1 5 SEPTEMBER. Års- och terminskurser i alla vanliga merkantila ämnen. Praktisk inöfning i kontorsgöromål. Special­kurser i främmande språk, stenograf! ocb maskinskrifning. Strängt begränsadt elevantal i hvarje klass. CENTRALT, TIDSENLIGT INREDD LOKAL i skolhuset 7 och 9 Birger Jarls torg. Moderata afgifter. Kostnadsfri platsförmedling. Under arbetsåret 1910—1911 räknade borgarskolan 2 , 0 6 6 ELEVER.

Ex. af handelslinjens arbetsordning och lärokurser utlämnas i hvarje större bokhandel i hufvudstaden.

Anmälningar mottagas hvarje helgfri dag kl. 11 f. m.—2 e. m. å rektors­expeditionen 13 Brunnsgatan, 2 tr. (äfven pr telefon: Allm. 5531, Riks. 8211). Bref med förfrågningar sändas under samma adress.

Stockholm i augusti 1911. UNDERVISNINGSRÅDET.

Mlinska Skolans Hushållskiirs, D a l a g a t a n 1 6 — 1 8 .

Ny termin börjar den 14 sept. 1911. Undervisning i enkel och finare mat­lagning, bakning, konservering och födoämneslära. Kursen varar 3 månader med arbete 5 dagar i veckan.

Anmälningar mottagas till 25 aug. af Fröken Elin Fredholm, Margreteberg, Lilleskog, därefter i skolans lokal. HEDDA ÅHLIN.

H u s h å l l s s k o l a n H ä l e n , I n s j ö n , D a l a r n e ,

meddelar fullständig undervisning i såväl enklare som firiare matlagning, samt genomgående kurs i handarbeten såsom konstväfnad, linnesömnad, knyppling och läderplastik m. m. Undervisningen meddelas af därtill kompetenta lärar­innor. Skolan har det härligaste läge i närheten af Insjöns järnvägs- o. ång-oåtsstation samt 8 km. från Dalames turistcentrum, Leksand. Kursen, som börjar den 1 sept., pågår i 6 månader.

Prospekt erhålles mot bifogadt porto.

Andrea Eneroths Handarbetsskola, Karduaiismakaregatau 8 B, 1 tr., Stockholm.

Terminskurs i KLÄDSÖMNAD börjar 7 sept. Praktisk metod, egen profbyst (ej af papp). Terminskurs i KONSTSÖMNAD börjar 11 sept. Kurserna kunna genomgås en och en eller samtidigt. Anmälan göres i augusti skriftligen.

H u s m o d e r s k o l a n H e m m e t börjar höstkursen den 1 sept. Prospekt och närmare upplysningar genom FRU ANNA GYLLENSPETZ, född von Holteu, Drottninggat. 67, Stockholm. R. 133 34.

K u r s i k l ä d s ö m n a d . lans lokal. Grefgatan. Prospekt på begäran.

57.

Elever mottagas dagligen kl. 11—3. Upplysn. i sko-

Allm. tel. 224 53. Aftonkurs två gånger i veckan. Selma Wahlgren.

Demonstrationskurser 2 fm. i veckan 12—2 under tre veckor, afgift 15 kr., samt en kväll i veckan Va 8—J/sl0 under sex veckor, afgift 12 kr.

Smördeg: rätter och bakverk däraf. A la dauber, frukt i gelé m. m., salader, såser, smörgäsmat, konfekt,

serviettbrytning m. m , m. m. Göteborgs Nya Husmodersskola,

S. Allégatan 2 A. Bt 10624. L i n n e s ö m n a d s k u p s e r 3 fm. i veckan 10—12 under sex veckor. _ Moderna metoder. Endast ett be­gränsadt antal elever mottages. Hvarje deltagare disponerar en maskin. Afgift 18 kr.

GATEBORGS N Y A HUSMODERSSKOLA. S. Allégatan 2 A. Bt. K6 24.

Kurser I spetssöm, knyppling och hålsöm 2 fm. i veckan 12—3. GÖTEBORGS N Y A HUSMODERSSKOLA,

S. Allégatan 2 A. Bt. 106 24.

— 5 6 4 —

V i d Asgårds S k o l k o l o n i , 5 - k l a s s i g p r a k t i s k l ä r o a n s t a l t f ö r v ä l ­

a r t a d e , n o r m a l t b e g ä f v a d e g o s s a r finnas till läseterminens början den 15 september några få elevplatser lediga.

Prospekt och upplysningar från grefve Robert MÖrner, kolo­niens rektor. Birka, TÄNG (Jämtl.)

Örebro Kindergarten-Seminar ium, SILFVERMEDALJ PÅ INDUSTRI- OCH SLÖJDUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO 1 9 1 1 . Oskarsparken 7. Ny teor. prakt, kurs begynner omkr. 15 september. G-oda platser anskaffas. Begär prospekt och upplysningar genom föreståndarinnan FRÖKEN MARIA KJELLMARK, ÖREBRO. •

L e k t i o n e r i L i n n e s ö m n a d (äfven Blusar, Barnkläder m. m.)

Kurserna börja åter i Stockholm den 11 sept. och i Malmö den 11 sept. Adressen är nu Asarum, Blekinge.

K a r i n E g n é r , Sibyllegat. 36. E v a E g n é r , Persens väg 2 . Bikst. 3530. Allm. Tel. 210 04. Tel. 44 90 ev. 4083.

Olga Schuldhels'

P r a k t i s k a F o r t s ä t t n i n g s k u r s FÖR UNGA FLICKOR

å Fogelsta gård, Invid Bornsjön börjar nu instundande 1 september sitt 9:de arbetsår. Pris för helt arbetsår (8 mån.) 1,000 kr. Hushåll, väfning, linnesömnad, barnavård. Prospekt och närmare upplysningar gen. F R Ö K E N O . SCHULDHELS, Fogelsta, Tumba.

TREDJE GRUNDLIGA HUSHÅLLSKURSEN börjar 15 sept. för bildade flickor, • som önska blifva verkligt dugliga husmödrar. Prospekt etc. från

FRU SIGNE W. WINGÅRDH, Villa Wingårdh, Helsingborg.

Fröbel-Insfifufef i Norrköping . omfattar följande kurser för unga flickor:

A. Utbildning för kindergarten. B. Utbildnidg för uppfostrarinnekallet i hemmet, äfven omfattande

vården af späda barn. C. Kurs i späda barns vård. Prospekt erhålles genom undertecknade föreståndarinnor.

ELLEN, och JVLDFLA J W O B E V G ,

lista Konst Allm. Tel. 4 37. — Kungsgatan 30, — Rt. Norr 3 63.

börjar höstkursen 1 september. Prospekt och närmare upplysningar på begäran.

Hannover. Töchterpens. M. Claudi — f. In. u. Ausländ. Oegr. 1886. W 6 I I B * * Ausbild. in Wissensch., Sprach., Musik, Handarb. etc. Oute Ref. Gute

Erfolge. Preis 1200 Mk. p. a., ohne Ex. Prosp. anf Wnnsch.

N e l l y J ä d e r h o l m s P e n s i o n a t , 3 Strandvägen 3,

(8 min. i spårvagn frän Centralstationen) Bekommenderar sina ljusa och hemtrefliga rum, utsikt åt Strandvägen.

Nutida bekvämligheter! Moderata priser! Obs.! Åfven måltidsinackordering erhåUes! För familjer att beakta! Allm. Tel. 114 76. Bikstel. 13227.

Vördsammast ANNA LINDGREN.

Pensionnat Protestant E. Fray Direktris M:elle E. Frére

69, rue Perronet, Parc d e Neuilly, Paris. Vackert läge. Stor trädgård.

Förberedande kurser. Universitets­lärare. Bef, i Sverige och Norge

samt i Paris,

S c h w e i z ! Waldheim, Bern. Pension för unga flickor (16—20 år).

Vackert belägen i en härlig park. Fran­ska och tyska talspråk o. undervisning äfven i engelska, musik, målning m. m. Vinter- o. sommarsport. Resor före­tagas till Italien o. sommaren till­bringas i Alperna. Ref. och prospekt erhållas genom majorskan SchenstTÖm, Uppsala o. fröken A. Bergqvist, Linné-gat. 11, Göteborg.

Nervsjukhemmet Hvilan, Underås, Göteborg,

mottager nervsjuka (äfven svårare fall). Afgiften pr dag från 3:50 till 8 kr. läkarearvodet mberäknadt. Ansökningar ställas till Dr. E. R o d h e, adress som ofvan.

Elever mottagas i Göteborgs Damfrisering, platsens stör­sta, modernaste, finaste frisersalong. Brkändt skicklig undervisning. Kurs 3 mån. afgift 100 kr. Fru Ella Gabri­elson, Götabergsgatan 2, Göteborg.

3 . 6 . S W A R T Z '

HÖGSTA H VETEMJÖLSTYP

(GROFMALEN)

"SNÖFLINGAN*

(FINMALEN)

" S V A N E N "

J . G . S . N0RRKÖPIN9

J . G . S . NORRKÖPING

Victoria-hållaren bästa Hushållare i världen! Fäs* tes ej med nål eller knapp 1 Sön* derrifver ej blusen I Passar till hvarje blus och kjoll Fäster elegant och stadigt! Pris per st. Kr. 1: — mot förskott eller post* förskott från N. LJUNGSTEDT, DROTTNINGGAT. 30, STOCKHOLM.

I parti hög rabatt.

" L E D E R N I E R C R I " de la mode

JF^OMBINERADT HÅRBAND.

Med släta spännen pr st 2: 25 Med genombrutna spän*

nen pr st. 3: — samt till högre pris. Mot förskott eller postförskott

från N. LJUNGSTEDT, DROTTNINGGAT. 30, STOCKHOLM.

I PARTI hög RABATT.

BARNSTRUMPOR, slitstarka, med dubbla knän, i svart o. brunt af

egen tillverkning erhållas fraktfritt mot efterkraf då längdmått insändes till Axelina Ohlsons Trikåaffär, Uppsala.

S p a r k a s s e r ä n t a

4 Köpmannabank

ARSENALSGATAN 9 .

iTIed deffa numn fötjer Jduns TlomanBifa

arR 13.

Wllhelmssons Boktr. A.-B., Sthlm, 1911.