JÄMTLANDS AVRADSLAND

KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIAutgivna digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap

1649 och 1666

KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA UTGIVNA DIGITALT AV LANDSARKIVET I ÖSTERSUND

OCH JÄMTLANDS LÄNS FORNSKRIFTSÄLLSKAP

Jämtlands avradsland

1649 och 1666

2012

Serien Källor till Jämtlands och Härjedalens historia består av e-utgåvor och publiceras som fritt nedladdningsbara pdf-dokument. För närvarande kan de enbart nås via Jämtlands läns fornskriftsällskaps hemsida: www.fornskrift.se Serieredaktör: Olof Holm. © 2012 Jämtlands läns fornskriftsällskap och Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund Omslagsbild: Titelbladet till avradsboken 1666, något beskuret och retuscherat. ISBN 978-91-984728-7-5

Innehållsförteckning Förord ..................................................................................................................... 7 Bygsellängd för Jämtland 1649 ............................................................................11 Carl Sparres brev 1666 .........................................................................................37 Jämtlands avradsbok 1666 ....................................................................................43

Förord Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var, i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt (men inte äganderätt) till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och nyttjades i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden dessutom för fäboddrift.

Senast under kung Håkon V:s regeringstid (1299–1319) hade avradsland börjat avsättas i Jämtland. Nya avradsland tillkom sedan allt eftersom genom åtgärder av kronans representanter. Tillkomsten av nya avradsland gynnade dels kronan, som därigenom utökade sina intäkter i Jämtland (under förutsättning att uppbörden av avraden skedde effektivt), dels enskilda bönder, som fick exklusiv brukningsrätt till vissa utmarksområden. Men knappast alla kan ha gynnats. De som kon-kurrerades bort från ett tidigare fritt utnyttjande av allmänningen i samband med en avsöndring av ett avradsland måste ha missgynnats. En upplåtelse av ett av-radsland kom därför i sina praktiska konsekvenser att verka som ett privilegium för mottagarna. Det bör påpekas att en mottagare av ett avradsland inte blev ägare till detta, utan endast fick nyttjanderätten. Man kunde alltså inte sälja eller köpa ett avradsland.

Sedan Jämtland år 1645 hade kommit under svenskt styre misstänkte myndig-heterna att landskapets bönder inte redovisade alla avgifter för de avradsland som de av gammalt nyttjade. Avradslandens antal, deras läge och beskaffenhet gick inte heller att överblicka eller kontrollera på grundval av de uppgifter som stod den nya länsstyrelsen till buds. År 1649 upprättades därför, socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet. Här ingår också en del samer som böxlade vissa fjäll. Samman-lagt namnges ca 125 avradsland och fiskevatten samt 11 avradsfjäll i denna längd. Några avradslägenheter har endast en eller två brukare, det största – Gillhovskälen – innehades av 51 bönder i Hackås och Näs socknar.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”, denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland, således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen. Olika bönders hävdvunna rättigheter prövades och nya eller förnyade upplåtelser gjordes. Initiativtagaren var guvernören över det dåvarande Väster-norrlands län (dit Jämtland hörde), generalmajoren m.m. Carl Larsson Sparre. Genom en skrivelse daterad 3 maj 1666 uppdrog han åt en kommission att utföra

7

denna undersökning. Kommissionen bestod av två personer: landsbokhållaren Carl Isaksson Bröms och befallningsmannen över Jämtland Daniel Bertilsson. Dessa påbörjade sin undersökning omedelbart och genomförde sitt arbete tings-lagsvis, ofta på de ordinarie tingen och i närvaro av nämnden och menigheten på respektive ting. Några närmare rekognosceringar ute i terrängen kunde de dock inte hinna med, utan de fick förlita sig på vad de närvarande ortsborna meddelade när det gällde angivande av avradslandens gränsmärken och andra detaljer.

Resultaten av kommissionens undersökning infördes dels i ett särskilt protokoll, dels i form av separata brev utfärdade vid varje enskilt undersöknings-tillfälle. Breven fick innehavarna av respektive avradsland i sin hand. Den 19 oktober 1666 ansågs tydligen undersökningen avslutad, för Daniel Bertilsson och lands- och häradsskrivaren Lars Jonsson Roshemius lät denna dag underteckna och besegla hela protokollet, som då till sitt omfång hunnit växa till en hel bok. Dock tillkom tilläggsrannsakningar efteråt och i den avskrift av protokollet, som återges i föreliggande utgåva, ingår protokoll även från tilläggsrannsakningar ända fram till år 1673. Sammanlagt beskrivs uppemot 250 lägenheter med olika beteck-ningar samt de årliga avradsavgifter, som brukarna hade förbundit sig att betala. I föreliggande utgåva ingår avskrifter av följande källor: 1) 1649 års bygsellängd återgiven efter Västernorrlands läns landsbok med veri-

fikationer 1649 (Länsräkenskaper 1631–1820, Härnösands län 1646-1653, volym 5) vilken förvaras i Riksarkivet, Stockholm; kopior finns i Landsarkivet i Östersund, Avskriftsamlingen, volym 14.

2) Carl Sparres brev 3 maj och 25 juni 1666 återgivna efter Västernorrlands läns verifikationer 1670 (Länsräkenskaper 1631-1820, Västernorrlands län 1642-1820, volym 30) vilken förvaras i Riksarkivet, Stockholm.

3) 1666 års rannsakningsprotokoll med senare tilläggsrannsakningar, återgivna efter den handskriftsvolym som i dag utgör volym G III e: 1 i Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv, Landsarkivet i Östersund (skannade bilder finns tillgängliga via SVAR: www.svar.ra.se). Volymen kallas på titelbladet ”Jemptelandz Affradzbook för 1666 sampt fölliande åhrs tillökningar”. Enligt en arkivnotering som gjorts i volymen har denna tidigare legat i en bunt jordrannsakningshandlingar från 1600–1700-talen. Redan 1912 var den defekt i slutet (där något eller några blad saknas), enligt landskontorets skrivelse till Kammarkollegium den 12 april 1912.

Det bör påpekas att åtminstone huvuddelen av den handskrift, som här ligger till grund för utgåvan av 1666 års rannsakningsprotokoll och senare tilläggsrann-sakningar, utgör en avskrift. Detta framgår av att de sigill, varmed protokollet till och med 19 oktober 1666 beseglades, endast är markerade i handskriften. Herman Geijer har i sin innehållsrika uppsats ”Konungens allmänning och socknarna i västra Jämtland 1351” (i Fornvårdaren 7, tr. 1940, s. 38 f.) påpekat att både denna avskrift och en annan, som tillhör Kammararkivet (i Riksarkivet), innehåller många felaktigt återgivna ortnamn. Tyvärr är själva originalprotokollet inte bevarat, men däremot är en del av alla de avradsbrev som blev utfärdade samtidigt med att undersökningen ägde rum bevarade i original. Ett antal sådana brev förvaras i dag spridda i olika arkiv i Landsarkivet och kan sökas genom Landsarkivets i Östersund diplomdatabas (tillgänglig i Landsarkivets forskar-datorer).

8

De avskrifter som publiceras här har gjorts av flera personer under en följd av år. Jämtlands länd fornskriftsällskap har länge haft för avsikt att ge ut dem i tryckt form, men av olika anledningar har arbetet inte kunnat slutföras. Sällskapet har nu därför, tillsammans med Landsarkivet i Östersund, beslutat att publicera dem som orienterande avskrifter, utan noggrann textkontroll.

Stockholm och Östersund 23 februari 2012

Olof Holm och Georg Hansson Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund

XX

9

10

Bygsellängd för Jämtland 1649

xx

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

Landshövding Carl Sparres brev den 3/5 och 25/6 1666

xxx

37

38

39

40

41

42

Jämtlands avradsbok 1666

xx

43

44

Fullständig till och med sidan 94.

Jemptelandz Affradzbook

för 1666

sampt fölliande åhrs tillökningar

Örnberg afradzland under Billstad Våhle och S.m:t [?] Sällzåhn \ och Hunge[?] / fäbodar giör afradh 1 : 4 : - 24 ¼ ark.

45

Sålunda debiteras tingelagerne

för afradz penningerne

Nembl. S:m:t

Ragundh 16: 28: -

Refsund med Tiutboda 23: 2: -

Brunflodh 32: 27: -

Sunne 33: 8: -

Hackås 24: 18: -

Berg 24: 8: -

Owjcken 33: --: -

Hallen 19: 28: -

Vndersåcker 24: 24: -

Altzen 19: 20: -

Offerdahl 14: --: -

Rödhöen 17: 13: 8

Lijth 66: 28: -

Hammerdahl 35: 16: -

Summa 385: 28: 8

46

Fol.

Brunflodh 4. 84. 90.

Frössöö 10. 92.

Rödön 16. 85.

Offerdahl 19.

Allsen 23.

Vndersåker 28. 90. 93.

Halln 33. 89.

Owijken 38. 87. 89. 94.

Berg 45.

Hackås 50. 90.

Räfsund 54. 91.

Ragund 60. 90.

Lijth 65. 86. 88.

Hammerdahl 75. 88. 89. 91.

[Hänvisningen avser originalets sidnummer, som i avskriften anges inom parentes i vänster marginal.]

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

Tom sidaTom sidaTom sidaTom sidaTom sidaTom sidaTom sidaTom sida