Välkomna!

Jennie Svanholm

Sårsjuksköterska

Kirurgmottagningen, LL

jennie.svanholm@kronoberg.se

DIAGNOS Gäller för svårläkta sår dvs > 6 veckor

Bensår är symtom-inte diagnos

• Varför finns det ett sår?

• Varför sitter det där det sitter?

• Vad orsakar att såret inte vill läka?

Venös orsak Pyoderma gangränosum

Arteriell insufficiens Trycksår

Blandat Malignitet

Diabetesfotsår

Vasculitsår

1 2

4

5

3

DIAGNOSER?

På vårdcentralen av sårombud/distriktssköterska Utvidgat besök som tar ca 1,5 timma

• Anamnes – tidigare DVT, varicer, diabetes • Arm/ankelindex(AAI) • Nutritionsscreening SF-MNA • Mätning - Sårstorlek, ödem, smärta • Blodprover - Hb, s-albumin, B- Glukos • Fotografering och dokumentation • Val av förband, kompression vid normalt AAI • Patientinformation • Bokar läkartid

Egen tidbok

löser mycket

Bensår, långsamläkande efter 6 veckor

• Remiss skickas till Sårmottagningen/kirurg-mottagningen. Patienten får tid till kärlkirurg och sårsjuksköterska

• För snabb och säker handläggning ange Arm/ankelindex på remissen

Läkningshämmande faktorer

• Nutrition

• Smärta

• Tryck

• Ödem

Ankelindex

• Normalt = 0,8 – 1,1

• Nedsatt cirkulation = 0,5 – 0,8

• Grav kritisk ischemi = < 0,5 omedelbart remiss till kärlkirurg.

Ödembehandling

• Sår - Lindning

• Pumpstövel

• Högläge i vila

• Träning av vadmuskelpump

• Läkt sår – Kompressionsstrumpa

• Diuretika – om ödemet

orsakas av hjärtsvikt.

Förvissa dig om att du kan linda på korrekt sätt.

TIME – Tissue

• Nekros-svart gul eller grå

• Fibrin- gul död vävnad

• Granulation- Hallonröd frisk vävnad

Torr svart nekros på foten: behandlas torrt.

OBS! infektionskontroll!

Svart nekros som ska bort

Tender-Wet plus - En nekrosupplösare

Polymem Max och Polymem Wic

• Upprensning med hjälp av Surfactant F68.

• Glycerin i förbandet drar upp exudat med näringsämnen och tillväxtfaktorer från djupare vävnad till såret.

• Förebygger biofilm.

Den viktiga rengöringen Debrisoft • Ett utmärkt hjälpmedel vid rengöring av sår, framförallt vid smärtsamma

sår.

• Tar bort död hud och cellrester.

• Ska inte användas som förband och inte heller efter att såret blivit rött

och vasculariserat.

Granulationsvävnad

• Spola rent sårytan torka endast sårkanter

• Skydda nybildad hud, förbandet får inte fastna

• Bibehåll fuktig miljö

• Förbandet ska ha kontakt med sårytan

Sårbäddsskydd för rena sår i granulationsfas. Fastnar inte i sårytan

Safetac – silicon mot sårytan, fastnar inte i såret, mycket hudvänligt

Specialutformade förband för att bandagera över leder, på tår och fingrar och på cirkulära sår på underben

TIME – Infektion eller Inflammation

• Kliniska infektionstecken

• Odling innan antibiotika

• Debridering av icke frisk vävnad

• Antiseptiska produkter

• Täta omläggningar

Begrepp Klinisk tolkning, tecken/symtom Klinisk åtgärd

Kontamination Bakterier enbart i sårets yta. Inga

tecken på infektion

Rengör, debridera, följ

Kolonisation Bakterier har fäst vid ytan och

formar kolonier. Når ej djupare

vävnad

Rengör, debridera, följ

Kritisk kolonisation/lokal

sårinfektion

Skör, lättblödande, mörkröd

granulationsvävnad

Sekretion, lukt, smärta, svullnad

Rengör, debridera, antiseptika

Infektion i omgivande vävnad +såret försämras,

Rodnad/ svullnad utanför

sårkant. Ev feber

Rengör, sårodla, debridera,

antiseptika, antibiotika

Systemisk infektion Klassiska tecken på sepsis Systemisk antibiotika,

lokalbehandling av såret

Om sårodling ordineras pga. kliniska

tecken på infektion,

• Odling tas efter noggrann rengöring

• Ta under sårkant eller djupt i sårbotten.

• Mer information på remissen ger dig ett bättre svar. Vad säger massiv blandflora?

Kirurgisk, Mekanisk debridering

Ta bort så mycket död vävnad som möjligt, det förkortar upprensningsfasen

Autolytisk

Autolytisk debridering av fibrin och nekroser är sårets egen förmåga att rengöra såret.

Använd aldrig på

fotsår hos diabetiker

Tillför fukt till

torra sår

Antiseptika - Bakteriedödande

Medicinsk Honung

• Antibakteriella egenskaper.

• Har en antiinflammatorisk och debriderande effekt.

• Luktreducerande förmåga.

• Upprätthåller en fuktig sårläkningsmiljö.

• Obs allergi mot bi eller getingstick.

Jod

Studier har påvisat god effekt av jod vid Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus aureus.

Jod minskar bakteriebördan och stimulerar sårläkningen.

• Vid kraftigt koloniserade eller infekterade sår

• Kraftigt uppsugande

• Jod frisätts när sårvätska tas upp

• Tar bort dålig lukt från sår

• Iodosorb kompresser och pasta

Aquacel Ag + Extra Silver

• Antiseptiskt och biofilmsnedbrytande förband med

förstärkta fibrer.

• Högabsorberande. Bildar gel som binder in sårvätska

och bakterier.

• Måttligt till kraftigt vätskande infekterade sår eller vid

ökad risk för infektion.

• Se det som en antibiotikakur,

använd begränsad tid 2-3 veckor

och utvärdera.

• Effekt upp till 7 dagar.

Sorbact Bakterie och svampbindande förband av

hydrofob(vattenavvisande väv).

• Om såret är torrt använd Sorbact gel. Viktigt att Sorbact har direktkontakt med sårytan.

• Feta produkter som salva och kräm kan inte kombineras med Sorbact eftersom de binder sig till väven och försämrar effekten.

Vad är biofilm? Proteiner som fäster på sårytan

• Bakterier (troligen den största bakteriemängden finns bundna i ett ”slem”)

• Ofta Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus aureus

• Anses ge kronisk inflammation i såret

• Är motståndskraftiga mot antibiotika och traditionell antiseptika

Hur beter sig biofilm?

När är det misstanke om biofilm?

• Är det svårt att rengöra och debridera såret

• Finns beläggning kvar trots autolytisk debridering

• Återbildas beläggningen snabbt 1-2 dagar

• Reagerar såret dåligt på antibiotikabehandling

• Reagerar såret dåligt eller långsamt på andra antiseptiska förband

Polyhexanid + Betain

Påverkar bakteriers biofilm

• Betain slår hål på

bakteriernas biofilm

• Bredspektrumaktivitet

med liten dos antiseptika

• Även MRSA

• Omslag i minst 15 min

• Kvarliggande gel

TIME - Moisture

• Är det rätt typ av förband om det fuktar mycket under upprensningsfasen

• Är patienten kompressionsbehandlad på ett effektivt sätt. Mät med måttband

• Är det rätt omläggningsfrekvens

• Infektion

Torra sår

• Återfukta sårbotten

• Skydda sårkanterna

• Fuktspärr

TIME - Edge

Sårkanterna läker inte in över såret

• Sårkanten blir underminerad.

• Färg på sårkant kan ge information. Ex blåtonade sårkanter kan var tecken på vasculitsår

• Ödem i sårkanten är läkningshämmande

• Torra hårda sårkanter ger inte läkning. Epitelcellerna som ska täcka såret dör.

Torra, hårda Ödem i sårkanterna

Varför måste vi tänka nytt?

• Många patienter med sår behandlas varje dag utan diagnos

• Långa läkningstider

• Påverkan på livskvalité

• Höga kostnader för patient, anhörig, sjukvård och samhälle

Vad är målsättningen?

Bli en

sårbehandlare inte

en ”omläggare”.

Tänk på det här

• Du ska alltid kunna förklara varför du valt ett visst förband och vad du vill ska hända i såret

• Var försiktig med kombinationer, det är förbandet närmast såret som har effekt

Vi vill hålla såret rent med Sorbact. Sorbactväven kan fastna i sårytan, så vi skyddar sårytan med salvkompress. Rätt eller fel?

Vi behöver något som absorberar sårvätska och patienten vill duscha

Uppsugande Aquacel Duschbart skumförband med borderkant

Du har nu gjort en Dagobertmacka, dyrt och ineffektivt

Sorbactgel-kompress istället

Vi behöver något som absorberar sårvätska och patienten vill duscha

Uppsugande Aquacel

+ Op-site

Enbart

duschbart Allevyn adhesiv

Vi täcker sedan med ett polyuretanskumförband…eller?

NEJ! Varför inte??

Förbandet ska alltid ha kontakt med sårets botten. Fyll sårhålan först men packa inte hårt.

Det är mycket viktigt att fistelmynningen hålls öppen så fisteln får läka från botten

• Aquacel tamponad med förstärkningstrådar

• Sorbact tamponad

Blottat ben finns i sårhålan och får inte torka ut. Förfuktat hydrofiberförband eller gel kan användas.

Lös upp svart nekros med gel eller förfuktad hydrofiber

Ett sätt att lösa en svart nekros- Kontinuerlig

spolningseffekt med Ringerlösning i superabsorberande kompress

Trycksår kategori 4 har ofta underminerade sårkanter. Lägg in förbandet under sårkanten och fyll ut sårhålan men packa inte hårt

Hur skyddar vi sårkanterna – här med Siliconolja

Har förbandet vertikal uppsugningsförmåga- använd den funktionen

Några cm

bredare kant

Prova att lägga ytterförbandet på olika sätt

Förbandet

täcker inte helt

Beakta tecken på lokal infektion/infektion i omgivande vävnad. Behövs antiseptiska förband?

Aquacel

Ag

Ytterförband, lämpligt för patient som vill duscha. Obs veck i nederkant- lätt att förbandet rullar sig och läckage uppstår

Spara skyddspappret så har du lättare för att manövrera förbandet på plats

Nära anus - Mycket bakterier Kategori? Hur gör vi rent?

Trycksår kategori 2

Tvätta rent med färsktappat, kroppstempererat kranvatten

Täck med icke vidhäftande förband, här Vitri sårdyna

Fixeras med t.ex. Mefix

Alternativ behandling – Polyuretanskum täckt med rutig polyuretanfilm som är genomsläpplig för vattenånga . Obs storleken på förbandet

Vad händer om vi täcker med ytterligare polyuretanfilm? Det kan bli för tätt. Förbandet ska kunna släppa igenom vattenånga

Rama in förbandet istället

Ett annat alternativ kan vara att täcka såret med hydrokolloid. Fäst kanterna på liknande sätt med film. Hydrokolloid får aldrig användas på fotsår hos person med diabetes.

Tegaderm Foam, bra att forma över leder.

Mepilex Border, (Safetac)- Kan även användas på trycksår kategori 1, med daglig inspektion

SSIS – Sårsjuksköterskor i Sverige

Litteraturtips:

• SÅR, 2012, författare: Christina Lindholm.

• SÅRBEHANDLING 2017/2018 katalog

över sårprodukter, författare: Margareta

Grauers & Christina Lindholm.

• TRYCKSÅR– Med livet som insats, 2016,

författare: Madeleine Stenius.

https://www.swenurse.se/Sektioner-och-

Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---

SSiS/Dokument/litteratur1/

https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Sarsjukskoterskor-i-Sverige---SSiS/Dokument/litteratur1/