Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö

Siggi Olafsson & Annica Nyman-Alm

Prevention och UtvecklingsenhetenSocial resursförvaltning

Plan för skolans förebyggande åtgärder

Bör rikta sig mot följande målgrupper…

• Alla eleverna på skolan (inkludering)

• Elever med moderat risk för utveckling av beteendeproblem

• Elever med hög risk för beteendeproblem

Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%)

Multisystemiska åtgärder

(individuellt anpassade) intensiva åtgärder

Barn med moderat risk för allvarliga beteende problem (5-10%)

Elevcentrerade åtgärder (åtgärder för specifikt utsatta grupper i en population/elevgrupp)

Ex ART

Barn med liten risk för allvarliga beteendeproblem (ca 80-90%)

Skolomfattande/

klasscentrerade åtgärder

(universella åtgärder eller primär förebyggande åtgärder)

Ex Skolomfattande Olweus programmet

Klasscentrerade Livskunskap, SET/SEL

StegVis

Plan för skolans förebyggande arbeteVilka strategier för vilka elever

Skolbaserade arbetsmodeller

1. Skolomfattande/klassbaserade åtgärder är åtgärder för hela barn och

ungdomsgrupper med liten risk för att utveckla allvarliga beteende, också

benämnda som universella eller primärförebyggande åtgärder

2. Elevcentrerade åtgärder är åtgärder för specifika/utsatta grupper barn

och ungdomar i en population/elevgrupp med moderat risk för att

utveckla allvarliga beteendeproblem också benämnda som selektiva eller

sekundärförebyggande åtgärder

3. Multisystemiska åtgärder är individuellt anpassade, intensiva åtgärder

riktad mot barn och ungdomar med hög risk för/eller i alvarliga beteende

problem, också benämnd som indikativa åtgärder eller

tertiärförebyggande åtgärder.

Överblick

Individ Grupp/Klass Skola/Enhet

Promotion

Primär prevention

Sekundär prevention

Prata om…

Prata om hur det ser ut på er skola gällande..

– Alla eleverna på skolan (inkludering)– Elever med medelhög risk för utveckling av

beteendeproblem– Elever med högrisk för beteendeproblem

START

Används i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år.

Syftet med detta program är att skapa ett arbetssätt som underlättar och systematiserar förskolans arbete med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens.

StegVis

Den svenska versionen av Second Step som riktar sig till förskola, förskoleklass och grundskola. (åldrarna 4-15 år)

StegVis syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel.

Sociala och emotionella färdigheter kan läras och tränas på liknande sätt som andra färdigheter. Genom StegVis ska barnen bli bättre på att förstå och komma överens med sig själva och andra, bättre på att förstå och lösa sociala problem och använda sociala färdigheter, samt att kunna hantera ilska.

Teorin bakom StegVis

• social learning theory (Bandura, 1986)

• social information-processing theory (Dodge, Pettit, McClaskey, & Brown, 1986)

• cognitive-behavioral theory (Kendall & Braswel, 1985)

• Three critical skill areas considered crucial competencies for preventing aggressive behavior and promoting prosocial behaviors:– empathy (Halberstadt, Denham, & Dunsmore, 2001)– problem-solving skills (Crick & Dodge, 1994)– anger management (Eisenberg, Fabes, & Losoya, 1997).

De tre delarna

Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.

Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor.

Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar.

Varför START och StegVis

• Gedigen teoretisk grund, utvärderat

• Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering

• Minska och förebygga problembeteende

• Få en systematik för arbetet

• Vara mer proaktiv

• Projektiv uppläggning

• Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater

• Utveckla språkbegrepp för att samtala om känslor och relationer

• Utvecklar både barn och pedagogerna

• Väl beprövat, användarvänligt

Effekter av arbete med StegVis Det finns gott om studier från andra länder men inga från Sverige.• En observationsstudie av beteende i tolv skolor. Resultaten tyder på att fysisk

aggression minskar från hösten till våren bland elever i Second Step-klasser. Fientliga och aggressiva kommentarer minskade också. Vänskapligt beteende ökade från hösten till våren i Second Step-klasserna, men förändrades inte i kontrollklasserna.

• I Norge har en undersökning gjorts av Bente Granberg 1999. Denna studie visade på en minskning av fysisk och verbal aggression och ökad positiv samvaro. De positiva relationerna mellan barnen ökade och de blev bättre på problemlösning. Lärarna blev bättre rollmodeller och fick mer tid till vägledning och använde mindre tid till konfliktlösning.

• I Tyskland har den tyska Second Step-versionen "Faustlos" utvärderats av 21 skolor ingick i studien som visade på signifikant minskning av ångestfyllt, depressivt och socialt tillbakadraget beteende bland eleverna. I kontrast ökade det ångestfyllda och depressiva beteendet i kontrollgrupperna.

• Norska fynd.– Fifth- and sixth-grade students. The first set of findings from the study showed that the

program resulted in significant increases in social competence for both boys and girls across the fifth and sixth grades.

– The second set of findings showed that low-socioeconomic-status (SES) students reported greater improvement in social competence, school performance, and satisfaction with life, compared to their middle- and upper-SES peers.

Forskning om StegVis• Grossman, D. C. med flera, University of Washington 1997 ("Effectiveness of a Violence

Prevention Curriculum Among Children in Elementary School: A Randomized Controlled Trial." Journal of the American Medical Association, 277, 1605–1611.)

• ("Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg." Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.)

• Schick, A. & Cierpka, M. (2003). ("Faustlos: Evaluation eines Curriculums zur Förderung sozial-emotionaler Kompetenzen und zur Gewaltprävention in der Grundschule. Kindheit und Entwicklung", 12(2), Kindheit und Entwicklung Journal 100-110.)

• Holsen, I., Smith, B., & Frey, K. S. (2008). Outcomes of the social competence program SECOND STEP in Norwegian elementary schools. School Psychology International 29(1), 71–88.

• Holsen, I., Iversen, A. C., & Smith, B. (2009). Universal social competence programme in school: Does it work for children with low socio-economic background? Advances in School Mental Health Promotion 2(2), 51–60.

SET - Social emotionell träning

• SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och att främja en positiv utveckling hos våra barn och ungdomar.

• Programmet går ut på att stärka skyddande faktorer på individ- grupp och skolnivå.

Emotionell intelligensMayer och Salovey

• Förmågan att uppleva känslor, att generera känslor och göra känslor tillgängliga så att de kan bistå tänkandet.

• Att förstå känslor och känslomässiga kunskaper och att främja känslomässig och emotionell mognad genom att reglera känslor med hjälp av reflektion.

Delmoment I SET

Dessa moment tränas regelbundet utifrån olika teman och med stigande svårighetsgrad:

• Självkännedom• Att hantera sina känslor• Empati• Motivation• Social kompetens

Förhållningssätt i SET

• Att se varje elev

• Förstärk och uppmuntra det positiva

beteendet

• Var tydlig med vad du vill och förväntar dig

• Positiva förväntningar

Effekter av arbete med SET• Resultaten i två års uppföljningen visade på positiva förändringar

gällande aggressivitet, "attention seeking", droger, alkohol och mobbning.

• Efter fem år sågs dessutom goda resultat på inåtvänd problematik samt skoltrivsel. Lite förvånande är att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna vad gäller social kompetens mätt med instrumentet "Social Skills".

• Slutsatsen blev att SET programmet hudvudsakligen har effekt på elevernas emotionella färdigheter och att det är just dessa som främjar psykisk hälsa.

• Resultaten i den tredje studien (femårs uppföljning av alkohol och droger) pekar på att SET främst påverkar de som dricker lite och de som inte dricker eller drogar alls.

Forskning om SET

• En ren longitudinell studie– Social and emotional training in Swedish classrooms for the

promotion of mental health: Results from an effectiveness study in Sweden

• En femårig uppföljning (en tvärsnittstudie)– Social and emotional training in Swedish schools for the

promotion of mental health: an effectiveness of five years of intervention

• En vidare analys av femårsstudien– Prevention of substance use among adolescents through

social and emotional training in school: A latent-class analysis of a five-year intervention in Sweden

Olweusprogrammet mot mobbning

Olweusprogrammet mot mobbning och kränkande behandling är ett program på flera nivåer och i flera delar, som utvecklats för att reducera mobbningsproblem på enskilda skolor

Programmet siktar mot att omstrukturera den existerande skolmiljön så att möjligheterna till och belöningarna av att mobba och kränka andra elever reduceras.

Kärnkomponenter• En generell förutsättning:

– De vuxna uppvisar ett medvetet uppträdande och engagemang

• Åtgärder på skolnivå:– Årlig elevenkät– Konferensdag för hela skolans elever och personal– Effektivt rastvaktsschema– Studie- och handledningsgrupper för alla anställda– En samordningsgrupp etableras

• Åtgärder på klassnivå:– Klassregler mot mobbning– Elevmöten– Föräldramöten

• Åtgärder på individuelt nivå:– Allvarliga samtal med mobbare och utsatta– Allvarliga samtal med föräldrarna till de involverade eleverna– Upprättande av individuella årgärdsplaner– Användande av goda uppslag från lärare och föräldrar

Fyra grundläggande principer ska gälla

1. Varmt och positivt engagemang från de vuxna

2. Klara gränser mot oacceptabelt beteende

3. Konsekvent användande av icke-aggressiva och icke-fysiska sanktioner vid regelbott

4. Vuxna uppträder som auktoriteter i vissa avseenden

Effekter av arbete med programmet

• En tydlig reducering av pojkars och flickors mobbning och utsatthet via självrapportering

• En signifikant reduktion av elevers antisocial beteende så som vandalisering, slagsmål stölder, lögner etc…

• Signifikant förbättrat socialt klimat i klassrummet, positiva inställningar till skolarbete relationer, skolan, klasrumets ordning etc…

• Typiska effekter på mobbning ligger mellan 30-50% reduktion efter 18 månader

• Anti-mobbningsprogram är effektiva instrument för att minska mobbning. Det visar den hittills mest omfattande genomlysningen i världen av utvärderingar av anti-mobbningsprogram. (BRÅ 2008, ISBN 978-91-86027-25-4)

Forskning om Olweusprogrammet

• Brottsförebyggande rådet (2008). Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying. (BRÅ 2008, ISBN 978-91-86027-25-4)

• Olweus, D., Limber, S. & Mihalic, S.F. (1999). Bullying Prevention Program: Blueprints for Violence Prevention, Book Nine. Blueprints for Violence Prevention Series (D.S. Elliott, Series Editor). Boulder, CO: Center for the Study and Prevention of Violence, Institute of Behavioral Science, University of Colorado.

• The first and most comprehensive evaluation was conducted with 2,500 students from elementary and junior high schools in Bergen, Norway, between 1983 and 1985. Results from this quasi-experimental study revealed substantial reductions (typically by 50 percent or more) in the frequency with which students reported being bullied and bullying others.

Rapporter från PrevU• Prevus arbete för att minska mobbning

– hur har Olweusprogrammets instruktörsutbildning påverkat skolpersonal och elever? Del 1

• Sambandet mellan mobbning och nätmobbning

• Prevus arbete för att minska mobbning– hur har Olweusprogrammets instruktörsutbildning påverkat skolpersonal och

elever? Del 2

• Prevu Rapport 2009:1. Om riskbeteenden och mobbning

• Om mobbning Prevu Rapport 2009:3

• Att kränka och mobba med teknikens hjälp

www.prevu.goteborg.se

ÖPP – Örebro Preventionsprogram

Örebro Preventionsprogram är en föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande.

Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras.

Metoden är framtagen vid Örebro universitet.

ÖPP

• Programmet genomförs vid korta föräldraträffar (15-20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 7-9.

• Under träffarna informeras föräldrarna om ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har.

Effekter av arbete med ÖPP

• En kontrollerad studie har genomförts vid fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla 1999-2001. Studien visar mindre berusningsdrickande under skolår 9 i försöksskolorna (Koutakis 2008).

• I Holland har en studie genomförts som visar att ungdomars alkoholkonsumtion påverkades när ÖPP kombinerades med ett program riktat till elever (Koning, et al., 2009).

Forskning om ÖPP

• Bodin MC, Strandberg AK: The Örebro prevention program revisited: A cluster-randomized effectiveness trial of program effects on youth drinking. Addiction 2011 (In press)

• Koutakis N, Stattin H, Kerr M. (2008) Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program, Addiction, Volume 103, Number 10; 1629 - 1637.

• Koning, I. M., Vollebergh, W. A. M., Smit, F., Verdurmen, J. E. E., Van Den Eijnden, R. J. J. M., Ter Bogt, T. F. M., et al. (2009). Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS): cluster randomized trial of a parent and student intervention offered separately and simultaneously. Addiction, 104(10), 1669-1678.

• Strandberg, A. & Bodin, M. (2011). Effektutvärdering av Örebro preventionsprogram (ÖPP) (STAD:s rapportserie nr. 44). Stockholm: STAD.

Kritiken då?

Prata om den kritik som finns, lyft de frågor som ni har kring programmen..

Gruppuppgift

Hur kan elev hälsans personal bli bättre på att analysera behoven och hitta lämpliga strategier för att möta de lokala behoven på den egna skolan…

Hur kan elevhälsans personal säkra att förändringsarbetet genomförs och håller över tid?