www.gu.se

Interkulturell kompetens och vikten

av ett normmedvetet förhållningssätt

Normkritik och hälsobudskap

Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare

Maria Magnusson, med. dr, dietist, sjuksköterska

www.gu.se

www.gu.se

Ojämlikhet i hälsa – ett globalt problem

-Closing the Gap WHO 2005-2008, Final report på hemsidan

-Nationell kommission för jämlik hälsa i Sverige (juni 20105)

-Göteborg/ sociala skillnader i levnadsvillkor och hälsa (2015)

www.gu.se

Bild: Folkhälsomyndigheten

”Ingen människa kan vara icke-positionerad, och vår position påverkar vad vi kan se,

förstå och förmedla” (Donna Haraway 1991)

www.gu.se

Hälsa

• Biomedicinskt perspektiv:

- Avvikelse från det normala

• WHO- definition

- Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och social välbefinnande, där med

inte bara frånvaro av sjukdom,

• Ojämlikhet i hälsa – ett globalt problem

-Closing the Gap

-Folkhälsan i Sverige

-Göteborg/ sociala skillnader i hälsa

www.gu.se

Normer

• När man granskar mångfald fästs uppmärksamheten ofta på

undantagen:

• Normativiteten osynliggörs och blir rådande. Det betyder att de som

avviker från normen ofta glöms bort/negativ fokus.

• Detta för i sin tur med sig att det är svårt att berätta om det som är

viktigt för en själv.

• www.rfslungdom.se

www.gu.se

www.gu.se

Vad är normkritik?

www.gu.se

Samtala utan att utelämna någon och förstärka

normbilder

• Är frågorna/ budskapet anpassat till målgruppen

• Finns det någon som riskerar att bli exkluderad

• Är de begrepp du använder relevanta för sammanhanget

- pojke, flicka, hen,

- barn, ungdom, vuxen,

- utlandsfödd, invandrare, flykting

- funktionsnedsatt,

- kristen, troende,

- flickvän, pojkvän, partner

- sexuellt aktiv, heterosexuell, homosexuell

www.gu.se

www.gu.se

Källor Inspiration och samarbeten

• www.rfslungdom.se

• www.räddabarnen.se

• www.frittfram.se

• Kunskapscentrum för jämlikvård

• West Pride

• Ungdomsmottagningen

• Mänskliga Rättigheter i

Göteborg

www.gu.se

BETYDELSEN AV

SAMTALSMETODIK OCH

PROFESSIONELL KOMPETENS

www.gu.se

1996

www.gu.se

KRITISK MEDVETENHET -

INTERKULTURELL

KOMPETENS

www.gu.se

.

Vi lever i ”ett socialt sammanhang där olika och ojämlik tillgång till makt och resurser spelar

stor roll för hälsa och sjukdom, för tillgång till vård, och bemötande. Eftersom vi alla är en

del av samhället måste vi förstå något om vår egen roll, vår egen position och hur vi

handlar utifrån den. På så sätt kan vi skaffa oss en kritisk medvetenhet…” (Westerståhl

2012, s 142)

Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

www.gu.se

”Skall jag verkligen börja med gluten

idag tycker ni?”

www.gu.se

.

•…uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra,

utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003)

• …bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön,

etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning

(Kumagai & Lypson 2009)

Den medicinska kulturen…

•Kärnan i begreppet bör vara kritisk medvetenhet och ett distanserat

förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar

(Kumagai & Lypson 2009)

•…beskrivs ofta som ”förmåga att stödja multikulturella befolkningar” (Vaughn 2008)

• …kritiseras för att förenkla identitetsbegreppet och bidra till stigmatisering

(Lee & Farrell 2006, Kleinman & Benson 2006)

Interkulturell kompetens…

•…ömsesidig respekt och förståelse

•…utvecklande av terapeutisk relation

•…respekt för individens rättigheter,

värden och uppfattningar

(McCance et al 2009)

Personcentrerad rådgivning

kännetecknas av…

Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

www.gu.se

Vi kan ha brister i kunskap och förutfattade meningar när

det gäller avvikelser från normen eller vårt eget perspektiv

Det kan leda till att den vi möter inte känner sig förstådd, i

värsta fall inte respekterad, och att vi inte ger de mest

adekvata råden för just den personen.

www.gu.se

• Nr 10

156. I Om vi går tillbaka lite till maten, tänkte jag på, lagar du i ugnen maten eller steker du den i friterar.

157. M Jag lagar den i ugn. 158. I Ja, det är ju mycke bättre i ugnen som du

vet. 159. M Ja, mycke bättre. 160. I För där har du inte det feta. (M: Fettet, ja)

Neej. 161. Sen får man inte glömma att kroppen

behöver lite fett också. 162. M Fett också. Jaa. (Hmhm…)

Samtalsutdrag (studie av skolsköterskors samtal med

överviktiga elever och deras föräldrar)

www.gu.se

…ni äter ju så mycket grönsaker i er kultur….

(sagt av från skolsköterska till familj med ursprung i

Medelhavsområdet, utan föregående undersökning av hur

familjens matvanor såg ut)

www.gu.se

EXEMPEL PÅ BETYDELSEN

AV INKOMST (MAT)

www.gu.se

RAO, M., AFSHIN, A., SINGH, G. & MOZAFFARIAN, D. 2013.

Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy

options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3, e004277

Maillot et al. (2010):

Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man skall

välja mat som de flesta anser ”normal”

Rydén & Hagfors (2011) :

Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar att de barn

som äter en dyrare kost också äter hälsosammare

Håkansson, A. Utgör livsmedelspriser en barriär mot en hälsosam kost?

Ekonomisk debatt 8 (2015)

www.gu.se

Vad kostar kalorierna?

Livsmedel Kalorier per krona

(kronor per dag för 2000

kalorier, 2009 års priser)

Broccoli 5 (400)

Kolja 10 (200)

Kycklingfilé 10 (200)

Morötter 22 (91)

Pizza 24 (83)

Smågodis 50 (40)

Baguette med vitlökssmör 70 (29)

Havregrynsgröt 199 (10)

www.gu.se

Referenser

• Håkansson, A. Utgör livsmedelspriser en barriär mot en hälsosam kost? ekonomisk

debatt 8 (2015)

• Kumanyika, S.K. (2008) Environmental influences on childhood obesity: ethnic and

cultural influences in context. Physiol Behav, 94(1), 61-70.

• Magnusson, M. (ed.) (2013) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa,

Studentlitteratur, Lund.

• Maillot, M., Darmon, N. & Drewnowski, A. (2010) Are the lowest-cost healthful food

plans culturally and socially acceptable? Public Health Nutr, 13(8), 1178-85.

• Mintz, S. (1996) Tasting food, tasting freedom, Beacon Press, Boston.

• Rao, M., Afshin, A., Singh, G. & Mozaffarian, D. (2013) Do healthier foods and diet

patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta-

analysis. BMJ Open, 3(12), e004277.

• Rostila, M. & Toivanen, S. (2012) Ojämlikhet i hälsa, Liber, Stockholm.

• Rydén, P.J. & Hagfors, L. (2011) Diet cost, diet quality and socio-economic position:

how are they related and what contributes to differences in diet costs? Public Health

and Nutrition, 14(9), 1680-92.

• WHO (1986) Ottawa Charter for Health Promotion, 1986 World Health Organization,

Ottawa.

www.gu.se

Förebygga barnfetma

och främja jämlik hälsa

Magnusson, Maria (red.)

156s | 2013| Art.nr 35887| ISBN 9789144079905

www.gu.se

TACK FÖR IDAG!