Intensivläsning av gemensam roman

— ett upplägg Annika Wallroth

Inledning Svenska elever läser mindre. Resultat gällande läsförståelse har dalat i

PISA-undersökningarna på senare år och även om besked från den senaste redovisningen av

PIRLS varit positiva finns det anledning att utveckla arbetet med läsning av skönlitteratur i

skolan. I det centrala innehållet för svenskämnet utgör dessutom skönlitteratur en viktig del.

Svenska elever ska läsa och förstå skönlitteratur på flera olika plan:

● “Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja

texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

● Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och

övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och

livsfrågor. /.../

● Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och

vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och

yttre dialoger.

● Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån

varandra.

● Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige,

Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella

sammanhang som verken har tillkommit i.”

På Helenelundsskolan har svensklärarna i allmänhet och jag i synnerhet ett stort intresse för

skönlitteratur. Jag menar att skönlitteratur är en viktig källa till förståelse av människor och

olika livsfrågor och att läsning av skönlitteratur utvecklar oss alla såväl språkligt som

intellektuellt och emotionellt. Gemensam läsning med diskussioner i grupp och helklass

fördjupar och breddar upplevelsen och förståelsen, menar jag och jag strävar efter det som

Judith Langer kallar “det ‘föreställningsbyggande’ klassrummet” vars

“genomgripandesärdrag är övertygelsen att litteratur provocerar tänkandet och att elever är

kompetenta tänkande individer” (Langer s. 77, 1995). Tolkning och förståelse är en process

där social interaktion kan ge nya perspektiv och insikter.

Frågeställning Kan en intensivt och starkt styrd läsning av en ett skönlitterärt verk hjälpa elever att ta sig

igenom en bok och ge en större förståelse för det lästa?

Bakgrund Under högstadiet möter eleverna en svenskundervisning där hela romaner läses på olika sätt

och med olika fokus. Böckerna diskuteras och bearbetas på olika sätt och de väljs ut med

tanke på elevernas ålder och intressen. Böcker väljs också utifrån olika livsfrågor som kan

engagera och utveckla elevers tanke- och känsloliv. Böcker i skolans klassbibliotek handlar

till exempel om utanförskap, frihet, självmord, demokrati och diktatur, krig och fred, att välja

sin egen väg. Titlar som Den utvalde av Lois Lowry, No och jag av Delphine de Vigan och

Så har jag det nu av Meg Rosoff läses i åk 9.

Traditionellt har vi på skolan låtit eleverna arbeta med en bok under ca fyra veckor med

längre läsläxor där läsningen av en bok läggs upp på fyra veckor. Eleverna läser hemma

mellan de lektioner som ägnas åt boken. Det kan handla om att man ska läsa upp till 60 sidor

på en vecka. I skolan diskuteras boken och man arbetar för att fördjupa förståelsen och

upplevelsen av det lästa på olika sätt. Av tre lektioner kan en eller två varje vecka sättas av

till gemensamt arbete med boken och en eller två ägnas åt annat, till exempel grammatik,

skrivregler eller något annat. Efter det att eleverna läst hela boken har de fått diskutera den

och sedan visa sin förståelse genom att skriva reflekterande och resonerande texter som svar

på olika frågeställningar kopplade till kunskapskraven.

En elev med språkliga svårigheter uttrycker så här om att ha mycket olika saker på gång i

skolan och vad det betyder för möjligheten att förstå det lästa och lära sig. Det som gör det

svårt formulerar eleven så här:

För mycket på hjärnan antar jag. Jag skulle säga att det är stress för andra saker.

Det kan vara vad som helst - sporter, spel, andra ämnen, man kanske har ett prov den

dagen. Det blir så mycket på hjärnan och jag fokuserar på allting då.

Jag ville försöka förenkla åtminstone lite genom att inte hålla på med två olika områden i

svenska utan låta eleverna koncentrera sig på litteraturen.

En svårighet har varit att få alla elever att läsa de långa avsnitten mellan olika lektioner och

vara väl förberedda inför litterära diskussioner. Ett annat problem har varit att eleverna

behöver ha boken i färskt minne inför de avslutande diskussionerna och uppgifterna.

Dessutom räcker det inte att minnas boken sådär översiktligt. Gunilla Molloy skriver om

elever som slukar böcker som kan återberätta och ytligt värdera en boks handling. Om man

som lärare vill att elevernas förståelse ska fördjupas behöver man arbeta med den under

läsningen. Täta diskussioner i mindre läsgrupper är, menar jag, en metod där elever utvecklar

tankar och idéer i interaktion med andra, där den gemensamma kunnigheten genom

samarbete och dialog blir större än den enskildes egna. Efter diskussion i mindre grupp lyfts

intressanta frågeställningar och funderingar i den stora gruppen där läraren deltar aktivt som

en ledare och samtalspartner.

I min undervisning ser jag alltså huvudsakligen två problem vid gemensam läsning av

skönlitteratur:

● att få alla elever att läsa hela boken i ett tempo som främjar möjligheter att

gemensamt fördjupa läsningen.

● att eleverna ska minnas tillräckligt mycket av boken för att kunna diskutera den och

ge utvecklade och fördjupade reflektioner kring sådant som karaktärer, budskap och

teman.

Ett sätt att få tag på elevernas reflektioner och tankar kring det lästa är att skriva loggbok.

Molloy skriver om detta arbetssätt i Reflekterande läsning och skrivning. Efter intervjuer med

elever kände jag mig styrkt i att jag sällan använt mig av loggbok vid läsning.

Loggbok det tycker jag är jättejobbigt. att skriva vad man har gjort på dagen och sånt

dära. Jag tycker inte att det är alls bra. Det är bara så obekvämt. (elev med

språkstörning)

Det är förstås en avvägning, men att skriva loggbok under läsning tror jag kan begränsa

elever och störa upplevelsen av boken. Samtidigt ska skönlitterär läsning i skolan inte bara

fokusera på upplevelse och lust — vi måste försöka få eleverna att djupdyka i det de läsar och

då måste någon slags styrning ske.

En hypotes är att det kan vara lättare att få elever att hänga med i och förstå boken om

läsningen struktureras och styrs hårdare samt att det är bättre för elever att fokusera på ett

område istället för två under svenskämnets tre lektioner i veckan. Det är dessa båda idéer som

jag vill pröva i min pilot.

Metod och genomförande Undersökningen genomfördes under tre veckor i mina två grupper i svenska åk 9, totalt 39

elever. Jag har undervisat dem sedan åk 7 och känner dem väl. Vi har läst flera olika böcker

tillsammans under åren.

Vårt arbete kretsade kring följande kunskapskrav i läsning:

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god

koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god

läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och

omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om

budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna

eller är dolda i olika verk. Skolverket (Krav för A)

Boken som vi läste var Den utvalde av Lois Lowry. Den valdes för att det är en intressant,

engagerande och tänkvärd skildring. Handlingen kretsar kring huvudpersonen Jonas, en pojke

på gränsen till vuxenvärlden som känner att han inte riktigt passar in. Han lever i ett samhälle

där den personliga friheten är starkt begränsad och där sådant som färger och känslor saknas.

Till och med samhällets historia är utraderad för alla utom en — minnesbevararen. Boken

passar särskilt bra ihop med kursen i historia i åk 9 då eleverna arbetat med nittonhundratalets

historia där bland annat nazism och kommunism, förintelsen och Gulag, förtryck och

motstånd studerats. Det finns rika möjligheter att reflektera kring boken och koppla den till

både samhället, historia och egna erfarenheter.

Jag introducerade boken Den utvalde av Lois Lowry i klassen . Vid introduktionen berättade

jag lite om verket och jag läste ett inledande parti högt. Efter den inledande högläsningen fick

eleverna diskutera det de fått lyssna till: Vilken bild hade de fått av huvudpersonen? Vad

tänkte de om miljön? Hur trodde de boken skulle fortsätta - vad skulle den handla om? Vad

gjorde dem nyfikna? Vilka frågor hoppades de få besvarade? Diskussionen syftade till att få

eleverna att ta ett första kliv in i den “föreställningsvärld” som skönlitterär läsning kretsar

kring och som läsaren, enligt Langer (2005), bygger upp genom boken.

Efter introduktionslektionen läste eleverna korta delar i boken till varje lektion, ungefär 20-25

sidor. I skolan bildades läsgrupper där boken skulle diskuteras utifrån den egna upplevelsen

och givna frågeställningar. (se bilaga) Efter gruppdiskussionerna togs elevernas tankar och

frågor upp i hela klassen. Intressanta synpunkter diskuterades vidare.

När arbetsområdet avslutades fick eleverna först diskutera verket som helhet i sin läsgrupp

och sedan hade hela klassen ett gemensamt klassrumssamtal om boken. Till slut fick var och

en några frågor att besvara enskilt. Detta tillsammans med deltagandet i grupp och

klassdiskussionerna ger ett bedömningsunderlag. Eleverna får också ett ordtest för att visa att

de arbetat med orden.

Efter det att intensivläsningsperioden var slut fick eleverna besvara en enkät. Enkäten har jag

sedan sammanställt.

Resultat

Resultaten från enkäten väljer jag att presentera i form av stapeldiagram. Resultat för alla

frågeställningar utom … redovisas. Elevsvaren delas upp två olika diagram för att synliggöra

om det finns skillnader i hur elever med särskilda behov (EIB) svarat och hur övriga klassen

svarat. Svaren har eleverna gett i en XX skala med stegen:

1. dåligt - blå

2. ganska dåligt - röd

3. helt ok - gul

4. ganska bra - grön

5. bra - lila

Värdera påståendena:

Högläsning av inledande kapitel

Högläsning är något som väldigt många tycker om. Bra är det överlägset vanligaste svaret.

Resultaten för hela klassen och för den grupp elever som bedömts vara i särskilda behov

(EIB) tycker ungefär lika. I enkäterna finns omdömen som “mysigt” och “skönt”.

Grupp- och klassdiskussion av inledande kapitel och förförståelse

Även när det gäller arbetet med förförståelse är resultaten förhållandevis lika. Man kan dock

se att gruppen med särskilda behov (EIB) är mer positiv än klassen som helhet. Alltså kan

man dra slutsatsen att förförståelse är något som alla är betjänta av, inte bara de med särskilda

behov.

Läsuppdrag ca. 20-25 sidor till varje lektion läses hemma

Här ser man en viss skillnad. Elever i behov av stöd är något mer polariserade i sina åsikter

och bland det dessa elever har skrivit finns både de som menar att man minns bättre medan

andra tycker att det kännas pressande att ha läsläxa till varje lektion

Diskussion varje lektion

När det gäller de täta diskussionerna är klassens resultat samlat kring mitten nästan i form av

en normalfördelningskurva. För elever med särskilda behov ser fördelningen annorlunda ut.

En tydlig skiljelinje kan kopplas till elevernas uppfattning av socialt samspel. Inte alla elever

menar att det sociala samspelet ger effektiv inlärning. En elev menar att

smågruppsdiskussionerna mest är slöseri med tid:

Ta frågorna med hela klassen och inte i små grupper eftersom det tar längre tid då.

(dyslektiker)

Jag menar dock att denna elev verkligen behöver diskutera boken, men hen har svårigheter i

socialt samspel och tycker därför att det är olustigt. Elevens utveckling i svanskämnet under

högstadietiden visar dock att hen förmodligen drog nytta av dessa diskussioner.

Andra tycker annorlunda och flera uttalar sig positivt kring diskussionerna.

Man diskuterar och får hjälp av andra. (elev med koncentrationssvårigheter)

Skriftliga frågor om karaktärer, teman och budskap

Eleverna med särskilda behov är generellt sett mindre positiva till de skriftliga uppgifterna

kring boken än övriga gruppen. En elev menar dock att frågorna och diskussionerna är till

stor hjälp då de liksom fungerat som en repetition av boken och fördjupning av förståelsen.

Det är bättre att läsa och så gör man ju även frågor till den boken då så du får en liten

såhära - Du läser liksom om kapitlet fast genom frågor. (elev med språkstörning)

Alla lektioner ägnas åt boken

När det gäller att ägna alla lektioner åt boken är det flera som kopplar frågan till att man har

läxa till varje lektion och det kan upplevas som stressigt medan andra tycker att det hjälper

dem att minnas och komma in i boken. Elever med särskilda behov är splittrade i frågan.

Jag tycker det är bra att läsa koncentrerat under en kortare period för då behöver

man inte koncentrera sig på andra saker. (Elev med koncentrationssvårigheter)

Det går fort (positivt) Men det blir väldigt mycket på samma gång (negativt) /elev

med språkstörning)

Ordförståelse på datorn (Glosor.eu)

Att arbeta med ord tycker få elever är bra, men ännu färre tycker att det är dåligt. I samtal

med elever framkommer att flera av dem menar att de behöver lära sig fler ord. De inser att

det är viktigt både för läsningen och skrivandet.

Slutsats och fortsatt arbete Mitt arbete med pilotstudien visade på att väldigt många elever värderar högläsning högt. På

högstadiet kan vi inte högläsa alla böcker, men jag kommer att starta varje roman med att läsa

högt och i år 7 inledde jag höstterminen med att högläsa den korta bok Drive by av Lynne

Ewing. Att lyssna till högläsning ger en gemensam upplevelse i gruppen och under

högläsning sänker sig ett lugn som både lärare och elever kan njuta av. I en stressig och

krävande skolvardag kan stunder av högläsning bli en slags oaser att hämta energi ifrån.

Sedan jag genomförde min pilotundersökning med intensivläsning har jag lagt upp mina

klassers läsning av skönlitteratur på ett nytt sätt - i enlighet med min pilot är läsavsnitten

kortare. Eleverna får arbeta i grupp med kontinuerliga frågor till texten. Uppgifterna innebär

att de tillsammans ska förstå det lästa - beskriva, läsa mellan raderna, göra kopplingar inom

verket, till sig själva och omvärlden samt värdera. Arbetet här är huvudsaklingen muntligt,

men jag har gett olika elever olika roller i diskussionerna. En ska alltid vara sekreterare,

vilket är tänkt att stötta alla elevers minne. Vid det enskilda arbetet med de avslutande

uppgifterna kan alla elever sedan gå tillbaka till anteckningarna från sina gruppdiskussioner.

För elever som har svårt att hinna göra egna anteckningar och som har extra svårt att

rekapitulera är detta ett sätt att stötta.

Piloten har stärkt mig i min övertygelse att skönlitteratur är viktigt. Jag har också lärt mig att

låta läsningen ta tid, men att styra den tydligt och att låta eleverna diskutera varje avsnitt för

att gemensamt bygga upp de föreställningsvärldar Langer talar om och den förståelse för text

som läroplanen efterfrågar.

Jag kommer också att fortsätta mitt arbete med ord. Forskare som Margaret G McKeown,

som presenteras på projektbloggen i inlägget Kolla, studera, betrakta, granska – vilka ord ska

vi undervisa om och varför?, har visat att ordförståelsen har stor inverkan på

läsförörståelsen. Att bredda och fördjupa elevernas kunskaper om ord känns både intressant

och angeläget.

Referenser

Ewing, L.(2006). Drive by - uppgörelsen . En bok för alla.

Langer, J. A., & Sörmark, A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning

och litterär förståelse . Daidalos.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2015 . (2015).

Skolverket.

Molloy, G. (2009). Reflekterande läsning och skrivning . Studentlitteratur.

Bilaga 1

Uppgifter till “Den utvalde” Efter läsning av kapitel 1 Frågor att arbeta med i grupp: 1. Vad är en familjeenhet?

2. Vad jobbar mamman respektive pappan med?

3. Vilka regler finns i samhället?

4. Vad vet ni om Jonas?

5. Vad tror ni att föräldrarna ska tala med Jonas om?

Enskild uppgift: Fundera över följande citat. Vad betyder de? Vilken bild får man av samhället Jonas lever i? Skriv ner dina tankar och använd citaten. “Han hade aldrig sett ett flygplan på så nära håll, eftersom det var förbjudet att flyga över samhället.” s. 5 (pocket), s. 7 (inbunden) ‘“SJÄLVKLART KOMMER HAN ATT BLI BEFRIAD”, sa rösten och tystnade. s. 6 (pocket), s. 9 (inbunden) “‘Vem vill börja ikväll när vi talar om känslor?’ frågade far när de hade ätit kvällsmålet.” s. 8 (pocket), s. 11 (inbunden) “‘Jag är orolig för hans skull också”, bekände hon. “Ni vet ju att man inte får en tredje chans.” s. 12 (pocket), s. 16 (inbunden)

Kapitel 2 - 5 1 Varför föds barnen av födelsemödrar i stället för att avlas av paren i familjeenheterna själva?

2. Hur kan det komma sig att de nyfödda barnen vårdas på nybarncentret fram till ettornas ceremoni? 3. Jonas känner sig annorlunda. På vilka sätt och hur märks det? Ge gärna tydliga exempel från boken. 4. Hur går det till när man firar en befrielse på åldringcentret och hur brukar den som ska bli befriad och publiken reagera? Varför, tror du? 5. Varför är det viktigt för alla äldre barn och vuxna att komma ihåg att ta sin tablett på morgonen? Kapitel 6 - 8 6. Vad har Jonas och Asher för föreställningar om Annorstädes? 7. Under namngivningsceremonin får en familj nybarnet Caleb. På vilket sätt är omständigheterna kring Caleb speciella? 8. Vad kan man dra för slutsatser om samhällets barnuppfostringsmetoder när man läser om hur ledaren för äldrekommitten redogör för Ashers barndom? s. 54 - 55 (pocket), s. 67 - 69 (inbunden) 9. Redogör för hur Jonas känner sig när han inte ropas upp på rätt ställe under tolvornas ceremoni. 10. Varför känner sig Jonas till förstone osäker på om han kommer att klara av sitt uppdrag som minnesbevarare? Kapitel 9 - 11 11. “Nu kände sig Jonas för första gången i sitt tolvåriga liv isolerad och annorlunda.” s. 65 (pocket), s. 84 (inbunden)

a) Hur ser Jonas på sig själv sedan han blev utnämnd till minnesbevarare? b) Hur ser de andra i hans omgivning på honom? Hur märks det?

12. I samband med sin utnämning får Jonas ett papper med regler och instruktioner. Dessa

förvånar honom mycket. Varför? Ge exempel! 13. Vad innebär Jonas blivande arbete som minnesbevarare och varför är detta arbete det viktigaste av alla i samhället? 14. Under Jonas första utbildningsdag överför givaren tre minnen till Jonas. Vilka? Hur kommer det sig att allt detta är nytt för honom och varför ligger företeelserna flera generationer tillbaka i tiden? Kapitel 12 - 14 15. På vilka sätt börjar Jonas förändras när han påbörjar sin utbildning hos minnesbevararen? 16. Jonas ser Givaren som en gammal man, men han är inte så gammal som han ser ut. Hur kan det komma sig? 17. Hur börjar Jonas knyta an till nybarnet Gabriel? 18. Vad händer när Jonas börjar föra över minnen till Gabriel? Kapitel 15 - 18 19. Kommentera följande citat. “Hans barndom, hans vänner, hans sorglösa trygghet - allt detta verkade glida honom ur händerna.” s. 134 (pocket), s.162 (inbunden) Vad är det för tankar och känslor som rör sig i Jonas inre? 20. Kommentera följande citat och reflektera över varför Jonas ställer frågan och över vad hans föräldrar svarar.

“Han tvingade sig att säga orden trots att han blev röd och generad. Han hade repeterat dem för sig själv på väg hem från annexet.

“Älskar ni mig?” s. 126 (pocket), s. 152 - 153 (inbunden) 21. Varför slutar Jonas ta sin tablett på morgonen? 22. Hur reagerar Jonas när hans vänner leker krig under fridagen? Varför? 23. Sammanfatta vad som hände när den förra minnesbevararen “misslyckades” med sitt uppdrag. Kapitel 19 - 23 24. Vilken händelse får Jonas att förlora tilliten till sin far? Reflektera noggrant och ingående över varför Jonas blir så upprörd när givaren visar honom vad som hände. 25. Sammanfatta vad det är som gör att Jonas måste lämna Enahanda. Försök se detta ur olika perspektiv! 26. Är Jonas beslut att fly från Enahanda ett egoistiskt beslut? Vilka konsekvenser får det för honom och Gabriel, för givaren och för samhället? 27. Läs om kapitel 23 och fundera över det. Vilka möjliga tolkningar ser du? Vad är det som händer egentligen? Hur går det i slutet? Förklara och motivera dina bilder av bokens slut, gärna med hjälp av citat. Du kan presentera olika tolkningar av slutet.