Inspiration till andra och stolthet över ett bra arbete–rebro läns...”Glöm Jantelagen och var...
1
Det finns flera orsaker till att det blir läkemedelsfel i vårdens övergångar. Teamet på Karlskoga lasarett har under 2009 försökt att kartlägga och hitta lösningar på det som blir fel. Teamet består av Jakob Bäckman överläkare, Maria Wedin ST-läkare, Birgitta Eriksson och Åsa Ahlström sjuksköterskor från medicin- och kirurgkliniken. Ett av målen med arbetet var att alla patienter som låg inne på avdelningarna skulle ha en korrekt ifylld läkemedelslista. Vid den första mätningen var det endast 30 procent av patienterna som hade en helt rätt ifylld läke- medelslista. – Felen kan bero på en otydlig ifylld läkemedelslista eller om man har glömt att signera en given dos, säger Åsa Ahlström. Genom information om hur läkemedelslistan ska fyllas i ökade andelen patienter som hade rätt ifyllda läkemedelslistor till 100 procent vid den sista mätningen. Ett annat mål var att alla patienter skulle förstå vilka mediciner de ska ta och varför. Därför skickades enkäter ut till patienter som nyligen legat inne på sjukhuset. De fick fylla i vilka mediciner de tog och sedan jämfördes deras svar med journalen. – Det visade sig att det var stor skillnad mellan vilka mediciner som ordinerats och vilka patien- terna tog, berättar Åsa Ahlström. Patienternas följsamhet till ordi- nation var 30 procent. För att förbättra följsamheten tes- tade teamet att införa en läkeme- delsberättelse i i patientepikrisen. – Där förklarar man på ett lätt- förståligt sätt för patienten vilka medicinändringar som gjorts, orsa- ken till ändringarna, samt hur länge behandlingen ska pågå, förklarar Åsa Ahlström. Detta ökade patienternas följsam- heten av ordination till 60 procent. Under arbetes gång har teamet även jobbat med att sprida infor- mation till övrig personal på sjuk- huset. Man har utbildat AT-läkare i E-dos och dokumentation av läke- medelsjournal, satt upp ”kom-ihåg- planscher” för att tydliggöra viktiga budskap gällande läkemedel. – Vi har också gjort blanketter där patienterna får fylla i vilka läkemedel de tar för att underlätta inhämtandet av information. Trots att det nationella projektet via SKL är slut kommer teamet att arbeta vidare. Under inspi- rationsdagen talade ”Årets omvårdnadsle- dare” Elisabeth Alfredsson, avdelningschef på ortopedkli- niken avd. 3 på Lindesbergs lasarett, till- sammans med Anna Sand, biträdande avdelnings- chef. De berät- tade om ledar- skap i vården och om hur viktigt det är att ha arbetsglädje och ett bra medarbetarskap i personalgrup- pen. Arbetsglädje gör det lättare att arbeta med förbättringar som i sin tur ger nöjdare patienter. På avdelningen har man haft tyd- liga mål i förbättringsarbetet, med fokus på tillgänglighet, bemötande och kvalitet. Ett mål var att minska vård- tiden efter operationer. Genom bättre information till patienterna har avdelningen lyckats minska den genomsnittliga vårdtiden med två dygn per patient. Trots fler inbo- kade operationer. Dessutom visar enkäter att patienterna är nöjda och upplever mer trygghet tack vare den förbättrade informationen. Ett annat mål var att frigöra läkartider. Det gjorde man genom att höftpatienter fick träffa specia- listsjuksköterskor och knäpatienter fick träffa sjukgymnast. Från 2005 till 2009 har man gått från att ha 145 frigjorda läkarti- der till 339. Som ett resultat av flera förändringar inom kliniken har kön till mottagningen minskat från 2004, då den var 900 patienter, till siffran idag som är drygt 100 patienter i kö. När något inträffar i vår- den som ska- dar patienten, eller kunnat skada patien- ten, är det angeläget att finna orsaker- na och vidta åtgärder så att inte fler patienter skadas. Även i år betalas därför 10 000 kronor ut till varje genomförd händelseanalys. Det är för att stimulera verk- samheterna så att de genomför fler händelseanalyser. Landstinget och Landsting- ens Ömsesidiga Försäkrings- bolag, LÖF, har under flera år gett bidrag för detta. Från och med i år upphör dock detta stimulansbidrag från LÖF:s sida. Men lands- tingsdirektör Bo Anderson har beslutat att landstinget kom- mer att betala ut bidraget även under år 2010, eftersom hän- delseanalyser är viktiga för det förebyggande arbetet. Nu är det dags att börja tänka på kvali- tetspriset Diamanten för 2010. Diamanten kan sökas av enheter och team inom Örebro läns landsting. Och ansökan ska vara inne senast 20 augusti 2010. Ansökningar bereds av Öre- bro läns landstings Utveck- lings- och kvalitetsgrupp. Diamantendagen arrangeras den 20 oktober 2010. Ansök via intranätet: intra. orebroll.se/diamanten ”Glöm Jantelagen och var stolta när ni gjort ett bra arbete.” Det budskapet var en röd tråd under landsting- ets Inspirationsdag den 11 februari. Inom landstinget pågår ständigt olika förbättringsarbeten. Arbeten där hela personalen deltar och där resultaten ger stora förbättringar i kvaliteten för patienterna. Under inspirationsdagen finns möjlighet att se och lära sig av de goda exemplen. Dessutom föreläste Bengt Klefsjö, professor vid Luleå tekniska universitet, om kvalitets- arbete. Lära av varandra Han poängterade att det är viktigt att lära sig av dem som gjort ett bra kvalitetsarbete. Och man behöver inte alltid titta i samma brancher. Däremot behöver man inte alltid åka långt för att hitta goda före- bilder. Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen berättade som exempel om ett stu- diebesök i på Centralsjukhu- set i Karlstad för att se hur en avdelning arbetat med patientnärmare vård. – De hade gjort ett fan- tastiskt arbete och hade folk på studiebesök från hela landet. Men kollegorna på sjukhuset i Karlstad var inte lika intresserade. Detsamma har Bengt Klefsjö upplevt. Han reser riket runt som eftertraktad föreläsare. Men i Luleå är intresser inte lika stort. Därför är det viktigt att se det som finns nära, poängterar Pia Öijen. – Vi har fantastiskt duktiga arbetskompisar i vår egen organisa- tion och det händer mycket positivt i landstinget. Det ska vi ta till oss. Stolthet på jobbet är så pass vik- tigt att Bengt Klefsjö alltid brukar fråga chefer han träffar om de har någon stolthetsstrategi. ”Ta fram en stolthetsstrategi” – Om de inte har det, uppmanar jag dem att ta fram en. ”Jantelagen” som säger att ”Du ska inte tro att du är något” känner de flesta i Sverige till. Men Bengt Klefsjö ser den som ett stort hot mot utveckling. – Du ska visst tro att du är duktig. Vi människor har ett behov av att känna oss duktiga och vara stolta över vad vi åstadkommit. Och då menar jag inte att vi behöver skryta. Stolthet är en känsla. Och jag tror att bara den som är stolt kan också vara ödmjuk och se brister som behöver förändras till det bättre, säger han. Läs mer: intra. orebroll.se/inspi- rationsdagen Multiresistenta bakterier gör att det har blir allt viktigare att stoppa infektioner som orsakas av vården. Ett första steg för att stoppa infektionerna är att mäta hur många infektioner som orsakas på sjukhus och vårdcentraler. – Men vi får inte glömma att jobba med resultatet så att det blir bättre till nästa mätning, säger Inga Zetterqvist och Ing-Marie Larsson, som är projektledare för patientsä- kerhetsprojektet. Infektioner som orsakas av vår- den skapar onödigt lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. Nationellt har Sveriges kom- muner och landsting under två år arbetat med att minska antalet vård- relaterade infektioner. Och anta- let vårdrelaterade infektioner har sjunkit i Sverige under de två år projektet har pågått. – Det har räddat ungefär 220 liv enligt beräkningar från SKL, säger Inga Zetterqvist. Även ekonomiskt är det en vinst att minska antalet infektioner. – Vi gjorde en beräkning på Karlskoga lasarett på hur mycket vi skulle kunna spara, om antalet infektioner orsa- kade av vården halverades. Sex miljoner kronor skulle kunna spa- ras, säger Ing- Marie Larsson. Genom att mäta antalet infektioner under en dag, en så kallad punkt- prevalensmätning, PPM, får man en uppfattning om hur många infektio- ner som vården orsakar. Vid den senaste mätningen i Öre- bro läns landsting i november 2009 var andelen vårdrelaterade infektio- ner 8,1 procent. Det är en siffra som legat relativt konstant sedan de nationella mät- ningarna startade 2008. – Det sjukhus i länet som skiljer ut sig positivt med minskade infek- tioner är Karlskoga lasarett, säger Ing-Marie Larsson. – Men vi måste vara försikti- ga att dra för stora slutsatser av mätningarna, eftersom det är en ögonblickbild av situationen som visas. Men ju fler mätningar som görs, desto tydli- gare blir bilden av hur det ser ut. Det handlar mer om att man kan titta på resultaten och se i vilka situa- tioner som vårdrelaterade infek- tioner uppkommer, säger Inga Zet- terqvist. Vanliga riskfaktorer är om patien- ten får antibiotika, urinkateter, nyli- gen blivit opererad, ligger i respira- tor eller har centrala infarter. – Där får vi kunskap tack vare punktprevalensmätningen. Och resultaten kan användas på varje avdelning för att undersöka om man verkligen följer alla riktlinjer som finns, säger Inga Zetterqvist. Nästa mätning 14 april Såväl Inga Zetterqvist som Ing- Marie Larsson betonar vikten av att alla avdelningar arbetar med resultaten efter mätningarna genom att identifiera områden som behö- ver förbättras och därefter vidtar lämpliga åtgärder. – Vi måste alltid fortsätta jobba med detta, särskilt med den hotbild som finns nu i form av multire- sistenta bakterier. Vi har inte tid och råd att låta bli, säger Inga Zet- terqvist. Dessutom finns hygiensjukskö- terskor och hygienläkare som kan hjälpa till att stötta i arbetet för att förbättra resultaten. En annan mätning som genom- förs kontinuerligt på de tre sjuk- husen i länet är följsamheten till basala hygienrutiner samt klädreg- ler. Positivt är att följsamheten för hygienrutinerna har förbättrats bara på ett år. Hygienrutinerna har gått från en följsamhet på 63 procent i februari 2009 till 77 procents följ- samhet i december 2009. Under samma period ökade följ- samheten för klädreglerna från 86 procent till 94 procent. Tebladet 2/10 Tebladet 2/10 17 16 Ibland blir det fel med läkemedel i vårdens övergångar. Dessa fel skulle kunna undvikas, men det krävs systematiskt och långsiktigt arbete. I det nationella genombrottspro- jektet Steget före 2009 har tre team från Örebro läns landsting arbetat för att minska felen med läkemedel i vårdens övergångar och därmed ökat patientsäkerheten. Teamen har funnits på Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt ett Öre- broteam som består av personer från USÖ, Örebro kommun och Primärvården. – Samarbetet i Örebro har varit en stor fördel i gruppens arbete att titta på läkemedelsfel i vårdens övergångar, säger Yvonne Erlands- son, som jobbat med patientsäker- hetsprojektet och är projektledare för läkemedelsprojektet. Resultaten av teamens arbete visar att det går att få ökad patient- säkerhet. Men arbetet måste ske kontinuerligt och systematiskt. – Ett stort och aktivt läkarenga- gemang i alla tre teamen har också varit en förutsättning för att nå resul- tat, säger Yvonne Erlandsson. Arbetet handlar ofta om små och enkla förändringar. – Det kan vara att ställa rätt frågor till patienterna, eller att sjukhus- personal förstår arbetssituationen på de kommunala äldreboendena, säger Yvonne Erlandsson. Men det gäl- ler att jobba på ett strukturerat sätt. Ofta finns redan föreskrifter för hur man ska jobba med Sveriges Kommu- ner och Landstings evidensbaserade åtgärdspaket. Men det är inte alltid de följs helt och hållet. – Det kan handla om att läkaren som skriver in patienten ska fråga om han/hon äter några receptfria mediciner. Det görs inte alltid, trots att man idag kan köpa Ipren recept- fritt. Det är en medicin som i vissa fall kan påverka hälsotillståndet, säger Yvonne Erlandsson. – Att ställa denna rutinfråga vid inskrivningen och dokumentera medicinerna ger en helhetsbild av patienten. Det är också viktigt att patienter- na vet vilka läkemedel de ska ta. – Man förutsätter ofta att de vet, men det gör de inte alltid. Där- för måste man fråga alla, påpekar Yvonne Erlandsson. Läkemedelshanteringen i vårdens övergångar är ett stort område och de tre teamen har hittat metoder för förbättringsarbete som kan använ- das i det fortsatta arbetet. Det går att läsa rapporterna i sin helhet samt se posters på: intra.ore- broll.se/läkemedelsprojektet Kvalitetsutveckling driver övergripande utvecklingsfrågor inom landstinget. På detta uppslag presenterar vi medarbetare i Örebro läns landsting som delar med sig av motiva- tion, inspiration och drivkraft för förbättringsarbete. Har du tips på vad som kan tas upp? Hör av dig till Elisabet Weiner, [email protected] eller Margita Svensson, [email protected] Den 22 mars är det sista anmälningsdag för dig som är intresserad att gå en kurs på halvfart i evidensbaserat arbetssätt. Kursen arrangeras vecka 13-22 på Hälsoakademin på Örebro universitet. Den vänder sig till vård- personal som har treårig akademisk yrkesutbildning inom arbetsterapi, medicin och omvårdnadsvetenskap. Kursen innehåller fem före- läsningar och man lär sig att söka, granska och samman- ställa vetenskaplig kunskap samt modeller för att införa ny kunskap i den kliniska verk- samheten. Mer information: www.oru. se/akademier/halsoakademin Kurs i evidens på universitetet Läkemedelsfel kräver långsiktigt arbete Inspiration till andra och stolthet över ett bra arbete PPM-mätningarna viktiga – men vi får inte glömma att jobba med resultaten Postervinnare. Annika Javinder, enhetschef och Sören Säterhagen, skötare, lämnade över rapport till Birgitta Johansson, psykiatrichef. Ann Ceder, socialpedagog (ej med på bilden), har också varit med i arbetet. Jakob Bäckman, överläkare, Åsa Ahlström, sjuksköterska, Maria Wedin, ST- läkare och Birgitta Eriksson, sjuksköterska var Karlskoga lasaretts team för arbetet med att minska läkemedelsfel i vårdens övergångar. Inga Zetterqvist. Yvonne Erlands- son. Börja tänk på Diamanten i höst Förbättringsarbeten pågår runt om i landstinget. Under inspirationsda- gen lämnade flera avdelningar över rapporterna från sina förbättrings- arbeten till förvaltningscheferna för deras områden. Flera avdelningar har arbetat fram- gångsrikt med förbättringsarbeten med metoden Idealt genombrott. De hade även gjort posters med förbättringsarbetena. Postertävling- en vanns av Närpsykiatrin rehab i Lindesberg. När de startade förbättringsarbe- tet i Lindesberg hade personalen en känsla av kaos. De uppfyllde inte vårdgarantin och kände stress i var- dagen och ville hinna med allt. – Personalen har varit jätteduk- tiga och kreativa, säger enhetschef Annika Javinder. Ett viktigt mål var att de skulle uppfylla vårdgarantin. – Det gör vi nu, säger Annika Javinder. Läs mer: intra.orebroll.se/pos- tersinspirationsdagen Pia Öijen. Från kaoskänsla till ordning och vårdgaranti Viktigt ledarskap i vården Ing-Marie Larsson. Skyr Jante- lagen. Före- läsaren Bengt Klefsjö ser Jantelagen som ett hot mot utveck- ling. ”Du ska visst tro att du är duk- tig”, säger han. Ledare. Anna Sand, biträdande avdelningschef ortoped- kliniken Lindesberg, och Elisabeth Alfredsson, avdelnings- chef ortopedkliniken Lindesberg. Förbättringsarbete minskar läkemedelsfel i vårdens övergångar Bo Anderson. Fortsatta pengar för analyser 2010
Transcript of Inspiration till andra och stolthet över ett bra arbete–rebro läns...”Glöm Jantelagen och var...
Det finns flera orsaker till att det blir läkemedelsfel i vårdens övergångar. Teamet på Karlskoga lasarett har under 2009 försökt att kartlägga och hitta lösningar på det som blir fel.
Teamet består av Jakob Bäckman överläkare, Maria Wedin ST-läkare, Birgitta Eriksson och Åsa Ahlström sjuksköterskor från medicin- och kirurgkliniken. Ett av målen med arbetet var att alla patienter som låg inne på avdelningarna skulle ha en korrekt ifylld läkemedelslista.
Vid den första mätningen var det endast 30 procent av patienterna som hade en helt rätt ifylld läke-medelslista.
– Felen kan bero på en otydlig ifylld läkemedelslista eller om man har glömt att signera en given dos, säger Åsa Ahlström.
Genom information om hur läkemedelslistan ska fyllas i ökade andelen patienter som hade rätt ifyllda läkemedelslistor till 100
procent vid den sista mätningen.Ett annat mål var att alla patienter
skulle förstå vilka mediciner de ska ta och varför. Därför skickades enkäter ut till patienter som nyligen legat inne på sjukhuset. De fick fylla i vilka mediciner de tog och sedan jämfördes deras svar med
journalen. – Det visade sig att det var stor
skillnad mellan vilka mediciner som ordinerats och vilka patien-terna tog, berättar Åsa Ahlström.
Patienternas följsamhet till ordi-nation var 30 procent.
För att förbättra följsamheten tes-
tade teamet att införa en läkeme-delsberättelse i i patientepikrisen.
– Där förklarar man på ett lätt-förståligt sätt för patienten vilka medicinändringar som gjorts, orsa-ken till ändringarna, samt hur länge behandlingen ska pågå, förklarar Åsa Ahlström.
Detta ökade patienternas följsam-heten av ordination till 60 procent.
Under arbetes gång har teamet även jobbat med att sprida infor-mation till övrig personal på sjuk-huset. Man har utbildat AT-läkare i E-dos och dokumentation av läke-medelsjournal, satt upp ”kom-ihåg-planscher” för att tydliggöra viktiga budskap gällande läkemedel.
– Vi har också gjort blanketter där patienterna får fylla i vilka läkemedel de tar för att underlätta inhämtandet av information.
Trots att det nationella projektet via SKL är slut kommer teamet att arbeta vidare.
Under inspi-rationsdagen talade ”Årets omvårdnadsle-dare” Elisabeth Alfredsson, avdelningschef på ortopedkli-niken avd. 3 på Lindesbergs lasarett, till-sammans med Anna Sand, biträdande avdelnings-chef. De berät-tade om ledar-skap i vården och om hur viktigt det är att ha arbetsglädje och ett bra medarbetarskap i personalgrup-pen. Arbetsglädje gör det lättare att arbeta med förbättringar som i sin tur ger nöjdare patienter.
På avdelningen har man haft tyd-liga mål i förbättringsarbetet, med fokus på tillgänglighet, bemötande och kvalitet.
Ett mål var att minska vård-tiden efter operationer. Genom bättre information till patienterna har avdelningen lyckats minska den genomsnittliga vårdtiden med två dygn per patient. Trots fler inbo-kade operationer. Dessutom visar
enkäter att patienterna är nöjda och upplever mer trygghet tack vare den förbättrade informationen.
Ett annat mål var att frigöra läkartider. Det gjorde man genom att höftpatienter fick träffa specia-listsjuksköterskor och knäpatienter fick träffa sjukgymnast.
Från 2005 till 2009 har man gått från att ha 145 frigjorda läkarti-der till 339. Som ett resultat av flera förändringar inom kliniken har kön till mottagningen minskat från 2004, då den var 900 patienter, till siffran idag som är drygt 100 patienter i kö.
När något inträffar i vår-den som ska-dar patienten, eller kunnat skada patien-ten, är det angeläget att finna orsaker-na och vidta åtgärder så att inte fler patienter skadas. Även i år betalas därför 10 000 kronor ut till varje genomförd händelseanalys. Det är för att stimulera verk-samheterna så att de genomför fler händelseanalyser. Landstinget och Landsting-ens Ömsesidiga Försäkrings-bolag, LÖF, har under flera år gett bidrag för detta. Från och med i år upphör dock detta stimulansbidrag från LÖF:s sida. Men lands-tingsdirektör Bo Anderson har beslutat att landstinget kom-mer att betala ut bidraget även under år 2010, eftersom hän-delseanalyser är viktiga för det förebyggande arbetet.
Nu är det dags att börja tänka på kvali-tetspriset Diamanten för 2010. Diamanten kan sökas av enheter och team inom Örebro läns landsting. Och ansökan ska vara inne senast 20 augusti 2010. Ansökningar bereds av Öre-bro läns landstings Utveck-lings- och kvalitetsgrupp. Diamantendagen arrangeras den 20 oktober 2010. Ansök via intranätet: intra.orebroll.se/diamanten
”Glöm Jantelagen och var stolta när ni gjort ett bra arbete.”
Det budskapet var en röd tråd under landsting-ets Inspirationsdag den 11 februari.
Inom landstinget pågår ständigt olika förbättringsarbeten. Arbeten där hela personalen deltar och där resultaten ger stora förbättringar i kvaliteten för patienterna.
Under inspirationsdagen finns möjlighet att se och lära sig av de goda exemplen. Dessutom föreläste Bengt Klefsjö, professor vid Luleå tekniska universitet, om kvalitets-arbete.
Lära av varandraHan poängterade att det är viktigt att lära sig av dem som gjort ett bra kvalitetsarbete. Och man behöver inte alltid titta i samma brancher.
Däremot behöver man inte alltid åka långt för att hitta goda före-bilder.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen berättade som exempel om ett stu-diebesök i på Centralsjukhu-set i Karlstad för att se hur en avdelning arbetat med patientnärmare vård.
– De hade gjort ett fan-tastiskt arbete och hade folk på studiebesök från hela landet. Men kollegorna på sjukhuset i Karlstad var inte lika intresserade.
Detsamma har Bengt Klefsjö upplevt. Han reser riket runt som eftertraktad föreläsare. Men i Luleå är intresser inte lika stort.
Därför är det viktigt att se det som finns nära, poängterar Pia Öijen.
– Vi har fantastiskt duktiga arbetskompisar i vår egen organisa-tion och det händer mycket positivt i landstinget. Det ska vi ta till oss.
Stolthet på jobbet är så pass vik-tigt att Bengt Klefsjö alltid brukar fråga chefer han träffar om de har någon stolthetsstrategi.
”Ta fram en stolthetsstrategi”
– Om de inte har det, uppmanar jag dem att ta fram en.
”Jantelagen” som säger att ”Du ska inte tro att du är något” känner de flesta i Sverige till. Men Bengt Klefsjö ser den som ett stort hot mot utveckling.
– Du ska visst tro att du är duktig. Vi människor har ett behov av att känna oss duktiga och vara stolta över vad vi åstadkommit. Och då menar jag inte att vi behöver skryta. Stolthet är en känsla. Och jag tror att bara den som är stolt kan också vara ödmjuk och se brister som behöver förändras till det bättre, säger han.
Läs mer: intra. orebroll.se/inspi-rationsdagen
Multiresistenta bakterier gör att det har blir allt viktigare att stoppa infektioner som orsakas av vården.
Ett första steg för att stoppa infektionerna är att mäta hur många infektioner som orsakas på sjukhus och vårdcentraler.
– Men vi får inte glömma att jobba med resultatet så att det blir bättre till nästa mätning, säger Inga Zetterqvist och Ing-Marie Larsson, som är projektledare för patientsä-kerhetsprojektet.
Infektioner som orsakas av vår-den skapar onödigt lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården.
Nationellt har Sveriges kom-muner och landsting under två år arbetat med att minska antalet vård-relaterade infektioner. Och anta-let vårdrelaterade infektioner har sjunkit i Sverige under de två år projektet har pågått.
– Det har räddat ungefär 220 liv enligt beräkningar från SKL, säger Inga Zetterqvist.
Även ekonomiskt är det en vinst att minska antalet infektioner.
– Vi gjorde en beräkning på Karlskoga lasarett på hur mycket vi skulle kunna spara, om antalet infektioner orsa-kade av vården halverades. Sex miljoner kronor skulle kunna spa-ras, säger Ing-Marie Larsson.
Genom att mäta antalet infektioner under en dag, en så kallad punkt-prevalensmätning, PPM, får man en uppfattning om hur många infektio-ner som vården orsakar.
Vid den senaste mätningen i Öre-bro läns landsting i november 2009 var andelen vårdrelaterade infektio-ner 8,1 procent.
Det är en siffra som legat relativt konstant sedan de nationella mät-ningarna startade 2008.
– Det sjukhus i länet som skiljer ut sig positivt med minskade infek-tioner är Karlskoga lasarett, säger Ing-Marie Larsson.
– Men vi måste vara försikti-
ga att dra för stora slutsatser av mätningarna, eftersom det är en ögonblickbild av situationen som visas. Men ju fler mätningar som görs, desto tydli-gare blir bilden av hur det ser ut. Det handlar mer om att man kan titta på resultaten och se i vilka situa-tioner som vårdrelaterade infek-tioner uppkommer, säger Inga Zet-terqvist.
Vanliga riskfaktorer är om patien-ten får antibiotika, urinkateter, nyli-gen blivit opererad, ligger i respira-tor eller har centrala infarter.
– Där får vi kunskap tack vare punktprevalensmätningen. Och resultaten kan användas på varje avdelning för att undersöka om man verkligen följer alla riktlinjer som finns, säger Inga Zetterqvist.
Nästa mätning 14 aprilSåväl Inga Zetterqvist som Ing-
Marie Larsson betonar vikten av att alla avdelningar arbetar med resultaten efter mätningarna genom att identifiera områden som behö-ver förbättras och därefter vidtar lämpliga åtgärder.
– Vi måste alltid fortsätta jobba med detta, särskilt med den hotbild som finns nu i form av multire-sistenta bakterier. Vi har inte tid och råd att låta bli, säger Inga Zet-terqvist.
Dessutom finns hygiensjukskö-terskor och hygienläkare som kan hjälpa till att stötta i arbetet för att förbättra resultaten.
En annan mätning som genom-förs kontinuerligt på de tre sjuk-husen i länet är följsamheten till basala hygienrutiner samt klädreg-ler. Positivt är att följsamheten för hygienrutinerna har förbättrats bara på ett år. Hygienrutinerna har gått från en följsamhet på 63 procent i februari 2009 till 77 procents följ-samhet i december 2009.
Under samma period ökade följ-samheten för klädreglerna från 86 procent till 94 procent.
Tebladet 2/10Tebladet 2/10
1716
Ibland blir det fel med läkemedel i vårdens övergångar. Dessa fel skulle kunna undvikas, men det krävs systematiskt och långsiktigt arbete.
I det nationella genombrottspro-jektet Steget före 2009 har tre team från Örebro läns landsting arbetat för att minska felen med läkemedel i vårdens övergångar och därmed ökat patientsäkerheten. Teamen har funnits på Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt ett Öre-broteam som består av personer från USÖ, Örebro kommun och Primärvården.
– Samarbetet i Örebro har varit en stor fördel i gruppens arbete att titta på läkemedelsfel i vårdens
övergångar, säger Yvonne Erlands-son, som jobbat med patientsäker-hetsprojektet och är projektledare för läkemedelsprojektet.
Resultaten av teamens arbete visar att det går att få ökad patient-säkerhet. Men arbetet måste ske kontinuerligt och systematiskt.
– Ett stort och aktivt läkarenga-gemang i alla tre teamen har också varit en förutsättning för att nå resul-tat, säger Yvonne Erlandsson.
Arbetet handlar ofta om små och enkla förändringar.
– Det kan vara att ställa rätt frågor till patienterna, eller att sjukhus-personal förstår arbetssituationen på de kommunala äldreboendena, säger Yvonne Erlandsson.
Men det gäl-ler att jobba på ett strukturerat sätt. Ofta finns redan föreskrifter för hur man ska jobba med Sveriges Kommu-ner och Landstings evidensbaserade åtgärdspaket.
Men det är inte alltid de följs helt och hållet.
– Det kan handla om att läkaren som skriver in patienten ska fråga om han/hon äter några receptfria mediciner. Det görs inte alltid, trots att man idag kan köpa Ipren recept-fritt. Det är en medicin som i vissa fall kan påverka hälsotillståndet,
säger Yvonne Erlandsson.– Att ställa denna rutinfråga vid
inskrivningen och dokumentera medicinerna ger en helhetsbild av patienten.
Det är också viktigt att patienter-na vet vilka läkemedel de ska ta.
– Man förutsätter ofta att de vet, men det gör de inte alltid. Där-för måste man fråga alla, påpekar Yvonne Erlandsson.
Läkemedelshanteringen i vårdens övergångar är ett stort område och de tre teamen har hittat metoder för förbättringsarbete som kan använ-das i det fortsatta arbetet.
Det går att läsa rapporterna i sin helhet samt se posters på: intra.ore-broll.se/läkemedelsprojektet
Kvalitetsutveckling driver övergripande utvecklingsfrågor inom landstinget. På detta uppslag presenterar vi medarbetare i Örebro läns landsting som delar med sig av motiva-tion, inspiration och drivkraft för förbättringsarbete. Har du tips på vad som kan tas upp? Hör av dig till Elisabet Weiner, [email protected] eller Margita Svensson, [email protected]
Den 22 mars är det sista anmälningsdag för dig som är intresserad att gå en kurs på halvfart i evidensbaserat arbetssätt. Kursen arrangeras vecka 13-22 på Hälsoakademin på Örebro universitet. Den vänder sig till vård-personal som har treårig akademisk yrkesutbildning inom arbetsterapi, medicin och omvårdnadsvetenskap. Kursen innehåller fem före-läsningar och man lär sig att söka, granska och samman-ställa vetenskaplig kunskap samt modeller för att införa ny kunskap i den kliniska verk-samheten. Mer information: www.oru.se/akademier/halsoakademin
Kurs i evidens på universitetetLäkemedelsfel kräver långsiktigt arbete
Inspiration till andra och stolthet över ett bra arbete
PPM-mätningarna viktiga – men vi får inte glömma att jobba med resultaten
Postervinnare. Annika Javinder, enhetschef och Sören Säterhagen, skötare, lämnade över rapport till Birgitta Johansson, psykiatrichef. Ann Ceder, socialpedagog (ej med på bilden), har också varit med i arbetet.
Jakob Bäckman, överläkare, Åsa Ahlström, sjuksköterska, Maria Wedin, ST-läkare och Birgitta Eriksson, sjuksköterska var Karlskoga lasaretts team för arbetet med att minska läkemedelsfel i vårdens övergångar.
Inga Zetterqvist.
Yvonne Erlands-son.
Börja tänk på Diamanten i höst
Förbättringsarbeten pågår runt om i landstinget. Under inspirationsda-gen lämnade flera avdelningar över rapporterna från sina förbättrings-arbeten till förvaltningscheferna för deras områden.
Flera avdelningar har arbetat fram-gångsrikt med förbättringsarbeten med metoden Idealt genombrott.
De hade även gjort posters med förbättringsarbetena. Postertävling-en vanns av Närpsykiatrin rehab i Lindesberg.
När de startade förbättringsarbe-tet i Lindesberg hade personalen en känsla av kaos. De uppfyllde inte vårdgarantin och kände stress i var-dagen och ville hinna med allt.
– Personalen har varit jätteduk-tiga och kreativa, säger enhetschef Annika Javinder.
Ett viktigt mål var att de skulle uppfylla vårdgarantin.
– Det gör vi nu, säger Annika Javinder.
Läs mer: intra.orebroll.se/pos-tersinspirationsdagen
Pia Öijen.
Från kaoskänsla till ordning och vårdgaranti
Viktigt ledarskap i vården
Ing-MarieLarsson.
Skyr Jante-lagen. Före-läsaren Bengt Klefsjö ser Jantelagen som ett hot mot utveck-ling. ”Du ska visst tro att du är duk-tig”, säger han.
Ledare. Anna Sand, biträdande avdelningschef ortoped-kliniken Lindesberg, och Elisabeth Alfredsson, avdelnings-chef ortopedkliniken Lindesberg.
Förbättringsarbete minskar läkemedelsfel i vårdens övergångar
Bo Anderson.
Fortsatta pengar för analyser 2010
