Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Information och samverkan i sjukskrivnings-

och rehabiliteringsprocessen

En kvalitativ studie om långtidssjukskrivna personers tankar

om digital samverkan

Författare Handledare

Maria Lindahl Kjerstin Larsson

Examensarbete i folkhälsa 30 hp Examinator

Avancerad nivå Karin Nordin

2017

Tack,

Kjerstin Larsson för handledning och vägledning

Helena Conning för samarbete och trevligt sällskap under resan till

Västra Götaland.

Damianos Damianidis, Erik Torstenson, Rocio Valle Alvares Dardet och Hillevi

Wallgren.

Och ett stort tack till alla informanter som har ställt upp och delgivit sina

erfarenheter och tankar med mig

Allmänna definitioner

Fysioterapeut/ Sjukgymnast Sedan 2014 gäller båda titlarna för samma legitimation hos

socialstyrelsen. Båda titlarna förekommer i rapporten och

syftar således till samma yrkeskategori.

Försäkringsmedicin Kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik,

behandling, rehabilitering samt förebyggande av sjukdom och

skada påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars

utformning.

Rehabkoordinator

Yrkesperson inom hälso- och sjukvården som har utbildats för

ökad kompetens i försäkringsmedicin och vars arbete är att

samordna patienters sjukfall. Arbetet som rehabkoordinator

kombineras inte sällan med kliniskt arbete som fysioterapeut,

kurator eller arbetsterapeut.

Samverkanförbund Sedan 2004, då lagen om finansiell samordning av

rehabiliteringsinsatser trädde i kraft, finns lokala

Samordningsförbund mellan Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan, kommun och landsting/regioner som

bedriver samverkan utifrån lokala behov.

Sjukfall Sjukskrivning som pågått längre än 14 dagar

Sjukfrånvaro Antal dagar som arbetstagaren är frånvarande från arbete på

grund av sjukdom.

Sjukintyg/läkarintyg Medicinskt underlag som läkaren utfärdar och som

arbetsgivare och Försäkringskassans handläggare använder

som underlag till beslut.

Sjukpenning

Den ersättning arbetstagaren/arbetssökanden erhåller från

Försäkringskassan vid frånvaro från arbete för sjukdom.

Arbetstagaren erhåller sjukpenning från och med sjukdag 15

Sjukskrivning

Innefattar individer som erhåller sjukpenning oavsett om

individen har ett arbete att vara sjukfrånvarande ifrån eller ej.

Individer som uppbär sjuklön innefattas inte.

Definitioner i den här

rapporten

Aktör i sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen

En organisation eller person som har intresse i eller ansvar för

sjukskrivnings- och/eller rehabiliteringsprocessen

Långtidssjukskriven Det finns idag ingen enhetlig definition för när en sjukskrivning

övergår till en långtids-sjukskrivning. I denna rapport

definieras långtidssjukskrivna som den individ som haft

sjukpenning i mer än 90 dagar och därmed passerat den andra

tidsgränsen i rehabiliterings-kedjan.

Samverkan Samordning kring och samarbete av och mellan olika aktörer i

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Nyckelord: Långtidssjukskrivning, försäkringsmedicin, digital samverkan, E-hälsa, kvalitativ

forskning

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl

individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet

av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av

informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring

utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer.

Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade

intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys.

Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till

information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva

erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information

och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system

kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig

skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs.

En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den

sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker

identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av

etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne.

Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att

försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt

samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information

med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet.

Keywords: Long-term sick leave, inscurence medicine, digital collaboration, E-health,

qualitive research

ABSTRACT

Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both

the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of

digitized information and treatment tools are increasing in healthcare.

Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people

in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about

developing a digital collaboration system between process participants.

Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured

interviews were conducted and analyzed by content analysis.

Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important

sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and

relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital

collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction

between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist

the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was

revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number

of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals

and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns

about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining

consent from the individual were identified.

Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out

in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital

collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers

and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.

Innehållsförteckning

BAKGRUND ............................................................................................................................. 1

Långtidssjukskrivning – ett folkhälsoproblem ....................................................................... 1 Rehabiliteringskedjan ............................................................................................................. 1 Komplex situation för informationsutbyte och samverkan .................................................... 1 Ökat fokus på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ................................................. 2 E-hälsa .................................................................................................................................... 2

Digital journal .................................................................................................................... 3 Pågående arbete för utveckling av ett digitalt samverkansverktyg .................................... 4

Samverksytan ................................................................................................................. 4 Problemformulering ............................................................................................................... 4 Syfte ....................................................................................................................................... 5

METOD ..................................................................................................................................... 5 Design ..................................................................................................................................... 5 Urval ....................................................................................................................................... 5 Kontext ................................................................................................................................... 6 Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 6 Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 7 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................. 7 Bearbetning och analys .......................................................................................................... 8

RESULTAT ............................................................................................................................ 10 Informationsflöde ................................................................................................................. 10

Källor till information ...................................................................................................... 10 Myndigheter och Hälso- och sjukvården ..................................................................... 10 Arbete ........................................................................................................................... 12 Privat ............................................................................................................................ 13

Påverkansfaktorer ............................................................................................................. 13 Relationer ..................................................................................................................... 13 Hinder till information ................................................................................................. 15 Underlättande faktorer till information ........................................................................ 16

Samverkan ............................................................................................................................ 17 Erfarenheter ...................................................................................................................... 17

Brist på eller brister i samverkan .................................................................................. 17 Positiv erfarenhet av samverkan .................................................................................. 19

Framtid ............................................................................................................................. 19 Möjligheter med ett digitalt samverkanssystem ........................................................... 20 Risker med digitalt samverkanssystem ........................................................................ 22

DISKUSSION ......................................................................................................................... 24 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 24

Tankar om utvecklandet av ett digitalt samverkanssystem .............................................. 26 SWOT-analys ............................................................................................................... 26

Styrkor ...................................................................................................................... 27 Svagheter .................................................................................................................. 27 Möjligheter ............................................................................................................... 28 Risker ....................................................................................................................... 29

Metoddiskussion ................................................................................................................... 30 Studiens trovärdighet ........................................................................................................ 30

Klinisk relevans och vidare forskning .................................................................................. 32 Slutsats ................................................................................................................................. 32

REFERENSER ....................................................................................................................... 33 Bilaga 1. Intervjuguide ............................................................................................................. 37 Bilaga 2. Information om studien till rekryterande läkare i Uppsala ....................................... 40 Bilaga 3. Information om studien till rekryterande rehabkoordinator i Västra Götaland ........ 42 Bilaga 4. Information till informanter ...................................................................................... 43 Bilaga 5. Medgivandeformulär till informanter ....................................................................... 44

1

BAKGRUND

Långtidssjukskrivning – ett folkhälsoproblem

Långtidssjukskrivning är ett stort hälsoproblem i Sverige (1) liksom i stora delar av västvärlden

(2). Sedan 2010 har sjukfrånvaron i Sverige ökat och antalet sjukfall som blir längre än ett år

ökar för varje år. Psykisk ohälsa och långvarig smärta är de störta diagnosgrupperna. Ökningen

i psykisk ohälsa har under en längre period varit störst bland kvinnor men denna skillnad har

utjämnats. Kvinnor är dock överrepresenterade av de totala sjukfallen och av de 31,7 miljarder

kronor som betalades ut i sjukpenning under 2015 gick 63 procent till kvinnor och 37 procent

till män (1). Att vara sjukskriven har många negativa effekter för individen såsom sämre sömn,

minskade sociala kontakter samt minskat självförtroende (3–6) och situationen har visat sig

vara särskilt svår för utlandsfödda personer (5, 6).

Rehabiliteringskedjan

År 2008 infördes den så kallade rehabiliteringskedjan vilket innebär att arbetsförmågan hos de

sjukskrivna individerna bedöms efter fasta tidpunkter. Rehabiliteringskedjan innebär att de

första 90 dagarna av sjukskrivning bedöms arbetsförmågan i relation till det egna arbetet. Efter

90 dagar av sjukskrivning bedöms arbetsförmågan till anpassade arbetsuppgifter som

arbetsgivaren kan erbjuda. Efter 180 dagar bedöms individens arbetsförmåga i relation till hela

arbetsmarknaden. Nya medicinska intyg krävs vid varje tidsgräns och rätten till ersättning

omprövas varje gång. Efter 365 dagar av sjukskrivning ska sjukpenning i normalfallet inte

beviljas (7).

Komplex situation för informationsutbyte och samverkan

Det har länge påvisats att informationsutbytet och ansvarsfördelningen inom sjukskrivnings-

och rehabiliteringsprocessen är komplex och att aktörer såsom Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, företagshälsovården, hälso- och sjukvården samt individen

själv finner svårigheter i situationen (8–11). Ineffektiv kommunikation mellan processens

aktörer och en känsla av bristande stöd och engagemang (8, 10) har visat sig vara barriärer för

återgång till arbete. Det har konstaterats att patienternas väg genom sjukskrivning- och

rehabiliteringssystemet innefattar passiv väntan, osynkroniserade processer som pågår

parallellt från olika aktörer samt bristande kontinuitet och helhetssyn som i många fall leder till

onödigt långa sjukskrivningar (12, 13).

2

Efter införandet av rehabiliteringskedjan lägger Försäkringskassan över ett tydligt ansvar på

andra inblandade aktörer att ta initiativ för återgång i arbete (14). Ståhl med kollegor har

uttryckt att eftersom arbetsgivaren ofta står utan incitament för rehabilitering och de sjukskrivna

ofta saknar den kunskap och ork som krävs för att ta detta ansvar, finns risk att ingen av dem

agerar (10).

Ökat fokus på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Sedan 2002 finns ett nationellt försäkringsmedicinskt forum1 med syftet att verka för en ökad

kunskapsbas samt att stimulera aktörer att samarbeta kring försäkringsmedicinska frågor (15).

Sedan 2006 har svenska staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingått

överenskommelsen sjukskrivningsmiljarden för att ge landstingen incitament till att prioritera

sjukskrivningsfrågan och samtidigt arbeta med att utveckla sjukskrivningsprocessen. Arbetet

riktar sig mot fem områden varav ett är utökat elektroniskt informationsutbyte (16).

E-hälsa

Det finns ingen enhetlig definition av ordet e-hälsa (17). Svenska statens definition av

begreppet innefattar i bred bemärkelse användningen av informations- och kommunikations-

teknologi med utgångspunkt i Världshälsoorganisationens definition av hälsa (18). Inom e-

hälsa inryms även m-hälsa som specificerar begreppet mot mobila enheter.

Utvecklandet och användandet av olika typer av digitala verktyg för information och

behandling ökar inom sjukvården (19–21). I Sverige antog regeringen 2006 den första så

kallade e-hälsostrategin (18). I rapporten Nationell eHälsa (2010) fastslås att enkel och säker

tillgång till relevant information är nyckeln för att hälso- och sjukvårdpersonal ska kunna

erbjuda insatser av hög kvalité, samtidigt som det är nycken till egenmakt för individen (22). I

en senare rapport fastslås att Sverige som land har goda förutsättningar för utvecklandet och

användandet av digitala verktyg. Sverige beskrivs vara världsledande inom informations- och

kommunikationsområdet och invånarna vara bland de mest digitalt mogna i världen (23).

Det har visats att digitala informationsverktyg kan förkorta sjukskrivning efter operation (21).

Digitala hjälpmedel för läkare och patient har även förkortat sjukskrivningstiden för patienter

med psykisk ohälsa (19).

1 Nationellt försäkringsmedicinskt forum består av Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Arbetsförmedlingen.

3

Digital journal

År 2014 lanserades för första gången i Sverige möjligheten för invånarna att läsa sin patient-

journal digitalt. I mars 2017 hade 19 av 21 landsting och regioner anslutit sig till journaltjänsten

(24). I en litteratursammanställning undersöktes varför patienter ville ta del av sin journal och

det visade att skälen i övervägande fall var att patienten ville läsa vad läkaren skrev om dem,

ville vara mer involverad i sin vård och ville förstå sitt hälsotillstånd bättre (25). Patienters

tillgång till digitala journaler anses i litteraturen ha ökat möjligheten för patienter att spela en

mer aktiv roll i sin behandling (26). Flera studier visar på positiv attityd gentemot dessa nya

system från patienter (26, 27). Det finns dock, framförallt från vårdgivare, oro att information

som publiceras kan komma att skada den som inte har rätt kompetens för att tolka informationen

(28). Det anses att mer forskning behövs för att undersöka hur hälsosystem som är tillgängliga

för patienter påverkar hälsoutfall (25).

Tillgängliga E-tjänster med relevans för sjukskrivningsprocessen

Idag finns det flera e-tjänster för att underlätta sjukskrivningsprocessen. Genom Försäkrings-

kassans webbportal eller mobilapplikation kan invånarna logga in på Mina Sidor med e-

legitimation eller Mobilt BankID. Där kan de starta och sedan följa sitt sjukfall. Det finns

möjlighet att ansöka om sjukpenning, se när sjukintyg mottagits av Försäkringskassan samt se

fattade beslut från myndigheten. Där kan den sjukskrivna även se kommande utbetalningar och

registrera sms- eller e-postutskick när något nytt händer i ärendet (29).

1177 Vårdguiden är en gemensam plattform för alla landets landsting och regioner för

information och e-tjänster. Det är dock de individuella vårdhuvudmännen som bestämmer vilka

tjänster som ska erbjudas invånarna varav det finns skillnader inom landet. I några landsting är

det möjligt för invånarna att kommunicera med vårdpersonal via Mina Vårdkontakter (30).

Intygstjänster är tillgängligt i hela Sverige och gör det möjligt att skicka sjukintyg från vården

till anslutna mottagare. Intygstjänsten erbjuder även en fråge-och-svar funktion mellan vården

och Försäkringskassan. Tjänsten har utvecklats för ökad kommunikation mellan läkare och

handläggare på Försäkringskassan med förhoppningen att minska behovet av kompletteringar.

Via Mina Intyg kan invånaren läsa sina intyg och skicka dem vidare digitalt till anslutna

mottagare (30).

4

Pågående arbete för utveckling av ett digitalt samverkansverktyg

Samverksytan

Arbete pågår för att undersöka hur en gemensam IT-plattform kan stödja utbyte av information

mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det tänkta IT-stödet kallas för

Samverksytan (32). Tjänsten är tänkt att vara riktad mot den sjukskrivne individen,

arbetsgivaren, sjukskrivande läkare, rehabkoordinator och Försäkringskassan. I en framtida

version kan Arbetsförmedlingen komma att inkluderas i tjänsten. Huvudaktörer är tänkt att vara

den sjukskrivna individen och arbetsgivaren. Målet med tjänsten är att öka möjligheten till

dialog och öka förutsättningen för tidiga insatser av rätt aktör och på så sätt minska antalet

heltidssjukskrivningar samt en mer hållbar återgång i arbete (32).

Två tänkta funktioner i tjänsten Samverksytan är: i) en visuell tidslinje där såväl genomförda

insatser och beslut från olika aktörer som planerade händelser finns synliga och ii) en checklista

på vilka ansvar som ligger hos individen att utföra. Under 2017 och 2018 planeras utveckling

av klickbar prototyp för Samverksytan. Tidigast står en färdig tjänst klar 2020, då efter

hälsoekonomiska nyttokalkyler (32).

Juridiska förutsättningar för digitalt verktyg för samverkan i sjukskrivningsprocessen

I och med att patientlagen (2014:821) (33) trädde i kraft ändrades synen på patienten från att

ses som mottagare av vård till att ses som medskapare av vård. Lagen ska stärka och tydliggöra

patientens ställning, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Juridiska

utredningar har fastställt att utifrån personuppgiftslagen (1991:204) (34) och patientdatalagen

(2008:355) (35) är det en förutsättning för det digitala verktyget Samverksytan att medgivande

från den sjukskrivne individen finns. Den sjukskrivne ska genom samtycke avgöra vilken

information som får delas och till vilken aktör. Medgivande ska även kunna dras tillbaka (32).

Problemformulering

Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och sjukantalen fortsätter att öka

(1). Forskning visar på en komplex situation mellan flera inblandade aktörer (7–11, 36). Vad

långtidssjukskrivna personer har för erfarenheter kring informationsflödet och vad de själva

haft för informationskanaler för att tillgodose sig kunskap kring sjukförsäkringssystemet är

underforskat.

5

Pågående arbete äger rum för att utveckla ett digitalt samverkansverktyg mellan sjukskrivnings-

processens olika aktörer (31, 32). Det är således av största vikt att undersöka de sjukskrivna

individernas egna tankar kring utveckling av ett sådant verktyg.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av

informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring

utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer.

METOD

Design

Då studien syftade till att utforska individers upplevelser, erfarenheter och tankar valdes en

deskriptiv och explorativ kvalitativ kunskapsansats (37). Då fokus riktade sig mot individens

subjektiva upplevelser ansågs studiedesignen möjliggöra ett flexibelt förhållningsätt till den

information som informanterna, det vill säga de utfrågade individerna, uppgav (37).

Urval

Urvalets kännetecken påverkar våra tolkningar och fynd. Det var således viktigt att finna

informanter som hade möjlighet att ge material för att besvara studiens syfte och

frågeställningar (37). Därför tillämpades ett strategiskt urval. Två vårdcentraler valdes genom

ett bekvämlighetsurval, en vårdcentral i Uppsala län och en vårdcentral i Västra Götalands län,

då författaren hade kontakter på dessa vårdcentraler.

Inklusionskriterier var personer som:

• Hade sjukpenning på 50 procent eller mer

• Hade haft sjukpenning (i någon omfattning) i mer än 90 dagar

• Talade flytande svenska

Vid ena vårdcentralen exkluderades individer som hade haft författaren som vårdgivare då detta

ställer nya etiska frågor om beroendeställning.

Flera diagnoser låg till grund för informanternas sjukskrivningar. Tre personer var sjukskrivna

för smärta i rörelse- och stödjeorganen; diskbråck i nacke, smärta i en axel samt spinal stenos.

Sex personer var sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa; tre personer för utmattnings-

depression, en person för utmattningssyndrom och en person för depression. En person var

6

sjukskriven för läkemedelsbiverkningar av cancerbehandling. Det var en bred spridning på

informanternas yrken. För demografisk beskrivning av urval se tabell 1.

Av de tillfrågade personer valde en att inte medverka i studien. Inget bortfall skedde under eller

efter datainsamling (figur I). Totalt genomfördes tio intervjuer, 5 intervjuer från vardera

vårdcentral. Efter tio intervjuer bedömdes materialet vara tillfredställande gällande

informationsmängd och bredd (37).

Kontext

De två vårdcentraler som omfattades av studien låg i olika sjukvårdsregioner i Sverige vilket

medför att den politiska och organisatoriska styrningen skiljer enheterna åt. I de avseenden

förutsättningarna påverkade resultatet presenteras detta.

Datainsamlingsmetod

Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer

innehåller förbestämda öppna frågor med möjlighet att ställa följdfrågor (37). En intervjuguide

konstruerades med fyra direkta bakgrundsfrågor följt av fem efterföljande frågor (bilaga 1).

Tabell 1. Demografisk beskrivning av informanter.

Informant Kön Ålder (år) Längd på

sjukskrivning

Omfattning av

sjukpenning

Hade en

anställning

VG1

52 4 år, 2 månader 100 % Nej

VG2

43 3 månader 75 % Ja

VG3 45 6 månader 100% Ja

VG4

60 3 år 100% Ja

VG5

53 5 månader 100% Ja

U1

44 10 månader 100 % Nej

U2

41 5 månader 50 % Ja

U3 40 5 månader 50 % Nej

U4

30 1 år, 6 månader 100 % Nej

U5

53 9 månader 50 % * Ja

* Vid rekrytering till studie var sjukpenning på 50 %, vid intervju var sjukpenning nedsatt

till 25 %

= Man, = Kvinna

7

Till fråga 1 och fråga 2 hade författaren stöd i intervjuguiden för att fördjupa svaren genom

exempel på följdfrågor samt en checklista på ämnen som var önskvärda att beröra under

intervjun. Sista frågan i intervjuguiden gav informanten möjlighet att lägga till sådant som inte

omfattades av tidigare frågor. Intervjuguiden testades vid första intervjun, som hade funktionen

av en pilotintervju. Då det bedömdes att inga ändringar i intervjuguiden var befogade

inkluderades intervjun till det totala materialet.

Alla intervjuer genomfördes vid fysiska möten på respektive vårdcentral och spelades in med

diktafon. Vid intervjuerna i Uppsala län var endast författare och informant i rummet. Vid

intervjuerna i Västra Götaland län satt ytterligare en person, som ingår i ett pågående projekt

oberoende av studien, med i rummet och lyssnade av samtalet vilket samtliga informanter gav

muntligt medgivande till innan intervjun påbörjades. Intervjuerna var mellan 35 minuter och

65 minuter långa och i genomsnitt 37 minuter långa.

Tillvägagångssätt

Skriftligt godkännande inhämtades av berörda verksamhetschefer för de två vårdcentralerna

som medverkade i studien. Verksamhetscheferna hade vid underskrifttillfället tillgång till

godkänd projektplan.

Vid vårdcentralen i Region Uppsala ansvarade samtliga läkarna vid vårdcentralen för

rekrytering medan en rehabkoordinator ansvarade för rekrytering av informanter i Region

Västra Götaland. Alla rekryterare fick skriftlig information (bilaga 2 och 3) samt hade tillgång

till godkänd projektplan. En påminnelse utgick till läkarna i Region Uppsala då rekryteringen

drog ut på tid. För flödesschema över tillvägagångsätt vid rekrytering av informanter se figur I.

Samtliga intervjuer genomfördes på respektive vårdcentral. Ingen ersättning utgick till

informanter vilket meddelades i förtid (bilaga 4).

Forskningsetiska överväganden

Etiska överväganden har gjorts enligt Helsingforsdeklarationens principer för medicinsk

forskning som omfattar människor (38). Arbetet följer även etiska riktlinjer i den svenska

Hälso- och sjukvårdslagen 2 § genom att informerat samtycke inhämtades från samtliga

informanter före intervju. Det fastslås i lagen att då försökspersoner är patienter skall hälso-

och sjukvården särskilt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (38). I

och med att informanterna i denna studie var långtidssjukskrivna, vilket kan vara en utsatt

8

position, var det av största vikt att ha ett respektfullt förhållningssätt i kontakten med individen.

(37).

Alla informanter informerades om att deltagande var frivilligt och att denne när som helst hade

möjlighet att avbryta intervjun. Information gavs om att intervjun skulle avidentifieras och att

resultatet skulle presenteras konfidentiellt (38). Det framgick tydligt att ställningstagande till

medverkan i studien inte på något sätt skulle påverka deras vård.

Bearbetning och analys

Ljudfilerna transkriberades ordagrant av författaren. Detta gjordes fortlöpande efter att

intervjuer var genomförda. I transkriberingsarbetet användes det kombinerade mediespelar- och

ordbehandlarprogrammet Express Scribe. Intervjuerna i Region Uppsala kodades med ett ”U”

och intervjuerna i Region Västra Götaland kodades med ”VG”. Kod 1-5 gavs i kronologisk

ordning efter när intervjuerna genomfördes. På detta sätt hölls informanten avidentifierad.

9

Materialet bearbetades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (39). Först

lästes intervjuerna i sin helhet flera gånger för att få en övergripande bild av innehållet. Nästa

steg var att identifiera meningsbärande enheter i linje med studiens syfte. Varje menings-

bärande enhet kondenserades genom att ta bort ord och göra enheten koncist, dock fortfarande

manifest. Sedan valdes en kod som representerade det ursprungliga citatet. En kod kunde

representera fler meningsbärande enheter. Efter att alla meningsbärande enheter från alla

intervjuer var bearbetade till koder påbörjades arbetet att finna samband och skillnader mellan

enheterna. Koder med ursprung från Region Uppsala och Region Västra Götaland markerades

med olika färger. Detta gjordes för att ha möjligheten att se om analysen visade skillnader

mellan de två geografiska områdena. Det fanns dock inget syfte att jämföra grupperna och alla

koder analyserades därmed tillsammans. Koder som uttryckte liknade innehåll grupperades till

kategorier och underkategorier och namngavs utifrån innehåll. Se exempel på analysarbete i

tabell 2. Kategorierna delades in två övergripande teman. Som stöd i analysarbetet användes

den öppna programvaran MindMeister för att skapa en visuell tankekarta.

Tabell 2. Exempel på översikt av analysprocessen.

Meningsbärande enhet Kondenserad

meningsbärande enhet

Kod Kategori Underkategori

När jag har ringt för att

beställa en ny tid hos läkare,

redan hos sjuksköterska har

jag blivit ifrågasatt att: "ska du

inte börja jobba snart?" och då

tänker jag att: "det kan inte

vara ditt jobb i alla fall att

fråga". Det måste ju vara en

läkares jobb.

Sjuksköterska

(i telefon) har ifrågasatt:

”ska inte du börja jobba

snart?”.

Känt sig

ifrågasatt i

vården.

Påverkans-

faktorer

Relationer

Samtidigt har jag en fru som

är väldigt kunnig, tidigare

socialsekreterare, som kan

ganska mycket om

sjukskrivningar och

socialförsäkringsystemet över

huvud taget. Så det är viktigt.

Så det riktiga svaret är väl att

min fru är den främsta källan

till information.

Fru kan mycket om

sjukskrivningar och

socialförsäkringssystemet.

(…) min fru är den

främsta källan till

information.

Anhörig med

kunskap om

sjukskrivningar

Källor till

information

Privat

10

RESULTAT

Två teman identifierades under analysen och dessa var informationsflöde och samverkan.

Samtliga teman, kategorier och underkategorier är presenterade i tabell 3 samt presenteras i

löpnade text. Resultatet presenteras gemensamt för de två vårdcentralerna med undantag för

när organisatoriska skillnader gällande tekniska förutsättningar var av intresse för studiens

syfte. Enstaka citat är utvalda för att spegla innehållet i varje kategori.

Informationsflöde

Källor till information

Varifrån informanter blev tillgodosedda med information om sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen, eller var dem vände sig för att inhämta information, skilde sig

mellan informanter.

Myndigheter och Hälso- och sjukvården

Försäkringskassan tillsammans med hälso- och sjukvården förväntades vara de främsta

informationskällorna. Försäkringskassan var den aktör som informanterna ansåg ha det största

ansvaret att tillgodose information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Flera

informanter upplevde informationen från Försäkringskassan som mycket omfattande medan

andra upplevde den som mycket knapp. Det identifierades inget standardiserat mönster i

kontakten med Försäkringskassan utan den skiljde sig brett mellan informanterna.

Tabell 3. Identifierade teman, kategorier och subkategorier

Tema Kategori Subkategori

Informationsflöde Källor till information Myndigheter och hälso- och sjukvård

Arbete

Privat

Påverkansfaktorer Relationer

Hinder till information

Underlättande faktorer för information

Samverkan Erfarenheter Brist på eller brister i samverkan

Positiv erfarenhet av samverkan

Framtid Möjligheter med ett digitalt

samverkanssystem

Risker med digitalt samverkanssystem

11

”Och hon förklarade hur det skulle gå till när man började jobba. Hon berättade om deltid och

vad som händer ifall man blir heltidssjukskriven under den tiden. Så då har det varit väldigt bra

information tycker jag.” – VG2

”Ja och sen information hur jag skulle komma tillbaka till arbetet, det fanns ju nästan inte, det

är ju liksom, för dom flesta liksom, är det nummer ett. Det är ju det centrala. Hur ska jag kunna

börja jobba igen?” – U3

De informanter som uppgav att de sökt information på internet hade vänt sig till

Försäkringskassans hemsida. Informationsvägar som nämndes utöver hemsidan var

telefonsamtal, personliga möten, e-mailkommunikation, samt beslutsunderlag på Mina sidor.

Flera av informanterna var sjukskrivna utan anställning. Arbetsförmedlingen uttrycktes dock

av relativt få som en betydande informationskälla. Någon uttryckte sig ha undvikt kontakt med

Arbetsförmedlingen av rädsla av att ”bli placerad” på en arbetsplats som skulle vara för

belastande.

Någon informant hade erfarenhet av kontakt med Arbetsförmedlingen i omgångar och beskrev

svårigheter att få kontakt med handläggare samt utebliven information.

”Det har blivit väldigt många missar där också. Överlag. Just med Arbetsförmedlingen. Som min

för-förra handläggare som jag hade; jag försökte ringa henne, jag vet inte hur många gånger,

under en månads tid kanske. Jag pratade med deras kundtjänst så många gånger att jag inte ens

behövde säga vad min handläggare hette för dom visste redan det. Och så skulle dom lägga

meddelanden och meddelande. Och jag pratade även med hennes chef som skulle säga åt henne

att ringa mig. Hände inte. Tillslut fick jag ett brev om att jag skulle komma på möte och om jag

inte gjorde de så kunde dom meddela A-kassan, som jag inte fått en krona ifrån för övrigt... Ja,

du vet.” – U4

Dock lyftes även positiva exempel när Arbetsförmedlingens handläggare beskrev saker på

personliga möte. De informationsvägar som nämndes för Arbetsförmedlingen var

telefonsamtal, personliga möten och e-mail-kommunikation.

Gällande huruvida hälso- och sjukvården lyckades leva upp till förväntningarna att informera

om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen var det delade meningar om. Flera informanter

uttryckte att det var personer just inom hälso- och sjukvården som varit den viktigaste källan

för information kring processen medan andra uttryckte att hälso- och sjukvården endast

12

informerade om diagnosen och behandling och att information som rörde sjukskrivning och

tillbakagång i arbetslivet uteblev. Det uttryckte även att så även borde vara fallet. Att den första

informationen kommer ifrån läkaren, då det är denne som skriver sjukintyg, belystes.

De yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som uppgavs ha gett information kring

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen var läkare, kuratorer, fysioterapeuter och

arbetsterapeuter. Kurator med särskild erfarenhet av den specifika diagnosgruppen individerna

tillhörde, uppgavs som en viktig källa till information. Andra nämnde att det endast var läkare

inom hälso- och sjukvården som gett information kring sjukskrivnings- och rehabiliterings-

processen. Informationsvägar var i övervägande fall personliga möten men även telefonsamtal

uppgavs. Sjukintyget och digital journal nämndes även som informationskällor.

Arbete

I flera intervjuer lyftes arbetsgivaren som en källa till information i rehabiliteringsprocessen.

Här belystes dock stora skillnader gällande arbetsgivarens kunskap och engagemang i

sjukfallet. Från större arbetsgivarorganisationer gavs både exempel på välfungerande

kommunikation där HR-personal och företagshälsovård hanterade sjukintyg och

rehabiliteringsplaner men även exempel där individen kände sig oinformerad och förvirrad i de

flera leden inom organisationen. Från mindre arbetsgivarorganisationer beskrevs okunskap

kring rehabiliteringsprocessen och i de fallen upplevde den sjukskrivne ansvar att informera

arbetsgivaren om processen.

”Vi hade ett möte på jobbet. För då hade jag fått papper från Försäkringskassan om att arbetet,

min arbetsgivare, skulle komma med förslag på vad jag skulle göra på jobbet för att jag skulle

komma tillbaka så fort som möjligt. Då hade vi ett möte på jobbet. På jobbet visste dom ingenting

om hur dom skulle fylla i dom här papperna.” – VG5

Informationsvägar som uppgavs var möten på arbetsplatsen, kommunikation med chefer och

administrativ personal samt information och påminnelser om sjukintyg genom företags-

hälsovård.

Det lyftes exempel där fackförbundet var en viktig källa till information om återgång till

arbetsmarknaden, dock ej i relation till sjukpenning eller till den nuvarande arbetsplatsen.

13

Fackförbundet hjälpte till att tolka informationen från Försäkringskassan och gav information

om arbetsmarknaden.

”Så facket gav mig information kring hur jag skulle gå vidare och så. De hjälpte mig att tolka

information och regler från Försäkringskassan, för det kändes väldigt rörigt alltid. Alltså den

informationen hon [handläggare på Försäkringskassan] gav, det var så himla mycket.” – U3

Informationsvägar var personlig kommunikation på möte och telefon samt att representant från

fackförbundet var med på planeringsmöte på arbetsplatsen.

Privat

Att besitta egen kunskap kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen uttrycktes av flera

informanter som en styrka. Några hade erfarenhet av att tidigare i livet varit sjukskrivna och

hade med sig kunskap från den erfarenheten. Olika yrkesbefattningar gav även direkta fördelar

för att förstå eller påverka processen. Likaså uttrycktes det som en förmån att ha personer i sin

omgivning med erfarenhet och kunskap. Informanter som inte besatt egen erfarenhet, eller som

inte hade anhöriga med kunskap, uttryckte det som en märkbar brist. Flera utryckte att de

upplevde att vissa saker hade förväntats att de skulle veta på förhand.

”Och sen att kunna veta att man kunde jobba deltid ... För i början så trodde jag att jag skulle

börja jobba heltid så fort jag började jobba. Och hade lite ångest för hur det skulle gå, eftersom

jag fortfarande går på starka tabletter. Men sen var det min chef som sa att ”du kan ju inte börja

jobba heltid direkt utan det måste du ju kolla upp”. Och då sa läkaren också att ”det hade vi ju

inte tänkt”. Men det visste ju inte jag heller.” – VG2

Påverkansfaktorer

Flera informanter uppgav att det mycket väl kunde ha varit så att de fått mer information än vad

de mindes sig fått. Det fanns således flertalet faktorer som påverkade mottagande av

information, både på ett positivt och negativt sätt.

Relationer

Flera informanter uttryckte att handläggaren på Försäkringskassan, trots byråkratiskt

förhållningssätt, hade ett trevligt bemötande. Flera informanter uppgav att man hade haft en

14

bild av att Försäkringskassan skulle vara motarbetande men att de istället fick uppleva

engagemang och förståelse från handläggaren.

Gällande bemötandet inom vården gick informanternas berättelser isär där några uttryckte att

de fått ett bra bemötande på vårdcentralen och att missnöjet gentemot vården framförallt låg i

långa väntetider. Flera informanter uttryckte medlidande gentemot vårdpersonal som hade

mycket att göra och var således mer besvikna på organisationen än personer. Dock lyftes även

erfarenheter då informanter upplevt en stark känsla av att bli misstrodd av såväl hälso- och

sjukvården, av handläggare på myndigheter och av arbetsgivare.

”Nej men han [chefen] sa så här att: "du kanske inte klarar att jobba 80 % du har ju så många

barn så du kanske bara ska säga upp dig och bli hemmafru”. Jättehemskt.”– U3

Det var tydligt att kontinuiteten hos vårdgivare och handläggare var av stor vikt. Då en ny

handläggare eller vårdgivare var oinformerad och det krävdes att den sjukskrivne individen

beskrev sin historia från början upplevdes det både tidskrävande och emotionellt krävande.

Erfarenheter av att byta sjukskrivande läkare eller handläggare på myndigheter beskrevs ofta

som rörigt och oroligt. Dock uppgavs även exempel på professionellt och informativt byte av

handläggare från Försäkringkassan.

Att ha kontakt med samma person under längre period gav istället trygghet. En kontinuerlig

kontakt fungerade inte sällan som ett personligt stöd. Det beskrevs både gällande

Försäkringskassans handläggare och olika yrkeskategorier inom vården. Någon gång blev den

kontinuerliga kontakten en inofficiell samordnare. Kurator som var ”spindel i nätet” och

handläggare som ”lotsade kontakter” gavs som exempel. Även representant från fackförbundet

agerade personligt stöd i processen.

”Och sen är det egentligen en annan kurator på syncentralen som har fått min fullmakt [att

samordna kontakter]. Men sen har det blivit så att i och med att hon [kurator nr 2] har gett

mig det här samtalsstödet en gång i veckan så vet ju hon så pass mycket mer om mig än vad

han [kurator nr 1] vet. Så då har det blivit så att det har blivit hennes roll kan man säga.” –

U1

Relationen till arbetsgivaren påverkade informationsutbytet mellan parterna. Flera av

informanterna uttryckte ett stöd från arbetsgivaren men flera uttryckte även motsatsen; en

15

relation som bestod av besvikelse, avsaknad av förtroende och ren otrygghet. Exempel där

arbetsgivaren ifrågasatte sjukintyg och försökte påverka behandlingen lyftes och i motsats

beskrevs fall där arbetsgivaren var frånvarande och inte visade intresse för sjukfallet. En känsla

av att bli socialt exkluderad på arbetsplatsen under sjukskrivningen uttryckes.

”Samma med julfest och julklappar och sånt. Det var ju ingen som hörde av sig till mig att det

var julfest. Dom andra fick julklappar men inte jag. Han [chefen] har inte ringt eller något och

hört hur det är med mig. Det tycker jag också är ganska kasst.” – VG3

Hinder till information

Flera informanter påtalade diagnosers eller hälsotillstånds påverkan i situationen. Situationen i

början av sjukfallet beskrevs som en krissituation för individen. Flera av informanterna uppgav

att de under sitt sjukfall lidit av koncentrations- och minnessvårigheter. Andra uppgav att

ihållande smärta orsakade dem en sådan orkeslöshet att det inte fanns energi att ta initiativ till

att leta information eller att koncentrera sig i ett samtal. Informanter hade även diagnoser utöver

den sjukpenningsgrundade som påverkade situationen, såsom läs- och skrivsvårigheter

(dyslexi) eller neuropsykiatriska funktionsstörningar.

”Jag har svårt för det här när man ska prata och berätta saker, att det ska sitta i skallen. För

jag har som en ADHD-likande diagnos. Det går in genom ena och ut genom andra örat.” – U4

Att klara av att ta in en stor mängd information på samma gång upplevdes som svårt. Det första

telefonsamtalet från Försäkringskassan uppgavs vara en sådan situation där mängden

information blev ett hinder. Även information på Försäkringskassans hemsida uppfattandes

svårt att förstå för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det uppfattades svårt att hitta det

svar man letade efter i de långa texterna.

I telefonsamtal med handläggare på Försäkringskassan:

”Mycket regler och lagar hit och dit och ”vi gör dom här bedömningarna” och [börjar prata med

monoton röst] ”du ska vara sjuk på det här sättet för att vi ska bedöma att du är tillräckligt sjuk

för att bli...” Nej det kändes bara att det var en enda lång svada...” – U3

Vid några tillfällen uppgavs språkbarriärer ha orsakat ett hinder för muntlig kommunikation.

Det var vid mottagningsbesök i vården och vid telefonsamtal med handläggare på Försäkrings-

16

kassan som bristande färdigheter i svenska språket minskat förmågan för parterna att förstå

varandra.

Underlättande faktorer till information

Flera informanter påtalade att det var skönt att i lugn och ro kunna läsa skriftlig information i

hemmet. Brev från myndigheter uppfattades informativa. Om den skriftliga informationen var

på papper eller digital uppgav några informanter inte spelade någon roll, andra föredrog digital

informationsväg och åter andra föredrog pappersutskick.

”Jag var till [annan stad] på utredning. Och man blir ju bara bombad av information! Nu fick

jag ju deras utlåtande senare men när det blir mycket information på en gång, man .... Det kan

vara lite svårt att ta till sig det hela. […] Det var ju så mycket så det kan ju vara bra liksom att

ha det, att man kan gå in och kolla, ”just, det var ju så dom sa.” – VG1

Exempel på att det upplevdes positivt att få skriftlig information uppgavs även i relation till

diagnosen:

”Då fick jag ju hur mycket information som helst. Om det är några som är duktiga på det här

[med information] då är det bröstcanceravdelningen. Där var det otroligt bra skriftlig

information; om vad som händer och vart man skulle vända sig och så.” – U5

Digital information och kommunikation nämndes i flera fall som underlättande faktor till

information och kommunikation. Förutsättningarna för digital kommunikation skiljde sig

mellan Region Uppsala och Region Västra Götaland och därför uppges i kommande stycke

skillnader som framkom i analysen mellan vårdenheterna.

I Västra Götaland upplevde många informanter positiva erfarenheter av e-mailkommunikation

med handläggare på Försäkringskassan och talade om det som en underlättande faktor. Det

upplevdes tryggt att maila sin personliga handläggare och i det flesta fall få snabba svar tillbaka.

Det upplevdes även som en bra kommunikationsväg när man inte orkade gå utanför sitt hem. I

Uppsala förekom mailkontakt med handläggare på Försäkringskassa och även med handläggare

på Arbetsförmedlingen, men den användes i lägre utsträckning än i Västra Götaland. I Uppsala

var även erfarenheterna av denna kommunikationsväg inte lika enhetligt positiv då

svarsfrekvensen på mailen inte uppgavs lika hög. I Uppsala nämndes funktionen Mina

Vårdkontakter som en mycket positiv digital kommunikationsväg med hälso- och sjukvården.

17

Det upplevdes bra att där få uttrycka sitt ärende i skrift och meddela vem på enheten som skulle

få informationen. I flera fall resulterade även denna kommunikationsväg i snabbare åtgärd av

ärendet.

”Och så när de här nya reglerna kom i höstas och jag hade glömt säga till läkaren att fylla i den

rutan [i sjukintyget] som Försäkringskassan krävde, då bara mailade jag via Mina Vårdkontakter

hit [till vårdcentralen] och skrev ”skicka vidare till [läkaren namn]”. Och sedan någon timme

senare så var sjukintyget på FK hemsida uppdaterat” – U5

Gemensamt för de positiva erfarenheterna med digital kommunikation i Västra Götaland och

Uppsala var funktionen Mina Sidor genom Försäkringskassan, via webbportalen eller som

applikation på telefonen. Det uppgavs som underlättande att få påminnelsesms från

Försäkringskassan. Gemensamt var även uppfattningen att digital kommunikation i flera fall

var att föredra framför att vänta i telefon.

Gällande möjligheten att läsa sin journal digitalt uttrycktes en önskan från informanter i Region

Västra Götaland att kunna ta del av sin journal digitalt, vilket ej fanns tillgängligt på enheten.

Det uttrycktes att det skulle öka känslan av delaktighet. I Region Uppsala var det möjligt att

läsa sin journal digitalt och att göra så uttrycktes ge en ökad trygghet och ett minskat behov av

att ringa läkaren med frågor. Någon informant hade haft tekniska svårigheter att logga in i

journalen, och några andra hade inte försökt.

Samverkan

Erfarenheter

De individuella sjukfallen speglade erfarenheter av olika grad av samverkan mellan de

inblandande aktörerna samt olika följder av fungerande och mindre fungerande samverkan.

Brist på eller brister i samverkan

Flera exempel lyftes under intervjuerna som identifierade brister av eller i samverkan mellan

processens aktörer. Det beskrevs att de olika aktörerna upplevdes som ”små öar” och att de

olika aktörerna hade olika intresseområden. Att ”pengapåsen flyttas mellan myndigheterna”

uttrycktes som en känsla av brist på samverkan.

18

”För en läkare är det primära att patienten ska bli så frisk som möjligt. Och det önskar sig säkert

Försäkringskassan också, men dom har också ett intresse av att få ut personen så snabbt som

möjligt, därför att det kostar pengar.” – U2

Exempel på uttalanden om ”katastrofal” kommunikation mellan arbetsgivaren och övriga

aktörer tyder på en brist i samverkan där kommunikation uteblivit. Att Försäkringskassan

frekvent ber om komplettering till sjukintygen tolkar flera av informanterna som misstro mot

läkarbedömningen från Försäkringskassans sida och en irritation och ett medlidande för onödig

administration för läkarna uttrycktes från informanterna.

”Jag tror att det som är det stora problemet är egentligen Försäkringskassans och ibland

arbetsgivarens, inte alltid men ibland, misstro till läkarintygen. Det är ju det som är frustrerade.

Att man kommer hit [till vårdcentralen]”, det är läkaren man träffar och det är läkaren man

berättar för och som man sitter och gråter inför och bara är helt förstörd. Dom skriver ett intyg

som är gjort på deras bedömning av patienten och sen så tror inte Försäkringskassan på det…”

– U3

I Västra Götaland uttrycktes det förvirrat kring rehabkoordinatorns roll och flera informanter

verkade inte veta om en rehabkoordinator var involverad i dennes sjukärende. Känslan av att

inte veta vilka aktörer som har haft kommunikation med varandra återkom när det gällde

arbetsgivaren, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.

Det uppkom otydlighet kring om och när samverkansmöten skulle hållas och vem som skulle

ta initiativ att sammankalla dessa. Vid 90-dagars sjukpenning, då den sjukskrivne mottagit

papper av Försäkringskassan som arbetsgivaren skulle fylla i, ordnades möten på arbetsplatsen

i några av fallen. Ibland var det arbetstagaren som tog initiativ till dessa möten, ibland var det

arbetsgivaren och ibland var det inget möte.

Ekonomisk stress av uteblivna utbetalningar relaterat till misskommunikation eller okunskap

kring processen, och sena upptäckter av dessa misstag, igenkändes.

”I början när man var sjukskriven så har man ju betalt de första 14 dagarna ifrån arbetsgivaren

och sen så skickar ju läkaren in läkarintyg till Försäkringskassan och sånt. Men jag visste inte att

jag själv va tvungen att aktivt anmäla mig sjuk till Försäkringskassan. Så det blev ju ett väldigt

avbräck att ja… Det gick väl en två månader och jag tänkte att "kommer inga pengar?" och "vad

ska jag göra?", Med huslån och allt. Det funkar inte.” – VG3

19

Flera fall av helt utebliven information, eller för sen information, om att det är frivilligt att dela

det kompletta sjukintyget med arbetsgivaren uppdagades. Att inte veta var inom arbetsgivar-

organisationen som sjukintyget var, och vilka personer som hade läst sjukintyget, skapade en

oro. Någon gång uppdagades det sent i sjukfallet att arbetsgivare inte hade kunskap om

anledning till sjukskrivningen, trots att informanten hade lämnat in hela sjukintyget. Det

skapade en känsla av att arbetsgivaren inte brydde sig.

”Och efter tredje sjukintyget till Försäkringskassan [från läkaren] så kontaktade Försäkrings-

kassan mig och tyckte att det var konstigt att jag blivit sjukskriven, men att min arbetsgivare inte

hade anmält att jag är sjukskriven. Så där hade det ju blivit en miss. […] Då kontaktade ju jag

min arbetsgivare som började kolla upp detta, vart missen var någonstans. Och det var ju inte

min arbetsgivare ... Dom hade ju i sin tur anmält [intyget] till en person på kommunen som skulle

skicka vidare till Försäkringskassan. Så det verkar vara så många led hela tiden. Och det ska

klaffa överallt för att det ska funka.” – VG2

En annan följd av brister i kommunikation och samverkan var att individen upplevde det svårt

att ansvara för att förmedla information mellan aktörerna, främst mellan Försäkringskassan och

läkaren. Det uttrycktes en känsla av att känna sig dum i den situationen.

Positiv erfarenhet av samverkan

Det speglades dock även erfarenheter av fungerande samverkan. Till viss del via planerings-

möten mellan arbetsgivare, Försäkringskassan och den sjukskrivande läkaren och till viss del

digitalt. Några informanter ingick i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan. Då hade informanterna gett ett skriftligt medgivande för de två

myndigheterna att samverka kring patienten. Det uttrycktes att medgivandet hade skrivits på i

lugn och ro vid ett möte, och att det hade känts tryggt. Ett förtroende fanns att myndigheterna

arbetade för informanternas bästa.

Flera informanter uppgav positiva erfarenheter och positiv inställning till digital

kommunikation mellan Försäkringskassan och den sjukskrivande läkaren vid komplettering av

sjukintyg via Intygstjänster. Det upplevdes minska tidsomfattningen av en komplettering.

Framtid

Både möjligheter och farhågor lyftes av informanter gällande hur framtidens sjukskrivning-

och rehabiliteringsprocesskan skulle kunna komma att påverkas av ökad digitalisering.

20

Möjligheter med ett digitalt samverkanssystem

En enighet kring att det finns ett behov för sjukskrivna individerna av en tjänst för information

om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen uppkom. Några tänkte sig att det via samma

portal även skulle finnas trovärdig information om den aktuella diagnosen, förslagsvis genom

en länk till tjänsten 1177-Vårdguiden. Det föreslogs även att information om vad fackförbund

kan hjälpa till med kunde presenteras i tjänsten.

Några önskade att de hade haft specifik information på ett tidigare stadie än de haft och såg en

möjlighet i att ha kunnat tillgodose sig information själv, om till exempel sjukanmälan, via

systemet. En önskan om att endast få information om vad som ska ske inom ett kort

tidsperspektiv i början av sjukskrivningen uttrycktes av somliga, då det uttrycktes för svårt att

tänka för långt fram i tiden. Tankar om att kunna reglera tidsperspektivet enligt tycke uttrycktes.

Det föreslogs även en lista på ”tänk på det här när du blir sjukskriven” för stöd i den första fasen

av sjukskrivningen.

Alla informanter var även positiva till någon form av ökad digital samverkan. Möjligheter sågs

ur flera synvinklar. Informanterna talade om god tillgänglighet om tjänsten tillhandahålls som

applikation till telefon, då många har sin telefon med sig och har en vana att utföra ärenden på

telefonen. Hjälpmedelsfunktioner såsom påminnelsenotiser uppgavs som något som skulle vara

till stort stöd vid minnes- och koncentrationssvårigheter. Systemet sågs kunna bidra till minskad

administration för den sjukskrivne individen bland annat genom att inte behöva förmedla

sjukintyg till arbetsgivare och genom att inte behöva spara sjukintyget i papper, som ofta

hamnade i pappershögar.

”Det som det skulle underlätta kring är väl att man skulle slippa skicka... Att man får ett sjukintyg

härifrån [vårdcentralen] och så ska man skicka det till sin arbetsgivare. Just när man är

sjukskriven för utmattning, typ det sista man orkar är ju papper. Och komma ihåg och ... Bara

skiva ett namn på ett kuvert kan ju vara jättejobbigt. Det skulle väl underlätta.” – U3

Gällande funktionen tidslinje var det ett övervägande positivt resonemang som framhölls. Flera

individer såg positivt på att ha möjligheten att se retrospektivt och överskådligt kunna se

händelser från olika aktörer på samma visuella linje. Det reflekterades även positivt om

möjligheten att se planerade händelse och det tycktes hos flera ge en möjlighet till känsla av

hopp genom ett framtidsperspektiv. Flera individer ville dela tidslinjen med arbetsgivaren då

21

de resonerade kring att det skulle kunna bidra till ökad förstående från arbetsgivarens sida. Det

tolkades kunna vara något positivt att arbetsgivaren kunde se ”hur det går”. Flera informanter

nämnde att det skulle vara positivt om läkaren hade tillgång till tidslinjen som en

informationskanal till övergripande historisk information om det aktuella sjukfallet. Det

uttrycktes dels kunna vara avlastade för läkarna och dels resultera i att inte behöva beskriva sin

historik för nya läkare.

Tankarna om kommunikation med olika aktörer via systemet var övervägande positiva. Flera

informanter tänkte sig att det skulle kunna vara ett bra sätt att hålla kontakten med olika aktörer,

även när man var som sjukast och inte orkade gå hemifrån.

”Nej, men jag tror ju väldigt mycket på det här, kommunicera med varandra genom en dator

eller så. Så att alla kan... När jag var som sjukast, jag ville inte… Jag orkade verkligen inte

gå ut. Då är det ju ändå en hjälp, ett stort stöd. Och då hade ju jag ändå [e-

mailkommunikation] med Försäkringskassan, det va ju henne jag hade kontakt med.” – S4

Flera utryckte även önskan att kunna uttrycka sig själv i ett sådant system. Att ha en

kommunikationsväg in till olika aktörer och kunna välja att dela med specifika eller alla aktörer.

Informanterna tänkte sig att det skulle öka deras känsla av delaktighet.

Möjligheten för andra aktörerna att kommunicera med varandra, med den sjukskrivnes

medgivande, fanns det positiva tankar kring. Informanten kunde se möjlighet i att personer hen

hade förtroende för kunde dela sin bedömning med andra aktörer.

”Men som i morse när jag var hos sjukgymnasten så berättade ju hon hur hon hade sett mig. Ifrån

det att jag kom hit från första början och hur... hur komplex jag är med allting. Så hon förstod

min situation. Men det känns inte som att många andra gör det. Så hade hon kunnat spela in en

liten film om mig och så delat med de med dom andra så kanske alla hade haft bättre förståelse

för varför jag går hemma och är sjuk.” – VG5

Ett önskat resultat med kommunikation mellan aktörer var att minska ansvaret hos den

sjukskrivne att förmedla information mellan aktörer. Någon informant uttryckte även att

anhörig hade hjälpts av att få den informationen som gavs i telefon till den sjukrivne. Om

samma information fanns i systemet kunde den anhörige med personens tillåtelse logga in och

få samma information.

22

En möjlighet som uppgavs var att, i och med ett digitalt system, även kunna kontrollera att de

övriga aktörerna har utfört sina ansvarsuppgifter. Exempel som gavs var att kontrollera att

arbetsgivaren har gjort en sjukanmälan och att kontrollera att information har nått fram till rätt

aktör.

Många individer var positiva till att dela information till arbetsgivaren. Motiveringen till det

var dels att öka förståelsen från arbetsgivaren samt att öka möjligheten till anpassade

arbetsuppgifter. Möjligheter som att genom systemet kunna tydliggöra arbetsgivarens roll och

öka kommunikationen med arbetsgivaren identifierades. Informanter tänkte sig att

arbetsgivaren skulle ha en möjlighet att presentera anpassade arbetsuppgifter genom systemet.

Andra gav uttryck åt möjligheter att systemet skulle användas som informationskanal gentemot

arbetsgivaren där arbetsgivaren kunde få information om sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen och även standardiserad information om de vanliga diagnoserna.

Funktionen checklista uttrycktes kunna vara en bra funktion riktad mot arbetsgivaren för att

klargöra deras ansvar i processen. Flera individer uppgav att de hade en tro på att ett digitalt

samverkanssystem skulle ge förutsättning för snabbare återgång i arbete.

Gällande möjligheter kopplat till Arbetsförmedlingen uttrycktes en specifik tanke om att

arbetsförmedlingen automatisk skulle få information från Försäkringskassan när sjukpenning

förnyas för att undvika att behöva informera myndigheten om det själv.

”Och min förra och min förr-förra [handläggare på Arbetsförmedlingen] har jag berättat att jag

var sjukskriven för, men jag har ändå fått hem brev om att jag inte skickat in aktivitetsrapporter.

Och sen nu fick jag hem någonting om att dem antog att jag hade skaffat ett jobb nu eftersom jag

inte har hört av mig. Vilket jag faktiskt har gjort. Jag har ringt och försökt att bli uppringd, men

det har inte hänt.” – U4

Risker med digitalt samverkanssystem

Att dela medicinsk information med arbetsgivaren eller inte är den klart mest uppdelade frågan

hos informanterna. Många uppgav stark skepsis mot att låta arbetsgivaren få tillgång till någon

information medan andra uppgav att de själva kunde tänka sig dela information med sin

arbetsgivare, men kunde sätta sig in i situationen att inte vilja göra det. Flera uppgav att det är

sjukdomsberoende om man vill dela information. Som exempel anseddes information om

psykiska ohälsa vara mer känsligt att dela än smärta och rörelsehinder.

23

Tankar om att information som delas till arbetsgivaren kan orsaka direkt skada för den

sjukskrivne individen uppkom. Då det finns en beroendesituation mellan arbetstagare och

arbetsgivare beskrevs information som kan komma att påverka relationen högst känsligt.

”Om du tar en anställningssituation där jag vet att arbetsgivaren kan gå in och se att en person

har varit deprimerad en längre tid, eller något annat… Det hade kunnat bli direkt farligt. För då

hade det kunnat bli en direkt selektion antagligen. Och ett missbruk av systemet. Där tror jag att

man får tänka många gånger.” –U2

Informanter som ingick i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

uppgav att de hade varit mer tveksamma till att ge medgivande till informationsutbyte om

arbetsgivaren hade varit involverad. Några andra nämnde att den sjukskrivne ville hålla ett sken

mot arbetsgivaren vilket försvårar informationsutbyte. Informanter ifrågasatte vad

arbetsgivaren skulle ha för nytta av att se händelser från andra aktörer och motsatte sig att

arbetsgivaren skulle veta att, eller hur frekvent, en arbetstagare går till läkare eller psykolog.

Tankar kring tekniska barriärer i form av kunskap, erfarenhet och förmåga att använda digitala

system lyftes av informanter. Erfarenheter av tekniska hinder vid försök till inloggning på

Försäkringskassans Mina Sidor, Journaltjänsten och Mina vårdkontakter delgavs. Det delgavs

även erfarenheter av direkt hinder att använda dagens e-tjänster genom att inte inneha BankID

eller e-legitimation. Dock uppgavs ett intresse att ordna det om samverkansverktyget fanns

tillgänglig och det fanns möjlighet till tekniks kundstöd. Gällande BankID uppgavs den tjänsten

av flera informanter som förslag på säker inloggning. BankID upplevdes vara ett tryggt

inloggningssätt som informanterna litade på.

Medgivande om delning av medicinsk information beskrevs inför intervjun ligga till grund för

att någon information skulle komma att delas. Tankar kring på vilket sätt detta medgivande

skulle inhämtas lyftes. Hur informationen presenterades uppgavs vara av största vikt.

”Jo men det får inte vara ett samtycke ungefär som "terms and konditions" när du ska köpa

någonting, en ruta att klicka för. Det går absolut inte. Det är ingen som någonsin läser

användarvillkoren” – U2

24

Tankar lyftes om att all information som presenteras i systemet måste vara individen till nytta.

Som exempel gavs att om det presenteras på tidslinjen att Försäkringskassan och den

sjukskrivande läkaren har varit i kontakt med varandra, utan någon förklarande text som hjälp

till tolkning av den informationen, skulle det kunna orsaka individen ovisshet om vad

kontakten hade för frågeställning och för utfall. Risk för att ovissheten kring händelsen skulle

kunna orsaka personen ångest beskrevs. Försiktighet uppmanades därmed i hur information

presenterades.

DISKUSSION

Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information

men egen- och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Flera erfarenheter gällande brister i

kommunikation och samverkan, vilka orsakade såväl ekonomiska som känslomässiga följder

för individen beskrevs. Informanterna själva fann ett behov av en digital plattform för

information och samverkan. Informanter uppgav att de skulle känna ökad delaktighet i sin

sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess om det fanns en digital plattform för samverkan,

förutsatt att det fanns möjlighet för dem att uttrycka sig inom tjänsten. En tro att ett sådant

system skulle ge ökad möjlighet för de övriga aktörerna att samverka uttrycktes. Dock visades

även skepticism till att dela medicinsk information med arbetsgivaren, speciellt vid psykisk

ohälsa.

Resultatdiskussion

Nedan följer ett resonemang kring det framkomna resultatet. Sedan diskuteras de delar av

resultat som vidrör informanternas tankar om framtida utveckling av ett digitalt samverkans-

system i relation till en SWOT-analys.

Det finns tidigare forskning som belägger den komplexa situationen i sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen (7–11, 36). Hur långtidssjukskrivna upplever informationsutbytet är

ett mindre utforskat område. I denna studie beskriver informanterna hälsotillståndet som ett

hinder till information. Mårtensson och Hensing (40) undersökte vad 19 långtidssjukskrivna

svenska kvinnor upplevde för faktorer som påverkade deras förmåga att ta informerade beslut

om sin rehabilitering och tillbakagång till arbete. Resultatet överensstämde med flera aspekter

av denna studies resultat gällande den upplevda vikten av egen- och anhörigas kunskap samt

relationer till aktörers betydelse i situationen.

25

Relationerna till arbetsgivaren har visat sig vara en viktig faktor vid återgång i arbete (41). I

denna studie gavs både exempel på då informanten beskrev bra stöd från sin arbetsgivare och

flertalet exempel på då informanten kände sig misstrodd och felbehandlad av sin arbetsgivare.

Tidigare forskning visar på att relationen mellan individer och aktörer i

rehabiliteringsprocessen är en nyckel för lyckosam återgång till arbete (41) och även på att

förtroendet sinsemellan processens aktörer är viktig för gott samarbete (10, 11). Att känna sig

socialt exkluderad på arbetsplatsen lyftes av informanter och det har visats tidigare att de sociala

kontakterna spelar en viktig roll vid återgång i arbete (42).

Att patienter söker hälsorelaterad information på internet har framkommit i tidigare studier (40,

43). Informanterna i aktuell studie hade i högre grad sökt information kring sin diagnos än om

hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen fungerade. De som hade sökt digital

information om processen hade vänt sig till Försäkringskassans hemsida med varierande grad

av tillfredställelse.

Utöver de direkt involverade aktörerna (hälso- och sjukvård, myndigheter samt arbetsgivare)

benämndes anhöriga och fackförbund som viktiga informationskanaler. Det kan därför vara av

betydelse att informera individer om möjligheten att vända sig till sitt eventuella fackförbund

för att utnyttja den kunskap och erfarenhet som fackförbund besitter om den specifika

branschen. Enligt författarens kännedom finns inga exempel från litteraturen där individer lyfter

fackförbund som informationskanal i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

De erfarenheter av brister i samverkan och dess efterverkan för individen var individuella för

varje person men kan ses i likhet med tidigare exempel (10). Erfarenheter av samverkan genom

Samordningsförbund lyfts av några informanter. Efter att Samordningsförbundens position har

undersökts konstaterades det att, genom att arbeta isolerat med koordination och samverkan

mellan aktörerna i rehabiliteringsprocessen utan något egenintresse, har förbunden en unik roll

i processen (11). Det är dock långt ifrån alla långtidssjukskrivna som får samordnade insatser

av Samordningsförbundet (7). Så vitt författaren vet har Samordningsförbundens roll inte

diskuterats i relation till de tilltänkta digitala samverkansplattformarna, något som bör beaktas.

Flera informanter upplevde att de olika aktörerna har olika egenintressen, vilken även har stöd

i litteraturen (11). Få informanter i aktuell studie hade erfarenhet av samverkan med

Arbetsförmedlingen, dock uttrycktes besvikelse i kontakten med myndigheten. Vid en studie

26

visade det sig att Arbetsförmedlingen var den aktör som var minst intresserad av strukturerad

samverkan genom Samordningsförbund (11). Sedan införandet av rehabiliteringskedjan har

arbetsgivarens utrymme att frångå sitt ansvar ökat genom att de kan vara passiva i processen de

första 180 dagarna, varefter socialförsäkringssystemet har hela ansvaret (9). Exempel på

passiva arbetsgivare gavs i aktuell studie.

Forskning har visat att företagshälsovård kan spela en viktig roll vid rehabilitering då både

medicinsk kunskap och nära samarbete med arbetsplatsen ska vara samlad inom samma aktör

(44). I aktuell studie lyftes få exempel från då företagshälsovård var involverade i sjukfallet.

Tankar om utvecklandet av ett digitalt samverkanssystem

SWOT-analys

Förkortningen SWOT står för ”Strengths” (styrkor), ”Weaknesses” (svagheter),

”Opportunitets” (möjligheter) och ”Threats” (hot) och är en välanvänd analysmetod vid

förbättringsarbete inom en rad områden och branscher. Analysmetoden har använts exempelvis

för att utvärdera folkhälsoinsatser inom området e-hälsa (45, 46). Nedan följer en diskussion

kring informanternas tankar om utveckling av ett digitalt samverkansverktyg samt kopplingar

till litteraturen i kontexten av en SWOT- analys. Övergripande presentation av SWOT-analysen

baserat på resultatet från innehållsanalysen till aktuell studie är presenterat i figur II. I analysen

inkluderas inga systemvetenskapliga aspekter. Stora utmaningar med de nuvarande IT-

systemen inom vården föreligger (47), det ligger dock inte inom denna studies syfte att beröra

detta. Resultat i denna studie kommer här fortlöpande att ställas i relation till resultat från

nyligen genomförd studie i ett pågående utvecklingsarbete av tjänsten Samverksytan (32).

Urvalet i Ineras studie var hämtat inom diagnosgrupperna psykisk ohälsa eller

smärtproblematik och var anställda inom kommun, landsting/region eller stat. Ålders- och

könsspridning är likartat till aktuell studie. Fem regioner var representerade varav Uppsala och

Västra Götaland ingick (32).

27

Styrkor

I aktuell studie, såväl som i liknande nyligen genomförd undersökning (32), uttryckts ett behov

av ett digitalt samverkanssystem i sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen. Att de

sjukskrivna individerna själva ser ett behov av att utveckla en sådan tjänst är en styrka för

framtida utnyttjande av tjänsten. Samstämmighet framkom mellan Ineras och aktuell studie

gällande en tro på att digital åtkomst av exempelvis intyg underlättar direktkontakt mellan

aktörer (32).

En styrka som framkom i aktuell studie i likhet med Ineras studie (32) är att informanterna

upplevde tjänsten BankID som ett säkert sätt att logga in i system med känslig information. Att

tjänsten skulle finnas tillgänglig som applikation på telefonen rekommenderades, vilket stärks

av att utnyttjandet av telefonen som främsta internetkälla ökar (43).

E- hälsa är under snabb utveckling och det finns en tro både hos befolkningen och hos

sakkunniga att framtida systemutveckling har en förmåga att underlätta och effektivisera

flertalet områden inom hälso- och sjukvården (18, 45, 47). På global nivå har det visats en ökad

vilja hos invånare att dela medicinsk data (43). Det har framkommit lovande resultat på att

webbpatientportaler kan ha positiva hälsoeffekter hos patienter med kroniska sjukdomar och

gällande ökad följsamhet av givna rekommendationer (43).

Svagheter

Det är, trots lovande resultat, underforskat hur utnyttjandet och effektiviteten av webbpatient-

portaler påverkar hälsoutfall i allmänhet (48) och vid sjukskrivningsärenden i synnerhet. Några

28

informanter i denna studie uppgav teknisk osäkerhet vid utnyttjande av dagens tillgängliga

tjänster. Det riskerar att påverka jämställdheten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Informanterna uppgav farhågor för att ett digitalt system riskerar att missgynna personer med

mindre erfarenhet av datorer och mobiltelefoner. Det har visat sig i en litteraturundersökning

att etniska minoriteter och lågutbildade människor i lägre utsträckning använde

patientwebbportaler inom hälso- och sjukvården (27). Dock har andra undersökningar visar på

att minoritetsbefolkning i USA, spansktalande och mörkhyade personer, använde mobilen för

att söka information kring hälsa och utnyttjade hälso- och sjukvårdsapplikationer i högre

utsträckning än kaukasier (49).

Invånarens vilja att ansluta sig till tjänsten är en förutsättning för att den ska få önskad effekt.

Trots att flera av informanterna var positiva till att dela all information om sig själv med

inblandade aktörer, inklusive arbetsgivaren, kvarstår det att flera personer visade en stark

skepticism för att dela medicinsk information med arbetsgivaren. Det är därför en svaghet för

tjänstens förutsättning. Informanter ifrågasatte nyttan med att arbetsgivaren skulle vara

inkopplad till tjänsten överhuvudtaget. Samtliga informanter som ingick i samverkan genom

Samordningsförbund uppgav att de skulle varit mer tveksamma att ge medgivande till att dela

information om arbetsgivaren hade varit en inkluderad aktör. Skepticism till att dela

information framkom även i Ineras rapport (32). Det finns stark evidens för att tidiga kontakter

med arbetsgivare, för stöd och åtgärder, är viktigt för att minska varaktigheten av

arbetsrelaterade sjukskrivningar (41). Då risken för att arbetsgivaren kan hålla sig passiv de 180

första dagarna bedöms ha ökat (9) är det av största vikt att finna vägar för arbetsgivaren att

tidigt i processen ta en aktiv roll. Den sjukskrivnes medgivande till samverkan är här av största

vikt.

Möjligheter

Förhoppningen är att digitaliserade verktyg ska främja jämlik vård genom att minska påverkan

av socioekonomiska faktorer samt öka möjligheter för uppföljning och analyser av omotiverade

skillnader i resultat mellan verksamheter (23). Förhoppningen är även att det ska minska

sjukvårdens bias (50). Informanterna till aktuell studie gav förslag på hur verktyget kunde

minska påverkan av tidigare kunskapsnivå genom att standardiserad information skulle finnas

lättillgängligt och med stödfunktioner för personer utan tidigare förkunskap av social-

försäkringssystem eller med läs- och skrivsvårigheter.

29

Ineras studie, i likhet med aktuell studie, visar på att flertalet personer ser att ett internetbaserat

samverkanssystem skulle minska administrationen för den sjukskrivna individen (32). Flera

informanter i aktuell studie uttryckte att den administrativa bördan skulle kunna minska även

för andra aktörer, främst för hälso- och sjukvårdspersonal, vilket även uttryckts tidigare (43).

Det genom möjligheten att få en lättöverskådlig historik av sjukfallet samt minska

kompletteringar i sjukintyg genom ökad kommunikation mellan läkare och Försäkringskassan.

Att problemområdet kring sjukintyg är omfattande, med tyngd på läkarnas administration är

välbelagt (51–53). Inom Sjukskrivningsmiljarden har flera satsningar syftat till att minska denna

börda (16) och digitala intyg via Intygstjänster och fråga-svar funktion inom denna tjänst,

mellan läkaren och försäkringskassan, uppfattas positivt av informanterna i aktuell studie.

Informanter uttryckte tro till känsla av ökad delaktighet om det fanns en möjlighet att uttrycka

sig själv genom systemet och dela det med olika aktörer. Att patienter upplevt ökad möjlighet

till att ta en aktiv roll i sin behandling genom att läsa sin journal digitalt har visats (54), vilket

då det gäller utan att vara en aktiv aktör i den digitalt journalen.

Utmattningssyndrom och depression står för en stor andel av de långa sjukfallen i Sverige och

symptom vid dessa tillstånd är minnes- och koncentrationssvårigheter. Informanter i denna

studie lyfte att en ”tänk på detta när du blir sjukskriven”-lista skulle vara till hjälp i situationen.

Material likt detta används idag i pappersform i några landsting/regioner och är framtaget av

FÖRKOM, Stockholms läns landstings försäkringsmedicinska kommitté, och är presenterad i

form av en ”bipacksedel för sjukskrivning” (54).

Unikt för denna studie var att informanterna framhöll möjligheten till ökad känsla av

delaktighet om det fanns en kommunikationsväg att utrycka sig själv i systemet, en tro att

systemet skulle kunna minska administration även för läkarna och handläggare, bidra med ökad

kunskap och förståelse för arbetsgivaren samt att det framhölls möjlighet till ökat

informationsutbyte mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Risker

Det utrycktes oro för att information som presenterades i systemet, exempelvis en notis om

kontakt mellan sjukskrivande läkare och Försäkringskassan på funktion tidslinjen, skulle

kunna orsaka patienten ångest om det inte fanns någon förklaring till vad som föranledde

kontakten. Att patienter kan känna sig i beroendeställning till både sjukskrivande läkare och

30

handläggare på Försäkringskassan kan göra individen mer känslig för osäkerhet. Den digitala

kommunikationen kan addera ännu en komplexitet till kommunikationen då mänsklig kontakt

uteblir. Dock har patienter uppgett positiva aspekter av att läsa information, även när den är

komplicerad och med allvarlig innebörd, såsom när cancerpatienter haft tillgång till sin

digitala journal (26). Utvecklare bör dock fundera kring hur information om händelser

presenteras, mer än att information endast är tillgänglig för patienten.

Att informanter uttryckte oro för missbruk av känslig information som delas till arbetsgivaren

är viktigt att ta på största allvar. I denna studie uppgavs oro för missbruk av information och

sekretessbrott. Studier visar att då journaler finns tillgängliga digitalt kan skadan bli större om

det sker ett sekretessbrott, med tanke på att all information är samlad på ett ställe (55). Även att

tillgängliga system inte uppfyller krav i lagar förekommer (56). Det framkom oro över att

arbetsgivare, som inte i samma utsträckning har tradition av att arbeta med sekretess, inte skulle

behandla integritetskränkande uppgifter med respekt. I Ineras rapport beskrivs att de individer

som har en konflikt med någon aktör, som till exempel arbetsgivaren, uttalade önskan om att

godkänna varje enskild informationsmängd som kan komma att delas med andra aktörer (32).

Hur ofta medgivande skulle lämnas berördes inte i intervjuer till aktuell studie. Dock berördes

på vilket sätt detta skulle ske. Avrådan från att ge medgivande genom att kryssa i en ruta

uttrycktes. De informanter som hade erfarenhet av att ge medgivande till Samordnings-

förbundet var nöjda med att ha skrivit på en blankett för detta under ett möte. De etiska

aspekterna i hur medgivande ska inhämtas behövs således utredas vidare.

Metoddiskussion

Kännedom om rapporten Samverksytan- en fördjupad förstudie (32) kom författaren tillkänna

under arbetets gång, men innan intervjuprocessen påbörjades. Ingen förändring i studiens syfte

skedde efter detta. Däremot kompletterades intervjuguidens lista för önskade berörda ämnen

under ”Fråga 2” i intervjuguiden med funktionerna ”checklista” och ”tidslinje” då de var

intressanta för denna studies syfte. Aktuell studie är fristående från tidigare undersökning och

står inte i finansiell eller annan beroendeställning till utvecklare bakom tjänsten Samverksytan.

Studiens trovärdighet

En ökad risk för selektionsbias vid rekrytering av informanter förelåg i Region Uppsala jämfört

med i Region Västra Götaland. Det då läkarna hade klinisk och personlig kontakt med

rekryterade patienter medan rehabkoordinatorn enbart hade haft telefonkontakt med några av

31

informanterna innan rekrytering, och hade således ingen personlig relation till informanterna.

Det skulle kunna medföra en risk för att urvalets erfarenheter från vården är skevt (37). Då

studiens syfte till viss del låg i att utforska erfarenheter finns även risk för minnesförvanskning.

Några av informanterna hade varit sjukskrivna i flera år medan andra nyligen passerat tre

månaders sjukskrivning. Detta ger dels en ökad bredd i urvalet och dels en ökad risk för att det

är svårt att komma ihåg.

För att stärka studiens tillförlitlighet tillämpades ett strategiskt urval för ökad möjlighet till

informationsrikedom i insamlat material (37). Att studien inte endast inkluderade informanter

med psykisk ohälsa och muskuloskeletal smärta skiljer den från tidigare studier (32, 40).

Urvalet i denna studie speglar dock att dessa diagnosgrupper är de största diagnosgrupperna

inom området (1). Det lämpade sig väl för syftet att använda semistrukturerade intervjuer. I och

med att informanterna fick möjlighet att berätta fritt om sina tankar fanns möjlighet för nya

aspekter att uppdagas (37).

Malterud (37) talar om begreppet validitet i kvalitativ forskning och menar; att validera är att

ställa frågor om kunskapens giltighet. Reflexivitet, menar Malterud, är ett aktivt

förhållningssätt där författaren ifrågasätter sina egna motiv och föreställningar i

forskningsprocessen (37). Författaren i denna studie är legitimerad fysioterapeut som arbetar

inom primärvård och träffar således sjukskrivna patienter i det kliniska arbetet. Ett naturligt

förhållningsätt för författaren var således att utforska patienternas perspektiv i den komplexa

situationen, vilket går i linje med studiens syfte. Författaren besatt innan påbörjad studie ingen

fördjupad kunskap inom försäkringsmedicin. Den interna validiteten hade stärkts om

analysprocessen hade diskuterats med en analyspanel sammansatt av representanter från de

olika aktörerna samt med representant med kunskap inom systemvetenskap och IT-utveckling.

Dock diskuterades författaren analysprocessen fortlöpande med handledare för att minska

risken för snedvridet resultat. Giltigheten och transparensen i studien stärks av att exempel på

analysprocessen presenteras i tabell 2 samt citat valts ut för att spegla kategorier (37).

Med extern validitet menar Malterud resultatets överförbarhet (37). Urvalsgruppen bestod av

övervägande del kvinnor, vilket ej var önskvärt. Dock var en överrepresentation av kvinnor i

urvalet förväntat då det speglar statistiken över könsfördelningen (1). En åldersspridning på 30

till 60 år bedöms godtagbart för att spegla invånarna i arbetsför ålder. Mängden data bedömdes

efter tio intervjuer vara tillfredställande. Informanterna stärkte varandra samtidigt som det

32

framkom individuella erfarenheter och tankar. Samtliga intervjuer genomfördes inom en

månads tid vilket stärker pålitligheten (39).

Urvalsgruppen innehöll informanter från två regioner i Sverige. En styrka gällande externa

validiteten ligger här i att de olika regionerna hade olika organisatoriska förutsättningar och

vanor gällande digital kommunikation med olika aktörer. Informationen som inhämtades hade

därmed en ökad möjlighet att visa variationer. Det är dock viktigt att belysa att kvalitativ

forskning inte tar i anspråk att förklara sanningen gällande giltighet och överförbarhet och

aktuellt resultat speglar endast den kontext som rådde.

Klinisk relevans och vidare forskning

Det framkom en samstämmighet med denna studie och tidigare studier. Mer forskning krävs

dock för att vidare utforska informationsflödet i sjukskrivning- och rehabiliteringsprocessen

samt hur ett digitalt samverkanssystem kan underlätta situationen för de sjukskrivna och andra

aktörer. Då det visats att utlandsfödda svenskar är en utsatt grupp, och denna studie inte belyste

denna grupp, är det av vikt att vidare utreda deras erfarenheter och tankar för att på bästa sätt

möta deras behov. Studien bidrar med kunskap som kan användas för att utveckla vägledning

till hur olika aktörer bör förhålla sig till att ge information kring sjukskrivning- och

rehabiliteringsprocessen samt belyser kritiska frågeställningar gällande ett digitalt

samverkanssystem för utvecklare att vidare undersöka.

Slutsats

Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i av

dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt

samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information

med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet.

33

REFERENSER

1. Försäkringskassan. Analys och prognos. Sjukfrånvarons utveckling 2016. Stockholm:

Socialförsäkringsrapport 2016:7.

2. Roelen C a. M, Koopmans PC, Anema JR, van der Beek AJ. Recurrence of medically

certified sickness absence according to diagnosis: a sickness absence register study. J Occup

Rehabil. 2010;20(1):113–21.

3. Floderus B, Göransson S, Alexanderson K, Aronsson G. Self-estimated life situation in

patients on long-term sick leave. J Rehabil Med. 2005;37(5):291–9.

4. Johansson C, Isaksson G. Experiences of participation in occupations of women on long-

term sick leave. Scand J Occup Ther. 2011; 1;18(4):294–301.

5. Nortvedt L, Lohne V, Kumar BN, Hansen HP. A lonely life--A qualitative study of

immigrant women on long-term sick leave in Norway. Int J Nurs Stud. 2016;54:54–64.

6. Lytsy P, Larsson K, Anderzén I. Health in women on long-term sick leave because of pain

or mental illness. Int J Rehabil Res Int Z Rehabil Rev Int Rech Readaptation. 2015;38(1):27–

33.

7. Socialdepartementet. Promemoria. Införande av en rehabiliteringskedja. Stockholm: 2007.

Report No.: S2007/11032/SF.

8. Försäkringskassan. Med bristande känsla av sammanhang. Stockholm:

Socialförsäkringsraport 2012:1.

9. Ståhl C, Svensson T, Petersson G, Ekberg K. Swedish rehabilitation

professionals’ perspectives on work ability assessments in a changing sickness insurance

system. Disabil Rehabil. 2011;33(15–16):1373–82.

10. Ståhl C, Müssener U, Svensson T. Sjukskrivningssystemet och dess aktörer - Efter

införandet av rehabiliteringskedjan. Linköping: Linköping universitet. Helix Working Paper;

2011.

11. Ståhl C, Svensson T, Petersson G, Ekberg K. A matter of trust? A study of coordination of

Swedish stakeholders in return-to-work. J Occup Rehabil. 2010;20(3):299–310.

12. Marklund S, Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson K. The actions

of the social insurance agency regarding long-term sickness absentees before and after a

medical assessment – a study of 384 case files. Disabil Rehabil. 2014;Volym 37, 2015-

nummer 18.

13. Alexanderson K, Brommels M, Ekenvall L, Karlsryd E, Löfgren A, Sundberg L, et al.

Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning.

Stockholm: Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap

och Medical management centrum, LIME Karolinska Institutet; 2005.

14. Statens offentliga utredningar. Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 Slutbetänkande

av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Stockholm; SOU 2015:21.

34

15. Gårdestig S. Försäkringskassan. Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum - Definition av

försäkringsmedicin. Stockholm: Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum; 2008.

16. Socialdepartementet. Sveriges Kommuner och Landsting. En kvalitetssäker och effektiv

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Överenskommelse mellan staten och Sveriges

Kommuner och Landsting 2017–2018. Stockholm: 2016.

17. Eysenbach G. What is e-health? J Med Internet Res. 2001 Jun;3(2).

18. Socialdepartementet. Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information

inom vård och omsorg. Västerås: 2010.

19. Volker D, Zijlstra-Vlasveld MC, Anema JR, Beekman AT, Brouwers EP, Emons WH, et

al. Effectiveness of a blended web-based intervention on return to work for sick-listed

employees with common mental disorders: results of a cluster randomized controlled trial. J

Med Internet Res. 2015;17(5):116.

20. Kolltveit B-CH, Gjengedal E, Graue M, Iversen MM, Thorne S, Kirkevold M. Conditions

for success in introducing telemedicine in diabetes foot care: a qualitative inquiry. BMC Nurs.

2017;16:2.

21. Vonk Noordegraaf A, Anema JR, van Mechelen W, Knol DL, van Baal WM, van

Kesteren PJM, et al. A personalised eHealth programme reduces the duration until return to

work after gynaecological surgery: results of a multicentre randomised trial. BJOG Int J

Obstet Gynaecol. 2014;121(9):1127–1135

22. Andersén Å, Larsson K, Lytsy P, Kristiansson P, Anderzén I. Predictors of self-efficacy in

women on long-term sick leave. Int J Rehabil Res Int Z Rehabil Rev Int Rech Readaptation.

2015;38(4):320–6.

23. Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting. Vision e-hälsa 2025 -

gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Stockholm: 2016; S2016/01874/FS.

24. Inera. Statistik -journaltjänsten [Internet]. [Hämtat 25e april 2017]. Tillgänglig:

http://www.inera.se/aktuellt/statistik/journalen/

25. Jilka SR, Callahan R, Sevdalis N, Mayer EK, Darzi A. “Nothing About Me Without Me”:

An Interpretative Review of Patient Accessible Electronic Health Records. J Med Internet

Res. 2015: 29;17(6):161.

26. Rexhepi H, Åhlfeldt R-M, Cajander Å, Huvila I. Cancer patients’ attitudes and

experiences of online access to their electronic medical records: A qualitative study. Health

Informatics J. 2016.

27. Goldzweig CL, Orshansky G, Paige NM, Towfigh AA, Haggstrom DA, Miake-Lye I, et

al. Electronic patient portals: evidence on health outcomes, satisfaction, efficiency, and

attitudes: a systematic review. Ann Intern Med. 2013;159(10):677–87.

35

28. Scandurra I, jansson A, Forsberg- Fransson M-L, Ålander T. Is ’patient´s online access to

health records´a good reform? - opinions från Swedish healthcare professionals differ.

Procedia Comput Sci. 64 (2015):964 – 968.

29. Försäkringskassan. Om Mina Sidor och e-legitimation [Internet]. [Hämtat: 2 mars, 2017].

Tillgänglig:

https://www.forsakringskassan.se/omwp/mina_sidor_och_e_legitimation/om_mina_sidor

30. Inera. Fördjupad information om våra tjänster - 1177 vårdguidens e-tjänster [Internet].

[Hämtat: 2a mars, 2017]. Tillgänglig: from: http://www.inera.se/Fordjupning/fordjupad-

information-om-vara-tjanster/1177-vardguidens-e-tjanster/

31. Försäkringskassan. Sveriges Kommuner och Landsting. Stöd för rätt sjukskrivning. Dnr

SKL: 14/3621. 2016.

32. Bergman L. Samverkansytan - en fördjupad förstudie. Delprojekt inom Intygstjänster

2016. Slutrapport. Stockholm: Inera Landsting och Regioner i samverkan för e-hälsa.; 2017.

33. Patientlag (2014:821) Svensk författningssamling 2014:821 t.o.m. SFS 2017:66.

34. Personuppgiftslag (1998:204) Svensk författningssamling 1998:1998:204 t.o.m. SFS

2010:1969.

35. Patientdatalag (2008:355) Svensk författningssamling 2008:355 t.o.m. SFS 2017:60.

36. Ståhl C, Svensson T, Ekberg K. From Cooperation to Conflict? Swedish Rehabilitation

Professionals’ Experiences of Interorganizational Cooperation. J Occup Rehabil N Y. 2011

;21(3):441–8.

37. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Tredje upplagan. Lund:

Studentlitteratur; 2014.

38. CODEX - regler och riktlinjer för forskning [Internet]. [Hämtat: 30 januari 2017].

Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/index.shtml

39. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004;24(2):105–12.

40. Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors contributing to women’s ability to make

informed decisions about the process of rehabilitation and return to work: a focus group

study. Work Read Mass. 2012;43(2):237–48.

41. Ekberg K. Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering. Socialmedicinsk Tidskr.

2009;86(3):210–9.

42. Svensson T, Müssener U, Alexanderson K. Sickness absence, social relations, and self-

esteem: a qualitative study of the importance of relationships with family, workmates, and

friends among persons initially long-term sickness absent due to back diagnoses. Work Read

Mass. 2010;37(2):187–97.

36

43. Becker S, Miron-Shatz T, Schumacher N, Krocza J, Diamantidis C, Albrecht U-V.

mHealth 2.0: Experiences, Possibilities, and Perspectives. JMIR MHealth UHealth.

2014;2(2):e24.

44. Ståhl C, Åborg C, Toomingas A, Parmsund M, Kjellberg K. The influence of social

capital on employers’ use of occupational health services: a qualitative study. BMC Public

Health. 2015: 23;15:1083.

45. Ahmed T, Lucas H, Khan AS, Islam R, Bhuiya A, Iqbal M. eHealth and mHealth

initiatives in Bangladesh: a scoping study. BMC Health Serv Res. 2014. 16;14:260.

46. Gray CS, Mercer S, Palen T, McKinstry B, Hendry A. eHealth Advances in Support of

People with Complex Care Needs: Case Examples from Canada, Scotland and the US.

Healthc Q Tor Ont. 2016;19(2):29–37.

47. Ekholm A, Markovic D. När vården blir IT. En underlagsrapport till eHälsokommittén.

Stockholm.: Institutet för framtidsstudier; 2014. Report No: Forskningsrapport 2014.

48. Ammenwerth E, Schnell-Inderst P, Hoerbst A. The impact of electronic patient portals on

patient care: a systematic review of controlled trials. J Med Internet Res. 2012; 26;14(6):162.

49. Malvey D, Slovensky DJ. mHealth: Transforming Healthcare. Springer; 2014; 210.

50. Sveriges Kommuner och Landsting. (O)jämställdhet i hälsa och vård. Reviderad upplaga.

Stockholm: 2014.

51. Letrilliart L, Barrau A. Difficulties with the sickness certification process in general

practice and possible solutions: A systematic review. Eur J Gen Pract. 2012; 1;18(4):219–28.

52. Ljungquist T, Hinas E, Nilsson GH, Gustavsson C, Arrelöv B, Alexanderson K. Problems

with sickness certification tasks: experiences from physicians in different clinical settings. A

cross-sectional nationwide study in Sweden. BMC Health Serv Res. 2015; 12;15:321.

53. Wahlström R, Alexanderson K. Swedish Council on Technology Assessment in Health

Care (SBU). Chapter 11. Physicians’ sick-listing practices. Scand J Public Health Suppl.

2004; 63:222–55.

54. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Stockholms läns landsting. Bipacksedel -

sjukskrivning. Patientinformation. [Internet]; [Hämtat 16e maj 2017]. Tillgänglig:

https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:JGdIcvdzBBoJ:https://lartorget.sll.s

e/public/pp/public_file_archive/archive.html%3FpublishedItemId%3D33286715%26courseId

%3D65894%26fileId%3D32877197+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=safari

55. Miron-Shatz T, Elwyn G. To serve andprotect? Electronic health records pose challenges

for privacy, autonomy and person-centered medicine. Int J Pers Centeres Med. 2011 maj;

56. Datainspektionen. Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) – behörighetstilldelning.

2017

37

Bilaga 1. Intervjuguide

Denna version hade författaren under intervjun

Innan intervjun börjar:

• Muntlig information om studiens syfte

• Fråga om informanten har någon fråga innan ljudupptagning börjar

Sätter igång ljudupptagning

Intervju med informant med kod:

Vi börjar med bakgrundsfrågor (frivilliga att svara på):

Hur länge har du varit sjukskriven?

Vilken omfattning är din sjukpenning på idag?

Har du en anställning du är sjukskriven ifrån?

Vilken diagnos är du sjukskriven för?

Då börjar jag med att ställa en fråga till dig:

1. På vilket sätt har du fått eller tillgodosett dig den information om sjukskrivnings-

och rehabiliteringsprocessen som du har behövt genom din resa?

Checklista

- Erfarenhet av att få info muntligt

- Erfarenhet av att leta info själv

- Hinder till information

- Önskat att det hade gått till.

- Bättre informationskanaler

- Sämre informationskanaler

- 90 dagars spärren, 180 dagars spärren

- Förståelse för processen

2 Det finns tankar på att utveckla ett digitalt verktyg för samverkan mellan olika

inblandade aktörer i sjukskrivning- och rehabiliteringsprocessen. Det kan handla

om ett system via internet, på din telefon eller på din dator, där du kan logga in

för att ta del av och dela information från till exempel sjukvården,

Försäkringskassan eller arbetsgivaren. Och där alla som är inblandade kring din

sjukskrivning kan se till exempel ditt sjukintyg eller din rehabiliteringsplan.

Berätta hur du tänker om det?

Checklista

- Delaktivget /självständighet /utanförskap

- Vilja /ovilja till att dela information

- Visioner - önskan

- Ökat/minskat informationsutbyte

- Tidsaspekter

- Myndigheter/ arbetsgivaren/ hälso- och sjukvården/ arbetsgivaren

3 Är det något du tänker på när vi pratar om det här med information och

sjukskrivning som du har en positiv erfarenhet av?

38

4 Är det något du tänker på när vi pratar om det här med information och

sjukskrivning som du har en negativ erfarenhet av?

5 Är det något som jag inte har frågat dig som du skulle vilja tillägga?

Tack för din medverkan!

1. Vid behov för att vägleda informanten vidare i samtalet:

- Berätta för mig hur du har gjort för att lära dig om vad som händer vid en

sjukskrivning

- Har du letat information utöver den som sjukvården eller Försäkringskassan har gett

dig?

- Berätta om du tycker att något sätt är bättre eller om det finns något sätt som är

sämre när det handlar om att lära sig om allt som sker kring en sjukskrivning?

- Hur hade du önskat att det hade gått till?

- Vet du vad som händer efter 180 dagars sjukskrivning?

- Utveckla hur du har upplevt att få eller inte få information

- Hur mycket upplever du att du förstår av processen i förhållande till hur mycket du

förväntas veta?

2. Vid behov för att vägleda informanten vidare i samtalet:

- Det här systemet/IT-verktyget finns inte så du får tänka helt fritt…

- Tanken är att ha alla kontakter och kommunikationer samlade på ett ställe, hur tänker

du kring det?

- Vad skulle du vilja ha ett sådant verktyg till?

- Tidslinje

-checklista

-ansvarsfördelning

-kontaktlista

-information

- Utveckla för mig hur du tänker

- Hur känner du för att dela information som finns i sjukvården med din arbetsgivare?

39

Denna version hade informant under intervjun

• Information om syftet med studien.

• Har du någon fråga?

Sätter igång ljudupptagning

Intervjuledaren berättar vilken intervjukod (för att intervjun ska vara anonym)

Bakgrundsfrågor (frivilliga att svara på):

Hur länge har du varit sjukskriven?

Vilken omfattning är din sjukpenning på idag?

Har du en anställning du är sjukskriven ifrån?

Vilken diagnos är du sjukskriven för?

1. På vilket sätt har du fått den information om sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen som du har behövt genom din resa?

2. Det finns tankar på att utveckla ett digitalt verktyg för samverkan mellan olika

inblandade i sjukskrivning- och rehabiliteringsprocessen. Det kan handla om ett

system via internet, på din telefon eller på din dator, där du kan logga in för att

ta del av och dela information från till exempel sjukvården, Försäkringskassan

eller arbetsgivaren. Och där alla som är inblandade kring din sjukskrivning kan

se till exempel ditt sjukintyg eller din rehabiliteringsplan. Berätta hur du tänker

om det?

3. Är det något du tänker på när vi pratar om det här med information och

sjukskrivning som du har en positiv erfarenhet av?

4. Är det något du tänker på när vi pratar om det här med information och

sjukskrivning som du har en negativ erfarenhet av?

5. Är det något som jag inte har frågat dig som du skulle vilja tillägga?

Tack för din medverkan!

40

Bilaga 2. Information om studien till rekryterande läkare i Uppsala

Kära kollegor,

Tack för att ni har ställt upp med att rekrytera informanter till min forskningsstudie!

Jag skriver i vår min masteruppsats i folkhälsovetenskap vid Uppsala universitet, institutionen

för folkhälso- och vårdvetenskap.

Syftet med studien är att med en intervjustudie undersöka långtidssjukskrivna personers

erfarenheter och tankar kring informationsflödet under sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen samt utforska hur de ser på användandet av ett digitalt verktyg för

samverkan mellan processens olika aktörer.

Min förhoppning är att få 5 intervjuer på vårdcentralen. Jag kommer att meddela er alla när

jag har tillräckligt många informanter. Jag kommer att kontakta alla patienter ni rekryterar.

Jag bifogar projektplan (på mail) om du har intresse av att läsa mer ingående om studien.

1) Jag ber dig att tillfråga patienter om de har intresse att medverka i min studie. Du kan

göra det på mottagningsbesök eller via telefon.

Inklusionskriterie för informanterna/patienterna är:

• Har idag sjukpenning på 50 % eller mer

• Har haft sjukpenning (i någon omfattning) i mer än 90 dagar

• Talar flytande svenska

En önskan finns om spridning gällande ålder och kön på informanterna. Då ni tillfrågar

patienter oberoende av varandra kommer jag återkomma med information om jag önskar

riktning gällande kön och ålder.

Exklusionskriterie gäller om jag har träffat patienten som vårdande fysioterapeut.

Du får gärna läsa den informationstext som står på bifogat papper (information och

medgivandeformulär till medverkande i studien) rakt av när du talar med din patient.

2) Om patienten visar intresse ger du honom eller henne (i handen eller via postat brev)

det kuvert som du fått tillhandahållet och som innehåller information till patienten och

medgivandeformulär

3) Du ber om muntligt godkännande att ge patientens telefonnummer till mig

41

4) Du meddelar namn och telefonnummer till mig via mail (se nedan)

Medverkan är frivillig och ingen ersättning delas ut.

Om du har någon fråga kan du ringa mig på tel. nr 0708678771 eller maila mig på

Maria.Lindahl.6736@student.uu.se

Stort tack för din hjälp! Maria Lindahl

Kontakt till min handledare Kjerstin Larsson kjerstin.larsson@pubcare.uu.se

42

Bilaga 3. Information om studien till rekryterande rehabkoordinator i Västra

Götaland

Tack för att du har ställt upp med att rekrytera informanter till min forskningsstudie!

Jag heter Maria Lindahl och skriver min masteruppsats i Folkhälsovetenskap vid Uppsala

universitet, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Syftet med studien är att med en intervjustudie undersöka långtidssjukskrivna personers

erfarenheter och tankar kring informationsflödet under sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen samt utforska hur de ser på användandet av ett digitalt verktyg för

samverkan mellan processens olika aktörer.

Jag bifogar projektplan om du har intresse av att läsa mer ingående om studien.

1. Jag ber dig att tillfråga patienter om de har intresse att medverka i min studie

Inklusionskriterie för informanterna/patienterna är:

• Har idag en sjukpenning på 50 % eller mer

• Har haft sjukpenning (i någon omfattning) i mer än 90 dagar

• Talar flytande svenska

En önskan finns om spridning gällande ålder och kön på informanterna. Jag önskar intervjua

fem informanter från er vårdcentral.

Du får gärna läsa den informationstext som står på bifogat papper (information och

medgivandeformulär till medverkande i studien) rakt av när du talar med din patient.

2. Om patienten visar intresse ber du om muntligt godkännande att ge patientens

telefonnummer och adress till mig.

3. Du meddelar namn, telefonnummer och adress till mig via mail (se nedan).

Medverkan är frivillig och ingen ersättning delas ut.

Om du har någon fråga kan du ringa mig på tel. nr 0708678771 eller maila mig på

Maria.Lindahl.6736@student.uu.se

Stort tack för din hjälp!

Maria Lindahl

Kontakt till min handledare Kjerstin Larsson: kjerstin.larsson@pubcare.uu.se

43

Bilaga 4. Information till informanter

Information till dig som visat intresse att medverka i intervjustudie

Hej!

Detta informationsbrev är till dig som blivit tillfrågad att delta i den intervjustudie som jag

ska genomföra som examensarbete inom masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Uppsala

universitet.

Svenska staten satsar pengar på att förbättra sjukskrivningsprocessen och en sak som man

diskuterar är att utveckla ett digitalt verktyg som skulle förbättra kommunikationen mellan

olika aktörer i en sjukskriving; till exempel sjukvården, Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och personen som är sjukskriven.

Syftet med min studie är att undersöka vad sjukskrivna personers har för erfarenheter av

informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och tankar kring ett

sådant eventuellt digitalt verktyg för samverkan mellan de inblandade i processen.

Det är helt frivilligt att ställa upp på intervjun. Din vård kommer inte på något sätt påverkas

beroende på ditt val att ställa upp på intervjun.

Intervjun kommer att ta mellan 30 - 40 minuter.

Du kommer att vara helt anonym i mitt arbete. Jag kommer att spela in samtalet.

Du får gärna kontakta mig om du har någon fråga!

Maria Lindahl

Mail: Maria.Lindahl.6736@student.uu.se

Kontakt till min handledare Kjerstin Larsson: kjerstin.larsson@pubcare.uu.se

44

Bilaga 5. Medgivandeformulär till informanter

Medgivandeformulär

Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i en intervju

Ort och datum_____________________________

Namnteckning_____________________________

Namnförtydligande_________________________