IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar132291/FULLTEXT01.pdf · 2008-10-27 · Sammanfattning...
Transcript of IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar132291/FULLTEXT01.pdf · 2008-10-27 · Sammanfattning...
UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2008 Handledare: Bengt Öström Redovisning
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning
Författare: Christoffer Carlsson Alexander Kjell
Sammanfattning
Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en
gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För
noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden
obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.
Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya
kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt
marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att
utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och
jämförbarhet påverkas av införandet.
Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till
de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att
skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas
övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda
till ännu bättre kvalité för användarna.
2
Förkortningar
IAS International Accounting Standards
IASB International Accounting Standards Board
IFRS International Financial Reporting Standards
IFAC International Federation of Accountants
Förklaringar
Derivat Ett finansiellt instrument som ger innehavaren rättigheten, men
inte skyldigheten att köpa den underliggande säkerheten vid en
viss tidpunkt till ett förutbestämt pris.
Large Cap Stockholmsbörsens lista för de största bolagen där börsvärdet
överstiger en miljard euro.
Portfölj En komponering av finansiella tillgångar.
3
Innehållsförteckning 1 Inledning ......................................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund................................................................................................................... 6 1.2 Problemformulering.................................................................................................. 7 1.3 Syfte .......................................................................................................................... 8
2 Teoretisk referensram ................................................................................................... 9
2.1 Redovisningens syfte ................................................................................................ 9 2.2 IASB och redovisningens harmonisering ................................................................. 9 2.3 Finansiella instrument............................................................................................. 10 2.4 IFRS 7 ..................................................................................................................... 11
2.4.1 Syfte och tillämpning....................................................................................... 11 2.4.2 Riskrapportering för finansiella instrument ..................................................... 12 2.4.2.1 Kreditrisk ...................................................................................................... 12 2.4.2.2 Likviditetsrisk ............................................................................................... 13 2.4.2.3 Marknadsrisk................................................................................................. 13
2.5 IASB:s föreställningsram........................................................................................ 14 2.5.1 Relevans........................................................................................................... 14 2.5.2 Begriplighet...................................................................................................... 15 2.5.3 Tillförlitlighet................................................................................................... 15 2.5.3.1 Validitet......................................................................................................... 16 2.5.3.2 Verifierbarhet................................................................................................ 16 2.5.4 Jämförbarhet .................................................................................................... 17
3 Metod ............................................................................................................................ 19
3.1 Metodval ................................................................................................................. 19 3.2 Val av företag och risker......................................................................................... 19 3.3 Datainsamling ......................................................................................................... 20 3.4 Källkritik ................................................................................................................. 20
4 Empiri ........................................................................................................................... 21
4.1 Kreditrisk ................................................................................................................ 21 4.1.1 Volvo................................................................................................................ 21 4.1.2 Atlas Copco...................................................................................................... 22 4.1.3 SKF .................................................................................................................. 23 4.1.4 Sandvik ............................................................................................................ 23
4.2 Likviditetsrisk ......................................................................................................... 24 4.2.1 Volvo................................................................................................................ 24 4.2.2 Atlas Copco...................................................................................................... 25 4.2.3 SKF .................................................................................................................. 25 4.2.4 Sandvik ............................................................................................................ 26
4.3 Marknadsrisk - Ränterisk........................................................................................ 27 4.3.1 Volvo................................................................................................................ 27 4.3.2 Atlas Copco...................................................................................................... 27
4
4.3.3 SKF .................................................................................................................. 28 4.3.4 Sandvik ............................................................................................................ 28
4.4 Marknadsrisk - Valutarisk....................................................................................... 28 4.4.1 Volvo................................................................................................................ 28 4.4.2 Atlas Copco...................................................................................................... 29 4.4.3 SKF .................................................................................................................. 30 4.4.4 Sandvik ............................................................................................................ 31
5 Analys............................................................................................................................ 32
5.1 Relevans.............................................................................................................. 32 5.2 Begriplighet......................................................................................................... 33 5.3 Tillförlitlighet...................................................................................................... 34 5.4 Jämförbarhet ....................................................................................................... 34
6 Slutsatser....................................................................................................................... 37
6.1 Kritik till eget arbete ............................................................................................... 39 6.2 Förslag till vidare forskning.................................................................................... 39
7 Källförteckning ............................................................................................................ 40
5
1 Inledning
I följande avsnitt kommer författarna att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Därefter
presenteras forskningsfrågorna som kommer att undersökas följt av uppsatsens syfte.
1.1 Bakgrund
Utvecklingen i samhället leder till ett allt mer globalt företagande och konkurrenter finns
över hela världen. Detta innebär att faktorer som valutakurser och ränteutveckling blir
centrala i ett företags riskhantering.1 Även kreditriskerna är i större utsträckning
världsomfattande, vilket har visat sig på senare tid i form av bolånekrisen i USA som
spridit sig världen över.2 Företagen har därigenom ökat kreativiteten i sin handel med
finansiella instrument för att motverka ett för stort risktagande och dessa instrument har
blivit mer komplexa på senare tid. Den ökade komplexiteten ställer högre krav på
redovisning som kan spegla en rättvisande bild av hur företaget exponerar sig för risker
till följd av användandet av de finansiella instrumenten. Under år 2005 introducerades ett
nytt regelverk som samtliga noterade företag ska upprätta sina årsredovisningar efter. 3
Tidigare, när nya standarder implementerats, har brister i möjligheterna till en rättvisande
jämförelse mellan företag påvisats, vilket kan vara vilseledande för användare av
redovisningen. De olika tolkningar företag gör första gången en ny standard införs kan ge
upphov till skillnader i redovisningen fram till dess en praxis etablerats.4 Företag, som
innehar finansiella instrument, exponerar sig för olika risker som kan vara av stor
betydelse för resultatet. Därför kommer upplysningarna kring dessa risker och
motverkandet av dem att spela en central roll i redovisningen. Från och med räkenskapsår
med början 1 januari 2007 ska den nya standarden IFRS 7 följas för riskupplysningar som
gäller för samtliga företag som rättar sig efter de internationella riktlinjerna.5
1 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07) 2 http://nyhetskanalen.se/1.227426/nyheter/2007/12/13/bolanekrisen_i_usa_13_dec (2008-04-07) 3 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 4 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07) 5 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav
6
1.2 Problemformulering
Årsredovisningar har länge varit en viktig informationskälla som spelat en stor roll för
analytikers, ägares och investerares prognoser och beslutsfattande.6 Även om det finns ett
brett utbud av andra källor som pressreleaser, kvartalsrapporter och
bokslutskommunikéer för upplysningar i dagens informationssamhälle, är
årsredovisningarna fortfarande viktig för bekräftande och komplettering av
informationen.7 I Sverige är det främst storbankerna som börjat använda sig av
rapportering i enlighet den nya standarden IFRS 7 för upplysningar av risker före den
blev obligatorisk. De flesta övriga branscher har skjutit på implementeringen till de
årsredovisningar som avser 2007. Specialister inom området Financial Risk Management
pekar på att det inte varit en helt enkel process för andra branscher att införa dessa mer
krävande upplysningar rörande riskerna för finansiella instrument i redovisningen, och att
en utstakad praxis ännu inte hunnit bli etablerad. Införandet av nya standarder brukar
kunna medföra bekymmer för företag då det inte finns något föregående exempel att se
till och ta efter. Den nya standarden IFRS 7 ställer högre krav på upplysningarna rörande
kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. Med en hårt pressad dollar och en kreditkris
som sprider sig från USA är det intressant att granska redovisningen av upplysningarna
för exponering av risk förknippade med finansiella instrument för svenska industriföretag
som är väldigt beroende av sin export.8
Hur redovisar svenska industriföretag nyheterna i upplysningskraven som IFRS 7 ställer
och vilka skillnader uppkommer i tolkningarna som företagen gör? Hur påverkar de nya
upplysningskraven och eventuella skillnader i redovisningen de kvalitativa egenskaperna
begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som enligt IASB är viktigast ur
användarnas perspektiv?
6 Smith, Dag, Redovisningens språk, 2006, Studentlitteratur Lund s. 20 7 Smith, s. 26 8 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07)
7
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom studier av årsredovisningar analysera hur svenska
industriföretags redovisning av de nya upplysningskraven enligt IFRS 7 påverkar de
kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet.
8
2 Teoretisk referensram
I denna del av uppsatsen kommer läsaren få en genomgång av redovisningens bakgrund
och syfte. Vidare beskriver författarna mer ingående vad finansiella instrument är samt
de risker som är förknippade med dessa. Läsaren får en redogörelse för vilka de nya
kraven är som IFRS 7 ställer på upplysningarna som är förknippade med nyttjandet av
finansiella instrument. Avslutningsvis beskrivs de kvalitativa egenskaperna relevans,
begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet.
2.1 Redovisningens syfte
Den externa redovisningen syftar till att förmedla information om företagets ställning till
olika användare. Hur de utomstående användarnas informationsbehov täcks är den
centrala frågan och kan tyckas vara enkel att besvara. De olika användarna av
informationen som redovisas är analytiker, investerare, ägare, långivare, leverantörer,
kunder, konkurrenter, anställda samt stat och kommun. Detta gör att allt användarnas
olika behov måste beaktas då de använder redovisningen på olika sätt. Problem kan även
uppstå på grund av skillnader i förkunskaper hos användarna. Samtidigt eftersträvas en så
komplett redovisning som möjligt måste hela tiden nyttan vägas mot kostnaden. Fokus i
denna studie ligger på ägare och investerare. Ägarna vill ha beslutsunderlag om de ska
behålla eller sälja sina andelar av företaget, medan investerarna behöver underlaget för att
analysera företaget inför ett eventuellt köp.9
2.2 IASB och redovisningens harmonisering
Det har länge funnits stora skillnader mellan länders standarder för hur företag ska
redovisa. Investerare tittar allt mer runt i omvärlden efter företag att placera i och de vill
försäkra sig om att informationen de får är pålitlig och jämförbar, eller åtminstone bli
upplysta om vad som skiljer sig och i vilken utsträckning. Även företagen som agerar på
9 Smith, s. 17 - 20
9
världsmarknaden ser gärna en enhetlig standard, eftersom detta skulle underlätta deras
redovisning avsevärt.10 I strävan efter att möta behovet av en gemensam
redovisningsstandard grundades 1973 IASC genom en överenskommelse mellan tio
länder.11 IFAC, den internationella sammanslutningen av revisorer och IASC kom under
1981 fram till att IASC skulle vara självstyrande i sitt arbete att upprätta internationella
redovisningsstandarder och i publikationer av aktuella ämnen som behövdes tas upp till
diskussion. I mars år 2001 skedde en omorganisation av ISAC till International
Accounting Standards Board (IASB), som idag fungerar som en icke vinstdrivande
normgivare för internationell redovisning. Målet med organisationen är att förse världens
allt mer integrerade kapitalmarknader med ett gemensamt språk för finansiella rapporter
som bidrar till en förbättrad transparens och jämförbarhet.12
2.3 Finansiella instrument
IAS 32 ”Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering” är det regelverk som
beskriver de normer för hur finansiella instrument klassificeras och vilken information
som ska presenteras. Standarden för värdering och redovisning av finansiella instrument
regleras däremot av IAS 39 ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering”.
Definitionen av ett finansiellt instrument är enligt IAS 32: ”Ett finansiellt instrument är
varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell
skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag.” IAS 39 tar dock inte upp alla
typer av finansiella instrument. Till exempel omfattas inte de egetkapitalinstrument som
företaget själva givit ut i form av emitterade aktier. Detta är naturligt eftersom det egna
kapitalet per definition bestäms av skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i
företaget. Däremot omfattas egetkapitalinstrument som till exempel aktier i andra bolag
som företaget äger av standarden.13
10 Nobes, Christoffer & Parker, Robert, Comparative International Accounting, 2004, New York, Prentice Hall s. 78 - 81 11 Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Holland, Storbritannien, Irland och USA 12 http://www.iasb.org/About+Us/About+the+Foundation/History.htm (2008-04-09) 13 Smith, s. 240 - 242
10
2.4 IFRS 7
IASB gav under 2005 ut standarden IFRS 7 som behandlar finansiella instrument och
upplysningskraven kring dessa. Den ersatte de tidigare upplysningskraven i IAS 32
”Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar” samt hela IAS 30
”Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut”. För
räkenskapsår vilka börjar från och med 1 januari 2007 skall IFRS 7 tillämpas av såväl
finansiella som icke finansiella företag. Många av de upplysningskrav som återfanns i
IAS 30 och IAS 32 återfinns nu mer i IFRS 7. I vissa fall har förändringar skett av kraven
och i andra fall har helt nya mer omfattande upplysningskrav tillkommit.14
2.4.1 Syfte och tillämpning
Alla noterade företag, koncerner och moderbolag måste rätta sig efter IFRS 7 och dess
krav på upplysningar kring riskerna för finansiella instrument.15 Nivån på vilka
upplysningar som ska lämnas varierar beroende på vilken omfattning företaget använder
sig av finansiella instrument samt exponeringen för finansiell risk.16
Syftet med IFRS 7 är att förenkla för företag vilka använder sig av finansiella instrument
genom att samla alla upplysningskrav för finansiella instrument under en och samma
plats.17 Ett annat syfte med IFRS 7 är att ge användarna en ökad förståelse för hur
finansiella instrument påverkar företagets exponering för risk och hur de hanterar dessa
risker.18 Detta syfte uppfylls genom att företagen lämnar information om:
• De finansiella instrumentens påföljder för företagets resultat och finansiella
ställning
• I vilken omfattning finansiella instruments påverkar riskexponeringen som
uppkommer på grund av dessa (kvantitativ upplysning). 14 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 15 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 16 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 17 Finansinspektionen, Dnr 05-191-250, Bilaga 1: Beskrivning av IFRS 7 samt följdändringar i andra standarder 18 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav
11
• Vilken metod företaget använder sig av för att hantera den ovan nämnda risken
(kvalitativ upplysning).19
2.4.2 Riskrapportering för finansiella instrument
Enligt standarden ska information lämnas om de risker, som företaget är exponerat för
genom sitt användande av finansiella instrument, så att användaren kan bilda sig en
uppfattning om riskernas omfattning och karaktär. De risker som innefattas av
upplysningskraven enligt IFRS 7 är kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. De
kvalitativa upplysningskrav som ställs på företagens riskrapportering inkluderar en
redogörelse för exponeringen av risken och dess uppkomst. Företagen ska även förklara
sina mål, principer och metoder för att hantera och mäta riskerna som uppstår. Slutligen
ska företaget peka på de eventuella skillnaderna i dessa förhållanden sedan föregående
period. Företagen är även tvungna att lämna kvantitativa upplysningar för varje typ av
risk som har sitt ursprung i användandet av finansiella instrument.20 En nyhet med IFRS
7 med avseende på de kvantitativa riskupplysningarna är, att den information som ska
redovisas, ska baseras på information som rapporteras internt inom företagen till
nyckelpersoner i ledande ställning.21 Med nyckelpersoner i ledande ställning menas de
personer som har ansvar och befogenhet över företagets ledning, styrning samt planering
av verksamheten. Här inkluderas styrelseledamöter och den verkställande direktören.22
2.4.2.1 Kreditrisk
Definitionen av kreditrisk enligt IFRS 7 är ”Risken för att en part i ett finansiellt
instrument inte kan fullgöra en skyldighet och därigenom förorsaka motparten en
finansiell förlust”.23 Enligt IFRS 7 måste företaget lämna upplysningar om vilket belopp
som bäst motsvarar den maximala kreditexponeringen på balansdagen. Enligt den
tidigare standarden IAS 32 var företaget endast tvunget att ange detta om det ej 19 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 20 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 160 - 161 21 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 161 22 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 366 23 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163
12
överrensstämde mot det redovisade kreditriskbeloppet. Företaget ska även redogöra för
de säkerheter som finns för krediterna samt redovisa information om kreditkvaliteten på
de finansiella tillgångarna.24
2.4.2.2 Likviditetsrisk
Likviditetsrisken definieras som ”Risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra
åtaganden som är förenade med finansiella skulder”.25 IFRS 7 kräver att företag ska
lämna en löptidsanalys för sina finansiella skulder som visar återstående kontraktstid till
förfall samt hur företaget hanterar den risk som är förknippad med denna.26 Enligt den
tidigare standarden IAS 32 fanns inga krav på att en löptidsanalys skulle lämnas.27
2.4.2.3 Marknadsrisk
Marknadsrisken definieras som ”Risken för att verkligt värde på eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker.”28 Dessutom delas redovisningen av valutarisk vanligtvis in i
transaktionsriskexponering och omräkningsexponering. Transaktionsriskexponeringen
består av de risker som uppstår när in- och utflöden sker i olika valutor.
Omräkningsexponeringen är den exponering som omräkningen av olika valutor till
svenska kronor innebär vid upprättandet av koncernbalansräkningen.29 I tidigare
regelverk har det funnits riktlinjer för redovisandet av ränterisk men inte i samma
utsträckning vilken valutarisk företaget är exponerat för. Det som är nytt i IFRS 7 är att
företag nu måste upprätta en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som de är
exponerade för på balansdagen. Andra prisrisker inkluderar till exempel aktieprisrisk,
råvaruprisrisk eller elprisrisk.30 Känslighetsanalysen ska visa på hur resultatet och det
24 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 161 - 162 25 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163 26 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 162 27 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 28 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163 29 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71 30 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav
13
egna kapitalet skulle ha påverkats av rimliga förändringar i de relevanta riskvariablerna
samt beskriva den använda metoden och de antaganden som gjorts. Förändringar som
skett sedan föregående period ska redovisas. Det ska även framgå med en motivering
huruvida exponeringen på balansdagen är representativ för resten av årets exponering.31
2.5 IASBs föreställningsram
För att redovisningen ska vara användbar för användarna måste den uppfylla ett antal
kvalitativa egenskaper. De viktigaste egenskaperna som IASB tar med i sin
föreställningsram för den internationella redovisningen är relevans, begriplighet,
tillförlitlighet och jämförbarhet.32
2.5.1 Relevans
Det är viktigt att informationen är relevant om den ska vara av värde för användaren.
Relevant är informationen om den underlättar användarens beslutsfattande av inträffade,
aktuella och framtida händelser, eller genom att bekräfta eller korrigera användarens
tidigare bedömningar som erhållits via exempelvis pressreleaser.33 Prognosrelevans och
återföringsrelevans är två aspekter som båda har att göra med användarens användbarhet
för beslut. När det gäller prognosrelevans nyttjas redovisningsinformationen som
underlag av investerare för att frambringa köp- och säljbeslut. Det uppstår dock problem
över vilka paralleller som ska dras mellan historiska och framtida händelser när
utformningen av en investeringsmodell tas fram. Vid återföringsrelevans används
redovisningsdata i en kontrollfunktion där riktigheten i tidigare prognoser betraktas.
Efterföljande prognoser och därigenom efterföljande beslut kan påverkas av sådan
kontroll. För att redovisningen ska vara relevant måste den vara aktuell. Aktualitet
innebär att finansiella rapporter inte ska ges ut allt för lång tid efter periodens slut, eller
31 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 162 32 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12 33 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12
14
med för stora intervall mellan rapporterna om den ska ha någon effekt på mottagarens
beslut. 34
2.5.2 Begriplighet
En viktig egenskap för redovisningen av företagets finansiella ställning är att den är
lättbegriplig för dess användare. Användaren förutsätts ha viss kunskap inom ekonomi
och redovisning, samt att denne studerar informationen som givits i en rimlig
utsträckning. Det konstateras dock i IASB:s föreställningsram, att information som rör
komplicerade frågor och är av mer avancerad art, inte ska uteslutas enbart på dessa
grunder om de är av vikt för användaren, som ska kunna fatta beslut med redovisningen
som underlag. 35
2.5.3 Tillförlitlighet
Om informationen ska vara användbar måste den vara tillförlitlig. Informationen får
således inte innehålla väsentliga felaktigheter eller vara vinklad. Informationen måste på
ett korrekt sätt utvisa vad som görs gällande eller vad som kan antas rimligt att den
utvisar för att användaren ska kunna förlita sig på informationen. Informationen kan vara
relevant men detta behöver inte betyda att den också är fri från osäkerhet. Innehåller de
finansiella rapporterna osäkerhet kan det innebära att rapporterna blir vilseledande om
informationen läggs till i balans- och resultaträkningen. Exempelvis kan det vara bättre
att inte redovisa hela beloppet av ett skadeståndsanspråk som är föremål för en rättstvist.
En mer korrekt bild skulle kunna vara att upplysa om omständigheterna och beloppet
kring anspråket. Två viktiga begrepp när tillförlitligheten ska förklaras är validitet och
verifierbarhet.36
34 Smith s. 26 35 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12 36 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 13
15
2.5.3.1 Validitet
Själva innebörden av validitet är att redovisningen avbildar de händelser den är ämnad att
avbilda. Fyra egenskaper brukar beaktas som minimikrav för validitet. Dessa fyra är
kraven på neutralitet, innebörd och form, fullständighet och väsentlighet.37 Med kravet på
neutralitet åsyftas strävan efter att avbilda verkligheten på bästa möjliga sätt som den
upplevs.38 Vad som avses med innebörd av form är att en affärshändelse skall återge den
ekonomiska innebörden om denna skiljer sig åt jämfört med den juridiska innebörden.
Olika typer av leasing kan vara exempel på detta.39 För att informationen skall vara
tillförlitlig gäller det att den är fullständig. Detta förutsätter dock att den är väsentlig i
förhållande till de kostnader som uppstår genom att informationen tas fram.40 Med
väsentlighet åsyftas att informationen skall vara av sådan nytta att den påverkar
beslutsfattandet för någon användare.41
2.5.3.2 Verifierbarhet
Med verifierbarhet åsyftas i redovisningssammanhang att det går att verifiera
sanningshalten med ett bevis, och ett sådant bevis kan exempelvis vara ett kvitto med
anskaffningsvärdet för en tillgång. I redovisningssammanhang är det vanligt
förekommande att subjektiva bedömningar påverkar exempelvis nedskrivningar av
kundfordringar. Det finns på grund av detta ingen verifierbarhet i de restvärden som
uppstår. Det enda som finns i verifieringssyfte för exempelvis en anläggningstillgång är
inköpsfakturan, här spelar dock andra faktorer som den uppskattade ekonomiska
livslängden roll. Verifierbarhetsgraden blir högre desto större samstämmighet som råder
mellan de sinsemellan oberoende bedömningarna. Flera personer får bedöma exempelvis
restvärdet för en anläggningstillgång. Ju närmare varandra de ligger i deras bedömningar
desto högre sägs graden av verifierbarheten vara.42
37 Smith s. 27 38 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 14 39 Smith s. 28 40 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 14 41 Smith, s. 28 42 Smith, s. 28
16
Det kan uppstå en konflikt mellan verifierbarhet och validitet. Det kan här också
förekomma konflikter mellan verifierbarhet och kravet på aktualitet och därigenom på det
övergripande kravet på relevans. Det vill säga att när en anläggningstillgång kasseras vet
företaget dess exakta ekonomiska livslängd, men här blir kunskapen ej av intresse. Detta
då alla beslut som tagits tidigare är baserade på de inte lika tillförlitliga bedömningar av
den ekonomiska livslängden.43
2.5.4 Jämförbarhet
Detta kriterium har två olika aspekter, dels aspekten om jämförbarhet mellan företag och
dels aspekten om jämförbarhet över tiden för ett och samma företag. Det finns en
koppling mellan jämförbarhet mellan företag och relevans. För att en investerare ska
kunna studera olika företag och jämföra dessa med utgångspunkt från deras
redovisningsmått, som exempelvis olika räntabilitetsmått, erfordras att dessa är
jämförbara.44
Själva innebörden av jämförbarhet är att lika händelser och tillstånd ska redovisas på
samma sätt. Det vill säga att intäkter och kostnader som utgör lika företeelser samt
tillgångar och skulder som är representerar likadana resurser och förpliktelser borde alltså
värderas till samma belopp.45
Jämförbarhet innebär även att användarna av redovisningsinformationen skall känna till
vilka spelregler som gäller. Det kan vara svårt att påvisa skillnader i prognosrelevans
mellan redovisningsmått vilka tas fram genom olika värderingsregler. Det är av intresse
för användarna att företagen de jämför använder samma redovisningsregler. Användarna
av informationen vet då att de kanske inte har det bästa prognosunderlaget men att det är
av en sådan kvalitet att den trots allt är jämförbar.46
43 Smith s. 28 - 30 44 Smith s. 30 45 Smith, s. 30 - 31 46 Smith, s. 31
17
I vilken utsträckning som företagen följer spelreglerna beror dels på vilka sanktioner som
finns och dels hur den upplevda legitimiteten inom regelsystemet är. Jämförbarhet över
tiden har betydelse för redovisningens prognosrelevans. En förutsättning för att kunna
göra prognoser är att företaget tillämpat samma redovisningsprinciper. Här tillkommer
dock problemet med penningvärdets utveckling.47
Vid anpassning till nya lagar eller standarder finns krav på att det skall gå att identifiera
effekterna på resultat och ställning som förändringen för med sig. För att förtydliga detta
räknas jämförelsebelopp om för tidigare år.48
47 Smith, s. 31 48 Smith, s. 32
18
3 Metod
I denna del beskriver författarna val av metod, val av företag och risker som studeras,
datainsamling samt kritik till de källor som använts i arbetet.
3.1 Metodval
Författarna kommer att använda sig av en kvalitativ metod för att studera
forskningsfrågorna. Detta val gjordes för att kunna gå in närmare på detaljer, struktur och
utformning av redovisningarna av upplysningarna i årsredovisningarna. Stor del av de
nya upplysningarna ska redovisas i kvalitativ form, vilket ytterligare motiverar valet av
metod.
3.2 Val av företag och risker
Författarna har valt att studera några av de största svenska industriföretagens tolkningar
av den nya standarden för upplysningar. Dessa företag valdes på grund av att de i stor
utsträckning är utsatta för de risker gällande finansiella instrument som IFRS 7
behandlar. Genom att studera företag inom samma sektor torde nivån som redovisas på
upplysningarna vara liknande i de olika studieobjekten. Fyra stycken företag har valts
med tanke på tidsaspekten samt uppsatsens omfattning. De fyra företagen är
slumpmässigt valda från industrisektorn på stockholmsbörsens Large Cap. Large Cap
valdes eftersom de större bolagen får anses vara mer utsatta för exponering av olika
risker. Uppsatsen avser att granska 2007 års årsredovisningar från Volvo, Atlas Copco,
SKF samt Sandvik. Författarna har valt att studera kreditrisk, likviditetsrisk samt
marknadsrisk. De marknadsrisker som kommer att studeras är ränterisk samt valutarisk,
då de andra prisriskerna varierar till stor del i användandet hos olika företag. Dessa risker
har valts då det främst är här förändringar har gjorts i och med införandet av IFRS 7.
Författarna kommer att använda sig av de teorier som ställts upp i den teoretiska
referensramen för att analysera empirin.
19
3.3 Datainsamling
Författarna har fört en dialog med KPMGs Financial Risk Managementavdelning för att
bygga kunskap i ämnet. Informationen kommer att samlas in från de valda företagens
årsredovisningar för 2007 och dessa hämtas direkt från respektive företags hemsida. De
böcker och artiklar som använts vid arbetet med uppsatsen har tagits fram genom
Ekonomikums biblioteks databaser DISA och Samsök samt med hjälp av bibliotekets
personal. Sökorden vid insamlandet har varit: ”finansiella instrument”, ”IFRS 7”,
”Finansiella instrument: Upplysningar”, ”risk”, ”IAS 30”, ”IAS 32”. Internet har använts
vid informationsinhämtningen, främst från Deloittes hemsida. Författarna har använt sig
av andra uppsatser skrivna om IFRS 7 innan införandet för att finna referenser.
3.4 Källkritik
Årsredovisningarna som kommer att användas har upprättats av respektive företag och
det är därför svårt att veta vilka bakomliggande motiv som kan finnas för redovisning av
vissa uppgifter. Uppsatsens analys och slutsatser kan därför till viss del påverkas av detta.
Skillnader i de olika företagens verksamheter har inte vägts in vid jämförandet i hur
upplysningarna redovisats. Detta kan tänkas påverka skillnader i omfattningen av de olika
delarnas redovisning.
20
4 Empiri
I empirin kommer författarna att redogöra för hur de nya upplysningarna för kredit-,
likviditets- samt marknadsrisk redovisats i företagens årsredovisningar.
4.1 Kreditrisk
4.1.1 Volvo
Volvo redovisar hur stor kreditportföljen är på balansdagen samt föregående år, men har
valt att dela upp den maximala exponeringens redovisning på kundfordringar och
kundfinansieringsfordringar. Riskerna uppkommer från kundfinansieringsverksamheter
och målet för kreditportföljen är en sund fördelning mellan olika kundkategorier och
branscher. Volvo pekar på hur deras kreditgivning styrs av policies och regler för
kundklassificering. Hanteringen av riskerna sköts genom kreditbevakning, rutiner för
uppföljning samt återtagande av produkter. Fortlöpande bevakning av givna krediter ska
minska riskerna. Företaget presenterar förfallostrukturen för kundfordringar samt
kundfinansieringsfordringar i tabellform med en åldersanalys (se Tabell 1).49
Tabell 1 - Volvos åldersanalys
49 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 - 125
21
Volvo redovisar inga kommentarer över förändringar i sina metoder och principer sedan
föregående period. De finansierade produkterna utgör säkerhet för krediterna. Den
geografiska koncentrationen för kreditgivningen redovisas i tabellen nedan.50
Tabell 2 - Volvos geografiska koncentration
4.1.2 Atlas Copco
Atlas Copco anger inte någon samlad total exponering för kreditrisker. Istället delas
redovisningen upp genom att ange kategorierna kundfordringar, fordringar avseende
finansiell leasing samt övriga finansiella fordringar. Företaget presenterar analysen som
IFRS 7 ställer krav på för förfallna finansiella tillgångar i tabellform (se Tabell 3).51
Tabell 3 - Atlas Copcos åldersanalys
Uppkomsten av risken beskrivs i inledningen som risken för att kunden inte kan fullfölja
betalningen av de givna krediterna. Eftersom kunderna är tusentals och fördelade både
geografiskt och storleksmässigt presenterar Atlas Copco principer för hur de avser att
hantera detta i sin kreditgivning. För medel och långsiktiga risker har företaget som
50 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 - 125 51 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 71 - 72
22
princip att ställa krav på säkerhet för maskinerna. Kreditrisken hanteras med hjälp av
handel med derivatinstrument, där även principer för hanteringen presenteras.52
4.1.3 SKF
SKF börjar detta avsnitt med att redogöra för sin maximala exponering för risken samt
dess uppkomst och jämförande siffra från föregående år. Företaget pekar på att koncernen
är utsatt för kreditrisker både i sin operativa verksamhet samt i vissa av sina finansiella
verksamheter. SKF har som princip att endast handla med väletablerade finansiella
institutioner. Transaktioner görs inom fastställda limiter och exponeringen per motpart
görs kontinuerligt. Metoder och principer för hanterandet av kundfordringar presenteras i
den löpande texten.53
Företaget redovisar vidare att inte några signifikanta utestående garantirer innehas som
kan öka kreditrisken samt att inte några säkerheter innehas. SKF presenterar en analys för
de förfallna finansiella tillgångarna i tabellform och redogör även för föregående år i
nedanstående tabell.54
Tabell 4 - SKFs ålderanalys
4.1.4 Sandvik
Sandvik redogör för uppkomsten av sina kreditrisker. Företaget redovisar hur de skyddar
sig mot exponering i den finansiella sektorn med hjälp av kvittningsavtal med större
banker. Tabellerna på nästföljande sida visar hur Sandvik har valt att redovisa sin totala
exponering av kreditrisk samt åldersanalysen av kundfordringarna. Företaget har
underlåtit att presentera föregående års exponering i sin åldersanalys. I den löpande
52 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 71 - 72 53 SKFs årsredovisning 2007, s. 77 54 SKFs årsredovisning 2007, s. 77
23
texten presenterar Sandvik hur derivatinstrument används som säkerhet för
transaktionsflöden och finansiering.55
Tabell 5 - Sandviks kreditriskexponering
Tabell 6 - Sandviks åldersanalys
4.2 Likviditetsrisk
4.2.1 Volvo
Volvo har en finansiell beredskap genom att hålla en viss andel av omsättningen i likvida
tillgångar, men anger inte hur stor andelen ska vara. Det långsiktiga finansieringsbehovet
upprätthålls genom en balans mellan kort- och långsiktig upplåning samt
upplåningsberedskap i form av kreditfaciliteter. Utöver detta beskrivs mål, principer och
metoder inte ingående. Volvo redovisar sin löptidsanalys i tabellform där de visar på
kommande negativa kapitalflöden och ränteflöden för de närmaste åren (se Tabell 6).56
55 Sandviks årsredovisning 2007, s. 26 - 27 56 Volvos årsredovisning 2007, s. 125
24
Tabell 7 - Volvos löptidsanalys
4.2.2 Atlas Copco
Atlas Copco börjar med att redovisa sina principer, metoder och konkreta kvantitativa
mål för likviditetsrisk. De sätter först upp mål för det lägsta värdet på bekräftade och ej
bekräftade krediter som behövs i beredskap. Vidare talar de om att den genomsnittliga
återstående löptiden minst bör vara minst tre år samt att högst 5000 MSEK bör förfalla
inom tolv månader. Avsnittet avslutas med en genomgång av hur situationen ser ut på
balansdagen samt hur hanteringen av riskerna gått till. Tabellen nedan visar
löptidsanalysen.57
Tabell 8 - Atlas Copcos löptidsanalys
4.2.3 SKF
SKF inleder med att beskriva sina mål och principer. De ska genom säkra kreditlöften
alltid kunna tillgodogöra sig den likviditet som erfordras. Kreditlöftena uppges vara
fördelade över tio olika banker och löper ut 2014. Vidare beskriver SKF de betyg som
57 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 69
25
erhållits från oberoende bedömare av kreditvärdighet, vilket företaget anser vara en viktig
del i hanteringen av likviditetsrisk. SKFs löptidsanalys följer nedan.58
Tabell 9 - SKFs löptidsanalys
4.2.4 Sandvik
Sandvik börjar redogöra för sina principer och mål gällande likviditetsrisken. Risken ska
regleras genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga
summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Företagets behov av
likviditetsreserv kan variera och därför omprövar de storleken på kreditfaciliteterna
successivt. Dessa kreditfaciliteter är utspridda hos ett flertal olika banker som även har
andra affärsmässiga relationer till Sandvik. Vidare beskrivs företagets
obligationslåneprogram på den svenska, amerikanska och europeiska marknaden där de
anger storlek på dessa samt återstående genomsnittlig löptid. Nedan följer Sandviks
löptidsanalys.59
58 SKFs årsredovisning 2007, s. 77 59 Sandviks årsredovisning 2007, s. 25 - 26
26
Figur 1 - Sandviks löptidsanalys
4.3 Marknadsrisk - Ränterisk
4.3.1 Volvo
Volvo redogör sin metod för att parera ränterisk med hjälp av derivat. Uppkomsten av
ränterisken härleds främst från koncernens finansnetto. De principer Volvo arbetar efter
för att minska risken är i stor utsträckning matchningen mellan räntebindningen på in-
och utlåningen. Företaget gör ett antagande i sin känslighetsanalys att räntenivån plötsligt
stiger eller sjunker med en procentenhet från nivån den 31 december 2007. Först
redovisar de räntenettot vid en sådan förändring. Sedan presenterar Volvo följande tabell
som visar resultateffekt av nettopositioner i för koncernen viktiga finansieringsvalutor om
räntenivån förändras med en procentenhet som en del av känslighetsanalysen.60
4.3.2 Atlas Copco
Atlas Copco presenterar hur de hanterar den period för vilken räntesatserna är fasta och
visar på det spann de accepterar samt ett riktmärke på tolv månader. Företaget redovisar
vilken effektiv ränta och genomsnittlig duration de har i sin bindningstid.
Känslighetsanalysen redovisas i den löpande texten där de gör antagandet att räntan
60 Volvos årsredovisning 2007, s. 123
27
parallellförskjuts uppåt med en procentenhet och pekar sedan på hur stor förändring i
skuldportföljen detta skulle innebära.61
4.3.3 SKF
SKF redovisar de totala beloppen för sina räntebärande skulder och tillgångar samt
förändringen sedan föregående år. De hanterar exponeringen genom matchning av
löptider för placeringar och lån. Företaget har som målsättning att ha relativt korta
räntelöptider för sina räntebärande tillgångar och skulder. SKF visar på att innehavet av
de räntebärande tillgångarna och skulderna inte var representativt för år 2006 som helhet
på grund av en större upplåning med syfte att användas till aktieutdelning samt återköp av
aktier. Fortsättningsvis redogörs hur de justerat känslighetsanalysen på grund av detta.
Efter detta följer känslighetsanalysen i den löpande texten där de utgår från antagandet
om en förändring i räntenivån med en procentenhet och de redovisar hur resultatet då
skulle påverkas.62
4.3.4 Sandvik
Sandvik beskriver hur ränterisken uppkommer samt hur den minimeras med hjälp av
säkringar. Företaget redovisar vidare metoder och principer för hur stort spann
säkringarna varierar mellan samt riktlinjer för mål. Känslighetsanalysen beskrivs endast i
den löpande texten och de har valt att visa på resultatförändringen vid en procentenhets
förändring av räntan. Vidare specificerar de den effektiva räntan i diagramform.63
4.4 Marknadsrisk - Valutarisk
4.4.1 Volvo
Volvo redovisar hur de hanterar sin transaktionsexponeringsrisk samt syftet med
hanteringen. Företaget talar om hur de säkrar sina flöden med hjälp av terminskontrakt. 61 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 69 - 70 62 SKFs årsredovisning 2007, s. 76 63 Sandviks årsredovisning 2007, s. 25 - 26
28
Vidare redovisas nedanstående känslighetsanalys som visar vilken effekt en förändring av
den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor skulle få på det verkliga värdet
av utestående kontrakt. Sedan förtydligar de att en förändring med de antagna tio
procentenheterna i vanliga fall inte sker vid en tidpunkt, utan över en längre tidsperiod.
Volvo presenterar sin omräkningsexponeringsrisk i den löpande texten där de även
redogör för hur den hanteras.64
Tabell 10 - Volvos Känslighetsanalys
4.4.2 Atlas Copco
Atlas Copco motverkar sin transaktionsexponeringsrisk genom säkringar, fördelning av
ansvar mellan divisioner samt hög grad av matchning för att minska nettopositioner.
Transaktionsexponeringen redovisas i diagramform (se Figur 2) och visar på hur en
förändring i USD eller Euro mot samtliga andra valutor påverkar resultatet.
Transaktionerna i de olika valutornas koncentration presenteras i ett stapeldiagram.65
Omräkningsexponeringsrisken hanterar koncernen genom matchning av tillgångar och
skulder i de olika valutorna samt genom säkringsåtgärder. Känslighetsanalysen för
omräkningsexponeringen presenteras i Figur 3. Denna figur visar hur resultatet förändras
på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot samtliga
andra valutor.66
64 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 65 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71 66 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71
29
Figur 2 – Atlas Copcos känslighets- Figur 3 –Atlas Copcos känslighetsanalys för analys för transaktionsexponering omräkningsexponering
4.4.3 SKF
SKF hanterar sin transaktionsexponeringsrisk främst genom derivat och genom att de
interna transaktionerna matchas mot varandra för att minska nettot. Företaget visar vidare
på hur de betalningsflöden som hanteras av koncernens internbank kunde minskas samt
hur stor skillnaden var jämfört med tidigare period. SKF har valt att begränsa sin
känslighetsanalys till att endast omfatta USD då de ser de andra valutornas effekt på
resultatet som försumbara. Känslighetsanalysen presenteras i den löpande texten och där
görs antagandet att den svenska kronan stärks respektive försvagas mot samtliga övriga
valutor med tio procent och visar därefter på den resultateffekt detta skulle medföra. SKF
redovisar även en känslighetsanalys i prognossyfte med antagandet att nettovalutaflödena
är lika som för 2007.67 Koncernen redovisar känslighetsanalysen för omräknings-
exponeringsrisk i den löpande texten med antagandena att den svenska kronan försvagas
med tio procent mot USD samt fem procents förändring mot samtliga andra valutor.68
67 SKFs årsredovisning 2007, s. 76 68 SKFs årsredovisning 2007, s. 17
30
4.4.4 Sandvik
Sandvik visar på att de har stor del av sin produktion i Sverige och därigenom
uppkommer ett överskott av utländsk valuta. Företaget redovisar nettoinflödet av dessa
valutor samt uppger en prognos för kommande år. De har som princip att hantera risken
genom att säkra dessa valutaflöden och riktlinjer för säkringshorisont presenteras.
Koncentrationen av risk redovisas i diagramform och vad gäller omräkningsexponeringen
valutasäkrar Sandvik inte och förändringen från föregående år bokförs direkt mot eget
kapital. Känslighetsanalys redovisas för omräkningsexponeringsrisken både i den
löpande texten samt i diagramform (se Figur 4). Denna figur visar hur rörelseresultatet
förändras på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot
Euro, USD samt AUD. En brantare lutning på kurvan visar på större exponering. I
textformen gör företaget antagandet att USD-kursen förändras med plus eller minus tio
öre och hur detta skulle påverka rörelseresultatet. Sandvik visar på att
valutakursförändringar syns först efter säkringshorisonten passerats och kan få indirekta
konsekvenser som är svåra att förutse.69
Figur 4 - Sandviks känslighetsanalys för omräkningsexponering
69 Sandviks årsredovisning 2007, s. 23 - 25
31
5 Analys
I följande avsnitt kommer författarna att analysera de data som samlats i empiriavsnittet
med utgångspunkt från den teoretiska referensramen.
5.1 Relevans
Samtliga företag har redovisat sin totala kreditrisksexponering på balansdagen, men sättet
de har valt att redovisa skiljer sig. SKF och Sandvik är de företag som redovisat tydligast
genom att klart uttrycka den totala exponeringen. Sandvik har dessutom sammanställt
informationen i tabellformat där de ser uppdelningen på de olika finansiella instrumenten.
Volvo och Atlas Copco delar upp den totala exponeringen för kreditrisken i
kundfordringar, kundfinansieringsfordringar och övriga fordringar men ger ingen samlad
exponering. Denna typ av indelning kan anses vara ett relevant inslag för att bedöma
risken genom att ge en bild för hur kreditrisken är fördelad över verksamheten. I detta fall
har SKF tolkat den nya standarden på ett annat sätt och anger endast den totala
exponeringen. IFRS 7 kräver ett redogörande för den totala exponeringen för varje typ av
risk på balansdagen och SKF har tolkat detta som att endast hela kreditrisken ska
redovisas i en sammanställd upplysning. Prognosrelevansen torde vara högre vid
redovisning på det sättet som Volvo och Atlas Copco valt med mer specificerad
indelning, då användarna kan göra en bedömning för varje risk som ingår i den totala
kreditriskexponeringen. IASB anser att säkerheterna till kreditgivningen är relevant för
redovisningen och samtliga företag har mött detta nya krav på ett tillfredställande sätt.
IFRS 7 ställer krav på upplysning av koncentrationer av samtliga risker. Trots att
samtliga företagen i stor utsträckning agerar internationellt är det endast Volvo som valt
att redovisa koncentrationen av sin kreditgivning utifrån geografisk spridning, vilket
torde vara relevant information för användaren då kreditkvalitén kan variera i olika delar
av världen.
32
Företagen har frihet att i övrigt bestämma själva vad som är relevant för deras
redovisning av de olika riskerna. Atlas Copco har till exempel valt att redovisa vilka
skulder som löper med fast och vilka som löper med rörlig ränta i sin löptidsanalys för
likviditetsrisken. Detta är något som de övriga studerade företagen inte valt att göra.
Volvo och SKF har valt att redovisa sina löptidsanalyser med de förväntade kassaflödena
som lån och derivat kommer att innebära i framtiden. Atlas Copco och Sandvik har
istället valt att göra samma analys med beaktande endast när deras utestående lån
förfaller. Genom att redovisa det specificerade kassaflöde som kommer att påverka
företagets likviditet förenklas prognosrelevansen.
Den information som lämnas av företagen är till viss del bristfällig vad gäller nyheterna
som IFRS 7 kräver. Till exempel redovisar Sandvik inte förändringen sedan föregående
år i sin åldersanalys. De upplysningar som IFRS 7 ställer som krav på företagen ska
baseras på den information som internt rapporteras till personer i ledande ställning i
företaget och kan därför anses ha en högre grad av relevans då det som är relevant för
ledningen borde vara detsamma för marknaden. De känslighetsanalyser företagen
upprättat för marknadsriskerna ökar relevansen i redovisningen genom att påvisa viktiga
samband mellan resultaten bolagen gör och faktorerna på världsmarknaden, såsom
ränteförändringar och valutafluktuationer.
5.2 Begriplighet
IFRS 7 ställer krav på att företag ska ange sin totala exponering av kreditrisk, vilket
företagen gör på olika sätt. Tidigare ställdes inte några krav på detta, och de nya
upplysningarna får ändock ses som att de ökar begripligheten för risken, även om
tolkningen av hur redovisningen ska se ut skiljer sig. Det finns skillnader i hur
avancerade företagen valt att göra löptidsanalysen för beskrivningen av likviditetsrisken.
Volvo redovisar kassaflöden i form av kapitalflöde och ränteflöde där de konstaterar att
derivaten ingår i analysen. SKF redovisar i sin löptidsanalys in- och utflöden för mer
avancerade finansiella instrument. Omfattningen är varierande för de kvalitativa
upplysningarna som IFRS 7 kräver av företagen. Om företaget inte redovisar på ett sätt
33
där de med lätthet kan urskilja faktorer av vikt finns risk att de nya upplysningskraven
innebär en försämring i begriplighet för användarna. De studerade företagen har lyckats
med en klar redovisning där begripligheten inte påverkats negativt. Atlas Copco och
Sandvik har väldigt ingående redogörelse av likviditetsrisk, men informationen av vikt
kan tydas och begripligheten försämras inte av detta. SKF har i detta avseende i sin
valutariskexponering valt att vara relativt kort och koncis i sin redogörelse, vilket inte
påverkat begripligheten.
5.3 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten i de rapporterade upplysningarna är det som ger förtroende för
företagets redovisning. Det faktum, att det är interna rapporter som upplysningarna ska
baseras på, ger ökad möjlighet att verifiera påståendena som gjorts. Användarna av
årsredovisningar förutsätts ha viss erfarenhet av redovisning. Sandvik exemplifierar ändå
i den löpande texten för valutakänslighet att det finns svårigheter att analysera och förutse
de indirekta effekter som valutafluktuationer har på företaget. Detta bidrar till en högre
tillförlitlighet i och med att företaget presenterar sina egna osäkerheter på ett tydligt sätt.
Även Volvo framhäver de osäkerheter som är underliggande vid antagandena som
känslighetsanalysen bygger på. Företaget är noga med att förtydliga att
valutafluktuationer i regel sker i små förändringar över lång tid. För att öka validiteten i
redovisningen ska den vara fullständig och innehålla allt som kan påverka beslutfattandet
för dess användare. Fullständighetskriteriet är väl uppfyllt på de allra flesta punkter i de
studerade företagens anpassning till de nya upplysningskraven. Brister finns dock i till
exempel Sandviks redovisning som saknar föregående års exponering i åldersanalysen.
Risken med att ha ett regelverk som inte är specificerat är att företag väljer ut vad de
redovisar istället för att avspegla verkligheten på ett korrekt sätt.
5.4 Jämförbarhet
Avsikten med IFRS 7 är att företagen ska ge ytterligare information i form av upplysning
om de risker de är utsatta för. Detta ska i sin tur medverka till att jämförbarheten mellan
företag och dess risker ska förbättras. Vid redovisningen av valutarisk och den tillhörande
34
känsligheten för valutarörelse har företagen ställt upp känslighetsanalyser på det sätt som
krävs av den nya standarden. Här går dock tydligt att urskilja att det saknas formkrav för
denna typ av analys. Volvo har valt att göra känslighetsanalysen i tabellform, SKF endast
i den löpande texten medan Atlas Copco och Sandvik ställt upp analysen i diagramform.
Genom att göra analysen i diagramform går det att lättare att urskilja resultatpåverkan för
andra tänkbara valutakursförändringar än vad exempelvis Volvo förmedlar i sin tabell
över känsligheten för valutakursrörelser.
Samtliga företag presenterar information gällande sina metoder och principer för
uppkomst samt hantering av likviditetsrisk. Det finns dock brister i denna del av
upplysningarna hos de undersökta företagen och inget enhetligt sätt att redovisa detta på.
Volvo beskriver knapphändigt och ospecificerat sina metoder och principer medan Atlas
Copco beskriver ingående med en redogörelse för belåningsberedskap, förfallohorisont
samt mål för genomsnittlig återstående löptid. Här uppstår problem i möjligheterna till en
rättvisande jämförelse mellan företagens metoder och principer för hanteringen. Samtliga
studerade företag har mött kravet på en åldersanalys och jämförbarheten mellan dessa är
hög då upplägget är snarlikt. Enda skillnaden är Sandviks analys, där de inte redogjort för
föregående år. Detta påverkar jämförbarheten över tid eftersom användarna får
svårigheter att bedöma huruvida förfallna kundfordringar tenderar att öka eller minska.
Detta är viktig faktor för bedömning av företagets kreditrisk.
Det finns flera tydliga exempel på att företagen redovisat på skilda sätt i andra avseenden
gällande IFRS 7. Företagen är skyldiga att lämna en löptidsanalys, vilken skall visa hur
lång återstående tid som kvarstår innan skulderna förfaller och skall betalas. Atlas Copco
har i det här avseendet gjort en uppdelning i tabellform, som visar storleken på skulderna
med en uppdelning på fast och rörlig ränta samt tiden fram till förfall. Volvo har i sin tur
via en tabell visat på detta genom att ange det negativa kassaflödet skulderna kommer att
ge upphov till när dessa förfaller. SKF har en struktur som liknar Volvos löptidsanalys
med negativt kassaflöde. SKF är dock mer specificerad och klargör tydligare vilka
kategorier skulder som förfaller. Genom att använda sig av olika metoder för att
presentera dessa för företagen tämligen liknande företeelser försvåras jämförelsen mellan
35
dem. Vanligtvis tar det ett par år innan harmonisering sker av nya
redovisningsstandarder. Omfattningen på redovisningen av de olika upplysningarna
gällande riskerna varierar mellan företagen och de är fria att upplysa om vad de anser
relevant för sin verksamhet. Underlättas jämförbarheten av dessa avsaknader till
formkrav eller leder detta till att det tar längre tid för praxis att utkristalliseras? Det bör
poängteras att företagen är unika och att jämförelser kan bli komplicerade eftersom
användandet av finansiella instrument skiljer sig åt.
36
6 Slutsatser
I detta avsnitt kommer författarna att dra slutsatser utifrån den tidigare analyserade
informationen. Författarna presenterar även egna reflektioner över hur redovisningen av
upplysningarna kan förbättras.
De studerade företagen har överlag uppfyllt de krav som IFRS 7 ställer på
riskupplysningarna för finansiella instrument. Det finns dock skillnader i redovisningen
mellan företagen. En påtaglig skillnad som återfinns i samtliga riskgrupper är hur
omfattningen varierar i de kvalitativa beskrivningarna. Hur den totala exponeringen ska
anges har också tolkats på olika sätt. Åldersanalys för förfallna men icke nedskrivna
kundfordringar är uppbyggt på liknande sätt hos samtliga studerade företag. Vad gäller
likviditetsrisken och den löptidsanalys som ska upprättas har företagen lagt upp
redovisningen på skilda sätt. Volvo och SKF presenterar tabeller med framtida negativa
kassaflöden, medan Atlas Copco och Sandvik redovisar sin förfallostruktur för utestående
lån. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna skiljer sig i upplägg mellan företagen.
Detta till trots förmedlar samtliga av de studerade företagen den information som krävs
av IFRS 7. Företagen har redovisat sina mål, principer och metoder för hanteringen av
riskerna de är exponerade för, men omfattningen varierar i detta avseende. Samtliga
studerade företag agerar internationellt, och skillnader uppkommer i upplysningarna när
företagen ska redogöra för koncentrationerna av risk med geografisk anknytning.
Det faktum att IFRS 7 är ny för industriföretagen syns väl i vår studie genom brister i
upplysningarna samt olika tolkningar av vad som ska inkluderas i redovisningen av
riskerna. De kvalitativa egenskaperna påverkas på flera sätt. Relevansen i de
upplysningar företagen delger får anses vara högre eftersom de interna rapporterna ligger
till grund för det användaren får se i redovisningen. Rimligtvis är det som är relevant för
ledningen även relevant för marknaden. Företagen ges stort utrymme att själva tolka
37
standarden, och detta torde leda till att vad de anser är viktigt också får större tyngd i
årsredovisningen.
Begripligheten har inte påverkats nämnvärt på grund av IFRS 7, då de allt mer
omfattande upplysningarna inte innehåller någon mer komplicerad information än övriga
delar av årsredovisningen. Tillförlitligheten har påverkats positivt genom företagens
möjlighet att uttrycka var osäkerheterna finns och en ökad fullständighet, samtidigt som
påverkan på validitet och neutralitet alltjämt är svårt att uttala sig om. Genom de högre
krav standarden ställer på upplysningar ökar överlag möjligheten till jämförbarhet mellan
företagens exponering och hantering av risk. De gånger företagen tolkat standarden på
skilda sätt kan det dock saknas information som möjliggör en rättvisande jämförelse. Det
förutsätts att företagen påbörjat förberedelserna med införandet av IFRS 7 i god tid för att
kravet på jämförbarheten över tid ska kunna mötas.
De företag som ingår i studien har i stort uppvisat en redovisning av upplysningar som
möter de högre krav som den nya standarden ställer. De skillnader som finns kan bero på
att IFRS 7 är svårttolkad eller att de studerade företagen i industribranschen inte har
någon större erfarenhet av att redovisa upplysningar för risker som härrör från finansiella
instrument. Tidigare exempel av tillämpningar av standarden för liknande företag finns
inte och därigenom finns heller ingenting att utgå ifrån. För att få en mer enhetlig
redovisning från start bör nya standarder vara mer specificerade och ha formkrav.
Svårigheterna ligger dock i att finna en anpassning som ger en rättvisande bild av
upplysningarna i samtliga sektorer. Författarna anser att IFRS 7 kan utveckla
upplysningarna för likviditetsrisk. Genom att ställa krav på att löptidsanalysen ska
utformas med de negativa framtida kassaflödena som samtliga utestående finansiella
skulder ger upphov till, blir bilden av riskens påverkan mer uppenbar. I dagsläget
redovisar företagen inte enhetligt i detta avseende. Författarnas förslag torde bidra till
mer homogen redovisning, vilket ökar jämförbarheten. Förslaget ökar även relevansen i
den bemärkelsen att användaren kan göra en enklare bedömning av likviditetsbehovet.
Upplysningskraven som ställs för koncentrationer på kreditrisker kan även de utvecklas
genom att specificera vad som menas med koncentrationen. Författarna anser att krav på
38
en redovisning av den geografiska koncentrationen för kreditriskerna på det sätt som
Volvo redogjort skulle vara fördelaktig. Denna information får anses som relevant då
företagen agerar på en internationell marknad och kreditrisken kan variera beroende på
vilken världsdel krediterna återfinns. Även jämförbarheten ökar då samtliga företag
redovisar samma typ av information.
6.1 Kritik till eget arbete
Studien har endast undersökt ett mindre urval av företag från industrisektorn och
generella slutsatser för andra sektorer bör undvikas. Vidare har vi inte varit i kontakt med
de personer som upprättat redovisningen och har därigenom ingen bakomliggande
kunskap om mål och motiv för hur den är utformad. Företagen är förvisso klassificerade
inom samma sektor men ägnar sig inte åt samma verksamheter, vilket gör att vissa risker
kan prioriteras på grund av de unika aspekterna inom företagen.
6.2 Förslag till vidare forskning
Det vore intressant att göra om denna studie av industriföretagen om några år och jämföra
huruvida någon praxis har etablerat sig. Ett annat alternativ är att i framtiden göra en
fallstudie och titta på årsredovisningarna flera år bakåt i tiden för att redogöra hur
redovisningen förändrats över tiden. IFRS 7 syftar till att underlätta jämförelsen mellan
årsredovisningar för företag från olika länder. En studie som inkluderar internationella
företag med bas i länder runt om i världen kan utforska om en sådan jämförelse faktiskt
har underlättats av den nya standarden.
39
7 Källförteckning
Litteratur Smith, Dag,. Redovisningens Språk, studentlitteratur, 3e uppl. 2006 Lund: Studentlitteratur
Nobes, Christoffer & Parker, Robert, Comparative International Accounting, 2004, New
York, Prentice Hall
Holme, Magne, Idar & Solvang, Krohn, Bernt, Forskningsmetodik, 1997,
Studentlitteratur, Lund
Artiklar Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav
Finansinspektionen, Dnr 05-191-250, Bilaga 1: Beskrivning av IFRS 7 samt
följdändringar i andra standarder
Internet www.deloitte.se (2008-04-15)
www.iasb.org (2008-04-09)
www.nyhetskanalen.se (2008-04-07)
Regelverk FAR Förlag AB, 2007: Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS
Samtal KPMG Financial Risk Management-avdelning (2008-04-07 samt 2008-05-20)
40
Årsredovisningar Atlas Copco 2007
Volvo 2007
SKF 2007
Sandvik 2007
41