I skuggan av ett brottsoffer - DiVA...
Transcript of I skuggan av ett brottsoffer - DiVA...
I skuggan av ett brottsoffer
– En kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer
Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt.
Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och IT
Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik C | Höstterminen 2012
(Frivilligt: Programmet för xxx)
Av: Eric Johansson och Ola Hakefelt
Handledare: Jöran Höök
2
Abstract
I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter
Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs
påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av
brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.
Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som
ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som
offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka
vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon.
Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största
dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för
brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november
2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har
bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats
med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och
hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till
offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om
respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare
forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett
legitimt offer.
Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna
utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig
genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas
ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket
mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som
andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av
brottsoffer.
Nyckelord: Peter Mangs, lasermannen, ideala offer, idealiska offer, brottsoffer, Nils Christie.
3
Ojämlika brottsoffer i Mangs-fallet
Av: Eric Johansson och Ola Hakefelt
Unga svenska kvinnor ses lättare som legitima offer än unga invandrarmän. Den
slutsatsen dras i en journalistikuppsats som gjorts vid Södertörns Högskola.
Uppsatsförfattarna har undersökt hur rapporteringen om Peter Mangs offer sett ut i
Sveriges fem största dagstidningar samt GT och Kvällsposten.
Malmöskytten stod åtalad för att ha mördat tre personer. Trez West Persson, den unga
svenska kvinna som Mangs mördade, fick påtagligt större medieutrymme än de två
invandrade män som Mangs stod åtalad för att ha mördat. En av männen, Firas al-Shariah,
omnämndes inte ens hälften så ofta av tidningarna som kvinnan.
Vid en jämförelse av artiklar som endast eller i huvudsak handlade om ett enskilt offer visade
det sig att det publicerats 16 gånger fler sådana artiklar om West Persson än om al-Shariah.
Detta trots att båda hade ett oklanderligt förflutet. Det som skiljer sig åt är deras etnicitet och
kön. Liknande tendenser återfanns i rapporteringen gällande andra av Mangs offer.
Utifrån resultaten och tidigare forskning drar uppsatsförfattarna slutsatsen att etnicitet och kön
påverkar vem som ses som ett legitimt offer i de sju undersökta tidningarna.
Eftersom medierna påverkar den allmänna synen på vem som ses som ett legitimt offer kan
detta påverka hur svenska rättsliga instanser ser på och behandlar olika brottsoffer.
Undersökningen kan bli en ögonöppnare för journalister, redaktörer och personer verksamma
inom rättsapparaten.
Studien är viktig för forskningen. Viktimologi, läran om offer, är ett relativt outforskat
område i Sverige. Hur medierna bidrar till samhällsdiskursen om brottsoffer är i ännu högre
grad outforskat. Uppsatsen bidrar till att bredda kunskapen inom området.
Uppsatsförfattarna har lutat sig mot den begränsade nordiska viktimologiska forskning som
gjorts, i synnerhet den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala offer. Kortfattat
innebär teorin att vissa offer anses mer skyddsvärda än andra. Skillnaden kan exempelvis bero
på offrets styrka och bakgrund. Uppsatsens resultat styrker i viss mån Christies tes, men pekar
också på faktorer som hans teori förbiser.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning s.7
2. Bakgrund s.8
2.1 : Varför undersök offren? s.9
3. Tidigare forskning s.11
4. Teori: Ideala offer och förövare s.16
5. Frågeställningar s.18
6. Metod och Material s.19
6.1 : Definition av ”utländsk bakgrund” s.20
6.2 : Gärningsmannen och offren s.21
6.3 : Den kvantitativa innehållsanalysen s.22
6.4 : Variabler och variabelvärden s.23
6.5 : Resultatsvaliditet s.26
6.6 : Material och avgränsning s.27
7. Gärningsmanna- och offerprofiler s.28
7.1 : Peter Mangs: en ideal gärningsman s.28
7.2 : Kooros Effatian s.30
7.3 : Firas al-Shariah s.31
7.4 : Trez West Persson s.32
7.5 : Xhafer Dani s.33
7.6 : Offer 5 och Offer 6 s.33
7.7 : Offer 7 s.33
5
7.8 : Adriana Johansson och Rolf Johansson s.34
7.9 : Edmir Smajlaj s.34
7.10 : Offer 11 s.34
7.11 : Ahmed al-Hamid och Offer 13 s.35
7.12 : Offer 14, Offer 15, Lang Conteh s.35
7.13 : Ali Hussein s.36
7.14 : Bilal Bingöl s.36
7.15 : Younes Cheikhi s.36
7.16 : Innocent Ozor s.37
7.17 : Offer 21 och Offer 22 s.37
7.18 : Naser Yazdanpanah s.37
7.19 : Offer 24 s.38
7.20 : Offer 25 s.38
8. Resultat: Hur har offren porträtterats? s.40
8.1 : Omnämnanden s.40
8.2 : Namngivning av offren s.45
8.3 : Omnämnanden med förnamn s.47
8.4 : Omnämnanden av rubriker s.49
8.5 : Omnämnaden av offrens familjer s.50
8.6 : Släktingar och vänner till offren som framträder i artiklarna s.55
8.7 : Artiklar där offren tillskrivs negativa eller positiva s.58
9. Analys s.61
9.1 : Mord s.61
6
9.2 : Mordförsök s.63
9.3 : Förberedelse till mord s.65
9.4 : Grov misshandel s.66
9.5 : Grovt olaga hot s.67
9.6 : Övergrepp i rättssak s.67
10. Slutdiskussion och förslag på fortsatt forskning s.68
11. Källförteckning s.71
7
1. Inledning
Den 6 november 2010 ringer en telefon i en lägenhet i Malmö. Personen som bor i lägenheten
svarar. Det är polisen som ringer. Runt tio minuter senare är en av Sveriges värsta
seriemördare genom tiderna gripen. Peter Mangs gripande blir slutet på sju års dödskjutningar
i Malmö. De flesta offren har bara en sak gemensamt: de hade en annan etnicitet och hudfärg
än Mangs, ett faktum som leder till att svenska medier kallar Mangs för den andre
lasermannen.
8
2. Bakgrund
”Brotten har varit hänsynslösa och kallblodigt utförda. Morden har karaktär av rena
avrättningar”, sa kammaråklagare Håkan Larsson när han yrkade på att Mangs skulle få
livstids fängelse (Ölander 2012A s.24-25).
Mangs dömdes den 23 november 2012, två år efter gripandet, till livstids fängelse för två
mord, nio mordförsök, skadegörelse, tre fall av olaga hot och ett fall av övergrepp i rättssak.
Utöver brotten Mangs fälldes för var han även misstänkt för ytterligare ett mord, fem
mordförsök och förberedelse till mord. Han frikändes från de sistnämnda brotten (Mål Nr B
10425-10 2012 ss.27-88). De flesta av Mangs offer hade utländsk bakgrund, vilket resulterade
i att Mangs kallats för ”den andre lasermannen”.
Den förste lasermannen, John Ausonius, sköt invandrare i Stockholm under 1990-talet.
Epitetet ”lasermannen” har sitt ursprung i att Ausonius använde en pistol med lasersikte när
han sköt sina offer. Hela Stockholm tyckte sig plötsligt se röda laserprickar (Tamas 2002 ss.9-
23). Eftersom det inte verkade finnas något samband mellan de olika offren, bortsett från att
de alla hade utländsk bakgrund eller hade mörkt hår spred sig oron bland Stockholms
invandrare, och rädslan för att bli lasermannens nästa offer.
Historien upprepade sig när skjutningarna i Malmö började ett decennium senare. Flera
personer med utländsk bakgrund besköts. Återigen fanns inget klart samband mellan de
drabbade. Malmöbor med mörk hy levde i skräck för att bli en anonym serieskytts nästa offer
(P1 Dokumentär: Klart att det skulle hända i Malmö 2012).
De bägge lasermännen har flera likheter, men de skiljer sig även på ett antal punkter.
Under rättegången mot Ausonius motiverade han sina brott med att han inspirerats av det
främlingsfientliga partiet Ny Demokrati som då satt i riksdagen. Mangs har inte motiverat
sina gärningar, utan tvärtom förnekat alla brott med undantag för skadegörelse mot ett par
skyltar (Chukri 2012 : Mål Nr B 10425-10 2012 s.13). Mangs höll tyst, svarade ”ingen
kommentar” eller sjöng Don’t worry be happy och Nu grönskar det under förhören tills
förhörsledarna gav upp (Johansson 2012A s.12-13).
Mangs tystnad höll i sig under rättegången. Med tummarna i öronen spenderade han
rättegången med att läsa böcker (Walin 2012 s.37). Frågor som skulle ha kunnat förklara vad
som fick en misslyckad musiker att börja mörda invandrare fick inga svar. Offren och deras
anhöriga har inte fått veta varför de drabbats. Men denna uppsats handlar inte om Mangs utan
om hur medierna har rapporterat om hans offer.
9
2.1 Forskning om brottsoffer
”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet
och opartiskhet” (Regeringsformen 1 kap 9 §). Så lyder nionde paragrafen i
Regeringsformens första kapitel. Paragrafen är grunden för det som kallas för
likhetsprincipen, som fastställer att alla ska vara lika inför lagen, och att ingen ska
särbehandlas på grund av sitt kön, etnicitet, hudfärg, religion, ålder eller sexuell läggning.
Problemet är att alla inte behandlas lika av de rättsliga instanserna eller i samhället i stort,
varken idag eller historiskt. Det gäller både gärningsmän och brottsoffer.
Sociologen Simon Ekström påvisade exempelvis i sin avhandling Trovärdighet och
ovärdighet – Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott Stockholm
1946-1950 att vissa kvinnor under slutet av 1940-talet ansågs vara mer offervärdiga än andra.
Flickor med vad samhället såg som ett ”sunt” och ”moraliskt försvarbart” leverne ansågs
kvalificera sig för rättsstatens beskydd, medan kvinnor som drack, festade och levde sexuellt
utsvävande liv hade svårare att ses som legitima offer, att få anmälningar utredda eller att bli
trodda (Ekström 2002 ss.85-86, 135, 141-142).
Journalisten Katarina Wennstam har i boken Flickan och skulden: En bok om samhällets syn
på våldtäkt påvisat att skillnader i bemötandet av våldtäktsoffer bestått även in på 2000-talet.
I boken, som gavs ut första gången 2002, påvisar hon hur samhället i stort och rättsväsendet i
synnerhet tenderar att bemöta våldtäktsoffer annorlunda beroende på vem offret är och hur det
agerat efter våldtäkten. Wennstam menar att i rättsfall som rör kvinnor med rykte om sig att
vara promiskuösa, som gjort sig av med materiella bevis och som känner gärningsmannen är
det hart när omöjligt för en åklagare att få våldtäktsmännen dömda (Wennstam 2002 ss.96-
97). Rättstaten behandlar inte alla offer likvärdigt.
Rättssociologistudenten Emmy Holmlund har i sin uppsats Det offentliga bemötandet av icke
ideala brottsoffer inom det svenska rättsväsendet påvisat att offer som inte faller inom
ramarna för vad som anses vara ett idealt offer känner att de har svårare att bli hörda. Vad ett
”idealt offer” är kommer vi att gå in närmare på längre fram, men för enkelhetens skull kan
det förklaras med att ett specifikt offers bakgrund, personliga kvalitéer och agerande påverkar
hur omgivningen ser på dess status som ett legitimt offer. Svårigheten att bli hörd om man
inte faller inom ramarna för vad som anses vara ett idealt offer härleder Holmlund till stor del
till det faktum att det inte finns någon tydlig brottsofferdefinition inom rättsväsendet, vilket
öppnar för godtycke i bemötandet av brottsoffer. Holmlund skriver att ”kontentan av det hela
10
är att sociala normer istället för rättsliga får en stor betydelse inom rättsväsendet” (Holmlund
2011 ss.2, 50). Återigen, rättstaten behandlar inte alla likvärdigt.
En norm är en outtalad regel för hur man bör uppföra sig (Baier och Svensson 2009 ss.41-42).
Normer är i sin tur en del av olika samhälleliga diskurser. En diskurs kan beskrivas som ett
antal osynliga ramar omkring, och riktlinjer för, exempelvis hur man diskuterar ett visst ämne.
Normer formas inom diskursens ramar och det är där medierna kommer in i bilden.
Brottsofferrapportering i svenska medier bidrar till att skapa en diskurs för vem som ses som
ett lämpligt offer som vi kan identifiera oss med och vem vi bör se som mindre värdig vår
sympati om den råkar ut för brott (Lindgren och Lundström 2010 ss.9-13). Med andra ord:
vem som ses som ett idealt eller legitimt offer och vem som inte gör det.
Diskursanalytikern Norman Fairclough hävdar att mediediskursen formar omkringliggande
samhälleliga diskurser, samtidigt som mediediskursen själv formas av de omkringliggande
samhälleliga diskurserna, i ett slags dialektiskt samspel (Fairclough 1995 s.64). Det
understryker ytterligare att den mediala bilden av brottsoffer är av intresse. Den påverkar
samhällsdiskursen, och därigenom de sociala normer som, i enlighet med vad Holmlund
kommit fram till, spelar stor roll för hur rättsväsendet hanterar brottsoffer. Den yttersta
konsekvensen av att olika människor ses som olika skyddsvärda blir att likhetsprincipen sätts
ur spel.
Fallet Mangs har valts som studieobjekt av flera skäl. För det första har fallet fått mycket
publicitet vilket innebär att det finns ett tillräckligt stort material att undersöka för att kunna
ge en generell bild av hur olika offer beskrivits i medierna. Ett andra skäl är att Mangs
stämmer in väl på den allmänna bilden av en typisk gärningsman. Vi kommer att gå in mer på
det senare i uppsatsen när vi diskuterar den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala
offer och gärningsmän. Här räcker det med att säga att även om Mangs i sig själv är en
komplicerad individ, så är han relativt simpel ur ett gärningsmannaperspektiv. Han har begått
våldsamma handlingar mot främlingar, han verkar sakna samvete och empati och han tycks
stå utanför den normala sociala och samhälleliga gemenskapen. Han passar in väl på den
gängse bilden av en kallblodig seriemördare.
Ett tredje skäl till att vi valde att undersöka fallet Mangs är att de personer som han misstänks
ha begått brott mot har olika etnicitet, kön, ålder och social bakgrund. Endast ett av offren
kände Mangs sedan tidigare. Vi antog därför att medierna skulle rapportera om hans offer på
olika sätt och i varierande omfattning, och att vi därigenom skulle kunna testa Christies teori
på ett adekvat vis.
11
3. Tidigare forskning
Denna uppsats är en viktimologisk medieundersökning. Viktimologi är läran om offer och en
del av kriminologin. Viktimologisk forskning har hittills varit förhållandevis ovanlig i Sverige
och befinner sig på den nationella nivån fortfarande på ett kartläggande stadium. År 2001 gav
Sveriges regering brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma ett viktimologiskt
forskningsprogram. Anna Wergens författade det. Hon skrev att tidigare forskning främst
fokuserat på gärningsmannen. På senare tid har intresset för brottsoffren ökat i takt med att
brottsofferrörelsen blivit starkare. Ett viktigt begrepp inom den viktimologiska forskningen är
idén om det ideala brottsoffret (Wergens 2002 ss.6-9). Under 1970-talet introducerades detta
begrepp av Christie, som nämndes i slutet på det förra kapitlet. Det ponerar som tidigare
nämnts att en persons bakgrund, personliga kvalitéer och agerande resulterar i att vissa
personer lättare ses som legitima offer än andra (Wergens 2002 s.22).
I den korta översatta artikel som denna uppsats utgår från använder Christies översättare ordet
”idealiska” istället för ”ideala”. Eftersom majoriteten av den tidigare forskningen som vi har
gått igenom använder ordet ”ideala” används detta ord i denna uppsats. Med ideala offer
åsyftar Christie ”en person eller en kategori av individer som – när de drabbas av brott –
lättast får fullständig och legitim status som offer” (Christie 1986 s.47). Christie understryker
att vem som ses som ett idealt offer varierar beroende på kontext och kultur. Exemplet
Christie använder för ett idealt offer i vår kultur är en gammal dam som blir nedslagen och
rånad mitt på ljusa dagen när hon är på väg hem efter att ha tagit hand om sin sjuka syster.
Brottslingen är en storvuxen man som använder pengarna han stulit från damen till att köpa
alkohol och droger (Christie 1986 ss.47-48). Christie har fem kriterier som ett idealt offer ska
uppfylla. Den gamla damen passar väl in på dem:
1. Offret är svagt. Sjuka, gamla eller mycket unga människor passar bra som ideala offer.
2. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt: som att ta hand om sin syster.
3. Offret befinner sig på en plats som hon inte kan klandras för att vara på: exempelvis
på gatan under dagtid.
4. Gärningsmannen är stor och ond.
12
5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret (Christie 1986
s.48).
Christies exempel på ett icke idealt offer är en ung man på en bar som blir nedslagen av en
bekant som stjäl hans pengar. Han anses inte särskilt skyddsvärd eftersom han sysselsätter sig
med något moraliskt tvivelaktigt, är jämnstark med gärningsmannen och skulle ha kunnat
skydda sig genom att vara någon annanstans. Han umgås dessutom uppenbarligen med
brottsbenägna typer eftersom han känner gärningsmannen (Christie 1986 s.48).
Vem som räknas som ett idealt offer förändras över tid. Förr var det otänkbart att en man som
våldtog sin fru skulle dömas för brott. Detta har ändrats genom att kvinnor blivit rikare och
lagstiftningen förändrats.1 Gifta kvinnor har idag blivit legitima brottsoffer även när deras
makar våldtar dem. Därför ger Christie även ett sjätte kriterium för att en person ska ses som
ett idealt offer: det måste tillhöra en grupp som är tillräckligt mäktigt för att göra sin röst hörd
i samhället. Uteliggare som utsätts för brott uppmärksammas exempelvis sällan i medierna, då
deras röst i samhället är väldigt svag. Samtidigt får offret inte vara för starkt. Om kvinnornas
position i samhället blir tillräckligt stark kan kvinnor som utsätts för brott inom äktenskapet
bli föremål för samma kritik som den unge mannen i baren: de kunde ha gått, lämnat hemmet
och den misshandlande maken (Christie 1986 ss.49-51). Christies artikel är högst teoretisk
och belägger inte teorin med empiriska data. Det gör däremot författarna till boken Ideala
offer, och andra – Konstruktionen av brottsutsatta i medier.
Bokens författare, sociologerna Simon Lindgren och Ragnar Lundström, beskriver hur
nyhetsrapporteringen av brottsoffer ser ut i Sverige. De påvisar i bokens första kapitel att
nyhetsrapporteringen om offer har ökat under 1990-talet och att offren har hamnat allt mer i
fokus för brottsjournalistiken (Lindgren och Lundström 2010 s.11). De påpekar, precis som
Christie, att synen på brottslighet och brottsoffer inte är något statiskt, utan kan förändras över
tid och är beroende på kulturell och samhällelig kontext (Lindgren och Lundström 2010 s.18).
Lindgren och Lundström utgår från Christies fem kriterier om ideala offer och gärningsmän.
De förtydligar dock det första kriteriet med att det är i relation med förövaren som offret ska
ses som svagt. De påpekar att bilden av offer och gärningsman hänger intimt samman, något
även Christie understryker. Det är inte för inte som tre av Christies kriterier nämner eller
förklarar offrets relation till förövaren. Ett idealt offer existerar inte utan en ideal
1 Våldtäkt inom äktenskapet var inte definierat som ett brott i Sverige före brottsbalkens
införande år 1962.
13
gärningsman. Det är i relation till varandra som offer och gärningsmän blir mer eller mindre
skydds- och straffvärda (Lindgren och Lundström 2010 ss.7-8).
Lindgren och Lundström påvisar genom sina undersökningar att Christies idealtyper stämmer
relativt väl överens med den bild av offer och gärningsmän som återfinns i svenska medier.
Lindgren och Lundströms forskning visar också att kvinnor och barn framställs som offer
oftare än män. Offren beskrivs sällan i negativa termer, som naiva eller oförskämda. Offren
beskrivs ofta som personer med vänner och som medlemmar i en ”god familj”, alltså en familj
utan större moraliska belastningar. Gärningsmän däremot beskrivs som personer stående
utanför gemenskapen och som avvikande (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111).
Med gemenskap menar de bägge sociologerna inte bara familj och vänner, utan även det
vanliga, svenska, laglydiga folket. Det svenska samhället ses underförstått som något gott,
något som är värt att skydda och bevara (Lindgren och Lundström 2010 s.47). Lindgren och
Lundström nämner i den här kontexten Émile Durkheims teori om att brott är avvikande
händelser som håller samman samhällen genom att skapa syndabockar. På så sätt fungerar
brottsjournalistiken som sedelärande berättelser som förklarar skillnaden mellan gott och ont
(Lindgren och Lundström 2010 s.12-14). ”Kriminella tenderar att framställas som
syndabockar eller outsiders som ”vi normala” kan kontrastera oss emot” (Lindgren och
Lundström 2010 s.8). Med andra ord: brottsjournalistik bidrar till att dela upp människor i ett
”vi” och ett ”dom”. Där ”vi” är de som följer lagen och är goda svenskar. ”Dom” är alla de
andra. ”Vi” är de som är värda att skydda. ”Dom” är det inte. Från Lindgren och Lundströms
forskning har vi använt oss av de specifika resultaten gällande kvinnors, barns och äldres
status som ideala offer, och den ideale gärningsmannens position som stående utanför
samhällsgemenskapen.
En nordisk undersökning om ideala offer i medierna har gjorts av den finska sociologen
Mirka Smolej. Även hon utgick från Christies teori om ideala offer och gärningsmän när hon
undersökte hur brottsoffer porträtterats i det finska tv-programmet Poliisi-TV.
Undersökningen gjordes 2010. Programmet påminner om det svenska programmet Efterlyst.
Även denna undersökning visade att offren tenderade att vara en del av ”normala”
heteronormativa medelklassfamiljer. De som inte passar in i mallen för ett idealt offer är inte
med i programmet över huvudtaget. Smolej exemplifierar detta med att hon inte har sett en
enda marginaliserad alkoholist i porträtteras som offer i Poliisi-TV (Smolej 2010 s.69). Detta
överensstämmer väl med Christies teori (Christie 1986 ss.49-51).
14
Lindgren och Lundströms rön bekräftas även i viktimologiska undersökningar gjorda utanför
Norden. I boken Victims, crime and society jämförs reaktionen i Storbritannien på olika barns
försvinnanden. Man tar upp exempel på hur försvunna barn som stämt bra in på Christies
kriterier för ideala offer, samt gynnats i fråga om de faktorer Lindgren och Lundströms pekat
på, fått större medial uppmärksamhet än andra försvunna barn som inte passat in i dessa
mallar för ideala offer. I boken trycks specifikt på att klassbakgrund tycks ha haft väldigt stor
påverkan på vilka barns försvinnanden som uppmärksammats (Davies et al 2007 ss.23-24).
I likhet med Lindgren och Lundström diskuterar författarna till Victims, crime and society
vikten av att offren tillhör en ”god familj”, alltså en familj utan större moraliska belastningar.
Davis, Francis och Greer påpekar vikten av att brottsoffer har närstående som villiga att ställa
upp i medierna och som anses vara ”medievänliga” i polisens och pressens ögon. Boken
hänvisar till flera undersökningar där offrens familjeförhållanden har visat sig påverka hur
mycket medieutrymme de fått och hur rapporteringen sett ut (Davies et al 2007 ss.23-31).
Denna forskning har vi använt i våra bedömningar av de olika brottsoffrens status som ideala
offer genom att ta hänsyn till förekomsten av offrens anhöriga i nyhetsrapporteringen.
Omnämnanden med enbart förnamn i massmedier markerar vanligtvis närhet. Det görs när
man behandlar människor läsaren förväntas känna sympati för och i familjära sammanhang
(Larsson 2001 s.67). Roger Fowler har i sin bok Language in the news analyserat
medierapportering ur ett diskursivt perspektiv, bland annat just namngivningens innebörd och
betydelse. Han har analyserat hur olika uttryckssätt i medierna bidrar till att bevara
samhälleliga diskurser, exempelvis mäns överordning i förhållande till kvinnor. I vår
undersökning har vi använt hans analys av hur namngivning i medierna påverkas av, och i sin
tur påverkar, den samhälleliga diskursen (Fowler 1991 ss.94-105). Detta är av intresse då vi
vill analysera om mer ideala offer omskrivs annorlunda av medierna än mindre ideala offer.
Medier vill helst ha ett namn på de personer som avhandlas, eftersom det är lättare att relatera
till en persons namn än till ett opersonligt alias som ”33-åringen”. Huruvida en person
namngivits eller ej kan därför hänga samman med vilket medieutrymme de får och hur de
behandlas av medierna. Fowler menade att det spelar roll hur en person omtalas i medierna.
Huruvida en person omtalas med förnamn, efternamn eller både för- och efternamn, är enligt
honom en laddad sociolingvistisk indikator. Hur man ska tolka användningen av namn kan
enligt Fowler vara beroende av kontexten, men i vår undersökning anser vi att det går att dra
en generell slutsats, eftersom alla offer nämns i en liknande kontext (Fowler 1991 ss.91-93,
98-99). Man kan beskriva laddningen i att bara använda förnamnet genom ett
15
tankeexperiment. Är det tänkbart att någon journalist skulle omskriva Mangs som bara
”Peter”? Vi har inte sett något exempel på det, förutom när någon annan som pratat om
Mangs citeras. Vi tror inte heller att det skulle kunna ske, annat än av misstag.
I boken Mörk magi i vita medier diskuteras bilden av invandrare i svenska medier. Eve Brune
är en av bokens författare. I sina kapitel reflekterar hon över det faktum att journalister
rapporterar om saker som om de vore typiska, vilket i syn tur, i mediekonsumenternas ögon,
kan konfirmera att den rapporterade bilden överensstämmer med verkligheten (Brune 2002
ss.31-32). Enligt Brune tenderar svenska medier att porträttera invandrarkillar som kriminella,
vilket skapar en syn på gruppen som brottsbenägna. De används exempelvis sällan som
intervjuobjekt i sammanhang som inte har någon koppling till brottslighet eller problem i
förorterna, och likaledes sällan omtalas de som offer för kriminalitet. Att de ofta omskrivs i
sammanhang där de är inblandade i kriminalitet, medan de är underrepresenterade i roller utan
specifik laddning i medierna, bidrar till en diskurs där invandrarkillar målas upp som
kriminella och därför anses vara det i högre utsträckning än de egentligen är (Brune 2002
ss.9-11).
I Wennstams bok Flickan och skulden, som nämndes i bakgrundskapitlet, görs en liknande
reflektion som hos Brune. Det finns enligt Wennstam en syn på våldtäktsmän som
svartmuskiga främlingar som hoppar på oskyldiga kvinnor. Vanliga och utåt sett normala
killar kan enligt denna syn inte vara förövare av våldtäkt. ”Om din kompis är våldtäktsman så
kan ju vem som helst vara det, och det är inte vad vi lärt oss. Men våldtäktsmännen är ofta
precis som din eller min kille, bästa kompis eller pappa. Åtminstone på ytan” (Wennstam
2002 s.70).
16
4. Teori: ideala offer och förövare
I likhet med flera av forskarna som nämndes i föregående kapitel utgår denna uppsats från
Christies teori om ideala offer och gärningsmän. Teorin ponerar som tidigare nämnts att ett
idealt offer är en person som gjorde något respektabelt när brottet skedde, var svag i
jämförelse med gärningsmannen, inte kan klandras för att befinna sig på brottsplatsen och inte
känner gärningsmannen. Dessutom måste offret ha tillräckligt mycket makt för att ses om ett
legitimt offer (Christie 1986 ss.46-60).
Lindgren och Lundströms undersökningar, som också refereras närmare i kapitlet om tidigare
forskning, visar att medierna tenderar att se kvinnor som mer legitima, eller ideala, offer än
män, särskilt yngre och äldre kvinnor. Med andra ord finns det en skillnad mellan hur män
och kvinnor behandlas i medierna. De poängterar även vikten av att offret anses vara normal
och en del av samhällsgemenskapen, till skillnad mot gärningsmannen som oftast beskrivs
som utanför denna gemenskap (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111).
Christie påpekar det faktum att en brottsutsatt person måste ha ett visst mån av makt för att
kunna legitimeras som ett offer (Christie 1986 ss.46-60). Att unga män med utländsk
bakgrund av medierna oftast omskrivs i sammanhang kopplade till kriminalitet, som
författarna till Mörk magi i vita medier hävdar, skulle kunna tyda på att denna grupp inte har
tillräckligt mycket makt i Sverige för att ses som legitima offer (Brune 2002 ss.9-11. 31-32).
Det skulle alltså kunna förhålla sig så att män med utländsk bakgrund får en ställning som
mindre ideala offer än andra när de behandlas i massmedierna. Denna faktor är något vi vill
väga in i vår undersökning, men den ställer oss också inför ett nytt problem, nämligen att
definiera vem som har utländsk bakgrund. Eftersom detta är av stor vikt för undersökningen
och analysen utreds det i ett eget kapitel, kapitel 6.1. Genom att ha med frågan om utländsk
bakgrund i analysen av hur de olika offren behandlats i de undersökta tidningarna hoppas vi
kunna dra en slutsats om huruvida etnisk bakgrund påverkar målsägarnas och övriga offers
ställning som ”ideala offer” i tidningarnas rapportering.
En annan viktig faktor som kan utläsas, bland annat från boken Victims, crime and society
som presenterades i föregående kapitel, är att brottsoffer från en ”god familj”, alltså en familj
utan allvarliga moraliska belastningar, lättare ses som ideala offer och porträtteras som sådana
i medierna. I synnerhet om familjemedlemmarna anses göra sig bra i medierna, och
naturligtvis under förutsättning att de överhuvudtaget är villiga att ställa upp på intervjuer och
17
liknande (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111 : Davies et al 2007, ss.23-31 : Smolej
2010 s.69).
Vi tror alltså att ålder, etnicitet, social bakgrund och kön, omständigheterna kring det brott en
person utsatts för, samt offrens familjer, påverkar hur ”offervärdig” en person anses vara av
medierna och samhället i stort, och därför även hur mycket och vilken typ av medieutrymme
olika offer får. I nästa kapitel definierar vi vilka våra frågeställningar är.
18
5. Frågeställningar
Avsikten med denna uppsats är att undersöka om medierapporteringen kring målsägarna och
övriga offer i rättegången mot Mangs i Malmö tingsrätt skiljer sig åt beroende på offrens
etnicitet, kön och sociala bakgrund, samt deras agerande i samband med brotten. Med
utgångspunkt i tidigare forskning är vår målsättning att ge svar på följande frågeställningar:
Hur ser skillnaden i rapportering kring de personer Mangs åtalades för brott mot ut i
de undersökta dagstidningarna under perioden mellan Mangs gripande tills domen mot
honom föll?
Kan man, utifrån tidigare refererad viktimologisk forskning, se några mönster som
bekräftar eller motsäger tidigare generaliserande förklaringar om varför vissa offer
uppmärksammas mer och/eller på ett annorlunda sätt än andra offer i medierna?
Den första frågeställningen är rent beskrivande. Syftet med frågeställningen är att identifiera
hur medierapporteringen sett ut i praktiken. Den andra frågan utgör kärnan i undersökningen.
Den syftar till att analysera huruvida brottsoffer på ett systematiskt sätt behandlas olika i
medierna beroende på deras kön, etnicitet, sociala bakgrund och agerande vid respektive
brottstillfälle.
19
6. Metod och material
För att besvara frågeställningarna i kapitlet ovan används en kvantitativ undersökning av hur
sju svenska dagstidningar rapporterade om de personer Mangs stod åtalad för brott mot under
perioden från hans gripande till dagen då domen i Malmö tingsrätt föll. Ambitionen att hitta
generella mönster motiverar att vi använder den kvantitativa innehållsanalysmetod som
beskrivs i Metodpraktikan (Esaiasson et al 2007 ss.223-235).
Metoden möjliggör för en forskare att undersöka en stor mängd jämförbara texter, bilder eller
muntliga framställningar på kort tid. Analysmaterialet måste vara tillräckligt stort för att på ett
meningsfullt sätt kunna uttryckas och analyseras med siffror. Metoden lämpar sig för
undersökningar där man vill göra en frekvensanalys av medierapportering (Esiaiasson et al
2007 s.223).
Metoden kan kritiseras för att den ger en väldigt generaliserande och allmän bild av det
undersökta fenomenet. Vi anser dock att den är användbar i vår undersökning, med
utgångspunkt i den tidigare forskning vi nyttjat och de frågor vi försökt besvara. Precis som
Metodpraktikans författare påpekar så handlar forskning ”i mångt och mycket om att
åstadkomma hållbara förenklingar av komplicerade fenomen” (Esiaiasson et al 2007 s.37).
Metoden liknar den Lindgren och Lundström, som refererades i kapitel 3, använt sig av. En
kompletterande intervjustudie hade kunnat ge ett större djup till frågan om hur offren har
behandlats av pressen och varför, men tids- och platsbrist hindrade oss från en sådan
fördjupning. Frågan tas upp i det avslutande kapitlet om vidare forskning.
Detta metodkapitel är uppdelat i två delar. Den första delen förklarar hur vi har gått till väga
för att beskriva offren och Mangs. Det andra avsnittet handlar om hur vi gått tillväga för när
vi har undersökt forskningsmaterialet med den kvantitativa innehållsanalysen.
Uppsatsen ämnar ge en beskrivning av hur respektive brottsoffer framställts i medierna, och
hur mycket utrymme de fått. Samtidigt ger de profiler, eller personbeskrivningar, som vi gjort
av respektive offer, samt Mangs, en möjlighet att söka förklaringar till olikheter i
medierapporteringen kring de olika personerna. Profilerna försöker beskriva offren på ett sätt
som gör det möjligt att se hur väl de stämmer in på Christies kriterier för ett idealt offer, men
tar även upp andra egenskaper som annan tidigare forskning hävdat kan ha betydelse för hur
ett offer uppfattas. Uppsatsen försöker i analysdelen förklara skillnaderna mellan hur de olika
20
brottsoffren som tagits upp i Peter Mangs-rättegången behandlats i de undersökta tidningarna
(Esaiasson et al 2007 ss.36-37, 87-95).
Christies teori om ideala offer och gärningsmän testas i uppsatsen, tillsammans med andra
forskningsresultat som i vissa fall byggt vidare på Christies teser, och som redovisats i kapitel
3 och 4. Framförallt har vi velat föra in frågan om etnicitet, som inte berörs av Christie, i
undersökningen, med utgångspunkt i Brunes (red) bok Mörk magi i vita medier. Detta har
ställt oss inför ett problem, nämligen hur man definierar ”svensk”, ”invandrare” och ”utländsk
bakgrund”. Eftersom dessa begrepp utgör en del av personbeskrivningarna så klargör vi vår
användning av dem först.
6.1 Definitionen av ”utländsk bakgrund”
Hur ska man definiera ”svensk”? När Brune skriver om att ”invandrarkillar” tenderar att
porträtteras som kriminella i medierna, vad menar hon då? En väldigt stor del, kanske
majoriteten, av de som är under 20 år gamla och har ett utländskt klingande efternamn, är
födda i Sverige. Kanske med en utlandsfödd förälder, kanske med två. De som är ännu yngre
kanske har utlandsfödda far- och morföräldrar, men två svenskfödda föräldrar. Så här skriver
Brune själv om begreppet ”invandrare”: ”I medierna och i det allmänna medvetandet laddades
begreppet snart med annorlundaskap. Invandrare, det är de som inte är som vi, och som inte
på generationer kan bli som vi. Naturligtvis inte före detta tyskar, fransmän, vita
nordamerikaner, balter och nordbor. Men de andra, de riktiga invandrarna” (Brune 2002 ss.9-
10). Detta resonemang sammanfattar till viss del vårt problem. Det verkar uppenbart att
Mangs valde offer med annan etnisk bakgrund än svensk. Endast två av de offer han
konfronterade, eller ämnade konfrontera, hade svenskklingande namn och kritvit hy. Det
första fallet gällde en ung kvinna som befann sig i samma bil som en ung, kriminell man med
utländsk bakgrund. Mangs hade kartlagt mannen och mycket tyder på att han var ute efter
honom sedan tidigare. Enligt Mangs psykolog Kicki Lindberg, som har vittnat om att Mangs
erkänt mordet på den svenska kvinnan för henne, berättade han att hennes död varit ett
misstag och att han var ledsen att en oskyldig tjej hade dött (Mål Nr B 10425-10 2012 s.39).
Det andra fallet, som Mangs inte fälldes för, gällde förberedelse till mord. Men detta
handlade, om det stämde att han tänkt mörda mannen i fråga, om en personlig vendetta för att
mannen förgripit sig på och försökt kidnappa dottern till en av Mangs vänner.
Poängen är att när Mangs besköt slumpvis utvalda ”invandrare” hade han inget annat att gå på
än hudfärgen, förutom i de fall han kartlagt personen sedan tidigare. Men när vi ska analysera
21
mediebevakningen av offren, och föra in etnicitet som en faktor i analysen, måste vi ha en
annan utgångspunkt. De invandrarkillar som Brune hävdar framställs som kriminella i
medierna är inte adopterade mörkhyade personer som heter Svensson och bor i välmående
medelklasskvarter. Mangs skulle däremot mycket väl ha kunnat skjuta någon med den
bakgrunden i tron att det var en av de för honom så förhatliga ”invandrarna”.
Egentligen är det intressanta hur offren uppfattas av journalister och allmänhet, men för att få
en likvärdig och användbar definition har vi valt att utgå från de definitioner som används av
Statistiska Centralbyrån, SCB. De kategoriserar endast personer som inte själva är födda i
Sverige som ”invandrare”. Kategorin ”personer med utländsk bakgrund” används dels för
personer som invandrat till Sverige, dels för personer som är födda i Sverige men vars båda
föräldrar är födda utanför Sveriges gränser. Personer födda i Sverige av antingen två
svenskfödda föräldrar eller en svenskfödd och en utlandsfödd förälder kallas ”personer med
svensk bakgrund”. Tidigare fanns dock en fjärde kategori, ”personer med svensk och utländsk
bakgrund”, som användes om personer födda i Sverige av en svenskfödd och en utlandsfödd
förälder (Hermansson 2000, s.49; SCB: Definitioner, www.scb.se). Vi tror, med utgångspunkt
i Brunes resonemang, att en person med ett utländskt klingande namn och mörk hudfärg
uppfattas som en person ”med utländsk bakgrund” i medierna, även om den ena föräldern är
född i Sverige. Därför väljer vi i denna undersökning att se dem som har minst en utlandsfödd
förälder som en person med utländsk bakgrund. Ytterligare problem skulle ha kunnat uppstå
om man måste särskilja människor som kom från länder utanför Europa från exempelvis
finnar och tyskar. Nu är det i föreliggande fall så att de personer som vi kunnat avgöra
huruvida de har utländsk bakgrund (med vår definition), med undantag för en person, Edmir
Smajlaj, alla kommer från länder utanför Europa. I de fall där vi inte kunnat avgöra huruvida
personerna har utländsk bakgrund enligt vår definition har denna faktor fått utelämnas ur
analysen.
6.2 Gärningsmannen och offren
Eftersom bilden av offren hänger intimt samman med bilden av gärningsmannen i den
tidigare forskningen måste både Mangs och de personer han stod åtalad för brott mot
beskrivas (Lindgren och Lundström 2010 ss.7-8). Personbeskrivningarna av dessa har tre
källor: domen mot Mangs, de artiklar som utgör grunden för den kvantitativa
innehållsanalysen, samt artiklar som hittats genom googlesökningar. Sökningarna på artiklar
som inte ingår i det material som undersökts i uppsatsen har gått till så att vi har googlat
22
offrens namn för att hitta artiklar som beskriver dem som personer, deras privatliv och
bakgrund. För att förtydliga: vi har endast sökt på offrens namn och letat efter artiklar där de
ingående beskrivs.
Genom att göra en närläsning av forskningsmaterialet och googleresultaten har vi försökt
besvara frågor om hur gamla offren var, vad de gjorde när de utsattes för brotten, vad de hade
för bakgrund och familjesituation, samt vilken relation, om någon, de hade till Mangs.
Frågorna har sin utgångspunkt i vilka faktorer den tidigare forskningen pekat ut som
betydelsefulla för hur ett offer ses av samhället och medierna. De artiklar som tagits fram med
hjälp av Google har inte använts i den kvantitativa analysen, utan enbart för att hitta
information om respektive offer. Profilerna av offren har sedan använts som underlag för att
analysera resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen.
6.3 Den kvantitativa innehållsanalysen
En kvantitativ innehållsanalys är lämplig för att gå igenom ett stort material. Vårt material
utgörs av de artiklar om Mangs som publicerats i sju svenska dagstidningar mellan den 6
november 2010 och den 23 november 2012, som återfinns i Mediearkivets databas och där en
eller flera av de brottsoffer som ingått i rättegången mot Mangs gått att identifiera.
Identifiering krävde att ett offer, eller det brott hen blivit utsatt för, beskrivits tillräckligt väl
för att det skulle vara möjligt att med säkerhet avgöra vilken av de personer som ingår i
undersökningen som åsyftades. Det viktiga var att offret nämndes på något sätt. Till exempel
kunde det stå att en lägenhet med två kvinnor i beskjutits. Eftersom Mangs endast stått åtalad
för ett brott som passar på den beskrivningen kunde kvinnorna identifieras och artikeln fördes
in i undersökningen. Vi fann 263 artiklar där minst ett brottsoffer gick att identifiera under
den aktuella perioden. Det är dessa 263 artiklar som utgör materialet för den kvantitativa
innehållsanalysen. Nästa steg i den kvantitativa innehållsanalysen är att fylla en datamatris.
En datamatris är en sorts tvådimensionell tabell där man fyller i analysenheter, variabler och
variabelvärden. Analysenheterna är det man undersöker, i det här fallet artiklarna. Variabler
är de frågor man ställer till artiklarna. Vi undersökte variablerna för var och en av offren i
Mangsrättegången. Nedan beskrivs utförligt vilka variabler vi har inkluderat i matrisen. Här
räcker det att exemplifiera att en variabel kan vara frågan ”namnges offret?”. Variabelvärdena
är helt enkelt svaren på frågorna (Esaiasson et al 2007 ss.47-61). Frågorna och hur de har
besvarats, vilket variabelvärde de fått, förklaras utförligt i nästa avsnitt.
23
6.4 Variabler och variabelvärden
Den kvantitativa innehållsanalysen av de artiklar som publicerades i de sju undersökta
dagstidningarna mellan Mangs gripande och dagen då domen föll har analyserat hur varje
offer har porträtterats utifrån åtta variabler. Variablerna som vi inkluderat besvarar följande
frågor; När publicerades artikeln? Nämns offret i artikeln? Nämns offret vid namn? Omnämns
offret med endast förnamn? Nämns offret i rubriken? Omnämns personens familjerelationer i
artikeln? Framträder någon släkting eller vän till offret i artikeln? Beskrivs offret i negativa
termer? Beskrivs offret som att det har goda egenskaper?
När artikeln publicerades är en relativt lättförklarad variabel, då vi helt enkelt skrev in
artikelns publiceringsdatum.
Frågan om personen nämns i den aktuella artikeln gav vi fyra olika svarsalternativ:
1. Personen är det huvudsakligen beskrivna, eller enda beskrivna, brottsoffret som tagits
upp i Mangsrättegången.
2. Personen beskrivs sekundärt i relation till andra brottsoffer som tagits upp i
Mangsrättegången.
3. Personen beskrivs i likvärdig omfattning som andra brottsoffer som varit tagits upp i
Mangsrättegången.
4. Personen nämns inte.
Det första variabelvärdet används om det aktuella brottsoffret är det enda av de offer som
tagits upp i Mangsrättegången som nämns i den aktuella artikeln. Det används också om en
artikel behandlar det aktuella offret, men det någonstans i artikeln nämns att Mangs även
begått brott mot något annat av de offer som togs upp i rättegången mot honom. Exempelvis
finns det flera artiklar som huvudsakligen beskriver mordoffret Trez West Persson men som
även omnämner att ett annat av Mangs offer, Xhafer Dani, blev skjuten vid samma tillfälle. I
de fallen är West Persson det huvudsakliga beskrivna offret och Dani det sekundärt beskrivna
offret i den aktuella artikeln. Det ska i sådana fall handla om ett kort omnämnande av det
andra offret eller offren. Huvuddelen av artikeln måste specifikt avhandla det offer
variabelvärdet avser för att hen ska ses som det huvudsakliga offret. Beskrivs fler offer lite
mer utförligt definierar vi det som att det aktuella offret beskrivits i likvärdig omfattning som
de andra (variabelvärde 3). I vissa fall nämns inga offer vid namn men en händelse beskrivs.
24
Till exempel att Mangs sköt en person på en busshållplats. Om det är den enda händelsen som
beskrivs har vi skrivit in att personen i fråga är det huvudsakligen beskrivna offret i artikeln.
Det andra variabelvärdet används om ett offer nämnts kort men inte omskrivits med mycket
mer än namn eller alias och vad hen blivit utsatt för, samtidigt som något annat offer beskrivs
mer utförligt i artikeln.2 Alternativt om brottet i fråga nämns på samma sätt och offrets
närvaro tas upp i artikeln. I vissa artiklar tas brott begångna mot flera personer upp, men bara
vissa av personerna nämns.
Det tredje variabelvärdet används i de fall där flera av de aktuella offren beskrivs utan att ett
enskilt offer upptar huvuddelen av artikeln. I princip används det i alla fall där flera offer
beskrivs och mer än ett av dem upptar mer än några meningar i artikeln. Det används också
vid korta omnämnanden i de fall det handlar om en väldigt kort artikel, och de offer som
omnämns alla beskrivs fåordigt.
Det fjärde variabelvärdet används när det aktuella offret inte alls figurerar i artikeln.
Nästa fråga, om offret nämns vid namn, är relativt lättförklarad. Frågan besvaras med
variabelvärdena ”ja” eller ”nej”. Frågan återkopplar till Fowlers tankar om att det är lättare att
sympatisera med, och relatera till, ett offer som namnges (Fowler 1991 ss.91-93, 98-99).
Nästa variabel besvarar frågan om offret endast benämns med bara förnamnet någonstans i
artikeln och besvaras med värdena ”ja” eller ”nej”. Även denna variabel hänger samman med
Fowlers tankar om personifiering och individualisering, att användandet av enbart förnamn i
en tidningsartikel tyder på familjaritet och närhet till personen (Fowler 1991 ss.91-93, 98-99).
Nästa fråga är huruvida offret omnämns i artikelrubriken. Även detta är en fråga som kan ha
variabelvärdena ”ja” eller ”nej”. Rubrikerna är det första vi ser av en artikel och oftast också
det enda. Läsare tar omedvetet in rubriker även till artiklar som de inte har en tanke på att
läsa. Meningen med en rubrik är att den ska fånga läsarens uppmärksamhet och väcka intresse
för artikeln (Larsson 2001 s.150). Därför är det relevant att undersöka hur ofta specifika offer
nämns i artikelrubrikerna, som en indikator på vilka offer som uppmärksammas i tidningarnas
rapportering och blir kända för den breda allmänheten. Ja-svaret inkluderar även om ett
specifikt, identifierbart brott omnämns i rubriken eller om offret nämns utan att namnges.
2 Exempel på alias kan vara ”28-åringen” eller ”Benny”.
25
Nästa variabel är frågan: omnämns personens familjerelationer i artikeln? Den kan besvaras
med fyra variabelvärden:
1. Offrets familjerelationer omnämns i positiva ordalag
2. Offrets familjerelationer omnämns i neutrala ordalag
3. Offrets familjerelationer omnämns i negativa ordalag
4. Offrets familjerelationer omnämns inte.
Denna variabel är intressant utifrån Christies teori om ideala offer då en moraliskt klanderfri
person med moraliskt klanderfria familjeförhållanden lättare ses som ett legitimt offer än en i
samhällets och omgivningens ögon mer tvivelaktig figur (Christie 1986 s.48). Lindgren och
Lundström har även visat att ideala offers familjerelationer sällan beskrivs i negativa ordalag
(Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111). Denna variabel undersöker om offren beskrivits
som ansvarstagande respektive ansvarslösa i förhållande till sina anhöriga. I de fall där offrens
familjerelationer överhuvudtaget nämns krävs, för att ett offer ska tilldelas ett annat
variabelvärde än nummer 2, att det i artikeln uttryckligen skrivs att offret exempelvis varit ett
stort stöd för sin bror när dennes maka gick bort eller har fått sina barn omhändertagna av
socialtjänsten på grund av vanvård. Allmänna positiva omdömen, som exempelvis när
mordoffret West Persson kallas ”familjens lilla prinsessa” av sina anhöriga i några artiklar,
renderar inte dessa variabelvärden. Det måste finnas praktiska exempel på att offret agerat
ansvarstagande eller ansvarslöst i specifika familjeangelägenheter. Annars har vi bedömt det
som variabelvärde 2, att offrets familjerelationer omnämnts i neutrala ordalag.
Nästa fråga gäller om någon familjemedlem eller vän framträder i artikeln. Frågan kunde
besvaras med fyra variabelvärden:
1. Släkting(ar)
2. Vän(ner)
3. Släkting(ar) och vän(ner)
4. Ingetdera
Denna variabel härleds från boken Victims, crime and society där författarna visar hur den
mediala bilden av ett brottsoffer, och det medieutrymme offret får, kan påverkas av om det
26
finns anhöriga eller vänner som dels är beredda att ställa upp på intervjuer, presskonferenser
och liknande, dels anses medialt gångbara av de redaktörer och journalister som avgör vad
olika medier lägger fokus på (Davies et al 2007 ss.30-31). Vi undantar omnämnanden av
släktingar och vänner som gäller andra offer som tagits upp i Mangsrättegången, exempelvis
när mordoffret West Persson och hennes vän Dani, som också sköts av Mangs vid samma
tillfälle, omnämns i samma artikel. Då skriver vi inte att West Perssons vän omnämnts.
Nästa fråga gäller om offret beskrivs i negativa termer i artikeln. Med negativa termer menar
vi att offret beskrivs som exempelvis kriminell, naiv, dumdristig eller strulig. Frågan kan
besvaras med ”ja” eller ”nej”.
Denna och nästa variabel refererar direkt till Christies teori. Ett brottsoffer som bryter mot
samhällets normer eller som beter sig dumdristigt är mindre idealt än ett som inte gör det. Ett
brottsoffer som beskrivs som att det har goda egenskaper ses som mer idealt enligt Christies
teori (Christie 1986 s.48).
Nästa variabel besvarar just frågan ”beskrivs offret som att det har goda egenskaper?” Sådana
positiva egenskaper kan vara att personen är duktig på matlagning, snäll, och dylikt. Frågan
kan besvaras med variabelvärdena ”ja” eller ”nej”(Christie 1986 s.48).
6.5 Resultatsvaliditet
God vetenskap strävar efter god resultatsvaliditet. Begreppet innebär att arbetet har hög
begreppsvaliditet och reliabilitet. Hög begreppsvaliditet innebär att metoden i sig saknar
systematiska fel (Esaiasson et al 2009 s.70). Vi testkörde därför våra valda variabler två
gånger. Den första gången testade vi variablerna på tio slumpmässigt utvalda artiklar var. Vi
korrigerade därefter variablerna och hur deras värden skulle uttolkas. Den andra gången
kodningen testkördes testkodade vi 25 artiklar var. Vi undersökte då samma 25 artiklar.
Under den testkodningen skrev vi ner hur vi valde att tolka variablerna. Efter testkodningen
gick vi igenom hur vi hade kodat dem för att vara säkra på att vi gjorde på samma sätt. Våra
definitioner av variablerna återfinns tidigare i uppsatsen. Slutligen kodade vi hälften av
materialet var.
Det andra som behövs för uppnå en god resultatsvaliditet är att undersökningen har en hög
reliabilitet. Det innebär att den inte har några slarvfel (Esaiasson et al 2009 s.70). Efter att den
huvudsakliga kodningen var färdig utförde vi ett reliabilitetstest på 50 av artiklarna för att se
att vi inte hade slarvat. Vi testade var och en 25 av de artiklar som den andre hade kodat för
27
att undersöka om vi hade slarvat eller tolkat olika. Resultatet visade att vi bägge hade slarvat
med någon enstaka variabel i någon enstaka artikel, men överlag var reliabiliteten god. Vi har
även dubbelkollat resultat som vi uppfattar som underliga. Det vi fann på den fronten gällde
ett offer som omnämnts med förnamn i 33 artiklar men där resultaten visade att han bara
nämnts med namn i 32 artiklar. Det visade sig bero på slarvfel i fråga om enstaka artiklar.
6.6 Material och avgränsning
Vi har avgränsat undersökningen till artiklar som publicerats i Sveriges fem största
dagstidningar samt Göteborgs Tidningen (GT) och Kvällsposten, och återfinns i Mediearkivet.
De fem största dagstidningarna i Sverige är enligt Tidningsutgivarna (TU) Aftonbladet,
Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Anledningen till att
GT och Kvällsposten inkluderats är att dessa ingår som en del av Expressen i
Tidningsutgivarnas statistik (TU 2012 s.5). Eftersom vi ville göra undersökningen utifrån
totalt medialt genomslag för bilden av olika offer, och de tidningarna innehöll artiklar som
inte fanns med i Expressen inkluderades även dessa. Det innebär dock en liten felkälla, då
vissa artiklar om Mangsrättegången fanns med i flera dessa tre tidningar. Men eftersom vi
som sagt ville undersöka vilken typ av information det handlade om och det totala
genomslaget, ser vi det inte som något större problem. Om TT skickat ut pressmeddelanden
om rättegången som återgivits i princip ordagrant i flera tidningar så skulle dessa också ha
inkluderats som olika artiklar, det är ingen större skillnad.
Vi har undersökt perioden från den 6 november 2010 då Peter Mangs greps till den 23
november 2012 då domen slutligen fastslogs. Vi har införskaffat vårt material genom att söka
på orden ”Peter Mangs” i Mediearkivet. Detta resulterade i 725 träffar. När vi laddade ner
undersökningsmaterialet den 28 november 2012 lyckades vi endast få tillgång till 711 av de
725 artiklarna. Efter att ha gått igenom artiklarna fann vi 263 artiklar där minst ett brottsoffer
som tagits upp i Mangsrättegången gick att identifiera (identifieringen beskrivs i kapitel 6.3).
Dessa 263 artiklar anser vi vara en tillräckligt god grund att stå på då det är ett tillräckligt stort
material för att kunna mäta frekvenser gällande porträtteringen av de olika brottsoffren i de
undersökta tidningarna, vilket var vårt syfte.
Av etiska skäl har vi även valt att låta de offer som inte har namngivits i det undersökta
materialet – alltså tidningsartiklarna – vara anonyma.
28
7. Gärningsmanna- och offerprofiler
Detta kapitel redovisar hur väl de 25 brottsoffren, och Mangs, utifrån den information vi fått
tag på, stämmer in på bilden av ideala offer och gärningsmän som Christie beskrivit. Här går
vi också igenom andra faktorer hos Mangs och offren, som enligt tidigare forskning kan ha
betydelse för hur de uppfattas av medierna och samhället i stort. De offer som vi har låtit vara
anonyma har vi numrerat efter den plats i uppräkningen av offren som de kommer på.
Ordningen på offren är densamma som den ordning i vilken de presenteras i domen mot
Mangs från Malmö tingsrätt. Det första anonyma offret är det femte offret som räknas upp i
den här uppsatsen (och i domen mot Mangs) och kallas således för offer 5. I nästa kapitel
redovisas resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen.
7.1 Peter Mangs: en ideal gärningsman
Journalisten Lars Klint har beskrivit Mangs som en ”enstöring, en kuf med omåttligt skev bild
av sin egen intellektuella storhet, kreativitet och förmåga att förstå och se helheter som alla
andra gick bet på”, (Klint 2012 ss.8-9). Formuleringen sammanfattar väl hur den misstänkte
serieskytten porträtterats i medierna. Mangs har beskrivits som en ensling som inte är
intresserad av social interaktion. Tidigare arbetskamrater har sagt att den dömde mördaren
hellre lyssnade på musik än pratade (Dragic et al. 2010 ss.10-11). När han sjukskrev sig var
det för att han inte klarade av ”den sociala kontakten”(Wiman och Hellsten 2010 s.14). De
andra medlemmarna på klubben där Mangs övade pistolskytte beskrev honom som udda
(Ohlsson 2010A ss.10-11). Mangs passade inte in någonstans. Han passade inte ens in på
internetsidan Politiskt Inkorrekt. Moderatorerna för Politiskt Inkorrekt, den främlingsfientliga
föregångaren till den lika främlingsfientliga sidan Avpixlat, ansåg att Mangs var för avogt
inställd till judar, något som inte passade in på sidan som främst ägnar sig åt att kritisera islam
och muslimer (Cantwell 2012 ss.8-9). Sajtens moderatorer kan även ha tröttnat på Mangs
ifrågasättande av och konspirationsteorier kring 11-septemberattentaten (Eriksson 2012 s.24).
”När det har smällt i Rosengård har han sagt att han är orolig för att invandrarna svämmar
över i Sverige”, har Mangs pappa sagt till Aftonbladet, på tal om sonens misstänkta rasism
(Dawod och Hellsten 2010 s.16). Mangs pappa har beskrivit honom som ”en intelligent
ensamvarg” (Kvällsposten 2011 s.23). Mangs mor och far omnämns sällan i rapporteringen.
När de gör de uttrycker de antingen oförståelse inför de brott sonen anklagats för eller
beskriver sonen som god på andra sätt. Mamman säger exempelvis i en intervju att han ofta
29
kom på besök, hade gjort en lampa till henne och att han var studiebegåvad. Hon och Mangs
far skilde sig när Mangs var två år gammal. Hon uppfostrade Mangs och hans äldre syster
själv (Tagesson 2012A s.14). Systern dog i en överdos när Mangs var liten. Flera journalister,
bland annat Expos chefredaktör Daniel Poohl, har kopplat samman händelsen med Mangs
inneboende vrede. När Mangs gick ut med sin stridsväst fanns ett foto på den avlidna systern i
den (Poohl 2012). Mangs far bor sedan 20 år tillbaka i USA och är en av få personer som
beskriver serieskytten i positiva termer.
”Han är en snäll pojke egentligen. Men det är det här med sjukdomen och att han har varit
ensam så mycket”, har pappan sagt till Expressen (Johansson 2011 ss.8-9).
Med sjukdomen åsyftas det faktum att Mangs har diagnostiserats med Aspbergers syndrom,
en form av autism. Att en person har Aspbergers syndrom betyder inte att personen är farlig
eller våldsam, men förmågan till empati med andra kan vara något nedsatt. Att Mangs har
diagnosen kan förklara varför han har haft svårt att knyta sociala kontakter (Hellberg och
Lagercrantz 2010 ss.38-39). Nästan alla psykiska sjukdomar är i någon mån stigmatiserande
(Abrahamsson och Wik 2010 s.21). Detta bidrar alltså till bilden av Mangs som avvikande.
Mangs kärleksliv omnämns sällan i medierna, men vid de få tillfällen det tas upp framställs
även detta som en aning udda. När en av hans ex-flickvänner intervjuades, en rysk kvinna han
träffat på en dejtingsida, beskrev hon Mangs som romantisk om än något reserverad. Hon sa
att hon inte tänkte mycket på det eftersom hon av erfarenhet vet att skandinaver är
reserverade. Men kvinnans föräldrar var enligt henne själv tveksamma till hennes val av
pojkvän och tyckte att Mangs betedde sig konstigt (Orange 2012 ss.8-9). Mangs beskrivs
återigen som avvikande.
Mangs hade få vänner. En av dem är även ett av offren som varit målsägare i rättegången mot
honom, offer 25 i denna uppsats. Mangs sköt inte offer 25. Men han berättade för personen i
fråga att han hade skjutit West Persson. När offer 25 föreslog att Mangs skulle överlämna sig
till polisen hotade Mangs att mörda honom, hans hustru och dotter om offer 25 avslöjade
något. Mangs dömdes sedermera för övergrepp i rättssak på grund av hotet (Mål Nr B 10425-
10 2012 ss.84-88).
Mangs trodde själv att hans intellekt hade förhöjts på grund av en operation mot vattenskalle
han genomgick som barn (Dragic et al. 2010 ss.10-11). Hur stor tilltro man ska ge till
påståendena låter vi vara osagt, men det kan nämnas att han genomgående fick 1:or och 2:or i
30
gymnasiebetyg. Han gick på en musiklinje och fick sin enda femma på musikinstrumentet
elbas (Palmkvist et al 2012).
Ordet ”ondska” förekommer frekvent i rapporteringen kring Peter Mangs. Han nämns ofta
tillsammans med Anders Behring Breivik och John Ausonius, den förste lasermannen.
Vad vi kan se har Peter Mangs ingen tidigare anknytning till sina offer, med två undantag.
Dels offer 25 som beskrivits ovan, dels offer 24. Den senare kände inte Peter Mangs, men
hade tidigare antastat och försökt kidnappa offer 25:s dotter. Det är med största sannolikhet
anledningen till att Mangs kartlade och eventuellt planerade att mörda offer 24. Den närmsta
anknytningen vi kan se i övrigt är att Mangs när han var yngre bodde i samma hus som
mordoffret Kooros Effatian sköts i.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medierna har bidragit till att måla upp en bild av
Mangs som ideal gärningsman. Beskrivningarna av honom fokuserar nästan enbart på det som
skiljer ut honom från det normala, vilket naturligtvis späder på den allmänna uppfattningen av
honom som en ideal gärningsman. Han beskrivs som en enstöring som inte passar in i
normala sociala gemenskaper och inte heller i den samhälleliga gemenskapen. Han beskrivs
sällan i kontexten av att vara del av en familjegemenskap. Han framställs som fylld av vrede,
men ändå kalkylerande, en person som utför våldsamma gärningar mot människor han inte
känner, helt utan empati. Hans psykiska sjukdom framhävs också, vilket alienerar honom
ytterligare från det som anses normalt (Lindgren och Lundström 2010 ss.56-58, 64-68)
7.2 Kooros Effatian
Effatian blev 66 år gammal. Han hittades död i en soffa i sin lägenhet på Gånglåtsvägen i
Malmö på kvällen den 14 juni 2003. Effatians anhöriga hade blivit oroliga då han inte hört av
sig på länge och kontaktade därför polisen. När polisen fann honom låg han i sin soffa insvept
i filtar (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.27-34). Polisens tekniker gjorde vid tillfället
bedömningen att Effatian dött av en sjukdom. Detta trots att den avlidne hade blött kraftigt
från bröstet, näsan och munnen. Först vid obduktionen upptäcktes att Effatian blivit skjuten.
Polisen har i efterhand kritiserats för sin felaktiga bedömning. Misstaget ledde till att
brottsplatsen inte undersöktes förrän flera dagar senare. Då hade Effatians son redan hunnit
städa lägenheten (Johansson 2012B ss.10-11). En anledning till att polisen trodde att Effatian
dött av sjukdom var att han sedan tidigare led av hjärtproblem (Bubenko 2012). Effatian var
från Iran och hade inget kriminell förflutet. Han var aktiv i Thomasstiftelsen, som har
31
anknytning till Svenska kyrkan i Fosie i Malmö. Det fanns ingen känd hotbild mot honom.
(Johansson et al 2010 ss.8-9). Han hade dock skrivit en del artiklar för oppositionen i Iran,
vilket fått hans anhöriga att spekulera i om mordet kunde ha varit politiskt motiverat
(Johansson 2012B ss.10-11). Han hade ingen anknytning till Mangs bortsett från att när
Mangs var yngre bodde han i samma hus som Effatian mördades i (TT 2012). Det visade sig
även att någon hade gjort två uttag från Effatians bankkonto efter mordet. De två uttagen
uppgick till sammanlagt 7100 kronor. Flera indicier tyder på att Mangs länsat kontot (Mål Nr
B 10425-10 2012 s.27). Effatian var gammal och hjärtsjuk, hade inget kriminellt förflutet,
kände inte Peter Mangs och verkar ha varit omtyckt. Han var dessutom kyrkligt aktiv och
engagerad mot den iranska regimen, som i allmänhet utmålas mycket negativt i svensk press.
Utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning skulle det faktum att han var
invandrare och man kunna vara faktorer som minskat hans status som ett värdigt offer i
mediernas ögon. Mangs fälldes för mordet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.27-34).
7.3 Firas al-Shariah
Al-Sharia sköts med ett skott i huvudet när han var på väg att lämna sin lägenhet på morgonen
den 28 juli 2003. Han hittades blödande i trappuppgången av sin granne Karol Gyul-Pap, och
levde fortfarande när ambulansen kom. Han avled senare av skottskadan. (Mål Nr B 10425-10
2012 ss.34-36). Al-Shariah var 23 år gammal, arbetade på Swedish Match och beskrevs,
enligt Kvällsposten, som omtyckt och duktig (Johansson et al 2009 ss.8-9). Enligt en annan
artikel i Sydsvenska Dagbladet hade polisutredarna kallat al-Shariah för en ”ängel”, som de
”inte hittade någon skit på”. Al-Shariah kom från Irak till Sverige som barn, med en
ensamstående mamma och en yngre bror. Enligt samma artikel från Sydsvenska Dagbladet
var han skötsam i skolan och blev aldrig inkallad till rektorn eller fick några klagomål. Han
var vänlig mot alla och ”frågade alkisarna i parken om han kunde hjälpa dem” (Höök och
Palmkvist 2012). Al-Shariah var relativt ung, ostraffad, gjorde något vardagligt när han
mördades och verkade anses vara en god person. Han uppfyller Christies kriterier väl.
Möjligtvis kan en 23-årig man, med Christies terminologi, ses som ett ”starkare” offer än en
sjuk åldring eller en ung kvinna, och därför inte ett lika idealt offer (Christie 1986 s.48). Han
var också en ung invandrarkille, vilket enligt Brune påverkar mediebilden av honom som
offer negativt (Brune 2002 ss.9-11). Mangs friades för mordet på Al-Shariah då bevisningen
ansågs för svag (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.34-36).
32
7.4 Trez West Persson
Natten mellan den 9 och den 10 oktober 2009 sköts West Persson till döds. Hon blev 20 år
gammal. Ett halvår innan hon mördades hade hon och hennes familj flyttat till Malmö från en
mindre skånsk ort. Hon träffade sin vän Dani, som beskrivs i avsnitt 7.5, på kvällen den 9
oktober. Dani hade då permission från ett fängelsestraff. De båda hade känt varandra sedan
länge, och enligt West Perssons familj tyckte hon synd om honom och gick därför med på att
träffa honom för att prata. Man kan med utgångspunkt i Christies artikel argumentera för att
det påverkar bilden av henne negativt att hon umgicks med en kriminell. Samtidigt kan man
argumentera för att hon gjorde en god gärning genom att hjälpa en vän som hamnat snett. Det
är svårt att säga vilken tolkning som väger tyngst. Dani kom från en fest när han hämtade upp
West Persson med bil, men eftersom hon inte ville åka till festen han varit på hade de båda
kört runt planlöst, gjort ett kort stopp då Dani gick ur bilen för att växla några ord med några
bekanta, för att slutligen stanna på Västra Skrävlinge Kyrkoväg. Där satt de sedan och pratade
i bilen. (Johansson et al 2009). Det var då Mangs kom fram till bilen och sköt dem (Mål Nr B
10425-10 2012 ss.36-44). West Persson var inte känd av polisen. Hon hade jobbat på en
McDonald’s-restaurang där hon fått en praktikplats efter gymnasiet. Chefen på McDonald’s-
restaurangen har uppgivit att han hade ett gott samarbete med både West Persson och hennes
familj (Gatemark et al 2009). Enligt familjens uppgifter höll hon inte på med droger, hon
rökte inte ens. De kallade henne för ”familjens lilla prinsessa”. Dessa uppgifter publicerades i
Expressen redan dagarna efter mordet, tillsammans med familjens berättelse om att hon träffat
Dani för att hjälpa en vän som behövde prata (Johansson et al 2009). Mangs har även enligt
olika vittnen uttryckt ånger över att hon sköts (Kvällsposten 2012A ss.8-9).
West Persson var en ung kvinna med svensk bakgrund, hade inget kriminellt eller klandervärt
förflutet och gjorde någonting relativt vardagligt när händelsen inträffade. En elak tolkning
skulle förvisso kunna vara att hon åkte runt med en kriminellt belastad man mitt i natten, men
att en 20-åring är ute efter mörkrets inbrott på en fredagskväll kan knappast ses som något
anmärkningsvärt, och historien om hennes koppling till Dani synliggjordes tidigt i medierna.
Dessutom ville hon inte åka på fest med Dani utan bara prata med honom. Hon stämmer väl
in på Christies kriterier för ett idealt offer. Även utifrån Lindgren och Lundström samt Brunes
forskning saknar hon belastningar i fråga om sin offervärdighet ur mediernas synvinkel.
Mangs fälldes för mordet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.36-44).
33
7.5 Xhafer Dani
Dani var 21 år gammal när han tillsammans med West Persson besköts i en bil på Västra
Skrävlinge Kyrkoväg i Malmö. Incidenten beskrivs ovan. Medan West Persson satt kvar i
bilen under hela förloppet fram till sin död, hittades Dani i en trappuppgång 200 meter
därifrån dit han troligtvis tagit sig själv (Gatemark et al 2009). Dani var vid tillfället på
permission från det fängelsestraff han avtjänade för ett bingorån och grov narkotikasmuggling
(Ohlsson 2010B: Mål Nr B 10425-10 2012 s.36). Dani gjorde något alldagligt när skotten föll
i samma utsträckning som West Persson. Han kom visserligen från en fest när han hämtade
upp West Persson, men ingenting negativt, som förekomst av droger eller vapen, har
rapporterats om denna fest i de artiklar vi läst. Precis som al-Shariah i avsnitt är han ett något
”starkare” offer än West Persson avsnitt 7.4) och Effatian avsnitt 7.2 utifrån Christies
kategorisering, och hans kriminalitet är också en belastning. Det ligger honom även i fatet att
han är man och invandrare utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning. Mangs
dömdes för mordförsök mot Dani (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.36-44).
7.6 Offer 5 och offer 6
Offer 5 och offer 6 behandlas tillsammans då brottet rubriceras som olaga hot mot de båda
och berör samma tillfälle. De bodde tillsammans i en lägenhet på Hyacintvägen i Malmö.
Skott avlossades mot deras badrum när ingen av dem var där. Mangs dömdes för olaga hot
mot målsägarna och skadegörelse gentemot fastighetsbolaget (Mål Nr B 10425-10 2012
ss.44-47). De kan ses som lämpliga ideala offer eftersom de gjorde något alldagligt och
befann sig på en plats de inte kunde klandras för att vara på. Eftersom ingen av dem träffades
kan brottet knappast kan ses som särskilt våldsamt. Då de båda aldrig ens presenterats med
namn i någon artikel är det osannolikt att deras etniska bakgrund spelat någon roll i
rapporteringen. Inget moraliskt klandervärt gällande paret har heller tagits upp av tidningarna.
7.7 Offer 7
Offer 7 misstänks ha varit det tilltänkta offret vid skjutningarna mot lägenheterna där offer 5
och 6 avsnitt 7.6) samt makarna Johansson avsnitt 7.8 bodde. När polisen gick igenom Peter
Mangs dator fann man att han under en längre tid kartlagt offer 7 (Mål Nr B 10425-10 2012
s.46). Offer 7 var känd av polisen för att ha sysslat med kriminalitet (Lindelöw och Ohlsson
2010 ss.8-9). Hösten 2009 var han misstänkt för ett mord som varit ett led i uppgörelser inom
Malmös undre värld, men han släpptes och senare avskrevs enligt honom själv alla misstankar
34
mot honom (Ohlsson 2012A s.22). Hans lägenhet angränsade till både lägenheten som offer 5
och offer 6 bodde i och den som makarna Johansson bodde i. Offer 11 är en ung kille med
utländsk bakgrund som är känd för kriminell verksamhet. Han uppfyller Christies kriterier för
ett idealt offer dåligt, och utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning talar både
hans kön och utländska bakgrund till hans nackdel i fråga om mediernas bedömning av hans
status som legitimt offer. Vad han gjorde vid brottstillfällena är okänt. Han utsattes aldrig för
något våld. Mangs friades för alla brottsmisstankar gentemot honom (Mål Nr B 10425-10
2012 ss.43-50, 53-56).
7.8 Adriana Johansson och Rolf Johansson
Makarna Johansson behandlas tillsammans eftersom brottet rubriceras som olaga hot mot dem
båda. De bodde tillsammans i en lägenhet på Hyacintvägen i Malmö. Skott trängde genom
lägenhetens vägg och in i sovrummet samtidigt som Adriana Johansson lämnade detsamma
efter att ha legat och vilat där. Mangs ansågs skyldig och dömdes för olaga hot mot
målsägandena och skadegörelse gentemot fastighetsbolaget (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.48-
50). De kan ses som lämpliga ideala offer eftersom de gjorde något alldagligt och befann sig
på en plats de inte kunde klandras för att vara på, samt var relativt gamla. Dock träffades
ingen av dem vilket gör att brottet knappast kan ses som särskilt våldsamt.
7.9 Edmir Smajlaj
Smajlaj är en alban som besökte i Malmömoskén som gästimam när denna besköts den 31
december 2009. Smajlaj satt vid moskéns dator och kontrollerade sin e-post när ett skott sköts
in genom fönstret bakom honom. Imamen klarade sig, men glassplitter från fönstret som
krossades slog in i hans nacke. Imamens ålder har vi inte lyckats utröna. Mangs ansågs
skyldig till dådet och dömdes för mordförsök (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.50-53). Smajlaj
befann sig i en religiös byggnad och utförde ett klanderfritt värv, så från det perspektivet
uppfyller han några av Christies kriterier. Våldet han utsattes för var dock inte särskilt grovt,
även om det i domen noteras att Mangs uppsåt var att döda (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.50-
53). Han var man av utländsk härkomst, om än europeisk, vilket utifrån Lindgren och
Lundströms och Brunes forskning minskar hans offervärdighet i mediernas ögon.
7.10 Offer 11
Offer 11 hade suttit och tittat på TV nära fönstret i sitt vardagsrum. Strax efter att han rest sig
och gått ut i köket sköts en kula genom vardagsrumsfönstret och träffade taket. Vid
35
husrannsakan hos Mangs visade det sig att han samlat uppgifter om Dani som omnämns i
avsnitt 7.5. Dani bodde vid tillfället i en lägenhet som låg i anslutning till offer 11:s lägenhet.
Det fanns därför en misstanke om att skottet varit menat för Dani. Mangs dömdes för olaga
hot gentemot offer 11, men friades gällande brott mot Dani i detta fall (Mål Nr B 10425-10
2012 ss.53-56). Vi har inte funnit uppgifter om åldern på offer 11, men han uppfyller i vart
fall vissa av kriterierna för att ses som ett idealt offer. Han gjorde något alldagligt, var på en
plats han inte kunde klandras för och det har inte rapporterats om något kriminellt förflutet
eller andra moraliska belastningar. Att han var man är till hans nackdel utifrån mediernas
bedömningar enligt Lindgren och Lundströms forskning. Eftersom han inte träffades av kulan
kan brottet knappast ses som särskilt våldsamt.
7.11 Ahmed al-Hamid och offer 13
Den 16 mars 2010 var al-Hamid och offer 13 på väg till en biljardhall. De skulle möta en
tredje vän på Professorsgatan och stannade därför sin bil där för att vänta på honom. En man i
luvtröja kom fram och började cirkulera kring bilen. Han avlossade slutligen åtta skott mot al-
Hamid och offer 13. Sen försvann skytten. Al-Hamid träffades i axeln och ett skott missade
offer 13:s huvud med en hårsmån. Kulan lämnade ett hål i hans keps (Mål Nr B 10425-10
2012 s.59-61 , Palmkvist 2012: P1 Dokumentär: Fallet Peter Mangs 2012). Mangs dömdes för
försök till mord avseende båda männen (Mål Nr B 10425-10 2012 s.61). Al-Hamid och Offer
13 var två unga män och alltså inga svaga offer enligt Christies definition. De hade utländsk
bakgrund vilket enligt Brune talar till deras nackdel som massmedialt gångbara legitima offer.
De gjorde dock något alldagligt och befann sig på en plats där de inte kunde klandras för att
vara, vilket stämmer överens med Christies kriterier. Våldet de utsattes för får anses vara
grovt eftersom Mangs sköt åtta skott in i bilen från nära håll.
7.12 Offer 14, offer 15, Lang Conteh
De tre männen besköts utanför badhuset Aq-Va-Kul I Malmö. De var på väg till en nattklubb
som låg i samma lokal som badhuset (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-62). Conteh är en
trebarnsfar från Gambia. Han var vid tillfället 41 år gammal, och hans båda kamrater var 25
och 22 år gamla (Forsell UU). Offer 14 och Conteh träffades av skott i lårhöjd, men ingen av
dem skadades allvarligt (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-62). Offer 7, som beskrivs i 7.7,
befann sig vid tillfället på en terrass utanför klubben som de tre männen var på väg till, och
tror enligt egen utsago att Mangs var ute efter honom (Ohlsson 2012A s.22). Mangs dömdes
för grov misshandel gentemot de två männen som träffades av hans skott, men inte för något
36
brott gentemot offer 7 (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.63-64). De tre männen kan inte sägas vara
särdeles svaga offer enligt Christies definition. De var alla män mellan 22 och 41. De var tre,
Mangs var ensam om än beväpnad. De på väg till en nattklubb, vilket kan uppfattas som en
aning tvivelaktigt i vissas ögon. De stämmer alltså inte särskilt väl in på Christies definition
av ett idealt offer. De hade alla utländsk bakgrund, vilket enligt Brune ligger dem i fatet.
Våldet de utsattes för var dock inte särskilt grovt.
7.13 Ali Hussein
Hussein var 29 år gammal när han på kvällen den 26 juni 2010 sköts inne på ett gym i Malmö.
Två kulor fyrades av från utsidan, for genom fönsterrutan och träffade Hussein, ett i ryggen
och ett i armen (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-64 : Johansson och Ölander 2012 ss.34-35 :
Lindelöw 2011 s.18). Mangs friades från misstankarna för detta brott (Mål Nr B 10425-10
2012 s.66-67). Hussein var en ung man och alltså inget svagt offer enligt Christie. Han hade
utländsk bakgrund vilket återigen enligt Brunes forskning bör minska hans mediala värde som
legitimt offer. Han befann sig på en plats han inte kunde klandras för att vara på och höll på
med en moraliskt oantastlig sysselsättning. Han uppfyller några men inte alla offerkriterier.
7.14 Bilal Bingöl
Bingöl var 29 år gammal när han utsattes för beskjutning i Malmö. Han bor i Turkiet, men
arbetade som lastbilschaufför och var genom sitt jobb här tillfälligtvis. Han skulle besöka sin
släkting Suleiman El-Batal när han klockan halv ett på natten mellan den 26 och 27 juni 2010,
samma kväll som Hussein som berskrivs i avsnitt 7.14, träffades av ett skott medan han satt i
en bil. Ett andra skott missade honom (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.67-68 : Ölander 2012B
s.18 : Kvällsposten 2012B s.14). Mangs friades för brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.68-
69). Bingöl var precis som Hussein en ”man i sina bästa år” och inget svagt idealoffer. Men
han var i Sverige för att arbeta och han var vid brottstillfället på väg för att besöka en släkting,
om än något sent på natten vilket gör att han uppfyller några av Christies kriterier.
7.15 Younes Cheikhi
På kvällen den 24 augusti 2010 arbetade den då 38-årige Cheikhi i sitt gatukök när någon sköt
ett skott in genom byggnadens bakdörr. Händelsen rubricerades som mordförsök och Peter
Mangs dömdes för brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 s. 69-71 : Ekström 2012 s.14). Cheikhi
gjorde något vardagligt, han arbetade. Han var medelålders, man och hade utländsk bakgrund.
Han passar delvis in på Christies bild av ett idealt offer, ungefär i samma utsträckning som
37
Hussein som beskrivs i avsnitt 7.13 och Bingöl som beskrivs i avsnitt 7.14. Dock träffades
han inte av någon kula som de andra två.
7.16 Innocent Ozor
28-årige Ozor sköts i ryggen vid åttatiden på kvällen den 19 oktober 2010 då han stod på en
busshållplats i Malmö. Han skadades allvarligt (Ohlsson 2011 s.10). Peter Mangs friades för
brottet (Mål Nr B 425-10 2012 s. 71-72). Ozor gjorde något vardagligt när skottet föll. Ozor
var i samma ålder som Hussein som beskrivs i avsnitt 7.13 och Bingöl som beskrivs i avsnitt
7.14 och uppfyller Christies kriterier i ungefär samma utsträckning. Han är inte ett svagt offer
och han har utländsk bakgrund, men befann sig på en plats han inte kunde lastas för att vara
på och gjorde något vardagligt.
7.17 Offer 21 och offer 22
Offer 21 och offer 22 besköts när de stod inne i offer 21:s kök i hennes lägenhet på
Sörbäcksgatan i Malmö den 21 oktober 2010. En tredje väninna var närvarande. Hon hade
tagit med sig sin son till offer 21 som bodde i lägenheten tillsammans med sina två barn. De
skulle baka en kaka. Ett skott avlossades in genom köksfönstret när de tre kvinnorna stod och
pratade. Skottet nuddade en arm på både offer 21 och offer 22. Mangs friades för brottet (Mål
Nr B 10425-10 2012 s. 73 : Rothenborg 2012 s.11). De båda offren gjorde något familjärt och
alldagligt och de befann sig i en av kvinnornas hem. Att de var kvinnor gör dem lite ”svagare”
utifrån Christies kriterier, något som kanske förstärks av att de tog hand om barn vid tillfället.
Enligt Lindgren och Lundström bör deras kön också höja deras status som legitima offer i
mediernas ögon. De uppfyller Christies kriterier ganska väl, men våldet de utsattes för var inte
särskilt grovt då kulan bara nuddade deras armar.
7.18 Naser Yazdanpanah
Skräddaren Yazdanpanah, då 57 år gammal, hade den 23 oktober 2010 deltagit i en
demonstration mot ”serieskytten” som härjade i Malmö. Därefter återvände han till sitt
skrädderi. Han stod och strök ett par byxor när två skott avlossades genom skrädderiets
fönster. Yazdanpanah trodde att någon kastat sten på rutan och sprang ut för att få tag på den
skyldige. Han hamnade då i ett kort handgemäng med en man som han under rättegången
pekat ut som Mangs. Mannen skallade honom och sprang iväg (Mål Nr B 10425-10 2012
s.76-77 : Lindelöw och Ohlsson 2010 ss.8-9). Mangs friades från brottet (Mål Nr B 10425-10
2012 s.82). Yazdanpanah var relativt gammal, han sysslade med något vardagligt och var på
38
en plats han inte kunde klandras för att vara på. Trots sin ålder visade han dock genom sin
konfrontation med gärningsmannen att han inte var ett svagt och försvarslöst offer. Han hade
precis som de flesta av Mangs offer utländsk bakgrund. Det försvagar hans status som idealt
offer något enligt Brune. Förutom detta uppfyller han dock Christies kriterier ganska väl.
7.19 Offer 24
Offer 24 var 54 år gammal år 2010. Misstanke har funnits om att Mangs kartlagt honom i
syfte att mörda honom. Detta skulle ha skett därför att offer 24 tidigare antastat och försökt
kidnappa dottern till offer 25, som var Mangs vän vid den aktuella tiden. Mangs har enligt
egen uppgift varit vid offer 24:s hem, beväpnad och med sin ”stridsväst” på. Offer 24 var
dock aldrig hemma och Mangs hävdar att hans avsikt aldrig varit att döda honom (Mål Nr B
10425-10 2012 s.82-83). Offer 24 är en av polisen välkänd kriminell och narkoman, bland
annat är han dömd för att ha skjutit ihjäl två personer på 1990-talet (Tagesson 2012B s.11).
Mangs friades från misstankarna om förberedelse till mord på offer 24 (Mål Nr B 10425-10
2012 s.84). Offer 24 är på många sätt ett icke idealt offer. Trots sin ålder var han absolut inte
försvarslös, tvärtom har han i intervjuer påtalat att det var tur för Mangs att han aldrig var
hemma när Mangs var där, eftersom han ”hade vapen hemma” och ”missar inte” (Tagesson
2012B s.11). Vad han gjorde vid brottstillfällena är okänt, men han är som sagt en känd
kriminell och narkoman som till och med dödat människor. Offer 24 uppfyller inga av
Christies kriterier för ett idealt offer med undantag för att han inte kände Mangs. Han har
svensk bakgrund, men utifrån omständigheterna får det bedömas vara av ringa betydelse.
7.20 Offer 25
Offer 25 hävdar att Mangs 2008 avslöjat för honom att han mördat West Persson, och
samtidigt hotat honom och hans familj till livet om han skulle avslöja detta för någon. Offer
25 var 36 år vid tillfället. Han hade besökt Mangs tillsammans med sin mor den 30 oktober
2010. Mangs hade sagt att han ville tala med offer 25 i enrum, och hans mor hade då lämnat
lägenheten. Därefter ska Mangs ha framfört sin bekännelse och sina hot (Mål Nr B 10425-10
2012 s.84-85, Wiman et al 2012 ss.10-11). Mangs dömdes i detta fall för övergrepp i rättssak
(Mål Nr B 10425-10 2012 s.88). Offer 25 är inte själv ett typiskt svagt offer, men eftersom
hotet även gällde hans dotter kan denna faktor ändå ha en viss relevans. Han är klanderfri
gällande sina varanden och göranden. Visserligen var han hemma hos Mangs, men Mangs
brottslighet var då okänd för honom. Det faktum att han ändå kände Mangs kan trots detta
underminera hans position som idealt offer. Speciellt med tanke på att han hade fortsatta
39
kontakter med Mangs efter dennes erkännande (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.87-88). Offer 25
hamnar därmed i någon form av mellanläge, han är knappast ett idealt offer, men inte heller
ett fullständigt icke-idealt offer enligt Christies kriterier och övrig använd forskning.
40
8. Resultat: Beskrivningen av offren
I detta kapitel redovisas resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen som beskrevs i
metodkapitlet. Resultaten redovisas och analyseras variabel för variabel för att tydliggöra
skillnaden mellan offren.
8.1 Omnämnanden
I de följande fyra diagrammen redovisas först i hur många artiklar respektive brottsoffer har
omnämnts överhuvudtaget, sedan i tur och ordning i hur många artiklar de avhandlats som det
enda eller primärt beskrivna offret, det sekundärt beskrivna offret och slutligen i hur många
artiklar de omnämnts i likvärdig omfattning som andra offer. En analys av resultaten görs i
nästa kapitel.
Föga överraskande har de tre mordoffren fått långt mycket mer uppmärksamhet i de
undersökta tidningarna än övriga offer. Det finns dock stora skillnader även mellan
mordoffren. Effatian har omnämnts i 102 av de undersökta artiklarna, al-Shariah i 71 och
West Persson i 169. Skillnaden mellan hur många artiklar som avhandlat dem som enda eller
primärt beskrivna offer är ännu större, Effatian var det primärt beskrivna offret i 21 artiklar,
al-Shariah i 4 och West Persson i 65 artiklar. Effatian har omnämnts sekundärt i 67 artiklar,
al-Shariah i 10 och West Persson i 14.
Vad gäller de offer som utsatts för mordförsök och andra brott är skillnaderna inte lika
markanta. En tendens man kan se är att de anonymiserade offren, som alltså inte gått ut med
namn i pressen, generellt sett omnämnts i mindre utsträckning och i de fall de omnämns har
det oftast varit som sekundär beskrivna offer. Det stora undantaget är offer 24, som omnämnts
som enda eller primärt beskrivna offer i fler artiklar än något annat offer vid sidan av
mordoffren (och faktiskt även fler än mordoffret al-Shariah). Dani, som utsattes för
mordförsök, har omnämnts i 93 artiklar, även det fler än mordoffret al-Shariah, och fler än
alla andra offer som inte mördats. Anledningarna till dessa anomalier diskuteras i analysdelen,
men vad gäller Dani kan redan nu påpekas att det faktum att han och West Persson utsattes
för sina respektive brott vid ett och samma tillfälle gjort att Dani omnämnts i väldigt många
artiklar om mordet på West Persson, och fått mycket extra uppmärksamhet på grund av det.
41
Diagram 1: Antal artiklar respektive offer omnämnts i. n=263
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180 A
rtik
lar
Ko
oro
s E
ffat
ian
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r F
iras
al-
Shar
iah
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r T
rez
Wes
t P
erss
on
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r X
haf
er D
ani o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r O
ffer
5 o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r O
ffer
6 o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r O
ffer
7 o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r A
dri
ana
Joh
anss
on
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r R
olf
Jo
han
sso
n o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r E
dm
ir S
maj
laj o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r O
ffer
11
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r A
hm
ed a
l-H
amid
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
13
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
14
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
15
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r L
ang
Co
nte
h o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
rAli
Hu
ssei
n o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r B
ilal
Bin
göl
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r Y
ou
nes
Ch
eik
hi
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r In
no
cen
t O
zor
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
21
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
22
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r N
aser
Yaz
dan
pan
ah o
mn
ämn
s i.
Art
ikla
r O
ffer
24
om
näm
ns
i.
Art
ikla
r O
ffer
25
om
näm
ns
i.
42
Diagram 2: Antal artiklar där respektive person varit det enda eller primärt beskrivna offret.
n= 236
0
10
20
30
40
50
60
70
Art
ikla
r d
är K
oo
ros
Eff
atia
n ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
är d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
är d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah ä
r d
et p
rim
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
är
det
pri
mär
a o
ffre
t
43
Diagram 3: Antal artiklar där respektive person omnämnts sekundärt i förhållande till andra
offer i artikeln. n=263
0
5
10
15
20
25
30
35
Art
ikla
r d
är K
oo
ros
Eff
atia
n ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
är
det
sek
un
där
a …
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
är d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
är
det
sek
un
där
a …
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h ä
r d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
är d
et s
eku
nd
ära
off
ret
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah ä
r d
et s
eku
nd
ära
…
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
är
det
sek
un
där
a o
ffre
t
44
Diagram 4: Antal artiklar där respektive person omnämnts i likvärdig omfattning som andra
offer. n= 263
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Art
ikla
r d
är K
oo
ros
Eff
atia
när
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra …
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
off
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah o
mn
ämn
s li
kv
ärd
igt
med
an
dra
…
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
om
näm
ns
lik
vär
dig
t m
ed a
nd
ra o
ffer
45
8.2 Namngivning av offren
Här kan man utläsa en liknande tendens som vad gäller omnämnanden, om än inte lika tydlig.
Tendensen följer antalet artiklar som publicerats om respektive person relativt väl. West
Persson har namngivits i flest artiklar, 160 stycken, Effatian i näst flest, 82 stycken, och al-
Shariah har namngivits i 53 artiklar. Återigen har Dani, som utsattes för mordförsök, fått höga
siffror av anledningar som togs upp i kapitel 8.1. Han namnges i 59 artiklar. I den här
variabeln måste de målsägare som valt att inte gå ut med sina namn i pressen – det vill säga
de målsägare vi anonymiserat – räknas bort, då de naturligtvis aldrig namnges. Tittar vi på
övriga målsägare som utsatts för mordförsök ser vi att tre av dem, Hussein, Bingöl och
Yazdanpanah, namngivits i ungefär samma utsträckning, i 34, 36 respektive 45 artiklar.
Cheikhi namngavs i 21 artiklar. Al-Hamid, Conteh och Ozor namngavs i respektive 9, 7 och 2
artiklar. Siffrorna följer i stort sett antalet omnämnanden respektive person fått, med ett stort
undantag. Smajlaj nämndes i 33 artiklar, men har bara namngivits i en enda artikel, färre än
någon annan målsägare med undantag för de som valt att inte gå ut med sina namn i pressen.
46
Diagram 5: Artiklar där respektive offer namnges. n=263
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 n
amn
ges
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 n
amn
ges
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 n
amn
ges
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n n
amn
ges
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj n
amn
ges
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h n
amn
ges
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r n
amn
ges
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah n
amn
ges
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
nam
nge
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
nam
nge
s
47
8.3 Omnämnande med förnamn
Frekvensen artiklar där de olika offren omnämns med enbart förnamn följer även den i viss
utsträckning antalet publicerade artiklar som nämner respektive offer. Undantag är Hussein,
som omnämns med enbart förnamn i alla de 34 artiklar som överhuvudtaget tar upp hans fall.
Yazdanpanah omnämns med endast förnamn i 20 artiklar. Båda dessa offer för mordförsök
har därmed omnämnts med endast förnamn i större utsträckning än mordoffren Effatian och
al-Shariah, som omnämnts med enbart förnamn i 15 respektive 4 artiklar. Detta trots att de
båda mordoffren omskrivits i betydligt fler artiklar. West Persson omnämns med endast
förnamn i 50 artiklar. I övriga fall pendlar det mellan 1-10 omnämnanden med enbart
förnamn.
Även här omöjliggörs av naturliga skäl resultat från, och därmed analys av, de målsägare som
valt att inte gå ut med sina namn i medierna.
48
Diagram 6: Artiklar där respektive offer omnämns med endast förnamn. n=263
0
10
20
30
40
50
60 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah n
amn
ges
med
fö
rnam
n
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
49
8.4 Omnämnanden i rubriker
När det gäller omnämnanden i artikelrubriker liknar mönstret de tidigare variablerna vad
gäller mordoffren. West Persson nämns i 15 rubriker, Effatian i 5 och al-Shariah nämns inte i
någon. Dani, som attackerades vid samma tillfälle då West Persson mördades, nämns i 3
rubriker. Bland övriga offer är de enda som nämns i mer än någon enstaka rubrik Hussein och
offer 25, som båda nämns i 4 rubriker, samt offer 24, som nämns i 6 rubriker.
Diagram 7: Artiklar där respektive offer nämns i rubriken. n=263
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Art
ikla
r d
är K
oo
ros
Eff
atia
n n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 n
ämn
s i r
ub
rik
en
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj n
ämn
s i r
ub
rik
en
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
nam
nge
s m
ed f
örn
amn
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r n
ämn
s i r
ub
rik
en
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah n
ämn
s i
rub
rik
en
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
näm
ns
i ru
bri
ken
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
näm
ns
i ru
bri
ken
50
8.5 Omnämnanden av offrens familjer
Den överväldigande delen omnämnanden av offrens familjerelationer var neutrala. West
Perssons familjerelationer omnämns i 31 artiklar, i 4 artiklar nämns de i positiva termer, i
övriga neutralt. Effatians familjerelationer omnämns i 18 artiklar och al-Shariahs i 3, i
samtliga fall omnämns de i neutrala ordalag.
De flesta övriga offers familjerelationer omnämns endast i någon enstaka artikel. Undantagen
är offer 25, vars familjerelationer omnämns i 5 artiklar, vilka alla var neutrala i sina
beskrivningar, och Yazdanpanah vars familjerelationer nämns i 3 artiklar, varav i två i
negativa ordalag. Bingöl och Hussein får båda sina familjerelationer omnämnda i 2 artiklar
och i 1 av dessa är det båda fallen i positiva ordalag.
51
Diagram 8: Omnämnanden av offrens familjer. n=263
0
5
10
15
20
25
30
35 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
lajs
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r fa
mil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah f
amil
j näm
ns
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
fam
ilj n
ämn
s
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
fam
ilj n
ämn
s
52
Diagram 9: Omnämnanden av offrens familjer i neutrala termer. n=263
0
5
10
15
20
25
30 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 f
amil
j näm
ns
i neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 f
amil
j näm
ns
i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 f
amil
j näm
ns
i neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n f
amil
j näm
ns
i neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj f
amil
j näm
ns
i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h f
amil
j näm
ns
i neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
fam
ilj n
ämn
s i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r fa
mil
j näm
ns
i n
eutr
ala
term
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah f
amil
j näm
ns
i neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
fam
ilj n
ämn
s i
neu
tral
a te
rmer
53
Diagram 10: Omnämnanden av offrens familjer i positiva termer. n=293
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r fa
mil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah f
amil
j näm
ns
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
fam
ilj n
ämn
s p
osi
tiv
t
54
Diagram 11: Omnämnanden av offrens familjer i neutrala termer n=263
0
0,5
1
1,5
2
2,5 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
lasj
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
s fa
mil
j n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
hs
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
s f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göls
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
his
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
rs f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
s f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
s fa
mil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ahs
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
s f
amil
j näm
ns
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
fam
ilj n
ämn
s n
egat
ivt
55
8.6 Släktingar och vänner till offren som framträder i artiklarna
Genomgången av hur ofta släktingar och vänner till offren framträdde i de undersökta
artiklarna gav bara resultat värda att dra några slutsatser utifrån vad gällde mordoffren. Här
ser vi, vad gäller familjemedlemmar som framträder i pressen, samma tendens som tidigare.
Familjemedlemmar eller släktingar till West Persson har framträtt i 32 artiklar. För Effatian är
motsvarande siffra 17 artiklar och för al-Shariah 2 artiklar. Vänner till West Persson har fått
komma till tals i 3 artiklar och vänner till Dani i 3 artiklar. I övriga målsägares fall har
släktingar och vänner bara figurerat i enstaka artiklar.
56
Diagram 12: Artiklar där släktingar till offren framträder n=263
0
5
10
15
20
25
30
35 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
anis
slä
kti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
5s
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
6s
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
7s
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
ns
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
lajs
slä
kti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
hs
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göls
slä
kti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
his
slä
kti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
rs s
läk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ahs
släk
tin
gar
fram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
s sl
äkti
nga
r fr
amtr
äder
57
Diagram 13: Artiklar där vänner till offren framträder n=263
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
anis
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
5s
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
6s
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
7s
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
ns
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
lajs
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
hs
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göls
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
his
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ahs
vän
ner
fra
mtr
äder
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
s v
änn
er f
ram
träd
er
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
s v
änn
er f
ram
träd
er
58
8.7 Artiklar där offren tillskrivits negativa eller positiva egenskaper.
På denna punkt har bara ett fåtal offer fått vare sig negativa eller positiva resultat. Dani har
beskrivits i negativa ordalag i 8 artiklar, offer 7 i 4 artiklar och Naser Yazdanpanah i 2
artiklar. West Persson har tillskrivits goda egenskaper i 9 artiklar, Effatian i 4 artiklar, al-
Shariah och Yazdanpanah i vardera 2 artiklar och offer 25 i en artikel.
59
Diagram 14: Artiklar där respektive offer beskrivs i negativa termer. n=263
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
laj b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är N
aser
Yaz
dan
pan
ah b
esk
riv
s n
egat
ivt
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
bes
kri
vs
neg
ativ
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
bes
kri
vs
neg
ativ
t
60
Diagram 15: Artiklar där respektive offer omnämns i positiva ordalag n=263
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 A
rtik
lar
där
Ko
oro
s E
ffat
ian
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är F
iras
al-
Shar
iah
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är T
rez
Wes
t P
erss
on
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är X
haf
er D
ani
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
5 b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
6 b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
7 b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är A
dri
ana
Joh
anss
on
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är R
olf
Jo
han
sso
n b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är E
dm
ir S
maj
lajs
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
11
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är A
hm
ed a
l-H
amid
s b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
13
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
14
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
15
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är L
ang
Co
nte
h b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är A
li H
uss
ein
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är B
ilal
Bin
göl
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är Y
ou
nes
Ch
eik
hi
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är I
nn
oce
nt
Ozo
r b
esk
riv
s p
osi
tiv
t
Art
ikla
r d
är O
ffer
21
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
22
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är N
aser
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
24
bes
kri
vs
po
siti
vt
Art
ikla
r d
är O
ffer
25
bes
kri
vs
po
siti
vt
61
9. Analys
I detta kapitel redovisas analysen som gjorts utifrån resultaten ovan. Brottsoffren redovisas i
grupper baserade på vilket brott de utsatts för. Det går naturligtvis inte att jämföra
mediebevakningen av någon som blivit mördad med någon som fått en kula skjuten genom
vardagsrumsfönstret utan att skadas. Analysen görs utifrån offer som utsatts för jämförbara
brott. Vi har tittat på de faktorer som den tidigare forskningen pekat ut, men diskuterar även
andra faktorer som kan ha påverkat resultaten. När det gäller publiceringsdatumen kan man se
att de flesta artiklarna som nämnde brottsoffren publicerades runt inledningen av
Mangsrättegången.
9.1 Mord
West Persson fick mest medieutrymme av de tre mordoffren i Mangsrättegången. Hon
omnämns i 169 av de 263 artiklarna som undersökts, medan Effatian omnämndes i 102 och
al-Shariah i 71 artiklar. Ännu tydligare blir skillnaden mellan de tre om man tittar på hur
många gånger de nämnts som det enda eller det primärt beskrivna offret i de olika artiklarna.
West Persson är det enda eller det primärt beskrivna offret i 65 av artiklarna, vilket innebär
cirka 38,5 procent av de artiklar där hon omnämndes. Motsvarande siffra för Effatian är 21
artiklar, eller cirka 20,6 procent, och al-Shariah i bara 4 artiklar, eller cirka 5,6 procent.
Om man utgår helt och hållet från Christies teori om ideala offer så är de stora skillnaderna
lite förvånande. Al-Shariah borde visserligen vara det minst svaga offret enligt Christies
definition, men i övrigt uppfyller han Christies bild av ett idealt offer ganska bra. För att
förstå den snåla rapporteringen kring al-Shariah måste man ta hänsyn till Brunes slutsatser om
att unga invandrarkillar, genom snedvriden rapportering, associeras med kriminalitet i
medierna. Detta kan kopplas till Christies sjätte kriterium för ett idealiskt offer; ”[…]att man
är tillräckligt mäktig för att göra sitt fall uppmärksammat och framgångsrikt kräva status som
ett idealiskt offer” (Christie 1986, s.50). Möjligtvis har gruppen unga killar med utländsk
bakgrund, som kollektiv, inte nått dit än. Resultaten tyder åtminstone på det. Skillnaden
mellan West Persson och Effatian borde inte heller vara så stor. Effatian var gammal och
hjärtsjuk, knappast ett mycket ”starkare” offer än West Persson med Christies terminologi. I
övrigt uppfyller de Christies kriterier i ungefär samma utsträckning. Även här måste alltså
andra förklaringar diskuteras. Lindgren och Lundström tar upp kön som en viktig faktor för
vilka offer som får mest uppmärksamhet i medierna (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-
62
111). Resultaten här tycks stödja den tesen. I vilken utsträckning kön respektive utländsk
bakgrund varit avgörande för hur de olika mordoffren uppmärksammats av de undersökta
tidningarna är väldigt svårt att avgöra. Men att dessa faktorer spelat in tycks klarlagt, då vi
inte kunnat se många andra skillnader mellan de tre mordoffren som skulle kunna motivera
den stora diskrepansen mellan dem i fråga om medial uppmärksamhet. Skillnaden mellan
Effatian och al-Shariah tycks visa att Christies tes om att offrets relativa ”styrka” spelar en
roll vid bedömningen av hur idealt ett visst offer anses vara. Den enda tydliga skillnaden
mellan de två var att Effatian var gammal och hjärtsjuk medan al-Shariah var ung och frisk.
West Perssons familjemedlemmar framträder i 32 artiklar, Effatians i 18 och al-Shariahs i 2
artiklar. Att West Perssons familj tidigt gick ut i pressen och offentliggjorde både namn och
bild på henne kan ha påverkat resultaten. Hennes mor gjorde sig bra i pressen och uttryckte
sig känslosamt om sin dotter. Detta kan ha bidragit till att West Persson fick det
medieutrymme hon fick. Det faktum att familjen figurerat mycket i pressen kan relateras till
de resultat som presenterades i boken Victims, crime and society angående vikten av
”medievänliga” anhöriga som också är villiga att ställa upp på intervjuer (Davies et al 2007,
ss.23-31). Effatians son har dock också figurerat flitigt i pressen. Utifrån det undersökta
materialet är det svårt att avgöra om West Perssons anhöriga var mer villiga att ställa upp i
massmediala sammanhang än Effatians och framför allt al-Shariahs, eller om tidningarna varit
mer måna om att kontakta och intervjua West Perssons anhöriga på grund av att hon sågs som
ett mer idealt offer, alternativt att hennes anhöriga ansågs göra sig bättre i tidningarna. Här
ska också nämnas att räknat som andel av de artiklar West Persson och Effatian figurerade i
totalt sett skiljde det inte så mycket mellan hur ofta deras respektive familj eller släktingar
figurerade i tidningarna. West Perssons familj uttalade sig i cirka 18,9 procent av de artiklar
där hon omnämndes, och Effatians familj i cirka17,6 procent av de artiklar där han
omnämndes. Men, som sagt, Effatian omnämndes i betydligt färre artiklar. Den artikel i
Sydsvenska dagbladet som refereras i al-Shariahs profil visar att hans familj vid åtminstone
ett tillfälle släppt in journalister i sitt hem och varit villiga att diskutera mordet i pressen,
vilket kan tyda på att journalisterna i de undersökta tidningarna valt att i större utsträckning
fokusera på West Perssons och Effatians anhöriga, precis som de uppenbarligen valt att i
större utsträckning valt att fokusera på dessa två offer i rapporteringen som helhet (Höök och
Palmkvist 2012). Detta tycks stödja Brunes tes att unga killar med utländsk bakgrund
särbehandlas i medierna och lättare får stämpel som kriminella än offer för kriminalitet
(Brune 2002 ss.9-11).
63
West Persson benämns betydligt oftare än övriga offer med endast förnamn vilket kan tolkas
som en markering av familjaritet, att hon är en av ”oss”, i enlighet med Fowlers analys
(Fowler 1991, ss.91-105). Hon omnämns med endast förnamn i mer än tre gånger så många
artiklar som Effatian och mer än tio gånger så många artiklar som al-Shariah. Även omräknat
till procent av artiklarna är skillnaden slående. West Persson omnämns med endast förnamn i
29,6 procent av de artiklar hon nämnts i, Effatian i 14,7 procent och al-Shariah i 5,6 procent.
Resultaten går i linje med resultaten gällande omnämnanden och anhöriga. West Persson
tycks ha framställts som ett legitimt offer, värt att uppmärksamma och som vi förväntas
identifiera oss med, i större utsträckning än dels Effatian, men i synnerhet al-Shariah.
Morden på Effatian och al-Shariah hade inte kopplats till Mangs vid hans gripande, till
skillnad från mordet på West Persson. Men redan dagen efter gripandet gick polisen ut med
att dessa mord eventuellt utförts av Mangs, och därför anser vi inte att detta påverkat
medierapporteringens omfång. Det faktum att polisen gick ut med denna information ledde
snarast till något mer rapportering kring Effatian och al-Shariah under några dagar.
Att West Persson, kvinnan som inte hade utländsk bakgrund, ensam fick lika mycket
utrymme i de undersökta tidningarna som de två mordoffren med utländsk bakgrund fick
tillsammans, trots att det vid gripandet var allmänt känt att detta gällde en seriemördare som
inriktat sig på just personer med utländsk bakgrund, måste ses som en något märklig
prioritering från tidningarnas sida.
9.2 Mordförsök
Dani, West Perssons vän som sköts vid samma tillfälle men klarade sig med livet i behåll, var
ett mycket mindre idealt offer än sin kvinnliga bekantskap. Hans kriminella förflutna tas upp
uttryckligen i 7 artiklar där han omtalas. Han avtjänade vid brottstillfället ett fängelsestraff
som han var på permission från. Hans familj framträder inte i någon av artiklarna, men vänner
till honom uttalar sig i 2 artiklar. Trots att han föll offer för Mangs vid samma tillfälle som
West Persson omnämns han bara i 94 artiklar, jämfört med West Perssons 169. Det faktum att
han utsattes för brott samtidigt som – och därmed i många artiklar behandlas gemensamt med
– West Persson, kan antas ha ökat den allmänna mediebevakningen om honom, och förklara
att han omnämns i betydligt fler artiklar än andra målsägare som Mangs påstås ha utsatt för
mordförsök och som egentligen stämmer bättre in på bilden av ett idealt offer. Det är därför
svårt att jämföra honom med dessa målsägare. Det kan dock som sagt konstateras att 75
64
artiklar som omtalade skotten mot West Persson och Dani inte ens omnämnde Dani eller det
brott han utsattes för.
Smajlaj, al-Hamid, Offer 13, Hussein, Bingöl, Cheikhi och Ozor har alla utifrån
utgångspunkterna i de teorier och den forskning vi använt oss av ganska liknande egenskaper
i fråga om hur ideala eller legitima offer de kan anses vara. Alla är män med utländsk
bakgrund (vilket är relevant utifrån Lindgren och Lundström samt Brune) och i ungefär
samma ålder. Alla gjorde något vardagligt och var på platser där de inte kunde klandras för att
ha varit. Ingen av dem hade någon relation till Mangs, och såvitt vi kunnat ta reda på hade
ingen av dem något brottsligt förflutet. De behandlas också i relativt jämlik omfattning i
artiklarna. Antalet artiklar som de omnämns i pendlar mellan 26 till 40. Undantaget är Ozor
som bara omnämns i 17 artiklar. Denna avvikelse är lite märklig då Ozor faktiskt skadades
allvarligt vid brottstillfället, medan Cheikhi, som inte ens träffades av den kula som avfyrades
mot honom, omnämnts i 33 artiklar.
När det gäller artiklar där dessa personer är ensamt omnämnda eller det huvudsakligen
omnämnda offret är det också ganska likvärdigt. Med undantag för Hussein som är
huvudsakligen omnämnd i 9 artiklar pendlar det mellan 0 och 3 artiklar där personerna är det
enda beskrivna eller huvudsakligt beskrivna offret. Hussein och Bingöl nämns också i
rubriken till en varsin artikel. Skillnaderna i resultat är för små för att dra några egentliga
slutsatser från dem. Vi kan bara konstatera just det faktum att skillnaderna är små, och att de
alltså åtminstone inte motsäger våra teoretiska och forskningsmässiga utgångspunkter. De
resultat som är anmärkningsvärda är dels att Cheikhi är det tredje mest omnämnda offret av
dessa, trots att han som sagt inte ens skadades och omständigheterna omkring mordförsöket
på honom faktiskt var betydligt mer odramatiska än exempelvis beskjutningen av al-Hamid
och offer 13, samt att Ozor fått såpass mycket mindre medieutrymme än de övriga. En
tänkbar förklaring till att Ozor fått låga värden i vår undersökning kan vara att en annan man
besköts vid en busshållplats i Malmö strax innan, men denna beskjutning ledde aldrig till åtal.
Den omnämns dock i ett antal artiklar, och i en del artiklar talas om en busshållplatsskjutning
utan att det är möjligt att avgöra om artikeln i fråga syftar på beskjutningen av Ozor eller den
andra busshållplatsskjutningen. Det har lett till att vi tvingats avskriva dessa omnämnanden
från undersökningen, trots att de eventuellt har handlat om Ozor.
Yazdanpanah ligger ganska nära de ovan nämnda offren för mordförsök när det gäller i vilken
utsträckning han stämmer in på bilden av ett idealt offer utifrån våra forskningsmässiga
65
utgångspunkter. Skillnaden mot de tidigare nämnda offren är att han var lite äldre, 57 år,
vilket enligt Christies kriterier gör honom till ett något svagare, och därmed mer idealt, offer.
Man bör också ta hänsyn till att han rusade ut ur sitt skrädderi och hamnade i handgemäng
med gärningsmannen, vilket gör hans historia mer dramatisk och ger den mer innehåll än
vissa av de andra offrens, även om det samtidigt minskar hans status som ett svagt offer.
Yazdanpanah omnämns i 45 artiklar, alltså fler än de tidigare nämnda offren för mordförsök,
och är det huvudsakligen eller enda nämnda offret i 9 av dem. Hussein omnämns i nästan
samma omfattning som Yazdanpanah, men på grund av materialets relativt ringa storlek är det
svårt att dra någon definitiv slutsats av det. Det kan nämnas att Husseins familjrelationer
omnämndes i positiva ordalag i 2 artiklar och att en släkting till honom framträdde i en
artikel, medan Yazdanpanahs familjerelationer omnämndes i negativa ordalag i 2 artiklar och
inga släktingar eller vänner till honom framträdde i artiklarna. Detta skulle, med utgångspunkt
i diskussionen om anhörigas vikt för rapporteringen i Victims, crime and society, kunna vara
en delförklaring till att Hussein fick så pass mycket uppmärksamhet i förhållande till
Yazdanpanah (Davies et al 2007, ss.23-31).
Offer 21 och Offer 22 är något av en anomali i undersökningen. Visserligen utsattes de inte
för något grovt våld då de endast nuddades av den kula som sköts genom fönstret till Offer
21:s kök, men detsamma kan sägas om Cheikhi och Smajlaj, som också utsattes för brott
rubricerade som mordförsök. Offer 21 och offer 22 uppfyllde i fråga om sina förehavanden
och vart de befann sig kriterierna för att vara ideala offer i ungefär samma utsträckning som
Cheikhi och Smajlaj. Men de var kvinnor, och dessutom i närvaro av barn, vilket borde göra
dem till mer ideala offer enligt både Christie och Lindgren och Lundström (Christie 1986,
s.48; Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111). Trots detta omnämns de bara i 9 respektive
10 artiklar, och inte som det primärt beskrivna eller enda beskrivna offret i någon av dessa.
Ingen av kvinnorna omnämns dock vid något tillfälle med namn, vilket kan tyda på att de inte
befattade sig med medierna och bett om anonymitet. Det skulle i så fall kunna förklara det
mediala ointresset eftersom det gör det svårt att publicera något annat än en rak beskrivning
av händelseförloppet.
9.3 Förberedelse till mord
Mangs misstänks ha planerat att mörda offer 24. Mannen omnämns förvisso i hela 22 artiklar,
men i 17 av dessa omnämns han i negativa ordalag. Han beskrivs som grovt kriminell och det
skrivs om att han mördat folk, att han åtalats för att ha vapen och en splitterbomb hemma
66
m.m. (Ölander 2012C s.10). Han får alltså en del uppmärksamhet, men beskrivs snarast som
ett mycket icke-idealt offer. Det kan tyckas att han ändå får oproportionerligt stor
uppmärksamhet, men det beror till viss del på att han vid ett flertal tillfällen omnämns (som
det enda av de offer som ingår i undersökningen) i artiklar som handlar om en annan incident,
där två Malmökvinnor lejt en yrkesmördare för att mörda offer 24, på grund av illgärningar
han begått mot dem och anhöriga till dem. Dessa omnämnanden, och huvudsakliga
omnämnanden, får sägas vara en distorsion i vår undersökning, då offer 24 troligtvis skulle
nämnts i något färre artiklar om det inte varit för denna incident. Anledningen till att de
kommit med i undersökningen är att Mangs eventuella uppsåt att mörda offer 24 omnämns i
artiklarna.
Offer 7 yrkade på att Mangs skulle dömas för mordförsök gentemot honom, men alla hans
yrkanden avslogs. Det är okänt var han befann sig och vad han gjorde när två av brotten som
eventuellt var riktade mot honom begicks (skjutningarna mot offer 5 och offer 6:s samt
Adriana och Rolf Johanssons respektive lägenheter). Vid Mangs tredje påstådda försök att
skjuta offer 7, beskjutningen utanför Aq-Va-Kul, stod han långt ifrån själva händelsen och
skadades inte. I det sistnämnda fallet finns heller inget belägg för att han var det tilltänkta
offret utöver det faktum att Mangs tycks ha varit ute efter honom vid de två tidigare
skjutningarna. Offer 7 omnämns i 14 artiklar och i 4 av dessa i negativa ordalag. Att han
omnämns i mindre utsträckning än andra offer för Mangs mordförsök ligger i linje med
Christies tes och den övriga forskningen. Det ska dock sägas att det faktum att han aldrig
skadades och det inte ens är belagt att Mangs verkligen var ute efter honom, även om det
verkar troligt vid lägenhetsskjutningarna, mycket väl kan ha varit förklaringen till att han inte
uppmärksammats i lika hög grad i medierna som andra offer. Det går helt enkelt inte att dra
några slutsatser utifrån hans fall, men det motsäger i vart fall inte Christies teori, och inte
heller Lindgren och Lundströms eller Brunes forskning.
9.4 Grov misshandel
Skjutningen utanför Aq-va-qul bedömdes av Malmö tingsrätt som grov misshandel mot de två
offer som träffades av Mangs kulor. Detta på grund av att alla skott gick i benhöjd och det
inte kunde fastslås att Mangs avsikt varit att döda. Offer 14 omnämndes i 33 artiklar, offer 15
i 29 och Conteh i 30, alltså ungefär på samma nivå som männen som avhandlades i kapitel
9.2. Deras status som ideala offer låg också på en liknande nivå som dessa personer. De var
också män med utländsk bakgrund och i ungefär samma ålder. Skillnaden är att de var på väg
67
till en nattklubb när de utsattes för brotten, en något mera tvivelaktig sysselsättning än de
ovan nämnda offren som sysselsatte sig med saker som att träna eller besöka bekanta när de
utsattes för brotten. De kan också i egenskap av att vara tre stycken ses som något ”starkare”
utifrån Christies kriterier, och dessutom utsattes de inte för lika grovt våld som de andra. Det
ligger därför i linje med Christies teori att de fått lite mindre uppmärksamhet och inte heller
omnämns som enda eller huvudsakligen omskrivna offer i någon av artiklarna.
9.5 Grovt olaga hot
Offer 5, offer 6, offer 10, samt Adriana och Rolf Johansson fick alla skott inskjutna i sina
lägenheter, men i inget av fallen träffades någon av skotten. Brotten var alltså i jämförelse
med de övriga inte särskilt grova. Offer 5 och offer 6 nämns lite oftare än de andra, i 16
artiklar, offer 10 nämns i 11 artiklar och makarna Johansson i 8. Skillnaderna är dock så små
att det blir omöjligt att dra några slutsatser utifrån våra resultat när det gäller dessa brottsoffer.
Det faktum att brotten varit såpass ringa i jämförelse med Mangs övriga dåd gör också att den
uppmärksamhet medierna ägnat dem kan ha blivit mer slumpmässigt bestämd.
9.6 Övergrepp i rättssak
När det gäller Mangs tidigare vän, offer 25, finns inget annat brottsoffer att jämföra med,
eftersom hans situation var unik. Offer 25 omnämns i 23 artiklar, och i 12 av dessa som
huvudsakligen eller enda beskrivna offer. Han nämns i rubrikerna till 4 artiklar. Eftersom
inget annat offer utsatts för något jämförbart brott, och han i realiteten aldrig utsattes för något
våld, bara hot om våld, är det svårt att dra några slutsatser utifrån detta. De brott för vilka
Mangs dömdes för grovt olaga hot är inte jämförbara då han bara verkade ha skjutit in genom
lägenhetsfönster, där han trodde att kriminella invandrare bodde, lite på måfå. I offer 25:s fall
framförde han ett personligt hot mot honom och hans familj specifikt. Det kan i alla fall
konstateras att offer 25:s familjerelationer nämns, i neutrala ordalag, i 5 artiklar, släktingar till
honom framträder i 2 artiklar och han beskrivs med positiva omdömen i en artikel. Det
faktum att han umgicks med brottslingen Mangs verkar inte påverkat mediebilden av honom
negativt. Det faktum att han vittnade mot Mangs under rättegången bör rimligen ha gynnat
hans sak. Som nämnts i hans profil talar det faktum att även hans dotter hotades till hans
fördel vad gäller hans status som idealt offer, och resultatet motsäger alltså inte den forskning
vi utgått ifrån.
68
10. Slutdiskussion och förslag på vidare
forskning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om svenska medier behandlar brottsoffer på
olika sätt, och ger dem olika stort utrymme, beroende på deras kön, etniska bakgrund, tidigare
leverne, familjesituation, och deras agerande vid brottstillfället. Detta har gjorts med
utgångspunkt i de teorier och den forskning som finns på området sedan tidigare och som
presenterats på annan plats i uppsatsen.
Undersökningen har i flera fall visat att brottsoffer som stämmer bättre in på den bild av ett
legitimt eller idealt brottsoffer som tidigare forskare beskrivit, faktiskt också fått större
medialt utrymme, och i vissa fall behandlats annorlunda av pressen, än de som stämt sämre in
på denna bild. Tydligast var detta resultat när det gällde jämförelsen mellan de personer som
mördats. West Persson, den unga flickan med svensk bakgrund och ett fläckfritt förflutet, fick
oerhört mycket mer uppmärksamhet, och omtalades också kvalitativt annorlunda, jämfört med
al-Shariah, den unge killen från Irak, trots att också han hade ett prickfritt förflutet. Resultatet
tycks ligga helt i linje med Brunes forskning som gör gällande att svenska medier gärna
framställer unga invandrarkillar som brottslingar, men mindre gärna som brottsoffer (Brune
2002 ss.9-11. 31-32). Detta understryks ytterligare av att Mangs tredje mordoffer, den äldre
ensampensionären Effatian, även han invandrare, också fick mycket mer utrymme än al-
Shariah. Effatian fick dock inte heller han tillnärmelsevis samma utrymme som West Persson.
Resultatet tyder på att etnicitet och kön de facto spelar roll för bedömningen av vem som
förtjänar att ses som ett legitimt offer, värt att uppmärksamma, i de undersökta tidningarna.
Vilken faktor som spelar störst roll i tidningarnas bedömningar, och huruvida det ser likadant
ut i övriga svenska medier, krävs det ytterligare undersökningar för att ta reda på.
Gällande offren för mordförsök tycks resultaten korrelera förhållandevis väl med Christies
teori och övrig forskning. Ett problem var att bland de offer som utsatts för mordförsök kunde
vi inte identifiera någon som med säkerhet saknade utländsk bakgrund. Dessutom fanns bara
två kvinnor och dessa har valt att vara anonyma och inte uttala sig i pressen. Det gör det svårt
att få fram lika tydliga jämförande resultat mellan offren som när det gäller de tre mordoffren.
De flesta offren för Mangs mordförsök var män med utländsk bakgrund i ungefär samma
ålder. Det faktum att de fick ganska jämbördig uppmärksamhet i pressen kan därmed sägas
69
ligga i linje med forskningen, bedömningen av dem som offer borde vara relativt likvärdig.
Men resultatet blir inte lika slående som i fallet West Persson kontra al-Shariah. Flera av
variablerna gav inte tillräckligt tydliga resultat för att dra några säkra slutsatser alls gällande
tidningarnas behandling av målsägarna som påståtts varit offer för Mangs mindre grova brott,
men inga av de resultat som vi fått fram falsifierar de prövade teorierna.
Det huvudsakliga resultatet bekräftar Lindgren och Lundströms tes om könets betydelse och
Brunes forskning om den mediala behandlingen av personer med utländsk bakgrund, i
synnerhet när det gäller unga män. Christies teori tycks behöva kompletteras med dessa
faktorer för att kunna förklara resultaten. Vi kan bara uppmuntra till ytterligare forskning av
detta slag, då vi anser det viktigt att medier och rättsinstanser medvetandegörs om
snedvridningen i behandlingen av brottsoffer. Rättssociologistudenten Holmlund som
refererades i kapitel 3 påvisade att sociala normer har en stor betydelse inom rättsväsendet,
och ofta går ut över de rättsliga normer som enligt grundlagens likhetsprincip ska vara
allenarådande (Holmlund 2011 ss.2, 50). Medierna påverkar, som vi också påvisade i kapitel
3, tveklöst de sociala normerna, och den snedvridning vi påvisat i rapporteringen om
brottsoffer riskerar att fortplanta sig in i de rättsliga instanser som är menade att behandla alla
jämlikt. I hur stor omfattning snedvridningen redan finns inom rättsväsendet lämnar vi åt
andra forskare att ta reda på. Men forskningen på dessa två områden – den mediala
snedvridningen i rapportering om brottsoffer och gärningsmän, samt den rättsliga
snedvridningen i bedömningar och domar – bör samspela, för att se hur de båda områdena
påverkar varandra.
Ett förslag på fortsatt forskning på vårt specifika område är att genomföra en intervjustudie
med journalister som bevakat fallet Mangs för att se hur de motiverar de val som gjordes
under rapporteringen kring Mangsrättegången.
De profilporträtt som gjorts av Mangs och hans offer skapades som tidigare nämnts utifrån
mediematerial och domen mot Mangs. En intervjustudie där målsägarna i rättegången,
journalister, och juridiska ombud får beskriva offren och Mangs närmare hade kunnat ge mer
säkra källor på hur de olika personernas bakgrund ser ut. Det är dock osäkert hur mycket en
sådan undersökning skulle ge, då de journalistiska avvägningarna gjorts på basis av de
kunskaper journalisterna själva hade om offren, inte utifrån bakgrundsfakta om dem som
kanske enbart familjen kände till.
70
Avslutningsvis ska påpekas att resultatet av denna uppsats endast gäller det material som
undersökts. Andra medier kan ha rapporterat om Mangs offer på ett annat sätt och i en annan
omfattning. Det vi kan säga med säkerhet är att i de sju tidningar som undersökts finns vissa
generella skillnader i brottsofferrapporteringen under den aktuella perioden, vilka beskrivits i
denna uppsats.
71
11. Källor
Tryckta källor
Abrahamsson, J, Wik, M (2010) Stigma vid psykisk sjukdom. Patientupplevelser och
sjukskjöterskeinterventioner Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Baier, Matthias och Svensson, Måns (2009) Om normer Malmö: Liber AB
Brune, Y (1998) Inledning, ur Brune, Y (red.) (1998) Mörk magi i vita medier – svensk
nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism, Carlsson Bokförlag ss.9-14
Cantwell, O (2012) ”Hatsajter föder upp terrorister”, ur Aftonbladet den 23 November 2012
Christie, N (1986) ”Det idealiska offret”, ur Åkerström, M och Sahlin, I (red.) (2001) Det
motspänstiga offret, Studentlitteratur, Lund, ss.46-60
Davies, P, Francis, P, och Greer, C (red.) (2007) Victims, crime and society, Sage publications
Ltd.
Dowson, N och Hellsten, J (2010) ”Hemligt liv på nätet”, ur Aftonbladet, publicerat den 11
november 2010, ss.16-17.
Dragic, M, Karlsson, M, Larsson, M och Rydhagen, M (2010) ”Så levde han i USA -
Misstänkte lasermannen: - Vapenintresserad – Ensamvarg - Lockad av konspirationsteorier”,
ur, Kvällsposten Publicerat den 10 november 2010, ss.10-11
Ekström, J (2012) ”De har fått nog av våld - "Expressens köp av vapen fick folk att öppna
ögonen", Expressen, publicerat den 7 januari 2012, s.14
Ekström, S (2002) Trovärdighet och ovärdighet – Rättsapparatens hanterande av kvinnors
anmälan av våldtäktsbrott Stockholm 1946-1950 Gidlunds förlag: Södertälje
Eriksson, G (2012) ”Politiskt sjuka?”, ur Aftonbladet 13 maj 2012
72
Esaiasson, Peter, Gillijam, Mikael, Oscarsson & Henrik, Wängnerud, Lena (2007)
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts
Juridik
Fairclough, N (1995) Media discourse Bloomsbury academic: London
Fowler, R (1991) Language in the news. Discourse and ideology in the press New York:
Routledge
Hellberg, M och Lagercrantz, V (2010) ”Aspbergers kan inte förklara mördarnas
handlingar”, ur Expressen 14 november 2010
Hermansson, G (2000) Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet, Ds
2000:43: Kulturdepartementet
Holmlund, E (2011) Det offentliga bemötandet av icke ideala brottsoffer inom det svenska
rättsväsendet -En rättssociologisk studie av brottsofferbegreppets betydelse för rättsväsendets
arbete Lunds universitet, Rättssociologiska enheten
Höök, L och Palmkvist, J (2012) ”Mördade Firas är alltid närvarande”, ur Sydsvenskan.se,
tillgängligt: http://www.sydsvenskan.se/malmo/mangs/mordade-firas-ar-alltid-narvarande/
Hämtat den 12 december 2012
Johansson, R, Lindöw, P och Ohlsson, P (2010) ”Han kan ha mördat tre - GW förutspådde de
nya misstänkarna”, ur Aftonbladet den 21 december 2010, ss.8-9
Johansson, R (2012A) ”Sjöng vid förhöret”, ur Kvällsposten den 8 maj 2012, ss.12-13
Johansson, R (2012B) ”GW: "EN JÄVLA TAVLA"- Kooros misstänks ha blivit Mangs första
offer – men polisen missade kulhålet och mördaren fick ett försprång”, ur Aftonbladet den 7
maj 2012, ss.10-11
Johansson, R (2011) ”Mangs inifrån”, ur Expressen, publicerat den 31 juli 2011, ss.8-9
Klint, L (2012) ”Lars Klint: Lättnad med en gnagande känsla av obehag”, ur Kvällsposen,
publicerat den 27 september 2012, ss.8-9
73
Kvällsposten (2012A) ”Psykundersökningen”, ur Kvällsposten, publicerat den 2012-10-04,
ss.8-9
Kvällsposten (2012B) ”Rättegången mot Mangs”, Kvällsposten publicerat den 11 juni 2012,
s.14
Kvällsposten (2011) ”Pappan beskriver honom som "en intelligent ensamvarg" ”, ur
Kvällsposten publicerat den 9 februari 2011, s.23
Larsson, S (2001) Att skriva i tidning. Om grunderna för reporterns arbete Natur och kultur:
Stockholm
Lindelöw, P (2011) "Han har förstört mitt liv" - Mangs kan vara skyldig till ytterligare två
mordförsök”, ur Expressen, Publicerat den 30 augusti 2011, s.18
Lindelöw,P och Ohlsson, P (2010) ”Ny teori: Ville "rensa stan" - Jerzy Sarnecki: Politiska
motiv kan inte uteslutas”, ur Kvällsposten publicerat den 22 december 2010, ss.8-9
Lindgren, S och Lundström, R (2010) Ideala offer, och andra – Konstruktionen av
brottsutsatta i medier Malmö: Gleerups
Ohlsson, P (2012) "Mangs har försökt mörda mig tre gånger" - Mac - ett av den misstänkte
serieskyttens offer”, ur Expressen publicerat den 14 maj 2012, s.22
Ohlsson, P (2011)”Misstänks för tre nya mordförsök - Basi sköts i bröstet: Känns bra om det
klaras upp”, ur Kvällsposten, publicerat den 16 februari 2011, s.10
Ohlsson, P (2010A) ”Han är en god skytt - Klubbkamraten: "Direkt efter tävlingarna
packade han ner sina pistoler och åkte därifrån", ur Expressen, publicerat den 9 november
2010, ss.10-11
Orange, R (2012) ”Anna, 34: ”Jag var Mangs flickvän” ”, Kvällsposten, Publicerat den 20
maj 2012, ss.8-9
74
Regeringsformen SFS: 1975:152
Rydhagen, M (2012) ”Peter Mangs trivs bra i häktet: "Passade
inte för livet därute", ur Kvällsposten, den 23 april 2012, s.13
Rothernborg, O (2012) ”Vänner påstås ha placerat ut hylsor”, ur Dagens Nyheter Publicerat
den 29 maj 2012, s.11
Smolej, M (2010) Constructing ideal victims? Violence narratives
in Finnish crime-appeal programming, ur Crime Media Culture 2010 6: 69-89
Tagesson, P (2012A) ”Mamman: du är en jävla rasist”, ur Aftonbladet, publicerat den 9 maj
2012, s.14
Tagesson, P (2012B) ”Överlevde Mangs och lejd mördare - två personer försökte döda
Benny, 54, vid olika tillfällen: Var deras måltavla”, ur Aftonbladet, publicerat den 21 juni
2012, s.11
Tamas, G (2002) Lasermannen – En berättelse om Sverige, Ordfront förlag, Stockholm
Walin, E (2012) ”Mangs läste och höll för öronen”, ur Göteborgs Posten, publicerat den 18
juli 2012, s.37
Wennstam, K (2002) Flickan och skulden: En bok om samhällets syn på våldtäkt, Bonnier,
Stockholm
Wiman, E och Hellsten, J (2010) ”Mangs sköt prick i USA”, ur Aftonbladet, publicerat den
11 november 2010, s.14
Wiman, E, Hjertén, L, och Tagesson, P (2012) ”Avslöjades av vännen - Orkade inte tiga - det
blev slutet på Mangs terror”, ur Aftonbladet, publicerat den 8 maj 2012, s.10-11
Ölander, M (2012A) ”Psykdomen: Man utan känslor”, ur Expressen, publicerat den 4 oktober
2012, ss.24-25
75
Ölander, M(2012B)”Han sköts i sin lastbil - Mangs misstänks för skotten mot turkiske
chauffören”, ur Kvällsposten, publicerat den 12 juni 2012, s.18
Ölander, M(2012C)”Polisen hittade bomb i hemmet – Morddömd 54-åring i Malmö åtalas för
grovt vapenbrott”, ur Kvällsposten, publicerat den 31 maj 2012, s.10
Ölander, M och Johansson, R (2012)” Filmen visar när Ali skjuts- Träffades av Mangs kulor”,
Ur Expressen, Publicerat 5 maj 2012, ss.34-35
Internetkällor
Bubenko, A (2012) ”Son till offer oroas över bevisningen”, ur SR.se, Tillgängligt:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5106063 Hämtat den 12
december 2012
Chukri, R (2012) ”Mörka Minnen”, ur Sydsvenskan.se 13 maj 2012, tillgängligt:
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/morka-minnen/ hämtat den 12 december 2012
Forsell, M (UU)"Jag blev livrädd och vågade inte gå ut”, ur Skånskan.se, tillgängligt
http://www.skanskan.se/article/20120506/MALMO/705069989/-/jag-blev-livradd-och-
vagade-inte-ga-ut , hämtat den 12 december 2012
Gatemark, M, Rydhagen, M, Carlsson, C och Mattsson, A (2009) ”De sörjer sin mördade
vän”, ur Expressen.se, publicerat den 11 oktober 2009, tillgängligt
http://www.expressen.se/kvp/de-sorjer-sin-mordade-van/ hämtat den 12 december 2012
Johansson, R, Gatemark, M och Percan, T (2009) ”Trez, 20, blev avrättad i Malmö”, ur
Expressen.se, Publicerad den 10 oktober 2009 Tillgängligt: http://www.expressen.se/kvp/trez-
20-blev-avrattad-i-malmo/ hämtat den 12 december 2012
Ohlsson, P (2010B) ”Xhafer, 22, var med när Trez sköts ihjäl”, ur Expressen.se, Publicerat
den 24 oktober 2010 tillgängligt: http://www.expressen.se/kvp/xhafer-22-var-med-nar-trez-
skots-ihjal, hämtat den 12 december 2012
76
P1 Dokumentär: Fallet Peter Mangs (2012) P1, 2 december 2012, kl 15:03, tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/123422?programid=909 Hämtad den 12 december 2012
P1 Dokumentär: Klart att det skulle hända i Malmö (2012) P1, 26 februari, kl 15:03,
tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=4578014 Hämtad
den 12 december 2012
Palmkvist, J, Höök, L, Persson, D och Barkman, T. (2012) ”Misstänkte serieskyttens liv.
Malmö. Peter Mangs bakgrund”, ur Sydsvenskan.se, upplagd 7 maj 2012, tillgänglig:
http://www.sydsvenskan.se/malmo/misstankte-serieskyttens-liv/ Hämtat den 12 december
2012.
Palmkvist, J (2012) ”Åtta skott och vi överlevde”, ur Sydsvenskan.se, publicerat den 4 juni
2012, tillgängligt: http://www.sydsvenskan.se/malmo/mangs/atta-skott-och-vi-overlevde/
Hämtat den 12 december 2012
Poohl, D (2012) I huvudet på Peter Mangs, ur Expo.se, Tillgängligt: http://expo.se/2012/i-
huvudet-pa-peter-mangs_5003.html Hämtat den 12 december 2012
Statistiska Centralbyrån, SCB; Definitioner, Tillgängligt:
http://www.scb.se/Pages/List____261536.aspx Hämtat den 21 januari 2013
TT (2012) ”Sköts på gatan där Mangs mamma bodde”, ur Sveriges Radio.se Tillgängligt:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5106939 Hämtat den 12
december 2012
TU (2012) Svensk dagspress 2012 – Fakta om marknad och medier Hämtat den 5 november
2012. Tillgängligt:
http://www.mediekompass.se/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Svensk_Dagspress_201
2.pdf