I korta drag - Statistiska Centralbyrån...liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober...
Transcript of I korta drag - Statistiska Centralbyrån...liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober...
Ylva Olsson, 036 – 15 64 10
Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell
statistik inom området.
ISSN 1654-4102 Serie JO – Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 15 maj 2019. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.
Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.
JO 10 SM 1901
Jordbruksmarkens användning 2019 Preliminär statistik
Use of agricultural land in 2019, preliminary statistics
I korta drag
Arealen åkermark minskar något I år, 2019, är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 000 100 hektar. Arealen
åkermark minskar preliminärt med 9 900 hektar (-0,4 %) till 2 544 500 hektar
jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 455 600 hek-
tar, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2018.
Oförändrad areal för spannmålsodling Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200 hektar i år. Det är en ökning
med 1 500 hektar (+0,2 %) jämfört med 2018. Vetearealen ökar preliminärt med
90 400 hektar (+24 %) till 471 400 hektar. Höstvete som svarar för 90 % av den
totala vetearealen har ökat medan vårvetearealen har minskat jämfört med 2018.
Kornarealen minskar preliminärt med 98 100 hektar (-25 %) till 299 100 hektar
och består till 93 % av vårkorn. De stora förändringarna beror främst på vädret.
Under hösten 2017 var det svårare än vanligt att så höstsådda grödor vilket
framförallt medförde färre hektar med höstvete under 2018 än åren innan. Hös-
ten 2018 var det återigen mer gynnsamt väder för sådd vilket resulterade i större
arealer med höstsådda grödor under 2019 än 2018 och färre arealer med vår-
korn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan och odlas preliminärt på
150 100 hektar 2019. Det är en minskning med 13 800 hektar (-8 %) jämfört
med 2018. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och blandsäd ökar med
23 000 hektar (+46 %) till 72 600 hektar.
Ökad areal för raps och rybs Den odlade arealen av raps och rybs är preliminärt 108 000 hektar i år. Det är en
ökning med 8 600 hektar (+9 %) jämfört med 2018. Den största grödan är höst-
raps som odlas på 101 300 hektar och svarar för 94 % av den totala arealen raps
och rybs.
Arealen för vall och grönfoderväxter ökar Arealen vall och grönfoderväxter är preliminärt 1 157 000 hektar i år, vilket är
en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018.
Statens Jordbruksverk 2 JO 10 SM 1901
Innehåll
Statistiken med kommentarer 3
Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar 3
Areal med vall och grönfoder ökar 4
Jordbruksmarkens fördelning per län 8
Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för 2018 9
Tabeller 11
Teckenförklaring 11
1. Areal spannmål 2019, hektar. Preliminär statistik 12
2. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2019, hektar. Preliminär statistik 13
3. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2019, hektar. Preliminär statistik 14
4. Areal träda m.m. samt total åkermark 2019, hektar. Preliminär statistik 15
5. Areal betesmark och slåtteräng 2019, hektar. Preliminär statistik 16
6. Areal efter storleksgrupp åker 2019, hektar. Preliminär statistik 17
Kartor 18
1. Produktionsområden (PO8) 18
Fakta om statistiken 19
Detta omfattar statistiken 19
Definitioner och förklaringar 20
Så görs statistiken 21
Statistikens tillförlitlighet 21
Bra att veta 22
Annan statistik 22
Elektronisk publicering 23
In English 24
Summary 24
The total area of arable land is decreasing 24
The area of cereals is almost the same as in 2018 24
The area of oilseeds has decreased 24
The area of grass and green fodder is increasing 24
List of tables 24
List of terms 25
Statens Jordbruksverk 3 JO 10 SM 1901
Statistiken med kommentarer
Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som brukas av jordbruks-
företag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Företag som ingår i
LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kri-
terierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och för-
klaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.
Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå, samt uppdelat efter län, pro-
duktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.
Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och
slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i
sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna använ-
das till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga
jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora
stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är
därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola
samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.
Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig
att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag
som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har
ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken om arealer
eftersom den till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersätt-
ning. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller
buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.
Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogs-
bete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.
Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföreta-
gen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödan-
sökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade area-
ler finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om statisti-
ken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A är avrundade till närmsta 100-
tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska
värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.
Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jord-
brukarna har fram till mitten av juni 2019 möjlighet att ändra i sina ansök-
ningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter
justeras. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd
2019 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om
statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slut-
liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas
skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2018.
Statens Jordbruksverk 4 JO 10 SM 1901
Areal med vall och grönfoder ökar
Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 544 500 hektar i år.
Det är en minskning med 9 900 hektar (-0,4 %) jämfört med 2018. Den totala
arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar år 2019, vilket i
stort sett är oförändrat jämfört med år 2018.
Jämfört med för fem år sedan, 2014, minskar den totala jordbruksmarken preli-
minärt med 32 100 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med
52 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 20 000 hektar.
Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar
2014 2015 2016 2017 2018 2019 prel.
Spannmål 1 034 400 1 034 200 1 019 600 1 012 700 991 700 993 200
därav vete 455 200 460 000 451 200 475 900 381 100 471 400
därav korn 335 300 327 500 327 300 317 800 397 200 299 100
därav havre 164 900 168 100 180 900 158 200 163 900 150 100
därav resterande 79 000 78 700 60 200 60 800 49 600 72 600
Baljväxter1 44 500 58 700 65 700 59 100 56 600 44 100
Vall och grönfoderväxter2 1 172 200 1 137 900 1 107 400 1 099 500 1 121 200 1 157 000
Potatis 23 800 23 100 24 200 24 600 23 900 23 700
Sockerbetor 34 300 19 400 30 700 31 200 30 700 27 300
Raps och rybs 96 000 94 500 93 000 114 300 99 400 108 000
Övriga växtslag3 52 800 52 700 59 000 55 400 54 400 51 800
Träda 132 500 163 400 168 600 160 600 165 400 128 500
Ospecificerad åkermark4 6 100 6 000 11 400 10 900 11 000 10 900
Summa åkermark 2 596 500 2 590 100 2 579 600 2 568 400 2 554 400 2 544 500
Summa betesmark och slåtteräng
435 700 449 800 451 900 453 200 455 100 455 600
Summa jordbruksmark 3 032 200 3 039 900 3 031 500 3 021 500 3 009 500 3 000 100
1) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
2) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall
3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i
ovanstående redovisning.
4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i av-snitt ”Fakta om statistiken”
I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från
år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2019. Sedan 2000 har
spannmålsarealen minskat med 19 % och är preliminärt i år 993 200 hektar.
Arealen träda har minskat med 48 % medan arealerna för vall och grönfoder-
växter samt raps och rybs ökat med 26 % respektive 124 % under samma pe-
riod. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-
talet.
Statens Jordbruksverk 5 JO 10 SM 1901
Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2019 (preliminärt)
Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 33 % av den
totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 39 %. Be-
tesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda respektive raps
och rybs upptar 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för od-
ling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära
statistik antyder att skillnaderna mellan 2018 och 2019 års utnyttjande av jord-
bruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.
Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2018 och prelimi-när statistik 2019
Spannmål
Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200 hektar 2019. Den är i stort
sett oförändrad jämfört med 2018. Inom spannmålsgruppen har det dock skett
en del förändringar. De största förändringarna är att kornarealen preliminärt
minskar med 98 100 hektar (-25 %) till 299 100 hektar medan vetearealen ökar
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019prel.
1000-tal hektar
Spannmål
Vall och grönfoderväxter
Raps och rybs
Träda
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Summa betesmark och slåtteräng
Träda
Övriga växtslag
Raps och rybs
Sockerbetor
Potatis
Vall och grönfoder
Baljväxter
Spannmål
2019 prel.
2018
Statens Jordbruksverk 6 JO 10 SM 1901
med 90 400 hektar (+24 %) till 471 400 hektar och därmed är den största spann-
målsgrödan under 2019. Förändringarna förklaras främst av att vädret under
hösten 2017 försvårade för höstsådd och därmed minskade arealen höstvete un-
der växtodlingssäsongen 2018. Växtodlingssäsongen 2018 inkluderade det som
såddes hösten 2017 eller våren 2018 och som skördades under 2018. Hösten
2018 var det återigen mer gynnsamma förhållanden för att så vilket resulterar i
större arealer odlade med höstsådda grödor under växtodlingssäsongen 2019.
Vetearealen består till 90 % av höstvete 2019 och kornarealen består till 93 %
av vårkorn. Tendensen är att när det går att så höstvete så bidrar det till sådd av
mindre arealer vårkorn året efter.
Arealen havre minskar preliminärt med 13 800 hektar (-8 %) till 150 100 hektar
2019. Detta är den minsta arealen havre sedan 1916 då den första statistiken om
havreareal finns publicerad. Då var havre den största spannmålsgrödan och are-
alen var 783 500 hektar. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och bland-
säd, upptar preliminärt 72 600 hektar 2019, vilket motsvarar 7 % av spannmåls-
arealen. Den arealen ökar med 23 000 hektar (+46 %) jämfört med 2018. I ta-
bell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2019.
Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 47 %, följt av korn med
30 % och havre med 15 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg sva-
rar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig
statistik 2018 och preliminär statistik 2019 visas i Figur C.
Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2018 och prelimi-när statistik 2019
Baljväxter
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m.,
konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2. Grödgrup-
pen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konserv-
ärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.
Arealen som används till baljväxter är preliminärt 44 100 hektar i år, vilket är
en minskning med 12 500 hektar (-22 %) jämfört med år 2018. Den största orsa-
ken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med ärter, åkerbönor m.m. pre-
liminärt minskar med 13 200 hektar till 39 300 hektar mellan 2018 och 2019.
Åkerbönor som ingår i gruppen ärter, åkerbönor m.m. minskar preliminärt med
11 100 hektar och är därmed den enskilda baljväxtgrödan som minskar mest.
Under åren 2015–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 48 400–
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Blandsäd
Rågvete
Havre
Korn
Råg
Vete
2019 prel.
2018
Statens Jordbruksverk 7 JO 10 SM 1901
55 900 hektar och är i år mer i nivå med hur det var före 2015. Baljväxter består
till 89 % av ärter, åkerbönor m.m., 9 % är konservärter och 2 % är bruna bönor.
Potatis och sockerbetor
Potatis upptar preliminärt 23 700 hektar i år vilket är ungefär som 2018. Socker-
betsarealen har däremot preliminärt minskat med 11 %, jämfört med 2018, till
27 300 hektar.
Raps och rybs
Arealen raps och rybs är i år preliminärt 108 000 hektar. Det är en ökning med
8 600 hektar (+9 %) jämfört med år 2018. Den främsta orsaken till att arealen
ökar är att höstrapsarealen preliminärt ökar med 13 200 hektar. Ökningen kan
delvis bero på bättre förutsättningar att så under hösten 2018 jämfört med hös-
ten 2017, på samma sätt som det var för höstvete. Höstraps svarar för 94 % av
den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps
och rybs.
Vall och grönfoderväxter samt träda
Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2019, är den totala arealen
vall och grönfoder 1 157 000 hektar, vilket är en ökning med 35 900 hektar
(+3 %) jämfört med 2018. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700
hektar och är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar
för 93 % av den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grön-
foder med 1 900 hektar (+4 %).
Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det
innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur.
Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till
mat och endast i undantagsfall skördas som foder.
Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en minskning med
36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018. Det är den minsta arealen med träda
sedan 1995 då Sverige gick med i EU och det blev ett krav att ha en viss andel
av marken i träda. Till 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i
träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i texten.
Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som arealen i träda minskar
kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens att skörda träda tidigare än
reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha påverkat lantbrukarna att i stället för
träda ange slåtter- och betesvall i sina stödansökningar och därmed kan de slå
marken när som helst utan dispens under 2019. Torkan 2018 medförde också att
flera slåtter- och betesvallar har sämre kvalitet 2019 samt att bufferten av foder
har minskat. Detta kan också vara bidragande orsaker till att arealen med slåtter-
och betesvall ökar medan areal i träda minskar.
Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda
år 2019. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken i träda. Stockholms län
har störst andel åkermark i träda, 10 %, medan Jönköpings län har minst andel
åkermark i träda, 1 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i
träda är Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Jämtlands län. Jämfört med
2018 minskar andelen åkermark i träda i samtliga län.
Statens Jordbruksverk 8 JO 10 SM 1901
Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019
Övriga växtslag och ospecificerad åkermark
Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper; frövall, olje-
lin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin
tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategori-
erna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt
51 800 hektar vilket är en minskning med 2 600 hektar (-5 %) jämfört med
2018. Frövall är den största grödan och svarar för 19 200 hektar och oljelin är
den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2019, den odlas på 2 300 hek-
tar.
Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör
företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900 hektar vilket är en margi-
nell minskning med 100 hektar jämfört med 2018. Läs mer om ospecificerad
mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.
Betesmark och slåtteräng
Betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar i år 2019. Arealen är i
stort sett oförändrad jämfört med 2018. Betesmark och slåtteräng består precis
som 2018 av 83 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 % vardera av slåtteräng, skogs-
bete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad
betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt
för betesmark och slåtteräng totalt.
Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år,
finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2019. Sammanlagt finns preliminärt
893 600 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åker-
marken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar
län med 74 000 hektar, följt av Västra Götalands län, med 64 200 hektar samt
Skåne län, med 55 600 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre
länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%
StockholmsUppsala
SödermanlandsÖstergötlands
Jönköpings
KronobergsKalmar
GotlandsBlekinge
Skåne
HallandsVästra Götalands
VärmlandsÖrebro
Västmanlands
DalarnasGävleborgs
VästernorrlandsJämtlands
VästerbottensNorrbottens
Riket
2019 prel
2018
Statens Jordbruksverk 9 JO 10 SM 1901
Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2019 (preliminärt)
Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för 2018
2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på
ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi-
gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-
ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för
2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM ba-
seras på ett preliminärt LBR för 2019 där SAM-ansökta arealer för 2019 finns
med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som
genomförts 2016–2018.
I tablå B finns information om den preliminära statistiken och den slutliga sta-
tistiken för 2018 samt preliminär statistik för 2019. Totalt justerades jordbruks-
marken upp med 8 200 hektar från preliminär till slutlig statistik 2018. Åker-
marken svarade för en justering av drygt 4 600 hektar. Följande grödor/gröd-
grupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik
och slutlig statistik 2018. Vall och grönfoderväxter justerades upp med drygt
9 800 hektar (+1 %) och träda justerades upp med drygt 6 500 hektar (+4 %),
medan höstraps, höstvete och havre var de grödor som justerades ned mest.
Höstraps justerades ned med 5 900 hektar (-6 %), höstvete justerades ned med
2 800 hektar (-1 %) och havre justerades ned med 2 300 hektar (-1 %). Arealen
betesmark och slåtteräng justerades upp med 3 600 hektar (+1 %).
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
StockholmsUppsala
SödermanlandsÖstergötlands
Jönköpings
KronobergsKalmar
GotlandsBlekinge
Skåne
HallandsVästra Götalands
VärmlandsÖrebro
Västmanlands
DalarnasGävleborgs
VästernorrlandsJämtlands
VästerbottensNorrbottens
1 000-tal hektar
Åkermark
Betesmark
Statens Jordbruksverk 10 JO 10 SM 1901
Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2018, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019, hektar
Preliminär statistik 2018
Slutlig statistik 2018
Preliminär statistik 2019
Spannmål 996 171 991 678 993 174
därav höstvete 297 955 295 124 423 089
därav vårvete 86 053 85 939 48 326
därav råg 19 863 19 661 33 419
därav höstkorn 15 040 14 830 20 847
därav vårkorn 381 672 382 341 278 263
därav havre 166 183 163 879 150 055
därav höstrågvete 16 775 16 445 27 840
därav vårrågvete 1 701 1 657 1 034
därav blandsäd 10 929 11 801 10 301
Baljväxter 56 887 56 626 44 082
Vall och grönfoderväxter 1 111 344 1 121 157 1 157 016
Potatis 23 955 23 917 23 659
Sockerbetor 30 744 30 737 27 300
Raps och rybs 105 735 99 389 107 997
därav höstraps 94 038 88 136 101 303
därav vårraps 9 505 9 298 4 535
därav höstrybs 855 731 1 248
därav vårrybs 1 338 1 224 911
Övriga växtslag 55 253 54 446 51 836
Träda 158 858 165 397 128 469
Ospecificerad åkermark 10 774 11 006 10 944
Summa åkermark 2 549 721 2 554 353 2 544 477
Summa betesmark och slåtteräng 451 535 455 144 455 629
Summa jordbruksmark 3 001 257 3 009 497 3 000 106
Under perioden 2014–2018 har spannmålsarealen minskat mellan preliminär
och slutlig statistik med 1 700–6 600 hektar årligen förutom 2017 då arealen
ökade med 1 300 hektar. Arealen med havre svarar för det mesta av minsk-
ningen för spannmål för respektive år. Havrearealen har minskat med
800–2 600 hektar årligen under perioden 2014–2018. Vall- och grönfoderväxter
har under samma period ökat med 2 400–9 800 hektar alla år utom 2016 då are-
alen i stället minskade med 1 900 hektar mellan preliminär och slutlig statistik.
Träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik samtliga år under perioden
2014–2018. Ökningen har varierat mellan 2 400 och 9 700 hektar. Den största
ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp un-
der perioden var för vall- och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800
hektar. Den största minskningen under samma period var år 2015. Minskningen
var 6 600 hektar för spannmål.
Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till
störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när preliminärt LBR
skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum
med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns under ”Definitioner och
förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt
LBR som skapades den 2 maj 2019. Slutligt LBR kommer att skapas i oktober
2019
Statens Jordbruksverk 11 JO 10 SM 1901
Tabeller
Teckenförklaring
Explanation of symbols
– Noll Zero
0 0,0
Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Less than 0.5 Less than 0.05
.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Data not available
. Uppgift kan inte förekomma Not applicable
* Preliminär uppgift Provisional figure
Statens Jordbruksverk 12 JO 10 SM 1901
1. Areal spannmål 2019, hektar. Preliminär statistik
1. Areas under cereals in 2019, hectares. Preliminary statistics
Område Storleksgrupp
Höstvete
Vårvete
Råg
Höstkorn
Vårkorn
Havre
Höst- rågvete1
Vår- rågvete1
Blandsäd Summa spannmål
Län Stockholms 15 566 674 323 254 8 164 2 669 591 55 209 28 505 Uppsala 38 550 6 978 1 275 971 27 565 7 607 828 133 608 84 517 Södermanlands 30 262 2 379 742 496 12 938 5 693 2 938 159 660 56 267 Östergötlands 59 204 2 106 2 865 2 114 12 457 6 880 4 161 102 720 90 608 Jönköpings 2 219 571 267 174 6 651 4 390 591 56 857 15 776 Kronobergs 841 520 69 41 3 283 2 421 450 42 186 7 855 Kalmar 13 596 963 767 2 100 8 272 1 816 3 304 70 586 31 475 Gotlands 12 751 4 088 1 068 3 696 8 587 1 540 960 3 83 32 777 Blekinge 3 773 910 168 331 2 549 524 672 4 61 8 992 Skåne 105 545 4 419 14 113 5 331 66 933 8 995 4 831 184 295 210 647 Hallands 13 692 2 704 1 556 978 15 605 5 528 1 694 7 311 42 075 Västra Götalands 76 875 7 468 7 845 2 355 39 656 56 061 4 751 158 4 728 199 898 Värmlands 6 356 2 264 426 303 7 770 11 785 378 33 176 29 489 Örebro 18 082 4 126 705 949 12 368 11 762 933 10 238 49 172 Västmanlands 21 052 3 985 652 688 15 032 12 983 625 17 105 55 138 Dalarnas 2 962 1 891 450 46 7 301 4 597 100 2 19 17 368 Gävleborgs 1 463 1 761 122 19 8 474 2 889 25 - 110 14 863 Västernorrlands 215 266 0 - 2 843 469 10 - 166 3 969 Jämtlands 75 21 4 - 1 848 132 - - 21 2 102 Västerbottens 10 123 - - 7 331 866 - - 135 8 465 Norrbottens - 109 - - 2 635 447 - - 27 3 217
Produktionsområde Götalands södra slättbyg-der 91 903 5 122 7 356 4 011 56 924 9 092 2 384 63 145 177 000 Götalands mellanbygder 49 820 6 857 8 873 7 830 34 070 4 685 5 332 160 416 118 041 Götalands norra slättbygder 123 118 6 275 9 299 3 933 40 009 48 378 5 676 210 2 844 239 741 Svealands slättbygder 126 412 19 051 4 021 3 407 78 753 46 766 5 757 363 1 690 286 219 Götalands skogsbygder 18 463 5 082 2 485 1 259 30 824 23 805 6 926 193 4 035 93 070 Mellersta Sveriges skogs-bygder 12 105 3 890 1 293 385 14 774 13 210 1 719 46 743 48 165 Nedre Norrland 1 260 1 818 92 22 12 903 2 793 46 - 258 19 192 Övre Norrland 10 231 - - 10 007 1 326 - - 171 11 745 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 4 1 - - 9 8 - - 3 25 2,1- 5,0 164 50 21 11 333 356 35 - 27 997 5,1- 10,0 1 298 238 165 121 1 710 1 911 221 21 187 5 871 10,1- 20,0 4 009 806 504 252 6 552 5 409 565 6 457 18 560 20,1- 30,0 6 310 1 298 836 282 8 531 6 827 857 34 566 25 542 30,1- 50,0 17 601 2 960 1 686 764 19 970 14 224 1 978 111 1 174 60 469 50,1- 100,0 55 446 7 932 5 118 2 984 50 828 31 740 4 567 206 2 063 160 883 100,1- 338 258 35 042 25 089 16 434 190 329 89 579 19 617 656 5 823 720 827 Storleksgrupp jord-bruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - - 2,1- 5,0 118 29 9 7 203 191 33 - 19 608 5,1- 10,0 1 205 209 137 79 1 438 1 594 185 17 104 4 967 10,1- 20,0 3 659 760 419 223 5 606 4 598 477 4 402 16 148 20,1- 30,0 5 755 1 127 736 261 7 542 6 157 731 33 350 22 691 30,1- 50,0 15 712 2 682 1 527 668 17 673 12 713 1 668 89 951 53 683 50,1- 100,0 52 283 7 463 4 746 2 518 47 242 30 970 4 057 190 1 895 151 363 100,1- 344 358 36 057 25 844 17 093 198 558 93 831 20 689 702 6 581 743 713 Hela riket 2019 prel. 423 089 48 326 33 419 20 847 278 263 150 055 27 840 1 034 10 301 993 174 2018 295 124 85 939 19 661 14 830 382 341 163 879 16 445 1 657 11 801 991 678 2017 409 105 66 765 21 602 19 279 298 548 158 175 25 806 1 940 11 433 1 012 652 2016 375 007 76 192 16 650 19 179 308 154 180 869 27 930 2 864 12 764 1 019 610 2015 395 241 64 710 23 649 15 699 311 779 168 054 38 751 3 704 12 643 1 034 230 2014 379 907 75 282 27 130 13 357 321 924 164 895 38 309 - 13 574 1 034 377 2013 209 860 116 353 25 127 13 701 378 867 200 581 23 059 - 16 943 984 490
1) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. All rågveteareal före 2015 redovisas som höstrågvete i detta SM.
Statens Jordbruksverk 13 JO 10 SM 1901
2. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2019, hektar. Preliminär statistik
2. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2019, hectares. Preliminary statis-tics
Område Storleksgrupp
Ärter, åker-bönor m.m.
Konserv- ärter
Bruna bönor
Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall
Frövall
Län Stockholms 1 552 - - 71 818 35 391 352 Uppsala 5 112 - - 58 1 717 47 157 914 Södermanlands 2 026 - - 213 1 156 47 358 876 Östergötlands 5 648 - - 800 2 441 72 559 1 990 Jönköpings 112 - - 101 5 015 62 224 52
Kronobergs 12 - - 122 1 954 34 285 53 Kalmar 926 21 531 5 175 5 665 65 888 325 Gotlands 2 144 - 143 2 871 1 393 36 705 77 Blekinge 266 - - 627 516 14 428 45 Skåne 4 020 1 049 - 7 347 4 014 97 295 6 162
Hallands 1 572 486 - 3 064 1 601 46 285 619 Västra Götalands 9 574 2 543 - 844 8 721 182 486 4 658 Värmlands 1 112 - - 198 3 329 60 729 350 Örebro 1 680 - - 50 980 35 087 1 085 Västmanlands 2 625 - - 84 636 26 112 1 135
Dalarnas 598 - - 12 1 845 33 117 221 Gävleborgs 308 - - - 2 997 43 951 84 Västernorrlands 20 - - - 2 163 36 640 31 Jämtlands - - - - 2 742 31 673 21 Västerbottens 1 - - - 4 050 46 499 39 Norrbottens 0 - - 2 1 458 24 295 68
Produktionsområde Götalands södra slättbygder 3 843 1 135 - 5 290 1 451 47 540 4 712 Götalands mellanbygder 4 344 286 674 11 890 6 432 118 187 2 113 Götalands norra slättbygder 13 490 2 474 - 1 079 4 774 117 128 5 713 Svealands slättbygder 13 738 - - 672 6 452 198 275 4 274 Götalands skogsbygder 2 215 203 - 2 635 17 768 305 819 1 141 Mellersta Sveriges skogsbygder 1 605 - - 61 4 812 107 466 1 014 Nedre Norrland 72 - - 11 7 583 109 471 84 Övre Norrland 1 - - 2 5 939 76 280 107
Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 - - - - 6 896 2 2,1- 5,0 5 - - 20 229 22 937 189 5,1- 10,0 83 30 3 88 863 70 515 524 10,1- 20,0 226 11 3 213 2 169 110 101 415 20,1- 30,0 352 78 10 237 2 168 79 986 380 30,1- 50,0 1 229 227 30 640 4 388 121 641 468 50,1- 100,0 4 521 618 38 2 680 10 585 209 583 1 227 100,1- 32 893 3 133 590 17 761 34 803 464 506 15 952
Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - 2 - 2,1- 5,0 3 - - 6 106 11 864 101 5,1- 10,0 77 30 - 73 588 59 164 514 10,1- 20,0 193 11 3 155 1 504 98 955 477 20,1- 30,0 328 59 7 207 1 685 72 148 347 30,1- 50,0 1 112 223 21 494 3 492 110 572 464 50,1- 100,0 4 210 593 38 1 906 8 520 195 920 1 192 100,1- 33 386 3 182 605 18 799 39 316 531 541 16 064 Hela riket 2019 prel. 39 310 4 098 674 21 640 55 210 1 080 165 19 158 2018 52 531 3 335 760 18 397 53 302 1 049 458 19 574 2017 55 896 2 495 755 17 996 46 413 1 035 115 18 607 2016 55 841 9 180 634 17 447 42 300 1 047 647 18 278 2015 48 375 9 764 558 16 977 45 125 1 075 821 13 857 2014 34 217 9 833 465 16 621 45 676 1 109 942 14 381 2013 30 065 9 407 501 15 893 37 450 1 124 505 13 978
Statens Jordbruksverk 14 JO 10 SM 1901
3. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2019, hektar. Preliminär statistik
3. Areas under potatoes, sugar beets and oilseed plants 2019, hectares. Preliminary statis-tics
Område Storleksgrupp
Mat- potatis
Potatis för stärkelse
Socker- betor
Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Summa raps och
rybs
Oljelin
Län Stockholms 97 - 9 2 311 385 42 7 2 745 15 Uppsala 141 - 5 5 516 620 356 56 6 548 248 Södermanlands 43 2 - 4 999 686 70 - 5 754 188 Östergötlands 1 762 - 20 12 545 460 41 58 13 104 1 087 Jönköpings 76 - 1 443 35 - - 478 - Kronobergs 51 4 - 145 26 - 11 182 - Kalmar 433 887 64 2 666 13 19 - 2 698 37 Gotlands 915 4 5 3 690 525 - - 4 216 - Blekinge 83 1 866 355 755 7 - 8 770 - Skåne 6 261 4 496 26 159 43 420 196 48 - 43 665 222 Hallands 1 902 47 680 3 500 38 27 - 3 565 - Västra Götalands 2 048 83 - 13 501 487 122 27 14 138 234 Värmlands 238 - - 476 148 56 30 710 - Örebro 428 5 - 3 998 268 20 - 4 286 74 Västmanlands 3 - - 2 908 623 338 21 3 889 175 Dalarnas 754 - - 364 1 42 122 528 - Gävleborgs 167 - - 61 11 65 242 378 - Västernorrlands 144 0 - 5 - 4 80 89 - Jämtlands 130 - - - - - 11 11 - Västerbottens 220 - - - 2 - 167 168 - Norrbottens 367 - - - 4 - 70 73 -
Produktionsområde Götalands södra slättbygder 4 863 869 21 506 36 632 142 17 - 36 791 168 Götalands mellanbygder 4 284 6 035 5 639 15 861 573 55 8 16 497 91 Götalands norra slättbygder 3 478 83 20 23 904 696 91 38 24 729 1 133 Svealands slättbygder 784 7 14 19 743 2 644 877 70 23 333 701 Götalands skogsbygder 830 400 121 3 298 309 94 26 3 728 47 Mellersta Sveriges skogsbygder 570 - - 1 845 163 111 199 2 317 141 Nedre Norrland 859 0 - 21 3 4 333 360 - Övre Norrland 597 - - - 5 - 237 242 -
Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 1 - - 3 - - - 3 - 2,1- 5,0 27 3 8 41 3 1 - 44 - 5,1- 10,0 145 8 31 262 7 - 2 271 5 10,1- 20,0 352 93 176 702 37 21 11 771 18 20,1- 30,0 453 115 287 1 059 79 30 49 1 217 7 30,1- 50,0 1 013 329 861 3 197 172 23 32 3 425 41 50,1- 100,0 2 736 1 220 3 639 11 335 641 189 169 12 334 194 100,1- 11 536 5 627 22 298 84 704 3 596 984 648 89 932 2 016 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - 2,1- 5,0 21 - 6 19 1 1 - 21 - 5,1- 10,0 134 10 33 251 5 - 2 258 - 10,1- 20,0 306 77 157 652 35 21 11 719 19 20,1- 30,0 465 113 285 989 75 21 39 1 124 10 30,1- 50,0 983 249 820 2 951 144 32 35 3 162 41 50,1- 100,0 2 545 1 180 3 528 10 685 582 139 166 11 572 194 100,1- 11 810 5 765 22 470 85 756 3 694 1 034 657 91 142 2 016
Hela riket 2019 prel. 16 264 7 394 27 300 101 303 4 535 1 248 911 107 997 2 280 2018 15 994 7 923 30 737 88 136 9 298 731 1 224 99 389 3 620 2017 17 090 7 479 31 182 105 535 6 639 981 1 167 114 322 4 539 2016 17 335 6 875 30 676 83 459 7 434 966 1 094 92 953 8 403 2015 16 654 6 455 19 447 88 172 4 499 874 980 94 525 7 097 2014 17 638 6 141 34 256 79 603 14 341 793 1 277 96 014 6 561 2013 17 810 6 066 36 234 71 638 50 949 319 2 751 125 656 4 839
Statens Jordbruksverk 15 JO 10 SM 1901
4. Areal träda m.m. samt total åkermark 2019, hektar. Preliminär statistik
4. Areas of fallow land etc. and total area of arable land in 2019, hectares. Preliminary statis-tics
Område Storleksgrupp
Energiskog Trädgårds-växter
Andra växtslag
Träda Ospecificerad åkermark
Summa åkermark
Län Stockholms 248 84 245 8 251 205 78 589 Uppsala 1 171 136 635 13 444 206 162 010 Södermanlands 970 97 460 8 132 203 123 746 Östergötlands 631 538 349 7 348 283 199 168 Jönköpings 74 144 67 1 109 331 85 562 Kronobergs 41 42 29 866 289 45 786 Kalmar 213 811 67 2 820 304 118 339 Gotlands 67 929 256 2 986 116 85 603 Blekinge 35 657 83 818 180 29 722 Skåne 1 919 9 212 1 210 11 445 1 043 436 165 Hallands 136 711 127 3 256 383 106 508 Västra Götalands 708 590 1 071 28 084 1 798 457 477 Värmlands 208 89 409 6 733 1 006 104 599 Örebro 1 055 46 229 8 260 372 102 810 Västmanlands 990 48 874 7 863 143 99 717 Dalarnas 131 171 211 2 930 486 58 372 Gävleborgs 57 23 258 2 638 609 66 334 Västernorrlands 63 47 87 2 309 928 46 489 Jämtlands 2 95 59 1 053 565 38 454 Västerbottens 181 39 34 6 438 904 67 037 Norrbottens 67 127 35 1 687 591 31 989
Produktionsområde Götalands södra slättbygder 837 5 683 729 8 541 522 321 480 Götalands mellanbygder 963 5 974 868 9 258 668 312 243 Götalands norra slättbygder 927 805 1 150 20 796 624 438 145 Svealands slättbygder 4 389 424 2 529 46 136 1 119 589 066 Götalands skogsbygder 1 010 1 085 450 17 327 2 594 450 442 Mellersta Sveriges skogsbygder 503 323 697 13 191 1 673 182 541 Nedre Norrland 90 175 298 4 826 2 078 145 099 Övre Norrland 248 168 73 8 395 1 665 105 461
Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 6 29 6 26 440 1 440 2,1- 5,0 115 168 116 1 866 7 357 34 082 5,1- 10,0 481 584 351 8 044 3 146 91 042 10,1- 20,0 993 838 394 14 056 - 149 388 20,1- 30,0 589 602 398 10 468 - 122 890 30,1- 50,0 1 049 1 370 481 14 811 - 212 474 50,1- 100,0 1 376 2 759 1 417 23 603 - 439 415 100,1- 4 358 8 288 3 630 55 595 - 1 493 746 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - 16 1 1 285 304 2,1- 5,0 80 140 90 1 603 6 090 20 740 5,1- 10,0 415 545 350 7 754 4 569 79 480 10,1- 20,0 924 772 394 13 323 - 134 138 20,1- 30,0 525 622 352 10 165 - 111 134 30,1- 50,0 1 053 1 252 496 14 167 - 192 283 50,1- 100,0 1 317 2 824 1 290 23 044 - 411 236 100,1- 4 652 8 466 3 822 58 412 - 1 595 162 Hela riket 2019 prel. 8 967 14 637 6 794 128 469 10 944 2 544 477 2018 9 987 14 671 6 593 165 397 11 006 2 554 353 2017 10 805 14 946 6 514 160 615 10 930 2 568 351 2016 11 552 14 711 6 087 168 641 11 432 2 579 602 2015 11 726 14 653 5 366 163 407 6 014 2 590 053 2014 12 241 15 143 4 430 132 469 6 122 2 596 527 2013 12 647 14 599 5 111 158 113 7 166 2 604 531
Statens Jordbruksverk 16 JO 10 SM 1901
5. Areal betesmark och slåtteräng 2019, hektar. Preliminär statistik
5. Areas of pasture and meadow in 2019, hectares. Preliminary statistics
Område Storleksgrupp
Betesmark Slåtteräng Skogsbete Fäbodbete Alvarbete Mosaikbe-tesmarker
Ospecifi-cerad
betesmark
Summa betesmark
och slåtteräng
Län Stockholms 9 772 114 763 - - 110 177 10 936 Uppsala 14 174 399 1 430 - - 196 137 16 336 Södermanlands 15 680 421 568 - - 192 86 16 947 Östergötlands 40 024 278 1 520 - - 348 222 42 392 Jönköpings 40 289 217 236 - - 22 245 41 009
Kronobergs 20 057 228 35 - - 58 153 20 529 Kalmar 49 576 957 1 873 - 21 358 84 144 73 992 Gotlands 16 681 226 4 133 - 4 658 223 28 25 949 Blekinge 9 799 78 208 - - 361 117 10 562 Skåne 52 796 2 276 110 - - 34 430 55 646
Hallands 15 154 136 17 - - 335 187 15 828 Västra Götalands 57 716 986 950 - - 3 874 706 64 231 Värmlands 7 028 236 37 64 - 106 206 7 677 Örebro 8 303 211 228 - - 40 113 8 895 Västmanlands 6 295 556 4 - - 82 56 6 992
Dalarnas 4 710 162 87 5 296 - 22 146 10 423 Gävleborgs 4 115 281 37 1 104 - 14 138 5 688 Västernorrlands 1 603 62 3 158 - - 122 1 948 Jämtlands 3 564 97 693 8 248 - - 113 12 715 Västerbottens 1 497 183 182 183 - - 115 2 161 Norrbottens 729 3 871 92 - - - 80 4 773
Produktionsområde Götalands södra slättbygder 15 519 884 10 - - 37 187 16 637 Götalands mellanbygder 72 853 2 069 4 855 - 26 015 655 242 106 688 Götalands norra slättbygder 39 363 802 884 - - 325 249 41 623 Svealands slättbygder 52 670 1 697 2 912 - - 686 557 58 523 Götalands skogsbygder 167 727 1 529 3 241 - - 4 309 1 428 178 234 Mellersta Sveriges skogsbygder 18 763 599 233 325 - 75 450 20 445 Nedre Norrland 9 314 278 156 6 988 - 13 370 17 118 Övre Norrland 3 352 4 116 913 7 740 - 0 238 16 360
Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 22 848 4 966 2 081 783 3 946 1 106 2 177 37 908 2,1- 5,0 17 072 654 668 425 518 257 1 373 20 968 5,1- 10,0 24 821 972 1 268 1 123 556 318 171 29 228 10,1- 20,0 34 432 918 1 270 1 225 1 142 1 574 - 40 562 20,1- 30,0 26 957 488 901 1 151 689 174 - 30 360 30,1- 50,0 42 378 582 1 779 1 918 1 917 500 - 49 073 50,1- 100,0 72 256 1 100 2 474 4 695 4 200 615 - 85 341 100,1- 138 797 2 294 2 762 3 733 13 048 1 556 - 162 190
Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 9 0 - - - - 53 62 2,1- 5,0 1 535 73 1 1 - 0 1 191 2 802 5,1- 10,0 19 326 1 291 146 52 8 46 2 477 23 346 10,1- 20,0 31 020 1 602 612 286 54 268 - 33 842 20,1- 30,0 23 476 923 572 272 184 195 - 25 621 30,1- 50,0 37 119 1 292 1 295 642 368 346 - 41 062 50,1- 100,0 69 654 1 615 2 674 1 624 1 348 1 038 - 77 953 100,1- 197 422 5 179 7 904 12 175 24 053 4 208 - 250 941 Hela riket 2019 prel. 379 561 11 975 13 204 15 053 26 015 6 101 3 721 455 629 2018 379 189 11 572 13 704 14 988 25 864 6 082 3 746 455 144 2017 377 880 9 857 13 436 16 310 25 955 5 867 3 863 453 168 2016 376 584 9 027 14 154 16 189 26 056 5 774 4 158 451 943 2015 376 222 9 154 14 429 15 397 25 951 5 425 3 266 449 843 2014 366 214 7 724 12 705 14 836 26 305 4 516 3 376 435 676 2013 369 910 8 016 13 872 16 002 26 627 4 839 3 630 442 896
Statens Jordbruksverk 17 JO 10 SM 1901
6. Areal efter storleksgrupp åker 2019, hektar. Preliminär statistik
6. Areas by size group arable land 2019, hectares. Preliminary statistics
Gröda Areal efter storleksgrupp, hektar åkermark Summa
-100,0 100,1- 200,0
200,1- 300,0
300,1- 400,0
400,1- 500,0
500,1-
Åkermark Höstvete 84 831 100 070 76 408 48 171 30 974 82 635 423 089 Vårvete 13 284 12 839 8 746 4 896 2 350 6 211 48 326 Råg 8 330 7 608 5 104 3 301 2 682 6 394 33 419 Höstkorn 4 414 5 131 4 017 2 146 1 346 3 793 20 847 Vårkorn 87 933 74 096 45 225 23 281 13 253 34 475 278 263 Havre 60 476 39 653 21 300 11 810 5 523 11 292 150 055 Höstrågvete 8 223 7 292 4 484 3 064 1 590 3 187 27 840 Vårrågvete 378 253 142 56 27 178 1 034 Blandsäd 4 478 2 755 1 232 653 306 878 10 301 Summa spannmål 272 348 249 698 166 657 97 378 58 051 149 043 993 174 Ärter, åkerbönor m.m. 6 417 8 900 7 910 4 656 3 368 8 058 39 310 Konservärter 965 1 046 849 373 246 620 4 098 Bruna bönor 84 309 104 128 - 49 674 Majs 3 879 5 960 4 839 2 134 982 3 848 21 640 Grönfoder 20 407 16 160 8 635 3 913 2 264 3 832 55 210 Slåtter- och betesvall 615 659 221 986 110 486 52 830 25 487 53 717 1 080 165 Frövall 3 205 2 994 3 227 2 221 1 676 5 835 19 158 Matpotatis 4 728 4 010 2 853 1 334 1 132 2 208 16 264 Potatis för stärkelse 1 767 2 185 1 423 776 328 915 7 394 Sockerbetor 5 002 5 765 5 065 3 093 1 986 6 389 27 300 Höstraps 16 599 22 095 18 186 11 431 8 717 24 275 101 303 Vårraps 939 1 123 899 584 271 720 4 535 Höstrybs 264 298 153 196 127 210 1 248 Vårrybs 263 356 216 22 28 24 911 Summa raps och rybs 18 065 23 872 19 454 12 233 9 143 25 229 107 997 Oljelin 265 414 418 254 372 558 2 280 Energiskog 4 610 1 439 762 352 170 1 634 8 967 Trädgårdsväxter 6 349 2 445 1 670 766 862 2 546 14 637 Andra växtslag 3 164 998 1 135 299 194 1 003 6 794 Träda 72 874 22 759 12 312 6 693 4 227 9 604 128 469 Ospecificerad åkermark 10 944 - - - - - 10 944 Summa åkermark 1 050 731 570 939 347 797 189 433 110 488 275 089 2 544 477
Betesmark och slåtteräng Betesmark 240 764 68 772 33 514 13 662 6 580 16 268 379 561 Slåtteräng 9 681 1 187 513 370 29 195 11 975 Skogsbete 10 442 1 495 981 175 28 84 13 204 Fäbodbete 11 320 2 227 1 248 250 8 - 15 053 Alvarbete 12 968 6 594 5 110 1 304 38 2 26 015 Mosaikbetesmarker 4 544 506 733 116 91 110 6 101 Ospecificerad betesmark 3 721 - - - - - 3 721 Summa betesmark och slåtteräng 293 439 80 782 42 099 15 877 6 772 16 660 455 629
Anm.: Arealen är fördelad utifrån hur stora arealer företaget de tillhör brukar. Om ett företag t.ex. brukar totalt 250 hektar åkermark förde-
lat på 130 hektar höstvete, 80 hektar vårkorn och 40 hektar matpotatis så återfinns samtliga dessa arealer i kolumnen 200,1-300,0
hektar.
Statens Jordbruksverk 18 JO 10 SM 1901
Kartor
1. Produktionsområden (PO8)
1. Production areas (PO8)
2
7
6 4
3
5
8
1
1 Götalands södra slättbygder
2 Götalands mellanbygder
3 Götalands norra slättbygder
4 Svealands slättbygder
5 Götalands skogsbygder
6 Mellersta Sveriges skogsbygder
7 Nedre Norrland
8 Övre Norrland
Statens Jordbruksverk 19 JO 10 SM 1901
Fakta om statistiken
Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för
att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning
varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan
enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas
in ställs tillsammans med data från register årligen samman i Lantbruksregistret,
LBR.
Fram till och med år 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via
pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig
myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för
att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma
uppgifter mer än en gång.
Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR änd-
rats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer
överens med de svenska avgränsningarna. Från och med 2010 är därför LBR:s
avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR
och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är
fullt jämförbara med 2009 och tidigare.
Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s
avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla svenska avgränsningarna
hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en
gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en
avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruks-
mark i LBR.
Detta omfattar statistiken
Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från det preliminära
Lantbruksregistret (LBR) 2019. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom
statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jord-
bruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart tredje år, då
samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa undersökningar är
även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1166/20081. Det preliminära LBR för 2019 baseras således på:
undersökning2 till samtliga jordbruksföretag i juni 2016
urvalsundersökning3 gällande antal djur i juni 2017 (cirka 6 500 före-
tag) och antal djur i juni 2018 (cirka 6 300 företag)
undersökning4 gällande trädgårdsproduktion 2017
uppgifter från administrativa register i början av maj 2019.
Sedan 2011 baseras detta Statistiska meddelande, Jordbruksmarkens använd-
ning, preliminär statistik, på ett preliminärt LBR. Arealerna i LBR kommer till
största delen från jordbrukarnas SAM-ansökan Tidigare års preliminära siffror
har enbart byggt på de arealer som jordbrukarna angett i sin SAM-ansökan.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar
om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av
rådets förordning (EEG) nr 571/88.
2 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2013:4).
3 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares innehav av svin, får, samt
höns och kycklingar (SJVFS 2017:9)
4 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares odling av trädgårdsväxter
(SJVFS 2017:30)
Statens Jordbruksverk 20 JO 10 SM 1901
Definitioner och förklaringar
Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårds-
odling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.
Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga
jordbruksföretag i landet som i maj 2019 uppfyllde något av följande kriterier:
- brukade mer än 2,0 hektar åkermark
- brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands-
areal
- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
- innehade en djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller
minst 10 suggor eller 50 gris, eller minst 20 får och lamm, eller minst
1 000 fjäderfä.
De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:
- antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
- antal hektar betesmark av olika slag.
Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal och
uppdelat på företagsstorlek efter jordbruksareal samt uppdelat på län och pro-
duktionsområde. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:
- Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete,
vårrågvete, blandsäd.
- Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter,
bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.
- Potatis, sockerbetor raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stär-
kelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
- Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospeci-
ficerad åker.
- Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvar-
bete, mosaikbetesmarker, ospecificerad betesmark.
Ospecificerad mark
Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I
samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en
extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på
vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att 85 % av marken var slåt-
ter- och betesvall på åkermark och ca 10 % var träda. På resterande åkermark
var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.
Undersökningen innebar att knappt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren
2013–2015 samt preliminär statistik 2016 fördelades på olika grödor. För 2012
och tidigare samt slutlig statistik för 2016 och senare redovisas all mark som
inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark
inte är helt jämförbar mellan åren.
Datum för stödansökan
Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år var sista dag för att göra
stödansökningar den 11 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansök-
ningar efter den 11 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansö-
kan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 6 maj i år får de inga pengar
Statens Jordbruksverk 21 JO 10 SM 1901
alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 17 juni
kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer
och byta grödkod. Efter 17 juni kan de endast minska arealer i redan inlämnade
stödansökningar.
Så görs statistiken
Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på arealer i preliminärt LBR.
Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksver-
kets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2019, men
även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:
- För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2019 an-
vänds de ansökta preliminära arealerna i IACS.
- För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2019
används uppgifter i en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg
samtliga jordbruksföretag i landet eller uppgifter i undersökningen om
trädgårdsproduktion för 2017. Arealinformationen som hämtas från
dessa undersökningar är den som benämns ospecificerad åkermark re-
spektive ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala jordbruks-
arealen.
I undersökningen 2016 angav företagen den totala åkerarealen och den
totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de
odlar om de inte söker stöd.
Ospecificerad åkermark har redovisats från och med år 2000, då vi bör-
jade använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.
För att få reda på vad som finns på den ospecificerade åkerarealen ge-
nomfördes en mindre undersökning, 2013, av ett urval av de företag
som inte sökt stöd. Svaren från den extra undersökningen visade att
85 % av den ospecificerade åkermarken är Slåtter- och betesvall.
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetnings-
fel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlig-
het. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter
från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.
Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks-
arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik se-
dan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealba-
serade stöd. Detta register innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare
som ansöker om sådana stöd och en bedömning har gjorts att jordbrukarna sö-
ker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att
jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täck-
ningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, eftersom den areal be-
tesmark för vilken stöd söks till viss del beror på hur stödsystemet ser ut vid
varje given tidpunkt.
Övertäckning kan förekomma om ett företag lagts ned utan att det rapporterats
att företaget är nedlagt samt om två företag har sökt stöd för samma areal och
det ännu är oklart vem som brukar marken och som har rätt till stödet . Under-
täckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen
inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2019 års
undersökning består av LBR 2018 kompletterat med information från administ-
rativa register såsom till exempel Jordbruksverkets register över arealbaserade
stöd (IACS).
Statens Jordbruksverk 22 JO 10 SM 1901
Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkät-
undersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av in-
lästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade
värden. Uppgifterna från register bygger på de stöd som jordbrukarna sökt un-
der våren 2019. Uppgifterna granskas under året genom kontroller i fält och ad-
ministrativa kontroller. Dessa kontroller har inte utförts vid tiden för registerut-
draget till detta Statistiska meddelande. Dessutom har jordbrukaren fortfarande
vissa möjligheter att ändra arealer. Detta gör att redovisade arealer ska ses som
preliminära.
Svarsbortfall förekommer i princip inte eftersom arealerna nästan enbart baseras
på administrativa register. Ospecificerad mark är de enda arealerna som kom-
mer från någon undersökning. I undersökningen som genomfördes 2016 var
svarsbortfallet ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från
bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder)
bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.
Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Jämt-
land, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vår-
korn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och
Gävleborgs län men eftersom arealen med höstkorn blivit större i dessa län de
senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn där så redovisas höst-
korn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2014–2018 har storleken
på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170
hektar. I år justeras cirka 55 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen. Alvar-
bete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har justerats till betesmark.
I år är det ingen ändring av alvarbete till betesmark. De senaste fem åren har det
endast gjorts justering ett år, 2016, då mindre än 5 hektar justerades. För Upp-
sala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen
söder om dessa har fäbodbete justerats till betesmark. Det har justerats 2–6 hek-
tar årligen under perioden 2014–2018 och i år, 2019, justeras knappt 10 hektar. I
Norrbottens län har sockerbetor justerats till matpotatis. Ingen justering sker i år
och det har inte heller varit någon justering under åren 2014–2018.
Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av be-
tesareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan
åren bör göras med försiktighet.
Företag brukar inte alltid den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter pota-
tisodlare mark med andra för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat
att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.
Bra att veta
Annan statistik
Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika
grödor/grödgrupper. I JO 10 SM 1802 redovisades definitiva uppgifter om jord-
bruksmarkens användning 2018, i JO 13 SM 1901 som publiceras i slutet av
maj 2019 redovisas ekologiska arealer för 2018, i JO 18 SM 1801 redovisades
höstsådda arealer 2018, alltså det som är tänkt att skördas 2019.
I JO 16 SM 1901 redovisades slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter,
potatis och slåttervall 2018 och i JO 15 SM 1801 redovisades normskördar för
2018.
Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rap-
port 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor
används till.
Statens Jordbruksverk 23 JO 10 SM 1901
Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets
webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på
SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsde-
klaration.
Statens Jordbruksverk 24 JO 10 SM 1901
In English
Summary
If you would like to download the publication in PDF-format, then please click
on the link ”Första sidan - I korta drag” above, then click on the link ”Hela
publikationen (PDF)”.
The total area of arable land is decreasing
The total area of arable land in the year 2019 is 2 544 500 hectares, according to
preliminary statistics. This is a decrease by 9 900 hectares (-0.4 %) compared
with 2018. The total area of pasture and meadow is 455 600 hectares in 2019.
This is almost the same as in 2018.
The area of cereals is almost the same as in 2018
The total area of cereals is 993 200 hectares in 2019, according to preliminary
statistics. This is an increase by 1 500 hectares (+0.2 %) compared with 2018.
The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it increases by
90 400 hectares (+24 %) to 471 400 hectares. About 90 % of the wheat area
consists of winter wheat. The preliminary area of barley is 299 100 hectares in
2019, which is a decrease by 98 100 hectares (-25 %) compared with 2018. The
area of oats decreases by 13 800 hectares (-8 %) to 150 100 hectares and the
area of other cereals increases by 23 000 hectares (+46 %) to 72 600 hectares.
Other cereals includes rye, triticale and mixed grain.
The area of oilseeds has decreased
The area of rape and turnip rape is 108 000 hectares in 2019, according to preli-
minary statistics. This is an increase by 8 600 hectares (+9 %) compared with
2018. Winter rape has the largest area of oilseed crops with preliminary 101 300
hectares in 2019.
The area of grass and green fodder is increasing
The area of grass and green fodder is 1 157 000 hectares in 2019, according to
preliminary statistics. This is an increase by 35 900 hectares (+3 %) compared
with 2018.
List of tables
Explanation of symbols 11
1. Areas under cereals in 2019, hectares. Preliminary statistics 12
2. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2019, hectares. Preliminary statistics 13
3. Areas under potatoes, sugar beets and oilseed plants 2019, hectares. Preliminary statistics 14
4. Areas of fallow land etc. and total area of arable land in 2019, hectares. Preliminary statistics 15
5. Areas of pasture and meadow in 2019, hectares. Preliminary statistics 16
6. Areas by size group arable land 2019, hectares. Preliminary statistics 17
Statens Jordbruksverk 25 JO 10 SM 1901
List of terms
Alvarbete Grazed alvar (flat areas on hard lime-
stone bedrock with bare rock break-
ing through the thin soil)
Andra växtslag Other crops
Betesmark Pasture and meadow
Blandsäd Mixed grain
Bruna bönor Brown beans
Energiskog Energy forest
Frövall Seed ley
Fäbodbete Mountain pasture
Grönfoder Green fodder
Götalands mellanbygder Central districts in Götaland
Götalands norra slättbygder Plain districts in northern Götaland
Götalands skogsbygder Forest districts in Götaland
Götalands södra slättbygder Plain districts in southern Götaland
Havre Oats
Hela riket Whole of Sweden
Höstkorn Winter barley
Höstraps Winter rape
Höstrybs Winter turnip rape
Höstrågvete Winter triticale
Höstvete Winter wheat
Konservärter Green peas
Län County
Matpotatis Table potatoes
Mellersta Sveriges skogsbygder Forest districts in central Sweden
Nedre Norrland Lower parts of Norrland
Oljelin Linseed
Oljeväxter Oilseed
Område Region
Ospecificerad betesmark Unspecified pasture and meadow
Ospecificerad åkermark Unspecified arable land
Outnyttjad betesmark Unutilised pasture and meadow
Outnyttjad åkermark Unutilised arable land
Potatis för stärkelse Potatoes for processing
Produktionsområde Production area
Raps Rape
Rybs Turnip rape
Råg Rye
Rågvete Triticale
Skogsbete Forest pasture
Slåtter- och betesvall Temporary grass
Slåtteräng Mown meadow
Statens Jordbruksverk 26 JO 10 SM 1901
Sockerbetor Sugar beets
Spannmål Cereals
Stödområde Support area
Svealands slättbygder Plain districts in Svealand
Träda Fallow land
Trädgårdsväxter Horticultural plants
Vall Ley
Vårkorn Spring barley
Vårraps Spring rape
Vårrybs Spring turnip rape
Vårrågvete Spring triticale
Vårvete Spring wheat
Åkerbönor Beans
Åkermark Arable land
Ärter Peas
Övre Norrland Upper parts of Norrland