I korta drag - Statistiska Centralbyrån · Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk...

Tomas Gustavsson Anna Bengtsson

tfn 08-563 085 00

[email protected]

David Berg, tfn 010-479 60 04 Harald Theorin, tfn 010-479 69 37

[email protected]

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet,

som ansvarar för officiell statistik inom området.

ISSN 1654-3424 Serie UF – Utbildning och forskning. Utkom den 17 april 2019. URN:NBN:SE:SCB-2019-UF20SM1901_pdf

Tidigare publicering: Se avsnittet Kort om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.

UF 20 SM 1901

Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå

2017/18

Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2017/18

I korta drag

Ökning av antal nybörjare och examinerade

Läsåret 2017/18 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybör-

jare. Det var första gången sedan läsåret 2010/11 som det totala antalet stu-

denter ökade. Drygt 65 000 personer tog ut en examen, vilket var fler än före-

gående läsår.

Ökning av både antalet registrerade studenter och

antalet högskolenybörjare Antalet registrerade studenter ökade läsåret 2017/18 till 405 500, vilket var 3

300 fler än föregående läsår. Detta trots att antalet studenter som enbart läste fri-

stående kurser fortsatt minskade. 61 procent av de registrerade studenterna

2017/18 var kvinnor och 39 procent var män.

Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk högskoleutbildning – ökade

under läsåret 2017/18 med 800 jämfört med föregående läsår. De svenska hög-

skolenybörjarna, det vill säga nybörjare exklusive inresande studenter, ökade

med 100 studenter. Drygt 58 procent av högskolenybörjarna 2017/18 var kvin-

nor och 42 procent var män.

Civilingenjörsprogrammet fortsatt störst

Det yrkesprogram som hade flest nybörjare läsåret 2017/18 var program mot ci-

vilingenjörsexamen. Därefter följde program mot sjuksköterskeexamen och pro-

gram mot ämneslärarexamen. Könsskillnaderna var stora mellan programmen,

på program mot civilingenjörsexamen var 31 procent kvinnor och 69 procent

män medan det på program mot sjuksköterskeexamen var 85 procent kvinnor

och 15 procent män. För program mot ämneslärarexamen var könsfördelningen

mer jämlik med 54 procent kvinnor och 46 procent män.

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 20 SM 1901

Flest studenter på Stockholms universitet Läsåret 2017/18 var Stockholms universitet det lärosäte som hade flest registre-

rade studenter med nästan 45 000. Därefter följde Göteborgs universitet och

Uppsala universitet med drygt 39 000 registrerade studenter vardera.

Linnéuniversitetet störst på distansutbildning Flest studenter som endast läste på distans läsåret 2017/18 hade Linnéuniversi-

tetet med drygt 15 100 personer. Högst andel studenter enbart på distans hade

istället Mittuniversitetet, där drygt 66 procent av samtliga studenter på lärosätet

läste endast på distans.

Ökat antal examinerade Läsåret 2017/18 var det 51 400 personer som tog ut sin första examen vid

svenska universitet och högskolor. Det var 1 400 fler än det föregående läsåret.

Könsfördelningen bland de för första gången examinerade var 63 procent kvin-

nor och 37 procent män. Det totala antalet examinerade personer var 65 600, in-

klusive dem som sedan tidigare hade en examen. Ökningen jämfört med det fö-

regående läsåret var här 2 200 personer. Könsfördelningen bland de examine-

rade personerna var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Antalet utfärdade

examina läsåret 2017/18 var 78 000. Skillnaden mellan antalet examina och an-

talet examinerade personer har sin förklaring i att 12 400 examina utfärdades till

personer som tog ut fler än en examen under läsåret. Andelen examina som ut-

färdades till kvinnor var 64 procent och 36 procent utfärdades till män.

Över 10 000 masterexamina Under läsåret 2017/18 tog 17 200 personer ut en examen som kräver minst 300

högskolepoäng, vilket motsvarar fem års heltidsstudier. Antalet examinerade på

de längsta utbildningarna har ökat med 14 500 sedan den nya studieordningen

infördes år 2007. Större delen av ökningen beror på införandet av masterexamen

det året. Under läsåret 2017/18 tog 10 200 personer ut en masterexamen. Köns-

fördelningen bland masterexaminerade var jämn, 49 procent kvinnor och 51

procent män.

De examinerade är yngre än för tio år sedan Läsåret 2017/18 var medianåldern för examinerade personer 26,9 år. Kvinnor-

nas medianålder var 26,9 år och männens 26,7 år. Tio år tidigare var kvinnornas

medianålder 28,0 år och männens 27,3 år. Bland dem som för första gången tog

ut en examen vid svenska universitet eller högskolor läsåret 2017/18 var kvin-

norna yngre än männen. Kvinnornas medianålder var 26,1 år jämfört med män-

nens 26,3 år.

För första gången minskade antalet dubbelexamina Under läsåret 2017/18 var det 9 600 personer som tog ut både en yrkesexamen

och en generell examen. Företeelsen har fått namnet dubbelexamina och antalet

har under en lång tid ökat varje läsår. Trots att antalet yrkesexamina ökade med

ett par tusen under läsåret 2017/18 så minskade antalet dubbelexamina för första

gången. Föregående läsår utfärdades 10 000 dubbelexamina. Fler kvinnor än

män tog ut dubbelexamina men i relation till det totala antalet examinerade var

det ungefär lika vanliga för båda könen. Flest dubbelexamina utfärdas bland

personer som studerat på en sjuksköterske- eller en civilingenjörsutbildning.

Andelen examina till inresande studenter har minskat Mellan läsåren 2008/09 och 2011/12 ökade andelen personer som kommit till

Sverige för att studera (inresande studenter) från 8 till 13 procent bland de exa-

minerade. Därefter har andelen sjunkit och var 10 procent läsåret 2017/18. An-

ledningen till minskningen var införandet av studieavgifter för vissa inresande

studenter läsåret 2011/12. Andelen inresande studenter bland de examinerade

var 8 procent bland kvinnor och 14 procent bland män läsåret 2017/18.


Innehåll

Statistiken med kommentarer 5

Studenter och examinerade 2008/09–2017/18 5

Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2017/18 5

Högskolenybörjare 6

Högskolenybörjarnas ålder 8

Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund 10

Högskolenybörjare på program och fristående kurser 12

Nybörjare på yrkesexamensprogram 13

Nybörjare på generella program 17

Påbörjad högskoleutbildning per årskull 20

Registrerade studenter 21

Registrerade studenter per lärosäte 22

De registrerade studenternas ålder 22

Registrerade studenter efter område och ämnesgrupp 23

Studenter som enbart är registrerade på fristående kurser 25

Registrerade studenter i distansutbildning 26

Examinerade och examina 31

Examina per utbildningsinriktning 32

Examina efter kategori 33

Generella examina 33

Yrkesexamina 35

Examina efter utbildningstid 39

De examinerades ålder 41

Examinerade per årskull 41

Inresande studenters examina 44

Dubbelexamina 46

Studier efter avlagd examen 47

Studenter med en tidigare examen 47

Studier efter examen 47

Regional redovisning 49

Påbörjad högskoleutbildning per årskull och län 49

Boende efter examen per län 50

Befolkningens utbildningsnivå – eftergymnasial utbildning per län 52

Tabeller 53

Teckenförklaring 53

1. Högskolenybörjare läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön 53

2. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön 55

3. Nybörjare på yrkesexamensprogram läsåren 2013/14–2017/18 efter område, program och kön 57


4. Antalet nybörjare på program mot generell examen 2013/14–2017/18 efter kön, program, SUN-inriktning och andelen inresande studenter 59

5. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåret 2017/18 efter kön, lärosäte och fördelning på rekryteringslän 61

6. Högskolenybörjare läsåren 2013/14–2017/18 efter kön och rekryteringslän 70

7. Registrerade studenter läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön 72

8. Antal registrerade studenter läsåret 2017/18 efter kön, område, delområde och ämnesgrupp 74

9. Examina läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön 86

10. Examina läsåren 2015/16–2017/18 efter SUN-inriktning, examensgrupp och kön 88

11. Högskolenybörjare 2008/09–2017/18 efter kön, ålder och utbildningsbakgrund 99

12. Påbörjad högskoleutbildning t.o.m. 19–34 år i årskullarna födda 1978–1998 per kön 102

13. Andel av årskullarna 1945–1993 examinerade från minst treårig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder efter kön 103

Kort om statistiken 104

Statistikens ändamål och innehåll 104

Definitioner och förklaringar 105

Information om statistikens framställning 108

Information om statistikens kvalitet 108

Bra att veta 110

Jämförbarhet över tiden 110

Organisatoriska förändringar 110

Annan statistik 112

In English 113

Summary 113

List of tables 115

List of terms 116


Statistiken med kommentarer

Studenter och examinerade 2008/09–2017/18

Den statistik om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som re-

dovisas i detta statistiska meddelande (SM) beskriver nybörjare, registrerade

studenter och examinerade vid svenska universitet/högskolor under läsåren

2008/09–2017/18.

Redovisningsgrupper Redovisningen består av studenter som är registrerade på minst en kurs vid uni-

versitet/högskola under läsåret och utfärdade examina från högskoleutbildning

på grundnivå och avancerad nivå. Ur gruppen registrerade studenter härleds ny-

börjargrupperna: högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolany-

börjare) nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella pro-

gram. Från examina härleds examinerade personer och för första gången exami-

nerade.

I statistiken över studenter i högskolan ingår inte uppdragsutbildning. Redovis-

ningen av studenterna sker på det lärosäte som verkställer undervisningen.

Uppgifter om studenter efter föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund,

internationell mobilitet och genomströmning redovisas i separata SM, se SCB:s

webbplats (www.scb.se).

Universitet, högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare läsåret 2017/18

Universitet Högskolan Väst

Uppsala universitet Mälardalens högskola

Lunds universitet Stiftelsen Högskolan i Jönköping*

Göteborgs universitet Södertörns högskola

Stockholms universitet

Umeå universitet Konstnärliga högskolor

Linköpings universitet Beckmans Designhögskola*

Karolinska institutet Konstfack

Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Konsthögskolan

Chalmers tekniska högskola* Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Luleå tekniska universitet Stockholms konstnärliga högskola

Handelshögskolan i Stockholm*

Sveriges lantbruksuniversitet Övriga enskilda utbildningsanordnare

Karlstads universitet Ersta Sköndal Bräcke högskola

Linnéuniversitetet Gammelkroppa skogsskola

Örebro universitet Johannelunds teologiska högskola

Mittuniversitetet Newmaninstitutet

Malmö universitet1 Röda Korsets högskola

Sophiahemmet Högskola

Högskolor Stockholms Musikpedagogiska Institut

Blekinge tekniska högskola Enskilda Högskolan Stockholm2

Försvarshögskolan Örebro Teologiska Högskola

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Borås Enskilda psykoterapianordnare

Högskolan Dalarna Ericastiftelsen

Högskolan i Gävle Högskolan Evidens

Högskolan i Halmstad Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling

Högskolan Kristianstad Svenska institutet för kognitiv psykoterapi

Högskolan i Skövde

* Enskild utbildningsanordnare 1) Namnändring fr.o.m. vårterminen 2018 från Malmö högskola. 2) Namnändring fr.o.m. vårterminen 2018 från Teologiska Högskolan Stockholm.

Se även kapitlet Kort om statistiken


Högskolenybörjare

Ökning av antal högskolenybörjare läsåret 2017/18

Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången är registrerade

i svensk högskoleutbildning, uppgick till 86 700 läsåret 2017/18. Det var cirka

800 fler än läsåret innan. För kvinnor ökade antalet nybörjare med drygt 900

personer medan männen minskade med drygt 100 personer (syns ej i tablån på

grund av avrundning).

Efter en stor ökning av antalet högskolenybörjare under 1990-talet och de första

åren på 2000-talet minskade antalet nya studenter något under mitten av 2000-

talet för att därefter åter öka under läsåren 2007/08–2009/10. Den uppåtgående

trenden avbröts 2010/11 och minskningen har fortsatt varje år till och med

2015/16. Därefter har det ökat något till och med läsåret 2017/18.

Tablå 1. Antalet högskolenybörjare och därav svenska studenter efter kön och år-lig förändring i procent läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Antal högskolenybörjare Antal högskolenyb. exkl. in-resande studenter

(svenska studenter)

Högskolenyb. exkl. inres-ande studenter. Differens i % jämfört med året innan

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

2008/09 93 100 52 000 41 200 68 900 40 700 28 200 6 4 9

2009/10 107 000 58 800 48 300 80 400 46 700 33 700 17 15 20

2010/11 104 300 57 100 47 200 75 300 43 600 31 700 -6 -7 -6

2011/12 91 100 51 400 39 700 70 500 40 600 29 800 -6 -7 -6

2012/13 90 200 51 400 38 800 68 700 40 100 28 700 -2 -1 -4

2013/14 87 400 49 700 37 800 66 200 38 400 27 700 -4 -4 -3

2014/15 86 000 48 800 37 200 64 200 37 400 26 800 -3 -3 -3

2015/16 85 800 48 900 36 900 62 800 36 800 26 000 -2 -2 -3

2016/17 85 900 49 300 36 500 62 400 36 900 25 500 -1 0 -2

2017/18 86 700 50 200 36 500 62 500 37 400 25 100 0 1 -1

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal.

Ökning av andelen inresande högskolenybörjare 2017/18

Under slutet av 00-talet kom allt fler studenter från andra länder till Sverige för

att bedriva högskolestudier. Antalet inresande högskolenybörjare ökade från 21

600 till 29 000 under läsåren 2007/08-2010/11. Följande läsår, 2011/12, mins-

kade antalet till 20 600, främst på grund av att det infördes en studieavgift för

studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz,. Läsåret 2017/18 uppgick

antalet inresande högskolenybörjare till 24 100, vilket var 600 fler än läsåret in-

nan. De inresande högskolenybörjarnas andel av samtliga högskolenybörjare i

Sverige ökade från 25 till 28 procent under läsåren 2007/08–2010/11. Läsåret

2011/12 minskade andelen till 23 procent och 2017/18 var andelen 28 procent,

en procentenhet högre än föregående läsår.


Figur 1. Högskolenybörjare läsåren 2008/09–2017/18 efter andelen inresande och svenska studenter. Procent.

Gruppen inresande studenter består dels av studenter som ingår i ett utbytespro-

gram, dels av studenter som på egen hand ordnar sina studier i Sverige, så kal-

lade freemover-studenter. För definition av inresande student se Kort om sta-

tistiken.

Antalet svenska högskolenybörjare ökade

Antalet högskolenybörjare som tillhör den svenska befolkningen (högskoleny-

börjare exklusive inresande studenter) ökade läsåret 2017/18 till 62 500. Upp-

gången uppgick till 100 personer jämfört med läsåret innan. För kvinnor ökade

antalet med drygt 500 personer och för männen minskade antalet med cirka 400

personer.

Inresande studenter höjer andelen män bland högskolenybörjarna Den större andelen män bland de inresande studenterna jämfört med andelen

bland de svenska studenterna påverkar könsfördelningen i högskolan totalt. An-

delen män av samtliga högskolenybörjare var 42 procent läsåret 2017/18. När

de inresande studenterna exkluderas minskar andelen män till 40 procent.

Tablå 2. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare, inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2008/09– 2017/18. Procent

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Kvinnor

Inkl. inres. stud. 56 55 55 56 57 57 57 57 57 58

Exkl. inres. stud. 59 58 58 58 58 58 58 59 59 60

Män

Inkl. inres. stud. 44 45 45 44 43 43 43 43 43 42

Exkl. inres. stud. 41 42 42 42 42 42 42 41 41 40

Bland de sökande till högskolan som tillhör den svenska befolkningen och som

inte tidigare deltagit i svensk högskoleutbildning var andelen kvinnor och män

ungefär 60 respektive 40 procent till och med hösten 2007. Därefter har andelen

kvinnor minskat något och uppgick till 58 procent hösten 2017 (se redovis-

ningen av sökande i SM serie UF 46).

Bland svenska högskolenybörjare läsåret 2017/18 var andelen kvinnor 60 pro-

cent, dvs. lika stor som kvinnornas andel bland de sökande till högskolan hösten

2017.

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

Inresande studenter

Svenska studenter


Högskolenybörjarnas ålder

Fortsatt minskning av antalet högskolenybörjare under 22 år

Läsåret 2017/18 var antalet högskolenybörjare 800 fler än läsåret 2016/17. An-

talet ökade i åldersgrupperna 22 år eller äldre med sammanlagt 1 800 högsko-

lenybörjare, vilket innebär att det var de yngre högskolenybörjarna som blev

färre. Högskolenybörjarna under 22 år minskade med 1 000 jämfört med läsåret

2016/17. Minskningen i åldersgruppen som var yngre än 22 år var 4 procent för

män och 2 procent för kvinnor.

Antalet högskolenybörjare under 22 år ökade kraftigt under andra halvan av

2000-talet för att sedan minska. Mellan läsåret 2008/09 och läsåret 2017/18 så

har antalet högskolenybörjare under 22 år minskat med 4 600 nybörjare.

Ökningen av antalet svenska högskolenybörjare läsåret 2017/18 var 100

stycken, till skillnad från minskningen med 200 för det totala antalet högsko-

lenybörjare. Hela nedgången för antalet svenska högskolenybörjare avsåg ål-

dersgruppen yngre än 22 år.

Högskolenybörjarna över 22 år ökar

Antalet högskolenybörjare över 22 år ökade med 4 procent läsåret 2017/18

jämfört med läsåret innan. Ökningen var 5 procent för kvinnor och 3 procent för

män. Andelsmässigt var ökningen störst i åldersgruppen mellan 30-34 år med

en ökning på 15 procent för kvinnor och 7 procent för män.

Jämfört med läsåret 2008/09 minskade antalet högskolenybörjare i de äldsta ål-

dersgrupperna istället. Störst var minskningen för åldersgruppen över 34 år, 31

procent för kvinnor och 37 procent för män.

Figur 2. Högskolenybörjare, inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön och ålder läsåren 2008/09–2017/18

Antal högskolenybörjare inklusive inresande studenter

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

35 år-

30-34 år

25-29 år

22-24 år

-21 år


Antal högskolenybörjare exklusive inresande studenter (svenska högskolenybörjare).

Uppgifter om antalet svenska högskolenybörjare per åldersgrupp redovisas i bilagetabell 11

Läsåret 2017/18 var medianåldern 22,3 år för både kvinnor och män bland

samtliga högskolenybörjare. Bland svenska högskolenybörjare var medianål-

dern samma läsår lägre, 21,9 år för kvinnor och 21,5 år för män. Jämfört med

läsåret 2016/17 har medianåldern ökat med 0,2 år för kvinnor och 0,1 år för

män. Om jämförelsen istället görs mot läsåret 2008/09 har medianåldern ökat

med 0,3 år för kvinnor men varit oförändrad för män.

Andelen högskolenybörjare under 22 år minskade läsåret 2017/18 Läsåret 2017/18 var 47 procent av samtliga högskolenybörjare under 22 år,

vilket var 2 procentenheter lägre än det föregående läsåret. Andelen under 22 år

var 49 procent 2008/09 och ökade därefter nästan varje år fram till 2011/12.

Bland de svenska högskolenybörjarna ökade andelen under 22 år från 57 till 62

procent mellan läsåren 2008/09 och 2013/14 för att sedan minska till 53 procent

läsåret 2017/18. Samma läsår minskade andelen med 1 procentenhet för kvinnor

och ökade med 1 procentenhet för män, till 51 respektive 56 procent, jämfört

med läsåret innan.

Tablå 3. Andelen högskolenybörjare under 22 år per kön, inklusive respektive ex-klusive inresande studenter läsåren 2008/09–2017/18. Procent

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Inkl. inres. stud.

Totalt 49 52 50 54 54 54 53 50 49 47

Kvinnor 50 54 52 54 54 55 54 51 49 47

Män

47 49 47 53 53 54 52 49 48 47

Exkl. inres. stud.

Totalt 57 61 60 61 61 62 60 56 54 53

Kvinnor 55 59 58 59 60 60 58 55 52 51

Män 60 62 61 62 63 63 62 58 57 56

Under hela den redovisade perioden har andelen under 22 år bland de svenska

högskolenybörjarna varit högre för männen än för kvinnorna. Bland samtliga

högskolenybörjare, vilket inkluderar de inresande studenterna, har andelen un-

der 22 år istället varit något högre bland kvinnorna bortsett från läsåret 2017/18

när andelarna för män och kvinnor var identiska.

Ökning av 19-åringar i befolkningen En sämre arbetsmarknad med hög ungdomsarbetslöshet under slutet av 2000-

talet och början av 2010-talet förklarar en del av den stora ökningen av yngre

högskolenybörjare under andra delen av 2000-talet. En annan viktig förklaring

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

z

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

35 år–

30–34 år

25–29 år

22–24 år

–21 år


är de förändringar i antagningsreglerna till högre utbildning som infördes hösten

2010, vilket har gynnat unga personer. Den tidigare ökningen av svenska hög-

skolenybörjare under 22 år sammanhängde även med att årskullarna i åldern

19–21 år var ovanligt stora i slutet av 2000-talet. I början av 2010-talet började

gruppen minska, en minskning som börjat vända under slutet av 2010-talet. An-

talet 19-åringar folkbokförda i Sverige var 110 300 år 2018. Fram till och med

år 2021 beräknas antalet 19-åringar öka till 116 700, vilket rimligtvis även kom-

mer leda till en ökning av antalet högskolenybörjare.

Tablå 4. Antalet 19–21-åringar folkbokförda i Sverige 2014–2018. Prognos för 2019–2021

Åldersgrupp 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

19–21-åringar 369 900 353 600 340 000 331 700 334 200 336 600 340 000 345 900

därav 19 åringar 115 800 109 600 107 300 108 800 110 300 112 000 112 300 116 700

Uppgifterna i tablån är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Enligt SCB:s befolkningsframskriv-ningar ser antalet 19-21 åringar ut att öka från och med år 2018.

Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund

Av de 62 500 högskolenybörjarna (exklusive inresande studenter) läsåret

2017/18 hade 83 procent avslutat ett program i den svenska gymnasieskolan,

varav 17 procentenheter även hade minst en godkänd kurs på gymnasial nivå

från Komvux. Andelen som enbart hade en gymnasieskolutbildning före hög-

skolestudierna minskade med en procentenhet jämfört med läsåret innan. Mel-

lan 2008/09–2017/18 har andelen varierat från 65 till 73 procent och 2017/18

var andelen 66 procent. Under samma period minskade gruppen som kombine-

rat gymnasieskola och Komvux från 20 till 17 procent och andelen som enbart

gått en gymnasial utbildning på Komvux före högskolestudierna ökade från 9

procent till 12 procent.

År 1997 infördes möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen i Komvux för dem

som fått slutbetyg från gymnasieskolan. Möjligheten till en gymnasial utbild-

ning inom Komvux och möjligheten att konkurrenskomplettera betyg har senare

begränsats.

Tablå 5. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter utbildningsbak-grund läsåren 2008/09–2017/18. Procent

Utbildning före Högskolenybörjare

högskolestudierna 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Gymnasieskola ej Komvux 65 69 70 71 71 73 71 68 67 66

Gymnasieskola + Komvux 20 18 16 15 15 14 14 16 16 17

Komvux ej gymnasieskola 9 9 9 9 9 9 9 11 11 12

Uppgift saknas 5 5 6 6 5 5 5 5 5 5

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal högskolenybörjare 68 900 80 400 75 300 70 500 68 700 66 200 64 200 62 800 62 400 62 500

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. Med gymnasieskola avses avslutat program i svensk gymnasieskola. Oavslutade program räknas inte med. Med Komvux avses godkänd kurs på gymnasial nivå i Komvux senast terminen före hög-skolestudierna. Se även definitioner i Kort om statistiken.

Komvux något vanligare bland kvinnor

Kombinationen gymnasieskoleutbildning och Komvux var vanligare för kvin-

nor än för män. Bland de svenska högskolenybörjarna läsåret 2017/18 hade 18

procent av kvinnorna och 14 procent av männen denna kombination. Även an-

delen som enbart läst vid Komvux före högskolestudierna var större för kvinnor

än för män, 13 respektive 11 procent läsåret 2017/18.


Figur 3. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter kön och utbildningsbakgrund läsåren 2008/09–2017/18. Procent

Bilagetabell 11 innehåller åldersuppdelade uppgifter.

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

020406080Gymnasieskola ej komvux Gymnasieskola + komvux

Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas


Högskolenybörjare på program och fristående kurser

Utbildningsutbudet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå be-

står av fristående kurser och program (yrkesexamensprogram, program mot ge-

nerell examen och program mot konstnärlig examen).

Tablå 6. Antal högskolenybörjare läsåret 2017/18, inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön, program/kurser samt procentuell förändring jämfört med 2016/17 och 2008/09

Program/kurser1 Antal högskolenybörjare Förändring i % jmf Förändring i % jmf 2017/18 med 2016/17 med 2008/09

Totalt Kvinnor Män Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män

Inkl. inresande studenter

Totalt 86 700 50 200 36 500 1 2 0 -7 -3 -11

Yrkesexamensprogram 28 800 17 700 11 100 2 3 -1 20 18 23

Program mot generell examen 1

25 100 13 100 12 000 4 3 6 13 22 5

Fristående kurser

32 800 19 400 13 400 -2 0 -4 -30 -26 -35

Exkl. inresande studenter Totalt 62 500 37 400 25 100 0 1 -1 -9 -8 -11

Yrkesexamensprogram 28 300 17 500 10 800 2 4 -1 19 18 22

Program mot generell examen 16 900 9 200 7 700 0 -2 2 15 16 15

Fristående kurser

17 300 10 700 6 600 -3 0 -7 -43 -40 -48

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. 1) Om en högskolenybörjare både var registrerad på program och fristående kurser under sin första termin har en prioritering gjorts enligt: yrkesexamensprogram, program mot generell examen och fristående kurser. I gruppen generell examen ingår även de konstnärliga examina från och med 2007/08.

Färre högskolenybörjare läser enbart på fristående kurser

Av samtliga högskolenybörjare läsåret 2017/18 läste 32 800, 38 procent, enbart

fristående kurser under sin första termin. Det var en minskning med 2 procent

jämfört med läsåret innan och med 30 procent jämfört med läsåret 2008/09.

Exkluderas de inresande studenterna var antalet högskolenybörjare som enbart

läste fristående kurser 17 300 läsåret 2017/18, dvs 28 procent, vilket var 3 pro-

cent lägre än föregående läsår och 43 procent lägre än läsåret 2008/09. Minsk-

ningen gentemot läsåret 2008/09 var större för kvinnor än för män.

Antalet högskolenybörjare på program ökar

Läsåret 2017/18 läste 25 100 högskolenybörjare på ett program mot generell ex-

amen (högskoleexamens-, kandidat-, magister- eller masterprogram). Det var 4

procent fler än läsåret 2016/17 och 13 procent fler än 2008/09. Antalet högsko-

lenybörjare på generella program som tillhör den svenska befolkningen ökade

med 15 procent under samma tioårsperiod. Jämfört med läsåret 2016/17 var an-

talet oförändrat. Antalet män ökade med 2 procent medan antalet kvinnor mins-

kade med 2 procent.

Även antalet högskolenybörjare på program mot yrkesexamen ökade läsåret

2017/18, till 28 800, vilket motsvarar en ökning med 2 procent jämfört med

läsåret innan. Antalet kvinnor ökade med 3 procent medan antalet män mins-

kade med 1 procent. Sedan läsåret 2008/09 har antalet som påbörjat ett yrkesex-

amensprogram ökat med 20 procent. Endast någon enstaka procent av de inre-

sande studenterna läser på yrkesexamensprogram och de har därför liten påver-

kan på denna grupp.

Jämnast könsfördelning bland högskolenybörjare på generella program

Bland högskolenybörjarna 2017/18 som enbart läste fristående kurser var 59

procent kvinnor och 41 procent män, i princip samma könsfördelning som bland

samtliga högskolenybörjare. För högskolenybörjarna på program mot yrkesexa-

men var kvinnornas andel högre, 61 procent. Jämnast var könsfördelningen

bland högskolenybörjarna på program mot generell examen med 52 procent

kvinnor och 48 procent män.


Nybörjare på yrkesexamensprogram

Det har funnits ett drygt 60-tal yrkesexamina sedan läsåret 1993/94. I samband

med att en ny examens- och utbildningsstruktur infördes läsåret 2007/08 utgick

ett antal yrkesexamina och några examina tillkom: civilekonomexamen, offi-

cersexamen och speciallärarexamen. Läsåret 2011/12 ersattes lärarexamen med

fyra nya lärarexamina (se nedan).

I detta avsnitt redovisas nybörjarna på yrkesexamensprogram, dvs. studenter

som för första gången är registrerade på ett visst yrkesexamensprogram i

Sverige.

Flest nybörjare på civilingenjörsprogram

Antalet nybörjare skiljer sig mycket mellan de olika yrkesexamensprogrammen.

Läsåret 2017/18 var det flest nybörjare på civilingenjörsprogram, 7 000. Däref-

ter följde i storlek sjuksköterskeprogram och ämneslärarprogram med 6 200 re-

spektive 4 500 nybörjare.

Program med minst 300 nybörjare läsåret 2017/18 redovisas i följande tablå.

Utöver dessa program fanns 25 program med färre än 300 nybörjare som till-

sammans omfattade 5 procent av nybörjarna på yrkesexamensprogrammen (se

bilagetabell 3).

Tablå 7. Antal nybörjare på yrkesexamensprogram läsåret 2017/18 efter andelen kvinnor och män samt medianålder per kön

Nybörjare på yrkesexamensprogram

Antal Andel (%) Medianålder

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Civilingenjörsexamen 7 000 31 69 20,6 20,7 20,5

Sjuksköterskeexamen 6 200 85 15 24,1 24 24,6

Ämneslärarexamen 4 500 54 46 24,6 24,5 24,7

Högskoleingenjörsexamen 4 300 25 75 22 22,1 21,9

Grundlärarexamen 4 200 77 23 24 23,9 24,2

Förskollärarexamen 4 000 94 6 25,8 25,8 26

Socionomexamen 2 800 81 19 23,3 23,1 24,1

Specialistsjuksköterskeex.1 2 500 87 13 33,6 34 31,6

Juristexamen 1 900 63 37 21,2 20,9 21,8

Läkarexamen 1 700 59 41 21,4 21,2 21,6

Civilekonomexamen 1 400 46 54 21,1 20,8 21,3

Lärarexamen 900 66 34 43,3 42,3 44

Psykologexamen 800 66 34 24,5 24,2 24,9

Fysioterapeutexamen 700 62 38 23,5 23,2 24

Specialpedagogexamen1 600 93 7 42,1 42,2 40

Yrkeslärarexamen 600 61 39 41,2 40 41

Speciallärarexamen1 600 94 6 44,2 44,3 43

Biomedicinsk analytikerex. 500 75 25 22,1 21,7 23

Arbetsterapeutexamen 500 82 18 24,7 24,8 24

Tandläkarexamen 400 67 33 21,5 21,2 22

Arkitektexamen 400 61 39 23,1 22,6 23

Barnmorskeexamen1 400 .. .. 30,7 .. ..

Receptarieexamen 300 79 21 22 22 23

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. Program med minst 300 nybörjare redovisas i tablån. Samtliga program redovisas i bilagetabell 3 Medianålder med en decimal redovisas om det finns minst 20 observationer inom medianåldern, övriga redovisas som heltal, se även Kort om statistiken. 1) Påbyggnadsprogram som kräver en tidigare examen.


Ojämn könsfördelning på flertalet yrkesexamensprogram

Endast på tre yrkesexamensprogram (med minst 300 nybörjare) läsåret 2017/18

var könsfördelningen bland nybörjarna relativt jämn, det vill säga hade en för-

delning i intervallet 40–60 procent kvinnor och män. Dessa var utbildningarna

till ämneslärare, läkare och civilekonom.

Klart vanligast var program med kvinnlig dominans. Högst andel kvinnor, över

90 procent, hade utbildningarna till barnmorska, speciallärare, förskollärare och

specialpedagog. Högst andel män, 85 procent eller högre, hade programmen för

sjöingenjörer, sjökaptener och skogsmästare (se bilagetabell 3).

Yngst var nybörjarna på utbildningar till civilingenjör

Nybörjarna på civilingenjörsprogram hade lägst medianålder, 20,6 år, läsåret

2017/18. På utbildningen till civilekonom var medianåldern 21,1 år. Låg medi-

anålder, under 22 år, hade även nybörjarna på utbildningar till jurist, läkare och

tandläkare.

För nybörjarna på flertalet program mot yrkesexamen var skillnaden i medianål-

der liten mellan kvinnor och män. Störst skillnad, med en differens på 2,4 år,

var det på utbildningen till specialistsjuksköterska (se tablå 7).

Lärarutbildning Program som leder till lärarexamen, som innan nya lärarutbildningen kom hade

flest nybörjare, ersattes 2011/12 av program som leder till fyra nya lärarexa-

mina. Det läsåret fanns knappt 3 000 nybörjare vardera på program till förskoll-

lärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexamen. Läsåret 2017/18

hade antalet ökat till ungefär 4 000 nybörjare på förskollärarprogrammen, näs-

tan 4 200 nybörjare på programmen mot grundlärare och till drygt 4 500 nybör-

jare på program till ämneslärare. På program mot yrkeslärarexamen var antalet

nybörjare ca 600 läsåret 2017/18, vilket endast är en liten ökning sedan upp-

startsåret. Andelen män bland nybörjarna på de fyra nya lärarprogrammen vari-

erade mellan 6 procent på utbildningar till förskollärare och 46 procent på äm-

neslärarutbildningar (se bilagetabell 3 eller tablå 7).

Figur 4. Antal nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåren 2008/09–2017/18. Totalt.

Program med minst 1 000 nybörjare 2017/18 (exklusive lärarprogram som omorganiserades 2011/12) ingår i diagrammet. Samtliga program redovisas i bilagetabell 3, liksom fördelningen per kön. Uppgifter om nybörjare på civilekonomprogram finns fr.o.m. 2007/08.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Civilingenjörsexamen

Sjuksköterskeexamen

Högskoleingenjörsexamen

Socionomexamen

Specialistsjuksköterskeexamen

Juristexamen

Läkarexamen

Civilekonomexamen


Figur 4. Antal nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåren 2008/09–2017/18. Kvinnor.

Program med minst 500 kvinnliga nybörjare 2017/18 (exklusive lärarprogram som omorganiserades 2011/12) ingår i diagrammet. Samtliga program redovisas i bilagetabell 3, liksom fördelningen per kön. Uppgifter om nybörjare på civilekonomprogram finns fr.o.m. 2007/08.

Figur 4. Antal nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåren 2008/09–2017/18. Män.

Program med minst 500 manliga nybörjare 2017/18 (exklusive lärarprogram som omorganiserades 2011/12) ingår i diagrammet. Samtliga program redovisas i bilagetabell 3, liksom fördelningen per kön. Uppgifter om nybörjare på civilekonomprogram finns fr.o.m. 2007/08.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18


Socionomexamen


Specialistsjuksköterskeexamen

Juristexamen


Läkarexamen

Civilekonomexamen

Specialpedagogexamen

Speciallärarexamen

Psykologexamen

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18




Civilekonomexamen

Läkarexamen

Juristexamen

Socionomexamen


Nybörjare på större program mot yrkesexamen

Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram minskade under första halvan av

2000-talet till som minst 5 500 läsåret 2006/07 för att därefter öka till 7 400

läsåret 2013/14, det högsta antalet på tio år. Antalet har pendlat en del och

ökade till 7 200 läsåret 2016/17 för att minska till 7 000 läsåret 2017/18. Ande-

len kvinnor var 29 procent i början av 2000-talet, men minskade under mitten

av decenniet till 23 procent. Därefter ökade andelen kvinnor, till 31 procent

läsåret 2017/18.

På sjuksköterskeprogram har antalet nybörjare varit runt 5 000 sedan början av

2000-talet. Från 2010/11 har antalet nybörjare ökat varje läsår till 6 200 läsåret

2017/18. Andelen män bland nybörjarna har varierat mellan 15 och 18 procent

mellan 2008/09–2017/18.

Antalet nybörjare på högskoleingenjörsprogram minskade under läsåren

2006/07–2007/08 från 3 500 till 3 100. Därefter har antalet ökat nästan varje år,

till 4 700 läsåret 2014/15. Till läsåret 2017/18 har det dock skett en minskning

till 4 300. Andelen kvinnor bland nybörjarna på högskolingenjörsprogram har

varierat mellan 25 och 26 procent under redovisad period.

Läsåren 2006/07–2009/10 ökade antalet nybörjare på socionomprogram från

2 500 till 3 100. Därefter minskade antalet, till 2 600 läsåret 2016/17, för att öka

till 2 800 läsåret 2017/18. Den tidigare ökningen sammanhängde till viss del

med att socionomprogrammen tog emot studenter från de nerlagda sociala om-

sorgsprogrammen. Andelen män på socionomprogram har legat mellan 16 och

21 procent av nybörjarna under perioden 2013/14-2017/18.

Programnybörjarna på utbildningar till specialistsjuksköterska var 2 500 läsåret

2017/18. Antalet har varit runt 2 000 nybörjare mellan 2008/09 och 2016/17.

Under samma period har andelen kvinnor ökat från 86 till 87 procent.

Nybörjarna på juristprogram har haft en relativt jämn könsfördelning med mel-

lan 37 och 42 procent män under läsåren 2013/14–2017/18. Från mitten av

2000-talet till 2009/10 ökade antalet nybörjare från 1 400 till 2 000, för att där-

efter minska något, till 1 900 läsåret 2017/18.

Antalet nybörjare på läkarprogram ökade med drygt 500 under den redovisade

tioårsperioden till 1 700 läsåret 2017/18. Andelen kvinnor har hela tiden varit

något högre än andelen män. Läsåret 2017/18 var 59 procent av programnybör-

jarna kvinnor.

Civilekonomexamen infördes läsåret 2007/08 och då fanns drygt 1 800 nybör-

jare på programmet. Antalet ökade under följande två år, till 3 000 läsåret

2009/10. Därefter skedde en minskning, till 1 400 nybörjare 2017/18. Utbild-

ningen är en av de få med jämn könsfördelning, med 46 procent kvinnor och 54

procent män.

Generell examen, ett alternativ till yrkesexamen för vissa utbildningar

Studenter som är intresserade av att läsa vissa utbildningar, till exempel inom

ekonomi och teknik, kan istället för ett yrkesexamensprogram välja ett generellt

program och avsluta med en högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen

(se bilagetabell 4). Denna möjlighet till alternativ utbildning kan påverka ut-

vecklingen av antalet nybörjare på vissa yrkesexamensprogram. Nybörjare på

generella program behandlas i nästkommande avsnitt.

Se även bilagetabell 3 för samtliga yrkesprogram med könsuppdelning.


Nybörjare på generella program

Med nybörjare på generella program avses studenter som är registrerade första

gången på ett generellt program i Sverige, dvs. på ett program mot högskoleex-

amen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen. Uppgift om ny-

börjare på generella program finns från och med läsåret 2007/08 då en ny ut-

bildnings- och examensstruktur infördes (som ett led i den så kallade

Bolognaprocessen med internationellt jämförbar utbildningsstruktur).

Antalet nybörjare på generella program ökade 2017/18

Läsåret 2017/18 ökade antalet nybörjare på generella program med 300 perso-

ner. Antalet kvinnor ökade och antalet män minskade. Det totala antalet nybör-

jare minskade dock på program mot högskoleexamen och kandidatexamen, var

oförändrat för magisterexamen medan det ökade för program mot masterexa-

men, där antalet ökade med närmare 800 nybörjare. Ökningen för examina på

avancerad nivå berodde till stor del på en ökning av antalet kvinnor med 800

personer för program mot magister- och masterexamen.

Exkluderas de inresande studenterna minskade istället antalet på de generella

programmen med 700 nybörjare. För programmen på både grundnivå och ma-

gisterprogram var nybörjarantalet lägre läsåret 2017/18 än föregående läsår, me-

dan masterprogrammen ökade något. Procentuellt sett var minskningen störst på

högskoleexamensprogram med 20 procent och ökningen på magisterprogram

var näst störst med 6 procent. Antalet inresande nybörjare på generella program

ökade läsåret 2017/18 med 1 100 jämfört med läsåret innan. Antalet inresande

nybörjare ökade för nybörjare på samtliga generella program. Andelen inre-

sande nybörjare på magister- och masterprogram var 60 procent läsåret

2010/11. Läsåret därpå infördes en studieavgift för vissa inresande studenter

och antalet inresande nybörjare på generella program på avancerad nivå mer än

halverades. Antalet inresande har därefter ökat. Läsåret 2017/18 var andelen in-

resande nybörjare 41 procent på magisterprogram och 43 procent på masterpro-

gram.

Könsfördelningen bland nybörjarna på de generella programmen har varit rela-

tivt jämn genom åren. Läsåret 2017/18 varierade andelen kvinnor från 38 pro-

cent på program till högskoleexamen till 59 procent på magisterprogram.

Tablå 8. Antal nybörjare på generella program 2015/16–2017/18 och därav andel inresande studenter per kön

Utbildningsnivå Program

Antal Därav andel inresande

studenter, %

Läsår Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Grundnivå

Högskoleexamen

2015/16 2 100 800 1 300 2 2 2

2016/17 1 600 600 1 000 1 2 1

2017/18 1 300 500 800 3 3 3

Kandidatexamen 2015/16 25 100 14 200 10 900 3 3 3

2016/17 25 100 14 200 10 900 4 4 4

2017/18 24 900 14 100 10 900 4 4 4

Avancerad nivå Magisterexamen 2015/16 4 300 2 500 1 800 37 31 45

2016/17 4 100 2 300 1 700 36 31 43

2017/18 4 100 2 400 1 700 41 35 49

Masterexamen 2015/16 13 400 6 600 6 800 37 33 42

2016/17 14 100 6 800 7 300 40 37 43

2017/18 14 900 7 500 7 400 43 40 47

I bilagetabell 4 redovisas de generella programmen efter SUN-inriktning.


De mest populära inriktningarna varierar beroende på program

Bland studenter som läste program som leder till en högskoleexamen var teknik

och tillverkning den populäraste inriktningen under läsåret 2017/18 med knappt

700 nybörjare. För program riktade mot en kandidatexamen var istället nybör-

jarna som flest på inriktningen samhällsvetenskap, juridik, handel och administ-

ration, drygt 13 600 nybörjare. Det var betydligt fler än på den näst populäraste

inriktningen naturvetenskap, matematik och data med drygt 5 300 nybörjare.

På avancerad nivå var de populäraste inriktningarna snarlika. För nybörjare på

program mot magisterexamen så var det flest registrerade på inriktningen sam-

hällsvetenskap, juridik, handel och administration med drygt 2 300 studenter.

Masterprogrammen hade två inriktningar som framstår som de mest populära,

dels samhällsvetenskap, juridik, handel och administration med 4 500 nybör-

jare, dels teknik och tillverkning med drygt 5 200.

Tablå 9. Antal nybörjare på generella program 2017/18 efter andelen kvinnor och män, SUN-inriktning samt medianålder per kön

Nybörjare på generella pro-gram

Antal Andel (%) Medianålder

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Högskoleexamen 1 280 37 63 26,5 28,0 25,8

Pedagogik och lärarutbild. 10 100 - 20,0 20,0 -

Humaniora och konst 140 26 74 25,0 25,0 25,0

Samhällsvetenskap, juridik. 60 62 38 25,0 25,0 25,0

Naturvetenskap, matematik. 310 38 62 28,0 31,0 27,0

Teknik och tillverkning 710 33 67 25,9 27,0 25,3

Tjänster 20 44 56 23,0 22,0 24,0

Okänd 30 77 23 34,0 38,0 29,0

Kandidatexamen 24 920 56 44 22,3 22,3 22,3

Pedagogik och lärarutbild. 150 80 20 23,0 23,0 22,0

Humaniora och konst 2 840 61 39 23,0 23,0 23,1

Samhällsvetenskap, juridik. 13 550 61 39 21,9 21,9 21,9

Naturvetenskap, matematik. 5 330 38 62 22,5 22,5 22,5


Lant- och skogsbruk samt. 240 75 25 26,0 25,0 29,0

Hälso- och sjukvård samt. 860 77 23 23,8 23,8 23,0

Tjänster 1 120 54 46 23,4 23,1 23,6

Okänd 170 54 46 26,0 26,0 26,0

Magisterexamen 4 100 60 40 28,5 28,7 28,2




Naturvetenskap, matematik. 470 45 55 29,6 29,0 29,0


Hälso- och sjukvård samt. 410 78 22 31,0 32,0 30,0

Tjänster 230 83 17 32,0 33,0 31,0

Masterexamen 14 940 50 50 25,4 25,7 25,1




Naturvetenskap, matematik. 2 370 43 57 25,3 25,4 25,2

Teknik och tillverkning 5 180 33 67 24,4 24,3 24,4

Lant- och skogsbruk samt. 60 59 41 26,0 26,0 29,0

Hälso- och sjukvård samt. 1 100 80 20 29,1 29,5 28,5

Tjänster 330 62 38 26,4 26,0 26,0

Okänd 0 25 75 ,, ,, ,,

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 10-tal. Medianålder med en decimal redovisas om det finns minst 20 observationer inom medianåldern, övriga redovisas som heltal, se även Kort om statistiken. Flera av SUN-inriktningarna är förkortare i tablån, fullständiga beteckningar finns i bilagetabell 4.


Tydligt olika könsmässiga fördelningar beroende på inriktning

En del inriktningar hade under läsåret 2017/18 väldigt tydliga könsmässiga upp-

delningar. För pedagogik och lärarutbildning varierade andelen kvinnor mellan

80 och 100 procent. Värt att notera är dock att det endast var 10 nybörjare som

läste program mot högskoleexamen på inriktningen med 100 procent kvinnor.

För inriktningen naturvetenskap, matematik och data var istället männen i ma-

joritet för samtliga generella program med andelar som varierade mellan 55 och

62 procent. För teknik och tillverkning var det majoritet manliga nybörjare på

samtliga programtyper, samtidigt som hälso- och sjukvård samt social omsorg

hade övervägande majoritet kvinnliga nybörjare.


Påbörjad högskoleutbildning per årskull

Minskande andel 19-åringar i högskoleutbildning

Den stora ökningen av yngre högskolenybörjare under åren 2003–2009 med-

förde att andelen av en årskull 19-åringar som påbörjade svensk högskoleutbild-

ning ökade från 12 till drygt 17 procent. Därefter minskade andelen under de tre

följande åren till 16 procent 2012 och minskade ytterligare till 14 procent år

2017. Mellan 2016 och 2017 minskade andelen män med 0,8 procentenheter

och andelen kvinnor minskade med 0,3 procentenheter.

Andelen med påbörjad högskoleutbildning vid 20 och 21 års ålder uppgick till

24 respektive 32 procent 2017. Samma år var det 43 procent som hade påbörjat

högskolestudier vid 24 års ålder och 48 procent vid 29 års ålder (se bilagetabell

12).

Skillnaden mellan andelen kvinnor och andelen män som påbörjar

högskolestudier ökar med åldern

Andelen med en påbörjad högskoleutbildning vid 20 års ålder har länge varit

betydligt högre för kvinnor än för män. Bland personer födda 1998 var den

cirka 29 procent för kvinnorna jämfört med 21 procent för männen år 2017. Figur 5. Andelen av årskullarna födda 1977–1998 med påbörjad svensk högskole-utbildning vid 19–34 års ålder efter kön. Procent

Kvinnor

Födelseår

Män

Födelseår

Redovisade uppgifter är en summering av antalet högskolenybörjare från flera läsår. De summe-rade uppgifterna om påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder för en årskull har dividerats med an-talet personer i årskullen vid 19 års ålder. Inresande studenter och utresande freemover-studenter ingår inte i beräkningen.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998

30-34 år

25-29 år

22-24 år

21 år

20 år

-19 år

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998

30-34 år

25-29 år

22-24 år

21 år

20 år

-19 år


Registrerade studenter

Med registrerade studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs

i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen regi-

strerade studenter härleds nybörjargrupperna: högskolenybörjare, nybörjare på

yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program som redovisas i för-

gående kapitel i detta SM.

Antalet registrerade studenter ökade läsåret 2017/18 till 405 500, vilket var

3 300 fler än föregående läsår. Andelen inresande studenter ökade tidigare i stu-

dentgruppen, från 7 till 11 procent mellan läsåren 2006/07–2010/11. Därefter

började andelen inresande studenter minska, ner till 8 procent läsåret 2014/15.

Läsåret 2017/18 låg andelen inresande studenter på 9 procent. För kvinnor var

siffran 8 procent och för män 11 procent.

Tablå 10. Antalet registrerade studenter per kön och årlig procentuell förändring läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Antal

Differens i % jämf. med året innan

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

2008/09 397 600 240 200 157 400 4 4 5

2009/10 428 700 255 800 172 900 8 7 10

2010/11 436 100 259 500 176 700 2 1 2

2011/12 424 800 255 800 169 000 -3 -1 -4

2012/13 414 300 250 200 164 100 -2 -2 -3

2013/14 405 900 244 100 161 800 -2 -2 -1

2014/15 403 900 242 300 161 600 0 -1 0

2015/16 402 800 242 800 160 000 0 0 -1

2016/17 402 200 243 300 158 900 0 0 -1

2017/18 405 500 247 500 158 000 1 2 -1

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. Studenter som under en termin/läsår enbart är omregistrerade eller registrerade för prov samt studenter i uppdragsutbildning ingår inte i statistiken. Studenterna kan under ett läsår vara registre-rade på kurser med en omfattning från ett par högskolepoäng och uppåt.

Drygt 90 000 fler kvinnor än män i högskolan

Läsåret 2017/18 fanns drygt 90 000 fler kvinnor än män bland de registrerade

studenterna. Kvinnornas bättre studieresultat i gymnasieskolan kan vara en för-

klaring. Gymnasieskolans utbud av yrkesutbildningar omfattar till stor del

traditionellt manliga yrken, vilket kan vara en anledning till att kvinnor i större

utsträckning än män söker sig till högskolan för att få en utbildning mot yrkes-

examen. Dessutom återkommer kvinnor i större utsträckning än män till nya

studieperioder i högskolan (se redovisningen för studenter med en tidigare exa-

men).

Tablå 11. Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter, inklusive respek-tive exklusive inresande studenter läsåren 2008/09–2017/18. Procent

08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Kvinnor

Inkl. inres. stud. 61 60 60 59 60 60 60 60 60 60

Exkl. inres. stud. 62 62 61 61 61 61 61 61 61 61

Män

Inkl. inres. stud. 39 40 40 41 40 40 40 40 40 40

Exkl. inres. stud. 38 38 39 39 39 39 39 39 39 39

Andelen kvinnor och män av samtliga registrerade studenter har legat runt 60

respektive 40 procent under läsåren 2008/09–2017/18. Eftersom det är fler män

än kvinnor bland de inresande studenterna förändras andelarna något om de in-

resande studenterna exkluderas. Bland de svenska studenterna läsåret 2017/18

var 61 procent kvinnor och 39 procent män.


Registrerade studenter per lärosäte

Antalet registrerade studenter per universitet, högskola och övriga utbildnings-

anordnare varierade från under 100 till nästan 45 000 läsåret 2017/18. Av de 48

utbildningsanordnarna det läsåret hade fem färre än 100 studenter. Flest regi-

strerade studenter hade Stockholms universitet med nästan 45 000. Därefter

följde i storleksordning Uppsala universitet och Göteborgs universitet med

drygt 39 000 vardera samt Lunds universitet med ca 35 000 registrerade studen-

ter. På flertalet lärosäten var kvinnorna i majoritet, liksom i högskoleutbild-

ningen totalt sett. På strax över vart fjärde lärosäte var könsfördelningen i inter-

vallet 40–60 procent kvinnor och män. En stor andel män, mellan mellan 65-70

procent, studerade vid Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högsko-

lan och Försvarshögskolan.

Figur 6. Antal registrerade studenter per lärosäte och kön läsåret 2017/18

Lärosäten med minst 500 studenter ingår i diagrammet. I bilagetabell 1 redovisas samtliga lärosäten för fler år. Helårsstudenter per lärosäte redovisas av Universitetskanslersämbetet (www.uka.se).

Ökningen av antalet registrerade studenter med totalt 3 400 läsåret 2017/18

berörde något fler än hälften av lärosätena. Vid Högskolan i Gävle minskade

antalet mest, med 1 300 (-11 %) studenter. Därefter kom Mälardalens högskola

med 1 100 (-8 %) färre studenter.

Störst ökning i antal hade Högskolan Väst med 2 800 fler studenter (+34 %).

Uppsala universitet ökade näst mest med 2 200 (+6 %) registrerade studenter

(se bilagetabell 7).

De registrerade studenternas ålder

Under läsåren 2008/09–2017/18 minskade medianåldern för registrerade stu-

denter från 25,7 år till 25,5 år. Läsåret 2008/09 var medianåldern för kvinnor

26,3 år och för män 25,1 år. Tio år senare var medianåldern för kvinnor 25,9 år

och för män 25 år, vilket var något högre än föregående läsår.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Stockholms konstnärliga högskolaFörsvarshögskolan

KonstfackSophiahemmet Högskola

Kungl. Musikhögskolan i StockholmRöda Korsets Högskola

Gymnastik- och idrottshögskolanErsta Sköndal Bräcke högskolaHandelshögskolan i Stockholm

Blekinge tekniska högskolaSveriges lantbruksuniversitet

Högskolan i SkövdeHögskolan i Borås

Högskolan i HalmstadKarolinska institutet

Södertörns högskolaChalmers tekniska högskola

Högskolan i GävleStiftelsen Högskolan i Jönköping

Högskolan VästHögskolan Kristianstad

Högskolan DalarnaLuleå tekniska universitet

Karlstads universitetÖrebro universitet

MittuniversitetetMälardalens högskola

Kungl. Tekniska högskolanMalmö universitet

Linköpings universitetUmeå universitet

LinnéuniversitetetLunds universitet

Göteborgs universitetUppsala universitet

Stockholms universitet

Kvinnor Män


Bland de registrerade studenterna läsåret 2017/18 utgjorde åldersgruppen som

var 21 år eller yngre 18 procent av kvinnorna och 21 procent av männen. Ande-

len minskade med 1 procentenhet för kvinnor och var oförändrat för män jäm-

fört med läsåret innan. Sett ur ett längre perspektiv har andelen yngre studenter

varit oförändrat. Sedan läsåret 2008/09 har andelen minskat med 1 procentenhet

för både kvinnor och män. Andelen i gruppen 22-24 år ökade under samma pe-

riod, med 2 procentenheter för kvinnorna och 2 procentenheter för männen.

Antalet registrerade studenter i åldersgruppen 30 år eller äldre har generellt sett

minskat mellan läsåren 2008/09 och 2017/18. Den största minskningen under

tioårsperioden var för dem som var 35 år eller äldre. Mellan läsåret 2016/17 och

läsåret 2017/18 ökade dock antalet studenter över 30 år istället från 114 600 till

118 800. Antalet över 35 år ökade mellan samma läsår från 75 800 till 77 600.

Figur 7. Registrerade studenter efter kön och ålder läsåren 2008/09–2017/18. Procent

Registrerade studenter efter område och ämnesgrupp

Studenterna är registrerade på kurser och varje kurs ingår i en ämnesgrupp. En

kurs kan läsas inom ett utbildningsprogram eller som en fristående kurs. Varje

ämnesgrupp ingår i sin tur i ett område. Drygt hälften av samtliga studenter

läsåret 2017/18 var registrerade inom området juridik och samhällsvetenskap.

Området var det största för både kvinnor och män. Därefter följde området hu-

maniora och teologi för kvinnorna och teknik för männen.

Var fjärde registrerad student läser kurser på avancerad nivå

I den utbildnings- och examensstruktur som började tillämpas läsåret 2007/08

görs en uppdelning av kurser efter grundnivå och avancerad nivå.

Läsåret 2017/18 var närmare 110 000 studenter registrerade på kurser som var

klassificerade på avancerad nivå, vilket var 27 procent av samtliga studenter.

Andelen studenter på avancerad nivå var något högre för män än för kvinnor, 28

respektive 26 procent. Störst skillnad mellan könen fanns inom området medicin

och odontologi där 40 procent av männen och 30 procent av kvinnorna stude-

rade på avancerad nivå (se tablå 12). Inom de tre områdena medicin och odonto-

logi, vård och omsorg och teknik studerade mellan 29 och 33 procent av studen-

terna på avancerad nivå. Lägst andel studenter på avancerad nivå, 9 procent,

hade området humaniora och teologi (se bilagetabell 8).

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

-21 år 22-24 år

25-29 år 30-34 år

35 år-

0

20

40

60

80

100

08/09 11/12 14/15 17/18

Män


Tablå 12. Antalet registrerade studenter läsåret 2017/18 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå

Område1 Antal studenter totalt Därav andel på avancerad nivå, %


Total 405 500 247 500 158 000 27 26 28

Humaniora och teologi 94 500 58 700 35 900 9 10 9

Juridik och samhällsvet. 208 200 134 200 74 000 23 24 22

Naturvetenskap 72 400 33 100 39 300 21 23 20

Teknik 82 000 28 200 53 800 32 29 33

Medicin och odontologi 34 300 25 000 9 200 33 30 40

Vård och omsorg 39 700 33 300 6 300 29 30 25

Konstnärligt område 12 600 7 500 5 100 17 18 17

Övrigt område 22 300 13 400 9 000 19 18 20

Okänt2 7 700 4 500 3 200 .. .. ..

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. 1) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad. I bilagetabell 8 redovisas uppgifter per område, delområde och ämnesgrupp. 2) För utresande utbytesstudenter är området okänt.

Företagsekonomi är fortsatt den största ämnesgruppen

Områdena består av mindre enheter, ämnesgrupper. De registrerade studenterna

fördelar sig på kurser i ett par hundra olika ämnesgrupper. Den klart största äm-

nesgruppen läsåret 2017/18, liksom tidigare läsår, var företagsekonomi med

41 800 registrerade studenter följt av matematik med 36 800 studenter.

Tablå 13 Antal registrerade studenter läsåret 2017/18 inom större ämnesgrupper efter kön och andelen på avancerad nivå

Ämnesgrupp Antal studenter Därav andel på avancerad

nivå, %


Företagsekonomi 41 800 22 400 19 400 17 16 18

Matematik 36 800 12 600 24 200 10 10 10

Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt 34 500 26 900 7 600 27 26 28

Juridik och rättsvetenskap 31 400 18 900 12 500 15 15 15

Datateknik 30 500 7 400 23 100 26 22 27

Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap 28 900 25 000 3 900 28 29 22

Medicin 27 500 19 900 7 600 33 30 41

Pedagogik 25 500 20 800 4 700 27 28 22

Informatik/Data- och systemveten-skap

21 300 7 700 13 700 23 19 25

Utbildningsvetenskap teoretiska äm-nen

19 100 14 500 4 600 24 24 24

Maskinteknik 17 900 5 200 12 700 31 27 32

Industriell ekonomi och organisation 17 800 6 400 11 400 29 28 29

Svenska/Nordiska Språk 17 700 12 000 5 700 5 6 3

Nationalekonomi 17 400 8 100 9 300 13 11 15

Psykologi 17 200 12 700 4 500 17 17 17

Övriga tekniska ämnen 16 800 6 300 10 500 25 25 24

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. I tablån redovisas ämnesgrupper med minst 15 000 registrerade studenter 2017/18. I bilagetabell 8 redovisas samtliga ämnesgrupper.

Av ämnesgrupperna med minst 15 000 registrerade studenter läsåret 2017/18

hade ämnesgruppen medicin högst andel registrerade studenter på avancerad

nivå, 33 procent. På andra plats kom ämnesgruppen maskinteknik med 31 pro-

cent. Lägst andel registrerade studenter på avancerad nivå hade svenska/nor-

diska språk och matematik, 5 respektive 10 procent.


Studenter som enbart är registrerade på fristående kurser

Färre studenter är registrerade enbart på fristående kurser

Mellan 2008/09 och 2009/10 ökade antalet studenter som under ett läsår enbart

var registrerade på fristående kurser från 167 000 till 178 300. Därefter har anta-

let minskat till 129 600 läsåret 2017/18, vilket var det lägsta antalet på tio år.

Under läsåren 2008/09–2010/11 låg andelen studenter som enbart var registre-

rade på fristående kurser på minst 40 procent av samtliga studenter. Därefter

minskade andelen, till 32 procent läsåret 2017/18. För kvinnor har andelen som

enbart läser fristående kurser varit något högre än för män under hela tioårspe-

rioden. Läsåret 2017/18 var 33 procent av kvinnorna och 30 procent av männen

registrerade enbart på fristående kurser.

Tablå 14. Antalet studenter som enbart var registrerade på fristående kurser läså-

ren 2008/09–2017/18 efter kön och andelen av samtliga registrerade studenter

Läsår Antal studenter på fristående kurser % av samtliga studenter

Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män

2008/09 167 000 103 700 63 400 42 43 40

2009/10 178 300 110 200 68 100 42 43 39

2010/11 176 100 109 300 66 800 40 42 38

2011/12 167 400 105 300 62 000 39 41 37

2012/13 155 500 97 700 57 800 38 39 35

2013/14 143 300 88 900 54 400 35 36 34

2014/15 137 800 85 200 52 600 34 35 33

2015/16 132 500 82 700 49 800 33 34 31

2016/17 130 100 81 800 48 200 32 34 30

2017/18 129 600 82 600 47 000 32 33 30


Över hälften av de inresande studenterna läser enbart fristående kurser

Antalet inresande studenter som är registrerade enbart på fristående kurser

ökade mellan 2008/09 och 2010/11 från 19 900 till 22 200. Därefter minskade

antalet inresande kursstudenter varje läsår fram till 2014/15 då antalet var

18 400. Efter en ökning till läsåret 2015/16 minskade antalet något till 18 700

läsåret 2017/18. Minskningen gällde endast män.

Hälften av de inresande studenterna läsåret 2017/18 var enbart registrerade på

fristående kurser. Andelen var större för kvinnor än för män, 53 respektive 46

procent. Bland de registrerade enbart på fristående kurser var 13 procent av

kvinnorna och 17 procent av männen inresande studenter.

Figur 8. Antal inresande studenter som enbart var registrerade på fristående kurser, samt andel med enbart kursstudier bland de inresande studenterna (procent) läsåren 2008/09–2017/18

7 000

7 500

8 000

8 500

9 000

9 500

10 000

10 500

11 000

11 500

12 000

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Antal kvinnor Antal män


Drygt var sjätte registrerad kursstudent läser på avancerad nivå

Jämfört med hela studentgruppen var andelen som läste på avancerad nivå lägre

för dem som enbart läste fristående kurser, 27 respektive 19 procent, läsåret

2017/18.

Tablå 15. Antalet studenter som enbart var registrerade på fristående kurser läså-ret 2017/18 efter kön och område samt andelen på avancerad nivå

Område1 Antal kursstudenter Därav andel på avancerad nivå, %


Total 129 600 82 600 47 000 19 20 19 Humaniora och teologi 48 900 30 500 18 400 5 6 5

Juridik och samhällsvetenskap 59 100 39 200 19 900 16 17 15

Naturvetenskap 14 700 7 800 6 900 27 27 28

Teknik 15 400 6 500 8 900 26 19 32

Medicin och odontologi 4 000 3 100 900 63 62 64

Vård och omsorg 6 200 5 400 800 54 54 51


Övrigt område 6 100 4 200 1 800 17 14 24

Okänt 700 500 200 .. .. ..

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. 1) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden. Totalsumman är nettoräknad.

Det fanns dock vissa skillnader mellan de olika områdena. Inom till exempel

medicin och odontologi, naturvetenskap samt vård och omsorg var andelen på

avancerad nivå högre bland dem som läste på fristående kurser jämfört med

samtliga registrerade studenter.

Registrerade studenter i distansutbildning

Distansutbildning definieras som en utbildning där lärare och studenter i hu-

vudsak är åtskilda i tid och/eller rum.

Minskningen av antalet registrerade distansstudenter har avstannat

Under läsåren 2008/09–2010/11 ökade antalet registrerade studenter i distansut-

bildning från drygt 116 000 till närmare 138 000. Följande tre läsår minskade

antalet till 110 000, där antalet låg kvar 2014/15. Läsåret 2015/16 sjönk det yt-

terligare till drygt 108 000, till läsåret 2017/18 ökade dock antalet något till 112

000. I gruppen ingår både studenter som enbart läst distanskurser och studenter

som kombinerat kurser på distans med lärosätenas campuskurser. Läsåret

2017/18 läste 76 600 studenter enbart på distans, vilket var en minskning med

drygt 11 100 sedan läsåret 2010/11 men en ökning med 2 000 fler än föregående

läsår.

30

35

40

45

50

55

60

65

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Andel kvinnor Andel män


Figur 9. Antal registrerade studenter i distansutbildning efter kön läsåren 2008/09–2017/18

Andelen registrerade studenter som enbart studerar på distans av samtliga stu-

denter ökade från 18 till 20 procent mellan läsåren 2007/08–2011/12. Därefter

minskade andelen, till 19 procent läsåret 2017/18. Motsvarande förändring för

hela gruppen distansstudenter, dvs studenter registrerade på både distans- och

campuskurser, var från 29 till 32 procent under läsåren 2008/09–2010/11 med

en efterföljande minskning till 28 procent läsåret 2017/18. Det läsåret var när-

mare 35 300 studenter registrerade på både distans- och campuskurser.

Tablå 16. Antal registrerade studenter i distansutbildning och därav enbart distans läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Distansstudenter totalt Därav enbart distansstudenter

Antal % Kvinnor

% Män

% av samtliga studenter

Antal % Kvinnor

% Män

% av samtliga studenter

2008/09 115 700 64 36 29 73 100 66 34 18

2009/10 129 600 63 37 30 81 200 66 34 19

2010/11 137 600 63 37 32 87 700 66 34 20

2011/12 131 400 65 35 31 85 400 68 32 20

2012/13 120 000 65 35 29 79 200 68 32 19

2013/14 110 000 65 35 27 73 500 68 32 18

2014/15 110 100 64 36 27 73 300 67 33 18

2015/16 108 100 65 35 27 73 500 68 32 18

2016/17 107 600 65 35 27 74 600 68 32 19

2017/18 111 900 67 33 28 76 600 69 31 19


Andelen kvinnor som läser på distans är betydligt högre än andelen män. Skill-

naderna över tid är i princip obefintliga men det är väldigt stora könsmässiga

skillnader bland distansstudenterna.

Juridik och samhällsvetenskap vanligast bland distansstudenter

De områden som hade högst antal distansstudenter läsåret 2017/18 var juridik

och samhällsvetenskap med 58 900 registrerade studenter samt humaniora och

teologi med 37 500 studenter. Området med högst andel enbart distansstu-

derande var vård och omsorg med 69 procent. Inom samtliga områden förutom

det konstnärliga området så var andelen kvinnor högre än andelen män av dem

som enbart studerade på distans.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

Distans + Campus

Endast distans


Tablå 17. Registrerade studenter läsåret 2017/18 i distansutbildning och därav an-del enbart distans per område

Område

Distansstudenter totalt Därav enbart distansstuden-ter


Total 111 900 74 600 37 400 68 71 63



Naturvetenskap 17 100 9 700 7 400 47 51 41

Teknik 19 900 8 800 11 100 53 56 51


Vård och omsorg 10 100 8 700 1 300 69 70 63


Övrigt område 6 000 4 200 1 800 47 49 41

Okänt 1 000 600 400 - - -


Studenter som enbart studerar på distans är äldre än andra studenter

Registrerade studenter som enbart studerar på distans är äldre än studenter som

kombinerar distans- och campusstudier eller enbart studerar på campus. Läsåret

2017/18 var 45 procent av studenterna som enbart läste på distans över 34 år.

Det kan jämföras med att 19 procent var över 34 år bland studenterna som kom-

binerade distans- och campusstudier.

Sedan läsåret 2008/09 har andelen registrerade studenter över 34 år minskat

bland dem som enbart läser på distans och och ökat bland dem som kombinerar

distans- och campusstudier. Minskningen för de som enbart läser på distans har

varit större för kvinnor än för män. Ökningen av andelen som läser på både di-

stans och campus har varit större för män än för kvinnor mellan läsåren

2008/09–2017/18.

Tablå 18. Andel över 34 år bland distansstudenter läsåren 2008/09–2017/18 med enbart studier på distans och kombinationen distans- och campusstudier. Procent

Läsår Enbart distansstudier Både distans- och campusstudier


2008/09 49 52 43 17 21 12

2009/10 46 49 41 15 18 11

2010/11 45 48 40 15 18 11

2011/12 45 48 40 16 19 11

2012/13 44 46 39 16 19 12

2013/14 42 44 38 17 19 13

2014/15 42 44 39 17 20 13

2015/16 44 45 41 18 21 14

2016/17 44 46 41 18 20 15

2017/18 45 46 42 19 22 16


Nästan tre av fyra som enbart studerar på distans läser fristående kurser

Av studenterna som enbart studerade på distans läsåret 2017/18 var 72 procent

registrerade på fristående kurser och 28 procent på något program. För studenter

på campusutbildningar, inklusive studenter som kombinerat studier på campus

och distans, var förhållandet det motsatta med 23 procent på fristående kurser

och 77 procent på program. Bland de studenter som enbart studerade på distans

fanns en större andel på program bland kvinnorna än bland männen, 30

respektive 24 procent. Tablå 19. Registerade studenter efter kön, distans-/campusutbildning och studie-form läsåret 2017/18. Procent

Studie- form

Totalt

Kvinnor

Män Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart Totalt Campus Enbart 1

distans

1

distans

1

distans

Frist. kurs2 32 23 72 33 23 70 30 22 76

Program3 68 77 28 67 77 30 70 78 24

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal

405 500 328 900 76 600 247 500 194 500 53 000 158 000 134 400 23 600

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. 1) Till denna grupp har förutom campusstudenter förts studenter som kombinerat campusstudier och distansstudier under ett läsår. 2) Enbart fristående kurs under läsåret. 3) I gruppen program ingår yrkesexamensprogram, generella program och konstnärliga program. Studenter som kombinerar fristående kurser och program ingår i gruppen program.

Deltidsstudier för tre av fyra studenter som enbart studerar på distans

Läsåret 2017/18 var 25 procent av dem som enbart studerade på distans registre-

rade på kurser motsvarande heltidsstudier och 75 procent läste på deltid. En

större andel kvinnor än män av distansstudenterna studerade på heltid, 26 re-

spektive 23 procent.

För studenter på campuskurser, inklusive studenter som kombinerade studier på

campus med distansstudier, var situationen den omvända, 85 procent var

registrerade på kurser motsvarande heltidsstudier och 15 procent på deltid.

Tablå 20. Registrerade studenter efter kön, studier på campus/distans och heltids- respektive deltidsstudier läsåret 2017/18. Procent

Heltid/ Deltid

Totalt

Kvinnor

Män Totalt Campus1 Enbart Totalt Campus1 Enbart Totalt Campus1 Enbart

distans distans

distans

Heltid 74 85 25 72 84 26 77 86 23

Deltid 26 15 75 28 16 74 23 14 77

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal

405 500 328 900 76 600 247 500 194 500 53 000 158 000 134 400 23 600

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. 1) Till denna grupp har förutom campusstudenter förts studenter som kombinerat campusstudier och distansstudier under läsåret. Definition av heltid/deltid finns i kapitlet Kort om statistiken.

Högst antal registrerade studenter enbart på distans vid Linnéuniversitetet

Läsåret 2017/18 fanns det största antalet registrerade studenter enbart på distans

vid Linnéuniversitet, 15 100. Därefter följde Umeå universitet med 11 900

distansstudenter. Högst andel studerande på enbart distans hade Mittuniversite-

tet med 66 procent. Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad hade båda

63 procent studenter enbart på distans.

Vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet var an-

delen studenter som var registrerade enbart på distanskurser 12 procent eller

lägre. Vid 16 lärosäten fanns det inga studenter registrerade på distanskurser, av

vilka Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm var störst

(dvs. hade flest registrerade studenter) läsåret 2017/18.


Tablå 21. Antal studenter som enbart var registrerade på distanskurser vid respek-tive lärosäte läsåret 2017/18 per lärosäte, kön och andelen enbart på distans av samtliga studenter vid lärosätet

Lärosäte Antal enbart distansstudenter

% enbart distansstudenter av samtliga studenter vid lärosätet


Linnéuniversitetet 15 100 9 900 5 200 54 56 51

Umeå universitet 11 900 8 200 3 700 44 48 36

Uppsala universitet 10 000 6 100 3 900 25 26 25

Mittuniversitetet 8 700 6 100 2 600 66 70 60

Högskolan Dalarna 7 500 4 600 2 900 63 61 66

Högskolan Kristianstad 7 200 5 100 2 100 63 63 62

Stockholms universitet 6 400 4 100 2 400 14 14 14

Högskolan i Gävle 6 000 3 900 2 100 56 57 55

Högskolan Väst 5 300 3 700 1 600 48 49 46

Luleå tekniska universitet 5 100 3 300 1 800 43 54 31

Karlstads universitet 4 800 3 300 1 500 38 42 32

Mälardalens högskola 4 700 3 000 1 700 35 35 36

Göteborgs universitet 4 400 2 900 1 500 11 11 12

Malmö universitet 3 500 2 400 1 100 20 21 19

Lunds universitet 3 000 1 900 1 200 9 10 8

Högskolan i Halmstad 2 700 1 800 900 30 32 26

Högskolan i Borås 2 600 2 300 400 31 35 18

Högskolan i Skövde 2 500 1 500 1 000 41 45 35

Linköpings universitet 2 400 1 800 700 11 14 7

Stiftelsen Högskolan i Jönköping 1 700 1 300 300 15 19 9

Örebro universitet 1 700 1 100 500 13 14 11

Blekinge tekniska högskola 1 600 500 1 100 36 34 37

Karolinska institutet 1 500 1 300 200 16 19 9

Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal. I tablån redovisas lärosäten med minst 1 000 studenter enbart registrerade på distanskurser vid lärosätet läsåret 2017/18. På 11 lärosäten fanns färre än 300 studenter med enbart distansstudier och vid 14 lärosäten fanns det inte några studenter på distanskurser.

Många studenter med en tidigare examen läser enbart på distans

Av de 78 400 registrerade studenterna med en tidigare examen läsåret 2017/18

studerade 34 500 enbart på distans, det vill säga 44 procent. Inom teknikområ-

det och humaniora och teologi läste drygt hälften, 52 respektive 50 procent, av

studenterna med en tidigare examen på distans. Inom alla områden var andelen

som läste enbart på distans större för kvinnor än för män. Av samtliga registre-

rade studenter med tidigare examen som läste enbart på distans var 74 procent

kvinnor. Tablå 22. Registrerade studenter läsåret 2017/18 med en tidigare examen som en-bart studerat på distans per område

Område

Antal enbart distansstudenter

% enbart distansstud. av studenter med examen


Total 34 500 25 700 8 800 44 46 40



Naturvetenskap 3 200 2 100 1 100 41 48 32

Teknik 3 800 1 900 1 800 52 57 47

Medicin och odontologi 1 800 1 500 300 28 30 22

Vård och omsorg 5 000 4 400 600 41 41 40

Konstnärligt område 600 500 200 27 28 25

Övrigt område 1 200 900 300 40 44 32



Examinerade och examina

Läsåret 2017/18 var det 51 400 personer som för första gången examinerades

vid svenska universitet och högskolor. Det var 1 400 fler än det föregående

läsåret. Med begreppet första gången examinerad menas att för varje person

räknas bara den första examen i svensk högskola.

Det totala antalet examinerade var 65 600, inklusive dem som sedan tidigare

hade en eller flera examina. Det var 2 200 fler än det föregående läsåret.

Antalet utfärdade examina läsåret 2017/18 var 78 000. Skillnaden mellan antalet

examina och antalet examinerade personer har sin förklaring i att 12 400 exa-

mina utfärdades till personer som tog ut fler än en examen under läsåret.

Det var 99 procent av alla examina läsåret 2017/18 som utfärdades enligt 2007

års studieordning. Möjligheten att ta ut en examen enligt äldre studieordning är

starkt begränsad efter den 30 juni 2015. Läsåret 2017/18 utfärdades 1 100 exa-

mina enligt 1993 års studieordning jämfört med 1 500 det föregående läsåret.

Läs mer om studieordningen i Kort om statistiken.

Tablå 23. Antal första gången examinerade personer, examinerade personer och examina läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Antal första gången examinerade personer

Antal examinerade personer

Antal examina


2008/09 42 000 26 500 15 500 50 400 32 800 17 600 57 900 38 100 19 800

2009/10 43 800 27 500 16 200 52 400 33 900 18 500 61 200 40 100 21 100

2010/11 51 100 32 300 18 800 61 200 39 700 21 500 71 900 46 800 25 100

2011/12 48 200 29 600 18 700 59 300 37 500 21 800 70 200 44 800 25 400

2012/13 51 900 31 800 20 100 63 300 40 000 23 300 74 800 47 400 27 400

2013/14 53 800 33 400 20 400 65 700 41 900 23 800 78 200 50 000 28 300

2014/15 54 700 33 700 21 000 68 300 43 200 25 100 81 400 51 500 29 900

2015/16 54 100 33 700 20 400 68 300 43 600 24 600 81 300 52 100 29 300

2016/17 50 000 31 200 18 800 63 400 40 700 22 700 76 100 49 000 27 000

2017/18 51 400 32 200 19 300 65 600 42 100 23 500 78 000 50 000 28 000


Under läsåret 2017/18 var 64 procent av de examinerade personerna kvinnor,

samma andel som under det föregående läsåret. Andelen män var 36 procent.

Kvinnorna har varit i majoritet bland de examinerade sedan 1977.

Figur 10. Antal examinerade personer efter kön, läsåren 2008/09–2017/18

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Totalt

Kvinnor

Män


8 av 10 examinerade tog ut sin första examen

Av de personer som examinerades under läsåret 2017/18 var det 78 procent som

tog ut sin första examen. Andelen första gången examinerade har länge varit

lägre bland kvinnorna än bland männen. Läsåret 2017/18 var andelen 76 procent

för kvinnor och 82 procent för män. En förklaring till skillnaden är att kvinnor i

större omfattning läser påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå som leder till

en yrkesexamen och därmed tar ut en andra examen, till exempel utbildningar

mot barnmorske-, psykoterapeut-, speciallärar-, specialpedagog- och specialist-

sjuksköterskeexamen.

Nytillskott i den svenska befolkningen med 45 000 examinerade

Antalet första gången examinerade som ingår i den svenska befolkningen var

45 400 läsåret 2017/18, fördelat på 29 100 kvinnor och 16 200 män. 6 100 av de

första gången examinerade var inresande studenter, det vill säga studenter som

kommit till Sverige för att studera. Se även avsnittet Inresande studenters exa-

mina.

Tablå 24. Antal första gången examinerade personer: antal i den svenska befolk-ningen och antal inresande studenter läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Antal första gången examinerade personer

Därav i den svenska be-folkningen

Därav inresande studenter


2008/09 42 000 26 500 15 500 38 000 24 900 13 100 4 100 1 600 2 400

2009/10 43 800 27 500 16 200 38 400 25 300 13 000 5 400 2 200 3 200

2010/11 51 100 32 300 18 800 44 700 29 600 15 100 6 400 2 700 3 700

2011/12 48 200 29 600 18 700 40 900 26 400 14 400 7 400 3 100 4 200

2012/13 51 900 31 800 20 100 44 600 28 800 15 900 7 300 3 100 4 200

2013/14 53 800 33 400 20 400 47 400 30 500 16 900 6 400 2 900 3 500

2014/15 54 700 33 700 21 000 49 100 31 000 18 000 5 600 2 600 3 000

2015/16 54 100 33 700 20 400 48 200 30 800 17 400 5 900 2 900 3 000

2016/17 50 000 31 200 18 800 44 300 28 500 15 800 5 700 2 700 2 900

2017/18 51 400 32 200 19 300 45 400 29 100 16 200 6 100 3 100 3 000


Examina per utbildningsinriktning

Utbildningsinriktning för examina redovisas efter enligt SUN, vilket gör uppgif-

terna internationellt jämförbara. Se Kort om statistiken.

Tablå 25. Antal examina efter utbildningsinriktning (enligt SUN) och kön läsåret 2017/18 samt förändring i procent från föregående läsår

Utbildningsinriktning Antal examina 2017/18 Förändring jmf 2016/17

procent


Totalt 77 990 50 030 27 960 3 2 3 Pedagogik och lärarutbildning 10 750 8 500 2 250 10 10 10

Humaniora och konst 3 920 2 430 1 490 -4 -6 -1

Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 19 220 12 120 7 100 2 1 2

Naturvetenskap, matematik och data 5 000 2 260 2 750 1 3 0

Teknik och tillverkning 14 820 5 210 9 610 2 3 1

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 540 370 170 -10 -6 -17

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 22 550 18 500 4 050 2 0 9

Tjänster 1 180 660 520 14 5 28


Andelen examina ökade mest inom tjänster

Mellan läsåren 2016/17 och 2017/18 ökade andelen examina mest inom utbild-

ningsinriktningen tjänster, med 14 procent. Inom lant- och skogsbruk samt

djursjukvård minskade andelen examina mest, med 10 procent. Det är de två

minsta utbildningsinriktningarna. Antalet examina ökade mest inom pedagogik

och lärarutbildning, med cirka 1 000 vilket motsvarade 10 procent.


Det utfärdades 19 200 examina inom samhällsvetenskap, juridik, handel och

administration under läsåret 2017/18. Av dessa utfärdades 12 100 till kvinnor

och 7 100 till män. Utbildningsinriktningen var den största sett till antalet exa-

minerade personer. Läsåret 2017/18 examinerades 18 400 personer inom sam-

hällsvetenskap, juridik, handel och administration, fördelat på 11 600 kvinnor

och 6 800 män.

Inom hälso- och sjukvård samt social omsorg utfärdades 22 500 examina. Av

dessa utfärdades cirka 18 500 till kvinnor och ungefär 4 100 till män. Hälso-

och sjukvård samt social omsorg är den inriktning där det är vanligast att mer

än en examen utfärdas till samma person. Antalet examinerade personer läsåret

2017/18 var 16 200, fördelat på cirka 13 300 kvinnor och ungefär 3 000 män.

Det utfärdades 14 800 examina inom utbildningsinriktningen teknik och tillverk-

ning, 5 200 till kvinnor och 9 600 till män. Antalet examinerade personer läsåret

2017/18 var 11 100, med könsfördelningen 3 800 kvinnor och 7 200 män.

Examina efter kategori

Examina indelas i tre kategorier; generella examina, konstnärliga examina och

yrkesexamina. Det är möjligt att ta ut fler än en examen under samma läsår. I ta-

blån nedan redovisas antal examina, vilket betyder att en person med flera exa-

mina förekommer mer än en gång.

I kategorin konstnärliga examina finns konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig

kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Läsåret 2017/18 utfärdades 1 200 konstnärliga examina, en ökning med 15 pro-

cent jämfört med föregående läsår. Konstnärliga kandidatexamina stod för den

största delen ökningen.

Tablå 26. Antal examina efter kategori läsåret 2017/18 och förändring från föregå-ende läsår

Examen Läsåret 2017/18 Förändring jmf 2016/17 procent


Samtliga examina 77 990 50 030 27 960 3 2 3 Generella examina 43 080 26 170 16 920 0 -1 1 Högskoleexamen 1 020 520 500 -12 -15 -8 Kandidatexamen 25 930 16 600 9 340 -3 -4 -2 Magisterexamen totalt 5 990 4 080 1 910 5 2 11 därav: Magisterex med ämnesdjup 130 60 60 -26 -38 -7 Magisterexamen (2007) 5 850 4 010 1 840 6 3 11 Masterexamen 10 150 4 980 5 180 6 8 4 Konstnärliga examina 1 160 690 460 15 12 19 Konstnärlig högskoleexamen 30 10 10 -26 -29 -22 Konstnärlig kandidatexamen 740 440 300 22 20 24 Konstnärlig magisterexamen 20 10 10 -29 -39 0 Konstnärlig masterexamen 370 230 140 9 6 16 Yrkesexamina 33 750 23 170 10 580 6 6 7 Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 10-tal.

Generella examina

Drygt hälften av alla utfärdade examina var generella

Kategorin generella examina består av högskoleexamen, kandidatexamen, ma-

gisterexamen och masterexamen. Det utfärdades 43 100 generella examina läså-

ret 2017/18, cirka 26 200 till kvinnor och ungefär 16 900 till män.

Antalet generella examina har ökat kraftigt efter införandet av 2007 års exa-

mensordning, där både magisterexamen och masterexamen kräver en tidigare

avlagd examen om minst 180 högskolepoäng. Läsåret 2009/10 passerade antalet

generella examina antalet yrkesexamina. Läsåret 2017/18 var andelen generella

examina 55 procent av samtliga examina.


Antalet kandidatexamina minskade för andra året

Kandidatexamen kräver motsvarande tre års heltidsstudier. Läsåret 2017/18 ut-

färdades 25 900 kandidatexamina, 16 600 till kvinnor och 9 300 till män. Anta-

let kandidatexamina har ökat kraftigt jämfört med tio år tidigare men för andra

året året i rad minskade antalet. Två läsår tidigare utfärdades rekordhöga 29 100

kandidatexamina.

Drygt 40 procent av kandidatexamina under läsåret 2017/18 utfärdades inom

samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Näst flest utfärdades inom

hälso- och sjukvård samt social omsorg, med cirka 20 procent. Kandidatexamina

inom den senare inriktningen tas ofta ut i kombination med en yrkesexamen, se

avsnittet Dubbelexamina.

Figur 11. Antal generella examina efter kön, läsåret 2017/18

Antalet magisterexamina ökade

Magisterexamen består av tre varianter; magisterexamen med ämnesdjup och

magisterexamen med ämnesbredd enligt 1993 års examensordning samt magis-

terexamen enligt 2007 års examensordning, samtliga med totalt fyra års utbild-

ningstid. De två sistnämnda är ettåriga magisterutbildningar som kräver en tidi-

gare examen om minst 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier.

Läsåret 2017/18 utfärdades 98 procent av magisterexamina enligt 2007 års exa-

mensordning. Möjligheten att ta ut en examen enligt äldre studieordning är starkt

begränsad efter den 30 juni 2015.

Läsåret 2017/18 utfärdades 6 000 magisterexamina, 4 100 till kvinnor och 1 900

till män. Antalet magisterexamina ökade med 300. På längre sikt har antalet ma-

gisterexamina mer än halverats. Läsåret 2005/06 utfärdades flest magisterexa-

mina, 13 000. Masterexamen som infördes år 2007 blev ett attraktivt alternativ

till magisterexamen, t.ex. är masterexamen mer internationellt jämförbar.

Nästan 40 procent av magisterexamina läsåret 2017/18 utfärdades inom hälso-

och sjukvård samt social omsorg. Magisterexamina inom den inriktningen tas

ofta ut i kombination med en yrkesexamen, se avsnittet Dubbelexamina. Cirka

35 procent av magisterexamina utfärdades inom samhällsvetenskap, juridik, han-

del, administration.

För första gången fler än 10 000 masterexamina

Masterexamen tillkom vid införandet av den nya utbildnings- och examens-

strukturen 2007. Den omfattar två års studier och kräver en tidigare examen om

minst 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre års heltidsstudier.

Det utfärdades 10 200 masterexamina läsåret 2017/18, 5 000 till kvinnor och

5 200 till män. Antalet utfärdade masterexamina var 600 fler än föregående

läsår och det högsta antalet någonsin.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

Kandidat-examen

Master-examen

Magister-examen

Högskole-examen

Kvinnor

Män


Flest masterexamina, 4 000, under läsåret 2017/18 utfärdades inom teknik och

tillverkning. Det motsvarade cirka 40 procent av alla masterexamina. Masterex-

amina inom denna inriktning tas ofta ut i kombination med en yrkesexamen, se

avsnittet Dubbelexamina. Cirka 30 procent av masterexamina utfärdades inom

samhällsvetenskap, juridik, handel, administration.

Mer än var tredje masterexamen utfärdas till studenter som kommit till Sverige

för att studera. Se avsnittet Inresande studenters examina.

Antalet högskoleexamina minskade

Den generella högskoleexamen omfattar 120 högskolepoäng vilket motsvarar

två års heltidsstudier. Läsåret 2017/18 utfärdades 1 000 högskoleexamina, 500

till kvinnor och lika många till män. Antalet högskoleexamina var 100 färre än

föregående läsår.

Yrkesexamina

Ökning av antalet yrkesexamina

Det utfärdades 33 700 yrkesexamina läsåret 2017/18, cirka 23 200 till kvinnor

och ungefär 10 600 till män. Ett läsår tidigare var antalet yrkesexamina ungefär

31 800. Uppgången bestod bland annat av en ökning med 500 ämneslärarexa-

mina och 200 juristexamina.

Det finns ett 50-tal olika yrkesexamina. För elva av dem var antalet utfärdade

examina 1 000 eller fler läsåret 2017/18. För ytterligare femton yrkesexamina

utfärdades fler än 200 examina. De vanligaste var sjuksköterskeexamen och ci-

vilingenjörsexamen med cirka 4 300 respektive 4 100.

Figur 12. Antal yrkesexamina1 efter kön, läsåret 2017/18

1) Yrkesexamina där antalet uppgår till minst 200 läsåret 2017/18. För fullständig redovisning, se bilagetabell 10.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

SjuksköterskeexamenCivilingenjörsexamen

FörskollärarexamenSpecialistsjuksköterskeexamen

HögskoleingenjörsexamenÄmneslärarexamenGrundlärarexamenSocionomexamen

JuristexamenLäkarexamenLärarexamen

CivilekonomexamenSpeciallärarexamen

YrkeslärarexamenFysioterapeutexamen

PsykologexamenSpecialpedagogexamen

ArbetsterapeutexamenBarnmorskeexamen

Biomedicinsk analytikerexamenStudie- och yrkesvägledarexamen

TandläkarexamenReceptarieexamen

ArkitektexamenPsykoterapeutexamenTandhygienistexamen

Kvinnor

Män


Mer än var fjärde yrkesexamen var en examen från lärarutbildning

Den 1 juli 2011 inrättades fyra nya lärarexamina som på sikt helt ska ersätta lä-

rarexamen. De första yrkeslärarexamina och ämneslärarexamina utfärdades

läsåret 2012/13. Läsåret 2013/14 utfärdades de första förskollärarexamina och

grundlärarexamina. Totalt utfärdades 7 400 av de fyra nya lärarexamina läsåret

2017/18, 5 700 till kvinnor och 1 700 till män. Den vanligaste av de nya exa-

mina var förskollärarexamen med 2 700 examina. Under läsåret 2017/18 utfär-

dades 1 100 lärarexamina enligt tidigare studieordningar, 800 till kvinnor och

300 till män. Det utfärdades 1 000 examina från påbyggnadsutbildningar för lä-

rare under läsåret 2017/18. Antalet examina från lärarutbildningar läsåret

2017/18 var 900 fler än 2016/17 med nya och gamla utbildningar inräknade.

Figur 13. Antal nya och gamla lärarexamina efter kön läsåren 2008/09–2017/18

Tablå 27. Antal lärarexamina efter verksamhetsinriktning läsåret 2017/18

Verksamhetsinriktning 2017/18

Totalt Kvinnor Män

Nya lärarutbildningar 7 360 5 690 1 670

Förskollärarexamen 2 660 2 500 160

Grundlärarexamen, fritidshem 550 360 190

Grundlärarexamen, förskoleklass/åk 1-3 910 870 40

Grundlärarexamen, årskurs 4-6 570 410 160

Yrkeslärarexamen 550 320 220

Ämneslärarexamen, åk 7-9 660 410 260

Ämneslärarexamen, gymnasieskolan 1 460 820 640

Lärarexamina 1 070 770 300

Förskola/förskoleklass 60 50 0

Fritidshem 10 0 10

Förskola/förskoleklass/fritidshem 10 10 0

Förskola/fritidshem/grundskolans tidigare år 170 140 20

Förskola/förskoleklass/grundskolan tidiga år 110 100 10

Grundskolans tidigare år 140 110 20

Grundskolans senare år 250 170 80

Grundskolans senare år/gymnasieskolan 230 120 110

Gymnasieskolan 90 50 40

Påbyggnadsutbildningar 1 040 980 60

Speciallärarexamen 590 560 30

Specialpedagogexamen 460 420 40


Fördelningen mellan kvinnor och män är mycket ojämn för lärarexamina, ande-

len kvinnor har under en lång följd av läsår varit kring 80 procent. Jämnast

könsfördelning har ämneslärarexamen med inriktning gymnasieskolan, med 56

procent kvinnor och 44 procent män. Ju yngre elever verksamhetsinriktningen

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Lärarexamina, totalt

Lärarexamina, kvinnor

Lärarexamina, män

Nya lärarexamina, totalt

Nya lärarexamina, kvinnor

Nya lärarexamina, män


vänder sig till desto färre blir männen. Andelen män bland dem som tog ut en

förskollärarexamen var 6 procent. Könsfördelningen är mycket ojämn även på

påbyggnadsutbildningar för lärare. Läsåret 2017/18 var endast 5 procent män av

dem som tog ut en speciallärarexamen och av dem som tog ut en specialpeda-

gogexamen var 8 procent män.

Högsta antalet sjuksköterskeexamina på tio år

Läsåret 2017/18 utfärdades 4 300 sjuksköterskeexamina, 3 700 till kvinnor och

600 till män. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet

under den senaste tioårsperioden. Andelen sjuksköterskeexamina utfärdade till

kvinnor var 86 procent och andelen män var 14 procent. Under den senaste tio-

årsperioden har andelen män varit 12–14 procent.

Antalet specialistsjuksköterskeexamina läsåret 2017/18 var 2 400 fördelat på

2 000 kvinnor och 400 män. Det var det högsta antalet sedan specialistsjukskö-

terskeexamen infördes år 2001. Av dem som tog ut en specialistsjuksköterske-

examen var 85 procent kvinnor och 15 procent män.

Figur 14. Antal examinerade personer med sjuksköterske-, specialistsjukskö-terske-, och röntgensjuksköterskeexamina efter kön läsåren 2008/09–2017/18

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Kvinnor

Sjuksköterskeexamina

Specialistsjuksköterskeexamina

Röntgensjuksköterskeexamina

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Män

Sjuksköterskeexamina

Specialistsjuksköterskeexamina

Röntgensjuksköterskeexamina


Antalet civilingenjörsexamina och högskoleingenjörsexamina ökade något

Det utfärdades 4 100 civilingenjörsexamina läsåret 2017/18, cirka 1 300 till

kvinnor och 2 700 till män. Det var 100 fler än föregående läsår. Andelen ci-

vilingenjörsexamina utfärdade till kvinnor har under den senaste tioårsperioden

varit kring 30 procent. Läsåret 2017/18 var andelen kvinnor 33 procent och an-

delen män 67 procent.

Under läsåret 2017/18 utfärdades 2 400 högskoleingenjörsexamina, cirka 700

till kvinnor och 1 600 till män. Det var 100 fler än föregående läsår. Under de

första åren av 2000-talet utfärdades som mest cirka 3 000 högskoleingenjörsex-

amina per läsår. Andelen högskoleingenjörsexamina utfärdade till kvinnor var

31 procent och andelen män 69 procent läsåret 2017/18, i samma storleksord-

ningar som tidigare.

Figur 15. Antal examinerade personer med civilingenjörs- och högskole- ingenjörsexamina efter kön läsåren 2008/09–2017/18

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Kvinnor

Civilingenjörsexamina

Högskoleingenjörsexamina

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

2008/09 2011/12 2014/15 2017/18

Män

Civilingenjörsexamina

Högskoleingenjörsexamina


Lika många masterexamina i ekonomi som civilekonomexamina

Även om civilekonom under lång tid har använts som yrkestitel så infördes inte

civilekonomexamen förrän läsåret 2007/08. Läsåret 2017/18 var antalet civile-

konomexamina 900. Antalet masterexamina och magisterexamina med inrikt-

ning mot företagsekonomi eller nationalekonomi var lika stort som antalet civi-

lekonomexamina. De flesta examina som hade inriktning mot ekonomi var kan-

didatexamina, med cirka 4 500 läsåret 2017/18. Könsfördelningen är förhållan-

devis jämn för de tre examina på avancerad nivå. Det var fler kvinnor än män

som tog ut en kandidatexamen.

Figur 16. Antal examinerade personer1 med civilekonomexamen och generella ex-amina inom företagsekonomi eller nationalekonomi efter kön, läsåret 2017/18

1) Vid fler än en examen för en student görs prioritering enligt: civilekonomexamen, master-examen, magisterexamen, kandidatexamen så att en person bara räknas en gång i dia-grammet.

Examina efter utbildningstid

Antalet examinerade med minst 5 års utbildningstid fortsätter öka

Från läsåret 1997/98 till och med läsåret 2017/18 ökade antalet examinerade

personer med 5 års utbildningstid eller längre från 1 500 till 17 200. Större de-

len av ökningen skedde från och med läsåret 2007/08. Mellan läsåren 2016/17

och 2017/18 var ökningen 1 000 examinerade. Fram till läsåret 2008/09 var det

en majoritet kvinnor som examinerades på de längsta utbildningarna. Därefter

ökade antalet män snabbare än antalet kvinnor. Läsåret 2014/15 var kvinnorna

åter fler än männen. Det var de även läsåret 2017/18.

Att det har blivit fler examinerade på de längsta utbildningarna beror på införan-

det av masterexamen år 2007. Masterexamen har en sammanlagd utbildningsti-

den på 5 år (3 år för examen från grundnivå och 2 år för masterexamen). Även

den konstnärliga masterexamen har en sammanlagd utbildningstid på 5 år.

En annan betydande förklaring till ökningen av antalet examina med 5 års ut-

bildningstid eller längre var förlängningen av civilingenjörsutbildningen till

motsvarande 5 års heltidsstudier år 2007. Andra yrkesexamina som redan före

2007 hade en utbildningstid på 5 år eller längre är t.ex. apotekar-, läkar-, veteri-

när- och psykologexamen. Ämneslärarexamen på avancerad nivå med inrikt-

ning mot gymnasieskolan tillkom 2011 bland dessa.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Civilekonomexamen Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen

Kvinnor

Män


Figur 17. Antal examinerade personer efter aggregerad utbildningstid och kön,

läsåren 1997/98–2017/18

Antalet examinerade med 4–4,5 års utbildningstid har minskat

Läsåret 2017/18 examinerades 8 500 kvinnor och 3 500 män med en samman-

lagd utbildningstid på 4–4,5 år. Under de senaste tio åren har examina med

denna längd minskat med cirka 8 000. Den huvudsakliga förklaringen till detta

är att antalet magisterexamina har halverats sedan masterexamen infördes år

2007. Läsåret 2017/18 var ändå varannan examen med denna längd en magis-

terexamen.

De till antalet största yrkesexamina med sammanlagt 4–4,5 års utbildningstid

var, läsåret 2017/18, specialistsjuksköterskeexamen (3 år sjuksköterskeutbild-

ning och 1 år specialistsjuksköterskeutbildning), grundlärarexamen, juristexa-

men, och civilekonomexamen.

Mer än hälften av de examinerade har 3–3,5 års utbildningstid

Drygt hälften av dem som examineras gör det på utbildningar med 3–3,5 års ut-

bildningstid. Under läsåret 2017/18 var antalet 37 300, fördelat på 24 800 kvin-

nor och 12 500 män. Nästan 70 procent av examina med denna längd var kandi-

datexamina.

I kategorin 3–3,5 års utbildningstid ingår förutom kandidatexamen ett antal yr-

kesexamina. De vanligaste läsåret 2017/18 var sjuksköterske-, förskollärar-,

högskoleingenjörs- och socionomexamen.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

1997/98 2002/03 2007/08 2012/13 2017/18

Kvinnor

Kortare än 3 år 3–3,5 år 4–4,5 år 5 år och längre

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

1997/98 2002/03 2007/08 2012/13 2017/18

Män

Kortare än 3 år 3–3,5 år 4–4,5 år 5 år och längre


De examinerades ålder

Medianåldern för examinerade var 26,9 år

Läsåret 2017/18 var medianåldern för examinerade personer 26,9 år bland kvin-

nor och 26,7 år bland män. Tio år tidigare var kvinnornas medianålder 28,0 år

och männens medianålder 27,3 år.

Bland dem som för första gången tog ut en examen vid svenskt universitet eller

högskola 2017/18 var medianåldern 26,1 år för kvinnor och 26,3 år för män.

Föryngring bland de examinerade

Läsåret 2017/18 var 18 800 personer, vilket motsvarar 29 procent av samtliga

examinerade, 24 år eller yngre. Andelen var 1 procentenhet mindre än föregå-

ende läsår men under de senaste tio läsåren har den ökat med 6 procentenheter.

Bland kvinnorna var 29 procent och bland männen 28 procent 24 år eller yngre

läsåret 2017/18. Ökningen av andelen yngre examinerade är troligtvis en effekt

av examensordningen som infördes 2007, med krav på en examen på grundnivå

före en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå. En annan bidra-

gande faktor kan vara att högskolenybörjarna har blivit yngre.

Figur 18. Antal examinerade personer efter kön och ålder, läsåren 2008/09–2017/18

Det högsta antalet examinerade, 27 000, läsåret 2017/18 var 25–29 år. Det mot-

svarade 41 procent av samtliga examinerade. Denna andel har varit stabil kring

40 procent under de senaste tio åren. En större andel av männen än kvinnorna

var 25–29 år, 46 procent respektive 39 procent.

Cirka 8 200 eller 13 procent av de examinerade under läsåret 2017/18 var 30–34

år. Andelen har varit 13-14 procent de senaste tio åren och ungefär lika stor

bland kvinnor och bland män.

I den äldsta åldersgruppen, 35 år eller äldre, var antalet examinerade 11 600

läsåret 2017/18. Åldersgruppens andel av samtliga examinerade var 18 procent,

5 procentenheter lägre än tio år tidigare. Läsåret 2017/18 var det 20 procent av

de examinerade kvinnorna som var 35 år eller äldre. Bland männen var denna

andel lägre, 13 procent.

Examinerade per årskull

Oförändrad andel 25-åringar med minst treårig högskoleutbildning

Den årskull som blev 25 år 2018 föddes 1993, och bland dem hade läsåret

2017/18 cirka 11 procent examinerats från högskoleutbildningar som kräver

minst tre års utbildningstid. Det innebar att andelen examinerade vid 25 år var i

stort sett densamma som för årskullen födda 1992.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Kvinnor

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

08/09 11/12 14/15 17/18

Män

35- år30-34 år25-29 år-24 år


I årskullen som föddes 1988 och som blev 30 år 2018 hade 23 procent tagit ut

en examen som kräver minst tre års utbildningstid. Det var ungefär samma an-

del som de fyra föregående åren, i de årskullar som föddes 1983–1987, men

lägre andelar än i de årskullar som föddes 1980–1982. Under lång tid dessförin-

nan var det vanligt att andelen som hade en examen med minst tre års utbild-

ningstid vid 30 års ålder ökade för varje årskull.

Figur 19 Andel av årskullarna födda 1945–1993 som har examinerats från minst treårig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder. Procent

Födelseår

Mer än var tredje 35-årig kvinna hade minst treårig högskoleutbildning

Att kvinnorna under lång tid har utgjort över 60 procent av de examinerade per-

sonerna avspeglas i andelarna av en årskull som vid 35 och 40 års ålder har tagit

ut en examen som kräver minst tre års utbildningstid. När vissa lärarutbild-

ningar och sjuksköterskeutbildningen förlängdes i början av 1990-talet innebar

detta en stor ökning av antalet kvinnor med en examen som kräver minst tre års

utbildningstid.

För årskullen som senast uppnådde 35 års ålder, dvs. personer födda 1983, var

andelen med examen från minst treårig högskoleutbildning 36 procent bland

kvinnorna och 20 procent bland männen. Det var mycket länge sedan männens

andel var i närheten av kvinnornas. Bland årskullarna födda på 40-talet och en

bit in på 50-talet var det dock en högre andel av männen än av kvinnorna som

vid 35 års ålder hade en examen som kräver minst tre års utbildningstid.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1993

Totalt

-40 år

-35 år

-30 år

-25 år


Figur 20. Andel av årskullarna födda 1945–1993 som examinerats från minst treå-rig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder efter kön. Procent

Födelseår

Födelseår

Uppgifterna i diagrammen är en summering av antalet examinerade från flera läsår. Summerade uppgifter om examinerade för en årskull har dividerats med antalet i årskullen vid 25 års ålder. I beräkningarna ingår inte examina utfärdade till inresande studenter.

Se bilagetabell 13.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1993

Kvinnor

-40 år

-35 år

-30 år

-25 år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1993

Män

-40 år

-35 år

-30 år

-25 år


Inresande studenters examina

Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som ingår i ett utbytes-

program vid svenska universitet och högskolor samt studenter som ordnar sina

studier i Sverige på egen hand, s.k. freemover-studenter. Se även definitioner

och förklaringar i Kort om statistiken. Av 65 600 examinerade läsåret 2017/18

var 6 500 inresande studenter. Könsfördelningen bland de inresande examine-

rade var jämn, 51 procent kvinnor och 49 procent män.

Andelen inresande studenter bland de examinerade har minskat efter läsåret

2011/12 som en följd av införandet av studieavgifter för vissa inresande studen-

ter. Under det senaste läsåret var denna andel 10 procent. Figur 21. Andel inresande studenter av de examinerade efter kön, läsåren 2008/09–2017/18. Procent

Antalet masterexamina utfärdade till inresande studenter har minskat

Det utfärdades 3 600 masterexamina bland de 6 500 examinerade inresande stu-

denterna läsåret 2017/18, fördelat på 1 600 kvinnor och 2 000 män. Läsåret

2012/13 när antalet masterexamina bland inresande studenter var som högst ut-

färdades 1 800 till kvinnor och 2 900 till män. Minskningen har sin grund i infö-

randet av studieavgifter för vissa inresande studenter läsåret 2011/12. Figur 22. Antal examinerade personer med masterexamen och därav antal inre-sande studenter med masterexamen efter kön, läsåren 2008/09–2017/18.

0

5

10

15

20

25

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Totalt

Kvinnor

Män

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Totalt

Kvinnor

Män

Inresande totalt

Inresande kvinnor

Inresande män


De inresande studenterna ej längre i majoritet bland masterexaminerade

De första masterexamina utfärdades under läsåret 2007/08. Hälften utfärdades

till inresande studenter. Från läsåret 2008/09 till och med läsåret 2012/13 var

merparten av dem som tog ut en masterexamen inresande studenter. Därefter

har studenter som ingår i den svenska befolkningen varit i majoritet. Under

2017/18 utfärdades 36 procent av alla masterexamina till inresande studenter.

Bland kvinnor med masterexamen var andelen inresande studenter 33 procent

och bland män 39 procent läsåret 2017/18.

Även antalet magisterexamina till inresande studenter har minskat

Det utfärdades 1 500 magisterexamina bland de 6 500 examinerade inresande

studenterna läsåret 2017/18, fördelat på 800 kvinnor och 700 män.

Efter läsåret 2011/12 har antalet magisterexamina bland inresande studenter

minskat, sannolikt beroende på införandet av studieavgifter för vissa studenter.

Det senaste läsåret skedde emellertid en mindre ökning. Figur 23. Antal examinerade personer med magisterexamen1 och därav antal inre-sande studenter med magisterexamen efter kön, läsåren 2008/09–2017/18.

1) Magisterexamina enligt 2007 års examensordning.

Efter masterexamina och magisterexamina var kandidatexamina vanligast bland

de inresande studenterna. Läsåret 2017/18 var de 800 till antalet.

Bland dem som tar ut en yrkesexamen är de inresande studenterna få. Läsåret

2017/18 utfärdades 350, motsvarande 1 procent av alla yrkesexamina, till inre-

sande studenter. Den vanligaste yrkesexamen bland inresande studenter var ci-

vilingenjörsexamen med 125 examinerade.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Totalt

Kvinnor

Män

Inresande totalt

Inresande kvinnor

Inresande män


Dubbelexamina

Med dubbelexamina menas att en student tar ut både en yrkesexamen och en ge-

nerell examen för samma studier. Eftersom det exakta kursinnehållet i varje en-

skild examen inte är känt i statistiken så är definitionen av dubbelexamen här

något förenklad. Den avgränsning som används är att en person ska ha en yrkes-

examen och en generell examen som båda är utfärdade samma läsår.

Det finns ytterligare studenter som tar ut fler än en examen under samma läsår

förutom dem som tar ut dubbelexamina. Kombinationen av två generella exa-

mina förekommer i stor mängd (cirka 2 300 läsåret 2017/18), kombinationen av

två yrkesexamina är mindre vanligt (cirka 140 läsåret 2017/18) och ännu ovanli-

gare är olika kombinationer där minst en konstnärlig examen ingår (endast cirka

40 läsåret 2017/18).

Antalet personer som tog ut en yrkesexamen var 33 600 läsåret 2017/18. Antalet

dubbelexamina var 9 600. För första gången någonsin minskade antalet dubbel-

examina. Detta trots en ökning av antalet utfärdade yrkesexamina.

Tablå 28. Antal examinerade personer med yrkesexamen och antal dubbelexamina efter kön läsåren 2008/09–2017/18

Läsår Antal examinerade personer med yrkesexamen

Antal dubbelexamina


2008/09 28 900 20 100 8 800 5 600 4 200 1 400

2009/10 28 500 20 000 8 500 6 400 4 900 1 600

2010/11 33 500 23 600 9 900 7 700 5 600 2 100

2011/12 28 500 19 700 8 700 8 000 5 700 2 300

2012/13 30 600 21 200 9 400 8 700 6 100 2 600

2013/14 32 500 22 500 10 100 9 300 6 500 2 900

2014/15 33 000 22 200 10 800 9 600 6 500 3 100

2015/16 33 200 22 600 10 600 9 800 6 800 3 000

2016/17 31 600 21 800 9 800 10 000 7 000 2 900

2017/18 33 600 23 100 10 500 9 600 6 700 3 000


Fler kvinnor än män tog ut dubbelexamina läsåret 2017/18 men i relation till det

totala antalet examinerade var det ungefär lika vanliga för båda könen. Att an-

delen dubbelexamina var så lika mellan könen trots olikheter i utbildningsval

beror på att de flesta dubbelexamina återfinns inom utbildningsinriktningarna

hälso- och sjukvård samt social omsorg och teknik och tillverkning. Den första

inriktningen har en majoritet kvinnliga studenter medan den andra är vanligare

bland män.

Tablå 29. De vanligaste kombinationerna av yrkesexamen och generell examen, båda examina uttagna läsåret 2017/18

Yrkesexamen Generell examen – Inriktning enligt SUN Totalt Kvinnor Män

Sjuksköterskeexamen Kandidatexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 2 770 2 400 370 Civilingenjörsexamen Masterexamen - Teknik och tillverkning 1 840 650 1 190

Specialistsjuksköterskeex. Magisterexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 1 310 1 110 200

Civilingenjörsexamen Kandidatexamen - Teknik och tillverkning 1 050 350 690

Högskoleingenjörsexamen Kandidatexamen - Teknik och tillverkning 520 190 330

Socionomexamen Kandidatexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 380 320 60

Arbetsterapeutexamen Kandidatexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 310 270 40

Fysioterapeutexamen Kandidatexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 310 200 110

Barnmorskeexamen Magisterexamen- Hälso- & sjukvård, social omsorg 240 240 ..

Biomedicinsk analytikerex. Kandidatexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 180 150 30

Läkarexamen Masterexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 180 90 90

Speciallärarexamen Magisterexamen - Pedagogik och lärarutbildning 140 140 10

Läkarexamen Kandidatexamen- Hälso- & sjukvård, social omsorg 130 70 70

Specialpedagogexamen

Magisterexamen - Pedagogik och lärarutbildning 120 110 10

Tandläkarexamen

Masterexamen - Hälso- & sjukvård, social omsorg 120 80 40

Civilingenjörsexamen Masterexamen - Naturvetenskap, matematik, data 110 20 100



Studier efter avlagd examen

Studenter med en tidigare examen

Av samtliga 405 500 registrerade studenter läsåret 2017/18 hade 78 400, mot-

svarande 19 procent, redan en examen från en svensk högskolutbildning från

läsåren 1961/62–2016/17.

Andelen med en tidigare examen varierade stort mellan olika områden, från

9 procent inom teknik till 31 procent inom vård och omsorg. Området vård och

omsorg har många studenter på påbyggnadsutbildningar vilket delvis förklarar

den höga andelen med en tidigare examen. (Se även bilagetabell 8 som innehål-

ler mer detaljerade uppgifter per ämnesgrupp).

Tablå 30. Antal studenter läsåret 2017/18 med en tidigare examen och andelen exa-minerade av samtliga studenter per område

Område

Antal med tidigare examen % av samtliga studenter


Totalt 78 400 56 200 22 200 19 23 14



Naturvetenskap 7 700 4 400 3 300 11 13 8

Teknik 7 200 3 400 3 900 9 12 7


Vård och omsorg 12 300 10 800 1 500 31 32 23

Konstnärligt område 2 300 1 600 700 19 22 14

Övrigt område 3 100 2 200 900 14 16 10

Okänt 600 400 300 8 8 9


Andelen registrerade studenter med en tidigare examen var högre för kvinnor än

för män, 23 respektive 14 procent läsåret 2017/18. Mönstret var detsamma inom

samtliga områden (exklusive okänt område). Störst skillnad mellan könen fanns

inom området vård och omsorg där andelen med en tidigare examen var 9 pro-

centenheter högre för kvinnor än för män.

Studier efter examen

Det finns flera orsaker till att en student fortsätter studera efter avlagd examen.

Det kan vara att skaffa sig ytterligare meriter, att fortsätta till en examen med

högre poängomfattning eller att sikta på en examen som är påbyggnad till den

tidigare. Många studenter med tidigare examen läser enbart på distans (se tidi-

gare avsnitt Studenter i distansutbildning). Följande redovisning avser fortsatta

studier på grundnivå och avancerad nivå, inte studier på forskarnivå.

Det har varit förväntat att 2007 års studie- och examensstruktur skulle leda till

att allt fler studenter fortsätter vara registrerade efter avlagd examen, eftersom

kravet för att få avlägga examen på avancerad nivå i flera fall är att studenten

har en tidigare examen på grundnivå. Det har också skett en ökning men den är

förmodligen mindre än den skulle kunna vara eftersom många väntar med att

formellt ta ut examen på grundnivå tills studierna på avancerad nivå är avslu-

tade.

Andelen studerande efter examen minskade något

Omkring 5 900 kvinnor och 3 900 män som tog ut en examen under läsåret

2016/17 var registrerade för studier höstterminen 2017. Det var färre det föregå-

ende läsåret men antalet examinerade minskade också. Andelen studerande efter

examen var 15 procent, 1 procentenhet lägre än ett läsår tidigare. Det var en

större andel män än kvinnor som fortsatte studera, 17 procent jämfört med 14

procent för kvinnor.


Figur 24. Antal examinerade personer läsåren 2007/08–2016/17 och därav antal som fortsatte studera direkt efterföljande termin efter kön

Vanligast med fortsatta studier efter konstnärlig kandidatexamen

Att studera efter examen var vanligast bland dem som tagit ut en konstnärlig

kandidatexamen. En tredjedel av dem som tog ut en sådan examen läsåret

2016/17 var registrerade för studier under höstterminen 2017, majoriteten på

avancerad nivå. Bland dem som tog ut en kandidatexamen (generell) var det 25

procent som var fortsatt registrerade. Till antalet var de 6 500, 67 procent av de

9 800 som var registrerade för studier efter examen.

Tablå 31. Antal1 examinerade personer läsåret 2016/17 och andel registrerade på

grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2017

Examen2 Totalt Kvinnor Män

Antal examinerade

2016/17

Andel % registrerade

ht 2017 4

Antal examinerade

2016/17


ht 2017 4

Antal examinerade

2016/17


ht 2017 4 Totalt Avanc.

nivå Totalt Avanc.

nivå Totalt Avanc.

nivå

Samtliga examinerade 63 420 15 9 40 670 15 8 22 740 17 11 Generella examina Kandidatexamen 26 180 25 17 16 880 23 15 9 300 29 21 Högskoleexamen 1 140 16 2 610 16 3 540 15 1

Magisterexamen 3 5 700 9 6 3 980 9 6 1 720 9 6

Masterexamen 9 550 7 3 4 590 8 3 4 970 7 3

Konstnärliga examina

Konstn. kandidatexamen 610 34 23 360 34 22 240 35 25 Konstn. masterexamen 340 10 6 220 11 7 120 7 3

Yrkesexamina

Högskoleingenjörsexamen 2 260 17 12 710 13 8 1 550 19 14 Fysioterapeutexamen 560 15 11 370 15 10 190 17 13 Biomed. analytikerexamen 380 14 8 310 13 8 70 20 11 Ämneslärarexamen 1 590 10 2 900 11 2 700 9 2 Yrkeslärarexamen 440 10 2 280 13 3 160 6 – Tandläkarexamen 270 9 2 190 6 2 80 16 1 Lärarexamen 1 530 9 2 1 090 9 2 450 7 2 Socionomexamen 1 930 9 5 1 690 9 5 230 6 4 Specialistsjuksköterskeex. 2 320 8 6 2 020 8 6 300 7 5 Specialpedagogexamen 370 8 5 350 8 5 20 – – Sjuksköterskeexamen 4 220 8 4 3 670 8 4 550 8 4 Juristexamen 1 330 8 1 830 7 1 500 8 1

1) Antal är avrundade till närmaste 10-tal. Ingen könsuppdelning görs där antalet män är färre 10. 2) För att ingå i redovisningen måste minst 200 personer ha examinerats från utbildningen 2016/17. 3) Magisterexamina enligt 1993 års och 2007 års examensordning. 4) Avancerad nivå prioriteras om en student var registrerad på både grundnivå och avancerad nivå.

För statistik om studerande på forskarnivå hänvisas till SCB:s webbplats

(scb.se), Statistiska meddelanden, serie UF 21. Uppgifter finns även på Univer-

sitetskanslersämbetets webbplats (www.uka.se).

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2007/08 2010/11 2013/14 2016/17

Kvinnor

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2007/08 2010/11 2013/14 2016/17

Män

Antal examinerade

därav i fortsatta studier


Regional redovisning

Påbörjad högskoleutbildning per årskull och län

Beräkningen i redovisningen av påbörjad högskoleutbildning är baserad på an-

talet folkbokförda personer per län vid 18 års ålder. För dessa personer redovi-

sas andelen med påbörjad högskoleutbildning till och med 21 och 24 års ålder.

Förutom svensk högskoleutbildning ingår även studier utomlands för dem som

fått särskilda studiemedel från CSN för utlandsstudier på högskolenivå. Avsik-

ten med denna redovisning är att beskriva skillnaden i påbörjade högskolestu-

dier vid viss ålder mellan ungdomar som vuxit upp i olika län utan att låta se-

nare flyttningar påverka bilden.

Stor spridning mellan länen och mellan kvinnor och män

Av tablån nedan framgår att av folkbokförda 18-åringar i Sverige år 2011 hade

drygt 33 procent påbörjat högskolestudier till och med 21 års ålder och ungefär

44 procent till och med 24 års ålder.

Spridningen i påbörjad högskoleutbildning till och med 24 års ålder var stor

mellan länen, från drygt 35 procent i Gotlands län till 51 procent i Stockholms

län.

I samtliga län hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier i

båda åldrarna. På riksnivå uppgick skillnaden till 11 procentenheter vid 21 års

ålder. Vid 24 års ålder hade skillnaden ökat till 15 procentenheter. Vid 24 års ål-

der var skillnaden mellan könen störst för Norrbottens län, drygt 19 procenten-

heter. Vid samma ålder var skillnaden minst, 12 procentenheter, för Gävleborgs

län.

Tablå 32. Påbörjad högskoleutbildning till och med 21 och 24 års ålder för 18-åringar 2011 per län. Procent. Dessa personer föddes 1993 och var 21 år 2014 och 24 år 2017

Folkbokföringslän vid 18 års ålder

t.o.m. 21 år t.o.m. 24 år


Riket totalt 33,4 38,9 28,3 43,9 51,8 36,4 Stockholms län 39,6 44,7 34,7 50,6 57,8 43,9

Uppsala län 41,8 48,4 35,6 50,4 58,7 42,5

Södermanlands län 28,6 32,6 24,6 38,9 45,9 32,0

Östergötlands län 32,7 38,5 27,4 42,8 50,7 35,3

Jönköpings län 32,4 39,8 25,3 42,9 52,0 34,2

Kronobergs län 30,3 36,2 25,1 43,2 52,1 35,4

Kalmar län 29,0 36,6 21,7 40,1 49,8 30,8

Gotlands län 21,9 27,2 17,4 34,8 43,8 27,2

Blekinge län 34,2 42,2 27,2 42,7 52,9 33,8

Skåne län 35,8 41,0 30,8 45,6 52,9 38,5

Hallands län 31,4 37,0 26,0 44,4 52,4 36,8

Västra Götalands län 33,3 38,5 28,4 44,4 52,2 36,9

Värmlands län 29,0 34,1 24,1 38,8 47,3 30,7

Örebro län 28,5 33,7 23,9 38,1 46,2 31,0

Västmanlands län 31,6 37,0 25,9 40,1 47,5 32,3

Dalarnas län 30,0 35,9 24,4 39,2 47,6 31,4

Gävleborgs län 27,7 31,2 24,4 37,0 43,3 30,9

Västernorrlands län 27,7 33,4 22,5 37,7 45,9 30,1

Jämtlands län 23,0 26,1 20,1 35,5 42,9 28,6

Västerbottens län 25,2 30,7 20,2 36,5 46,6 27,3

Norrbottens län 26,4 33,6 19,7 35,5 45,6 26,3

Skillnaden mellan länen har samband med flera bakomliggande faktorer. Den

sociala sammansättningen av befolkningen i länen är en viktig faktor, eftersom

benägenheten att påbörja högskolestudier har ett samband med social bakgrund.

Tillgången till högskoleutbildning och situationen på arbetsmarknaden är andra

faktorer som påverkar andelen som går vidare till en högskoleutbildning.


Boende efter examen per län

Genom uppgifter om var de högskoleexaminerade var folkbokförda året innan

de började sina högskolestudier (rekryteringslän) respektive cirka två år efter

avlagd examen (boendelän) går det att se hur studenterna har flyttat. För de exa-

minerade läsåret 2016/17 avser uppgiften om boendelän där de var folkbokförda

den 31 december 2018.

Stockholms län fångar upp många examinerade

Var studenterna bosätter sig efter examen påverkas bl.a. av arbetsmarknaden

och möjligheterna till fortsatta studier. Under många år har examinerade i högre

utsträckning bosatt sig i storstadsregioner än i andra delar av landet.

De tre storstadslänen, Uppsala län, Östergötlands län och Västerbottens län hade

fler av de examinerade boende i länet två år efter avlagd examen än som rekry-

terades från respektive län. Exempelvis rekryterades 12 400 av de examinerade

läsåret 2016/17 från Stockholms län medan 17 100 var bosatta i länet två år ef-

ter examen. Ett stort antal examina tas ut vid universitet och högskolor i stor-

stadsregionerna och många av de examinerade stannar kvar, sannolikt på grund

av god arbetsmarknad för högskoleutbildade.

Tablå 33. Examinerade personer 2016/17. Antal rekryterade från respektive län vid studiernas påbörjande samt antal boende i länet 2018-12-31.

Län Rekryterade från länet

Boende i länet

Skillnad mellan boende och rekryterade

Antal Antal Antal Procent Stockholms län 12 370 17 140 4 770 39 Uppsala län 2 210 3 070 860 39 Södermanlands län 1 410 950 -460 -33 Östergötlands län 2 720 2 770 50 2 Jönköpings län 2 280 1 710 -570 -25 Kronobergs län 1 090 930 -160 -15 Kalmar län 1 380 920 -460 -33 Gotlands län 370 260 -110 -30 Blekinge län 930 710 -220 -24 Skåne län 7 100 7 800 700 10 Hallands län 1 960 1 400 -560 -29 Västra Götalands län 10 230 11 090 860 8 Värmlands län 1 490 1 140 -350 -23 Örebro län 1 610 1 570 -40 -2 Västmanlands län 1 450 1 100 -350 -24 Dalarnas län 1 460 1 020 -440 -30 Gävleborgs län 1 530 1 080 -450 -29 Västernorrlands län 1 290 870 -420 -33 Jämtlands län 670 510 -160 -24 Västerbottens län 1 720 1 750 30 2 Norrbottens län 1 360 960 -400 -29 Okänt 1 6 660 4 560 -2 100 -32

1) Examinerade med okänt rekryteringslän/okänt boendelän var troligen inte folkbokförda i Sverige året innan de påbörjade studierna respektive två år efter avlagd examen.

Många examinerade stannar i högskolelänet

I följande tablå redovisas lärosäten med minst 500 examinerade personer läsåret

2016/17 och hur många av de examinerade som rekryterades från det län där lä-

rosätet är beläget (högskolelänet) vid studiernas början samt hur många som

bodde i detta län cirka två år efter examen. Observera att en student som exami-

nerades från ett visst lärosäte inte nödvändigtvis började sina studier vid just

detta lärosäte.


Skillnaden mellan boende i högskolelänet efter examen och rekryterade från

högskolelänet var positiv för de största lärosätena med undantag för Luleå tek-

niska universitet, vars differens var plus minus noll. Den största skillnaden

fanns bland examinerade vid Handelshögskolan i Stockholm där 48 procent

hade rekryterats från Stockholms län och 81 procent bodde där efter examen.

Högst andel rekryterade från högskolelänet hade Högskolan Väst, 84 procent.

Lägst andel rekryterade från högskolelänet hade Blekinge tekniska högskola

följt av Uppsala universitet. Blekinge tekniska högskola är ett lärosäte som re-

kryterar många utländska studenter. För Uppsala universitet kan den låga rekry-

teringen från högskolelänet dvs. från Uppsala län och Gotlands län förklaras

med att universitetet är ett stort lärosäte med ett brett utbildningsutbud huvud-

sakligen beläget i län med relativt liten befolkning. Fler studenter vid Uppsala

universitet rekryterades från Stockholms län än från Uppsala län och Gotlands

län tillsammans.

Tablå 34. Examinerade personer 2016/17 per lärosäte. Rekryterade från högsko-lelänet vid studiernas påbörjande respektive boende i högskolelänet 2018-12-31

Lärosäte Examine-rade

2016/17

Rekryte-rade från

högskole-länet

Boende i högskole-länet den

31 dec 2018

Rekryte-rade från

högskole-länet

Boende i högskole-länet den

31 dec 2018

Antal Antal Antal Procent Procent Lunds universitet 6 080 2 490 3 330 41 55

Göteborgs universitet 5 770 3 300 4 240 57 73

Uppsala universitet1 5 320 1 130 2 060 21 39

Stockholms universitet 4 380 2 860 3 600 65 82

Linköpings universitet 4 040 1 350 1 870 33 46 Umeå universitet 3 530 1 100 1 370 31 39

Linnéuniversitetet2 3 030 1 010 1 180 33 39

Kungl. Tekniska högskolan 2 510 1 150 1 790 46 71

Malmö universitet 2 510 1 620 1 940 65 77

Örebro universitet 2 150 720 990 33 46

Karolinska institutet 1 960 1 130 1 400 58 71

Chalmers tekniska högskola 1 900 880 1 350 46 71

Stiftelsen Högskolan i Jönköping 1 770 670 790 38 45

Karlstads universitet 1 760 680 770 39 44

Luleå tekniska universitet 1 540 520 520 34 34

Mälardalens högskola3 1 430 710 800 50 56

Högskolan i Borås 1 350 820 910 61 67

Södertörns högskola 1 310 1 000 1 160 76 89

Mittuniversitetet4 1 240 500 590 40 48

Högskolan i Halmstad 1 180 440 510 37 43

Högskolan Väst 1 170 980 1 000 84 85

Högskolan i Gävle 1 100 460 510 42 46

Högskolan Dalarna 1 050 420 450 40 43

Högskolan Kristianstad 1 000 670 680 67 68

Högskolan i Skövde 820 470 540 57 66

Blekinge tekniska högskola 670 120 180 18 27

Handelshögskolan i Sthlm 620 300 500 48 81

1) Som högskolelän räknas Uppsala län och Gotlands län 2) Som högskolelän räknas Kronobergs län och Kalmar län. 3) Som högskolelän räknas Södermanlands län och Västmanlands län. 4) Som högskolelän räknas Västernorrlands län och Jämtlands län.

Antalet rekryterade till ett enskilt lärosäte är bland annat beroende av dess ut-

bildningsutbud och om rekrytering sker regionalt, nationellt eller internationellt.

Antalet boende i högskolelänet efter examen påverkas bland annat av arbets-

marknadssituation och eventuella möjligheter till fortsatta studier.


Befolkningens utbildningsnivå – eftergymnasial utbildning per län

Befolkningens utbildningsnivå i en region påverkas av flera faktorer, bl.a. ar-

betsmarknadsstruktur och utbudet av utbildning inom regionen. Många flyttar

också i samband med att de börjar studera och/eller när de avslutat sina högsko-

lestudier, så som beskrivits på föregående sidor. Invandringen av eftergymnasi-

alt utbildade kan också skilja mellan regionerna.

Tablån nedan visar andelen eftergymnasialt utbildade i åldern 25–64 år per län

2017. Eftergymnasial utbildning består till allra största delen av högskoleutbild-

ning, men även annan eftergymnasial utbildning ingår, t.ex. yrkeshögskoleut-

bildning och polisutbildning. År 2017 hade 43 procent av befolkningen i åldern

25–64 år en eftergymnasial utbildning.

Högst andel eftergymnasialt utbildade i Stockholms län

Högst andel eftergymnasialt utbildade, inklusive kortare eftergymnasiala utbild-

ningar, hade Stockholms och Uppsala län med 51 respektive 47 procent.

Uppsala universitet har många studenter från andra län, speciellt från Stock-

holms län, och många av dessa blir kvar på högskoleorten även efter studierna.

För Stockholm är bilden delvis annorlunda, många flyttar av arbetsmarknads-

skäl till Stockholm efter avslutade studier på någon annan ort. För övriga län

varierade andelen eftergymnasialt utbildade mellan 32 och 44 procent. Samma

mönster gäller för den längre eftergymnasiala utbildningen (tre år eller mer).

Totalt hade 27 procent en längre eftergymnasial utbildning 2017. I Stockholms

och Uppsala län var andelen högst, 34 respektive 32 procent.

I samtliga län är fler kvinnor än män eftergymnasialt utbildade

Totalt i riket hade 48 procent av kvinnorna och 37 procent av männen i åldern

25–64 år en eftergymnasial utbildning. 32 procent av kvinnorna och 22 procent

av männen hade en minst treårig eftergymnasial utbildning. Andelen kvinnor

med en längre eftergymnasial utbildning är högre än andelen män i samtliga län.

Störst var skillnaden mellan könen i Jämtlands respektive Västerbottens län

med 14 procentenheter.

Tablå 35. Andelen eftergymnasialt utbildade i befolkningen 25–64 år per län 2017. Procent

Folkbokföringslän Eftergymnasial utbildning, totalt

Minst 3-årig eftergymnasial utbildning


Riket 43 48 37 27 32 22 Stockholms län 51 56 47 34 39 30

Uppsala län 47 53 41 32 38 27

Södermanlands län 34 40 27 19 25 14

Östergötlands län 41 46 36 26 31 22

Jönköpings län 35 42 29 21 27 15

Kronobergs län 38 45 32 23 28 17

Kalmar län 35 42 28 20 26 14

Gotlands län 35 41 28 21 27 15

Blekinge län 39 44 33 22 28 17

Skåne län 43 49 38 28 33 23

Hallands län 40 46 34 24 30 18

Västra Götalands län 43 48 37 27 32 22

Värmlands län 36 43 28 21 28 15

Örebro län 36 43 30 22 28 16

Västmanlands län 37 43 31 22 28 17

Dalarnas län 33 40 26 19 25 13

Gävleborgs län 32 40 25 19 25 13

Västernorrlands län 36 43 29 21 27 14

Jämtlands län 37 45 29 22 29 15

Västerbottens län 44 51 37 29 36 22

Norrbottens län 36 44 29 22 29 16

Uppgifterna är hämtade från SCB:s register över befolkningens utbildning (UREG) 2018-01-01. Förutom examinerade ingår även personer med minst 30 högskolepoäng i gruppen eftergymnasialt utbildade. I gruppen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning ingår förutom examinerade även personer som har minst 180 högskolepoäng men saknar examen. På SCB:s webbplats, 4 finns även uppgifter om befolkningens utbildningsnivå per kommun.

http://www.scb.se/


Tabeller

Teckenförklaring

Explanation of symbols

– Noll Zero

0 Tal avrundat till noll Number rounded to zero

. Uppgift kan inte förekomma Not applicable

1. Högskolenybörjare läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön

1. Higher education entrants 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex

Universitet/högskola Antal kvinnor och män Andel kvinnor, procent Andel män, procent

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Totalt 87 447 85 984 85 792 85 860 86 653 57 57 57 57 58 43 43 43 43 42

Universitet

Uppsala universitet 6 843 6 935 6 999 7 005 7 508 58 58 56 59 60 42 42 44 41 40

Lunds universitet 7 756 8 219 8 119 8 110 8 065 54 56 56 56 57 46 44 44 44 43

Göteborgs universitet 6 716 6 246 6 548 6 589 6 918 65 65 64 64 66 35 35 36 36 34

Stockholms universitet 9 244 8 988 8 308 8 107 7 778 61 60 63 62 65 39 40 37 38 35

Umeå universitet 4 374 4 375 4 284 4 211 4 309 60 59 61 60 60 40 41 39 40 40

Linköpings universitet 4 992 4 788 4 931 5 041 4 937 53 53 54 53 53 47 47 46 47 47

Karolinska institutet 1 179 1 290 1 325 1 319 1 301 72 72 73 73 69 28 28 27 27 31

Kungl. Tekniska högskolan 3 929 4 167 4 443 4 422 4 058 29 31 32 32 33 71 69 68 68 67

Chalmers tekniska högskola* 2 494 2 413 2 375 2 403 2 543 32 32 30 30 30 68 68 70 70 70

Luleå tekniska universitet 2 584 2 327 2 275 2 234 2 314 44 45 44 46 42 56 55 56 54 58

Handelshögskolan i Stockholm* 486 523 546 591 617 42 41 42 46 45 58 59 58 54 55

Sveriges lantbruksuniversitet 919 891 846 896 967 62 60 65 58 62 38 40 35 42 38

Karlstads universitet 2 568 2 570 2 327 2 351 2 401 60 59 59 60 59 40 41 41 40 41

Linnéuniversitetet 4 790 4 523 4 866 4 623 4 705 57 58 60 60 59 43 42 40 40 41

Örebro universitet 2 497 2 421 2 511 2 700 2 489 59 61 59 59 60 41 39 41 41 40

Mittuniversitetet 2 006 2 079 2 147 2 132 1 947 60 59 60 60 61 40 41 40 40 39

Högskolor

Blekinge tekniska högskola 1 021 1 342 1 239 1 141 980 35 34 33 31 34 65 66 67 69 66

Försvarshögskolan 131 121 115 128 133 29 35 29 37 34 71 65 71 63 66

Gymnastik- och idrottshögskolan 173 176 185 196 170 43 38 43 45 45 57 63 57 55 55

Högskolan i Borås 1 657 1 663 1 632 1 572 1 785 72 70 69 70 71 28 30 31 30 29

Högskolan Dalarna 2 367 2 323 2 312 2 193 2 152 57 57 57 61 61 43 43 43 39 39

Högskolan i Gävle 1 735 1 685 2 076 1 880 1 730 62 57 61 60 61 38 43 39 40 39

Högskolan i Halmstad 1 898 1 838 1 814 1 914 2 163 57 58 54 55 56 43 42 46 45 44

Högskolan Kristianstad 1 594 1 533 1 591 1 597 1 585 68 67 67 69 68 32 33 33 31 32

Högskolan i Skövde 1 971 1 695 1 508 1 242 1 251 46 50 49 46 49 54 50 51 54 51

Högskolan Väst 1 870 1 689 1 404 1 577 1 891 61 63 62 61 63 39 37 38 39 37

Mälardalens högskola 2 431 2 233 2 043 2 512 2 236 59 59 62 63 61 41 41 38 37 39

Stiftelsen Högskolan i Jönköping* 2 678 2 788 3 089 3 082 3 096 56 56 57 56 57 44 44 43 44 43

Södertörns högskola 2 089 2 033 1 783 1 711 1 875 71 70 66 71 69 29 30 34 29 31

Blekinge tekniska högskola 1 021 1 342 1 239 1 141 980 35 34 33 31 34 65 66 67 69 66


Konstnärliga högskolor

Beckmans Designhögskola* 15 22 21 21 21 67 73 76 57 62 33 27 24 43 38

Dans- och cirkushögskolan 61 . . . . 66 . . . . 34 . . . .

Konstfack 141 176 125 125 136 72 69 68 74 71 28 31 32 26 29

Kungl. Konsthögskolan 37 46 45 49 65 51 74 69 63 54 49 26 31 37 46

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 281 299 368 224 294 53 56 53 46 58 47 44 47 54 42

Operahögskolan i Stockholm 3 . . . . 67 . . . . 33 . . . .

Stockholms dramatiska högskola 11 . . . . 45 . . . . 55 . . . .


1 (forts.)


2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Stockholms konstnärliga högskola 16 170 178 139 129 69 61 66 71 60 31 39 34 29 40

Övriga enskilda utbildningsanordnare

Ersta Sköndal Bräcke högskola 138 168 208 245 250 84 86 84 89 89 16 14 16 11 11

Gammelkroppa skogsskola 23 - 19 - 17 9 - 5 - 18 91 - 95 - 82

Johannelunds teologiska högskola 14 22 25 20 26 50 32 40 60 50 50 68 60 40 50

Newmaninstitutet 30 12 18 15 24 33 50 72 47 46 67 50 28 53 54

Röda Korsets Högskola 120 112 176 181 196 83 83 81 80 84 18 17 19 20 16

Sophiahemmet Högskola 93 116 125 137 138 91 91 87 89 88 9 9 13 11 12

Stockholms Musikpedagogiska In-stitut 11 10 13 14 14 82 70 77 86 64 18 30 23 14 36

Enskilda Högskolan, Stockholm 56 74 43 43 55 59 65 56 53 55 41 35 44 47 45

Örebro Teologiska Högskola 41 51 54 70 83 34 39 48 50 52 66 61 52 50 48

Enskilda psykoterapianordnare

Ericastiftelsen 3 2 1 - 1 100 100 - - 100 - - 100 - -

Högskolan Evidens - - 2 - 1 - - 100 - - - - - - 100

Skandinaviens Akademi för Psyko-terapiutveckling - 1 - - - - 100 - - - - - - - -

Svenska institutet för kognitiv psy-koterapi 3 - 1 2 2 100 - 100 50 - - - - 50 100

* Enskild utbildningsanordnare Organisatoriska förändringar av lärosätena redovisas i Kort om statistiken. Längre tidsserier finns redovisade på SCB:s webbplats www.scb.se (sökord: studenter och examina).

http://www.scb.se/


2. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön

2. First-year students at a certain university/higher education institution 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex


2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Totalt 171 752 169 792 168 194 167 241 170 592 60 59 60 60 61 40 41 40 40 39

Universitet












Sveriges lantbruksuniversitet 1 827 1 776 1 714 1 665 1 930 66 63 67 64 66 34 37 33 36 34





Högskolor

Blekinge tekniska högskola 2 148 4 494 2 639 2 498 2 137 41 37 38 35 36 59 63 62 65 64









Högskolan Väst 4 786 4 570 3 523 4 223 6 662 66 66 67 68 68 34 34 33 32 32









Konstfack 399 416 290 306 337 78 74 73 75 68 22 26 27 25 32


Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 475 456 546 372 437 57 57 55 52 57 43 43 45 48 43






Gammelkroppa skogsskola 25 - 24 - 19 16 - 4 - 21 84 - 96 - 79





2 (forts.)


2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18


Stockholms Musikpedagogiska In-stitut

93 92 95 71 87 84 76 81 90 80 16 24 19 10 20

Enskilda Högskolan, Stockholm 366 353 182 235 251 73 75 68 69 73 27 25 32 31 27



Ericastiftelsen 63 54 24 37 27 84 89 83 81 89 16 11 17 19 11

Högskolan Evidens 21 - 18 1 22 86 - 83 100 77 14 - 17 - 23

Skandinaviens Akademi för Psyko-terapiutveckling - 18 - - - - 72 - - - - 28 - - -

Svenska institutet för kognitiv psy-koterapi 26 18 16 15 23 96 78 75 87 87 4 22 25 13 13


http://www.scb.se/


3. Nybörjare på yrkesexamensprogram läsåren 2013/14–2017/18 efter område, program och kön

3. First-year students 2013/14–2017/18 in professional degree programmes by field, programme and sex

Yrkesexamensområde Antal kvinnor och män Andel kvinnor, procent Andel män, procent

Program1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Totalt 46 732 48 153 49 103 49 014 49 721 62 63 63 63 64 38 37 37 37 36

Juridik och samhällsvetenskap 6 344 6 338 6 463 6 552 6 852 68 68 67 65 67 32 32 33 35 33

Civilekonomexamen 1 480 1 398 1 342 1 470 1 433 53 53 51 47 46 47 47 49 53 54

Juristexamen 1 765 1 717 1 791 1 691 1 859 59 58 60 59 63 41 42 40 41 37

Psykologexamen 708 725 755 760 764 69 69 66 69 66 31 31 34 31 34

Socionomexamen 2 407 2 509 2 585 2 644 2 808 84 83 81 79 81 16 17 19 21 19

Undervisning 13 290 14 899 15 754 15 596 15 619 74 74 74 73 75 26 26 26 27 25

Folkhögskollärarexamen 56 51 69 57 49 73 71 72 56 71 27 29 28 44 29

Förskollärarexamen 3 633 3 801 3 889 3 938 3 978 92 92 92 93 94 8 8 8 7 6

Grundlärarexamen 3 388 3 655 3 964 4 060 4 166 78 77 78 76 77 22 23 22 24 23

Grundskollärarexamen 4-9 - - - - 1 - - - - - - - - - 100

Lärarexamen 809 1 154 1 014 949 943 69 64 64 67 66 31 36 36 33 34

Speciallärarexamen 526 608 681 548 576 91 94 92 91 94 9 6 8 9 6

Specialpedagogexamen 399 531 601 675 634 94 91 93 92 93 6 9 7 8 7

Studie- och yrkesvägledarexamen 265 279 307 297 263 84 85 87 84 85 16 15 13 16 15

Yrkeslärarexamen 641 615 673 598 599 58 66 64 65 61 42 34 36 35 39

Ämneslärarexamen 3 623 4 280 4 626 4 551 4 501 52 52 52 51 54 48 48 48 49 46

Naturvetenskap 614 616 602 655 589 81 75 74 78 77 19 25 26 22 23

Apotekarexamen 300 292 293 306 296 77 70 68 73 74 23 30 32 27 26

Receptarieexamen 322 338 320 362 303 85 80 80 82 79 15 20 20 18 21

Teknik 12 817 12 507 12 157 12 144 11 879 29 30 29 30 29 71 70 71 70 71

Arkitektexamen 345 335 319 323 356 62 63 62 59 61 38 37 38 41 39

Brandingenjörsexamen 82 77 77 79 82 29 36 34 35 30 71 64 66 65 70

Civilingenjörsexamen 7 371 7 128 7 071 7 218 7 037 31 31 32 32 31 69 69 68 68 69

Högskoleingenjörsexamen 4 747 4 712 4 476 4 346 4 262 26 26 25 25 25 74 74 75 75 75

Sjöingenjörsexamen 135 120 83 72 71 10 11 10 4 6 90 89 90 96 94

Sjökaptensexamen 160 151 138 122 87 17 15 8 7 14 83 85 92 93 86

Lant- och skogsbruk 550 529 525 489 514 58 61 58 54 57 42 39 42 46 43

Agronomexamen 162 168 154 144 146 75 83 77 70 72 25 17 23 30 28

Hortonomexamen 14 14 20 8 19 86 79 50 50 53 14 21 50 50 47

Jägmästarexamen 86 78 60 78 67 37 38 43 31 30 63 62 57 69 70

Landskapsarkitektexamen 118 119 117 111 118 75 72 79 81 81 25 28 21 19 19

Landskapsingenjörsexamen 45 45 45 48 50 76 69 60 52 58 24 31 40 48 42

Lantmästarexamen 50 51 50 52 50 34 25 36 25 44 66 75 64 75 56

Skogsmästarexamen 50 54 55 48 45 18 20 20 15 13 82 80 80 85 87

Skogsteknikerexamen 25 - 24 - 19 16 - 4 - 21 84 - 96 - 79

Medicin och odontologi 2 346 2 326 2 432 2 364 2 582 61 61 64 61 64 39 39 36 39 36

Läkarexamen 1 617 1 614 1 639 1 680 1 747 54 55 57 56 59 46 45 43 44 41

Optikerexamen 78 81 83 85 101 79 80 84 76 79 21 20 16 24 21

Psykoterapeutexamen 227 193 268 138 255 84 77 83 80 81 16 23 17 20 19

Tandläkarexamen 353 351 363 381 403 66 63 64 65 67 34 37 36 35 33

Veterinärexamen 100 98 100 100 101 87 88 89 90 86 13 12 11 10 14


3 (forts.)

Yrkesexamensområde Antal kvinnor och män Andel kvinnor, procent Andel män, procent

Program1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Vård och omsorg 10 855 11 002 11 254 11 289 11 788 83 83 82 83 83 17 17 18 17 17

Arbetsterapeutexamen 507 554 548 510 507 86 84 82 79 82 14 16 18 21 18

Audionomexamen 115 109 93 96 115 63 72 67 75 74 37 28 33 25 26

Barnmorskeexamen 288 326 371 406 352 .. 100 100 .. .. .. - - .. ..

Biomedicinsk analytikerexamen 641 619 572 520 526 75 76 77 73 75 25 24 23 27 25

Dietistexamen 122 104 98 107 112 92 86 94 89 81 8 14 6 11 19

Fysioterapeutexamen3 687 692 690 678 687 64 64 63 62 62 36 36 37 38 38

Logopedexamen 189 209 205 200 184 88 86 90 89 89 12 14 10 11 11

Ortopedingenjörsexamen 38 33 40 36 41 66 73 63 58 76 34 27 38 42 24

Röntgensjuksköterskeexamen 251 258 276 281 296 73 76 71 76 74 27 24 29 24 26

Sjukhusfysikerexamen 57 67 55 55 61 61 64 62 51 49 39 36 38 49 51

Sjuksköterskeexamen 5 385 5 440 5 737 5 921 6 189 84 84 82 85 85 16 16 18 15 15

Specialistsjuksköterskeexamen 2 283 2 272 2 319 2 223 2 453 86 87 86 86 87 14 13 14 14 13

Tandhygienistexamen 242 266 216 210 220 92 85 88 87 85 8 15 12 13 15

Tandteknikerexamen 77 80 67 75 70 73 71 70 76 83 27 29 30 24 17

Övrigt område 101 111 117 131 131 10 16 12 13 18 90 84 88 87 82

Officersexamen 101 111 117 131 131 10 16 12 13 18 90 84 88 87 82

1) Läsåret 2011/12 ändrades lärarutbildning fyra nya lärarexamina ersätter gamla lärarexamen. 2) Studenter som kombinerar studier på civilingenjörs- och ämneslärarexamensprogram vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas här på ämneslärarprogrammet. 3) Fysioterapeut blev ny yrkestitel för sjukgymnast från den 1 januari 2014. I tabellen sker redovisningen på denna yrkesexamen även bakåt i tiden. Längre tidsserier finns redovisade på SCB:s webbplats www.scb.se (sökord: studenter och examina).

http://www.scb.se/


4. Antalet nybörjare på program mot generell examen 2013/14–2017/18 efter kön, program, SUN-inriktning och andelen inresande studenter

4. Number of first-year students in general degree programmes 2013/14–2017/18 by sex, pro-gramme, education field, and percentage incoming students

Kön Antal % Inresande studenter

Generell examen SUN-inriktning (1-siffernivå)

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Kvinnor och män Högskoleexamen 2 906 2 506 2 065 1 574 1 279

1 1 2 1 3

Pedagogik och lärarutbildning - 12 5 9 6

- - - - -

Humaniora och konst 318 343 271 182 144

1 5 8 9 22

Samhällsvetenskap, juridik, handel, admi-nistration

455 355 218 190 63

0 - - - -

Naturvetenskap, matematik och data 500 405 373 256 310

2 2 2 1 1

Teknik och tillverkning 1 377 1 123 893 808 711

0 0 0 0 0

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 175 176 153 49 -

- 2 1 - -

Tjänster 70 65 106 56 16 - - 3 - -

Okänd 13 29 52 24 30

- - 4 - 3

Kandidatexamen 26 217 25 343 25 088 25 141 24 917

3 3 3 4 4

Pedagogik och lärarutbildning 177 147 115 124 150

4 4 - 2 3

Humaniora och konst 3 160 3 076 3 049 2 846 2 844

3 3 3 5 6

Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 13 700 13 330 13 272 13 709 13 546

3 3 4 4 4

Naturvetenskap, matematik och data 5 750 5 504 5 455 5 257 5 330

2 3 3 4 4

Teknik och tillverkning 654 661 763 773 672 4 1 3 2 3

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 257 212 203 212 241

3 3 2 3 2

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 999 941 908 917 862

1 2 4 5 6

Tjänster 1 427 1 358 1 204 1 184 1 123

2 4 3 4 2

Okänd 106 125 134 145 171

3 3 2 - 8

Magisterexamen 4 038 3 862 4 254 4 053 4 097

34 35 37 36 41


5 1 6 1 7


16 18 21 11 21


41 42 44 43 48


43 35 43 43 45

Teknik och tillverkning 314 314 275 306 387

61 56 62 52 53


18 19 23 21 21

Tjänster 283 154 291 173 233

10 18 11 21 16

Masterexamen 12 282 12 827 13 389 14 103 14 941

33 38 37 40 43


17 19 24 20 21


28 27 31 32 32


32 35 35 38 42


42 46 41 46 46


37 43 42 44 49


26 43 52 51 64

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 892 918 917 1 007 1 100

21 28 25 34 34

Tjänster 270 294 315 303 331

38 38 46 41 44

Okänd - - - 6 4

- - - 83 75

Kvinnor Högskoleexamen 1 195 1 044 794 591 467

1 1 2 2 3

Pedagogik och lärarutbildning - 12 5 9 6

- - - - -


2 3 7 13 26

Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 363 290 155 141 39 0 - - - -


2 2 3 2 2


1 0 0 1 1


- 2 1 - -

Tjänster 32 33 60 22 7

- - 5 - -

Okänd 8 22 33 16 23

- - - - 4

Kandidatexamen 15 064 14 283 14 160 14 243 14 050

3 3 3 4 4


5 4 - 2 3


4 3 3 5 6


4 3 4 4 4


3 4 3 4 4


2 1 1 1 1


3 4 3 3 2

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 802 736 696 729 664 1 2 3 5 6

Tjänster 876 833 685 647 611 2 3 3 4 3

Okänd 43 59 61 68 92 2 2 2 - 10


4 (forts.)

Kön Antal % Inresande studenter Generell examen SUN-inriktning (1-siffernivå)

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Magisterexamen 2 409 2 290 2 504 2 341 2 447

28 30 31 31 35


4 1 4 0 8


17 16 24 11 20


39 40 41 42 45


34 23 33 30 38


60 52 66 55 46


14 15 20 19 17

Tjänster 220 121 209 119 193

8 17 9 20 11

Masterexamen 6 140 6 259 6 598 6 794 7 497

30 34 33 37 40


16 16 23 19 20


30 27 31 34 32


30 34 31 37 41

Naturvetenskap, matematik och data 654 761 878 902 1 025

44 50 41 48 48


33 36 37 39 44


23 30 43 50 61


18 24 23 31 30

Tjänster 166 179 170 184 205

35 37 41 38 43

Okänd - - - - 1 - - - - 100

Män Högskoleexamen 1 711 1 462 1 271 983 812

1 1 2 1 3


- 5 8 8 20

Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 92 65 63 49 24

- - - - -


2 2 2 1 1


0 0 0 - -


- - - - -

Tjänster 38 32 46 34 9

- - - - -

Okänd 5 7 19 8 7

- - 11 - -

Kandidatexamen 11 153 11 060 10 928 10 898 10 867

3 3 3 4 4


- 4 - - 3


2 2 3 5 6


3 3 4 4 4


2 2 3 3 4


6 1 5 4 4


1 - - 4 2


2 3 6 6 8

Tjänster 551 525 519 537 512

3 4 3 4 2

Okänd 63 66 73 77 79

3 5 3 - 5

Magisterexamen 1 629 1 572 1 750 1 712 1 650

42 42 45 43 49


8 1 12 3 6


12 22 15 12 23

Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm. 916 927 988 961 908

44 44 47 45 51


49 45 51 50 51


62 58 60 52 55


33 37 36 30 37

Tjänster 63 33 82 54 40

14 21 17 22 43

Masterexamen 6 142 6 568 6 791 7 309 7 444

37 42 42 43 47


22 31 30 26 25


26 25 31 29 33


34 36 39 39 45


40 44 42 45 45


39 46 45 46 51


38 59 65 53 70


31 39 31 47 49

Tjänster 104 115 145 119 126

42 40 52 45 45

Okänd - - - 6 3

- - - 83 67


5. Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare) läsåret 2017/18 efter kön, lärosäte och fördelning på rekryteringslän

5. First–year students at certain university/higher education institution 2017/18 by sex, university/ higher education institution and home county

Kön Rekryteringslän1

Samtliga Universitet lärosäten Uppsala uni-

versitet Lunds uni-

versitet Göteborgs uni-

versitet Stockholms

universitet Umeå uni-

versitet Linköpings universitet

Karolinska in-stitutet

Kvinnor och män 170 639 15 928 11 950 13 281 15 294 11 680 7 556 3 243

Därav med uppgift om

rekryteringslän 143 988 13 362 8 485 11 404 13 175 10 303 5 912 2 731

Stockholms län 27,7 33,9 17,5 10,9 64,9 21,9 19,5 69,8

Uppsala län 5,1 15,2 3,0 2,7 4,9 5,3 2,8 4,5

Södermanlands län 2,3 2,4 1,2 0,9 1,9 1,9 4,6 2,9

Östergötlands län 4,4 4,2 3,1 2,8 3,5 3,5 29,1 2,4

Jönköpings län 2,8 1,4 2,0 2,4 0,8 1,5 6,0 0,8

Kronobergs län 1,6 0,9 2,1 0,9 0,6 1,1 1,7 0,4

Kalmar län 1,8 1,2 1,8 1,3 0,6 1,2 3,3 0,8

Gotlands län 0,5 1,4 0,2 0,4 0,4 0,3 0,4 0,1

Blekinge län 1,3 0,6 2,0 0,7 0,3 1,1 0,8 0,4

Skåne län 14,1 9,4 45,7 9,3 5,5 12,2 7,2 3,7

Hallands län 2,7 1,2 3,5 5,7 0,7 1,7 1,4 0,6

Västra Götalands län 17,1 9,7 11,4 53,2 6,2 12,2 9,0 4,2

Värmlands län 2,2 1,4 0,9 1,7 1,1 1,5 2,1 1,2

Örebro län 2,7 2,2 1,2 1,5 1,3 2,3 2,9 1,1

Västmanlands län 2,4 3,5 0,9 1,0 1,5 2,0 2,4 2,0

Dalarnas län 2,1 2,1 0,8 0,8 0,8 2,1 1,8 0,8

Gävleborgs län 2,2 2,9 0,4 0,7 1,4 2,6 1,4 1,3

Västernorrlands län 1,7 1,5 0,4 0,6 1,0 5,2 0,9 0,8

Jämtlands län 1,0 1,0 0,4 0,4 0,5 2,2 0,8 0,6

Västerbottens län 2,5 2,3 1,0 1,3 1,2 12,7 1,0 0,8

Norrbottens län 1,8 1,5 0,7 0,8 0,8 5,6 0,8 0,5

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Okänt län, inkl. ej

Folkbokförda i Sverige 26 651 2 566 3 465 1 877 2 119 1 377 1 644 512


Kungl.

Tekniska hög-skolan

Chalmers tekniska

högskola*

Luleå tekniska uni-

versitet

Handelshögs-kolan i Stock-

holm*

Sveriges lant-bruksuniversi-

tet

Karlstads universitet

Linnéuniver-sitetet

Örebro universitet

Kvinnor och män 5 917 3 314 5 545 750 1 930 5 221 13 985 4 621


rekryteringslän 3 629 2 200 4 951 356 1 543 4 815 12 505 4 285

Stockholms län 61,2 3,9 22,3 58,4 21,1 19,1 21,0 18,8

Uppsala län 4,6 1,1 4,5 3,7 16,2 3,2 4,7 4,4



Jönköpings län 0,8 4,2 1,4 1,7 3,4 1,8 4,5 1,7

Kronobergs län 0,7 1,3 1,1 - 0,6 0,7 6,4 1,0

Kalmar län 0,8 1,4 1,2 0,8 1,7 0,9 6,4 1,0

Gotlands län 0,2 0,2 0,6 - 0,6 0,3 0,7 0,7

Blekinge län 0,9 0,8 0,8 - 0,9 0,5 3,4 0,6

Skåne län 6,0 4,5 11,8 11,8 20,0 8,2 15,9 6,5

Hallands län 0,9 7,2 1,9 1,7 1,9 1,7 2,3 1,2


Värmlands län 1,2 2,8 2,3 0,8 2,1 22,2 1,6 4,1

Örebro län 2,1 1,0 2,1 1,7 2,1 6,3 2,1 26,7


Dalarnas län 1,3 0,7 1,6 0,8 1,7 2,4 1,4 3,4

Gävleborgs län 1,3 0,5 1,9 0,8 2,6 1,6 1,3 1,5


Jämtlands län 0,8 0,6 1,2 0,8 1,2 0,8 0,7 0,4


Norrbottens län 1,5 1,1 14,4 1,7 1,4 0,8 1,1 1,1

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


Folkbokförda i Sverige 2 288 1 114 594 394 387 406 1 480 336


5 (forts.)

Kön Rekryteringslän1 Högskolor

Mittuniversite-tet

Malmö Uni-versitet

Blekinge tekniska

högskola

Försvarshögs-kolan

Gymnastik och idrotts–

högskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle

Kvinnor och män 6 637 6 876 2 137 365 437 3 897 6 007 5 272


rekryteringslän 6 263 6 038 1 833 349 425 3 599 5 405 4 947

Stockholms län 23,7 9,8 21,9 53,9 77,4 15,0 23,4 25,7

Uppsala län 5,4 1,5 4,8 7,4 4,7 2,5 5,3 9,5



Jönköpings län 1,8 1,2 1,9 0,9 0,2 3,9 1,6 1,5

Kronobergs län 0,9 1,5 2,9 - 0,5 1,2 1,3 0,9

Kalmar län 1,2 1,2 3,1 0,9 0,5 1,2 1,4 1,2

Gotlands län 0,6 0,2 0,4 0,3 - 0,5 0,6 0,7

Blekinge län 0,8 2,1 11,0 2,9 - 1,0 0,7 0,7

Skåne län 11,5 61,8 20,3 7,2 3,1 7,9 9,4 8,9

Hallands län 1,8 2,4 2,8 1,4 0,7 5,5 1,8 2,1


Värmlands län 1,8 0,8 1,1 1,1 0,7 1,2 2,5 1,4

Örebro län 2,9 1,0 1,6 1,1 1,2 1,0 3,2 2,4


Dalarnas län 1,9 0,8 1,5 0,9 0,7 1,1 16,4 3,0

Gävleborgs län 4,4 0,8 1,2 0,3 2,4 0,9 5,3 18,1


Jämtlands län 6,3 0,2 0,7 0,9 1,2 0,3 1,4 0,8


Norrbottens län 1,8 0,5 0,8 2,6 0,7 0,5 1,5 1,1

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 374 838 304 16 12 298 602 325

Kön

Rekryteringslän1 Konstnärliga

högskolor Högskolan i

Halmstad Högskolan

Kristianstad Högskolan i

Skövde Högskolan

Väst Mälardalens

högskola Stiftelsen

Högskolan i Jönköping*

Södertörns högskola

Beckmans De-signhögskola*

Kvinnor och män 5 090 6 426 3 195 6 663 6 175 4 790 4 207 41



Stockholms län 13,1 18,4 20,1 18,8 24,3 12,6 79,9 61,0

Uppsala län 2,7 4,0 3,8 3,4 5,5 1,7 2,7 4,9



Jönköpings län 4,4 2,2 3,3 1,6 1,5 30,9 0,7 -

Kronobergs län 2,0 1,5 0,9 1,3 1,1 2,4 0,2 -

Kalmar län 3,9 1,9 1,1 1,4 1,0 2,1 0,3 2,4

Gotlands län 0,4 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 0,5 -

Blekinge län 1,3 3,9 1,0 1,0 1,1 1,4 0,2 -

Skåne län 21,1 32,2 9,2 10,2 9,7 8,7 2,9 9,8

Hallands län 18,5 2,2 2,6 2,4 1,6 2,4 0,2 -


Värmlands län 1,5 1,2 2,4 1,9 1,5 1,2 0,5 -

Örebro län 1,3 2,1 2,5 2,3 3,8 1,9 1,0 -

Västmanlands län 1,5 1,9 2,2 1,8 13,8 1,4 1,1 -

Dalarnas län 1,3 1,5 1,0 1,3 2,1 1,3 0,8 4,9

Gävleborgs län 1,1 1,3 1,0 1,5 1,6 0,8 1,2 -

Västernorrlands län 0,8 1,1 0,9 1,0 1,1 0,7 0,4 -

Jämtlands län 0,9 0,6 0,4 0,5 0,6 0,4 0,3 -

Västerbottens län 1,5 2,4 1,6 1,6 2,3 0,9 0,4 -

Norrbottens län 1,0 1,4 0,9 1,4 1,2 0,4 0,3 -

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


Folkbokförda i Sverige 561 356 239 329 399 1 355 232


5 (forts.)



Konstfack Kungl. Konsthögs-

kolan

Kungl. Mu-sikhögsko-lan i Stock-

holm

Stockholms konstnärliga

högskola

Ersta Sköndal Bräcke högs-

kola

Gammel-kroppa skogsskola

Johan-nelunds teo-logiska hög-

skola

Newmaninsti-tutet

Kvinnor och män 337 148 438 282 537 19 83 99


rekryteringslän 270 94 225 201 531 19 82 84

Stockholms län 71,9 66,0 61,3 72,6 88,7 - 15,9 26,2

Uppsala län 2,2 2,1 3,6 2,0 1,1 - 39,0 33,3

Södermanlands län 1,1 1,1 0,4 1,5 1,5 - 1,2 1,2

Östergötlands län 2,2 - 1,3 2,0 0,8 - 3,7 3,6

Jönköpings län 1,1 - 0,9 - 0,6 5,3 3,7 1,2

Kronobergs län 0,4 1,1 0,4 0,5 - - 1,2 1,2

Kalmar län 0,4 - 0,9 - 0,2 - - -

Gotlands län - 1,1 1,3 - 0,4 - - 1,2

Blekinge län 0,4 - - - - - - -

Skåne län 3,3 8,5 5,3 5,5 0,8 - 4,9 9,5

Hallands län - - - 1,5 - - - -


Värmlands län 0,4 1,1 0,4 - - 21,1 - 3,6

Örebro län 1,5 1,1 1,8 1,5 0,6 - 1,2 3,6

Västmanlands län 1,1 - 1,3 2,5 0,2 - 6,1 2,4

Dalarnas län 1,1 - 1,8 1,5 0,8 21,1 2,4 3,6

Gävleborgs län 0,4 - 3,6 1,0 1,1 15,8 3,7 -

Västernorrlands län 0,7 - 0,4 0,5 0,4 15,8 1,2 -

Jämtlands län - - 0,4 - 0,4 5,3 1,2 -

Västerbottens län 1,5 4,3 0,4 - 0,2 5,3 6,1 -

Norrbottens län 0,4 1,1 1,8 1,5 0,8 - - 1,2

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 67 54 213 81 6 1 15


Enskilda psy-koterapian-ordnare

Röda Korsets högskola

Sophiahem-met Högs-

kola

Stockholms Musikpeda-gogiska In-

stitut

Teologiska Högskolan, Stockholm

Örebro teolo-giska högs-

kola

Ericastiftel-sen

Högskolan Evidens

Svenska insti-tutet för kogni-tiv psykoterapi

Kvinnor och män 364 370 87 251 157 27 22 23



Stockholms län 90,2 72,6 57,0 61,3 12,3 85,2 - 65,2

Uppsala län 1,5 4,0 9,3 3,7 1,9 - - -

Södermanlands län 0,9 2,0 7,0 2,9 - - 4,5 -

Östergötlands län 0,3 2,3 4,7 4,5 8,4 3,7 - -

Jönköpings län 0,3 0,6 - 2,5 11,7 - - -

Kronobergs län - - 1,2 1,2 3,2 - - -

Kalmar län - 0,3 - - 1,3 - - -

Gotlands län 0,6 0,6 - 0,8 - - - -

Blekinge län - 0,3 - - 0,6 - - -

Skåne län 1,2 4,0 - 3,3 4,5 - - -

Hallands län - 0,6 - 0,8 2,6 - 9,1 -

Västra Götalands län 2,1 5,1 4,7 8,6 24,7 - 81,8 -

Värmlands län - 0,6 1,2 1,2 3,2 - 4,5 -

Örebro län - 0,3 4,7 2,9 11,7 - - -

Västmanlands län 0,3 0,3 - 2,1 3,2 - - 8,7

Dalarnas län 0,3 2,3 4,7 0,8 1,9 3,7 - 8,7

Gävleborgs län 1,2 0,8 5,8 1,6 - 3,7 - 8,7

Västernorrlands län 0,3 1,7 - 0,8 1,9 - - -

Jämtlands län 0,6 0,3 - - 1,9 - - -

Västerbottens län 0,3 0,6 - 0,8 2,6 - - 4,3

Norrbottens län - 1,1 - - 1,9 3,7 - 4,3

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 28 16 1 8 3


5 (forts.)


Samtliga Universitet lärosäten Uppsala uni-

versitet Lunds uni-

versitet Göteborgs uni-

versitet Stockholms

universitet Umeå uni-

versitet Linköpings universitet

Karolinska in-stitutet

Kvinnor 104 259 9 760 6 995 8 640 9 553 7 463 4 228 2 388



Stockholms län 27,8 34,6 17,0 11,0 65,2 22,5 17,4 71,3

Uppsala län 4,9 14,5 2,7 2,8 4,9 5,0 2,6 4,2



Jönköpings län 2,8 1,5 2,2 2,6 0,8 1,4 6,8 0,8

Kronobergs län 1,5 0,8 1,8 0,8 0,6 1,0 1,7 0,4

Kalmar län 1,9 1,1 1,9 1,4 0,7 1,1 3,1 0,9

Gotlands län 0,6 1,7 0,2 0,3 0,4 0,4 0,4 0,1

Blekinge län 1,3 0,5 1,7 0,8 0,2 1,1 0,7 0,4

Skåne län 14,2 9,1 45,7 9,6 5,3 12,6 7,0 2,7

Hallands län 2,7 1,3 3,5 5,9 0,8 1,8 1,3 0,6


Värmlands län 2,2 1,5 0,8 1,7 1,0 1,5 2,2 1,4

Örebro län 2,8 2,3 1,3 1,4 1,3 2,1 3,1 1,0


Dalarnas län 2,1 2,2 0,9 0,8 0,8 2,2 1,5 0,8

Gävleborgs län 2,3 3,0 0,5 0,7 1,4 2,5 1,2 1,4


Jämtlands län 1,0 1,1 0,4 0,3 0,5 2,2 0,8 0,6


Norrbottens län 1,8 1,6 0,8 0,7 0,7 5,6 0,8 0,5

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 14 388 1 490 1 991 1 228 1 268 840 809 338

Män 66 380 6 168 4 955 4 641 5 741 4 217 3 328 855



Stockholms län 27,5 32,8 18,2 10,7 64,4 20,9 22,5 65,3

Uppsala län 5,3 16,2 3,3 2,6 4,8 5,8 3,1 5,6



Jönköpings län 2,8 1,2 1,8 2,1 0,8 1,6 4,8 0,9

Kronobergs län 1,6 1,0 2,4 1,0 0,6 1,2 1,6 0,4

Kalmar län 1,7 1,2 1,6 1,1 0,5 1,3 3,7 0,7

Gotlands län 0,5 0,9 0,3 0,5 0,4 0,3 0,5 0,1

Blekinge län 1,4 0,7 2,3 0,7 0,5 1,2 1,0 0,3

Skåne län 14,1 9,8 45,6 8,8 5,7 11,4 7,4 6,8

Hallands län 2,7 1,1 3,4 5,4 0,6 1,6 1,6 0,7


Värmlands län 2,1 1,4 1,1 1,7 1,2 1,5 1,9 0,6

Örebro län 2,7 2,2 1,1 1,8 1,3 2,7 2,7 1,3


Dalarnas län 1,9 1,9 0,6 0,7 0,9 1,9 2,2 0,7

Gävleborgs län 2,1 2,7 0,3 0,6 1,5 2,7 1,6 1,2


Jämtlands län 1,0 0,9 0,4 0,5 0,5 2,1 0,8 0,4


Norrbottens län 1,7 1,2 0,7 1,0 0,9 5,4 1,0 0,7

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 12 263 1 076 1 474 649 851 537 835 174


5 (forts.)


Rekryteringslän1 Kungl.

Tekniska hög-skolan

Chalmers

tekniska högskola*

Luleå

tekniska uni-versitet

Handelshögs-

kolan i Stock-holm*

Sveriges lant-

bruksuniversi-tet

Karlstads

universitet

Linnéuniver-

sitetet

Örebro

universitet

Kvinnor

2 091 1 120 2 885 338 1 266 3 268 8 784 2 860



Stockholms län 60,5 4,5 22,1 63,6 22,2 19,3 21,9 17,0

Uppsala län 5,5 1,3 3,9 2,5 14,1 3,3 4,6 4,3


Östergötlands län 4,3 1,3 4,1 - 3,4 3,5 4,7 5,0

Jönköpings län 0,7 4,0 1,1 1,2 3,3 1,8 4,4 1,5

Kronobergs län 0,7 0,6 0,8 - 0,6 0,6 6,2 0,7

Kalmar län 0,7 1,5 1,3 1,2 1,5 0,7 6,7 1,0

Gotlands län 0,2 - 0,7 - 0,7 0,4 0,8 0,8

Blekinge län 0,4 0,9 0,8 - 0,9 0,6 3,5 0,6

Skåne län 5,8 4,7 11,9 11,7 20,9 8,0 15,5 6,4

Hallands län 0,5 7,7 1,5 0,6 2,3 1,4 2,2 1,3


Värmlands län 1,3 2,7 1,9 0,6 2,0 23,6 1,6 4,4

Örebro län 2,2 1,3 1,9 3,1 2,3 6,4 2,1 28,2


Dalarnas län 0,8 0,8 1,9 1,2 1,8 2,2 1,4 3,6

Gävleborgs län 1,3 0,5 1,8 0,6 2,7 1,6 1,3 1,2


Jämtlands län 0,7 0,4 1,0 0,6 1,3 0,8 0,7 0,3


Norrbottens län 1,6 1,1 16,6 1,9 1,3 0,8 1,3 1,1

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0



Män

3 826 2 194 2 660 412 664 1 953 5 201 1 761



Stockholms län 61,7 3,5 22,4 54,1 18,9 18,9 19,6 21,6

Uppsala län 4,1 1,1 5,3 4,6 20,4 3,0 4,9 4,6



Jönköpings län 0,9 4,3 1,7 2,1 3,5 1,9 4,7 2,0

Kronobergs län 0,7 1,7 1,4 - 0,6 1,0 6,7 1,5

Kalmar län 0,8 1,3 1,1 0,5 2,4 1,2 5,8 0,9

Gotlands län 0,2 0,4 0,5 - 0,4 0,2 0,5 0,6

Blekinge län 1,2 0,8 0,8 - 1,0 0,4 3,1 0,6

Skåne län 6,1 4,4 11,7 11,9 18,1 8,7 16,6 6,7

Hallands län 1,1 6,9 2,5 2,6 1,2 2,0 2,4 1,0


Värmlands län 1,1 2,8 2,7 1,0 2,2 19,9 1,6 3,5

Örebro län 2,0 0,8 2,3 0,5 1,6 6,2 2,1 24,2


Dalarnas län 1,5 0,7 1,3 0,5 1,6 2,7 1,4 3,1

Gävleborgs län 1,3 0,5 2,1 1,0 2,4 1,6 1,3 1,9


Jämtlands län 0,8 0,7 1,4 1,0 1,2 0,8 0,8 0,4

Västerbottens län 0,9 0,9 7,2 - 3,7 0,8 2,4 1,2

Norrbottens län 1,5 1,1 11,8 1,5 1,8 0,7 0,7 0,9

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 1 533 777 397 218 155 181 618 130


5 (forts.)

Kön Rekryteringslän1 Högskolor

Mittuniversite-tet

Malmö Uni-verstet

Blekinge tekniska

högskola

Försvarshögs-kolan

Gymnastik och idrotts–

högskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle

Kvinnor

4 437 4 570 764 140 203 3 006 3 626 3 173


rekryteringslän 4 218 3 972 674 135 196 2 804 3 253 3 008

Stockholms län 24,4 10,1 21,7 61,5 77,6 16,4 24,5 25,5

Uppsala län 5,3 1,5 4,5 6,7 3,1 2,6 5,5 10,1


Östergötlands län 3,8 2,5 3,0 1,5 - 2,3 2,7 2,9

Jönköpings län 1,7 1,1 2,1 - - 3,9 1,4 1,4

Kronobergs län 0,9 1,6 2,7 - 0,5 1,2 1,1 0,7

Kalmar län 1,2 1,3 3,3 1,5 0,5 1,2 1,1 1,3

Gotlands län 0,5 0,3 0,7 - - 0,5 0,5 0,6

Blekinge län 0,7 2,1 14,7 1,5 - 0,9 0,6 0,6

Skåne län 11,2 61,2 23,0 6,7 3,1 8,5 8,8 8,8

Hallands län 1,8 2,3 2,2 1,5 1,0 5,9 1,8 1,9


Värmlands län 1,7 0,6 0,4 1,5 1,0 1,2 2,8 1,2

Örebro län 3,1 1,0 1,6 2,2 1,0 1,0 3,1 2,4

Västmanlands län 2,0 1,1 1,3 - 2,6 1,2 3,0 2,3

Dalarnas län 1,9 0,8 1,2 0,7 1,5 1,2 18,6 3,1

Gävleborgs län 4,9 0,8 0,7 0,7 2,6 1,0 5,7 20,2

Västernorrlands län 8,3 0,4 0,6 - - 0,5 1,4 1,9

Jämtlands län 6,4 0,3 0,7 0,7 1,0 0,2 1,3 0,7


Norrbottens län 1,9 0,4 0,4 3,0 1,5 0,5 1,4 1,1

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0



Män 2 200 2 306 1 373 225 234 891 2 381 2 099


rekryteringslän 2 045 2 066 1 159 214 229 795 2 152 1 939

Stockholms län 22,2 9,1 22,1 49,1 77,3 10,1 21,7 26,0

Uppsala län 5,6 1,5 5,0 7,9 6,1 2,1 4,9 8,5



Jönköpings län 1,9 1,5 1,7 1,4 0,4 4,0 1,9 1,6

Kronobergs län 0,8 1,4 3,0 - 0,4 1,1 1,6 1,2

Kalmar län 1,3 0,9 2,9 0,5 0,4 1,0 2,0 1,0

Gotlands län 0,6 0,1 0,3 0,5 - 0,5 0,7 0,8

Blekinge län 0,9 2,0 8,8 3,7 - 1,3 0,8 0,9

Skåne län 12,1 63,0 18,8 7,5 3,1 6,0 10,4 9,0

Hallands län 1,7 2,6 3,1 1,4 0,4 4,0 1,8 2,3


Värmlands län 2,1 1,0 1,5 0,9 0,4 1,1 2,0 1,8

Örebro län 2,5 1,1 1,6 0,5 1,3 1,1 3,3 2,4


Dalarnas län 2,0 0,8 1,7 0,9 - 0,8 13,2 2,8

Gävleborgs län 3,2 0,7 1,5 - 2,2 0,5 4,7 14,9


Jämtlands län 6,2 0,2 0,6 0,9 1,3 0,3 1,5 1,0

Västerbottens län 4,2 1,0 2,0 0,5 - 0,1 3,4 2,6

Norrbottens län 1,4 0,7 0,9 2,3 - 0,3 1,7 1,2

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0




5 (forts.)


Högskolan i

Halmstad Högskolan

Kristianstad Högskolan i

Skövde Högskolan

Väst Malmö högs-

kola Mälardalens

högskola Stiftelsen

Högskolan i Jönköping*

Södertörns högskola

Kvinnor

3 181 4 408 1 706 4 528 3 823 2 972 2 811 3 181



Stockholms län 13,9 18,3 20,3 18,8 24,5 12,9 79,6 13,9

Uppsala län 2,8 3,8 3,2 3,1 5,3 1,8 2,8 2,8



Jönköpings län 4,6 2,2 3,8 1,5 1,4 29,9 0,6 4,6

Kronobergs län 2,1 1,7 0,9 1,2 1,2 2,5 0,2 2,1

Kalmar län 4,4 1,8 1,2 1,5 1,1 2,2 0,4 4,4

Gotlands län 0,4 0,6 0,5 0,5 0,5 0,2 0,4 0,4

Blekinge län 1,3 3,9 0,8 1,0 1,2 1,5 0,2 1,3

Skåne län 22,6 32,8 9,6 10,0 9,5 9,1 2,9 22,6

Hallands län 16,9 2,4 2,7 2,2 1,4 2,5 0,3 16,9


Värmlands län 1,3 1,2 2,2 2,0 1,2 1,2 0,3 1,3

Örebro län 1,3 1,9 2,3 2,3 4,2 1,5 0,9 1,3


Dalarnas län 1,5 1,5 0,9 1,5 2,2 1,2 0,8 1,5

Gävleborgs län 0,8 1,3 0,8 1,7 1,5 0,9 1,2 0,8


Jämtlands län 0,9 0,6 0,5 0,6 0,5 0,4 0,3 0,9


Norrbottens län 1,2 1,5 0,9 1,7 1,3 0,4 0,2 1,2

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0



Män 1 909 2 018 1 489 2 135 2 352 1 818 1 396 1 909



Stockholms län 11,8 18,7 19,9 18,8 23,8 12,1 80,7 11,8

Uppsala län 2,5 4,6 4,4 4,1 5,9 1,5 2,4 2,5



Jönköpings län 4,0 2,0 2,8 1,9 1,7 32,9 0,8 4,0

Kronobergs län 1,9 1,3 0,9 1,7 0,9 2,4 0,2 1,9

Kalmar län 3,1 2,1 1,0 1,2 0,8 1,7 0,2 3,1

Gotlands län 0,4 0,5 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 0,4

Blekinge län 1,2 3,6 1,3 1,0 1,0 1,0 - 1,2

Skåne län 18,5 30,9 8,9 10,6 10,1 8,0 3,0 18,5

Hallands län 21,2 1,7 2,6 2,8 2,0 2,2 0,1 21,2


Värmlands län 1,9 1,2 2,6 1,7 2,2 1,2 0,9 1,9

Örebro län 1,4 2,5 2,7 2,1 3,2 2,5 1,1 1,4


Dalarnas län 1,0 1,6 1,2 1,0 1,9 1,3 0,8 1,0

Gävleborgs län 1,5 1,5 1,2 1,1 1,9 0,7 1,1 1,5


Jämtlands län 0,9 0,6 0,3 0,2 0,7 0,4 0,4 0,9


Norrbottens län 0,6 1,2 0,8 1,0 1,1 0,5 0,6 0,6

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0




5 (forts.)



Övriga en-skilda utbild-ningsanord-nare

Beckmans Designhögs-

kola*

Konstfack Kungl. Konsthögs-

kolan

Kungl. Musik-högskolan i Stockholm

Stockholms konstnärliga

högskola

Ersta Skön-dal Bräcke

högskola

Johan-nelunds teo-logiska hög-

skola

Newmaninsti-tutet

Kvinnor 27 230 88 252 194 459 4 44



Stockholms län 51,9 71,7 67,9 64,6 71,3 88,5 - 16,3

Uppsala län 7,4 1,6 1,8 1,8 2,1 1,3 - 44,2

Södermanlands län 3,7 1,1 1,8 - 0,7 1,5 - 2,3

Östergötlands län 7,4 1,1 - 0,9 2,1 0,9 - 4,7

Jönköpings län - 1,1 - 1,8 - 0,7 - 4,7

Kronobergs län - - - 0,9 0,7 - - -

Kalmar län 3,7 0,5 - 0,9 - - - -

Gotlands län - - 1,8 0,9 - 0,2 - -

Blekinge län - 0,5 - - - - - -

Skåne län 7,4 2,7 10,7 4,4 6,3 0,7 - -

Hallands län - - - - 2,1 - - -

Västra Götalands län 14,8 12,0 12,5 11,5 6,3 1,8 - 2,3

Värmlands län - 0,5 - 0,9 - - 25,0 -

Örebro län - 2,2 - 0,9 1,4 0,7 - -

Västmanlands län - 0,5 - 0,9 2,1 - - 7,0

Dalarnas län 3,7 1,1 - 2,7 1,4 0,7 25,0 2,3

Gävleborgs län - 0,5 - 1,8 0,7 1,3 25,0 4,7

Västernorrlands län - - - 0,9 0,7 0,2 25,0 -

Jämtlands län - - - - - 0,4 - 2,3

Västerbottens län - 2,2 1,8 0,9 - 0,2 - 9,3

Norrbottens län - 0,5 1,8 3,5 2,1 0,9 - -

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 46 32 139 51 5 1

Män 14 107 60 186 88 78 15 39



Stockholms län 78,6 72,1 63,2 58,0 75,9 89,6 - 15,4

Uppsala län - 3,5 2,6 5,4 1,7 - - 33,3

Södermanlands län - 1,2 - 0,9 3,4 1,3 - -

Östergötlands län - 4,7 - 1,8 1,7 - - 2,6

Jönköpings län - 1,2 - - - - 6,7 2,6

Kronobergs län - 1,2 2,6 - - - - 2,6

Kalmar län - - - 0,9 - 1,3 - -

Gotlands län - - - 1,8 - 1,3 - -

Blekinge län - - - - - - - -

Skåne län 14,3 4,7 5,3 6,3 3,4 1,3 - 10,3

Hallands län - - - - - - - -

Västra Götalands län - 5,8 13,2 13,4 5,2 1,3 13,3 15,4

Värmlands län - - 2,6 - - - 20,0 -

Örebro län - - 2,6 2,7 1,7 - - 2,6

Västmanlands län - 2,3 - 1,8 3,4 1,3 - 5,1

Dalarnas län 7,1 1,2 - 0,9 1,7 1,3 20,0 2,6

Gävleborgs län - - - 5,4 1,7 - 13,3 2,6

Västernorrlands län - 2,3 - - - 1,3 13,3 2,6

Jämtlands län - - - 0,9 - - 6,7 -

Västerbottens län - - 7,9 - - - 6,7 2,6

Norrbottens län - - - - - - - -

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0




5 (forts.)


Enskilda psy-koterapian-ordnare

Röda Korsets Högskola

Sophiahem-met Högs-

kola

Stockholms Musikpeda-gogiska In-

stitut


Örebro Teolo-giska Högs-

kola

Ericastiftel-sen

Högskolan Evidens

Svenska insti-tutet för kogni-tiv psykoterapi

Kvinnor 301 328 70 182 95 24 17 20



Stockholms län 89,8 70,8 58,0 59,7 12,9 83,3 - 60,0

Uppsala län 1,1 3,8 11,6 5,1 2,2 - - -

Södermanlands län 1,1 1,9 8,7 2,8 - - 5,9 -

Östergötlands län 0,4 2,5 1,4 4,5 8,6 4,2 - -

Jönköpings län - 0,6 - 2,8 9,7 - - -

Kronobergs län - - 1,4 1,1 2,2 - - -

Kalmar län - - - - 1,1 - - -

Gotlands län 0,7 0,6 - 0,6 - - - -

Blekinge län - 0,3 - - 1,1 - - -

Skåne län 1,4 4,1 - 3,4 4,3 - - -

Hallands län - 0,6 - 1,1 3,2 - 5,9 -

Västra Götalands län 2,5 5,7 5,8 8,5 24,7 - 82,4 -

Värmlands län - 0,6 1,4 1,1 5,4 - 5,9 -

Örebro län - 0,3 2,9 3,4 15,1 - - -

Västmanlands län 0,4 0,3 - 2,8 3,2 - - 10,0

Dalarnas län 0,4 2,5 2,9 1,1 1,1 4,2 - 10,0

Gävleborgs län 1,4 1,0 5,8 1,1 - 4,2 - 10,0

Västernorrlands län 0,4 1,9 - - 1,1 - - -

Jämtlands län 0,4 0,3 - - - - - -

Västerbottens län 0,4 0,6 - 0,6 2,2 - - 5,0

Norrbottens län - 1,3 - - 2,2 4,2 - 5,0

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0



Män

63 42 17 69 62 3,0 5 3


rekryteringslän 52 39 17 67 61 3,0 5 3

Stockholms län 92,3 87,2 52,9 65,7 11,5 100,0 - 100,0

Uppsala län 3,8 5,1 - - 1,6 - - -

Södermanlands län - 2,6 - 3,0 - - - -

Östergötlands län - - 17,6 4,5 8,2 - - -

Jönköpings län 1,9 - - 1,5 14,8 - - -

Kronobergs län - - - 1,5 4,9 - - -

Kalmar län - 2,6 - - 1,6 - - -

Gotlands län - - - 1,5 - - - -

Blekinge län - - - - - - - -

Skåne län - 2,6 - 3,0 4,9 - - -

Hallands län - - - - 1,6 - 20,0 -

Västra Götalands län - - - 9,0 24,6 - 80,0 -

Värmlands län - - - 1,5 - - - -

Örebro län - - 11,8 1,5 6,6 - - -

Västmanlands län - - - - 3,3 - - -

Dalarnas län - - 11,8 - 3,3 - - -

Gävleborgs län - - 5,9 3,0 - - - -

Västernorrlands län - - - 3,0 3,3 - - -

Jämtlands län 1,9 - - - 4,9 - - -

Västerbottens län - - - 1,5 3,3 - - -

Norrbottens län - - - - 1,6 - - -

Summa län 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0


folkbokförda i Sverige 11 3 2 1

* Enskild utbildningsanordnare 1) Rekryteringslänet var det län en person var folkbokförd 31 december året före studierna på lärosätet.


6. Högskolenybörjare läsåren 2013/14–2017/18 efter kön och rekryteringslän

6. Higher education entrants 2013/14–2017/18 by sex and home county

Kön

Antal högskolenybörjare

Högskolenybörjare dividerade med befolkningen 18–64 år i promille

Rekryteringslän1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Kvinnor och män 87 447 85 984 85 792 85 860 86 653

Därav med uppg. om rekr.län 65 654 63 702 62 287 61 734 61 973 11,3 10,9 10,6 10,4 10,3

Stockholms län 15 899 16 062 15 395 15 564 15 811 11,7 11,7 11 11 11

Uppsala län 2 640 2 525 2 584 2 421 2 425 12,3 11,8 12 11 10,9

Södermanlands län 1 718 1 632 1 652 1 603 1 590 10,7 10,2 10,3 9,9 9,7

Östergötlands län 2 991 2 864 2 801 2 727 2 563 11,4 10,8 10,6 10,2 9,5

Jönköpings län 2 342 2 373 2 285 2 133 2 146 11,7 11,8 11,3 10,4 10,4

Kronobergs län 1 269 1 143 1 128 1 092 1 104 11,5 10,4 10,2 9,7 9,7

Kalmar län 1 477 1 396 1 411 1 327 1 409 10,9 10,3 10,5 9,7 10,3

Gotlands län 346 314 335 303 283 10,3 9,4 10,1 9,2 8,5

Blekinge län 1 007 928 954 902 910 11,4 10,5 10,7 10 10,1

Skåne län 8 364 8 331 7 991 8 117 8 240 10,9 10,8 10,3 10,3 10,4

Hallands län 2 070 1 962 1 943 1 894 1 958 11,6 10,9 10,7 10,3 10,6

Västra Götalands län 11 694 10 819 10 868 10 697 10 841 11,9 10,9 10,9 10,7 10,7

Värmlands län 1 709 1 637 1 498 1 494 1 570 10,7 10,2 9,4 9,3 9,8

Örebro län 1 783 1 732 1 698 1 853 1 698 10,6 10,2 10 10,8 9,8

Västmanlands län 1 669 1 576 1 581 1 735 1 542 10,9 10,3 10,3 11,2 9,9

Dalarnas län 1 771 1 709 1 635 1 505 1 425 11,1 10,7 10,3 9,4 8,9

Gävleborgs län 1 691 1 612 1 601 1 588 1 648 10,5 10 9,9 9,8 10,2

Västernorrlands län 1 327 1 337 1 302 1 313 1 238 9,5 9,6 9,4 9,4 8,9

Jämtlands län 730 736 664 653 704 9,9 10 9 8,9 9,5

Västerbottens län 1 795 1 775 1 666 1 527 1 627 11,3 11,2 10,6 9,7 10,2

Norrbottens län 1 362 1 239 1 295 1 286 1 241 9,2 8,4 8,9 8,8 8,5

Okänt län inkl. ej folkbok. i Sverige 21 793 22 282 23 505 24 126 24 680

Kvinnor 49 656 48 798 48 940 49 317 50 191


Stockholms län 9 154 9 292 9 001 9 170 9 461 13,6 13,6 13 13,1 13,4

Uppsala län 1 496 1 453 1 402 1 413 1 398 14,1 13,6 13,1 13 12,7

Södermanlands län 1 027 961 1 048 980 977 13 12,2 13,2 12,3 12,2

Östergötlands län 1 724 1 680 1 726 1 616 1 494 13,5 13,1 13,4 12,5 11,5

Jönköpings län 1 349 1 439 1 371 1 268 1 247 13,8 14,7 14 12,8 12,5

Kronobergs län 693 659 680 648 631 13 12,3 12,7 12 11,6

Kalmar län 867 816 825 779 875 13,2 12,4 12,6 11,8 13,3

Gotlands län 204 181 200 179 191 12,3 11 12,2 10,9 11,6

Blekinge län 582 527 535 549 547 13,8 12,5 12,6 12,9 12,8

Skåne län 4 911 4 830 4 641 4 802 4 956 12,8 12,6 12 12,3 12,6

Hallands län 1 203 1 155 1 130 1 104 1 134 13,6 13 12,7 12,2 12,5

Västra Götalands län 6 770 6 265 6 311 6 270 6 396 14 12,9 12,9 12,7 12,9

Värmlands län 976 954 895 899 997 12,5 12,3 11,5 11,5 12,8

Örebro län 1 036 1 014 995 1 115 1 027 12,5 12,2 11,9 13,2 12,1

Västmanlands län 989 933 934 1 047 966 13,2 12,5 12,5 13,9 12,7

Dalarnas län 1 036 1 008 969 948 907 13,2 13 12,5 12,2 11,7

Gävleborgs län 1 031 929 962 945 1 050 13,1 11,8 12,2 12 13,3

Västernorrlands län 769 793 804 753 714 11,3 11,7 11,9 11,2 10,7

Jämtlands län 402 429 396 367 412 11,1 11,9 11,1 10,3 11,5

Västerbottens län 1 054 1 007 960 881 931 13,7 13,1 12,6 11,5 12,1

Norrbottens län 855 788 760 806 757 12,1 11,2 10,9 11,7 11



6 (forts.)

Kön

Antal högskolenybörjare

Högskolenybörjare dividerade med befolkningen

18–64 år i promille

Rekryteringslän1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Män 37 791 37 186 36 852 36 543 36 462


Stockholms län 6 745 6 770 6 394 6 394 6 350 9,8 9,7 9,1 8,9 8,7

Uppsala län 1 144 1 072 1 182 1 008 1 027 10,6 9,9 10,9 9,1 9,1

Södermanlands län 691 671 604 623 613 8,5 8,2 7,4 7,5 7,4

Östergötlands län 1 267 1 184 1 075 1 111 1 069 9,4 8,7 7,9 8 7,7

Jönköpings län 993 934 914 865 899 9,7 9 8,8 8,2 8,4

Kronobergs län 576 484 448 444 473 10,1 8,5 7,8 7,6 8

Kalmar län 610 580 586 548 534 8,8 8,4 8,4 7,8 7,6

Gotlands län 142 133 135 124 92 8,4 7,9 8,1 7,4 5,5

Blekinge län 425 401 419 353 363 9,3 8,7 9 7,5 7,7

Skåne län 3 453 3 501 3 350 3 315 3 284 8,9 9 8,5 8,3 8,2

Hallands län 867 807 813 790 824 9,6 8,9 8,9 8,5 8,8

Västra Götalands län 4 924 4 554 4 557 4 427 4 445 9,9 9,1 9 8,6 8,6

Värmlands län 733 683 603 595 573 8,9 8,3 7,4 7,2 7

Örebro län 747 718 703 738 671 8,7 8,3 8,1 8,4 7,6

Västmanlands län 680 643 647 688 576 8,7 8,2 8,3 8,7 7,2

Dalarnas län 735 701 666 557 518 9 8,6 8,1 6,7 6,3

Gävleborgs län 660 683 639 643 598 8 8,3 7,7 7,7 7,2

Västernorrlands län 558 544 498 560 524 7,8 7,6 7 7,8 7,3

Jämtlands län 328 307 268 286 292 8,7 8,1 7,1 7,5 7,7

Västerbottens län 741 768 706 646 696 9,1 9,4 8,7 7,9 8,5

Norrbottens län 507 451 535 480 484 6,6 5,8 7 6,3 6,3


1) Rekryteringlänet var det län en person var folkbokförd 31 december året före de var högskolenybörjare i Sverige. Längre tidsserier med uppdelning per kommun finns redovisade på SCB:s webbplats www.scb.se (sökord: studenter och exa-mina).

http://www.scb.se/


7. Registrerade studenter läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön

7. Students enrolled 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex


2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Total 405 878 403 865 402 777 402 179 405 539 60 60 60 60 61 40 40 40 40 39

Universitet











Handelshögskolan i Stockholm* 1 980 1 978 1 901 1 954 1 886 42 43 43 43 45 58 57 57 57 55






Högskolor



Gymnastik- och idrottshögskolan 939 974 1 118 1 122 1 097 53 50 49 48 46 47 50 51 52 54







Högskolan Väst 9 300 9 065 7 688 8 259 11 050 68 69 69 69 69 32 31 31 31 31









Konstfack 947 994 811 804 848 76 76 74 76 73 24 24 26 24 27


Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 046 1 085 1 189 962 1 023 51 53 51 50 52 49 47 49 50 48





Ersta Sköndal Bräcke högskola 1 212 1 254 1 338 1 445 1 484 84 85 85 84 86 16 15 15 16 14

Gammelkroppa skogsskola 25 24 25 23 19 16 17 4 4 21 84 83 96 96 79



Röda Korsets Högskola 611 659 818 923 1 049 79 81 81 82 82 21 19 19 18 18


Stockholms Musikpedagogiska In-stitut

172 151 157 152 134 81 75 75 84 76 19 25 25 16 24

Enskilda Högskolan Stockholm 606 583 393 455 488 72 73 69 70 71 28 27 31 30 29



7 (forts.)


2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18


Ericastiftelsen 134 105 69 72 63 84 84 84 82 78 16 16 16 18 22

Högskolan Evidens 86 42 38 37 40 87 90 84 84 80 13 10 16 16 20

Skandinaviens Akademi för Psyko-terapiutveckling 36 34 18 17 5 83 76 72 71 60 17 24 28 29 40

Svenska institutet för kognitiv psy-koterapi 73 92 58 49 70 89 87 86 82 83 11 13 14 18 17


http://www.scb.se/


8. Antal registrerade studenter läsåret 2017/18 efter kön, område, delområde och ämnesgrupp

8. Students enrolled 2017/18 by sex, field, group of subjects and subject

Kvinnor och män Totalt Därav

Område/delområde/ämnesgrupp1 registrerade

studenter Avancerad

nivå Högskole- ny-

börjare Yrkesexamens-

program Tidigare examen t.o.m. 2016/172

Kvinnor och män 405 539 109 881 86 653 167 502 78 409

Humaniora och teologi 94 503 8 902 20 375 15 858 18 822

Historisk-filosofiska ämnen 30 816 3 948 5 127 3 561 6 660

Antikens kultur 567 74 62 - 223

Arkeologi 1 317 226 247 - 392

Arkivvetenskap 316 95 11 - 173

Dans- och teatervetenskap 302 87 71 - 58

Estetik 226 32 39 23 40

Etnologi 1 785 66 396 16 288

Filmvetenskap 1 421 96 358 - 210

Filosofi 5 888 1 277 934 1 435 912

Historia 6 850 513 993 1 701 1 369

Idé- och lärdomshistoria/Idéhistoria 2 763 323 306 183 740

Konstvetenskap 2 651 359 417 1 735

Kulturvetenskap 1 896 230 489 - 330

Kulturvård 511 104 50 - 150

Litteraturvetenskap 4 710 547 486 238 1 249

Musikvetenskap 2 280 63 374 - 481

Retorik 850 60 194 5 94

Övrigt inom historisk-filosofiska ämnen 975 359 216 66 264

Journalistik, kommunikation och inform-ation

17 302 1 976 3 226 896 2 594

Biblioteks- och informationsvetenskap 1 509 393 128 32 653

Journalistik 1 588 146 269 105 194

Medie- o kommunikationsvetenskap 7 571 828 1 682 197 887

Medieproduktion 7 430 484 1 285 571 916

Övrigt inom journalistik, kommunikat-ion, information

508 167 14 - 54

Språkvetenskapliga ämnen 49 785 2 803 12 770 11 585 9 613

Allmän språkvetenskap/lingvistik 1 687 375 409 311 262

Arabiska 1 122 36 143 12 303

Arameiska/syriska 2 - - - 2

Bosniska/kroatiska/serbiska 72 - 3 - 26

Bulgariska 61 - 5 - 22

Danska 251 - 46 - 63

Engelska 12 918 1 126 2 898 4 263 1 467

Estniska 66 - 9 - 25

Finska 420 1 43 1 176

Flerspråkigt inriktade ämnen 771 109 161 - 250

Franska 2 844 83 317 244 816

Grekiska 203 5 18 - 81

Hebreiska 54 1 12 - 20

Hindi 11 - 1 - 2

Indologi och sanskrit 107 1 12 - 39

Italienska 1 063 11 102 1 421

Japanska 1 408 12 285 117 201

Kinesiska 1 372 24 186 124 325

Koreanska 158 1 43 - 18

Kurdiska 42 - 4 - 16

Latin 574 18 42 3 229

Lettiska 39 - 5 - 11

Litauiska 16 - 4 - 5

Nederländska 215 - 19 - 72

Nygrekiska 152 8 25 - 49

Persiska 34 1 1 - 12

Polska 158 6 25 - 56

Portugisiska 365 - 40 - 119

Rumänska 104 - 13 - 31

Ryska 1 391 14 139 1 414

Samiska 261 8 29 1 92

Spanska 2 327 55 358 322 549


8 (forts.)



studenter Avancerad




Swahili 25 1 3 - 6

Svenska som andraspråk 4 937 142 1 141 695 1 695


Teckenspråk 4 - - - -

Tjeckiska 31 1 6 - 13

Tyska 2 240 108 326 203 659

Ungerska 68 - 6 - 25

Översättning och tolkning 291 76 34 - 79

Övriga språk 371 38 75 - 86

Religionsvetenskap 6 834 853 813 964 1 679

Religionsvetenskap 4 807 514 555 958 956

Teologi 2 509 425 269 15 879

Juridik och samhällsvetenskap 208 227 48 214 41 020 83 097 35 861

Informatik/Data- och systemvetenskap 21 344 4 919 3 797 3 733 2 698


Beteendevetenskap 102 165 25 827 17 051 59 046 22 216

Handikappvetenskap 419 28 36 - 85

Kriminologi 2 644 135 517 1 323

Pedagogik 25 491 6 966 3 369 13 271 8 745

Psykologi 17 176 2 921 2 642 5 838 3 049

Psykoterapi 629 605 8 428 586

Socialantropologi 1 355 215 384 - 130

Socialt arbete och social omsorg 13 429 3 695 2 252 9 471 2 112

Sociologi 10 564 793 1 953 950 1 115

Utbildningsvetenskap praktisk-estetiska ämnen

4 641 477 250 3 248 607

Utbildningsvetenskap teoretiska ämnen 19 111 4 510 2 140 16 008 2 702

Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt 34 536 9 166 5 522 30 830 5 060

Övrigt inom beteendevetenskap 1 956 278 202 337 377

Ekonomi/administration 58 802 10 478 12 961 9 423 6 908

Administration och förvaltning 1 460 310 211 270 337

Ekonomisk historia 2 834 523 813 200 452

Företagsekonomi 41 750 7 202 10 101 6 709 3 992

Ledarskap, organisation och styrning 7 329 1 578 924 1 661 1 516

Nationalekonomi 17 438 2 273 3 422 2 961 1 131

Övrigt inom ekonomi och administrat-ion

892 52 213 47 29

Juridik 31 444 4 755 4 311 12 961 2 684

Juridik och rättsvetenskap 31 444 4 755 4 311 12 961 2 684

Övriga samhällsvetenskapliga ämnen 36 655 4 915 7 200 5 378 4 334

Freds- och utvecklingsstudier 3 148 481 925 - 253

Kultur- och samhällsgeografi 4 022 814 936 342 437

Länderkunskap/länderstudier 1 424 236 301 - 310

Måltids- och hushållskunskap 1 537 115 154 69 418

Mänskliga rättigheter 722 240 176 - 146

Samhällskunskap 2 299 555 291 1 076 287

Statistik 10 047 613 975 1 896 805

Statsvetenskap 8 826 1 101 2 012 292 1 013

Studie- och yrkesvägledning 1 347 31 376 1 049 218

Turism- och fritidsvetenskap 1 319 76 407 - 99

Övrigt inom samhällsvetenskap 5 767 1 129 1 132 825 621

Naturvetenskap 72 401 15 491 17 597 38 907 7 746

Biologi 18 004 5 216 3 658 5 012 2 976

Biologi 10 180 2 727 1 998 2 780 1 725

Bioteknik 1 436 620 317 975 54

Medicinsk biologi 257 129 48 57 32

Miljövetenskap 5 504 1 645 1 141 1 203 715

Nutrition 1 790 465 258 291 565

Farmaci 3 549 1 480 609 2 450 523

Farmaci 3 200 1 454 572 2 254 458

Farmakologi 509 124 39 320 73

Fysik 12 975 2 378 2 529 8 190 1 124


8 (forts.)



studenter Avancerad




Fysik 12 975 2 378 2 529 8 190 1 124

Geovetenskap 6 082 1 324 932 942 1 131

Geovetenskap och naturgeografi 6 082 1 324 932 942 1 131

Kemi 8 113 1 822 1 889 4 870 507

Kemi 8 113 1 822 1 889 4 870 507

Lant- och skogsbruk 2 012 530 389 925 434

Lantbruksvetenskap 549 208 45 375 66

Skogsvetenskap 1 470 321 344 579 368

Trädgårdsvetenskap 46 2 - 6 3

Matematik 39 711 4 203 10 759 29 275 1 828

Matematik 36 792 3 602 10 629 27 142 1 631

Matematisk statistik 5 693 1 188 261 4 001 308

Övrigt 3 168 345 287 2 090 235

Husdjursvetenskap 447 148 112 125 54

Livsmedelsvetenskap 320 39 57 102 26

Övrigt inom naturvetenskap 2 406 160 120 1 863 155

Teknik 81 997 26 259 18 975 42 650 7 248

Arkitektur 4 649 1 730 809 3 038 676

Arkitektur 3 557 1 239 686 2 365 427

Landskapsarkitektur 1 095 493 123 673 251

Byggnadsteknik/Väg- och vatten 7 952 1 829 1 584 4 836 607

Byggteknik 6 018 715 1 080 3 999 447

Väg- och vattenbyggnad 2 990 1 356 549 1 743 199

Datateknik 30 513 7 804 6 447 15 736 2 196

Datateknik 30 513 7 804 6 447 15 736 2 196

Elektroteknik 19 153 6 111 3 344 12 567 1 073

Elektronik 3 856 1 036 743 2 525 256

Elektroteknik 12 350 3 983 2 009 8 721 475

Energiteknik 6 446 1 816 894 4 018 442

Industriell ekonomi och organisation 17 804 5 107 2 794 10 701 1 279

Industriell ekonomi och organisation 17 804 5 107 2 794 10 701 1 279

Kemiteknik 2 679 1 014 543 1 917 88

Kemiteknik 2 679 1 014 543 1 917 88

Lantmäteri 1 553 88 142 673 143

Geografisk informationsteknik och lant-mäteri

1 553 88 142 673 143

Maskinteknik 18 283 5 732 3 840 11 769 940

Farkostteknik 964 519 295 484 21

Maskinteknik 17 890 5 480 3 727 11 585 931

Samhällsbyggnadsteknik 5 597 1 848 1 214 2 442 360

Fysisk planering 1 030 243 163 153 93

Samhällsbyggnadsteknik 4 684 1 665 1 084 2 314 274

Teknisk fysik 5 686 1 628 808 4 583 113

Teknisk fysik 5 686 1 628 808 4 583 113

Övrig teknik 22 874 5 638 4 735 13 744 1 602

Automatiseringsteknik 2 050 439 334 1 379 101

Berg- och mineralteknik 206 44 34 133 3

Materialteknik 2 754 858 391 2 156 70

Rymdteknik 410 339 165 191 7

Textilteknologi 1 707 25 384 88 339

Träfysik och träteknologi 10 10 4 - 2

Övriga tekniska ämnen 16 771 4 120 3 591 10 524 1 118

Medicin och odontologi 34 271 11 265 6 547 27 529 6 399

Medicin 27 490 9 082 5 398 22 226 5 119

Medicin 27 490 9 082 5 398 22 226 5 119

Odontologi 2 749 976 532 2 392 343

Odontologi 2 243 931 409 1 971 242

Tandteknik och oral hälsa 680 45 147 591 113

Veterinärmedicin 739 271 94 537 79

Djuromvårdnad 178 - 34 - 20


Övrigt 5 686 1 241 1 093 4 498 1 069


8 (forts.)



studenter Avancerad




Biomedicinsk laboratorievetenskap 1 818 109 395 1 609 191

Medicinska tekniker 1 684 447 325 1 328 229

Övrigt inom medicin 2 486 709 448 1 834 675

Vård och omsorg 39 656 11 634 6 375 30 170 12 300

Omvårdnad 33 860 10 243 5 436 25 781 11 022

Folkhälsovetenskap 6 094 1 822 807 2 200 1 734

Hälso- och sjukvårdsutveckling 527 377 93 46 323

Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap 28 934 8 227 4 708 24 839 9 304

Övrigt inom omvårdnad 878 88 169 834 107

Rehabilitering 6 170 1 569 946 4 545 1 440

Terapi, rehabilitering och kostbehand-ling

6 170 1 569 946 4 545 1 440

Konstnärligt område 12 596 2 195 2 364 1 317 2 334

Konst 6 417 1 331 1 213 709 1 115

Design 4 484 748 904 596 512

Fri konst 896 395 192 - 235

Författande 657 95 23 - 294

Konsthantverk 412 93 80 - 95

Övrigt inom konst 165 42 29 137 12

Musik 5 040 607 952 570 997

Musik 5 040 607 952 570 997

Teater, film och dans 1 324 263 216 51 253

Cirkus 79 7 38 - 2

Dans 297 21 44 45 67

Film 94 15 13 - 28

Koreografi 58 42 11 - 15

Musikdramatisk scenframställning och gestaltning

246 37 42 6 48

Regi 9 9 - - 3

Scen och medier 561 134 65 - 97

Övrigt inom teater, film och dans 20 3 3 - 2

Övrigt område 22 349 4 207 4 566 7 096 3 051

Tvärvetenskap 17 415 3 516 3 432 5 559 2 349

Arbetsvetenskap och ergonomi 2 321 588 417 769 281

Barn- och ungdomsstudier 2 356 510 340 1 470 499

Genusstudier 2 799 372 675 33 553

Miljövård och miljöskydd 3 265 812 585 1 479 292

Teknik i samhällsperspektiv 981 195 103 355 82

Övriga tvärvetenskapliga studier 6 096 1 069 1 371 1 488 684

Idrott och friskvård 3 948 470 862 743 608

Friskvård 112 - 27 - 5

Idrott/idrottsvetenskap 3 944 470 847 743 608

Transport 1 045 243 211 545 87

Luftfart 27 26 5 8 2

Sjöfart 931 130 186 537 76

Övrigt inom transportsektorn 88 88 20 - 9

Militär utbildning 395 30 87 341 36

Krigsvetenskap 395 30 87 341 36

Okänt 7 740 2 339 2 848 627

Okänd ämnesgrupp 7 740 2 339 2 848 627

Utbytesstudier 7 740 2 339 2 848 627


8 (forts.)

Kvinnor Totalt Därav


studenter Avancerad




Kvinnor 247 516 65 422 50 191 105 572 56 203




Arkeologi 761 125 150 - 228



Estetik 150 20 25 16 24

Etnologi 1 305 48 308 - 198

Filmvetenskap 774 51 206 - 113

Filosofi 2 842 556 416 940 416

Historia 3 496 267 531 803 745


Konstvetenskap 1 978 278 315 1 546

Kulturvetenskap 1 324 150 333 - 235

Kulturvård 354 73 31 - 114

Litteraturvetenskap 3 552 394 375 183 973


Retorik 531 42 141 4 58



10 645 1 266 2 011 347 1 793

Biblioteks- och informationsvetenskap 1 148 283 91 11 522

Journalistik 911 87 151 20 123

Medie- o kommunikationsvetenskap 5 394 608 1 237 109 649

Medieproduktion 3 745 192 631 210 550


381 129 7 - 37

Språkvetenskapliga ämnen 32 167 2 051 7 767 8 103 6 763

Allmän språkvetenskap/lingvistik 1 211 270 310 268 191

Arabiska 746 21 102 8 213


Bosniska/kroatiska/serbiska 45 - 3 - 17

Bulgariska 30 - 5 - 9

Danska 148 - 24 - 37

Engelska 8 203 779 1 747 2 733 1 070

Estniska 43 - 4 - 20

Finska 283 1 29 - 126


Franska 2 009 63 239 145 588

Grekiska 93 3 11 - 38

Hebreiska 32 - 9 - 10

Hindi 4 - - - 1

Indologi och sanskrit 66 - 10 - 22

Italienska 679 5 65 1 271

Japanska 641 7 150 32 97

Kinesiska 661 11 105 35 158

Koreanska 104 1 36 - 8

Kurdiska 24 - 2 - 6

Latin 324 10 32 2 130

Lettiska 21 - 3 - 4

Litauiska 11 - 4 - 3



Persiska 18 - 1 - 5

Polska 96 5 20 - 36


Rumänska 61 - 6 - 15

Ryska 684 11 75 - 190

Samiska 202 8 19 1 71

Spanska 1 625 42 258 201 376

Swahili 14 - 1 - 3

Svenska som andraspråk 3 542 119 574 435 1 433


8 (forts.)



studenter Avancerad






Tjeckiska 14 1 3 - 8

Tyska 1 332 80 210 95 409




Religionsvetenskap 4 192 545 496 611 1 036


Teologi 1 450 280 136 11 544


Informatik/Data- och systemvetenskap 7 672 1 478 1 291 670 1 281

Informatik/Data- och systemvetenskap 7 672 1 478 1 291 670 1 281



Kriminologi 2 075 89 405 1 247

Pedagogik 20 766 5 911 2 678 10 927 7 530

Psykologi 12 664 2 134 1 981 4 198 2 392

Psykoterapi 521 501 4 350 492

Socialantropologi 976 149 302 - 91

Socialt arbete och social omsorg 11 092 3 144 1 828 7 800 1 830

Sociologi 7 741 518 1 494 665 799


3 532 343 147 2 544 495

Utbildningsvetenskap teoretiska ämnen 14 480 3 419 1 688 12 086 2 034


Övrigt inom beteendevetenskap 1 477 196 145 281 302


Administration och förvaltning 1 023 226 158 227 247



Ledarskap, organisation och styrning 4 454 1 025 537 607 1 199

Nationalekonomi 8 102 902 1 568 1 300 434


598 23 118 30 15

Juridik 18 942 2 930 2 612 7 818 1 756

Juridik och rättsvetenskap 18 942 2 930 2 612 7 818 1 756




Länderkunskap/länderstudier 786 152 178 - 162

Måltids- och hushållskunskap 982 88 87 50 292


Samhällskunskap 1 504 351 195 625 215

Statistik 4 715 278 460 935 368

Statsvetenskap 5 070 614 1 147 147 572

Studie- och yrkesvägledning 966 22 196 749 188

Turism- och fritidsvetenskap 919 49 289 - 65

Övrigt inom samhällsvetenskap 4 254 825 796 678 484

Naturvetenskap 33 131 7 562 7 266 16 345 4 431

Biologi 11 555 3 244 2 310 2 934 2 109

Biologi 6 602 1 627 1 331 1 772 1 156

Bioteknik 796 340 173 551 35


Miljövetenskap 3 328 993 658 492 487

Nutrition 1 412 401 179 256 488

Farmaci 2 671 1 073 432 1 909 408

Farmaci 2 403 1 059 403 1 764 354

Farmakologi 397 92 31 250 62

Fysik 3 957 567 679 2 424 390

Fysik 3 957 567 679 2 424 390

Geovetenskap 3 244 679 483 498 601


8 (forts.)



studenter Avancerad




Geovetenskap och naturgeografi 3 244 679 483 498 601

Kemi 4 448 956 1 096 2 609 296

Kemi 4 448 956 1 096 2 609 296

Lant- och skogsbruk 959 288 159 422 227


Skogsvetenskap 585 131 124 187 184

Trädgårdsvetenskap 36 2 - 4 3

Matematik 13 592 1 414 3 303 10 315 746

Matematik 12 582 1 231 3 245 9 633 669

Matematisk statistik 1 862 312 99 1 305 101

Övrigt 2 536 268 217 1 739 193



Övrigt inom naturvetenskap 1 866 112 77 1 529 117

Teknik 28 219 8 318 5 838 13 179 3 392

Arkitektur 2 824 1 116 496 1 782 468

Arkitektur 1 995 751 419 1 270 267

Landskapsarkitektur 832 367 77 512 203

Byggnadsteknik/Väg- och vatten 3 140 717 557 1 741 269

Byggteknik 2 302 248 382 1 349 199

Väg- och vattenbyggnad 1 243 566 194 729 85

Datateknik 7 396 1 658 1 463 3 393 742

Datateknik 7 396 1 658 1 463 3 393 742

Elektroteknik 4 596 1 486 719 2 943 275

Elektronik 717 202 128 446 49

Elektroteknik 2 683 863 418 1 919 107

Energiteknik 1 970 591 229 1 185 147

Industriell ekonomi och organisation 6 445 1 823 977 3 354 688

Industriell ekonomi och organisation 6 445 1 823 977 3 354 688

Kemiteknik 1 340 459 278 999 44

Kemiteknik 1 340 459 278 999 44

Lantmäteri 588 35 47 245 69


588 35 47 245 69

Maskinteknik 5 306 1 476 905 3 352 348


Maskinteknik 5 231 1 434 880 3 327 346

Samhällsbyggnadsteknik 2 509 869 511 1 004 193

Fysisk planering 538 149 83 66 56

Samhällsbyggnadsteknik 2 034 752 449 945 141

Teknisk fysik 1 558 403 227 1 303 20

Teknisk fysik 1 558 403 227 1 303 20

Övrig teknik 8 905 1 918 1 626 4 482 888

Automatiseringsteknik 434 75 57 319 17


Materialteknik 885 238 113 682 24

Rymdteknik 81 66 35 36 2

Textilteknologi 1 535 16 331 78 310

Träfysik och träteknologi 2 2 - - -



Medicin 19 886 5 950 4 142 15 998 3 922

Medicin 19 886 5 950 4 142 15 998 3 922

Odontologi 1 991 643 379 1 727 263

Odontologi 1 560 608 276 1 375 171



Djuromvårdnad 172 - 33 - 20


Övrigt 4 191 959 780 3 302 903

Biomedicinsk laboratorievetenskap 1 345 83 316 1 182 137

Medicinska tekniker 1 153 288 216 920 182


8 (forts.)



studenter Avancerad




Övrigt inom medicin 1 916 606 312 1 401 605

Vård och omsorg 33 336 10 032 5 337 25 300 10 820

Omvårdnad 28 904 8 902 4 617 22 040 9 784

Folkhälsovetenskap 4 999 1 392 632 1 845 1 487


Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap 25 004 7 365 4 061 21 336 8 330


Rehabilitering 4 742 1 270 727 3 388 1 171


4 742 1 270 727 3 388 1 171


Konst 4 266 873 754 388 830

Design 2 860 469 545 296 379

Fri konst 570 253 121 - 143




Musik 2 460 305 433 251 627

Musik 2 460 305 433 251 627

Teater, film och dans 936 177 141 45 196

Cirkus 37 3 17 - 1

Dans 266 19 38 42 60

Film 63 7 9 - 20



170 21 30 3 32

Regi 7 7 - - 2


Övrigt inom teater, film och dans 13 1 1 - 2

Övrigt område 13 391 2 442 2 726 3 629 2 171

Tvärvetenskap 11 407 2 144 2 291 3 213 1 784

Arbetsvetenskap och ergonomi 1 372 299 232 291 220

Barn- och ungdomsstudier 1 893 443 276 1 104 433

Genusstudier 2 406 314 604 24 467

Miljövård och miljöskydd 1 342 341 248 450 175


Övriga tvärvetenskapliga studier 4 315 686 931 1 242 488


Friskvård 85 - 23 - 5


Transport 205 78 32 59 26

Luftfart 2 2 1 - -

Sjöfart 171 44 26 59 22




Okänt 4 510 - 244 1 587 352

Okänd ämnesgrupp 4 510 - 244 1 587 352

Utbytesstudier 4 510 - 244 1 587 352


8 (forts.)

Män Totalt Därav


studenter Avancerad




Män 158 023 44 459 36 462 61 930 22 206




Arkeologi 556 101 97 - 164



Estetik 76 12 14 7 16

Etnologi 480 18 88 16 90

Filmvetenskap 647 45 152 - 97

Filosofi 3 046 721 518 495 496

Historia 3 354 246 462 898 624


Konstvetenskap 673 81 102 - 189

Kulturvetenskap 572 80 156 - 95

Kulturvård 157 31 19 - 36

Litteraturvetenskap 1 158 153 111 55 276


Retorik 319 18 53 1 36



6 657 710 1 215 549 801

Biblioteks- och informationsvetenskap 361 110 37 21 131

Journalistik 677 59 118 85 71

Medie- o kommunikationsvetenskap 2 177 220 445 88 238

Medieproduktion 3 685 292 654 361 366


127 38 7 - 17

Språkvetenskapliga ämnen 17 618 752 5 003 3 482 2 850

Allmän språkvetenskap/lingvistik 476 105 99 43 71

Arabiska 376 15 41 4 90


Bosniska/kroatiska/serbiska 27 - - - 9

Bulgariska 31 - - - 13

Danska 103 - 22 - 26

Engelska 4 715 347 1 151 1 530 397

Estniska 23 - 5 - 5

Finska 137 - 14 1 50


Franska 835 20 78 99 228

Grekiska 110 2 7 - 43

Hebreiska 22 1 3 - 10

Hindi 7 - 1 - 1

Indologi och sanskrit 41 1 2 - 17

Italienska 384 6 37 - 150

Japanska 767 5 135 85 104

Kinesiska 711 13 81 89 167

Koreanska 54 - 7 - 10

Kurdiska 18 - 2 - 10

Latin 250 8 10 1 99

Lettiska 18 - 2 - 7

Litauiska 5 - - - 2



Persiska 16 1 - - 7

Polska 62 1 5 - 20


Rumänska 43 - 7 - 16

Ryska 707 3 64 1 224

Samiska 59 - 10 - 21

Spanska 702 13 100 121 173

Swahili 11 1 2 - 3

Svenska som andraspråk 1 395 23 567 260 262

Svenska/Nordiska Språk 5 718 167 2 659 1 396 467


8 (forts.)

Män Totalt Därav


studenter Avancerad





Tjeckiska 17 - 3 - 5

Tyska 908 28 116 108 250






Teologi 1 059 145 133 4 335






Kriminologi 569 46 112 - 76

Pedagogik 4 725 1 055 691 2 344 1 215

Psykologi 4 512 787 661 1 640 657

Psykoterapi 108 104 4 78 94

Socialantropologi 379 66 82 - 39

Socialt arbete och social omsorg 2 337 551 424 1 671 282

Sociologi 2 823 275 459 285 316


1 109 134 103 704 112

Utbildningsvetenskap teoretiska ämnen 4 631 1 091 452 3 922 668


Övrigt inom beteendevetenskap 479 82 57 56 75


Administration och förvaltning 437 84 53 43 90



Ledarskap, organisation och styrning 2 875 553 387 1 054 317

Nationalekonomi 9 336 1 371 1 854 1 661 697


294 29 95 17 14

Juridik 12 502 1 825 1 699 5 143 928

Juridik och rättsvetenskap 12 502 1 825 1 699 5 143 928




Länderkunskap/länderstudier 638 84 123 - 148

Måltids- och hushållskunskap 555 27 67 19 126


Samhällskunskap 795 204 96 451 72

Statistik 5 332 335 515 961 437

Statsvetenskap 3 756 487 865 145 441

Studie- och yrkesvägledning 381 9 180 300 30

Turism- och fritidsvetenskap 400 27 118 - 34

Övrigt inom samhällsvetenskap 1 513 304 336 147 137

Naturvetenskap 39 270 7 929 10 331 22 562 3 315

Biologi 6 449 1 972 1 348 2 078 867

Biologi 3 578 1 100 667 1 008 569

Bioteknik 640 280 144 424 19


Miljövetenskap 2 176 652 483 711 228

Nutrition 378 64 79 35 77

Farmaci 878 407 177 541 115

Farmaci 797 395 169 490 104

Farmakologi 112 32 8 70 11

Fysik 9 018 1 811 1 850 5 766 734

Fysik 9 018 1 811 1 850 5 766 734

Geovetenskap 2 838 645 449 444 530

Geovetenskap och naturgeografi 2 838 645 449 444 530

Kemi 3 665 866 793 2 261 211


8 (forts.)

Män Totalt Därav


studenter Avancerad




Kemi 3 665 866 793 2 261 211

Lant- och skogsbruk 1 053 242 230 503 207


Skogsvetenskap 885 190 220 392 184

Trädgårdsvetenskap 10 - - 2 -

Matematik 26 119 2 789 7 456 18 960 1 082

Matematik 24 210 2 371 7 384 17 509 962

Matematisk statistik 3 831 876 162 2 696 207

Övrigt 632 77 70 351 42



Övrigt inom naturvetenskap 540 48 43 334 38

Teknik 53 778 17 941 13 137 29 471 3 856

Arkitektur 1 825 614 313 1 256 208

Arkitektur 1 562 488 267 1 095 160

Landskapsarkitektur 263 126 46 161 48

Byggnadsteknik/Väg- och vatten 4 812 1 112 1 027 3 095 338

Byggteknik 3 716 467 698 2 650 248

Väg- och vattenbyggnad 1 747 790 355 1 014 114

Datateknik 23 117 6 146 4 984 12 343 1 454

Datateknik 23 117 6 146 4 984 12 343 1 454

Elektroteknik 14 557 4 625 2 625 9 624 798

Elektronik 3 139 834 615 2 079 207

Elektroteknik 9 667 3 120 1 591 6 802 368

Energiteknik 4 476 1 225 665 2 833 295



Kemiteknik 1 339 555 265 918 44

Kemiteknik 1 339 555 265 918 44

Lantmäteri 965 53 95 428 74


965 53 95 428 74

Maskinteknik 12 977 4 256 2 935 8 417 592


Maskinteknik 12 659 4 046 2 847 8 258 585


Fysisk planering 492 94 80 87 37


Teknisk fysik 4 128 1 225 581 3 280 93

Teknisk fysik 4 128 1 225 581 3 280 93

Övrig teknik 13 969 3 720 3 109 9 262 714

Automatiseringsteknik 1 616 364 277 1 060 84


Materialteknik 1 869 620 278 1 474 46

Rymdteknik 329 273 130 155 5

Textilteknologi 172 9 53 10 29

Träfysik och träteknologi 8 8 4 - 2



Medicin 7 604 3 132 1 256 6 228 1 197

Medicin 7 604 3 132 1 256 6 228 1 197

Odontologi 758 333 153 665 80

Odontologi 683 323 133 596 71



Djuromvårdnad 6 - 1 - -


Övrigt 1 495 282 313 1 196 166

Biomedicinsk laboratorievetenskap 473 26 79 427 54

Medicinska tekniker 531 159 109 408 47

Övrigt inom medicin 570 103 136 433 70


8 (forts.)

Män Totalt Därav


studenter Avancerad




Vård och omsorg 6 320 1 602 1 038 4 870 1 480

Omvårdnad 4 956 1 341 819 3 741 1 238

Folkhälsovetenskap 1 095 430 175 355 247


Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap 3 930 862 647 3 503 974


Rehabilitering 1 428 299 219 1 157 269


1 428 299 219 1 157 269

Konstnärligt område 5 055 844 1 048 644 699

Konst 2 151 458 459 321 285

Design 1 624 279 359 300 133

Fri konst 326 142 71 - 92




Musik 2 580 302 519 319 370

Musik 2 580 302 519 319 370

Teater, film och dans 388 86 75 6 57

Cirkus 42 4 21 - 1

Dans 31 2 6 3 7

Film 31 8 4 - 8



76 16 12 3 16

Regi 2 2 - - 1


Övrigt inom teater, film och dans 7 2 2 - -

Övrigt område 8 958 1 765 1 840 3 467 880

Tvärvetenskap 6 008 1 372 1 141 2 346 565

Arbetsvetenskap och ergonomi 949 289 185 478 61

Barn- och ungdomsstudier 463 67 64 366 66

Genusstudier 393 58 71 9 86

Miljövård och miljöskydd 1 923 471 337 1 029 117


Övriga tvärvetenskapliga studier 1 781 383 440 246 196


Friskvård 27 - 4 - -


Transport 840 165 179 486 61

Luftfart 25 24 4 8 2

Sjöfart 760 86 160 478 54




Okänt 3 230 2 95 1 261 275

Okänd ämnesgrupp 3 230 2 95 1 261 275

Utbytesstudier 3 230 2 95 1 261 275

1) Observera att många studenter är registrerade på kurser inom flera områden och att summan av studerande per ämnes-grupp/del-område/område vida överstiger antalet studenter totalt. I tabellen är varje nivå nettoräknad. 2) Examen från svensk högskoleutbildning till och med läsåret 2016/17, dvs. läsåret före redovisat läsår 2017/18.


9. Examina läsåren 2013/14–2017/18 efter universitet/högskola och kön

9. Qualifications 2012/13–2016/17 by university/higher education institution and sex

Antal kvinnor och män Andel kvinnor, % Andel män %

Universitet/högskola1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18

Antal examina 78 241 81 407 81 316 76 052 77 985 64 63 64 64 64 36 37 36 36 36

Antal examinerade personer 65 680 68 318 68 287 63 415 65 607 64 63 64 64 64 36 37 36 36 36

Universitet

















Malmö universitet 2 637 2 752 3 047 2 612 2 909 73 73 75 75 72 27 27 25 25 28

Högskolor

Blekinge tekniska högskola 949 971 766 808 812 50 51 58 52 54 50 49 42 48 46








Högskolan i Skövde 1 065 1 000 1 052 1 033 993 73 70 69 69 66 27 30 31 31 34

Högskolan Väst 1 211 1 418 1 481 1 392 1 042 75 75 74 74 76 25 25 26 26 24


Stiftelsen Högskolan i Jönkö-ping*

2 806 2 588 2 483 2 448 2 484 66 62 67 66 66 34 38 33 34 34





Konstfack 182 188 130 177 169 73 73 74 79 79 27 27 26 21 21


Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

148 208 162 132 203 51 44 46 51 46 49 56 54 49 54





Gammelkroppa skogsskola 3 25 – 19 2 – 20 – 5 – 100 80 – 95 100

Johannelunds teologiska högskola

16 21 14 16 16 56 33 21 25 25 44 67 79 75 75

Newmaninstitutet 6 5 2 5 2 – 20 50 – – 100 80 50 100 100



Stockholms Musikpedagogiska Institut 8 12 7 19 14 50 75 86 58 64 50 25 14 42 36


47 45 35 37 51 72 78 83 81 76 28 22 17 19 24



9. (forts.)

Antal kvinnor och män Andel kvinnor, % Andel män %

Universitet/högskola1 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18


Ericastiftelsen 12 1 10 – 10 83 100 80 – 60 17 – 20 – 40

Högskolan Evidens 34 26 2 20 17 88 96 50 80 88 12 4 50 20 12

Skandinaviens Akademi för Psy-koterapiutveckling 20 10 4 14 1 85 90 50 79 100 15 10 50 21 –

Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 7 41 27 1 19 57 85 93 100 84 43 15 7 – 16

1) Redovisningen sker under den gruppering som lärosätet tillhörde senaste läsåret. Den 1 januari 2014 gick Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola samman till Stockholms konstnärliga högskola *) Enskild utbildningsanordnare. Längre tidsserier finns redovisade på SCB:s webbplats http://www.scb.se/uf0205/.

http://www.scb.se/uf0205/


10. Examina läsåren 2015/16–2017/18 efter SUN-inriktning, examensgrupp och kön

10. Qualifications 2015/16–2017/18 by field of education, group of qualifications and sex

SUN Inriktning (1-siffernivå)

Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18

SUN Inriktning (3-siffernivå) Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män Totalt Kv. Män

Antal examina 81 316 52 055 29 261 76 052 49 012 27 040 77 985 50 027 27 958

Antal examinerade 68 287 43 638 24 649 63 415 40 674 22 741 65 607 42 089 23 518

Pedagogik och lärarutbildning 10 413 8 347 2 066 9 784 7 740 2 044 10 751 8 498 2 253

Högskoleexamen – Pedagogik och lärarutbildning 48 41 7 27 19 8 33 26 7

Kandidatexamen – Pedagogik och lärarutbildning 788 671 117 631 501 130 582 477 105

Magisterexamen – Pedagogik och lärarutbildning 21 13 8 5 3 2 4 3 1

Magisterexamen (2007) – Pedagogik och lärarutbildning 372 319 53 361 313 48 463 402 61

Magisterexamen (bredd) – Pedagogik och lärarutbildning 2 2 – – – – – – –

Masterexamen – Pedagogik och lärarutbildning 123 106 17 143 114 29 164 132 32

Folkhögskollärarexamen 34 23 11 36 25 11 35 25 10

Förskollärarexamen 2 345 2 251 94 2 375 2 262 113 2 658 2 502 156

Grundlärarexamen 1 391 1 193 198 1 749 1 428 321 2 030 1 634 396

Grundlärarexamen, förskoleklass/årskurs 1-3 662 639 23 798 748 50 909 866 43

Grundlärarexamen, årskurs 4-6 365 298 67 510 393 117 567 408 159

Grundlärarexamen, fritidshem 364 256 108 441 287 154 554 360 194

Lärarexamen 2 893 1 984 909 1 546 1 097 449 1 068 767 301

Lärarexamen, förskola/förskoleklass 163 155 8 94 86 8 58 54 4

Lärarexamen, fritidshem 35 18 17 20 5 15 10 2 8

Lärarexamen, förskola/förskoleklass/fritidshem 31 24 7 18 17 1 11 11 –

Lärarexamen, fritidshem/grundsk tidigare år 4 2 2 1 1 – – – –

Lärarexamen, förskola/fritidshem/grundsk tidiga år 399 335 64 249 207 42 166 144 22

Lärarexamen, förskola/förskolekl/grundsk tidiga år 164 149 15 96 82 14 113 102 11

Lärarexamen, grundskolans tidigare år 236 207 29 168 143 25 136 114 22

Lärarexamen, grundskolans tidigare och senare år 4 3 1 7 7 – 4 4 –

Lärarexamen, grundskolans senare år 627 392 235 332 228 104 250 167 83

Lärarexamen, grundskolans senare år/gymnasieskolan 835 482 353 391 224 167 225 117 108

Lärarexamen, gymnasieskolan 379 207 172 161 94 67 93 52 41

Lärarexamen, övriga kombinationer av verksamheter 16 10 6 9 3 6 2 – 2

Speciallärarexamen 600 552 48 448 413 35 588 560 28

Speciallärarexamen, dövhet eller hörselskada 13 13 – 22 20 2 – – –

Speciallärarexamen, grav språkstörning 3 2 1 8 6 2 11 11 –

Speciallärarexamen, matematikutveckling 92 82 10 69 64 5 175 165 10

Speciallärarexamen, språk-, skriv- o läsutveckling 176 172 4 164 157 7 286 278 8

Speciallärarexamen, synskada 2 2 – 1 1 – 1 1 –

Speciallärarexamen, utvecklingsstörning 312 280 32 184 165 19 114 104 10

Speciallärarexamen, ej angiven specialisering 2 1 1 – – – 1 1 –

Specialpedagogexamen 390 364 26 365 348 17 456 420 36

Specialpedagogexamen, fritidshemsverksamhet 2 2 – 1 1 – – – –

Specialpedagogexamen, förskoleverksamhet 42 41 1 21 20 1 1 1 –

Specialpedagogexamen, grundskoleverksamhet 26 25 1 23 22 1 11 11 –

Specialpedagogexamen, gymnasieverksamhet 10 9 1 11 9 2 8 8 –

Specialpedagogexamen, utan angiv. inrikt/verksamh. 309 286 23 308 295 13 436 400 36

Specialpedagogexamen, kompl inlärning 1 1 – – – – – – –

Specialpedagogexamen, utvecklingsstörning – – – 1 1 – – – –

Yrkeslärarexamen 469 273 196 444 281 163 547 323 224

Ämneslärarexamen 937 555 382 1 654 936 718 2 123 1 227 896

Ämneslärarexamen, åk 7-9 396 253 143 482 307 175 663 405 258

Ämneslärarexamen, gymnasieskolan 541 302 239 1 172 629 543 1 460 822 638

Humaniora och konst 4 532 2 788 1 744 4 106 2 591 1 515 3 922 2 429 1 493

Högskoleexamen – Humaniora och konst 167 90 77 110 57 53 87 48 39

Högskoleexamen – Bild- och formkonst 12 10 2 4 2 2 5 3 2

Högskoleexamen – Musik, dans och dramatik 14 3 11 20 8 12 15 5 10

Högskoleexamen – Medieproduktion 47 22 25 18 6 12 24 12 12

Högskoleexamen – Formgivning 3 2 1 2 1 1 1 – 1

Högskoleexamen – Konsthantverk 9 3 6 3 1 2 4 3 1

Högskoleexamen – Konst och media, övrig/ospec utb 3 2 1 2 – 2 1 1 –

Högskoleexamen – Religion 13 7 6 11 9 2 8 5 3


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Högskoleexamen – Främmande språk och språkveten-skap

29 20 9 17 12 5 13 9 4

Högskoleexamen – Svenska och litteraturvetenskap 12 8 4 10 7 3 4 3 1

Högskoleexamen – Historia och arkeologi 24 13 11 17 10 7 8 4 4

Högskoleexamen – Filosofi och logik 1 – 1 6 1 5 4 3 1

Kandidatexamen – Humaniora och konst 2 482 1 570 912 2 269 1 437 832 2 059 1 294 765

Kandidatexamen – Bild- och formkonst 179 146 33 117 92 25 96 77 19

Kandidatexamen – Musik, dans och dramatik 92 48 44 94 46 48 85 53 32

Kandidatexamen – Medieproduktion 228 130 98 228 127 101 231 117 114

Kandidatexamen – Formgivning 74 46 28 83 46 37 88 57 31

Kandidatexamen – Konsthantverk 1 – 1 – – – 2 2 –

Kandidatexamen – Konst och media, övrig/ospec utb 75 50 25 84 69 15 87 65 22

Kandidatexamen – Religion 225 129 96 242 130 112 187 106 81

Kandidatexamen – Främmande språk och språkvetenskap 596 396 200 495 343 152 443 300 143

Kandidatexamen – Svenska och litteraturvetenskap 337 272 65 299 220 79 258 197 61

Kandidatexamen – Historia och arkeologi 514 301 213 479 304 175 441 262 179

Kandidatexamen – Filosofi och logik 139 39 100 130 47 83 122 48 74

Kandidatexamen – Humaniora, övrig/ospec inr 22 13 9 18 13 5 19 10 9

Magisterexamen – Humaniora och konst 111 70 41 24 16 8 13 7 6

Magisterexamen – Bild- och formkonst 6 2 4 6 4 2 – – –

Magisterexamen – Musik, dans och dramatik 4 2 2 – – – – – –

Magisterexamen – Medieproduktion – – – – – – 1 1 –

Magisterexamen – Formgivning 2 1 1 3 2 1 1 1 –

Magisterexamen – Konsthantverk 1 1 – – – – 1 – 1

Magisterexamen – Religion 2 1 1 1 – 1 – – –

Magisterexamen – Främmande språk och språkvetenskap 32 26 6 6 6 – 2 1 1

Magisterexamen – Svenska och litteraturvetenskap 30 22 8 3 3 – 3 2 1

Magisterexamen – Historia och arkeologi 29 14 15 4 1 3 4 1 3

Magisterexamen – Filosofi och logik 5 1 4 1 – 1 1 1 –

Magisterexamen (2007) – Humaniora och konst 278 165 113 284 195 89 250 157 93

Magisterexamen (2007) – Bild- och formkonst 10 9 1 19 17 2 9 7 2

Magisterexamen (2007) – Musik, dans och dramatik 10 5 5 4 2 2 6 1 5

Magisterexamen (2007) – Medieproduktion 8 1 7 6 2 4 7 4 3

Magisterexamen (2007) – Formgivning 8 4 4 8 4 4 11 4 7

Magisterexamen (2007) – Konsthantverk 1 1 – – – – – – –

Magisterexamen (2007) – Konst och media, övrig/ospec utb

1 – 1 2 1 1 1 – 1

Magisterexamen (2007) – Religion 25 11 14 26 14 12 41 20 21

Magisterexamen (2007) – Främmande språk och språkve-tenskap

91 66 25 90 73 17 63 51 12

Magisterexamen (2007) – Svenska och litteraturvetenskap 33 24 9 33 25 8 25 21 4

Magisterexamen (2007) – Historia och arkeologi 33 12 21 44 28 16 37 21 16

Magisterexamen (2007) – Filosofi och logik 16 6 10 25 11 14 19 8 11

Magisterexamen (2007) – Humaniora, övrig/ospec inr 42 26 16 27 18 9 31 20 11

Magisterexamen (bredd) – Humaniora och konst – – – 2 2 – 1 – 1

Masterexamen – Humaniora och konst 474 296 178 459 307 152 429 278 151

Masterexamen – Bild- och formkonst 18 13 5 10 8 2 13 11 2

Masterexamen – Musik, dans och dramatik 12 5 7 13 5 8 21 14 7

Masterexamen – Medieproduktion 11 8 3 4 2 2 1 1 –

Masterexamen – Formgivning 24 18 6 26 21 5 22 13 9

Masterexamen – Konst och media, övrig/ospec utb 32 23 9 32 24 8 18 14 4

Masterexamen – Religion 26 13 13 32 15 17 31 16 15

Masterexamen – Främmande språk och språkvetenskap 94 63 31 84 63 21 90 67 23

Masterexamen – Svenska och litteraturvetenskap 39 18 21 39 25 14 26 14 12

Masterexamen – Historia och arkeologi 121 70 51 101 61 40 101 60 41

Masterexamen – Filosofi och logik 15 4 11 23 11 12 23 7 16

Masterexamen – Humaniora, övrig/ospec inr 82 61 21 95 72 23 83 61 22

Konstnärlig högskoleexamen – Humaniora och konst 22 13 9 35 17 18 26 12 14

Konstnärlig högskoleexamen – Bild- och formkonst – – – 1 1 – – – –

Konstnärlig högskoleexamen – Musik, dans och dramatik 11 4 7 24 7 17 11 2 9

Konstnärlig högskoleexamen – Medieproduktion 10 8 2 10 9 1 14 10 4


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Konstnärlig högskoleexamen – Svenska och litteraturve-tenskap

1 1 – – – – 1 – 1

Konstnärlig kandidatexamen – Humaniora och konst 643 376 267 564 333 231 680 402 278

Konstnärlig kandidatexamen – Bild- och formkonst 60 37 23 55 36 19 72 48 24

Konstnärlig kandidatexamen – Musik, dans och dramatik 240 102 138 217 92 125 277 121 156

Konstnärlig kandidatexamen – Medieproduktion 23 13 10 37 24 13 43 22 21

Konstnärlig kandidatexamen – Formgivning 214 150 64 180 127 53 189 140 49

Konstnärlig kandidatexamen – Konsthantverk 49 41 8 46 39 7 29 21 8

Konstnärlig kandidatexamen – Konst och media, öv-rig/ospec utb

48 26 22 5 2 3 58 38 20

Konstnärlig kandidatexamen – Svenska och litteraturve-tenskap

9 7 2 24 13 11 12 12 –

Konstnärlig magisterexamen – Humaniora och konst 16 13 3 24 18 6 17 11 6

Konstnärlig magisterexamen – Musik, dans och dramatik – – – 6 3 3 3 3 –

Konstnärlig magisterexamen – Medieproduktion 3 2 1 9 8 1 4 3 1

Konstnärlig magisterexamen – Formgivning 1 – 1 1 1 – – – –

Konstnärlig magisterexamen – Konst och media, öv-rig/ospec utb

7 6 1 8 6 2 3 1 2

Konstnärlig magisterexamen – Svenska och litteraturve-tenskap

5 5 – – – – 7 4 3

Konstnärlig masterexamen – Humaniora och konst 279 164 115 322 206 116 351 218 133

Konstnärlig masterexamen – Bild- och formkonst 61 33 28 69 41 28 39 26 13

Konstnärlig masterexamen – Musik, dans och dramatik 77 44 33 92 54 38 124 68 56

Konstnärlig masterexamen – Medieproduktion 6 2 4 8 6 2 3 2 1

Konstnärlig masterexamen – Formgivning 108 66 42 117 74 43 142 92 50

Konstnärlig masterexamen – Konsthantverk 25 19 6 28 25 3 24 19 5

Konstnärlig masterexamen – Konst och media, öv-rig/ospec utb

2 – 2 4 3 1 17 9 8

Konstnärlig masterexamen – Svenska och litteraturveten-skap

– – – 4 3 1 2 2 –

Konstn högskoleexamen dans 1 1 – – – – – – –

Konstn högskoleexamen konst o design 27 12 15 – – – – – –

Konstn högskoleexamen musik 10 3 7 11 3 8 8 2 6

Konstn högskoleexamen scen o medier 3 2 1 – – – – – –

Organistexamen 2 2 – – – – – – –

Teologie kandidatexamen 17 11 6 2 – 2 – – –

Yrkeshögskoleexamen – Humaniora och konst – – – – – – 1 – 1

Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 21 891 13 730 8 161 18 929 11 983 6 946 19 220 12 116 7 104

Högskoleexamen – Samhällsvetenskap, juridik, handel, admi-nistration

457 323 134 337 261 76 246 176 70

Högskoleexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, all-män inr

1 1 – – – – 1 – 1

Högskoleexamen – Psykologi 33 21 12 17 13 4 17 13 4

Högskoleexamen – Sociologi, etnologi och kulturgeografi 73 52 21 35 27 8 30 20 10

Högskoleexamen – Statsvetenskap 41 25 16 49 36 13 47 36 11

Högskoleexamen – Nationalekonomi och ekonomisk histo-ria

25 21 4 29 26 3 24 21 3

Högskoleexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, övrig/ospec inr

22 16 6 25 14 11 29 22 7

Högskoleexamen – Journalistik och medievetenskap 20 12 8 11 7 4 17 10 7

Högskoleexamen – Biblioteks- och dokumentationsveten-skap

8 7 1 10 8 2 3 3 –

Högskoleexamen – Företagsekonomi och administration 186 139 47 130 107 23 67 43 24

Högskoleexamen – Marknadsföring 2 – 2 – – – – – –

Högskoleexamen – Ledning och administration 19 15 4 18 16 2 4 3 1

Högskoleexamen – Övrigt inom ekonomi och administrat-ion

2 2 – 4 2 2 1 1 –

Högskoleexamen – Juridik och rättsvetenskap 25 12 13 9 5 4 6 4 2

Kandidatexamen – Samhällsvetenskap, juridik, handel, admi-nistration

12 575 8 131 4 444 11 012 7 157 3 855 10 797 7 064 3 733

Kandidatexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, all-män inr

3 2 1 – – – – – –

Kandidatexamen – Psykologi 1 049 835 214 843 668 175 836 660 176

Kandidatexamen – Sociologi, etnologi och kulturgeografi 1 718 1 261 457 1 422 1 048 374 1 582 1 193 389

Kandidatexamen – Statsvetenskap 1 482 955 527 1 243 792 451 1 308 846 462

Kandidatexamen – Nationalekonomi och ekonomisk histo-ria

891 352 539 792 319 473 792 342 450


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Kandidatexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, öv-rig/ospec inr

319 243 76 326 253 73 282 218 64

Kandidatexamen – Journalistik och medievetenskap 1 376 983 393 1 097 761 336 935 676 259

Kandidatexamen – Biblioteks- och dokumentationsveten-skap

135 111 24 126 99 27 117 94 23

Kandidatexamen – Journalistik och information, öv-rig/ospec utb

45 32 13 24 15 9 45 38 7

Kandidatexamen – Företagsekonomi och administration 4 600 2 670 1 930 4 287 2 553 1 734 4 032 2 307 1 725

Kandidatexamen – Ledning och administration 400 309 91 412 335 77 451 381 70

Kandidatexamen – Övrigt inom ekonomi och administrat-ion

108 62 46 85 56 29 77 53 24

Kandidatexamen – Juridik och rättsvetenskap 449 316 133 355 258 97 340 256 84

Magisterexamen – Samhällsvetenskap, juridik, handel, admi-nistration

484 270 214 85 58 27 74 39 35

Magisterexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, all-män inr

1 1 – – – – – – –

Magisterexamen – Psykologi 24 17 7 6 4 2 1 1 –

Magisterexamen – Sociologi, etnologi och kulturgeografi 37 26 11 7 4 3 17 14 3

Magisterexamen – Statsvetenskap 53 39 14 13 11 2 3 3 –

Magisterexamen – Nationalekonomi och ekonomisk histo-ria

47 18 29 4 1 3 4 1 3

Magisterexamen – Journalistik och medievetenskap 24 12 12 – – – 3 1 2

Magisterexamen – Biblioteks- och dokumentationsveten-skap

22 21 1 3 2 1 1 1 –

Magisterexamen – Företagsekonomi och administration 250 121 129 48 33 15 43 18 25

Magisterexamen – Juridik och rättsvetenskap 26 15 11 4 3 1 2 – 2

Magisterexamen (2007) – Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration

2 093 1 217 876 1 790 1 022 768 2 064 1 157 907

Magisterexamen (2007) – Psykologi 43 30 13 30 20 10 39 29 10

Magisterexamen (2007) – Sociologi, etnologi och kultur-geografi

72 50 22 47 30 17 50 28 22

Magisterexamen (2007) – Statsvetenskap 141 88 53 115 82 33 146 88 58

Magisterexamen (2007) – Nationalekonomi och ekonomisk historia

158 54 104 121 51 70 138 52 86

Magisterexamen (2007) – Samhälls- och beteendeveten-skap, övrig/ospec inr

34 25 9 36 24 12 25 18 7

Magisterexamen (2007) – Journalistik och medieveten-skap

49 36 13 73 53 20 100 63 37

Magisterexamen (2007) – Biblioteks- och dokumentations-vetenskap

31 20 11 26 14 12 26 22 4

Magisterexamen (2007) – Journalistik och information, öv-rig/ospec utb

10 9 1 9 7 2 3 3 –

Magisterexamen (2007) – Företagsekonomi och administ-ration

1 148 632 516 954 525 429 1 060 551 509

Magisterexamen (2007) – Ledning och administration 208 151 57 187 110 77 207 125 82

Magisterexamen (2007) – Övrigt inom ekonomi och admi-nistration

– – – 1 – 1 1 1 –

Magisterexamen (2007) – Juridik och rättsvetenskap 199 122 77 191 106 85 269 177 92

Magisterexamen (bredd) – Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration

9 4 5 1 1 – 9 4 5

Masterexamen – Samhällsvetenskap, juridik, handel, administ-ration

2 830 1 645 1 185 2 695 1 576 1 119 2 804 1 622 1 182

Masterexamen – Psykologi 105 80 25 77 53 24 95 68 27

Masterexamen – Sociologi, etnologi och kulturgeografi 294 174 120 277 182 95 268 169 99

Masterexamen – Statsvetenskap 405 240 165 392 254 138 441 282 159

Masterexamen – Nationalekonomi och ekonomisk historia 400 164 236 393 144 249 393 133 260

Masterexamen – Samhälls- och beteendevetenskap, öv-rig/ospec inr

185 137 48 194 142 52 194 144 50

Masterexamen – Journalistik och medievetenskap 150 116 34 138 104 34 158 123 35

Masterexamen – Biblioteks- och dokumentationsveten-skap

115 92 23 88 62 26 106 74 32

Masterexamen – Journalistik och information, övrig/ospec utb

2 2 – 6 5 1 6 6 –

Masterexamen – Företagsekonomi och administration 697 339 358 735 376 359 695 339 356

Masterexamen – Ledning och administration 178 121 57 184 122 62 238 141 97

Masterexamen – Övrigt inom ekonomi och administration 208 121 87 150 89 61 156 105 51

Masterexamen – Juridik och rättsvetenskap 91 59 32 61 43 18 54 38 16

Civilekonomexamen 1 014 552 462 978 555 423 944 539 405

Juristexamen 1 626 985 641 1 327 825 502 1 534 957 577

Psykologexamen 570 412 158 522 379 143 528 370 158


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Psykoterapeutexamen 232 190 42 179 147 32 220 188 32

Äldre examina – Samhällsvetenskap, juridik, handel, administ-ration

1 1 – 3 2 1 – – –

Naturvetenskap, matematik och data 5 357 2 446 2 911 4 935 2 197 2 738 5 004 2 255 2 749

Högskoleexamen – Naturvetenskap, matematik och data 144 49 95 106 33 73 127 51 76

Högskoleexamen – Biologi och biokemi 13 6 7 10 7 3 11 7 4

Högskoleexamen – Miljövetenskap 8 5 3 – – – 2 2 –

Högskoleexamen – Fysik 1 – 1 3 – 3 1 1 –

Högskoleexamen – Kemi 3 2 1 1 – 1 – – –

Högskoleexamen – Geovetenskap och naturgeografi 9 8 1 6 3 3 4 3 1

Högskoleexamen – Matematik 2 – 2 1 – 1 2 1 1

Högskoleexamen – Statistik 2 – 2 1 – 1 – – –

Högskoleexamen – Matematik och naturvetenskap, öv-rig/ospec utb

1 1 – 4 3 1 23 9 14

Högskoleexamen – Data, allmän utb 2 1 1 – – – 1 – 1

Högskoleexamen – Informatik, datavetenskap och system-vetenskap

97 23 74 69 19 50 77 27 50

Högskoleexamen – Data, övrig/ospec utb 6 3 3 11 1 10 6 1 5

Kandidatexamen – Naturvetenskap, matematik och data 3 022 1 382 1 640 2 873 1 285 1 588 2 847 1 239 1 608

Kandidatexamen – Biologi och biokemi 508 349 159 449 291 158 388 258 130

Kandidatexamen – Miljövetenskap 289 211 78 258 182 76 194 139 55

Kandidatexamen – Fysik 113 31 82 106 29 77 117 41 76

Kandidatexamen – Kemi 101 61 40 103 68 35 94 52 42

Kandidatexamen – Geovetenskap och naturgeografi 213 137 76 194 92 102 175 99 76

Kandidatexamen – Matematik 97 25 72 111 31 80 142 41 101

Kandidatexamen – Statistik 145 49 96 109 36 73 124 50 74

Kandidatexamen – Matematik och naturvetenskap, öv-rig/ospec utb

59 45 14 52 24 28 49 31 18

Kandidatexamen – Data, allmän utb 10 4 6 1 1 – – – –

Kandidatexamen – Informatik, datavetenskap och system-vetenskap

1 236 362 874 1 255 418 837 1 302 412 890

Kandidatexamen – Data, övrig/ospec utb 251 108 143 235 113 122 262 116 146

Magisterexamen – Naturvetenskap, matematik och data 143 74 69 23 12 11 17 8 9

Magisterexamen – Biologi och biokemi 44 29 15 6 3 3 7 5 2

Magisterexamen – Miljövetenskap 14 12 2 – – – 1 – 1

Magisterexamen – Fysik 7 3 4 2 2 – – – –

Magisterexamen – Kemi 11 8 3 5 2 3 1 – 1

Magisterexamen – Geovetenskap och naturgeografi 11 5 6 2 2 – – – –

Magisterexamen – Matematik 4 – 4 – – – 1 – 1

Magisterexamen – Statistik 5 4 1 – – – 2 1 1

Magisterexamen – Data, allmän utb 9 2 7 – – – – – –

Magisterexamen – Informatik, datavetenskap och system-vetenskap

38 11 27 8 3 5 5 2 3

Magisterexamen (2007) – Naturvetenskap, matematik och data 272 134 138 276 124 152 299 132 167

Magisterexamen (2007) – Biologi och biokemi 66 40 26 61 38 23 63 35 28

Magisterexamen (2007) – Miljövetenskap 47 40 7 36 21 15 36 21 15

Magisterexamen (2007) – Fysik 1 1 – 2 – 2 3 1 2

Magisterexamen (2007) – Kemi 7 3 4 7 2 5 12 8 4

Magisterexamen (2007) – Geovetenskap och naturgeo-grafi

1 1 – 6 3 3 2 1 1

Magisterexamen (2007) – Matematik 4 – 4 4 – 4 5 1 4

Magisterexamen (2007) – Statistik 15 4 11 9 3 6 13 5 8

Magisterexamen (2007) – Matematik och naturvetenskap, övrig/ospec utb

3 2 1 – – – 1 1 –

Magisterexamen (2007) – Informatik, datavetenskap och systemvetenskap

119 39 80 137 54 83 147 52 95

Magisterexamen (2007) – Data, övrig/ospec utb 9 4 5 14 3 11 17 7 10

Magisterexamen (bredd) – Naturvetenskap, matematik och data

4 2 2 – – – – – –

Masterexamen – Naturvetenskap, matematik och data 1 771 805 966 1 657 743 914 1 714 825 889

Masterexamen – Biologi och biokemi 428 258 170 382 234 148 428 262 166

Masterexamen – Miljövetenskap 338 216 122 253 160 93 254 174 80

Masterexamen – Fysik 83 25 58 99 24 75 84 22 62

Masterexamen – Kemi 70 27 43 76 41 35 106 59 47

Masterexamen – Geovetenskap och naturgeografi 143 76 67 153 80 73 148 78 70


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Masterexamen – Matematik 170 36 134 149 38 111 129 27 102

Masterexamen – Statistik 61 21 40 47 24 23 61 21 40

Masterexamen – Matematik och naturvetenskap, öv-rig/ospec utb

31 16 15 25 17 8 42 22 20

Masterexamen – Informatik, datavetenskap och systemve-tenskap

356 105 251 368 92 276 362 119 243

Masterexamen – Data, övrig/ospec utb 91 25 66 105 33 72 100 41 59

Yrkeshögskoleexamen – Naturvetenskap, matematik och data 1 – 1 – – – – – –

Teknik och tillverkning 15 214 5 102 10 112 14 551 5 069 9 482 14 824 5 210 9 614

Högskoleexamen – Teknik och tillverkning 462 119 343 435 126 309 396 116 280

Högskoleexamen – Teknik och teknisk industri, allmän inr 2 – 2 – – – 1 – 1

Högskoleexamen – Maskinteknik och verkstadsteknik 38 6 32 26 8 18 43 10 33

Högskoleexamen – Energi- och elektroteknik 92 11 81 55 7 48 40 3 37

Högskoleexamen – Elektronik, datateknik och automation 135 22 113 159 22 137 127 20 107

Högskoleexamen – Kemi- och bioteknik 3 1 2 2 2 – – – –

Högskoleexamen – Fordons- och farkostteknik 2 – 2 – – – – – –

Högskoleexamen – Industriell ekonomi och organisation 24 16 8 8 5 3 9 4 5

Högskoleexamen – Teknik och teknisk industri, öv-rig/ospec inr

80 34 46 97 49 48 75 36 39

Högskoleexamen – Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror

4 4 – 1 1 – 2 2 –

Högskoleexamen – Berg- och mineralteknik 4 – 4 3 1 2 2 – 2

Högskoleexamen – Tillverkning, övrig/ospec inr 4 – 4 – – – 3 – 3

Högskoleexamen – Samhällsbyggnad och byggnadstek-nik, allmän inr

9 3 6 10 3 7 11 1 10

Högskoleexamen – Samhällsbyggnad och arkitektur 36 16 20 37 18 19 57 33 24

Högskoleexamen – Byggnadsteknik och anläggningsteknik 29 6 23 37 10 27 26 7 19

Kandidatexamen – Teknik och tillverkning 3 277 1 292 1 985 3 266 1 280 1 986 3 115 1 231 1 884

Kandidatexamen – Teknik och teknisk industri, allmän inr 189 58 131 193 41 152 218 67 151

Kandidatexamen – Maskinteknik och verkstadsteknik 486 147 339 419 116 303 407 103 304

Kandidatexamen – Energi- och elektroteknik 180 38 142 162 31 131 120 28 92

Kandidatexamen – Elektronik, datateknik och automation 289 43 246 249 26 223 258 36 222

Kandidatexamen – Kemi- och bioteknik 132 73 59 126 72 54 109 52 57

Kandidatexamen – Industriell ekonomi och organisation 297 131 166 359 168 191 270 109 161

Kandidatexamen – Teknik och teknisk industri, övrig/ospec inr

828 307 521 851 311 540 800 297 503

Kandidatexamen – Material och tillverkning, allmän inr 25 14 11 14 10 4 14 10 4

Kandidatexamen – Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror

48 44 4 60 58 2 73 70 3

Kandidatexamen – Tillverkning av trä, papper, glas/porslin och plast

1 1 – – – – – – –

Kandidatexamen – Berg- och mineralteknik 1 – 1 1 – 1 – – –

Kandidatexamen – Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, allmän inr

31 19 12 46 25 21 43 22 21

Kandidatexamen – Samhällsbyggnad och arkitektur 557 331 226 570 349 221 602 347 255

Kandidatexamen – Byggnadsteknik och anläggningsteknik 213 86 127 216 73 143 201 90 111

Magisterexamen – Teknik och tillverkning 71 19 52 26 8 18 14 4 10

Magisterexamen – Teknik och teknisk industri, allmän inr 4 2 2 4 2 2 2 – 2

Magisterexamen – Maskinteknik och verkstadsteknik 16 8 8 8 2 6 1 – 1

Magisterexamen – Energi- och elektroteknik 14 2 12 3 – 3 3 – 3

Magisterexamen – Elektronik, datateknik och automation 10 – 10 6 2 4 2 – 2

Magisterexamen – Kemi- och bioteknik 1 1 – – – – 3 2 1

Magisterexamen – Industriell ekonomi och organisation 19 2 17 1 – 1 2 1 1

Magisterexamen – Teknik och teknisk industri, övrig/ospec inr

1 1 – – – – – – –

Magisterexamen – Samhällsbyggnad och arkitektur 4 2 2 4 2 2 1 1 –

Magisterexamen – Byggnadsteknik och anläggningsteknik 2 1 1 – – – – – –

Magisterexamen (2007) – Teknik och tillverkning 356 115 241 346 127 219 326 121 205

Magisterexamen (2007) – Teknik och teknisk industri, all-män inr

1 – 1 2 – 2 1 – 1

Magisterexamen (2007) – Maskinteknik och verkstadstek-nik

89 22 67 61 15 46 54 11 43

Magisterexamen (2007) – Energi- och elektroteknik 46 11 35 58 10 48 49 9 40

Magisterexamen (2007) – Elektronik, datateknik och auto-mation

23 3 20 18 7 11 24 5 19

Magisterexamen (2007) – Kemi- och bioteknik – – – 2 2 – 2 2 –


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Magisterexamen (2007) – Industriell ekonomi och organi-sation

78 20 58 109 44 65 104 41 63

Magisterexamen (2007) – Teknik och teknisk industri, öv-rig/ospec inr

32 17 15 25 19 6 33 17 16

Magisterexamen (2007) – Material och tillverkning, allmän inr

5 – 5 3 – 3 1 – 1

Magisterexamen (2007) – Tillverkning av textilier, konfekt-ion och lädervaror

1 1 – 3 3 – 1 1 –

Magisterexamen (2007) – Samhällsbyggnad och bygg-nadsteknik, allmän inr

6 2 4 5 – 5 2 1 1

Magisterexamen (2007) – Samhällsbyggnad och arkitektur 64 36 28 47 27 20 43 31 12

Magisterexamen (2007) – Byggnadsteknik och anlägg-ningsteknik

11 3 8 13 – 13 12 3 9

Magisterexamen (bredd) – Teknik och tillverkning 9 4 5 – – – – – –

Masterexamen – Teknik och tillverkning 3 666 1 162 2 504 3 737 1 222 2 515 3 961 1 367 2 594

Masterexamen – Teknik och teknisk industri, allmän inr 169 38 131 158 31 127 158 37 121

Masterexamen – Maskinteknik och verkstadsteknik 754 182 572 744 179 565 796 205 591

Masterexamen – Energi- och elektroteknik 544 108 436 549 122 427 530 129 401

Masterexamen – Elektronik, datateknik och automation 361 53 308 335 43 292 381 77 304

Masterexamen – Kemi- och bioteknik 234 120 114 214 118 96 267 141 126

Masterexamen – Industriell ekonomi och organisation 577 215 362 570 219 351 588 224 364

Masterexamen – Teknik och teknisk industri, övrig/ospec inr

351 107 244 436 133 303 466 156 310

Masterexamen – Material och tillverkning, allmän inr 35 8 27 37 14 23 27 5 22

Masterexamen – Tillverkning av textilier, konfektion och lä-dervaror

– – – 8 6 2 8 7 1

Masterexamen – Tillverkning av trä, papper, glas/porslin och plast

3 – 3 2 – 2 – – –

Masterexamen – Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, allmän inr

27 10 17 37 18 19 31 18 13

Masterexamen – Samhällsbyggnad och arkitektur 588 308 280 618 331 287 676 358 318

Masterexamen – Byggnadsteknik och anläggningsteknik 23 13 10 29 8 21 33 10 23

Konstnärlig kandidatexamen – Teknik och tillverkning 49 26 23 44 31 13 59 34 25

Konstnärlig masterexamen – Teknik och tillverkning 22 14 8 20 14 6 23 15 8

Arkitektexamen 226 132 94 201 121 80 249 141 108

Brandingenjörsexamen 60 23 37 58 18 40 65 16 49

Civilingenjörsexamen 4 460 1 439 3 021 3 983 1 332 2 651 4 083 1 334 2 749

Civilingenjörsexamen, arkitektur 47 34 13 48 31 17 45 24 21

Civilingenjörsexamen, automatiseringsteknik 56 7 49 47 9 38 67 13 54

Civilingenjörsexamen, bioteknik 139 96 43 128 87 41 154 97 57

Civilingenjörsexamen, brandteknik 7 4 3 6 3 3 3 3 –

Civilingenjörsexamen, civilingenjör o lärare 22 16 6 28 7 21 33 12 21

Civilingenjörsexamen, datateknik 325 31 294 243 19 224 254 19 235

Civilingenjörsexamen, ekosystemteknik 53 35 18 47 33 14 39 22 17

Civilingenjörsexamen, elektronikdesign 19 1 18 22 1 21 16 – 16

Civilingenjörsexamen, elektroteknik 192 31 161 142 15 127 144 18 126

Civilingenjörsexamen, energi- och miljötekn 71 42 29 85 44 41 109 63 46

Civilingenjörsexamen, energiteknik 118 43 75 96 26 70 103 33 70

Civilingenjörsexamen, farkostteknik 119 18 101 89 15 74 88 15 73

Civilingenjörsexamen, industriell arbetsmilj 2 2 – – – – – – –

Civilingenjörsexamen, industriell ekonomi 600 209 391 627 243 384 613 238 375

Civilingenjörsexamen, informationsteknologi 151 24 127 130 23 107 142 22 120

Civilingenjörsexamen, interaktion och design 11 6 5 11 5 6 23 8 15

Civilingenjörsexamen, kemisk biologi 24 14 10 22 18 4 27 19 8

Civilingenjörsexamen, kemiteknik 187 87 100 164 61 103 135 66 69

Civilingenjörsexamen, kemiteknik med fysik 24 7 17 15 4 11 20 5 15

Civilingenjörsexamen, kemiteknisk design 2 – 2 – – – – – –

Civilingenjörsexamen, kommunikations-/trpsys 18 5 13 29 11 18 24 8 16

Civilingenjörsexamen, lantmäteri 65 23 42 41 25 16 48 22 26

Civilingenjörsexamen, maskinteknik 579 136 443 495 117 378 510 113 397

Civilingenjörsexamen, materialdesign 30 6 24 25 11 14 11 3 8

Civilingenjörsexamen, materialteknik 8 3 5 9 5 4 3 1 2

Civilingenjörsexamen, materialvetenskap 8 – 8 24 7 17 25 8 17

Civilingenjörsexamen, medicinsk teknik 36 18 18 66 38 28 65 39 26


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Civilingenjörsexamen, medieteknik 111 44 67 55 20 35 79 28 51

Civilingenjörsexamen, mikroelektronik 17 3 14 6 1 5 6 – 6

Civilingenjörsexamen, miljö- o vattenteknik 65 46 19 26 20 6 37 22 15

Civilingenjörsexamen, mjukvaruteknik – – – – – – 1 – 1

Civilingenjörsexamen, molekylär bioteknik 41 27 14 21 11 10 31 14 17

Civilingenjörsexamen, naturresursteknik 13 7 6 7 4 3 15 8 7

Civilingenjörsexamen, riskhantering 33 11 22 37 15 22 37 14 23

Civilingenjörsexamen, robotik/robotteknik 12 3 9 9 – 9 15 – 15

Civilingenjörsexamen, rymdteknik 14 3 11 22 4 18 10 1 9

Civilingenjörsexamen, samhällsbyggnadsteknik 153 68 85 143 69 74 153 79 74

Civilingenjörsexamen, spel- o programvarutek 16 – 16 13 – 13 11 – 11

Civilingenjörsexamen, system i teknik/samh. 59 36 23 55 33 22 47 19 28

Civilingenjörsexamen, systemteknik 2 – 2 – – – – – –

Civilingenjörsexamen, teknisk biologi 20 6 14 19 12 7 23 11 12

Civilingenjörsexamen, teknisk datavetenskap 15 2 13 23 3 20 24 – 24

Civilingenjörsexamen, teknisk design 165 97 68 202 98 104 202 107 95

Civilingenjörsexamen, teknisk fysik 390 77 313 328 66 262 329 50 279

Civilingenjörsexamen, teknisk fysik o elektr 96 10 86 79 14 65 70 14 56

Civilingenjörsexamen, teknisk matematik 46 14 32 37 15 22 42 12 30

Civilingenjörsexamen, teknisk nanovetenskap 36 9 27 19 7 12 26 8 18

Civilingenjörsexamen, teknisk naturvet kemi 4 3 1 1 – 1 – – –

Civilingenjörsexamen, väg- och vattenbyggnad 239 75 164 242 82 160 224 76 148

Högskoleingenjörsexamen 2 392 668 1 724 2 265 708 1 557 2 357 734 1 623

Högskoleingenjörsexamen, bygg 738 227 511 681 244 437 747 284 463

Högskoleingenjörsexamen, data 268 29 239 249 21 228 281 30 251

Högskoleingenjörsexamen, elektro 145 16 129 173 14 159 135 11 124

Högskoleingenjörsexamen, energi 147 41 106 129 37 92 141 34 107

Högskoleingenjörsexamen, industriell ekonomi 160 59 101 211 102 109 210 96 114

Högskoleingenjörsexamen, kemi 60 33 27 53 35 18 45 25 20

Högskoleingenjörsexamen, maskin 610 129 481 502 106 396 527 119 408

Högskoleingenjörsexamen, övriga inr 264 134 130 267 149 118 271 135 136

Landskapsarkitektexamen 72 58 14 75 63 12 84 70 14

Landskapsingenjörsexamen 33 25 8 29 15 14 23 20 3

Sjöingenjörsexamen 58 5 53 66 4 62 68 7 61

Yrkeshögskoleexamen – Teknik och tillverkning 1 1 – – – – 1 – 1

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 534 338 196 594 389 205 537 366 171

Högskoleexamen – Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 4 2 2 2 – 2 4 3 1

Högskoleexamen – Lantbruk 1 1 – 1 – 1 1 1 –

Högskoleexamen – Trädgård – – – – – – 1 – 1

Högskoleexamen – Skog 3 1 2 1 – 1 2 2 –

Kandidatexamen – Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 149 105 44 196 143 53 150 112 38

Kandidatexamen – Lantbruk 53 48 5 62 57 5 51 48 3

Kandidatexamen – Trädgård 13 6 7 15 12 3 13 12 1

Kandidatexamen – Skog 57 27 30 76 32 44 59 26 33

Kandidatexamen – Djursjukvård 26 24 2 43 42 1 27 26 1

Magisterexamen – Lant- och skogsbruk samt djursjukvård – – – 1 – 1 1 1 –

Magisterexamen – Lantbruk, trädgård, skog och fiske, all-män utb

– – – – – – 1 1 –

Magisterexamen – Skog – – – 1 – 1 – – –

Magisterexamen (2007) – Lant- och skogsbruk samt djursjuk-vård

– – – 1 1 – 1 – 1

Magisterexamen (2007) – Lantbruk – – – – – – 1 – 1

Magisterexamen (2007) – Trädgård – – – 1 1 – – – –

Masterexamen – Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 66 44 22 69 44 25 62 46 16

Masterexamen – Lantbruk 51 40 11 50 40 10 44 40 4

Masterexamen – Trädgård – – – – – – 2 2 –

Masterexamen – Skog 14 3 11 18 4 14 16 4 12

Masterexamen – Djursjukvård 1 1 – 1 – 1 – – –

Agronomexamen 92 64 28 71 57 14 92 73 19

Hippologexamen 5 5 – 3 3 – 2 2 –

Hortonomexamen 4 3 1 2 – 2 3 1 2


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Jägmästarexamen 68 22 46 53 22 31 59 18 41

Lantmästarexamen 22 5 17 38 10 28 44 18 26

Skogsmästarexamen 30 5 25 21 5 16 19 6 13

Skogsteknikerexamen – – – 19 1 18 2 – 2

Trädgårdsingenjörsexamen 28 21 7 36 29 7 24 21 3

Veterinärexamen 66 62 4 82 74 8 74 65 9

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 22 230 18 594 3 636 22 119 18 417 3 702 22 548 18 495 4 053

Högskoleexamen – Hälso- och sjukvård samt social omsorg 102 95 7 121 104 17 98 84 14

Högskoleexamen – Hälso- och sjukvård, allmän utb 27 26 1 41 37 4 39 36 3

Högskoleexamen – Medicin 1 1 – 3 2 1 – – –

Högskoleexamen – Omvårdnad 48 45 3 50 44 6 45 36 9

Högskoleexamen – Tandvård 1 – 1 6 5 1 4 4 –

Högskoleexamen – Terapi, rehabilitering och kostbehand-ling

1 1 – 1 1 – 1 1 –

Högskoleexamen – Farmaci 1 1 – – – – 1 1 –

Högskoleexamen – Hälso- och sjukvård, övrig/ospec utb – – – 3 3 – – – –

Högskoleexamen – Barn och ungdom – – – – – – 1 1 –

Högskoleexamen – Socialt arbete och vägledning 23 21 2 17 12 5 7 5 2

Kandidatexamen – Hälso- och sjukvård samt social omsorg 5 973 5 165 808 5 779 4 936 843 5 608 4 676 932

Kandidatexamen – Hälso- och sjukvård, allmän utb 192 170 22 162 142 20 145 132 13

Kandidatexamen – Medicin 300 202 98 294 193 101 452 286 166

Kandidatexamen – Omvårdnad 3 447 3 058 389 3 420 3 005 415 3 149 2 750 399

Kandidatexamen – Tandvård 153 142 11 124 110 14 143 124 19

Kandidatexamen – Tekniskt inriktad vårdutbildning 349 275 74 306 249 57 271 216 55

Kandidatexamen – Terapi, rehabilitering och kostbehand-ling

676 558 118 736 589 147 734 566 168

Kandidatexamen – Farmaci 39 33 6 69 59 10 51 43 8

Kandidatexamen – Hälso- och sjukvård, övrig/ospec utb 13 11 2 17 10 7 17 14 3

Kandidatexamen – Barn och ungdom 7 7 – 1 1 – 1 1 –

Kandidatexamen – Socialt arbete och vägledning 797 709 88 650 578 72 645 544 101

Magisterexamen – Hälso- och sjukvård samt social omsorg 33 30 3 9 7 2 4 2 2

Magisterexamen – Hälso- och sjukvård, allmän utb 3 3 – – – – – – –

Magisterexamen – Medicin 8 6 2 3 2 1 1 – 1

Magisterexamen – Omvårdnad 14 14 – 2 2 – – – –

Magisterexamen – Tandvård 1 – 1 – – – – – –

Magisterexamen – Tekniskt inriktad vårdutbildning 2 2 – – – – – – –

Magisterexamen – Terapi, rehabilitering och kostbehand-ling

4 4 – 1 1 – – – –

Magisterexamen – Farmaci – – – 1 1 – – – –

Magisterexamen – Socialt arbete och vägledning 1 1 – 2 1 1 3 2 1

Magisterexamen (2007) – Hälso- och sjukvård samt social om-sorg

2 320 2 011 309 2 375 2 046 329 2 264 1 953 311

Magisterexamen (2007) – Hälso- och sjukvård, allmän utb 166 143 23 110 93 17 173 145 28

Magisterexamen (2007) – Medicin 66 34 32 39 21 18 37 20 17

Magisterexamen (2007) – Omvårdnad 1 815 1 600 215 1 921 1 677 244 1 747 1 523 224

Magisterexamen (2007) – Tandvård 10 7 3 4 4 – 9 9 –

Magisterexamen (2007) – Tekniskt inriktad vårdutbildning 42 34 8 61 49 12 41 34 7

Magisterexamen (2007) – Terapi, rehabilitering och kost-behandling

125 108 17 141 118 23 152 128 24

Magisterexamen (2007) – Farmaci 21 21 – 13 11 2 19 17 2

Magisterexamen (2007) – Hälso- och sjukvård, öv-rig/ospec utb

37 32 5 41 39 2 44 39 5

Magisterexamen (2007) – Barn och ungdom 5 5 – 21 21 – 11 9 2

Magisterexamen (2007) – Socialt arbete och vägledning 33 27 6 24 13 11 31 29 2

Magisterexamen (bredd) – Hälso- och sjukvård samt social omsorg

1 – 1 – – – 1 1 –

Masterexamen – Hälso- och sjukvård samt social omsorg 711 502 209 775 557 218 961 671 290

Masterexamen – Hälso- och sjukvård, allmän utb 174 121 53 164 120 44 177 136 41

Masterexamen – Medicin 215 145 70 270 176 94 349 216 133

Masterexamen – Omvårdnad 44 40 4 60 53 7 67 57 10

Masterexamen – Tandvård 88 49 39 105 76 29 164 100 64

Masterexamen – Tekniskt inriktad vårdutbildning 38 24 14 28 14 14 12 6 6

Masterexamen – Terapi, rehabilitering och kostbehandling 54 46 8 56 46 10 62 49 13


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Masterexamen – Farmaci 14 9 5 15 13 2 28 20 8

Masterexamen – Hälso- och sjukvård, övrig/ospec utb 12 9 3 18 15 3 18 14 4

Masterexamen – Barn och ungdom 10 9 1 5 5 – 15 12 3

Masterexamen – Socialt arbete och vägledning 62 50 12 54 39 15 66 58 8

Masterexamen – Socialt arbete och omsorg, övrig/ospec utb

– – – – – – 3 3 –

Apotekarexamen 237 171 66 197 156 41 194 143 51

Arbetsterapeutexamen 387 340 47 413 366 47 443 381 62

Audionomexamen 81 59 22 68 46 22 65 50 15

Barnmorskeexamen 295 295 – 340 339 1 387 386 1

Biomedicinsk analytikerexamen 342 274 68 380 309 71 369 299 70

Dietistexamen 76 70 6 88 83 5 80 75 5

Fysioterapeutexamen 527 359 168 564 373 191 543 364 179

Logopedexamen 110 105 5 137 127 10 152 135 17

Läkarexamen 1 176 654 522 1 349 717 632 1 347 761 586

Optikerexamen 51 39 12 63 56 7 72 62 10

Ortopedingenjörsexamen 21 14 7 19 18 1 16 12 4

Receptarieexamen 197 177 20 178 158 20 253 218 35

Röntgensjuksköterskeexamen 210 171 39 151 112 39 185 137 48

Sjukhusfysikerexamen 39 20 19 20 13 7 21 9 12

Sjuksköterskeexamen 4 214 3 672 542 4 221 3 672 549 4 294 3 700 594

Social omsorgsexamen 12 12 – 2 2 – 2 2 –

Socionomexamen 2 196 1 896 300 1 925 1 694 231 1 897 1 627 270

Specialistsjuksköterskeexamen 2 231 1 934 297 2 328 2 026 302 2 406 2 036 370

Specialistsjuksköterskeex, akutsjukvård 58 53 5 104 87 17 55 44 11

Specialistsjuksköterskeex, ambulanssjukvård 206 118 88 198 121 77 250 149 101

Specialistsjuksköterskeex, anestesisjukvård 186 123 63 246 170 76 287 180 107

Specialistsjuksköterskeex, demensvård 6 6 – 7 7 – 3 3 –

Specialistsjuksköterskeex, diabetesvård – – – 8 8 – 22 22 –

Specialistsjuksköterskeex, distriktssköterska 648 634 14 601 577 24 582 561 21

Specialistsjuksköterskeex, företagshälsovård 6 6 – 24 23 1 13 10 3

Specialistsjuksköterskeex, gastroenterologisk vård – – – 13 13 – 9 5 4

Specialistsjuksköterskeex, hjärtsjukvård 6 5 1 19 19 – 18 17 1

Specialistsjuksköterskeex, hälso-/sjukv, barn/ungd 237 226 11 283 276 7 278 270 8

Specialistsjuksköterskeex, infektionssjukvård – – – 2 2 – 14 12 2

Specialistsjuksköterskeex, intensivvård 222 182 40 204 157 47 241 195 46

Specialistsjuksköterskeex, kirurgisk vård 34 31 3 64 62 2 16 14 2

Specialistsjuksköterskeex, medicinsk vård 36 35 1 35 34 1 63 58 5

Specialistsjuksköterskeex, onkologisk vård 39 36 3 53 51 2 39 32 7

Specialistsjuksköterskeex, operationssjukvård 179 162 17 151 142 9 152 143 9

Specialistsjuksköterskeex, palliativ vård 14 13 1 19 17 2 18 17 1

Specialistsjuksköterskeex, psykiatrisk vård 243 197 46 190 155 35 232 193 39

Specialistsjuksköterskeex, skolsköterska 23 23 – 22 22 – 20 20 –

Specialistsjuksköterskeex, vård av äldre 88 84 4 85 83 2 87 85 2

Specialistsjuksköterskeex, ögonsjukvård – – – – – – 7 6 1

Studie- och yrkesvägledarexamen 222 191 31 151 134 17 349 301 48

Tandhygienistexamen 181 172 9 174 154 20 206 186 20

Tandläkarexamen 246 141 105 267 191 76 283 187 96

Tandteknikerexamen 38 24 14 25 21 4 48 37 11

Yrkeshögskoleexamen – Hälso- och sjukvård samt social om-sorg

1 1 – – – – – – –

Tjänster 1 145 710 435 1 034 626 408 1 179 658 521

Högskoleexamen – Tjänster 24 7 17 18 13 5 24 14 10

Högskoleexamen – Hotell, restaurang och storhushåll 5 – 5 4 3 1 4 2 2

Högskoleexamen – Turism, resor och fritid 8 2 6 3 2 1 10 9 1

Högskoleexamen – Idrott och friskvård 6 2 4 8 6 2 9 2 7

Högskoleexamen – Transporttjänster 2 1 1 – – – – – –

Högskoleexamen – Miljövård och miljöskydd, allmän utb 1 1 – 2 1 1 1 1 –

Högskoleexamen – Arbetsmiljö och arbetarskydd 2 1 1 1 1 – – – –

Kandidatexamen – Tjänster 832 584 248 727 498 229 772 502 270

Kandidatexamen – Hotell, restaurang och storhushåll 82 58 24 92 63 29 81 46 35


10. (forts)


Examensgrupp 2015/16 2016/17 2017/18


Kandidatexamen – Turism, resor och fritid 346 270 76 300 242 58 328 235 93

Kandidatexamen – Idrott och friskvård 224 122 102 203 102 101 243 126 117

Kandidatexamen – Transporttjänster – – – 4 – 4 4 – 4

Kandidatexamen – Miljövård och miljöskydd, allmän utb 60 43 17 48 35 13 51 45 6

Kandidatexamen – Miljövårdsteknik och miljökontroll 13 8 5 16 8 8 12 4 8

Kandidatexamen – Säkerhet i samhället – – – – – – 1 1 –

Kandidatexamen – Arbetsmiljö och arbetarskydd 107 83 24 63 48 15 52 45 7

Kandidatexamen – Militär utbildning – – – 1 – 1 – – –

Magisterexamen – Tjänster 5 4 1 – – – 1 – 1

Magisterexamen – Turism, resor och fritid – – – – – – 1 – 1

Magisterexamen – Miljövård och miljöskydd, allmän utb 5 4 1 – – – – – –

Magisterexamen (2007) – Tjänster 90 54 36 105 54 51 181 89 92

Magisterexamen (2007) – Hotell, restaurang och storhus-håll

1 – 1 2 1 1 5 5 –

Magisterexamen (2007) – Turism, resor och fritid 23 14 9 21 12 9 25 21 4

Magisterexamen (2007) – Idrott och friskvård 26 17 9 37 20 17 60 27 33

Magisterexamen (2007) – Transporttjänster 5 – 5 2 1 1 6 1 5

Magisterexamen (2007) – Miljövård och miljöskydd, allmän utb

16 12 4 18 12 6 17 11 6

Magisterexamen (2007) – Miljövårdsteknik och miljökon-troll

1 – 1 – – – – – –

Magisterexamen (2007) – Säkerhet i samhället 6 2 4 3 1 2 – – –

Magisterexamen (2007) – Arbetsmiljö och arbetarskydd 9 8 1 9 6 3 12 11 1

Magisterexamen (2007) – Militär utbildning 3 1 2 13 1 12 56 13 43

Magisterexamen (bredd) – Tjänster 2 1 1 1 1 – – – –

Masterexamen – Tjänster 66 42 24 66 43 23 57 34 23

Masterexamen – Turism, resor och fritid 23 15 8 25 16 9 15 9 6

Masterexamen – Idrott och friskvård 27 15 12 23 12 11 22 11 11

Masterexamen – Miljövård och miljöskydd, allmän utb 4 2 2 2 2 – 2 1 1

Masterexamen – Säkerhet i samhället 3 2 1 10 8 2 13 9 4

Masterexamen – Arbetsmiljö och arbetarskydd 9 8 1 6 5 1 5 4 1

Officersexamen 31 3 28 22 5 17 51 5 46

Sjökaptensexamen 95 15 80 95 12 83 93 14 79


11. Högskolenybörjare 2008/09–2017/18 efter kön, ålder och utbildningsbakgrund

11. Higher education entrants 2008/09–2017/18 by sex, age and previous education

Kön Ålder Läsår

Hög-skole-nybör-jare exkl. inres. stud.

Utbildningsbakgrund för högskolenybörjare. Procent1

Gymnasieskoleutbildning2 + ev. Komvux3 Kom-vux ej

gymna-sie-

skola

Upp-gift

sak-nas

Summa

Högskoleför-bere-

dande program

Yrkesförberedande

program

Övriga

Program4

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Kvinnor och män Totalt 2008/09 68 936 41 10 23 10 1 0 9 5 100 2009/10 80 383 42 8 25 9 1 0 9 5 100 2010/11 75 250 43 7 26 9 1 0 9 6 100 2011/12 70 474 44 6 26 9 1 0 9 6 100 2012/13 68 731 44 6 25 9 1 0 9 5 100 2013/14 66 190 46 5 26 8 1 0 9 5 100 2014/15 64 241 53 6 18 9 1 0 9 5 100 2015/16 62 816 54 6 14 9 0 0 11 5 100 2016/17 62 378 55 7 12 9 0 0 11 5 100 2017/18 62 511 55 8 10 9 0 0 12 5 100 -21 år 2008/09 39 347 57 7 27 3 2 0 1 2 100 2009/10 48 700 56 6 30 3 2 0 1 3 100 2010/11 44 866 57 4 30 3 2 0 1 4 100 2011/12 42 749 58 3 30 3 1 0 1 3 100 2012/13 41 924 59 3 29 3 1 0 1 3 100 2013/14 40 774 61 3 29 3 1 0 1 3 100 2014/15 38 290 73 4 16 3 0 0 1 3 100 2015/16 35 106 78 5 9 3 0 0 2 3 100 2016/17 33 871 82 5 5 2 0 - 2 3 100 2017/18 33 087 82 6 5 2 - - 2 3 100

22-24 år

2008/09 11 363 30 15 23 15 2 1 10 4 100 2009/10 13 287 30 13 27 14 2 1 10 4 100 2010/11 12 635 32 11 26 14 2 1 10 4 100 2011/12 11 821 32 11 26 14 1 1 10 5 100 2012/13 11 890 32 10 26 15 2 1 10 5 100 2013/14 11 780 34 8 27 14 2 1 9 5 100 2014/15 11 961 34 8 28 14 2 0 9 5 100 2015/16 12 582 35 9 26 15 1 0 9 5 100 2016/17 12 666 37 9 25 14 1 0 10 4 100 2017/18 12 537 42 11 17 13 1 0 11 5 100

25-34 år

2008/09 10 232 12 12 15 22 1 1 26 10 100 2009/10 10 881 13 11 16 20 1 1 27 9 100 2010/11 10 557 13 10 18 20 1 1 28 10 100 2011/12 10 131 13 10 17 19 1 1 29 10 100 2012/13 9 822 13 8 17 18 1 1 31 11 100 2013/14 9 300 14 8 18 19 1 1 30 10 100 2014/15 9 667 14 8 17 18 1 1 31 11 100 2015/16 10 501 13 8 17 19 1 1 32 10 100 2016/17 10 981 13 7 18 22 1 1 29 9 100 2017/18 11 755 13 7 19 21 1 1 29 9 100

35- år

2008/09 7 994 15 12 10 19 - - 27 16 100 2009/10 7 515 14 12 10 20 - - 28 15 100 2010/11 7 192 15 11 12 20 - - 28 15 100 2011/12 5 773 14 11 12 19 0 0 30 15 100 2012/13 5 095 12 11 9 21 0 0 33 13 100 2013/14 4 336 11 11 10 20 0 0 34 14 100 2014/15 4 323 11 10 9 21 0 0 36 13 100 2015/16 4 627 10 9 10 21 0 0 38 12 100 2016/17 4 860 9 9 10 21 0 0 39 12 100 2017/18 5 132 9 8 10 19 0 0 41 12 100


11 (forts.)

Kön Ålder Läsår




gymna-sie-

skola

Upp-gift

sak-nas

Summa

Högskoleför-bere-

dande program

Yrkesförberedande

program

Övriga

Program4

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Kvinnor Totalt 2008/09 40 739 40 11 21 11 1 0 11 5 100 2009/10 46 654 42 9 23 10 1 0 10 5 100 2010/11 43 551 43 7 24 10 1 0 10 5 100 2011/12 40 637 44 6 24 10 1 0 10 5 100 2012/13 40 076 45 6 23 10 1 0 10 5 100 2013/14 38 441 47 5 23 9 1 0 10 5 100 2014/15 37 438 52 6 17 9 1 0 10 5 100 2015/16 36 841 52 6 14 10 0 0 12 5 100 2016/17 36 901 53 7 12 10 0 0 12 5 100 2017/18 37 399 53 8 11 10 0 0 13 5 100

-21 år

2008/09 22 514 57 8 25 4 2 0 1 2 100 2009/10 27 756 57 6 28 4 2 0 1 3 100 2010/11 25 410 59 4 28 3 2 0 1 4 100 2011/12 24 126 60 3 28 3 1 0 1 3 100 2012/13 23 861 61 3 27 4 1 0 1 3 100 2013/14 23 208 64 3 26 3 1 0 1 3 100 2014/15 21 802 73 4 16 3 0 0 1 3 100 2015/16 20 087 78 5 10 3 0 0 2 3 100 2016/17 19 354 81 6 6 2 0 - 2 3 100 2017/18 19 076 80 7 6 2 - - 2 3 100

22-24 år

2008/09 6 526 30 16 22 16 1 1 10 4 100 2009/10 7 387 30 14 25 14 1 1 10 4 100 2010/11 7 204 33 11 25 15 2 1 10 4 100 2011/12 6 893 33 11 24 15 1 1 10 5 100 2012/13 6 991 33 9 25 16 2 1 10 4 100 2013/14 6 879 35 8 26 15 2 1 9 5 100 2014/15 7 052 36 8 27 15 2 0 8 5 100 2015/16 7 406 36 8 25 15 1 0 10 4 100 2016/17 7 599 38 8 25 15 1 0 9 4 100 2017/18 7 545 42 12 17 14 0 0 10 4 100

25-34 år

2008/09 6 328 11 12 14 24 1 1 28 9 100 2009/10 6 451 12 11 14 22 1 1 29 9 100 2010/11 6 273 12 11 16 21 1 1 30 9 100 2011/12 5 947 13 10 15 21 1 1 31 9 100 2012/13 5 752 12 8 15 20 1 1 34 10 100 2013/14 5 489 13 9 16 20 1 1 32 10 100 2014/15 5 643 13 8 15 19 1 1 33 11 100 2015/16 6 188 13 7 16 20 1 1 33 9 100 2016/17 6 602 12 7 17 23 1 1 31 8 100 2017/18 7 245 13 7 18 23 1 1 30 9 100

35- år

2008/09 5 371 13 14 7 22 - - 31 12 100 2009/10 5 060 12 14 7 23 - - 32 12 100 2010/11 4 664 12 13 9 23 - - 32 11 100 2011/12 3 671 11 13 8 21 0 0 34 12 100 2012/13 3 472 10 13 7 22 0 0 37 11 100 2013/14 2 865 9 12 7 22 0 0 39 11 100 2014/15 2 941 9 11 7 22 0 0 40 10 100 2015/16 3 160 9 10 7 22 0 0 42 10 100 2016/17 3 346 7 10 8 23 0 0 42 10 100 2017/18 3 533 8 9 9 20 0 0 44 9 100


11 (forts.)

Kön Ålder Läsår




gymna-sie-

skola

Upp-gift

sak-nas

Summa

Högskoleför-bere-

dande program

Yrkesförberedande

program

Övriga

Program4

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Ej Komvux

Kom-vux

Män Totalt 2008/09 28 197 43 8 26 8 1 0 7 6 100 2009/10 33 729 42 7 29 8 2 0 7 6 100 2010/11 31 699 43 6 29 8 1 0 7 6 100 2011/12 29 837 43 6 29 7 1 0 7 6 100 2012/13 28 655 44 5 29 7 1 0 8 6 100 2013/14 27 749 44 5 29 7 1 0 7 5 100 2014/15 26 803 54 5 18 8 1 0 8 5 100 2015/16 25 975 55 6 14 8 1 0 9 6 100 2016/17 25 477 58 6 11 8 0 0 10 6 100 2017/18 25 112 59 7 10 8 0 0 11 6 100

-21 år

2008/09 16 833 57 7 29 3 1 0 1 2 100 2009/10 20 944 54 5 32 3 2 0 1 3 100 2010/11 19 456 56 4 32 3 2 0 1 4 100 2011/12 18 623 55 3 33 3 1 0 1 4 100 2012/13 18 063 56 3 33 3 1 0 1 3 100 2013/14 17 566 57 3 32 3 1 0 1 3 100 2014/15 16 488 74 3 16 3 0 0 1 3 100 2015/16 15 019 79 4 8 2 0 0 2 3 100 2016/17 14 517 85 5 4 1 - - 2 3 100 2017/18 14 011 85 5 3 1 - - 2 3 100

22-24 år

2008/09 4 837 30 13 25 13 2 1 10 5 100 2009/10 5 900 30 11 29 13 2 1 9 4 100 2010/11 5 431 31 11 28 13 2 1 10 4 100 2011/12 4 928 31 11 28 13 1 1 10 5 100 2012/13 4 899 32 10 27 14 2 1 10 5 100 2013/14 4 901 33 9 29 13 1 0 9 5 100 2014/15 4 909 32 9 29 13 2 1 9 5 100 2015/16 5 176 34 10 27 14 1 0 9 5 100 2016/17 5 067 35 11 24 13 1 0 10 5 100 2017/18 4 992 42 11 16 12 1 0 13 5 100

25-34 år

2008/09 3 904 15 11 17 19 2 1 23 11 100 2009/10 4 430 15 11 19 18 2 1 24 10 100 2010/11 4 284 14 9 20 18 2 1 26 11 100 2011/12 4 184 14 9 20 17 1 1 26 11 100 2012/13 4 070 15 8 19 16 2 1 28 12 100 2013/14 3 811 14 8 21 17 1 1 27 11 100 2014/15 4 024 14 7 19 17 1 1 29 11 100 2015/16 4 313 13 8 18 18 1 1 29 11 100 2016/17 4 379 15 7 19 19 1 1 27 11 100 2017/18 4 510 14 7 20 19 1 1 27 11 100

35- år

2008/09 2 623 20 8 17 13 - - 19 23 100 2009/10 2 455 18 8 16 14 - - 21 22 100 2010/11 2 528 20 8 18 15 - - 19 21 100 2011/12 2 102 17 8 18 14 - 0 21 21 100 2012/13 1 623 16 9 14 18 - 0 25 18 100 2013/14 1 471 15 9 17 16 0 0 25 19 100 2014/15 1 382 15 7 13 18 0 0 29 18 100 2015/16 1 467 12 7 17 17 0 0 30 17 100 2016/17 1 514 12 8 15 16 0 1 32 16 100 2017/18 1 599 11 7 14 16 0 1 34 18 100

1) I beräkningen ingår inte de inresande studenterna. 2) Avslutade linjer/program i svensk gymnasieskola. 3) Med Komvux avses minst en godkänd kurs på gymnasial nivå i Komvux före högskolestudierna. 4) I gruppen ingår specialutformade program, individuella program och introduktionsprogram. För förkortningar och mer information se Kort om statistiken.


12. Påbörjad högskoleutbildning t.o.m. 19–34 år i årskullarna födda 1978–1998 per kön

12. University education begun by 19–34 years of age, persons born 1978–1998 by sex

19 åringar Antal högskolenybörjare1 dividerade med 19 åringar i resp. årskull. Procent

19 år Antal Födelseår t.o.m. 19 år t.o.m. 20 år t.o.m. 21 år t.o.m. 24 år t.o.m. 25 år t.o.m. 29 år t.o.m. 34 år

Kvinnor och män

1997 98 590 1978 11,7 23,1 30,4 40,9 43,0 47,4 50,8

1998 101 781 1979 11,9 23,1 31,0 42,4 44,3 48,6 51,9

1999 103 623 1980 11,8 23,7 32,2 43,5 45,2 49,7 52,9

2000 101 004 1981 11,5 24,3 33,0 43,6 45,3 50,0 52,9

2001 101 057 1982 11,7 24,9 33,4 43,4 45,2 49,9 52,9

2002 100 488 1983 11,7 24,4 32,6 42,6 44,4 49,2 52,2

2003 103 298 1984 11,9 24,1 32,2 42,3 44,4 49,0 2004 108 080 1985 12,4 23,8 31,1 41,8 43,6 48,1 2005 111 509 1986 13,1 23,3 30,6 41,8 43,7 48,1 2006 114 318 1987 12,9 23,5 31,0 42,1 43,9 48,2 2007 122 059 1988 13,1 23,4 31,9 42,1 43,7 47,9 2008 125 923 1989 14,3 26,0 33,0 42,4 44,0 2009 134 115 1990 17,4 27,3 33,3 42,2 43,8 2010 133 635 1991 16,9 26,5 32,8 41,9 43,6 2011 131 598 1992 16,7 26,5 32,8 42,3 44,2 2012 126 676 1993 16,4 26,2 32,6 42,7 2013 122 904 1994 16,4 26,2 32,9 2014 115 849 1995 15,8 25,0 31,6 2015 109 623 1996 14,9 24,6 31,6 2016 107 268 1997 14,7 24,4 2017 108 757 1998 14,1

Kvinnor 1997 48 138 1978 15,6 27,6 35,1 47,1 49,4 54,7 59,2

1998 49 770 1979 15,1 27,7 36,2 48,9 51,1 56,4 60,6

1999 50 587 1980 14,7 28,4 37,8 50,5 52,6 58,1 62,1

2000 49 423 1981 14,2 28,9 38,7 50,6 52,7 58,3 62,1

2001 49 133 1982 14,5 29,5 39,2 50,8 52,8 58,5 62,4

2002 48 835 1983 14,6 29,1 38,4 50,0 52,2 57,8 61,9

2003 50 161 1984 14,6 28,4 37,7 49,8 52,1 57,5 2004 52 517 1985 14,8 27,7 36,3 49,1 51,3 56,4 2005 54 249 1986 15,3 27,3 36,2 49,0 51,2 56,4 2006 56 078 1987 15,1 27,7 36,7 49,7 51,7 56,7 2007 59 335 1988 15,2 27,8 37,5 49,4 51,2 56,4 2008 61 280 1989 16,1 30,1 38,5 49,7 51,5 2009 65 326 1990 20,3 31,9 39,3 49,9 51,8 2010 64 758 1991 19,5 31,0 38,8 49,8 51,7 2011 63 807 1992 18,9 30,8 38,6 50,2 52,5 2012 61 717 1993 18,4 30,1 38,1 50,4 2013 59 713 1994 18,4 30,2 38,7 2014 55 773 1995 17,9 28,8 37,0 2015 52 885 1996 17,0 29,0 37,8 2016 51 298 1997 16,6 28,6 2017 51 275 1998 16,3

Män 1997 50 452 1978 7,9 18,8 25,8 35,1 36,9 40,4 42,7

1998 52 011 1979 8,8 18,8 26,0 36,1 37,8 41,2 43,5

1999 53 036 1980 9,0 19,3 26,9 36,8 38,2 41,8 44,1

2000 51 581 1981 9,0 19,9 27,6 36,8 38,2 41,9 44,0

2001 51 924 1982 9,1 20,5 28,0 36,5 38,0 41,8 44,0

2002 51 653 1983 9,0 19,9 27,1 35,6 37,1 41,0 43,1

2003 53 137 1984 9,4 19,9 26,9 35,3 37,0 40,9 2004 55 563 1985 10,1 20,1 26,2 34,8 36,4 40,1 2005 57 260 1986 11,0 19,5 25,3 34,9 36,5 40,2 2006 58 240 1987 10,7 19,5 25,5 34,9 36,4 39,9 2007 62 724 1988 11,1 19,3 26,7 35,1 36,5 39,9 2008 64 643 1989 12,6 22,1 27,7 35,4 36,8 2009 68 789 1990 14,5 22,9 27,7 34,8 36,3 2010 68 877 1991 14,4 22,2 27,2 34,5 36,0 2011 67 791 1992 14,7 22,5 27,4 34,9 36,4 2012 64 959 1993 14,5 22,5 27,4 35,3 2013 63 191 1994 14,5 22,4 27,5 2014 60 076 1995 13,9 21,5 26,5 2015 56 738 1996 12,9 20,6 25,8 2016 55 970 1997 12,9 20,5 2017 57 482 1998 12,1

1) Redovisade andelar baseras på läsårsvisa uppgifter om antalet högskolenybörjare, exklusive inresande studenter, födda visst år som summeras upp till en viss ålder och divideras med antalet 19–åringar i respektive årskull. Studier utomlands ingår inte i beräkningen.


13. Andel av årskullarna 1945–1993 examinerade från minst treårig högskoleutbildning vid 25, 30, 35 och 40 års ålder efter kön

13. Share of cohorts 1945–1993 graduating from higher education programmes lasting three years or more by the age of 25, 30, 35 and 40, by sex

Födelseår Båda könen (%) Kvinnor (%) Män (%)

- 25 år - 30 år - 35 år - 40 år - 25 år - 30 år - 35 år - 40 år - 25 år - 30 år - 35 år - 40 år

1945 3,1 7,5 8,7 10,1 2,9 5,6 6,9 9,2 3,3 9,2 10,3 11,0

1946 3,6 7,8 9,2 10,7 3,5 6,0 7,7 10,0 3,6 9,4 10,5 11,3

1947 4,2 8,2 10,0 11,4 4,1 6,5 8,6 10,6 4,3 9,9 11,3 12,1

1948 4,6 8,7 10,7 11,9 4,3 6,9 9,3 11,0 4,9 10,4 12,1 12,8

1949 4,9 8,7 11,0 12,0 4,4 7,0 9,9 11,4 5,4 10,2 12,1 12,6

1950 4,6 8,5 11,1 12,0 4,2 7,2 10,2 11,6 4,9 9,9 11,9 12,5

1951 3,9 8,3 10,8 11,7 3,4 7,3 10,1 11,4 4,4 9,4 11,4 12,1

1952 3,5 8,6 11,2 12,1 3,0 7,6 10,7 11,9 4,1 9,6 11,7 12,3

1953 3,8 9,3 11,7 12,6 3,5 8,5 11,4 12,6 4,0 10,0 12,0 12,6

1954 4,0 9,9 11,9 12,7 4,2 9,8 12,1 13,3 3,8 9,9 11,6 12,2

1955 4,3 10,5 12,4 13,3 4,9 10,9 13,1 14,3 3,7 10,1 11,7 12,4

1956 4,3 10,6 12,3 13,3 5,0 11,2 13,0 14,4 3,6 10,0 11,7 12,4

1957 4,3 10,5 12,1 13,3 4,9 11,0 12,8 14,4 3,6 9,9 11,5 12,2

1958 3,8 10,0 11,8 13,2 4,5 10,6 12,5 14,3 3,0 9,5 11,2 12,1

1959 3,4 9,4 11,2 12,7 3,9 9,7 11,5 13,6 2,9 9,2 10,9 11,8

1960 3,2 9,1 10,9 12,7 3,7 9,0 11,0 13,4 2,8 9,1 10,9 12,0

1961 3,3 9,1 11,2 13,0 4,0 9,0 11,4 14,0 2,6 9,1 11,0 12,1

1962 3,2 8,7 10,9 13,0 3,8 8,5 10,9 13,9 2,6 8,9 10,9 12,2

1963 3,3 8,9 11,3 13,6 4,0 9,0 11,6 15,1 2,6 8,9 10,9 12,2

1964 3,2 9,0 11,6 14,1 3,8 9,1 12,1 15,7 2,6 8,9 11,1 12,5

1965 3,0 9,1 12,0 14,6 3,8 9,2 12,7 16,6 2,4 9,0 11,3 12,7

1966 2,9 9,7 12,9 15,6 3,8 10,1 13,8 18,0 2,1 9,3 12,0 13,4

1967 3,0 10,4 13,8 16,8 3,9 11,2 15,2 19,8 2,2 9,7 12,5 14,0

1968 3,1 11,2 15,0 18,1 4,1 12,3 16,6 21,4 2,1 10,2 13,4 15,0

1969 3,6 12,1 16,1 19,3 4,9 13,6 18,4 23,1 2,3 10,7 14,0 15,6

1970 4,3 13,5 17,6 20,5 5,8 15,3 20,5 24,8 2,9 11,7 14,9 16,3

1971 5,3 15,3 20,0 22,9 7,2 17,9 23,8 28,2 3,5 12,9 16,3 17,7

1972 6,5 16,7 21,6 24,4 9,0 20,2 26,5 30,7 4,1 13,4 16,9 18,4

1973 7,6 18,6 23,6 26,2 10,7 22,7 29,1 33,0 4,7 14,7 18,4 19,7

1974 8,5 20,2 25,2 27,8 12,1 24,9 31,3 35,1 5,1 15,7 19,3 20,7

1975 8,8 21,9 26,6 29,4 12,5 27,1 33,2 37,1 5,2 16,8 20,2 21,9

1976 8,9 23,1 27,8 30,4 12,3 28,5 34,7 38,4 5,6 17,8 21,1 22,7

1977 8,5 23,3 27,9 30,5 11,8 29,2 35,1 38,7 5,2 17,7 21,0 22,6

1978 8,1 23,4 27,8 30,4 11,0 28,7 34,5 38,0 5,4 18,2 21,4 23,0

1979 8,5 24,2 28,9 . 11,5 30,6 36,8 . 5,6 18,0 21,4 .

1980 8,8 24,5 29,6 . 11,9 31,3 37,6 . 5,8 18,1 21,8 .

1981 8,5 24,3 29,2 . 11,8 31,4 37,5 . 5,3 17,4 21,2 .

1982 8,4 23,8 28,7 . 11,9 30,9 37,3 . 5,0 17,0 20,7 .

1983 8,1 23,0 27,7 . 11,6 30,0 35,9 . 4,8 16,3 19,9 .

1984 7,9 22,8 . . 11,3 29,9 . . 4,7 16,0 . .

1985 7,9 22,6 . . 11,3 29,5 . . 4,8 16,1 . .

1986 8,5 22,8 . . 12,2 29,7 . . 5,0 16,3 . .

1987 8,9 22,9 . . 12,6 29,7 . . 5,4 16,3 . .

1988 9,7 23,3 . . 13,5 30,3 . . 6,0 16,7 . .

1989 10,3 . . . 14,2 . . . 6,6 . . .

1990 10,7 . . . 14,7 . . . 6,8 . . .

1991 11,1 . . . 15,5 . . . 6,9 . . .

1992 11,2 . . . 15,6 . . . 7,0 . . .

1993 11,3 . . . 15,8 . . . 7,1 . . .


Kort om statistiken

Statistikens ändamål och innehåll

Den statistik om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som re-

dovisas i detta statistiska meddelande (SM) omfattar läsåren 2008/09–2017/18.

Statistiken bygger i huvudsak på data från Universitets- och högskoleregistret.

Innehållet i registret regleras i 3 kap, förordning (1993:1153) om redovisning av

studier m.m. vid universitet och högskolor.

Populationerna utgörs av studenter som är registrerade på minst en kurs vid uni-

versitet/högskola under läsåret och examina i form av uttagna examensbevis. Ur

populationen studenter härleds nybörjargrupperna: högskolenybörjare, nybör-

jare vid viss högskola (högskolanybörjare), nybörjare på yrkesexamensprogram

och nybörjare på generella program. Ur populationen examina härleds examine-

rade personer och för första gången examinerade.

Syftet med statistiken är att beskriva tillströmningen till, närvaron i och utflödet

från universitet/högskolor samt förändringar över tiden med läsår som referens-

perioder. Uppgifter om andelen av en årskull som vid en viss ålder påbörjat

högskoleutbildning respektive examinerats ingår också i redovisningen. Statisti-

ken tas fram på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) från och med

2013, tidigare på uppdrag av Högskoleverket. Statistiken omfattas inte av någon

EU-reglering.

I huvudsak redovisas antals- och andelsuppgifter samt medianvärden. Redovis-

ningen i detta SM omfattar i textdelen läsåren 2008/09–2017/18 med betoning

på det senaste läsåret. I bilagetabellerna redovisas vanligen läsåren 2013/14–

2017/18. Uppgifter om studenter och examina finns publicerade i SM-serien

UF20 sedan år 2000, tidigare i serien U20. SM från och med år 2001, längre

tidsserier och en mer utförlig kvalitetsbeskrivning finns på SCB:s webbplats

www.scb.se (sökord: Studenter och examina).

Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli 2007

En ny utbildnings- och examensstruktur trädde i kraft den 1 juli 2007. Jämfört

med tidigare examensordning har några examina tillkommit och ett antal har ut-

gått. All högre utbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och

forskarnivå, där de två första nivåerna motsvarar vad som tidigare benämndes

grundläggande högskoleutbildning. Kurser och examina hänförs till en viss

nivå. Examina som utfärdas enligt tidigare examensordning är inte nivåklas-

sade. Ett nytt poängsystem infördes där heltidsstudier under ett normalstudieår

om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (tidigare 40 poäng).

Registrerade studenter omfattas av den nya utbildnings- och examensstrukturen

fr.o.m. läsåret 2007/08. Student som har påbörjat sina studier före den 1 juli

2007 har rätt att slutföra dessa och få examen enligt tidigare examensordning

fram till 1 juli år 2015.

I 2007 års examensordning finns tre kategorier av examina; generella examina,

konstnärliga examina och yrkesexamina.

Generella examina

På grundnivå finns högskoleexamen och kandidatexamen och på avancerad nivå

finns magisterexamen och masterexamen.

Konstnärliga examina

Kategorin konstnärliga examina tillkom i 2007 års examensordning. På grund-

nivå finns konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen och på

avancerad nivå finns konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexa-

men.

http://www.scb.se/


Yrkesexamina

Antalet yrkesexamina uppgick till ett 60-tal läsåret 2017/18, cirka 35 på grund-

nivå och 25 på avancerad nivå. Utbildningar som är inriktade mot ett speciellt

yrke reglerat i lag eller förordning leder till yrkesexamen liksom vissa utbild-

ningar som leder till ett specifikt yrkesområde och en viss yrkestitel utan att yr-

ket är reglerat. Några exempel på yrkesexamina är civilingenjörs-, högskolein-

genjörs-, sjuksköterske-, läkar-, socionom- och juristexamen.

Läsåret 2011/12 infördes fyra nya yrkesexamina inom lärarområdet: förskollä-

rarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Dessa

examina kommer succesivt att ersätta den tidigare lärarexamen.

Definitioner och förklaringar

Boendelän (efter examen)

Det län i vilket en person är folkbokförd (i detta SM cirka två år efter avlagd ex-

amen).

Deltids-/heltidsstudier

För att en student ska räknas som heltidsstuderande ska studenten vara registre-

rad på en kurs med en kurstakt om 100 procent eller ha en summa registrerings-

poäng på samtliga kurser som uppgår till minst 24 högskolepoäng per termin,

det vill säga minst 80 procent av 30 högskolepoäng per termin. För studenter

som inte har en kurstakt om 100 procent på någon kurs under en termin summe-

ras registreringspoängen för samtliga kurser. Understiger summan 24 högskole-

poäng per termin räknas studierna som deltid.

Uppgifterna beräknas över läsår för dem som varit registrerade två terminer och

över en termin för dem som endast varit registrerade en termin. Uppgiften an-

vänds endast i detta SM i redovisningen över studenter som läser på distans.

Distansutbildning

Utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och/eller rum.

Examen

Examen som på begäran av studenten utfärdas av högskola med examensrätt för

berörd examen.

I bilagorna till högskoleförordningen (1993:100), till förordningen (1993:221)

för Sveriges lantbruksuniversitet och till förordningen (2007:1164) för För-

svarshögskolan anges vilka examina som får avläggas inom högskoleutbildning

på grundnivå och avancerad nivå samt vilka krav som ska uppfyllas för respek-

tive examen.

Examen – utbildningstid

Utbildningstid enligt examensbeskrivningen för att uppnå en viss examen vid

heltidsstudier om 60 högskolepoäng per läsår.

Examinerad person

Person som har avlagt examen, dvs. som har fått examensbevis utfärdat. En per-

son kan avlägga flera examina samma läsår.

Första gången examinerad i högskoleutbildning

Examinerad person som inte tidigare har avlagt examen vid universitet/högskola

i Sverige.

Högskolenybörjare

Student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå

eller avancerad nivå i Sverige.

Högskolanybörjare

Se nybörjare vid visst universitet/högskola.


Inresande studenter

Utländska studenter som kommit till Sverige för att studera och som är registre-

rade vid svenskt lärosäte. Gruppen inresande studenter består av utbytesstuden-

ter som ingår i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt

studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, s.k. freemover-studen-

ter.

Med freemover-studenter avses personer som beviljats uppehållstillstånd för

studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan

studierna påbörjas, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader före stu-

diestarten och övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i

högskolornas studieadministrativa system.

I statistiken har en utvärdering gjorts läsårsvis för registrerade studenter och ex-

aminerade under 65 år för att bedöma vilka som är inresande studenter.

Läsåret 2010/11 infördes en studieavgift för studenter från länder utanför

EU/EES och Schweiz som inte ingår i ett utbytesprogram.

Läsår

Läsår omfattar perioden 1 juli–30 juni.

Medianålder

Den ålder bland en grupp personer som är den ”mittersta”, dvs. 50 procent av

personerna är äldre än och 50 procent är yngre än medianåldern. I detta SM re-

dovisas medianålder med en decimal för grupper där minst 20 individers ålder

är lika med medianåldern. Annars redovisas medianåldern som heltal.

Nettoantal/nettoräkning

En student räknas endast en gång vid varje summeringsnivå. De nettoräknade

summaraderna överensstämmer således inte med summan av de enskilda ra-

derna. Tabellerna över registrerade studenter och nybörjare är nettoräknade.

Nybörjare på generella program

Student som för första gången är registrerad på kurs inom utbildningsprogram

som normalt leder till en viss generell examen, dvs. på ett av programmen mot

högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen. Upp-

gifter om nybörjare på generella program enligt den nya studieordningen finns

från och med läsåret 2007/08.

Nybörjare på yrkesexamensprogram

Student som för första gången är registrerad på kurs inom utbildningsprogram

som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare)

Student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå

eller avancerad nivå (före 2007-07-01 grundläggande högskoleutbildning) vid

en viss högskola.

Rekryteringslän (nybörjare)

Det län där den studerande var folkbokförd året innan studierna påbörjades. För

t.ex. nybörjare höstterminen 2017 gäller län per 2016-12-31 och för nybörjare

vårterminen 2018 gäller län per 2017-12-31.

Studenter – registrerade studenter

Som registrerade räknas de studenter som är förstagångsregistrerade på en kurs

samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper över flera terminer.

Studenter som enbart är omregistrerade eller registrerade för prov ska inte ingå i

redovisningen.

Studieavgift

Se inresande student.


Utbildningsbakgrund

För högskolenybörjare, exklusive inresande studenter, redovisas utbildnings-

bakgrund före högskolestudierna. Med gymnasieskola avses senast avslutat pro-

gram från gymnasieskolan i Sverige. Uppgifter om avslutad gymnasieskolut-

bildning finns fr.o.m. 1967/68. Från och med 2016 års SM delas gymnasiepro-

grammen in i högskoleförberedande program, yrkesprogram och övriga pro-

gram enligt GY2011. Linjer/program före GY2011 har översatts till den nya in-

delningen.

Med kommunal vuxenutbildning (Komvux) avses minst en godkänd kurs på

gymnasial nivå i Komvux före högskolestudierna. Uppgifter finns fr.o.m. hösten

1988.

Gymnasieutbildning vid folkhögskola ingår inte i redovisningen. De högsko-

lenybörjare som endast har läst gymnasieutbildning på folkhögskola hamnar i

gruppen uppgift saknas.

Utbildningsinriktning

Studenter efter område och ämnesgrupp Sedan läsåret 1993/94 består utbildningsutbudet av kurser som kan kombineras

till program. Kurserna klassificeras sedan år 2010 efter ämnesgrupp. Varje äm-

nesgrupp tillhör ett delområde som i sin tur ingår i ett område. I bilagetabell 2 i

detta SM redovisas registrerade studenter efter den indelningen.

Tidigare gjordes indelningen efter ämne som grupperades till två grövre nivåer.

Studenter och examinerade delades in på samma sätt.

Examina efter SUN-inriktning

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är en standard för klassificering av ut-

bildningar. Den utgör också ett system för aggregering av utbildningar till större

grupper. SUN-inriktning anges på 1-siffernivå, 2-siffernivå och 3-siffernivå där

1-siffernivån är den grövsta nivån och 3-siffernivån den mest detaljerade. Det

finns även en specificering av 3-siffernivån (se Meddelanden i samordningsfrå-

gor, MIS 2000:1).

I bilagetabell 10 i detta SM redovisas examina efter SUN-inriktning på 1-siffer-

nivå och 3-siffernivå. Mellan dessa används examensgrupp som inte följer

SUN-nomenklaturen. Lärar-, ämneslärar-, specialpedagog-, civilingenjörs-, hög-

skoleingenjörs- och specialistsjuksköterskeexamen redovisas dock efter ex-

amensinriktning istället för SUN-inriktning på 3-siffernivå.

Nybörjare på generella program efter SUN-inriktning

I bilagetabell 6 i detta SM redovisas nybörjare på generella program efter SUN-

inriktning på 1-siffernivå.

Skillnad mellan utbildningsinriktningar

Universitet och högskolor använder huvudsakligen utbildningsinriktningarna

ämnesgrupp, delområde och område för registreringar i Ladok. Svensk utbild-

ningsnomenklatur (SUN) är en mer generell klassifikation som används inom

flera utbildningsformer (t ex gymnasieskolan och yrkeshögskolan) och även för

internationella jämförelser.

Utbildningsnivå

Högskoleutbildning kan bedrivas på tre nivåer: grundnivå och avancerad nivå

(före 2007-07-01 grundläggande högskoleutbildning) samt forskarnivå.

Ålder

Ålder beräknas per den 31 december under läsåret.

Äldre examina

Examina enligt studieordning före 1993, oftast s.k. linjeexamina.

Ämnesgrupp, delområde och område

Se utbildningsinriktning


Information om statistikens framställning

Statistiken över studenter och examinerade i högskoleutbildning på grundnivå

och avancerad nivå grundas på totalundersökningar. Uppgiftslämnare är samt-

liga anordnare av högskoleutbildning i Sverige. Skyldighet att lämna uppgifter

till universitets- och högskoleregistret gäller enligt förordning (1993:1153) om

redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Enskilda utbild-

ningsanordnare åläggs att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbild-

ningen enligt 5 §, lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Uppgifterna avser registreringar, avklarade högskolepoäng och utfärdade exa-

mensbevis. Uppgifterna hämtas från lärosätenas studieadministrativa system.

De högskolor som använder studiedokumentationssystemet Ladok har gemen-

samma uttagsprogram för rapporteringen till SCB. Övriga högskolor gör uttag

från sina dokumentationssystem och gör sedan höstterminen 2007 en webbase-

rad rapportering. Rapporteringarna görs terminsvis efter terminens slut.

Lämnade uppgifter granskas, kodas och kompletteras vid SCB. Uppgifter häm-

tas även från andra register vid SCB. Boendekommun hämtas från Registret

över totalbefolkningen (RTB) och uppgifter om utbildningsbakgrund från Skol-

verkets elevregister över gymnasieskolan och Komvux.

Uppgifterna sammanställs och lagras fysiskt i flera databaser med samlingsnam-

net Universitets- och högskoleregistret.

Till registreringsstatistiken ska alla studenter som inte inom tre veckor avbrutit

sina studier rapporteras och till examensstatistiken de examina som hunnit utfär-

das under läsåret. För Ladok-systemet blir detta de examina som lagts in i data-

systemet före statistikuttaget. Ur populationen studenter härleder SCB nybörjar-

grupperna: högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare),

nybörjare på program mot yrkesexamen och nybörjare på generella program, se

även Definitioner och förklaringar.

Cirka tre månader efter läsårets slut kommer den sista leveransen från lärosäte-

na. Därefter sker kontroller och kompletteringar vid SCB. Efter ytterligare nå-

gon månad är ett upprättat Universitets- och högskoleregister klart. Sedan vidtar

tabellframställning och sambearbetningar med andra register. De första tabel-

lerna läggs ut på SCB:s webbplats knappt fyra månader efter läsårets slut. SM:et

publiceras cirka nio månader efter läsårets slut.

Information om statistikens kvalitet

Universitets- och högskoleregistret grundas på totalundersökningar. Det finns

anledning att anta att de uppgifter som redovisas håller hög kvalitet. De kommer

till stor del ursprungligen från universitetens/högskolornas studieadministrativa

register, som även ligger till grund för årsredovisningar och i förlängningen på-

verkar universitetens/högskolornas anslag.

Registrerade studenter

Efter varje termin rapporterar samtliga lärosäten uppgifter om sina studenter till

SCB. Rapporteringarna avser en termin och ingen efterrapportering sker. En

uppgift som inte har registrerats i lärosätets studieadministrativa system vid tid-

punkten för rapporteringen kommer inte med i statistiken. För att säkerställa

kvalitén i den officiella statistiken avseende registrerade studenter genomfördes

i maj 2015 en extrainsamling av registreringar höstterminen 2013, drygt ett år

efter den ordinarie insamlingen. Data från de båda insamlingstidpunkterna jäm-

fördes med varandra och bedömningen var att de skillnader i indata som fanns

mellan de två insamlingstidpunkterna inte påverkar den officiella statistiken i

någon betydande omfattning. De brister som finns vid den ordinarie in-

samlingen tas till stor del om hand under statistikproduktionen.


Examina

Examensuppgifterna i SCB:s statistik omfattar endast utfärdade examina som

har rapporterats till SCB. Studenter som avslutat sin utbildning, men som inte

tagit ut examen, kommer definitionsmässigt inte med i statistiken som därige-

nom underskattar antalet fullgjorda utbildningar vid universiteten och högsko-

lorna.

I statistiken ingår rapporteringar från både gamla Ladok (noveau) och nya La-

dok (Ladok 3). I nya Ladok sätts alltid utfärdandedatum för examen till just ut-

färdandedatum. Tidigare kunde lärosäten välja att sätta ansökningsdatum som

utfärdandedatum vid eftersläppning som berodde på examenshandläggningen.

Vissa lärosäten anpassat sig till det nya sättet att lägga in utfärdandedatum redan

innan de gick över till nya Ladok (Stockholms universitet är ett känt exempel

som påverkar statistiken 2016/17 eftersom en del examina som tidigare hade ef-

terrapporterats på våren 2017 istället utfärdades på hösten 2017).

Osäkerhetskällor

Övertäckning Under hösten 2013 upptäcktes ett fel i uttagsprogrammen från Ladok som be-

rörde registrerade studenter med tidiga avbrott. Studenter som gjort tidiga av-

brott hade i de flesta fall felaktigt inkluderats i statistiken mellan 2007 och 2012

och därmed utgjort en övertäckning. Det gällde för de lärosäten som använder

sig av det studieadministrativa systemet Ladok, som inbegriper ca 99 procent av

de högskolestuderande. Övertäckningen påverkade all statistik som bygger på

registreringsuppgifter från vårterminen 2007 till höstterminen 2012. Statistiken

om registrerade studenter, högskolenybörjare, högskolanybörjare, program-

nybörjare hade således överskattats för berörda läsår till följd av övertäck-

ningen.

En insamling av uppgifter om samtliga tidiga avbrott som förekommit sedan

vårterminen 2007 gjordes från berörda lärosäten och korrigeringar utfördes i ak-

tuella register vid SCB. För antalet registrerade studenter blev effekten av regis-

terkorrigeringen som störst läsåret 2011/12 då övertäckningen uppgick till 1,4

procent sett till alla lärosäten sammantaget.

De Statistiska meddelanden som finns publicerade för berörd tidsperiod har inte

korrigerats. Övertäckningen förändrar inte bilden i tidigare publicerad statistik

och arbetsinsatsen för en sådan korrigering bedömdes som allt för omfattande

för att anses berättigad. Rapporten Övertäckning i statistiken avseende registre-

rade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

på SCB:s webbplats beskriver övertäckningens storlek samt effekterna av regis-

terkorrigeringen och kompletterar istället de befintliga Statistiska meddelan-

dena.

I detta SM är uppgifter om studenter och nybörjare för tidigare läsår korrige-

rade.

En annan övertäckning som kan förekomma är att uppdragsutbildning eller ut-

bildning på förberedande nivå inrapporteras till registreringsstatistiken.

Övriga felkällor

Materialet granskas och rättas för att reducera mätfelen. Uppgifter i SM:et för

läsåret 2017/18 hämtas från Universitets- och högskoleregistret under december

2018-januari 2019. Fel kan förekomma i högskolornas material vid dataleveran-

ser till SCB. Fel kan också uppstå vid SCB:s hantering av materialet, t.ex. vid

kodning och dataregistrering. Noggrann granskning av högskolornas primär-

material görs. Denna granskning leder ibland till att högskolorna kontaktas och

att kompletteringar och rättningar sker i registret. Vissa uppgifter i Universitets-


och högskoleregistret hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB) utan

att dessa granskas ytterligare.

Ytterligare information

För ytterligare information om statistikens kvalitet, se produktens Kvalitetsde-

klaration på www.scb.se/uf0205.

Bra att veta

Jämförbarhet över tiden

Universitets- och högskoleregistret

SCB:s Universitets- och högskoleregister är ett levande register som uppdateras

kontinuerligt. Antalet nybörjare, studenter och examinerade stämmer inte helt

överens vid jämförelser mellan uttag som har gjorts vid olika tidpunkter. Diffe-

renserna är dock i allmänhet små för nybörjare och studenter. Efterrapporte-

ringen av examina kan medföra något större förändringar.

Organisatoriska förändringar

Förändringar som påverkar jämförbarheten över tid är samgående mellan högs-

kolor och förändringar i utbildningsstrukturen. Ett antal utbildningar har upp-

hört under redovisningsperioden, andra har tillkommit och några har omstruktu-

rerats eller förlängts.

2007 års utbildnings- och examensstruktur

I 2007 års examensordning finns tre kategorier av examina: generella examina,

konstnärliga examina och yrkesexamina. Tidigare fanns inte kategorin konstnär-

liga examina.

Registrerade studenter omfattas av den nya utbildnings- och examensstrukturen

fr.o.m. läsåret 2007/08. Studenter som hade påbörjat sina studier före den 1 juli

2007 hade rätt att slutföra dessa och få examen enligt tidigare examensordning

fram till 30 juni år 2015 (30 juni 2018 för lärarutbildningar). Studenter som

uppfyllde kraven för examen före den 1 juli 2007 kan få ut en examen även se-

nare. Det innebär att examina enligt tidigare examensordning kommer att fort-

sätta utfärdas under några år.

Inresande studenter

Antalet inresande högskolenybörjare ökade starkt under redovisningsperioden

2005/06–2010/11, för att sedan minska kraftigt läsåret 2011/12. Följande fyra

läsår skedde en återhämtning av antalet inresande högskolenybörjare och läsåret

2017/18 var andelen inresande studenter lika stor som 2010/11. Eftersom de in-

resande studenterna ingår som en delmängd i den population som redovisas kan

de påverka jämförbarheten över tiden. Det gäller t.ex. för fördelningarna efter

kön och ålder för högskolenybörjarna.

Organisatoriska förändringar

Under denna rubrik redovisas sammanslagningar av högskolor och andra orga-

nisatoriska förändringar som påverkar redovisningen av statistiken fr.o.m. mit-

ten av 1990-talet.

1 juli 1994: Grafiska institutet ingick i Stockholms universitet.

1 juli 1995: Vårdhögskolan i Halland ingick i Högskolan i Halmstad, Vårdhög-

skolan i Örebro ingick i Örebro universitet, Vårdhögskolorna i Sundsvall/-

Örnsköldsvik och Östersund ingick i Mitthögskolan samt Vårdhögskolorna i

Eskilstuna och Västerås ingick i Mälardalens högskola.

1 januari 1996: Hälsouniversitetet i Östergötland ingick i Linköpings universi-

tet.

1 juli 1997: Hälsohögskolan Väst i Vänersborg bildades bestående av tidigare

Vårdhögskolan i Vänersborg och Bohusläns Vårdhögskola.


1 januari 1998: Vårdhögskolan i Uppsala ingick i Uppsala universitet, Hälso-

högskolan i Umeå ingick i Umeå universitet, Hälsohögskolan i Stockholm

ingick i Karolinska Institutet, Kalmar läns vårdhögskola ingick i Högskolan i

Kalmar och Vårdhögskolan Kristianstad ingick i Högskolan Kristianstad. Ersta

högskola och Stiftelsen Stora Sköndal sammanslogs under namnet Ersta Skön-

dal högskola.

1 april 1998: Vårdhögskolan Lund/Helsingborg ingick i Lunds universitet.

1 juli 1998: Högskolan på Gotland och Malmö högskola inrättades formellt.

Vårdhögskolan i Göteborg ingick i Göteborgs universitet, Vårdhögskolan i

Malmö ingick i Malmö högskola och Hälsohögskolan i Värmland ingick i Hög-

skolan i Karlstad.

1 oktober 1998: Vårdhögskolan i Växjö ingick i Högskolan i Växjö.

1 januari 1999: Högskolan i Karlstad, högskolan i Växjö och högskolan i Öre-

bro fick universitetsstatus och namnändrades till Karlstads universitet, Växjö

universitet respektive Örebro universitet.

Hälsohögskolan Väst, Skövde ingick i Högskolan i Skövde, Vårdhögskolan i

Borås ingick i Högskolan i Borås, Vårdhögskolan Falun ingick i Högskolan Da-

larna, Vårdhögskolan Gävle ingick i Högskolan i Gävle och Blekinge Internat-

ionella Hälsohögskola ingick i Blekinge tekniska högskola.

1 oktober 1999: Vårdhögskolan Boden ingick i Luleå tekniska universitet.

1 januari 2000: Hälsohögskolan Väst i Vänersborg ingick i Högskolan i Troll-

hättan/Uddevalla.

1 juli 2000: Örebro Missionsskola (Teologiska seminariet) namnändrades till

Örebro Teologiska Högskola.

Sedan början av 2000-talet har ett antal enskilda utbildningsanordnare fått rätt

att utfärda psykoterapeutexamen. Examensrättigheterna drogs senare in för ett

antal av dessa utbildningsanordnare. För läsåret 2014/15 redovisas uppgifter i

detta SM för följande anordnare:

Ericastiftelsen Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling

Högskolan Evidens Svenska institutet för kognitiv psykoterapi

1 januari 2001: Högskolan i Karlskrona/Ronneby namnändrades till Blekinge

tekniska högskola.

1 januari 2002: Hälsohögskolan i Jönköping ingick i Högskolan i Jönköping.

Musikhögskolan Ingesund ingick i Karlstads universitet.

1 januari 2003: Beckmans Designhögskola fick högskolestatus. Sophiahem-

mets sjuksköterskehögskola namnändrades till Sophiahemmet Högskola.

1 januari 2005: Mitthögskolan fick universitetsstatus och namnändrades till

Mittuniversitetet.

1 oktober 2005: Idrottshögskolan i Stockholm namnändrades till Gymnastik-

och idrottshögskolan.

1 januari 2006: Högskolan i Trollhättan/Uddevalla namnändrades till Högsko-

lan Väst.

1 januari 2008: Lärarhögskolan i Stockholm ingick i Stockholms universitet.

Försvarshögskolan inrättades som statlig högskola.

1 juli 2008: S:t Lukas integrerades i Ersta Sköndal högskola.


1 januari 2010: Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick samman till

Linnéuniversitetet. Danshögskolan namnändrades till Dans- och cirkushögsko-

lan.

1 januari 2011: Dramatiska institutet och Teaterhögskolan gick samman till

Stockholms dramatiska högskola. Newmaninstitutet fick högskolestatus.

1 juli 2013: Högskolan på Gotland ingick i Uppsala universitet.

1 januari 2014: Dans- och cirkushögskolan, Stockholms dramatiska högskola

och Operahögskolan gick samman till Stockholms konstnärliga högskola.

1 januari 2017: Högskolan i Jönköping ändrade namn till Stiftelsen Högskolan

i Jönköping och Ersta Sköndal högskola namnändrades till Ersta Sköndal

Bräcke högskola.

1 januari 2018: Malmö högskola fick universitetsstatus och ändrade namn till

Malmö Universitet. Teologiska Högskolan Stockholm namnändrades till En-

skilda högskolan Stockholm.

Annan statistik

SCB

På SCB:s webbplats www.scb.se finns mer statistik om högskoleutbildning.

I separata statistiska meddelanden redovisas uppgifter om social bakgrund (för-

äldrarnas utbildningsnivå), utländsk bakgrund, internationell mobilitet och ge-

nomströmning.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsde-

klaration (2018) på SCB:s webbplats (sökord: Studenter och examina).

Regional statistik för utbildningsområdet finns i statistikpaketet Regionala

tabeller som kan beställas från SCB.

På uppdragsbasis går det även att få specialbearbetningar gjorda.

Universitetskanslersämbetet

Inom UKÄ finns statistik över högskolesektorn tillgänglig bl.a. i Årsrapport,

serien Statistisk analys och en nationell uppföljningsdatabas (Statistikdataba-

sen). UKÄ:s webbplats, www.uka.se.

CSN – Uppgifter om studiestöd

Centrala studiestödsnämnden (CSN) framställer statistik över studiemedelsnytt-

jande (studiebidrag och studielån) samt över studerande utomlands med studie-

medel. CSN:s webbplats, www.csn.se.

http://www.scb.se/

http://www.uka.se/

http://www.csn.se/


In English

Summary

Number of new entrants and number of graduates increased

The number of higher education (HE) students aswell as higher education en-

trants both increased in the academic year of 2017/18. It was the first time since

the academic year of 2010/11 that the total amount of students increased. A lit-

tle more than 65 000 students received qualifications, which was significantly

more than the previous academic year.

Increase of higher education students and HE entrants

The number of students increased to 405 500 in the academic year of 2017/18,

which was 3 300 more than the previous academic year, even if the number of

students who only took freestanding courses continued to drop. 61 percent of

the students 2017/18 were femlade and 39 percent were men.

The number of HE entrants – new students studying at Swedish universities and

institutes of higher education – increased the previous academic year with 800

entrants in the academic year of 2017/18, making it a total of 86 700 entrants.

The Swedish HE entrants, meaning new students excluding international stu-

dents, increased by 100. 58 percent of the higher education entrants 2017/18

were female and 42 percent were men.

The programme for civil engineers remained the largest

The program with the most higher education entrants in the academic year of

2017/18 were the programmes towards becoming a civil engineer. The second

largest programme was the nurse programme and the third largest was the

subject teachers. The gender differences were huge between the programmes, at

the civil engineers programmes there were 31 percent women and 69 percent

men, at the nurse programmes there were 85 percent women and 15 percent

men. The subject teacher programmes on the other hand there were 54 percent

women and 46 percent men.

Most students at Stockholm University

In the academic year of 2017/18, the Stockholm University was the university

with the most students with almost 45 000. The second and third largest univer-

sities were Göteborg University and Uppsala University with around 39 000

students each.

Linnaeus University largest regarding distance studies

Linnaeus University was the largest university, in the academic year of 2017/18,

only counting students who only took distance courses with around 15 100 dis-

tance students. The university with the highest part (compared to the total

amount) of distances students was the Mid-Sweden University where almost 66

percent of the total amount of students at the university were students only tak-

ing distance courses.

Increase in number of graduates

In the academic year of 2017/18, 51 400 students graduated for the first time

from Swedish higher education institutions. This was 1 400 more than in the

previous academic year. Among the first-time graduates, 63 percent were

women and 37 percent were men.

The total number of students who graduated was 65 600, including those who

had previous qualifications. The increase since the previous academic year was

2 200 graduates. Of the total graduates, 64 percent were women and 36 percent

were men.


The number of qualifications awarded in the academic year of 2017/18 was 78

000. There is a difference between the number of qualifications awarded and the

number of graduates because 12 400 qualifications were awarded to students

who received more than one qualification during the academic year. The share

of qualifications awarded to women were 64 percent and 36 percent were

awarded to men.

More than 10 000 Master’s degrees

During the academic year of 2017/18, 17 200 students were awarded qualifica-

tions requiring at least 300 credits, which corresponds to five years of full-time

study. The number of qualifications awarded in the longest study programmes

has increased by 14 500 since the new structure of education and qualifications

was introduced in 2007. The major part of the increase is due to the introduction

of master's degrees that year. During the academic year of 2017/18, 10 200

Master’s degrees were awarded. The distribution of women and men was even,

with 49 percent women and 51 percent men.

Graduates are younger than ten years ago

In the academic year of 2017/18, the median age for graduates was 26.9 years.

The median age was 26.9 for women and 26.7 for men. Ten years earlier, the

median age of women was 28.0 and that of men was 27.3 years.

Among those who graduated for the first time at Swedish institutes of higher ed-

ucation in the academic year of 2017/18, the women were younger than men

were. The median age of women was 26.1 compared to 26.3 for men.

The number of double degrees decreased for the first time

During the academic year of 2017/18, 9 600 graduates were awarded both a pro-

fessional qualification and a general qualification. For the first time ever such

double degrees decreased despite an increase in the number of professional

qualifications. More women than men received a double degree, but in relation

to the total number of degrees, it was about as common for both sexes. Most of

the double qualifications were awarded to students who studied nursing or engi-

neering.

Percentage of qualifications awarded to international students decreased

Between the academic years of 2008/09 and 2011/12 the percentage of individ-

uals coming to Sweden to study (international students) increased from 8 per-

cent to 13 percent among those awarded qualifications. Since then it has fallen

and was 10 percent in the academic year of 2017/18. The reason for the de-

crease is the introduction of student fees for certain international students in the

academic year of 2011/12. The share of international students was 14 percent

among men and 8 percent among women in the academic year of 2017/18.


List of tables

Explanation of symbols 53

1. Higher education entrants 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex 53

2. First-year students at a certain university/higher education institution 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex 55

3. First-year students 2013/14–2017/18 in professional degree programmes by field, programme and sex 57

4. Number of first-year students in general degree programmes 2013/14–2017/18 by sex, programme, education field, and percentage incoming students 59

5. First–year students at certain university/higher education institution 2017/18 by sex, university/ higher education institution and home county 61

6. Higher education entrants 2013/14–2017/18 by sex and home county 70

7. Students enrolled 2013/14–2017/18 by university/higher education institution and sex 72

8. Students enrolled 2017/18 by sex, field, group of subjects and subject 74

9. Qualifications 2012/13–2016/17 by university/higher education institution and sex 86

10. Qualifications 2015/16–2017/18 by field of education, group of qualifications and sex 88

11. Higher education entrants 2008/09–2017/18 by sex, age and previous education 99

12. University education begun by 19–34 years of age, persons born 1978–1998 by sex 102

13. Share of cohorts 1945–1993 graduating from higher education programmes lasting three years or more by the age of 25, 30, 35 and 40, by sex 103


List of terms Andel Share Antal Number Avancerad nivå Second cycle Befolkning Population Distansutbildning Distance education Därav Of which Examen Higher education qualification, degree Examensgrupp Group of degrees Examinerad Graduate Generell examen General degree Grundnivå First cycle Gymnasieskola Upper secondary school Humaniora Humanities Högskola Higher education institutions Högskolenybörjare Higher education entrants Högskolepoäng Higher education credits Högskoleutbildning Higher education Inresande studenter International students Inriktning Orientation Juridik Law Kommun Municipality Konstnärlig utbildning Fine and applied arts Kurs Course Kvinnor (Kv) Women Kön Sex, gender Lantbruk Agriculture Län County Läsår Academic year Medianålder Median age Medicin Medicine Män Men Naturvetenskap Natural science Nybörjare vid visst universitet/högskola (högskolanybörjare)

First-year student at a certain university/institute of higher education

Nybörjare på program mot yrkesexamen First-year student in a professional degree pro-gramme

Odontologi Odontology Okänd/okänt Unknown Område Field Procent Per cent Program Programme Program som leder till yrkesexamen Professional degree programme Regional rekrytering Regional recruitment Registrerade studenter Students enrolled Rekryteringslän Home county Samhällsvetenskap Social sciences Skogsbruk Forestry Studerande Student Tabell Table Teknik Technology Teologi Religion and theology Tidigare Previous Totalt Total Undervisning Teacher training Universitet University Uppgift saknas Data not available Utbildning Education Utbildningsbakgrund: Previous education: – Gymnasieskolutbildning – Upper secondary education – Kommunal vuxenutbildning (Komvux) – Adult secondary education Utbildningsnivå Education level, education cycle Vård och omsorg Health-related science Yrkesexamen Professional degree Ålder Age Årskull Age group Ämne Subject Ämnesgrupp Group of subjects Övrigt/Övriga Other

I korta drag - Statistiska Centralbyrån · Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk...

Documents

Transcript of I korta drag - Statistiska Centralbyrån · Antalet högskolenybörjare – nya studenter i svensk...