Hur du blir Anders Borg på en timme
-
Upload
erikscheller -
Category
Documents
-
view
517 -
download
0
description
Transcript of Hur du blir Anders Borg på en timme
- 1.
- Hur du blir Anders Borg p en timme
- 2. Version 20110129
3. Erik Scheller 4. LUF, SSE, Utbildningsdepartementet 5.
- Kp en peruk
6. Skaffa ett guldrhnge 7. Vad gr Anders Borg? Vad gr en ekonom? Vad handlar ekonomi om? 8. Det ekonomiska problemet
- Obegrnsade behovBegrnsade resurser
9. Exempel p frgestllningar
- Vad ska vi tillverka?
10. Hur ska det produceras? 11. Hur ska det frdelas? 12. Hur fr vi mnniskor i arbete? 13. Hur vet vi vad mnniskor vill ha? 14. Tv samhllssystem
- Planekonomi och centralstyrning
- Marknadsekonomi och kapitalism
15. Planekonomi
- Staten samlar in data frn ekonomiska aktrer och samordnar all ekonomisk verksamhet
- teknologiska mjligheter
16. tillgngen till kapital och arbetskraft 17. individernas behov 18. Centralstyrning
- Fr att garantera matproduktionen ges direktiv om att producera ett visst antal traktorer.
- Fr att traktorerna skall kunna produceras ger man direktiv om en viss tillverkning av stl.
19. Fr att stlet ska kunna produceras ger man direktiv om ett visst antal valsar 20. Osv osv.... 21. Problem 1
- Tillverkningsmatrisen
- Mycket omfattande berkningar
22. Alla artiklar mste redovisas en och en 23. Sovjet
- Gosplan styrde ver 2000 artiklar
24. Andra myndigheter ver 200 000 artiklar 25. Totalt tillverkades 24 miljoner artiklar 26. Problem 2
- Vilka blir drivkrafterna uppfyll planen!
- Spikar
- Framstll 1000 ton spik
- Lsning: en jttespik
Ny plan: Framstll 10 000 000 spik
- Lsning: 10000000 funktionsodugliga spik
Ny plan: Framstll dugliga 10 000 000 spik
- Lsning: spik som rostar
27. Problem 3
- Hur vet vi vad mnniskor vill ha?
- Allt gr inte att fnga i siffror
- Tillverka 1 000 Filippa K-kavajer
28. Tillverka 5 000 Adidas Superstar 29. Rinconomics 30. Fria marknader
- I en marknadsekonomi samordna ekonomiska aktiviteter genomprissystemet .
- Vad som produceras bestms av lnsamhet (priser)
31. Hur det produceras bestms ocks av lnsamhet (priser) 32. Vem som fr bestms av inkomsten (priser) 33. Fria marknader http://www.youtube.com/watch?v=R5Gppi-O3a8 34. Ett stort exempel
-
-
-
- Hong Kong vs Kina
-
-
35. Ett litet exempel 36. Moraliska argument
- Fria marknader funkar men det likaviktigt r fr oss moralen
- Sjlvgande
37. Sjlvfrverkligande 38. Ekonomisk ofrihet leder till politisk ofrihe t 39. Konflikten gr igen: Hur undviker vi krasher?
- Keynes
- General Theory
40. Marknader r stela 41. Spara inte, utan spendera 42. Kortsiktigt,imorgon r vi dda
- Hayek
- Vgen till trldom
43. Lga rntor frstr prissignaler 44. Investerar fel 45. Lngsiktiga drivkrafter 46. Lt marknaden vara! 47. Ben Bernanke Tim Geithner 48. http://www.youtube.com/watch?v=d0nERTFo-Sk 49. Problem med fria marknader?
- Milj?
50. Ojmlikhet? 51. Vlfrden?' 52. Vem garanterar rttigheter? 53. Marknadsmisslyckanden? 54. Politikermisslyckanden? http://www.youtube.com/watch?v=5RDMdc5r5z8 55. Och s kan vi beskriva Sverige
- Fattigdom och armod
-
- 1840 hade Sverige 40% av Englands BNP per capita
- 56. Sverige mottog bistnd frn Uruguay
57. Matflyktingar 58. Frihetliga reformer fungerande marknader
- Icke-korrupt statsmakt
- stabila gandertter
59. Frihandelsreformer 60. Sparbanker 61. Skrvsendets avskaffande, nringsfrihet, aktiebolagslag 62. Frbttrad utbildning 63. Och vad blir resultatet?
- Svensk ekonomi frdubblades vart annat decennium mellan 1860-1960.
-
- Sverige blir vrldens 4:e rikaste land
- 64. Vrldsbst i tillvxt under perioden
65. ...och sen gr vi t andra hllet .
- 70-talet ett frlorat decennium
- Subventioner
66. Svaga arbetsincitament 67. Skattepolitik 68. Svaga arbetsincitament 69. Skatteplanering 70. Arbetsmarknadspolitiken
-
-
-
- Insiders & outsiders
- 71. Devalvering
-
- 72. Lnebildning
-
73. Ett exempel svensk ggpolitik
- Produktionsavgift
74. Ruggningsavgift 75. Frivillig klckkvotering 76. Burplatsavgift 77. Tillfllig avvecklingsersttning 78. Tomhllning mellan hnsomgngarna 79. och s vnder det igen.
- Kjell Olof Feldt och 80-talet
- Vissa skattereformer
- 80. Snkta marginalskatter
81. Skattetrycket planar ut 82. Avskaffade regleringar
- Livsmedelsmarknaden
83. Finansmarknaden 84. ...och s fortstter det ett tag till.Ann Wibble, Gran Persson och 90-talet
-
- 1990: Start fr avreglering av el, post, tele, jrnvg, inrikesflyg
- 85. 1990-91: Snkt marginalskatt frn 73 till 51 procent
86. 1990-97: Oberoende riksbank 87. 1991-2000: Utfrsljningar av statliga bolag 88. 1992: Skolpeng 89. 1993: Privata arbetsfrmedlingar tillts 90. 1994-98: Nytt pensionssystem 91. 1995: EU-medlemskap 92. 1997: Ny budgetprocess med utgiftstak 93. Sverige 2010 vad funkar En vrldsledande offentlig sektor Stabila offentliga finanser En fri ekonomi
-
- 22 plats
F regleringar 94. Sverige 2010 vad funkar inte?
- Problem p bostadsmarknaden
95. Fortsatt hgt skattetryck 96. Arbetsmarknaden 97. Hur stort r problemet?
- Det finns vissa grupper som har en relativt svag frankring p arbetsmarknaden och fr vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fungerar tillfredsstllande. Unga, utrikes fdda, personer med funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga, personer med hgst frgymnasial utbildning och ldre r grupper som har en betydligt smre arbetsmarknadssituation n befolkningen i arbetsfr lder som helhet.
98. Ur prop 2010/11:1, sid 42 . 99.
- Hga inkomstskatter
- Frstr arbetstagarens incitament
Hga arbetsgivaravgifter
- Frstr arbetsgivarens incitament
Genersa bidragssystem
- Frstr den arbetslsas incitament
Hga ingngslner
- Frbjuder fretag att anstlla
Varfr funkar inte arbetsmarknaden? 100. Tung beskattning p arbete 101. Genersa bidragssystem 102. Hga ingngslner 103. Hur funkar marknaden nu? Utgngspunkten var full sysselsttning
- Arbetslsheten r effekten av frsmrade incitament och regleringar
104. Slutsatser och sammanfattning
- Vi reagerar p incitament skapa rtt incitament
105. Det r svrt att veta hur saker hnger ihop att inte gripa in r ocks att agera 106. Samordning i ekonomin krver mnga sm aktrer inte en stor 107. Vad har Folkpartiet genomfrt?
- Marginalskatterna fr lg- och medelinkomsttagare har minskat.
108. Bolagsskatten har snkts frn 28% till 26,3% 109. Snkt inkomstskatt fr framfr allt lg- och medelinkomsttagare genomjobbskatteavdragen. En medelinkomsttagare fr cirka 1700 kr mer i mnaden. 110. Nystartsjobb, som r befriade frn arbetsgivaravgifter, fr lngtidsarbetslsa. 111. Halverat arbetsgivaravgiften fr unga 112. Skapat fler jobb genom att gra det lttare att anstlla p tidsbegrnsade kontra 113. Vad vill LUF gra t detta
- Snk skatten p arbete
-
- Drivkrafter att arbeta
- Platt skatt
-
- Drivkrafter till utbildning
- Snk arbetsgivaravgifterna
-
- Drivkrafter att anstlla
- terhllsamma ersttningsniver i a-kassan
-
- Drivkrafter att arbeta
- Slopade turordningsregler
-
- Rtt kompetens p rtt plats
114. Vad vill de rdgrna gra t detta? http://www.youtube.com/watch?v=VK8fzebIq7U 115. ....nu r ni nstan Anders Borg. Tack!