Hästhållning med kvalitetChecklista för egentillsyn för ridskolor

Innehåll

Ridsport med kvalité 3

Myndighetskrav, ansvarsfrågor och försäkringar 5Djurskydd 5Föreskrifter stallinredning 5Takhöjd 5Boxväggar och spiltskiljeväggar 5Lathund för rekommenderade boxstorlekar 6Smittskydd – hygien 7Anmäl din foderanläggning 8Hästpass 8Ansvarsfrågor 8Försäkringar 9

Checklistor för egentillsyn 11 Anläggning och anläggningsskötsel 12

Stallet 12Brandskydd 14Gödselhantering 16Ridhus, utomhusbanor och ridvägar 17

Hästhållning 18Stallrutiner och hästhantering 18Foder och utfodringsrutiner 20Daglig utevistelse 22Förebyggande hälsovård och sjukvård 23Betesgång 25

Olyckor och tillbud 31Hästrelaterade personskador 26

1

2

3

Hästhållning med kvalitet – Checklistor för egentillsyn för ridskolor” är framtagen av Svenska Ridsportförbundet i samarbete med Hästnäringens Nationella Stiftelse.

3 Hästhållning med kvalitet

Ridsport med kvalitéVi arbetar för en ridsport med högt ställda krav på hästhållning och säkerhet för både hästar och människor. Kunskap, beprövad erfaren-het och färsk forskning är grundläggande i alla våra verksamheter.

Det här är en checklistan för egentillsyn för ridskolor som fören-ingen kan använda för kvalitetsutveckling och som förberedelse in-för kvalitetsmärkning. Vad fungerar bra och vad kan vi göra bättre på? Checklistan hjälper er tänka till och upptäcka behov av föränd-ringar som gäller:

Anläggning- och anläggningsskötsel HästhållningHästägarkommunikationOlyckor och tillbud

Lycka till!

Vi hjälper gärna till!Svenska Ridsportförbundet ansvarar för att säkerställa säkerhets- och djurskyddsarbetet inom svensk ridsport. Arbetet sker i första hand ge-nom besök, rådgivning, utbildning och opinionsbildning.

Inom förbundet finns 900 föreningar, 19 distrikt och ett centralt kans-li. Har du frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontak-ta oss. Du hittar kontaktuppgifter på ridsport.se

Läs merom Svenska Ridsportförbundets system för kvalitetssäkring av ridskolor på ridsport.se.

I ”Hästanläggningar en guide” har Svenska Ridsportförbundet samlat fakta, forskning och goda råd för alla som ska bygga eller renovera funktionella hästanlägg-ningar för hästar och människor.

”Ridunderlag en guide” samlar fakta, forskning och goda råd om ridba-neunderlag och ridbane-underhåll.

RIDUNDER-LAGEN GUIDE

Kunskap ger säkerhet!

Bra rutiner och kunskap om hästars behov och beteende

är grundstenarna i en säker

hästhantering.

5 Hästhållning med kvalitet

DjurskyddDet krävs tillstånd för att yrkesmässigt, eller i större omfattning hålla, föda upp, upplåta eller sälja hästar, eller ta emot hästar för förvaring eller utfodring, eller använda hästar i ridskoleverksamhet. Tillståndet söks hos länsstyrelsen som ansvarar för den direkta kontrollen av att djurskyddsbestämmelserna följs. Den som gör kontrollen på plats är oftast en dju skyddsinspektör.

Föreskrifter för stallinredningBoxar och stallinredning måste hålla visa minimimått. Svenska Rid-sportförbundet rekommenderar boxmått som är cirka tioprocent större än Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter. Måtten på en box (inte bara golvarean) ska anpassas till storleken på den häst som boxen är tänkt för. Riktlinjer för stallinredning finns samlade på Jordbruksverkets hemsida (se länk här intill).

TakhöjdTillräcklig takhöjd är av betydelse framförallt ur två aspekter. Dels ska hästen kunna stå i normal ställning och inte slå i taket om den reagerar snabbt och kastar upp huvudet, dels är den viktig för att ventilationen ska fungera på ett bra sätt.

Boxväggar och spiltskiljeväggarBoxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att skaderisken minimeras. Hästarna ska inte heller kunna fast-na. Boxväggar ska vara stabila och tåla att hästar sparkar, rullar och kliar sig mot dem. Vid stående boxgaller är det viktigt att vid mindre avstånd ta hänsyn till underkäkens bredd, hovarnas bredd och vid större avstånd beakta risken för att hästen fast-nar med exempelvis huvudet. Vid liggande galler och mindre avstånd utgör hovarnas bredd beräkningsgrund. Vid liggande galler och större avstånd ska framförallt risken för att hästen kan trä in huvudet och fastna eller bli hängande i en has beak-tas. Boxgaller kan med fördel bestå av rutgaller.

Myndighetskrav, ansvarsfrågor och försäkringar

Läs merI Jordbruksverkets föreskrifter

och allmänna råd om hästhållning (L 101) finns rekommenderade

mått för stallinredning.

Mer fakta på Jordbruksverkets

hemsida under Djur

på Svenska Ridsport-förbundets hemsida ridsport.se

I LRF:s skrift Hästhusesyn

6 Hästhållning med kvalitet

Mankhöjd m Boxstorlek m2 Takhöjd m

<1,00 4,0 2,40

1,00–1,05 4,4 2,40

1,05–1,10 4,8 2,40

1,10–1,15 5,3 2,40

1,15–1,20 5,8 2,40

1,20–1,25 6,3 2,40

1,25–1,30 6,8 2,40

1,30–1,35 7,3 2,40

1,35–1,40 7,8 2,40

1,40–1,45 8,4 2,40

1,45–1,50 9,0 2,40

1,50–1,55 9,6 2,40

1,55–1,60 10,2 2,40

1,60–1,65 10,9 2,48

1,65–1,70 11,6 2,55

1,70–1,75 12,3 2,63

1,75–1,80 13,0 2,70

1,80–1,85 13,7 2,78

1,85–1,90 14,4 2,85

1,90–1,95 15,2 2,93Viktigt!

Svenska Ridsportförbundet rekommenderar boxmått som är cirka tio procent större än de minimimått som anges i djurskyddsföreskrifterna.

!

Lathund för rekommenderade boxstorlekar

6 Hästhållning med kvalitet 7 Hästhållning med kvalitet

Smittskydd – hygienAlla hästanläggningarAtt hålla en god hygien och ha kunskap om hur smitta kan spridas är grund-läggande för att motverka smitta mellan djur och mellan djur och människor. Det är därför viktigt att alla som arbetar med hästar, eller besöker anlägg-ningar där det finns hästar, bidrar med att förebygga smittspridning. Det gäl-ler både mellan och mellan hästar och människor (så kallade zoonoser).

För alla hästanläggningar är det är ett krav att det ska finnas möjlighet att hålla en god handhygien Det är viktigt för både personal och besökare, inklusive veterinärer och hovslagare med flera. Den som håller hästar ska se till att det i nära anslutning till hästarna finns tillgång till:

handtvätt med varmt och kallt vattenflytande tvål och handdesinfektionsamt helst torkmöjligheter av engångstyp

Ridskolor – besöksverksamhetRidskolor räknas som anläggningar med besöksverksamhet och ska därför ha tydliga regler för att besökare ska veta hur de kan minska risken för smitta (9-12 §§ K112). Besöksreglerna ska vara anpassade till verk-samheten och till den kategori av besökare som verksamheten rik-tar sig mot. Det är den som är ansvarig för verksamheten som ska se till att det finns besöksregler, att personalen känner till dessa och att samtliga besökare informeras om dem. Alla besöksverk-samheter ska dessutom anmälas till länsstyrelsen (som är kon-trollmyndighet) i det län där verksamheten är belägen.

Läs mer på Jordbruks-verkets hemsida

om hygien

om bestämmelser för besöksverksamhet

8 Hästhållning med kvalitet

Anmäl din foderanläggningDen som producerar eller hanterar foder till livsmedelsproducerande djur (inklusive hästar) är foderföretagare och ska anmäla sin anläggning till Jord-bruksverkets foderanläggningsregister. Registret utgör en del i EU:s arbete för att säkra livsmedel från “jord till bord” och ska användas för kontroller av foderhygien samt för att kunna spåra och hindra smittspridning.

Anmälan kan göras via Jordbruksverkets e-tjänst eller via blankett. Om stallet gemensamt köper in minst ett foder, till exempel grovfoder, till alla hästar ska den som ansvarar för stallet (äger eller hyr stallet från ägaren) anmäla anläggningen. Alla hyresgäster ansvarar sedan för att reglerna ef-terlevs. Bete räknas som ett foder.

HästpassHästpassförordningen innehåller regler för hästpass och registrering av häs-tar. Du som fått pass utfärdade till dina hästar innan den 1 januari 2016 behö-ver inte byta ut de passen. Har du däremot en häst med ett pass från ett annat EU land, och din häst inte är registrerad i en svensk avelsorganisation eller registerförande förening sedan tidigare, behöver du tilläggsregistrera din häst.

Hästpasset i original ska alltid följa hästen. Till exempel vid uppstallning, transport, veterinärundersökning, tävling och betäckning. Ett hästpass innehåller bland annat ägarens namn (dock inte alltid), hästens id-num-mer, märkning, vaccinationer, samt vissa behandlingar. I passet finns ock-så ett konturdiagram som beskriver hästens färg, tecken, virvlar och andra kännetecken. I de nya passen behöver diagrammet inte alltid vara ifyllt om hästen är chipmärkt. Då anges endast på vilken sida chippet sitter.

AnsvarsfrågorArbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen gäller allt arbete som an-ställda och praktikanter utför för arbetsgivares räkning. Lagen uttrycker

Läs mer om foderanläggningar på

Jordbruksverkets hemsida

om hästpass på Jordbruks-verkets hemsida

och på Svehast

9 Hästhållning med kvalitet

att arbetsmiljön ska vara sund och säker. Om det finns risk för ohälsa eller olycksfall ska åtgärder sättas in för att ta bort riskerna. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka. Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsmil-jön uppfyller gällande krav och att personalen informeras om eventuella risker. Men den anställde har också skyldighet att följa säkerhetsregler, rapportera brister och föreslå åtgärder.

Det finns ingen lag som direkt reglerar ansvarsfrågor kring hästar. På pro-fessionella hästhållare ställs det dock större aktsamhetskrav än på någon som mer tillfälligt tar hand om en häst. Skadeståndslagen stadgar att ”var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta skadan, såvitt inte annat följer av denna lag”. Om annans mark skadas genom vårdslös ridning eller körning kan skadeståndsansvar bli aktuellt.

Arbetsgivaren är ansvarig (s k principalansvar) om en anställd orsakar skada genom fel- eller försummelse i tjänsten. Det innebär att arbetsgiva-ren i första hand blir ersättningsskyldig. Detta gäller också andra som till exempel ungdomar som hjälper till i stallet utan att anställningsförhållan-de föreligger.

Enligt produktsäkerhetslagen ska tjänster som till exempel inackor-dering av häst vara säkra. Med säker menas att den inte medför någon risk eller bara en liten risk för människors hälsa och säkerhet. För att avgöra om risken med tjänsten ska anses som godtagbar tas hänsyn till:

Hur tjänsten utförsDen säkerhetsinformation som företaget lämnarOm särskilda grupper som till exempel barn utsätts för riskenVad som är god sed i branschenDen skyddsnivå som konsumenten rimligen kan förvänta sig

Obetald stallhyra kan leda till konflikt mellan stallvärd och hästägare.Retentionsrätt kallas den rättighet stallvärden har att vägra lämna ut enhäst så länge ägaren är skyldig stallhyran. Ett villkor är att hästen tagitsemot inom ramen för näringsidkares yrkesmässiga verksamhet.

FörsäkringarSom inackorderingsföretag bör du ha ett genomtänkt försäkringsskydd.Exempel på försäkringar är:

Egendomsförsäkring – ersätter byggnader, markanläggningar,inventarier, maskiner, produkter, ritningarDriftsavbrottsförsäkring – ersätter täckningsbidragsförlust somuppkommer genom en egendomsskadaAnsvarsförsäkring – skyddar dig i din verksamhet om du fårskadeståndskrav vid person- eller sakskador från utomståendeRättsskyddsförsäkring – ersätter advokat-, rättegångs- ochombudskostnader vid tviste-, och skattemål med upp till fem basbelopp.Olycksfallsförsäkring för Medhjälpare – gäller för tillfälligt anlitad arbetskraft, även utländsk, i arbetet och under den tid medhjälparen är anlitad på gården eller i företaget.

Läs mer Produktsäkerhetslagen,

Vägledning till säkrare häst- och ridverksamhet, 2006

10 Hästhållning med kvalitet

Checklistor för egentillsyn Checklistan är i första hand ditt eget hjälpmedel för att

se över och identifiera förbättringsbehov. Men den kan

också underlätta vid myndighetskontakter. Den bygger

på tre checklistor med frågor under huvudrubrikerna:

Anläggning och anläggningsskötsel,

Hästhållning,

Olyckor och tillbud.

Frågorna är konstruerade så att ett NEJ betyder att du

bör överväga någon form av åtgärd eller förklaring.

Du hittar en ruta för egna anteckningar efter varje

frågeavsnitt. Det är bra att vara tydlig med vem som

ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar samt hur

uppföljning ska ske. Kolla att förändringarna får önskad

effekt och fungerar i praktiken.

1

2

3

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Uppfyller stallet Djurskyddsförfattningens krav på minimimått?

Spiltor □ □

Boxar □ □

Takhöjd □ □

Skiljeväggar □ □

Fria öppningar i galler □ □

Dörrar □ □

Stallgång □ □

Om stallet har dispens från författningens minimikrav på stallets utrymmen, har anpassning skett så att negativa konsekvenser kan undvikas för hästarna? □ □

Råder en allmänt god ordning i stallet så att atmosfären upplevs som harmonisk och trivsam? □ □

Är hästarna placerade så att de trivs med sin granne? □ □

Upplevs luften i stallet som frisk – inklusive boxar och spiltor – vid olika tid på dygnet, olika väderlek och vidsamtliga årstider? □ □

Finns tecken på mögel fuktskador på väggar tak i stall etc.? □ □

Är stallet väl upplyst genom dagsljus eller annan belysning? □ □

Är ytterdörrar och fönster lätta att öppna och hålla öppna? □ □

Finns spolspilta/tvättutrymme för häst? □ □

Är väggar, tak och fönster inne i stallet normalt torra det vill säga fria från kondens? □ □

Finns avlopp i stallet som underlättar dagliga rutiner samt årlig storrengöring? □ □

Finns en ostörd och väl upplyst skötselplats för skoning, hästsjukvård med mera? □ □

Sker foderhanteringen så att damm och buller kan undvikas i stallet? □ □

Finns tillräckligt stort foderutrymme som medger god ordning samt hygienisk och praktisk hantering av fodret? □ □

Finns rutiner för städning av foderutrymmen? □ □

CHECKLISTA 1A – Stallet Stallet är hästarnas hem och behöver ha en utformning som tillgodoser deras

behov och krav. Det ska också fungera bra som daglig arbetsplats för personal.

Anläggning och anläggningsskötsel1

Tips! Kontrollera att till- och

frånluften är tillräcklig, att boxväggarna inte är för täta, att hästarna sköts om så att de inte avger mycket fukt efter arbete eller ute-vistelse, samt att rengöring-en av bäddarna är bra.

Avskild spolspilta är att föredra på grund av risk för fukt och kondens, men det är också beroende av användningens omfattning och på ventilationen.

Man kan även arrangera spolplats utomhus eller i annan byggnad. Täckas svettiga eller blöta hästaravger de mindre fukt.

!

Är ljudnivån i stallet så att hästarna inte blir störda? □ □

Är stallgolvet konstruerat och underhållet så att hästar och människor inte halkar? □ □

Finns möjlighet att hänga upp munderingar, redskap och skötselutrustning så att stallgången hålls fri? □ □

Finns uppbindningsanordning i boxarna i mankhöjd? □ □

Finns galler eller annat skydd för fönster som är åtkomliga för hästar? □ □

Är el, lysknappar och vattenrör placerade så att häst inte kommer åt att bita? □ □

Är boxdörrarna lätta att öppna och stänga för människor? □ □

Är boxdörrarna konstruerade så att hästen inte kan öppna? □ □

Är boxar med öppningsbara galler säkra för hästarna? □ □

Är uppbindning av spilthästar löst med ring, löpande repgrimskaft, kloss och hake? □ □

Om inredning går sönder repareras den då omedelbart? □ □

Skyddas stallinredningen från skador orsakade av hästar om till exempel biter eller sparkar i väggen? □ □

Förvaras munderingar i låsbar sadelkammare eller i individuella skåp? □ □

Finns utrymme för munderingsvård? □ □

Finns extra förvaringsutrymme för säsongsutrustning som exempelvis täcken? □ □

Finns särskilt tvätt och torkutrymme för vojlockar, täcken med mera? □ □

Finns kylt och låsbart förvaringsutrymme för mediciner? □ □

Finns tillgång till omklädningsrum, toalett och fikarum? □ □

Finns separat personalrum? □ □

Finns det tillgång till handhygien i stallet? □ □

Att göra:

Anläggning och anläggningsskötsel

Tips! Otäcka mun- och käkska-

dor har inträffat när hästar stått och plockat med fast monterade täckeshängare på boxdörren och fastnat när grinden ej är stängd.

!

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Har brandsyn utförts? □ □

Finns rutiner – rädda, varna, larma, släcka – som upprättats i samråd med brandexpertis? □ □

Har ni gått igenom brandskydd och räddningsrutiner med personal och hästägare? □ □

Finns information anslagen? □ □

Har ni övat utrymning? □ □

Finns rutiner för kontroll av brandredskap? □ □

Är belysning och elinstallationer godkända ur elsäkerhetssynpunkt för stall och fuktiga utrymmen? □ □

Finns underhållsrutiner och reservmaterial för omedelbara reparationer av elektriska installationer som exempelvis lysrör, glimtändare, skyddshöljen? □ □

Heta arbeten? □ □

Godkänd av brandm. för övernattning? □ □

Säkerhetsbelysning vid elavbrott? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 1B – Brandskydd Hästarnas beteende att söka trygghet i stallet försvårar utrymning. Dessutom

är hästens lungfunktion mycket känslig för rökgaser vilket gör att hästar snabbt dör av rökförgiftning. Ska hästarnas liv kunna räddas måste branden upptäckas tidigt och utrymningen ske snabbt och säkert.

Gå igenom och förankra hos alla berörda hur en blixtsnabb utrymning måste gå till. Tänk också på att det krävs en ständig uppmärksamhet på brandrisker.

Lagen om skydd mot olyckor innebär att ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska finnas. Det är ägarna till de olika verksamheterna som ansvarar för att genomföra interna brandskyddskontroller själva, samt utbilda och informera sin personal. Tänk på att skapa verksamhetsanpassade brandskydds- och rädd-ningsrutiner.

Tips! Gör en utrymningsplan

utifrån det egna stallets för-utsättningar vad gäller antal och typ av hästar, hingstar, anläggningens möjligheter och begränsningar, trafikris-ker med mera.

Kan hästarna drivas ut och stängas in? Är det lämpligast att ha grimmor och kopplade grimskaftpå varje box?

Eller att ha grimmor och grimskaft samlade på ett ställe? Öva utrymning.

Anläggning och anläggningsskötsel1

!

Tips!Det finns brandskyddsföre-tag som erbjuder utbildning och som går igenom brand-skyddet på plats.

!

Anläggning och anläggningsskötsel

Informationstavla

Stallets/gårdens namn:

Vid brand larma 112 brandkåren i:

Närmaste telefon:

Närmaste brandpost:

Plats för handeldsläckare, kniv & yxa:

Antal hästar i stallet:

Antal hingstar & plats:

Hästar är vana att gå ut genom dörr:

Telefon personal:

Elskåps placering:

Evakueringshagar är belägna:

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Är gödselhanteringen löst på något av nedanstående godkända sätt?

Genom korrekt gödsellagringskapacitet per häst? □ □

Genom container? □ □

På annat godkänt sätt? □ □

Hålls gödselhögen i ett sådant skick att besvärande lukt eller att förekomsten av stora mängder insekter motverkas? □ □

Finns rutiner beträffande omhändertagande av hästgödselndär den sprids på åkermark alternativt omvandlas till jord(kretslopp istället för deponering/förbränning)? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 1C – Gödselhantering All gödselhantering måste ske så att natur och människor inte kommer

till skada. Ta kontakt med din kommun (Miljö och Hälsa) om du är osäker på vilka regler som gäller.

Anläggning och anläggningsskötsel1

Läs mer Aktuell lagstifning

miljöbalken (SFS 1998:808)

Jordburksverkets folder: Hästgödsel

Hästsverige (Sveriges Lantbruksuniversitet): Korrekt gödsellagrings- kapacitet per häst

Greppa näringen: Stallgödselportalen

Anläggning och anläggningsskötsel

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Finns tillgång till ridhus? □ □

Hur stort?

Isolerat? □ □

Finns tillgång till utomhusbanor? □ □

Hur stort?

Staketmaterial?

Finns ändamålsenlig utrustning för underhåll av underlagsom traktor, manegeharv, vatten-, -salt- och sandspridare? □ □

Sköts ban- och ridhusunderlagen rutinmässigt? □ □

Hålls underlaget dammfritt genom saltning och bevattning?

Vilket underlag?

Byts ytlagret i ridhuset vid behov? □ □

Finns tillgång till anlagda ridvägar? □ □

Finns överenskommelse och avtal med markägare i närområdet om var ni får rida? □ □

Finns information till ryttare om var det är tillåtet och lämpligt att rida? □ □

Finns besöksparkering? □ □

Finns tillgång till uppställningsplats för hästtransporter? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 1D – Ridhus, utomhusbanor och ridvägar Tänk på att du alltid måste nyttja allemansrätten i samförstånd med markägare,

boende och övrigt friluftsliv. Bra kommunikation med respekt för olika perspektiv och utgångspunkter är alltid viktigt.

Läs mer Information om hästen

och allemansrätten:

Svenska Ridsportförbundet

Naturvårdsverket

Tips! Om ryttarna plockar hög-

ar efter hästarna i ridhuset hållerunderlaget längre.

Kontrollera stadsplanen innan du investerar i an-läggningen. Det är ofta bra att hitta en lösning så att markägaren får viss ersätt-ning till exempel genom att ryttarna bildar en förening.

!

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Finns och respekteras stallregler och rutiner? □ □

Finns lämpliga uppbindningsanordningar med avpassad längd för hästskötsel och iordningställande före och efter arbete? □ □

Står hästarna uppbundna vid all hantering och skötsel om de inte hålls av en annan person? □ □

Binds hästarna vid tillfälliga uppbindningar upp i rätt längd och med säkerhetsknut? □ □

Sker skötsel av hästens ben så att skötaren böjer sig eller sitter på huk med uppmärksamhet som möjliggör snabb förflyttning vid behov? □ □

Står skötaren vid skötsel av hästens bakdel på sidan ochnära hästen? □ □

Tas täcken av med början bakifrån, med att lossa bensnörenom sådana finns, därefter bukgjord och sist bogspännet? □ □

Läggs täcken på med början framifrån så att täcket först dras bakåt i rätt läge, därefter fästs bogspännet,bukgjordarna och eventuella bensnören? □ □

Släpps hästarna in i boxarna så att föraren för in hela hästeni boxen, vänder den mot boxdörren och släpper den placerad mellan hästen och boxdörren? □ □

Vid klippning av häst - kan elsladden fästas så att den kommer uppifrån och inte ligger på golvet så att hästen riskerar att trampa på sladden? □ □

Är bädden så att hästen kan lägga och resa sig utan att halka, samt ligga utan att kroppen kommer i direkt kontakt med golvet? □ □

Kan hästen urinera utan att det stänker på benen och så attströet suger upp urinen? □ □

CHECKLISTA 2A – Stallrutiner och hästhantering”Även med kända hästar kan man komma i okända situationer”.

Hästen är ett vanedjur som trivs bäst av regelbundna dagliga rutiner när det gäller utfodring, hagvistelse, arbete och vila. Regelbundna tider, anpassade efter hästens behov ger trygghet och harmoni.

Bra rutiner och system är ofta nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Rutiner ökar den personliga färdigheten och utrymmet för fel och misstag minskar. Det är först när olika färdigheter ”sitter i ryggmärgen” som förmågan att uppmärksamma, förutse och tolka hästens beteende och reaktioner ökar.

Säker hästhantering är mycket en fråga om förhållnings- och arbetssätt. För att få acceptans är det viktigt att kunna förklara varför. Bygg gärna upp ett samarbete i frå-gor som rör hästhållning och hästhantering med ridlärare och tränare som är verksam-ma inom anläggningen så att alla följer god sed.

Hästhållning2

Tips! Enligt Svenska Ridsport-

förbundets utredningar ligger ofta slarv bakom allvarliga olyckor.

Det vill säga när hästkun-niga människor, ofta av lättja, vidtar – eller underlåter att vidta – en åtgärd som man vet med sig att man borde, eller inte borde göra.

!

Finns regler beträffande katter och hundar i stallet och påanläggningen i övrigt? □ □

Finns regler beträffande små barn och barnvagnar? □ □

Förs hästarna korrekt det vill säga under kontroll med föraren vidhästens bog? □ □

Förs häst i grimma alltid med kopplat grimskaft? □ □

Används vid minsta tvekan om kontroll över hästen kedje- grimskaft genom grimman, ledträns eller stigbett? □ □

Förs hästar som leds i grupp efter varandra alltid med säkerhets- avstånd = minst 3 meter? □ □

Om hästar samtidigt förs in i hagen vänds de mot staketet och släpps samtidigt med förarens hand som kontroll över nosryggen? □ □

Finns rutin vid uteritt så att ensamryttare meddelar vilken väg man tänker ta och beräknad ankomsttid? □ □

Används reflexer och/eller belysning vid ridning eller körning i mörker? □ □

Att göra:

Hästhållning

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Är hästarna generellt välmående i normalhull och medblank hårrem? □ □

Görs individuella och balanserade foderstater? □ □

Finns inköpsrutiner med kvalitetskontroll? □ □

Görs hygienisk och näringsmässig analys av grovfoderoch kraftfoder innan fodret används? □ □

Har hästar med lång utvistelse tillgång till grovfoder? □ □

Utfodras hästarna minst 4 ggr/dygn och så jämt fördelatöver dygnet som möjligt? □ □

Finns skriftliga utfodringsrutiner? □ □

Finns rutiner för foderbyten för att undvika tarmrubbningar? □ □

Kan kraft- och stråfoder utfodras så att hästen kan äta ostört i lugn och ro? □ □

Utfodras alla hästar vid samma tillfälle? □ □

Kan utfodring ske utan risk för människor? □ □

Har hästarna fri tillgång till vatten hela dygnet? □ □

Är vattenflödet i automatiska vattenkoppar så att hästenkan dricka utan täta uppehåll? □ □

Om hästen vattnas i hink, hålls hinken ren och fylls den vidbehov med rent vatten? □ □

CHECKLISTA 2B – Foder och utfodringsrutiner”Stillastående och fetma är hästens värsta fiender”

En bra näringsmässig och hygienisk kvalitet hos fodret är grundläggande för att lyckas hålla hästar friska och för att hästarna ska vara friska och kunna prestera. Det är också viktigt för en god foderekonomi. Liksom för en god foderekonomi. Ett bra hö ska vara välbärgat i början av blomning, bladrikt, färg åt grönt och dofta gott.

Mögligt och dammigt foder utsätter hästen för livsfara. Fodrets hygieniska kvalitet påverkas främst av de förhållanden som råder under skörd, torkning och lagring. Nä-ringsinnehållet på det producerade grovfodret varierar bland annat med vilka växter som ingår, odlingsplats, gödsling, tid för skörd och år. Bästa sättet att försäkra sig om hygienisk kvalité och näringsinnehåll är att analysera fodret.

Planera foderbyten så att du kan blanda gammalt och nytt foder.

Hästen är – som tidigare bytesdjur – är anpassad för att dricka snabbt och mycket på en gång. På så sätt minskade den tid den behövde uppehålla sig vid vattenhålet och riskera att bli till byte för rovdjur. Hästen dricker 5-15 liter per 100 kg kroppsvikt och dag. Digivande ston dricker ännu mer. Volymen varierar med kroppsstorlek, ras, arbetsintensi-tet och klimat. Hästen suger i sig vattnet och kan dricka upp till tolv liter per minut.

Hästhållning2

Tips! Enkel tumregel för häs-

tens dagliga fodergiva av både hö och kraftfoderär att den bör vara ungefär 2 kg per 100 kg kroppsvikt varav minst 1,2 kg hö.

Tänk på att det krävs mer om hästen fodras med ensilage.

Vattenkoppar med ett dåligt flöde medför ofta vätskebrist, vilket ökar risken för förstoppning och kolik. Justera vattenkoppen eller komplettera med vat-tenhink om hästen inte kan dricka utan täta uppehåll.Kolla flödet så här:Fyll vattenkoppen och hållreglaget nedtryckt under enminut. Det vatten som flödar över samlas upp i en hink för mätning. Flödet bör vara 6-8 liter per minut samt inte pysa, spruta och låta när hästen dricker.

Tänk på att hästar bör ha fritillgång till vatten hela dygnet.

!

Läs mer Om hästar, foder mm

på Hästkunskapsajten

Om foder hos HästSverige

Utfodring, hygienråd SVA (Sveriges Veterinär-medicinska Anstalt

Är hinken upphängd så att hästen har en naturlig drickställning och på ett sätt så att hästen inte kan fastna? □ □

Uppfyller dricksvattnets kvalitet samma hygieniska kravsom för människan? □ □

Kontrolleras och rengörs krubbor och vattenkoppar dagligen? □ □

Att göra:

Hästhållning

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Finns möjlighet till daglig utevistelse minst två timmar per dygn och häst? □ □

Sker utevistelsen så att hästens rörelsebehov tillgodoses och sysslolöshet motverkas? □ □

Finns rutiner för invänjning av nya hästar i en flock så att skador undviks? □ □

Har hästar, som går ute längre än två timmar och fodras ute, tillgång till rent vatten? □ □

Är staketen bra ur hästhållnings- och säkerhetssynpunkt? □ □

Är hagarna utformade så att hästarna inte trampar sönder marken, biter sönder staket och skalar av bark från vuxna träd? □ □

Rengörs och vilas rasthagar rutinmässigt i parasitbekämpande syfte? □ □

Vidtas särskilda åtgärder vid halka, insektsangrepp eller extrema väderförhållanden? □ □

Finns rutiner för hantering av haggrindar vid in- och utsläpp? □ □

Finns rutiner beträffande hagvistelse (hagschema)? □ □

Finns regler eller samråd om hästar i grupp får gå skodda bak? □ □

Finns regler eller samråd om hästar i grupp får gå med brodd? □ □

Finns rutiner vid tävlingsdag? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 2C – Daglig utevistelse Även om hästen som tamdjur inte längre behöver ströva över stora områden för att söka

sin föda har den fortfarande behov av rörelse, socialt umgänge, ljus, frisk luft och omväxling. För många hästar är utevistelsen också ett sätt att bli av med överskottsenergi.

Anpassa utevistelsen individuellt med hänsyn bland annat till hästens arbete, väderlek, och underlag. Observera att daglig utevistelse i rasthage inte ersätter den vuxna hästens behov av regelbunden motion i form av ridning eller annat arbete. För många hästar i överhull är inte den bästa lösningen mindre foder, utan mera motion och arbete.

Hästhållning2

Tips! För lite och/eller oregel-

bunden motion kan medföra minskad hållbarhet, överhull samt mag och tarmproblem.

Det är alltid ett riskmo-ment att hämta och släppa enskilda hästar i en flock el-ler att bryta dagliga rutiner.

!

Hästhållning

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Får alla hästar tillräcklig daglig motion? □ □

Finns tillgång till: Yrkeskompetenta ridlärare/tränare? □ □

Yrkeskompetent hovvård? □ □

Kunnig konsultation för hästägare i frågor som rör hästkunskapoch hästhållning? □ □

Veterinärvård inklusive tandvård? □ □

Finns regler och överenskommelser beträffande vilka externa tränare som får vara verksamma inom anläggningen? □ □

Finns rutin för information till externa tränare beträffandeanläggningens säkerhetsregler? □ □

Finns information tillgänglig om vem som tjänstgör i stallet? □ □

Finns rutin för att förhindra smittspridning vid ankomst av nya hästar till stallet? □ □

Finns möjlighet för veterinär, hovslagare med flera att tvätta händerna och utrustning? □ □

Finns möjlighet att isolera hästar vid smittsam sjukdom? □ □

Finns rutin för att förhindra smittspridning när stalletshästar tränar/tävlar externt? □ □

Finns rutiner vid akut skada eller sjukdom på häst? □ □

Har hästarna sällan eller aldrig kolik? □ □

Upprättas hästkort eller journaler för alla hästar? □ □

Görs avmaskningsprogram för äldre och yngre hästar isamråd med veterinär? □ □

Finns stallrutiner för att undvika ofrivillig dopning? □ □

Tas regelbundna träckprov? □ □

CHECKLISTA 2D – Förebyggande hälsovård och sjukvård Tänk på att det är en fördel att ha en veterinär med god kunskap om verksamheten

och stallets hästar, för förebyggande insatser och akut sjukvård.

Se till att veterinären (eller andra personer som hovslagare med flera) kan arbeta på ett smittskyddsmässigt bra sätt. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål, helst torkmöjlighet av engångstyp och handdesinfektion. Möjligheter att rengöra utrustning samt rena ytor att ställa utrustningen på, minskar också risken för smittspridning.

Misstänker du allvarlig smittsam sjukdom som kvarka, hästinfluensa eller virusabort, bör du skyndsamt kontakta veterinär. Rätt skötsel och hästhållningsrutiner, information, god hygien, rengöring och desinfektion kan begränsa smittspridning och bidra till att verksamheten snabbare kommer igång.

Tips! Idag finns tillgång till

veterinärer med specia-listkompetens i hästens sjukdomar samt de som har fortbildning inom tandvård på häst. Finns rutiner vid misstanke om smittsam sjukdom?

Om det inte finns möj-lighet att ha en särskild medicinbox kan man ha en medicinkrubba. Viktigt är då att vara noga med attrengöra och ta bort foder-rester som hamnar utanför krubban.

!

Läs merom smittsamma sjukdo-mar och om hur du kan förebygga ochminimera smittspridning:

www.sva.se Hästsverige

Att göra:

Hästhållning2

□sax

□brems

□hovkrats

□termometer

□pincett

□tejp

□ögontvättmedel

□alsollösning eller koksaltlösning

□mjukgörande sårsalva

□zinkpasta

□sårspray

□bomull

□fetvadd

□gasbinda

□kompresser

□hästplåster

□vanligt plåster

□handdukar för omslag

□självhäftande lindor

□stallindor

□kylande liniment eller kylkuddar (engångs)

□värmande liniment

Rubrik?

Hästhållning

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Är hästarna förberedda för betesgång (hovvård - avskoning, avmaskning, övergång från hö till gräs)? □ □

Har hästar som går på bete tillgång till tillräckligt med bete? □ □

Är betet anpassat med hänsyn till hästarnas ras och ålder? □ □

Har hästarna fri tillgång till rent vatten och saltsten? □ □

Är staketen bra ur hästhållnings- och säkerhetssynpunkt? □ □

Är hagarna utformade så att hästarna inte skadar vuxna träd och rotsystem? □ □

Står hästarna under daglig tillsyn? □ □

Finns naturligt eller annat skydd för hästarna som till exempel vindskydd, vid extrema väderförhållanden? □ □

Vidtas särskilda åtgärder vid insektangrepp eller extremaväderförhållanden? □ □

Finns åskskydd på nätanslutet elstängsel? □ □

Upprättas betesplan för att öka betes uthållighet och iparasitbekämpande syfte? □ □

Finns kontaktuppgifter i anslutning till hagar som liggerutom synhåll från stallet? □ □

Finns det möjlighet att behandla skadad häst i anslutningtill hagen? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 2E – Betesgång Att beta är hästens naturliga sätt att söka sin föda. Så länge hästen håller sitt hull

räcker betet. I början av betessäsongen när vallen ger högre avkastning kan man ha fler hästar per hektar än senare. Antalet hästar på betet har också betydelse för parasittrycket.

Genom att dela av en stor hage i mindre bitar kan hästarna växelbeta och vallens uthållighet ökas.

Tips!Åtgärder för ett bra bete:

Upprätta en betesplan så att betet räcker länge och hålls så parasitfritt som möjligt.

Bjud föl och unga hästar det näringsrikaste betet.

Skilj på sommar- ochvinterhagar.

Avmaska senast tre dagarinnan betesutsläpp.

Slå av rator regelbun-det under betessäsongen. Annars brer de ut sig och minskar betesytan.

Genom att slå sönder spillningen när det är varmt och torrt kan solljuset oskadliggöra parasitäggen.

Finns inte en ängsharv att tillgå för att sprida ut pillningen så fungerar det också att använda kratta, trätrall eller armeringsmatta.

Tänk på att hastiga väx-lingar mellan uppstallning och bete innebär risker som fång, hovtillväxt, mag- och tarmstörningar.

!

Läs merom betesvård, parasitbe-kämpning och val avavmaskningsmedel på:

www.sva.se

Kan du besvara följande frågor med JA? JA NEJ

Finns det personal i stallet som har HLR utbildning eller annan sjukvårdskompetens? □ □

Har ni sjukvårdsutrustning eller förbandsutrustning att tillgå? □ □

Finns rutin för hantering av olycksfall och tillbud? □ □

Finns rutin för dokumentation av olycksfall och tillbud förextern och intern rapportering? □ □

Finns krisplan upprättad? □ □

Finns hjärtstartare? □ □

Att göra:

CHECKLISTA 3 – Hästrelaterade personskador Årligen inträffar tusentals hästrelaterade personskador som medför akutsjukvård. Mest utsatta är enskilda

ryttare under ridning utomhus. Vanligaste orsak är fall från häst. Andra skador är att hästen sparkat, bitit eller trampat den drabbade.

Det är viktigt att ta vara på erfarenheter från varje tillbud och olycksfall. En enstaka händelse kan verka obe-tydlig, men om många läggs samman kan de bilda mönster som gör att man ser risker och brister som bör åtgär-das. En skriftlig sammanställning av informationen blir ett viktigt underlag till riskinventeringen i verksamheten.

Att rida och handskas med hästar är inte farligt så länge man gör rätt. Problem och skador som mindre rfarna ryttare och deras hästar råkar ut för kan ofta kopplas till människans önskan att förmänskliga hästen (ur Svenska Ridsportförbundets Säker med häst).

Att ha kunskap i Första Hjälpen samt förbandsutrustning tillgänglig när olyckan är framme är värdefullt. För-sta Hjälpen syftar både till att uppehålla livet på den drabbade och att förhindra att skadorna förvärras.

Olyckor och tillbud3

Tips! Vid minsta misstanke om

ryggskada som smärtor i ryggen och oförmåga att röra fötter och armar får inte den skadade flyttaseller hjälmen tas av.

Vid en huvudskada/hjärnskakning är det inte säkert att den skadade själv är medveten om sitt tillstånd utan vill fortsätta rida.

Det kan också ta en stund innan symptomen ger sig tillkänna. Vid ridsporttäv-lingar finns därför enregel som säger att ryttaren blir utesluten och får lämna banan till fots efter en avfallning.

!

Olyckor och tillbud

HLR omfattar:Bedömning av läget på olycksplatsen och av den skadades tillstånd för prioritering av åtgärder.

Insatser som behövs för att den skadade eller sjuke så snabbt som möjligt ska komma under vård.

Livräddande insatser som att ge andningshjälp och hjärt och lungräddning.

28 Hästhållning med kvalitet

Checklistan för egentillsyn vid ridskolor är ett hjälpmedel för att se över och identifiera

förbättringsbehovpå ridskolan, men den kan också underlätta

vid myndighetskontakter. Utgångspunkten i materialet är hästens välbefinnande och en

säker anläggning.

Svenska Ridsportförbundet | Ridsportens Hus, 734 94 Strömsholm | www.ridsport.se