HON TAR ÖVER RODRET - Forum€¦ · stryktålig Subaru Forester och en läcker Audi TT Roadster....

AFFÄRSMAGASINET Nr 2 2015 www.forummag.fi | 8,90 €

HON TAR ÖVER RODRETLangh Ship löser problemet med EU:s svaveldirektiv genom att bygga egna avgasröktvättare som också ger ny business.

SLUTET PÅ NOKIAS SAGA I INDIEN ÄR BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT FIVE WATTS KASTAR NYTT LEDLJUS SVERIGE PLANERAR ULTRASNABBA JÄRNVÄGAR

FORUM FÖR ekOnOMi Och teknik nR 2 2015 2

3 LEDARE: TORSTEN FAGERHOLM

10 PRIVAT EKONOMI: NICHOLAS ANDERSON

12 IT-TRENDER: KAJ ARNÖ

19 KONJUNKTUR: STEFAN TÖRNQVIST

22 PLACERING: CHRISTER K. LINDHOLM

35 SISTA ORDET: SALIVEN GUSTAVSSON

KOLUMNER

TEKNIK, EKONOMI & AFFÄRER

Nokia lägger ner men växer i Indien

6 Nokias jättesatsning på en fabrik i indiska Chennai nådde aldrig drömmålet på en miljard tillverkade te-

lefoner. Nu försvinner varumärket från gatubilden medan bolaget växer som nätleverantör.

Five Watts

18 Kan en ljuskälla vara stark, energisnål, kompakt och stryktålig samtidigt? Five Watts föddes då en

grupp finlandssvenskar ingenjörer antog utmaningen.

Sverige vill ha ultrasnabb järnväg

20 Om två år sätts spadarna i jorden. Då inleds Sve-riges största satsning sedan järnvägen byggdes

under senare hälften av 1800-talet.

Finlandssvensk placeringstävling

24 Forum lanserar tillsammans med sex dagstid-ningar ett gratis fondspel den 3 mars. Med en

mobilapp kan du öva dig att handla med värdepapper.

Ökande skepticism mot vetenskap

26 I USA råder stora meningsskiljaktigheter mel-lan vetenskapsmän och vanliga människor i en

rad avgörande frågor. Religion är inte den enda orsaken.VETENSKAP

Matematik i sandlådan

28 Lek är den bästa formen av inlärning, visar en färsk studie som gjorts vid

Åbo Akademi.

Matlandet Jämtland

32 De världsberömda skidområdena Åre och Storlien bjuder inte bara på

fina upplevelser i skidspår och backe utan också på stora njutningar kring middagsbor-det.

PROFILEN

Med fartyg i blodet

KARL VILHJÁLM

SSON

WHAT’S COOKING

MÅNADEN SOM GICKHistoriens största läcka inom bankvärlden avslöjar vad Phil Collins, Fernando Alonso, diverse diktatorer och mexikanska knarkba-roner har gemensamt. » 4

PERSONERMax Alfthan började som marknadsförings- och kommunikationsdirektör på Kone i november. Han har en bakgrund på bland annat Fiskars och Amer Sports. »5

AFFÄRSNÄTVERKETGuldregn över ägarna medan personalen avske-das – den här motsatsen har debatterats flitigt. » 23

VETENSKAPFå ting tycks påskynda vetenskapliga framsteg lika starkt som konflikter och kapprustning. » 29

BÖCKER

Lyrisk protestlitteratur, den amerikanska affärs-dynastin Koch och en hög-klassig nordisk deckare står på agendan. » 30

BILAR

Forum har provkört en stryktålig Subaru Forester och en läcker Audi TT Roadster. » 34

nr 2/2015 Februariwww.Forummag.Fi Omslagsbild: Karl Vilhjálmsson Rekvisita: Erottajan Majakka

16 Laura Langh-Lagerlöf är nytillträdd vd för familjerederiet Langh Ship. Hon

trivs som fisken i vattnet i den mansdomine-rade shippingbranschen som hon känner sedan barnsben.

Affärsnätverket Forum Gå med i Finlands enda svenskspråkiga affärs- och tekniknätverk!Direktlänk: http://linkd.in/1g40uhU


[email protected]

Forum för ekonomi och teknikUtkommer med elva nummer per årWebbplats: www.forummag.fiAdress: Mannerheimvägen 18 , 7 vån. 00100 HelsingforsTelefon: 010 322 5250

Prenumerationer: 010 322 5251 eller www.forummag.fi/prenumereraHelårsprenumeration inom Norden: 96 euroAdressändringar: Föreningsmedlemmar: kon-takta ditt kansli. Övriga: kontakta vd

Redaktion:Torsten Fagerholm, chefredaktör och ansvarig utgivare 010 322 5253, [email protected] Ingves, redaktionschef 010 322 5252, [email protected]

Allmän e-post: [email protected]: Bo IngvesFasta medarbetare:Leif Bergström (USA)Henric Borgström (Norden)Påhl Ruin (Baltikum)Björn Ådahl (Asien)Sebastian Köhler (böcker)Johan Svenlin (vetenskap)Nicholas Anderson (kolumnist, Privat ekonomi)Kaj Arnö (kolumnist, Startup)Carl Haglund (kolumnist, Ministern har ordet)Henry Clay Ericsson (LinkedIn-referat)

Annonser:Vd Mikael Lönnqvist: 010 322 5251

Delägare:Driftingenjörsförbundet i Finland rf (DIFF)Ekonomföreningen Merkur rfEkonomföreningen Niord rfEkonomiekandidatföreningen rfTekniska Föreningen i Finland rf (TFiF)Baraviföreningen rfFöreningen Konstsamfundet rf

Utgivare:Förlags Ab Forum för ekonomi och teknikVerkställande direktör:Mikael Lönnqvist: 010 322 5250, [email protected]

Nettoupplaga: 10 944 exemplar (jan–dec 2012)Lösnummerpris: 8,90 euroTryckeri: Fram, Vasa 2015ISSN 0533 070XForum för ekonomi och teknik är tryckt på Galerie Art Gloss 130 g/m2 och G-Print 80 g/m2

Torsten Fagerholm är chefredaktör för Forum.

LEDAREDen som inte kan eller vill anpassa sig till en dy-namisk omvärld drabbas

förr eller senare av en kris som framtvingar smärtsam men nödvändig omstöpning, el-ler också undergång. Se på Aten.

I den finländska ekonomin hägrar ett fjärde år av missväxt. Ogräset frodas, statsskulden jäser. En mental baksmäl-la präglar samhällsklimatet, med tillbaka-blickande retorik och abstrakta löften som liknar luftslott.

”Vi vet alla vad som måste göras, vi vet bara inte hur vi skall bli omvalda efteråt”, sade en viss Jean-Claude Juncker år 2005, angående kniviga ekonomiska reformer. Kanske skulle väljarna rösta på en maso-chist, ifall denne hade mod nog att komma ut ur skåpet med sin programförklaring.

Det är svårt att idka disciplinerad bud-getpolitik: utgifterna brukar växa per au-tomatik eftersom politiker ger löften för att bli in- och omvalda. Myndigheter av-står inte frivilligt från sina budgetmoment.

Finlands dilemma är att vi samtidigt bör trolla fram hundratusentals jobb inom den privata sektorn och krympa den offentli-ga sektorn till en storlek som vi har råd att finansiera. Båda alternativen kräver lång-siktigt arbete och beslutsfattare som står emot nejsägare som vill skydda uppnådda fördelar och bevara sneda strukturer.

Kan dylikt kurage och statsmannaskap förväntas av karriärpolitiker? De senaste sju-åtta åren tyder på motsatsen. Vi behö-ver förmodligen en regering med politiska självmördare eller teknokrater.

Finland åtnjöt exceptionellt hög tillväxt fram till 2007. Redan då var skuldkvoten hos utvecklade länder ovanligt hög: 75 pro-cent. Nu ligger vi igen kring nivåer på över 100 procent, i stil med 1945. På den tiden var det lätt att smälta skuld eftersom det

var politiskt okontroversiellt att sluta till-verka krigsmaskineri. Samtidigt växte ar-betskraften i takt med de stora årskullar-na: välfärdsstaten byggdes upp tack vare en rekordgynnsam försörjningskvot. Nu sak-nas dylika förutsättningar. Istället sticker vi huvudet i sanden, lever loppan på kom-mande generationers bekostnad.

Att bromsa och skära ner skuldsätt-ningen är en förutsättning för vår framti-da välfärd. Åtminstone fram till 2030 väx-er utgifterna, medan intäkterna minskar i takt med ålderspyramiden. De utlovade so-ciala förmånerna kan inte finansieras, löf-ten kommer att brytas. Skatterna stiger. Skulden växer, ränta, på ränta, på ränta. En anorektisk svältspiral uppstår: kakan krymper, det finns allt mindre att fördela.

Enligt OECD suger den offentliga sek-torn i teorin upp hela årskullar, inget åter-står för den privata sidan. Vi sover en törn-rosasömn: ju längre vi skjuter fram anpass-ningen, desto dyrare blir den.

Vad göra? Förebyggande hälsovård och höjd produktivitet inom den sociala sek-torn är avgörande. Vi bör tillvarata poten-tialen hos inflyttare, locka fler till Finland.

Framför allt behövs ett kulturellt skif-te: nya normer och vanor, arbetsprocesser och tolkningar. Viktigare än själva tekniken är bruket därav. Smarta verktyg kompense-rar inte för korkade användare.

Fortsätter allt som förut blir statsskul-den ohanterbar, kring 140 procent av BNP, inom 25 år. Då omyndigförklarar vi oss själ-va, tappar trovärdigheten och bedöms som en opålitlig låntagare. Vi sätter demokratin ur spel, slutar fatta besluten själva och rå-kar under ECB:s, IMF:s och EU-kommis-sionens diktat.

En brutal verklighet väntar den skuld-knarkare som blir tvångsintagen på dekis. Det visste redan de gamla grekerna.

Världen har förändrats medan Finland stampat på stället.

Politiska självmördare behövs


MÅNADEN SOM GICK: 30.1.2015–13.2.2015 TEXT: TORSTEN FAGERHOLM

30.1 Löskopplad. GE Healthcare stor-satsar på utveckling av trådlös,

bärbar hälsoteknologi i Helsingfors. Med 28,5 miljoner euro är det en av de största utländska FoU-satsningarna i finsk historia. Målet att ska-pa ett ”ekosystem” via partnerskap med VTT, sjukhus, universitet och företag.

1.2 Lappar kryphål. USA:s president Ba-rack Obama vill stänga skatteluck-

or och skapa en ny minimiskatt på 19 procent på bolags utländska intäkter. Meningen är att bland annat Microsoft, Apple och Google ska fastna i håven. Det nuvarande systemet spor-rar företag att parkera vinsterna utomlands ut-anför skattmasens räckhåll: det handlar om 93 miljarder dollar enbart för Microsofts del.

2.2 Kartongboomen sporrar. En grupp skogsindustriveteraner planerar att

via skrivbordsföretaget Finnpulp bygga en 1,4 miljarder euros cellulosafabrik i Kuopio, den näst största i landet med en årlig kapacitet på 1,1 miljoner ton. Industrin bävar: trissas priser-na på skogsresurserna upp, tävlar man om sam-ma råvaror som Metsä Fibres tilltänkta jätte-bruk i Äänekoski?

2.2 Startskott. På uppdrag av samfö-retaget Manga LNG börjar Wärtsi-

lä bygga en LNG-terminal i Torneå. Den ska stå klar 2017 och förse bland annat Outokumpus stålfabrik och SSAB:s enhet i Brahestad med naturgas. Fyra ytterligare terminaler är under planering eller byggnation: i Björneborg, Rau-mo, Ingå och Fredrikshamn.

3.2 Skatterabatt. Belgien kan ha tol-kat OECD:s skatteprinciper fel så att

skattereglerna skapar ”en allvarlig förvridning av konkurrensen som ger orättvisa fördelar till ett utvalt antal multinationella företag”, enligt EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Ves-tager. Sedan tidigare står Luxemburg, Irland, Nederländerna och Malta under utredning för att ha möjliggjort skatteflykt och -planering ge-nom att ge orättvisa fördelar åt storföretag.

13.2 I brist på investeringsobjekt. De finländska börsbolagens årsre-

sultat förbättrades med 8 procent sedan 2013, tack vare inbesparingar. Samtidigt får ägarna i snitt 80 procent av nettoresultatet i aktieut-delning, vilket är den högsta andelen i börsens historia.

8.2 Betalt för gammal ost. Mantrat ”lika in-för lagen” urholkas ytterligare i och med

historiens största läcka inom bankvärlden. En av världens störs-ta banker, brittiska HSCB:s Genèvekontor har hjälpt förmögna att undkomma skatt och parkerat 120 miljarder dollar på anonyma nummerkonton i skatteparadis. Det avslöjar det internationel-la journalistnätverket ICIJ. Materialet täcker perioden 1988 till 2007 och baseras på en läcka från en före detta IT-anställd. Över 100 000 personer från hela världen, inklusive idrottsmän, brotts-lingar, affärsmän, politiker, Hollywoodkändisar och kunglighe-ter har tvättat pengar. Totalt 80 finska namn finns på listan, med 19 miljoner euro i medel. Brottsutredningar väntar åtminstone i USA, Belgien, Frankrike och Argentina. Bankens högsta ledning lär ha känt till problemen i åratal utan att ingripa. Istället tog man väl betalt för att upprätthålla diskreta kundförhållanden.

MO

STPHOTO

S

MÅNADENS NYHE

T AV

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

VAD ÄR ETT BANKRÅN MOT ATT STARTA EN BANK? SÅ sades det i Bertolt Brechts Tolvskillingsopera 1928. Diktatorer, F1-chaufförer, popstjärnor, terrorister och knarkbaroner har alla hemliga bankkonton i Schweiz.


PERSONER TEXT: TORSTEN FAGERHOLMTEXT: TORSTEN FAGERHOLMPERSONER TEXT: TORSTEN FAGERHOLMTEXT: TORSTEN FAGERHOLM

Max Alfthan, 53, började som marknadsförings- och kommunikationsdirektör på Kone i november. Han har en bakgrund på bl.a. Fiskars och Amer Sports.Med en lång bakgrund inom namnstarka kon-sumentföretag – varför ta språnget in i B2B?Kone prioriterar kund- och marknadsinriktning högt. Skillnaden mellan B2C och B2B är mindre än man kan tro: det handlar om att ge löften som man kan hålla. Inom B2B är kunden kanske ännu viktigare: det handlar om större och färre trans-aktioner. På Kone har vi även hundratusentals små kunder inom service. Kundrelationerna har en lång livscykel.

Ser du dig själv som konsumentens röst, som motvikt till siffror?Jag sålde sportartiklar redan innan studietiden och jobbade som skidlärare. Det gav en inblick i konsumentkontakt. På Philip Morris fick jag en vid syn på marknadsföring, som inkluderar mycket mer än reklam, försäljning eller annon-sering. På Sinebrychoff fick jag skapa värde via produktutveckling, nya lanseringar och evene-mang. Min definition på marknadsföring är ’pro-mises management’ – alla de löften som bolaget gör, och hur man lever upp till dem. Varumärken utgör verktyg. Lönsamheten, marginalerna och tillväxten återspeglar hur man lyckas.

Ju mer framgång, desto större förväntningar. ’If it ain’t broken don’t fix it?’Kone har en utmanarroll. Vi är hungriga och vill förnya oss själva, man kan inte leva på gamla prestationer. Vi drivs av att skapa värde och re-levans åt kunden. Konkurrensen är hård, våra ri-valer har en längre historia på många marknader.

Kone har klättrat från global fjärdeposition till marknadstvåa. Hur särskiljer ni er?Även en ledare kan ha en utmanarinstinkt. Många idrottslag spelar framgångsrikt an-fall fastän de leder serien eller matchen. Vi har mycket mark att vinna, speciellt på servicesidan och inom vissa geografiska områden.

Fiskars är känd för praktiska, estetiska pro-dukter. Gäller samma byggklossar inom B2B?Vi äger varumärket, men kunderna äger brandet – det definieras av vad de tänker om oss. Innova-tiva, funktionella produkter är nyckeln, i tillägg till människorna och försäljningen, samt pålitlig-het. I Finland överskattar vi lätt Kone: ute i värl-den är vi definitivt inte lika kända som hemma.

Hur ingjuta passioner och känslor i hissar och rulltrappor?Vi säljer lösningar för ett fungerande urbant samhälle som växer vertikalt. Det är hållbart, vi kan inte fylla hela planeten med byggnader. I ur-bana miljöer avgörs trivseln av pålitlig och trygg rörlighet: ’people flow’. Ett hus med 60 våningar är sårbart, hissarna måste fungera.

Är det ett kardinalfel att bullshitta då man bygger och vårdar brand?Att lova för mycket och leverera för litet är skad-ligt. Man har råd att göra misstag då och då, men felen måste hanteras professionellt. Här mäts kundservicen: ett misstag som sköts proffsigt kan rentav stärka relationen. För Kone är säker-het och pålitlighet otroligt viktigt. Vi kan inte kompromissa utan vill odla långa relationer .

Premiumvarumärken betonar tradition, his-toria, arv och anor. Kan Kone göra mer på den punkten?Rötter och företagsarv är en krydda i grytan. Vi har en över 100 år lång historia med entrepre-nörskap, tillväxt och innovation som vi kan ut-nyttja ännu mer i vår kommunikation. Sist och slutligen är det alltid människor som säljer åt människor.

Kan tradition bli en belastning, med sega strukturer och långsam reaktionsförmåga?Jag ser ingen direkt koppling, det beror mer på ledarskap. Många stora bolag blir tröga då strukturerna hindrar dem från att vara öppna för förändring. Man måste kontinuerligt vara på sin vakt, inte lita på att allting fungerar som förut. Att utmana sig själv och ta risker kräver mod och visionär entreprenörsanda. Bolag som överlevt i 100 år har förnyelseförmåga i sitt DNA. Det ger goda förutsättningar för kontinuerlig framgång.

Det talas om en fastighetsbubbla och spök-städer i Kina, och i USA trivs folk bäst i egna-hemshus. Hur påverkar det Kone?Kina är en enorm marknad, vi har över 500 kon-tor där. Man generaliserar lätt om Kina. Även i In-dien och Sydostasien håller urbaniseringen en-bart på att börja. USA är ganska platt, med vissa undantag. Höghusen finns i centrum av metro-poler. Vi ser en klar trend: unga amerikaner bor hellre i städer närmare jobbet och börjar föredra kollektivtrafik framom långa bilresor.

Hur drar ni nytta av digitaliseringen?Vi erbjuder ’people flow intelligence’ med iden-tifiering, samt intelligens i hissar med förebyg-gande service för att undvika avbrott. Om rull-trapporna eller hissarna står stilla i ett varuhus blir det mycket dyrt för kunden.

Vad är Kones motsvarighet till Fiskars ikonis-ka orange sax?Monospacemotorn som gjorde det möjligt att eliminera maskinrummet i hissar. Ultrarope är en annan ikon inom vår industri: hissar som kan gå upp till över 1 000 meter.

Ärlighet varar längst

Nokias enorma fabrik i den indiska staden Chennai nådde aldrig sitt drömmål på en miljard tillverkade telefoner. Nu försvinner Nokia från gatubilden.

Carl-gustav lindén text & bild Ю Indien var landet där Nokia suveränt do-

minerade mobilmarknaden för bara något år sedan. Nu dalar varumärket. Men på nät-verkssidan kommer bolaget starkt igen un-der sin nya indiska vd Rajeev Suri.

Min chaufför stannar sin autoriksha un-der ett stort banyanträd som överskuggar en liten butik i en gatukorsning den sydindis-ka staden Chennai. Hela vägen hit har han underhållit med sånger från kända tamilfil-

mer. Butiken, som inte är mer än ett hål i väg-gen, domineras av reklam för den koreanska mobiltelefontillverkaren Samsung. Här syns även Nokias namn, som blivit ett alltmer säll-synt offentligt inslag.

Jag hälsar på ägaren Abdul Samad som haft sin butik här i tio år och är en levande källa till Indiens korta historia inom mobil-telefoner.

”Av Nokia säljer jag bara de billigaste mo-dellerna, de dyrare är Samsung med An-droid”, förklarar Samad. Googles operativ-system är överlägset i dag på den indiska marknaden, telefoner med Microsofts ope-rativsystem Windows Phone går möjligen att sälja till rika personer.

”Fattiga människor har ingen aning vad Microsoft är, bara de rika.”

Små säljare. Telefonhandeln i Indien do-mineras av små försäljare som Abdul Sam-ad eftersom operatörerna beskattas dubbelt. Som mest hade Nokia 600 större distribu-törer över landet som levererade telefoner till hela 300 000 försäljare: Nokias lurar var tillgängliga överallt. Nu är försäljningsnätet övertaget av Microsoft medan Nokia satsar på sina operatörskunder.

Av Abdul Samad köpte jag en av Noki-as sista egna telefoner, modell 105, tillver-kad i Vietnam som är det nya lågkostnads-landet när Kina blivit för dyrt. Den kostade sjutton euro.

Utförsbacken har varit brant. I slutet av år 2008 ville 80 procent av indierna helst ha en Nokiatelefon, det fanns helt enkelt ingen konkurrens. Ännu för två år sedan hade No-


Brustna drömmar i IndienGÅNGEN TID. Nokia gör fortsättningsvis stora affärer i Indien i form av telefonnät, men då det gäller konsumentprodukter plockas skyltarna ner.

kia närmare 40 procent av marknaden. I dag är Nokia fortfarande känt, men mest bland landets fattigaste befolkning som kräver bil-liga men robusta telefoner.

Även koreanska Samsung, som över-tog tronen efter Nokia, får ge sig mot kine-siska tillverkare som invaderat marknaden med ”indiska” varumärken och smarta mo-deller baserat på operativsystemet Android One, utvecklat för fattiga länder. Micromax, Lava, Karbonn, Spice – det finns redan ett par hundra märken. Samsung är fortfarande störst, men de andra kommer starkt. Micro-soft/Nokia låg i fjol på tredje plats, men nu har Nokias namn försvunnit från marknaden.

Näst största marknaden. Nu när försäljning-en av smarttelefoner exploderar även i In-dien finns Nokia inte längre på plats. I fjol såldes 70 miljoner smartmobiler och för-väntningen för i år är 160 miljoner, om man får tro Gartner. Om Microsoft lyckas i stället blir bolagets flera tusen anställda i Finland förstås nöjda. Indien har 1,3 miljarder invå-nare varav över 900 miljoner äger mobilte-lefoner som de vill förnya. Indien är världens näst största marknad för mobiler efter Kina.

Indien är ännu en viktig marknad för No-kias nätverksförsäljning och även om indi-erna hittills avstått från mobil data på grund av de höga priserna väntas marknaden växa med nya 3G och 4G-tjänster. Nokia säger sig ha slutit hela 34 nätverksavtal med indiska operatörer i fjol och gjorde i januari ytterli-gare ett avtal med Bharti Airtel, världens fjär-de största operatör.

Det är mindre än tio år sedan Nokia eta-blerade sig stort med en hel industristad i Sri-perumbudur utanför Chennai där även fin-ländska underleverantörer som Perlos, As-pocomp och Savcor inledde tillverkning. Chennai hade länge varit starkt inom biltill-verkning så det fanns redan en industrihisto-ria där. Fabriken byggdes på rekordtid för att vara Indien, 23 veckor till produktionsstart, men så hade Nokia också världens bäst ut-vecklade tillverkningsmaskineri.

Statsminister Matti Vanhanen åkte i no-vember 2006 till Chennai för att inviga hela rasket. Det var en bra affär för Nokia, i syn-nerhet som timlönen för en indisk arbetare låg långt under en euro.

Men Nokias indiska telefonframgångar tog slut efter drygt sju år, och man övergav målet att tillverka en miljard mobiltelefoner i världens största fabrik. I slutet av oktober 2014 monterades den sista telefonen någon-sin med namnet Nokia i Chennai. På grund av två skattetvister med indiska myndig-

STÄNGD. Det är tyst kring Nokias stängda fabrik i Chennai.

Ю De senaste två åren har Nokia varit in-blandat i en segsliten tvist med både In-diens statliga och lokala skattemyndighe-ter i Tamil Nadu. Kraven på Nokia för obe-talda skatter motsvarar miljardbelopp. På grund av skattekraven ingick fabriken i Chennai inte i affären när Nokias mobil-telefoner slutligen såldes till Microsoft i april 2014.

Skattekraven har tillkommit retroak-tivt och myndigheterna anser bland annat att fabriken inte exporterat telefoner, vil-ket var villkoret för skattefrihet, utan istäl-let har sålt dem lokalt. Dessutom hävdar re-geringen att koncernens interna royaltybe-talningar är skattepliktiga.

Nokia är bara ett bland flera utländska bolag som Indien har pålagt skatter i ef-terhand. Bolaget fick redan 2013 domarna i Delhis högsta domstol med sig, men försat-te sin chans att få ett snabbt slut på konflik-ten och står inför risken av en utdragen be-handling i kanske tio år eller mer. Nu har den nya regeringen under statsminister Naren-dra Modi ingripit.

När brittiska Vodafone häromdagen fick rätt i Mumbais domstol i en skattetvist som pågått i sju år uppmanade regeringen skattemyndigheterna att lägga ned kraven. Samtidigt ansåg regeringen att de andra fallen ska behandlas separat, vilket innebär att Nokia inte är på säker mark ännu när denna text skrivs.

Förödande skattelinje. Nokia, som har 16 000 anställda i Indien, påpekar gär-na att Indiens skattelinje är förödande för landets ambition att utveckla sin tillverk-

ningsindustri med fokus på arbetsintensi-va processer.

I början av februari träffade Nokias in-diskfödde vd Rajeev Suri statsministern i New Delhi och lade då fram bolagets syn på Indiens industriella potential. Suri sade att ”Nokia stöder statsministerns vision för Indien, där hjärtat är telekommunikationer och teknologi.”

Beskedet kom efter att Nokiadirektören Josh Foulger redan tagit plats i den av Modi tillsatta arbetsgrupp ”Make in India” som ska komma med förslag till hur Indien ska utvecklas till ett tillverkningsnav likt Kina.

”Han har samlat ett mycket professio-nellt team. Jag deltog i ett Make in India-ar-betsmöte och det var som att delta i ett av Nokias strategimöten. Högsta tjänsteman-nen ansvarig för olika industrisegment pre-senterade för statsministern vad de gjort det senaste halvåret, vad de ska genomföra härnäst och vad är strategiupplägget för de närmaste tre åren. Det var som en strategi-översikt”, säger Foulger.

Den kontroversiella Modi är framför allt är känd för två saker.

Dels förvandlades Gujarat under hans tid som delstatsminister till Indiens eko-nomiskt sett mest framgångsrika delstat där rikedomarna tillfaller ett fåtal.

Dels är han mer nationalistisk än sina fö-regångare och har åtalats (men frikänts) för att inte ha ingripit när hindunationalister år 2002 mördade uppemot tvåtusen muslimer som hämnd för en tågattack. Innan han i fjol valdes till statsminister hade Modi inrese-förbud till USA och EU på grund av dessa kopplingar.

Röker ut investerare


heter, ville eller kunde inte Microsoft ta över anläggningen.

I januari skulle jag besöka fabriken, men visiten ställdes in. Nokias mer än åttatusen anställda fick lämna bolaget och underleve-rantörerna skar ner. I lokalerna där 35 000-40 000 personer arbetat fanns knappt någon kvar. Utanför portarna demonstrerade några av de 1 700 före detta anställda på taiwane-siska Foxconn. Det var numera otryggt för ut-omstående att röra sig där.

Gott rykte. Nokias rykte är fortsatt gott ef-tersom bolaget betalade ut löner som låg långt över snittet och erbjöd de bästa arbets-förhållandena. När nedkörningen av fabri-ken inleddes våren 2014 ville de flesta ändå ta avskedsersättningen och genast avsluta sitt kontrakt.

”Vi annonserade vårt program i maj och vi blev väldigt överraskade, nästan chocka-de. Vi var inte beredda på att hantera dessa siffror för femtusen personer valde att hoppa av direkt”, säger platschefen Josh Foulger som

leder vad han kallar ett skelett-team. Foul-ger, en indier som studerade automation och robotik i Dallas, Texas, jobbade där för Nokia innan han 2002 fick uppdraget att börja pla-nera en fabrik i Indien.

Nokia har sitt rykte att tänka på. Indien är en stor marknad för bolagets nätverksför-säljning och dessutom är Nokia inblandat i en skattetvist som i värsta fall kan kosta bolaget miljardbelopp. Vid en annan fabrik utanför Chennai tillverkar 450 personer komponen-ter till nätverkshårdvara.

Nokia genomförde även sitt internatio-nella Bridgeprogram i Indien där före detta anställda erbjöds konsultering och träning för att skapa sig nya karriärer. Foulger säger att bolaget verkligen ville ta hand om folk.

”I industrin världen över vet jag inte ett enda bolag som gjort något liknande och i In-dien är detta utan motstycke”.

Epokslut. En mer än tio år lång epok i Indiens historia är förbi. Nokia har varit en viktig del av globaliseringen inte bara i Finland utan i

länder världen över. Tack var Nokias nät-verk och mobiltelefoner har flera miljarder människor blivit del av elektroniska nät som medger kommunikation, nya tjänster och affärsmöjligheter.

Forskare har gjorts hundratals olika stu-dier av hur mobiltelefonen inneburit en ra-dikal transformation: ficktelefonen används som bevis för att samhället gått in i ett mo-dernt skede.

Ett av de länder som genomgått stora för-ändringar, och där Nokia upplevt sina största framgångar, är Indien.

Josh Foulger, som sedermera satte upp Nokias tillverkning av mobiltelefoner i In-dien, säger att Nokia hade studerat den indis-ka marknaden ända sedan mitten 1990-talet.

”Nokias ledning var verkligen engagerad och väldigt mycket i takt med verkligheten”.

Nokia satsade stort och satte upp ett de-signcenter i Bangalore där bolagets så kallade nomader, folk som ständigt reste runt, i de-talj fick studera hur fattiga människor levde och använde mobiltelefoner. Hur utvecklar

UPPSLAGSVERK. Abdul Samad har sålt mobiltelefoner i tio års tid och vet allt om branschen i Indien. Tidigare var Nokia dominanten men numera är det operativsystemet Android och främst då mobiltillverkaren Samsung som gäller.


man telefoner till folk som inte kan läsa och skriva? Textsystemet måste ersättas med väl-kända symboler eller ljud. Därmed skapades HealtRadar, ett system för att spåra och stop-pa epidemier.

Uppfinningsrikedomens moder. En av Noki-as globala nomader var Jan Chipchase. Vi ta-lar över Skype och jag undrar hur stort infly-tande forskningen hade.

”Jag hade rätt låg position och bodde i Tokyo, långt från moderskeppet. Dessutom uppstår frågan hur mycket inflytande du har i en stor organisation när du befinner dig på utkanten”, säger han diplomatiskt.

Chipchase lämnade Nokia för designby-rån Frog och har numera ett eget konsultfö-retag i San Francisco.

Hans färska bok Hidden in Plain Sight tipsar om hur man göra konsumentstudier i världens fattigaste avkrokar. Jan Chipchase var en av de första att upptäcka hur mobilte-lefonanvändare i Uganda skickade pengar till varandra med hjälp av samtalskrediter, vilket formade ett informellt digitalt banksystem.

I det flesta utvecklingsländer finns mik-roföretagare som säljer mobilsamtalstjänster i sina byar, och samtalskrediter kan överföras mellan olika platser. Fattiga människor har sällan tillgång till det vi uppfattar som själv-klart, som banktjänster och kapital, och hit-tar på egna sätt att sköta sina finansärenden.

”Jag uppfann inte mobila pengar, långt före mobila penningtjänster togs i bruk så delade folk pengar. Jag forskade mycket i det”.

Hans upptäckter ledde till grundandet av Nokia Money tillsammans med det kalifor-niska teknikföretaget Obopays grundare Ca-rol Realini.

År 2009 köpte Nokia in sig i Obopay för 35 miljoner dollar och Nokia Money lansera-des i Indien 2010. Indierna kunde överföra pengar med hjälp av sitt mobiltelefonnum-mer, betala räkningar och ladda det förbetal-da SIM-kortet.

Under Stephen Elops tid lades tjänsten ned. Den stränga finanslagstiftningen i In-dien är en orsak till att mobilbetalningar fort-farande inte slagit igenom stort.

Idag är patenten till Nokia Money över-tagna av ett gäng före detta Nokiaanställda i Uleåborg. Deras företag heter Mistral Mobi-le och har även kontor i New York och Mum-bai i Indien.

Sent ute. Andra insikter som Chipchase och hans etnografkolleger fick tog länge att för-verkliga. Inte förrän 2010 lyckades Nokia komma ut med en telefon med dubbla SIM-

Ю Vintern 1988-89 reste jag för första gången till Indien, långt innan Nokia etablerat sig där, långt innan mobiltelefoner ens fanns. Enda sät-tet att få kontakt med hemlandet var att bestäl-la ett långdistanssamtal vid telefoncentralen och köa utanför i hopp om att samtalet så småning-om skulle kopplas. En liten extraslant gjorde per-sonalen mer motiverad och processen kortare.

Vid nästa visit, ett månadslångt besök 2001, fanns tio miljoner mobilabonnemang. Nokias ledning hade redan öppnat åttio egna försälj-ningsställen i väntan på att lyxskatterna på mo-biltelefoner skulle sänkas. Den indiska reger-ingen insåg också – efter en diskret antydan från Nokia – att ingen tillverkare skulle etable-ra sig utan en marknad. Merparten av telefoner-na skeppades in som gråimport från Singapore.

Stryktålig. I Hyderabad mötte jag 2001 även Sridhar Bathina, en då 43 årig indier som i Kali-fornien hade startat säkerhetsföretaget Ramp Networks som nyss köpts av Nokia. Internet-bubblan hade spruckit men Sridhar var inte oro-ad.

”Silicon Valleys nedgång påverkar inte så mycket. Antalet personer som åker utomlands har minskat, men utlokaliseringen lockar utländ-ska kunder”, sade han och hade helt rätt.

Forskningsenheten växte, men Sridhar åkte tillbaka till USA och grundade Azingo, ett bolag i Sunnvale, Kalifornien som gjorde Linuxbasera-de operativsystem för mobiltelefoner.

Azingo köptes 2010 upp av Motorola, som i sin tur köptes av Google och ifjol såldes till kine-

siska Lenovo. I dag är Sridhar vice vd vid Motoro-la Mobility i Sunnyvale och jobbar granne med Nokias USA-kontor.

År 2001 åkte jag vidare till Bangladesh där Muhammad Yunus, sedermera mottagare av Nobels fredspris hade startat Grameen, en fond för mikrokrediter som blev mäkta populär. Med hjälp av den norska teleoperatören Telenor star-tade han senare även Village Phone, ett projekt där kvinnor på landsbygden kunde köpa telefo-ner med hjälp av krediter från Grameen och star-ta samtalsservice. Det var bara Nokia 1611 som klarade av det fuktiga klimatet. Siemenstelefo-ner testades, men de höll inte.

”Vi fann att Nokia var bättre, hade bättre sig-nalmottagning, var lättare att använda och hade större skärm”, förklarade Sharif Udin, som hade arbetat med byatelefoner ända sedan program-met startades.

Bättre liv. Indien och Bangladesh är två exem-pel på hur Nokia erbjöd fattiga människor tek-niska möjligheter att skapa sig bättre liv. Som Abhijit Banerjee och Esther Duflo noterar i sin bok Poor Economics måste fattiga människor fundera mer än de rika på vad de köper, de har helt inte råd att köpa något som inte fungerar.

Förr, när indier undrade var jag kommer ifrån, kunde jag svara: ”Från Nokias hemland, Finland”. Men tiderna förändras. Under min senaste resa stoppade en kille i femtonårsåldern mig på ga-tan och ställde samma fråga. ”Finland, Nokialan-det”, svarade jag. ”Du vet väl vad Nokia är?” Han skakade på huvudet och försvann.

Carl-Gustav Lindén är forskare och journalist.

Landet som inte fanns

KOMMENTAR

kort i Indien, medan finländska Benefon lan-serade sin version redan 1999.

Chipchases team hade under sina fältstu-dier funnit telefoner som modifierats för fle-ra SIM-kort så att prismedvetna användare kunde utnyttja den operatör som för tillfället var billigast, eller hade den bästa täckningen.

Hans team hade också en viktig roll i ut-vecklingen av Nokia 1100, som lanserades 2003 och såldes i 250 miljoner exemplar. Et-nograferna hade i den indiska storstaden Mumbais slum upptäckt att invånarna ofta inte hade någon belysning och därför ut-rustades modellen med ficklampa, förutom

damm- och fuktskyddande plastskal.Ett resultat av teamets utforskningar blev

den talande väckarklockan i uppföljaren till 1100, modell 1600, och reklamkampanjen ”Wake up India”.

“Vi kan tycka att detta är ytterst trivi-alt, men detta var banbrytande elektronik”, säger Chipchase som anser att även fattiga människor har rätt att kräva bra produkter och tjänster.

Chennaifabrikens öde är fortfarande inte klart, men det är inte utesluter att Nokia återkommer till den indiska marknaden med konsumentprodukter.



Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

NICHOLAS ANDERSON: Temat maskiner versus människor har varit rubrikstoff så länge jag kan minnas, i mer än 60 år. I takt

med ständigt bättre och snabbare chips och datorer hävdar så kallade experter att arbetare och medelklassen snart finner sig utkonkurrerade av automatisering, robotar och 3D-skrivare.

Folk blir förvisso uppsagda på grund av automatisering, men de verkar hitta nya jobb, med eller utan utbildning. I många länder är det troligt att fler sägs upp på grund av kost-nadsskärningar, för att sedan få jobb som konsulter, frilansa-re eller entreprenörer för samma firmor, eller deras konkur-renter.

Vi borde också ställa oss själva frågan: är det verkligen tryggt att ersätta människor med maskiner i stor global skala?

Mänsklig faktor. Nya maskiner kräver människor för inno-vationer, design, konstruktion, transport och underhåll. Da-torsystem är så komplexa att nästan en tredjedel av perso-nalen på mitt sista jobb var ’konsulter’ som försökte reda ut hur man får mjukvaran att fungera.

Förseningarna kunde räknas i år. Komplexitet innebär fler siffertuggare, ingenjörer, konsulter, assistenter och reglerare för att ha läget under kontroll. Och trots det pajar systemen och behöver fixas.

Hälsovård är en sektor där jobben inte decimerats, utom då politiker har skurit i budgeten. Att bekämpa sjukdomar och tillhandahålla medicinsk vård blir mer komplext i takt med att forskningen upptäcker allt mer om fysiologi, sjuk-domar och läkemedel.

Att utnyttja den enorma bulken rön och kunskap kräver tusentals experter som alla behöver utbildning. Tjänstesek-torn, typ hotell, barer och restauranger, har samma mängd kypare, städare, kockar och annan personal som tidigare. Det har inte skett någon avsevärd minskning av lärare och förelä-sare inom utbildningssektorn. Vi behöver dem alltjämt, pre-cis som hälsovårdspersonal.

Acceptans. Jag ställer mig tveksamt till tanken att robotar kan ersätta dessa människor. Skulle du acceptera robotar som ’lärare’ till dina barn? Skulle du vilja ha robotar som matar och badar dig när du är en dement pensionär, förva-rad i en cell utan mänsklig tillsyn och empati? Självklart inte.

Betalsystemen har automatiserats och möjliggjort ned-bantad personal hos bankerna. Men det betyder att kunderna idag får göra allt jobb.

Här blir det intressant: besinna kostnaderna för denna överföring av arbetet från tjänsteproducenterna till oss kun-der, som läser tidningar och tidskrifter på laptop och betalar ungefär samma pris för webb- och tryckta tidningar. E-böck-er kostar nästan lika mycket som tryckta böcker. Ger banken dig billigare tjänster nu när du gör allt jobbet? Betalar du min-dre för telefonsamtal än för 20 år sedan? Månadsvisa TV- och filmabonnemang är betydligt dyrare än några biobesök i året.

Netto: minus. Går du på vinst, då du summerar kostnaderna för fyra mobiltelefoner, två Led-TV, två Ipods och två lap-topar med skrivare och extrastor skärm?

Beaktar du hur mycket tid som går till att svära över och reparera spruckna skärmar, till att skriva in telefonnummer och e-postadresser, leta efter bortglömda lösenord, uppdatera mjukvara och köpa ny hårdvara vartannat eller vart tredje år?

Den tid som krävs och de faktiska kostnaderna har bety-delse för individer, företag och samhället i stort. Robotar el-ler smarta applikationer sköter aldrig dessa uppgifter gratis eftersom vi är inlåsta i globala system som kräver relativt hög investeringsåterbäring – hög, för att deras livscykel är så kort, och ägarna vill ta ut hyran så snabbt och effektivt som möjligt.

Sårbarhet. Missförstå mig inte – det är trevligt att ha alla dessa nya hjälpmedel och smarta leksaker, men vi får inte glömma nackdelarna.

De globala nätverkens sårbarhet är ett stort minus. Vi har globala hopkopplade nätverk – internet, telefon, digital-TV, betalsystem, energiproduktion och -överföring. De är alla ris-kutsatta för mekaniska eller elektriska störningar, mänskligt slarv eller sabotage. Regeringar och företag kan inte garante-ra hundraprocentig tillförlitlighet.

I takt med att nätverk blir alltmer sammankopplade kan naturkatastrofer, galningar, hackers, brottslingar och illasin-nade individer åstadkomma skador. Vi kan exponeras för all-varliga störningar när vårt beroende av nätverk ökar. Då sys-temen bryter samman kan flygplan störta, människor isoleras och liv skadas eller förloras.

Individer och samhällen måste minimera denna sårbar-het. Vi måste säkra att interna och externa chocker dämpas av strategier som begränsar överberoende av globala system. Det är dumt och naivt att lita på att banker, telefonoperatörer, internetoperatörer och kraftbolag kan borga för funktionssä-kerhet. På samma sätt är det dumt att tro att vi som arbetare skulle ersättas av maskiner.

Varning: Maskinerna överskattasPRIVAT EKONOMI

Aktia erbjuder småföretagare alla banktjänster på ett sätt som bara stor-företag är vana vid. Företaget får en egen kundansvarig som sköter så-väl företagets som företagarens personliga bankärenden. Välkommen till Aktia! Tag kontakt per tfn 010 247 6700*. Mera information hittar duockså på www.aktia.fi.

*Samtalspriser via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

SMÅFÖRETAGARE, PÅ AKTIA BETJÄNAR VI DIG SOM

EN STORKUND.


GenerationskostnaderHålkort och telexremsor har få stif-tat personlig bekantskap med. Dis-ketter och VHS-kassetter har fler

stött på, för att inte tala om CD-skivor och DVD-ski-vor, även om också de är på utdöende. Teknik finns i oli-ka generationer, och inom informationsteknik är gene-rationerna påfallande korta.

Generationsskiften medför kostnader i tid och peng-ar. Det är inte bara lagringstekniken och dess hårdvara som ändras, utan också formaten och därmed förbun-den mjukvara.

Lyckas jag mot förmodan överföra Basic II-program-men lagrade på 5 1/4 tums disketter från min 1981 års ABC80 på SSD-minnet i min MacBook saknar jag en Ba-sic-tolk för att köra dem. Textfilerna från min IBM PC AT några år senare är skrivna med Writing Assistant, och för att kunna läsa de filerna måste jag bli något av en IT-ar-keolog. Google pekar på konversionsrutiner, som kan-ske fungerar i min urgamla avdankade Windows-dator, som jag senast startade en julidag för tre och ett halvt år sedan.

Eftertanke hade behövts. Trettio år må vara en extrem tidsrymd i datorsammanhang. Men tio år får inte vara det. Också mina barn på omkring 20 år tänker nostal-giskt tillbaka på sina första datorspel som inte längre kan köras på grund av kompatibilitetsorsaker. Proble-met gäller inte bara dem som var nördar redan förra år-tusendet, utan alla.

Vad göra? Hur kan man hålla generationskostnader-na i schack?

Nyckeln ligger i eftertanke, i samband med anskaff-ning av ny teknik. Ingen lyckas sälja ny teknik som inte fungerar med nuvarande teknik. Då tekniken är färsk, finns det nästan alltid metoder att samtidigt använ-da gammalt och nytt. Man kunde enkelt läsa in en Wri-ting Assistant-fil från en lerpa (5 1/4” -diskett) och spa-ra den i Word Perfect-format på en skorpa (3 1/2” -dis-kett), men en vacker dag hade den nya datorn varken lerpstation eller ett program som kunde läsa Word Per-fect. Nu har datorerna skippat både skorpor och CD-ski-vor. Lycka till med att öppna gamla filer.

Men min eftertanke har vanligen inriktat sig på att bygga nytt, inte på att återanvända gammalt, då jag skaf-fat ny teknik. Både i yrket och privat har jag mest kon-verterat data som varit i aktivt bruk, typ högst två-tre år gamla filer. Och de har alltid varit aktuella nog att kun-na läsas av den nya datorn.

Lätt som en plätt. Tyvärr är jag inte ensam om min bris-tande eftertanke. Som bankkund kan man ibland bli speciellt frustrerad över bankens bristande förmåga att tänka efter och använda icke-föråldrad teknik. Att bankers datasystem i grund och botten bygger på tek-nik utvecklad på IBM PC AT:ns tid kan jag ännu förstå, men varför ska kontoutdragen också göra det? BAN-KER SKRIKER.

På en dag lyckades jag omformattera Green Elks är-kefula 28-sidiga Nordea-kontoutdrag till en enda, över-skådlig och tydlig A4. För nedladdning erbjöd Nordea tre format, varav två hemlagade och ostrukturerade, och ett HTML, varje månad i en skild fil, och med en intern HTML-taggstruktur som var om möjligt ännu fulare än kontoutdragets layout.

Mitt korta Python-program slukade Nordeas HTML, benade med Python-paketet BeautifulSoup ut innehåll-et och spydde fram en Till Små Bokstäver omkorvad text som innehöll allt väsentligt ur kontoutdraget.

Gäller de flesta. Och tro inte att jag rackar ner specifikt på Nordea. Deutsche Bank är ännu betydligt värre, och mindre banker är sällan mycket bättre.

Allt beror av att bankerna frivilligt låst sig vid uråld-riga teknikgenerationers begränsade tänkesätt. Säkerhet och kostnadsinbesparingar och juridiska krav är bara fö-revändningar; bara man vill, kan man först reda ut och sedan tillfredsställa kundens behov utan att ge avkall på säkerheten eller lagens krav, till lägre kostnad.

Lösningen? Konvertera all gammal källdata till ett öp-pet format. Text i UTF8-format, som PDF eller HTML. Spara filerna på minst två olika externa hårdskivor, helst placerade på olika ort. Och förvaltar ditt företag data för kunder, satsa för kundförhållandets skull på att ge kun-den data i format som används av dagens generation.

Kaj Arnö reflekterar över IT-trender ur ingenjörens, ekonomens och användarens synvinkel.

IT-TRENDER

Du vet kanske inteatt vi finns men du håller

oss i handen nu

Vi är FRAM – och vi har sett till att du kan läsa tid-ningen Forum just nu. I vårt tryckeri kombinerar vi 100 års erfarenhet med toppmodern och miljövänlig teknik för att leverera exakt den trycksak du önskar till ett pris som du gillar.

Just nu ger vi alla Forums läsare 15 procent rabatt i offertskedet, du behöver bara nämna koden: Forum 2015. Erbjudandet är giltig fram till 30.4.2015.

Kontakta:[email protected] tel: +35850 42 10 918. www.fram.fi

APRIL KO

MM

UN

IKATIO

N

Med fokus på trycksaker

enke

lt och säkert

på dina villko

r

✯✯✯

Tryckhetsgaranti

PROFILEN

Hon är van vid att det stormar


”Fartygen kör varje dag, året om.

Laura, Linda, Aila, Marjatta och Hjördis – döttrar, mammor och mormödrar i familjen Langh samt namnen på Langh Ships fartyg.

bo ingves text Karl vilhjálmsson Foto

Ю Laura Langh-Lagerlöf, 33, står bakom ett av fartygsnamnen. Hon är dotter till grund-aren Hans Langh och tog vid årsskiftet över som vd för rederiet efter flera år som kom-mersiell direktör.

Bakom hennes smärta, chica och lugna uppenbarelse göms en verklig dynamo. Eller vad sägs om kombinationen vd för ett rederi, fyrbarnsmamma och aktiv kommunalpoliti-ker, med en man som flänger jorden runt i sitt jobb, givetvis i shippingbranschen.

Själv tar hon inte så hårt på sin vardag.”Lite körigt är det ibland: att föra barnen

till och hämta dem från dagis i tid och att skö-ta logistiken kring diverse hobbyer. Men med god planering går det att hantera”, säger hon med ett glatt skratt.

Förmåga att planera är avgörande också i rederibranschen. Fartygen kör varje dag, året om, enligt ytterst stränga tidtabeller.

”Klara kontrakt ger klara spelregler med kunderna. Vi har långa tidsbefraktningsavtal med Outokumpu och Con-tainerships som ger stabili-tet åt verksamheten.”

Snapsvisor. Det är sällsynt med kvinnliga redare men Laura Langh-Lagerlöf har inga problem med att ship-pingbranschen är mansdo-minerad. Dessutom kom-mer det enligt henne hela tiden in fler kvin-nor i branschen på landsidan.

Shippingnäringens gamla strukturer märks på evenemang som Eisbeinessen, en happening med 5 000–6 000 gäster som ordnas i Hamburg varje år.

”Deltagarna är huvudsakligen tyskar, främst män, Men jag tycker att det är roligt att vara den enda kvinnan vid bordet till-sammans med 20 karlar. Där får man under-hålla gubbarna med finlandssvenska snaps-visor. De sitter i från studietiden i Åbo och kommer väl till pass.”

Finsk flagg. Langh Ships fartyg kör un-der finsk flagg och rederiet har enligt Laura Langh-Lagerlöf inga planer på att flagga ut.

Vid årsskiftet överfördes fartygen till sys-temet med tonnageskatt. Enligt den nya vd:n ligger det ingen dramatik bakom beslutet, som varken påverkar rederiverksamheten el-ler de anställda.

Tonnageskatt innebär kort sagt att in-komsten från fartyg bestäms schablonmäs-sigt med utgångspunkt i fartygens nettodräk-tighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de fak-tiska inkomsterna från fartygen.

Syftet med systemet är att ge europeis-ka rederier bättre möjligheter att konkurrera med fartyg under bekvämlighetsflagg.

”Vi vinner inte direkt något på att övergå till tonnageskatt men det underlättar plane-ringen. Framför allt blir det lättare att köpa nytt tonnage, för då vi körde enligt det vanli-ga inkomstskattesystemet gällde det att sälja gammalt och köpa nytt under samma år”, sä-ger Laura Langh-Lagerlöf.

Hon tillägger att bolaget inte har några di-rekta planer på nyförvärv.

”Men 2014 var det sista möjliga året att övergå till tonnageskatt”, förklarar hon.

Tonnageskatten påverkar inte heller be-manningen av finska fartyg.

”Skillnaden mot bekväm-lighetsflaggade fartyg är att man i Finland har dubbel be-sättning. Lika många är alltså hemma som ombord och lö-nerna löper hela tiden. Billig-flaggorna har däremot långa pass men betalar ingen lön när sjömännen är lediga.”

Avgasrenare kan blir bra business. Langh-Ship har stora förväntningar på sin egenut-vecklade avgasreningsteknik som används på rederiets egna fartyg. Avgasreningstypen kallas skrubber eftersom den bokstavligen tvättar bort svavlet ur avgaserna.

”Det innebär att vi kan fortsätta köra på billig tjockolja och ändå uppfylla kraven i EU:s svaveldirektiv som trädde i kraft vid årsskif-tet”, säger Langh-Lagerlöf, som aktivt delta-git i produktutvecklingen.

Grundkompetensen finns i familjens ren-göringsföretags metod som går ut på att sepa-rera sot och andra orenheter ur avfallsvattnet vid brand- och industrisaneringar.

”När vi begärde offerter på skrubbrar kändes det verkligt dyrt. Det gav oss idén att göra en egen våtskrubber med ett slutet sys-tem. Avfallet koncentreras ombord och körs till Ekokem.”

Ur jordbrukarsläkt Ю Bakgrunden till rederiet Langh Ship

ligger stadigt på land. Historien började då fadern Hans Langh redan som 15-åring tog över ett större jordbruk i Åbotrakten efter sin farfar i mitten på 1960-talet.

Han förvandlade med hjälp av sin mor-far gårdens gamla ria till en effektiv ma-skinell tork som kunde ta hand om trak-tens alla spannmål. Torken vidareutveck-lades så att den också kunde processa blöt säd, soja, ris och majs till foder.

Under tidigt 1970-tal inledde Langh en binäring till jordbruket och sålde grus till byggföretag i Åbotrakten. Han insåg att det fanns ett behov av effektiv rengöring av grävmaskiner och hjullastare.

Sagt och gjort. Han utvecklade en mo-bil högtryckstvätt, utvidgade verksam-heten till rengöring av fartyg och indu-strier och grundade det rengöringsföre-tag som i dag heter Industri och fartygs-sanering Hans Langh.

Till saken hör att han var bekant se-dan tidigare med rederiverksamhet, via sin morfar som hade varit skeppsredare. Då Langh 1980 fick möjlighet att bli del-ägare i ett brandskadat fartyg som firman sanerat slog han till.

År 1983 köptes det första egna fartyget som begagnat och 1989 införskaffades de första nybyggena från Tyskland. Av den nuvarande flottan är tre lastfartyg byggda 1996. Två multifunktionella container-fartyg som också kan lasta bulkvaror fär-digställdes 2007.

Eftersom fartyg vanligtvis får kvinno-namn är skeppen namngivna efter Hans Langhs mamma Hjördis, hustru Aila Mar-jatta samt döttrarna Laura och Linda. Den sistnämnda är Langh-bolagens företags- jurist och vd för rengöringsföretaget.

”Som mamma till fyra söner får jag väl låna namn av min syster om vi köper nya fartyg. Hon fick nyligen en dotter”, säger Laura Langh-Lagerlöf.

PÅ HAVET SEDAN BARNSBEN. Langh Ships vd Laura Langh-Lagerlöf gillar att resa med rederiets lastfartyg och jobbade under yngre år flera somrar ombord på båtarna.


INTERVJU

Laura Langh-Lagerlöf:

Verkställande direk-

tör för Langh Ship sedan

början av 2015.

Född: 1981.

Bor: I Pikis.

Familj: Man och fyra sö-

ner i åldern 1,5–7 år.

Utbildning: Ekonomie

magister 2003, Åbo Aka-

demi .

Karriär: Två halvårspe-

rioder i Hamburg som

fartygsmäklare och på

shippingbanken HSH

Nordbank. Efter det har

fokus varit på familjere-

deriet.

Fritiden: Familjen, fem

hästar med tillhörande

stall som hon äger till-

sammans med systern

Linda.

Andra uppdrag: Leda-

mot i kommunalfullmäk-

tige i St Karins.

Langh Group:

Förutom rederiverksam-

heten i Langh Ship an-

svarar Laura Langh-La-

gerlöf också för Langh

Group Cargo Solutions

som utvecklar metoder

för transport av tunga

och skadekänsliga pro-

dukter.

Kunder: Outokumpu och

Containerships tidsbe-

fraktar rederiets fartyg

med långa kontrakt.

Anställda: totalt 120, av

dem 10 i land.

Ägare: Hans Langh 60

procent, döttrarna Laura

och Linda 20 procent var.

Omsättning: Cirka 16

miljoner euro 2014.

Resultat: Efter stora

överavskrivningar i och

med övergången till ton-

nageskatt för fartygens

del visar bokföringen ett

klart minus för 2014. Själ-

va verksamheten går

på vinst.

Bore sålt bort en del av sina äldre far-tyg och därmed minskat personalen.

Specialcontainrar. Familjebola-gets andra ben Langh Group Car-go Solutions utvecklar metoder för transport av tunga och skadekänsli-ga produkter, bland annat containrar för metalltransporter.

”De har en v-formad specialbot-ten som är ytterst stark och håller stål-rullarna på plats. Det är en avgörande säkerhetsfaktor till havs att lasten inte rör på sig. Ytterligare en finess hos containrarna är att taket kan lösgö-ras för att underlätta lastning och lossning. Våra tre ståltransportfartyg har också innovativa lastlösningar.”

Hon berättar att det är Outokum-pu som gav incitamentet till produk-tutvecklingen.

”Ett litet hack i en rulle med tunn-plåt ger ett stort spill. Våra containrar skyddar stålet effektivt och har fått ett bra fotfäste bland annat i Sydko-rea. Totalt har vi sålt eller leasat ett tusental containrar”

Tvättade lastrum. Det är inte bara inom avgasteknik som Langh Ship är en renlig föregångare.

Rederiets fartyg var också de för-sta i Europa med ett internt tvättsys-tem som gör det möjligt att snabbt rengöra lastrummen med hett vat-ten även under hård köld efter trans-port av smutsiga råvaror som till ex-empel kol.

”Det gör det möjligt för oss att lossa bulklast på kvällen och ta emot en högt förädlad last i ett rengjort och torkat lastrum på morgonen.”

Tuff bransch. I dag är utbudet av lätt begagnade fartyg stort och priserna låga. Tänker man sig en karriär som redare varnar Laura Langh-Lagerlöf för att bankerna är ytterst restriktiva med finansiering till rederinäringen.

”För att över huvud taget ha en chans till bankfinansiering för ett fartyg måste rederiet kunna stå för hälften av köpesumman och ha långa befraktningskontrakt.”

En orsak till att bankernas för-siktighet är att tyska shippingbanker gjort brakförluster.

”I Tyskland blev det för drygt 10 år sedan populärt med privatfinansie-rade fartyg i kommanditbolagsform som gav investerarna stora skatteför-delar. När fraktraterna störtdök sjönk som en sten 2008 blev verksamheten olönsam, många fartyg lades upp och företag gick i konkurs.”

”Det hindrar inte att jag gärna skulle se att vi kunde förnya flottan med antingen nyare begagnade el-ler helt nybyggda fartyg”, avslutar Laura Langh-Lagerlöf.

En förmånligare version är en öppen skrubber där svavelresterna sköljs ut i havet.

”Det spekuleras nu i branschen att öppna skrubbrar kommer att förbju-das eftersom de inte tar bort svavlet ur kretsloppet.”

Staten schabblade. Skrubbern har licensierats till DeltaLangh, ett sam-företag som grundats tillsammans med Deltamarin. Den första leve-ransen till en extern kund gick ny-ligen till Bore.

Prislappen på 2–3 miljoner euro för en skrubber har lett till att endast ett femtontal finskflaggade fartyg utav 107 i utrikestrafik har avgasre-ning. Den stora majoriteten har kon-verterat till dyrare marindiesel.

”Många rederier är intresserade av skrubbertekniken, men finansie-ringen är svår. Rederiet måste ha en garanterad sysselsättning för fartyget åtminstone för några år framåt för att kunna få bankfinansiering.”

För att underlätta konverteringen hade staten avdelat 30 miljoner euro i stöd för skrubberinvesteringar åren 2013 och 2014. Stödet baserade sig på en antagen prisskillnad mellan diesel och tjockolja för fem år framåt.

”Med ministeriets beräknings-formel såg skrubberinvesteringarna ut att vara så lönsamma att de inte behövde stöd. I verkligeheten har ju inget rederi pengar i kassan reserve-rat för bunkeruppköp fem år fram-åt. Fram för allt inte då det oftast är kunderna, alltså exportindustrin, som betalar bunkerkostnaden ”, sä-ger Laura Langh-Lagerlöf.

Utebliven exporthjälp. Samtidigt kunde rederierna söka stöd för att konvertera fartyg att gå på diesel. Den konverteringen kostade unge-fär en tiondel av en skrubber. Efter-som rederiet då inte vinner något på bunkerprisskillnaden var det fritt fram för detta stöd.

”Idén med skrubberstödet var att ändra om befintliga fartyg så att de kunde fortsätta köra med billiga-re bunker för att gynna den finska exportindustrin. Nu betalar de fles-ta rederikunderna ett högre pris för dieselbränslet utan att exportindu-strin får något mervärde.”

En konsekvens är att till exempel

→ SVAVELDIREKTIVET

▪ Enligt svaveldirektivet (direktiv 2012/33/EG) får fartyg på Östersjön, Nord-sjön och Engelska Kanalen endast använda bränslen med en svavelhalt om högst 0,1 procent från och med 2015.

▪ Olika sätt att uppfylla kravet är konvertera fartyget till att köra på lågsvav-lig marindiesel (MGO), eller att montera en svavelskrubbare som bokstavligen tvättar avgaserna medan man fortsätter köra med högsvavlig bunkerolja.

▪ Att konvertera ett fartyg till marindiesel kostar beräkningsvis 200 000 euro, varmed bränslekostnaderna fördubblas med rådande priser. En skrubber går lös på över två miljoner euro (ungefär lika mycket som ett lätt begagnat feeder-fartyg) men då kan fartyget också fortsätta att köra med billigare bunkerolja. Skrubbern sänker även utsläppen av kväveoxider och partiklar.

▪ Fartyg som kör på naturgas (LNG) uppfyller också svavelkraven men i prakti-ken kan inte gamla fartyg konverteras till gas.

→ TVÅ HUVUDSAKLIGA RUTTER

▪ Langh Ships tre bulkfartyg kör rostfritt stål från Outokumpus stål-verk i Torneå till bolagets vidare-förädlingsfabrik i Terneuzen i Hol-land. På återvägen hämtar fartygen metallskrot från Rotterdamområ-det som råvara till Torneå.

▪ Containerfartygen kör linjen Hel-singfors – St. Petersburg – Klai-peda – Björneborg – England – Gent – Riga enligt en två veckors cykel med ytterst tajt tidtabell.


henry Clay eriCsson text john morelius bild

Ю Kan en ljuskälla vara stark, energisnål, kompakt och stryktålig samtidigt? Företa-get Five Watts föddes då en grupp finlands-svenskar ingenjörer antog sig den utma-ningen.

Starkt ljus för krävande förhållanden med låg energiförbrukning stavas Zaurac. Det är en ny, högteknologisk strålkastare baserad på den senaste led-tekniken, utvecklad av fin-landssvenska ingenjörer. Enheten är i stor-leksklassen cykellykta och väger bara 300 gram. Den arbetar med 11-30 volts spänning och drar inte mer än 15 watt, en fjärdedel av en klassisk glödlampa. Ändå lyser den med sina 2 600 lumen klart upp en halv fotbollsplan.

Bakom Zaurac står ett ungt team med sitt nyligen startade aktiebolag Five Watts.

”Lux hade kanske varit ett mer belysande namn, men det var redan taget av tvålar och dammsugare”, säger John Mo-relius som svarar för immaterialrättsfrågor på bolaget.

Han har jobbat fram ett kraftigt mönster-skydd för produkten som helhet, med dess karakteristiska optik, vattentäta hölje med kylflänsar och monteringslösningar.

Tål smällar. ”Rasar det stenar från gruvta-ket ska fästkonsolen ge vika så att strålkas-taren håller”, säger Ville Schütt, gruppens uppfinnarjocke. ”Vår produkt är redan cer-tifierad för harvesters och traktorer. Följan-de blir gruv- och stålsektorerna”.

Schütt funderar redan på följande genera-tion av strålkastare.

”Ledbranschen utvecklas i rasande takt, det gäller att hänga med. Vi ställer gärna upp som designpartners när det gäller ledbelys-ningsteknologi.”

Zaurac 4-30 görs i tre varianter: Spot, Hybrid och Wide, med smal, mellanstor och bred ljuskägla. De tre ledljuspunkterna med sina linser är optimerade för det mänskliga ögat. Det kompakta höljet av strängpressad aluminium är stryktåligt och vibrationstes-tat för att hålla i åratal i tuffa miljöer som sko-gar och gruvor.

Krävande användare av snöskotrar och arbetsbåtar har även börjat montera lampan

som tilläggsutrustning. Med en nedåtriktad enhet tappar man

inte siktet ens då skotern stegrar sig i lös snö.

Den gemensamma näm-naren för personalen är yr-

keshögskolan Arcada, där kvin-tetten genom åren både pluggat och jobbat.

Liksom för alla klassiska uppstartsbolag började Five Watts verksamhet i ett garage, i Sibbo. Numera har man expanderat till nya utrymmen i Vanda, med plats för produk-tutveckling, produktion, montering och lo-gistik.

”Det är jag som ser till att det finns rätt komponenter i rätt mängd, både från Fin-land och från utlandet, för att leverera in-komna beställningar. Vi har gjort 50 enheter per dag manuellt, med höjd automationsgrad kan vi mångdubbla kapaciteten”, säger vice vd Katja Makletsova-Schütt.

Växande marknad. Under 2014 leverera-de Five Watts 400 strålkastare, närmast till Sverige och Finland.

”I Finland funderar kunden och försöker pruta. Om man i Sverige gillar en produkt slår man till direkt”, säger vd Markus Kuvaja.

Riktpriset för en Zaurac i minuthandeln är 400 euro plus moms. En Forumläsare som blir sugen på en lampa till privat bruk på sin båt eller stuga kan i detta skede vända sig di-rekt till Five Watts i Vanda, då återförsäljaren för Finland inte är slutligt fastslagen.

Målet för årets omsättning är hela 2,8 miljoner euro. Distributörer har redan knu-tits upp för Sverige och för Fjärran Östern via Hong Kong.

Med bistånd från innovationsfinansie-ringsverket Tekes görs för närvarande en marknadsundersökning för den europeis-ka kontinenten. Gruvor och stålverk har vi-sat stort intresse.

”Ännu finns det några territorier ledi-ga i Europa”, säger styrelseordförande Fred-rik Kindstedt, som ett tips till Forums kon-taktstarka läsare. Men finns det då plats för nya aktionärer?

”Just nu är det inte aktuellt att utöka ägar-basen”, konstaterar vd Markus Kuvaja.

LJUSSTARKT. Äntligen ser jag genom första raden granar! Skogsmaskinskötaren Timo på Metsä-KTK i Punkalaidun är helnöjd med sina nya ledstrålkastare.

Lysande ledstrålkastare

→ FIVE WATTS

▪ Gör vad: Utvecklar och tillverkar ledbelys-ning för krävande bruk i skogsmaskiner, gru-vor, stålverk, tfartyg etc.

▪ Marknad: Hela världen. ▪ Huvudkontor: Vanda. ▪ www.5watts.fi


KONJUNKTUR”Världsrekord i stimulans skapar världs-rekord i finansbubbla” – med dessa ord har jag sammanfattat läget på finans-

marknaden otaliga gånger under de senaste åren. I sex år har centralbanksräntorna legat nära noll samti-

digt som man tillämpat expansiv penningpolitik med sed-elpressen.

Detta har höjt värderingen av tillgångarna på placerings-marknaden. Tillgångarnas nuvärde (kapitalvärdet, det be-räknade värdet av en investerings framtida kassaflöde, dis-konterat med hänsyn till en viss räntesats) går mot oänd-ligheten då diskonteringsräntan går mot noll.

Tillgångarnas nuvärde blir också oändligt om tillväxten är högre än diskonteringsräntan. Senast såg vi detta feno-men vid teknologibubblan vid millennieskiftet.

April, april. Om jag som ung ekonom för 25 år sedan hade fått höra att det år 2015 är normalt att västvärlden har statsskulder kring 100 procent av BNP, samtidigt som cen-tralbankerna uttryckligen försöker skapa inflation (istället för att motverka den) med hjälp av nollränta och sedelpress, skulle jag ha uppfattat påståendet som ett aprilskämt.

Men så ser läget faktiskt ut idag. Som följd av central-bankernas agerande kan Finland i skrivande stund få lån för 10 år till en fast årsränta om 0,44 procent och Japan till 0,40 procent.

Med dagens skuldsättning, budgetunderskott och poli-tiska ledning borde många stater egentligen betala höga rän-tor för sin upplåning.

Att valutor är gångbara som betalningsmedel baserar sig på att det finns ett förtroende för politikerna och central-bankerna. Hur långt kan staterna skuldsätta sig och sedel-finansiera sina underskott utan att tappa detta förtroende? Har vi en bubbla i ohållbar statsskuldsättning, som tving-ar fram ständigt nya världsrekord i centralbanksstimulans?

Tillit. Så länge förtroendet för politikerna och centralban-kerna kvarstår, är räntorna nära den nivå som centralban-ken bestämmer. Dagens låga räntor tvingar placerare att höja risknivån i hopp om avkastning, vilket skapar förut-sättningar för övervärderingar och bubblor.

Myndigheternas ökade reglering av banker innebär att det väller in kapital i så kallade skuggbanker. De är olika slag av kollektiva placeringsformer, ofta hedge- eller specialpla-ceringsfonder, som placerar sina medel i olika slag av mer el-ler mindre riskfyllda värdepapper.

Många skuggbanker beviljar via omvägar krediter till fö-retag och hushåll, genom att en mellanhand buntar ihop de enskilda lånen till masskuldebrev.

Nytt för denna konjunkturcykel är ”peer-to-peer”-lån-givning där kreditgivare beviljar privata lån över internet di-rekt till låntagarna, ofta med bristfällig kreditkontroll. Myn-digheterna varken vill reglera eller övervaka denna skugg-bankverksamhet.

Vad är skillnaden mellan depositionsflykt från rikti-ga banker och placeringsflykt från skuggbanker? I USA är skuggbankernas kapital redan större än de riktiga banker-nas, och i övriga världen växer summorna kraftigt. Mark-nadens minne är tydligen mycket kort.

Hubba bubbla. Har vi en bubbla på börsen eller bostads-marknaden? Under senaste år har jag ofta fått den frågan.

Då man beaktar tungt skuldsatta stater, populistiska po-litiker, hårt reglerade banker och helt oreglerade skuggban-ker tycker jag att börsen och bostadsmarknaden känns som ganska rediga och transparenta placeringsomgivningar.

Stora börsbolag värderas idag ofta på P/E-nivåer kring 20, vilket är högt i historiskt perspektiv, men motsvarar en räntenivå om fem procent per annum. Vissa börsbolag de-lar ut fem procent eller mer i direktavkastning. Ser vi på bo-stads- och fastighetsplaceringar ger dessa i dagsläget ofta cirka fem procent i hyresavkastning. Börsens och bostäder-nas värdering är alltså enkla att motivera. Med dagens rän-tenivå är fem procent en mycket attraktiv avkastning. Stiger räntan blir läget annorlunda.

Osunt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att myn-digheternas och centralbankernas agerande har lett till en osunt låg ränteomgivning, som i sin tur resulterat i histo-riskt sett höga värderingar hos många tillgångar.

Tyvärr går det inte entydigt att peka ut några bubblor så länge västvärlden fortsätter med sin hyperoffensiva central-bankspolitik.

I samband med teknologibubblan år 1999 utgav James K. Glassman och Kevin A. Hasset boken Dow Jones 36 000 (ak-tieindexet ligger i skrivande stund på 17 800 poäng).

Med dagens räntenivå skulle inte ens Dow Jones 36 000 med säkerhet kunna utpekas som en bubbla. Det blir intres-sant att se var bubblorna spricker dagen då vi får se en högre räntenivå än i nuläget. Det blir också fascinerande att obser-vera hur den akademiska världen klarar av att hantera ett läge där den riskfria räntan har blivit en räntefri risk.

Aprilskämtet som blev sant

Stefan Törnqvist har 25 års erfarenhet av bankbranschen, som företagare och vid Ålandsbanken.

Laxå

Mora

Ånge

Eslöv

Ystad

Piteå

Kalix

Luleå

Falun

Mjölby

Hoting

Umeå

Malung

Värnamo

Älmhult

Alvesta

Malmö

Älvsbyn

Ludvika

Gävle

Bollnäs

Borås

Varberg

Kalmar

Storuman

Vetlanda

Nässjö

Emmaboda

Hovsta

Boden

Kiruna

Mellerud

Skövde

OlofströmÄngelholm

Hultsfred

Nynäshamn

Västervik

Uppsala

Haparanda

Gällivare

Härnösand

Strömstad

Oskarshamn

Arvidsjaur

Hässleholm

Simrishamn

Trelleborg

Nyköping

Västerås

SkellefteåBastuträsk

Hallstavik

Fagersta

Borlänge

Herrljunga

Svappavaara

Riksgränsen

Söderhamn

Sundsvall

Uddevalla

Halmstad

Göteborg

Karlstad

Karlskrona

Jönköping

Linköping

Eskilstuna

Stockholm

Östersund

Öxnered

Falköping

Helsingborg

Norrköping

Avesta Krylbo

Katrineholm

Hallsberg

Charlottenberg

Örnsköldsvik

Vännäs

Långsele

Sala

Frövi

Storvik

Ockelbo

Kil

Flen

Morjärv

Hällnäs

Holmsund

Mellansel

Forsmo

Västeraspby

Kilafors

Bräcke

Markaryd

Kornsjö

Kristinehamn

Ställdalen

Torsby

Lysekil

Kristianstad

Husum

Rönnskärsverken

Örbyhus

Bjärka-Säby

Berga

Mönsterås

Åhus

Peberholm

Arlanda

Gårdsjö

Kolbäck

Valskog

NykroppaDaglösen

Orsa

Vika

Åseda

Järna

Timrå

Torup

Furet

Åstorp

Lund

Älvsjö

Snyten

Alvhem

Torebo

Torved

Bofors

Brågarp

Lockarp

Kattarp

Ljungby

Rekarne

Nyfors

FurudalMärbäck

Rättvik

Brunflo

Almedal

Vaggeryd

Kävlinge

Finspång

ÖrebroGrundbro

Holmfors

Grycksbo

Landeryd

Skälebol

Smedberg

Skoghall

Persberg

Oxelösund

Skavstaby

Myrbacken

SkymossenGullspång

Hyltebruk

Håkantorp

Eldsberga

Karlsborg

Strömtorp

Hällefors

Kärr-gruvan

Lilla Edet

Falkenberg pb Blomstermåla

Flemingsberg

Billingsfors

Ströms-näsbruk

Närkes Kvarntorp

Smålands Burseryd

Åby

Arlöv

Kumla

Fosieby

Kimstad

Tunadal

Hanaskog

Repbäcken

Kvillsfors

Jädersbruk

Ängels-berg

Teckomatorp

Koskullskulle

Hamrångefjärden

Landskrona

Åkers styckebruk

Södertälje

Göteborg Skandiahamnen

Växjö

Sveg

Storlien

Bro

Hjo

Osby

Habo

Höör

Åmål

Nora

Bjuv

SjöboÅkarp

Tierp

Skåre

Dalby

Floda

Tibro

Grums

Surte

Hörby

Valbo

Sävja

Hofors

Malung

Skurup

Gnesta

Onsala

Bjärred

Nykvarn

Knivsta

Sigtuna

Leksand

Mullsjö

Billdal

Svedala

Ljusdal

Hagfors

Jordbro

Kungsör

Kållered

Skutskär

Forshaga

Hedemora

Kramfors

Lycksele

Vellinge

Perstorp

Vimmerby

Bankeryd

Tidaholm

Vadstena

Lindsdal

Bromölla

Tomelilla

Höllviken

Ljungsbro

Filipstad

Sollefteå

Storvreta

Malmslätt

Degerfors

Sölvesborg

Lindesberg

Malmberget

Anderstorp

Ulricehamn

Stenungsund

Gustavsberg

Söderköping

Nödinge-Nol

Smedjebacken

Södra Sandby

Saltsjöbaden

Bunkeflostrand

Skanör med Falsterbo

Säffle

Falkenberg

Kinna

Lerum

Arvika

Nybro

Bålsta

Köping

Tranås

Karlshamn

Arboga

Mariestad

Hudiksvall

Höganäs

Enköping

Skara

Ronneby

Norrtälje

Lindome

Gislaved

Mölnlycke

Västerhaninge

Hallstahammar

Kungsbacka

Strängnäs

Staffanstorp

Motala

Tumba

Karlskoga

Trollhättan

Visby

Lidingö

Sandviken

Lidköping

AlingsåsKungälv

VallentunaÅkersberga

Märsta

Vänersborg

Täby

NORRBOTTENS LÄNNORRBOTTENS LÄN

JÄMTLANDS LÄNJÄMTLANDS LÄN

VÄSTERBOTTENS LÄNVÄSTERBOTTENS LÄN

DALARNAS LÄNDALARNAS LÄN

KALMAR LÄNKALMAR LÄN

SKÅNE LÄNSKÅNE LÄN

VÄRMLANDS LÄNVÄRMLANDS LÄN

VÄSTERNORRLAND LÄNVÄSTERNORRLAND LÄN

GOTLANDS LÄNGOTLANDS LÄN

STOCKHOLMS LÄNSTOCKHOLMS LÄN

UPPSALA LÄNUPPSALA LÄN

ÖSTERGÖTLANDS LÄNÖSTERGÖTLANDS LÄN

KRONOBERGS LÄNKRONOBERGS LÄN

BLEKINGE LÄNBLEKINGE LÄN

VÄSTRAVÄSTRAGÖTALANDS LÄNGÖTALANDS LÄN

GÄVLEBORGS LÄNGÄVLEBORGS LÄN

ÖREBROÖREBROLÄNLÄN

JÖNKÖPINGS LÄNJÖNKÖPINGS LÄN

HALLANDS LÄNHALLANDS LÄN

SÖDERMAN-SÖDERMAN-LANDS LÄNLANDS LÄN

VÄSTMAN-VÄSTMAN-LANDS LÄNLANDS LÄN

2

65

10

1

20

90

11

3 2

7

29

9

5

7

4

15

28

16

20

12

88

8

6

3

10

31

1

4

21

2

9

JÄRNVÄGSKARTATrafikplatser (urval)

Driftplats

Övrig platstyp

Förvaltad ej av Trafikverket

Järnväg

Flerspårig, elektrifierad järnväg

Dubbelspårig, elektrifierad järnväg

Enkelspårig, elektrifierad järnväg

Enkelspårig järnväg

Järnväg under byggnation

Järnväg förvaltad av annan aktör

Järnväg förvaltad av Trafikverket

Regioner, Trafikverket

Region Nord

Region Mitt

Region Stockholm

Region Öst

Region Väst

Region Syd

Riks-och Europavägar

Länsgräns

Tätort, över 5000 invånare

Tätort, över 10000 invånare

Beslutade banor

Planerade banor

Köpenhamn

Mot Rödbyoch Hamburg

Ostlänken

Götalandsbanan

Europa-banan

1 Västra stambananSödra stambananVästkustbananKust till kustbananOstkustbananDalabananStambanan genom övre NorrlandNorra stambananGodsstråket genom BergslagenBergslagsbanan

VärmlandsbananÄlvsborgsbananMälarbananMittbananMalmbananBotniabananHaparandabananÅdalsbanan

YstadbananBlekingekustbana

90

88

31

29

28

21

20

16

15

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

Norge/Vänerbanan med Nordlänken

Järnvägsstråk (urval)

Sverige ger järnet för ultrasnabb järnväg

KARTA: TRAFIKVERKET I SVERIGE, G

RAFIK : BO IN

GVES


Om två år sätts spadarna i jorden. Då inleds Sveriges största satsning sedan järnvägen byggdes under senare hälften av 1800-talet.

henriC borgström Sverige Ю Det handlar om höghas-

tighetståg på nya Ostlän-ken Stockholm–Nyköping–Norrköping–Linköping, med separat banvall inte långt från dagens södergå-ende järnväg. Målet är att kunna trafike-ra med tåg för mellan 250 och 320 kilome-ter i timmen.

Samtidigt väntar en ny tid för SJ (Sta-tens Järnvägar) både på kort och på lång sikt från lördagen 21 mars. Hongkong-företaget MTR Express sätter in sex ny-byggda tåg från schweiziska tillverkaren Stadler, och tar upp konkurrensen på den klart lönsammaste sträckan Stockholm–Göteborg.

Efter Ostlänken är planen en fort-sättning ned till Jönköping, och senare en arm vidare västerut via textilstaden Borås till Göteborg, en andra arm från Jönköping rakt ned till Skåne. Kostnaden beräknas till uppemot 15 miljarder euro fram till 2035, men det tillkommer även 23 miljarder euro för 100 000 nya bostä-der i närheten av de nya stationerna plus 8 miljarder euro till lokal kollektivtrafik i storstäderna.

Antalet nya jobb beräknas bli 13 000 via satsningen. Finansieringen ska ske förutom med höjda banavgifter för kon-kurrerande tågoperatörer också genom markförsäljning intill de nya järnvägs-stationerna.

X2000. Dessförinnan ska 36 nuvarande snabbtåg X2000 med vardera sex vagnar som går med upp till 200 kilometer i tim-men rustas upp för 400 miljoner euro. Dessa byggdes av ABB under 1990-talet i en nu-mera nedlagd verkstad i Kalmar med en ny teknik att luta i kurvorna. Därmed kunde tå-gen gå på de gamla spåren och ta kurvorna med lutningen av vagnkorgarna.

X2000 klarar idag sträckan Stock-holm–Malmö på drygt 4 timmar med normalt åtta stopp under vägen. Med framtidens höghastighetståg ska det en-dast ta 2,5 timmar.

Anledningen till att nya helt avskär-made banvallar måste byggas är att re-

gionaltåg och godstrafiken som fortsät-ter expandera på dagens järnvägsnät an-nars hindrar de nya höghastighetstågen.

Yimby. Eller yes in my back yard. På någ-ra håll har lokala strider blossat upp om sträckningen av den nya avskärmade ba-nan för höghastighetståg. Det gäller sär-skilt den södergående sträckan från Jön-köping, kallad Europabanan. En hård kamp väntas i Skåne där Helsingborg redan nu ar-betar för att den ska gå längs Öresund, där-med kan man lättare argumentera för en ny tunnel till danska sidan om höghastighets-tåget hamnar där.

En ny tunnel under Öresund motive-ras med att nuvarande Öresundsbron, invigd 2000, inte väntas räcka till när den nya bron/tunneln över Fehmarns-undet mellan södra Danmark och nor-ra Tyskland står klar på 2020-talet. Den nuvarande järnvägsknuten Hässleholm en bit in i landet argumenterar dock för att få också höghastighetsbanan efter-som man redan har dagens stora järn-vägsspår genom Skåne.

Kostnaden talar för att höghastig-hetsbanan på flertalet håll läggs intill nuvarande motorvägen E4 till Jönköping och i övrigt intill nuvarande stamjärnväg till de gamla järnvägsknutarna Alvesta och Hässleholm, även om de har mindre befolkning. Därmed undviks uppslitande juridiska processer jämfört med om ba-nan dras genom mer bebyggda områden.

Eftersom tågoperatörerna idag har stora problem att komma fram i tid sär-skilt under vintern höjs många röster för att istället satsa mer på att rusta upp da-gens järnvägsnät. Men tongivande poli-tiker i flertalet partier, särskilt i de regi-oner som ska få de nya snabbtågen, har hittills drivit igenom nysatsningen.

Priskonkurrens. En spännande tid väntar när MTR Express drar igång med låga pri-ser, ned till drygt 20 euro enkelbiljett de 400 kilometrarna Stockholm–Göteborg. SJ har passat på att sänka sina biljettpriser med 10 procent redan i förväg. Men den egentliga konkurrensen sker med flyget Stockholm Arlanda–Göteborg Landvetter där SJ tagit en stor del redan med nuvarande X2000-tåg.

MTR är ingen nykomling i Sverige se-dan man tagit hand om trafiken på den kommunala tunnelbanan i Stockholm. Bolaget har för övrigt nyligen fått i upp-drag att driva en ny tunnelbana i Beijing.

Arlanda Express från Stockholms Central till flygplatsen drivs av A-train, tidigare ägare den australiska bankgrup-pen Macquire, som dock nu sålt 62,5 pro-cent till två av landets pensionsfonder och resterande 37,5 procent till kinesiska centralbankens utländska investerings-bolag SAFE (State Administratiion Fo-reign Exchange). Normalt biljettpris är 28 euro enkelbiljett för 40 kilometer, ett mycket lönsamt företag.

Nach Hamburg. Ute i landet finns ett fåtal mindre tågoperatörer i konkurrens med SJ på delsträckor. Däremot är den landstings-ägda regionaltrafiken omfattande på sam-ma järnvägsspår som SJ:s långlinjer, spåren ägs av statliga Banverket som ska se till att konkurrens mellan olika operatörer fung-erar. En rad utländska godsoperatörer på järnväg konkurrerar med svenska statens Green Cargo. De klagar på tidsödande kö-bildning med lokal-, regional- och rikståg, men kommer att få kraftigt ökat utrymme på de nuvarande spåren när höghastighetstå-gen drar igång på åtskilda banvallar.

SJ har dock efter årtionden med för-luster eller svag lönsamhet på sistone börjat ge överskott, förra året cirka 50 miljoner euro på en omsättning kring en miljard. Framför allt har punktlighe-ten förbättrats från 81 till 84 procent av alla tåg.

Om allt går som planerat har Sverige om två decennier ett välfungerande järn-vägsnät med snabba tåg via Danmark ned till Hamburg. Redan i slutet av 2015 blir järnvägsförbindelserna från Norge via Göteborg längs västkusten ned till Skåne väsentligt snabbare då den nya tunneln under Hallandsåsen står klar efter mer än 20 års byggande, avbrutet flera gånger på grund av stora problem att komma ige-nom den porösa bergmassan.

SVENSK MÅLSÄTTNING? Maglev-tåget i Shanghai har en topphastighet på 431 kilometer i timmen.

BO IN

GVES


Christer K. Lindholm är forskare i nationalekonomi vid Åbo Akademi

PLACERINGDen skotske moralfilosofen Adam Smith har gått till historien som både den moderna nationalekonomiska ve-

tenskapens och den ekonomiska liberalismens fader. Den äran må vara honom förunnad; visserligen lade

vår egen Anders Chydenius fram i stort sett samma idé-er redan flera år innan Adam Smith publicerade sitt eko-nomiska magnum opus The Wealth of Nations (sv. Na-tionernas välstånd). Men eftersom Chydenius skrev på svenska i en avlägsen och tämligen betydelselös avkrok av det nordliga Europa fick hans alster aldrig den sprid-ning de hade förtjänat.

Adam Smith var alltså inte först med att sprida den ekonomiska liberalismens budskap, men dess enorma internationella genomslagskraft är definitivt hans för-tjänst mer än någon annans. Samtidigt har han, precis som så många andra av världshistoriens intellektuella jättar, både missförståtts och avsiktligt misstolkats av senare generationer.

Girighet inte av godo. Den mest utbredda misstolk-ningen är att Smith var en okritisk och reservations-lös förespråkare för den fria och otyglade kapitalismen.

Därför är det inte särskilt överraskande att han bli-vit en av nyliberalismens (eller, för att använda George Soros mer träffande benämning, marknadsfundamen-talismens) husgudar.

Den här synen på Smith är emellertid ofullständig eftersom den endast bygger på hans storverk The Wealth of Nations (1776), där han hyllar egennyttan som både organiserade princip och drivkraft för ekonomin. Betyd-ligt mindre känt är hans tidigare storverk The Theory of Moral Sentiments (1759), där han hyllar altruismen som samhällets grundprincip.

Den här uppenbara diskrepansen mellan hans två viktigaste verk brukar inom ekonomisk doktrinhistoria kallas för Adam Smith-problematiken – och som vanli-gen är fallet då det gäller akademiska problemformule-ringar har det gjorts otaliga försök att förklara den.

Ingen cowboy. Även om vi avgränsar oss till The Wealth of Nations finns det emellertid skäl att ifrågasätta sy-nen på Adam Smith som den vilda och fria cowboyka-pitalismens apostel.

Till skillnad från en annan av marknadsfundamen-talismens idoler, den rysk-judisk-amerikanska pseu-dofilosofen Ayn Rand, hyste Smth nämligen inga illu-sioner om de kapitalister vars intressen han försvara-de; tvärtom konstaterade han att näringsidkare aldrig kommer att försitta ett tillfälle att ”konspirera” i syfte att begränsa konkurrensen, för att på så sätt kunna öka sina vinster på konsumentens bekostnad.

Av det kan vi dra slutsatsen att Smith, även om han i princip ogillade ekonomisk reglering, knappast skulle ha haft något att invända mot den konkurrenslagstift-ning som i dag utgör ett självklart inslag i varje utveck-lad marknadsekonomi.

Inget självändamål. Överhuvudtaget måste Adam Smiths negativa inställning till ekonomisk reglering sättas in i sin historiska kontext.

Då The Wealth of Nations publicerades år 1776 var såväl näringsfrihet som parlamentarisk demokrati föga mer än abstrakta filosofiska begrepp. De nordameri-kanska koloniernas självständighetsförklaring samma år blev startskottet för det första försöket att omsätta idén om demokrati i praktiken.

I den krassa verkligheten var så gott som all ekono-misk aktivitet stenhårt reglerad in i minsta detalj, och i avsaknad av demokratisk kontroll var regleringen oftast både godtycklig och oförutsägbar.

Det samma gällde beskattningen, som dessutom i orimligt hög grad drabbade de samhällsklasser – bön-der, hantverkare och köpmän – som faktiskt utförde nyttigt och produktivt arbete, medan den jordägande adeln kom undan tack vare sina lika uråldriga som ana-kronistiska privilegier.

Mot den här bakgrunden är det inte särskilt kontro-versiellt – eller ens särskilt radikalt – att Adam Smith såg en uppluckring av den ekonomiska regleringen och en lättare skattebörda som vägen till ökat ekonomiskt välstånd för alla och envar.

Här ligger är själva huvudpoängen i The Wealth of Nations: att ekonomisk frihet uttryckligen är ett medel för att uppnå ökat ekonomiskt välstånd, och inte ett självändamål. Dessvärre är det här en poäng som Adam Smiths nutida lärjungar tycks ha missat eller också från-sett å det grövsta.

Adam Smith var ingen hök


Skicka dina kommentarer till adressen: [email protected]

Guldregn över ägarna – personalen avskedas

Braskande rubriker i den stilen har på sistone odlats flitigt

av kvällspressen. Men ska en ekonomisk tid-skrift som Forum förfalla till dylikt populis-tiskt trams? Eller ligger det ett korn av san-ning i frågan? Storbankerna har ju faktiskt höjt sina vinstutdelningar med tiotals pro-cent, medan personalen utsatts för sparpro-gram för att krympa kostnaderna ytterliga-re. Den frågan ventilerades i ett trettiotal in-lägg på Forums Affärsnätverk på Linkedin.

Nytta för aktieägarna. Forums ekonomiskt bevandrade läsare är rätt eniga om Wall Streets principer: ett företag finns till för att skapa värdestegring och utdelning åt sina aktieägare. Onödig personal skall läm-pas ut, inte hållas under armarna. Finns det inte vettiga investeringsobjekt inom företa-get, ska vinstmedlen delas ut så att ägarna kan reinvestera i mer lukrativa objekt. Bo-lag mår inte bra av att sitta på en kista med ”slött” kapital. Det kan leda till misslyckade impulsköp såsom gamla pappersbruk i USA.

Risk för konsumentuppror. Företag som mi-nimerar sina kostnader med oetiska medel, som till exempel barnarbetskraft och miljö-farliga metoder, blir numera snabbt utsatta för köpbojkott av medvetna kunder. Samma gäller i mindre grad företag som banker och försäkringsbolag, som skär ner sina kontor och sin service så till den milda grad att kun-derna röstar med fötterna och vänder sig till mer flexibla och kundnära aktörer. Dagens till sin spets drivna effektivisering och digi-talisering förbiser behoven hos old-school, tekniskt mindre bevandrade seniormed-borgare. Ur bankens synvinkel är det likgil-tigt, så länge tillräckligt många kunder för-blir passiva och inte röstar med plånboken.

Fattas det investeringsobjekt? Det är möjligt att alla köpvärda medelstora nordiska ban-ker och försäkringsbolag redan köpts upp av

de större drakarna. Att satsa vinstme-del i nyetableringar från scratch ver-kar inte vara ett framgångskoncept på

dagens statiska euromarknad. Men hur skulle det vara att satsa på förbätt-randet av datakommunikation och säkerhet? Att några hackers lyckas stänga av storban-kers betalningssys-

tem för ett veckos-lut är inte behagligt

för kunder som vill komma åt sina slantar.

Vart tar utdelningarna vägen? Aktieägarna bestämmer själva vad de gör med sin utdel-ning. Storägarna kanske återinvesterar i an-dra företags aktier, dessvärre ofta i utlandet. Mindre aktionärer satsar kanske på kon-sumtion och hjälper till att hålla handelns hjul i rullning. Ett köp av en tysk märkesbil gynnar både skattmas och dealer i Finland, men mer ändå den tyska ekonomin. En del av utdelningen rinner kanske iväg till skattepa-radis, till ingen nytta för bolagets hemland.

Höga löner och bonus? En allmän klagovisa är att de rika blir allt rikare medan de fatti-ga blir fattigare. Men ökar löneskillnaderna faktiskt? I debatten på Linkedin hänvisas till en artikel av kolumnisten Olli Herrala som

påvisar att inkomstskillnaderna de facto minskat på senare tid. Så lär

det gå i sämre tider då lönerna hålls stabila medan utdelning-ar och andra extra inkomster minskas. I debatten anses det

dock vara dålig stil ifall cheferna åtnjuter 30 procent höjda arvoden

samtidigt som personalen skärs ned. Åtminstone kunde de stora börs-

bolagen satsa lite mer på hur man kommunicerar med all-mänheten om utdelningar och ändringar i arvoden. Eljest ris-kerar de att framstå som skru-

pelfritt giriga.

Feta kattor i pensionsbolagen? Speciell kritik väckte direktörer-

nas höga löner och förmåner inom pensionssystemet. De verkar ju på en skyddad marknad där de förval-

tar lagstadgade, skatteliknande av-gifter. Några av de feta kattorna med uppseendeväckande bilförmåner har

redan tvingats schavottera, men de flesta klamrar sig fast. Tröskeln för att

avgå tycks vara mycket högre hos oss än i Sverige eller USA, där allmän indig-nation räcker för att avsätta toppche-

fer och ministrar.Tidskriften Forum stöder en fri mark-

nadsekonomi och medborgarkapitalism. Ett sätt är att publicera kritiska artiklar som den-na. Ett annat sätt är den virtuella placerings-tävling, som Forum och dagstidningarna an-ordnar under våren. Den kan förhoppnings-vis utlösa en aktiv debatt i Forums Affärsnät-verk på Linkedin.

Sammanställt den 11 februari 2015.

AFFÄRSNÄTVERKET

henry Clay eriCsson


Placeringsverksamhet bygger inte på tur, utan fakta och uthållighet.

torsten Fagerholm text Ю Ur ett långsiktigt historiskt perspektiv

har sparande i aktier utklassat annat små-sparande, såsom bankkonton, obligationer och räntefonder. Som nybliven pappa slog mig tanken: vilka bolag, sektorer och geo-grafiska marknader kan tänkas tillhöra vin-narna inom 18 år, för att trygga ett boägg åt min dotter år 2032 då hon blir myndig?

En väl fungerande aktiemarknad gynnar näringslivet och bringar exportintäkter som finansierar välfärdssamhället. Avkastning går hand i hand med risk: aktievärdet kan tillintetgöras av en konkurs, eller decimeras av en börskrasch.

Tidsperspektiv. På kort sikt, cirka ett till tre år, kan aktiemarknaden bete sig irratio-nellt. Liksom allt mänskligt beteende påver-kas den av temperament, drömmar, girighet och rädsla. En placerare tvingas välja mellan

att äta gott (sträva efter hög avkastning) el-ler sova gott (ta låg risk).

Det är omöjligt att pricka in framtida till-växt, vinster, råvarupriser och konjunkturer. Därför bör man investera i aktier på minst fem års sikt, helst betydligt längre.

De flesta finländare har ”lata” peng-ar på banken. Vill man låta pengarna jobba, utan att binda dem i fastigheter, antikviteter, konst, diamanter eller guld, så utgör börsen ett alternativ.

Som nybliven familjefar känns en diversi-fierad aktieportfölj som den mest förnuftiga långsiktiga placeringen.

Minneslista för medborgarkapitalisten:Framgångsrikt sparande och placerande handlar om att kontrollera transaktions-kostnaderna och sprida riskerna.

Innehavet bör delas upp på 10–15 bolag, som verkar i 6 eller helst fler olika branscher. Cykliska och råvarukänsliga bolag brukar ha större utfallsrum, både uppåt och neråt.

Framgång stavas kunskap och självstän-digt tänkande: hårt arbete, rätt tajming och

en gnutta tur. Agera utefter egna målsätt-ningar, bedöm så kallade ”heta tips” med kri-tiskt öga.

Fondmarknaden har exploderat sedan ti-digt 1980-tal eftersom banker och förvaltare tjänar pengar via tecknings-, inlösnings- och förvaltningsavgifter.

Vill du placera i ett specifikt område utan inriktning på bransch kan du överväga en in-dexfond, utan förvaltare som försöker plocka fram aktier för din del. Genom att placera i genomsnittet av en specifik börs blir fonden en miniatyrkopia av marknaden, och avgif-terna sjunker betydligt.

Vissa kameleontbolag lyckas byta skep-nad utöver åren. Mitt bland all flockmenta-litet och hajp finns sanna överlevare som sat-sar på service och surfar på megatrender: en växande och åldrande befolkning som behö-ver hälsa och vård, urbanisering, lösningar på miljö- och klimatfronten. Tyvärr är de tryg-ga, stabila och lönsamma kvalitetsbolagen som överlever förändrade spelregler och id-kar generös aktieutdelning oftast dyra. Vem har sagt att goda råd vore billiga?

UTVALD. Just du har chans att vinna det finlandssvenska placeringsspelet som startar den 3 mars. Men verkliga placeringar kräver tålamod snarare än tur.

Prognos 2032

MO

STPHOTO

S / KENN

ETH RU

ND

BERG


→ INVESTERINGSVOKABULÄR

▪ Alfa: Alfavärdet visar hur en fond klarat sig relativt sett: har den över- eller underträf-fat avkastningen som den teoretiskt borde ha gett med hänsyn till risknivån?

▪ Beta: Ett tal som anger hur starkt en aktie (eller portfölj, eller fond) är beroende av vari-ationer i marknaden. Ett tal på noll innebär att aktiekursen rör sig helt oberoende markna-den, medan beta 1 innebär att en aktie varie-rar helt som marknaden i stort. En siffra över 1 betyder att aktien i fråga varierar kraftigare än marknaden.

▪ Fundamental analys: Värdering av bola-gets ekonomiska ställning och vinst. Man granskar vad företaget har presterat för att bedöma hur det kan förväntas utvecklas i framtiden. Fokuserar på P/E-tal, direktavkast-ning, substansvärde med mera. En berömd så kallad värdeinvesterare är miljardären War-ren Buffett.

▪ P/E-tal: Mått på en akties värdering, aktie-kursen dividerat med vinst per aktie. P/E-ta-let visar hur lång tid det tar innan man tjänat tillbaka summan man investerat om vinsterna förblir oförändrade och förutsatt att företa-get delar ut all vinst, alternativt återinveste-rar den och höjer aktievärdet. Storleken på P/E-tal är branschspecifika men brukar nor-malt ligga mellan 10 och 20. Obs: P/E-talet tar inte hänsyn till bolagets skuldsättningsgrad.

▪ Sharpekvot: Riskjusterad avkastning eller prestation. Mått på avkastning som en för-valtare uppnår i förhållande till tagen risk. Ju högre Sharpekvot, desto bättre har port-följens riskjusterade avkastning varit. Beror din portföljförvaltares framgång på smarta beslut, tur eller överdriven risktagning?

▪ Split: En sänkning av det nominella vär-det på en enskild aktie samtidigt som antalet aktier ökar. En omvänd split innebär motsat-sen, alltså en sammanslagning av aktier.

▪ Stop loss: En på förhand definierad stopp-kurs där placeraren bestämmer sig för en hur stor nedgång man accepterar innan man säl-jer. Syftet är att undvika stora förluster eller att ”gifta” sig med aktier.

▪ Teknisk analys: Matematisk studie av marknadens beteende, en sorts kvantifiering av det mänskliga psyket. Analysen bygger på historisk kursutveckling och omsättning med syftet att identifiera trender och mönster i köparnas och säljarnas beteende för att för-utspå den framtida utvecklingen. Kan använ-das för att bedöma när ett köp eller en försälj-ning vore fördelaktig. Om man investerar i fel företag då börsen eller bolaget är övervärde-rat kan man i värsta fall tvingas vänta för evigt för att få tillbaka sin investering. TF

Gör inte så här. Till slut några ord om nybör-jarmisstag.

Vi brukar hålla fast vid positiva förvänt-ningar och vägra medge felsteg: behålla akti-er som går ner och samtidigt sälja sådana som går upp – fastän vi borde göra precis tvärt-om. Fall som Talvivaara visar att allmänhet-

en behåller eller rentav köper förlustaktier i förhoppning om att de ska vända upp igen.

Den sanna börshajen tar disciplinerat små, begränsade förluster och inväntar sam-tidigt tålmodigt, i åratal, de stora vinsterna. Det finns inga snabba cash, i placeringsvärl-den måste man ha is i magen.

Poäng18 000

År 2000 2008 2009 20152003

6000

Ю Affärsmagasinet Forum stöder medbor-garkapitalism. Därför lanserar vi tillsam-mans med sex dagstidningar ett gratis fond-spel den 3 mars. På fondspelet.fi kan du lad-da ner en mobilapp, med vilken du kan öva dig att handla med värdepapper.

I det virtuella placeringsspelet tävlar du mot andra deltagare och får en fiktiv start-peng på 2 000 euro som du placerar i olika fonder.

Plötsligt får en tsunami Asienbörserna att rasa så att värdet på dina fonder sjunker till bara 1 400 euro. Men du får ett tips om att en räntesänkning i Washington är på komman-de och du hinner byta till en USA-fond. Snart är du på plus igen!

Med fiktiva pengar kan du i fem veckors tid agera i en påhittad men realistisk framtid där olika världshändelser påverkar värdet på fonderna.

Det gäller att köpa och sälja enligt bästa förmåga. Spelaren kan lära sig av medtävlare och av experter som ger placeringstips.

Spelet riktar sig till spelintresserade och alla som någonsin funderat på att placera i

fonder, men känt sig osäkra på hur de skall göra. Spelet är enkelt, spännande och realis-tiskt. Alla är välkomna att delta.

Framtidsscenarierna i spelet är skapade av chefsekonomen på Aktia, Anssi Rantala.

”En del av mitt jobb är att förutspå framti-den, men sällan har jobbet varit så roligt som nu då jag fått göra det som en del av ett spel. En extra krydda är att arbetet varit hemligt, jag och mitt team måste tiga som muren om hur storyn kommer att utvecklas under spe-lets gång”, säger Rantala.

Spelet har skapats som ett unikt samarbe-te mellan sju finlandssvenska tidningar: HBL, Västra Nyland, Östnyland, Vasabladet, Öst-erbottens Tidning, Åbo Underrättelser och Affärsmagasinet Forum.

Huvudsponsorn Aktia har bidragit med fi-nansexpertis och scenarierna. Spelet har de-signats av byrån Palmu Inc.

Intresserade kan anmäla sig från och med 16 februari på fondspelet.fi. Spelet, som är gratis, kör i gång den 3 mars och avslutas 31 mars. Det går att haka på även efter startda-tum. Vinnarna får fondgåvokort.

Finlandssvenska tidningar lanserar nytt fondspel

UPP OCH NER. Helsingforsbörsens index från januari 1999 till januari 2015.

BO IN

GVES


I USA råder stora meningsskiljaktigheter mellan veten- skapsmän och vanliga människor i en rad avgörande frågor. Religion är inte den enda orsaken.

leiF bergström New York Ю Uppfattningarna går isär vad gäller allt

från grundläggande frågor som Darwins utvecklingslära, Bibelns skapelseberättelse och universums födelse i Big Bang, till po-litiskt aktuella frågor om klimatförändring, risken med genetiskt modifierad mat samt påståendet att vacciner framkallar autism.

Det visar en färsk opinionsundersökning genomförd av PEW Research Center som ställde identiska frågor till en grupp av 2 002 slumpvis utvalda amerikaner och till drygt 2 700 vetenskapsmän som är medlemmar av the American Association for the Advance-ment of Science.

Sammanställningen av svaren ger en slå-ende bild av klyftan i världssynen mellan den vetenskapliga världen och gemene man.

Evolution. Hela 98 procent av de utfrågade forskarna är övertygade om att människ-an utvecklats genom historien. Också bland icke-vetenskapsmän omfattas den uppfatt-ningen av en majoritet av de utfrågade, dock enbart 65 procent.

Det betyder att en tredjedel av amerika-nerna anser att människan helt plötsligt up-penbarade sig i nuvarande form.

Alan Leshner, verkställande direktör vid American Association for the Advancement of Science, påpekar att tidigare undersök-ningar visat att människors grundläggande värderingar och religiösa övertygelse ofta vä-ger tyngre än aldrig så entydiga vetenskapliga rön då det gäller den personliga världssynen.

Resultatet av den senaste undersökning-en belyser också att forskare ofta misslyck-ats att effektivt marknadsföra sitt arbete och nya rön.

Socialvetare och politiska bedömare häv-dar att fastän en stor grupp av väljarna av-visar Darwins utvecklingslära och Big Bang, kan de politiska effekterna trots allt förbli be-gränsade.

Tro kontra vetande. Till en del är detta ett typiskt amerikanskt fenomen där religiös tro väger tyngre än vetenskapliga rön även bland en del medborgare som är relativt ve-tenskapligt bevandrade.

Av politiskt känsligare art är åsiktsklyftan när det gäller klimatförändring.

Bland vetenskapsmän säger sig 87 procent vara övertygade om att växthuseffekten i hu-vudsak orsakas av mänsklig aktivitet. Samma uppfattning hyses av exakt hälften av de ut-frågade som inte är vetenskapare. I den grup-pen svarar 23 procent att de höjda medeltem-peraturerna är resultatet av naturligt före-kommande svängningar, medan 25 procent hävdar att det inte finns några säkra bevis i endera riktningen.

Sådana uppfattningar, påpekar politis-ka observatörer, minskar naturligtvis tryck-et på beslutsfattare att vidta några åtgärder över huvud taget.

GMO. När det gäller frågan om genetiskt mo-difierade livsmedel är klyftan särskilt slåen-de. Bland utfrågade vetenskapsmän anser 88

ABSURT. Att gräla om vetenskap med religiösa argument är ungefär lika meningsfullt som att dansa om arkitektur.

Skepticismen mot vetenskapen ökar


Ekonomiekandidatföreningen r.f.

Kontaktperson: Anders Nordlund, 040-1949 492

e-post: [email protected]

23.3 Årsmöte samt företagsbesök kl. 16 – 18.30 på MPS,

Paciusgatan 27, 00270 Helsingfors.

3.3 Workshop om råkost (raw food), Helsingfors

4.3 Teater: Rådgivaren

7.3 Barnens Teknikdag i Åbo

10.3 Företagsbesök till Boliden Karleby

14.3 Barnens egen rymdfest

19.3 Besök till Vanda Energis nya avfallsförbränningsverk

31.3 Temakväll om Östersjön

16.4 TFiF årsmöte

16.4 DIFF årsmöte

17.4 Besök på Mannerheimmuseet, Helsingfors25.4

25.4 ÖB: Resa till Helsingfors och Mamma Mia

7.5 Resa till Berlin

Se även www.tfif.fi eller www.diff.fi.

Baraviföreningen rf

Kontaktperson: Torvald Lindberg,

tfn: 045-10 15 414,

e-post: torvald.lindberg@kolumbus fi

Ekonomföreningen Niord r.f.

Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors

Cati Lilja, 0201 299 275

Läs om programmen i Niordbladet och på www.niord.fi.

4.3 Sohlbergs hemmuseum

5.3 Kvinnoföretagarinfo

7.3 Finlands Ekonomer: Kvinnodagen

10.3 Stresshantering

18.3 YLE strategi

19.3 Utställning: Robert Mappelthorphe

19.3 MBTI i Vasa

20.3 Deadline för att beställa åkband till Borgbacken

24.3 Tidshantering

26.3 Årsmöte

16.4 Teater: Fosterlandet

AKTUELLT I FÖRENINGARNA

Driftingenjörsförbundet

i Finland

Banvaktsgatan 2 A,

00520 Helsingfors

tfn: 040-585 0972,


Tekniska Föreningen

i Finland

Banvaktsgatan 2 A,

00520 Helsingfors

tfn: 040 585 25865,


procent att de är lämpliga för mänsklig kon-sumtion. Bara 37 procent av den icke-veten-skapliga gruppen anser dessa livsmedel vara säkra att äta.

Bara 28 procent av amerikaner anser livs-medel som behandlats med bekämpnings-medel vara trygga att förtära, medan 68 pro-cent av vetenskaparna tycker det.

Bland forskarna anser 86 procent att vac-cinering mot epidemiska barnsjukdomar ska vara obligatorisk, medan den uppfattningen delas av 68 av vanliga amerikaner.

Den senare frågan är nu brännande aktuell när USA noterar de första epidemiska mäss-lingsfallen på länge.

Vårdpersonal skyller detta på föräldrar som vägrat vaccinera sina barn, antingen i vilseledd uppfattning att vaccinering kan bi-dra till autism eller av på grund av rent reli-giös övertygelse.

Konsensus om rymden. Det är värt att no-tera att det i några frågor råder en slående enighet mellan de två grupperna. Så anser en majoritet i båda grupperna att den interna-

tionella rymdstationen ISS, som främst fi-nansieras av USA och Ryssland, varit en bra investering för USA.

Såväl lekmän som forskare är också över-tygade om att USA:s elever får en undermålig utbildning i vetenskap och matematik jäm-fört med eleverna i många av konkurrentlän-derna.

Medan vetenskaparna hyser en uppfatt-ning att klimatet för forskning är kärvt an-ser en majoritet av lekmän att vetenskapens framtid är ljus och har bidragit till förbättra-de levnadsvillkor.

Men i flera brännande frågor förblir klyf-torna markanta.

Drygt hälften av amerikaner som inte ar-betar med vetenskap stöder ökad oljeborr-ning till havs, medan bara en tredjedel av forskarna gör det. Och 65 procent av veten-skapsmännen vill att USA bygger fler kärn-kraftverk, medan bara 45 procent av lekmän-nen stöder tanken.

Skillnaden mellan tro och vetenskap är enkel. Vetenskapen kan med fog antas stäm-ma, vare sig du vill tro på den eller ej.

BILL WATTERSO

N

AGNOSTICISM. Matematiken och naturlagarna drabbar dig, vare sig du tror på dem eller ej.


johan svenlin text Ю Lek är den bästa formen av inlärning, vi-

sar en färsk studie vid Åbo Akademi.Till alla er föräldrar som vill stimulera

barnets intresse för matte: ni behöver inte rigga upp pekskärmar med pedagogiska pro-gram i lekparken! Ni kan lugnt låta barnen leka affär med kottar och stenar som han-delsvara och valuta. Att bygga torn av klos-sar eller ösa sand med hink och spade vid-gar och fördjupar deras uppfattning om tal, mönster och proportioner.

”Min undersökning visar att matematik ingår naturligt i barns traditionella lekar. Till exempel i sandlådan lär de sig urskilja volym, mängd och tyngd”, säger Kerstin Bäckman.

Hon disputerade i januari vid Åbo Akade-mi med sin doktorsavhandling Matematiskt gestaltande i förskolan. Avhandlingen bygger på hennes videoobservationer av den dagli-ga verksamheten på förskolor i Sverige och på intervjuer med förskolelärare. Analysen ut-går ifrån ett matematiskt och ett variations-tekniskt perspektiv.

Kerstin Bäckman arbetar dagligen med blivande förskollärare på högskolan i Gävle. Där försöker hon påverka inställningen till matematik i positiv riktning.

”När kursen börjar har många förskol-lärarstudenter med sig negativa minnen av matematik från sin egen skoltid. Under kur-sens gång vänder det när de inser att mate-matik kan göras till något roligt.”

Pisa-panik. Begreppet förskola skiljer sig mellan Finland och Sverige. I Finland går barn på dagis upp till fem-sexårsåldern och sedan ett år i förskola innan skolstarten. I Sverige är dagvården styrd av en nationell läroplan och barnen går i förskola tills de börjar i förskoleklass som sexåringar.

”I den praktiska vardagen är det ändå ing-en stor skillnad. I Sverige har man mer fo-kus på olika kunskapsområden och några av ledorden är lekfullhet, nyfikenhet, livslångt lärande. Läroplanen innehåller strävans-mål, men inga direkta kunskapsmål”, förkla-rar Bäckman.

I Finland utbröt närapå en nationell panik när den senaste Pisa-undersökningen visade att vi tappat en aning i placeringarna. I Sveri-ge har man ändå haft större orsak att oroa sig över landets låga Pisa-resultat. En del röster där har talat för att man borde sätta in mate-matikundervisning tidigt i förskolan.

”Jag tror inte att det står och faller med det. Finland har ju toppresultat trots att det inte finns en nationell läroplan för dagvår-den. Det viktigaste för den matematiska ut-vecklingen är att man ser till att nyfikenheten hos barnen bibehålls och att man som vuxen använder ett rikt språk med korrekta mate-matiska termer.”

När man som vuxen hör en diskussion mellan lekande barn kan man med fördel sparra dem med frågor och försiktigt styra resonemangen.

”Det ska inte göras till någon lektion, sna-rare till ett samtal där barnen får komma fram till olika lösningar.”

Undvik gratis-appar. Det sägs att upprepning är inlärningens moder, men Bäckman håller variationen högre i kurs.

”Variation behövs för att nyansera och vidga begrepp. För att förstå begreppet ‘katt’ måste man möta olika former av katter i oli-ka situationer, men också ha något konstant att hålla sig till. Det kan vara en utmaning för vuxna att variera eftersom barn ofta vill hålla sig till det de känner till.”

Kerstin Bäckman har fokuserat sin forsk-ning på traditionella lekar och bollspel, men hon tar inte avstånd från digitala pedagogis-ka läromedel.

”Nej, en pekplatta är ett redskap som kan få barnen att koncentrera sig på en uppgift. Det är upp till föräldrarna att se till att inne-hållet är bra. Man ska inte ladda ner program bara för att de är gratis. Det är bättre att be-tala för ett bra innehåll.”

Och inget ersätter mänsklig dialog. Kan-ske det finns orsak att komma ihåg hur Al-bert Einstein uttryckte det här med upp-märksamhet och intellektuell stimulans i sitt kända citat:

”Om du vill att dina barn ska bli intelli-genta, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu intelligentare, läs ännu mer sa-gor för dem.”

FLICKR / YUYA SEKIG

UCH

I

VETENSKAP

HANDS ON. Tuaregbarn i Niger gör sina hemläxor på en ståldörr i stället för att spela på en pekskärm.

MO

STPHOTO

S / MARIA BRU

N TH

EGERSTRÖ

M

VETENSKAP

Riktig lek ger mattehuvud

FLICKR / SWIATO

SLAW W

OJTKO

WIAK


EVOLUTION KRÄVER REVOLUTION. Ett kategoriskt ”Peace, man” innebär samtidigt att vi tackar nej till de succéer som konflikter stimulerar fram som en sidoprodukt.

Kriga för vetenskapenFå ting tycks påskynda vetenskapliga framsteg lika starkt som konflikter och kapprustning. torsten Fagerholm text

Ю Hur skulle en pacifistisk planet se ut? Grottmänniskor iklädda älgskinn? Krig innebär massivt lidande och kapitalförstö-relse, men onekligen tvingas stridande par-ter till upp finningsrikedom. Då livet är på spel sätts stora resurser in, utan protest. Ci-vilisationens framsteg är intimt samman-kopplade med dödsindustrin. Ohyggligt?

GPS bygger på matematisk triangulering, med rötterna hos kanonskyttar på 1500-talet som räknade fram ökad träffsäkerhet. Utan kanoner och ballistik: inga moderna kom-munikationsnätverk eller rymdfärder.

Under första världskriget idkade krigs-flottan ett race inom radiokommunikation. Redan på 1920-talet kunde civilsamhället njuta av luftburna nyheter och musik, senare även radiotelefoni och walkie-talkies. Sam-ma krig födde även genombrott inom blod-banker och -transfusion.

Bomben. Manhattan-projektet, som ut-vecklade atombomben, utplånade oräkneli-ga liv och beräknas ha kostat mer än 50 mil-jarder dollar i dagens penningvärde. Till de oplanerade spin-off-effekterna hör atom-kraft, strålbehandling av cancer, radioiso-toper för undersökning av organ samt tre-dimensionella bilder av kroppen.

Penicillinet, som framvinns ur mö-gelsvampen, upptäcktes redan 1928. Inte förrän 1942 lyckades man uppnå masspro-duktion genom bestrålning. Forskning-en påskyndades avsevärt av USA:s krigsti-da hårdsatsning med otaliga kemiingenjörer och biokemister.

Smör och stål. Atacamaöknen i Chile är värl-dens torraste plats. Den innehåller även en strategisk råvara för sprängämnen. Då im-porten av nitrat från Chile ströps 1915 tving-ades Tyskland uppfinna en metod för att framställa syntetiskt ammoniak ur kvävgas och vätgas. Krigsslutet fördröjdes med kan-ske ett år som följd, med otaliga extra offer.

Men sedermera började man använda samma metod, Haber-Bosch, för att produ-cera konstgödsel som enligt vissa bedöm-ningar hjälper till att mata en tredjedel av världsbefolkningen. Fritz Haber fick Nobel-priset i kemi 1918, trots att han även var ga-skrigets fader, med klorgas, senapsgas och Zyklon-A på ”meritförteckningen”.

Första världskriget födde även synte-tiskt gummi och plastikkirurgi. Ubåtskrigfö-ring sporrade utvecklingen av ultraljud inom medicin samt sonartekniken som används inom fiske och forskning. Radarn, ballongen, helikoptern och konservburken är andra upp-finningar som tagits fram eller raffinerats för militära syften i första hand.

Vetenskapen har ingen moral, den utgör enbart ett verktyg i våra händer.

MILLER I STÄLLET FÖR PILLER

Musik kan bli den nya vårdformen för patien-ter som drabbats av depression, ångest eller stroke. Det är i och för sig ingen nyhet att musik påverkar sinnesstämningen, men nu undersöker det EU-finansierade forsknings-projektet CREAM exakt hur hjärnan kän-ner igen och processar olika ljud. Målet är att utveckla musikaliska stimuli som kan aktivera specifika emotioner och på så sätt manipulera humöret. I framtiden kan patienter få lyssna på personliga ljudrecept för att diagnostisera eller till och med bota sina psykologiska eller neurologiska åkommor.

UT DEN NATURLIGA VÄGEN

Om inte den syntetiska gladjazz som ström-mar genom hörselgångarna hittar rätt nerv-bana, får farmakologin fortsätta transpor-tera substanser ut till kroppens celler. Jani Trygg disputerade i februari vid Åbo Akademi med doktorsavhandlingen Funktionella cel-lulosapärlor för farmaceutiska tillämpningar. Där konstaterar han att cellulosapärlor läm-par sig ypperligt för att dosera läkemedel på ett säkert och exakt sätt. Eftersom människ-ans matsmältning inte bryter ner cellulosa kan små pärlor impregneras med rätt dos, bero-ende på ålder och vikt, och nå ut till alla delar av matsmältningskanalalen.

3D UTAN GLASÖGON

I april kommer en ny prototyp av 3D-skärmen att presenteras av TriLite Technologies. Skär-men kan skapa en 3D-effekt för en masspu-blik på ett avstånd mellan 20 och 70 meter, utan att någon behöver sätta på sig de röd-gröna glasögonen. Systemet bygger på laser och mikrospeglar som sveper bildinformation förbi publikens synfält. 3D-effekten skapas genom stereoskopi, det vill säga hjärnan kom-binerar de två lite olika varianterna av samma bild, sedda med höger och vänster öga. Ferdi-nand Saint Julien, en av TriLites grundare, ser många användningsområden för innovationen. ”När vi väl slipper glasögonen kommer 3D att bli standard”, säger han.. JS

I KORTHET


boKbiten

”Människan fick språket för att kunna protestera.”Karel Capek (1890–1938)

”Här slumrar gömd ilska och ihjälslag-en sorg. Här lever slagsmål och vin, tårgas-granater och levrat blod på branta trappor.”(Ur Tankar mellan hjärtslag av Neftali Milfuegos.) ”Ni kommer att få vad som nu ser ut att bli en stor summa pengar. Det kan bli antingen en välsignelse eller en förbannelse”. (Ur ett brev som grundar-en av Koch Industries Fred Koch lämnade till sina söner.)

”Ofta pekades det på familje-band eller et-niska band till andra klander-värda indivi-der, så att man fick intryck av att ond-skan var gene-tisk snarare än personlig.”(Ur Näkterga-lens död av Lene Kaaber-bøl & Agnete Friis.)

ROMAN

Ю Med ett lyriskt, känsloladdat språk och aktuella teman är Neftali Milfu-egos debutroman Tankar mellan hjärt-slag en verklig läsupplevelse. Romanen är skriven i dagboksform och handlar om Neftali, en ”andra generationens invandrare”, som lämnar Sverige för att flytta till sin fars hemland Chile. Inom tjugoåringen brinner en våldsam eld: en vilja att kasta omkull alla förtryck-ande, hegemoniska strukturer i värl-den, men också en vilja att finna bot på den hemlöshet han upplever.

”Fakk alla språkpoliser.” Det första som slår en med denna roman är språ-ket. För det första är det så sjungan-de. Om Tankar mellan hjärtslag skul-le vara performativ konst istället för litteratur, så skulle den vara en musi-kal: känslan är för stor för att något an-nat än sång skulle kunna förmedla vid-den av den. Jagberättaren Neftalis till-tal till läsaren är direkt och autentiskt, och tack vare det är det lättare att för-stå honom, hans verklighet och hans syn på världen.

För det andra är språket inte någon Svenska-Akademien-svenska, utan ge-nomsyrat av talspråk och slangord. Men det är inte oförståeligt för det. I själva verket är det mesta antingen intuitivt, såsom ”trodderom” (trodde dom) och ”pallante” (pallar inte), eller begripligt genom kontexten, såsom ”kneg” (jobb) och ”tagga” (dra iväg nånstans).

En rolig detalj är alla fråge- och ut-ropssatser som på spanskt manér inleds med fråge- och utropstecken, till exem-pel ”¿Hur är jag flätad samman?” Lik-som inslagen av spanska demonstrerar

dessa konkret de två världar – en svensk och en chilensk – som Neftali är fäst vid och kluven mellan.

”Fakk Babylon.” Ett av romanens led-motiv är kluvenheten mellan natio-nella identiteter. I Sverige svarar Nef-tali alltid att han kommer från Chile, och i Chile svarar han Sverige. Samti-digt som han hatar flaggor och natio-nalism är det uppenbart att nationali-tetsfrågan är viktig för hans självbild. Resan till Chile är ett försök att komma i kontakt med en annan dimension av den egna identiteten. Det är också ett försök att skapa en mental kontakt till fadern genom att förstå den chilenska kulturen och de omständigheter som drev honom till Sverige.

Neftali är väldigt Sverigekritisk, bland annat för den växande fientlighe-

ten mot etniska minoriteter. Han kon-trasterar Chile mot Sverige, men finner även likheter och riktar kritik mot Chi-le. Hans dagdrivaraktiga tillvaro i lan-det präglas av fester, droger, förälskel-ser och demonstrationer i sydameri-kansk stil – med tårgas, batonger och brutalt polisiärt övervåld.

Romanen är en protest mot alla for-mer av maktmissbruk och ojämlikhet. Mot allt det dåliga och onda – kapita-lismen, rasismen, intoleransen, den il-lusoriska demokratin, exploateringen av jorden, könsmaktsordningen, hete-ronormen, hungern och våldet – som rastafarirörelsen fångat under en sym-bol: Babylon.

”Till den dagen då det inte längre finns första och andra klassens med-borgarskap i någon nation, tills hudfär-gen och könet på en människa inte be-tyder mer än färgen på hens ögon så ere krig”, utropar Neftali sitt uppror.

Idealism i konstnärlig form. Faran med den här typen av våldsam idealism är att den i litterär form inte förvandlas till mer än en arg, ung mans kria.

I det här fallet har författaren dock lyckats producera ett verk som varken är naivt eller tråkigt, utan problemati-serande och rörande.

Framför allt är det den konstnärli-ga formens förtjänst. Romanen kunde ha klarat sig utan hänvisningar till gre-kisk mytologi och citat av till exempel Nietzsche (onödig namedropping), men överlag är detta en överraskande posi-tiv debut som håller för fler läsningar än en. sebastian Köhler

En färd från Skandinavien till Sydamerika blir en färd för att finna frihet, kärlek och identitet. Med ord som vapen reser sig debutanten Neftali Milfuegos mot förtryck och diskrimination i ett poetiskt förstlingsverk.

Lyrisk protestlitteratur


→ TANKAR MELLAN HJÄRTSLAG ▪ NEfTalI MIlfUEgos ▪ WahlsTRöM & WIdsTRaNd ▪ 253 s.

→ SONS OF WICHITA ▪ daNIEl schUlMaN ▪ gRaNd cENTRal pUblIshINg ▪ 425 s.

→ NÄKTERGALENS DÖD ▪ lENE KaabERbØl & agNETE fRIIs ▪ albERT boNNIERs föRlag ▪ 351 s.

BIOGRAFI

Ю Kochfamiljen och Koch Industries är inte välkända i hemlandet heller, därav titeln. Detta är den första större biografin, som skildrar en förfärande brödrastrid om makt och kapital.

När grundaren Fred Koch gick bort 1967 lämnade han efter sig ett brev till sönerna där han skrivit: ”Ni kommer att få vad som nu ser ut att bli en stor summa pengar. Det kan bli antingen en välsignelse eller en förbannelse”. Det blev utan tvekan både och. Kanske mest förbannelse.

Striden, som framför allt stått mellan Bill Koch å ena sidan och hans tvillingbror David och äldre bror Charles å den andra, har gällt makten över ett jättelikt företagskonglome-rat med säte i Wichita, Kansas. Verksamheten innefattar bland annat olja och andra råvaror, gas, kemikalier, byggmaterial och boskaps-skötsel (i Montana, Texas, Kansas). Anta-let anställda är över 100 000, omsättningen över 100 miljarder dollar.

Efter många turer löstes Bill ut av Char-les och David. Den fjärde brodern, Frederick, har inte arbetat med affärer utan huvudsak-

ligen varit verksam inom kultursektorn, med betydande donationsverksamhet.

Som så ofta handlar brödrastriden inte bara om själva makten över företaget och ka-pitalet. Den handlar i hög grad om rivalitet mellan bröder sedan barnsben och en kamp om fadern Freds och modern Marys kärlek.

I sanning en tragisk arvstrid. Under slut-rättegången i Topeka, Kansas i april 1998, fällde mer än en av bröderna tårar och på modern Marys begravning vägrade Charles att skaka hand med Bill. Bröderna har sedan flera år lagt ned vapnen och ett slags stille-stånd råder.

Boken skildrar också Kochfamiljens poli-tiska aktivitet, främst i form av mycket sto-ra donationer till olika grupper på den po-litiska yttersta högerkanten, inklusive Tea-partyrörelsen och ökända John Birch Socie-ty. Bröderna säger sig förespråka libertari-anism, en politisk ideologi som förespråkar frihet från tvång och strävar efter att mini-mera statens inflytande. Därmed tänker de inte konservativt i vissa sociala frågor. Brö-derna är först och främst anti-government.

Och anti-Obama.För politisk intresserade i USA är ”The

Koch Brothers” ett välkänt begrepp, beund-rade av många på högerkanten, hatade av vänsterfolk.

Boken är skriven av Daniel Schulman på San Franciscobaserade ”grävartidning-en” Mother Jones. Verket är välskrivet, väl- researchat och nyanserat, om än delvis väl detaljerat. Även positiva drag hos bröder-na finns med, som deras stora donationer till konst- och kulturlivet, undervisning, can-cerforskning med mera. stellan björK

Hört talas om Kochfamiljen, The Koch Brothers, Koch Industries? Nej, trodde väl det. Ändå är den amerikanska företagsfamiljen en av världens rikaste och en stark politisk kraft på yttersta högerkanten i USA.

Maktkamp i affärsdynasti

THRILLER

Ю Nordiska thrillers och kriminalromaner (och TV-serier) är ett säljande brand. Na-turligt nog varierar kvaliteten – också på författares alster på en tidsaxel.

Danska duon Kaaberbøl & Friis har bakom sig de uppmärksammade sidvändarna Poj-ken i resväskan och De oönskade. Färskaste Näktergalens död följer författarnas tidiga-re recept: avstamp i Danmark, och högak-tuella och engagerande trådar till Östeuro-pa, denna gång – vältajmat – Ukraina.

Kapitlen växlar mellan korta, skakan-de ögonblicksbilder från Ukraina 1934, och dansk nutid.

Två systrar från ’farbror Stalins’ tid, med traumata i bagaget, opererar nu i Danmark,

och gamla personkonflik-ter rivs upp, med chockupp-lösning.

Författarduons central-gestalt är fortfarande räd-da-världen-sjuksköterskan Nina Borg, omnipotent och med illegala invandrares bäs-ta på agendan.

Romanens huvudperson är åttaåriga Katarina/Rina, dotter till ukrainska Natas-ha, som är gift med en hem-ligmisshandlande men eko-nomiskt attraktiv dansk man. Flickan utsätts för kidnapp-ningsförsök av flera aktörer med flummiga motiv. Borg klarar inte helt att skydda flickan på det ’gömda’ flykting-centret utanför Köpenhamn, där hon arbe-

tar som sjuksköterska.Författarna håller högt

tempo och serverar fysisk spänning, men satsar på en komplex intrig som till slut känns överkonstruerad: tro-värdigheten blir lidande. Alltför många personer och översentimentala personre-lationer underminerar ro-manens samhällsambitio-ner, och blir dess coup de grace. Boken är definitivt en lättviktare jämfört med du-ons två tidigare. Synd, ef-tersom den stora bilden – ’det nya Europa’ – förefaller

välforskad och ger läsaren tankestoff med tuggmotstånd. ragnhild artimo

Långa skuggor


Kenneth nars TExTeriK olsson oCh visit jämtland bIld

Ю I snart hundra år har svenskar, finländare och andra turister på vårvintern rest norrut för att uppleva fjällvyer, skidning och kanske en gnutta nordlig exotik.

I Sverige börjar fjällen och skidningen mycket längre söderut än i Finland och i området Jämtland Härjedalen ligger världsberömda skidområden som Åre och Storlien. Men till skillnad från finska Lapp-land bjuder området inte bara på fina upplevelser i skidspår och backe, utan också på stora njutningar kring middagsbordet.

Småskaligt. I regionen finns en gedigen och gammal tradition av mathantverk som nu fått nytt lyft. En orsak till detta är de stora sats-ningar på regeringsnivå som går under namnet Matlandet Sverige.

I Jämtland har pengarna främst satsats på utveckling, koordine-ring och marknadsföring av småskaligt producerade mathantverk. Detta kan låta bekant från andra sammanhang, men efter några da-gar i Åre ser man resultatet av satsningen.

I Jämtlands matvärld heter matkändisarna Magnus Nilsson och Niklas Ekstedt. Två helt olika typs människor och kockar, som båda på sina sätt bidragit till att föra fram sin generation och samtidigt visar re-spekt för de gamla traditioner, råvaror, hantverk och tekniker som fort-farande finns att rädda i trakten.

Då Ekstedt, som driver två restauranger i Stockholm, lyfter upp den jämtländska maten via restauranger kring Stureplan och medieuppträ-danden, verkar Nilsson på gräsrotsnivå i sina hemmaknutar.

Magnus Nilssons restaurang Fäviken Magasinet, som ligger ute i skogen bakom Åreskutan, har med fog valts till en av världens bästa.

Vanligt folk. Nåja, vad tillför allt detta vanligt folk på skidsemester? Om vi börjar från andra ändan kan man starta matresan i Åres cen-trum runt knuten från Hotell Åregården och uppleva en av Sveriges mest högklassiga korvkiosker.

Detta är Undersåkers Charkuteriefabriks korvkiosk som serve-rar allt från wienerkorv till syrade isterband och hembakat tunnbröd. Bakgrundsfigur och ägare är Magnus Nilsson själv, som tröttnade på allt som heter dålig korv och pålägg.

Fabriken ligger i Undersåker en kvarts körtid från Åre mot Öst-ersund. I den lilla fabriken tillverkas klassiska svenska charkuterier, från bacon till smörgåskaviar, medwurst och en sagolik rökt påläggs-skinka.

Flera av varorna serveras i Åres restauranger och de kan också kö-pas i kyldisken i mataffärerna i Åre. Ett perfekt ställe att fylla skidpå-sen eller kappsäcken med gott och förmånligt kvalitetschark.

Ingen junkfood. Skidcentret Åre är en för nordiska förhållanden res-pektingivande anläggning. I den lilla ”byn” finns allt man kan öns-ka sig och lite till. Inte bara restauranger, barer och skidaffärer, utan också bageri, bryggeri, mejeri, chokladfabrik, skidfabrik och en hel del annat.

Då man spenderar större delen av veckan i backen eller i spåret är det glädjande att inte vara tvungen att avsluta skidningen för att få sig en hyfsad måltid.

Tvärtom finns det över tio goda restaurangalternativ mitt i backen. Kvalitén är häpnadsväckande och en nolltolerans mot skräpmat har inte enbart införts utan följs också i praktiken. Det innebär farväl till frityrstinkande chicken nuggets, donuts och djupfrysta pizzor. Istäl-

what’s CooKing

→ BUUSTAMONS FJÄLLGÅRD ▪ bUUsTaMoN, ÅRE ▪ WWW.bUUsTaMoNsfJallgaRd.sE

→ UNDERSÅKERS CHARKUTERIEFABRIK ▪ byVägEN 111, UNdERsÅKER ▪ UNdERsaKERs.sE

→ COPPERHILL MOUNTAIN LODGE ▪ ÅRE bJöRNEN ▪ WWW.coppERhIll.sE

Matlandet JämtlandSKIDBACKEN PÅ GÅRDEN. Copperhill Mountain Lodge i Björnen har lägenheter, spa och restauranger.

let serveras identifierbar, för det mesta färsk och fräsch mat med al-ternativ för både småbarn och seniorer.

Ett bra bevis på hur bra en lunchupplevelse i backen kan vara är Buustamons Fjällgård. I den idylliska gamla fjällgården ligger ett litet brännvinsbränneri och en trivsam restaurang. Då dagens lunch, små älgfärsbiffar med rotmos, lingonsylt och gräddsås och en mörk öl från det lokala bryggeriet anländer till bordet är upplevelsen fulländad.

Hotellutbudet i Åre är både högt och brett. I centrum ligger några av de gamla charmiga fjällhotellen medan sluttningarna kantas av stör-re hotell och stugbyar.

Ovanför det barnvänliga skidområdet Björnen tronar den mäkti-ga anläggningen Copperhill. I det moderna hotell-komplexet finns allt man kan önska: trevliga lä-genheter, en stor lounge med brasa, flera restau-ranger och ett lyckat spa med varma utsiktsbas-sänger och bastu. För barnfamiljer är den största lyxen att kunna stiga rakt ut i backen och skida iväg utan transfer till backen.

LUNCH I BACKEN. Buustamons Fjällgård lockar till både lunch och middag.

FINA KORVEN. Undersåkers Charkuteriefabrik lockar till stora matuppköp.

Since 1887, Mionetto in Northeast Italy’s enchanting Prosecco region has been writing its story, creating wines that captivate and inspire. The inimitable Mionetto style is

Brut, with its seductive aromas and

white peach.

Experience Mionetto’s world of sparkling inspiration.

This is not just a Prosecco. It’s Mionetto.

Alkos beställningssortimentMionetto Prosecco DOC Treviso BrutPris 9,99 € / 75 cl, 13,19 € / liter; ALKO nummer: 920767

NJUT MED FÖRNUFT

FICK 89 POÄNG I PEKKA SUORSAS VIINIOPAS

Since 1887, Mionetto in Northeast Italy’s enchanting Prosecco region has been writing its story, creating wines that captivate and inspire. The inimitable Mionetto style is expressed in this refined Prosecco Brut, with its seductive aromas and flavors of honey, golden apple and white peach.

Experience Mionetto’s world of sparkling inspiration.

This is not just a Prosecco. It’s Mionetto.

Alkon tilausvalikoimissaMionetto Prosecco DOC Treviso BrutHinta 9.98 € / 75 cl, 13,17 € / litra; ALKO numero: 920767

NAUTI KOHTUUDELLA

PEKKA SUORSAN VIINIOPAS 89 PISTETTÄ

www.mionetto.fi

Kenneth Nars skriver om trender i restaurangvärlden och ger tips om

kulinariska upplevelser nära och fjärran.


Subaru Forester känns bättre ju sämre vägen är.

bo ingves text och bild Ю Subaru Forester gick för två år sedan in på

sin fjärde generation och har nu uppgrade-rats med en dieselautomat. Bilen har också fått en ordentlig pekskärm som tillsammans med en modernare instrumentpanel kör in bilen på detta decennium.

Då Forum provkörde bilen på Lettlands ställvis väldigt gropiga vägar började den kännas som ett bra alternativ för både sko-gen, urusla vägar, motorvägar och staden.

En del av provturen gick längs oplogade skogsstigar och skogsvägar, där bilen kändes mycket trygg att köra med. Då föret blev rik-tigt eländigt visade bilen att den är en äkta terrängbil och inte bara för stadscowboyer.

Fast automaten är av typ steglöst variabel har den utvecklats så att den faktiskt simu-lerar växlingar i stället för att kännas som ett gummiband. Även motorbromsningen är ef-fektiv om man växlar ner med rattpaddlarna.

På de snöiga vägarna var det roligt att trampa gasen i botten från stillastående läge eftersom bilen omutligt höll riktningen. Om förarkompetensen tog slut på de slingriga vägarna rättade körstabiliseringssystemet snabbt till felet och bilens riktning.

Det är inte bara fyrhjulsdriften som gör att Forester är som gjord för landsbygden. Fjäd-ringen klarar av större gropar utan åthävor och bilen känns trots sin höjd stabil på lands-vägen. Ett minus är däcksljuden.

Vinterduglig roadster Ю Nya Audi TT Roadster råkade ut för både

snö, regn och noll grader när den presen-terades på Mallorca. Provkörningen visade att bilen galant klarar av finska vinterför-hållanden – så länge suffletten är uppfälld.

Fast egentligen klarar man av rejält kyligt före med taket nedfällt, åtminstone om bilen som tillval har säten med inbyggd nackfläkt och vindstoppare bakom.

Trots att vädret förtog mycket av kör-glädjen visade den nya roadstern att den är en bil som ligger högt på vill ha-listan när den kommer till Finland till sommaren.

Då är det enbart frågan om toppmodel-len TTS Roadster med 310 hästkrafter, kon-tinuerlig fyrhjulsdrift och fenomenal kurv-tagningsförmåga.

Det bästa är dock ljudet. Motorns mäk-tiga muller är konstgjort förstärkt så att det smäller verkligt maskulint vid växlingarna. Just det där ljudet som retar gallfeber på mig när jag sitter hemma och njuter av stillheten.

Om jag någonsin fick pengar till en Audi TT skulle det bli en Roadster av en enkel or-sak: för en längre person är det lättare att hoppa in än att åla sig in i coupé-versionen.

TÅL OCKSÅ VINTERFÖRE. En riktig purist ser att det här inte är värstingen Audi TTS Roadster quattro utan en vanlig TT Roadster med ”bara” 230 hästkrafter och framhjulsdrift. En lite svagare version med framhjulsdrift kommer nästa år att börja importeras till Finland. Priset torde landa under 50 000 euro.

GOTT OM UTRYMME. Fyrhjulsdrivna Seat Leon ST har beprövad Volkswagen-teknik men kostar klart mindre än moderbolagets motsvarande bil.

För bonde och stadsbo

MISSTAG. De här långhåriga lettiska grisarna med sitt Elvisliknande pannludd tyckte att Subaru Forester var en trevlig bekantskap.

BILAR → SUBARU FORESTER DIESEL AUTOMAT ▪ pRIs: Från cirka 40 000 euro.

→ AUDI TTS ROADSTER ▪ pRIs: Från 62 500 euro.


Ibland säger mina barn att de vill bli konstnärer och att de undrar hur man kunde livnära sig på konsten. Jag sva-

rar alltid att man måste ta en titt på så kallade svaga signaler, som hittas bäst på platser där det finns mas-sor av vanligt folk. När jag själv letar efter svaga sig-naler i Helsingfors åker jag tunnelbana.

Den första svaga signalen på metrostationen är mycket stark: ingen märker att jag existerar. På platt-form ser jag unga och gamla människor, föräldrar med sina barn och förälskade par, men ingen är intresserad av mig.

Alla stirrar på sina smarttelefoner utan avbrott. Då man väntar på metron kollar man sin telefon, medan man stiger på metron kollar man sin telefon, och när man sätter sig kollar man sin telefon. När man äntli-gen sitter på bänken tar man en längre titt på sin tele-fon. Och kommer tåget inte i tid kollar man sin mobilte-lefon, troligen för att hitta någon annan form av kollek-tivtrafik för att åka någonstans för att samtidigt kun-na kolla sin telefon.

Byxlös. Ifall jag inte bar några byxor och höll ett svin-huvud under armen skulle alla förmodligen fortsätta att kolla sina mobiler.

”Att jobba som konstnär och ordna en performans i tunnelbanan är en jättegod idé”, konstaterar jag åt mina barn. ”Bara ni streamar hela performansen på nätet.”

Mina barn säger att ingen skulle vilja betala nånting

för att se en performansvideo på webben, och börjar fråga efter min exakta intjäningslogik.

”Vi får inte glömma vad det händer när man sitter och sysslar med sin telefon. I metrovagnen ser vi mas-sor av människor i obekväma ställningar: de har spän-ningar i nacken och fingrarna efter allt mobilsurfande. Dagen då skolorna ersätter traditionella böcker med surfplattor kommer även de yngsta barnen att ha ont i nacken. Och vi har inte ännu sett hur det står det till med stackarna som har fortsatt med sina mobiler och bärbara datorer tills de fyller 50.”

Lida för konsten. Vill man vara konstnär är det lättast att ha två utbildningar. Fysioterapi är framtidens yr-kesområde. Man kan öppna egen mottagning, men när man är på konstnärligt humör, alltså varannan dag, tar man tunnelbanan och har en fysioterapiperformans med passagerarna.

”Där har vi vår framtidsplan: en streamad metrovagnsperformans som alla passagerare kan kol-la via webben. Kanske kunde de även intervjuas under sändningen. Framför allt måste de kunna dela bilder från performansen. Bilderna kan visas i samma sänd-ning, och vi säljer reklam”, säger jag och börjar springa. Jag har verkligen bråttom för att presentera min nya programformat åt närmaste TV-bolag.

”Glöm inte de där tomma returburkarna på metro-golvet”, säger mina barn. ”Lite extra pengar för dig ef-ter performansen och fysioterapijobbet.” S

Svaga signaler

SVAR

: 1)N

ORD

EA 2

) WIM

DU

ISEN

BERG

3) D

) SYR

IEN

BOSSE

SISTA ORDET

1. Vilket bolag som noteras på Helsing-forsbörsen har det överlägset största marknadsvärdet?

2. Vad hette den första ordföranden för Europeiska centralbanken (tips: han var ordförande åren 1998-2003)?

3. Applegrundaren Steve Jobs adoptera-des strax efter sin födsel år 1955. Hans biologiska mor var schweiz-amerikanska, men varifrån kom hans biologiske far ur-sprungligen? a) Sverige b) Sydafrika c) Singapore d) Syrien

▶ Svaren till vänster om Bosse.

Koll på börsklockan

Gilbert Granholm är frilansjournalist, humorist och chefredaktör för satirsajten Uutissirkus.

AFFÄRSMAGASINET

GULA BLADET

som medlemsförmån

till medlemmar i

DIFF och TFiF

Finland i seg recessionExporten drar inte, den inhemska marknaden står stilla.

Vad skulle DU göra?

Aktia, Samsung och de finlandssvenska mediehusen lanserar nu fondspelet.fi, en underhållande tävling för dig som vill testa och lära dig mer om fondplaceringar. Genom att följa med fiktiva världshändelser bestämmer du om placeringar i 9 olika Aktiafonder. Gå in på adressen fondspelet.fi, utmana dina vänner och se vem av er som är den skarpaste fondplaceraren. Det kostar ingenting att spela. Du kan spela fram till 31.3.2015. Varje vecka dras en vinnare som får ett pris från Samsung. De tre bästa fondplacerarna belönas med fondandelar från Aktia.

Spela nu! Fondspelet.fi

AFFÄRSMAGASINET Nr 2 2015 www.forummag.fi | 8,90 €

HON TAR ÖVER RODRETLangh Ship löser problemet med EU:s svaveldirektiv genom att bygga egna avgasröktvättare som också ger ny business.

SLUTET PÅ NOKIAS SAGA I INDIEN ÄR BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT FIVE WATTS KASTAR NYTT LEDLJUS SVERIGE PLANERAR ULTRASNABBA JÄRNVÄGAR

GULA BLADET

som medlemsförmån

till medlemmar i

DIFF och TFiF

HON TAR ÖVER RODRET - Forum€¦ · stryktålig Subaru Forester och en läcker Audi TT Roadster....

Documents

Transcript of HON TAR ÖVER RODRET - Forum€¦ · stryktålig Subaru Forester och en läcker Audi TT Roadster....