Hållbarhetsredovisning – identifiering och prioritering av ...1146588/FULLTEXT01.pdf · topics...

INOM TEKNIKOMRÅDETEXAMENSARBETE ENERGI OCH MILJÖOCH HUVUDOMRÅDETMILJÖTEKNIK,AVANCERAD NIVÅ, 30 HP

, STOCKHOLM SVERIGE 2017

Hållbarhetsredovisning – identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor i en verksamhet som Sweco Environment

ANNA-KARIN SÖDERSTRÖM

KTHSKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

I

Sammanfattning I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. Nyckelord: hållbarhetsredovisning, intressentdialog, GRI Standarder, hållbar utveckling

II

Abstract In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development. Key words: Sustainability reporting, stakeholder dialogue, GRI Standards, sustainable development

III

Förord Under det här mastersexamensarbetet har min handledare från KTH:s sida har varit Cecilia Sundberg, och från Swecos sida Lova André Nilsson samt min före detta klasskompis Malin Wängdahl. Från de här personerna har jag önskat, och också fått, mycket handledning under arbetets gång. Jag vill tacka för allt stöd, hjälp med problemlösning och de intressanta diskussioner vi haft. En annan person som nästan kommit att bli extra handledare är Magnus Enell, som bland annat givit bra svar på frågor om redovisningsstandarder i allmänhet och GRI i synnerhet. Alla de (ingen nämnd, ingen glömd) som läst utkast av rapporten eller något annat material och lämnat kritik om innehållet har också givit arbetet en skjuts framåt. Förutom att lämna kritik har dessa även bidragit till viktiga diskussioner om meningen med hållbarhetsredovisning. Alla intervjupersoner och workshopdeltagare som varit med ska också ha ett stort tack, då resultatet blivit mycket tunt utan dem. Slutligen vill jag tacka hela grupp 1174 Stadsplanering och kommunalteknik på Sweco Environment för att den varit trevlig att sitta hos under våren!

IV

Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................................................ I

Abstract ............................................................................................................................................ II

Förord .............................................................................................................................................. III

Innehållsförteckning ........................................................................................................................ IV

Översättningar ................................................................................................................................. VI

1. Inledning ................................................................................................................................... 1

1.1 Syfte ......................................................................................................................................... 1

1.2 Mål ........................................................................................................................................... 1

2. Bakgrund ................................................................................................................................... 2

2.1 Lagen om hållbarhetsredovisning ........................................................................................... 3

2.2 Global Reporting Initiative....................................................................................................... 4

2.3 Sweco Environment ................................................................................................................. 4

3. Metod ....................................................................................................................................... 5

3.1 Litteraturstudier ...................................................................................................................... 5

3.2 Intressentdialog ....................................................................................................................... 5

3.2.1 Intervjuer ......................................................................................................................... 5

3.2.2 Workshop ........................................................................................................................ 7

3.3 Studie av Swecos dokument om hållbarhet ............................................................................ 7

3.4 Analys av data .......................................................................................................................... 8

3.4.1 Intressentdialog ............................................................................................................... 8

3.4.2 Jämförelse mellan intressentdialog och Swecos dokument om hållbarhet .................... 9

4. Teori ........................................................................................................................................ 10

4.1 GRI Standarder ...................................................................................................................... 10

4.1.1 Rapporteringsprinciper ................................................................................................. 11

4.2 Intressentdialog ..................................................................................................................... 12

5. Resultat ................................................................................................................................... 14

5.1 Identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor ............................................................... 14

5.1.1 Sammanställning av öppna intervjuer ........................................................................... 14

5.1.2 Sammanställning av snabbfrågor till intervjupersoner ................................................. 16

5.1.3 Sammanställning av workshopmaterial ........................................................................ 17

5.1.4 Slutlig sammanställning av hållbarhetsfrågor ............................................................... 17

5.2 Identifiering av övriga frågor ................................................................................................. 18

5.3 Jämförelse mellan intressentdialog och Swecos dokument om hållbarhet.......................... 19

6. Diskussion ............................................................................................................................... 21

6.1 Sweco Environments mest väsentliga hållbarhetsfrågor ...................................................... 21

V

6.2 Felkällor ................................................................................................................................. 22

6.3 Intressentdialogen som metod för hållbarhetsredovisning .................................................. 22

6.3.1 En av flera metoder ....................................................................................................... 23

6.3.2 Fortsatt kunskapsbehov ................................................................................................ 24

6.4 GRI Standarder för hållbarhetsredovisning ........................................................................... 24

6.5 Hållbarhetsredovisningen som verktyg för hållbar utveckling .............................................. 25

7. Slutsats .................................................................................................................................... 26

Referenser ...................................................................................................................................... 27

Bilaga I – Intervjumall Sweco-anställda och akademi .................................................................... 30

Bilaga II – Intervjumall ideell organisation ..................................................................................... 33

Bilaga III – Intervjumall konkurrent ................................................................................................ 36

Bilaga IV – Intervjumall kund .......................................................................................................... 40

Bilaga V – Intervjumall underleverantör ........................................................................................ 43

Bilaga VI – Snabbfrågor till intervjupersoner ................................................................................. 46

VI

Översättningar Denna rapport är skriven på svenska medan GRI Standarder för hållbarhetsredovisning som det refereras till i stor utsträckning är skrivna på engelska. Det kan därför vara relevant att se vilken översättning som gjorts av en del av standardernas centrala ord och begrepp. Dessa listas här nedanför. Begreppen är ett urval ur en längre lista med översättningar gjord av Enact (2017). Den delades ut under kursen ”Certifierad utbildning i nya GRI Standards hållbarhetsredovisning”, som hölls av Aktuell Hållbarhet och Enact den 31 januari–1 februari 2017 i Stockholm. Fråga/hållbarhetsfråga Topic Generella upplysningar General disclosures GRI Standarder GRI Standards Grunden Foundation Hållbarhetsstyrning Management approach Intressentdialog Stakeholder engagement Kärnnivå Core Krav Reporting requirements Omfattande nivå Comprehensive Rekommendationer Reporting recommendations Upplysning Disclosure Vägledning Guidance Väsentlig Material Ämnesspecifik Topic-specific Rapporteringsprinciperna: The principles: Precision Accuracy Balans Balance Tydlighet Clarity Jämförbarhet Comparability Fullständighet Completeness Väsentlighet Materiality Tillförlitlighet Reliability Intressentinvolvering Stakeholder inclusiveness Hållbarhetssammanhang Sustainability context Tid Timeliness Redovisningen ska omfatta frågor som på ett betydande sätt påverkar intressenternas bedömningar och beslut

The report shall cover topics that substantively influence the assessments and decisions of stakeholders

Redovisningen ska omfatta frågor som på ett betydande sätt speglar organisationens förmåga att bidra till hållbar utveckling

The report shall cover topics that reflect the reporting organization’s significant economic, environmental, and social impacts

1

1. Inledning En hållbarhetsredovisning kan användas till mycket; att sprida information om en verksamhets hållbarhetsarbete både internt och externt, att sätta upp och följa upp hållbarhetsrelaterade mål, att skapa bättre förståelse för utmaningar, att engagera en ledning i hållbarhetsfrågor, med mera. I en hållbarhetsredovisning rapporterar en organisation om föregående verksamhetsår. Syftet är dock inte bara att redovisa vad som redan hänt utan även att följa upp och att sätta upp mål – att sikta framåt (Global Sustainability Standards Board, 2016). Förutom att redovisningen kan anses användbar för att fylla dessa syften kommer den att synas mer framöver av en annan anledning. Den 1 december 2016 trädde en lag i kraft som innebär att alla större svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa (SOU 2016/17:CU2; Aktuell Hållbarhet, 2016). För de flesta innebär det att lagen ska tillämpas första gången 2018 (Sandow, 2016). Ett av företagen som berörs och som inte hållbarhetsredovisat tidigare är Sweco. Sist men inte minst kan hållbarhetsredovisningen, förutom att vara engagerande, informerande och uppfylla lagkrav, också bidra till en verklig hållbar utveckling i organisationer och i samhället. Det är förhoppningen att även det här arbetet i någon mån ska göra.

1.1 Syfte Syftet med examensarbetet är att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på konsultföretaget Sweco och i liknande verksamheter, genom att identifiera och prioritera Sweco Environments hållbarhetsfrågor och därmed genomföra och studera en inledande del av en redovisningsprocess.

1.2 Mål För att uppfylla syftet har det arbetats med följande mål:

• Identifiera Sweco Environments hållbarhetsfrågor genom dialog med bolagets intressenter

• Prioritera och hitta de mest väsentliga av de identifierade hållbarhetsfrågorna

• Utvärdera den använda metoden för identifiering och prioritering

• Utvärdera GRI Standarder för hållbarhetsredovisning i förhållande till lagen om hållbarhetsredovisning, och som verktyg för hållbarhetsredovisning i allmänhet

2

2. Bakgrund Diskussionen om företag och andra organisationers hållbarhetsarbete har vuxit i omfattning på senare tid. Både samhället i stort och enskilda kunder ställer allt högre krav. (Bellantuono, et al., 2016) Att ge ut en hållbarhetsredovisning kan vara del av en organisations hållbarhetsarbete, men är också ett sätt att bemöta och vara transparent gentemot sina intressenter. Den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI) gav ut riktlinjer för hållbarhetsredovisning redan i början av 2000-talet (Global Reporting Initiative, 2017), och många organisationer hållbarhetsredovisar redan idag. Antalet kommer dock troligen att öka den närmaste tiden, i och med det nyligen införda EU-direktivet om hållbarhetsredovisning (2014/95/EU) och den relaterade svenska lagen (2016/17:CU2). En hållbarhetsredovisning har vanligtvis formen av en rapport och ges ofta ut årligen, och på det sättet liknar den mycket en årsredovisning. Det är dock inte finansiell information om verksamheten som ska redovisas, och hållbarhetsredovisningen är inte heller detsamma som en miljörapport. Enligt den traditionella definitionen som används i det här arbetet, och i många hållbarhetsredovisningar, handlar hållbar utveckling om miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet (Global Sustainability Standards Board, 2016). Den använda definitionen av hållbar utveckling är den som angavs i Our Common Future år 1987 (World Commission on Environment and Development). En hållbarhetsredovisnings innehåll omfattar alltså mer än miljö. Några vanliga verktyg som företag kan använda för att förbättra och leda sin verksamhet när det gäller miljö och socialt ansvarstagande är ledningssystemen ISO14001 och ISO26000 (Epstein, et al., 2014). Ett användande av standarden ISO14001 syftar till att minska ett företags miljöbelastning (Swedish Standards Institute, 2017b), och standarden ISO26000 innehåller riktlinjer för hur företag ska ta ett socialt ansvar (Swedish Standards Institute, 2017a). Jämfört med de här exemplen är hållbarhetsredovisningen ett mer allomfattande, enskilt verktyg för att arbeta med dessa frågor, på så sätt att den redovisande organisationen ska behandla ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet i ett och samma dokument (Global Sustainability Standards Board, 2016). ISO-standarderna är omfattande, men täcker var och en in en mindre del av vad som omfattas av begreppet hållbarhet. Global Reporting Initiative (GRI) beskriver hållbarhetsredovisningen såhär: ”sustainability reporting, as promoted by the GRI Standards, is an organization’s practice of reporting publicly on its economic, environmental, and/or social impacts, and hence its contributions – positive or negative – towards the goal of sustainable development” (Global Sustainability Standards Board, 2016, s. A3). Enligt GRI är alltså hållbarhetsredovisningen ett företags genomförande av att rapportera publikt om sin ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, och därmed sitt bidrag – positiva eller negativa – till målet om hållbar utveckling. Ett alternativt, mycket kort sätt att förklara hållbarhetsredovisningen på är det här: ”poängen är ju egentligen att rapportera en pågående process som på sikt ska göra företaget mer hållbart” (Frostenson, et al., 2013, s. 22). En redovisningsprocess tar tid, speciellt för ett företag som inte redovisat tidigare (Barkland & Ljungberg, 2010), och ett av de första stegen i processen är att identifiera företagets mest väsentliga hållbarhetsfrågor (Carendi & Raynal, 2017). Innehållet i redovisningen behöver bestämmas och för att innehållet ska bli intressant och relevant behöver en identifiering och prioritering av företagets hållbarhetsfrågor göras. De stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under det här arbetet. Om det antas att en hållbarhetsredovisning kommer att leda till

3

verklig hållbar utveckling, så visar den här översiktliga illustrationen hur stegen identifiering och prioritering kan komma att ha relevans:

Identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor → bra hållbarhetsredovisning → bra hållbarhetsarbete i organisationer och företag → hållbar utveckling

Samtal med intressenter kan utgöra en del av arbetet med att identifiera och prioritera en organisations hållbarhetsfrågor inför skapandet av en redovisning. En av anledningarna till att metoden är lämplig i sammanhanget är att den bidrar till en läsaranpassning, då redovisningen ska läsas av just organisationens intressenter (Barkland & Ljungberg, 2010). Intressentdialogen är också viktig i strategiskt företagande över lag, då intressenters intressen är väsentliga att ta hänsyn till om en organisation ska utvecklas i rätt riktning och kunna fortsätta verka (Freeman, 1984). I det här arbetet har intressentdialogen använts för identifiering och prioritering av Sweco Environments hållbarhetsfrågor.

2.1 Lagen om hållbarhetsredovisning Den nyligen införda svenska lagen om hållbarhetsredovisning (2016/17:CU2 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy) följer av ett EU-direktiv (2014/95/EU) och innebär att alla stora företag ska redovisa för det verksamhetsår som infaller närmast efter den 31 december 2016. Som stora företag räknas de som uppfyllt minst två av dessa kriterier under de två senaste räkenskapsåren: i snitt fler än 250 anställda, en balansomslutning på 175 miljoner kronor och en nettoomsättning på 350 miljoner kronor. Enligt EU-direktivet ska alla företag med minst 500 anställda hållbarhetsredovisa, men den svenska lagen har alltså gjorts något annorlunda för att omfatta fler. (SOU 2016/17:CU2) Lagen innebär förändringar i bland annat årsredovisningslagen, och alla typer av företag som omfattas av årsredovisningslagen omfattas också av lagen om hållbarhetsredovisning. Det innebär att skyldigheten att redovisa endast avgörs av verksamhetens storlek och inte dess typ. (Svenskt Näringsliv, u.d.) Det räcker att moderbolaget i en koncern med flera stora dotterbolag redovisar enligt lagen (Svenskt Näringsliv, u.d.), vilket betyder att Sweco Environment som studeras i det här examensarbetet inte kommer att behöva publicera en egen redovisning framöver. Lagen kräver att redovisningen ska innehålla upplysningar om (SOU 2016/17:CU2, s. 1):

• Miljö

• Sociala förhållanden

• Personal

• Respekt för mänskliga rättigheter

• Motverkande av korruption Inom alla dessa områden ska det också lämnas information om vilka policys som tillämpas och vilka resultat tillämpandet har givit, vilka risker som finns relaterade till områdena och hur riskerna hanteras, och resultatindikatorer som är relevanta för företaget att använda (Svenskt Näringsliv, u.d.). Företagets affärsmodell ska också beskrivas. Om någonting inte går att redovisa ska det lämnas en förklaring till varför (Carendi & Raynal, 2017).

4

2.2 Global Reporting Initiative GRI är en internationell, oberoende och icke vinstdrivande organisation som bildades år 1997 i USA. Organisationen föddes för att utveckla ett ramverk för redovisning om miljö, men växte snabbt till att behandla en större bredd av frågor. GRI:s första riktlinjer för hållbarhetsredovisning, som är föregångare till de nu utgivna standarderna, kom år 2000. De blev världens första globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Efter de första riktlinjerna, GRI G1, har flera uppdateringar gjorts med generationerna GRI G2, GRI G3, GRI G3.1 och GRI G4. (Global Reporting Initiative, 2017) GRI Standarder för hållbarhetsredovisning kom 2016, och de första redovisningarna skrivna enligt standarderna publicerades under det första halvåret av 2017. Det finns därför inte mycket forskning och granskning gjord av användningen ännu. På GRI:s hemsida finns databasen Sustainability Disclosure Database, där organisationer kan lägga in sina redovisningar och där det går att söka efter bland annat rapporttyp eller redovisande organisation (Global Reporting Initiative, 2016b). Den 10 maj 2017 hade endast ett tjugotal rapporter skrivna enligt GRI Standarder lagts in i databasen.

2.3 Sweco Environment Verksamheten vars hållbarhetsfrågor studeras är bolaget Sweco Environment, som är en del av Sweco Sverige, vilket i sin tur är en del av hela koncernen Sweco Group. Sweco Group har ungefär 14 500 anställda i olika delar av Europa (Sweco AB, 2017a). Det svenska bolaget Sweco Environment har över 700 anställda (719 i början av 2016) som sitter på kontor över hela landet (Sweco AB, 2016b). Sweco är ett konsultföretag och säljer alltså tjänster, till kunder både inom kommunal och statlig förvaltning och privat sektor. Sweco Environments uppdrag handlar övergripande om vatten och miljö (Sweco AB, 2017b).

5

3. Metod I det här kapitlet beskrivs vilka metoder som använts för att uppfylla det syfte och de mål som satts upp för arbetet. Vid identifieringen och prioriteringen av Sweco Environments hållbarhetsfrågor har metoden intressentdialog använts. Intressentdialogen har bestått av intervjuer med interna och externa intressenter samt en intern workshop. Materialet som samlats in under intressentdialogen har analyserats och resulterat i en lista över identifierade hållbarhetsfrågor, indelade efter sammanhang och placerade i prioriteringsordning. Som underlag för diskussion om olika metoder för identifiering och prioritering har även några av Swecos dokument om hållbarhet studerats i syfte att identifiera hållbarhetsfrågor. En jämförelse har sedan gjorts mellan resultaten av denna studie och resultaten av intressentdialogen. Övrig kunskap och information har i huvudsak samlats in under kursen ”Certifierad utbildning i nya GRI Standards hållbarhetsredovisning” som hölls av Aktuell Hållbarhet och Enact den 31 januari–1 februari 2017, och genom litteraturstudier som genomförts kontinuerligt under arbetets gång.

3.1 Litteraturstudier Litteraturstudier har genomförts under hela arbetet, av många typer av dokument och i flera syften. En fullständig version av GRI Standarder har studerats vid återkommande tillfällen, och då mestadels den grundläggande standarden GRI 101: Foundation 2016 och översiktligt de frågespecifika standarderna i 200-, 300- och 400-serierna om ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. De frågespecifika standarderna användes främst vid skapandet av intervjufrågor. Andra exempel på litteratur som studerats är den svenska lagen om rapportering om hållbarhet, och EU-direktivet som ligger till grund för denna. Framförallt i början av arbetet lästes en del teori om intressentdialog och intervjuteknik. Information om genomförandet av intressentdialoger och användandet av riktlinjerna GRI G4, som är en föregångare till GRI Standarder, har sökts i andra organisationers hållbarhetsredovisningar.

3.2 Intressentdialog I arbetets syfte har ingått att identifiera och prioritera Sweco Environments hållbarhetsfrågor, och metoden som använts för att nå resultat gällande detta har varit att föra en intressentdialog. Att en organisation för en intressentdialog betyder inte alltid det mest uppenbara – att det hålls ett direkt samtal mellan en anställd och en intressent – men i det här fallet är det en mycket konkret form av dialog som förts. Några av bolagets intressentgrupper har valts ut, och intervjuer har hållits med en representant för varje intressentgrupp. Förutom det har en workshop hållits dit alla anställda på ett av bolagets kontor var inbjudna. På det här sättet har intressenterna fått säga vad de tycker är bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor.

3.2.1 Intervjuer För intervjuerna har en så kallad kvalitativ, semistrukturerad metod använts. Att en metod är kvalitativ innebär att få objekt eller personer studeras noggrant och på djupet snarare än tvärt om, och vid kvalitativa studier presenteras resultaten oftare i ord än i siffror (Hedin, 1996). Det är heller inte ovanligt att antalet intervjupersoner är så få som fem till tio personer, vilket också är fallet här.

6

Steinar Kvales (2007) teorier om och beskrivningar av utformandet av intervjumallar och intervjufrågor till semistrukturerade intervjuer har använts som stöd i intervjuarbetet. En semistrukturerad intervju är en sådan som är planerad till viss del, och där frågor och riktning anpassas efter intervjupersonens svar. Det kan exempelvis betyda att intervjuaren formulerar några huvudfrågor och flera alternativa följdfrågor att välja mellan beroende på hur intervjupersonen svarar (Kvale, 2007). På det sättet har intervjumallarna i det här arbetet utformats (se Bilaga I-V). Intervjumetoden passar syftet med intressentdialogen bra, då en semistrukturerad intervju handlar om att just spegla en intervjupersons bild av någonting (Kvale, 2007). Den semistrukturerade formen av intervju kompletterades dock med några helt strukturerade frågor; så kallade snabbfrågor. Intervjupersonerna fick här ta ställning till givna hållbarhetsfrågor och hur stor påverkan bolagets interna respektive externa verksamhet ansågs ha i varje fråga. En direkt översättning av alla frågespecifika standarder i serierna om ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor i GRI Standarder ligger till grund för de 36 givna hållbarhetsfrågorna (se Bilaga VI). Idén om att utgå ifrån en bruttolista från GRI på det här sättet ges stöd i boken Konsten att hållbarhetsredovisa (Barkland & Ljungberg, 2010, s. 84). Snabbfrågorna gavs för att låta intervjupersonerna ta ställning till många frågor, att underlätta en sammanställning och tolkning av intervjumaterialet, men också i det sekundära syftet att ge intervjupersonerna möjlighet att se vilka frågor som finns med i GRI Standarder; att förankra en kunskap om standarderna hos intressenterna. Intervjuernas yttersta syfte var att ge svar på frågan ”vilka tycker du är Sweco Environments viktigaste hållbarhetsfrågor?”, men många och olika intervjufrågor ställdes för att ge svar på denna. Vad gäller intervjufrågornas innehåll har mycket stöd sökts i GRI Standarders beskrivningar av ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. En och samma intervjumall har använts som grund, men skrivits om för att passa olika intressentgrupper. Samtliga intervjumallar samt formuläret med snabbfrågor som användes finns som bilagor i slutet av rapporten (intervjumallar: Bilaga I-V, snabbfrågor: Bilaga VI). Valet av intressentgrupper grundas till störst del på diskussioner. Hänsyn vid valet togs bland annat till vilka som kan påverka, och påverkas av, verksamheten. Intentionen var också att intressenterna tillsammans skulle bilda en mångsidig grupp där ett förhoppningsvis brett spektrum av tankar fanns representerade, samt att interna och externa intressentgrupper skulle vara likvärdigt representerade. En sista faktor, som är viktig att ha i åtanke i början av varje redovisningsprocess och inte bara i det här arbetet, är syftet med arbetet (Barkland & Ljungberg, 2010). En hållbarhetsredovisning ska läsas av verksamhetens intressenter, och därför bör det beaktas vad de är intresserade av att läsa när innehållet bestäms (Barkland & Ljungberg, 2010). Nedanstående nio intressentgrupper valdes ut och en representant för varje grupp har intervjuats. Alla intervjupersoner hålls anonyma i rapporten, och benämns inte mer specifik än som ”interna intressenter” eller ”externa intressenter” i resultat och diskussion. Interna intressenter:

• Chef/ledning

• Hållbarhetskoordinator

• Ung/junior anställd konsult

• Senior anställd konsult

7

Externa intressenter:

• Leverantör

• Konkurrent

• Kund

• Ideell organisation

• Akademi/högskola

3.2.2 Workshop Som komplement till intressentdialogen i form av intervjuer hölls en workshop, dit alla medarbetare på Sweco Environments kontor på Gjörwellsgatan i Stockholm var inbjudna. Här arbetar anställda på bolagets regioner Utland, Öst Vatten och Öst Miljö. Ungefär 50 personer deltog i workshopen. Under workshopen hölls först en presentation på ungefär fem minuter där examensarbetet och ämnesområdet introducerades. Deltagarna fick sedan vara med på både identifiering och prioritering. Identifieringsprocessen bestod i att fundera ut hållbarhetsfrågor, ensamma eller i grupp, och skriva ned dem på lappar som sedan samlades på en vägg. Efter tio minuter fick deltagarna fem klistermärken var som fick fördelas på valfritt sätt på de identifierade hållbarhetsfrågorna. Alla klistermärken kunde alltså sättas på samma fråga, men de kunde också spridas ut på fem olika. De instruktioner som gavs om vad som är en hållbarhetsfråga, och vad som ska räknas som en väsentlig hållbarhetsfråga, bygger på GRI:s definitioner. En hållbarhetsfråga beskrevs som en sådan där bolaget har en positiv eller negativ påverkan på miljömässig, social eller ekonomisk hållbar utveckling. En väsentlig hållbarhetsfråga beskrevs som en sådan där bolagets påverkan är stor.

3.3 Studie av Swecos dokument om hållbarhet Intressentdialogen valdes som metod för identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor. En studie av några av Swecos dokument har dock också genomförts i syfte att identifiera och prioritera hållbarhetsfrågor. Detta har gjorts för att kunna jämföra resultaten av en studie av interna dokument med resultaten av en intressentdialog och för att kunna diskutera metodernas skillnader, fördelar och nackdelar. Dokumenten som studerats är skrivna om och av Sweco själva och är sådana där företagets verksamhet och hållbarhetsarbete beskrivs. Hållbarhetsfrågor har dels identifierats direkt i det interna ledningssystemet Sweco@Work som finns tillgängligt för Swecos medarbetare genom intranätet. Ledningssystemet ska tillämpas av alla medarbetare i alla uppdrag, och här finns dokument och instruktioner under rubrikerna Initiering, Planering, Genomförande, Kontroll, Avslut och Ledningssystem. Sweco@Work är certifierat enligt ISO9001, ISO14001 och OHSAS18001 (Sweco AB, 2016a). Förutom intranätet har följande dokument varit källa till de identifierade hållbarhetsfrågorna:

• Sustainability Book (Sweco Management AB, 2010)

• Sweco Sveriges Hållbarhetsarbete (Gelhaar & Gyllenhammar, 2017)

• CSR Policy (Sweco AB, 2016a)

• Miljöaspektförteckning Sweco Environment (Sweco Environment, 2017) CSR-policyn finns tillgänglig för allmänheten via Swecos hemsida men inte resten av dokumenten. Det ska poängteras att materialet, förutom Miljöaspektförteckning Sweco Environment, gäller för

8

större delar av Sweco än Sweco Environment. Det har därför fått avgöras vilka frågor som är relevanta för just Sweco Environment och inte.

3.4 Analys av data Det bestämdes inte innan arbetet inleddes precis hur prioriteringen av de identifierade hållbarhetsfrågorna skulle gå till. Det var inte heller bestämt hur många identifierade eller prioriterade frågor som skulle redovisas i rapporten, eller hur resultaten skulle redovisas; i löpande text, i listor eller kanske i diagram. Metoden för analysen arbetades alltså fram under arbetets gång. Anledningen är att det var svårt att veta hur resultaten från intressentdialogen skulle se ut och hur de skulle gå att använda. GRI Standarder kräver att men specificerar inte hur en intressentdialog ska genomföras. Därmed presenterar standarderna inte heller en metod för hur kvalitativa data insamlade genom en intressentdialog ska hanteras. Likt vad som observerats under arbetets gång pekar Bellantuono, et al., (2016) på att det över lag inte finns mycket litteratur att söka stöd i gällande detta. Information om analys av kvalitativa data har dock sökts i boken The Essential Guide to Doing Your Research Project (O'Leary, 2014).

3.4.1 Intressentdialog I identifierings- och prioriteringsprocessen har allt insamlat material först hanterats i tre olika delstudier innan det sammanställts. Delstudierna är öppna intervjuer, snabbfrågor och workshop. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats. Hållbarhetsfrågor har sedan identifierats genom att märkas ut i texten, och frågornas väsentlighet har bestämts utifrån hur de beskrivits och hur många intervjupersoner som nämnt dem. Snabbfrågorna gavs i form av givna hållbarhetsfrågor (se Bilaga VI), och någon identifiering har därför inte gjorts i denna delstudie. Prioriteringsordningen har här bestämts genom att intervjupersonerna angivit en siffra, 0–4, för bolagets påverkan genom intern respektive extern verksamhet i varje fråga. Siffran 0 har satts då påverkan ansetts obefintlig eller försumbar och siffran 4 då den ansetts stor. Siffran för intern och extern påverkan i varje fråga summerades vid sammanställningen av resultatet. Under workshopen identifierades hållbarhetsfrågor direkt av deltagarna och skrevs ned på lappar. Prioriteringen bestod i att deltagarna fick fördela fem klistermärken var på lapparna för att visa vilka frågor som ansågs mest väsentliga. Prioriteringsordningen i denna delstudie har alltså bestämts av deltagarnas poängsättning i form av antal klistermärken. Lappar med samma eller mycket lika frågor har lagts samman innan resultatet från workshopen sammanställts, vilket givit något färre identifierade frågor än antalet skrivna lappar. Klistermärkena på alla lappar har dock räknats. Alla delstudier liksom den slutliga sammanställningen är kvalitativa studier. All insamlad information bygger på intressenters personliga åsikter och vid sammanställningen av resultaten är det också en kvalitativ bedömning som gjorts. Siffror har dock använts som hjälpmedel för att komma fram till prioriteringsordningen vid snabbfrågorna och workshopen, men också vid den slutliga sammanställningen av resultaten från alla delstudier. För varje delstudie har en lista sammanställts över de identifierade hållbarhetsfrågorna i prioriteringsordning. Inför sammanslagningen av delstudiernas resultat sattes sedan poäng i fallande ordning på hållbarhetsfrågorna i varje lista. Resultaten från de öppna intervjuerna vägde tyngst och den översta frågan i denna lista fick 60 poäng, den näst översta 59 poäng och så vidare. Workshopens resultat vägde näst tyngst och fick på motsvarande sätt högst 50 poäng, och snabbfrågorna högst 40 poäng. Anledningen till denna ordning är att intervjupersonernas åsikter varit tänkta att väga tyngst, då de representerat många intressentgrupper totalt. De öppna delarna av intervjuerna har

9

också fått väga tyngre än snabbfrågorna därför att intressenterna här gavs mer utrymme att föra fram egna åsikter. Det slutliga resultatet bygger inte enbart på poängsättningen, utan en bedömning av rimlighet och det egentliga avståndet mellan olika frågor har lett till en del justeringar. En första förenkling i form av poängsättning underlättade dock arbetet. Formuleringen av hållbarhetsfrågor vid analysen av intervjusvar och vid den slutliga sammanställningen av resultat har också inneburit att en kvalitativ bedömning gjorts. En intressent skulle kunna uttrycka en viktig miljöpåverkan som ”resor” medan en annan skulle kunna säga ”bränsleförbrukning”. Med tanke på läsbarheten av en tänkt framtida hållbarhetsredovisning har intentionen varit att presentera frågor av samma karaktär. I och med att formuleringar valts har även olika frågor med lika innebörd, så som ”resor” och ”bränsleförbrukning”, slagits samman. Karaktären för frågorna i GRI:s frågespecifika standarder har använts som utgångspunkt när hållbarhetsfrågorna formulerats i det här arbetet. Det betyder dock inte att urvalet av presenterade frågor begränsats till de som finns i GRI Standarder.

3.4.2 Jämförelse mellan intressentdialog och Swecos dokument om hållbarhet Identifierings- och prioriteringsprocessen har gått till på samma sätt för Swecos dokument om hållbarhet som för de öppna intervjuerna. Hållbarhetsfrågor har identifierats genom att markeras i texten och frågornas väsentlighet har bedömts utifrån hur ofta de förekommer och på vilka sätt de beskrivs. En lista över identifierade hållbarhetsfrågor i prioriteringsordning har sedan sammanställts. Då syftet med studien av de här dokumenten varit att jämföra två metoder presenteras studiens resultat endast i förhållande till intressentdialogens resultat. Listorna över hållbarhetsfrågor från intressentdialogen och från studien av dokumenten har jämförts med varandra. Det har sedan noterats vilken placering varje fråga i intressentdialogens lista har i dokumentens lista. På så sätt har listornas skillnader och likheter gällande innehåll och prioriteringsordning visats.

10

4. Teori I det här kapitlet beskrivs GRI Standarder och företeelsen intressentdialog mer ingående.

4.1 GRI Standarder De nya GRI Standarder för hållbarhetsredovisning ligger till grund för mycket i arbetet; de har använts både som källa till information om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsfrågor, och som del av metoden för att genomföra identifiering och prioritering. GRI Standarder för hållbarhetsredovisning kan användas av organisationer för att rapportera om sin positiva och negativa påverkan på hållbar utveckling när det gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Standarderna går att följa fullt ut eller bara använda som ett slags uppslagsverk att ta hjälp av, men för att en redovisning ska få kallas ”gjord enligt GRI Standarder” måste vissa delar finnas med. Det finns dock två alternativ; en redovisning enligt GRI Standarder kan göras på kärnnivå eller på omfattande nivå. (Global Sustainability Standards Board, 2016) Det är rekommenderat men inte ett krav att en hållbarhetsredovisning gjord enligt standarderna granskas av tredje part. Att redovisa enligt standarderna innebär inte heller någon certifiering, och det är inte ett krav att upplysa GRI då standarderna används. (Global Reporting Initiative, u.d.b)

Figur 1. Överblick över strukturen för GRI Standarder. Till vänster den mest övergripande standarden GRI 101: Foundation, i mitten GRI 102: General Disclosures och GRI 103: Management Approach, och till höger de tre serierna med frågespecifika standarder GRI 200 Economic, GRI 300 Environmental och GRI 400 Social (Global Reporting Initiative, 2016a) Innan GRI Standarder kom 2016 har det funnits flera generationer av riktlinjer, av vilka den senaste var GRI G4. Stora förändringar som skett nu gäller dels övergången från så kallade riktlinjer till en grupp så kallade standarder, och dels strukturen. GRI Standarder består, som framgår av namnet, av flera delar (se Figur 1) vilket har fördelen att en av delarna kan förnyas utan att resterande

11

behöver uppdateras samtidigt. (Carendi & Raynal, 2017) Innehållsmässigt skiljer sig riktlinjerna och de nya standarderna annars inte mycket åt (Global Reporting Initiative, u.d.a). De tre standarderna GRI 101: Foundation 2016, GRI 102: General Disclosures 2016 och GRI 103: Management Approach 2016 är så kallat universella och ska tillämpas av alla som vill redovisa enligt standarderna (Global Sustainability Standards Board, 2016). De tre sista delarna eller serierna innehåller frågespecifika standarder om ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Av dessa standarder ska endast de som svarar mot den redovisande organisationens väsentliga hållbarhetsfrågor användas (Global Sustainability Standards Board, 2016). Under varje standard (till exempel GRI 102: General Disclosures 2016) finns upplysningar (till exempel Disclosure 102–1 Name of the organization) som ska lämnas av en organisation som redovisar enligt standarderna. Förutom skallkraven innehåller GRI Standarder också rekommendationer och vägledning om hur informationen borde eller skulle kunna redovisas. Eftersom det går att välja att redovisa på kärnnivå, där något färre upplysningar behöver lämnas än om redovisningen sker på omfattande nivå, är upplysningar som behöver lämnas på kärnnivå märkta ”Core”. (Global Sustainability Standards Board, 2016)

4.1.1 Rapporteringsprinciper Den del av standarderna som använts mest i det här arbetet är GRI 101: Foundation 2016. Delen skiljer sig från de andra på så sätt att den inte innehåller några krav i form av upplysningar som ska lämnas av den redovisande organisationen. Dock måste standarden, som tidigare nämnts, ändå följas av alla som redovisar enligt GRI Standarder då den är en av de tre delarna 101, 102 och 103 som kallas universella. (Global Sustainability Standards Board, 2016) GRI 101: Foundation 2016, eller på svenska grunden, är en introduktion där det beskrivs hur hela GRI Standarder fungerar, och här finns de tio rapporteringsprinciperna. Principerna handlar om innehåll och kvalitet och finns till för att hjälpa den rapporterande organisationen att leverera en hållbarhetsredovisning av hög kvalitet. De sex första i listan nedan ska bidra till kvalitet, och de fyra sista handlar om innehåll. (Global Sustainability Standards Board, 2016) Principerna är:

• Intressentinvolvering

• Hållbarhetssammanhang

• Väsentlighet

• Fullständighet

• Precision

• Balans

• Tydlighet

• Jämförbarhet

• Tillförlitlighet

• Tid En del av syftet med arbetet har varit att identifiera och prioritera en organisations hållbarhetsfrågor och av den anledningen har det haft stark koppling till rapporteringsprincipen väsentlighet. Under väsentlighet står det, här översatt till svenska (Enact Sustainable Strategies AB, 2017), att ”redovisningen ska omfatta frågor som på ett betydande sätt speglar organisationens förmåga att bidra till hållbar utveckling” och ”redovisningen ska omfatta frågor som på ett betydande sätt påverkar intressenternas bedömningar och beslut” (Global Sustainability Standards Board, 2016, s. A10).

12

Under rapporteringsprincipen väsentlighet finns, förutom de här kraven på vilka frågor som ska finnas med i redovisningen, ett förslag på en matris organisationen kan använda för att prioritera sina identifierade frågor. I matrisen representerar ”påverkan på intressenter” y-axeln och ”ekonomisk, miljömässig och social påverkan” x-axeln. Genom att stoppa in de identifierade hållbarhetsfrågorna på rätt plats kommer de mest väsentliga att synas högre upp och längre till höger. En gräns kan sedan dras i matrisen för att bestämma vilka frågor som är väsentliga nog att redovisa. (Global Sustainability Standards Board, 2016) En av de principer organisationen ska tillämpa för att definiera innehållet till redovisningen kallas intressentinvolvering, eller med ett annat ord intressentdialog. I det här arbetet antas orden vara synonyma. Den här rapporteringsprincipen innebär att hänsyn tas till organisationens intressenter och i vilka frågor intressenterna anser att organisationen har ekonomisk, miljömässig och social påverkan på hållbar utveckling. I standarden anges inte när eller hur den här, eller någon av de andra principerna, ska tillämpas under processen med att ta fram redovisningen. Det krävs dock att man redovisar hur man valt att genomföra intressentdialogen. (Global Sustainability Standards Board, 2016) Intressentinvolvering och väsentlighet är de rapporteringsprinciper som har starkast direkt koppling till vad som behandlas inom avgränsningarna för det här arbetet. Resterande åtta rapporteringsprinciper har studerats i något mindre utsträckning. Rapporteringsprincipen hållbarhetssammanhang innebär att organisationens verksamhet och utövande ska beskrivas i relation till hållbar utveckling. Med fullständighet menas att alla väsentliga hållbarhetsfrågor ska finnas med i redovisningen, och att organisationens arbete under hela rapporteringsperioden, alltså verksamhetsåret, ska beskrivas. Precision handlar om den lämnade informationens detaljrikedom, som ska vara tillräcklig för att läsande intressenter ska kunna tillgodogöra sig den. Enligt rapporteringsprincipen balans ska en balans finnas mellan positiva och negativa aspekter som rapporteras om organisationens arbete. Tydlighet innebär att läsare enkelt ska kunna söka information i redovisningen och kunna förstå texten, och syftar likt precision till att göra redovisningens innehåll möjligt att tillgodogöra sig och använda. Jämförbarhet innebär att information ska samlas in och redovisas på ett sådant sätt att förändringar över tid kan studeras, och att organisationens arbete kan jämföras med andra organisationers. Tillförlitlighet betyder att redovisningsprocessen ska leda till ett väsentligt och kvalitativt innehåll i redovisningen, och att både processen och innehållet ska tåla granskning. Den sista rapporteringsprincipen tid innebär att organisationen ska redovisa regelbundet, och på så sätt ge läsare tillgång till uppdaterad information. (Global Sustainability Standards Board, 2016) Under varje rapporteringsprincip i standarden GRI 101: Foundation 2016 finns riktlinjer och tester att ta hjälp av för att säkerställa att principen gjort nytta. Ett exempel på test är det under rapporteringsprincipen väsentlighet. Här finns en lista över faktorer att ta hänsyn till när väsentliga hållbarhetsfrågor definieras. Om hänsyn har tagits till intressenters förväntningar och intressen, till organisationens kompetensområde, framtida utmaningar, värderingar och ledningssystem med mera, borde rapporteringsprincipen ha uppfyllts. Uppfyllandet kan alltså testas genom att listan bockas av. (Global Sustainability Standards Board, 2016)

4.2 Intressentdialog Någon som skrev om verksamhetsstyrning och företagande ur ett intressentperspektiv tidigt var Freeman (1984). Han har etablerat en definition av intressent som: varje grupp eller individ som kan påverka eller påverkas av uppfyllandet av en organisations syfte. Han menar också att

13

företagande betyder värdeskapande för intressenter. Freemans definitioner och resonemang ger att intressentdialogen är en väsentlig del av en organisations strategiska arbete – för att organisationen ska kunna fortsätta leverera vad som efterfrågas, och vara fortsatt framgångsrik. Skapandet av en hållbarhetsredovisning och genomförandet av en väsentlighetsanalys är bara en av situationerna då en organisation behöver ta hänsyn till och involvera intressenters åsikter. En etablerad definition av intressentdialog eller intressentinvolvering är: att intressenter involveras i en organisations aktiviteter på ett positivt sätt. Den här definitionen är omfattande och täcker många situationer, syften och tillvägagångssätt. En organisations primära syfte med en intressentdialog är i många fall helt enkelt att låta intressenter delta i en dialog, och på så sätt visa en form av socialt ansvarstagande. (Greenwood, 2007) I grunden är intressentdialogen dock en moraliskt neutral aktivitet som inte självklart innebär ett företagsansvar, menar Greenwood (2007). Ett annat syfte med intressentdialogen kan vara att samla kunskap, om vilka produkter intressenter efterfrågar eller vad de tycker om organisationen i stort (Greenwood, 2007). I det fallet är aktiviteten snarare ett verktyg för strategiskt arbete och att utveckla organisationens verksamhet. I samband med en hållbarhetsredovisning kan det primära syftet med dialogen kallas insamling av kunskap. Att detta är det primära syftet behöver dock inte utesluta att intressentdialogen ger fler effekter, så som att deltagande intressenter också tillgodogör sig kunskap och att ett socialt ansvarstagande visas upp. Att undersöka vad intressenter anser är väsentligt ger inte samma typ av resultat som att mäta bolagets påverkan i absoluta tal, till exempel gällande inkomstnivåer eller utsläpp av växthusgaser. Båda metoderna kan dock användas för att komma fram till vilka hållbarhetsfrågor som kan räknas som väsentliga. Intressentdialogen ger resultat som är svåra att mäta, men det finns flera anledningar till varför den ändå är en passande metod i det här fallet. En anledning är att hållbarhetsredovisningen ska läsas av organisationens intressenter och en intressent bör därför kunna hitta det den tycker är viktigt däri (Global Sustainability Standards Board, 2016). En annan är att en påverkans storlek i absoluta tal endast är en del av vad som avgör dess väsentlighet, vilket också poängteras under GRI:s rapporteringsprincip om väsentlighet. En del hållbarhetsfrågor kan också vara svårkvantifierbara, eller i huvudsak ha med påverkan på intressenten själv att göra, och i dessa fall passar samtal bra. I det här arbetet skulle bolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor identifieras och prioriteras. Det är ett stort företag som inte tagit fram någon hållbarhetsredovisning tidigare. Första gången en redovisning ska skrivas behöver ett mer omfattande arbete utföras då det inte går att titta på tidigare års redovisning och vilka prioriterade hållbarhetsfrågor som finns med i denna (Carendi & Raynal, 2017). Det är också en anledning till att intressentdialogen passar bra som metod i det här fallet.

14

5. Resultat ”Hållbarhetsfråga” är ett av de mest centrala begreppen som används i examensarbetet, och definitionen av begreppet har hämtats ur GRI Standarder. Till att börja med definierar GRI hållbar utveckling som någonting som utgörs av tre dimensioner; ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Ett nyckelord som sedan används för att beskriva en väsentlig hållbarhetsfråga för en redovisande organisation är ”påverkan”. Kort är en väsentlig hållbarhetsfråga enligt GRI en sådan där organisationen har en betydande påverkan på hållbar utveckling eller på sina intressenter (Global Sustainability Standards Board, 2016). Det poängteras att påverkan kan vara positiv eller negativ. Alla hållbarhetsfrågor som identifierats och som presenteras i rapporten har formulerats så att de ska passa som avslut på någon av meningarna ”bolagets påverkan på…” eller ”bolagets påverkan genom…”. I formuleringarna har det inte specificerats var i organisationen påverkan uppstår eller huruvida påverkan är positiv eller negativ, utan all väsentlig påverkan kopplad till frågan avses. Undantagna är de identifierade hållbarhetsfrågorna från workshopen (se kapitel 5.1.3) som presenteras så som de formulerades av deltagarna.

5.1 Identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor Hållbarhetsfrågor har, som beskrivs i kapitel 3.4, identifierats och prioriterats i olika delstudier innan en slutlig sammanställning gjorts. Det här kapitlet är indelat i underrubriker enligt dessa delstudier och avslutas med en slutlig sammanställning. Under varje underrubrik presenteras identifierade hållbarhetsfrågor i en tabell, och under varje kategori i tabellen presenteras frågorna i fallande prioriteringsordning. Indelningen är gjord så att frågorna under en kategori hanteras, eller borde hanteras, i detta sammanhang och av dessa personer i första hand. Syftet med att presentera resultatet under kategorier och att göra den här indelningen är att underlätta för ett fortsatt arbete med hållbarhetsfrågorna på företaget (André Nilsson, 2017).

5.1.1 Sammanställning av öppna intervjuer Under intervjuerna hördes representanter för nio av Sweco Environments intressentgrupper. Det ställdes dels öppna frågor och dels fick intervjupersonerna givna hållbarhetsfrågor – snabbfrågor – som skulle poängsättas. Analysen av materialet från de öppna delarna av intervjuerna gav de identifierade och prioriterade hållbarhetsfrågorna enligt Tabell 1. Här visas de 20 högst prioriterade av de identifierade frågorna, i prioriteringsordning inom varje kategori. De fem allra högst prioriterade frågorna har fetmarkerats i tabellen.

15

Tabell 1. Identifierade och prioriterade hållbarhetsfrågor från öppna intervjuer, indelade efter sammanhang

Sammanhang Personer Hållbarhetsfrågor

Uppdrag Uppdragsledare,

medarbetare

1. Resor och transporter 2. Energianvändning 3. Hållbarhetskompetens i samhället 4. Uppfyllande av miljölagar 5. Samhällsutveckling och infrastruktur 6. Biodiversitet 7. Lokalsamhällen

Interna rutiner

QA (Quality Assurance), HR

(Human Resources),

chefsgrupper

1. Jämställdhet och likabehandling 2. Resor och transporter 3. Hållbara investeringar 4. Materialanvändning (annat än elektronik) 5. Materialanvändning (elektronik) 6. Arbetstagar- och arbetsgivarepolitik 7. Policyer och ledningssystem 8. Miljökompetens inom Sweco 9. Ekonomisk stabilitet genom stolta

medarbetare 10. Uppfyllande av miljölagar 11. Inköp av varor och tjänster

Medarbetare Medarbetare,

chefer, HR (Human Resources)

1. Medarbetares psykiska hälsa 2. Jämställdhet och likabehandling 3. Arbetstagar- och arbetsgivarepolitik 4. Medarbetares fysiska hälsa 5. Ekonomisk stabilitet genom stolta

medarbetare

Fastighet FM (Facility

Management)

1. Avfallshantering och källsortering 2. Materialanvändning (annat än elektronik) 3. Materialanvändning (elektronik) 4. Energianvändning

Annat/alla 1. Kommunikation och dialog

Enligt intervjupersonerna har bolaget störst påverkan på hållbar utveckling genom sina uppdrag och genom den interna verksamheten. I intervjuerna gavs också återkommande bilden att bolagets största positiva miljöpåverkan härrör ur uppdragen. Några områden som nämndes mindre frekvent än uppdragen och den interna verksamheten, men där bolaget också anses ha en påverkan direkt på samma sätt, var hos underleverantörer genom engagemang i lokalsamhället. Den högst prioriterade frågan i listan ovan – medarbetares psykiska hälsa – hamnade som överlägset högst prioriterad då intervjumaterialet sammanställdes. Den diskuterades, på olika sätt, av åtta av nio intressenter varav fyra interna och fyra externa. Den diskuterades i huvudsak som en social hållbarhetsfråga men kopplades även till ekonomi som en fråga om ekonomisk hållbar utveckling för Sweco Environment och liknande bolag i allmänhet. Resor uttrycktes som en viktig miljöfråga av många, där bolaget har en påverkan och också möjlighet att förändra sin påverkan. En annan fråga som finns med i den slutliga sammanställningen av hållbarhetsfrågor (kapitel 5.1.4) och som överlappar denna är klimat. Eftersom resornas miljöpåverkan omfattar mer än klimatpåverkan, och verksamheten påverkar klimatet genom mer än resorna gjordes ändå

16

bedömningen att båda frågorna kunde tas med trots att de överlappar. Klimat var en av de frågor som diskuterades mycket ur två synvinklar, då bolaget kan ha en negativ påverkan internt men göra en positiv insats indirekt genom sina uppdrag. En del av hållbarhetsfrågorna lades i högre utsträckning än andra fram som förslag på områden att arbeta mer inom, för att förbättra bolagets positiva påverkan. Dessa var avfallshantering och källsortering, miljökompetens inom Sweco, biodiversitet, val av kunder och uppdrag, och forskning och utveckling. De intervjupersoner som nämnde val av kunder och uppdrag menar att bolaget kan bidra till en hållbar utveckling genom att ställa krav på kunder och välja bort vissa uppdrag om de inte lever upp till en viss standard.

5.1.2 Sammanställning av snabbfrågor till intervjupersoner Förutom de öppna frågorna fick intervjupersonerna, om de ville, svara på så kallade snabbfrågor. Frågeformuläret som användes finns i Bilaga VI. De givna hållbarhetsfrågorna gavs poäng utifrån hur stor påverkan bolaget ansågs ha i respektive fråga. Poängen gavs för påverkan på Sweco/internt respektive hos kund/externt i varje fråga, men poängen i varje fråga summerades innan ett resultat sammanställdes. Då hållbarhetsfrågorna var givna i det här fallet har ingen identifiering gjorts utan frågorna som presenteras är desamma som de givna alternativen. I Tabell 2 redovisas de 20 högst prioriterade av frågorna. Prioriteringsordningen i det här fallet bygger på intervjupersonernas poängsättning. De fem allra högst prioriterade frågorna har fetmarkerats. Tabell 2. Prioritering av hållbarhetsfrågor utifrån givna snabbfrågor, indelade efter sammanhang



medarbetare

1. Uppfyllande av sociala och ekonomiska regelverk

2. Kunders integritet 3. Ekonomisk prestation/framgång 4. Närvaro/påverkan på lokal marknad 5. Utsläpp av växthusgaser 6. Uppfyllande av miljölagar och regelverk 7. Indirekt ekonomisk påverkan, exempelvis

genom investeringar i infrastruktur 8. Kunders hälsa och säkerhet

Interna rutiner


(Human Resources),

chefsgrupper

1. Uppfyllande av sociala och ekonomiska regelverk

2. Korruption 3. Ekonomisk prestation/framgång 4. Val av leverantörer 5. Utsläpp av växthusgaser 6. Mångfald och lika rättigheter 7. Säkerhetsrutiner/säkerhetsutbildad personal 8. Uppfyllande av miljölagar och regelverk 9. Diskriminering 10. Anställdas fortbildning/utbildning 11. Föreningsfrihet och kollektivförhandlingar 12. Sociala frågor i leverantörskedjan



1. Mångfald och lika rättigheter 2. Diskriminering 3. Anställdas fortbildning/utbildning

17

4. Anställdas hälsa och säkerhet 5. Föreningsfrihet och kollektivförhandlingar 6. Sysselsättning


Management) 1. Avfall

Annat/alla 1. Mänskliga rättigheter

5.1.3 Sammanställning av workshopmaterial Under ingen av de andra rubrikerna i rapporten anges direkt i namnet på hållbarhetsfrågorna om de gäller internt, externt eller någon annan del av verksamheten. Eftersom de identifierade frågorna från workshopen återges så som de skrevs ned av deltagarna finns de formuleringarna dock med här. I Tabell 3 visas de 20 högst prioriterade av de identifierade hållbarhetsfrågorna från workshopen, i fallande prioriteringsordning inom varje kategori. De fem allra högst prioriterade frågorna har fetmarkerats. Tabell 3. Identifierade och prioriterade hållbarhetsfrågor från workshopen, indelade efter sammanhang



medarbetare

1. Klimatpåverkan i uppdrag 2. Resor i tjänsten 3. Materialval i projekten 4. Myndighetspåverkan i uppdrag 5. Påverka andra företag att göra hållbara val 6. Energieffektiva lösningar i uppdrag 7. Transport, exempelvis av massor 8. Klimatanpassad projektering 9. Biologisk mångfald i uppdrag

Interna rutiner


(Human Resources), chefsgrupper

1. Jämställdhet internt 2. Mat internt/mat- och alkoholpolicy 3. Resor i tjänsten 4. Hjälpa andra Sweco-bolag att göra bra

miljöval 5. Korruption 6. Digitala lösningar



1. Jämställdhet internt 2. Social hållbarhet, motverka stress 3. Integration 4. Sjukskrivningar internt


Management) 1. Återvinning/sopsortering på kontoren

Annat/alla 1. FN:s hållbarhetsmål 2. Helhetslösningar, lyfta blicken

5.1.4 Slutlig sammanställning av hållbarhetsfrågor Under den här rubriken har hållbarhetsfrågor som identifierats och prioriterats genom intervjuer och workshop sammanställts. Resultaten från de öppna intervjuerna har vägt tyngst, workshopen näst tyngst och snabbfrågorna lättast. När de olika resultaten sammanställts har frågor som formulerats på olika sätt i olika delstudier men varit liknande lagts samman. I Tabell 4 redovisas de 20 högst prioriterade av de identifierade hållbarhetsfrågorna indelade efter sammanhang, i

18

prioriteringsordning inom varje kategori. De fem allra högst prioriterade frågorna har fetmarkerats. Tabell 4. Identifierade och prioriterade hållbarhetsfrågor efter slutlig sammanställning, indelade efter sammanhang



medarbetare

1. Klimat 2. Resor och transporter 3. Energianvändning 4. Lokalsamhällen 5. Uppfyllande av miljölagar och regelverk 6. Biodiversitet 7. Ekonomisk prestation/framgång 8. Kundbemötande 9. Val av kunder och uppdrag 10. Samhällsutveckling och infrastruktur

Interna rutiner


(Human Resources), chefsgrupper

1. Jämställdhet, likabehandling, mångfald och diskriminering

2. Klimat 3. Resor och transporter 4. Materialanvändning 5. Arbetstagar- och arbetsgivarepolitik 6. Uppfyllande av miljölagar och regelverk 7. Miljökompetens inom Sweco 8. Livsmedel 9. Ekonomisk prestation/framgång 10. Korruption




2. Medarbetares psykiska hälsa 3. Arbetstagar- och arbetsgivarepolitik 4. Sysselsättning och integration 5. Medarbetares fysiska hälsa


Management)

1. Avfallshantering och källsortering 2. Materialanvändning 3. Energianvändning

Annat/alla 1. Kommunikation och dialog

5.2 Identifiering av övriga frågor Under intressentdialogen togs en del ämnen och åsikter om bolaget upp som inte hamnade i listan över identifierade hållbarhetsfrågor, då de inte kunde falla under definitionen för hållbarhetsfråga. Då de ändå berör hållbar utveckling, och skulle kunna tas upp i en hållbarhetsredovisning, nämns de kort här. Människan, eller annorlunda uttryckt humankapitalet, gavs av flera intervjupersoner som svar på frågan om vilka resurser Sweco Environments verksamhet kräver. Humankapitalet kan ses som en ekonomisk resurs som är viktig att vårda, men några andra identifierade hållbarhetsfrågor som täcker detta område är de som rör medarbetares hälsa.

19

Ekonomisk hållbarhet och vad det är för något diskuterades också mycket, och den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling nämndes ofta i samband med miljöfrågor och sociala frågor. Renodlade ekonomiska frågor som går att skriva ned i en lista och skilja från de andra hållbarhetsfrågorna kan dock vara svåra att hitta. En fråga som ändå hamnade i listan är den om hållbara investeringar, som är viktig då en ekonomisk kortsiktig vinst som påverkar miljö och sociala förhållanden negativt inte är en ekonomisk vinst på lång sikt enligt flera intressenter. Flera kopplade också ekonomisk hållbarhet hos ett företag till sociala frågor som att bygga relationer till och ett förtroende hos sina kunder och anställda. Att leva som man lär när det gäller hållbarhet nämndes som en förtroendeskapande faktor. Några interna intressenter gav en bild av att bolaget och hela Sweco har gjort framsteg inom hållbarhet de senaste åren, vilket är någonting positivt som de känner sig stolta över. Ett stadigt grepp om FN:s hållbarhetsmål nämndes också. Detta är exempel på någonting relaterat till flera hållbarhetsfrågor så som kommunikation, policys och ledningssystem och ekonomisk stabilitet genom stolthet bland medarbetare.

5.3 Jämförelse mellan intressentdialog och Swecos dokument om hållbarhet Här presenteras en jämförelse mellan resultaten av intressentdialogen och av studien av Swecos dokument. Syftet med att presentera resultaten tillsammans på det här sättet är att visa om, och hur, de två metoderna för identifiering och prioritering kan komplettera varandra när en hållbarhetsredovisning ska skrivas. I Sweco Sveriges Hållbarhetsarbete (Gelhaar & Gyllenhammar, 2017) står det beskrivet hur Sweco definierar hållbarhet, och precis som i GRI Standarder nämns de tre dimensionerna ekonomi, miljö och samhälle här. Samma definition av hållbarhet har alltså använts under intressentdialogen och i studien av Swecos dokument. I Tabell 5 presenteras en lista över de 20 högst prioriterade hållbarhetsfrågorna som identifierades vid intressentdialogen, i fallande prioriteringsordning. Vid sidan av denna presenteras en lista över siffror som visar på vilken plats var och en av dessa frågor hamnade i studien av Swecos dokument. Ett streck betyder att frågan inte identifierades i Swecos dokument. Tabell 5. Identifierade och prioriterade hållbarhetsfrågor från intressentdialogen, i fallande prioriteringsordning, samt motsvarande placering av frågorna i studien av Swecos dokument om hållbarhet

Intressentdialog Swecos dokument om hållbarhet


15

2. Klimat 11

3. Resor och transporter 1

4. Medarbetares psykiska hälsa 10

5. Avfallshantering och källsortering 8

6. Materialanvändning 2 och 13

7. Energianvändning 9

8. Lokalsamhällen -

9. Arbetstagar- och arbetsgivarepolitik 4

10. Uppfyllande av miljölagar och regelverk 5

11. Sysselsättning och integration -

12. Biodiversitet 22

20

13. Miljökompetens inom Sweco -

14. Livsmedel 18

15. Ekonomisk prestation/framgång -

16. Kundbemötande 20

17. Medarbetares fysiska hälsa 21

18. Val av kunder och uppdrag -

19. Korruption 16

20. Kommunikation och dialog 17

Jämförelsen visar att majoriteten av frågorna återkommer i båda studierna, men att prioriteringsordningen skiljer sig mycket åt. Exempelvis hamnar den högst prioriterade frågan bland intressenter – jämställdhet, likabehandling, mångfald och diskriminering – först på plats 15 i listan som skapats utifrån de studerade dokumenten. Flera andra av intressenternas högt prioriterade frågor hamnar också relativt långt ned på dokumentens lista. Andra viktiga skillnader mellan resultaten, som inte framgår i tabellen, gäller frågorna ursprungsbefolkningars rättigheter och vattenhantering. De hamnar på plats 3 respektive 6, alltså högt upp, i dokumentens lista men finns inte med alls i intressentdialogens. På rad 6 i tabellen står det både 2 och 13 under Swecos dokument om hållbarhet. Förklaringen till detta är att frågan materialanvändning är uppdelad i två i dokumentens lista. Här hamnade materialanvändning (annat än elektronik) på plats 2 och materialanvändning (elektronik) på plats 13. Vid den slutliga sammanställningen av intressentdialogens resultat slogs dessa frågor ihop till en; materialanvändning. När det gäller frågornas karaktär handlar ungefär hälften av de 20 högst prioriterade frågorna om miljö, i både listan från intressentdialogen och Swecos dokument. Bland de totalt 30 hållbarhetsfrågor som identifierades i intressentdialogen, varav alla inte redovisas i rapporten, är dock fördelningen mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor mer jämn. Av de totalt 22 frågor som identifierades i Swecos dokument om hållbarhet handlar mer än hälften om miljö. Sammanfattningsvis resulterade intressentdialogen och studien av Swecos dokument om hållbarhet i listor innehållande många gemensamma frågor och frågor av lika karaktär. Det som skiljer listorna åt mest är prioriteringsordningen. En del frågor återfinns dock bara i den ena av listorna. Skillnaderna visar att de två metoderna för identifiering och prioritering kompletterar varandra i det här fallet.

21

6. Diskussion Syftet med arbetet har varit att identifiera och prioritera Sweco Environments hållbarhetsfrågor och att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning i denna och liknande verksamheter. Fokus i diskussionen ligger därför på rekommendationer till det här företaget om hur en redovisningsprocess kan gå till i framtiden men också om hur man kan arbeta vidare med just de här hållbarhetsfrågorna. Rekommendationerna går hand i hand med en utvärdering av de metoder som använts i arbetet.

6.1 Sweco Environments mest väsentliga hållbarhetsfrågor Resultaten av intressentdialogen visar att Sweco Environments fem viktigaste hållbarhetsfrågor handlar om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Alla dessa tas också upp i de av Swecos egna dokument som studerats, men prioriteringsordningen skiljer sig åt och frågan om resor har här identifierats som allra högst prioriterad istället för frågan om jämställdhet. De identifierade frågorna är relevanta för en större del av Sweco än bara Sweco Environment, enligt intressenterna som hörts och enligt vad som verkar rimligt med tanke på hur företaget fungerar och är uppbyggt. Många av de identifierade frågorna är också relevanta för andra liknande företag i samma bransch. Flera intervjuade intressenter anser att hållbarhetsfrågorna gäller konsultföretag i allmänhet. Alla de högst prioriterade frågorna kommer också igen i WSP och Parsons Brinckerhoff:s hållbarhetsredovisning för 2015 (2016). Det tyder på att resultaten som tagits fram är rimliga. I vilka sammanhang bolaget kan arbeta vidare med frågorna framgår av tabellen i kapitel 5.1.4. Det kan också vara intressant att titta på de andra tabellerna, för att se vilka frågor som togs upp i störst utsträckning av exempelvis de interna intressenterna under workshopen. De här resultaten kan användas i något sammanhang internt, om än bara som diskussionsunderlag. En hållbarhetsfråga som gäller mer specifikt Sweco Environment än de allra högst prioriterade frågorna, och är ett tips från interna intressenter om förbättrat hållbarhetsarbete, är den om miljökompetens inom Sweco. Den syftar på att Sweco Environment i större utsträckning borde dela sin kompetens till de andra bolagen inom Sweco och på så sätt bidra till ett förbättrat hållbarhetsarbete internt. Om mål gällande denna fråga sätts upp passar den bra att ta med i en hållbarhetsredovisning. När det gäller ekonomisk hållbarhet var flera intressenter överens om att frågan hänger ihop med de andra dimensionerna av hållbarhet i stor utsträckning, exempelvis med klimat och medarbetares hälsa. En av de identifierade frågorna inom ekonomi gällde hållbara investeringar, som anses viktig då en ekonomisk kortsiktig vinst som påverkar miljö och sociala förhållanden negativt inte innebär en vinst på lång sikt. Om en hållbarhetsredovisning skulle skrivas nu, med utgångspunkt i den identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor som gjorts i detta arbete, vore nästa steg för redovisningens ansvarige att diskutera resultaten med företagets ledning och att samla ytterligare data där det behövs om huruvida identifieringen och prioriteringen stämmer; att diskutera och validera resultaten. Förslagsvis skulle resultaten av både intressentdialogen och studien av Swecos dokument diskuteras, då en del frågor endast identifierats i en av studierna och då prioriteringsordningen skiljer sig åt. En tröskel skulle också sättas som avgör hur många och vilka frågor som ska tas med i redovisningen. Skulle redovisningen göras enligt GRI Standarder skulle hållbarhetsfrågorna man beslutat att ta med sedan jämföras med de frågespecifika standarderna,

22

och de standarder som svarade mot organisationens väsentliga hållbarhetsfrågor skulle tillämpas. Att tillämpa standarderna innebär att lämna de upplysningar som krävs för respektive hållbarhetsfråga. De väsentliga hållbarhetsfrågor som inte svarar mot någon av GRI:s frågespecifika standarder ska också tas med i redovisningen, men några frågespecifika upplysningar behöver inte lämnas om dessa. (Carendi & Raynal, 2017)

6.2 Felkällor En avgränsning för arbetet var bolaget Sweco Environment och resultatet av studien var tänkt att spegla hela bolagets verksamhet och hållbarhetsfrågor så väl som möjligt. Det är ett rimligt antagande att det även skulle vara varje organisations egen ambition i en redovisningssituation. Med tanke på det här bolagets utbredning satt en oproportionerligt stor del av de intervjuade intressenterna – fem av nio – i Stockholm. Workshopen där fler än intervjupersonerna fick möjlighet att bidra med sina tankar genomfördes också i Stockholm. Workshopen gjorde också att antalet interna deltagare i intressentdialogen blev betydligt fler än de externa. Andra aspekter som rör variationen av deltagare i intressentdialogen, som kan anses ha givit ett dåligt underlag till studien, är en liten etnisk variation bland de intervjuade och att sex av nio var kvinnor. Vad det här kan betyda för resultatet är svårt att säga. I en sådan här studie är det dock viktigt att beakta att något genomsnitt av varje grupp inte representeras ändå, utan att resultatet blir mycket beroende av individuella åsikter då antalet deltagare är få. Då en kvalitativ studie genomförs och anonyma intervjuer ska analyseras av en ensam person blir intervjuarens tolkningar av materialet väldigt viktiga. Innan råmaterialet från intervjuerna sammanställts till ett resultat har det passerat en snäv kanal. Därför är det viktigt att vid en sådan här intressentdialog beskriva så noggrant som möjligt hur analysen av det insamlade materialet gått till, men för att göra resultatet mer trovärdigt vore det lämpligt att involvera flera personer i en framtida liknande process. När det gäller GRI:s riktlinjer och standarder är dessa de enda standarder för hållbarhetsredovisning som studerats i det här arbetet. Det ges därför inte förslag på andra sätt att redovisa, utan GRI:s för- och nackdelar diskuteras utan att jämföras med andra standarder vilket ska beaktas när diskussionen läses vidare.

6.3 Intressentdialogen som metod för hållbarhetsredovisning En slutsats som dragits efter genomförandet av intressentdialogen i det här arbetet är att den i huvudsak är en mycket lämplig metod för identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och vid skapandet av en hållbarhetsredovisning. Den grundläggande orsaken är att hållbarhetsredovisningen ska läsas av intressenter och därför bör innehålla information om frågor som dessa tycker är viktiga. Första gången en organisation redovisar är intressentdialogen också användbar av anledningen att det inte finns mycket skriftligt material i form av tidigare redovisningar att titta på. Metoden intressentdialog för dock med sig flera positiva effekter förutom att ge innehåll till redovisningen. Organisationen får kunskap om vad intressenterna vill se i en redovisning, men samtidigt vad intressenterna vill se organisationen arbeta med annars när det gäller hållbarhet. Resultaten från dialogen kan användas även i resterande hållbarhetsarbete. Samtidigt som organisationen får kunskap förankras en kunskap hos de deltagande intressenterna. När intervjuer eller en workshop genomförs behöver intressenterna först få en

23

introduktion till området för att kunna delta. På så sätt får de kunskap om vad en hållbarhetsredovisning är och vetskap om att företaget ska redovisa med sig därifrån (Barkland & Ljungberg, 2010). Och den här kunskapen förankras både i organisationen, hos de interna intressenter som deltar, och hos de externa intressenterna vilket kan ge en positiv bild av organisationen utåt. Användandet av intressentdialogen ges också stöd av organisationen GRI och krävs då en redovisning ska upprättas enligt GRI Standarder (Global Sustainability Standards Board, 2016), vilket är ett ytterligare argument för att använda metoden för den som vill uppfylla standarderna. Intressentdialogen är dock inte allt som behövs. Det är givetvis en resursfråga att avgöra hur mycket arbete som kan läggas på att skapa en hållbarhetsredovisning, men en rekommendation är att involvera flera personer i genomförandet av intressentdialogen och att komplettera den genom att använda fler metoder. Intressentdialogen ger svar på vilka frågor som är viktiga enligt företagets intressenter. För en mer komplett väsentlighetsanalys behöver metoden kompletteras med mätningar inom vissa frågor, exempelvis material- och energianvändning, och dessutom behöver frågan lyftas till en högre nivå. Vad säger de nyckelpersoner i företaget som redan sitter på kunskap, och vad säger företagets ledning om vilka företagets viktigaste hållbarhetsfrågor är? De här personerna är också några av ett företags intressenter och även deras deltagande i redovisningsprocessen skulle kunna kallas intressentinvolvering eller -dialog. Oavsett vad ledningens deltagande kallas är det viktigt för att innehållet ska bli rätt och att redovisningen ska få betydelse för och förankring i organisationen. Dialogen med övriga intressenter är en del av flera när innehållet bestäms (Barkland & Ljungberg, 2010). När arbetet sattes igång valdes nio intressentgrupper ut som var tänkta att representeras, och ur var och en av dessa ställde en person upp på en intervju. Att det går att hitta lämpliga representanter som kan och vill delta inom den utsatta tiden för arbetet är dock inte självklart, och det ska poängteras att detta är en av utmaningarna då en intressentdialog ska genomföras. Den semistrukturerade intervjumetoden som användes bedöms ha fungerat och passat bra i sammanhanget. Att ställa öppna och icke ledande frågor är dock också en utmaning. För att läsaren av den här rapporten ska kunna bilda sig en egen uppfattning om intervjuernas kvalitet finns intervjumallarna som användes tillgängliga i Bilaga I–V.

6.3.1 En av flera metoder Att jämföra intressentdialogen med studien av Swecos dokument om hållbarhet i det här arbetet har visat att intressentdialogen kan vara ögonöppnande. I studien av Swecos dokument var majoriteten av de hållbarhetsfrågor som identifierades miljöfrågor. I de olika delstudierna av intressentdialogen var fördelningen mellan identifierade miljömässiga, sociala respektive ekonomiska frågor mer jämn. Fördelningen av frågor som togs upp under de öppna intervjuerna kan dock ha påverkats av antalet intervjufrågor relaterade till varje område, och detsamma gäller fördelningen av de givna snabbfrågorna. Trots den här skillnaden mellan Swecos dokument och intressentdialogen gällande de identifierade frågornas karaktär var andelen miljöfrågor lika när de 20 högst prioriterade frågorna plockats ut; efter prioriteringen skiljde sig resultaten alltså mindre åt. En skillnad som dock kvarstod gäller prioriteringsordningen (se Tabell 5). Några av de frågor som prioriterades högst av intervjupersonerna hamnade långt ned bland dokumentens högst prioriterade frågor. Några av frågorna i intressentdialogens lista finns inte heller med i dokumentens lista alls, och tvärt om. Skillnaderna visar att metoderna kompletterar varandra. En redovisning baserad enbart på intressentdialogen hade kanske inte givit rätt bild av vilka hållbarhetsfrågor bolaget faktiskt

24

arbetar med. En hållbarhetsredovisning baserad enbart på studien av Swecos dokument om hållbarhet hade dock varit tunn på intressenternas perspektiv när det gäller prioritering.

6.3.2 Fortsatt kunskapsbehov Det finns ett rum att fylla när det gäller utvecklade metoder för att genomföra intressentdialoger i redovisningssammanhang. För att intressentdialogen ska fungera bra behövs såklart kunskap hos den som redovisar, och kunskapen måste kunna tillgodogöras någonstans ifrån på ett inte allt för svårt sätt. GRI Standarder erbjuder mycket frihet när det gäller genomförandet vilket är bra med tanke på olika organisationers olika förutsättningar. Som användare hade det ändå varit bekvämt att hitta tydligare riktlinjer om hur man kan gå tillväga här, direkt i standarderna. I grund och botten är det dock inte en uppdatering av de här standarderna utan snarare forskning och utveckling över lag som behövs för att göra intressentdialogen till ett bättre verktyg för fler. Intressentdialogen bör användas i samband med hållbarhetsredovisning, men bra och beprövade metoder att ta hjälp av skulle kunna underlätta genomförandet och leda till bättre resultat.

6.4 GRI Standarder för hållbarhetsredovisning En viktig fråga gällande GRI Standarders fördelar och nackdelar är om de uppfyller den nya lagen om hållbarhetsredovisning eller inte. Det är inte en lätt fråga att svara på. Det är tydligt att GRI Standarder inte per automatik uppfyller lagkraven, på så sätt att lagen kräver upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (SOU 2016/17:CU2). GRI Standarder kräver istället upplysningar om väsentliga hållbarhetsfrågor. Det är dock lätt att använda sig av GRI Standarder för att uppfylla både GRI:s och lagens krav på den här punkten ändå, bara lagkravets alla områden behandlas som väsentliga frågor. När det gäller policys, risker och resultatindikatorer relaterade till varje område är det svårare att avgöra huruvida det räcker att följa det som står i standarderna för att uppfylla lagkraven. Enligt information GRI gett ut själva är riktlinjerna GRI G4 helt kompatibla med EU:s direktiv (Boulter, u.d.), och därmed också med den svenska lagen. Andra (Carendi & Raynal, 2017; TomorrowToday, 2017) har dock ifrågasatt om framförallt risker och riskhantering är någonting som täcks av standarderna. Det blir en tolkningsfråga av lagens krav. GRI Standarder har varit källa till mycket information och använts mycket som hjälpmedel under det här arbetet. Exempelvis användes GRI:s definition av väsentlig hållbarhetsfråga, och en del svårigheter upplevdes med att ge en entydig bild av det här begreppet i samband med intressentdialogen. GRI:s förklaringar av väsentlighet och påverkan var inte helt självklara och tolkades inte alltid likadant. En annan svårighet upplevdes då prioriteringen av hållbarhetsfrågor skulle göras. Under standardernas rapporteringsprincip om väsentlighet ges exempel på en matris, där ”påverkan på intressenter” representerar y-axeln och ”ekonomisk, miljömässig och social påverkan” x-axeln. Modellen kan användas för att bestämma prioriteringsordning för redan identifierade hållbarhetsfrågor, genom att högre prioriterade frågor kommer att synas längre upp till höger i matrisen. Matrisen kan också användas för att presentera resultaten i rapporten. Den upplevdes dock svår att tillämpa på den information som samlats in under arbetet. I det här arbetet bedömdes en frågas väsentlighet utifrån hur frågan beskrevs och hur många gånger den nämndes, och all väsentlighet sammanvägdes på en gång istället för att delas upp enligt matrisens axlar. Bedömningen gjordes också att en presentation av frågorna i tabellform, indelade efter sammanhang där de hanteras, kan underlätta ett fortsatt hållbarhetsarbete i ett företag. I övrigt har användandet av GRI Standarder fungerat som ett bra hjälpmedel.

25

Egenskaper hos GRI:s riktlinjer och standarder som ofta lyfts som både fördelar och nackdelar handlar om funktion och layout. Standarderna kan upplevas som svåra för någon som inte redovisat tidigare, och för någon som läser en GRI-redovisning av något slag för första gången. För den som har erfarenhet är det istället en stor fördel att standarderna används, då det blir relativt lätt att bestämma redovisningens innehåll när den skrivs, och att jämföra innehållet med tidigare års och andra företags när den läses. En annan kritik är att redovisningen kan se tråkig, men tydlig, ut. (Carendi & Raynal, 2017) Det går dock att utforma sin redovisning relativt fritt även om den skrivs enligt standarderna, då mycket handlar om riktlinjer och tips men inte krav, vilket är viktigt att komma ihåg. När det gäller hållbarhetsredovisning, men även annat, finns det också fördelar med att internationella standarder används då det ökar jämförbarheten ytterligare (Röhne, 2010). Gällande lagen om hållbarhetsredovisning är slutsatsen att en användning av GRI Standarder är positiv, då de är bra hjälpmedel, men att lagtexten givetvis bör läsas för att säkerställa att alla lagkrav uppfylls. En sammantagen slutsats är att trots de svårigheter som finns är en användning av GRI Standarder fördelaktig både för de som redovisar och för läsarna av redovisningen, särskilt på lång sikt då standarderna använts flera gånger.

6.5 Hållbarhetsredovisningen som verktyg för hållbar utveckling Om en definition av hållbar utveckling används direkt för att definiera vad som är en hållbarhetsfråga, och en lyckad metod används för att identifiera företagets mest väsentliga hållbarhetsfrågor som det sedan skrivs en redovisning utifrån, så borde innehållet i redovisningen vara rätt. Huruvida redovisningen kommer att bidra till verklig positiv förändring är en viktig fråga som kvarstår. En bra hållbarhetsredovisning är inte detsamma som ett bra hållbarhetsarbete. Studien har visat att intressentdialogen kan fungera som ett verktyg för att förankra kunskap om hållbarhetsredovisningen, medan redovisningen skapas. Här används kommunikation som verktyg. På samma sätt kan hållbarhetsredovisningen, som är en samling information, fungera för att förankra kunskap om företagets hållbarhetsarbete och därmed bidra till att det blir bättre utfört. Förutom denna förankring internt kan publiceringen också komma att fungera som en motivation att uppfylla satta mål, när de syns även för externa intressenter (Barkland & Ljungberg, 2010). Det är ett faktum att en lag införts och de organisationer som berörs kan inte längre välja mellan att redovisa och inte. Istället för att ställa frågan ”är redovisningen är ett bra verktyg för hållbar utveckling?” kan det därför finnas anledning att fråga ”hur görs hållbarhetsredovisningen till ett bra verktyg för hållbar utveckling?”. En förutsättning för att redovisningen ska bidra till verklig hållbar utveckling är att redovisningen knyts till det hållbarhetsarbete och annat arbete som redan är igång, och till företagets strategi och mål (Frostenson, et al., 2013). Det är också väsentligt för att informationen företaget lämnar i och med hållbarhetsredovisningen ska vara trovärdig. Att studera interna dokument om hållbarhet, liknande de som studerats i detta arbete, vid identifieringen och prioriteringen av hållbarhetsfrågor kan vara ett sätt att säkerställa redovisningens koppling till pågående hållbarhetsarbete. I och med att redovisningsprocessen upprepas varje år kan en målfokuserad rapport med ordentliga uppföljningar också bli till en motor som driver företagets hållbarhetsarbete framåt (Barkland & Ljungberg, 2010).

26

7. Slutsats I det här arbetet skulle Sweco Environments hållbarhetsfrågor identifieras och prioriteras genom dialog med bolagets intressenter. De hållbarhetsfrågor som genom intressentdialogen identifierades som mest väsentliga för Sweco Environment är:

• Jämställdhet, likabehandling, mångfald och diskriminering

• Klimat

• Resor och transporter

• Medarbetares psykiska hälsa

• Avfallshantering och källsortering Studien har gjorts av bolaget Sweco Environment men slutsatsen är att frågorna är väsentliga även för resten av Sweco och för konsultföretag i allmänhet. De rekommenderas därför att diskuteras inför Swecos kommande hållbarhetsredovisning. Frågorna ska också fortsätta att hanteras i de sammanhang där de hanteras idag. Intressentdialogen är lämplig att använda då en hållbarhetsredovisning ska skapas. Den fungerar som metod för att bestämma redovisningens innehåll, men också för förankring av kunskap om redovisningsarbetet både inom och utom organisationen. Metoden bör dock kompletteras med andra, så som studier av interna dokument och kvantitativa mätningar, för en bättre och mer fullständig väsentlighetsanalys. Jämförelsen mellan intressentdialogen och studien av Swecos dokument om hållbarhet visar att dessa metoder för identifiering och prioritering kan komplettera varandra. Studien av GRI Standarder som genomförts visar att de vore bra för Sweco och liknande verksamheter att använda, med tanke på uppfyllandet av lagen om hållbarhetsredovisning men också redovisningens kvalitet och användbarhet. Andra rekommendationer för ett fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter är att innehållet bör knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål. Redovisningen bör också låtas göras till en motor i verksamhetens övriga hållbarhetsarbete för att kunna bidra till en verklig hållbar utveckling.

27

Referenser Aktuell Hållbarhet, 2016. Så redovisar du enligt nya hållbarhetslagen. [Online] Tillgänglig: http://www.aktuellhallbarhet.se/utbildning/kurser/sa-redovisar-du-enligt-nya-hallbarhetslagen/ [Använd 24 Januari 2017]. André Nilsson, L., 2017. Möte om exjobbet [Intervju] (10 Maj 2017). Barkland, M. & Ljungberg, M., 2010. Konsten att hållbarhetsredovisa - vägledning för kommunikation och utveckling av hållbarhetsarbetet. Stockholm: SIS Förlag AB. Bellantuono, N., Pontrandolfo, P. & Scozzi, B., 2016. Capturing the Stakeholders’ View in Sustainability Reporting: A Novel Approach. Sustainability, [E-journal] 8(4). Tillgänglig: http://www.mdpi.com/2071-1050/8/4/379 [Använd 22 Juni 2017]. Betänkande, 2016/17:CU2. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. [Online] Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens-rapportering-om-hallbarhet-och_H401CU2/html [Använd 15 Maj 2017]. Boulter, J., u.d. Making Headway in Europe: Linking GRI's G4 Guidelines and the European Directive on Non-financial and Diversity Disclosure, Amsterdam: Global Reporting Initiative. Carendi, A. & Raynal, J., 2017. Certifierad utbildning i nya GRI Standards hållbarhetsredovisning. Stockholm: Aktuell Hållbarhet. Carlson Ingdahl, T. & Påhlsson, B., 2015. Redovisningens roll för hållbar utveckling, Borås: Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Enact Sustainable Strategies AB, 2017. Svensk översättning av nyckelbegrepp i GRI Standarder & GRI G4. Stockholm: Enact Sustainable Strategies AB. Epstein, M. J., Buhovac, R. & Adriana, 2014. Making Sustainability Work: Best Practices in Managing and Measuring Corporate Social, Environmental, and Economic Impacts. 2:a red. Sheffield: Greenleaf Publishing Limited. Freeman, R. E., 1984. Strategic Management: A Stakeholder Approach. Boston: Pitman. Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J., 2013. Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel: Roll, relevans och nytta, u.o.: Handelns utvecklingsråd. Gelhaar, M. & Gyllenhammar, A., 2017. Sweco Sveriges hållbarhetsarbete. [Opublicerat manuskript] u.o.: Sweco Sverige AB. Global Reporting Initiative, 2016. Sustainability Disclosure Database. [Online] Tillgänglig: http://database.globalreporting.org/ [Använd 30 Mars 2017].

28

Global Reporting Initiative, 2017. GRI's history. [Online] Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/information/about-gri/gri-history/Pages/GRI's%20history.aspx [Använd 10 Maj 2017]. Global Reporting Initiative, u.d.a. Questions about transitioning from G4 to GRI Standards. [Online] Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/standards/questions-and-feedback/transitioning-from-g4-to-gri-standards/ [Använd 17 Maj 2017]. Global Reporting Initiative, u.d.b. Questions about writing a report in accordance with the Standards. [Online] Tillgänglig: https://www.globalreporting.org/standards/questions-and-feedback/writing-a-report-in-accordance-with-the-standards/ [Använd 17 Juni 2017]. Global Sustainability Standards Board, 2016. Consolidated Set of GRI Sustainability Reporting Standards 2016, Amsterdam: Global Sustainability Standards Board. Greenwood, M., 2007. Stakeholder Engagement: Beyond the Myth of Corporate Responsibility. Journal of Business Ethics, 74(4), s.315–327. Hedin, A., 1996. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju, u.o.: Studentportalen, Uppsala Universitet. Kvale, S., 2007. Doing Interviews. u.o.: SAGE Publications, Ltd. O'Leary, Z., 2014. The Essential Guide to Doing Your Research Project. 2:a red. Los Angeles: SAGE Publications Ltd. Röhne, J., 2010. GRI har inte förbättrat de statliga bolagens hållbarhetsarbete. [Online] Tillgänglig: http://www.aktuellhallbarhet.se/gri-har-inte-forbattrat-de-statliga-bolagens-hallbarhetsarbete/ [Använd 18 Maj 2017]. Sandow, M., 2016. Ny lag om hållbarhetsredovisning. [Online] Tillgänglig: http://www.svenskhandel.se/aktuellt-och-opinion/nyheter/2016/ny-lag-om-hallbarhetsredovisning/ [Använd 17 Januari 2017]. Sweco AB, 2016a. CSR Policy. [Online] Tillgänglig: http://www.sweco.se/globalassets/for-partners-blocks/for-partners/december-2016/20161216-csr-policy.pdf [Använd 25 April 2017]. Sweco AB, 2016b. Sweco Environment. [Online] Tillgänglig: http://intranet/sv/Inside-Sweco/Om-Sweco/Affarsomraden/Sweco-Sverige/Sweco-Environment/ [Använd 12 Mars 2017].

29

Sweco AB, 2017a. Om oss. [Online] Tillgänglig: http://www.sweco.se/om-oss/ [Använd 10 April 2017]. Sweco AB, 2017b. Vårt erbjudande - Vatten & Miljö. [Online] Tillgänglig: http://www.sweco.se/vart-erbjudande/vatten--miljo/ [Använd 12 Maj 2017]. Sweco Environment, 2017. Environment Miljöaspektförteckning. [Opublicerat manuskript] u.o.: Sweco Environment AB. Sweco Management AB, 2010. Sustainability Book. [Opublicerat manuskript] u.o.: Sweco Management AB. Swedish Standards Institute, 2017a. ISO 26000. [Online] Tillgänglig: http://www.sis.se/tema/iso26000/ [Använd 14 Maj 2017]. Swedish Standards Institute, 2017b. Miljöledningssystem - Krav och vägledning (ISO14001:2015). [Online] Tillgänglig: http://www.sis.se/standard/std-8017305 [Använd 14 Maj 2017]. Svenskt Näringsliv, u.d. Svensk Handel. [Online] Tillgänglig: http://www.svenskhandel.se/sok/?query=FAQ%3A+Vad+inneb%C3%A4r+lagen+om+h%C3%A5llbarhetsrapportering%3F [Använd 24 Januari 2017]. TomorrowToday, 2017. Kopplingen mellan GRI Standards och lagkrav om företags rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. [Online] Tillgänglig: http://www.tomorrowtoday.se/news/2017/2/17/kopplingen-mellan-gri-standards-och-lagkrav-om-fretags-rapportering-om-hllbarhet-och-mngfaldspolicy [Använd 15 Maj 2017]. World Commission on Environment and Development, 1987. Our Common Future, Oxford: Oxford University Press. WSP & Parsons Brinckerhoff, 2016. 2015 Sustainability Report, u.o.: u.n.

30

Bilaga I – Intervjumall Sweco-anställda och akademi

Inledning - Hej!

- Jag tänkte spela in intervjun i syfte att transkribera det vi säger, för att slippa skriva ned och

komma ihåg allt vi säger nu. Jag kommer inte att spela upp det för någon annan och kommer

att fråga först om jag skulle vilja citera något/nämna ditt namn, annars kommer jag inte att

göra det. Går det bra?

- Så, det här är alltså en intervju som handlar om Sweco Environment och hållbarhet.

Om exjobbet

- Jag läser till civilingenjör i energi och miljö på KTH, och de två sista åren har jag riktat in mig

på teknik och hållbar utveckling. Exjobbet pågår heltid hela sista terminen, och det resulterar

i en rapport och en presentation på Sweco och en på KTH. Vad jobbar du med (kort)?

- Mitt exjobb handlar om hållbarhetsredovisningar. För att ett företag som till exempel Sweco

ska kunna skriva en hållbarhetsredovisning måste de först identifiera inom vilka områden de

har en betydande påverkan, för att veta vad rapporten ska handla om. Allt får inte plats i en

rapport, och allt är inte intressant heller!

- Det handlar också om GRI…

- Syftet med mitt exjobb är därför att göra det här första steget i det som skulle kunna vara en

redovisning, alltså att identifiera vilka som är Sweco Environments viktigaste

hållbarhetsfrågor.

- Det huvudsakliga sättet jag ska göra det här på är det som kallas att föra en typ av

intressentdialog, i en konkret form. Jag ska alltså prata med några av Sweco Environments

intressenter, och intervjua dig och flera andra för att se vad ni anser om Sweco Environment

och vad som är bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor.

Om hållbarhet

- Men vad menas med ”bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor”? Jag tänkte börja med att

försöka definiera hållbarhet och vad en hållbarhetsfråga är.

- Vad är hållbarhet för dig?

- Jag tar ju hjälp av GRI Standarder för hållbarhetsredovisningar i hela exjobbet, och jag

använder dem när det gäller definitionen av vad som är en hållbarhetsfråga också.

- Vi ska prata om alla tre dimensioner av hållbarhet, alltså ekonomisk, miljömässig och social.

- Nyckelord GRI använder för att beskriva vad en viktig fråga är, är påverkan. En viktig fråga är

en sådan där bolaget har stor påverkan på saker, och på miljö, samhälle och ekonomi.

- Så, frågorna handlar om bolagets påverkan på omgivningen, men också sig själva! Och det

handlar om påverkan i många bemärkelser;

o fysisk och psykisk

o på levande och icke levande materia

o positiv och negativ

- Det är lätt att glömma bort positiv påverkan, men tänk på att jag är intresserad av att höra

vad du har att säga om all påverkan!

- Påverkan beskriven i GRI Standarder: “‘impact’ refers to the effect an organization has on the

economy, the environment, and/or society, which in turn can indicate its contribution

(positive or negative) to sustainable development.”

- Viktigt att tänka på är att jag inte intervjuar dig eller någon av de andra i egenskap av

experter, varken på hållbarhet eller hur Sweco fungerar. I första hand vill jag få din bild av

vad som är bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor.

31

Intervjufrågor Vad tänker du på först när du tänker på Sweco och hållbarhet?

Finns det någon speciell fråga eller något område som du: känner dig stolt över? Missnöjd över?

Tycker är viktigast? Blev förvånad över när du började? Tycker märks mest?

Det verkar som att du nämner miljö/ekonomi/socialt/annat mest, stämmer det?

Utveckla!

Skiljer sig Sweco Environment från resten av företaget på något sätt?

Varför/varför inte?

Hurdå?

Är någon av de här frågorna utmärkande för tjänsteföretag jämfört med andra företag?


Hurdå?

Jag tänkte dela upp resten av frågorna i miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, men prata

gärna om allt såklart!

Miljömässiga

Vi börjar med miljö. Vad tycker du om det här bolagets påverkan på miljön, över lag?

Vilken påverkan sker av den interna verksamheten?

Vilken påverkan sker av den externa verksamheten (uppdragen)?

Vilka resurser kräver verksamheten?

Hur är det när det gäller materialanvändning/energianvändning?

Hur är det när det gäller förnyelsebart/fossila bränslen?

Vad bidrar bolagets verksamhet med?

Finns det någon särskild fråga man jobbar mycket med?

Du återkommer flera gånger till X, vad menar du med X?

Utveckla!

Har du fler exempel?

Snabbfrågor. Alternativen är tagna ur GRI Standarder, bara översatta av mig. De är rubriker över

alla frågor i de tre så kallade frågespecifika standarderna1 om ekonomiska, miljömässiga och

sociala frågor.

Känner du dig färdig med miljöfrågorna?

Ekonomiska

Då går vi vidare till ekonomisk hållbarhet.

1 Frågan ställdes såhär men borde ha ställts ”…tre serierna av frågespecifika standarder…”. De tre serierna innehåller 36 standarder sammanlagt.

32

Det finns många definitioner: ekonomisk hållbar utveckling som inte stör miljömässig eller social

hållbarhet, eller ekonomisk tillväxt med totalt ökat kapital oavsett vilken annan hållbar utveckling

som skadas. Vad är ekonomisk hållbarhet tycker du?

Vad gör bolaget som är viktigt för privatpersoners ekonomi?

Vilka är det som påverkas?

Hänger ekonomin mycket ihop med de andra dimensionerna av hållbarhet?

Upplever du att det är något särskilt för det här bolaget?

Har bolaget någon ekonomisk påverkan även på en högre nivå; nationell, internationell, global?

Har du något exempel?

Finns det någon särskild fråga man jobbar (eller borde jobba) mycket med när det gäller ekonomisk

hållbarhet?

Sker påverkan mest inom/på grund av intern eller extern verksamhet?


Utveckla!

Har du något mer du vill tillägga?

Snabbfrågor

Sociala

Då går vi vidare till de sociala frågorna. Social hållbarhet handlar en del om arbetsförhållanden.

Hur tycker du att det är över lag på bolaget, för anställda och andra?

Finns det någon särskild fråga man jobbar (eller borde jobba) mycket med?

Hur är företagskulturen?

Utveckla!

Vilken är den viktigaste påverkan bolaget har på sina anställda?

Varför då?

Är det något du själv upplever eller något som bolaget säger sig jobba med?

Vilka sociala frågor dyker upp i den externa verksamheten, i uppdragen?



Snabbfrågor

Avslutande

Jag har inga fler frågor. Tycker du det finns något viktigt ämne vi missat att prata om?

Vad tycker du borde vara med i en hållbarhetsredovisning?

Vad tyckte du om intervjun?

33

Bilaga II – Intervjumall ideell organisation

Inledning - Hej!






Om exjobbet
















Om hållbarhet






















34


Finns det någon speciell fråga eller något område som du: är besviken över? Är imponerad över?

Tycker är viktigast? Tycker märks mest?

Utveckla!




Hurdå?

Jag har delat upp resten av frågorna i miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, men prata


Miljömässiga

Vi börjar med miljö. Vad tycker du om bolagets påverkan på miljön, över lag?


Vilken påverkan sker av den externa verksamheten, i uppdragen?


Hur är det när det gäller exempelvis materialanvändning/energianvändning/bränsleanvändning?

Är de här frågorna utmärkande för konsult-/tjänsteföretag jämfört med andra företag?




Utveckla!




sociala frågor.


Ekonomiska






35

Vilka frågor är viktiga att arbeta med när det gäller ekonomisk hållbarhet, för konsult-

/tjänsteföretag?

Gör man det på Sweco Environment?


Kan man påverka mest inom/på grund av intern eller extern verksamhet?

Finns det någon fråga man borde jobba mer med när det gäller ekonomisk hållbarhet på Sweco

Environment?




Snabbfrågor

Sociala


Vilken är den viktigaste påverkan ett konsultbolag har på sina anställda?

Finns det någon särskild fråga man borde jobba med?

Utveckla!

Vilken social påverkan har man på andra intressenter än sina anställda?

Varför då?

Vilka frågor kan dyka upp i uppdragen?

Finns det någon särskild fråga man borde jobba med?


Snabbfrågor

Avslutande

Vad tycker du absolut borde vara med i en hållbarhetsredovisning?



36

Bilaga III – Intervjumall konkurrent

Inledning - Hej!





- Så, det här är alltså en intervju som handlar om hållbarhet, och en hel del om hållbarhet från

perspektiven WSP och Sweco Environment.

Om exjobbet - Jag läser till civilingenjör i energi och miljö på KTH, och de två sista åren har jag riktat in mig




ska kunna skriva en hållbarhetsredovisning är ett av de första stegen att identifiera inom

vilka områden det har en betydande påverkan. Allt får inte plats i en rapport, och allt är inte

intressant heller!


redovisning; att identifiera vilka som är Sweco Environments viktigaste hållbarhetsfrågor.

- Det handlar också en del om GRI:s (Global Reporting Initiatives) nya standarder för

hållbarhetsredovisning, som jag både granskar och tar mycket hjälp av.

- Min huvudsakliga metod för att nå resultat är att intervjua några av bolagets viktigaste

intressenter, eller med andra ord att föra en väldigt konkret form av intressentdialog.

Syftet med intervjun - Det är alltså intressenternas bild av Sweco Environments hållbarhetsfrågor jag är intresserad

av i största delen av exjobbet, men i den här intervjun är jag intresserad av att lära mig lite

om hur en konkurrent jobbar också. Så jag tänkte ställa frågor om båda sakerna till dig.

- Jag förstår såklart att du inte har en lika bra uppfattning om Swecos verksamhet som till

exempel Swecos anställda konsulter jag intervjuat, men svaret på frågan om ”viktiga

hållbarhetsfrågor” behöver ju inte vara så specifikt. Både WSP och Sweco är stora

konsultföretag/tjänsteföretag i Sverige, och kanske finns det funderingar som gäller WSP

som kan gälla Sweco Environment också.


experter, varken på hållbarhet eller hur WSP eller Sweco fungerar. I första hand vill jag få din

bild av vad som är en viktig hållbarhetsfråga, och din bild av hur ni arbetar med hållbarhet på

WSP.

Om hållbarhet - Men vad menas med ”bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor”? Jag tänkte börja med att









37










- Jag har satt ihop en del ”snabbfrågor” som jag tänkte skicka till dig efter intervjun, där du får

sätta poäng på hållbarhetsfrågor utifrån vad du tror eller tycker att de har för relevans för

Sweco Environment, som komplement till den här intervjun, går det bra?

Intervjufrågor

Generellt

Vad är det första du tänker på när du tänker på WSP och hållbarhet?

Finns det någon speciell fråga eller något område som du: känner dig stolt över? Missnöjd över?

Tycker är viktigast? Blev förvånad över när du började? Märker mest?

Utveckla!


Är det här speciellt för WSP, eller tror/tycker du att det gäller även Sweco?

Hur arbetar ni med hållbarhet internt?

Upplever du att alla gör det, eller gäller det mest hållbarhetskonsulterna?

Arbetar ni utifrån någon standard? Är ni med i något närverk? Använder ni några policys? Etc.

”Hållbarhetsscanningen” verkar vara ett verktyg för hållbarhetsarbete hos er. Berätta mer!

I den ska ni ”scanna av att alla hållbarhetsaspekter belysts” i ett projekt: vad menas med aspekter

här? Miljö-/samhälls-/ekonomiaspekterna?

Varför infördes hållbarhetsscanningen?

Står den för ert huvudsakliga vardagliga hållbarhetsarbete?

Tycker du den fungerar bra? Skulle fler liknande verktyg/initiativ fungera bra hos er?

Har Sweco något att lära av hållbarhetsscanningen?

Finns det några hållbarhetsfrågor ni arbetar extra mycket med, över lag?

Är det för att ni har störst påverkan där, eller snarare för att det finns ett stort intresse/engagemang i

frågorna?


Miljö

När det gäller miljö; inom vilka områden tycker du att WSP har en stor miljöpåverkan?

38

Är det speciellt för WSP, eller tror/tycker du att det gäller även: Sweco? Andra konsultbolag? Andra

tjänsteföretag? Andra, vilka då?


Vilken påverkan sker av den externa verksamheten (uppdragen)?


Hur är det när det gäller till exempel material-/energianvändning, förnyelsebart/fossila bränslen?

Vad bidrar WSP:s verksamhet med?



Utveckla!


Tjänster

Vilka skulle du säga är de viktigaste tjänsterna ni arbetar med inom hållbarhet?

Vad leder de faktiskt till i praktiken?

Ge ett exempel på vad du kan bidra med i ett uppdrag!

Handlar det bara/mest om miljö?

Ekonomi och sociala frågor

Vad är ekonomisk hållbar utveckling tycker du? Det finns många definitioner: ekonomisk hållbar

utveckling som inte stör miljömässig eller social hållbarhet, eller ekonomisk tillväxt med totalt ökat

kapital oavsett vilken annan hållbar utveckling som skadas.

Vilka frågor är viktiga att arbeta med när det gäller social eller ekonomisk hållbarhet på företag

som WSP Environmental och Sweco Environment?

Jobbar man faktiskt med den här typen av hållbarhet hos er?

Finns det någon särskild fråga man borde jobba mer med?

Är det särskilt för WSP/Sweco, eller gäller det alla konsultföretag?

Social hållbarhet handlar en del om arbetsförhållanden. Hur tycker du att det är över lag på din

arbetsplats, för anställda och andra?

Finns det någon särskild fråga man borde jobba mycket/mer med?


Är det speciellt för WSP, eller tror/tycker du att det gäller även: Sweco? Andra konsultbolag? Andra

tjänsteföretag? Andra, vilka då?

Utveckla!

Vilken är den viktigaste påverkan ett konsultbolag har på sina anställda?

Varför då?

39

Är det något du själv upplever eller något som WSP säger sig jobba med?

Framtid/avslutande

Har du någon uppfattning om hur hållbarhetsarbetet ser ut på WSP jämfört med Sweco?

Har man olika påverkan på hållbar utveckling? Varför då?

Vad kan företag lära av varandra i branschen?

Ni hållbarhetsredovisar ju redan idag, men hur ser redovisningen ut i förhållande till den nya

lagen?

Kommer någonting att ändras nu, i er egen och era kunders redovisningar?

Anser ni er insatta i lagen?

Hur ser ert framtida hållbarhetsarbete ut jämfört med nu skulle du säga?

Ser du ljust på framtiden?

Vilka hållbarhetsfrågor är stora och behöver arbetas med i konsultbranschen framöver?




40

Bilaga IV – Intervjumall kund

Inledning - Hej!






Om exjobbet
















Om hållbarhet






















41


Finns det någon speciell fråga eller något område som du: Tycker märks mest? Tycker är viktigast? Är

förvånad över?

Skiljer sig Sweco Environment från de andra bolagen?


Utveckla!

Miljömässiga

Vi börjar med miljö. Vad tycker/tror du om det här bolagets påverkan på miljön, över lag?

Vilka naturresurser kräver verksamheten?



Vilken miljöpåverkan sker i uppdragen?




Utveckla!



sociala frågor.


Ekonomiska


Det finns många definitioner: till exempel ekonomisk hållbar utveckling som inte stör miljömässig

eller social hållbarhet, eller ekonomisk tillväxt med totalt ökat kapital oavsett vilken annan hållbar

utveckling som påverkas/skadas. Vad är ekonomisk hållbarhet tycker du?

Nämner ni ekonomisk hållbarhet när ni jobbar tillsammans?

Vad har bolaget för ekonomisk påverkan på sina intressenter?

I vilka frågor borde konsultbolag jobba med/har konsultbolag ekonomisk påverkan?


Utveckla!



42

Snabbfrågor

Sociala

Social hållbarhet handlar en del om arbetsförhållanden. Vad kan ett konsultbolag ha för påverkan

på sina medarbetare?

Finns det någon särskild fråga man borde arbeta mycket med?

Utveckla!

Vilken påverkan har det här konsultbolaget på sina kunder när det gäller social hållbarhet?


Har bolaget någon social skyldighet mot resten av samhället?

Utveckla!

Snabbfrågor

Avslutande

Kan hållbarhetsarbete/-profil avgöra om ni väljer ett konsultbolag före ett annat?




43

Bilaga V – Intervjumall underleverantör

Inledning - Hej!






Om exjobbet
















Om hållbarhet



















Viktigt att tänka på är att jag inte intervjuar dig eller någon av de andra i egenskap av experter, varken på hållbarhet eller hur Sweco fungerar. I första hand vill jag få din bild av vad som är bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor.

44


Finns det någon speciell fråga eller något område som du: är besviken över? Är imponerad över?

Tycker är viktigast? Tycker märks mest?

Utveckla!




Hurdå?

Jag har delat upp resten av frågorna i miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, men prata


Miljömässiga

Vi börjar med miljö. Vad tycker du om bolagets påverkan på miljön, över lag?


Vilken påverkan sker av den externa verksamheten, i uppdragen?






Utveckla!




sociala frågor.


Ekonomiska





Vad har bolaget för ekonomisk påverkan på sina intressenter?


45


Jobbar bolaget med ekonomisk hållbarhet i sin leverantörskedja?

Vilka är det som påverkas?

Utveckla!

Finns det någon fråga man borde jobba mer med när det gäller ekonomisk hållbarhet?


Utveckla!



Snabbfrågor

Sociala


Hur tycker du att det är över lag, för bolagets underleverantörer och andra?

Finns det någon särskild fråga man jobbar (eller borde jobba) mycket med?


Utveckla!

Vilken är den viktigaste sociala påverkan bolaget har på människor?

Varför då?

Är det något du själv upplever eller något som bolaget säger sig jobba med?

Skiljer sig bolagets sociala påverkan mellan den på anställda och på andra intressenter?



Snabbfrågor

Avslutande




46

Bilaga VI – Snabbfrågor till intervjupersoner Sätt en siffra, 0–4, vid varje fråga! 0: Sweco Environment har ingen påverkan* i frågan, 4: Sweco Environment har stor påverkan* i frågan. *Påverkan förklarat i GRI Standarder: “‘impact’ refers to the effect an organization has on the economy, the environment, and/or society, which in turn can indicate its contribution (positive or negative) to sustainable development”.

Miljömässiga frågor På Sweco/internt Hos kund/externt

Materialanvändning

Energianvändning

Vattenanvändning

Biodiversitet

Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av andra luftföroreningar

Utsläpp till vatten

Avfall

Uppfyllande av miljölagar och -regelverk

Miljöpåverkan i leverantörskedjan

Ekonomiska frågor På Sweco/internt Hos kund/externt

Ekonomisk prestation/framgång

Lönesättning/ingångslöner

Närvaro/påverkan på lokal marknad

Indirekt ekonomisk påverkan, exempelvis genom investeringar i infrastruktur

Val av leverantörer

Korruption

Konkurrensbeteende/monopol

47

Sociala frågor På Sweco/internt Hos kund/externt

Sysselsättning

Ledningsrelationer/medarbetares påverkan på ledning

Anställdas hälsa och säkerhet

Anställdas fortbildning/utbildning

Mångfald och lika rättigheter

Diskriminering

Föreningsfrihet och kollektivförhandlingar

Barnarbete

Tvångsarbete

Säkerhetsrutiner/säkerhetsutbildad personal

Ursprungsbefolkningars rättigheter

Mänskliga rättigheter

Lokalsamhällen

Sociala frågor i leverantörskedjan

Politiska bidrag/politisk inblandning

Kunders hälsa och säkerhet

Marknadsföring och märkning

Kunders integritet

Uppfyllande av sociala och ekonomiska regelverk

TRITA -IM-EX 2017:22

www.kth.se

Hållbarhetsredovisning – identifiering och prioritering av ...1146588/FULLTEXT01.pdf · topics...

Documents

Transcript of Hållbarhetsredovisning – identifiering och prioritering av ...1146588/FULLTEXT01.pdf · topics...