Målet för en hindu
Målet för alla hinduer är moksha, som betyder befrielse och det handlar om befrielsen ifrån
kretsloppet, samsara
Fråga 1
Fråga 2
Moksha innebär att människan inte mer behöver födas till ett nytt liv på
jorden
Fråga 3
Så långt är det inte så krångligt. Men vad händer när man inte föds
till ett nytt liv?
Det finns tre svar på frågan:
1. Människan vill bli ett med den gudomliga världen Brahman
Fråga 4
Det vill säga att människan blir det gudomliga
Fråga 4
Det är inte kroppen som förenas med Gud, utan själen, som kallas
atman
Fråga 4
2. Människan får möta och leva tillsammans med sin Gud
Fråga 4
Det kan exempelvis vara någon av gudarna Shiva eller Krishna
Fråga 4
3. Människan förenas med sina förfäder
Fråga 4
Det finns hundratals olika vägar, olika metoder, för att nå moksha,
befrielse
Fråga 5
På svenska brukar de kallas för frälsningar och här presenteras fyra
vanliga frälsningsvägar
Fråga 6
Fråga 7
1. Handlingens väg (Karma – Yoga)
Fråga 8
Under hinduismens första tid bestod handlingarna främst av offer till
gudarna
Fråga 9
Idag handlar det mer om att leva moraliskt rätt
Fråga 9
Enligt vissa hinduer räcker inte denna väg helt fram till befrielse
Fråga 9
2. Meditationens väg (Jnana – Yoga)
Fråga 10
Med hjälp av meditation får människan en djupare förståelse av hur atman (själen) och Brahman (det
gudomliga) hör ihop
Fråga 11
Enligt denna väg är det avgörande att visa kärlek till en speciell gud, till
exempel Krishna
Fråga 11
För många innebär den också att i största allmänhet vara kärleksfull
mot människor
Fråga 11
3. Kärlekens och hängivenhetens väg (Bhakti – Yoga)
Fråga 12
Enligt denna väg är det avgörande att visa kärlek till en speciell gud, till
exempel Krishna
Fråga 13
För många innebär den också att i största allmänhet vara kärleksfull
mot människor
Fråga 13
4. Gudsdyrkans väg
Fråga 14
Att dyrka gudarna är en folklig och enkel väg
Fråga 15
Vid ett litet altare i hemmet i hemmet, i templet eller utmed landsvägen offrar man lite mat och samtidigt
ber man om hjälp
Fråga 15
I Indien finns ett system som rangordnar människor och grupper
Fråga 16
Även om det inte direkt syns så påverkar det människors vardag, vad man får göra och vad man
kan bli
Fråga 17
Fråga 18
Kast betyder ren och mycket i kastsystemet handlar om att inte blanda olika grupper i samhället
Fråga 19
Fråga 20
Om man gör det blir man oren
Fråga 21
Kastsystemet fastställdes under 300-500-talen e.Kr.
Fråga 22
Det finns fyra huvudkast:
Fråga 23
1. Präster, lärare, läkare, politiker (Brahmaner)
Fråga 24
2. Militärer, poliser, administratörer ( Ksatriyas)
Fråga 25
3. Jordbrukare, affärsmän, banktjänstemän (Vaishyas)
Fråga 26
4. Arbetare, städare, byggarbetare, servicefolk (Sudras)
Fråga 27
Sedan finns det orena kast under de fyra huvudkasten
Fråga 28
De som tillhör dessa kallas ibland för kastlösa, men i Indien säger man
oberörbar eller dalit
Fråga 29
Fråga 30
Egentligen är det fel att säga kastlös eftersom alla tillhör något kast
Fråga 31
Fråga 32
De oberörbara arbetar ofta med restprodukter som sopor och läder
Fråga 33
Kastsystemet är inte förbjudet, men det är inte tillåtet att diskriminera utifrån kasttillhörighet
Fråga 34
Fråga 35
I städerna börjar kastsystemet sakta luckras upp, men det lever kvar på
landsbygden
Fråga 36
Fråga 37