Hematologi

Jenny Wiik

Käkkirurgiska kliniken

Örebro Universitetssjukhus

161109

Stamceller och blodbildning

Blodbildningen – inget lämnas åt slumpen!

Erytropoesen

Andelen retikulocyter visar benmärgens förmåga att producera erytrocyter

- viktigt vid anemier

Epo (erytropoetin) viktigaste faktorn

Ökad produktion av Epo vid njurcystor, hypernefrom, hydronefros

pga. kompression av njurvävnad

Minskad produktion vid lungcancer och kronisk njurinsufficiens

Monocyter

Utmognar snabbt i benmärg, 2-3 dagar

Blir högspecialiserade beroende på i vilken vävnad de råkar hamna

Livslängden varierar kraftigt

Ingen förmåga att dela sig men kan bilda jätteceller

Granulocyter

Neutrofila granulocyter

Myeloblaster- promyelocyter-myelocyter har förmåga att dela sig.

I blodbanan kort livslängs, alla ersätts 2-3 gånger per dygn.

I blodet jämn fördelning mellan både monocyter och granulocyter.

Stor reserv i benmärg, aktiveras ex vid bakteriell infektion

Trombocyter och dess reglering

Megakaryocytprogenitorer inom MEP- populationen delar sig och bildar

megakarytocyter.

Kärnan delar sig men inte cytoplasman och bildar då mkt stora celler med upp

till 8 kärnor. Varje megakaryocyt kan producera flera tusen trombocyter.

Viktigaste tillväxtfaktorn är trombopoetin (TPO) bildas i lever och njurar

Cirkulerande trombocyter binder TPO och sänker då koncentrationen av fritt

TPO som innebär att mindre mängd TPO når benmärgen för att stimulera

trombocytproduktionen.

Immunsystemet

Samspelet mellan det medfödda och det adaptiva immunsystemet!

Medfödda immunförsvaret får hjälp av hud och slemhinnor (lysozym och

antimikrobiella peptider)

Medfödda: Fagocyterande celler makrofager och neutrofila granulocyter ,

komplementsystemet.

Cellulära försvaret: T-celler och B-celler känner igen antigener

T-celler –identifiering av nya celltyper.

Etiologi och genetisk predisposition för

utveckling av malign sjukdom

Kemiska carcinogen (bensen) i tobaksrök, joniserande strålning, cytostatika

(cancerpatienter löper högre risk att utveckla leukemi efter behandling.

Virus? EBV

Kromosomavvikelser

Heriditär orsak?

Genetiska avvikelser (Downs syndrom)

Mutationer

Otur

Diagnostik

Provtagning från benmärg för histologi och cytologi

Grovnålsbiopsi görs vid misstanke om aplastisk anemi, myelodysplastiskt

syndrom, myeloproliferativ sjukdom, vid stadieindelning av malignt lymfom

och metastaserande tumörsjukdom, ifall där punktion har misslyckats.

Aspiration av benmärg

Crista ilica posterior vanligast hos vuxna, även crista ilica anterior

Hos barn även tibia anterior (märg spridd i alla ben hos barn)

Bröstben

Biopsimaterial från lymfkörtel och lymfatisk

vävnad

I första hand biopseras en förstorad lymfkörtel. En ordentligt förstorad körtel

bör avlägsnas i sin helhet.

Nålbiopsier (mellannålsbiopsi) vid svåråtkomliga lokalisationer

Punktionbiopsi där mellannålsbiopsier är omöjliga att utföras

Flödescytometrisk diagnostik

Brett användningsområde

Diagnostik av leukemi och lymfom

Flödescytometrar kan registrera färger och spåra små populationer av

avvikande celler.

MDR ( minimal residual disease)

Genetisk diagnostik

Kromosom mutationer

Heriditet FISH Fluorescent in situ hybridisering

PCR Polymeraskedjereaktion

LYMFOM

Elakartad tumörsjukdom som utgår från lymfocyterna

20-tal undergrupper

2000 personer / år i Sverige

Hög ålder

Autoimmuna sjukdomar

Kan utgår varifrån som helst i kroppen vanligast lymfkörtlar

Symtom: feber, trötthet, nattsvettningar och viktnedgång.

AML (akut myeloisk leukemi) Klonal expansion av förstadier i blodbildande celler

Ofta kromosomavvikelser el genetiska förändringar

350 personer / år

Alla åldrar även spädbarn men vanligast hos äldre

Måttliga symptom vid insjuknandet, blödningssymtom, infektioner, påtaglig

anemi.

Behandling cytostatika, sct

Bättre prognos hos yngre

Endast få äldre blir botade

ALL (akut lymfatisk leukemi)

Klonal expansion av celler som utgör förstadier i bildningen av B- eller T-

lymfocyter

Ovanlig sjukdom, drygt 100 personer/år

Vanligaste tumörsjukdomen hos barn

Intensiv behandling ges enl. strikt protokoll under flera månader

God prognos för barn

Äldre 2/3 av patienterna uppnår komplett remission

Infektioner

Bakteriella infektioner (Neutropen feber)

Luftvägar, munhålan, magtarminfektioner, hudinfektioner, CVK

Virusinfektioner

Herpes simplex

Svampinfektioner

Candida albicans

Patienten med neutropen feber

Lokala inflammationstecken saknas ofta

Oftast patientens egen bakterie flora

Feber av oklar genes 50%

Noggrann anamnes, tidiga symptom, odlingar

Ska ha antibiotika! Tazocin

Stamcellstransplantation (SCT)

Allogen annan person är donator

Krävs immundämpning för att förhindra avstötning, viktig skillnad!

Autolog stamceller som skördats från patienten själv

Komplikationer: Infektioner och GvH

ANEMI

Anemiutredning

Järnbrist och sekundär anemi

Järnbristanemi

Järnöverskott

Primär hemakromatos

Sekundär hemakromatos

Makrocytär anemi

Megaloblastanemi

Hematolytiska anemier

Aplastisk anemi

Koagulationsprocessen Utredning

Ärftlig koagulopati

von Willerbrands sjukdom

Hemofili

Faktor XI-brist

Faktor II(protrombinbrist)-brist

Faktor V-brist

Förvärvad koagulopati

Förvärvad hemofili

Förvärvad von Willebrandsfaktor

K-vitamin brist

Leversvikt

TROMBOCYTOPENI

Trombocyten

Trombocytopeni

Myeloproliferativa neoplasier

Polycytemia vera

Essentiell trombocytopeni

Primär myelofibros

h

Kronisk myeloisk leukemi (KML)

Uttalad granulocytos i blodet, dominans av granulopoes i benmärgen

KML-celler har en kromosomförändring sk Ph

90 nya fall i Sverige årligen, ovanlig i lägre åldrar

Med palliativ behandling blir patienter i kronisk fas ofta symptomfria

5 års överlevnad över 90%

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Vanligaste leukemiformen

Utgår från lymfatisk vävnad

Oftast tumör omvandlade B-lymfocyter

Många har inga symptom, upptäcks rutinmässigt

500 nya fall / år

Allogen sct kan ge bot och minska återfallsrisken

Cytostatika palliativ behandling

Strålbehandling mot lokalt förstorade lymfkörtlar

LYMFOPROLIFERTIV SJUKDOM

Kronisk lymfatisk leukemi

Hårig cell- Leukemi

Lågmaligna lymfom

Diffust storcelligt B- cellslymfom

Mantelcellslymfom

Burkitt lymfom

T-cellslymfom och leukemi

Kutana T-cellslymfom

Myelom

Malignt omvandlad plasma cell som infiltrerar benmärgen

600 nya fall årligen

Symtom från skelettet pga. myelomceller producerar cytokiner som stimulerar

urkalkning

Symptom är smärta, frakturer, trötthet

Går inte att bota

Bisfosfonater motverkar nedbrytningen av skelettet (Zometa, Pamidronat)

Amyloidos

Beter sig som myelom men istället för att angripa skelettet så angriper den

mjukvävnad

Bildar lätta kedjor av immunoglobulinkedjor som korvar ihop sig och inlagras i

vävnaden

Allvarlig om den angriper vitala organ

Hjärtsvikt

Njursvikt

Förkortningar AA aplastisk anemi

ALL akut lymfatisk leukemi

Allo SCT allogen stamcellstransplantation

AML akut myeloisk leukemi

HL Hodgkins lymfom

BEACOPP (bleomycin, etoposid, doxorubicin, onkovin, prokarbazin, prednisolon)

BEAM (busulfan, etoposid, cytarabin, melfalan)

BL Burkitt- lymfom

CHOP cyklofosforamid, doxorubicin, vinkristin, prednisolon)

CMV cytomegalovirus

CR komplett remission

DHAP dexacortal, cytarabin, cisplatin

DLBCL diffust storcelligt B-cells lymfom

EBV Epstein-Barr virus

FISH fluorescent in situ –hybridisering

Hb hemoglobin

Fortsättning förkortningar:

HCL hårig cell- leukemi

HLH hemofagocyterande lymfohistocytos

HUS hemolytiskt- uremiskt syndrom

KLL kronisk lymfatisk leukemi

KML kronisk myeloisk leukemi

LD laktatdehydrogenas

LPK leukocyter

MPN myeloproliferativ neoplasi

PV polycytemia vera

R-CHOP rituximab + CHOP

STC stamcellstransplantation

T-LBL T- lymfoblastlymfom

TLGL granulär lymfatisk leukemi

TPK trombocyter

tMDS terapirelaterat myelodysplastiskt syndrom

TPO trombopoetin

TTP trobotisk trombocytopen purpura

Tack!

Referenser:

Blodets sjukdomar Gahrton, Juliusson

Tumörsjukdomar Olsson

Värt att veta om blod Berséus, Filbey, Henriksson

www.internetmedicin.se