Handlingsplan för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och ... · 2014-12-22 · Med...

Handlingsplan

för upptäckt och uppföljning av

tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter

Utarbetad av Barn- och elevhälsan i samarbete med specialpedagoger och speciallärare i Ystads Kommun, 2012-03-08

2

Innehåll

Bakgrund till handlingsplanen……………………………………………………………………………………………………………….3

Handlingsplanens syfte är att………………………………………………………………………………………………………………..4

Tal- och språk……………………………………………………………………………………………………………………………………….5

Läs- och skrivsvårigheter……………………………………………………………………………………………………………………… 5

Steg 1 ......................................................................................................................................................... 6

Steg 2 – fördjupad kartläggning/utredning – ansvarsfördelning mellan skola och Region Skåne ............ 6

Steg 3 – anpassningar i elevens vardag ..................................................................................................... 8

Åtgärdsprogram……………………………………………………………………………………………………………………………………9

Fördjupad utredning……………………………………………………………………………………………………………………………11

Pedagogisk utredning .............................................................................................................................. 11

Medicinsk utredning ................................................................................................................................ 11

Psykologisk utredning .............................................................................................................................. 11

Logopedisk utredning .............................................................................................................................. 11

Beslut kring åtgärder ............................................................................................................................... 11

Antagning till grundsärskolan .................................................................................................................. 12

Sekretesslagen i elevhälsan ..................................................................................................................... 12

Stödundervisning ..................................................................................................................................... 12

Alternativa verktyg .................................................................................................................................. 12

Prov och förhör........................................................................................................................................ 13

Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk, läs- och skrivsvårigheter………………….…..14

Nationella styrdokument……………………………………………………………………………………………………………………..19

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011) ................................................................................... 19

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) ................................................. 19

Skollagen ................................................................................................................................................. 20

3

Skolförordningen SFS 2011:185 .............................................................................................................. 20

Bakgrund till handlingsplanen

I ett samarbete mellan Barn- och elevhälsan och Ystads kommuns förskolor, grundskolor och

grundsärskolor har nu en reviderad version av handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av

tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter framarbetats.

BUN planen för 2011-2014 har som syfte att främja alla barns och elevers lärande och utveckling. Att

skapa goda förutsättningar för det livslånga lärandet, så att elever når de nationella kunskapsmålen, är

prioriterat. Vidare beskrivs också verksamheternas skyldighet att följa upp och utvärdera elevernas

kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Verksamheten ska också ge förslag på

förbättringsåtgärder som ska leda till en högre måluppfyllelse.

En betydelsefull komponent för lärandet är att barns och elevers behov tillgodoses i den ordinarie

verksamheten och målet med en kommunövergripande handlingsplan är att samtliga barn och elever ska

ha samma möjligheter till utveckling och lärande oavsett förskola/skola i Ystads kommun.

Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklasså långt som möjligt enligt

utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen kap.3§3).

Skollagen föreskriver också att skolans uppdrag är att upptäcka och rapportera de elever som befaras att

inte uppnå kunskapskraven.

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter

från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att

det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta

anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av

särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske

med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av

särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (Skollagen kap.3§8)

En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och

personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3 §. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd

eller annat stöd än det som ska ges enligt 3 §. Sådant stöd benämns särskilt stöd.

Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Stödinsatsen skall

i första hand ges i den gemenskap eller den gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken,

2010).

4

Handlingsplanens syfte är att

värna om barn och elever i behov av särskilt stöd.

arbeta förebyggande.

tidigt uppmärksamma och ge adekvat hjälp och stöd till barn och elever med, tal-, språk-, läs-

och skrivsvårigheter, så att de får verktyg och strategier för en gynnsam läs- och

skrivutveckling.

medverka till att alla elever som lämnar skolan har en god kommunikation, är läs- och

skrivkunniga och har en god läsförståelse, oavsett geografiskt område i kommunen.

Detta är en kommunövergripande handlingsplan gällande tidig upptäckt och uppföljning av tal-, språk-,

läs- och skrivsvårigheter, som möjliggör ett förebyggande arbete. Tydliga framgångsfaktorer är

kartläggning av samtliga barns och elevers tal-, språk-, läs- och skrivfärdigheter. Eventuellt upprättande

av åtgärdsprogram och utifrån det anpassa skolsituationen för eleven och följa upp och utvärdera

åtgärdsprogrammet. Det är också viktigt att arbeta utifrån elevens starka sidor för att stimulera det som

behöver utvecklas och på så sätt öka elevens självförtroende utifrån helhetssyn och ett salutogent

förhållningssätt.

Det är viktigt att bygga en relation och hålla kontinuerlig kontakt och samarbeta med vårdnadshavare.

Ytterligare framgångsfaktorer är kvalificerad och kontinuerlig fortbildning av förskolans och skolans

personal.

5

Tal och språk

Barn tillägnar sig språk i för barnet meningsfulla situationer tillsammans med andra. Den största

språkliga utvecklingen sker under de tidigare åren i livet. Att tillägna sig ett språk ger identitet och

tillhörighet, skapar förståelse och möjlighet till att utforska omvärlden. Språket ligger också till grund för

hur barn utvecklas intellektuellt, socialt och emotionellt i framtiden.

Förskolan och de vuxna i barnets närhet har en stor betydelse och möjlighet att påverka hur barn med

olika språkliga förutsättningar utvecklas. Barns språkförmåga nedärvs både genetiskt och socialt. Tidiga

och förebyggande insatser är viktiga för att kunna ge extra stimulans och stöd till de barn som inte lyckas

tillägna sig språket som förväntat. Likaså är det betydelsefullt att förskollärare kan erbjuda

språkutvecklande aktiviteter baserat på grundliga och strukturerade observationer över tid.

Den språkliga förmåga som utvecklas i förskolan är betydelsefull för en bra språklig medvetenhet, vilken

ligger till grund för en god läs- och skrivutveckling. I förskola och förskoleklass är det därför viktigt att

under strukturerade former, stimulera den språkliga medvetenheten samt ha andra former av språkliga

aktiviteter, för att på så sätt hjälpa till att underlätta läs- och skrivutvecklingen hos barnet/eleven.

En del barn har ett annat förstaspråk än svenska och möter inte det svenska språket förrän senare i livet.

Detta blir då barnets andraspråk. Dessa barn kan vara födda i Sverige eller ha invandrat någon gång före

eller under sin skoltid. Förutsättningarna när det gäller språkutvecklingen är olika beroende på om det är

ett första eller andraspråk vilket innebär att också utbildningen i skolan ser olika ut. Elever med svenska

som andra språk måste utveckla den språkliga basen samtidigt som det skolspråk som skolans ämne

kräver utvecklas. Av den anledningen följer många av dessa barn kursplanen för svenska som

andraspråk.

Läs- och skrivsvårigheter

Redan i tidig ålder kan förskolans personal uppmärksamma barnets tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter

genom observationer och kartläggningar. Insatser och åtgärder anpassas sedan till barnets individuella

behov.

Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker. De kan bero på dålig undervisning och för lite övning men

kan också bero på bristande mognad, koncentrationssvårigheter, annat modersmål m.m. Dessutom kan

medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsmässiga faktorer påverka. Läs- och

skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Dyslexi eller specifik läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter med att avkoda ord, läsa med

flyt och förståelse och med att stava. Detta är en specifik typ av läs- och skrivsvårigheter som har sin

grund i bristande förmåga att hantera det fonologiska systemet. Dyslexi innebär svårigheter med

språkets ljudmässiga struktur, men handlar inte om nedsatt hörsel, utan om hur hjärnan uppfattar och

behandlar språket. Svårigheterna är ofta oväntade med tanke på individens övriga kognitiva förmåga.

6

Någonstans mellan 2-7% av alla barn och ungdomar har dyslexi. Funktionsnedsättningen tar sig olika

uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos, vilket kräver individanpassade pedagogiska

åtgärder. För att hitta verkningsfulla insatser är en pedagogisk utredning och/eller en fördjupad

pedagogisk utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt.

Överenskommelse gällande utredning vid misstanke om dyslexi har tagits fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med representanter från de båda organisationerna och kommunerna. Anledningen till överenskommelsen är att:

det för gruppen barn och ungdomar med misstänkt dyslexi finns behov av en tydlig gemensamarbetsgång som kräver tvärprofessionell kompetens.

en gemensam överenskommelse ska bidra till att barn och ungdomar med misstänkt dyslexi pålikvärdiga villkor får ta del av pedagogiska stödåtgärder och individuellt utprovadekompensatoriska hjälpmedel för att kunna nå målen i skolan.

Överenskommelsen har sin utgångspunkt i vad som är det bästa möjliga för eleven. Enligt

Barnkonventionen måste barnets bästa avgöras i varje enskilt fall.

Vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga i alla delar i den sammanlagda utredningen och samråd ska

tas vid remiss och vid återkoppling till remissutförare. Utlåtanden och dess innehåll ska behandlas

konfidentiellt och kan inte lämnas ut utan vårdnadshavares tillåtelse.

Steg 1 Vid misstanke av läs- och skrivsvårigheter är det skolans ansvar att utreda en elevs svårigheter enligt nya

skollagen. Handlar det om en två eller flerspråkig elev, oavsett om den följer kursplanen förs svenska

som andraspråk eller kursplanen för svenska, görs först en bedömning med hjälp av en performansanalys

av en behörig svenska som andraspråkslärare. Med en performansanalys jämförs det som eleven klarat

av med eventuella felaktiga formuleringar för att få en helhetsbild av elevens aktuella språkliga och

kognitiva nivå. Visar utredning att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

För elever som lätt når de kunskapsmål som minst ska uppnås ska skolan ge ledning och stimulans för att

eleven ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skollagen, kap. 3 § 3 och § 8-9). Eleven kan vara i

behov av kompensatoriska hjälpmedel i denna fas.

Steg 2 – fördjupad kartläggning/utredning – ansvarsfördelning mellan skola

och Region Skåne Steg 2 är beskriven utifrån förutsättningen att rektor beslutat att det finns behov av ett åtgärdsprogram för att eleven ska nå skolans mål. I de fall där rektorn beslutat att det inte finns behov av åtgärdsprogram gäller inte ansvarsfördelningen nedan.

Om elevens svårigheter leder till misstanke om att elevens läs- och skrivsvårighet kan vara dyslexi ska en

fördjupad kartläggning/utredning inledas. Rektor beslutar om utredning och ett eventuellt

åtgärdsprogram enligt skollagen, kap. 3 § 8-9. En fördjupad utredning med hög kvalitet bör vara allsidig

och tvärprofessionell och ska beskriva elevens förmågor ur ett pedagogiskt, psykologiskt, medicinskt och

logopediskt perspektiv. En kartläggning/utredning med dessa perspektiv möjliggör en bedömning av

individens funktioner och är viktig för individuella anpassningar i skolan. De olika perspektiven möjliggör

upptäckt av alternativa eller samexisterande faktorer.

7

Gäller det en två eller flerspråkig elev är det viktigt att läraren i svenska som andraspråk samt

modersmålsläraren deltar vid den pedagogiska bedömningen.

8

Steg 3 – anpassningar i elevens vardag

9

Åtgärdsprogram

Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds och beslutar därefter om åtgärdsprogram ska utarbetas eller ej. För utredning finns blanketterna pedagogisk utredning och fördjupad pedagogisk utredning, som finns att hämta på kommunens hemsida.

När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens

behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan

vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånva-

rande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt

stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär.

(Skolverkets Allmänna råd, 2008, s. 10)

Åtgärdsprogram ska utarbetas för elever i grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem. Skolan ska beskriva sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram även om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. ”Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna skall följas upp och utredas” (3 kap. 9 § skollagen). Åtgärdsprogrammet ska förvaras på ett betryggande sätt. ”Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på

en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från

åtgärdsprogrammet” (Skolverkets Allmänna råd, 2008, s 15).

Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den

pedagogiska verksamheten för eleven och innehålla:

Elevens styrkor och behov formuleras utifrån sammanfattning och slutsats i den pedagogiska utredningen. Utgå från elevens uppfattning av situationen, vad eleven faktiskt klarar av och är motiverad för. Beskriv vad som utmärker situationer där elevens lärande fungerar och när han/hon behöver stöd.

Värdegrund, övergripande mål och kursplaner i Lgr 11 ska vara utgångspunkt för målen. De ska vara kort- och långsiktiga, konkreta, utvärderingsbara, realistiska och tidsbestämda. Eleven ska ges goda chanser att nå målen och lyckas. De kortsiktiga ska vara i riktning mot de långsiktiga. Det kan vara bra att sätta ett lättuppnåeligt mål i inledningsfasen, som att ta första steget i en trappa, för att få igång utvecklingsprocessen. Formulera målen som ett förväntat resultat. Målet svarar på VAD vi vill uppnå.

Metoder ska beskriva HUR man ska nå målen i åtgärdsprogrammet. Det ska tydligt framgå VEM som ansvarar för åtgärder. Åtgärdsprogrammet ska konkret beskriva de åtgärder som skolan planerar att genomföra för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Ange vem som ansvarar för att informera övriga berörda om elevens behov och planerade åtgärder.

För att åtgärdsprogrammet ska fungera som arbetsredskap krävs att berörd personal

samtalar/informeras om innehållet

Det är viktigt att eleven själv och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utarbetandet av

åtgärdsprogrammet. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas

fram och det ska omfatta elevens hela skolsituation.

10

Vid behov bör samråd ske med personal från Barn- och elevhälsan.

En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och

personlig utveckling som alla elever ska ges enligt 3 §. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller

annat stöd än det som ska ges enligt 3 §. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan

ersätta annan undervisning eller var ett komplement till den. Av paragrafen framgår att stödinsatsen i

första hand ska ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår (Ny skollag i praktiken,

2010).

Uppföljning sker kontinuerligt under processen och dokumenteras löpande. Utvärdering görs vid ett bestämt tillfälle gemensamt av dem som varit delaktiga i utarbetande av åtgärdsprogrammet; eleven, föräldrarna, pedagog/klasslärare och speciallärare/specialpedagog.

Blankett för åtgärdsprogram samt lathund för åtgärdsprogramsskrivning finns på intranätet under Kultur

och Utbildning – KoU Blanketter.

11

Fördjupad utredning

Om eleven trots insatser och arbete utifrån åtgärdsprogrammet inte uppfyller målen eller uppnått en

förväntad tal-, språk-, läs- och skrivutveckling samt frågeställning om ev. mottagande i särskola, ska en

fördjupad utredning s.k. basutredning göras. Utredningsgången ser ut som följer:

Medicinsk utredning Skolsköterska gör syn- och hörselundersökning.

Skolsköterskan ansvarar för att skicka eventuell läs-

och skrivutredningsremiss till logopedmottagning

efter att psykologutredning genomförts.

Eventuellt även remiss till optiker.

Pedagogisk utredning Klasslärare och/eller specialpedagog/-lärare

har samtal med elev och vårdnadshavare för

att få en helhetsbild av hela skolsituationen.

Åtgärdsprogram upprättas/utvärderas.

Specialpedagog/-lärare,och/eller

specialpedagog inom tal- och språk gör

djupare språkliga utredningar.

Om det är en elev som är två- eller flerspråkig

bör Sv A behörig lärare och modersmålslärare

medverka.

Psykologisk utredning Skolpsykolog utreder elevens kognitiva kapacitet. Återgivning sker vid en elevvårdskonferens (EK) tillsammans

med målsman, elev, berörda pedagoger samt ansvarig rektor.

I förekommande fall remitteras eleven vidare till logopedmottagningen via skolsköterskan.

Logopedisk utredning Logopedmottagningen gör djupgående tal-, språk-, läs- och skrivutredning. Remissvar samt åtgärdsförslag

skickas till hemmet och till skolsköterskan.

Beslut kring åtgärder Återgivning av logopedens läs- och skrivutredningen görs, av specialpedagog/skolsköterska på skolan eller vid

behov av specialpedagog från Barn- och elevhälsan, på en elevkonferens (EK) tillsammans med målsman, elev,

berörda pedagoger samt ansvarig rektor. Skolpsykologen deltar ofta vid detta möte. Beslut kring fortsatta

åtgärder vad gäller läsning och stavning.

12

Antagning till grundsärskolan För att bli erbjuden att gå grundsärskolan måste eleverna genomgå en fördjupad utredning pedagogisk-,

medicinsk-, medicinsk- och psykologisk- utredning.

I grundsärskolan som har två inriktningar, grundsärskola och träningsskola, undervisas eleverna efter

individuell förmåga, mognad och behov. Särskolan har en hög personaltäthet för att tillgodose elevernas

individuella kunskaper. Vid behov kontaktas Barn- och elevhälsan och Habiliteringen i Ystad.

Habiliteringen har möjlighet att skicka elever vidare till habiliteringsvillan i Lund för

kommunikationsutredning.

Sekretesslagen i elevhälsan Inom elevhälsans ram behandlas ofta frågor som rör en elevs sociala och personliga förhållanden utanför

skolan. De kan inverka på inlärning, välbefinnande och skoltrivsel. Uppgifterna kan vara av så känslig

natur att sekretess bör gälla för dem. Det betyder att uppgifter av personlig natur i regel varken muntligt

eller skriftligt får lämnas ut till enskilda personer eller till andra myndigheter. Förskole- och skolpersonal

som står utanför skolhälsovården, d.v.s. kurator, psykolog, lärare och annan personal omfattas av den

s.k. Generalklausulen i Sekretesslagen. Den innebär att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut om

uppgifterna väger tyngre än den sekretessen ska skydda.

Stödundervisning Varje elev har rätt till undervisning efter individuell förmåga, mognad och behov. Stödundervisningen ska

snabbt kunna förändras och anpassas efter den enskilde eleven, samt ske enskilt, i mindre grupp

och/eller inom klassens ram.

Se även 5 kap. 4-5 § Skolförordningen.

I den nya skollagen kap. 3 § 7 förtydligas att det särskilda stödet får ges istället för den undervisning

eleven annars skulle deltagit i eller som ett komplement till den. Det särskilda stödet ska i första hand

ges inom den elevgrupp eller i den gemenskap som eleven normalt tillhör (Ny skollag i praktiken, 2010)

Alternativa verktyg Ystads kommun prioriterar och tillhandahåller alternativa verktyg. Samtliga grundskolor har tillgång till

rättstavningsprogrammet Stava Rex och talsyntes. Utöver dessa program finns även SpellRight

(högstadiet), program för att skanna in text och få den uppläst av talsyntesen samt möjlighet att få

läromedel som e-böcker.

Kommunens IT-pedagoger uppdaterar kontinuerligt de alternativa verktygen och användandet av dem i

samarbete med specialpedagoger, speciallärare samt förskolans och skolans pedagoger. Värdet av

kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel ökar med stigande ålder.

I grundsärskolan används alternativa kommunikationshjälpmedel som symboler, tecken, olika bilder t.ex.

nil-, pex- och widgetbilder, Big Mac (talapparat), kommunikationskarta och kommunikationsdator.

13

Prov och förhör Prov och förhör ska anpassas efter den enskilde elevens behov. Detta innebär att eleven har rätt till

förlängd provtid, prov uppdelat på flera tillfällen och/eller muntliga prov (uppläst av lärare alternativt

talsyntes). Rätten till hjälp gäller även på de nationella proven.

Se även Undantagsbestämmelsen, Skolverket.

14

Arbetsgång och handlingsplan för tidig upptäckt av tal/språk-, läs- och skrivsvårigheter

Vid två eller flerspråkighet i åk 1 – 9 ska en svenska som andraspråks lärare låta eleven göra en

performansanalys, se sidan 9.

Under alla år i grundsärskolan följs eleverna upp kontinuerligt av skolans pedagoger. Vid behov

kontaktas Barn- och elevhälsans tal-och språkteam. Hjälp av Habiliteringen söks gemensamt

avvårdnadshavare och skola.

Tidpunkt Vad ska mätas? Mätinstrument Ansvarig pedagog Åtgärder/Insatser hela

året

Förskolan

HT

VT

Tal- och språkutveckling.

Språkobservation TRAS

eller liknande

Språkobservation TRAS

eller liknande

Förskollärare/Arbetslaget

Förskollärare/Arbetslaget

Språkstimulerande

aktiviteter.

Föräldrasamtal.

Eventuell kontakt med

specialpedagog tal/språk

och/eller logoped.

Överlämnandesamtal

mellan förskola och

förskoleklass.

Förskoleklass

HT

Språklig medvetenhet.

Nya Bornholmsmodellen,

Trulle eller liknande

Förskollärare

Åtgärdsprogram

upprättas/revideras för

elever i behov av särskilt

stöd.

Alternativa verktyg.

Arbetar under året

medspråklig

medvetenhet,

15

VT Språklig medvetenhet.

Nya Bornholmsmodellen,

Trulle eller liknande

Tal- och språkscreening

Förskollärare

Specialpedagog tal/språk

t.ex. Bornholmsmodellen

eller Språkstegen.

Stöd av specialpedagog

tal/språk

Klasskonferens efter en

termin + mellan

förskoleklass och år 1.

Åk 1

HT

VT

Bokstavs-, ljud- och

ordkännedom.

Läs- och skrivförmåga.

Ljungblads höstprov

(bokstavskännedom +

kopiering)

OS64 (läsförståelse

enstaka ord)

LUS alt God Läs-utveckling

alt Nya Språket lyfter eller

liknande (hela året)

Klasslärare,

speciallärare/-pedagog

Klasslärare,


Klasslärare

Åtgärdsprogram



stöd.


Klasskonferens efter en

termin.

Specialpedagog

tal/språk-/Speciallärar-

/Specialpedagogstöd.

16


året

Åk 2

HT

VT


OS120 (läsförståelse

enstaka ord)




Klasslärare,


Klasslärare

Åtgärdsprogram



stöd.


Specialpedagog tal/språk-

/Speciallärar-


Åk 3

HT

VT


SL60 (läsförståelse

meningar)

Nationella prov




Klasslärare,


Klasslärare,


Klasslärare

Åtgärdsprogram

upprättas/revideras.



/Speciallärar-


Konferens med

genomgång av resultaten

från de nationella proven.

Elever som inte är klara

med grundläggande läs-

och skrivutveckling går

vidare till en fördjupad

läs- och skrivutredning

17

(VT åk 3).


året

Åk 4

HT


SL40 (läsförståelse

meningar)

LUS, alt Nya Språket

lyfter eller liknande (hela

året)

Klasslärare,

speciallärare/-

pedagog

Klasslärare

Åtgärdsprogram



Specialpedagog

tal/språk-/,Speciallärar-


Åk 5

VT


Lilla Duvan(fonologiska

funktioner)

LUS, alt Nya Språket lyfter

eller liknande (hela året)

Klasslärare,


Klasslärare

Åtgärdsprogram




/Speciallärar-

/Specialpedagogstöd

Åk 6

VT


Nationella prov

LUS, alt Nya Språket lyfter

eller liknande (hela året)

Klasslärare,


Klasslärare

Åtgärdsprogram




/Speciallärar-


Konferens med

genomgång av resultaten

från de nationella proven.

Överlämnandekonferens

18

mellan åk 6 och åk 7.


året

Åk 7

HT


Läsförståelsetest

(standardiserat)

Ordförståelsetest

(standardiserat)

Rättstavningstest

(standardiserat)

Nya Språket lyfter eller


Ämneslärare,


Åtgärdsprogram




/Speciallärar-


Åk 8

Läs- och skrivförmåga. Nya Språket lyfter eller


Åtgärdsprogram




/Speciallärar-


Åk 9

HT

VT


Läsförståelsetest

(standardiserat)

Nationella prov

Nya Språket lyfter eller


Ämneslärare,


Ämneslärare,


Åtgärdsprogram




Speciallärar-


19

Nationella styrdokument

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, Reviderad 2011)

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av

ett stort informationsflöde och förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan

tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö

98, ”Förskolans värdegrund och uppdrag”).

Språk och lärande hänger oupplösligen samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall

lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntraoch ta tillvara barnets

nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 kap. 1).

Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå

andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka

tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

(Lpfö 98 kap. 2.2)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11)

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Det finns olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar

har svårigheter att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika

(Skolverket, 2011, s 13)

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskolakan använda det svenska språket i

tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt


Läraren skall

organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling


20

Skollagen

I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

(1 kap. 2 § Skollagen)

För en elev i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska särskilt stöd ges på det sätt och i den

omfattningen som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

(3 kap. 10 §)

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

(4 kap. 1 § Skollagen)

Skolförordningen SFS 2011:185

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt

framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram

utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna

skall följas upp och utvärderas.

(5 kap. 1 § Skolförordningen)

En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst

ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl

behöver särskilt stöd.


Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand

ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i

en särskild undervisningsgrupp.


Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,

2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och

3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.


21

Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk får därutöver anordnas

1. som språkval i grundskolan och specialskolan,

2. som elevens val, eller

3. inom ramen för skolans val.

( 5 kap. 15 § Skolförordningen)

Handlingsplan för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och ... · 2014-12-22 · Med...

Documents

Transcript of Handlingsplan för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och ... · 2014-12-22 · Med...