Handlingsplan 2 för Smart industri - Regeringskansliet · 2017-12-01 · Ny digital teknik och nya...

Handlingsplan 2 för Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Omslagsfoto: ABBProduktion: NäringsdepartementetArtikelnummer: N2017.48

Förord

Sverige är en industrination och en av världens mest innovativa ekonomier. För att klara de utmaningar som vi nu står inför som samhälle; med klimatförändringar, en åldrande befolkning och en snabb strukturomvandling så behöver vi industrins innovationskraft. Idag mer än någonsin.

Därför är det positivt att industriinvesteringarna är rekordhöga och branschens framtidstro större än på 20 år. Ny digital teknik och nya automationsmöjligheter gör att allt fler företag investerar i tillverkning i Sverige. Många flyttar också hem tidigare utflyttad verksamhet i takt med att man upptäcker fördelarna med att hålla ihop hela kedjan – från utveckling till färdig produkt.

Att industrin går bra märks i den övriga ekonomin och på arbetsmark-naden. Över 200 000 nya jobb har nu skapats sedan valet och arbets-lösheten sjunker. Med en ökad tillverkning följer också nya jobb i de industrinära tjänsteföretagen som står för utveckling, marknadsföring, service och administration. Det gör att industrin sammantaget skapar mer än en miljon jobb i hela Sverige. Faktum är att industrin tvärtemot den gängse bilden skapar fler jobb i Sverige idag än 2010.

Det finns nu ett fönster för en nyindustrialisering av Sverige. För att stötta denna utveckling och skapa förutsättningar för investeringar, nya företag och fler jobb jobbar regeringen utifrån en nyindustrialise-ringsstrategi, Smart industri. Den presenterades i februari 2016 och i juni samma år kom den första handlingsplanen med 45 konkreta åt-gärder för att stärka svensk industri. Nu är dessa första 45 åtgärder av-prickade och det är dags för en ny handlingsplan och 37 nya åtgärder. Av dessa vill jag lyfta fram några särskilt:

• Industriklivet introduceras. De företag som leder utvecklingen mot minskade processutsläpp kommer att få stora konkurrensfördelar och genom Industriklivet stödjer regeringen svensk industri att gå mot nollutsläpp av växthusgaser.

• Kunskapslyftet byggs ut. Kompetensförsörjningen är företagens största utmaning och det främsta tillväxthindret idag. Många före-tag tvingas till och med tacka nej till ordar för att de inte får tag på personal. Bland annat gör vi nu den största satsningen på Yrkes-högskolan sedan den bildades.

Mikael DambergNärings- och innovationsminister

• Yrkesprogrammen uppvärderas. När den förra regeringen tog bort högskolebehörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram försvann hälften av eleverna. Nu ser vi till att yrkesprogrammen åter ger grundläggande behörighet för att öppna för vidareutbild-ning senare i yrkeslivet, utan att försvaga yrkesämnena.

• Ett nationellt testcenter för elfordon ska byggas upp med medfinansiering från näringslivet. Fordonsindustrin jobbar intensivt med eldrift och regeringen bygger nu upp ett nationellt testlabb för att skynda på denna omställning, säkra företagens konkurrenskraft och svenska jobb.

• Ett Robotlyft genomförs. Med ett automationsprogram för små och medelstora industriföretag i hela landet främjas introduktionen av nya automations- och robotiseringslösningar inom små och medel-stora företag i industrin.

Avslutningsvis. Svensk industri utvecklas starkt, investerar och tror på framtiden. Vi går nu vidare med att undanröja tillväxthindren och ge företagen de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas, ta mark-nadsandelar och skapa nya jobb. Samtidigt vet vi att det som alltid bara är en tidsfråga innan vi står inför nästa lågkonjunktur. Därför inleder vi nu arbetet med att rusta oss för denna och utformar ett konkurrens-kraftigt system för korttidsarbete. Ett system där uppsägningar kan undvikas genom att staten, företagen och individerna gemensamt finansierar arbetstidsförkortning och utbildning under lågkonjunktur.Nu genomför regeringen 37 nya åtgärder i denna andra handlingsplan för Smart Industri. Arbetet med att vässa Sveriges konkurrenskraft och förbättra industrins villkor i Sverige får aldrig stanna av.

Innehåll

Inledning 6

Vision och mål med Smart industri 6 Fyra fokusområden 7 Handlingsplanen – från ord till handling 7 Smart industri och samverkansprogrammen 8 Agenda 2030 och Smart industri 8

Regeringens insatser för en smart industri 10

Brett genomförande från lokal till global nivå 10

Insatser inom fokusområde Industri 4.0 14

Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling 15 Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering 16 Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran 17

Insatser inom fokusområde Hållbar produktion 18

Effektiva regelverk som underlättar omställning 19Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser 20

Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi 21 Främjad miljö- och klimatteknik 22 Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen 22

Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri 24Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov 25

Öka intresset för industrirelevanta utbildningar 26 Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser 27 Internationell kompetens blir mer tillgänglig i Sverige 27 Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks 28 Förutsättningar för utbildningssystemet att bidra till livslångt lärande stärks 29 Ökad motståndskraft vid konjunkturnedgångar 29

Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige 32

Ny inriktning för innovationspolitiken 33 Ett kraftfullt Testbädd Sverige 34 Samverkan för samhällsnytta 34 Öka användningen av innovationsupphandling 35 Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus 36 Förstärkt engagemang i internationellt innovationssamarbete 36

Fotnoter 38

Bilaga: Delmål Agenda 2030 40

Inledning

Sverige är en stark industrina-tion som nu står inför stora utma-ningar, men det finns också stora möjligheter till ökad konkurrens-kraft och framväxt av nya starka företag i hela landet. Digitalise-ringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterliga-re. Automation och digitalisering skapar nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i en helt ny skepnad, uppkopplad, mer au-tomatiserad och kunskapsintensiv. Samtidigt ställs allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och effektivt resursutnyttjande.

Den 21 januari 2016 fastställde re-geringen Smart industri – en nyin-dustrialiseringsstrategi för Sveri-ge (Smart industri). Strategin ska bidra till att stärka företagens om-ställningsförmåga och konkur-renskraft. I strategin aviserades en handlingsplan. Den första hand-lingsplanen beslutade regering-en den 16 juni 2016. Detta är den andra handlingsplanen, som byg-ger vidare på den första och inklu-derar en rad nya åtgärder. Strate-gin och handlingsplanerna utgör en plattform för en nationell kraft-samling för industrins utveckling. I denna handlingsplan ges dels en lägesuppdatering avseende de ti-digare aviserade åtgärderna, dels presenteras nya åtgärder som re-

geringen nu genomför och pla-nerar att genomföra för att stärka nyindustrialisering. De senaste åt-gärderna, så som relevanta reger-ingsbeslut inom Smart industri, återfinns på www.regeringen.se/smartindustri.

Hur industrin definieras är avgö-rande för hur insatser utformas och riktas. Regeringens utgångs-punkt är att det krävs en defini-tion som tar hänsyn till den struk-turomvandling som industrin har gått igenom och som fångar tjäns-tefieringen och förflyttningen uppåt i de globala värdekedjorna. För strategin och handlingsplanen innebär det att industrin inklude-rar såväl utvinnings- och tillverk-ningsindustrin som den industri-nära tjänstesektorn.

Vision och mål med Smart industriSverige ska konkurrera med digi-tal och hållbar produktion samt utvecklade eller nya produkter. Häri ligger möjligheten för en svensk nyindustrialisering. En innovativ och hållbar industri-ell produktion är digitalt upp-kopplad, flexibel, resurseffektiv, klimat- och miljövänlig samt ger förutsättningar för en attraktiv ar-betsplats. Denna smarta industri

Industrins betydelse för det gemensamma välståndet är stor. Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon jobb och står för över 70 procent av Sveriges samlade exportvärde.

Utgångspunkten för Smart industri är att industrin inkluderar såväl utvinnings- och tillverkningsindustrin som den industrinära tjänstesektorn.

6 Smart industri – handlingsplan

ligger längst fram i användning-en av digitaliseringens möjlighe-ter, har hög automationsnivå och kan möta komplexa kundkrav och nya efterfrågemönster. Den kon-kurrerar genom såväl avancerad produktion som med produkter med högt kunskapsinnehåll, där gränsen mellan vara och tjänst har suddats ut och där datamängder skapar nya värden för kunder och leverantörer.

VisionSverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

MålIndustrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt del-tagande i främst de högkvalifice-rade delarna av de globala värde-kedjorna.

Fyra fokusområdenRegeringen har identifierat fyra områden som är avgörande för att säkerställa att svensk industri ska kunna stärka sin konkurrenskraft i den strukturomvandling som di-gitalisering och grön omställning nu driver på.

• Industri 4.0 – Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

• Hållbar produktion – Stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion.

• Kunskapslyft industri – Säkra industrins kompetens-försörjning.

• Testbädd Sverige – Skapa attraktiva innovationsmiljöer.

Handlingsplanen – från ord till handlingI handlingsplanen presenteras åt-gärder på flera politikområden som stödjer arbetet med Smart in-dustri i form av genomförda, på-gående och kommande insatser. Åtgärderna har i stor utsträckning utformats efter intryck från dialog med och inspel från arbetsmarkna-dens parter, företag och akademi bland annat genom de kontinuer-ligt återkommande industrisam-talen. I utarbetandet av strategin och den första handlingsplanen var även, det av regeringen inrät-tade, rådet för nyindustrialisering1 (advisory board) rådgivande. I ut-arbetandet av den andra hand-lingsplanen har en viktig utgångs-punkt varit att bygga vidare på de pilotsatsningar som initierades i den första handlingsplanen, för att skala upp de som bedöms ha po-tential att ge goda resultat.

Handlingsplanen utgår från stra-tegin och de fyra fokusområdena som där pekades ut. Fokusområ-dena spänner över flera politik-områden och det finns starka synergier med andra initiativ som regeringen driver. Arbetet för goda ramvillkor och förutsätt-ningar för näringslivet hanteras inom näringspolitiken i stort oav-sett bransch och sektor. Några av de faktorer som är viktiga för in-dustrin har satts i förnyat fokus inom ramen för andra proces-ser som regeringen har initierat, bland annat energiöverenskom-melsen, regeringens exportstrate-gi, den långsiktiga infrastruktur-planeringen, livsmedelsstrategin, den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktions-kraft 2015–2020 samt omställ-ningen till att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Goda och rättvisa villkor samt en bra arbetsmiljö med bibehållna skyddsnivåer för de kvinnor och män som arbetar inom industrin, är fortsatt framgångsfaktorer för att Sverige ska kunna konkurrera som en stark och hållbar industri-nation.

Det offentliga har en roll i att un-derlätta strukturomvandlingen i industrin. Goda förutsättningar

Smart industri – handlingsplan 7

för en konkurrenskraftig industri kräver insatser på lokal, regional, nationell, europeisk och internatio-nell nivå, liksom aktiv medverkan från näringslivet och fackliga or-ganisationer. Förmågan till strate-gisk samverkan mellan existerande industri, unga snabbrörliga företag, akademi, institut och offentlig sek-tor utgör motorn för förnyelsen.

Genomförandet av Smart industri pågår kontinuerligt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärdering-ar och analyser har från och med 2016 i uppdrag att genomföra analyser som ska bidra till arbetet med nyindustrialiseringsstrategin samt påbörja förberedande arbete för kommande utvärderingar av strategin2.

Smart industri och samverkansprogrammen Världen står inför stora utmaning-ar som bland annat klimatför-ändringarna och en åldrande be-folkning. Innovationskraften hos industriföretagen och deras med-arbetare är helt nödvändig för att lösa dem. Smart industri anger en strategi och samlar insatser som regeringen genomför för att stärka förutsättningarna för industrins långsiktiga konkurrenskraft.

För att möta de stora samhällsut-maningarna krävs också bred och fokuserad samverkan mellan nä-ringslivet, akademin och offentlig verksamhet. Regeringen har där-för lanserat fem samverkanspro-gram:

• Nästa generations resor och transporter

• Smarta städer• Cirkulär och biobaserad

ekonomi• Life science• Uppkopplad industri

och nya material.

Syftet med samverkansprogram-men är att kraftsamla innova-tionsinsatser för att stärka Sveri-ges konkurrenskraft och samtidigt möta och dra nytta av dagens samhällsutmaningar. De fem om-rådena är sådana där Sverige och svensk industri har komparativa fördelar. I varje samverkanspro-gram ska berörda aktörer identi-fiera hinder och behov samt prio-ritera områden för gemensamma satsningar och överenskommelser. Fokus för arbetet är att nyttja det befintliga innovationssystemet effektivare.

Samverkansprogrammen, i syn-nerhet programmen för upp-kopplad industri och nya materi-al samt cirkulär och biobaserad ekonomi, och Smart industri ska ses som naturliga komplement till varandra. Åtgärder som genom-förs inom ramen för samverkans-programmen bidrar till stor del att uppfylla målsättningarna för Smart industri.

Agenda 2030 och Smart industriVärldens länder har enats om att skapa förutsättningar för en in-kluderande och hållbar ekono-misk tillväxt och anständigt ar-bete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling finns 17 globa-la mål med 169 delmål som sam-mantaget syftar till att skapa so-cial, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Det är regeringens am-bition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Ett effektivt genomförande av agendan sker genom integrering i befintliga processer. Agenda 2030 har delvis varit vägledande för ge-nomförandet av Smart industri och handlingsplanen i sin helhet bidrar särskilt till delmålen nedan. Dessutom bidrar enskilda delar av

handlingsplanen till andra delmål i agendan. Detta markeras löpan-de i texten och förklaras i bilaga.

• Delmål 8.1: Upprätthålla eko-nomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella för-hållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 pro-cent per år i de minst utveck-lade länderna.

• Delmål 8.2: Uppnå högre eko-nomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgra-dering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlings-värde och hög arbetsintensitet.

• Delmål 8.3: Främja utveck-lingsinriktad politik som stödjer produktiv verksam-het, skapande av anständi-ga arbetstillfällen, företagan-de, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroför-etag liksom små och medel-stora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster.

• Delmål 9.2: Verka för en in-kluderande och hållbar indu-strialisering. Till 2030 avse-värt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i en-lighet med nationella förhål-landen, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna.

• Delmål 12.1: Genomföra det tioåriga ramverket för håll-bara konsumtions- och pro-duktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de ut-vecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utveck-lingsländernas utveckling och förutsättningar.


Regeringens insatser för en smart industri

Brett genomförande från lokal till global nivå

Industrin finns i hela landet och den regionala nivån har en avgörande roll i genomförandet av strategin. Här finns verktyg som saknas på nationell nivå och en direkt närhet till industrin. Strategisk samverkan mellan industrin och det offentliga kräver en samsyn avseende gemensamma och prioriterade insatser. Små och medelstora företags behov behö-ver beaktas särskilt. Svenska före-tag verkar på en global marknad och regelverk på europeisk och internationell nivå har därför stor betydelse för företagens villkor.

Befintliga åtgärder – nuläge

1.1. Främja nyindustrialisering på regional nivå. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stödja aktörer med regionalt ut-vecklingsansvar i att bidra till och stärka genomförandet av Smart industri genom erfarenhetsutby-te och projektmedelsfinansiering3. Därmed ges möjlighet att stärka industrins utveckling i hela lan-det, utifrån varje regions specifika förutsättningar. Förstudieprojekt har genomförts i 18 av 21 län, där fokus på kompetensförsörjning

och digitalisering kopplat till små och medelstora företag har domi-nerat. Ett antal projekt har också fått ytterligare finansiering för att omsätta förstudiernas resultat i operativ verksamhet.

1.2. Effektivisera och förenk-la för små och medelstora före-tag. Små och medelstora företag har andra förutsättningar än stora företag att genomgå den struktur-omvandling som digitalisering och grön omställning kräver. I vissa avseenden kan dessa företag vara mer snabbfotade i förändringspro-cesser, men samtidigt har ofta små och medelstora företag begränsa-de förutsättningar att exempelvis arbeta med ett långsiktigt kompe-tensförsörjningsarbete eller delta i forskningsprojekt. Tillväxtverket har fått i uppdrag att bättre koor-dinera de digitaliseringsinsatser för att stödja näringslivsutveck-lingen som genomförs av myn-digheterna och de statligt ägda bolagen med uppdrag som ligger nära inriktningen i Smart industri (Almi Företagspartner AB, Verket för innovationssystem, Tillväxt-verket, RISE Research Institutes of Sweden AB och Bolagsverket)4. Det gäller exempelvis insatser såsom lån, affärsutveckling, ut-vecklingsprojekt och utvecklings-bidrag. Målet är att det ska bli lätt-

Insatserna i denna handlingsplan är huvudsakligen relaterade till de fyra fokusområdena. Samtidigt finns det några insatser som stärker visionen och målet för Smart industri på ett mer övergripande plan och som bidrar i lika stor utsträckning till genomförandet inom alla eller flertalet fokusområden.

9.3


Väderstad AB tillhör de industriföretag som väljer att investera i ny produktion i Sverige. Under de närmaste åren kom-mer de att investera i en helautomati-serad och behovsstyrd anläggning för tillverkning av specialiserade plåtar-tiklar att användas i deras produktion av jordbruksmaskiner. För företaget innebär den nya anläggningen i Sverige att man får full kontroll över processen, möjlighet att säkerställa hög kvalitetsni-vå och en utökad flexibilitet. Väderstad AB har också prisats för sitt arbete att utnyttja digitalisering för att skapa mer konkurrenskraftiga produkter genom ett hedersomnämnade i Kungl. Ingen-jörvetenskapsakademiens (IVA) tävling Smart industri.

Foto: Väderstad AB

are för företagen att få det stöd de behöver för att exempelvis fånga digitaliseringens möjligheter. Inom ramen för Digitaliserings-lyftet (åtgärd 2.7) har Tillväxtver-ket, tillsammans med övriga aktö-rer, samlat offentligt finansierade insatser på verksamt.se/digitalin-dustri.

1.3. Synliggöra goda exempel på företag i framkant. Sverige har många företag som ligger i framkant inom industrins struk-turomvandling exempelvis vad gäller digitalisering och industri-ell symbios, men kunskapen och medvetenheten om detta är ännu begränsad. Ökad kännedom om svenska industriella styrkor kan bidra till industrins attraktions-kraft som arbetsgivare och med-vetandegöra för andra företag vad som är möjligt att göra. Regering-en har uppdragit åt Tillväxtver-ket att lyfta fram goda exempel på

svenska företag i framkant, som leder strukturomvandling på na-tionell och regional nivå5. Arbe-tet sker i nära dialog med aktörer i näringslivet och samordnas med Kungl. Ingenjörsvetenskapsaka-demien (IVA). Insatserna ska in-spirera andra företag att öka sina ambitioner att ta vara på dessa möjligheter. Inom ramen för upp-draget genomför IVA bland annat regionala seminarier som samlar relevanta aktörer och företag för erfarenhetsutbyte och inspiration. En viktig del av projektet är också utdelning av ett pris till ett före-tag som utnyttjar digital teknik på smarta och effektiva sätt för att öka sin produktivitet och konkur-renskraft. Det första priset dela-des ut den 31 januari 2017.

1.4. Aktivt EU-arbete. Sverige har tillsammans med likasinna-de medlemsstater drivit på för att EU:s initiativ och lagstiftning ska


stödja industriell omvandling och hållbar utveckling. Regeringen ar-betar för att synsättet i Smart in-dustri också ska genomsyra EU:s industripolitik. Det är exempel-vis viktigt att definitionen av in-dustrin fångar industrins tjänste-fiering och förflyttning uppåt i de globala värdekedjorna. Detta gav exempelvis genomslag i ut-formningen av rådets begäran till EU-kommissionen att lägga fram förslag till en ny europeisk indu-stristrategi under 2018.

1.5. Internationell konferens kring omställningen mot Smart Industri. Den 17–18 november 2016 genomförde re-geringen och Verket för innova-tionssystem (Vinnova) i samarbe-te med OECD konferensen Smart Industry: Enabling the Next Pro-duction Revolution - Implications and Strategies for Industry and Policy. Konferensen var en del i utarbetandet av OECD:s rapport på detta tema, som slutligen pre-senterades den 10 maj 2017 inom ramen för det italienska G7-ordfö-randeskapet6. Konferensen i Stock-holm hade ett brett deltagande från 27 länder och möjliggjorde för svenska aktörer att nätverka, ta del av expertis gällande nya tekniker och bidra till policyutveckling. På längre sikt möjliggjorde konferen-sen ökat genomslag för svensk po-litik inom EU och OECD.

Nya åtgärder

1.6. Smart industri i regionerna. Regionerna, dvs. aktörer med re-gionalt utvecklingsansvar, spelar en avgörande roll för industrins utveckling i hela landet. Där-för lämnades 2016 regeringsupp-draget om att stärka regionernas förutsättningar att delta i arbetet med Smart industri (åtgärd 1.1). I det första uppdraget möjliggjor-des förstudier och pilotprojekt. Nu föreslår regeringen att arbetet

förstärks med ytterligare 90 miljo-ner kronor under 2018–2020 för att omsätta förstudier och pilot-projekt i operativ verksamhet och därmed tillvarata den regionala potentialen i arbetet med Smart industri7.

1.7. Utvidgat växa-stöd för den först anställde – sänkta arbets-givaravgifter för aktiebolag och handelsbolag. Regeringen vill göra det lättare för företagare att an-ställa sin första medarbetare. Därför föreslår regeringen i budgetpropo-sitionen för 2018 en utvidgning av det befintliga växa-stödet, så att fler ska våga ta steget att anställa8. I dag omfattar befintlig lagstiftning en-skilda näringsidkare. Regeringens förslag omfattar handelsbolag med två ägare samt aktiebolag utan an-ställda, alternativt med en anställd som också är delägare eller närstå-ende till delägare. Arbetsgivaravgif-ter och allmän löneavgift sätts ned från 31,42 procent till 10,21 procent för den första medarbetaren i dessa företag9.

1.8. Utvecklad matchning och kapacitet för pilotproduktion i Sverige. I Sverige kan det vara svårt att få till stånd tillverkning av prototyper eller små serier, vil-ket får till följd att så kallad pi-lotproduktion förläggs utom-lands. Då är det ofta naturligt att även den storskaliga produktio-nen sedan förläggs i andra länder. Regeringen kommer därför att genomföra en satsning som ska kartlägga pilotproduktionskapa-citet i landet och förbättra match-ningen mellan de med behov av tillverkningskapacitet och de med tillgång till sådan kapacitet.


Insatser inom fokusområde Industri 4.0

Den digitala utvecklingen ska-par radikalt nya förutsättningar för industriföretag att förnya sin produktion och sina affärsmodel-ler. Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verk-samhet och berör bland annat produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med un-derleverantörer och kunder samt relationen till de anställda. Indu-strin är mitt uppe i en interna-

I Smart industri pekas följande behov ut inom fokusområdet:

• Stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda indu-strins omvandling.

• Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering.

• Uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra potentialen i den nya tekniken.

• Möta nya kunskapsbehov som den digitala utvecklingen medför.

• Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran.

tionell digital kapplöpning, där utmaningarna är många. Utveck-lingen går fort och det finns stora konkurrenskraftsmässiga risker i att hamna på efterkälken.

Målet med arbetet inom fokusområde Industri 4.0 är att företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

9.3


Stora datamängder från produktion och användning av produkter och tjänster, skapar möjligheter att utveckla mer konkurrenskraftiga erbjudanden och af-färsmodeller. Inom ramen för Vinnovas uppdrag om digitaliseringspiloter drivs ett projekt inom metallindustrin av Jern-kontoret tillsammans med Högskolan i Skövde och Outokompo. Projektet ska visa hur metallindustrin kan använda den senaste digitala tekniken och dataanalysmetoder för att omvandla sina dataflöden till informationsflöden.

Foto: Jernkontoret

Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandlingHos svenska företag finns många digitala lösningar med poten-tial att radikalt utveckla indu-strins konkurrenskraft. I Sverige finns också goda förutsättning-ar att genom kunskap och kom-petens utveckla digitala lösningar för många ännu olösta utmaning-ar inom industrin. Många gånger är det dock svårt för företag med olösta problem att identifiera hur och med vem eller vilka lösningar skulle kunna utvecklas. Åtgärder läggs därför fram för att stimulera utveckling och användning av di-gital teknik som har förutsättning att leda industrins omvandling. Befintliga åtgärder – nuläge

2.1 Analyser och insatser i sam-verkan för snabbare digitalise-

ring av svensk industri. Genom ett uppdrag till Vinnova har digi-tala teknikområden som bedöms få stor betydelse för tillverknings-industrin kartlagts10. Kartlägg-ningen ger en bild av var Sveri-ges styrkeområden finns och vilka insatser som skulle kunna vara värdefulla för att stärka digitalise-ring och omställningsförmågan. Inom ramen för uppdraget sam-lade Vinnova även berörda aktö-rer aktiva inom strategiska innova-tionsprogram för diskussioner och gemensamt arbete för att bygga vidare på Sveriges industriella styr-kor och ta digitaliseringspotentia-len till nästa nivå. Detta fungerade som en avgörande utgångspunkt för det vidare arbetet med de s.k. Digitaliseringspiloterna.

2.2 Digitaliseringspiloter i sam-verkan mellan näringsliv och forskningsmiljöer. I mars 2016 uppdrog regeringen åt Vinnova att


initiera Digitaliseringspiloter, där Vinnova skulle bjuda in företag till forsknings- och innovationspro-jekt för att tillvarata digitalisering-ens potential för ökad konkurrens-kraft i svensk industri11. Regeringen anslog 116 miljoner kronor över tre år för uppdraget, som tillsammans med näringslivets motfinansiering, ges medel för över 230 miljoner kronor. Uppdraget har resulterat i ett antal strategiska projekt, bland annat för mobil kommunikation i gruvor, självlärande robotar inom industrin, 5G-uppkopplade fabriker och additiv tillverkning i metall.

2.3 Öppen innovation i svensk industri. I juni 2016 uppdrog re-geringen åt Vinnova att stärka förmågan till samverkan mellan större industriföretag och unga snabbrörliga företag12. Målet inom uppdraget har varit att stimulera affärer, och därigenom innovation och förnyelse, mellan stora indus-triföretag och små företag genom en öppen innovationsprocess. Ett exempel på finansierade projekt är SynerLeap, en satsning under led-ning av ABB som ska ge små fö-retag möjligheter att växa och ex-pandera inom industriautomation, robotik och energi. Ett annat är Translucent Business, en satsning från RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) och Swedish Incubators & Science Parks (SISP) som ska skapa en digital plattform för öppen innovation där stora fö-retag kan samverka med små före-tag i innovationsprocesser.

Nya åtgärder

2.4 Utökad satsning på öppen innovation inom industrin. Att större företag arbetar tillsammans med småföretag för utveckling av innovationer och bidrar till förny-else och nya kunder, bedöms fort-farande vara relativt sällsynt inom industrin och det kan ta lång tid att utveckla ändamålsenliga ar-

betssätt. Med utgångspunkt i ar-betet som Vinnova bedrivit inom ramen för uppdraget om öppen innovation13 avser regeringen där-för uppdra åt Vinnova att utveck-la och utöka arbetet med att främ-ja samverkan mellan stora företag och innovativa småföretag.

2.5 Utvecklat stöd till artificiell intelligens inom industrin. Ar-tificiell intelligens (AI) och nya så kallade maskininlärningsmetoder bedöms få mycket stor betydel-se för framtidens näringsliv, inte minst framtidens industri. Genom lärande algoritmer kan både pro-duktionsprocesser och produk-ter bli smartare. Tekniken bedöms ha stor potential att bidra till nya lösningar och ökad produktivitet inom industrin. Regeringen kom-mer därför ge ett uppdrag om att stärka förutsättningarna för stra-tegiskt viktiga projekt, miljöer och processer för utvecklingen av AI inom svensk industri.

Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokaliseringBetydande delar av svensk indu-stri ligger i digitaliseringens fram-kant och är i många fall världs-ledande inom automatisering. Samtidigt finns det många företag som knappt ens påbörjat sitt di-gitaliseringsarbete och som där-för inte kan hävda sig i de glo-bala digitala värdekedjorna. För svensk industris konkurrenskraft finns stor potential i att stimulera till att fler företag utnyttjar digi-taliseringens möjligheter oavsett bransch, storlek eller lokalisering.


2.6 Digitaliseringslyft – pilot-satsning för att främja mindre industriföretags användning av digital teknik. I december 2015

lade regeringen ett uppdrag på Tillväxtverket som avsåg att initie-ra kompetensutvecklande insatser med syfte att öka mindre indus-triföretags insikter om digitalise-ringens möjligheter14. Uppdraget genomfördes genom tre pilotpro-jekt, som drevs av Swerea IVF, In-dustriella utvecklingscenter Sverige (IUC) och Region Västerbotten. Slutsatserna från pilotprojekten är att konceptet fungerat bra och har lett till ökad förändringsförmåga i företagen. En viktig framgångsfak-tor var att arbeta via aktörer med närhet till företagen.

2.7 Digitaliseringslyft – fullskalig satsning för små in-dustriföretags digitalisering. Utifrån positiva signaler från ti-diga resultat av pilotsatsning-en på Digitaliseringslyftet upp-drog regeringen i oktober 2016 åt Tillväxtverket att genomföra ett storskaligt Digitaliseringslyft, med mål att nå ut till och bidra till utvecklingen hos ett stort antal små och medelstora industri- och industrinära tjänsteföretag. Sats-ningen omfattar 78 miljoner kro-nor 2016–2019. En bärande del av uppdraget är också att myndig-heten ska arbeta för att samla de statliga insatserna för att främja digitaliseringen av små och med-elstora företag. Ett av projekten som fått medel av Tillväxtverket är Kickstart som drivs av Teknik-företagen och IF Metall tillsam-mans med RISE. I samarbetet ska 1000 små och medelstora industri- och industrinära tjänsteföretag få ökad insikt om digitalisering-ens betydelse och hjälp att komma igång med sin digitala transforma-tion. Coachning och vägledning i strategisk affärsutveckling kopplat till digitalisering ökar företagens förmåga att genomföra digitali-seringsprojekt i den egna verk-samheten. Målsättningen är att programmet ska nå omkring 800 företag i målgruppen med coach-


ningsaktiviteter genom projekt över hela landet.

Nya åtgärder

2.8 Automationsprogram för robotisering och automation inom små och medelstora indu-striföretag. Att utnyttja möjlighe-ter till robotisering och automati-sering av produktion är idag helt nödvändigt för att företag inom industrin ska kunna vara interna-tionellt konkurrenskraftiga. For-donsindustrin är traditionellt den bransch som i störst utsträckning nyttjat robotar i sin produktion. I Sverige går spridningen av robot-baserad automation till andra in-dustribranscher långsammare än i andra länder. Generellt är också robottätheten lägre i små och medelstora företag än i stora. Med lägre priser och utvecklad teknik som gör robotarna allt lättare att använda ökar potentialen för även dessa företag att automatisera med robotar16. Regeringen kom-mer därför att initiera ett program för att påskynda användandet av denna typ av lösningar i alla delar av Sverige. I budgetpropositionen för 2018 aviseras att totalt 110 mil-joner kronor avsätts för program-met 2018–2021.

Anpassa ramvillkor och in-frastruktur för den digitala eranFör att företagen ska kunna ut-nyttja digitaliseringens möjlighe-ter krävs god infrastruktur och re-gelverk anpassade för den digitala eran. Den snabba digitala utveck-lingen ställer vidare krav på företag att inte bara förstå och ta till sig nya tekniska lösningar, utan före-tagen ska också förhålla sig till na-tionella och internationella regel-verk som påverkar hur de digitala lösningarna kan användas. Digi-talisering skapar också behov av standardisering, exempelvis för att

skapa enhetliga datastrukturer och för ökad it-säkerhet. Anpassningar av regelverk kan också behövas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för de som arbetar i industrin.


2.9 Främjat deltagande och en-gagemang i internationell stan-dardisering. Många av de inno-vationer som förändrat världen, till exempel järnvägen, container-transport till sjöss, mobiltelefoni och internet har blivit framgångsri-ka tack vare standardisering. Reger-ingen har beslutat om ökade medel för att kunna ta sekretariatsansvar inom för Sverige strategiskt viktiga områden18. Satsningen görs via Sve-riges Standardiseringsförbund.

2.10 Kunskapsstöd för genomförande av EU:s nya dataskyddsförordning. I novem-ber 2016 fick Datainspektionen i uppdrag att arbeta för att utveckla kunskapsstöd för att underlätta för näringslivets anpassning till EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR), som träder i kraft 2018, så att inn-ovation och affärs- och verksam-hetsutveckling kan fortgå utan att tappa tempo, samtidigt som ett gott integritetsskydd säkerställs19. Särskilt fokus har legat på kun-skapsbehoven hos små och med-elstora företag inte minst inom industrin. Den nya dataskydds-förordningen är betydelsefull för företag såväl som privatpersoner, men brister i efterlevnad kan få stora konsekvenser då sanktions-avgifter införs på upp till 20 mil-joner euro eller fyra procent av en organisations globala omsättning. Inom ramen för uppdraget har Datainspektionen bland annat ge-nomfört utbildningstillfällen, rik-tade föreläsningar samt utvecklat och kvalitetssäkrat material som publicerats på Datainspektionens webbplats såväl som Tillväxtver-kets företagarportal verksamt.se.

2.11 Aktivt arbete i EU-processer med relevans för industrins digitalisering. EU:s regelverk behöver anpassas till den digitala ekonomin. Regeringen har därför spelat en aktiv roll i ett flertal för-handlingar inom EU:s strategi för en digital inre marknad, till exem-pel för undanröjande av omoti-verad geografisk blockering. Re-geringen har också verkat för att främja fria dataflöden samt grun-dat Digital 9, ett samarbete mellan nio digitalt ledande EU-medlems-stater, för att ytterligare driva den digitala agendan framåt inom EU.

Nya åtgärder

2.12 Standardisering som en del av innovationsprocessen. Att ha standardiseringsperspek-tivet med sig redan från början i forsknings- och utvecklings- fasen har ofta avgörande betydel-se. För att lyckas väl med att om-sätta innovationer till standarder måste statliga och privata aktörer samverka på ett strategiskt sätt. Regeringen har därför uppdragit åt Vinnova att genomföra en sats-ning på standardisering och dess nyttiggörande. Satsningen omfat-tar 35 miljoner kronor fram till och med 2020. Delaktighet och engagemang i internationellt stan-dardiseringsarbete har en avgö-rande betydelse för kommersiali-sering och nyttiggörande av nya produkter och tjänster.

2.13 Förstudie av regler som bromsar industrins digitali-sering. En studie görs för att ta fram en initial bild av huruvida det finns lagar och andra regel-verk som kan utgöra onödiga hin-der för industrins digitalisering. Studien kommer utgöra ett vär-defullt underlag för att avgöra om vidare utredningar eller analyser är motiverade.


I Smart industri uppmärksammas följande behov inom fokusområdet:

• Utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp, utfas-ning av särskilt farliga ämnen, högre energi- och resursef-fektivitet, högre återanvändnings- och återvinningsbarhet samt högre miljöprestanda.

• Ta till vara potentialen i nya digitala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi.

• Uppmuntra affärsmodeller som skapar värden med ut-gångspunkt i cirkulär ekonomi.

• Säkerställa att regelverk och andra styrmedel underlättar att producera resurssnålt och miljövänligt samt en hållbar råvaruförsörjning.

Insatser inom fokusområde Hållbar produktion

Hållbarhet är en förutsättning för framtida konkurrenskraft inte minst drivet av högre krav från konsumenter. Sverige har länge haft en ambitiös miljöpoli-tik och många svenska företag är skickliga på att nyttja hållbarhet i sina affärsmodeller samt minska kostnader genom effektivare re-sursutnyttjande. Samtidigt åter-står stora utmaningar inte minst i genomförandet av klimatavta-let från Paris. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för

svensk industri att kontinuer-ligt utveckla hållbara lösningar för både produktion och produk-ter stärks industrins ställning i strukturomvandlingen. Industrins stora potential ligger i att bidra till minskade utsläpp och ökad miljönytta genom utveckling och export av miljöteknik, resursef-fektiva produktionsmodeller och produkter. Då bidrar industrin till såväl det nationella miljömålsarbe-tet som FN:s Agenda 2030.

Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värde- skapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet.

3.9 7.3

8.4 9.3, 9.4, 9.5

12.4, 12.5 13.2

17.7


Effektiva regelverk som underlättar omställning Det svenska näringslivet har po-tential att bidra till mer effektiva och hållbara produktionsmodeller och produkter. Med nya investe-ringar fasas äldre metoder ut och mer resurseffektiva och miljövän-liga processer kommer till, utsläpp och miljöpåverkan minskas. Ledti-derna för miljöprövning är däre-mot fortsatt långa. Det leder till att investeringar riskerar att utebli eller hamna i länder med svagare miljölagstiftning i väntan på be-slut. Därmed hämmas struktur-omvandlingen och miljönyttan ris-kerar att utebli. Det är en hämsko för industrins utveckling och ris-kerar att försena investeringar i nya anläggningar och innovativa produktionsmodeller som driver teknikutvecklingen mot mindre miljöpåverkan. Med fortsatt höga krav men effektivare processer ökas takten i omställningen.


3.1 Förslag till effektivare miljötillståndsprövning läggs. Den 1 juni 2017 lade regeringen fram förslag till ändringar av be-stämmelserna om miljöbedöm-ningar i miljöbalken21. Ändring-arna innebär bl.a. förtydligade krav på vad en miljökonsekvens-beskrivning ska innehålla. Vidare ska bestämmelserna om miljöbe-dömning av verksamheter och åt-gärder endast tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verk-samheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhets-utövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. För-ändringen bidrar till en ökad tyd-lighet i processen och fokuserar resurserna bättre utifrån behov.

De allra flesta företag vill göra rätt och tillverka säkra produkter utan farliga ämnen, men kemikaliearbetet kan vara svårt. För att lyckas behövs kunskap om alternativa ämnen och icke-kemiska metoder och tekniker. Det kan också handla om att förbättra kravställning vid inköp och att identifiera och kanalisera vidare behov av forskning och innova-tion. Ett företag som engagerar sig sär-skilt i arbetet för att hitta säkra material som substitut till farliga ämnen är IKEA, som också är med och stödjer arbetet med ett nytt centrum för substitution.

Foto: IKEA


3.2. Statistik för prövningstider utarbetas. Regeringen uppdrog 2016 åt Naturvårdsverket att för branscher, olika typer av ärenden och instanser upprätta en modell för statistik för att följa ärende-hanteringen av miljötillstånd över tid22. I dagsläget finns ingen sam-lad statistik över olika instansers hantering av olika typer av ären-den. En helhetsbild är helt nöd-vändig för att över tid följa pröv-ningstider, identifiera hinder och tidsödande segment i processen för att därefter kunna jämföra och förbättra prövningen. Natur-vårdsverket lämnade sitt förslag under september 2017. Nu fortsät-ter regeringen det långsiktiga ar-betet med att omsätta systemet till en årlig rapportering av statistik som skapar god jämförbarhet och uppföljning.

3.3. Uppdrag om förslag för snabbare prövning. En utredare kommer att tillsättas i syfte att fö-reslå ytterligare konkreta föränd-ringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövnings-processen och göra den mer ända-målsenlig.

3.4. En referensgrupp för konti-nuerlig dialog om förbättring-ar skapas. En referensgrupp för kontinuerlig dialog med represen-tanter för näringsliv och myndig-heter skapas i arbetet för att mins-ka ledtiderna i miljöprövningen. En utgångspunkt är en snabbare prövning som också kan stärka miljönyttan.

Nya åtgärder

3.5. Analys av frågan om fastig-hetsskatt för byggnadstillbehör i industriell verksamhet. Da-gens system, där taxeringsvärdet för fastighetsägare ökar vid inves-teringar i industriell utrustning som utgör byggnadstillbehör, kan minska incitament för investering-

ar i bland annat ny och mer mil-jönyttig teknik. Regeringen avser därför att analysera fastighetsskat-ten för byggnadstillbehör i indu-striell verksamhet23.

3.6. Uppdrag om korta och effektiva handläggningsproces-ser för företag. Regeringen har i juli 2017 uppdragit åt Tillväxtver-ket att ta fram ett kunskapsunder-lag som visar hur myndigheters handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och ut-veckling samt förslag på hur myn-digheterna kan arbeta för att korta handläggningstiderna24. Underlaget ska bland annat identifiera hand-läggningsprocesser som har särskild betydelse för företagens konkur-renskraft och utveckling samt hur dessa kan kortas och effektivise-ras. Vidare ska regionala eller andra geografiska skillnader i Sverige som har betydelse för företagens hand-läggningsprocesser hos myndig-heter identifieras. Nationella och internationella goda exempel på åt-gärder för att korta och effektivisera handläggningsprocesser för före-tag hos myndigheter ska tas fram. Inom ramen för uppdraget ska också Tillväxtverket analysera och ge goda exempel på hur digitalise-ringen kan användas för att korta och effektivisera myndigheternas handläggningsprocesser för företag.

Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaserDen svenska industrin står för 31 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har mins-kat med 20 procent sedan 1990 och Sveriges industri tillhör den som globalt sett släpper ut minst växthusgaser. Likväl är inte minst de processrelaterade utsläppen svåra att minska och stora utma-ningar kvarstår i industrin. Fort-satta insatser krävs för att konti-nuerligt minska utsläppen och ta

nödvändiga tekniksprång. EU är det ekonomiska område som har hårdast krav på utsläppsminsk-ningar för sin industri, som oftast är utsatt för internationell konkur-rens. För att svensk industri ska kunna fortsätta driva teknikut-vecklingen mot minskade utsläpp och inte konkurreras ut av mer ut-släppsintensiva konkurrenter krävs ett fokuserat och samlat arbete av statens resurser på området.


3.7. Samordning av arbetet med att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Regeringen be-slutade i oktober 2016 att anslå 35 miljoner kronor till Statens en-ergimyndighet för insatser som minskar industrins processutsläpp och stärker innovationshöjden25. Bland insatserna ingår exempel-vis förstudier och test- och de-moverksamhet som ska minska utsläppen och samtidigt bidra till de tekniksprång som är nödvändi-ga. Statens energimyndighet fick även samordningsansvar för in-dustrins minskade processutsläpp. Samordningen utgör en grund för gemensamt arbete och förstärker tydligheten i samverkan mellan myndigheter och med näringslivet. Den nulägesanalys som genom-förts över förutsättningarna för olika tekniker att kommersialiseras och minska utsläppen blir en vik-tig utgångspunkt för arbetet med minskade processutsläpp som nu växlas upp genom den nya åtgär-den Industriklivet (se åtgärd 3.10)

3.8. Ett utsläppshandelssys-tem som gynnar de som leder omställningen. Regeringen har inom ramen för översynen av EU:s utsläppshandelssystem ar-betat för ett ambitiöst regelverk för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. Utgångspunkten är fortsatt att systemet måste ställa krav på de minst effektiva anläggningar-


na och premiera de mest effektiva anläggningarna som driver om-ställningen mot en koldioxidsnål ekonomi. Nu pågår slutförhand-lingarna och Sveriges hållning är ett system som når uppsatta mål och som skapar incitament för re-surseffektiv produktion i EU.

Nya åtgärder

3.9. Energieffektiviserings- program införs. Den outnyttjade potentialen för energieffektivise-rande åtgärder i den energiinten-siva industrin är stor. Regeringen föreslår därför i budgetpropositio-nen för 2018 att totalt 125 miljo-ner kronor 2018–2020 satsas på ett nytt program för energieffek-tivisering i industrin26. Satsning-en svarar mot energiöverenskom-melsens förslag om ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den el- och energiintensiva indu-strin i Sverige. Utöver de stora en-ergieffektiviseringsvinsterna kan sysselsättning och tillväxt gynnas om företagen kan sänka sina en-ergikostnader och därmed öka sin konkurrenskraft.

3.10. Storskaligt investerings-stöd för minskade processut-släpp. Regeringen har i budget-propositionen för 2018 aviserat att 300 miljoner kronor årligen tillförs Statens energimyndighet genom det så kallade Industrikli-vet27. Regeringen kommer att upp-dra åt Statens energimyndighet att bidra till test och demonstrationsan-läggningar för nya lågutsläppstek-niker. Syftet är ökad produktion av förädlade råvaror med jämförelse-vis låga växthusgasutsläpp och där-till export av klimatvänlig teknik. Utformningen av uppdraget bygger vidare på åtgärd 3.7.

Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomiCirkulär ekonomi kan i ökad ut-sträckning bidra till nya affärsmöj-ligheter, effektivt resursutnyttjande och stärkt konkurrenskraft. Trösk-lar i form av organisatoriska hin-der för samarbeten, möjligheter till klusterutveckling, brist på statis-tik för återvinningspotential samt hämmande regelverk och styrme-del måste minska för att så ska ske. Även information om kemikalier i varor och innehåll av särskilt far-liga ämnen kan förbättras för att bidra till giftfria och resurseffekti-va kretslopp och därmed högkvali-tativa sekundära råvaror.


3.11. Stödja cirkulära affärsmo-deller. Regeringen uppdrog i juli 2016 till Vinnova att stödja klus-terbildningar och industriell sym-bios för att främja utveckling och spridning av cirkulära affärsmo-deller28. Vinnova ska även inom ramen för uppdraget se över vilka regelverk som potentiellt hindrar cirkulär ekonomi. Inom ramen för uppdraget har projekt inom texti-lier, plast och cellulosa påbörjats.

3.12. Nyttja gruvavfall för åter-vinning. I omställningen till en lågutsläppsekonomi krävs en kraftfull omställning av tekni-ker och produkter. För att klara det krävs råvaror för allt från elbi-lar till batterier och vindturbiner samt en väl fungerande återvin-ning med råvaror av hög kvalitet. Återvinningen av material i om-lopp och nyttjandet av nya råva-ror måste ske på ett hållbart sätt för att klara en ansvarsfull klimat- och miljöomställning. Regeringen beslutade i oktober 2016 om två uppdrag29 till Sveriges geologis-ka undersökning (SGU) respekti-ve Tillväxtanalys för att kartlägga behovet av metaller och mineral som är nödvändiga för utveckling-

en av ny teknik inom exempelvis miljö och klimatteknik. Uppdra-gen innefattar också att se över om dessa metaller går att utvinna från gruvavfall i Sverige. Regering-en har även bjudit in EU-kommis-sionen och ett antal medlemssta-ter för en diskussion om resultaten och vikten av ett ökat värdekedje-perspektiv för mineral och me-taller som behövs för nödvändig miljö- och klimatteknik.

3.13. Skapa regelverk för att möjliggöra cirkulära affärs-modeller. I förhandlingarna om EU:s paket för cirkulär ekono-mi, som inkluderar en handlings-plan och revideringen av sex olika direktiv på avfallsområdet, har regeringen arbetat för att EU:s regelverk ska främja omställning-en till en cirkulär ekonomi med stärkta möjligheter för nya hållba-ra affärsmodeller och sekundära råvaror av hög kvalitet.

Nya åtgärder

3.14. Utökad insats för kart-läggning av innovationskritis-ka metaller och mineral samt stärkt efterfrågan på hållbar utvinning. Medel tillförs för att växla upp arbetet med att identi-fiera mineral och metaller nödvän-diga för bland annat miljö- och klimatomställningen och att sä-kerställa råvaror av hög kvalitet genom ansvarsfull och miljömäs-sigt hållbar återvinning och utvin-ning (åtgärd 3.11) Råvaror från pri-mära och sekundära (gruvavfall) källor ska identifieras och inven-teras. Därtill ska även förutsätt-ningarna för att säkerställa hållba-ra värdekedjor för gruvnäringen undersökas. Inom flera områden finns i dag standardisering eller annan typ av märkning för att sä-kerställa produkters hållbarhet. Detta har drivits inte minst på områden för konsumentnära pro-dukter och råvaror. Inom ramen


för metall och mineral finns idag liten möjlighet för en konsument eller tillverkare i värdekedjan att identifiera vilka råvaror som når olika typer av krav. Därmed för-svåras också möjligheten för att finansiera hållbarhetsomställning då råvarorna ofta möter ett globalt världsmarknadspris.

Främjad miljö- och klimatteknikSverige är ett av världens mest inn-ovativa länder och såväl nya pro-dukter som tillverkningsproces-ser har potential att minska utsläpp och bidra till miljönytta inte bara i Sverige utan också globalt. Därige-nom har innovation och teknisk ut-veckling en stor potential att kunna bidra till såväl skalbar miljönytta som stärkt konkurrenskraft.


3.15. Strategiska medel till miljö- och klimatteknik. Re-geringen satsar 62 miljoner kro-nor per år för insatser inom miljö- och klimatteknik. Totalt 248 miljoner kronor under perioden 2016–2019. Härmed skapas bättre förutsättningar för miljö- och kli-matteknikföretag att växa och att öka innovations- och konkurrens-kraften. Miljö- och klimatteknik-paketet består av tre delar:

• 25 miljoner kronor till testbäd-dar inom miljöteknikområdet genom ett uppdrag till Vinn-ova30. Här återfinns projekt med lösningar kopplat till åter-vinning, förnybar energi och förnybara material och vat-tenrening.

• 20 miljoner kronor till förstärk-ning av befintliga program hos Vinnova för ökad återvin-ning och resurseffektivitet med fokus på giftfria och resursef-fektiva materialströmmar31.

• 17 miljoner kronor till Natur-

vårdsverket i samverkan med Statens energimyndighet och Boverket för strategisk an-vändning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling32. Hittills har drygt 30 projekt beviljats medel.

Nya åtgärder

3.16. Strategisk satsning på miljöteknikfordon. Transporter står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Globalt pågår en omfattande omställning mot ut-släppssnåla transporter. Svenska aktörer ligger i framkant och kan ytterligare öka sin konkurrens-kraft om de leder omställningen. Regeringen föreslår i budgetpro-positionen för 2018 en satsning på elektromobilitetslabb och biodrivmedel: en miljard kronor sat-sas 2018-2022 för elektromobili-tet och biodrivmedel33. Åtgärden innebär bland annat uppbyggnad av en av de största av testfacilite-terna någonsin i Sverige. I sats-ningen ingår en testbädd för att utveckla nästa generations håll-bara lösningar inom elektromo-bilitet. Satsningen stärker arbetet med miljöfordon och klustret av företag och forskning av betydelse för fordonsindustrin.

Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnenKemikalier finns överallt och är en närmast nödvändig del av det som uppfattas som ett modernt och bekvämt liv. Samtidigt kan dagens produktion av varor inne-bära ett till vissa delar ohållbart användande av farliga kemikalier. Information, kunskap och substi-tution av farliga ämnen till mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. Satsningar på forskning, innovation och mil-

jöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska före-tag som ligger långt framme inom dessa områden.


3.17. Utredning om ett centrum för substitution. En särskild ut-redare tillsattes i mars 2016 för att utreda förutsättningarna för att in-rätta ett centrum för ökad substi-tution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor34. Ett viktigt syfte var att stödja små och med-elstora företags förutsättningar för hållbar produktion. Ett centrum för substitution kommer att inrät-tas med särskilt syfte att stimulera en hållbar produkt- och affärsut-veckling som systematiskt minskar kemikalierelaterade miljö- och häl-sorisker från varor, material och ke-miska produkter genom utbyte eller minskning av farliga ämnen i pro-dukter och processer eller tillämp-ning av icke-kemiska metoder och tekniker35. Centrumet förläggs som en fristående enhet inom forsk-ningsinstitutet RISE och finansie-ras initialt av regeringen. Substi-tutionscentrumet kommer att ha en stark autonomi och innebär en möjlighet att bidra till att utveckla hållbara kemiska produkter, varor och icke-kemiska metoder och tek-niker inom flera områden. Substi-tutionscentrum är tänkt att fung-era som en nod mellan företag, organisationer, branscher, akade-mi, institut och myndigheter med flera. Genom samverkan och kun-skapsutbyte mellan dessa aktörer ska Substitutionscentrum bidra till ökad substitution av farliga ämnen i varor och kemiska produkter.

Nya åtgärder

3.18. Satsning på hållbara plaster. Inom ramen för reger-


ingens satsning på att minska plaster i havet föreslår regering-en i budgetpropositionen för 2018 att medel avsätts för utveckling av hållbara plaster36. Med hållba-ra råvaror skapas också långsik-tigt konkurrenskraftiga produkter. En utredning har också tillsatts, med uppdrag att öka kunskapen om de miljöproblem som upp-står på grund av produktion och användning av plast samt föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att minska miljöproblem och främja hållbara plaster.


Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri

Den höga kunskapsnivån bidrar i hög utsträckning till svensk in-dustris konkurrenskraft. Bristen på arbetskraft med lämplig kom-petens är en av de största utma-ningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens över-gripande mål är att öka sysselsätt-ningen. Var femte rekryteringsför-sök leder dock inte till att någon anställs38. Långsiktigt behöver in-dustrins attraktivitet som arbets-plats öka för en väl fungerande kompetensförsörjning till sektorn, inte minst bland flickor och kvin-nor. Andelen flickor på exempel-vis gymnasiets teknikprogram är


• Öka intresset för naturvetenskap och teknik samt öka indu-strirelevanta utbildningars attraktivitet.

• Förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer.

• Säkerställa att utbildningssystemet förser studenterna inte bara med rätt kunskaper utan även med rätt kompetenser, i form av de förmågor och färdigheter som krävs i kunskaps-samhället och för omställning till en digitaliserad och cirkulär ekonomi.

• Förbättra förutsättningarna för livslångt lärande.

• Främja karriärväxling och mobilitet mellan universitet och högskolor och näringsliv.

bara ca 16 procent39 och kvinnor utgör i dag inte mer än ungefär en fjärdedel av de anställda inom till-verkningsindustrin och knappt en tredjedel om man inkluderar de in-dustrinära tjänstesektorerna40. Glo-balisering, teknikutveckling och digitalisering innebär att kompe-tenskraven utvecklas och förändras i snabb takt. Livslångt lärande och vidareutbildning av redan anställ-da är i vissa avseenden lika viktigt som goda rekryteringsmöjligheter för att säkra företagens kompetens-behov. Tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid är central för industrins konkurrenskraft.

Kompetensförsörjningssystemet på lokal, regional och nationell nivå ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling.

8.6, 8.84.3, 4.4

10.2, 10.7


Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behovFör att öka sysselsättningen och möta industrins behov av kompe-tens är det viktigt att utbildnings-systemet kan möta behovet i den omfattning och med den inrikt-ning som behövs i alla delar av landet.


4.1. Nya utbildningsplatser till högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen för att tillgo-dose industrins behov. Regeringens satsning på Kunskaps-lyftet inleddes 2015. Utbyggna-den av nya utbildningsplatser inom högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen fortsatte i och med budgetpropositionen för 2017, med totalt 51 435 platser för 2017, 63 483 platser för 2018 och 68 411 platser för 201941. Delar av hög-skoleplatserna kan lärosätena själva

För att säkra industrins framtida kompe-tensförsörjning är det viktigt att upp-muntra barn och ungdomars intresse för teknik och matematik, liksom att öka attraktiviteten hos industrin som arbetsplats. Smarta Fabriker är ett projekt som drivs av Göteborgs Tekniska College, tillsammans med en rad samarbetspartners inom näringsliv och skola. Projektet utgör en plattform för att skapa kompetens och sprida kun-skap om industriell digitalisering. Elever och studenter från gymnasieskolan, yrkeshögskolan och högskolan involve-ras i att bygga en minifabrik, som en del av sin utbildning. Minifabriken används sedan som demonstrationsanläggning för att visa vad en smart fabrik är.

Foto: Smarta fabriker

disponera och exempelvis priori-tera civil- och högskoleingenjörs-utbildningarna i högre utsträck-ning, om lärosätena anser att det är prioriterat. Inom yrkesvuxen-utbildningen och yrkeshögsko-lan finns många industrirelaterade utbildningar. Det utökade antalet studieplatser ger också möjlighe-ter att starta nya industrirelevanta utbildningar.

4.2. Pilotprojekt för bättre regional samverkan för yrkesutbildning inom kommu-nal vuxenutbildning samt för ökad industriell relevans. För att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna samord-na sig bättre och på regional nivå kunna erbjuda en större bredd på yrkesvuxenutbildningar genom-för Statens skolverk en pilotsats-ning i några regioner. Regering-en har uppdragit åt Skolverk att utöka satsningen med en särskild


del avsedd för yrkesutbildning-ar med industriell relevans42. Fyra regioner har beviljats projektme-del för att skapa regional samver-kan kring yrkesutbildning inom komvux (regionalt yrkesvux). Pla-nering pågår för igångsättande av specifika yrkesutbildningar inom industrin. Senast under hösten 2017 beräknas utbildningar vara igång i alla fyra regioner.

Nya åtgärder

4.3. Ett utökat kunskapslyft. I budgetpropositionen för 2018 fö-reslår regeringen att Kunskapslyf-tet utökas med nya platser inom såväl högskolan, som yrkeshögsko-lan och vuxenutbildningen43. För-stärkningen innebär förbättrade förutsättningar för kompetensför-sörjningen till industrin, framför allt i och med den största utbygg-naden av yrkeshögskolan sedan dess införande 2009. Yrkeshögsko-lan utbildar till kvalificerad yrkes-kompetens, som för industrins del kan innebära exempelvis 3D-prin-tingspecialist och automation- och robotingenjör. Sammanlagt finns för närvarande ca 30 000 utbild-ningsplatser inom yrkeshögskolan. Förstärkningen innebär ca 14 000 nya utbildningsplatser utöver de som beräknats sedan tidigare till 2021. Det utökade Kunskapslyf-tet innebär också en förstärkt sats-ning på utbildningar inom regio-nalt yrkesvux (yrkesutbildningar på gymnasial nivå inom komvux), som innebär 6 750 nya statliga utbildningsplatser 2018. För att stärka svensk industri och inno-vationskraft föreslår regeringen vidare att 20 miljoner kronor av-sätts för 2018 för att bygga ut in-genjörsutbildningar. Fullt utbyggd 2023 motsvarar utbyggnaden 160 miljoner kronor, exklusive studie-medel, vilket beräknas motsvara cirka 1 600 utbildningsplatser. Li-kaså innehåller det utökade Kun-skapslyftet en särskild satsning

på samhällsbyggnadsutbildningar, som fullt utbyggd 2023 innebär 1 145 nya platser på olika högskole-utbildningar inom området, vilket också är av relevans för industrin. Totalt sett innebär satsningarna att kunskapslyftet utökas från tidigare beräknade 70 000 utbildningsplat-ser fullt utbyggt 2019 till 93 000 ut-bildningsplatser fullt utbyggt 2021.

4.4. Samverkan inom högre ut-bilning. Regeringen har uppdra-git åt Universitetskanslersämbetet att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuer-ligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av ut-bildning44. Myndigheten ska även samla universitet och högskolor till diskussion om dimensione-rings-frågor. Syftet med uppdra-get är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra rele-vanta parter.

Öka intresset för industrirelevanta utbildningar En utmaning för industrin är till-gången till arbetssökande med rätt kompetens både på kort och på lång sikt. Om utbildningar inom teknik och naturvetenskap ska få ökat söktryck när antalet utbild-ningsplatser ökar är det viktigt att stärka kompetensen i undervis-ningen och öka kunskapen och samverkan så att fler kvinnor och män söker de teknik- och ingen-jörsutbildningar som efterfrågas från arbetsmarknaden. Informa-tionsinsatser om arbetslivet bidrar även till att ungdomars studie- och yrkesval inte begränsas av kön, so-cial eller kulturell bakgrund.


4.5. Öka attraktiviteten att bli lärare inom matematik och tek-nik. För att få fler ämneslärare och lektorer i matematik, natur-vetenskap och teknik, genomför

regeringen en tidsbegränsad sats-ning på en kompletterande pe-dagogisk utbildning (KPU) som leder till en ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå45. Satsningen innehåll-er även ett utbildningsbidrag till de studerande. Målsättningen är att 50 studenter per år under fyra år genomgår utbildningen. Det innebär 200 nya lärare och när-mast en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan. Ut-bildningarna startade 2017 och in-tresset har varit stort.

4.6. Särskilda medel för att kraftsamla om samverkan mel-lan industri och skola. För att förbättra skolans kunskaper om industrin som arbetsplats behövs kraftsamling genom samverkan. Regeringen har uppdragit åt Till-växtverket att genomföra en pi-lotsatsning på innovativa sam-verkansprojekt för att långsiktigt säkerställa att industrins kompe-tensbehov kan mötas46. Inte minst är det viktigt att lyckas attrahe-ra både flickor och pojkar till in-dustrin som framtida arbetsplats. Projektmedelsbeslut har fattats och hösten 2017 startar verksam-het i sex regioner: Kalmar, Norr-botten, Västra Götaland, Halland, Södermanland och Skåne.

Nya åtgärder

4.7. Ökad attraktionskraft för yrkesprogram. Det råder en ne-gativ trend när det gäller sökan-de till gymnasieskolans yrkespro-gram, vilket får konsekvenser för industrins kompetensförsörjning. Ett problem är att eleverna upp-lever osäkerhet vad gäller om yr-kesprogrammen ger högskolebe-hörighet. Att yrkesprogrammen riskerar bli en återvändsgränd kan vara en anledning som häm-mar intresset att söka sig till dem. Regeringen bedömer därför att yrkesprogrammens omfattning


bör utökas till att omfatta upp till 2 800 gymnasiepoäng. Kurser-na för grundläggande behörighet bör rymmas inom respektive yr-kesprogram men vara möjliga att välja bort. Regeringen avser att lämna en proposition till riksda-gen under 2018 med förslag om stärkta möjligheter för elever på yrkesprogram att skaffa grundläg-gande behörighet till högskolan47.

Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenserUnder 2000-talet har svenska elevers försämrade kunskaper inom ämnen som matematik och natur-vetenskap bekräftats i internatio-nella utvärderingar, även om de se-naste mätningarna nu indikerar en uppgång i kunskapsresultaten för svenska elever i matematik48. Ma-tematik-undervisningen och sko-lans förmåga att ge eleverna en god it-kompetens behöver fortsatt ut-vecklas för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle.


4.8. Mer tid till matematik i skolan. Under senare år har det skett förstärkningar av undervis-ningstiden i ämnet matematik. De två senaste förändringarna innebär att undervisningstiden i grundsko-lan och motsvarande skolformer har utökats med totalt 225 timmar. För att ytterligare stärka elevernas kunskaper i matematik föreslår re-geringen i budgetpropositionen för 2018 att tidigare aviserade satsningar kompletteras med ytterligare en ut-ökning av undervisningstiden med motsvarande en timme per vecka för årskurs 7–949. En viktig kompo-nent är också att matematikunder-visningen håller en hög kvalitet.

4.9.Genomförande av strategier för användning av it i skolan. Skolans förmåga att ge eleverna en

god it-kompetens behöver utveck-las för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Indu-strins och industrinära tjänstesek-torns framtida personal behöver be-härska digitala tekniker och kunna skapa digitala lösningar för pro-dukt- och processutveckling i fram-kant. I syfte att stärka elevernas digitala kompetens har regeringen beslutat om förtydliganden och för-stärkningar i grundskolans, gymna-sieskolans och vuxenutbildningens styrdokument, som ska tillämpas fr.o.m. hösten 201850. Ändringarna avser bl.a. att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan och att elev-erna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kre-ativt sätt med användning av digital teknik. Regeringen har också beslu-tat om en nationell digitaliserings-strategi för skolväsendet51.

Nya åtgärder

4.10. Förstärkning av teknik- ämnet. Skolinspektionens kva-litetsgranskning av teknikämnet 2014 visade att teknikämnet kom på undantag när det integrerades i andra ämnen52. Det finns därför skäl att ge ämnet en egen garante-rad undervisningstid. Likaså visa-de granskningen att undervisning-en i teknik sker på för låg nivå jämfört med kunskapskraven och att det saknas en progression i un-dervisningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att teknikämnet i skolan stärks53. Ämnet kommer att få en egen minsta garanterad undervisnings-tid om 200 timmar i grundskolans timplan. De nationella skolutveck-lingsprogrammen, som finansie-ras av regeringen och drivs av Sta-tens skolverk, möjliggör också för en satsning på att höja kvaliteten i teknikundervisningen. Under 2017 startas en kompetensutveck-lingsinsats i didaktik i naturveten-skap och teknik.

4.11. Ökad programmerings-kunskap i skolan. Regeringen har i flera styrdokument för skolan beslutat om förtydligade skrivning-ar om digital kompetens, bl.a. avse-ende programmering som ett inslag i matematik- och teknikämnena i grundskolan och i matematikämnet i gymnasieskolan (se åtgärd 4.9). För att underlätta och säkerställa infö-randet av programmering i under-visningen avser regeringen att till-föra medel för lärares deltagande i kompetensutveckling på området54.

4.12. Försöksverksamhet med branschskolor. Sedan 2011 har de flesta yrkesprogram i gym-nasieskolan minskat i geografisk spridning. Regeringen har lagt en proposition om en ny lag om för-söksverksamhet med branschsko-lor55. En huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gym-nasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning får, inom ramen för en försöksverksamhet, med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att skolan utför vissa uppgifter inom sådan utbildning. Detta möjliggör för fler kommuner att kunna er-bjuda ett brett utbildningsutbud, även på områden som är resur-skrävande och har få sökanden, genom att låta en branschskola stå för undervisning inom yrkesäm-nen som de annars kan ha svårt att tillhandahålla.

Internationell kompetens blir mer tillgänglig i SverigeBristen på arbetskraft är ett stort hinder för industrins utveckling. Rekryteringstiderna i industrin har det senaste året varit på de hög-sta nivåerna sedan finanskrisen56. Ungefär 52 procent av företagen i tillverkningsindustrin upplevde en brist på arbetskraft under andra kvartalet 2017, vilket är en ök-ning med 17 procentenheter sedan samma kvartal förgående år57.


En lösning är att i större utsträck-ning nyttja internationell kompe-tens. Sverige är en av världens mest öppna ekonomier och den globa-la konkurrensen om kunskap är hård. För att attrahera arbetskraft inom bristyrken och experter som matchar industrins kompetensbe-hov krävs ett regelverk som främ-jar rörlighet av kompetens.


4.13. Industrirelevanta snabb-spår för nyanlända. Snabb-spår är en process för hur nyan-lända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden inom yrken med arbetskraftsbrist. Det sker genom validering av kompeten-ser, kompletterande arbetsmark-nadsutbildning och kontakter med en arbetsplats. Det är arbetsmark-nadens parter och Arbetsförmed-lingen som kommer överens om vilka yrken som ska omfattas av ett snabbspår. Nya överenskommelser tas fram kontinuerligt. För indu-strisektorns del är det hittills trä-industrin som kommit fram till en överenskommelse och ett etable-rat snabbspår. Överenskommelsen trädde i kraft från och med januari 2017 och fram till augusti 2017 har totalt 297 personer deltagit eller del-tar i snabbspåret. Samtliga insatser relevanta för snabbspåret är på plats och kommer i samband med Ar-betsförmedlingens nya upphandling av validering att öka i tillgänglighet.

4.14. Verka för välfungerande system för personrörlighet. Det råder brist på kompetens inom flera sektorer i Sverige och före-tag måste ibland söka internatio-nellt för att hitta avgörande nyck-elkompetens. Arbetstillstånd får ges till den som erbjudits anställ-ning om anställningen gör det möjligt att försörja sig och an-ställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av kol-lektivavtal eller praxis inom yrket

eller branschen. Enligt nuvaran-de lagstiftning ska ett uppehålls-tillstånd för arbete återkallas om villkoren som ligger till grund för tillståndet inte uppfyllts, något som även fastslagits i en dom av Mig-rationsöverdomstolen58. Effekten av domen har blivit att förläng-ningsansökningar i vissa fall av-slagits även då bristerna beror på mindre misstag från arbetsgivarens sida. Regeringen anser att detta är orimligt då det får långtgående negativa konsekvenser för arbets-kraftsinvandraren och för arbets-givare som förlorar attraktiv och kvalificerad arbetskraft. Detta vill regeringen ändra och har därför initierat ett arbete som ska göra det möjligt för Migrationsverket att, under vissa omständigheter, inte återkalla uppehållstillstånd för ar-bete. Vidare har regeringen 2017 uppdragit åt Migrationsverket att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av ärenden inom ar-betstillstånd kan förkortas betyd-ligt samt förbättra sin tillgänglig-het och service59. Ett resultat av Migrationsverkets handlingsplan är att myndigheten har öppnat upp för fler företag att ansluta sig till den s.k. certifieringen. Det är en överenskommelse som innebär att arbetsgivaren levererar en kom-plett ansökan via webben och Mig-rationsverket fattar beslut inom högst 10 dagar (högst 20 dagar för förlängningsansökningar).

Nya åtgärder

4.15. Jobbsprånget. Samtidigt som industrin upplever en arbets-kraftsbrist, står ett stort antal ny-anlända i begrepp att träda in på arbetsmarknaden. Jobbsprånget är en satsning, som utifrån närings-livets kompetensbehov matchar arbetsgivare med nyanlända, som har högre utbildning inom områ-den som är relevanta för industrin (ingenjörer, ekonomer, naturveta-re och arkitekter). Verksamheten

har drivits i mindre skala under en uppstartsperiod 2016 och de för-sta resultaten visar att 75 procent av de som deltagit har fått anställ-ning direkt efter avslutad praktik. Satsningen bidrar även till att un-derlätta för nyanlända kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Av deltagarna i Jobbsprånget hit-tills har ca 40 procent varit kvin-nor. Regeringen avser att, inom ramen för EU:s statsstödsregler, utöka och förlänga satsningen på Jobbsprånget till och med 2021. För detta föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att totalt 55 miljoner kronor avsätts de kommande fyra åren60.

Industrins arbete med strategisk kompetens- försörjning stärksIndustrin har i dag svårt att hitta personer med rätt kompetens för att kunna bedriva sin verksamhet. Re-kryteringen kan avsevärt underlättas genom en utökad och förbättrad va-lidering mot aktuella kompetenskrav för yrket eller branschen. Industrins parter har gjort ett omfattande arbe-te för att ta fram valideringsmodel-ler utifrån sektorns kompetenskrav och välfungerande modeller finns på plats. Men möjligheterna till va-lidering måste förbättras och an-vändningen av valideringsmodeller-na öka. Både kunskapen om nyttan med kompetensanalyser och kän-nedomen om validering som verk-tyg för en effektiv rekrytering och kompetensutveckling behöver öka för att fler företag ska kunna arbeta effektivt med strategisk kompetens-försörjning. Särskilt små och med-elstora företag har begränsade möj-ligheter att avsätta resurser för detta arbete. Ett strategiskt kompetens-försörjningsarbete i företagen är inte minst viktigt mot bakgrund av den höga förändringstakten och för att klara den omställning som digitali-sering och hållbarhetskrav driver på.



4.16. Nationell strategi för validering tas fram. Validerings-delegationen lämnade i mars 2017 betänkandet En nationell strate-gi för validering (SOU 2017:18). Strategin innehåller ett stort antal ställningstaganden som pekar ut delegationens fortsatta arbete.

4.17. Kompetenskartläggning, validering och matchning genom Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen stärker sitt arbete med validering. Arbetsför-medlingen har under våren 2017 upphandlat valideringstjänster och fortsätter att föra en diskus-sion med representanter för olika branscher för att ytterligare stär-ka utvecklingen av modellerna för validering i arbetslivet. Arbetsför-medlingen utvecklar också sitt ar-bete med att bli mer relevanta för företagen och beslutade om en ny arbetsgivarstrategi i april 2017.

4.18. Användandet av befintli-ga valideringsmodeller främjas med nytt stöd. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att er-bjuda insatser för små och med-elstora företag inom industri och industrinära tjänstesektor för att stärka deras strategiska kompe-tensförsörjningsarbete61. Valide-ring av de anställdas kompeten-ser är ett användbart verktyg i detta arbete och utgör en huvud-komponent. Det är likaså viktigt att befintliga valideringsmodel-ler får en bredare användning och spridning för att öka tilltron till och legitimiteten för dessa mo-deller så att deras fulla potential kan utnyttjas. Hösten 2017 startar ett antal pilotprojekt i olika delar av landet. Totalt beräknar man kunna nå nära 200 företag och validera närmre 1 500 personers kompetenser.

Nya åtgärder

4.19. Utvidgat stöd till små och medelstora företags strategis-ka kompetensförsörjning. Det finns potential att utvidga och förlänga satsningen i åtgärd 4.18, så att fler företag i fler regioner kan ta del av insatserna och ge användningen av valideringsmo-dellerna bättre förutsättningar att etableras. Det finns också anled-ning att stärka företagens förmå-ga att arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning, både vad gäller kompetensutveckling av be-fintlig personal och rekrytering av för företaget helt nya kompeten-ser, för att möjliggöra förändring-ar och nya utvecklingskliv påkal-lade av exempelvis digitalisering och hållbarhetskrav.

Förutsättningar för utbild-ningssystemet att bidra till livslångt lärande stärksDigitaliseringens transformeran-de kraft ställer krav på snabb om-ställning av industrin, vilket också för med sig nya kompetensbehov. För att företagen ska ha tillgång till rätt kompetens och för att ar-betstagare ska kunna hålla sina kunskaper och kompetenser upp-daterade behövs bättre möjlighe-ter till livslångt lärande.

Nya åtgärder

4.20. Förstärkta förutsättning-ar för yrkeshögskolan att bidra till livslångt lärande. Svensk ar-betsmarknad är stark och i behov av kompetent arbetskraft med gedigen yrkeskompetens. Snab-ba förändringar i kompetens-behov till följd av en snabb och ibland disruptiv teknikutveckling ökar också behovet av livslångt lärande och omställningsmöjlig-heter för redan yrkesverksamma. Yrkeshögskolan är en viktig ut-bildningsform i dessa avseenden.

Genom ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan kan utbildningsanordnare inom yrkes-högskolan nu erbjuda behörighets-givande förutbildning samt enstaka kurser (där platser annars skulle stå tomma), vilket breddar vägen in till yrkeshögskolan och stärker möjlig-heterna för utbildningsformen att bidra till livslångt lärande.

4.21. Styrning och resurstilldel-ning för att möta behov av livs-långt lärande inom högskolan. Regeringen tillsatte i april 2017 en särskild utredare med uppdrag att se över högskolans styrning och resurstilldelning62. Syftet är att ut-veckla styrningen så att den ef-fektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning samt högre utbildning och innovation leder till samhäl-lets utveckling och välfärd och nä-ringslivets konkurrenskraft samt svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och glo-balt. I utredningen ingår att iden-tifiera förutsättningar för utveck-lingen av det livslånga lärandet.

Ökad motståndskraft vid konjunkturnedgångarSverige och svensk industri drab-bades hårt av finanskrisen. An-talet anställda inom industrin minskade med nästan 100 000 personer mellan 2008 och 2010. I länder som vid den tiden hade ett system för korttidsarbete var minskningen av antalet anställda inom industrin i regel mindre.

Nya åtgärder

4.22. Utredning för ett konkur-renskraftigare system vid stat-ligt stöd för korttidsarbete63. Sedan 2014 finns en lag64 i Sverige för att kunna möjliggöra korttids-


arbete med stöd från staten, när det råder en synnerligen djup lågkon-junktur eller när det är sannolikt att en sådan är nära förestående. Ett konkurrenskraftigt system för kor-tidsarbete, som bejakar väl funge-rande marknader, har potential att göra den svenska arbetsmarknaden mer robust för konjunktursvägning-ar. Regeringen avser att tillsätta en utredning om korttidsarbete. Syftet är att se över om det svenska syste-met för statligt stöd vid korttidsar-bete kan göras mer konkurrenskraf-tigt. Utredningen bör bland annat undersöka det svenska systemets omfattning och utformning jämfört med andra jämförbara länder samt analysera för- och nackdelar med de olika systemen.

4.23. Samordning av insatser vid varsel och omställning i nä-ringslivet. Det nationella erbju-dandet till orter och regioner som berörs av varsel och omställning i näringslivet behöver vara samlat och tydligt. Regeringen har upp-dragit åt Tillväxtverket att till och med 2018 bistå med insatser vid varsel och omställning i näringsli-vet65 Syftet med uppdraget är bl.a. att Tillväxtverket – förutom att bistå med resurser och kunskap som de själva förfogar över – även ska kunna fungera som ”en dörr in” till andra berörda myndighe-ters resurser och stöd. Tillväxtver-ket har också för avsikt att inom ramen för uppdraget ta fram ett metodstöd för hur arbetet kan och bör bedrivas när större varsel och omställning i näringslivet sker. Regeringen följer uppdraget noga med ambitionen att det ska bidra till att utveckla en permanent struktur för den nationella nivåns samlade erbjudande om stöd till berörda orter och regioner.


Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige

Det ska vara intressant både för forskningsaktörer och närings-liv att investera i svenska forsk-nings- och innovationsmiljöer. Genom stärkt samverkan mel-lan samhällsaktörer och närings-livet och mellan olika politikom-råden samlar Sverige befintliga tillväxtresurser till internationellt konkurrenskraftiga och attrakti-va utvecklingsmiljöer – Testbädd Sverige.


• Rikta forsknings- och innovationssatsningar mot områden som har särskilt stor potential att bidra till nyindustrialise-ring och långsiktig konkurrenskraft.

• Öppna upp det offentliga att vara industrins testbädd för att lösa samhällsutmaningar i nära samverkan med aktörer på lokal och regional nivå.

• Öka användningen av upphandling som ett verktyg för att främja utveckling och innovation.

• Främja samverkan mellan universitet och högskolor och industri inom forskning samt utveckla institutsektorn.

• Göra det mer attraktivt för forskare att vara verksamma i Sverige.

• Göra det mer attraktivt för företag att investera i och bedri-va FoU-verksamhet i Sverige.

Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka industriell och hållbar produktion i hela landet.

9.5 17.6, 17.16


I takt med att utvecklingen av produkter och systemlösningar i samhället går allt snabbare ökar behovet av att testa lösningar både i verkligheten och i forsk-ningsmiljöer. Testbäddar kan se olika ut. På den vänstra bilden ses en busslinje i Göteborg som är ett resultat av samarbetet ElectriCity, där nya lösningar för framtidens hållbara och attraktiva kollektivtrafik utvecklas, testas och demonstreras. Det kan till exempel handla om trafikledningssystem, säker-hetskoncept och energiförsörjning. På bilden till höger kalibreras instru-ment på MAX IV vid Lunds universitet. MAX IV har bland annat världens star-kaste synkrotronljusanläggning. Den intensiva strålen visar hur atomer och molekyler binds till varandra och låter oss förstå mer om material och dess egenskaper.

Foto: ElectriCity och Adam Haglund Copyright: Invest in Skåne,

Ny inriktning för innova-tionspolitikenSverige har länge haft en hög andel forskningsutgifter i förhållande till BNP. Mer behöver dock göras för att öka utväxlingen och nyttiggö-randet. Det svenska forsknings- och innovationssystemet har re-lativt sett försvagats i jämförelse med andra framstående länder. Av dessa skäl behövs ett nytt fokus för forsknings- och innovations-politiken. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets ut-veckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.


5.1. Den forskningspolitiska propositionen. Riksdagens be-slut med anledning av regeringens förslag i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaning-ar och stärkt konkurrenskraft innebär att grunden läggs för ny, långsik-tig och fördjupad gränsöverskri-dande samverkan mellan läro-säten, industriforskningsinstitut samt näringsliv och offentlig sek-tor, vilket förväntas leda till stärkt innovationsförmåga och ökat nyt-tiggörande65. Den fria forskning-en värnas samtidigt som politi-ken i ökad utsträckning riktas mot globala och nationella samhällsut-maningar. Totalt ökar anslagen till forsknings- och innovationspoli-tiken med drygt 2,8 miljarder kro-nor till 2020. Betydande förstärk-ningar görs av bland annat de strategiska innovationsområdena,


test- och demonstrationsmiljöer samt industriforskningsinstituten.

5.2. Samverkansinsatser via Vinnova. För att underlätta och stärka arbetet i de fem samver-kansprogrammen uppdrog reger-ingen initialt åt Vinnova att ge-nomföra insatser och fördela 40 miljoner kronor till initiativ och projekt inom ramen för samver-kansprogrammen67. Insatserna presenterades i juni 2016. Syftet med programmen är att stärka Sveriges innovations- och konkur-renskraft och att skapa fler jobb. Uppdraget var startskottet för samverkansprogrammen, deras roll och betydelse har därefter po-ängterats i den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.

Ett kraftfullt Testbädd SverigeTest- och demonstrationsmiljö-er blir viktigare i takt med en allt snabbare och mer avancerad ut-veckling av varor och tjänster. Dessa måste ofta utvecklas med närhet till produktion och i sam-råd med användare. Regeringen har lanserat kraftsamlingen Test-bädd Sverige för att öka möjlighe-terna att testa lösningar i Sverige och viljan att investera i svenska innovationsmiljöer. Testbädd Sve-rige omfattar flera olika typer av satsningar. En viktig princip är att samla befintliga utvecklingsresur-ser till internationellt konkurrens-kraftiga och attraktiva utveck-lingsmiljöer.


5.3. Nationell funktion för Testbädd Sverige. För att rea-lisera ett välfungerande ekosys-tem av anläggningar, användare och finansiärer behövs en centralt placerad aktör som kan bedriva

kunskapsutveckling, informera, koordinera och driva på utveck-lingen. Det finns till exempel över hundra testbäddar i Sverige men kännedomen om dem är låg. Re-geringen har därför uppdragit åt Vinnova att etablera en nationell samordnande funktion för stärkt test- och demonstrationsverksam-het som en del av Testbädd Sveri-ge68. Denna funktion väntas bidra till att det blir mer attraktivt att investera i svenska innovations-miljöer, och att nyttiggörandet och kommersialiseringen av inn-ovativa idéer ökar. En viktig del i uppdraget är att se över förutsätt-ningarna för ett ökat deltagande av offentlig sektor och hur miljö-erna kan bli mer tillgängliga för små och medelstora företag.

5.4. Investeringar i demons-trationsprojekt och testbäddar. Som en insats för att öka inves-teringarna i svenska innovations-miljöer har regeringen förenklat de statliga insatserna för riskkapi-tal. Det statligt ägda bolaget Sa-minvest AB har bildats69 och ska förmedla statligt riskkapital till fö-retag i utvecklingsskeden genom privata fonder. Investeringar i testbäddar och demonstrations-projekt kan bli föremål för insat-ser från bolaget. För att rätt test- och demoanläggningsbehov ska kunna finansieras har Saminvest AB ingått ett ramavtal med RISE. RISE kommer att tillhandahålla relevant kompetens inom test och demo för Saminvest AB, dess me-dinvestorer och portföljbolagen.

Nya åtgärder

5.5. Utökade satsningar på test-bäddar och deras användning. Regeringen satsar, som en följd av riksdagens beslut med anled-ning av den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samver-kan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, 100 miljoner

kronor på åtgärder för att utveck-la kraftfulla test- och demonstra-tionsmiljöer av hög relevans för svensk tillväxt70. Medlen bör an-vändas både för att utveckla test-bäddsmiljöer och för att främja en bredare användning av dem, vad gäller exempelvis företag av olika storlek.

Samverkan för samhällsnyttaInnovation uppstår i allt högre utsträckning i skärningen mel-lan olika discipliner och aktö-rer. Ett bärande tema i den nya innovationspolitiska inriktning-en är därför att främja samver-kan i dessa skärningspunkter, inte minst för att snabba på vägen från forskning till nyttiggörande och kommersialisering. I gränslandet mellan akademin och näringsli-vet verkar industriforskningsin-stituten. Dessa har en central roll inte minst som ägare till många av Sveriges test- och demonstrations-miljöer. En annan viktig arena är de stora internationella forsk-ningsanläggningarna. Här ingår ESS och MAX IV-laboratoriet. Forskningsinfrastruktur och test- och demonstrationsmiljöer kom-pletterar varandra genom att stöd-ja olika delar i forsknings- och innovationsprocessen.


5.6. Ett samlat RISE. 2016 samlades industriforskningsinsti-tuten under ett gemensamt varu-märke, det statligt ägda holdingbo-laget RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE). Genom nya och utvecklade ägaranvisningar har regeringen bland annat ålagt RISE att bidra till regeringens arbete med Testbädd Sverige, att utveckla det regionala innovationsarbetet och stödja innovation, hållbarhet och förnyelse i små och medelstora fö-retag. Under 2016 har RISE stärkt


stödet till små- och medelstora fö-retag, bland annat genom att öka tillgängligheten till sina test- och demonstrationsmiljöer. Vidare har RISE gått från en branschorien-terad organisation till att ha fem affärs- och innovationsområden. Detta väntas leda till att RISE ut-vecklar gränsöverskridande kompe-tens för att bättre kunna möta sam-hällsutmaningarna som identifieras genom bland annat samverkanspro-grammen och även öka förutsätt-ningarna för en mer effektiv styr-ning och ett bättre utnyttjande.

Nya åtgärder

5.7. Förstärkt kapacitet hos RISE. För att stärka näringslivets förmåga att konkurrera med spe-cialiserade produkter och tjänster globalt föreslår regeringen i bud-getpropositionen för 2018 att nivån på anslaget till RISE höjs med 100 miljoner kronor från och med 201871. RISE bör fortsatt verka för spetskompetens inom strategiskt viktiga områden för industrins omvandling i nära samverkan med lärosäten och näringsliv samt ut-veckla och öka användandet av le-dande miljöer för tester, demon-stration och pilotproduktion.

5.8. Ökade incitament för läro-sätenas samverkan med sam-hället. Systemet för resurstilldel-ning till lärosäten infördes 1993 och är i behov av en översyn. Såsom aviserats i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft ska samverkan med det omgivan-de samhället i högre grad påverka fördelningen av nya basanslag till universitet och högskolor. En ut-redning ska senast den 3 december 2018 föreslå hur samverkan med det omgivande samhället kan pre-mieras ekonomiskt72. I avvaktan på utredningens förslag avser re-geringen att använda Vinnovas be-dömningar av samverkan med det

omgivande samhället som grund för tilldelning av nya resurser73.

5.9. Öka samhällsnyttan av ESS och MAX IV. ESS (Europeiska spallationskällan) är en av de störs-ta satsningarna på forskningsinfra-struktur i Europa under de senaste decennierna och är en så kall-lad spallationskälla för neutronst-rålning där struktur och funk-tion kan studeras hos många olika typer av material. I anslutning till ESS finns MAX IV-laboratoriet där acceleratorer producerar rönt-genstrålar av mycket hög intensi-tet och kvalitet. ESS är ett omfat-tande och komplext projekt. Ökad samordning och koordinering av de svenska aktiviteterna behövs för att öka utväxlingen av sats-ningarna. Regeringen har tillsatt en samordnare för att stärka sam-ordningen och synliggöra ESS, både nationellt och internationellt. Vidare har regeringen uppdragit åt Vetenskapsrådet att i samverkan med Vinnova stimulera deltagan-de, utnyttjande och kompetensför-sörjning kring uppbyggnaden och driften av den europeiska spalla-tionskällan (ESS)74. Bland annat ska Vetenskapsrådet öka tillgäng-liggörandet och användandet av forskningsinfrastrukturen. Vinn-ova kommer som en konsekvens av prioriteringar som lyfts inom samverkansprogrammen att göra en särskild satsning på industri-ellt nyttiggörande av forsknings-infrastruktur. Även RISE har stor potential att genom sin roll som intermediär bidra till att öka ut-växlingen från forskningsinfra-strukturen, både i Sverige och globalt.

Öka användningen av innovationsupphandlingDen offentliga sektorn upphand-lar varor och tjänster för omkring 642 miljarder kronor varje år75. Offentlig upphandling är ett verk-

tyg som kan bidra till samhälls-utveckling, social innovation och konkurrenskraft i bredare mening, men kan också verka som driv-kraft för förnyelse och en hållbar utveckling av näringslivet. Som kvalificerad och aktiv beställare kan det offentliga stimulera efter-frågan på nya, innovativa lösning-ar från industrin och bidra till att innovativa företag får de första viktiga beställningarna. Innova-tionsupphandling kan också bidra till att etablera öppna testbäddar i offentliga miljöer som kan använ-das av industrin för att lösa sam-hällsutmaningar.

Befintliga åtgärder - nuläge

5.10. Ökat fokus på innova-tionsupphandling genom re-geringens nationella upphand-lingsstrategi. I juni 2016 antog regeringen en nationell upphand-lingsstrategi76. Ett av strategins sju delmål är ”En offentlig upphand-ling som främjar innovationer och alternativa lösningar”. I samband med att strategin antogs gavs Upphandlingsmyndigheten i upp-drag att verka för att strategin ge-nomförs och får genomslag77. Det innebär bl.a. att Upphandlings-myndigheten informerar och väg-leder upphandlande myndigheter och enheter om hur de kan göra innovationsupphandling till en del av sin verksamhetsutveckling.

5.11. Främjande av innovations-upphandling genom stöd till beställare. Genom att samla of-fentlig efterfrågan av innovati-va lösningar kan användningen av innovationsupphandling öka. Regeringen har därför uppdragit åt Upphandlingsmyndigheten att främja användningen av innova-tionsupphandling genom att ge stöd till s.k. beställargrupper78. Ett exempel är gruppen för välfärds-teknologi, ett område där industri-företag, industrinära tjänsteföre-


tag, innovativa unga teknikföretag och sociala entreprenörer skulle kunna tillgodose behoven. Med uppdraget till Upphandlingsmyn-digheten förväntar sig regering-en ökad kunskap hos deltagarna, en mer strategisk efterfrågan hos det offentliga på innovativa lös-ningar och bättre förutsättningar för Upphandlingsmyndigheten att identifiera utvecklingsområden, så att den potential som finns i att använda upphandling som ett verktyg för att främja utveckling och innovation används fullt ut.

Ett stärkt investerings- främjande med industri- och innovationsfokusSverige ska vara ett attraktivt land för hållbar industriell produktion, forskning och utveckling. Ett ak-tivt och fokuserat främjande i hela landet kan vara en bidragande faktor när företag väljer att förläg-ga produktion eller utöka befintlig produktion i Sverige. Insatserna är väl i linje med regeringens ambi-tioner i Sveriges exportstrategi om att stärka investeringsfrämjandet genom ett Team Sweden för investeringar.


5.12. Satsning på investerings-främjande med industriellt fokus. Regeringen har uppdra-git åt Sveriges export- och in-vesteringsråd (Business Sweden) att stärka investeringsfrämjandet inom industri, industrinära tjäns-ter samt forsknings- och innova-tionsmiljöer79. Medlen används för att skala upp och utveckla be-fintligt arbete, både i svenska re-gioner och internationellt. Insat-serna omfattar marknadsföring av Sverige som ett attraktivt land för industriell verksamhet och proak-tivt arbete mot särskilt intressanta bolag. Ett av målen som Business Sweden satt upp är att uppdraget

ska ha lett till minst 15 högkvali-tativa investeringar som en direkt följd av operativa insatser. En vik-tig fråga är att realisera synergier-na med Vinnovas uppdrag som nationell funktion för Testbädd Sverige och RISE förstärkta upp-drag inom testbäddsområdet.

Nya åtgärder

5.13. Stärkta förutsättningar för utländska investeringar i Sve-rige. För att Sverige ska kunna attrahera investeringar, i en tid av hårdnande global konkurrens, krävs att det offentliga Sverige samarbetar. Många myndigheters verksamhet kan påverka investe-ringsbeslut. Regeringen har där-för skapat arbetsgruppen Team Sweden Invest, där vissa av dessa myndigheter ingår, för att skapa synergier och tätare samverkan mellan berörda aktörer. Regering-en avser att se över regleringsbrev och andra styrsignaler för de vik-tigaste myndigheterna på området i syfte att stärka förutsättningarna för goda ramvillkor.

5.14. Effektivare rutiner för det nationella investeringsfräm-jandet. För att kunna konkurrera om högkvalitativa internationella investeringar måste det offentliga Sverige kunna agera effektivt och serviceinriktat. Regeringskansliet kommer i samverkan med Busi-ness Sweden att tillse en mer ef-fektiv hantering av förfrågningar från potentiella investerare. Det gäller såväl företag med verksam-het i landet som företag som inte ännu etablerat sig i Sverige. Busi-ness Sweden är en nyckelaktör i det nationella arbetet. Regeringen föreslår därför i budgetproposi-tionen för 2018, som en del av ex-portstrategin, att anslaget till dess investeringsfrämjande verksamhet höjs under två år.80

Förstärkt engagemang i internationellt innovationssamarbete Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Det är därför angelä-get att öka det svenska deltagan-det i internationella forsknings- och innovationssamarbeten och att öka utbytet med strategiskt viktiga motparter. Inom EU ver-kar regeringen för ett ökat svenskt inflytande över EU:s forskningsa-genda och att en högre andel sök-bara EU-medel kommer svens-ka aktörer till godo. De regionala strategierna kopplade till inno-vation och smart specialisering är viktiga utgångspunkter för att mobilisera nyckelaktörer. Utan-för EU verkar regeringen för att ytterligare utveckla Sveriges in-ternationella samarbeten. De fem samverkansprogrammen kommer i högre utsträckning att användas som plattform för strategiska in-ternationella samarbeten framö-ver.


5.15. Påverkansarbete i EU. Regeringen har verkat för att pri-oriteringarna i Smart industri ska påverka innehållet i utlysningarna i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Detta gäller särskilt de program-kommittéer som ligger under del-området Industriellt ledarskap och har hög relevans för Smart indu-stri och de fem samverkanspro-grammen. En viktig uppgift är att säkra industriell relevans i kom-mande ramprogram för forskning och innovation efter 2020. Pro-grammet bör kunna stödja test- och demonstrationsmiljöer av eu-ropeiskt mervärde och utveckla starkare synergier med samman-hållningspolitiken.


5.16. Närings- och innova-tionsministern tar plats i hög-nivågruppen för EU:s innova-tionspartnerskap för råvaror. Medlemskapet ger regeringen möjlighet att driva på arbetet med testbäddar och innovation i EU:s råvaruarbete. En strategisk ge-nomförandeplan vägleder arbetet. Arbetet har inte minst fokuserat på behovet av råvaror för innova-tiv teknik, såsom exempelvis för en omställning till fossilfri for-donsflotta. Värdekedjeperspekti-vet och att minimera risker i råva-ruförsörjningen är särskilt viktiga för Sverige.

Nya åtgärder

5.17. Utvecklat strategiskt främ-jande av Sverige som kun-skapsnation. För att stärka främ-jandet av Sverige som attraktivt för investeringar och samarbeten har den utlandsbaserade verksam-heten i Myndigheten för Tillväxta-nalys överförts till Regeringskans-liet. Utsända innovations- och forskningsråd ska på ambassa-derna i vissa nyckelländer81 verka för ett större internationellt ge-nomslag för svensk innovation, forskning och högre utbildning. Förändringen innebär att verk-samheten knyts närmare till re-geringens strategiska prioritering-ar inom innovationspolitiken. Innovations- och forskningsråden har nu en tydlig kontaktskapande roll och större möjlighet att agera på ett sätt som förstärker svenska intressenters kopplingar till strate-giskt viktiga internationella inno-vationsmiljöer.

5.18. Bilaterala innovations-partnerskap för konkret nytta. På utvalda områden kan strate-giska bilaterala samarbeten stärka konkreta projekt inom samver-kansprogrammens områden. Ett innovationspartnerskap har exem-

pelvis inletts med Tyskland. Det är en unik överenskommelse som bland annat kommer stärka för-utsättningarna för näringslivet att använda testbäddar i respektive länder samt att berörda myndig-heter gemensamt utvecklar metod och strategi för elektrifierade vägar. Partnerskapsdialoger pågår också med flera andra länder.

5.19. Nordiskt samarbete för smart industri under svenskt ordförandeskap. En fjärdedel av den svenska exporten går till de andra nordiska länderna. Inom Norden finns också en stark värde-ringsgemenskap och länderna står inför liknande samhällsutmaning-ar. Sverige är under 2018 ordföran-de i Nordiska ministerrådet och har fått gott gehör för prioritering-arna i Smart industri i det nordis-ka samarbetsprogrammet för nä-rings- och innovationspolitiken. Goda möjligheter kommer där-för att finnas för svenska aktörer att växla upp sitt arbete med hjälp av nordiska medel och samarbets-partners. Regeringen kommer att verka för att dessa möjligheter tas tillvara inom teman som digitalise-ring, innovationsupphandling och investeringsfrämjande.

5.20. Innovation i utvecklings-samarbetet. Sverige har under många år byggt upp kontaktnät och gott renommé i länder som vi haft långvariga biståndsrelationer med. Regeringen avser undersöka möjligheterna att ta tillvara detta och den svenska resursbasen för att bygga innovationssamarbeten kring gemensamma samhällsut-maningar.


Fotnoter

1 Regeringens beslut den 12 november 2015 om inrättande av ett råd för nyindustrialisering (dnr N2015/07841/FÖF).2 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv (dnr N2015/08864/AS).3 Uppdrag att främja nyindustrialisering på regional nivå, (dnr N2016/02958/FÖF).4 I regeringsuppdraget om Digitaliseringslyftet (dnr N2016/06499/FÖF) uppdrogs till Tillväxtverket att samordna aktörerna i frågan.5 Uppdrag att synliggöra goda exempel på företag i industrins framkant (dnr N2016/05607/FÖF).6 OECD 2017: Enabling the Next Production Revolution – Implications for Governments and Business.7 För 2018 tillförs 20, för 2019 30, och för 2020 tillförs 40 miljoner kronor prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, s. 68.8 Prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, s. 43.9 Detta innebär att endast ålders-pensionsavgiften ska betalas vid dessa anställningar. Nedsättningen gäller under högst tolv månader och till den del ersättningen till den nyanställde inte överstiger 25 000 kronor per månad. Bland de som kan nyttja det utvidgade växa- stödet återfinns industrinära tjänsteföretag.10 Insatser för att främja en digitaliserad svensk industri (dnr N2015/06246/IF).11 Uppdrag att genomföra sam-verkansprojekt för att utnyttja digitaliseringens potential för ökad

konkurrenskraft hos svensk industri (dnr N2016/02169/IF).12 Uppdrag att genomföra insatser för öppen innovation i svensk indu-stri (dnr N2016/04638/FÖF).13 Uppdrag att genomföra insatser för öppen innovation i svensk indu-stri (dnr N2016/04638/FÖF).14 Uppdrag att genomföra pilotinsat-ser för ett digitaliseringslyft riktade till små och medelstora industriföre-tag samt industrinära tjänsteföretag (dnr N2015/08391/FÖF).15 Uppdrag att genomföra ett pro-gram för ett digitaliseringslyft riktat till små och medelstora industriföre-tag samt industrinära tjänsteföretag (dnr N2016/06499/FÖF).16 International Federation of Robo-tics (IFR), World Robotics Statistics.17 För 2018 tillförs 20 miljoner kronor, därefter tillförs 30 miljoner kronor per år till och med 2021, prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, s. 68.18 Utbetalning av medel till Sveriges Standardiseringsförbund för sats-ning på Internationell standardisering (dnr UD2016/09162/HI).19 Uppdrag att ta fram stöd för näringslivets anpassning till EU:s nya dataskyddsförordning (dnr N2016/07306/FÖF).20 Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Verket för innovationssystem (dnr N2017/03631/IFK).21 Riksdagen har därefter i oktober 2017 fattat beslut i frågan i enlighet med förslaget prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 , rskr. 2017/18:2022 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, Statistik för miljötillståndsprövningen.

23 Prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, s. 59.24 Uppdrag om korta och effektiva handläggningsprocesser för företag (dnr N2017/04845/FF).25 Innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser (dnr N2016/06369/IFK).26 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 21, s. 55.27 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 20, s. 104.28 Uppdrag att stödja utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och industriell symbios (dnr N2016/04958/IF).29 Uppdrag att kartlägga behovet av metaller och mineral för miljö- och teknikinnovationer (Tillväxtanalys) (dnr N2016/06367/FÖF).

Uppdrag att kartlägga Sveriges möjligheter att utvinna metaller och mineral för miljö- och teknikinno-vationer (SGU) (dnr N2016/06368/FÖF).30 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Verket för innova-tionssystem .31 Ibid.32 Uppdrag om strategisk använd-ning av spetstekniker och avancera-de systemlösningar för hållbar stads-utveckling (dnr N2016/03599/IF).33 Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 24, s. 68.34 Centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor, dir. 2016:25.35 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 20, s. 129.36 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 20, s. 111.37 Minskade negativa miljöeffekter från plast, dir. 2017:60.


38 Svenskt Näringsliv 2014: Rekryte-ringsenkäten 2014 – Bättre match-ning med fler inträdesjobb.39 Statens skolverk 2017: statistik över elever på program, läsåret 2016/17.40 Statistiska centralbyrån, RAMS.41 Prop. 2016/17:1, utg.omr. 16, s. 203.42 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk.43 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 16, s. 203.44 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Universitetskansler-sämbetet.45 Prop. 2014/15:1 utg.omr. 16, s. 162.46 Uppdrag att främja samverkan mellan skola och industri, för att motverka arbetskraftsbrist (dnr N2016/06225/FÖF).47 Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16, s. 201.48 OECD 2016: PISA 2015 och IEA 2016: TIMSS 2015.49 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 16, s. 195.50 Regeringskansliet, promemoria 2017-03-09: Stärkt digital kompe-tens i skolans styrdokument.51 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (dnr. U2017/04119/S)52 Skolinspektionen 2014: Teknik – gör det osynliga synligt, Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning.53 En stadieindelad timplan i grund-skolan och närliggande frågor (prop. 2016/17:143).54 Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16, s. 197.55 En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). 56 Statistiska Centralbyråns arbets-marknadsstatistik.57 Konjunkturinstitutet 2017: Konjunkturbarometern.

58 MIG 2015:11.59 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Migrationsverket.60 Prop. 2017/18:1, utg.omr. 24, s. 61.61 Uppdrag att stimulera industrins och industrinära tjänsteföretags strategiska kompetensförsörjning (dnr N2016/06227/FÖF).62 Styrning för starka och ansvars-fulla lärosäten, dir. 2017:46.63 Korttidsarbete är ett sätt att i låg-konjunktur möta tillfällig arbetsbrist hos företag, som innebär att den anställde tillfälligt går ned i tid och lön, som alternativ till uppsägning. Det statliga stödet vid korttidsarbe-te innebär att staten, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på kostna-den för arbetstidsminskningen.64 Lag (2013:948) om stöd vid kort-tidsarbete65 Uppdrag att bistå med insatser vid varsel och omställning i närings-livet (dnr N2017/01030/RTS).66 Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12, rskr. 2016/17:20867 Uppdrag att genomföra insatser som en del av regeringens samver-kansprogram för innovation (dnr N2016/03930/IF).68 Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige (dnr N2017/03280/IFK).69 Bland annat genom samman-slagningar av de av staten helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB.70 Vinnovas anslag ökar med 75 miljoner kronor 2018 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2019 för test och demonstration. År 2020 beräknas därmed anslaget vara 100 miljoner kronor högre än 2017.71 Prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, s. 59.72 Styrning för starka och ansvars-fulla lärosäten, dir. 2017:46.73 Uppdrag i Vinnovas reglerings-brev 2013 att Vinnova, i samråd med Vetenskapsrådet, Forsknings-

rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forsknings-rådet för arbetsliv och social- vetenskap, skulle utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.74 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet.75 Statistik om offentlig upphandling 2017, rapport från Upphandlings-myndigheten och Konkurrensver-ket. Siffran gäller för 2015. 76 Nationella upphandlingsstrategin, Fi 2016:8.77 Uppdrag till Upphandlingsmyndig-heten avseende nationell upphand-lingsstrategi (Fi2016/00833/OU).78 Uppdrag att främja innovations-upphandling genom stöd i form av upphandlings- och innovations- kompetens till beställare (dnr N2016/07793/FÖF). En beställar- grupp består av upphandlande myndigheter och kommuner som har gemensamma behov av innova-tiva lösningar.79 Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investeringsfrämjande för regeringens nyindustrialiserings-strategi (dnr. N2016/07305/FÖF). Uppdraget omfattar 11,5 miljoner kronor och löper 2016–2019.80 Prop. 2017/18:1, utg. omr. 24, s. 107. Anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och 5 miljoner kronor 2019.81 Japan, Sydkorea, Brasilien, USA, Indien och Kina.


Bilaga: Delmål i Agenda 2030

Handlingsplanen bidrar som helhet eller i enskilda delar till dessa delmål. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.

4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnan-de, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap.

7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.

8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna.

8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.

8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksam-het, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster.

8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tio- åriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de ut-vecklade länderna i täten.

8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.

8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.

9.2 Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utveck-lade länderna.

9.3 Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive över-komliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader.


9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

9.5 Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.

10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekono-miska och politiska livet.

12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas ut-veckling och förutsättningar.

12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskom-na internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

17.6 Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till veten-skap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande.

17.7 Främja utveckling, överföring och spridning av miljövänlig teknik till utvecklingsländerna på gynnsamma villkor, inklusive koncessions- och förmånsvillkor, på villkor som överenskommits mellan parterna.

17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplet-tera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.


RegeringskanslietVäxel: 08-405 10 00Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70, StockholmWebbplats: regeringen.se

Handlingsplan 2 för Smart industri - Regeringskansliet · 2017-12-01 · Ny digital teknik och nya...

Documents

Transcript of Handlingsplan 2 för Smart industri - Regeringskansliet · 2017-12-01 · Ny digital teknik och nya...