Handledningar till böcker OLIKA förlag (skolan)

vinnare avRättvisepriset

OLIKAs HANDLEDNINGAR SKOLA

Version 1.1


HANDLEDNINGAR MED SYFTE Varje handledning innehåller ett antal fasta element. Med syftet vill vi sätta ord på det som är det centrala för handledningen, det som frågorna kommer att kretsa kring. Här har såväl läroplanens fokus som skälen till att OLIKA en gång valde att ge ut boken fått styra. Till exempel vet vi att pedagoger arbetar mycket med att träna barn att sätta ord på känslor så frågor om känslor återkommer därför i många handledningar.

Vår förhoppning är att du som pedagog också ska kunna lyfta de frågor du tycker är spännande och viktiga, och att våra handledningar fungerar som en bas, en inspiration eller ett komplement.

TVÅ FRÅGEOMRÅDENVarje handledning består av två delområden med frågor. Det första knyter an till läroplanen och för pedagoger viktiga områden att arbeta med (till exempel vänskap, vilja, konfliktlösning och familj) medan det andra ofta har en mer generell karaktär och knyts till teman som har med den specifika boken att göra (till exempel bakning, färger och hundar). Genom att jobba på detta sätt hoppas vi kunna bidra med frågor som knyter an till boken i både det som är uppenbart och direkt (till exempel att boken handlar om någon som bakar) såväl som det som är mer subtilt (som till exempel att alla barn kan vara vänner och att kön inte ska behöva sätta gränser för vem en kan leka med).

LÄSFÖRSTÅELSEVi vet att många skolor arbetar med läsförståelse för att försäkra sig om att barnen förstår vad de läser och för att uppmärksamma när det behövs stöd i läsprocessen. Därför har vi lagt till ett blad med läsför-ståelse till våra lättlästa böcker och till våra kapitelböcker. I dessa finns det dels frågor som handlar om ren förståelse och dels frågor som bjuder in till reflektion. De kan dock inte ersätta handleningarna och de samtal som de är tänka att ge stöd till. Dessa blad är okej att kopiera som arbetsmaterial till eleverna.

ETT NORMMEDVETET PERSPEKTIV Vi arbetar genomgående utifrån ett normmedvetet perspektiv, både genom hur vi berättar historierna i böckerna och genom frågorna i våra handledningar. I berättelser vi ger ut gestaltas det som vanligtvis ses som avvikande (utanför normen) på ett självklart sätt. Till exempel finns i våra böcker män som är ledsna, pojkar som är omhändertagande, flickor som uppfin-ner och familjer med föräldrar av samma kön. Men böckerna handlar inte om det ”avvikande”, utan fokus ligger istället på den dramaturgiska berättelsen – som handlar om spännande, roliga och nyfikna saker.

OM OLIKAs HANDLEDNINGAR OLIKAs idé är att göra böcker som både går att läsa som skönlitterära verk och som går att arbeta med i skolans pedagogiska verksamhet. Det bästa av två världar!

Vi har medvetet valt att använda ordet hen i våra handledningar. Det är praktiskt när vi ställer frågor. ”Brukar du leka med någon som är äldre än dig? Vad heter hen?” Att använda hen gör det också möjligt att prata om barn utan att behöva referera till kön och genusföreställningar.

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.


LÄSFÖRSTÅELSE

Att prata om en bok på ett normmedvetet sätt kan vara klurigt. Det beror på att vi inte vill peka ut det som bryter mot en norm som avvikande och därmed förstärka normen. Men samtidigt vill vi visa barnen det normbrytande för att de ska bli medvetna om många olika sätt att vara och leva, eller hitta spegling som de annars har svårt att hitta. Därför har vi arbetat mycket med hur du kan göra normmedvetna bokprat med stöd av hur vi formulerat frågorna.

Att ifrågasätta normenAtt ifrågasätta rådande normer kan ofta handla om att rikta fokus eller frågor mot normen, istället för det avvikande. Handledningarna kan på så vis indirekt ge utrymme åt det som sällan får plats. Men det gör också att en del frågor kräver en uppmärksam pedagog, så att de inte tolkas på ett normkonserverande sätt. Till exempel kan en fråga som handlar om vilken sorts klänning barnen tycker om vid en första anblick tolkas som om den riktas till flickor. Men poängen är att det är viktigt att alla barn får den frågan, eftersom kön inte ska stå i vägen för vilka kläder vi kan tycka om. På en skola med breda och inkluderande genusnormer uppstår inte några diskussioner om vem som ”kan” ha klänning, medan det på en annan skola blir ett bra tillfälle att arbeta med just den normen genom barnens reaktioner.

NormkreativitetNormkritiken handlar om att medvetandegöra oss om olika normer och hur de påverkar oss. Vi brukar prata om normkreativitet. Det är det du ägnar dig åt när du blivit medveten om normerna: det vill säga att använda kreativitet för att skapa nya och mer inkluderande normer där alla barn får känna att de duger precis som de är och att de inte begränsas i sin utveckling på grund av andras föreställningar om rätt och fel. Läs gärna mer om hur du kan arbeta i boken Normkreativitet på förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling.

INSIKTSRUTOR OCH FAKTARUTOR TILL PEDAGOGER Med insiktsrutorna riktar vi oss till dig som vuxen. Vi tänker att de dels ger ökad kunskap om normer, genus och mångfaldsfrågor och dels ger underlag för nya och breddade samtal med barnen. Ibland, när det är lämpligt, jobbar vi också med rena faktarutor.

I motsats till det normmedvetna perspektivet i frågorna som riktar sig till barnen är insiktsrutorna en beskrivning av hur det ser ut idag. Det blir alltså en upp-repning av normen snarare än ett normmedvetet ifrågasättande. Vårt mål är att insiktsrutorna ska tillföra kunskap medan de normkritiska frågorna ska vidga normen och skapa en självklar självreflektion och acceptans för olikheter.

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde

Vår miljö är viktig. Vi trycker endast på FSC-märkt papper på tryckerier i vår geografiska närhet.

Epost: [email protected], tel: 073-338 24 27

böcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter!www.olika.nu

FRÅGOR TILL

OM LÄSFÖRSTÅELSEN:

Varje punkt har två frågedelar, den första delen (A) fokuserar på förståelse,

den andra (B) på reflektion eller fördjupad kunskap kring språk eller fakta.


LÄSFÖRSTÅELSE

Version 1.0


FRÅGOR OM KÄNSLOR 1. I boken kan Selma inte sova för att hon är nervös. Har du varit nervös någon gång? Vad gjorde du då? Hur kändes det?

2. Selma vill vara modig, men känner sig rädd. Varför tror du att hon känner så? När brukar du vara rädd? Hur brukar det kännas? Vad tycker du är modigt? Om du inte är rädd först, kan du då vara modig? Till exempel: om du inte tycker att det är läskigt att gå upp på scenen, är det då modigt att göra det?

3. Selma tror att hennes storasyster aldrig är rädd för något. Tror du att det finns någon som aldrig är rädd? Finns det något som du tror att alla är rädda för?

4. Storebror säger att han inte vågar dansa. Selma säger att hon vågar, fast det inte känns så. Varför tror du att hon säger så? Säger du alltid vad du känner? Hur känns det att säga att du inte vågar en sak?

5. Selma får ont i magen innan hon ska dansa. Varför tror du att hon får det? Har du uppträtt på en scen någon gång? Hur kändes det? Har du gjort något när andra tittar på dig? Hur kändes det?

6. Selmas mamma får Selma att skratta. Då känns allt bättre. Hur tycker du att det känns att skratta? Vem kan få dig att skratta? Brukar du få någon att skratta?

Övning: Testa att skratta högt tillsammans! Börja med att göra ljudet, så kommer skrattet av sig själv. Prata efteråt om hur det kändes.

Handledning till

Dansbus & kaktrubbel av författaren Marin Salto och illustratören Marcus Gunnar Pettersson

”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemö-

tas med kunskap, öppen diskussion och aktiva

insatser.”

Lgr 2011

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: känslor, identitet, vänskap och fred.

Den

här

läsf

örst

åelse

n ha

r du

rät

t att

kopi

era

och

dela

ut t

ill d

ina

elev

er.

FRÅGOR OM IDENTITET, VÄNSKAP OCH FRED1. Selma ritar den svenska och den romska flaggan. Vilka flaggor hade du ritat? Finns det flaggor för annat än länder? Till exempel FN-flaggan, regnbågsflaggan, piratflaggor …

Övning: Prata om vad en flagga är till för, och hur olika delar av en flagga kan symbolisera något som en upplever som viktigt. Gör egna flaggor som får symbolisera saker som barnet tycker är viktigt för den som person eller i livet. Låt barnen presentera sina flaggor för varandra.

2. Patrik pratar om FN som jobbar för fred i världen. Vad är fred egentli-gen? Hade du velat jobba för fred i världen? Hur hade du gjort då?

3. Freja läser en dikt om att vara en bra kompis. Hur tycker du att en bra kompis ska vara?

Övning: Låt barnen skriva (hjälp till att skriva) sina egna dikter om att vara en bra kompis. Fråga om du får läsa upp dikterna för barn-gruppen. Prata tillsammans om vad de olika dikterna berättar om för känslor och händelser. Låt eventuellt barnen göra en bild var till valfri dikt, den kan sedan fästas vid bilden och sättas upp.

4. Mohamad läser en dikt på arabiska. Vilka språk kan du? Vet du vilka språk som är vanligast i Sverige efter svenska? Finska, serbokroatiska, arabiska, kurdiska, spanska, tyska, persiska, norska, danska och polska är de tio språk som flest talar i Sverige. Kan någon på förskolan något av de språken? Fundera tillsammans på varför vi har olika språk och vad som är fördelen med att tala samma språk.

Övning: Översätt tillsammans ett eller flera valfria ord till något, några eller alla språken. Använd till exempel en nätbaserad översättningstjänst.

OM MODDet är viktigt att barn får utmana sig själva och känna sig modiga. Genom passande utmaningar utvecklar barnet självständighet och tillit till sin egen förmåga. Efteråt känns det bra och självförtroendet växer. Men ingen kan vara modig jämt. Därför är det lika viktigt att varje barn får visa sig sårbar, men ofta har vi olika förväntningar på hur barn möter utmaningar bero-ende på barnets kön. Detta leder till att pojkar i större utsträckning uppmuntras till att visa mod, men att inte gråta vid ett misslyckande. I barnböcker är det oftare pojkar som gör äventyrliga saker som förknippas med mod. Därför behöver vi synliggöra många olika sätt att visa mod, som att våga gå upp på en scen fast ma-gen fladdrar, som i den här boken. Vi behöver också spegla flickor i situationer som kräver mod, eftersom det är med mod vi vågar gå utanför det invanda, vå-gar utmana oss och utvecklas.

OM MINORITETSSPRÅK I Sverige talas och skrivs cirka 150 olika språk, enligt Språkrådet. Sverige har också fem officiella minoritets-språk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jid-disch. Det svenska teckenspråket har en ställning som liknar de officiella minoritetsspråken och kan därför i många fall ses som ett sjätte minoritetsspråk. Två vill-kor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. För det första ska det vara ett språk och inte en dialekt. För det andra ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer el-ler ungefär hundra år. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Prata gärna om vilka språk barnen kan, och med äldre barn om vilka språk de tror att skulle kunna bli nationella minoritetsspråk i Sverige i framtiden.

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde




FRÅGOR TILL


Varje punkt har två frågedelar, den första delen (A) fokuserar på förståelse,

den andra (B) på reflektion eller fördjupad kunskap kring språk eller fakta.


LÄSFÖRSTÅELSE

Version 1.0

Dansbus & kaktrubbelAv författaren Marin Salto och illustratören Marcus Gunnar Pettersson

Den

här

läsf

örst

åelse

n ha

r du

rät

t att

kopi

era

och

dela

ut t

ill d

ina

elev

er.

1A: Varför kan Selma inte sova? B: Vad brukar du göra när du inte kan sova? Vad brukar du göra innan du ska sova?

2A: Vad brukar Elmedina göra som Selma tycker är modigt? B: När tycker du att någon är modig? Känner du någon som du tycker är modig? Har du känt dig modig någon gång?

3A: Hur ser den romska flaggan ut?

B: Varför tror du att det finns flaggor? Om du skulle ha en egen flagga – vad skulle det vara på den?

4A: Vad händer när Selma ska springa till toaletten?

B: Hur hade du känt dig om du ramlat som Selma? Har något liknande hänt dig? Hur var det i så fall?

5A: Vad gör Selma när musiken börjar spela jättefort? B: I boken pratar de om fred. Varför finns det krig tror du?

RÖR PÅ KROPPEN!Vi har en fantastisk kropp som låter oss göra en massa saker! Tänk allt din kropp kan utan att du behöver säga till den. Den andas och skickar runt blod i kroppen. Den tar hand om maten och ser till att den blir till näring. Den är med dig från att du föds till att du dör! Därför är det viktigt att vi tar hand om våra kroppar och att vi är glada över allt de kan. En sak som kroppen behöver är att röra på sig. Det betyder inte att alla måste träna någon sport. Utan vi kan leka, promenera, hoppa hopprep eller kanske dansa! De har till och med kommit fram till att vi tänker bättre om vi rör på oss. Att bara sitta still i flera timmar gör att hjärnan inte fungerar lika bra. En del människor behöver röra mer på sig för att må bra, andra mindre. Men alla behöver röra på sig!



Version 1.0

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

FRÅGOR OM SANNING, LÖGNER OCH HEMLIGHETER 1. Linas mamma undrar om Lina har sett en råtta. Lina skakar på huvudet. Ljuger Lina? Varför? Varför inte? Har du ljugit någon gång? Hur kändes det? Finns det lögner som är mer eller mindre dåliga? Finns det lögner som är bra?

2. Axel frågar om Lina har snott mammans parfym. Lina skakar på huvudet. Ljuger Lina nu? Var-för? Varför inte? Tycker du att Lina gjorde rätt som tog av parfymen utan att fråga?

3. Anden säger att hon är underjordens snällaste ande. Stämmer det? Varför säger anden något som inte är sant? Har du någon gång ljugit för att få något du velat ha? Hur kändes det?

4. Lina tänker att någon som är så liten som anden inte kan vara farlig. Hade Lina rätt? Varför litade Lina på anden? Hade du litat på anden? Varför? Varför inte? Vad gör att du litar på någon eller inte gör det? Tror du att du kan se på någon om den går att lita på eller inte?

5. Lina har lovat farmor att inte berätta för någon om Peppar. Varför är Peppar hemlig, tror du? Hur tror du att Linas mamma skulle känna sig om hon fick reda på att Lina och farmor hade hemlighe-ter? Hur skulle du känna dig om någon i din familj hade en hemlighet? Kan det vara viktigt att få ha hemligheter? Finns det hemligheter som är okej eller bra att ha? Vilken typ av hemligheter är inte bra att hålla för sig själv?

Övning: Be barnen att ta med sig gamla skokartonger eller liknande till skolan. Gör hemliga lådor genom att måla, klistra, rita och skriva på lådorna. Prata gemensamt om vilken typ av hemligheter som är okej att ha i en sådan låda. Varför en kan ha behov av att ha en hemlighet. Vilka hemligheter som en gärna delar med någon, som en vän eller ett syskon. Och vilka hemligheter som gör att en mår dåligt, och som en hellre ska dela med någon som en litar på som kan hjälpa en. Fundera gemensamt över vem barnen skulle kunna vända sig till med en jobbig hemlighet. (Ha en förberedelse för om något barn vill dela en jobbig hemlighet med dig, och vet på förhand vad du ska göra då. Förbered också personer som kan ges som förslag, som skolans sjuksköterska eller kurator.) Lådorna kan barnen ta med sig hem och gömma sina ”bra” hemligheter i.

Handledning till

Hemliga boken för äventyrare – Uppdrag: Anden i flaskan

av författaren Cecilia Rihs och illustratören Jenny Lindqvist

“Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka

medvetna etiska ställningstagan-den grundande på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga

erfarenheter.”

Lgr 2011

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: sanning, lögner, hemligheter och hjälpande.

OM ONDSKA Normer och förväntningar skapar idéer hos både barn och vuxna kring vem som är ond och god. Ser du en film är det ofta redan från början tydligt vem den onda karaktärer är. Sällan visar sig den vita, unga, ”naturligt vackra” kvinnan vara hjärnan bakom ondskefulla planer (även om det såklart finns undan-tag). Oftare är det män än kvinnor, oftare är det fula än vackra och oftare är det mörkare än ljusare som är elaka i sådant som böcker och filmer. Sådana här upprepade bilder skapar fördomar samt en föreställ-ning om att vi kan veta vem som är ond eller god. I den här boken är den elaka anden en liten gumma som Lina först inte tror kan vara farlig. Att en tant kan vara elak bryter med våra invanda föreställningar kring egenskaper utefter kön och ålder, och ger barn möjligheter att ifrågasätta och diskutera hur en vet om en kan lita på någon och vem som kan vara elak.

OM ETNICITET Igenkänning är en viktig aspekt av både läsning och läslust. Att få spegling blir ett sätt att bygga en positiv självbild och att känna sig inkluderad i samhället. Igenkänning kan ske på olika vis. Vi kan dels hitta gemensamma nämnare med människor som på många sätt är och lever annorlunda än vi själva. Men vi kan också bli bekräftade genom att känna igen yttre aspekter som uppväxtmiljö, familj eller etnicitet. Båda aspekterna är viktiga. Tyvärr saknas det böcker om barn i annan uppväxtmiljö än den vita, heterosexuella medelklassfamiljens. Genom att på ett självklart sätt gestalta och inkludera barn och vuxna med olika et-nisk bakgrund i böcker vidgar vi normen för vilka som är likvärdiga i samhället. I den här boken visas det etniska dragen främst på framsidan genom att Lina har mörk hy, men trots att det är en liten detalj så spelar det stor roll när böcker annars för den här åldern saknar just detta.

FRÅGOR OM HJÄLPANDE1. Lina hjälper sin farmor som ligger på sjukhus i Ryssland. Har du hjälp någon som varit sjuk? Med vad? Brukar din familj hjälpa dig när du är sjuk? Med vad? Hur känns det att få hjälp? Hur känns det att ge hjälp?

2. Lina och Peppar hjälper farmor att bli klar med sin äventyrsbok, fastän äventyren är både läskiga och farliga. Har du hjälpt någon med något fast du egentligen inte vågat? Hur kändes det i dig innan? Hur kändes det i dig efteråt? Finns det saker som en känner att en måste göra även fast en egentligen inte vågar?

3. Lina och Peppar får hjälp av en skalbagge. Varför tror du att skalbaggen hjälper dem? Varför hjälper en personer som en inte känner? Har du hjälp någon du inte känner? Finns det någon du inte känner som du skulle vilja hjälpa?

4. Lina och Peppar hjälper varandra att klara äventyret. Tror du att de hade klarat det utan varandra? Varför? Varför inte? Har du hjälpt någon att klara något? Hur kändes det? Varför tror du att det känns bättre att inte vara ensam när en gör något som är läskigt?

5. Lina och Peppar hjälper varandra. När hjälper Peppar Lina? När hjälper Lina Peppar? Finns det något som du inte klarar utan att be någon annan om hjälp? Är du bra på att be om hjälp? Vad är svårt med att be om hjälp?

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde




FRÅGOR TILL


LÄSFÖRSTÅELSE

Version 1.0


Varje kapitel har två frågedelar, den första delen (A) fokuserar på förståelse, den

andra (B) på reflektion eller fördjupad kunskap kring språk eller fakta.

Hemliga boken för äventyrare: Uppdrag: Anden i flaskan

Av författaren Cecilia Rihs och illustratören Jenny Lindqvist

Den

här

läsf

örst

åelse

n ha

r du

rät

t att

kopi

era

och

dela

ut t

ill d

ina

elev

er.

KAPITEL 1A: Linas skinn knottrar sig på armarna. Vad säger Lina att det beror på? Vad tror Peppar att det beror på?

B: Kan du något annat ord för att skinnet knottrar sig? Vilket då? När brukar ditt skinn knottra sig?

KAPITEL 2 A: Varför tycker Peppar att de ska leta efter lönndörren i köket? Finns det flera anledningar?

B: Om du hade ett hemligt rum, vad skulle du ha där? Rita gärna!

KAPITEL 3A: Hur har farmor gjort för att meddelandet ska vara svårare att läsa?

B: Kan du komma på något annat sätt som hon skulle kunna gjort på?

KAPITEL 4 A: När får Peppar låna farmors parfym?

B: Varför tror du att det finns parfymer? Vad tycker du luktar gott?

KAPITEL 5 A: Vad är det för djur som finns i gången där Peppar och Lina är?

B: Varför sa inte Lina att det kändes som att det var någon bakom henne i gången, tror du?

KAPITEL 6 A: Varför äter Lina en bulle, och Peppar pepparkorn, innan de går vidare i gången?

B: Hur tycker du att det är att göra saker när du är hungrig? Kommer du ihåg när det hände senast?


LÄSFÖRSTÅELSE

Version 1.0

Den

här

läsf

örst

åelse

n ha

r du

rät

t att

kopi

era

och

dela

ut t

ill d

ina

elev

er.

KAPITEL 7A: Hur reagerar skalbaggen när Peppar försöker klappa den?

B: Lina gör saker fast hon är rädd. Har du gjort något fast du var rädd?

KAPITEL 8 A: Vad säger anden att hon gjort under den långa tiden i flaskan?

B: Vad brukar du göra när du har tråkigt?

KAPITEL 9 A: Vad önskar sig Lina och vad får hon av anden?

B: Om du fick en önskning av en ande, vad skulle du ha önskat dig då? (Om du inte får önska dig fler önskningar.)

KAPITEL 10 A: Vem stängde in anden i flaskan?

B: Lina blir lurad att släppa ut anden. Har du blivit lurad? Hur kändes det? Har du lurat någon? Hur kändes det?

KAPITEL 11 A: Vad gör Lina och Peppar när ficklampan slocknar?

B: Har du varit ute någon gång när det varit riktigt mörkt? Hur var det? Tycker du om att vara ute på natten? Varför? Varför inte?

KAPITEL 12 A: Vad händer när Lina och Peppar ska svänga efter de 301 stegen?

B: Kan du komma på ett uppdrag åt Lina? Låtsas att du är farmor som skriver!

Fler handledningar, handledningspärm och bokpaket hittar du i vår webshop på

www.olika.nu

http://www.olika.nu/

Handledningar till böcker OLIKA förlag (skolan)

Documents

Transcript of Handledningar till böcker OLIKA förlag (skolan)